Inspirationsmaterial_SherlockWEBB

inspirationsmaterial

FOTO Christoffer Lomfors
KOSTYMSKISSER Kajsa Larsson
TEXT Rebecca Baker
GRAFISK FORM Pia Lindgren

Inledning
Detta inspirationsmaterial är tänkt att användas
inför eller efter ett besök på Malmö
Operas föreställning Sherlock och sångerskan.
Att introducera sina elever till föreställningen
innan besöket kan göra stor skillnad,
även den kortaste förberedelsen kan vara av
stor vikt för en god upplevelse. Naturligtvis
kan man ta del av en föreställning utan
någon som helst förberedelse, men med lite
förkunskaper kan upplevelsen berikas för
både elever och dig som medföljande vuxen.
Materialet är framtaget som inspiration
till arbete i klassrummet där du som lärare
anpassar övningar efter egen lust och förmåga.
Handledningen riktar sig i första hand
till lärare i åk 7–9 och gymnasiet, men kan
anpassas till de yngre årskurserna.

Handling
Sherlock Holmes knivskarpa slutledningsförmåga brukar få
Londons skurkar på fall, men när Kungen en dag knackar på får
den skicklige detektiven ett känsligt uppdrag som sätter hans
rykte på spel. Ett fotografi som avslöjar Kungens affär med sångerskan
Irene Adler måste till varje pris hittas för att förhindra en
utpressningssituation som på sikt kan hota freden i Europa.
Analyser och observationer leder Sherlock på rätt spår men
ibland tycks han ha vissa kunskapsluckor. Det tycker åtminstone
hans kumpan Watson. Och kanske går det faktiskt att överlista
den store detektiven?
Sherlock och sångerskan är ett nyskrivet verk för fyra sångare och
fyra musiker, med jazziga rytmer, underfundig text och oväntade
vändningar. Slagverkaren Lars Ljungberg debuterar som kompositör
och librettot av Maria Sundqvist bygger på Sir Arthur Conan
Doyles novell En skandal i Böhmen.

Ord från regissören – Johan Hwatz
Det räcker att man säger namnet »Sherlock« så får många en bild
av den skarpa detektiven som med logiska resonemang och kunskap
alltid löser sitt fall. En detektiv i profil, med den karakteristiska
hatten, pipan och förstoringsglaset i högsta hugg. En person
som målmedvetet iakttar och undersöker varje fall ur ett vetenskapligt
perspektiv, och som inte heller backar för att använda
sina källor och vänner för att komma fram till lösningen, hur svår
den än må vara.
Styrkan med att sätta upp en Sherlock Holmes-opera är förkunskapen
om karaktären och idén om den smarta detektiven. Även
om man som publik inte har någon förkunskap om Sherlock
Holmes, kan man dras med i relationerna och intrigerna eftersom
karaktärerna är så levande och tydliga. Det är också oerhört frigörande
att detta är historien om fallet som den store detektiven
inte löser…
Mina tankar kring regin har framförallt handlat om hur stämningen
av Film Noir och det vardagliga livet ska blandas på ett
finstämt vis. Jag vill lyfta fram relationen mellan Sherlock och
Watson, och hur torr och matematisk Sherlock kan vara. Detta
är något som fascinerar Watson, och som också gör att han ändå
värdesätter Sherlocks vänskap. Jag vill också ta fasta på komiken
i föreställningen. Det komiska i hur en kung, utan någon kontakt
med livet utanför slottet, förhåller sig när han befinner sig ute
i verkligheten. Jag föreställer mig också att den enda kontakt
Kungen haft med något som kan liknas vid vanliga människors
liv, är den kontakt han hade med Irene Adler i sin ungdom.
Jag vill få fram rappheten och eftertänksamheten i verket. Eftersom
musiken och texten är så levande och situationsbaserad,
hoppas jag att publiken går ifrån salongen med känslan av att de
blivit helt omslutna av verket. Och att de istället fått vara med
Sherlock och Watson på uppdrag och tillsammans löst fallet.
Föreställningens
bakgrund
Författaren
Sir Arthur Conan Doyle, 1859 - 1930, var en skotsk läkare och författare,
mest känd för sina böcker om mästerdetektiven Sherlock
Holmes och doktor Watson. Holmes förekom för första gången
1887 i romanen A study in scarlet (En studie i rött). Totalt skrev
Doyle 56 noveller och fyra romaner om detektivparet. När den
första Sherlock Holmes-novellen publicerades i tidskriften The
Strand Magazine, ökade hans läsarskara enormt. Vissa trodde att
huvudpersonen fanns på riktigt, andra antog att Conan Doyle var
en lika skicklig detektiv och vände sig till honom med svårlösta
kriminalfall. Några av dessa gåtor lyckades Doyle faktiskt lösa,
och han blev hyllad för sin genialitet.

