ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi
ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi
honom bara korrupta, fördärvade människor, han förför även sådana som egentligen är så renaoch troende, att ingen borde kunna förföra dem. Enligt Klinger skulle Faust ha haft enmöjlighet att bli räddad, om han bara hade valt den rätta vägen: om hans liv slutar i helvetet,kan han bara skylla sig själv.Den uppfattning som kommer fram här har ingenting med religion och den religiösa moralenatt göra. På Klingers tid hade religionen redan förlorat i betydelse i samhället, människornahade börjat tänka mera själv och tro mindre på saker som de inte kunde förstå och förklara,men som kyrkan tvingade dem att tro på. Så blir Faust också så småningom en förebildsnarare än ett varnande exempel.Adalbert von Chamissos Faust. Ein Versuch är en mycket kort bearbetning av Faustlegenden,som kom ut 1804. Trots kortheten finns här de väsentligaste aspekterna av ettFaust-verk, som för övrigt inte uppskattas speciellt mycket i forskningslitteraturen.I Chamissos Faust. Ein Versuch finns tre gestalter: Faust, hans goda ande och hans onda ande.Andarna är osynliga och man kan endast höra deras röster. Faust är – igen – envetenskapsman som är onöjd med det han nått, med hela sitt liv. Allt det som han har lärt sigunder sin livstid har bara varit ett subjektivt återsken av det som verkligen finns. Han villerfara och lära sig mera, inte bara det som en människa kan se och förstå, utan också detabsoluta, det som bara Gud kan veta. Han besvärjer den onda anden, men samtidigtuppenbarar sig också den goda anden som försöker få Faust på den ‘rätta’ vägen igen.Hela stycket består av en disputation mellan dessa tre personer, där Faust sist och slutligenväljer den onda anden, vilket han ursprungligen också ville göra. Han ingår en pakt medanden, som hade lovat Faust: “Und was der Mensch vermag, sollst du erkennen” (“Och detsom människan förmår, det skall du erfara”). Faust anar naturligtvis inte att den subjektivakunskapen, som han redan har, är den enda kunskap en människa kan nå. Faust känner siglurad av den onda anden, även om denne egentligen inte ljuger: “Det som människanförmår...” – anden lovar Faust bara det som är möjligt, men Faust har större förväntningar pågrund av andens tvetydiga löften.De moraliska värdena “god” och “ond” har ingen kristlig betydelse hos Chamisso. I slutet avstycket är det relativt irrelevant om Faust räddas eller inte, här är det endast fråga omkunskapen och om möjligheten att nå den “absoluta” kunskapen. Den goda och den ondaanden representerar två vägar och två olika sätt att se på livet: den goda anden betonar attmänniskan borde nöja sig med det hon kunnat nå och inte fordra mera. Hans yttranden ärentydiga; de kan inte missförstås. Den onda anden däremot betonar att människan inte borde308
nöja sig med det hon har, utan hon borde sträva till ett gudligt, allvetande tillstånd. Den ondaanden vet att sådant inte är möjligt, men han yttrar sig tvetydigt. Tvetydigheten kan såledesleda till förstöring och gäller här som “ond”, medan entydigheten endast leder till enharmonisk tillvaro och gäller som “god”. Himmel och helvete som religiösa aspekter haringen betydelse i Chamissos Faust.Goethes Faust. Der Tragödie erster und zweiter Teil (”Faust. Första och andra delen avtragedin”) 872 är sannolikt det mest bekanta verket i hela Faust-traditionen. Det märks bl.a. iantalet analytiska verk som har skrivits om Faust - merparten av all Faust-forskning baserarsig på Goethes drama, medan andra bearbetningar huvudsakligen analyseras endast isammanhang och i jämförelse med detta. I min analys