Nummer 162 - Nordfriisk Instituut
Nummer 162 - Nordfriisk Instituut
Nummer 162 - Nordfriisk Instituut
Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.
YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.
Erk Roeloffs:<br />
Söleraanj<br />
Eine sprachenfreundliche Gemeinde<br />
Im Wettbewerb „Sprachenfreundliche<br />
Gemeinde“, der vom Aktionsausschuss<br />
„Sprachenland Nordfriesland“ mit Unterstützung<br />
der Volks- und Raiffeisenbanken<br />
2007 zum vierten Male ausgetragen<br />
wurde (vgl. NORDFRIESLAND 161), erhielt<br />
auch Süderende auf Föhr eine Auszeichnung.<br />
Was heißt Sprachenfreundlichkeit<br />
in Süderende konkret?<br />
„Moin Willi, du hest dien Kraam aber gut bi<br />
de Reeg.“ „Guten Morgen Markus, hast du den<br />
Auftrag für den Wyker Gezeitenbrunnen bekommen?“<br />
„Gudai Brar, witjst dü wat neis auer det<br />
skemlin faan a raidtaagen?“ Jüst so küd det en<br />
Söleraanjbüür gung, wat uun sin taarep ütj tu<br />
luupen as an de een of öler meet üüb san wai.<br />
Wan ’am ham nü fraaget, huaram Söleraanj üüs<br />
„spriikenfrinjelk gemeend“ ütjteekent as, do<br />
Fering uun a jongensguard hiart uun Söleraanj diartu.<br />
Taarepsstian faan 1977<br />
fool ham üüb slach was goorei soföl iin. Was,<br />
arkeneen kön tjiisk, a alermiasten snaake uk<br />
fering an fölen uk plaattjiisk, man det as ianfach<br />
so. Söleraanj as en letj, frinjelk taarep, huar<br />
muar spriiken tupkem, gans faan salew. Jo wurd<br />
snaaket, man auer jo wurd ei föl snaaket; ei üüb<br />
tjiisk, ei üüb plaattjiisk an ei üüb fering.<br />
Fööraal det fering bestemet de ualdai an nöög<br />
lidj brük uk nian öler spriik, ianerlei of jo deel tu<br />
a kuupmaan gung of hör jil faan a beenk haale.<br />
Üüb Waasterlunfeer komt ’am alian mä fering<br />
temelk widj.<br />
En gud bispal as a taarepsinj, wat sant 1954<br />
a iarst saninj efter’t biikin uun’t „Ual fering<br />
Wiartshüs“ uun Olersem feiert wurt. Arke Söleraanjbüür<br />
an uk dönen, wat diar apwoksen<br />
san, san nuadigt, en gemüütelken inj mäenöler<br />
tu ferbringen. Diar kem ual an jong tup tu daans<br />
an schongen, tu teooterspal an kumäärs. An uk<br />
det gungt ens üüb plaattjiisk, ens üüb tjiisk an<br />
miasttidjs üüb fering uf. Wan „Loonslidj huuch<br />
a harten, rüme ’m ei at fial“ uunstemet wurt, do<br />
beewert a sool, an arken markt, dat de spröök<br />
„frisia non cantat“ ei steme kön. Man wan dan<br />
hoker en stak faan Hermann Hesse üüb tjiisk<br />
föördrait, dan as det uk stal an arken harket tu.<br />
Bi a kumäärs as det wilems en graten föördial,<br />
wan ’am trii spriiken brük kön. Det as so, üüs<br />
mä onerskiaselk werktjüch, wat do so iinsaat<br />
wurd kön, üüs wat det best paaset. So kön de<br />
een of öler ens en pik uffu, saner dat ham det siar<br />
dee, man dach so, dat a sool wat tu laachin hee.<br />
Wan een of öler faan a tutaanjen Söleraanjbüü-<br />
14 Nordfriesland <strong>162</strong> – Juni 2008<br />
Biljen (5): Erk Roeloffs