berättelser om handel och sjöfart. - Statistiska centralbyrån

Berättelser om handel och sjöfart år 1884 från de förenade rikenas konsuler. 

[Årg.] 1885. 

Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. 

urn:nbn:se:scb-konsul-84 

INLEDNING 

TILL 

Berättelser om handel och sjöfart år ... utdrag ur 

årsberättelser från de förenade rikenas konsuler. – 

Stockholm : Samson & Wallin, 1878-1894. 

Täckningsår: 1877-1893, årg. 1878-1894. 

1877-1890 (årg. 1878-1891) med titeln: Berättelser om 

handel och sjöfart år ... från de förenade rikenas 

konsuler. 

Föregångare: 

Generalsammandrag öfver Rikets import och export / 

Generaltullstyrelsen. – Stockholm, 1820-1833. 

Täckningsår: 1819-1831. 

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel 

och sjöfart. – Stockholm, 1829-1858. 


Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. 

Kommerskollegii underdåniga berättelse för år ... – Stockholm : Ivar 

Hæggström, 1859-1912. 


Efterföljare: 

Svensk export : tidskrift för utrikes handel och sjöfart / utgifven af 

Sveriges allmänna exportförening. – Stockholm, 1895-1995. 

Årg. 1 (1895)-årg. 101 (1995). 

Översiktspublikation: 

Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. – 

Örebro ; Stockholm :Statistiska centralbyrån (SCB), 1972.

BERÄTTELSER 

OM 

HANDEL OCH SJÖFART 

ÅR 1884 

FRÅN 

DE FÖRENADE RIKENAS KONSULER. 

År 1885. 

STOCKHOLM 

SAMSON & WALLIN.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1885.

Berättelser från: 

INNEHÅLL. 

Amerikas Förenta stater: Sid. 

Newyork 206 

San Francisco 401 

Washington 178 

Belgien: 

Antwerpen 514 

Bryssel 1 

Brasilien: 

Bahia 545 

Pernambuco 539 

Rio de Janeiro 333 

Britiska riket: 

Leith 279 

London 6, 8, 337 

Adelaide (Södra Australien) 332 

Aden 456 

Akyab (provinsen Aracan) 278 

Bombay 566 

Brisbane (Queensland) 21 

Calcutta 499 

Christchurch (Nya Zeeland) 498 

Georgetown (Demerara, Britiska Guyana) 500 

Gibraltar 1 

Hamilton (Bermudasöarne) 10 

Jamestown (S:t Helena) 59 

Kapstaden (Kapkolonien) 441 

Larnaca (Cypern) 598 

La Valetta (Malta) 449 

Levuka (Fijiöarne) 224 

Melbourne (Victoria) 501 

Nassau (New Providence, Bahamaöarne) 64

Port of Spain (Trinidad) 500 

Sid. 

Quebec (Britiska Nordamerika) 119, 298, 586 

Rangoon (Britiska Birma) 65 

Singapore 504 

Stanley (Falklandsöarne) 522 

S:t Johns (Antigua) 32 

Sydney (Nya Sydwales) 407 

Wellington (Nya Zeeland) 498 

Victoria (Britiska Columbia, Canada) 64 

Victoria (kolonien Hongkong) 205 

Chile och Bolivia: 

Valparaiso 277, 540 

Danmark: 

Köpenhamn 377 

S:t Thomas (Danska Vestindien) 68 

Ecuador: 

Guayaquil 543 

Frankrike: 

Bordeaux 10 

Havre 196, 595, 600 

Marseille 263 

Nantes 3 

Paris (Beskickningen) 4 

Alger (Algeriet) 331, 450 

Pointe-à-Pitre (Guadeloupe) 67 

Grekland: 

Haiti: 

Havai: 

Japan: 

Italien: 

Pireus 67 

Port-au-Prince 503 

Honolulu 505 

Yokohama 67 

Cagliari 18 

Genua 14 

Livorno 15

Sid. 

Messina 60 

Neapel 16 

Rom (Konsulatet) 68 

Sorrento (Beskickningen) 511, 548, 594 

Venedig 223 

Kina: 

Shanghai 480 

La Plataländerna: 

Buenos Ayres (Argentinska republiken) 438 

Montevideo (Uruguay) 129, 435 

Marocko: 

Tanger 437 

Mexiko: 

Vera Cruz 130 

Nederländerna: 

Amsterdam 28 

Batavia (Nederländska Ostindien) 563 

Wilhelmstad (Curaçao) 130 

Peru: 

Lima 579 

Portugal: 

Lissabon 274 

Lourenço-Marques (Mosambique) 538 

Rumänien: 

Galatz 585 

Ryska riket: 

Archangel 131 

Helsingfors (Finland) 70 

Riga 169 

S:t Petersburg (Beskickningen) 4, 5, 11 

D:o (Generalkonsulatet) 395 

San Domingo: 502 

Schweiz: 

Genève 580

Siam: 

Bangkok 68 

Spanien: 

Barcelona 465, 598, 599 

Bilbao 33 

Cadiz 457 

Madrid (Konsulatet) 221 

D:o (Beskickningen) 12, 600 

Havanna (Cuba) 504 

Manila (Filippinska öarne) 66 

Turkiska riket: 

Konstantinopel 408 

Alexandria 415 

Djeddah 502 

Smyrna 19 

Tripoli (regentskapet Tripoli) 20 

Tyska riket: 

Bremen 506 

Breslau 65 

Danzig 534 

Dresden 477 

Düsseldorf 219 

Hamburg 225 

Hannover 56 

Königsberg 158 

Leipzig 582 

Lübeck 20, 47 

Nürnberg 559 

Stettin 41, 568 

Venezuela: 

Caracas 

Österrike-Ungern: 

582 

Budapest 545 

Triest 523 

Wien (Beskickningen) 585 

D:o (Konsulatet) 596 

Utrikesdepartementet till generalkonsulatet i London 7 

Sid.

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART. 

Årg. 1885. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1885. N:o 1. 

Bryssel (Konsulatet) den 17 januari 1885. 

(Årsberättelse för 1884.) 

Intet svenskt fartyg ankom under året till distriktet; af norska fartyg 

ankom endast 1 om 89 tons med last, och afgick detsamma i barlast. 

Den industriella och kommersiella krisen fortfar alltjemt, och man kan 

ännu icke förutse när den skall sluta. För jernmarknaden har en viss förbättring 

inträdt, tack vare några betydande beställningar af jernvägsskenor för 

utlandet. Glasindustrien i Charleroi har endast kunnat hålla sig uppe genom 

att sätta försäljningspriset så lågt som möjligt och minska arbetslönerna, hvilken 

senare åtgärd framkallat missnöje bland arbetarne. 

Gibraltar den 17 januari 1885. 


G. Brugmann. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 framgår af följande: 

Hela antalet med last ankomna svenska och norska fartyg utgjorde således 

274 om 153,111 tons, deraf 92 svenska om 48,234 och 182 norska om 

104,877 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 268 om 151,448, 

deraf 85 svenska om 46,272 och 183 norska om 105,176 tons. 

Hela antalet ankomna svenska och norska fartyg utgjorde 289 mot 287 

år 1883. Sammanlagda tontalet af de år 1884 ankomna fartygen uppgick till 

49,744 för de svenska och 109,330 för de norska. 

Af de svenska fartygen voro 68 ångfartyg om 40,269 tons och 28 segelfartyg 

om 9,475 tons; af de norska voro 167 ångfartyg om 99,048 tons och 

26 segelfartyg om 10,282 tons. 

Ber. om Handel o. Sjöfart. 1

2 

Från svenska hamnar ankommo med svenska produkter 18 fartyg, deraf 

12 svenska, 2 norska och 4 utländska. Af dessa lossade endast 1 svenskt 

fartyg här, de öfriga fortsatte söder ut. Ben här utlossade lasten bestod af 

7,366 plankor om 4 a 20 fot; plankorna betingade i små qvantiteter 11 å 12 

doll. pr tolft 14 fots, för hvita betaltes 9 1 /, å 10 och för plankändar en 

tredjedel af dessa pris. En mindre qvantitet tändstickor lossades från samma 

fartyg och såldes för 20 doll. pr stor kista. 

Två svenska fartyg, det ena kommande från Chicoutimi och det andra från 

Quebec, lossade jemväl sina af plankor bestående laster härstädes; det förstnämnda 

hade 13,463 plankor om 4 å 20 fot, det senare 11,642 plankor af 

olika längd. För röda betaltes 13 ä 14 doll. och för hvita 9 a 10, allt pr 

tolft 14 fots. 

Ett norskt fartyg på väg från Sundsvall till Alger med last af plankor, 

som strandade på östra sidan af Gibraltar i slutet af 1883, blef totalt vrak; 

af lasten räddades 10,006 plankor och 111 stycken timmer af olika storlek; 

alltsammans såldes på auktion för 8,100 doll. och har sedan i detalj betingat 

9 ä 11 doll. pr tolft 14 fots. 

Samtidigt strandade ett svenskt fartyg med last af plankor från Hernösand 

till Marseille här i närheten, fartyget krossades och af lasten drefvos i 

land omkring 8,000 plankor om 3 till 22 fot, som såldes för 2,950 doll. samt 

sedan betingade 9 a 9 1 /, doll. pr tolft. 

För order inkommo hit med nordamerikanska plankor 2 svenska, 2 norska 

och 2 utländska fartyg samt från Finland 10 fartyg, hvilka alla fortsatte 

öster ut. 

Härvarande förråd af plankor är fullt tillräckligt för platsens behof, och 

ingen efterfrågan finnes för andra svenska produkter, med undantag endast för 

en mycket liten qvantitet svenskt stål, som hitkommit via England. 

De 7 svenska fartyg, som här lossade sina laster, inseglade tillsammans 

47,975 reales de vellon; intet svenskt fartyg intog last härstädes. De svenska 

fartyg, som härifrån afgingo med last till svenska hamnar, hade intagit sina 

laster annorstädes. 

Från norska hamnar hitkommo med norska produkter 13 fartyg, deraf 12 

norska och 1 utländskt, alla fortsättande till Medelhafvet. 

Hela införseln af fisk sistlidet år beräknas till: 1,800 cwt från Norge 

via England, betingande 5 å 9 doll. pr cwt i små partier, 1,000 cwt från 

Island, 6 å 7 doll., 500 cwt från Newfoundland, 6 å 6'/2 doll., 2,400 cwt 

sjöskadad från d:o, 3 ! /2 & 472i 800 cwt sjöskadad från d:o, hela partiet såldt 

för 40 doll. Hela införseln uppgick sålunda till 6,500 cwt. 

Ej mindre än 47 utländska fartyg med fisk från Newfoundland och Nova 

Scotia ankommo hit för order och fortsatte öster ut. Från Island kom 1 fartyg 

med fisk för order och fortsatte likaledes till Medelhafvet. Färsk fisk infördes 

från närbelägna spanska hamnar med 110 små båtar och fann god afsättning. 

Införseln af salt fisk var år 1884 dubbelt så stor som året derförut, beroende 

uteslutande på den stora qvantitet sjöskadad fisk som infördes och såldes 

till låga pris. 

B. Culatto.

Nantes den 20 januari 1885. 

3 

(Årsberättelse för 18S4.) 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1884 framgår af följande: 


209 om 63,121 tons, deraf 25 svenska om 13,739 tons och 184 norska om 

49,382; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 14 om 3,521 tons, deraf 

3 svenska om 848 tons och 11 norska om 2,673 tons. 

Med svenska och norska fartyg infördes till samtliga hamnar i distriktet 

omkring 8,600 Pet.-Stand. svenska trävaror, 8,235 norska d:o, 4,600 finska 

d:o, 1,660 nordamerikanska d:o och 1,320 amerikansk pitchpine. Från Sverige 

infördes dessutom med andra nationers fartyg, mest stora engelska lastångare, 

antagligen 4,000 ä 5,000 Pet.-Stand. 

Med en svensk ångare infördes från Göteborg 228 tons trämassa till två 

nyligen öppnade pappersfabriker, den ena i Chantenay, den andra i Clisson. 

I Nantes noteras följande priser å svensk vara: 

Af prima och sekunda införskrifves föga eller intet. 

74X8 tums furubräder, l:a, fr. 0.42: 2:a, fr. 0.38; 3:a, fr. 0.32; 4:a, fr. 

0.28; andra dimensioner i proportion. 

!8 /30 mm.X 10 å 12'/s cm. hyflade och arbetade furu-splanchettes» fr. 1.8S pr qv.-m. 

Till Loirefloden infördes omkring 3,689 tons svenskt jern och omkring 

1,000 tons till vice-konsulaten. Prisen för oförtullad vara äro i Nantes: valsadt

4 

Lancashirejern, l:a, fr. 21.50 pr 100 kg, hamradt d:o fr. 22.50, »vergettes» 

fr. 26.50. 

Ingen utförsel egde rum från distriktet till Sverige under förlidet år. 

Det stora antal utländska lastångare, som deltagit i trälastfarten, har 

tryckt ned frakterna ända till 50 fr. pr Pet.-Stand. från Norrbotten till S:t 

Nazaire. 

Saltskörden i Le Croisic har gifvit ett godt utbyte, utan att likväl någon 

export egt rum till norden. 

Sardinfisket på kusten af Bretagne har varit sämre än någonsin, och har 

till följd deraf priset på norsk »rogn» fallit betydligt. 

Ingen rymning från svenskt fartyg inom distriktet har kommit till konsulatets 

kännedom. 

Helsotillståndet är godt i hela distriktet. 

A. Backman. 

Paris (Beskickningen) den 22 januari 1885. 

Åberopande eders excellens skrifvelse den 28 maj sistlidet år och föregående 

skriftvexling rörande den ifrågasatta förändringen af det för Algeriet 

hittills gällande tullsystem, enligt hvilket lägre tullafgifter erlagts i Algeriet, 

får jag äran anmäla att franska regeringen genom lag af den 29 sistlidne december 

förklarat, att från och med innevarande år utländsk införsel till Algeriet 

skall erlägga samma tullafgifter som i Frankrike, med undantag endast för vissa 

kolonialvaror och införsel från angränsande länder i Afrika, samt att den vid 

handelstraktaten med Frankrike fogade tariffen således för närvarande äfven 

tillämpas i Algeriet. 

I sammanhang härmed har franska regeringen genom särskild förordning 

af den 26 december, med upphäfvande i öfrigt af den hittills gällande tariffen, 

förklarat, att till och med den 31 december 1889 Octroi de Mer i Algeriet 

endast skall erläggas för vissa kolonialvaror och följande artiklar: 

Denna octroi uppbäres äfven vid införsel från Frankrike, och i händelse 

af tillverkning i Algeriet skall en deremot svarande afgift erläggas. 

S:t Petersburg (Beskickningen) den 8 januari 1885. 

C. Lewenhaupt. 

Forslag er nu af Finans-Ministeriet indlevnet til Rigsconseillen om Forhöielse 

af Tolden paa Silke, Olie, Viner og Sila, og siges det at Afgjörelse i 

disse Dage forestaaer.

5 

Den sidstnasvnte for Norges Handel med Rusland dog endnu ganske vigtige 

Vare er for Öieblikket belagt med en Told af 15 Kopek i Guld pr Pud 

brutto, og vil den nu paatsenkte Forhöielse end yderligere vanskeliggjöre Afsaetningen 

her i Landet af Silden, som i Billighed ikke kan concurrere med 

den Astrakanske og som i Godhed staaer långt under saavel den Holländske 

som den Skotske. 

Der klages jevnlig över att den norske almindelige Sild er for staerkt 

saltet, — og vist er det, at dens Preparering läder mcget at önske. Hvad 

den norske Delikatesse Sild i Kagger (ikke i Blikaesker) betrseffer, er dette — 

det vsere paa Grund af Sildens Beskaffenhed eller som Fölge af en daaelig 

Behandling — en saa lidet god Vare, at den hverken kan eller fortiener at 

komme i Sammenligning med den Delikatesse Sild, som fra Holland eller Skotland 

bringes paa Markedet. 

Fr. Due. 


I öfverenstämmelse med mitt i dag till eders excellens afsända telegram 

har jag äran meddela, att i senaste riksråd antogs finansministerns förslag om 

förhöjning af åtskilliga tullsatser, deribland för sill från 15 till 22 kopek i 

guld pr pud, brutto. Beslutet kommer inom loppet af 8 eller högst 14 dagar 

att underställas kejsarens sanktion och promulgeras derefter, sannolikt med gällande 

kraft från promulgationsdagen. 

Jag tillåter mig härmed att påpeka de höjningar i tariffen, som silltullen 

under senaste år varit underkastad. 

Till slutet af december 1876 var tullen för vräkt och packad tunna 1 

rubel i papper, från 1 januari 1877 1 rubel i guld eller cirka l'/2 rubel i 

papper, från 1 januari 1881 1.10. rubel i guld eller 1.65 rubel i papper, från 

1 januari 1882 15 kopek i guld pr pud eller för en tunna beräknad till 9'/2 

pud 2.15 rubel i papper, allt pr vräkt och packad tunna. Den 27 augusti 

(8 september) 1883 påbjöd tulldepartementet att tullen, 15 kopek guld pr pud, 

skulle erläggas pr lossad ovräkt tunna, hvilket, när man tager i betraktande 

det salt och den lake samt de tomma tunnor, som försvinna vid vräkningen 

och packningen, de facto innebär en tullförhöjning af 25 %. 

Således har tullen på sillen från 1877 till dato stigit från 1 rubel pr 

tunna till 2.15 rubel + (25 %) 0.54 rubel, summa 2.69 rubel pr tunna. 

Enligt de upplysningar jag har inhemtat äro de pris den norska sillen i 

Ryssland betingat redan nu så låga, att utskeppningarna under år 1884 merendels 

förorsakat afsändarne förlust. 

När till de nuvarande prisen skall läggas den förhöjda tullsatsen, synes 

det mer än troligt, att det blifver omöjligt för den norska varan att konkurrera 

med den astrakanska och arehangelska sillen, som naturligtvis är icke obetydligt 

billigare och som under de senaste åren, på grund af underlättade kommunikationer 

och icke mindre i följd af den större omsorg, hvarmed den nu 

inlägges och saltas, har blifvit en allmän och eftersökt handelsvara för landets 

inre behof. 

Det har numera blifvit ett bruk i finansdepartementet att hemlighålla 

ifrågasatta förhöjningar i tariffen, dels på det att köpmännen icke, genom att 

på förhand, före höjningens trädande i kraft, förse sig med de varor, hvarom

6 

fråga är, må kunna tillfoga statskassan en indirekt förlust, dels för att undgå 

de många protester och reklamationer, som från handlandenas sida skulle inkomma 

till departementet, om förslagen blefve bekanta bland allmänheten och 

kunde diskuteras i pressen. 

För tillfället har riksrådet blott bestämt förhöjning af tullsatserna å vin, 

olja, té, silke och sill, men det påstås att möjligen ännu andra tuliförhöjningar 

förestå, bland annat å pappersmassa. 

Fr. Due. 

London (Generalkonsulatet) den 9 januari 1885. 

Härmed får jag äran öfversända ur Board of Trade s statistiska tabeller 

för nästlidne månad hemtade uppgifter om skeppsfarten med lastade fartyg på 

Storbritannien och Irland under åren 1882—1884: 

Uppgift öfver drägtigheten af de lastade fartyg, som under åren 1882— 

1884 från utrikes orter inklarerat till hamnar inom Storbritannien och Irland. 

De främmande fartygen fördela sig på de olika länderna sålunda: 

Uppgift öfver drägtigheten af de lastade fartyg, som under åren 1882— 

1884 till utrikes orter utklarerat från hamnar inom Storbritannien och Irland.

De främmande fartygen fördela sig på de olika länderna sålunda: 

7 

M. Björnstjerna. 

Stockholm (Utrikesdepartementet) den 12 januari 1885 till t. f. generalkonsuln 

i London. 

Jag har haft äran mottaga de med eder skrifvelse den 9 i denna månad 

insända uppgifter angående sjöfarten med lastade fartyg på Storbritannien och 

Irland under åren 1882—1884. Med anledning af detta synnerligen intressanta 

meddelande, beder jag eder gifva mig en förklaring öfver följande vid en 

sammanställning af sifferuppgifterna framträdande förhållande. Enligt de insända 

tabellerna utgjorde tyska fartyg: 

Ett alldeles motsatt förhållande har egt rum med norska fartyg, hvilka 

enligt tabellerna utgjorde: 

Der visar sig således att under år 1884 ungefär 30 % af de tyska fartyg 

som fört last från Storbritannien och Irland icke fått någon infrakt dit, medan

8 

deremot af de norska fartyg som fört last dit ungefär samma procent icke 

lyckats få någon utfrakt. 

Med anledning af dessa, särskildt med afseende dera att England är fraktmarknadens 

centrum, betydliga divergenser, vore jag tacksam att få mottaga 

några kortfattade upplysningar angående de för den norska och den tyska 

sjöfarten egendomliga förhållanden, hvarom ifrågavarande uppgifter lemna en 

antydning. 

För svenska fartyg synes enligt nedanstående tabell divergensen vara betydligt 

mindre, hvilket jag förmodar vara att tillskrifva ett proportionsvis större 

antal ångfartyg i regelbunden trafik. 

London (Generalkonsulatet) den 29 januari 1885. 

Hochschild. 

Med anledning af den i eders excellens' skrifvelse af den 12 innevarande 

månad mig gifna anmodan att inkomma med några kortfattade upplysningar 

angående vissa för den norska och den tyska sjöfarten på Storbritannien egendomliga 

förhållanden, som finnas antydda i senast utgifna engelska sjöfartsstatistik, 

får jag, med öfverlemnande af ett exemplar af ifrågavarande »Accounts 

relating to trade and navigation», hvarest å sid. 100 återfinnas de af mig förut 

uppgifna siffror, äran anföra följande: 

Den norska handelsflottan, som fortfarande till större delen är bestående 

af seglande fartyg, har till följd af de årligen sjunkande frakterna, som betingas 

af ångare, numera fått om icke sitt väsentligaste, så dock ett synnerligen betydande 

verksamhetsfält anvisadt i transporten af trävaror, i hvilken trade de 

ännu kunna med fördel konkurrera med ångarne. Vid en blick på statistiken 

öfver norska skeppsfarten på Storbritannien finner man ock att de länder, som 

i mera framstående grad användt norska fartyg till transport af sina varor till 

Storbritannien äro förutom Förenta staterna, för hvilket land, med dess utomordentligt 

stora export, säregna förhållanden torde vara gällande, just de förnämsta 

träexporterande länderna Kyssland (Finland), Sverige och Norge samt 

Canada. 

Under den tid af året trävaruskeppningen från dessa länder pågår, erhålla 

de norska seglande fartygen lätteligen i denna trade utfrakter till Storbritannien, 

och finna de vid ankomsten hit med sin fördel förenligt att, utan att 

afvakta erhållande af annan last, för hvars bekommande deras mindre lämpliga 

beskaffenhet äfven ofta lägger hinder i vägen, i barlast återvända till utgångshamnen 

för att der intaga ny last på Storbritannien och sålunda under seglationstiden 

medhinna så många resor som möjligt till England. Hvad som här nämnts 

i afseende å transporten af trävaror har äfven sin tillämplighet i fråga om 

transporten af is från Norge till England, i hvilken trade ett ganska betydande 

antal segelfartyg finner sysselsättning.

9 

Den äfven för seglande fartyg lämpliga och från England lätt till buds 

stående returlasten stenkol, hvilken ock nästan ständigt af andra fartyg sökes 

när bättre frakt ej finnes att tillgå, kan af de ifrågavarande norska fartygen 

sällan anlitas, då tillfälle till stenkolens fördelaktiga placerande å destinationsorten 

ej så lätt erbjuder sig i dessa nordliga trakter. 

Under år 1884 ankommo till Storbritannien ifrån nedanstående länder 

lastade norska fartyg med följande tontal: 

under det att till samma länder ifrån Storbritannien afgingo lastade norska 

fartyg af följande tontal: 

hvadan alltså från dessa länder afgått till Storbritannien lastade norska fartyg 

om cirka 700,000 tons större tontal än det hvartill de till dessa länder från 

Storbritannien kommande fartygen uppgå. 

Lägges härtill det öfverskjutande tontalet af de i last från Förenta staterna 

ankomna norska fartygen, stiger ofvannämnda siffra af 700,000 tons med 

ytterligare cirka 140,000. 

Ett motsatt förhållande eger deremot rum med Norges skeppsfart emellan 

Storbritannien och åtskilliga andra länder, såsom Danmark, Tyskland, Italien, 

Brasilien samt en del icke närmare angifna britiska besittningar och aflägsnare 

trakter. I denna trade understiger de till Storbritannien ankommande fartygens 

tontal de afgåendes med ett sammanlagdt belopp af cirka 300,000 tons. 

Hvad åter den tyska sjöfarten angår, vill den tyske generalkonsuln, med 

hvilken jag härom samtalat, söka anledningen till det anmärkta förhållandet deri 

att i den tyska handelsflotian ångfartygen intaga en synnerligen framstående 

plats, samt att då ett sådant fartyg svårligen kan uppläggas, då dess underhåll 

äfven i overksamt tillstånd kräfver betydliga utgifter, måste alla medel tillgripas 

för att ständigt hålla dem i verksamhet. Följden häraf är att så snart 

en tysk ångbåt vid ankomsten till någon af de tyska nordsjöhamnarna ej genast 

finner passande befraktning, afgår den i barlast till England för att der intaga 

kolladdning, hvarmed den sedermera afgår till Tyskland eller andra orter der 

denna vara blifver lätt placerad. Sålunda finner man att under nästlidet år till 

Storbritannien från Tyskland ankommit lastade tyska fartyg om 665,000 tons 

under det att de från Storbritannien till Tyskland afgående fartygens tontal 

stiger till cirka 1,019,000 tons. 

En icke oväsentlig faktor i den stora rol som tyska fartyg spela i 

exporten från England torde äfven vara att söka i det ansenliga antal af betydande 

tyska handelshus, som i Storbritannien finnas etablerade och som med 

den för dem utmärkande patriotism äfven företrädesvis anlita tyska fartyg vid 

export af sina varor. 

M. Björnstjerna.

10 

Hamilton (Bermudas-öarna) den 2 januari 1885. 


Intet svenskt fartyg besökte under år 1884 distriktet. Af norska fartyg 

besökte 6 om 2,201 tons distriktet. Ön börjar mer och mer blifva en uppehållsort 

om vintrarne för amerikanare och kanadensare. Ett här förut varande 

hotell har utvidgats och ett nytt stort hotell inrättats. 

Bordeaux den 24 januari 1885. 


J. A. Conyers. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktot år 1884 framgår af följande: 

Hela antalet med last ankomna svenska oeh norska fartyg utgjorde således 

313 om 137,470 tons, hvaraf 91 svenska om 44,491 och 222 norska om 

92,979 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 156 om 67,229 tons, 


Distriktet besöktes år 

Hufvudstationen besöktes af 57 ångfartyg om 29,623 tons och 24 segelfartyg 

om 10,853 tons.

11 

Hela fraktförtjensten för svenska fartyg inom distriktet uppgick till: 

Frakterna voro i det hela taget lägre än någonsin förut; träfrakterna från 

Nedre Botten varierade mellan frs 53 och frs 60 pr standard. 

Hela trävaruimporten till Bordeaux uppgick år 1884 till 48,260 Pet.-stand., 

mot 58,180 år 1883 och 65,000 år 1882; oaktadt denna minskning i importen, 

antagas 25- å 30,000 stånd, nu ligga i magasin här, hvilket är en ovanligt 

stor behållning. Af ofvan angifna qvantum ankommo år 1884 17,700 stånd. 

från Sverige och 6,730 stånd, från Norge, mot år 1883 19,650 stånd, från 

Sverige oeh 5,520 stånd, från Norge. Priset på 3 X 9 tums plankor kan 

anses i medeltal hafva varit frs 200. å 225 för 2:a, frs 140 ä 160 för 3:a 

och 125- å 135 för 4:a, cif. Bordeaux. 

Af jern hitfördes under år 1884 mod svenska oeh norska fartyg 2,514,430 

kg. till hufvudstationen och 254,000 kg. till vicekonsulsstationerna mot resp. 

1,672,000 kg. och 135,156 år 1883. Dessutom lära några smärre partier 

hitkommit med främmande fartyg. 

Af trämassa importerades från Sverige 317,000 mot 311,000 kg. år 1883. 

Från Norge var importen af denna artikel 1,777,000 kg. år 1884 och 1.445.000 

år 1883. 

Vinskörden år 1884 var ännu mindre än 1883 års till qvantiteten; men 

qvaliteten var, åtminstone i Gironde-departementet, betydligt bättre. I hela 

Frankrike var 1884 års skörd endast 34,780,726 hektoliter mot 36,000,000 

år 1883. I Gironde-departementet skördades 1,338,183 hektoliter år 1884. 

mot 1,867,559 år 1883. och i Charente-Inférieure 1,144,819 hektoliter år 

1884, mot 1,463,884 år 1883. De senaste tio årens skördar i hela Frankrike 

voro i medeltal omkring 44,000,000 hektoliter; år 1875 var skörden 83,836,000 

hektoliter, deraf 5,230,000 i Gironde. 


N. Sandblad. 

Et SEerdeles vigtigt Skridt til Fdviklingen af Ruslands indre produktive 

Kraft er i disse Dage taget ved Afgjörelsen af det Sibiriske Jernbane-Spörgsmaal. 

Helt siden de seneste Aar af Keiser Alexanders Regjeringstid har dette 

Anliggende staaet paa Dagsordenen, og er det egentlig kun det for vedkommende 

Landsegne overordentlig vigtige Spörgsmaal om Valget af Banens Retning, 

som i saa länge Tider har förhålet Afgjörelsen. Naar man betsenker de uhyre 

Kapitaler, som ligge i Ural-Bjergverken og i det hele taget i de milevidde 

Eiendomme, som befinde sig i de Egne, hvorigjennem Banen skal gaae, kan 

man begribe, med hvilken Ihaerdighed och med hvilke Intriger der fra forskjellige 

Leder har arbeidets paa at faae Limen bestemt efter Vedkommendes 

Interesser. Den af Ministerkomitén fattede Beslutning gaaer ud paa at Banen 

skal bygges fra Samara över Ufa og Slatousk samt at Forarbeider tillige skulle 

ivserksaättes for en projekteret Linie Slatousk—Jekaterineburg.

12 

En af de vigtigste Fölger af dette Jernbanesystem vil vsere at Moskau 

kommer at ophöre at staae som industrielt Gravitationscentrum for Sibirien, og 

at dette i Grunden saa frugtbare Lands Produkter — hvad Faeavl og Agerdyrkning 

betrteffer — i en snar Premtid höist sandsynlig ville tage Veien vistnok 

paa Volgan, dog ikke mere opover men nedover, fra Samara til Don. Udförselen 

vil komme til at skee fra det sorte Havs Havne, istedetfor som hidtil fra de 

Baltiske Provinsers Söstaeder Kiga, Reval, Libau og Windau. 

Madrid (Beskickningen) den 8 januari 1885. 

Fr. Due. 