behandlas Goethes Faust som en del iden långa traditionskedjan och ges ingen särprägled ställning.Goethe arbetade nästan 60 år på sin Faust - han började på 1770-talet och fullbordade ochförseglade dramat år 1831, bara några månader innan han dog. Faust gavs ut i sin helhet förstefter Goethes död år 1832. På grund av den långa uppkomsttiden hann Goethes Faustpåverkas av tre litterära epoker: ‘Sturm-und-Drang’, den klassiska och den romantiskaepoken. I Goethes Faust-gestalt finns alltså drag ur alla dessa epoker.Handlingen i Goethes Faust inleds med tre prologer: en dedikation, ett förspel i teatern och enprolog i himmelen. I dessa prologer presenteras utgångspunkten till dramat. I början beskrivsFaust som en frustrerad vetenskapsman. Han har studerat filosofi, juridik, medicin ochteologi, men ingen vetenskapsgren har kunnat tillfredsställa honom. Faust söker hjälp iandevärlden. Slutligen uppenbarar sig Mephistopheles, djävulsgestalten, och gör en pakt medFaust, som lovar att han aldrig skall bli trött på att sträva framåt och vara produktiv, att aldrigvara nöjd med det han har. Ifall han njuter av ett enda ögonblick och vill att tiden skall stanna,då har han förlorat och djävulen får då hans själ.Goethes Faust har två delar. Den första delen utspelas på jorden, i den “lilla världen”. Denandra delen utspelas huvudsakligen i den “stora världen”, i den framtrollade antikensGrekland. I båda delarna förälskar sig Faust i en kvinna, och således spelar kärleken en viktigroll i Goethes Faust. Å ena sidan är kärleken en skapande kraft som alltid förnyas, å andra872 Första delen av Goethes drama utkom 1808, andra delen 1832.309
- Seite 260 und 261: C. 2. Göran Hägg: Doktor Elgcrant
- Seite 262 und 263: Meta, Mårtens Freundin, Mutter zwe
- Seite 264 und 265: In der Gestalt der Studentin Hélè
- Seite 266 und 267: oder andere universitäre Aufgaben
- Seite 268 und 269: - Alltid.- I dina berättelser ocks
- Seite 270 und 271: der Verfasserin folgen zu können.
- Seite 272 und 273: Er umschreibt dabei die Wirklichkei
- Seite 274 und 275: Es war also Jurgén, der sich am An
- Seite 276 und 277: i soffgruppen. När man hade fört
- Seite 278 und 279: stirbt er eines grausamen Todes im
- Seite 280 und 281: Dies ist die Grundproblematik in be
- Seite 282 und 283: ebenso, aber im Gegensatz zu Faust,
- Seite 284 und 285: Adelbert von Chamissos Faust. Ein V
- Seite 286 und 287: ewegt, dass alles zu dem gleichen Z
- Seite 288 und 289: - Gesamtheit der akzeptierten und d
- Seite 290 und 291: lassen. Dem Leser ist selbst die En
- Seite 292 und 293: volkstümlicheren Werke in beiden L
- Seite 294 und 295: dem Guten und dem Bösen. Sein Hand
- Seite 296 und 297: schafft“, zumindest für Göran s
- Seite 298 und 299: Menschen sollen nicht verdammt werd
- Seite 300 und 301: „Andersdenkenden“. 863 Sein End
- Seite 302 und 303: gesammelten volkstümlichen Geschic
- Seite 304 und 305: Goethes - als niedrig eingestuft, u
- Seite 306 und 307: tvivelaktiga, men det finns t. ex.
- Seite 308 und 309: hans arm när han undertecknat pakt
- Seite 312 und 313: sidan är den också en känsla, so
- Seite 314 und 315: Lenaus Faust är en forskare som f
- Seite 316 und 317: Således slutar hans veklagan med e
- Seite 318 und 319: esviken. Därefter förehåller han
- Seite 320 und 321: om pakten. Elgcrantz dör på ett g
- Seite 322 und 323: kärlekens makt för att tillfredss
- Seite 324 und 325: VIII LiteraturverzeichnisA. Primär
- Seite 326 und 327: Fichte, Johann Gottlieb: Über den
- Seite 328 und 329: Sprenger, Jacob und Institoris, Hei
- Seite 330 und 331: Assmann, Dietrich: Thomas Manns Rom
- Seite 332 und 333: Daur, Alfred: Faust und der Teufel.
