Inspirationsmaterial_NalleHavsöga 1

inspirationsmaterial

FOTO Rickard Grönkvist TEXT Alexandra Frid Giertz, Hanna Hjalmarsson GRAFISK FORM Pia Lindgren
240322

Inledning
Detta inspirationsmaterial är tänkt att användas inför, eller efter, ett
besök på Operaverkstans föreställning Nalle Havsöga. Genom undersökningar
har man sett att publik som är förberedda på vad de ska se,
lättare kan ta till sig föreställningen.
Det går bra att se en föreställning utan att ha några förkunskaper men
är man förberedd kan det bli en rikare upplevelse. Vuxna har ofta
kunskap om föreställningen de ska se: genom reklam, att de själva har
bokat biljetten, har läst på om vad operan handlar om och kanske till
och med har hunnit lyssna på musiken. Ett barn vet kanske inget om
föreställningen OM inte en vuxen har berättat för barnet vad de ska
se. Hur gör man det som vuxen? Jo, det är just därför detta häfte finns,
för att förbereda barnen på vad de ska se. Detta material ska ge både
barn och vuxna inspiration och inblick i de tankar och idéer som ligger
till grund för föreställningen. Materialet riktar sig först och främst till
pedagoger till barn på förskolan och i grundskolan, åldrarna 4–7 år.

Varför opera för barn?
Ibland frågar vuxna »Varför spelar ni opera för barn?«. Många vuxna tror att barn inte
förstår eller tycker om opera. Vuxna kan också ha förutfattade meningar om vad opera
är men det har sällan barn. Barn lyssnar på musiken, ser vad som händer på scenen
men bryr sig kanske inte alltid om texten. Barnet förstår ofta exakt, både intellektuellt
och känslomässigt men kanske inte det vi vuxna önskar att de ska förstå. Därför
får vi inte glömma bort att det inte finns något rätt eller fel. Varje människas upplevelse
av föreställningen är unik och sann oavsett vuxen som barn.
Tips på att förbereda barn inför ett besök på operan
Nalle Havsöga är en nyskriven opera baserad på Malte Perssons bok med samma
namn. Föreställningen följer i mångt och mycket berättelsen i boken, men har en
lite annan dramaturgi. Istället för att läsa ur boken är vår rekommendation att utgå
från handlingen i föreställningen (som du kan läsa mer om här nedan). Läs igenom
handlingen själv och berätta den sedan för barnen som en saga. Ibland kan det vara
bra att ha olika attiraljer som symboliserar de olika rollerna, t ex spelpjäser från ett
spel, små dockor, kryddburkar. Låt fantasin flöda!
Berätta sagan igen vid ett senare tillfälle. Be därefter barnen att återberätta sagan
för dig för att få reda på vad de uppfattat och snappat upp. Det kan vara intressant
att veta vad barnen tänker när/om ni sedan pratar om föreställningen efter ert
besök på operan.
Hur pratar vi om vår upplevelse med barnen?
När ni pedagoger samtalar om föreställningen är det viktigt att inte prata med
begreppen bra eller dåligt. Låt istället barnen beskriva vad de såg, upplevde och
hur det kändes. Några barn tycker kanske att det var konstigt, andra tycker att det
var fantastiskt och vissa tycker inget alls. Så är det ju även med oss vuxna; alla gillar
inte opera, precis som att alla kanske inte gillar att titta på tennis. Men när någon
har förklarat hur man räknar poäng så blir det enklare och roligare att följa matchen,
kanske till och med spännande.

Handling
Det droppar. Det stänker. Det plaskar. Var kommer allt vatten ifrån? Dropparna blir
till en pöl, sedan till en bäck, och till sist en brusande flod som strömmar ut i havet.
Vattnet forsar ända till Söderhavet, där Piratkaptenen är bekymrad »Vårt fartyg har
fastnat. Vem kan rädda oss?«. Skeppet har gått på grund på en ö. På piratskeppet
ligger besättningen och sover; Bläckfisken, Apan och Pingvinen snarkar och drömmer.
Plötsligt märker Piratkaptenen att vattnet stiger. Alla ombord blir glada. Men
vad är det för vatten? Det smakar ju … nallegråt. Vem är Nallen som gråter så att
tårarna blir till ett helt hav? Det är Nalle Havsöga, som sitter övergiven och bortglömd.
Kaptenen och hans besättning ger sig ut på äventyr för att rädda Nallen.
Men hur ska de hitta Nalle Havsöga?
Från bok till opera
– Sofia Westerlund
Jag läste boken för min dotter och hon undrade varför vi nästan aldrig fick träffa
Nalle Havsöga fast att det var Nallen som sagan handlade om. Jag funderade och
kom fram till att historien visst handlade om Nalle Havsöga, men nästan ännu mer
om Nalles tårar. Det är tårarna som vi och piraterna följer, så att Nalle Havsöga
kan hittas och till slut räddas. När jag omvandlade boken till opera blev därför mitt
fokus att låta Nalles tårar och vattnet vara i centrum. Tårarna är mysteriet och
piraterna blir till detektiver som ska följa det musikaliska vattenspåret och till slut
hitta Nalle Havsöga.