I sidstafvigte December Maaned udkom en statistisk Oversigt över Spaniens 

udenrigske Handel i 1883, der er udarbejdet i Generaltolddirektionen. Af de 

i samme indeholdte Opgaver vil i det Fölgende blive givet et kort Sammendrag, 

der er egnet dels til at give et flygtigt Overblik över den spanske Handel i sin 

Almindelighed, dels til at vise Omssetningsforholdene for de Varer, som fra de 

Forenede Riger udföres hertil, eller om hvis Udförsel der rimeligvis vilde kunne 

rejses Spörgsmaal. 

Vcerdien af den samlede Import til Spanien udgjorde i 1883: 893,000,000 

pes., og Vmrdien af Exporten: 719,000,000 pes. 

Betraeffende de for den spanske Handel vigtigste europseiske Stater stille 

Forholdstallene sig saaledes: 

Importvaerdien överskred i 1883 samme Vaerdi for det nsermest fölgende 

Aar med fölgende Belöb: 

medens der i Importen fra Norge indtraadte en Formindskelse til et Belöb af 

1,216,000 pes.

13 

Porögelsen for Sveriges Vedkommende hidrörer fra foröget Import af Trsevarer, 

i hvilken Henseende ogsaa Rusland havde en Forögelse af 2 millioner; 

derimod hidrörer Formindskelsen for Norges Vedkommende hovedsagelig fra 

forringet Import af samme Vare, medens den kun for en mindre Del har sin 

Grund i ringere Fiskimport. 

Med Hensyn till Fiskevarer, Traevarer, Jernvarer og Maskiner, altsaa de 

Artikler, som have mest Betydning for Sverige och Norge, vil nedenstaaende 

TJddrag godtgjöre, hvorledes de internationale Konkurrenceforholdo stille sig: 

a) Törret og saltet Fisk: 

Indfört fra: 

b) Trsevarer: 

c) Jernvarer och Maskiner: 

Fra Tydskland indfdrtes i samme Aar Spiritus til en Vserdi af 37 Millioner. 

Det bor her fremhsevea, at uagtet England ikke har Traktat med Spanien 

og saaledes betaler höjere Told af sine Varer end noget af de andre Lande, 

har dog Exporten af dets Varer hertil vaaret i stserkere Tilvaext end for noget 

andet Lands Vedkommende. 

A. Grip.

Genua den 6 januari 1885. 

14 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1884 framgår af 

följande: 


59 om 30,973 tons, deraf 11 svenska om 5,693 och 48 norska om 25,280 

tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 8 om 3,757 tons, deraf 2 

svenska om 821 och 6 norska om 2,936 tons. 

Hufvudstationen besöktes af 9 svenska fartyg om 5,275 tons samt af 40 

norska om 18,583 tons, Savona af 2 svenska om 418 tons samt af 8 norska 

om 6,697 tons. 

Bruttobeloppet af inseglade ingående frakter utgjorde 83,800 lire för 

svenska och 608,050 lire för norska fartyg. Utgående frakter uppgingo till 

6,750 lire för svenska och 45,500 lire för norska fartyg. 

Från Sverige infördes: 430 1/2 std plankor, 1,270 tunnor tjära samt 891 

tons stångjern, smältstycken och tackjcrn. Dessutom infördes med ångare via 

England och Hamburg diverse partier stångjern, smältstycken och tackjern, tillsammans 

omkring 800 ä 900 tons. Från Finland infördes omkring 1,500 

tunnor tjära. 

Trävaruprisen stälde sig mycket dåligt förra året, för 3X9 tums furuplankor 

noterades 230 å 240 francs pr std. c. i. f. och för granplankor 200 

k 210 fr. Den alltjemt tilltagande förbrukningen af nordamerikanskt virke gör 

att våra trävaror numera intaga endast en underordnad plats. Införseln från 

Nordamerika uppgick till det betydliga beloppet af 33,000 stéres. Mina bemödanden 

att skaffa en marknad för östersjövirke hafva tyvärr icke krönts med 

det önskade resultatet, hvilket beror på att man kan för nästan samma pris 

erhålla pitchpine i lämpligare dimensioner samt af bättre och varaktigare beskaffenhet. 

Såsom visade sig vid den senaste utställningen i Turin, användes 

pitchpine allmänt för alla vigtigare arbeten; här i trakten användas svenska 

furubräder ännu för tillverkning af dörrar och fönster, men i det inre af landet 

föredrager man pitchpine äfven för sådana föremål. Om icke prisen modereras 

i Sverige eller frakterna ytterligare sänkas, befarar jag att konsumtionen 

af furubräder kommer att alldeles upphöra i dessa trakter. 

Deremot hyser jag god förhoppning om en ökad konsumtion af svenskt 

jern, ehuru prisen jemväl för denna vara hållas väl högt i jemförelse med de 

pris som noteras för engelskt, belgiskt och tyskt jern. Det finnes nemligen 

alltid vissa ändamål, för hvilka svenskt jern icke synes kunna undvaras.

15 

Från Norge infördes: 1,735,525 kg. torrfisk, 242,000 kg. klippfisk, 290 

tunnor fiskolja och 130 tunnor rökt sill. Dessutom infördes med ångare via 

Hamburg och England samt landvägen 714,500 kg. torrfisk och 980 tunnor 

fiskolja. 

Fisket i Norge var lyckligtvis bättre år 1884 än året derförut; prisen, 

som vid slutet af 1883 voro uppe i 120 å 115 lire, föllo under loppet af 

1884 snart till 70 å 65 lire pr 100 kg, oförtullad prima stockfisk. Oaktadt 

de sanitära förhållandena blef konsumtionen ganska liflig på hösten; till en början 

var befolkningen rädd att äta fisk af fruktan för koleran, men snart lugnade 

sig dessa farhågor och förbrukningen blef sedan just under koleratiden 

större än någonsin. Då importen icke var öfverdrifvet stor, steg priset från 65 

lire till 80 å 85 lire; för sämre sorter noteras 60 å 70 lire. Lagret på platsen 

är för närvarande obetydligt, men omkring 25,000 vog lära vara att bitförvänta. 

För norsk klippfisk är detta distrikt, såsom bekant, icke af någon betydenhet, 

enär här företrädesvis konsumeras Labrador- och fransk klippfisk. Labradorfisket 

var mindre gifvande förra året än vanligt, hvilket äfven framgår af 

importen, som ej uppgick till mer än 48,075 metr. quint., under det att den 

vanligen brukar uppgå till 60,000. Af fransk klippfisk har tillförseln deremot 

varit större än vanligt; fransmännen sträfva efter att allt mera förbättra varans 

qvalitet och att nedbringa prisen, för att på sådant sätt uttränga den engelska 

varan. För norsk klippfisk noteras priset omkring 70 lire, för fransk 57, för 

engelsk (Labrador-) 55 med 3 % diskont, för isländsk 53, allt pr 100 kg. 

Skörden har utfallit mycket illa, isynnerhet gäller detta vinskörden, som 

i vissa trakter icke ens varit tillräcklig för det lokala behofvet; en stor införsel 

af vin har i följd deraf egt rum dels från södra Italien och dels från 

Grekland, och hafva våra ångare haft sysselsättning i denna fraktfart på fördelaktiga 

vilkor. 

Helsotillståndet var godt ända till 22 å 24 september, då koleran uppträdde; 

redan i medlet af oktober började emellertid farsoten att aftaga. I 

Genua inträffade under denna tid 560 kolerafall, deraf 400 med dödlig utgång. 

Livorno den 24 januari 1885. 


Mowinckel. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1884 framgår af 

följande:

16 


29 om 18,938 tons, deraf 17 svenska om 10,603 och 12 norska om 8,335 

tons; sammanlagda antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 16 om 10,603 

tons, deraf 12 svenska om 8,212 och 4 norska om 2,391 tons. 

Ångfartygsfarten har mycket tilltagit på senare tiden, ångfartygen anlöpa 

i allmänhet flera medelhafshamnar och intaga varor till Östersjön, segelfartygen 

afgå vanligen härifrån i barlast till salthamnarna. 

Af trävaror infördes hit år 1884 fyra laster, afsättningen af plankor var 

icke liflig och behållningen är ännu stor. Detaljprisen för sågade furuplankor 

vexla mellan 70 och 75 lire, för huggna dito mellan 62 och 67 lire, allt pr 

tolft 3X9 tums 14 fots. För bjelkar betaltes 65 å 70 lire pr kubikmeter. 

Af jernvägsskenor infördes flera laster till distriktet från Sverige. 

Deremot egde icke någon införsel rum af tjära och beck från Sverige, 

men väl från Archangel; för tjära betaltes 38 a 40 lire pr tunna och för 

beck 24 ä 24 1 /, lire pr 100 kg. 

Från Norge infördes två laster stockfisk om 9,500 voger eller omkring 

160,000 kg.; med ångbåt via Hamburg och Hull och från grannhamnarna infördes 

omkring 110,000 kg. Vid försäljning i detalj betaltes för förtullad vara 

75 å 90 lire pr 100 kg., men vid kolerans utbrott upphörde konsumtionen 

så väl af stockfisk som af andra fisksorter. 

Norsk klippjisk finner icke någon afsättning i de toskanska provinserna. 

Af vårsill hitfordes 250 tunnor, som såldes till 31 1 /,, å 32 lire tunnan. 

Helsotillståndet i distriktet Sr tillfredsställande. 

Kurserna äro denna dag: Paris k vista, 100.50 lire pr 100 francs; London 

3 månader, 25.15 lire pr £; Hamburg 3 månader, 123 lire pr 100 

riksmark. 

Harald Stub. 

Neapel den 24 januari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1884 inhemtas af 

följande: 


23 om 10,353 tons, deraf 8 svenska om 5,136 och 15 norska om 5,217 tons; 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 16 om 9,018 tons, deraf 6 svenska 

om 3,840 och 10 norska om 5,178 tons. 

De Forenede Rigers Skibsfart paa Districtet har i 1884 vscret mindre 

end sasdvanlig, og heri er den i naevnte Aar herskende Cholera-Epideniie Skyld,

17 

der ialfald for Neapel Bys og nasrmeste Omegns Vedkonimende lige ind til og 

ined Salerno paralyserede al Handel og Skibsfart for et Tidsrum af tre Maaneder. 

Ingen af Vice-Consulstationerne have vasret angrebne af Cholera. 

Fra Norge indförtes til Districtet: er. 32,000 Vog Törfisk og er. 23,900 

Vog Klipfisk. Af Törfisken kom 2,500 Vog i Baller indirecte pr Damper 

över Hamburg og London. Dette er mindre end de foregaaende Aar, med 

Undtagelse af 1883, da Tilförselen var meget ubetydelig paa Grund af de 

enorme Priser man holdt i Norge og som umuliggjorde nassten enliver Forretning. 

Ogsaa i 1884 have Priserne paa Klipfisk og Törfisk vasret höie, men 

Importen af disse Artikler vilde upaatvivlelig have vasret större dersom ikke 

Cholera havde ödelagt 3 ä 4 Maaneder af den bedste Cousumtionstid. 

Detailpriserne for norsk Klipfisk have vasret i Saisonen Lire ital. 82 pr 

100 Kilos og for Törfisk eller Rundfisk 98 Lire. Rundfiskens Qvalitet har 

vasret udmasrket, ogsaa den af hervasrende Huse ved Commissionair i Norge 

kjöbte Klipfisk har vasret god, medeus et Par Ladninger afsendte for de 

norske Huses egen Regning have ladet meget tilbage at önske. Den norske 

Klipfisk höides i Regelen meget höit, af newfoundlandsk staaer kun Gaspe 

höiere, og der er ingen Tvivl om at naar Prisen paa den norske Klipfisk er 

moderat, vil Consumen deraf her voxe betydeligt. Neapel er et Marked som 

ikke vil betale höie Priser for Klip- og Törfisk, da undvasres hellere disse 

Nasringsmidler. 

Fra Sverige er der i 1884 intet svenskt Skib kommet med Traslast, 

derimod er der i to norske Skibe indfört Traelast, et fra Sverige och et fra 

Norge; den svenske lossedes i Marinens Arsenal, den norske var til et hervasrende 

Handelshus. Hvad der hindrer Importen af Traslast fra Sverige og 

Norge er den länge Alstand. saa om Vårens Pris paa Productionsstedet kan 

concurrere med Traelast fra Kärnthen, Steyermark og Oen Corsica, saa vanskeliggjör 

den höiere Fragt fra saa fjerntliggende Lande som Sverige og Norge 

Indledning af Forretning. En anden Vanskelighed er at man her i Neapel 

holder paa saa store Dimensioner som 9X11, hvilke nu ere vanskelige at skaffe. 

Hvad Importen af Jern fra Sverige i 1884 har vasret er umuligt at faae 

vide, da den udelukkende er foregaaet indirecte, og man paa Toldboden ikke 

veed hvorfra Våren kommer, der veed man kun hvorfra Dampskibet kommer. 

At henvende sig til Modtagerne er faafasngt; man faaer aldrig et oprigtigt Svar. 

I et Aar som 1884 med en Hjemsögelse som Cholera have naturligviis 

Fragterne, naar Saadanne kun ne opnaaes, vasret elendige. Til al Ulykke har 

Oliehösten slaaet feil, saa der er intet Haab om i kommende Saison at de 

Forenede Rigers Skibe kunde finde nogen Udfragt med denne Vare. Det 

samme er Tilfasldet med Vän, hvoraf Hösten i Syditalien har vasret god, medeus 

den slog aldeles feil i Overitalien, hvorfra al Viin opkjöbes; endnu medens 

Druen stod paa Ranken kjöbtes den til Priser saa höie at al Viin er stegen 

mindst 50 %. Fölgen har vasret at Frankrige, der i flere Aar har vasret Italiens 

störste Kunde i Viin, aldeles har ophnrt at kjöbe: Overitalien ahsorberer 

Alt. Den daglige Drik Viin er her nu bleven nassten en Luxusartikel. Altsaa 

heller ikke i denne Artikel ville de forenede Rigers Skibe finde nogen 

Udfragt. 

Sundhedstilstanden er nu god, ingen epidemisk Sygdom hersker her. 

Diedrich H. Voss. 


Cagliari den 19 januari 1885. 

18 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 inhemtas af följande. 


9 om 3,482 tons, deraf 4 svenska om 1,546 och 5 norska om 1,936 tons; 

sammanlagda antalet med last afgångna fartyg utgjorde 29 om 9,775 tons, 


Den direkta införseln från de Förenade rikena till detta konsulsdistrikt 

under år 1884 bestod af 420 stånd, plankor och 220 tons is; andra varor, 

såsom tjära, beck och fisk, infördes i obetydliga partier indirekt från Grenua. 

Saltutförseln var af särdeles ringa betydelse, till följd af att fartyg kommande 

från medelhafshamnar voro underkastade 21 dagars karantän i Porto 

S:t Stefano i Toscana, men också till följd af en stegring i saltpriset (från 12 

till 15 lire pr metrisk ton), som nödgade saltreqvirenter att vända sig till andra 

saltplatser för fyllande af behofven. 

Saltskörden har till följd af ymnigt regn under skördetiden gifvit ett 

mindre resultat. Den uppskattas till 100,089 tons. 

Utförseln af salt egde rum under rysk flagg 16,421 tons, svensk 7,003, 

norsk 6,213, italiensk 10,505, österrikisk 15,140, engelsk 3,195, fransysk 

11,649, dansk 281, tysk 840; tillsammans 71,247 tons. 

Utskeppningen af mineralier var af ringa betydenhet beroende på den prissänkning 

denna vara undergått, äfvensom på karantänerna, hvilka hindrade 

arbetare från fasta landet hitkomma för att arbeta vid grufvorna. 

Alla andra produkter, såsom spanmål, vin o. s. v., hafva gifvit en afkastning 

öfver medelmåttan. 

Frakterna noterades från England med kol 9 sh. 3 d. å 11 sh. pr ton, 

till Östersjön med salt 20 å 22 öre pr tunna. 

Vexelkursen noteras 25.22 å 25.39 pr pund sterling. 

P. Pernis.

Smyrna den 15 januari 1885. 

19 


Intet svenakt fartyg besökte distriktet under året; 3 norska fartyg om 

tillsammans 1,386 tons ankommo i barlast och afgingo med last till utrikes ort. 

Telegrafens användning i affärsförbindelserna och ängfartygens växande antal 

hafva i väsentlig mån förändrat sättet för affärers uppgörande. Det sätt, 

hvarpå affärer för närvarande uppgöras i våra förnämsta exportartiklar, är ungefär 

följande: två handelshus, det ena i London, det andra i Smyrna, sätta sig 

i förbindelse, vare sig direkt eller genom mäklare, med producenterne, båda 

husen förses med numererade och inregisterade prof, med uppgift om kostnaden 

å lastningsorten samt om saunolika frakten, de engelske köparne bestämma sig 

med ledning af profven, vare sig till de utsatta prisen eller på de vilkor de 

sjelfve uppställa; telegrafen sättes derpå i gång och, om enighet uppnås, inköpes 

varan i Smyrna eller der den finnes och tillhör derefter den engelske 

köparen; så snart denne fått underrättelse att konnossementen expedierats, lemnar 

han accept på 3 månaders vexlar; dessa vexlar förfalla först sedan varan 

ankommit till England, och köparnes risk är sålunda mycket riDga; vinsten 

delas mellan de båda husen i London och Smyrna. 

På ungefär liknande sätt är importören här i direkt förbindelse med fabrikanten 

eller exportören i utlandet. I båda dessa fall beror framgången på 

snabba och regelbundna kommunikationer. Segelfartygen svara ej längre mot 

behofvet och användas endast undantagsvis. De norska fartyg, hvilka, såsom 

ofvan nämnts, under år 1884 besökt distriktet, voro alla tre ångfartyg. 

Så väl produktionen som konsumtionen i distriktet visa en tendens att 

ökas, hvartill jernvägarne icke obetydligt bidraga; jernvägen Smyrna—-Aidén 

tränger allt längre in i landet, och staden Adana, som är medelpunkten i ett 

bördigt landskap, kommer snart i förbindelse med hafvet genom en jernväg till 

Mersina. 

Skörden har i allmänhet varit riklig, med undantag endast för vallonée; 

spanmålsprisen äro låga och tillgången riklig; hvete betalas med 32 sh. pr 

quarter f. o. b., korn 15 å 18 sh., bönor 25 å 26 sh.; oljofrö, bomull, opium 

och torkade frukter hafva varit föremål för liflig utförsel; frakterna hafva likväl 

varit jemförelsevis låga. 

Allmänna säkerheten har förbättrats, tack vare talrika stränga åtgärder, 

men det våldsamma sätt, hvarpå ett slut gjorts å det nomadiserande lifvet i 

detta distrikt, har framkallat bekymmersamma följder så väl för landet som 

för den befolkning hvilken sålunda tvungits att blifva bofast. 

De forna nomaderne decimeras af sjukdomar, och deras boskap omkommer 

äfven, hvartill kommer att de fört med sig sniittosamma sjukdomar både för 

menniskor och djur. För öfrigt är det allmänna helsotillständet oförändradt. 

Ch. D. van Lennep.

20 

Tripoli (regentskapet Tripoli) den 2 januari 1885. 


Ingen direkt handelsförbindelse egde under året rum mellan de Förenade 

rikena och distriktet; ej heller besöktes distriktet af något de Förenade rikenas 

fartyg. Drummond Hay. 

Lübeck den 19 januari 1885. 


I. 

Följande siffror utvisa omfattningen af de Förenade rikenas sjöfart på distriktet 

under år 1884: 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 1,452 om 244,740.8 5 

tons, deraf 1,279 svenska om 209,332.7 3 tons och 173 norska om 35,408.12 

tons; sammanlagda antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 558 om 

118,885.15 tons, deraf 538 svenska om 115,533.14 och 20 norska om 

3,352.01 tons. 

Till hufvudstationen Liibeck anlände med last 712 svenska fartyg om 

148,377.95 tons, men blott 26 norska om 6,516.19 tons. 

De halländska ångarne göra 2 till 3 resor i veckan mellan Ltlbeek och 

Göteborg; men för öfrigt har sjöfarten mest upphört, ehuru ishinder ej ännu 

förefinnes i någon af distriktets hamnar. 

Till följd af den ovanligt milda vietern under nästlidna år egde en betydlig 

isimport rum både från Sverige och Norge. Detta år torde man kunna 

insamla tillräckligt is för att ej behöfva någon tillförsel utifrån. 

Fråga har blifvit väckt om att upplysa Travenoden medelst fettgas, på 

det att fartyg äfven nattetid och vid tjocka måtte kunna utan uppehåll från 

TravemUnde fortsätta resan upp till Liibeck. 

Leonard Åkerblom.

21 

Brisbane (Queensland) den 6 november 1884. 

(Årsberättelse för 1883.)* 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1883 framgår af följande: 

Frakterna hafva under de senaste båda åren varit teniligen laga inom 

samtliga kolonierna; här, som annorstädes, kändes märkbart det tryck hvarunder 

dessa intressen lida i de andra verld»delarne. Särdeles bör i så unga läDder 

som dessa, huru stora och rika deras tillgångar än må vara, den mängd af 

ångfartyg, som kastas i trafiken, mera tydligt framträda och känbart inverka på 

förhållandena. Väl äro koloniernas in- ocli utförsel redan af stor betydelse och 

i enormt tilltagande, och i några af de sydliga kolonierna, såsom i Victoria och 

Syd-Australien, hafva segelfartyg, till en stor del i regulier trafik blifvit hemmastadda, 

men ångfartygen hafva dock redan vunnit öfvertag. 

Australiens stapelartikel ull utgjorde i många år den hufvudsakligaste exportvaran 

för segelfartyg under vissa tider af året, medan under andra årstider 

rakt intet stod till buds. — Sedan började efter hvarandra kolonierna Syd- 

Australien, Victoria och Ny-Zeeland att blifva betydande genom spanmålsutförsel, 

äfven detta under viss årstid och med segelfartyg. Denna fraktfart bedrifves 

ännu delvis i öfvervägande grad med segelfartyg, men ångfartygen konkurrera 

djerft om både ull- och spanmålsfraktema. I Nya Syd-Wales och i Queensland 

finnes ull, men icke spanmål, så att då ull ej är att få till last, tvingas 

en stor del af de fartyg som anlända till dessa kolonier att söka frakter utanför 

lossningsorten. Följaktligen kan en fraktberättelse ej afgifvas uteslutande 

för denna koloni, utan nödgas beröra hela Australien. Medan vår handel ännu 

låg i linda, började Britisk India-bolagets ångare upptaga turer mellan London 

och Brisbane, anlöpande Ceylon, Java och alla våra betydligaste kusthamnar. 

Det är nu tal om att en del af de amerikansk-engelska linierna under den s. k. 

»Off-season» ämna kasta in på routen en del af sina båtar. Innan således segelfartygen 

här hunnit få något egentligt fotfäste, qväfves deras företag af ångan, 

och den export, som anländande skepp borde under normala förhållanden kunna 

vänta att erhålla för hemresan, bortföres af ångarne, och icke ens alla dessa 

kunna fyllas hela året om. I flera af kolonierna har nu en ny industri uppstått. 

Förr höllos fårhjordarne endast för ullen, och derefter kokades talg af 

djuren, medan oxarne t. ex. i Queensland användes till talg eller fördes till 

* Inkom först efter afslutande af förra årgången.

22 

Melbourne. Nu etableras här och der stora frysningsetablissement, och frusna 

fårkroppar m. ni. hafva blifvit en exportvara. Hitintills tyckes Ny-Zeeland 

vara den enda koloni som sänder denna artikel med segelfartyg. Emellertid 

förses flera af ångfartygen på de reguliera linierna med frysrum och hemföra 

nu till London last af slagtgods, jemte talg, hudar och metaller, så att ångarne, 

isynnerhet i Queensland, i alla fall medfört det goda att exporten ej endast 

fort mångdubblats, utan mången ny exportartikel framkommit. — Icke heller 

har det varit till importens skada; dels genom de kortare resorna, som göra 

att de mot varorna utfärdade vexlarne ej framkomma två månader innan varan, 

och köpmannen således beqvämare kan röra sig, dels genom öppnandet af direkt 

trafik på London för de nordligare hamnarna och genom lättheten att erhålla 

erforderliga maskiner för bearbetande af de inåt landet liggande guldfälten eller 

för de på kusten påbörjade storartade sockerplantagema, har införseln i Queensland 

tagit sådan fart att den snart nog torde blifva förtjent af ännu större 

uppmärksamhet. Redan se vi på dessa få år betydliga förmögenheter samlas 

på företagsamme köpmäns händer, medan landet under tiden genomgått en tillfredsställande 

uppblomstringsperiod. 

De svenska och norska fartyg som i fjol voro här, voro af den storleken, 

att de mesta kunde användas i kustfart, och med få undantag erhöllo de alla, 

stora och små, sysselsättning. 

Koloniens egna naturliga tillgångar, som ställa den i främsta ledet inom 

Australien hvad angår rikedom på metaller och fördelen af tropiskt läge och ett 

klimat som kanske ingenstädes på jorden i dess helhet har sin like, göra att här 

finnas och framdeles komma att framträda exportartiklar som icke förekomma 

inom de andra kolonierna, såsom t. ex. socker, cederträ och andra träslag m. m. 

Sedan Torres Straits numera blifvit utprickadt och fyrskepp här och der 

stationerats, samt de stora postångarne utan missöde med lätthet passera derigenom, 

har trafiken genom denna farled, som förr fruktades så mycket af redare och 

assuradörer, betydligt ökats. Äfven kustfarten har tilltagit, och genom regeringens 

omsorg hafva i de flesta hamnarna anordnats uppmuddringar, brobyggnader 

m. m., så att all utsigt finnes för framtida lönande sysselsättning för 

smärre fartyg i interkolonial seglation. I Brisbane finnes en utmärkt iorräocha 

och flera upphalningsbäddar för fartygsreparationer, hvilka ej ställa sig så dyrt 

som vanligen tros. 

Konsulatet har inhemtat att man i hemlandena ännu hyser den uppfattning 

att hamnutgifterna här i kolonien, särskildt i Brisbane, äro Dästan ruinerande. 

Så var förhållandet ock förr, då fartygen måste lossa ute i Moreton 

Bay; men nu kan hvarje fartyg, t. o. m. de stora emigrant- och postångarne 

om 4- å 5,000 tons, gå ända upp till staden och lossa längs kajen. All pråmhyra 

försvinner sålunda, utom i utomordentliga fall, och på fartyget falla blott 

lotspengar 6 pence; för barlastade erlägges half afgift. I de hamnar der fartygen 

ej kunna segla in, såsom t. ex. i Brisbane, måste bogserbåt användas. 

Här betalas 1 sh. pr ton för lastade fartyg och 9 d. för fartyg i barlast. Nu 

hafva emellertid ett par konkurrenter kommit till och jag hör att skepparne 

kunna pruta på priset med framgång. Andra utgifter finnas ej inom kolonien. 

Sådana utgifter som finnas i hvarje annan hamn och som här ej äro 

dyrare än på andra platser, såsom t. ex. barlast, vatten, besigtningsmän, tullöfvertid 

eller annat dylikt, berör jag icke, då man ju behöfver det och finner 

det öfverallt. Skeppshyrorna äro ej heller, vid jemförelse, att klaga öfver. 

För vanlig matros är hyran S. 4.10 å £. 5. 

Väl är det beklagligt med det myckna rymmandet här, och flera af våra 

fartyg hafva ej heller gått fria derifrån. I några fall har jag, på anmodan,

23 

tagit polisens hjelp i anspråk för att finna folket, men det lyckas sällan och 

dessa utgifter kunna lika så gerna sparas. 

A de fartyg som från England hitkomina utgöres besättningen i vanligaste 

fall till allra största delen af svenskar och norrmän. Många af dessa rymma 

eller afmönstra här, och det svärmar följaktligen af dessa matroser, hvilka 

också derjemte, såsom egande rykte för att vara raska, dugliga och nyktra karlar, 

städse gifvas företräde. En stor del af kustfarten eger rum under svenska och 

norska sjömäns befäl, sedan de här aflagt den för dem så lätta kaptensexamen. 

Många af officerarne på postångarne som gå till Europa äro norrmän (färre 

svenskar) och åtnjuta godt anseende. 

Det är påfallande att de laster som förr anlände hit från Boston, U. S., 

från Newyork och andra amerikanska hamnar i amerikanska fartyg, i fjol och 

i år kommit under de Förenade rikenas flaggor. Orsaken känner jag ej, kan 

väl tänka att det tryck som den amerikanske redaren lider under till en del 

är orsaken, men jag hörde af ett par intelligente norske skeppsförare att Newyorks 

assuradörer gifva företrädet åt de Förenade rikenas fartyg, emedan lasterna 

bättre vårdas och lossas med betydligt färre ersättningsanspråk. Att 

detta senare åtminstone är det omdöme man här på platsen har om fartygen, 

hör jag från alla håll, och kan af personlig beröring och dagliga besök på 

kajerna till alla delar bekräfta att svenske och norske befälhafvare äro mera 

på sina platser och visa mera omtanke vid lossningen, hvari kanske orsaken bör 

sökas att denna fraktfart kommit till så stor del på svenska och norska fartygs 

lott. Sedan regeringen i år etablerat postångbåtsförbindelse, via Thursday Island 

i Torres Straits, hvar 14:de dag till Normanton, har trafiken i Carpentariaviken 

blifvit ökad och Normanton blifvit en liflig stad. Öppnandet af dessa rika 

trakter är en fördel för kolonien, handeln och sjöfarten. 

Koloniens folkmängd har att för år 1882 uppvisa den dittills största tillväxten; 

folkmängden utgjorde nemligen dr 1881 226,968 och år 1882 248,255, 

hvadan tillväxten utgjorde 21,287. 

Invandringen var rätt betydlig, ty den uppgick 1882 till 27,000 personer; 

men då deraf en del åter utvandrade, så utgör egentliga vinsten af invandring 

öfver utvandring blott 17,043, medan befolkningens naturliga tillväxt var 4,244 

personer. 

Jernvägarne sträcka sig raskt från flera hamnar inåt de glesare befolkade, 

mest af betesmarker upptagna landsdelarne i Vestern samt med förgreningar 

till olika gruffält. Flera nya banor äro under arbete och än flera äro projekterade. 

Sedan kolonien nu blifvit fördelad i flere fasta kommuner i och för ekonomiska 

angelägenheter, och hvarje liten by som behöfver en bro öfver en grop slipper 

att derom petitionera hos ministeriet, utan kan inom sin kommun arrangera det, 

hafva vägar och broar betydligt förbättrats och tillökats. 

Antalet kreatur af olika slag utgjorde:

24 

Dessa äro siffror som förtjena uppmärksamhet och som, ehnru blott afseende 

en gren af koloniens hufvudnäringar, likväl gifva en föreställning om landets 

fSrkofran. 

Under år 1882 arbetade endast 3 köttkonserveringsetablissement och derstädes 

nedslagtades 36,532 får och 18,874 andra kreatur, hvaraf producerade» 

5,800,724 ffi kött, 28,850 18 köttextrakt, 1,495 tons talg (1 ton = 2,240 «). 

