ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

vetenskapsman som vill erfara mera, Don Juan en kvinnotjusare som aldrig blir “mätt”. Detgemensamma för båda gestalterna är för det första, att de förälskar sig i Donna Anna, och fördet andra, att de inte är nöjda med det rådande samhällssystemet, de vill bli befriade från alltförmynderskap.Faust vill alltså ha mera kunskap, han är missnöjd med både studierna och religionen,eftersom ingendera ger honom svar på hans frågor. Han försöker hitta svar på sina frågorgenom magi. En djävulsk riddare uppenbarar sig, och Faust allierar sig med honom.Tillsammans reser riddaren och Faust runt i världen och söker svar på Fausts frågor.När de återvänder, märker Faust att den djävulska riddaren inte förmår lära eller visa honomnågonting som skulle kunna tillfredsställa honom. Men eftersom riddaren hade lovat varaFausts “tjänare”, vill Faust utnyttja honom för att åtminstone vinna Donna Annas kärlek. Nusöker Faust alltså inte längre kunskap, utan lycka i sinnlighet och kärlek. Men den här önskankan inte heller fyllas, Donna Anna älskar inte Faust utan Don Juan, och är dessutom förlovadtill Don Octavio. Faust tål inte tanken på att någon annan skall få Donna Anna och därförmördar han henne. I slutet hämtas Faust till helvetet, men han lovar kämpa vidare i allevighet. Don Juan döms också, inte på grund av en djävulspakt, utan på grund av att han intehar kunnat identifiera sig med samhället och dess regler.Trots att både Faust och Don Juan hamnar i helvetet, kan man inte anse Grabbes drama varaen moralpredikan. För båda gestalterna är det varken en förlust eller en katastrof att inte bliräddad. Inte heller skildras Faust och Don Juan som varnande exempel, utan endast som tvåmänniskor som inte kan leva så som de borde enligt lagstiftningen och de allmänna moraliskareglerna i landet.Nikolaus Lenaus Faust. Ein Gedicht (“Faust. En dikt”) består av flera scener, precis som ettdrama, men de enstaka scenerna är inte alltid sammanhängande. Så kallade t.ex. MittermayerLenaus Faust för en “episk-lyrisk-dramatisk blanddikt” 874 , och många andra forskarekritiserade honom för den oenhetliga stilen. Lenau själv var av den åsikten, att ett sådant temainte kunde behandlas helt systematiskt, att själva Faust-temat hade något “rapsodiskt” i sig,läsaren och åskådaren borde kunna tänka sig en del själv.874 Originalbeteckning på tyska: „episch-lyrisch-dramatisches Mischgedicht”311