Om musiken
– Tania Naranjo
Tårarna och vattnets väg har varit en stor inspiration till musiken. Med instrumentens
olika klanger har jag velat skapa olika stämningar och spänning i berättelsen.
Musiken utgår från nallens känsla av ensamhet och tårar som droppar, men också
från rörelsen av ett levande hav. Piraternas uppdrag att rädda nallen driver musiken
framåt. Det har jag försökt gestalta med olika rytmer, allt från samba till techno.
Om regin
– Hillevi Björnsson
Som regissör är jag ansvarig för att alla kreativa processer vävs ihop till en föreställning.
Det gäller både vilken typ av berättelse vi vill arbeta fram, till hur de medverkande
ska agera på scen.
Jag vill att alla ska få bidra med det de känner sig bäst på, t ex sång, skådespeleri
eller spela instrument. I Nalle Havsöga har vi också bjudit in barnen på Stadionparkens
förskola i repetitionsarbetet, för att få inspiration av barnen utifrån vad de är
bäst på: att leka! De har regisserat och skapat den första introduktionen av nallepiraterna,
»snarkleken«.

Övningar
Nalle Havsöga utspelar sig i vatten som stiger och sjunker. Vad heter egentligen den
minsta mängden vatten? Den största? Och allt däremellan? Operan tar sig också an
stora känslor som operor ofta gör. Vad händer med oss när känslorna blir påtagliga
och hur mår vi när någon annan i rummet är fylld av en specifik känsla? Hur känns
det att vara ensam och leta efter någon? Nedan får ni tips på några övningar som
undersöker dessa frågor.
Övning 1 – Känslor
• Sitt i en ring. Ett barn börjar göra en grimas och visar sin kompis som sitter till
vänster, kompisen härmar grimasen. Kompisen gör sedan en ny grimas och skickar
vidare till nästa kamrat i ringen.
• Nästa steg är att en pedagog och ett barn går ut till ett annat rum. Pedagogen
berättar vilken känsla barnet ska förmedla genom en grimas. T ex ledsen, arg,
förväntansfull, stolt, glad, besviken, ivrig. Barnen kan behöva hjälp av en vuxen att
beskriva känslorna. »Ivrig var du kanske när du skulle öppna en födelsedagspresent«.
»Stolt var du när du visade upp din färgglada teckning för mig i morse«.
När barnet har förstått går de in till de andra igen och sätter sig i ringen. Barnet
gör en grimas som visar den känslan barnet fick, tittar på sin kompis till vänster
som härmar grimasen. Nu får kompisen gissa vilken känsla det var och berätta hur
grimasen kändes.
• Låt hela kroppen förmedla känslan
• Därefter kan man lägga till ljud eller låta barnen sjunga en sång med olika känslo ­
uttryck, t ex Bä, bä vita lamm, Ekorren satt i granen.
• Vill ni variera övningen kan hela gruppen härma grimasen. Det går också bra att
göra övningen i mindre grupper eller två och två.
Övning 2 – Vattnet blir större
Till denna övning behövs ett rep.
• Ett barn är en droppe som håller i repet. Droppen ska fånga de andra dropparna
(barnen) i rummet. Den droppen som blir pjättad tar tag i repet bakom den första
droppen och plötsligt har dessa två blivit en pöl. Vattenmängden växer efterhand
och fler droppar samlas, pjättas. Bäck, damm, fors, flod, sjö och slutligen är alla
droppar samlade till ett hav förutom en droppe som blir den första droppen i
nästa omgång.
• Hur många barn är det i gruppen? Kan ni hitta lika många begrepp för vatten som
det finns barn i gruppen? I vilken ordning kommer då de olika begreppen om man
börjar med den minsta mängden vatten först? Skriv upp alla begrepp på tavlan i
rätt ordning och låt sedan barnen säga rätt ord när hen blir pjättad.

Övning 3 – Viskande skogen
• Barnen paras ihop två och två. De ställer sig sedan i två rader, mitt emot sig har de
sin kompis. Den ena raden blundar alternativt har ögonbindlar på sig. Barnen som
inte blundar eller har ögonbindel viskar sin kompis namn. Kompisen går mot ljudet
och får en kram när barnet hittat rätt.
• Övningen kan också göras genom att leden bildar en gång som den sökande ska gå
genom. På andra sidan gången står kompisen och viskar den sökandes namn. Leden
är träd som susar. Låt gärna barnen använda kropparna för att gestalta att de är
träd och rösten för att göra vinande ljud som far mellan träden.
Var tydlig med att barnen inte får lura den som söker. Det kan bli obehagligt för den
som måste blunda eller har ögonbindel.
Övning 4 – Vad berättar musiken?
Till denna övning behövs en inspelning på Le Carnaval des Animaux, R. 125:7.
Aquarium av Saint-Saëns (Djurens karneval, stycke nr 7, Akvarium av Saint-Saëns)
• Låt barnen få ligga ner bekvämt på en matta, be dem blunda och lyssna på musiken
som ni snart ska spela upp. Berätta för barnen att de ska lyssna och slappna av till
musiken. Sedan ska de få berätta för sina kompisar vad de upplevde och »såg«.
Spela upp musiken. När ni har lyssnat klart, ställ frågor till barnen. Vad lät musiken
som? Vad ger musiken barnen för känslor? Vad »såg« de?
• Steg två i övningen är att gruppen får röra sig till musiken.
• Nästa steg är att de får rita vad de ser i musiken när de lyssnar.
Tips Stycket är kort så det går med fördel att sätta på repeat. Om det blir en succé så
lyssna vidare på de andra styckena i Djurens karneval.

··MALMOOPERA.SE
Tips!
Läs mer om föreställningen och
de medverkande
malmoopera.se/forestallningar/nalle-havsoga
Vill ni veta mer om alla oss
på Malmö Opera?
Kika in på vår hemsida
malmoopera.se