Dessutom fortsattes arbetet i 4 boilingdownetablissement och dessa nedslagtade 

18,250 kreatur med ett resultat af 1,321 tons talg. 

Landets odling har äfven visat ett glädjande framåtskridande. Hela den 

areal som låg under odling utgjorde år 1882 158,686 acres, år 1881 128,075 

acres, utvisande en tillväxt af 30,611 acres, och må särskildt nämnas att den 

till sockerodling använda arealen ökades med 11,565 acres. 

Från Sverige och Norge infördes direkt blott en enda last trävirke till 

Mackay. Jag har på mina förfrågningar ej kunnat erhålla vidare upplysningar 

derom. 

Här förekommer emellertid i handeln en hel mängd artiklar som hafva 

sitt ursprung från de Förenade rikena, och jag vill derför i all korthet beröra 

sådana artiklar som jag förmodar kunna ega intresse. 

Säckar (tull 5 %). Af vanliga spanmålssäckar infördes för £ 6,802; sockersäckar 

äro af en helt annan väfnad och mindre format. Importen af dessa 

är stadd i rask tillväxt; den uppgick år 1882 till ett värde af £ 6,449, men 

dessutom begagnas för ett par tusen £ af gräs m. m. d. flätade mattor. Vidare 

infördes s. k. sWoolpacks» till ett värde af £ 13,986; de användas som emballage 

för ullbalar. 

Öl (tull 1 sh. pr gäll. på flaskor och 9 d. pr gäll. på fat). 

Häribiand förekommer en alltjemt tilltagande andel norskt öl, och hafva 

redan flera framstående bryggerier vunnit godt fotfäste här; de skulle kunna 

vinna ännu större afsättning om de antingen skaffade sig fasta agenter, som reste 

i kolonien (ty i norden eller den tropiska delen blir utan tvifvel det bästa 

fältet för denna derstädes mest passande dryck), eller ock direkte utgrenade förbindelserna, 

så att deras vara ej blefve en spekulationsartikel för enstaka Londonhus, 

hvilka antingen öfverflöda eller undanhålla marknaden. 

Smör borde kunna införas här, ty ehuru importen blott är 500,000 "S? 

och tullen 2 d. pr 'B, är varan så knapp att strax norr om Bundaberg och 

nästan öfverallt inåt landet folk ofta å de rikaste boskaps- och fårstationerna 

sällan få smör att smaka och i stället äta t. ex. sylt i bleckdosor m. m., under 

det att smör betalas med 2 sh. till 5 sh. pr u? på de ställen der varan kan 

uppdrifvas. Jag har sett smör i bleckdosor och tror att om varan packades 

under vintern samt dosorna utsändes i sågspån, skulle resultatet löna sig. 

En-gros-pris i bleckdosor 4 sh. pr "8 (Wienerfabriksstämpel). 

Cement (tull 2 sh. pr fat). Häraf infördes 21,624 fat, värderade till £ 

12,573. Då så väl privata som officiella byggnader alltjemt uppföras till stort 

antaJ, är detta en vara hvaraf importen ej kommer att aftaga.

25 

Fisk (tull 2 sh. pr dussin dosor eller 5 sh. pr cwt saltad och torr). 

Deraf infördes konserverade: 

Flere af dessa fisksorter och dessutom åtskilliga andra, såsom rökt småfisk, 

kräftstjertar m. m. från Norge och Sverige, skulle här kunna afsättas. 

Jern (fritt i stänger och tackor). Jag har ej heller i år kunnat förskaffa 

uppgifter om huru mycket af de införda .1,954 tons (värderade till £ 34,000) 

stångjern var svenskt eller norskt, ehuru en del svenskt jern lär förekomma i 

handeln; icke heller finnas dylika uppgifter om spik (tull 2 sh. pr cwt), derat 

986 tons, värderade till £ 16,402, infördes. Spikinförseln ökas för hvarje år. 

Stål är tullfritt, och infördes 199 tons, värderade till £ 6.602. 

Tändstickor (tull 5 %). Häraf infördes 4,626 kolli, värderade till £ 17,451, 

men deribland förekommer en del vaxstiekor. Fosforstickor gå ej här, ehuru 

de förekomma i en och annan af de södra kolonierna. 

Bland säkerhetständstickor finnes ej endast en mängd tyskt skräp, som ej 

brinner, samt en del danska runda stickor, utan man får ofta se efterapningar 

af svenska fabrikat. 

I timmerhandeln har början blifvit gjord med amerikanskt virke, och då 

denna bransch ovilkorligen måste fylla sina behof genom en betydlig och årligen 

tilltagande import, kan jag ej annat än upprepa att de Förenade rikenas exportörer 

icke borde låta ett så gynsamt fält förblifva obegagnadt. 

Af metaller utfördes år 1882: 

Af hudar utfördes 98,165 stycken, som värderades till £ 88,359, men 

då numera flera betydliga garfverier och större skodonsfabriker arbeta inom 

kolonien, utvisa dessa siffror långt ifrån landets hela produktion. 

Skinn af får, känguru m. fl. hafva ej vunnit så liflig afsättning som tillförseln 

skulle hafva medfört. Utförseln utgjorde 1,369 balar, till ett värde af 

£ 11,154. 

Horn och hofvar utfördes i ringa antal, ej mer än 5,408 ctr, till ett 

värde af £ 2,575. 

Utförseln af le/vande boskap är en ny industri, som dock ej synes i 1882 

års statistik. Då emellertid väldiga och snabbgående ångare kastats in på denna 

trafik, har det ej endast lyckats, utan lofvar jemväl blifva lönande och af betydenhet. 

Närmast utföres gödboskap till Sydney. 

Konserveradt kött. Häraf utfördes 5,689,189 ft; ungefär s /5 gingo direkt 

till England medan omkring s /5 gingo åt samma håll via Sydney. Exportvärdet 

af hela Queenslands utförsel uppgick till £ 119,343. Att denna industri 

med hvarje år förökas har jag försökt framhålla i mina meddelanden om pro-

26 

auktionen, och då de australiska köttsorterna erkännas stå i jemnbredd med de 

amerikanska och beredas med lika omsorg samt lära inslagtas i med frysmaskiner 

försedda svala lokaler, göres väl allt för att vinna verldsrykte. Mycket 

af denna så kallade »tinned meat» konsumeras inom kolonien, synnerligast då 

färskt kött under sommaren oftast icke kan hållas fritt från maskar till middagstiden. 

Det är ej endast de bättre delarne af kreaturen som, färskt inkokta, 

nedläggas i dosor af olika storlekar, utan man ser tungor, njurar m. fl. andra 

delikatesser. 

Af talg utfördes 85,310 cwt, värderade till £ 129,549; inom kolonien 

finnas flera och rätt betydliga tvålsiderier och ljusstöperier, och dessa begagna en 

hel del talg, ja antagligen mycket mera än de statistiska tabellerna gifva vid 

handen. 

Utförseln af trävaror har varit mindre än föregående år, beroende på 

lokala förhållanden, såsom glesnade cederskogar närmast vid flodbräddarne, brist 

på vatten i floder och småströmmar för transport, folkets vandring till tenngrufvorna. 

Af ceder förblef i år allt inom kolonierna, och var utförseln sålunda: 

Ceder i stockar utfördes till: 

sågad ceder med ungefär lika stor qvantitet till Nya Syd-Wales, Syd-Australien 

och Nya Zeeland, uppgående till 86,336 fot = £ 1,163, hvilket omnämnes 

för att visa huru högst försummad denna industri är, då den deremot med 

landets stora tillgångar på cedervirke kunde blifva en af koloniens betydligaste 

affärsgrenar. Medan en hel del sågade furubräder, mestadels hyllade, finna afsättning 

i de nordliga kuststäderna äfvensom i de enormt sig årligen utvidgande 

äldre städerna i södra delen, har likväl utförseln till Sydney uppgått till endast 

1,165,483 fot = £ 9,549, eller blott en tredjedel mot föregående årets export. 

Jag måste betrakta det som en skyldighet att framhålla de fördelar som Sveriges 

och Norges timmerexportörer icke borde försumma att begagna innan det blir 

så sent att andra länder först skördat de största fördelarne. Jag kan icke här 

ingå på alla detaljer, men vid förfrågningar hos konsulatet skola naturligtvis 

alla nödiga upplysningar med största beredvillighet lemnas. En hel del norskt 

och svenskt virke går numera till Adelaide, till Melbourne och äfven till Sydney, 

ehuruväl i sistnämnda hamn importen från Oregon synes vara rätt framstående 

vid sidan af kolonien Nya Syd-Wales' egen produktion. Dessa tre platser 

äro äldre samhällen, som mestadels redan äro ordnade. Här i Queensland deremot 

hafva vi blott sett en enda liten norsk last, men väl en del från Förenta 

staterna och dock förslår icke den ej så obetydliga tillverkningen i södra delen 

att möta behofvet. Kommer nu dertill, att 40- ä 50,000 personer årligen 

behöfva nya bostäder, att skolor och andra offentliga byggnader alltjemt uppföras, 

att en stor del af befolkningen, som första året efter ankomsten lefvat i tält 

och barkhyddor, sedan ser sig i stånd att köpa en jordlapp och bygga sig ett 

ordentligt hus; att år efter år nya städer och byar växa upp; att de många 

och kapitalstarka sockerplantagerna uppföra träbyggnader i stort omfång; att ej 

endast Queenslands omkring 2,200 mil långa kuststräcka med inland erbjuder 

kunder, utan genom annekteringen af Nya Guinea hafva våra timmerhand-

27 

lande redan blifvit i stånd att dit afsända virke för nybyggena, samt slutligen 

att penningens värde härute har gjort en hvar van vid höga priser, — så 

behöfves väl ej mycket för de med timmerhandel sysselsatte att inse »huru 

landet ligger». 

Utförseln af ull har hållit sig nära nog på samma ståndpunkt som året 

förut, hvilket synes af följande siffror: 

Dessa värden motsvara i vigt 

Socker. Det är glädjande att nu kunna berätta om uppfyllandet af de 

förhoppningar som i fjol förutsades och att resultatet styrker den uppfattningen 

att denna industri inom en ej så aflägsen framtid blir en af koloniens mest 

framstående och värdefullaste näringar; Queensland kan derigenom komma att 

blifva en af de vigtigaste bland de australiska kolonierna. Nya Guinea antages 

komma att öfverträffa alla — det är ett fabelland i produktionsförmåga, och 

socker lär trifvas bra der. Sockret som konsumeras i hela Australien kommer 

från Mauritius, Fijiöarna, Queensland; i Nya Syd-Wales produceras äfven något. 

Litet kommer från vissa söderhafsöar och något från Port Darwin, som med 

sin oöfverträffliga hamn lofvar blifva en sockerexportort af stor betydelse; på 

senare tiden lär man äfven i Victoria hafva frambringat något. Ehuru socker 

produceras i Queensland, importeras ändå en hel del, nemligen: 

Inom kolonien finnas inga fabriker för melis, kandi m. m.: och måste 

derför det lilla behofvet (det producerade hvita pudersockret är mycket godt 

och begagnas allmänt) importeras. Nya Syd-Wales inför sitt mesta socker härifrån 

för att raffineras. 

Hvitbetsocker produceras ingenstädes, men då jordmånen är gynsam derför, 

lär det vara fråga om att försöka inom Darling Downs-distriktet, medan man i 

Victoria starkt agiterar för dylik industri. Från Tyskland har man infört 

hvitbetsocker till Melbourne, och lär man hafva på de små försöken gjort lycka. 

Oskar Netzler.

Amsterdam den 31 januari 1885. 

28 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 inhemtas af följande: 


755 om 286,470 tons, deraf 110 svenska om 44.990 och 645 norska om 

241,480 tons; sammanlagda antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 159 

om 72,593 tons, deraf 43 svenska om 20,300 och 116 norska oin 52,293 tons. 

Sveriges Skibsfart paa Holland var i 1884 noget mindre end forrige Aar; 

Norges Skibsfart paa Holland var i 1884 omtrent af samme Omfång som 

forrige Aar, Skibsantallet noget mindre, Tonnagen noget större; 

Sveriges og Norges Skibsfart paa Holland i 1884 var ingenlunde lönnende, 

men det er ikke at undres över, thi Fragtfarten var i höieste Grad trykket, 

ingen Havn tilböd Fragter, som man kunde regne ville give Fortjeneste, og de 

fleste Redere har vist neppe hävt noget tilovers, naar alle Omkostninger og 

Assurance er betalt. 

At man kan laere at komme ud med lavere Fragter har de sidste Aar 

viist, men dette Aar var vist det daarligste som den nuvserende Generation

29 

har oplevet, thi hvor man vendte sig Ost eller Vest, Nord eller Syd, paa alle 

Have var Fragterne daarlige, og det voerste er, at de ukjendte lave Rate« 

endnu synes at ville holde Stånd, idetmindste i den naarmeste Premtid. 

Sveriges og Norges Handel paa Holland gav ligesom forrige Aar vört 

Hovedproduct Trcelast et daarligt Udbytte, der tilbydes fra alle Kanter långt 

mere Last end Forbruget fordrer, og omendskjöndt den kan snelges billig, paa 

Grund af de ukjendte lave Fragter, er Forbruget dog mindre, da de fleste Bygningsforetagender 

er gaaet istaa. 

Af Bjelker aftager Tilförselen stadig, skaaren Last og hövlet Last udgjorde 

Hovedtilförselen. 

Af Jern, Tjcere og Beg som ogsaa af Norlands Produeter Fisk og Traii 

var, ligesom i de foregaaende Aar, Tilförselen liden. 

Paa Handelens Omraade har Aaret 1884 vseret et af de ulieldigste som kan 

erindres, de mörke Udsigter fra Aarets Begyndelse bleve stadig mörkere, og 

hele Verdenshandelen syntes i dette Aar at komme til a stånd still, alt hvad 

man falböd fandtes for dyrt, man troede at kunne kjöbe billigere ved at vente, 

og Ulykken vilde ogsaa, at Nölerne altid havde Fordelen, thi Sfelgerne bleve 

dagelig mere paatrsengende og naar Salg ei kunde efectueres, slog den ene 

Sselger Priserne ned for den anden, hvorved en Vare tilslut bliver usoelgelig. 

da ingen som har noget at tabe tor kjöbe, af Frygt for at blive undersolgt. 

Dette var sserlig Tilfselde med Sukker. De sidste Åars lave Kornpriser 

gjorde det umuligt for de fleste af de Europseiske Landbrugere at eoncurrere i 

Kornvarer med Amerika og Indien, og tvang dem til at cultivere andre Produeter. 

Alle kastede sig paa Sukkerrod-Culturen og Overproductionen var en 

uundgaaelig Fölge. Naar dertil föies den overdrevne Protection, Tydskland, 

Österrige-Ungarn, senere ogsaa Frankrige yder sin Sukker Industrie, da har 

man Aarsagen til, at denne Industrie har faaet et Omfång långt större end 

Consumptionen fordrer. 

Beterave-Sukker-Productionen i Europa i 1884 anslaaes til 2,530,000 

Tons, imod 2.362,600 Tons i 1883 og 1,759,000 Tons i Gjennemsnit for Femaaret 

1877—82. 

Ogsaa paa Java havde Sukker-Culturen betydelig udbredt sig, og Hösten 

var meget god, hvilket endnu forvserrede Tilstanden og bidrog til en yderligere 

Decline i Sukkerpriserne. Ved Aarets Begyndelse var Prisen for Java- 

Sukker (Basis N:o 14) Fl. 30, hvilket med liden Fluctuation havde vseret Prisen 

hele Aaret 1883, men i Februar begyndte den nedadgaaende Bevaagelse, 

som fra Maaned til Maaned fortsattes til den ved Aarets Slutning stod paa 

Fl. 18. 

Beterave-Sukker-Prisen faldt fra Fl. 21 l /2 i Januar til Fl. 12'/, i December 

1884, imod Fl. 23'/2 og Fl. 22'/3 i Januar og December 1883, og 

Raffineret Sukker (crushed N:o 1) faldt fra Fl. 26/4 til Fl. 17 l /2, imod Fl. 

297, og Fl. 27 s /4 til samme Tid 1883. 

Tilförselen til Holland af Java-Sukker belöb sig til 9 3 /t Million Kg i 

1884, imod 13'/4 i 1883, 2074 i 1882, 24'/, i 1881 og 111 Million i 1870. 

Som selvstseudig Marked for Kolonial-Sukker har Holland ganske tabt sin Betydning. 

Forraadet i förste Haand var ved Aarets Slutning större end nogensinde 

tilforn, nemlig 28,770,000 Kg. imod 26,100,000 Kg. i 1883. 

Forraadet nu i Europa anslaaes at vsere fuldkommen tilstrsekkeligt for 

Consumptionen i 1885. 

Udsigten til Stigning af nogen Betydning er meget liden, ja den er ikke 

önskelig for Öieblikket, thi stiger Priserne betydelig nu, vil Landbruget ätter

30 

holde sig til Sukkerrod-Cultnren og i April udsaa saameget, at Stigningen vil 

blive fulgt af en endnu större Daling senere. 

Af stor Yigtigbed for den indlandske Sukker-Industrie er den i Juli i 

Kraft traadte Forordning at Tolden paa Sukker skal regnes efter Sukkerets 

Gehalt ifölge »TitrageB-Systemet og ikke lasngere efter det paa Sukkerets Farve 

grundede Classe-System, der i de seneste Aar havde givet Anledning til Indförsel 

af uhyre Qvantiteter kunstmsessig farvet Sukker. 

Kaffe. Ogsaa denne Hollands vigtigste Kolonial-Artikel fölte den almindelige 

Malaise, og var Dalingen i Priserne ikke ubetydelig. Dalingen skyldes 

hovedsagelig den staarke Fluctuation i Priserne for de andre Kaffe-Sorter; med 

Undtagelse af et enkelt Öieblik i November, da Priserne steg fra 26'/2 til 30 

Cts, paa Grund af daarlige Bfterretninger fra Brazilien om 1885 Hösten, har 

Bevaegelsen i Priserne vseret stadig nedadgaaende, nemlig fra 35 1 /, Cts ved Begyndeisen 

af Aaret til 28 Cts pr '/, Kg. ved Aarets Slut. 

Tilförselen af Kaffe var i 1884 betydelig mindre end i de foregaaende 

Aar, og dette vilde, da ogsaa Qualiteten i det hele taget var tilfredsstillende, 

under almindelige Omstsendigbeder sikkerligen have bragt Stigning af Priserne. 

Tilförselen af alle Sorter paa de otte Hovedmarkeder i Europa belöb sig 

til 399,000 Tons, imod 467,000 Tons i 1883, medens der blev afleveret: 

Afleveringen översteg altsaa Tilförselen i en ikke ubetydelig Grad, noget som 

ikke har vsaret Tilfseldet i de seneste Aar. 

Omendskjöndt Forraadet i förste Haand endnu ved Aarets Slutning er 

meget betydeligt, er Udsigterne for 1885 ikke ugunstige, Detailhandelen er 

slet forsynet og vil derfor stadig maatte kjöbe. 

Tilförselen fra Java i 1885 antages at blive omtrent den samme som i 

1884, og Brazil-Hösten synes ogsaa at vsere mindre end i de seneste Aar. 

Da de store Consortii som sögte at beherske Brazil-Kaffe-Markedet have 

maattet liquidere, tör man haabe at Markedet til naeste Aar vil blive forskaanet 

for de urimelige Fluctuationer som f. E. Håvre-Markedet opviste. 

Tobak har i enhver Henseende gjort en gunstig Undtagelse fra alle andre 

Kolonial-Producter. Fra Sumatra var Tilförselen mindre end i det foregaaende 

Aar, og Qualiteten mindre god paa Grund af den långvarige Regn-Mousson. 

Selve Bladet og dets Farve var derimod sasrdeles skikket til Sigardeckblad, og 

betingede derfor fuld Priis trods dets mindre Aroma. 

Der indförtes her i Landet i 1884 93,500 Pakker (vserd 19V, Million 

Gulden), imod 102,000 Pakker i 1883. 

Prisen for Sumatra-Tobak var giennemsnitlig 134'/„ Cts pr l /t Kg. 

Den stadig tiltagende Efterspörgsel efter denne Artikel for de Forenede 

Stater holder den i stigende Vserd. 

Af Java-Tobak var Tilförselen noget större end i 1883, nemlig 76,500 

Pakker (vserd 6'/, Million Gulden) imod i 1883 71,000 Pakker (vserd 87, 

Million Gulden). Qvaliteten for enkelte Sorter var betydelig bedre end i de 

foregaaende Aar, og havde en meget heldig Indflydelse paa Prisen, der i Gjennemsnit 

belöb sig til 50 Cts, imod 30 Cts i 1883. 

Efterretningerne om dette Åars Höst, der vil komme i Markedet i 1885, 

lyder gunstige. Saavel af Java som Sumatra-Tobak vil Qualiteten blive god 

og Quantiteten större end forrige Aar, uden at der dog er Udsigt til at Priserne 

vil declinere. 

The. Fra Java var Tilförselen igjen mindre og belöb sig til 17,500 

Kasser, imod 35,800 Kasser i 1883 og 43,200 Kasser i 1882. De direete

31 

Afskibninger fra Java til andre Lande, isaer til England, tiltager hvert Aar, 

og det er at frygte for at Handelen i Java-The her i Landet snart vil blive 

indskrsenket til den indlandske Consumption. 

Priserne holdt sig omtrent paa samme Ståndpunkt hele Aaret rundt, nemlig 

32 å 35 Cts pr /, Kg. for god Ordinair. 

Fra Britisk Indien indförtes her iaar for förste Gäng 1,400 Kasser The. 

Bis. Handelen i denne Artikel matte ogsaa lide under den almindelige 

Malaise og Priserne faldt stadig; ved Aarets Slut noteredea for Java-Tafel Fl. 

10 å 12, for god ordinair Fl. 6 a 67, og ordinair Fl. 4, imod Fl. 13 å 14, 

Fl. 7 å 7'/, og Fl. 5 pr 50 Kg. i 1883. 

Tilförselen af alle Slags Ris belöb sig til 1,217,000 Baller, imod 967,000 

i 1883 og 992,000 Baller i 1882, hvoraf fremgaar, att Holland indtager en 

förste Pläds blandt Ris-Markederne; omtrent en sjette Del af al Ris der kommer 

til Europa indföres i Holland og bliver her afakallet. 

Ogsaa for Fondahandelen har 1884 bragt mange Skuffelser og store Tab. 

En almindelig "Decline i Vserdierne af nsesten alle Industrielle Entrepriser, 

Falliterne i Amerika, Bedragerierne ved Administrationen af flere Amerikanske 

Jernbaner bidrog til at gjöre 1884 til et Aar, som ikke let vil blive glemt, 

hverken af Fondseieren eller af Speculanten. 

Ogsaa paa Fonds-Börsen föltes den långvarige Daling i alle Slags Kolonial- 

Producter, og foraarsagede en Crisis her i de Koloniale-Bankindretninger, der 

kunde have hävt de alvorligste Fölger, dersom ikke Pengemarkedet havde vseret 

saa rigelig forsynet at 20 Millioner Hjelp strax blev ydet. 

Bankdiseonto var hele Aaret stationair 3 ä 3 1 /, %-, °g a " e Laaneindretninger 

overfyldte. 

Om Lovforslaget »midlertidig Gjenindförelse af flere afskaffede Toldsatser, 

blandt andre Told paa Trselast efter samme Tarif som var gjseldende for 1 

Juli 1877», höres intet. 

Römningen af vore Söfolk var ogsaa dette Aar ubetydelig. 

Sundhedstilstanden var i Almindelighed god. 

Lungesyge blandt Hornqvaeg, Droes blandt Heste og Sygdom blandt Svinene 

förekommer af og til omkring i Landet. 

Den internationale Landbrugs-Udstilling som afholdtes her, 26 August til 

9 September, var i alle Dele vellykket. Ved Aabningen manglede intet og den 

var vist den fuldstasndigste og bedst ordnede Landbrugs-Udstilling, der nogensinde 

har vseret afholdt. — Blandt de udenlandske Indsendere viiste de forenede 

Rigers sig med JEre, og de indsendte Gjenstande mödte almindelig Anerkjendelse. 

Toldsatserne paa de vigtigste Svenske og Norske Export-Artikler i Nederlandene 

ere: 

Tho. Egidius.

32 

S:t Johns (Antigua) den 10 januari 1885. 


Denna hamn besöktes under år 1884 af 1 svenskt fartyg om 597 tons 

och af 3 norska om tillsammans 1,172 tons. 

De låga sockerprisen i England inverka menligt på frakterna, nära två 

tredjedelar af årets skörd hafva sålts till Amerika, och de ångbåtar, som underhålla 

regelbunden förbindelse med Newyork, hafva tagit dessa frakter. Om 

sockerprisen åter stiga, blifva utsigterna bättre för främmande fartyg. Skörden 

ser för närvarande mycket lofvande ut. 

Engelska regeringen söker träffa aftal med Förenta staterna om fri införsel 

dit af socker från Vestindien, mot det att å andra sidan spanmål, fisk, fläsk, 

olja, trä m. fl. varor skulle blifva tullfria. Det är dock tvifvelaktigt om senaten 

godkänner en dylik öfverenskommelse. 

Sockerskörden år 1885 uppskattas till 40,000 oxhufvuden om 2,000 S 

samt 20- å 30,000 »puncheons» melis; förra året varierade priset mellan 5 och 

6 sh. pr 100 ffi, hvilket är ruinerande för plantageegarne. 

Öns inkomster uppgingo sistlidet år till 39,256 £, hvaraf 26,000 £ i 

införselstullar, utgifterna utgjorde 36,500 £.. 

När Panamakanalen blir fullbordad hoppas man på en uppblomstring för 

Antigua, som har två af de bästa hamnar i Vestindien och der samtliga omkostnader 

för fartygen icke uppgå till mera än 1 sh. pr ton. 

F. Melchertson. 

Rättelse: Årgången 1884, sid. 511, tredje raden uppifrån står hektoliter, läs hektar. 

Innehåll: Amsterdam (sid. 28), Bordeaux (sid. 10), Brisbane (sid. 21), Bryssel (sid. 1), 

Cagliari (sid. 18), Genua (sid. 14), Gibraltar (sid. 1), Hamilton (sid. 10), Livorno (sid. 15), 

London (sid. 6 o. 8), Lübeck (sid. 20), Madrid (sid. 12), Nantes (sid. 3), Neapel (sid. 16), 

Paris (sid. 4), S:t Johns (sid. 32), S:t Petersburg (sid. 4, 5 o. 11), Smyrna (sid. 19), Stockholm 

(sid. 7), Tripoli (sid. 20).



Bilbao den 31 januari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet dr 1884 inhemtas af följande: 


232 om 71,511 tons, deraf 24 svenska om 7,981 och 208 norska om 63.530 

tons; sammanlagda antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 170 om 51,725 

tons, deraf 13 svenska om 4,468 och 157 norska om 47,257 tons. 

Af svenske Fartöier ankom i Aaret 1884 til Nordspaniens Havne: 

Af nrevnte 28 Fartöier vare 8 Dampskibe, drtegtige 3.775 Register- 

Tons, inedens i 1883 samtlige svenske Fartöier, som besögte Districtet, vare 

Seilskibe. 

Den af ankomne svenske Fartöier optjente Bruttofragt gik op til 96,987 

Kröner for Seilskibene og 19,600 Kr. for Dampskibene, eller ialt 116,587 

Kr. Samtlige de i 1884 ankomne svenske Fartöier afgik i samme Aar. Den 

betingede Bruttofragt for udgaaende Fartöier var 10,360 Kr. for Seil- og 

21,550 Kr. for Dampskibene, altsa tilsammen 31,910 Kr. Og den totale 

Fragtsum for ankomne og afgaaede svenske Skibe belöb sig saaledes til 148,497 

Kr. i 1884 imod 125,140 Kr. i 1883 og 205,974 Kr. i 1882. 

Af norske Fartöier ankom i 1884: 


34 

Til Sanjmenligning hidsasttes fölgende Opgave över Antal og Draagtighed 

af de norske Fartöier, som besögte Distrietet i de naarmest foregaaende Aar: 

Af de ovennajvnte 226 norske Fartöier var der 

Den af de ankomne Skibe optjente Bruttofragt belöb sig till 786,635 Kr., 

hvoraf 307,371 Kr. kommer paa Dampskibene. Heller ikke noget norsk Fartöi 

blev overliggende til 1835. Norske Fartöiers Udfragt for Varer, indlastede 

her i Distrietet, udgjorde ialt 90,508 Kr., hvoraf 51,285 Kr. for Danipskibenes 

Regning. Den totale Fragtsuru for ankomne og afgaaede norske Skibe gik 

altsaa op til 877,143 Kr. i 1884 imod 955,424 Kr. i 1883 og 1,353,179 

Kr. i 1882. 

For svensk eller norsk Eegning er, saavidt vides, intet Fartöi bleven kjöbt 

eller solgt her i Distrietet i det forlöbne Aar. Noget Förlis af svensk eller 

norsk Fartöi paa den nordspanske Kyst er i 1884 ikke bleven anmeldt for 

Consulatet. I Aarets Begyndelse drev i Land i Nasrheden af Santoiia Skroget 

af Bark »Brage» af Tvedestrand, som, lästet med Mahogni. var i synkefserdig 

Tilstand bleven forladt i Atlanterhavet i September 1883. Skib og Last er ved 

Consulatet ad diplomatisk Vei bevirket udleveret. 

Den svenske Krigskorvet »Saga» besögte i Juni Maaned Vigo, og kort 

efter anlöb den svenske Korvet »Norrköping» Ferrol. 

Det fremgaar af det föran indtagne Resumé at de forenede Rigers Skibsfart 

paa Nordspanien i det sidste Aar har vajret i nogen Tilvoekst, samt at 

denne har voaret forholdsvis större for Sveriges end for Norges Vedkommende. 

Tilsammentagne udviser begge Ländes Fartöier saavel i Antal som i Drsegtighed 

en Stigning af circa 16 %. Denne Forögelse falder imidlertid udelukkende 

paa de mindre Havne, nemlig Vigo, Coruiia, Gijon, Pesages og San Sebastian; 

thi i Santander har Udviklingen vseret stationasr, og for Hovedstationens Vedkommende 

har vor Skibsfart endog vaeret noget mindre end i 1883. At vor 

Skibsfart paa Hovedstationen saaledes befinder sig i Tilbagegang, uagtet Klipfiskeimporten 

fra Norge har vseret betydelig större end i Aaret 1883, har sin 

vsesentlige Aarsag deri, at de svenske og norske Seilskibe, som tidligere besörgede 

saagodtsom hele Trtelastimporten fra Ostersö-Havnene og Norge til 

Bilbao, der modtager över Halvdelen af al den til hele Nordspanien indförte 

Trselast, efterhaanden ere blevne nsesten ganske fortrasngte af store engelske og 

tildels ogsaa spanske Dampskibe, der läste 300 a, 500 Standards og som kunne 

bydes Importörerne til lavere Fragter end vore Seilskibe, foruden at de medföre 

andre Fordele, saa3om större Garanti for Conservering af Lasten og större 

Adgang til hastig Förnyelse af den i Våren nedlagte Capital. Denne Fortrasngelse 

begyndte i 1882, og dens Omfång fremgaar deraf, at medens dengang 

endnu kun 29 % af den samlede Trselastiniport til Bilbao fandt Sted pr 

Dampskibe, steg dette Procentantal i 1883 til 67 og i 1884 endog til 86. 

