ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

esviken. Därefter förehåller han sig också i handlingens lopp: en onöjd Faust, som ändåhåller fast vid förbundet med sin sataniska hjälpare.En viktig ändrig sker mot slutet av detta verk. En ”andlig” som flera gånger tröstat Faustuttalar i slutet av verket de viktiga orden: ”Du, mördare, har dödat hans kropp; men det finnsblott en, som kann förderfwa kropp och själ i helfwete, och den är icke du!“ På det här sättettillintetgör den andlige all djävulens makt och öppnar möjligheten till en räddning för Faust,ty djävulen, som fråntagits all makt, kan sist och slutligen inte bestämma över himmel ochhelvete. Faust ges möjligheten att undgå fördömelsen genom att ge makt endast till gud.Den kristliga moralen spelar i denna svenska folkbok i den mån en roll, att den ger ramarna åtsjälva handlingen. Kampen mellan god och ond är dock mjukare än i den tyska folkboken –en pakt med djävulen är inte nödvändigtvis en grund för fördömelsen, det sista beslutetöverlämnas åt Gud. I och med att den andlige inverkat på Fausts liv genom att trösta honomflera gånger, kan man föreställa sig att denne förberett vägen för en räddning. Faust förhållersig visserligen inte moraliskt rätt men är inte heller ond nog för att utan villkor ledas tillhelvetet.Med Sagan om Doktor Henrik Faust. Berättad för svenska folket vill Carl Kastman återgeGoethes Faust i en enkel form. Han tillfogar Goethes drama flera religiösa aspekter för attförklara Goethes „komplicerade“ filosofiska tankesätt för svenska folket och för att begrundaFausts räddning,. Detta är i linje med Kastmans pedagogiska funktion: han vill betona att detslutligen är Gud som bestämmer över liv och död. Betänker man ”folket”, som Kastman skrevför, också alltså för barn, var detta visserligen en bra lösning, men Goethes tankesättmotsvarar detta dock inte. En moralisk värdering av Kastmans verk är följaktigen svår attgöra. Man borde i så fall först värdera Goethes drama och tillfoga Kastmans kristliga åsikteroch på så sätt få räddningen att verka som om den hänt ”av Guds nåd”, vilket ju inte var fallethos Goethe.De litterära bearbetningarna förhåller sig för det mesta precis så som de folkliga versionernanär det gäller Fausts död. Carl-August Bolanders Kandidat Faust, som kronologiskt förstaverk (1923, andra delen Mannen från Nasaret 1925), tar den protestantiska tron och dessnormer och regler som ram för hela historien. I dessa regler och normer växer Göran Lindbladupp. Han är dock inte alls ense med dessa. Redan som barn protesterar han på sitt eget vis motdetta regelsystem och den stränga tron som härskar i väckelserörelserna i Norden. Han förstår316