ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

Således slutar hans veklagan med en ensam ton, i motsats till Beethovens nionde, somavslutas med stor kör och orkesterfinal.En liknande ”omvändning” sker senare också med Leverkühns eget liv. I slutet av sitt livbekänner han inför sina närmaste att han har varit i förbund med djävulen och att hans syndersantal är för stort för att han skall kunna räddas. Sedan blir han förlamad han och totalt passiv.Han deltar inte längre aktivt i livet omkring. Hans verk, Doktor Fausti Weheklag, förblir dockvid liv, det hörs fortfarande. Det är något nytt och banbrytande. Musiken lever vidare ochLeverkühn lever genom musiken. Alltså blir han på detta sätt räddad. Djävulen kan inte skapanytt, säger denne själv under romanens lopp – i och med att Leverkühn har skapat ett nyttmusikaliskt verk, har han kunnat trotsa djävulens makt och kunnat hålla sig vid liv, rädda sigsjälv.Thomas Manns roman verkar ha ett mycket sorgset och negativt slut, liksom Tysklands slutunder den tiden, då Mann skrev romanen. Slutligen låter Mann däremot mycket hopp flyta in iLeverkühns öde och låter något nytt och bättre uppstå ur det som verkade vara för evigtförlorat. En Faust som länge gällde som evigt fördömd har äntligen kunnat erfara en räddning.De finska och svenska Faust-verken som jag har undersökt har mycket gemensamt med dentyska traditionen. Det finns ett förbund med djävulen i nästan alla berättelser. Dock är intealltid förbundet helt medvetet gjort, utan avslöjas för själva Faust-gestalten ofta först underberättelsens lopp. Det nya och intressanta är att Faust både i Finland och i Sverige intenödvändigtvis döms till helvetet, inte ens i de äldre berättelserna.I Finland och Sverige var en pakt med djävulen aldrig så ond som den var i Mellaneuropa ochi synnerhet i Tyskland. Djävulen såg man för det mesta inte som någon, vars sällskapdefinitivt skulle leda bort från den goda Guden. Hellre var djävulen någon som man kundevända sig till om man ville ha eller nå något ”omöjligt”, men som gällde som lite enfaldig ochdum. Man kunde ofta slippa hans eviga sällskap med tvetydiga löften och trollkonster. Denfarliga, kristligt sett onda djävulen fanns naturligtvis också, men även en pakt med denneledde inte nödvändigtvis till fördömelsen.I de finska folkliga Faust-berättelserna, där han ofta heter Vauhtus, spelar den ’kristliga’djävulen ingen stor roll. Endast en av de 24 texterna som undersöktes slutade med Fausts314