- Seite 334 und 335: Grimm, Reinhold & Hermand, Jost (Hr
- Seite 336 und 337: Festschrift für Marianne Kesting.
- Seite 338 und 339: Mann, Thomas: Deutschland und die D
- Seite 340 und 341: Schneider, Ferdinand Josef: Das tra
- Seite 342 und 343: Warkentin, Roderich: Nachklänge de
- Seite 344 und 345: VIII Anhang1. Volkstümliche finnis
- Seite 346 und 347: 4.Vauhtus oli salatiätäjä. Se il
- Seite 348 und 349: 14.Strömmin Matti, jota piru lenn
- Seite 350 und 351: 18. Faust-tarujaVauhtus (Faust) oli
- Seite 352 und 353: sormes piplian päälle ja silloin
- Seite 354 und 355: oli hakattu sileäksi muun maan tas
- Seite 356 und 357: sagte: „Dahin gehen wir beide nic
- Seite 358 und 359: 11. Vauhtus und der TeufelMan sagte
nöja sig med det hon har, utan hon borde sträva till ett gudligt, allvetande tillstånd. Den ondaanden vet att sådant inte är möjligt, men han yttrar sig tvetydigt. Tvetydigheten kan såledesleda till förstöring och gäller här som “ond”, medan entydigheten endast leder till enharmonisk tillvaro och gäller som “god”. Himmel och helvete som religiösa aspekter haringen betydelse i Chamissos Faust.Goethes Faust. Der Tragödie erster und zweiter Teil (”Faust. Första och andra delen avtragedin”) 872 är sannolikt det mest bekanta verket i hela Faust-traditionen. Det märks bl.a. iantalet analytiska verk som har skrivits om Faust - merparten av all Faust-forskning baserarsig på Goethes drama, medan andra bearbetningar huvudsakligen analyseras endast isammanhang och i jämförelse med detta. I min analys behandlas Goethes Faust som en del iden långa traditionskedjan och ges ingen särprägled ställning.Goethe arbetade nästan 60 år på sin Faust - han började på 1770-talet och fullbordade ochförseglade dramat år 1831, bara några månader innan han dog. Faust gavs ut i sin helhet förstefter Goethes död år 1832. På grund av den långa uppkomsttiden hann Goethes Faustpåverkas av tre litterära epoker: ‘Sturm-und-Drang’, den klassiska och den romantiskaepoken. I Goethes Faust-gestalt finns alltså drag ur alla dessa epoker.Handlingen i Goethes Faust inleds med tre prologer: en dedikation, ett förspel i teatern och enprolog i himmelen. I dessa prologer presenteras utgångspunkten till dramat. I början beskrivsFaust som en frustrerad vetenskapsman. Han har studerat filosofi, juridik, medicin ochteologi, men ingen vetenskapsgren har kunnat tillfredsställa honom. Faust söker hjälp iandevärlden. Slutligen uppenbarar sig Mephistopheles, djävulsgestalten, och gör en pakt medFaust, som lovar att han aldrig skall bli trött på att sträva framåt och vara produktiv, att aldrigvara nöjd med det han har. Ifall han njuter av ett enda ögonblick och vill att tiden skall stanna,då har han förlorat och djävulen får då hans själ.Goethes Faust har två delar. Den första delen utspelas på jorden, i den “lilla världen”. Denandra delen utspelas huvudsakligen i den “stora världen”, i den framtrollade antikensGrekland. I båda delarna förälskar sig Faust i en kvinna, och således spelar kärleken en viktigroll i Goethes Faust. Å ena sidan är kärleken en skapande kraft som alltid förnyas, å andra872 Första delen av Goethes drama utkom 1808, andra delen 1832.309
Change language