Og i denne betydelige Trafik deltog kun 1 norsk og 1 svensk Dampskib. Som 

en Curiositet kan anmasrkes, at for förste Gäng ankom i 1884 et Dampskib 

hertil fra Amerika med Trselast. 

Til Districtets övrige Havne vedbliver man at benytte hovedsagelig Seilskibe 

i Traslastfarten. I 1884 ere flore svenske Fartöier anvendte i denne

35 

Part end tidligere og dette er den fornemste Grund til den svenske Skibsfarts 

Forögelse paa Districtet. For Norges Vedkommende er Tilvseksten framkommen 

derved, at der er importeret naesteD 5 Millioner Kg. Klipfisk mere i 

1884 end i 1883. Hertil kommer, at det bliver mere og mere almindeligt, 

at de norske Dampskibe, som bringe Klipfisk, anlöber flere af Districtets Havne 

under en og samme Reise, hvilket Forhold tör betragtes som en Övergång til 

en mere regelmässig Ordning af disse Dampskibscommunicationer mellem Norge 

og Nordspanien. 

Bilbaos Havn vedbliver at vaere den mest besögte ikke alene i Nordspanien, 

men i hele Kongeriget, og for engelske Fartöiers Vedkommende har den 

allerede for flere Aar siden naaet frem til at blive den anden i Rang paa 

Continentet. 

Fölgende Oversigt över, hvorledes de forskjellige Stationers Skibe bave 

deltaget i Farten paa dette Sted i 1884, tör derfor lasses med Interesse: 

Af den meddelte Sammenstilling af Opgaverne över den totale Skibsfart 

i 1884 med de tilävarende for Aarene 1881 til 1883 samt 1876 vil det 

vaere iöinefallende, baade hvor storartet Udviklingen i kort Tid bar vseret og 

hvorledes derunder Seilskibene ere blevne aflösto af Dampskibe. 

Den Tilbagegang i Skibsfarten paa Stedet i de 2 sidste Aar, som naervaorende 

Tabel ogsaa udviser, skyldes udelukkende den formindskede Export af 

Jernmineral til England, hvilken Artikel er den mest vsesentlige Faktor i hele 

det eommereiello Liv paa Stedet. Idet man angaaende dette Forhold tillader 

sig at benvise til, hvad der nedenfor under Omtalen af Stedets Export vil 

findes anfört, skal ber kun bemterkes. at hvorvel den vedblivende ringere Efterspörgsel 

efter Jern i England naturligvis er Grunden til, at Mineralesporten 

heller ikke i 1884 kunde naa det store Omfång, som den havde i 1882. saa 

er det dog almindeligt antaget, at den skuldo vsere kommen ligesaa höit/som i 

1883 hvis ikke de under Choleraepidemiens Optrajden i Frankrige her i Landet 

trufne Quarantaineforanstaltninger havde lagt Skibsfarten saa store Hindringer 

i Veien, at det med de yderst lave Fragter, som kunde bydcs. faldt Skibene 

vanskeligt at fortssette i denne Trade. 

Rigtigheden af denne Antagelse synes bestyrket af den Omstoendighed, at 

ifölge detaillerede Opgaver över Mineralexporten exporteredes der saavel i Aarets

36 

förste som i dets sidste Maaneder ligesaa meget, ja mere, end i de tilsvarende 

Tidsrum i 1883, men i Maanederne Juni til September, altsaa just da Quarantaineforordningerne 

stode i Kraft, betydeligt mindre. 

I denne storartede Trafik med Mineral har Skibe fra de forenede Riger 

ogsaa i det sidstforlöbne Aar kun ganske leilighedsvis deltaget, idet Mineral 

kun har vaeret taget som Udfragt af de norske Fartöier, som lossede Restladning 

af Fisk her. Det långt overveiende Antal af Fartöier, som besörge Exporten, 

engelske, franske og spanske, ankomme i Regelen i Ballast, idet Havne- 

Udgifterne da ere ganske smaa, eller undtagelsesvis med Kullast. 

Det er allerede bleven bemaerket, at de svenske og norske Seilskibe ere 

blevne saa godtsom udelukkede fra den betydelige Trselastfart paa Bilbao. Dette 

Forhold vil formodentlig ikke aendres för man föler sig opfordret til at construere 

sseregne for Traelasttransport indrettede norske og svenske Dampskibe, 

hvorved de forenede Rigers Skibsfart da vilde faa et betydeligt Opsving hersteds. 

Mindre förklarligt er det, at norske og svenske Skibe heller ikke deltage 

i den ikke ubetydelige Petroleumstransport fra New-York til Bilbao. I 1884 

ankom med denne Vare 16 Seilfartöier, drsegtige 6,007 Register-Tons, naesten 

samtlige engelske. Flere af vore Fartöier sees at vsere ankomne til andre nordspanske 

Havne med denne Artikel, hvorfor det ligger nser at antage, at det er 

den fra gammel Tid indgroede Frygt for Bilbaos Bar, som afholder vore Rhederier 

fra at hidsende sine Fartöier. Hvor ugrundet denne Frygt er, kan 

bedst sees deraf at siden Havnearbeiderne begyndte i Aaret 1880 har kun et 

norsk Fartöi strandet ved Indseilingen hertil. Angaaende Vandstanden paa 

Bilbaos Bar vil Consulatet ikke undlade her at gjentage, hvad det saavel ved 

Omtale i tidligere Aarsberetninger, som gjennem Speeielrapporter til vedkommende 

Myndigheder i Sverige og Norge har sögt bragt til offentlig Kundskab. 

nemlig, at den er i stadig Tiltagende alt efter som de i Floden Nervion, der 

danner Stedets Havn, i 1880 begyndte Reguleringsarbeider skride fremad. I 

1886 skulle efter Planen disse Arbeider vsere tilendebragte. I 1884 har Vandstanden 

ved Springtid (Ny- og Fuldmaane) vscret 22 til 23 Fod, spansk Maal 

(12' spansk = c:a 11' engelsk), og ved almindeligt Höivande var den i samme 

Aar aldrig under 18' spansk Maal, og kun undtagelsesvis var den saa lav, thi 

i Regelen var den mindst 20' spansk Maal, som er lig 18 l /3' engelsk Maal. 

Man har i det forlöbne Aar seet et Dampskib, der havde inde 3,200 

Tons Mineral og desuden Kulbeholdning for Reisen, passere Barren; Fartöiet 

laa 20' 10" agterud og 20' 7" forud, begge Dele engelsk Maal. 

Fragter. Til Fuldstaondiggjörelse af de föran meddelte Oplysninger om 

Skibsfarten skal her anföres fölgende: Trcelastfragterne paa Distrietet, saavel 

fra den botnisk Bugt som fra Norge, noteredes betydeligt lavere end i to foregaaende 

Aar. Til Hovedstationen fra den botniske Bugt obtineredes med Lethed 

Dampskibe til en Fragt af 55 Pesetas pr Pet.-Stand., imod 70 og 75 

Francs + 5 % i Aarene 1883 og 1882. Fra Pensaeola og Savannah var 

Fragten omkring £ 6 pr Pet.-Stand. Til Santander, der er N:o 2 af de 

Traelast importerende Havne i Distrietet, betingedes Skibe til 40 å 43 Frcs pr 

Pet.-Stand fra Norge og ligeledes fra Göteborg, og til 52 ä 58 Fres fra den 

botniske Bugt, mest Seilskibe. For de övrige Havnes Vedkommende kan man 

regne omtrent samme Noteringer som til Santander. 

Klipfiskfragterne fra Norge vare ogsaa lavere end forhen, nemlig fra 6—7 

Reales, undtagelsesvis 7'/^ for Dampskibe, imod forhen 7 å 8 1 /,, og höist 6 Reales 

for Seilskibe, alt pr Quintal ad 3 A"oger. For Trän og Rogn var Fragten 

nu som for i Regelen 4 Frcs pr Tönde. Angaaende Udfragter kan anföres, 

at Fragterne for Jernerts fra Bilbao, hvilke i Begyndeisen af 1883 faldt

37 

betydeligt, ogsaa i hele Aaret 1884 have holdt sig paa et meget lavt Ståndpunkt. 

Til de vigtigere Importhavne i England og paa Continentet noteres 

fölgende Satser: 

Af andre Udfragter, som formentlig have givet adskillige svenske og norske 

Skibe i Aarets Löb et gunstigt Resultat, fremhaeves: 

Grubetömmer fra Coruua, Ferrol, Carril og Vivero i Galicien til Bristolcanalen 

8 k 10 sh. pr Ton, Vin fra Pasages til Bordeaux og Rouen respective 

10 og 18 Frcs pr Ton, samt Kul fra Gijon til Sydspanien 10 a 12 sh. pr 

Ton. Kul er en af de faa Articler, som det er tilladt fremmede Skibe at 

före i Kystfart. Vieeconsulen i Gijon oplyser om, at Kulprisen der er 70 Reales 

eller vel 12 Kröner pr Ton. 

Import fra de forenede Riger: 

Fra Norge indförtes i norske Fartöier: 13,540,600 Kg. 

Klipfisk, 10,227 m 3 Trcelast, 216 Tdr Medicintran, 3,150 Tdr 

Rogn, 246 Tons Is og 65 Kasser Spiger til en Nettovajrdi 

eller for 194,550 Kröner mindre end i 1883. 

Trmlast, Af denne Artikel indförtes til Districtet:

38 

Det kan betuserkes, at medens Importen fra Sverige og Norge har vseret 

omtrent af samme Omfång som f. A., er der fra Finland kommen c:a 1,000 

Standards mindre end i 3 883 og fra Amerika c:a 1,000 Stånd. mere. 

Fra Frankrige (Bayonne) importeredes desuden saavel til Bilbao som til 

andre Havne i Distriktet betydelige Quanta Bord och Lister. 

Af de ovennjevnte 106,713 m 3 ankom 56,140 m' til Bilbao, 31,280 til 

Santander og Besten fordeltes paa Distriktets övrige Havne. Det gaar med 

Traslasten som med saa mange andre Artikler, at Priserne falder; man kan 

neppe notere disse höiere end med 1 Real 10 cents pr löbende spansk Fod 

3"X9" Furuplanker og 4 Reales 50 cents pr spansk Cubikfod Bjselker. Beholdningerne 

ere meget store og Forbruget indskrsenket. 

Klipfisk. Det importeredes i 1884 til Nordspanien i alt fra forskjellige 

Lande: 24,012,200 Kg. Klipfisk, hvilket betydelige Kvantum fordeltes paa 

Distriktets Havne saaledes: 

Fölgende Tabel udviser de af denne Vare i Löbet af det sidste Femaar 

til Nordspanien fra de forskjellige Lande importerede Quanta: 

Det vil heraf sees, att Totalimporten af Klipfisk til Nordspanien i intet 

andet af de sidste fem Aar har naaet en saadan Höide som i 1884, ja den 

har maaske aldrig tilforn vperet saa stor. Importen fra Norge har vistnok samtidig 

udgjort c:a 64 % af det samledo Quantum, eller 15'/2 Millioner Kg.. 

men af den meddelte Oversigt fremgaar, at Importen fra Norge i 1880 udgjorde 

hele 77 % og i 1881 71 % af Totalbelöbet. Da i de sidste 2 — 3 

Aar Indförselen af Klipfisk fra Island, Fasröerne samt Shetlandsöerne har aftaget 

betydeligt, kan man heraf slutte sig til den franske Klipfisks stigende 

Betydning for disse Markeder. Fra en ringe Begyndelse i Aarene 1831 —1882 

har denne Fiskesort hsevet sig op til at udgjöre över 24 % af al den til 

Nordspanien importerede Fisk; alene Sbveien ankom nemlig, som anfört, över 

5,600,000 Kg., hvoraf den allerstörste Del var solgt direkte til Byer i det 

spanske Indiand. Ligesiden det i Foraaret 1883 blev bestemt, at denne Fisk 

* Det har desuden Iandvserts fundet Import af Klipfisk Sted fra Frankrige. hvilken efter 

Oplysninger, som Consulatet har indhemtet i Trun (Grpendsen), mindst kan anslaaes tii 1 

Million Kg.

39 

skulle toldbehandles efter Tariffens laveste Sats, var i Virkeligheden vor Klipfisks 

Stilling her i Landet bleven truet, naar man tager i Betragtning, at den 

franske Fisk paa Grund af Exportprsemien og den af den franske Regjering 

ogsaa under anden Form ydede Subvention kan srelges relativt meget billigt paa 

samme Tid som den i det Hele taget har et smukt Udseende, bvilke to Egenskaber 

spiller en stor Rolle i de spanske Husholdninger. Og ligesiden hicr 

Tidspunkt har derfor ogsaa Consulatet baade i sin Aarsberetning og i de egentlige 

Klipfiskrapporter indtrsengeDde henledet de norske Fiskehandleres Opmserksomhed 

herpaa. 

Consulatet har saaledes ätter og ätter leveret statistiske Opgaver, der tilfulde 

viser, hvorledes Importen af fransk Fisk stadig tiltog, og det kunde derfor 

synes, at man nu kunde indskrsenke sig til at notere det Faktum, at der 

allene Sövserts i 1884 kom 1,300,000 Kg. mere end i 1883. Men da flere 

Omstasndigheder tyde herpaa, at det endnu ikke almindelig indsees, med hvilken 

frygtelig Concurrenee den franske Fisk truer os, anser jeg det for at vtere 

min Pligt ätter at frembaere dette og specielt gjöre opmserksom paa at den 

franske Fisks Priser i 1S84 liave vseret saa yderst lave. at den har kunnef 

srelges til 130 Reales pr 50 Kg., inelusive Fragt, Told og övrige Omkostninger, 

frit leveret paa Jercbanevogn hersteds. Det er efter alt dette 

nrcsten överflödigt at sige, at det ugunstige Resultat, vor Fiskehandel har böstet 

i Nordspanien i 1884, for en betydelig Del skyldes denne Concurrenee, idet 

deres Indkjöbspriser i Norge vare altfor böie og den saaledes kun med et 

ruinerende Prisafslag har kunnet deltage i Concurrencen. Det er altid vanskeligt 

at opgive nogen Gjonnemsnitspris for et helt Aar for en Vare som 

Klipfisk, men dobbelt vanskeligt i et Aar som det sidst forlöbne, hvor der har 

vseret til sine Tider saa store Quanta Sei m. V. paa Markedet samt en betydelig 

Del middet og sort Fisk. Man har seet Priser lige fra 210—212 

Reales ned til 50 Reales, hvilken sidste ikke engang daekker Fragt, Told og 

övrige Omkostninger, og man faar derfor henvise til de ugentlige Rapporter, 

hvor nasrniere Oplysninger indeholdes. Imidlertid er man neppe långt fra at 

trseffe det Rette, naar man regner en Gjennemsnitspris af 150 Reales for norsk 

Fisk, imod 190 Reales i 1883, og at der beraf aaa vsere resulteret store 

Tab til de i forrige Aar i Norge gJEeldende höie Indkjöbspriser er paatageligt. 

DernEest maa det frenihasves, at det har vferet til stor Skade for den norske 

Klipfisks Stilling her i Landet, at dens Qualitet vedbliver at vfere höist niiddelmaadig; 

den er gjennemgaaende slet tilvirket, saa at den i Lsengden ikke er 

holdbar, men hurtig tager Mid til sig. 

For nu at udholde Coneurreneen med den franske Fisk og til Slut opnaa. 

at vört Fiskeprodukt her i Landet maa indtage den Rang som man gjennem 

saa länge Tider har arbeidet paa, at nemlig den norske Fisk bliver N:o 1 baade 

i quantitativ Henseende og som sselgbar Vare, er der efter min Mening ikke 

andet at gjöre, end at den hele Handelsstand, som i Norge befatter sig med 

denne Artikel, slutter sig sammen nu at faa gjennem fört: 

l:o. At Fisken ikke bliver saa slet tilvirket som i de sidste Aar, men 

at den bliver holdbar og ikke udsat for at middes. hvilket naturligvis opnaaes 

ved. at man udvasker, salter, presser og törrer Fisken med aller störste Omhu: 

og jeg tror, at det er mindre rigtigt. at man i de senere Aar — efter Sigende 

— bruger Salt af hvilkensomhelst Sort, da altfor stark Salt vistnok har en 

skadelig Virkning, hvorimod jeg vil anbefale at benytte som för i Tiden allene 

Fransk, Cadiz-, Liverpool- og for en Del Lissabon-Salt, men ikke S:t Ybesog 

Middelhavs-Salt. 

2:o. Regulering af Fiskepriserne i to Retninger, baade saaledes, at disse

40 

komme til at staa i et rimeligt Forhold til den franske Vares, og saaledes, at 

der samtidig etableres en större Prisdifferentse end hidtil mellem god, middels 

og slet Vare, saa at der med andre Ord haves densamme Prisforskjel i Norge 

som den, der gjaelder her i Landet mellem disse Sorter. 

3:o. Da Handelen desvaarre er gaaet över til at blive i det Store en Consignationsforretning 

og sandsynligen en Tid vil vedblive at vasre det, som Fölge 

af Concurrencen med fransk Fisk, maa det fremfor alt paasees, at Afskibningerne 

foregaa saa jsevnt, at Markederne ikke överföres, hvilket i det sidstforlöbne 

Aar hyppig indtraf, og da altid gav Anledning til store Tab. Udsigterne 

for Handelen med norsk Fisk ere desvserre nu for Tiden mörke. Beholdningerne 

af norsk Fisk i Bilbao og Santander belöbe sig til e:a 10,000 Q., som 

naesten alt er mere og mindre slet Vare, og middet, og af isländsk og Faeröisk 

Fisk til c:a 4,700 Q. 

Af fransk Fisk er allerede i denne Maaned indtruffet alene til Bilbao og 

Santander 8,200 Q., eller naesten lige saa meget som der er indfört af norsk 

Fisk. Medens man for hvid og god norsk Fisk holder Priserne i 180, 170 

og 160 Beales pr 50 Kg. for henholdsvis l:sto, 2:den og 3:die Sort og 140 til 

110 Reales for ringere Qualiteter, saslges l:ste Sort hvid fransk Fisk til 130 

Beales. 

For isländsk og faeröisk Fisk var Middelprisen Aarets Löb c:a 190 

Rion pr 50 Kg. l:ste Sort. 

Af Fiskerogn importeredes fra Norge i alt 3,150 Tönder, imod 1,680 

Tönder i Aaret 1883. Gjennemsnitsprisen var c:a 12 Pjaster pr Tönde imod 

18 d:o i 1883. Desuden ankom fra andre Lande, hovedsagelig fra Island, 

omtrent 800 Tönder Rogn. 

Kun en Ladning Is, stor 246 Tons, blev i Aarets Löb solgt til Nordspanien 

fra Norge; den ankom til San Sebastian. I Santander forbrugtes tidligere 

aarlig et Par Ladninger, men dels er der dersteds senere bleven anlagt en Isfabrik, 

dels skal Aceisen paa denne Artikel vare saa höi, at der ikke mere 

er Tanke om at kunne importere Is dertil. 

Foruden disse directe importerede Artikler, hvis Stilling paa det hervaerende 

Marked i det Foregaaende er bleven sserskildt omtalt, bar sandsynligvis 

ogsaa enkelte andre, f. Ex. Trmmasse og Jern fra Sverige, nu som tidligere 

fundet Vei hertil via Belgien og Frankrige, om end vistnok i smaa Quantiteter. 

Det er Consulatet bekjendt, at et Forsög paa at introducere svensk Minestaal 

ikke har lykkes. Og da den indenlandske Jernproduetion er i Tiltagende, 

idet blandt andet her i Vizeaya flere store Jernfabrikker ere blevne grundede, 

er Udsigten til at kunne concurrere med disse indenlandske Varer formentlig 

ganske svag. 

Spiritus. Da det ved flere Leiligheder har vaeret bragt paa Bane at 

söge Marked for den svenske och norske Spiritus her i Landet, hidsaettes en 

Opgave över Importen af Sprit til Bilbao fra de forskjellige Lande i 1884: 

Export. Directe Export har ikke fundet Sted fra Nordspanien til Sverige 

og Norge. Hovedexportartiklen herfra er fremdeles, som for berört, Jernerts,

41 

der sendes til England, Frankrige, Holland og Belgien. Det exporterede Quantum 

anslaaes for: 

der mdtil i noget Aar er bleven exporteret herfra. Frisen pr Ton Jernmineral, 

leveret frit ombord her i Floden, er for naervserende 6 sh. 3 d. for det 

saakaldte »Campanil» og 6 sh. for »Rubio». 

Hvede- og Hughösten fik et ganske godt Udfald her i Landet. Prisen for 

Hvede er 22 å 24 Pesetas og for Eug 16 å 17 Pesetas pr 100 Kg. 

Vinhösten var ogsaa upaaklagelig god, dog gav den mindre Udbytte end 

i Aarefc 1883. Prisen for almindelig Bödvin var som i 1883, eller 28 å 40 

Pesetas pr Hektoliter, frit ombord, exelusive Fastage. 

Coursen for Pund Sterling stod under det sidste Aar gjennemsnitlig i 47 

Pence og for Frcs i 4 Frcs 95 Cents pr 5 Pesetas, begge kort Sigt. 

Sundkedstilstanden har i det hele Aar vaeret SEerdeles tilfredsstillende över 

alt i Districtet. 

Stettin den 1 februari 1885. 


I. 

E. Lund. 


Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 642 om 171,512 

reg.-tons, deraf 357 svenska om 83,200 och 285 norska om 88,312 reg.-tons; 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 321 om 83,998 reg.-tons, deraf 235 

svenska om 57,171 och 86 norska om 26,827 reg.-tons.

42 

De särskilda hamnarna inom distriktet besöktes år 1884 af följande antal 

fartyg: 

således i det hela en tillökning af 25 fartyg samt 25,112.93 reg.-tons. 

Den svenska ångbåtsfarten på distriktet har, ehuruväl icke i skeppsantal, 

dock i drägtighet åter igen något tilltagit. Sålunda ankommo hit de senare åren: 

De det sistlidna året gjorda 333 ångbåtsresorna utfördes af 58 särskilda 

ångfartyg om sammanräknadt 17,767 reg.-tons, hvaraf ett gjorde 77 resor, ett 

48, ett 37, ett 14, ett 13, ett 11, ett 10, ett 8, tre 6, ett 5, fem 4, nio 3, 

tretton 2 och nitton hvardera 1 resa. Af dessa anlände till Stettin från Sverige 

100 och från utrikes orter 75 svenska ångfartyg, tillsammans 175, af hvilka 

96 från Sverige och 53 från utlandet innehade last. Dessutom ankommo från 

Sverige till Stralsund 78, Swinemunde 65 och Wolgast 3 svenska ångbåtar 

samt från utrikes orter till Colberg 2, Kiigenwalde 2, Swinemunde 1 oeh 

AVolgast 4 svenska ångfartyg. Från Stettin afgingo till Sverige 107 och til! 

utrikes hamnar 73, summa 180 svenska ångfartyg, af hvilka 77 intagit last 

till Sverige och 30 till utrikes orter; till Sverige afgingo derjemte från Kiigenwalde 

1, Stralsund 78, Swinemunde 58 och Wolgast 5 samt till utrikes orter 

från Colberg 1, Kiigenwalde 2, Stralsund 1, Swinemunde 3 och från Wolgast 

4 svenska ångare. 

De i min förra årsberättelse omnämnda svenska ångbåtslinier på distriktet 

upprätthöllos, dock med den förändring att ångfartyget »Exc. Posse» ersattes 

af Göteborgsbåtarne, som i sin reguliera route Stettin—Bergen äfven upptogo 

Ystad, Malmö, etc. — Ångfartyget »Sten Sture» utförde äfven förlidet år 

77 dubbelresor Malmö—Stralsund och befordrade, utom post och något gods, 

1,483 passagerare till Stralsund samt 1,242 derifrån; den härför planmessigt 

beräknade passagerare-intägten utgjorde 39,496 kronor. 

Den norska ångbåts/arten på distriktet har åter igen en högst betydlig 

tillväxt att uppvisa. Sålunda besöktes distriktet:

43 

Sistberörda 128 ångbåtsresor utfördes af 54 olika ångfartyg, drägtiga 

17,826 reg.-tons; deraf gjorde ett 8 resor, ett 6, fem 5, sex 4, åtta 3, åtta 2 

och tjugufem hvardera 1 resa. Till Stettin allena ankomnio frän Norge 69 

och från utrikes orter 50 norska ångare, tillsammans 119, som samtliga medförde 

last; från Norge anlände vidare till Colberg 2, Stolpmilnde 1 och Wolgast 

2 samt från utrikes hamnar till Colberg 1, Stolpmiinde 2 oeh Swinemunde 

1 norsk ångare, samtliga med last. — Frän Stettin afgingo till Norge 4 med 

last oeh 27 i barlast. 

Enligt konsulatets anteckningar deltogo de Förenade rikenas fartyg i härvarande 

in- och utförsel som följer: 

I importen från Sverige till Stettin partieiperade 115 svenska fartyg om 

25,930 reg.-tons; deraf ankommo 41 med 12,606 tons (om 1,000 kg.) gatsten 

och granitblock, 13 med 7,157 tons jernnialm, 8 med 1,920 tons faltspat, 5 

med 1,599 tons is, 4 med 1,010 tons jern och resten med 1,890 t:r sill, 450 

tons oljekakor samt 900 tons styckegods. — De å linien Bergen—Göteborg— 

Malmö—Stettin reguliert kurserande Göteborgsbåtarne »Iris», »Temis» och 

»Irene» hitförde från norska och svenska hamnar: 1,648 t:r sill, 1,685 t:r trän. 

1,730 tons svafvelkis, 1,670 lådor tändstickor oeh 700 tons div. gods. — 

Från Sverige anlände med svenska fartyg till Stralsund 4 trälaster, 240 t:r 

tjära, 60 tons is och 595 tons gods; till Swinemunde 19,720 tons gatsten och 

granitblock och 345 tons jern; till Wolgast 2 fartyg med granitblock. — Den 

förtjenta bruttofrakten utgjorde härför 257,006 rak. 

I importen från utrikes orter till Stettin deltogo 75 svenska fartyg om 

21,957 reg.-tons, derutaf ankommo från Xorge 17 med 6,183 tons is, 10 med 

2.350 tons faltspat, och i Stralsund lossade dessutom 1 svenskt fartyg 46 tons 

norsk is. Från andra främmande hamnar anlände resten svenska fartyg, hvaraf 

24, mest från Byssland, med 10,692 tons spanmål, 7, mest från Amerika, med 

21,743 fat petroleum, 1 med 2,343 fat harts, 1 med 1,045 tons kopparmalm 

och de öfriga med 3,250 tons div. gods. Dessutom utlossade svenska fartyg i 

Colberg 325 tons råg och hvete, 1,278 tons kol; i Eilgemvalde 2 laster råg 

från Ryssland; i Stralsund 109 tons kol, 2,064 fat linolja och 71 tons hafre; 

i Swinemttnde 400 tons rysk hafre samt i Wolgast 388 tons rysk råg och 3 

laster amerikanskt trä. Bruttofrakten uppgick härför till 337,600 rnik. 

Exporten till Sverige från Stettin med 104 svenska fartyg om 22,146 

reg.-tons har bestått af 1,330 tons potatis, 547 tons rapskakor, 350 tons mursten, 

5,192 ballonger syra och 14,216 tons div. gods, bestående mest af socker, 

mjöl, salt etc. Vidare utfördes till Sverige med svenska fartyg från Stralsund 

1.100 säckar mjöl, 126,5 tons gods; från Swinemunde 21 tons gods och från 

"VVolgast 6,700 säckar mjöl. Bruttofrakten var härför stipulerad till 163,075 rmk. 

Exporten till utrikes orter från Stettin med 40 svenska fartyg om 16,395 

reg.-tons har utgjorts af 7,060 tons sprit, 2,000 tons div. gods, 920 tons gipssten, 

300 tons salt, 380 tons socker, 8,978 t:r cement, 7,035 tomfat och 

165,000 st. murtegel. Derjemte aflastades med svenska fartyg från Colberg 

250 tons trä, från Stralsund 250 tons hvete, 42 tons fernissa och 25,000 

mursten samt från Wolgast 9,650 säckar mjöl och 40 tons färgträ. Bruttofrakten 

uppgafs utgöra 241,727 rak. 

I importen från Norge till Stettin deltogo icke mindre än 118 norska 

fartyg om 33,475 reg.-tons mot endast 56 om 11,483 under år 1883. — Denna 

ansenliga tillväxt härleder sig hufvudsakligen från vår ovanligt stora tillförsel 

af is, med hvilken artikel 70 norska fartyg ankommo direkte från Norge och 

utlossade härstädes 29,930 tons; för öfrigt anlände hit 36 med 35,795 t:r

44 

norsk sill, 10 med 6,942 tons norsk svafvelkis och resten med 892 tons fältspat 

samt 239 t:r trän. Vidare infördes från Norge till: 

Den förtjenta bruttofrakten utgjorde härför 375,250 rmk, hvaraf 252,471 rmk 

föllo på 80 med is lastade fartyg. 

I importen frän utrikes orter till Stettin deltogo 118 norska fartyg om 

42,656 reg.-tons; af dessa ankommo 48 fartyg från Nordamerika, 45 från 

Storbritannien, 10 från Ryssland och endast 1 från Sverige. 44 anlände med 

186,447 barrels petroleum, 4 med 11,748 fat harts, 35 med 69,788 f.r skotsk 

sill, 5 med 1,196 tons porslinslera, 7 med 3,570 tons råg, 4 med 968 tons 

hvete och 695 tons hafre; dessutom utlossades från här ofvannämnda antal 

norska fartyg 3,255 tons fosfat och guano, 2,921 tons styckegods, 1,950 tons 

gatsten och 1,650 tons oljekakor. Från främmande hamnar lossade norska 

fartyg vidare i: 

Bruttofrakten uppgick härför till 1,168,080 rmk. 

Exporten till Norge från Stettin med 12 norska fartyg om 2,323 reg.-tons 

bestod af 705 tons mjöl, 273 tons potatis och 550 tons div. gods. Till Norge 

från Wolgast utförde 3 norska fartyg 470 tons mjöl. Bruttofrakten uppgafs 

till 17,558 rmk. 

Exporten till utrikes orter från Stettin med 64 norska fartyg om 22,240 

reg.-tons bestod af 4,920 tons styckegods, 2,241 tons salt, 1,220 tons kalk 

och chamottsten, 975 tons mjöl, 13,100 t:r cement, 4,645 load ek och furu 

och 45,886 st. tomma petroleumfat; 11 fartyg intogo trälast till England och 

5 till Nederländerna. Från Colberg afgingo 3 norska fartyg med 778 load trä 

och från Wolgast 2 med 200 tons hvete, 200 tons socker och 150 tons trä. 