Detektivens historia
Det sägs att den första polisverksamheten inrättades i Paris
1667 och idén om detektiver växte långsamt fram. Inte förrän
1833 grundades den första detektivbyrån i Paris av Eugène
François Vidocq. Han var en fransk soldat och fd kriminell och
blev en pionjär på många vis då han förändrade synen på hur fall
bör lösas. Vidocq utgick från fakta och bevis istället för att döma
efter utseende eller förutfattade meningar.
Förr sökte många privatdetektiver bevis på äktenskapsbrott
eller annat beteende inom äktenskapet för att fastställa skäl för
en skilsmässa. I vår föreställning är temat baserat på just detta
då det är av yttersta vikt för Kungen att framstå som en redig
make åt sin trolovade. Idag är det inte nödvändigt med specifika
skäl för att begära ut skilsmässa mer än att man inte vill vara gifta
längre. Trots detta är det ändå skilsmässor detektiver arbetar
mest med idag. Rättvisan om vårdnad av barn, underhållsbidrag
eller tvister om vem som får ta vad av ett hushåll, utreds ofta vid
en skilsmässa.
Dagens detektiver jobbar oftast med att hitta bevis som kan användas
vid olika domstolsbeslut för att säkra en rättvis dom. Viktigt
att understryka är att en detektiv inte har fler rättigheter än
en privatperson, så stor försiktighet krävs för att hålla sig på rätt
sida av lagen. I annat fall kan privatdetektiven åtalas för brott.
Övningar
1 Detektiv och misstänkt – träna på att vara uppmärksam
Dela upp gruppen i par. Be eleverna att ställa sig ansikte mot ansikte,
samt bestämma vem som börjar att vara detektiv respektive
misstänkt. På signal från läraren börjar detektiven att uppmärksamma
och memorera detaljer på den misstänkta, t ex att hen har
en klocka, skosnören, glasögon, uppsatt hår, osv. Detektiven får
ca 30 sekunder på sig att memorera alla detaljer. När tiden är slut
vänder sig detektiven med ryggen mot den misstänkte. Den misstänkte
ändrar tre till fem detaljer, t ex tar bort ett skosnöre m m.
På signal från läraren vänder sig detektiven för att hitta vilka detaljer
som förändrats. När omgången är klar, byter eleverna roller.
2 Heta cirkeln
Att se en föreställning kan väcka många tankar, oavsett om det
är första gången eller om du är en van besökare. Alla upplever en
föreställning olika. I berättelsen om Sherlock och Irene Adler är
det ett komprometterande fotografi som är i fokus. När pjäsen
skrevs handlade det om ett analogt fotografi i ett exemplar. Skulle
samma fotografi tas idag är spridningsmöjligheterna obegränsade
vilket för med sig andra förhållningssätt.

Reflektionsövning
Eleverna sitter på stolar i en ring. I ringen ska det finnas
en tom stol. Läraren säger ett påstående. Instämmer
en elev, sätter sig hen på en tom stol. Instämmer
inte eleven, sitter hen kvar på sin plats. Därefter får
eleverna förklara hur de tänkt och resonerat.
OBS! En överenskommelse innan övningen börjar är
att alla som yttrar sig ska bli lyssnade på utan att någon
avbryter eller ifrågasätter. Stanna vid de påståenden
som tydligt behöver diskuteras i gruppen. Det
som sägs i rummet, stannar i rummet. Trygghet är en
viktig komponent i denna övning.
Förslag på påståenden:
Vad använder du dina bilder till? Frågar du alltid
personer som du fotograferat om det är okej att ta
bilden och/eller sprida den vidare? Blir du alltid tillfrågad
om det är okej att ta en bild på dig?
Besök på Malmö Opera – Vad har vi sett?
Att se en föreställning för med sig massor av intryck
som berör alla våra sinnen. Det kan vara bra att fånga
upp upplevelsen och försöka sätta ord på det ni sett
tillsammans. Denna övning kan göras i helklass eller i
mindre grupper.
Vad minns vi?
Hur var upplevelsen för dig på Malmö Opera? Be
eleverna i tystnad fundera på något som de kommer
ihåg från föreställningen eller miljön i huset. Be även
eleverna att fundera över följande frågor: Hur kände
du för historien som föreställningen berättade? Vad
tänkte du kring bilden, var det rätt av Irene Adler att
behålla bilden eller tycker du att Kungen hade rätt
till att kräva att få den tillbaka?
Vilka konstnärliga inslag fanns med i föreställningen?
Vad kommer eleverna ihåg kring ljuset, ljudet, kostymerna,
sminket & perukerna, scenografin, rekvisitan,
rörelserna m m? För att gemensamt hitta fler inslag,
gör en lista tillsammans.
Vilken funktion hade de olika konstnärliga elementen i
föreställningen?
Det finns många olika delar i en föreställning och alla
har en funktion. Diskutera varför det är viktigt med
ljus, musik, scenrum, rekvisita, kostymer, mask och
koreografi. Fundera också på vem som gör de olika
delarna. Vad skulle hända om man tar bort en del?
OBS! Påminn eleverna om att inget är rätt eller fel –
vi upplever olika saker på olika sätt och uppmärksammar
olika detaljer - även när vi ser en föreställning.

··MALMOOPERA.SE