Bruttofrakten var stipulerad till 187,801 rmk. 

Hela antalet af de med last till provinsen Pommern bland andra ankomna 

och afgängna fartyg utgjorde för år 1884: 

De på distriktet förtjenta och stipulerade bruttofrakler utgjorde, som ofvan, 

sammanräknadt:

45 

Härutaf framgår tydligen verkan af de alltjemt fallande frakternas tendens, 

i det att fraktintägterna under dessa tre senare år icke hållit jemna steg med 

den ansenliga tillökningen i fartygens antal och drägtighet. 

Besättningarne på de svenska och norska fartyg som det förflutna året 

besökte Stettin utgjorde resp. 2,207 och 2,516 man och vid vicekonsulsstationerna 

resp. 838 och 494 man. — Under årets lopp verkstäldes vid generalkonsulatet 

för 28 svenska och 78 norska fartyg följande mönstringsexpeditioner, 

hvarvid det mönstrade sjöfolkets nationalitet var: 

Således hafva i det hela afmönstrats 173 och påmönstrats 108, tillsammans 

281 man. 

I månadshyra med segelfartyg betaltes för matroser 36 ä 45 kr., lättmatroser 

30 ä 35, jungmän 20 å 32 och kockar 48 ä 56 kronor. 

Här anmälda rymningsfall voro: 1 tysk man från 1 svenskt fartyg samt 

4 norrmän och 1 svensk från 2 norska fartyg; vid ett norskt fartygs afgång 

arresterades 1 svensk man för gjorda skulder i land. Två olycksfall inträffade 

om bord å norska fartyg i hamn, hvarvid 1 man drunknade och 1 nedföll i 

lastrummet. Å härvarande sjukhus hafva varit upptagne 1 svensk och 6 norska 

sjömän, af hvilka senare 1 afled och de öfriga utskrefvos friska. — Befälhafvare 

ombyttes här om bord å 2 svenska och 3 norska fartyg. Ett norskt barkskepp 

»Adria» strandade med islast under storm vid Swinemtinde och blef vrak. 

Antalet nödstälda personer, som anhöllo om konsulatets understöd, utgjordes 

af 15 svenska och 19 norska undersåtar, hvilka dels hemsändes, dels understöddes 

med mindre belopp. — Till konsulatet ingingo år 1884 361 bref och 

postförsändelser samt utfärdades eller afsändes 427 skrifvelser och 81 korsband 

i embetsväg. De till sjömän under konsulatets adress inlupna bref och postförsändelser 

utgjorde ungefär 2,700 st., derutaf voro 12 penningebref. De af 

sjömän genom konsulatets försorg till vederbörande adressater hemsända penningebelopp 

utgjorde tillsammans de 4 senare åren:

46 

Sistlidet är inkasserades efter en här afliden norrman 220 kr. och hemsändes 

jemte öfrig qvarlåtenskap till föräldrarne. 

I mediet af sistlidne april månad ankom en norsk prestman, pastor Tischendorf, 

till Stettin och upprättade här en skandinavisk sjömansmission, för 

att verka för kristlig kunskap och uppbyggelse bland den mängd sjöfolk från 

de nordiska landen, som en längre eller kortare tid uppehålla sig härstädes. 

Genom visad välvilja å myndigheternas sida upplåts kostnadsfritt en af stadens 

nära hamnen bäst belägna kyrkor, »S:t Gertrud», till afhållande af skand. luth. 

gudstjenst hvarje söndag kl. 11 f. m. Derjemte anordnades för sjömännen en 

läslokal, der de hvarje afton kl. 6—9 funno skand. tidningar, böcker och skrifmaterial 

samt hvarje onsdag afhölls bibelförklaring. Stationens och prestens 

underhåll var hänvisadt till den privata välgörenheten, och ha genom frivilliga 

bidrag ingått från svenska och norska fartyg samt deras manskap 546 rmk, 

privatpersoner härstädes 563, i Sverige 556, i Norge 1,025 och i Danmark 

200, summa 2,890 riksmark. — Skall detta goda och gagnerika foretag ej nu 

gå under, så torde mera understöd från hemlanden vara erforderligt. 

Af sjögående fartyg besöktes Stettins hamn sistlidet är af: 

alltså sistlidet år 

1883. 

357 fartyg och 157,051 reg.-tons mera än under år 

Ordnade efter nationaliteten befunno sig förlidet år bland de sjögående 

fartygen: 2,416 tyska, 488 engelska, 363 danska, 222 svenska, 214 norska, 

41 holländska, 16 ryska, 7 franska, 1 amerikanskt och 1 österrikiskt. 

Det förflutna året visar således åter igen en större utsträckning i härvarande 

sjöfart än det föregående. Grunden härtill torde vara att söka i en 

längre öppen sjöfart än år 1883 samt vidare i den utomordentligt stora isimporten 

från Sverige och Norge. Som innevarande vinter redan varit kallare 

och för isbildning gynsammare, så torde istillförseln detta år deremot blifva 

obetydlig. — Ehuru antalet fartyg, som ankom med petroleum, var mindre än 

ar 1883, så öfversteg dock det importerade antalet barrel det förra årets; häraf 

framgår att. sedan anläggandet af vår nya petroleumlossningsplats, större fartyg 

blifvit hit afslutade, som förr ej kunde passera våra derför ej nog breda broar 

för angörande af den gamla petroleumlossningsplatsen. — Importen af spanmål från 

Ryssland var mindre än under år 1883; äfven vår sädesutförsel inskränkte sig 

endast till obetydliga dellaster på England. Likaledes vår potatisexport till 

England och Sverige bestod mest i mindre partier. 

Fraktraterna voro i det hela taget så nedtryckta, att rederierna till och 

med vid största sparsamhet måste låta sina fartyg göra åtskilliga resor med 

förlust eller tidtals lägga upp dem. Kolfrakterna varierade merendels mellan 

4 sh. och 4 sh. 9 d. pr ton till Swinemiinde och 4 sh. 6 d. å 5 sh. 9 d. 

till Stettin. För träaflastning var, oaktadt de låga frakterna, anbudet af passande 

segelfartyg starkare än frågan efter rymd; en del fartyg nödgades derföre 

afsegla i barlast. — De från Amerika hit anlända segelfartyg returnerade 

till största delen dit åter med salt, tomma petroleumfat, cement och jern. 

Den oerhörda öfverproduktionen af ångfartyg, isynnerhet i England, har 

i alla verldens hamnar framkallat en fraktkris, som gör de flesta ångbåtsresor 

mindre vinstgifvando, ja mänga till och med förlustbringande. Sålunda har ang-

47 

båtsbyggeriet i England, gynnadt af billiga penningar, jern och ko!, i de senare 

åren antagit ofantliga dimensioner, i det den engelska ångbåtsflottan, som efter 

»Bureau Veritas» år 1881 hade en rymd af 2,773,082 reg.-tons, 

deremot vid slutet af år 1884 hade 4,247,748 » 

alltså en tillväxt af.. 1,474,666 reg.-tons 

eller ungefär 48 %. 

Svårigheten för de rederier, som äro nödsakade att assurera sina fartyg 

i Hamburg, London eller Paris, okas ytterligare derigenom att de måste 

betala deryarande assurans-aktiebolag en sedan 2 år faststående premie af 10 

%', incl. extra tillägg för jernoch malmlaster etc. Man agiterar nu derföre 

här å platsen för bildandet af en på ömsesidighet beroende assuransförening 

med princip af en sträng, kontrollerad taxa samt rederiernas delaktighet af 10 

%. Man har ännu ej enat sig om, huruvida en laglig reglering af denna princip 

vore fördelaktigare. Man väntar af sådana ekonomiska grundsatser att skador 

och förluster skola minskas och sålunda premierna af sig sjelfva blifva 

billigare. 

F. L. P. Ivers. 

Lübeck den 7 februari 1885. 

(Årsberättelse för 1S84.) 

II.* 

Antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som under ar 

1884 lossade eller iutogo last i hamnar af distriktet, var som följer: 

I. Svenska fartyg. 

a) Segelfartyg: 

' Afd. I se sid. 20.

48 

Efter afdrag af de vid årets början qvarliggande 27 fartyg om tillsammans 

4,319.95 tona, hvilka i generalkonsulatets berättelse för 1883 äro inberäknade 

bland de under samma Sr till distriktet ankomna fartyg, utgör antalet 

af de svenska segeloch ångfartyg, som under år 1884 besökt distriktet, 1,302 

st. om 211,048.8 2 tons. Af dessa fartyg ankommo: 

Vid jemförelse med förhållandet i förevarande hänseende år 1883, då antalet 

ankomna svenska fartyg utgjorde: 

Summa 1,204 fartyg om 186,595.19 tons — visar sig för år 1884 en till- 

Hkning i antalet fartyg af 98 och i drägtigheten af 24,453.6 3 tons. 

II. Norska fartyg. 

a) Segelfartyg:

49 

Totalsumman af de norska segeloch ångfartyg, som under året ankommo 

till distriktets hamnar, utgjorde 173 om 35,408.12 tons. Af dessa fartyg 

ankommo 

Summa 173 fartyg om 35,408.12 tons, hvilket vid jemförelse med förhållandet 

under år 1883, då antalet ankomna norska fartyg utgjorde: 

Summa 147 fartyg om 26,065.81 tons — utvisar för år 1884 en tillökning 

i antalet fartyg af 26 med 9,342.31 tons. 

De af svenska och norska fartyg i fart på distriktet förtjenta bruttofrakter 

utgjorde enligt lemnade uppgifter för år 1884: 

För ankomna och afgångna svenska fartyg tills. Kr. 1,966,524 


50 

De olika hamnarnas betydenhet för den svenska fraktfarten utvisar följande 

öfversigt: 

1884 

1883 

1882

51 

Följande siffror gifva en öfversigt af den svenska sjöfarten på distriktet 

under åren 1881—1884: 

Den norska sjöfarten på distriktet är mindre betydlig: 

Totalimporten af trävaror till Liibeek från Sverige och Finland uppgifves 

för de sex sista åren som följer: 

Trävaruimporten sjöledes till Ltibeck både utifrån och från andra tyska 

hamnar uppgifves för de tre sista åren i runda ta! till:

52 

Trots den i allmänhet goda skörden voro konjunkturerna för handel och 

sjöfart under nästlidna är högst ogynsamma och klagades allmänt öfver öfverspekulation 

och stark konkurrens. Erfarenheten tyckes visa, att de svenska 

och finska trävaruexportörerna, liksom de nordamerikanska, ej komma att inskränka 

afverkningen, innan de enskildes åtkomliga skogar blifvit så medtagna, 

att ej stort mer finnes qvar att exportera. Utförseln af spärrar och bjelkar 

från Sverige och Finland börjar redan ganska märkbart att aftaga och höllo 

sig derför äfven priserna under nästlidna år relativt något högre. 

Vid innevarande års början var behållningen ej allenast af bräder och 

plankor, utan äfven af fyrkantigt virke i distriktets hamnar betydlig och efterfrågan 

ringa. Då enligt ingångna underrättelser från produktionsorterna afverkningen 

varit betydlig, väntas ingen förbättring i prisen pä gran; men som användandet 

af furu till golfbräder är i tilltagande, kunde för denna artikel möjligen 

någon förhöjning ega rum, derest ej importtullen på trävaror blefve öfver 

måttan förhöjd. 

Enligt regeringens förslag till tyska riksdagen, skall tullen på ohyflade 

bräder och plankor förhöjas från 1 mark 50 pf. till 12 mark pr kbm., d. v. s. 

åttadubblas; på fyrkantigt virke från 1 mark 50 pf. till 6 mark, pr kbm.. 

d. v. s. fyrdubblas, och på sågtimmer från 60 pf. till 1 mark 80 pf. pr kbm., 

d. v. s. tredubblas. 

Under år 1884 omsattes fyrskurna furubräder och plankor från Grefle, 

Söderhamns och Hudiksvalls distrikt till följande medelpriser pr standard fritt 

om bord, l:a märken: 

Osorterade 5-tuins bräder betaltes med 100 —120 mark. Gran omsattes 5— 

20 X billigare än furu. 

Bräder och plankor från Sundsvall, Hernösand och Umeå betalas vanligen 

20—30 mark billigare för l:a, 10—20 mark för 2:a och 5—10 mark för 3:a 

och 4:a. Af trävaror från ännu nordligare hamnar omsättas l:a och 2:a ännu 

10 mark lägre. 

För osorterad furu från Gefle—Hernösands tullkammardistrikt regulerade 

följande priser: 

Af vankantiga eller s. k. valbräder från Oskarshamns, Vesterviks och 

Valdemarsviks distrikt omsattes 14'X3" och 2" plankor och 1'/," bräder 

till 40 pf. pr kbf. För 12'XI7," bräder, l:a sort, betaltes f. o. b. i bestämmelseorten 

:

53 

Af fyrhugget byggnadsvirke, som mest importeras frän Skellefteå distrikt, 

var tillgången på våren och vid sommarens början inskränkt, hvarfbr priserna 

gingo upp omkring 20 %, men på hösten inträdde ånyo prisfall till följd af 

starkare import. För spärrar och bjelkar regulerade följande medelpris: 

I provinsen Schleswig-Holstein regulerade ungefär samma trävarupriser som 

i Ltlbeck. Importen af sågad vara till dervarande hamnar anses hafva varit 

åtminstone 20 % starkare än under år 1883, och inträdde derför under sommarens 

lopp ett prisfall af c:a 10 %. 

Till Kiel ankommo med trävaror från Sverige 117 svenska fartyg om 

tillsammans 15,239 tons och 17 främmande, h varibland 7 norska, om tillsammans 

3,975 tons; med tuktad sten 41 svenska och 8 främmande. Närmare 

uppgifter hafva ej ännu kunnat erhållas. 

Till Flensburg importerades, enligt vicekonsulns uppgift, med 70 svenska 

fartyg och 1 norskt 11,079 kbm. bräder och plankor, 3,390 d:o bjelkar och 

spärrar, 500 st. läkter, 78,625 kg. jern och stål, 19,890 kg. tjära etc. 

Till Holtenau infördes med svenska fartyg 11,997 tolfter bräder, 22,418 

st. spärrar etc., till Eckernförde 180,000 kbf. div. trävaror, till ApeDrade 

18,307 tolfter bräder och plankor, 12,821 st. spärrar och bjelkar, till Burg 

(på Fehmern) 1,830 tolfter bräder och plankor, 3,230 st. bjelkar och spärrar 

etc. 

Till Cappeln ankommo med svenska fartyg 6,778 tolfter bräder och plankor 

samt 8,159 st. bjelkar och spärrar. Dessutom importerades från Sverige 

med tyska fartyg c:a 14,000 kbf. spärrar och omkring 20,000 kbf. bräder. 

Enligt uppgift från vicekonsulatet i Eckernförde ditkommo från Kalmartrakten 

med smärre preussiska farkoster c:a 10,000 l 8> lefvande ålar, som försåldes 

till omkring 5,000 mark. Dervarande fiskrökare importerade äfven från 

Göteborg omkring 20,000 kbf. färsk sill, värda c:a 30,000 mark. 

Till distriktets ofriga hamnar i Schleswig-Holstein var importen från Sverige 

obetydlig. Till vicekonsulsstationerna i Friedriehstadt, Heiligenhafen och Tönning 

ankom intet svenskt eller norskt fartyg; till Wyk (på Föhr) endast en svensk 

haverist. Till Hoyer anlände intet svenskt fartyg, men 2 norska. Till Cappeln, 

Liitjenburg och Warburg ankom intet norskt fartyg. 

Enligt uppgift från vicekonsulatet i Rostock bestod den svenska importen 

till denna hamn af 8,141 kbm. bräder och plankor, 4,033 kbm. spärrar och 

bjelkar, 280 t:r tjära, 636 t:r bränd kalk, 748 st. slipstenar etc. 

Af fyrhugget virke betingade /,"— 7;" 30—32 öre, /„" 35 — 40 öre pr 

kbf. eng. mått f. o. b. i utskeppniagsorten. 

För vankantiga bräder regulerade ungefär samma priser som i Liibeck. 

Till Wismar ankommo med 56 svenska och 12 främmande fartyg 9,4.19 

kbm. bräder och plankor, 3,993 kbm. spärrar och bjelkar, 690 kbm. kalk, 

3,522 etr eldfast tegel, 440 d:o Höganäslera, 155 d:o tjära, 12,089 d:o hafre, 

1,629 d:o jern, 16,547 d:o is etc. 

Den starkare exporten af svenska trävaror till Wismar hade ej sin grund 

i tilltagande förbrukning, då jordbruket, Mecklenburgs hufvudnäring, befinner 

sig i ett ganska betryckt läge, utan dels i upprättandet af en större hyfvelverkstad, 

der handelshus i Hannover och Hildesheim numera låta förarbeta, sin 

import af bräder och plankor, dels äfven i förbudet att för framtiden från 

Sverige exportera fyrkantigt virke under vissa dimensioner. Man skyndade

54 

derför att förse sig med spärrar af svagare dimensioner, hvilket på våren föranledde 

en prisstegring af 8 a 10 öre pr kbf. 

För kauthuggna furusparrar och bjelkar från Skellefteå och Piteå distrikt 

betaltes: 

Fyrhugget virke står här något högre än i distriktets öfriga hamnar, 

emedan man både fordrar större medellängd och äfven ställer högre anspråk 

på varans beskaffenhet. 

Från svenska och norska hamnar importerades till Ltibeck omkring 12,300 

tons is. Till Wismar ankommo från Sverige 15,646 ctr och från Norge 

35,340 ctr d:o. Till Rostock kommo 6 islaster, alla från Sverige, till Kiel 25, 

till Flensburg 1 och till Eckernförde 1, alla från Norge. 

Gotlandskalk omsattes i distriktets hamnar till 15—17 mark pr läst 

om 12 t:r. 

Omsättningen af svenskt siångjern var under året föga liflig och är numera 

förrådet af denna artikel, till följd af den direkta exporten till Hamburg, 

härstädes inskränkt. Eåjern och valsad jerntråd transiterade i större qvantiteter 

till Westfalen, hvaremot förbrukningen af svenskt jern till hästskosöm (»Hufnageleisen») 

ständigt är i aftagande, då den handsmidda hästskosömmen allt mer 

uttränges af maskingods. Priset å svenskt stångjern varierade mellan 22 och 

23 mark pr 100 kg., levereradt här på platsen förtulladt; och torde detta pris 

komma att bibehålla sig under nästa säsong. Westfaliskt jern omsattes för 

närvarande till 13 3 /4 mark pr 100 kg. mot 13 mark vid slutet af år 1883. 

18 mindre fartyg intogo i Ekensund mursten för Göteborg. Afven från 

andra hamnar i Schleswig-Holstein afgingo både svenska och främmande fartyg 

med mursten såsom barlast till Sverige. Priset var 20—25 mark pr mille. 

Från Wismar utfördes till Sverige med 1 svenskt och 4 främmande fartyg 

tillsammans 14,578 etr hvete. Från Burg (på Fehmern) gingo till Kalmar 

och Malmö omkring 3,000 ctr hvete, som kostade 155 mark pr 1,000 kg. 

f. o. b. Frakt 5 mark pr ton. 

Utsigterna för sjöjarten blifva år från år sorgligare, och hafva fraktprisen 

svårligen någonsin varit lägre än under nästlidna år. Till följd af den alltjemt 

tilltagande konkurrensen med ångare visade sig mot vanligheten ingen tendens 

till stegring i fraktprisen mot hösten, utan fortforo de oafbrutet att falla intill 

seglationstidens slut. Styckegods befordras numera nästan aldrig med segelfartyg, 

spanmål sällan. Afven stenkolstransporten sker till större delen med 

ångare. Under det förflutna året voro raterna både för ångare och segelfartyg 

så låga, att de ofta förorsakade rederierna förlust. Äfven för det ingångna 

året äro utsigterna mörka och särskildt hvad frakterna på Tyskland beträffar 

torde de föreslagna oerhörda förhöjningarna i tullsatserna för spanmål och trävaror 

vara egnade att ytterligare försämra marknaden. 

För segelfartyg regulerade följande frakter: 

från hamnarna i Bottniska viken för bräder och plankor 26—28 mark 

in full pr standard för första resan samt 20—24 mark för andra och tredje; 

från Piteå och Skellefteå för spärrar och bjelkar kr. 5V2 å kr. 3/4 in 

full pr 317S kbf. f° r första resan, sedermera kr. 4 l /2 å kr. 5;

55 

från Valdemarsvik, Vestervik och Oskarshamn 10 öre in full pr kbf. för 

fyrskurna bräder och 12 öre för vankantiga; 

från ryska och finska hamnar 20—26 mark in full pr standard; 

från de engelska kolhamnarna varierade frakterna från £ 7 till £ 7 10 sh. 

in full pr keel; till Flensburg och Kiel betaltes endast £ 6 10 sh. 

För ångare gälde följande frakter: 

För fyrskurna bräder och plankor från Gefle, Söderhamn och Sundsvall 

21 till 25 mark pr standard in full; 

från Valdemarsvik och Vestervik 2 kr. in full pr reducerad tolft vankantiga 

bräder och 10—12 öre med 5 % pr kbf. för fyrskurna; 

för tändstickor från Kalmar och Norrköping kr. 1,25 å kr. 1,50 in full 

pr kista; från Göteborg kr. 1,50 (enligt årsackord billigare); 

för jern och stål från Stockholm kr. 7 med 10 % pr 1,000 kg. samt 

30 pf. in full pr 50 kg. enligt årsackord; från Norrköping, Vestervik etc. 35 

pf. med 5 % pr ctr; 

för färsk lax från Stockholm kr. 2 med 10 % pr ctr; 

för svinkreatur från Malmö kr. 3 å kr. 3,7 5 in full pr st.; från Helsingborg 

kr. 4 samt från Halmstad och Falkenberg kr. 6; 

för blockis från Luleå och Råneå 8Y2—9 mark; från Norge 6'/2 mark 

pr levererade 1,000 kg.; 

från ryska hamnar för sprit 21 mark pr 144 wedro; 

från Riga, Reval och Libau 9—12 mark pr 1,000 kg. råg; annan spanmål 

i proportion; 

från engelska kolhamnar samma frakter som för segelfartyg; 

för ris från Rangoon till Flensburg betaltes 45 sh. pr ton för ångare och 

47 sh. 6 d. för segelfartyg. 

Under nästlidna år ankommo till Liibeck 1,335 ångare om 971,475 kbm. 

och 934 segelfartyg om 250,077 kbm., tillsammans 2,269 fartyg om 1,221,552 

kbm. Under nästföregående år anlände 1,168 ångare om 805,726 kbm. och 

844 segelfartyg om 225,146 kbm., tillsammans 2,012 fartyg om 1,030,872 

kbm. Till drägtigheten var sjöfarten på Liibeck under nästlidna år betydligare 

än någonsin förut, hvilket får tillskrifvas dels den under hela vintern oafbrutet 

fortfarande ångbåtsfarten, dels äfven den starka trävaruimporten. 

Under året påmönstrades inför generalkonsulatet å svenska fartyg 122 

sjömän, å norska 11; från de förra afmönstrades 163 och från de senare 2. 

Summa 298 mönstringsexpeditioner. I månadshyra på segelfartyg betaltes för 

matros kr. 40—45 och för lättmatros kr. 30—35. 

Under samma tid utstäldes 200 svenska nationalitetsbevis. 

Den nya tull-lagstiftningen sedan 1879 tyckes komma att småningom från 

den tyska marknaden utestänga nästan alla norska och svenska exportartiklar 

med undantag af sill. År 1879 voro trävaror, jern och tändstickor fria. 

Anjovis betalte ej mer än sill (3 mark pr hel tunna), och punsch, som nu 

skall erlägga 80 mark pr 100 kg., betalte endast 36 mark. Genom tulltaxan 

af nämnda år underkastades hyfladt trä och gröfre snickeriarbeten en tull af 

3 riksmark pr 100 kg., hvarigenom denna för de Förenade rikena rätt vigtiga 

import för framtiden omöjliggjordes. Genom en omtvistad tolkning af samma 

tulltaxa underkastades anjovis en tull af 60 mark pr 100 kg., hvilken förändring 

äfven haft prohibitiv verkan. Tändstickor, som sedan 1879 betalte 3

56 

mark pr 100 kg., erlägga nu 10 mark; ytterligare en prohibitivtull. De 

westfaliske jernverksegarne klaga bittert öfver importtullen af 2 mark 50 pf. 

för stångjern. Ingen kan förutsäga hvilka följderna skola blifva, derest tullen 

för sågtimmer tredubblas, för bjelkar och spärrar fyrdubblas samt för sågad 

vara åttadubblas. Åtskilliga af de större trävaruimportörerne tala redan om 

att liqvidera. Man fruktar äfven att Ryssland och de Förenade rikena komma 

att högst betydligt höja tullsatserna för tyska manufakturvaror. Sedan hyllade 

trävaror år 1879 blifvit underkastade nämnde prohibitivtull, motsvarande 300 

mark pr 10,000 kg., under det att ohyflade betalte 25 mark för samma qvantum, 

uppstodo i de tyska kuststäderna en mängd hyflerier och sågar, som uteslutande 

förarbeta svenska och finska bräder och plankor. Dessa kosta för 

närvarande inklusive frakt c:a 450 mark pr 10,000 kg. Som den föreslagna 

tullförhöjningen skulle motsvara 44 % af råvarans värde, skulle nämnda etablissement 

komma att stängas och arbetarne blifva brödlöse. Import af sågtimmer 

sjöledes kunde naturligtvis ej komma i fråga. 

Hannover den 9 februari 1885. 


Leonard Åkerblom. 

I min senaste årsberättelse redogjorde jag för den utveckling, som egt 

rum med sockerindustrien i provinsen Hannover, och framhöll jag att en formlig 

feber att anlägga nya sockerfabriker rådde. Följderna kunde ej heller uteblifva; 

den hastiga tillökningen i produktionen har medfört en kris för sockerindustrien, 

under sommaren var denna kris så svår och prisen på socker så 

tryckta, att flera fabrikers existens sattes i fråga. Om ock provinsen Hannover 

förskonades från några katastrofer, såg man i andra delar af Tyskland åtskilliga 

fabriker stupa; det medel, som en minskad produktion innebär, kan först efter 

någon tids förlopp göra sig verksamt. Huru mycket Tysklands sockerproduktion 

ökats, framgår deraf att denna produktion, som 1879—1880 utgjorde 

8.2 millioner centner, år 1883—1884 uppgick till 19.7 millioner ctr, och 

beräknas den för 1884—1885 till 25 millioner ctr. 

Hvitbetsockertillverkningen utgjorde:

57 

Dervid är att märka att de 408 fabrikerna till den 1 december 1884 

förarbetat 23,505,122 dubbelcentner egna och 33,077,764 köpta betor, under 

det att antagligen 43,295,359 dubbelcentner ytterligare komma att förarbetas 

före kampagnens slut. 

Krisen tog naturligtvis riksmyndigheternas uppmärksamhet i hög grad i 

anspråk; rikskanslern erinrade förbundsstaternas tullmyndigheter derom, att om 

inhemskt socker förvarades i enskilda magasin, till hvilka de offentliga myndigheterna 

jemväl hade nycklar, vederbörande vore berättigade till restitution 

af tillverkningsafgifterna. Man hoppades att genom ett forceradt belånande af 

socker kunna till någon del afböja krisen, men sedan det i december visat sig 

att Europas sockerförråd var 2,872,780 centner större än vid samma tid året 

derförut och man kunde förutse att den pågående kampagnen skulle ytterligare 

öka öfverskottet, syntes situationen försvårad, helst prisen alltjemt sjönko. 

Först helt nyligen har en förbättring börjat inträda, tack vare lifligare efterfrågan 

från England, Holland och Frankrike. Skall man våga hoppas på en 

förbättring, måste hvitbetsproduktionen väsentligen minskas, och dertill lära väl 

landtbrukarne sjelfva finna sig föranlåtna då prisen äro så låga som 60 å 70 pf. 

pr centner, hvilket knappt betäeker omkostnaderna; sommaren 1884 betaltes 1 

mark ä 1.20. 

Det förra året å bane bragta förslaget att genom en förändrad lagstiftning 

söka afvinna hvitbetssoekerskatten ett större resultat för statskassan har till 

följd af det svåra läge, hvari sockerindustrien och landtbruket befinna sig, tills 

vidare lagts å sido. 

Skörden af hösthvete uppskattas i preussiska monarkien för år 1884 till 

15,328.190 dubbelcentner, hvilket är något mer än medelskörd; af höstråg 

beräknas skörden till 51,763,782 dubbelcentner, hvilket åter är något mindre 

än medelskörd. Så väl vårkorn som hafre gåfvo ungefär medelskörd; af förstnämnda 

sädesslag skördades 13,001,939 och af det senare 33,526,248 dubbelcentner. 

Af potatis skördades 193,446,787, under det att en medelskörd beräknas 

till 209,145,786 dubbelcentner. Ser man på afkastningen pr hektar, 

visar densamma sig hafva utgjort: hösthvete 1,513 dubbelcentner (medelskörd 

1,500), höstråg 1,199 (medelskörd 1,273), vårkorn 1,432 (medelskörd 1,508), 

hafre 1.365 (medelskörd 1,377), potatis 9,720 (medelskörd 10,509). Af alla 

sädesslag var 1884 års skörd mycket bättre än 1883 års. 

Aldrig har hvetepriset stått så lågt som år 1884. Högsta pris som noterats 

för hvete pr quarter hafva sedan år 1780 varit (1 quarter = 8 bushel 

= 290 liter, 10 sh. = 10 mark, 6 pence = 50 pf): 

Lägsta pris som noterats under samma tid hafva varit:

58 

Under det att jordegarne i flera delar af Tyskland befinna sig i en verkligen 

nödstäld belägenhet, kan man icke säga att det gått så långt i provinsen 

Hannover, och torde orsaken dertill bland annat få sökas i en lycklig fördelning 

på fasta händer af jordegendomen. Man kan dock icke beteckna jordbruksförhållandena 

i provinsen såsom gynsamma, ty man lider äfven här af de 

låga prisen på de allra flesta och vigtigaste produkterna. Man har på flera 

ställen inom provinsen bildat mejeribolag som dels skaffa landtbrukaren större 

vinst af de förbrukade foderämnena, dels skapa en mera intensiv hushållning. 

De med svenskt utsäde anstälda försök hafva ådagalagt den svenska hafrens 

tidiga mognad äfvensom kornets hastiga utveckling. Försöken komma att fortsättas 

under innevarande år. 

På våren förra året egde en betydande utförsel af potatis rum härifrån 

till Sverige öfver Stettin. 

Till följd af det billiga priset har norsk fiskguano redan länge användts 

i Sachsen, företrädesvis till höstgödning, och har man nu äfven här gjort den 

erfarenhet att detta gödningsämne är mycket fördelaktigt för hösthvete. 

Tobaksodlingen har aftagit betydligt här i provinsen (liksom i hela Preussen, 

Baden och Blsass-Lothringen), och anser man denna minskning vara beroende 

på den tilltagande hvitbetsodlingen; huruvida tobaksodlingen åter kommer att 

ökas när hvitbetsodlingen börjar minskas, återstår att se. 

Juteindustrien, som blomstrade år 1883, har att uppvisa en tillbakagång 

under år 1884, beroende på Öfverproduktion. För närvarande sysselsätter denna 

industri 23 fabriker med 50,000 spindlar och 2,240 väfstolar; dessutom finnas 

flera hand- och mekaniska väfstolar som ej stå i förbindelse med något spinneri. 

Vissa fabriker hafva för afsigt att ytterligare utvidga sig, och sålunda torde 

den tyska juteindustrien inom kort komma att hafva 61,000 Bpindlar med en 

produktionsförmåga af 522,000 dubbelcentner. Man har beräknat tyska rikets 

konsumtionsförmåga till 385,000 dubbelcentner, och det återstår en qvantitet 

af 137,000 centner att exportera, så vida ej produktionen inskränkes. 

Den tyska jernindustrien befinner sig beklagligtvis fortfarande i ett svårt 

läge. Samtidigt med att tillverkningen ökas och prisen falla har utförseln af 

jernvägsskenor nedgått med omkring 33 %. Man hoppas på en gynsam inverkan 

på afsättningen af tyska jernvägsskenor i utlandet af den öfverenskommelse 

som för någon tid sedan träffats mellan engelska, belgiska och tyska valsverk. 

Denna öfverenskommelse kan dock naturligtvis icke medföra någon ökad 

efterfrågan i utlandet, snarare har man att befara en inskränkning i afsättningsområdet 

sedan tillverkningen af stålskenor i Amerika år 1883 stigit till 

1,600,000 tons och sedan det lyckats de amerikanska fabrikanterna att i Canada 

underbjuda de engelska leverantörerna. Af Europas större stater äro Ryssland, 

Österrike och Frankrike sjelfva i stånd att fylla sitt behof af jernoch stålvaror. 

Så länge icke Asien, Afrika och Australien uppträda på verldsmarknaden 

såsom köpare i större skala, blir Tyskland således hänvisadt på att inom 

egna gränser finna användning for sina jernoch stålprodukter. Det är svårt 

att öfverse huru mycket förbrukningen af jern och stål kan komma att ökas, 

det är blott i fråga om jernvägarne som man någorlunda kan beräkna behofvet 

af jern och stål för de närmaste åren. För om- och nyläggning af skenor åtgå 

årligen omkring 200,000 tons, och för det närmaste årtiondet torde man kunna 

beräkna den årliga förbrukningen till denna qvantitet. Efter nämnda tid, då 

alla vigtigare sträckor blifvit belagda med stålskenor, torde den årliga åtgången 

blifva mindre. Inräknar man hvad som erfordras jemväl för annan jernvägsmateriel, 

torde hela årsbehofvet för närvarande kunna uppskattas till 400,000 

tons. När de för närvarande under byggnad varande bibanorna blifvit färdiga

59 

och de nu af jern använda skenor, hjul och axlar hlifvit ersatta med dylika 

af stål, torde en minskning komma att inträda. En ökad afsättning för jern och 

stål torde emellertid komma att yppa sig genom dessa materialiers användning 

till jernvägssyllar, äfven om syllar af trä fortfarande komma att bibehålla sig 

på många ställen. 

Frågan om förhöjda tullar på trävaror har framkallat en liflig rörelse inom 

de kretsar som sysselsätta sig med träaffärer. Akerbruksministern har framhållit, 

att de tullsatser som faststälts för bearbetade trävaror, isynnerhet finare 

sådana, såsom t. ex. parkettgolf. visat sig verksamma, i det införseln aftagit 

och den inhemska produktionen stigit; deremot är konkurrensen icke utestängd 

i fråga om andra trävaror med de nu gällande tullsatserna. Nordtyska trähandelsfirmor 

se i förslaget om en betydande förhöjning af tullen på trä ett så 

betänkligt hot mot de bestående förhållandena inom trävaruaffären, att de anse 

att förslagets antagande skulle i många distrikt medföra affärens fullständiga 

ruin. 

Till följd af den milda vintern 1883—1884 måste våra bryggerier förse 

sig med sitt behof af is genom import från Norge, och torde värdet af den 

importerade isen uppgå till några hundra tusen mark. I år torde deremot icke 

någon dylik import komma i fråga, ty vi hafva redan haft stark köld. 

Om man afser från de i det föregående omnämnda tryckta förhållandena, 

har industrien i staden och provinsen Hannover haft att uppvisa nästan uteslutande 

goda resultat. Gummi-industrien utvecklade sig mycket fördelaktigt, 

och äro utsigterna för innevarande år jemväl synnerligen goda. Äfven för 

textilindustrien var året fördelaktigt. 

5>Die Hannoversche Maschinen-Aetiengesellschaft» sysselsatte förra året 

1,600 arbetare och hade betydligt större behållning än året derförut; för tillverkningen 

af lokomotiv äro förhållandena icke gynsamma, och förvärras denna 

affär genom den utländska konkurrensen. Sedan nästan alla nordtyska jernbanor 

äfvergått i statens ego, tages vid beställningar af materiel hänsyn nästan 

uteslutande till det billigaste priset. En bestämd förbättring torde icke inträda 

förr än de tyska verkstäderna äfven kunna få afsättning på den utländska 

marknaden. 

Bernhard Caspar. 

Jamestown (S:t Helena). 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet Sr 1884 framgår af följande: 

Någon direkt handelsförbindelse har icke egt rum mellan de Förenade 

rikena och detta distrikt. 

C. A. Carrol.

Messina den 7 februari 1885. 

60 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet under år 1884 framgår af följande 

öfversigt: 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 55 om 32,421 tons, 

hvaraf 8 svenska om 5,097 tons och 47 norska om 27,324 tons; antalet med 

last afgångna fartyg utgjorde 154 om 83,974 tons, hvaraf 49 svenska om 

27,216 tons och 105 norska om 56,758 tons. 

De af med last ankomna fartyg förtjenta bruttofrakter voro år: 

Vid jemförelse med sjöfarten under nästföregående år finnes att år 

Af till distriktet under 1884 inklarerade fartyg voro:

61 

Ångare hafva numera vid trafiken med import och export for Siciliens vidkommande 

fullständigt undanträngt segelfartygen och med undantag af de till 

Trapani för saltexport ankomna segelfartygen hafva nästan alla de Förenade 

rikenas till distriktet ankomna fartyg varit drifna med ångkraft. 

Svenska Lloyds i Göteborg ångare hafva under året såsom vanligt uppehållit 

direkt förbindelse mellan Sicilien och de Förenade rikena, ehuru med 

ett nödtvunget uppehåll af 5'/2 månader till följd af de stränga karantäner, som. 

med anledning af kolerans utbrott i södra Europa, etablerades för fartyg kommande 

till Sicilien från öfriga vid Medelhafvet belägna länder. Dessa ångare 

hafva emellertid under år 1884 anlupit Messina 6 gånger, Catania 2 gånger. 

Riposto 2 gånger, Girgenti 2 gånger och Milazzo 1 gång. 

Den medelst detta bolags ångare sålunda existerande direkta förbindelsen 

mellan Sicilien och de Förenade rikena har hittills endast varit till gagn för 

importen till de Förenade rikena af Siciliens produkter. 

Exporten från de Förenade rikena och specielt från Sverige till Sicilien 

har hittills, utan tvifvel till följd af felande goda kommunikationsförhållanden 

varit högst obetydlig. Att en regulier ångb&tsfart för exporten från de Förenade 

rikena direkt till Italien och Sicilien skulle kunna bära sig är måhända 

ännu på länge en omöjlighet; och det torde derföre synas önskligt om tillfälle 

för sådan export kunde beredas genom förbindelse med den ångbåtsfart, som 

från Sverige eger rum på Spanien. 

Då emellertid uti de italienska hamnarna ej finnes tillräckligt fraktgods 

till de Förenade rikena för att kunna göra det lönande för alla Lloyds-ångares 

resor till Spanien, att derifrån vidare fortsätta till Italien, och det svårligen 

vid afgåendet från Sverige kan bestämmas hvilken speciel ångare skall fortsätta 

resan till Italien och Sicilien, återstår utvägen att företaga omlastning i 

någon spansk hamn af de för Italien bestämda varorna. Detta har hittills 

varit omöjligt till följd af spanska tullstadgans bestämmelse att omlastning af 

utländska varor bestämda för andra utländska hamnar ej i spansk hamn tillätes, 

så vida ej det fartyg, som skall emottaga varorna, samtidigt befunne sig i hamnen. 

Genom den under den 19 november 1884 gillade och faststälda nya 

spanska tullstadgan kommer emellertid efter den 1 januari 1885 förändring 

härutinnan att inträda. Utländska varor bestämda för andra utländska hamnar 

kunna sedermera i vissa spanska hamnar lossas och magasineras i af tullstyrelsen 

inrättade depoter, hvarifrån de sedermera kuDna uttagas vid det fartygs 

ankomst, som skall vidare fortskaffa dem till den andra utländska hamnen. 

Ofvannämnda tullstadgas § 162—§ 184 innehålla utförliga bestämmelser 

rörande vilkoren för denna transito och magasinering. Varorna kunna förblifva 

i depöterna under en tidrymd af fyra (4) år. Magasineringsafgiften är en (1) 

procent af deklarerade värdet under de första sex månaderna och en half ( /2"i 

procent för hvarje följande tidrymd af sex månader. De hamnar hvarest depoter 

för Därvarande finnas inrättade äro: Barcelona, Cadiz, Mahon, Malaga och 

San tänder. 

Handel. Af svenska exportartiklar har under 1884 direkt införsel till 

distriktet egt rum med ett fartyg om 212 tons, som ankom till Catania från 

Göteborg med laddning af trä och jern. — Indirekt öfver Hamburg och England 

torde derjemte onder året till Messina hafva importerats cirka 300 tons 

svenskt jern. Noterade priserna hafva varit för stångjern 33 lire och för sömjern 

i knippor 36 lire pr 100 kilos. Af svensk tjära har under året till Messina 

importerats c:a 200 tunnor, som sålts till francs 36.50 pr tunna cif Messina. 

Med anledning af inkomna förfrågningar huruvida lådor för fruktexporten 

från Sicilien skulle kunna uti de Förenade rikena tillverkas och afsättning

62 

deraf härstädes beredas, har jag nödgats afgifva svar att sådant torde vara 

omöjligt, af det skäl att till dessa fruktlådor endast kan användas bokträ och 

af hvilket träslag uti de Förenade rikena ej finnas några nämnvärda qvantiteter. 

Detta för förfärdigandet af fruktlådor behöfliga trävirke importeras till 

Messina uteslutande från Triest oeh Fiume, afskeppningsorterna för de ofantliga 

skogarnes i Kärnten och Steyermark produkter. 

Den för kommande vintersäsongs skeppning af frukt behöfliga qvantitet af 

trä inköpes af härvarande fruktexporterande firmor under loppet af sommaren, 

d. v. s. juni—september, dels efter offerter ingifna af köpmännen i Triest, dels 

s. k. flytande laddningar, som utbjudas i de sicilianska hamnarna, d. v. s. 

Messina, Palermo och Catania, af agenter för Triestköpmännen. Priset bestämmes 

alltid cif. siciliansk hamn, levererad på kajen, och följaktligen uppgöras befraktningarna 

för dessa laster städse af köpmännen i Triest. 

Skeppningarna ske under loppet af sommaren, oeh åtgå för resan från 

Triest till Messina med ångare 3:ne dygn oeh med seglande fartyg öfver hufvud 

taget 10 ä 15 dygn. 

Dimensionerna som importeras för fruktlådstillverkningen äro dels tjockare 

bräder af dimensioner 9 å 12 eng. tum breda, 1 tum tjocka och 2 meter 

långa, dels tunnare bräder af dimensioner 11 a 12 eng. tum breda, /, tum 

tjocka och 2 meter långa. 

Af de tjockare bräderna bruka särskiljas 3:ne sorteringar, beroende på 

qvistfrihet eller virkets mer eller mindre vackra utseende. De högsta priser, 

som under de senare åren noterats, hafva varit för l:ma sortering 75 lire, för 

2:da sort 70 lire och för 3:a sort 62 lire allt pr etthundra (100) bräder. 

De tunnare bräderna särskiljas i 2:ne sorteringar och hafva dessa noterats 

för l:ma sort 30 å 35 lire och för 2:da sort 23 å 26 lire likaledes för etthundra 

(100) bräder. 

Frakten från Triest till Sicilien kan anses vanligen utgöra för de tjockare 

bräderna 20 lire pr etthundra (100) bräder och för de tunnare bräderna 19 

ä 22 lire pr ettusen (1,000) bräder. 

Vid förfärdigande af fruktlådorna beräknas att för tillverkning af etthundra 

lådor åtgå 155 af de tunnare och 50 af de tjockare bräderna. Fruktlädornas 

begge mindre sidor samt en mellanbalk göras nemligen af de tjockare bräderna, 

men de 4 öfriga oeh längre sidorna af de tunnare bräderna. 

En fruktlädas vanliga dimensioner är 70 centimeters längd, 35 centim. 

bredd och 25 centim. höjd. 

De för export af citroner och af apelsiner till de skandinaviska länderna 

brukliga lådorna äro af alldeles samma storlek och väga c:a 7 kilos. 

En för export till dessa länder afsedd fullpackad citronlåda innehåller från 

300 till 360 citroner och väger, låda och frukt tillsammans, c:a 3S kilos. En 

fullpackad apelsinlåda innehåller från 180 till 210 apelsiner och väger, låda 

och frukt tillsammans, c:a 32 kilos. 

Af norska exportartiklar ha under 1884 till distriktet medelst 8 norska 

fartyg införts 46,195 voger stockfisk. 

Totalinförseln till distriktet af torkad och saltad fisk har under år 1884 

utgjort 2,359,500 kilos. 

Med afseende å de olika härkomstorterna fördelas denna importerade 

qvantitet sålunda:

63 

Af den till Messina importerade norska stockfisken har största delen införts 

direkt och uteslutande med norska fartyg, och är att bemärka att den till 

allra största delen skett med ångare, så att numera äfven på denna trade segelfartygen 

utträngts af ångare. 

De under de senare månaderna af året 1884 noterade priserna för de 

särskilda slagen af torrfisk hafva varit: 

För stockfisk från Bergen 87 lire pr 100 kilos och för stockfisk från 

Vadsöe för de först ankomna laddningarna likaledes 87 lire, men priset nedgick 

senare ända till 72 lire, då det befans att fisken från Vadsöe detta år var af 

mycket mager beskaffenhet under det att fisken från Bergen var af en ovanligt 

utmärkt qvalitet. 

För klippfisken från New-Foundland (S:t John) noterades för de första 

laddningarna i början af november 67 lire pr 100 kilos, priset nedgick i början 

af december till 60 lire, men uppgick i slutet af samma månad till 62 

lire pr 100 kilos. 

Då från Labrador endast en högst obetydlig qvantitet klippfisk införts, har 

ej ännu någon särskild prisnotering derför gjorts, utan torde samma pris hafva 

betalts som för New-Foundlandsfisk. 

Importen till distriktet af norsk stockfisk visar sålunda en betydlig ökning 

i jemförelse med de föregående tvenne åren, och torde hufvudsakliga orsaken 

dertill vara först och främst ett rikligare fiske i Norge och deraf följande prisbillighet 

på varan, hvarjemte äfven torde hafva bidragit att ett handelshus i 

Messina, som hittills i mindre skala sysselsatt sig med import af torrfisk, under 

förlidet år betydligt utvidgat sin affärsverksamhet med denna artikel. 

Saltexporten från Trapani har under 1884 utgjort till Sverige med 19 

svenska fartyg om 6,824 reg.-tons och med 2 norska fartyg om 864 tons eu 

qvantitet om tillsammans 10,168,000 kilos salt och till Norge med 25 norska 

fartyg om 15,052 reg.-tons en qvantitet af 21,306,000 kilos salt, eller en export 

till de Förenade rikena tillsammans af 31,474,000 kilos mot 9,894,500 

kilos under år 1883. 

Från Augusta ha under 1884 till Norge exporterats tvenne saltlaster om 

tillsammans c:a 1,000,000 kilos. 

Priset å salt har i Trapani under året varit c:a lire 4.7 5 pr salma = 

9.50 pr ton, då det samtidigt var i Cagliari 10 frs pr ton, hvilket var noteringen 

äfven på de franska och spanska saltplatserna. 

Priserna å de vigtigaste af Siciliens exportartiklar ha under de senare 

månaderna af 1884, då hufvudsakliga leveranskontrakten uppgjordes, varit följande:

64 

Från den under år 1884 i öfriga Italien härjande kolerafarsoten har ön 

Sicilien lyckligen varit förskonad. Genast efter farsotens utbrott i södra Frankrike 

vidtogos stränga karantänsåtgärder mot de smittade orterna och dessutom 

etablerades en särskild karantän för fartyg kommande till Sicilien från den 

italienska kontinenten. Denna karantän inrättades: 

Den 30 juni med 10 dagar, 

» 20 augusti höjdes till 21 dagar, 

» 10 november förminskades till 10 dagar, 

» 29 s> » 5 dagar. 

» 20 december afskaffades all karantän. 

Victoria (Britiska Columbia, Canada) den 30 januari 1885. 

(Årsberättelse for 1884.) 

Clas Östberg. 

Intet svenskt fartyg besökte distriktet under år 1884. Skeppsfarten fortfor 

på det hela taget att lida af låga frakter. 

De pågående jernvägsarbetena äfvensom åtskilliga andra kraftigt bedrifna 

offentliga arbeten hafva hitlockat emigranter i större antal än förr. 

Fiskerinäringen har lidit mycket af den engelska marknadens ogynsamma 

läge; större delen af våra fiskeriprodukter går nemligen till England. 

Nassau (New Providence, Bahamaöarne) den 29 januari 1885. 


Rob. Ward. 

Under år 1884 ankom icke något svenskt eller norskt fartyg till distriktet. 

S. O. Johnson. 

Innehåll: Bilbao (sid. 33), Hannover (sid. 56), Jamestown (sid. 59), Lübeck (sid. 47), 

Messina (sid. 60), Nassau (sid. 64), Stettin (sid. 41), Victoria (sid. 64).



Breslau den 20 februari 1885. 


Både för industrien och för jordbruket var år 1884 ganska rikt på vexlingar. 

Isynnerhet är dervid att märka den genom öfverproduktion och bristande 

export framkallade svårigheten för hvitbetsockerfabrikerna; priset på 

socker har i jemförelse med föregående år fallit med en tredjedel. 

I sammanhang härmed och med de låga råg- och potatisprisen har jemväl 

priset på sprit fallit betydligt; medelpriset noteras 40 mark pr 100 liter. 

Äfven Schlesiens jernoch zinkindustri led af de fallande prisen, och inskränktes 

tillverkningen i följd deraf. 

Ehuru ullproduktionen inskränkts, hafva prisen likväl fortfarit att falla, 

med 12 mark pr 50 kg. för sämre qvaliteter och med 6 mark pr 50 kg. för 

bättre, och synas ännu inga utsigter till en förbättring. 

Deremot var god efterfrågan för lin; spinnerierna hade full och lönande 

sysselsättning hela året. Priset gick i medeltal upp till 54 mark pr 50 kg., således 

6 ä 8 mark högre än år 1883. Vid marknaden härstädes sistlidne december 

utbjödos 4,705 centner, och hade talrika köpare infunnit sig från Schlesien, 

Sachsen, Böhmen och Mähren. 

Tack vare regeringens ifriga bemödanden att förbättra Oderflodcns segelbarhet 

ökas seglationen på floden alltjemt; antalet lastade fartyg uppgick år 

1884 till 3.918 (3,226 år 1883), barlastade till 1,205 (1,064 år 1883), och 

uppskattades lasten till 7,197,000 centner (mot 5,603,099 år 1883). Kommer 

den projekterade Oder-Donaukanalen till stånd och förbindelse sålunda öppnas 

med Svarta hafvet, blir trafiken naturligtvis än större. 

Rangoon (Britiska Birma) den 20 januari 1885. 

v. Wallenberg-Pachaly. 


De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1884 inhemtas af följande: 

Bur. om Handel o. Sjöfart. 5

66 

Rishandeln har äfven under förlidet år varit mycket ofördelaktig och visat 

sig ruinerande för många exportörer af denna vår förnämsta artikel. Orsakerna 

till ett sådant resultat ligga nu i klar dager. Köpmännen begingo å nyo det 

felet att i förtid befrakta allt för många fartyg och blefvo sedan tvungna att 

köpa ris till allt för höga pris för att kunna lasta de befraktade fartygen. Dertill 

kom att köpmännen räknade på en liten skörd i Birma och följaktligen 

liten utförsel till Europa samt att prisen i Europa skulle stiga och göra exporten 

vinstbringande. Ehuru skörden verkligen var liten och exporten till 

Europa mindre än föregående år, steg priset emellertid icke i Europa, enär de 

erforderliga qvantiteterna ris kunde erhållas till billigt pris från Cochin-China 

och Siam. Oaktadt priset var högt i Birma, fortfor priset att falla i Europa 

ända till årets slut. 

Mot slutet af januari började den nya skörden komma i marknaden och 

betaltes då med 6 sh. pr cwt fritt om bord, mot medlet af februari gick priset 

ned till 5 sh. 6 d., hvarvid det höll sig 3 å 4 veckor. Då man vid den 

tiden erfor att förråden voro små och att skörden utfallit ringa, stego prisen 

hastigt till 6 sh. 3 d. å 6 sh. 6 d., vid hvilken höga ståndpunkt prisen sedan 

förblefvo till dess att skörden var såld. 

Risutförseln till Europa utgjorde: 

De höga pris som gälde för teakträ år 1883 gjorde att stora qvantiteter 

kommo i marknaden, och blef exporten större än efterfrågan, isynnerhet sedan 

byggandet af fartyg började aftaga i Europa. Prisen äro nu omkring 35 % 

lägre än för ett år sedan. 

Seglande fartyg, som befraktats i Europa för att lasta ris här under 

februari—maj månader, erhöllo 42 sh. 6 d. å 47 sh. 6 d. pr ton under det 

att ångfartygen erhöllo 47 sh. 6 d. å 52 sh. 6 d. Under större delen af året 

fans god tillgång på fartyg oeh betaltes 27 sh. 6 d. å 32 sh. 6 d. Mycket 

få frakter äro afslutade för år 1885 och ett stort antal fartyg torde kunna 

finna sysselsättning mellan Birma och Europa. Enär anbudet på lastrum icke 

är så stort som förut, kan man räkna på något fastare frakter, om de ock ännu 

ej äro synnerligen lönande. 

Införseln af europeiska varor var icke liflig, vinsten var mycket liten, 

och marknaden är mer än väl försedd med alla slag af varor. 

Manila (Filippinska öarna) den 23 januari 1885. 


A. Barckhausen 

Distriktet besöktes under året af 2 norska fartyg om tillsammans 574 tons; 

båda ankommo med last från utrikes ort, det ena afgick med last, det andra 

i barlast.

67 

Hela utförseln af hampa år 1884 var 815,618 pieuls mot 746,870 året 

förut; af socker utfördes 1,966,799 pieuls mot 3,403,499 år 1883. 

Pointe-à-Pitre (Guadeloupe) den 29 januari 1885. 


R. A. Lane. 

Distriktet besöktes under året af 10 svenska fartyg om tillsamuians 3,037 

tons. 

Dumoulin. 

Pireus den 27 februari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 inhetntas af följande: 

Yokohama den 26 januari 1885. 


M. N. Rodocanachi. 

Intet svenskt fartyg ankom under år 1884 till Nagasaki: af norska fartyg 

qvarlåg 1 om 370 tons från år 1883 och ankom 1 om 456 tons i barlast 

samt afgingo 2 om tillsammans 826 tons med last. 

J. J. van der Pot.

68 

S:t Thomas (Danska Vestindien) den 12 februari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet inhemtas af följande: 

Frakterna hafva varit låga. Sundhetstillståndet är godt. 

Bangkok (Siarn) den 27 januari 1885. 


Otto Marstrand. 

Distriktet besöktes under året af 3 svenska och 2 norska fartyg. 

Utförseln af ris steg till 4 l /2 millioner piculs, hvaraf 450,000 piculs till 

Europa. — Stora qvantiteter teakträ utfördes till England, Frankrike och 

Tyskland. 

Införseln var mindre än år 1883. 

Rom (Konsulatet) den 2 mars 1885. 


W. Müller. 

Den voldsomme Kolera-Epidemi, der afvigte Sommer hjemsögte Italien, 

lod Rom aldeles uberört, idet her kun constateredes 3 directe fra Neapel tilförte 

Tilfaelde, der bleve uden Indflydelse paa Byens Sundhedstilstand, idet Patienterne 

saavelsom de Personer og det Materiel, hvormed de havde vseret i 

Beröring, strax ved Ankomsten bleve strsengt isolerede. Imidlertid har Frygten 

for, at Suiter af Epidemien endnu kunde ulme her, foraarsaget, at Rom ingensinde 

i Mands Minde har vseret saa ringe besögt af Fremmede som i denne

69 

Vinter, og den skandinaviske Koloni er saavelsom alle andre Fremmed Kolonier 

langt mindre talrig end noget tidligere Aar. Sundhedstilstanden er imidlertid 

og har den hele Vinter vajret aldeles tilfredsstillende. 

Det kongelige Gesandtskab har nylig i en Indberetning omtalt de hervserende 

Byggeforetagender, og henledet Opmserksomheden paa Mueligheden af at 

introducere svensk og norsk Bygningssnedkeri hor. Som det var at vente, har 

dette foranlediget Forespörgaler fra forskjellige Sider, ogsaa til Konsulatet, og 

i den aller seneste Tid Ankomsten af en sagkyndig Mand, Herr Architect 

Axelson, der har paataget sig til enkelte Fabrikker at indsende Meddelelser om 

Resultatet af sine Undersögelser. Konsulatet skal for det Vedkommende kuu 

henlede Opmserksomheden paa det Onskelige i, at de svenske og norske Fabrikker 

vilde adoptere detsamnie praktiske System, som folges af talrige franske 

og engelske Fabrikker paa andre Omraader, nemlig Udarbeidelsen for hver Fabrik 

af smaa illustrerede Kataloger af deres Fabrikat, affattede for Italiens 

Vedkommende paa Fransk, og med Dimensioner, Priser og andre numeriske 

Opgaver anförte i Meter, Francs og overhoved efter Decimalsystemet, som forstaaes 

överalt. Om saadanne Kataloger tilstilledes den ovenmevnte Sagkyndige 

elier Konsulatet, vilde derved Indledelse af directe Förbindelser mellem Reflectanter 

og Fabrikkerne i höi Grad lettes, og maaske kunde Anssettelsen af fäste 

Agenter ogsaa da vise sig at vsere lönnende. 

Den af det Kongl. Academi for de frie Kunster understöttede Kunstnerforening 

hersteds freqventeres stadig, snarere mere end mindre af de hervserende 

Svenske och Norske Kunstnere og Reisende, og maae saaledes vedvarende 

siges at gjöre den tilsigtede Nytte. Af svenske Kunstnere opholde sig her J. 

Kronberg, Frk. S. Ribbing, Billedhuggerne B. Brambeck og Lundberg samt 

Architecterne J. G. Clason og Axelson. Af norske Kunstnere har her i 1884 

kun vseret Malerne C. M. Ross og Frk. Schreiber. Forfatteren D.r Henrik 

Ibsen boer her fremdeles. Forfatterinden Fru Marie Colban afgik i afvigte 

Foraar ved Döden her. 

C. A. Myhlenphort.


De Förenade rikenas skeppsfart på detta konsulsdistrikt under sistlidna år 

framgår af nedanstående öfversigt: 

Helsingfors den 13 mars 1885. 

70

Sammanlagda antalet af med last ankomna 

fartyg utgjorde följaktligen 336 stycken om 73,393.53 tons, 

hvaraf ... 253 svenska om 52,424.16 tons 

och 83 norska » 20,969.37 » 

Antalet af med last afgångna fartyg äter 

uppgick till 797 » » 207,140.21 » 

hvaraf ... 449 svenska om 96,750.02 tons 

och 348 norska » 110,390.22 B 

71

Jemföres förhållandet i DU anförda hänseenden under senaste femårsperiod, 

företer sig dervid följande: 

Summa mark 2,679,915 = kronor 1,929,537 

eller för båda länderna tillsammans mark 4,144,976 = kronor 2,984,381 

Summa mark 1,465,061 = kronor 1,054,844 

För norska ankommande fartyg mark 305,620 = kronor 220,045 

» » afgâende B B 2,374,295 = » 1,709.492 

Härvid inseglad bruttofrakt har uppgifvits vara: 

För svenska ankommande fartyg mark 262,979 = kronor 189,345 

» B afgâende » » 1,202,082 = » 865,499 

72

73 

Inseglad bruttofrakt utgör i finska mark under samma tidrymd: 

Såsom vid en granskning af nu anförda sifferuppgifter framstår, har Sveriges 

skeppsfart på detta konsulatdistrikt under senaste år vunnit en ej obetydlig 

tillökning och torde den under år 1884 vara den till resornas antal och fartygens 

drägtighet största, som hittills förekommit, hvaremot beloppet af intjenad 

frakt långt ifrån nått den höjd, som femårsperiodens första år företedde, ehuru 

den lika fullt något öfverstiger medeltalet af fraktförtjensten under nämnde tidrymd. 

Den norska skeppsfarten doremot företer, jeniförd med den under närmast 

föregående fyra år, en mycket betydlig minskning, både till fartygens antal 

och drägtighet som ännu mera till intjenad frakt, hvilken med nära 2 millioner 

finska mark understiger den under närmast föregående år samt med omkring 

:52 % medeltalet under ifrågavarande femårsperiod. Fördelas deu intjenade 

frakten på tontalet af de med last ankomna och afgångna fartygen, visar sig 

att för hvarje ton af svenska fartygs drägtighet erhölls: 

samt af norska fartygs drägtighet: 

Naturligt är, att dessa siffror endast ega ett komparativt värde, då flere 

andra faktorer måste äfven tagas i beräkning vid en uppskattning af den verkliga 

fraktförtjensten; men de lemna dock utan tvifvel en någorlunda trogen 

föreställning om det frakternas fortgående sjunkande, som under senare åren 

försiggått. Den så väsentligen lägre fraktförtjensten af de svenska fartygen, 

som ofvan anförda siffror antyda, har sin orsak deruti att ångbåtar med ofta 

förnyade resor till öfvervägande antal ingå bland dessa fartyg. 

Användandet af ångfartyg i denna fraktfart företer med hänseende till 

Sveriges andel i densamma en jemn stegring, hvaremot norska ångfartyg fortfarande 

endast till ringa antal dervid finna sysselsättning, såsom af nedanstående 

de trenne senaste åren upptagande tabell närmare framstår:

74 

Nu anförda förhållande är för livad Sverige angår hufvudsakligast beroende 

af det allt lifligaro varuutbytet mellan de båda stränderna af den Bottniska 

viken, som under året förmedlats af 5 ångbåtar med regelbundna turer, 

under hvilka 179 resor mellan svenska och finska hamnar försiggått och hvartill 

jag längre fram i denna berättelse finner anledning återkomma. Härförutan 

hafva 3 smärre bogserångare 18 gånger besökt Torneå hamn. De norska ångfartygen 

åter hitföra nästan uteslutande sill, företrädesvis omedelbart efter sjöfartens 

öppnande, och endast undantagsvis deltager ett eller annat ångfartyg af 

nämnde nationalitet samt af större drägtighet i exporten af trävaror, vid hvilken 

fraktfart deremot engelska ångare, oftast af betydlig lastdryghet, allt oftare 

utöfva en svår konkurrens med de norska segelfartygen, hvilka, såsom välbekant 

är, hittills företrädesvis anlitats vid denna export. 

Fördelningen af nu anförda skeppsfart mellan de olika hamnarna inom 

distriktet med hänseende till fartygens antal och drägtighet — bråkdelar af 

ton dervid utelemnade — samt för dem erlagd konsulatafgift åskådliggöres 

genom nedanstående tabellariska sammandrag, särskildt för ankommande och afgående 

fartyg, hvarvid i förstanförda tabell äfven den andel ångfartygen i olika 

hamnar intagit i denna skeppsfart finnes angifven.

76 

I livad mån de Förenade rikenas skeppsfart till- eller aftagit i de olika 

hamnar inom dessa distrikt, vid hvilka konsulattjenstemän f. n. finnas anstälde, 

framstår vid en granskning af närmast följande tabellariska uppgifter om antalet 

och drägtigheten af de fartyg, som under hvardera af senast förflutna fyra 

år — de första för hvilka dylika uppgifter finnas — besökt dessa hamnar 

samt dervid erlagda konsulatafgifter.

78 

Häraf visar sig, att drägtighet och erlagd konsulatafgift af de svenska och 

norska fartyg, som under senaste år besökt Finland, äro, sammanräknade för 

hela landet, i det närmaste lika med dem under år 1881, men deremot väsentligen 

mindre än under båda närmast föregående år: att vexlingarna för 

öfrigt i de olika hamnarna icke förete något särskildt. anmärkningsvärdt, med 

undantag för Vasa, hvars skeppsfart hardt när fördubblats, — troligen i följd 

af erhållen jernvägsförbindelse med landets inre och sydligare delar, — senast 

med hänseende till Helsingfors och Abo, i hvilka hamnar ett stadigt, om än 

långsammare aftagande företer sig. Nödiga uppgifter saknas ännu för att kunna 

bedöma huruvida enahanda förhållande egt rum med sist anförda städers sjöfart 

i dess helhet. 

Med hänseende till fartygens cert, tackling och drägtighet, den sistanförda 

i medeltal för hvarje särskildt slag, meddela erhållna uppgifter följande: 

Resans längd för till Finland ankomna fartyg — den tid, som erfordrats 

fur färden mellan den utländska hamn, från hvilka segelfartygen senast ankommit 

och destinationsorten i Finland — har enligt vederbörande fartygsbefälhafväres 

uppgifter medtagit nedan anförda antal dagar:

79 

Destinationsorten för från Finland afgäende fartyg har åter varit: 

Det fraktgods; med hvars transport till eller från Finland de Förenade 

rikenas handelsflotta funnit användande, har utgjorts af: 

Af till Finland ankomna fartyg hafva

80 

Från finska hamnar har utförts med 

Antalet sjömän — befälhafvare deniti icke inberäknade — som egt anställning 

å de fartyg, hvilka under är 1884 besökt finska hamnar, har utgjort 

Afräknas härifrän besättningarna ä de ångfartyg, som underhållit 

regelbunden förbindelse mellan Sverige och Finland eller som 

flera gånger under året besökt sist anförda land utöfver en resa, med 1,911 » 

återstå 5,535 man. 

af hvilka dock äfven ett mindre antal å segelfartyg anstälde mer än en gång 

besökt finsk hamn. 

Sjöfolks af- och påmönsiring har vid hufmdstalionen omfattat från svenska

Betingad månadshyra har utgjort: 

81 

Uppgifter i nu anförda hanseende hafva endast ingått från 

hvarvid i månadshyra betingats 

Vicekonsulatet i Vasa, hvarest afniönstrats från svenska fartyg 3 man, 

samt från 

Vicekonsulatet i Gamla Karleby, der å svenskt fartyg påmönstrats 4 man. 

Frakter vid utskeppning af trävaror hafva under året utgjort, beräknade 

för 1 S:t Petersburger standard eller 165 kub.-fot, der ej annan beräkningsgrund 

finnes angifven: 


87 

Vid en jemförelse med de likartade uppgifter å i finska hamnar betingade 

frakter för trälaster, som meddelats i de under närmast föregående tvenne år 

afgifna årsberättelserna, visar sig ett nedåtgående i dessa frakter af från 10 till 

40 %, hvaraf framstår huru till fullo berättigade vederbörande fartygsegares 

klagomål varit öfver det förlustbringande resultatet af årets skeppsfart. Huruvida 

detta frakternas fallande numera nått sin kulminationspunkt och följaktligen 

en mera lönande konjunktur inom denna näringsgren är att emotse, torde 

ännu med svårighet kunna bedömas, hvarförutan ock nödiga data härtill saknas. 

Onekligt är emellertid att vederbörande skeppsbefälhafvare sjelfve kunna 

i någon mån bidraga till ett mera gynsamt resultat genom att noggrannare än 

hvad hittills måhända varit vanligt söka minska de dryga omkostnader i hamn, 

hvilka betunga sjöfarten och ej i allo äro oundvikliga. En åtgärd i denna 

riktning synes mig vara att åtskillige fartygsbefälhafvare i denna hamn sjelfve 

ombesörjt de bestyr med fartygens in- och utklaring m. m., hvartill biträde 

af på platsen bosatt ombud hittills vanligast anlitats, hvilket med härvarande 

enkla förhållanden ingalunda är med större svårighet eller besvär förenadt. 

Jag har likaså i föregående årsberättelser påpekat nödvändigheten för fartygsbefälhafvare 

att vid afslutandet af frakt från Viborg, Fredrikshamn och Kotka 

i det derom upprättade certeparti fritaga sig från erläggandet af den med 2 

% af frakten utgående s. k. »expeditionsafgift» eller »adresspenningar», hvilka 

der annars utkräfvas och för hvilkas utgörande annan laglig grund än »gammal 

häfd» saknas, i enlighet hvarmed ock den mot slutet af denna berättelse anförda 

dom i en dylik rättsfråga utfallit. 

Rättigheten för de förenade rikenas sjömän att genom generalkonsulatets 

bemedling få medelst s. k. sjömansanvisningar till hemmavarande öfversända 

intjenad hyra, har under året icke tagits i anspråk, då dylika remisser numera 

hastigare komma vederbörande mottagare till hända genom inköp af poatremissvexlar, 

en utväg, som ock vid flera tillfällen med konsulatets biträde anlitats. 

Till generalkonsulatet adresserade bref hafva befordrats till svenske sjömän 

till ett antal af 135 stycken 

samt till norske sjömän till ett antal af. 537 » 

eller tillsammans 672 stycken. 

Pass hafva vid generalkonsulatet utfärdats till ett antal af 41 för tillsammans 

35 svenska och 32 norska undersåtar. 

Diarium för ingångna skrifvelser upptager ett antal af 610, hvarjemte 

uti den vid generalkonsulatet förda protokollsbok 81 ärenden under året blifvit 

antecknade. 

Antalet diarierade, från generalkonsulatet aflåtna expeditioner har utgjort:

88 

Af sistanförda till enskilda personer aflåtna skrifvelser hafva: 

71 till svenska, 

57 » norska och 

10 » utländska korrespondenter utgjort 

uppdrag i merkantila ärenden; 

svar a förfrågningar och 

18 » svenska, 

14 » norska samt 

10 » utländska personer berört arfsfrågor och nationalitetsangelägenheter 

; 

11 J> svenska personer för beredande af understöd, samt 

8 varit föranledda af allmänna angelägenheter rörande de Förenade 

rikena. 

Summa 199 

Den för svenske och norske arbetare i Finland grundade kassa för sjukoch 

begrafningshjelp har fortfarande fört en blott tynande tillvaro. Med en 

hufvudsakligen genom frivilliga bidrag tillkommen grundfond, vid räkenskapsårets 

slut, den 30 sistlidne april, uppgående till 3,928,41 mark, ha under år 

1884 ej mer än fyra nya delegare inträdt i denna förening, hvars qvarstående 

medlemmar vid nämnda års slut blott utgjorde sju män och fem qvinnor, eller 

omkring 1,2 % af de Förenade rikenas här f. n. befintlige undersåtar. Redan 

i föregående årsberättelser har jag framhållit den sannolika orsaken till den 

likgiltighet, som härvarande landsmän ådagalägga för denna dem sålunda beredda 

utväg att med jemförelsevis ringa och föga känbar uppoffring förvissa sig, i 

händelse af sjukdom, om ett understöd, hvaraf behofvet å en främmande ort 

onekligen är vida känbarare än om de inom hemlandet drabbas af en dylik 

olycka. Sedan fråga numera blifvit väckt inom Helsingfors' stads talrika medlemmar 

egande arbetareförening om bildandet på möjligast liberala grunder af 

en för alla samhällsmedlemmar, utan afseende å deras nationalitet, öppen förening 

för beredande af understöd i händelse af iråkad sjukdom, äfvensom andra 

särskilda sådana för kostnadsfri läkarevård och begrafningshjelp, samt undertecknad 

blifvit invald i den komité, som anförtrotts uppdraget att utarbeta reglementen 

för dessa olika sjelfhjelpsföreningar, eger jag förhoppning att, sedan 

dessa kommit till stånd, kunna åvägabringa en förening med desamma af ifrågavarande 

svenske och norske arbetares sjukoch begrafningskassa, hvarigenom 

förnämsta vilkoret för en dylik, i öfrigt på sunda principer grundad förenings 

fortbestånd — möjligast talrika delegare af olika åldrar — skulle vinnas. 

Härigenom skulle ock den fördel ernås, att de frivilliga bidrag, som till ett 

emellan 200 och 400 mark vexlande belopp årligen ingått till nyssanförda 

kassa, kunde tagas i anspråk för och lämpligare användas till tillfälliga understöd 

åt nödlidande landsmän, hvaraf antalat synes härstädes befinna Big i fortfarande 

stegring. Knappast någon dag går sålunda förbi utan att generalkonsulatets 

bistånd tages i anspråk af sådane, hvilka, i de flesta fall till följd af 

eget lättsinne eller brist på förtänksamhet, råkat i betryck, till hvars afhjelpande 

den enskilda barmhertigheten, äfven med den bästa vilja, ej förslår. 

Väsentligen bidragande till detta förhållande äro åtskilliga i Stockholm befintliga 

s. k. »kommissionskontor» eller tjensteanskaffningsbyråer, hvilka under lysande 

förespeglingar och ofta fullkomligt sanningslösa uppgifter samvetslöst locka 

tjenstsökande att begifva sig hit för att mottaga anställningar, hvilka endast 

undantagsvis motsvara hvad som lofvats och, för hvad angår yngre qvinnor, 

vanligen endast utgöra skylt för brottsliga ändamål. Ett afhjelpande eller åtminstone 

stäfjande af sistanförda beklagliga förhållande torde i någon mån vara

89 

att motse till följd af under innevarande år i verksamhet trädande, på initiativ 

af kejserl. senatens prokurator utfärdade polisföreskrifter. 

I sammanhang härmed anser jag mig böra fasta uppmärksamheten dera, 

att Finland numera icke i lika grad med hvad tillförene varit händelsen är i 

behof af utländsk yrkesskicklighet, och följaktligen ej heller annat än för mera 

framstående förmågor erbjuder ett lönande fält för sådan. Härigenom inträffar 

rätt ofta ej blott att yrkesidkare, hvilka begifva sig hit för att söka anställning, 

finna svårighet att erhålla sådan, utan ock att hit visserligen efterskrifne, 

men på obestämd tid antagne arbetare af ett eller annat skäl afskedas 

tidigare än de förväntat och vanligast vid den tid af året, då tillgång å arbete 

är knapp, hvarvid i bådadera fallen ej sällan inträffar att de sakna medel ej 

blott till uppehälle, utan ock till bestridande af med hemresan till fäderneslandet 

förenade utgifter. Nödig förtänksamhet borde derföre bjuda sådane arbetstagare, 

som reqvireras till Finland, att vid träffande af deraf föranledt aftal 

städse förbehålla sig ej blott, såsom f. n. i de flesta fall eger rum, kostnastnadsfri 

hitresa, utan ock ett visst belopp till bestridande af återresan — 

ett vilkor, på hvilket vederbörande arbetsgifvare säkerligen ej skulle då vägra 

att ingå, men som deremot städse af dem bestrides då anspråk derpå framställes 

efter anställnings upphörande. 

Finlands sjöfart och varuutbyte med främmande länder. 

Såsom jag redan i senast afgifna årsberättelse framhöll, sker numera sammandrag 

och vidare bearbetning af de journaler, som föras vid landets olika 

tullkamrar, genom en inom härvarande generaltulldirektion anordnad statistisk 

byrå. Resultatet af detta arbete, som omfattat de tvenne senaste åren, har 

dock icke ännu varit synligt i tryck, och hithörande uppgifter i landets officiella 

statistik sluta med år 1880. Jag saknar med anledning häraf tillfälle 

att här meddela en redogörelse för ofvan anförda, för en konsulatberättelse 

företrädesvis vigtiga förhållanden — för så vidt de beröra sistlidet år — till 

vidsträcktare omfattning än hvartill material erhållits uti dels från åtskilliga 

vieekonsuler ingångna, dels ur pressen hemtade meddelanden. 

Viborg. 

Införsel. 

Värdet af denna, hvaruti ingår 4,993 tunnor norsk sill, 2,430 eentner 

svenskt cement samt 103,467 tunnor salt. har utgjort mark 10,540,208 

hvadan den öfverstiger nästföregående år med mark 1,498,203. 

Utförsel.

90 

Utförseln af sågade trävaror har fördelats mellan följande firmor: 

Ofvan anförda in- och utförsel förmedlades, till den del deraf som försiggick 

sjöledes, genom 

Af dessa ankommo 394 och afgingo 658 med last, af hvilka 220 voro 

ångfartyg, deruti 21 bogserångbåtar inberäknade. Antalet lastångare utgjorde 

85, af hvilka 

med en drägtighet vexlande mellan 325 och 1,325 tons, men flertalet dock 

öfverstigande 700 tons. Af ankomna fartyg innehade 37 laster af salt och af 

utgående voro 309 lastade med trävaror.

91 

Kotka. 

Utförsel. 

Antalet utklarerade fartyg utgjorde 437, eller 27 flera än under nästföregående 

år. Af dessa voro 83 ångfartyg. Efter nationaliteten fördela sig fartygen 

sålunda, att 

Borgå. 

Införsel. 

Värdet af denna, hvaribland 549 tunnor svensk spanmål, några få tunnor 

sill från Norge samt 23,944 tunnor salt, utgjorde mark 1,516,230, 

understigande nästföregående års med mark 322,390. 

Utförsel. 

öfversfigande den för 1883 med mark 33,044.

92 

Utförseln af trävaror har, i runda tal, förmedlats genom : 

Borgå ångsägs-aktieb. (Aug. Eklöf) S:t Pet. Stånd. 6,370 sågade, 4,664 bilade 

Dessutom har Borgå ångsågs-aktiebolag 

utskeppat från såg inom Lovisa distrikt 1,619 sågade. 

Skeppsrörelsen i denna hamn har — oberäknadt kustfarande ångbåtar 

samt bogserångare — underhållits af: 

Helsingfors. 

Utförsel. 

ved, plank och brädändar 352 kubikfamnar 

trämassa 6,888 LS 

tjära 344 tunnor. 

Raumo. 

Antalet under året afgångna fartyg utgjorde 163, af hvilka 

122 voro lastade med trävaror 

3 » » » hafre 

9 T> » B nötboskap. 

Björneborg. 

Införsel. 

Värdet af denna, bland hvilken förekom: 

26,175 tunnor salt

93 

Utförsel. 

Värdet af hela utförseln mark 6,706,208 

öfverstigande nästföregående åra med mark 23,708. 

Utförseln af sågade trävaror fördelar sig på nedannämnda firmor: 

samt återstoden af 10 olika firmor.

94 

Skeppsrörelsen i denna hamn har förmedlats af: 

hvaraf 150 voro passagerare- och fraktångare. 

Kristinestad. 

Införsel. 

Utförsel. 

Wasa. 

Denna hamn har under aret besökts af:

95 

Utförseln har hufvudsakligen utgjorts af: 

utgjordes bland annat af: 

Jakobstad. 

Utförsel. 

Gamla Karleby. 

Införsel 

Utförsel. 

Uleåborg. 

Utförseln från denna hamn har utgjort:

96 

Lovisa. 

Af skogsprodukter hafva utförts från denna hamn: 

Utöfver hvad som här ofvan anförts rörande in- och utförsel, har generalkonsulatet 

fått mottaga meddelanden endast från trenne vicekonsuler — de 

i Viborg, Borgå och Hangö — och torde häraf följande förtjena att här intagas 

: 

Från vicekonsuln i Viborg. 

»Frakterna under detta år hafva varit synnerligen låga, så att fall förekommo, 

då fartygsbefälhafvare ansågo det mera förenligt med sin fördel att, 

efter att hafva hitfört last, afsegla t. o. m. ända till England i barlast, än att 

antaga här gjorda fraktanbud. Någon stegring af fraktsatserna för instundande 

vårskeppning torde föga vara att hoppas. Sågverksegarne synas hafva för afsigt 

att ganska mycket inskränka produktionen för nästa år, och härstädes finnes 

betydligt mindre trävaror qvar från sista års utskeppning än hvad under 

närmast föregående år varit vanligt, i det att blott omkring 185,000 red. tolfter 

återstå emot 250,000 red. tolfter för ett år sedan.» 

Från vicekonsuln i Borgå. 

»Under det år som förflutit sedan min senaste årsberättelses afgifvande 

hafva endast obetydliga förändringar inträffat i denna orts handel och sjöfart i 

allmänhet. Deremot har förbindelsen med de Förenade rikena undergått en 

betydlig minskning, så väl med hänsyn till den direkta importen derifrån som 

dess handelsflottas deltagande i fraktfarten från denna hamn. Värdet af importen 

i dess helhet har nedgått med nära 20 %, hufvudsakligen orsakadt af 

uteblifven införsel af petroleum och majs från Amerika samt sill och torrfisk 

från Norge, hvarjemte värdeförminskning å socker äfven dertill bidragit. Utförseln 

af sågade trävaror visar en minskning af 16 % eller 2,000 S:t Pet.- 

Standard, men deremot af bilade bjelkar till Holland en ökning af 30 % eller 

1,200 S:t Pet.-Sandard, och likaledes utförseln af hafre en tillökning af mer än 

tre gånger det under nästföregående år afskeppade partiet. 

»Träkonjunkturerna hafva under året icke visat någon förbättring, och som 

några försäljningar för stundande skeppningstid ännu icke skett, är det visserligen 

vanskligt att nu kunna förutsäga hvad framtiden härutinnan må innebära; 

dock är all anledning att något egentligt prisfall ej torde vara att förvänta.

97 

Härvarande lager af trävaror uppgår till cirka 3,000 S:t P.-Standard maskinsågadt 

och 500 S:t P. Standard handsågadt. Afverkningen af sågtimmer kommer 

under innevarande års vinter att ske i förminskadt omfång.» 

Från vicekonsuln i Hangö. 

»Medelst den ångbåt, som underhåller vinterförbindelsen mellan Hangö oeh 

Stockholm, har under sistlidna vinter — 1883—1884 — befordrats från Finland 

904 passagerare samt dit ankommit 643 — förstanförda siffra utvisande 

en ej obetydlig tillökning vid en jemförelse med närmast föregående år. Varutrafiken 

har åter omfattat nedan anförda slag och mängder, deraf: 

Ber. om Handel o. Sjöfart. 7*

98 

Vid en jemförelse mellan nu meddelade siffror och motsvarande under de 

närmast föregående år, för hvilka redogörelse lemnats till generalkonsulatet, 

företer sig en ej obetydlig minskning uti vigten af den genom ångfartyget Express 

förmedlade så väl in- som utförsel, — hvilken minskning hufvudsakligen 

orsakats genom en aftagande export från Sverige af jern och stål till Byssland 

samt från Finland af smör; — ett förhållande, som under innevarande års 

vintertrafik, hittills åtminstone, synes komma att, dess värre, i ännu högre grad 

ega rum, och som antyder att verkligt behof af, såsom ifrågasatts, eu ytterligare 

och större ångare för ifrågavarande vinterförbindelse ännu icke förefinnes 

med hänseende till transporten af gods, huru önsklig en tätare förbindelse med 

Sverige äfven under vinterhalfåret än vore i och för befordring af passagerare 

och post. Att en sådan doek ej kan åvägabringas annat än genom en betydlig 

förhöjning af hittills till densamma lemnade statsunderstöd, torde ej behöfva 

närmare utredning. 

Arten och mängden af de i 1884 års handelsomsättning mellan Finland och 

utlandet ingående alster framgår af nedan meddelade tabell, i hvilken, till vinnande 

af en öfversigt af hithörande förhållande under närmast föregående tvenne 

år, redogörelse för dessa äfven intagits:

99 

Vid en granskning af ofvan anförda siffror, finner man att af de 21 artiklar, 

som ingå i utförseln, förete, vid en jemförelse med dem för år 1883 

anförda, 9 en tillökning och 12 en minskning; af de 19 införselartiklarne åter 

12 en tillökning samt 7 en minskning. Då hvarje uppgift om de olika varuslagens 

penningevärde — med undantag för det å införda maskiner — saknas, 

lemna dessa uppgifter ej någon ledning för bedömandet om och i hvad mån 

nn anförda förändringar, uppskattade i penningar, medfört för landet vinst eller 

förlust; men sammanföras de olika utförselartiklarne efter deras olika ursprung 

och bearbetning i alster af jordbruk, skogshushållning, fiske och fabriksindustri, 

visar sig att af de 7 som tillhöra förstanförda grupp — jordbruket — har utförseln 

af 4, nemligen fläsk oeh kött, lefvande kreatur af alla slag samt omalen 

spanmål, vunnit en tillökning; den af de 3:ne öfrige, hudar och skinn, 

smör och förmålen spanmål deremot aftagit. Då samtlige lefvande kreatur, 

med undantag för hästar, äro sammanförda i en uppgift — följaktligen oxar 

och kor med lam och grisar — blir främst härigenom omöjligt att äfven genom 

en blott ungefärlig beräkning kunna utröna i hvad mån värdet af exporten 

inom denna grupp af- eller tilltagit; men om i betraktande tages, att ensamt 

det värdefullaste af hithörande alster — smör — företer ett minskadt 

utförselvärde af omkring 1 1/2 million mark, synes mig deraf den slutsats kunna 

dragas, att totalvärdet af utförda landtbrukaalster — oaktadt en ovanligt stor 

spanmålsexport — i någon, om äfven ej betydlig, mån nedgått, Af skogshus-

100 

ningens produkter äter förete trenne, — bark, tjära och bearbetade trävaror, — 

en ej obetydlig tillökning i exporten, under det att tvenne, — rundt virke och 

ved, — utförts i något mindre mängd, hvadan, oaktadt de låga pris trä under 

året betingat, totalvärdet af utförseln inom denna grupp torde ej obetydligt 

öfverstiga det under närmast föregående år. Ehuru, vidare, exporten af färsk 

fisk nedgått med 12,450 Lffi, har deremot den af saltad vara stegrats med öfver 

6,000 tunnor — hufvudsakligen väl strömming och lax — hvilkas värde utan 

tvifvel ej obetydligt öfverstiger den först anfördas. Af de 7 olika slag af 

fabriksindustriens produkter, som återfinnas i tabellen å utförda varor, förete 

samtlige, med undantag för papper, en större eller mindre minskning, sannolikt 

till väscndtligaste del orsakad af de mindre gynsamma ekonomiska förhållanden, 

som varit och fortfarande äro rådande inom Ryssland, hvilket nästan uteslutande 

utgör afsättningsorten för alstren af Finlands storslöjd, utöfver landets 

eget behof af sådana, och äfven den ej obetydliga tillökningen i exporten af 

papper — c:a 68,000 Lffi — hvaruti väl pappersmassa äfven ingår till ej ringa 

belopp — torde icke hafva lemnat en deremot svarande tillökning i inkomst — 

jemförd med den under 1883 — då den norska konkurrensen å ryska marknaden 

i sist anförda vara orsakat ett prisfall, som i väsendtlig mån minskat 

den betydliga förtjenst, denna industrigren under några närmast föregående år 

lemnat sina idkare. 

Tages införseltabellen på enahanda sätt i betraktande, visar sig, att importen 

af kaffe, socker, spanmål — så väl målen som omalen, — tobak, salt. 

fisk — annan än saltad, — samt viner och spirituösa på buteljer — med ett 

ord nära nog samtlige de artiklar som ingå i den dagliga förbrukningen af lifsoch 

njutningsmedel — vunnit en ej obetydlig tillökning, otvifvelaktigt antydande 

en tilltagande välmåga hos landets befolkning i dess helhet. Deremot 

har importen af billigare viner och spirituösa å fat aftagit, om i följd af en 

äfven här vaknande nykterhetsrörelse eller af annan orsak, vill jag låta vara 

osagdt. Äfven af saltad fisk har införseln understigit närmast föregående års, 

oaktadt detta lifsmedel från Norge utbjudits, eller rättare påtrugats, härvarande 

afnämare till lägre pris än måhända någonsin tillförene, och torde orsaken till 

den minskade konsumtionen af detta vigtiga näringsmedel främst vara att söka 

i en riklig fångst af strömming, hvilken såsom niatdrygare af konsumenterne 

städse föredrages framför sillen. Af råvaror för industrien förete bomull, hudar 

och skinn, jern och stål samt tackjern en tillökning i importen: en minskning 

deremot förekommer af petroleum och andra oljor, väfnader samt maskiner, 

hvilket, för hvad angår de sist anförda, i mindre grad torde bero af en 

ökad förmåga hos landets egna mekaniska verkstäder att fylla dess behof af 

hithörande alster, än af dels de tryckta förhållanden under hvilka åtskilliga 

grenar af den industriella verksamheten arbetat, dels, och sannolikt främst, af 

obenägenhet for anläggning af nya eller utvidgning af redan befintliga fabriker 

innan pågående underhandlingar och förnyad tulltraktat med Ryssland vunnit 

afelutning. 

Rörande den utsträckning, till hvilken de Förenade rikena deltagit i ofvan anförda 

varuutbyte, saknas ännu alla uppgifter. Någon anmärkningsvärdare tillökning 

eller minskning, vare sig i in- eller utförsel, torde ej, för så vidt till 

generalkonsulatets kunskap kommit, under året hafva inträdt, med undantag 

dock för exporten af åtskilliga slag af landtmannaalster från Österbotten till de 

motliggande vesternorrländska städerna, hvilken alltjemt befinner sig i rask 

utveckling. De i allmänhet mycket höga tullsatser, med hvilka ej blott industrialster, 

utan äfven lifsmedel och andra nödvändighetsvaror äro belagda vid 

import till Finland, försvåra, om ej rent af omöjliggöra, ett lifligare varu-

101 

utbyte med de Föreiiade rikena, oaktadt ej fä af deras produkter väl lämpa 

sig att fylla här befintliga och i mån af tilltagande välmåga äfven allt mer 

kända behof. Uti sistanförda förhållande torde ock orsaken dertill ligga, att 

oaktadt nämnde höga tullskydd det småningom lyckas ett och annat alster af 

svensk industri att finna marknad härstädes. Så t. ex. tapeter af hufvudsakligen 

Kåbergs i Stockholm lika smakfulla som redbara tillverkning, och detta 

ehuru tullen å denna vara utgör 22 1 / penni pr t?, d. v. s. för de billigaste slagen 

omkring 100 % af saluvärdet och oaktadt Finland eger en af de största 

fabriker i Europa för dylik tillverkning, hvars tullfria afsättning på Ryssland 

numera årligen lärer uppgå till ett par millioner mark. Likaså har Granlundska 

vagnfabriken i Grenna funnit det med dess fördel förenligt att här hålla ett 

lager af fikdon. En ej obetydande importartikel har svensk anjovis hittills varit. 

Försök att ersätta densamma genom i sydvestra Finlands skärgård beredd 

likartad vara af der ofta riklig mängd fångad s. k. hvassbuk, hafva redan 

länge egt rum; dock utan att man dervid lyckats ernå en med de Bohusländska 

eller norska ens någorlunda jemförlig produkt. Enligt uppgift i h. v. tidningar 

skall under sistlidet år dylik inläggning skett äfven inom Helsingfors, med det 

resultat, att 3,000 »burkar» af denna vara på prof afsända tili S:t Petersburg, 

der befunnits af tillfredsställande beskaffenhet och betalts med lönande pris. 

Då en tull af 4 mark pr IVS? å i hermetiskt slutna kärl inlagda fiskvaror försvårar 

importen af sålunda förvarad vara, med anledning hvaraf den — till 

men för dess hållbarhet — vanligast inkommer på träkaggar, hvarvid den endast 

drager hälften af nämnde tullsats, eger den finska tillverkningen häruti en 

ej obetydlig fördel. En annan svensk produkt, gotländsk kalk, som ända intill 

senaste år hitfördes i ej obetydliga qvantiteter, synes nu mera komma att 

helt och hållet utträngas af inhemsk tillverkning, åtminstone i landets sydligare 

delar. 

Ofvan har antydts hurusom norsk sill under året funnit en trög afsättning 

härstädes, ehuru den utbjudits och afyttrats till synnerligen låga pris. En 

väsendtligen bidragande orsak härtill torde vara att flere norska ång- och segelfartyg 

omedelbart efter sjöfartens öppnande liktidigt hit ankommit, utan att på 

förhand hafva förvissat sig om afnämare, hvarvid de, för att ernå möjligast 

snar realisation, underbjudit hvarandra med den naturliga påföljd att härvarande 

fåtaliga en-gros-köpare förenat sig att icke erbjuda högre pris för denna nödvändighetsvara, 

än som, utan tvifvel, ingalunda motsvarat de norska importörernas 

utgifter för densamma. Så vexlade här betingande pris under sistlidne 

vår, efter varans beskaffenhet, mellan 7 och 15 mark pr tunna. Att äfven 

brist på nödig omsorg vid sillens inläggning härvid medverkat, framhålles i en 

från de Förenade rikenas vicekonsul i Borgå under sistlidne sommar till generalkonsnlatet 

insänd skrifvelse, i hvilken yttras, bland annat, att då Borgå under 

en följd af år varit den största importorten inom Finland af sill, godt tillfälle 

der erbjudit sig att noggrannt följa de omkastningar nämnde artikel varit 

underkastad å denna marknad. Under åren 1868—1871 — för att ej gå 

längre tillbaka — utgjorde norsk sill en omtyckt konsumtionsartikel derstädes, 

af hvilken tiotusentals tunnor städse funno en säker och förmånlig afsättning. 

Efter sistanförda år hade denna vara deremot alltmera förlorat i beskaffenhet 

och deraf främst beroende värde. Bästa beviset för detta påstående funnes i 

de pris, som för densamma betingats. Vid ofvan anförda tid hade ingalunda 

varit ovanligt att 35 ä 40 mark betalts för tunnan af KK och 45 ä 50 

mark för KKK, men dessa pris hade sedermera nedgått till 32, 28, 20 och 

15 mark för KK. Under senaste vår hade sålunda flere tusen tunnor köpts 

till, i medeltal för alla märken, 14 å 16 mark, ja åtskilliga smärre enligt upp-

102 

gift väl sorterade laster till 10 a 8 mark, och fall hade t. o. m. förekommit 

att köpare icke velat mottaga varan ens utan någon betalning. Att detta förhällande 

i någon mån varit beroende af det tryckta affärsläget, ansåges ovedersägligt, 

men lika säkert vore ock att ej den enda orsaken vore att söka häruti, 

utan fast heldre i varans beskaffenhet eller rättare dess behandling på 

fångstställena. Anledning förefunnes sålunda till att antaga att, då under senare 

åren ymniga fångster yppat sig, fisken lemnats liggande längre tid, ja flera 

dagar, innan den blifvit inföst, sådan den fångats, i kärlen med tillsats af något 

hafsvatten och salt, samt ofördröjligen derefter afsändts på spekulation till 

östersjö- eller finsk hamn, för att der till hvad pris som helst bortslumpas. 

Detta antagande hade vunnit full bekräftelse genom beskaffenheten af till Borgå 

ankommen sill, bland hvilken ock derjemte öfverårig vara torde förekommit. 

Att under sådana förhållanden den norska och svenska sillen råkat i misskredit 

vore naturligt, likasom ock ett faktum vore att sill från Skotland och Archangel 

redan vunnit terräng å nämnde ort. Nu anförda meddelande har jag i 

sinom tid inberättat till kongl. departementet för det inre. För att, så vidt 

möjligt, förekomma ofvan anförda förlustbringande försäljningssätt, har derjemte 

ett välkändt handelshus i Stavanger här etablerat en filial, hvars samvetsgranna 

sätt att behandla sin affär utan tvifvel kommer att tillvinna densamma välförtjent 

förtroende. 

Börande värdet af Finlands varuutbyte med andra länder saknas senare 

officiel uppgift än den för år 1882 i min senaste årsberättelse meddelade. En 

summarisk uppgift för nämnda värde under är 1883 förekommer dock uti den 

af chefen för kejserl. senatens finansexpedition till nu församlade landtdag afgifna 

mycket intressanta redogörelse för nämnde myndighets åtgöranden under 

senaste decennium, enligt hvilken: 

båda dessa summor ej obetydligt lägre än de motsvarande under närmast föregående 

år. Härvid anmärkes, »att vid jemförelsen af export- och importvärdena 

bör tagas i betraktande, att de införda varornas värden i tullstatistiken i 

allmänhet upptagas enligt gångbara prisen å orten, dit de ankommit, eller således 

inberäknadt tull och handelsvinst, medan utförselsumman motsvarar varornas 

allmänna pris å afsändningsorten. Differensen mellan in- och- utförsel betecknar 

således icke det belopp, som bort medelst utförsel af mynt betäckas. 

Vid bedömandet af landets handelsbalans bör ej heller inkomsten af finska handelsflottans 

utrikes fraktfart lemnas oberäknad, för hvars beräkning dock fullständiga 

statistiska uppgifter saknas. 

»Beträffande Finlands handelsrelationer med andra länder — yttras vidare 

i ofvan anförda redogörelse — intager näst Ryssland, med hänseende till de 

importerade artiklarnes värde, Tyskland främsta rummet, dernäst Storbritannien, 

Sverige-Norge, Nederländerna, Belgien, Spanien, Portugal, och under de senare 

åren har införseln från Frankrike i allmänhet varit i stigande. Importen från

103 

Tyskland torde dock delvis utgöras af varor, som kommit transito frän Frankrike 

och andra länder. Med afseende åter å exporten hafva landets produkter 

funnit afsättning näst Ryssland till Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige- 

Norge, Nederländerna, Belgien, Danmark, Spanien o. s. v. Särskildt har exporten 

till Frankrike af skogsprodukter, förnämligast sågadt virke, varit i starkt 

stigandes. 

Inkomsterna af tull samt öfriga genom tallverket uppburna allmänna statsoch 

bevillningsmedel uppgingo under år 1884 till följande belopp: 

Detta är det högsta belopp som hittills under något år influtit, såsom 

framstår af nedanstående tablå öfver tullinkomsterna under åren 1872 —1883. 

Ännu mera framstår denna tullinkomsternas alltjemt fortgående tillväxt om 

man jemför den n. v. uppbörden med sådan från äldre datum. Så uppgingo 

tullinkomsterna under år: 

»Då denna beskattning» — yttrar, hänvisande till dessa fakta, landets finanschef 

i ofvan anförda redogörelse — »med undantag endast af sågningsafgiften 

och exporttullen på trävaror samt lump och kreatursben, uteslutande träffar 

importen, vittnar detta faktum om en på senaste decennium — under hvilken 

tidsperiod tullintraderna ökats med omkring 75 X — i icke ringa grad stegrad 

konsumtionsförmåga, hvilket åter, enär en fortfarande stegring i konsumtionen 

icke är möjlig utan motsvarande produktion, ådagalägger en gynsam utveckling 

af landets produktiva krafter.»

104 

Då tullintraderna i till senaste landtdag afgifna statsverksförslag upptogos 

till ett belopp af 10 1 /, millioner mark, har följaktligen denna inkomsttitel under 

nuvarande budgetsperiod lemnat ett öfverskott af i medeltal 4 millioner 

mark årligen, hvilket förhållande ock föranledt den f. n. under tryckta konjunkturer 

arbetande sågverksindustriens representanter, att hos regeringen — som 

här eger bestämmande rätt i hithörande frågor, utan ständernas hörande eller 

bifall — göra framställning om borttagande af den f. n. mycket kännbara s. k. 

sågningsafgift och exporttull, som betungar landets trävaruexport. Ett partielt 

bifall härtill har i så måtto erhållits, att sistanförda afgift utgående med '/, 

penni pr kubikfot sågad vara, genom en nyligen offentliggjord nådig kungörelse 

blifvit borttagen, hvaremot sågningsafgiften, som utgöres med fyrdubbelt högre 

belopp, ansetts tills vidare vara för statsverkets behof erforderlig. Genom en 

liktidigt medgifven, från och med detta års ingång gällande, nedsättning till 

hälften, af hittills utgående importtull å salt — från mark 1.60 till 0.80 pr 

tunna — har, då förstanförda tullsats fullt motsvarat 33 % af varuvärdet, en 

för den starkt saltkonsumerande befolkningen ej ovigtig förmån blifvit beredd. 

Förändring af f. n. gällande tulltariff har redan sedan flere år varit afsedd. 

Under år 1881 tillsatte kejserl. senaten en komité för att under inseende 

af chefen för finansexpeditionen uppgöra förslag till ny tulltaxa, och det 

af denna komité afgifna utlåtande i ämnet har sedermera undergått granskning 

i senaten. Sedan likvisst under tiden, och isynnerhet efter det Bysslands industriidkare 

vid 1882 års industriutställning i Moskwa fått insigt om hvad 

finsk storglöjd numera förmår producera, talrika röster inom den ryska pressen 

uppträdt emot den mellan kejsardömet och Finland f. n. gällande tullkonvention 

af 1859, på grund af hvilken sistanförda land medgifvits tullfrihet för vissa 

artiklar vid import till Ryssland, har i officiel väg en revision af nämnde konvention 

påyrkats, såsom väsendtligaste skäl hvarför anförts, »att i den för utlandet 

gällande tariffen i kejsardömet tullsatserna icke blott på åtskilliga färdiga 

fabrikat utan ock på råämnen och materialier för fabrikationen äfvensom 

maskiner äro högre än de tullsatser, som uti den i Finland gällande tulltaxa 

blifvit påförda samma artiklar, af hvilka några äfven äro tullfria, hvadan följaktligen 

en olikhet i tullvilkoren för industrin i dessa länder egde rum. Med 

anledning häraf har under sistlidne november månad en komité blifvit tillförordnad 

vid finansministeriet i kejsardömet, i hvilken äfven trenne ombud från 

storfurstendömet deltaga. Denna komité lärer icke ännu hafva kommit till 

slutligt resultat; men motses detta här med stor spänning — och ej utan oro 

då antagligen ej endast landets ekonomiska utveckling och framtida ställning 

kan komma att deraf influeras. 

Kursen på Ryssland utöfvar med det betydliga varuutbyte, som förefinnes 

mellan nämnde land och Finland, en väsendtlig inverkan på resultatet af årets 

affärsverksamhet inom detta land, och detta framförallt inom de delar af detsamma, 

för hvilka S:t Petersburg utgör den förnämsta afsättningsorten. Denna 

kurs, sådan den af Finlands bank noteras, har under år 1884 företett talrikare 

vexlingar än under det närmast föregående — 59 gånger mot 49 under sistanförda 

år. Noteringen har äfven varierat mellan vidare gränser, eller mellan 

minimum, 245 mark för 100 rubel, den 26 januari och maximum, 267 mark 

den 26 december 1884, mot minimum 245 mark den 24 november och maximum 

255 mark den 3 mars 1883. Medan kursens tendens under 1883 var 

fallande, egde motsatsen rum 1884, till dess noteringen, som städse bestämmes 

af börsen i Berlin, i december råkade i ett febertillstånd, med icke mindre än 

10 noteringar under denna ena månad.

105 

Åkerbruket och boskapsskötseln. 

Sistlidet års skörd, gynnad af tjenlig väderlek och i allmänhet skonad af 

den flnske jordbrukarens svåraste fiende — de tidiga höstfrosterna —, utföll inom 

nära nog alla delar af landet fullt tillfredsställande. Klagan har visserligen 

sedermera försports, att den efter sädens tröskning erhållna afkastningen »i 

spanns ieke motsvarat förhoppningarna, likasom ock att f. n. gällande pris å 

spanmål lenina odlaren en produktionskostnaden föga öfverskjutande ersättning. 

Sistanförda klagan höres ju dock f. n. inom alla spanmålsproducerande länder, 

men måhända minst torde den vara berättigad inom Finland, der både jord och 

arbetskraft utan tvifvel ännu äro billigare än i öfriga östersjöländer — måhända 

med undantag för det inre af Kyssland, och ett lågt pris på befolkningens 

vigtigaste födoämne är ju onekligen en välsignelse för ett land, hvars 

spannmålsproduktion ej på långt när fyller denna befolknings behof deraf. Så 

öfversteg sistlidet års import af säd och mjöl exporten med omkring 9 millioner 

1/8. Af nedan meddelade, på grund af kongl. kommerskollegii månadsrapporter 

uppgjorda tabell visar sig för öfrigt att priset å råg, som fortfarande intager 

främsta rummet vid landets spanmålsexport, under sista qvartalet af sistlidna 

år stod i Helsingfors högre än i någon annan af deri upptagna östersjöhamnar, 

under det att deremot priset å det dernäst vigtigaste exportsädet — hafre — 

befanns här vara lägst, med undantag för Riga. Då emellertid ifrågavarande 

prisuppgifter endast hänföra sig till äädens rymd — 1 kubikfot — utan att 

någon upplysning om den vid bestämmandet af dess värde lika vigtiga faktorn 

— dess relativa vigt — finnes angifven, lemnar denna tabell ej tillräckliga 

data för en fullständig jemförelse i ofvan anförda hänseende, och anledning saknas 

ej för det antagandet, att, om båda nämnda faktorer — rymd och vigt — 

tagas i beräkning, den märkliga skilnaden i hafrens pris i härvarande oeh öfriga 

angifna hamnar skall finna en förklaring. 

Finsk riad råg har, såsom välbekant är, sedan långliga tider utgjort en i 

Sverige till utsäde begärlig och väl betald exportvara, åt hvars frambringande 

af bäst möjliga beskaffenhet all omsorg egnats. Hafre deremot — hvars sena 

mognad gör den mera än öfriga här odlade sädesslag utsatt för klimatets oblida

106 

inverkan — har först under jemförelsevis senare tid sökt sig en väg till utlandets 

marknader, rörande hvars fordringar å detta hittills ej rätt uppskattade 

sade följaktligen ännu ej fullständig kännedom torde förefinnas. I den mån en 

framåtskridande kultur gör den svenske jordbrukaren oberoende af den finska 

utsädesrågen, kommer denna att falla till det pris, för hvilket mäldråg kan 

erhållas, med anledning hvaraf, efter all sannolikhet, större uppmärksamhet 

kommer att här, såsom i det vestra grannlandet, egnas åt odling af den på 

verldsmarknaden begärligare hafren, helst dennas halm lemnar ett vida värdefullare 

foderämne än rågens. En jemförelse mellan medelpriset härstädes för 

år 1884 å de i ofvanstående tabell upptagna trenne slag af spanmål och de 

under åren 1882 och 1883 för desamma gällande — enligt i generalkonsulatets 

berättelser för ifrågavarande år meddelade motsvarande tabeller — visar 

att värdeförminskningen var större under 1883 än under sistförflutna år, äfvensom 

att detta prisfall för hela nämnda treårsperiod uppgår till något öfver 16 

%, och temligen lika för de trenne sädesslagen, såsom af nedan anförda siffror 

närmare framstår: 

Äfven å smör — Finlands värdefullaste exportartikel bland landtbrukets 

alster — har det vid dess export betingade pris under senaste år i allmänhet 

utfallit lägre än under de närmast föregående, likasom ock, såsom ofvan visats, 

exporten deraf något nedgått. Orsaken till sistanförda förhållande torde väl 

näppeligen vara att söka i en minskad produktion, utan fast hellre uti en stigande 

konsumtion inom landet, lemnande ett ytterligare bevis på en redan förut 

af andra skäl antagen tillökning i befolkningens välmåga och deraf framkalladt 

behof af bättre och rikligare föda. Antagligen såsom en följd af denna ökade 

inhemska förbrukning har ock härvarande torgpris å s. k. matsmör under innevarande 

vinter varit högre än under de närmast föregående år jag varit i tillfälle 

att iakttaga dessa förhållanden. 

Exporten af smör från Finland eger trenne olika riktningar — en ostlig 

till S:t Petersburg, en vestlig till Sverige-Norge och England samt en sydlig 

till Liibeck. Uppgifter saknas ännu rörande fördelningen af denna export under 

sistlidet år mellan dessa olika afnämare, men torde den i hufvudsak hafva 

varit densamma som under det närmast föregående — 1883 —, då, enligt en 

i härvarande press af sakkunnig person offentliggjord uppgift, i det närmaste 

hälften af hela smörexporten — 288,000 LM — sökte sig väg till S:t Petersburg. 

Största delen häraf kom, såsom naturligt är, från landets östra trakter — 

så 112,000 L® från Viborg, 54,000 Lffi från Joensuu, 21,000 L« från Kuopio, 

o. s. v. —, men äfven öfriga, mera aflägsna delar af landet togo del i denna 

export, hvarvid dock, till följd af den genom det längre afståndet betingade 

högre frakten, hufvudsakligast finare mejerismör torde ifrågakommit. 

Föga underlägsen exporten till Ryssland var den till Sverige och Norge, 

deruti dock inberäknade de belopp, som denna väg gingo till England. Hithörande 

uppgifter för 1883 förete sålunda en totalsumma af 233,487 IM, 

hvaraf 106,617 IM till Stockholm. I denna export deltog östra Finland endast 

så vidt den skedde öfver Hangö, hvarifrån för ifrågavarande år angifvits en 

utskeppning till Stockholm af 30,860 IM. Men äfven vestra Finland var 

deruti jemförelsevis föga representeradt. Från Åbo utfördes sålunda endast 

18,000 Lffi, något mindre än till S:t Petersburg, från Björneborg 7,800 L% 

från Åland, till den del sådant synes i tulluppgifterna, 3,500 JM, men deremot

107 

MD Vasa 101,000 L«, från Kaskö 19,000 L

108 

Verkningarna af den mångsidiga omsorg Finlands styrelse under senare 

tider egnat åt boskapsskötselns utveckling och de betydliga belopp, som årligen 

for detta ändamål anvisats af allmänna medel, börja att bära synlig frukt äfven 

uti en år efter år stegrad export af lefvande boskap. Uppgifter rörande den 

andel deraf de Förenade rikena fått mottaga, saknas för senare tid än år 1882, 

då den utgjorde 1,461 hästar, 1,688 nötkreatur, 300 får och 4,172 svin; 

men att den sedan dess vunnit ej obetydlig tillökning, visar, bland annat, ofvan 

meddelade siffror af utförseln från Vasa till Sverige under år 1884. Endast 

bristande kännedom om hvad Finland uti ifrågavarande hänseende har att erbjuda 

kan förklara att dervarande billiga marknad för isynnerhet hästar och mjölkboskap 

ej mera än som skett uppmärksammats af svenske köpare. Priset å en 

god finsk arbetshäst öfverstiger dock endast undantagsvis 500 mark och för en 

mjölkko fjerdedelen deraf; och att de förra, isynnerhet från landets östligaste 

trakter, i snabbt lopp, härdighet och lättföddhet kunna uthärda jemförelse med 

hvilkcn annan ras som helst, synes allt mera vinna erkännande, med anledning 

hvaraf ock dylika hästar numera företrädesvis användas af spårvagnsbolagen i 

8:t Petersburg, likasom äfven export af sådane, efter förutgången beställning, 

kommer att på försök ske till England. Den finska kon af inhemsk ras, sådan 

den hos allmogen förekommer, motsvarar deremot onekligen ej, vare sig till 

kroppsformer eller vigt, de anspråk som å mjölkboskap numera i södra och 

mellersta delarne af Sverige ställas; den liknar närmast vår s. k. norrlandsko, 

men med hänseende till ofvan angifna pris och dess mjölkafsöndringsförmåga, 

förtjenar den utan tvifvel större uppmärksamhet, äfven af svenske köpare, än 

hvad hittills egoats densamma. Med hänseende till sistanförda egenskap meddelas 

i af härvarande statistiska byrå senast offentliggjorda öfversigt af Finlands 

ekonomiska tillstånd några på försök vid Mustiala landtbruksinstitut grundade 

uppgifter, hvilka jag tillåter mig anföra såsom ej saknande allmänt intresse. 

Af 5 vid nämnda institut uppstälda olika mjölkboskapsraser hade kor af 

finsk ras lemnat för 100 "B lefvande vigt 79 kannor mjölk pr år 

Detta bekräftar för öfrigt äfveu inom Sverige vunnen erfarenhet, hvaremot den 

slutsats man här velat deraf draga, att den inhemska rasen äfven lemnar en i 

ofvan angifvet förhållande billigare mjölk, svårligen torde vara hållbar. 

En ifrågavarande export till Sverige i väsentlig mån störande och här 

ofta öfverklagad inverkan utöfvar den osäkerhet som råder genom kongl. kommerskollegii 

förändringar tidt och ofta undergående kungörelser rörande de 

länder eller delar af sådana, som förklaras vara af smittosamma kreaturssjukdomar 

angripna. Nödvändigheten af de bestämmelser, genom hvilka möjligaste 

säkerhet mot dylik smittande sjukdoms öfverförande till Sverige åsyftas, kan 

ju ingalunda bestridas; men då vid de allra flesta tillfällen här uppträdande 

kreaturssjukdom, med anledning af hvilken hinder i den fria importen i Sverige 

påbjudas, inskränker sig till inom en enda gård eller by strängt begränsade fall, 

samhet befordras öfver S:t Petersburg och Berlin till Hamburg, der det, för vidare befordran, 

omhändertages af ombad för de engelska smörhns, som stå i förbindelse med de finske prodncenterne. 

Kostnaden för begagnandet af denna trafikled lär med omkring 10 penni pr "t? 

öfverstiga den transito Sverige. Derjemte bafva nämnda engelska smörhns aå anordnat, att 

smöret i vissa kuststäder eller centralt belägna orter inom Finland omhändertages af deras der 

bosatte agenter, som dervid genast utbetala till vederbörande prodncenter, allt efter årstiden 

eller marknadens ställning, ett förskott af £ 6, 5 eller 4 sh. pr drittel samt sedermera efter smörets 

försäljning redovisa hvad som ytterligare kan tillkomma producenten.

109 

vanligast orsakade af osunda beten, borde den med påbudet afsedda säkerhet 

mot smittans öfverförande lika väl, ja ej sällan fullständigare kunna ernås, 

äfven om ej, såsom för närvarande, hela det vidsträckta län, inom livilket sjukdomsfallet 

inträffat, belades med interdikt, utan detta inskränktes till de sjukdomsorten 

närmast omgifvande delar deraf, socknar eller härader, med efter 

förhållandena lämpad utsträckning. Företrädesvis gäller denna anmärkning med 

hänseende till de Åländska öarna, hvilkas varuutbyte med Sverige torde vara 

vida lifligare än med öfriga delar af det vidsträckta läD, Åbo och Björneborgs, 

till hvilket de räknas, men hvars kreatursexport till nyssnämnda land hämmas 

genom hvarje fall af smittosam kreaturssjukdom, äfven långt in uti det inre af 

ifrågavarande län. 

Bland under året vidtagna åtgärder af synnerligare vigt till landtbrukets 

understöd och befrämjande torde slutligen böra anföras, hurusom regeringen, 

till afhjelpande af svårigheten för den mindre jordbrukaren att erhålla lån på 

förmånliga vilkor till vidsträcktare odlingsföretag och tidsenliga förbättringar, 

anvisat ett belopp af 2 millioner mark, att utgå mot inteckningssäkerhet och 

4 % ränta, på högst 15 års tid, med högst 10,000 och minst 1,500 mark 

på en hand. Sedermera har fråga ytterligare blifvit väckt om odlingslån till 

disposition af landtkommuner, från hvilka enskilde mindre jordbrukare skulle 

kunna för ofvan angifvet ändamål och äfven mot annan säkerhet än inteckning 

i jord erhålla lån, och lärer senaten hos Hans Maj:t kejsaren-storfursten hemstält 

om inrättandet af en dylik lånefond, likaledes till belopp af 2 millioner, 

ur hvilken landtkommunerna, efter ansökan hos vederbörande guvernör, skulle 

kunna erhålla dylika lån på 20 års tid, till belopp af högst 15,000 mark, mot 

kommunens ansvarighet och skyldighet att under de sista 5 åren af lånetiden 

återbetala desamma med 1 /i årligen. Bland vilkoren för utgifvande af lån åt 

enskilde ur dessa medel ingår bland annat bestämning derom att desamma ej 

få lemnas till högre belopp till en låntagare än 800 mark samt att de få innehafvas 

af denne i högst 3 års tid mot en ränta af 3.6 % . Utom nu anförda 

odlingslånefonder finnas 120,000 mark förut anvisade till låneunderstöd för 

mejerinäringens befrämjande, hvarjeinte ett belopp af 500,000 mark blifvit under 

år 1883 anvisadt att användas för slöjdkunnighetens höjande. 

Skogshushållningen och sågverksindustrien. 

Uti statistiska byråns ofvan anförda senaste öfversigt af Finlands ekonomiska 

ställning, intill slutet af år 1880, yttras rörande landets skogshushållning, 

att ehuru något rationelt skogsbruk med ordnad trakthuggning och skogssådd 

visserligen ännu icke förekommer annorstädes än i kronoparker samt å 

öfriga kronan tillhöriga egendomar, äfvensom å en eller annan större egendom 

i södra delen af landet, förmärkes likväl, att en förändring till det bättre i 

den förut allmänt rådande hänsyns- och planlösa skogsafverkningen mångenstädes 

inträdt. Skogens värde inses numera allmänt och man umgås med den derföre 

ock sparsammare än tillförne. Det öfverdrifna slöseriet med bränsle håller på 

att aftaga och behofvet fylles redan på flera ställen tndast med torra träd och 

qvistar samt annat skogsaffall. Man har beräknat, att omkring 46 millioner 

tunnland, eller 64 % af Finlands hela areal, utgöres af skogsmark. I denna 

summa ingå dock omkring 15 millioner tunnland impedimenter samt orefvad 

mark, och anses den torra, skogbärande arealen utgöra omkring 39 millioner

110 

tunnland. Enligt forststyrelsens berättelse för 1880 upptaga kronoskogarne en 

areal af 16,116,645 tunnland torr skogsmark, hvadan öfver 40 X af landets 

skogbärande mark är statsegendom, och af denna är öfver 90 % belägen inom 

Uleåborgs län. Lämpliga skogsmarker inlösas derjemte för bildande af kronoparker 

i landets södra och mellersta delar. 

Värdet af utförda skogsprodukter uppskattades, efter i finska hamnar gällande 

pris: 

Under derefter följande år, 1881—1884, för hvilka dylik beräkning 

ännu ej offentliggjorts, har denna export och dess värde visserligen något aftagit, 

men torde likfullt ej obetydligt öfverstiga värdet af medelutskeppningen 

under det senaste quinquennium, för hvilket statistiska byrån offentliggjort redogörelse. 

Uti forststyrelsens senaste berättelse, den för 1882, meddelas att utskeppningen 

af sågade trävaror under nämnda år uppgick till 2,987,278 red. tolfter, 

motsvarande 50,783,728 kub.-fot, hvadan den naturliga tolften beräknades innehålla 

17 l /2 kub.-fot, hvaraf åter synes, att öfver hufvud taget gröfre sortiment 

af sågvaror utskeppats, för hvilkas tillverkning följaktligen gröfre stock varit 

använd.* Då derjemte antagas kan att för tillverkning af en red. tolft till 

utskeppning duglig sågvara åtgå i medeltal 2 sågtimmer af de dimensioner som 

detta virkesslag från kronans skogar vanligen innehar, skulle för tillverkningen 

af 1882 års exportbelopp försågats i rundt tal 5,974,566 stycken sågtimmer, 

hvartill från kronans skogar levererats omkring 13 %. 

Nettoinkomsten från sistanförda skogar, som i medeltal för perioden 

1860—1883 utgjort 144,695 mark pr år, uppgick under år 1883 till 305,152 

mark, med en bruttoinkomst af 1,030,745 mark. 

Vid försäljningar ur kronans skogar under år 1884 hafva, så vidt af 

uppgifter i tidningarna kunnat inhemtas, följande pris betingats: 

* Se till jemförelse härmed generalkonsnlatets berättelse för ;ir 1882, sid. 267 och 268.

111 

Bergshandteringen. 

Till följd af de finska bergmalmernas mineralfattigdom samt lättheten att 

från Sverige bekomma bättre och billigare malmer, befinner sig Finlands grufindustri 

i ett fortfarande aftagande. Medan sålunda på 1860-talet ännu 16 å 20 

jeragrufvor bearbetades, sjönk småningom dessas antal, så att år 1875 endast 

en enda, belägen inom Nylands län, utgjorde föremål för grufdrift, hvilken 

äfven sedermera fortgått, ehuru till det obetydliga omfång att, enligt bergsstyrelsens 

senast afgifna årsberättelse, för år 1882, malmafkastningen nämnda 

år uppgick till endast 68,000 kilos. Af kopparmalm brötos samma år vid 

2:ne grufvor 4,259,435 kilos. Vid den ena af dessa har dock sedermera allt 

arbete afstannat. SjömaÅmer upptogos ur 97 sjöar till en vigt af 32,776,722 

kilos och af myrmalmer 99,152 kilos. Uti nyssanförda berättelse anföres, 

såsom bevis på huru hastigt förädlingsvärdena stiga, att då 1 ctr sjömalm 

kostade vid masugnen i medeltal 42 penni och 2.6 5 ctr sådan malm erfordrades 

till produktion af 1 ctr tackjern och 1.3 ctr tackjern för tillverkning af 

1 ctr stångjern, samt då vidare medelprisen å tackjern och ordinärt stångjern 

voro resp. 5 och 12'/> mark, så kostade den till 1 ctr tackjern förbrukade 

malmen 1.113 mark och till 1 ctr stångjern 1.45 mark. Förädlingen af malmen 

till tackjern hade alltså ökat dess värde med öfver 349 % och till stångjern 

med öfver 762 %. Då skilnaden mellan priset å svensk bergmalm och 

inhemsk sjömalm numera endast vore (0.92—0.42 mark =) 50 penni pr ctr, 

så utgjorde den stundom öfverklagade importen af svenska jernmalmer en jemförelsevis 

obetydlig ekonomisk förlust mot den, som inställandet af tackjärnstillverkningen 

i landet och import af utländskt tackjern skulle medföra, ty 

genom att förädla 50 % svenska jernmalmer till tackjern uppnåddes dock ett 

förädlingsvärde af 150 %. En tackjärnstillverkning, grundad på import af 

svenska malmer, som dock för närvarande till följd af outvecklade kommunikationer 

endast lönade sig vid de invid kusten belägna bruken, borde följaktligen 

ingalunda betecknas såsom onaturlig, helst malmvärdet med endast omkring 

38 % inginge i slutproduktens — tackjernets — värde, hvaremot de öfriga 

62 % motsvarades af inhemskt bränsle, arbete m. m. d. 

De ogynsamma konjunkturerna hafva föranledt att verksamheten vid många 

af landets jernbruk efter hand afstannat. Så voro under 1882 af 27 masugnar 

endast 15, af 27 puddlings- och valsverk 9, af 11 blästerverk 2 och af 40 

manufakturverk 31 i gång, hvarvid dock någon stegring i så väl antal som produktion 

inträdt emot hvad förhållandet var under närmast föregående år; så 

för tackjern med öfver 9 %', af stångjern med öfver 11 %, af jernplåt med 

17 % och af koppar med 25.7 .%', hvaremot manufaktureringen af jern och 

stål fallit med 10.1 % samt af götstål och götjern med 19.4 %. Tillverkningen 

af tackjern af inhemska sjö- och myrmalmer hade dervid minskats med 

6.6 Xi a f svenska bergmalmer —• hvaraf infördes 486,584 ctr — deremot 

stigit med 10.4 % till 24,879 ctr. 

Samtliga tillverkningar af bergsbrukets alster utgjorde under år 1882:

112 

Guldvaskningen i Ivalojoki floddal med dess bifloder inom Lappmarken 

bedrefs under år 1883 vid 38 vaskningsställen och lemnade en af kastning af 

9,973 gram = 23.46 ffi guld. Under 1884 åter hafva 23 utmål bearbetats 

med ett resultat af 6,402 gram guld, hvaraf framstår, vid en jemförelse med 

i föregående års berättelse meddelade hithörande uppgifter, att afkastningen af 

denna guldfyndighet befinner sig i fortfarande minskning och numera knappast 

torde betala arbetskostnaden. 

Fabriksindustrien. 

De statistiska uppgifter, som offentliggjorts rörande hithörande grenar af 

Finlands näringslif, hafva hittills varit i hög grad ofullständiga. Sedan numera, 

med innevarande års ingång, ett särskildt embetsverk, industristyrelsen, trädt i 

verksamhet och fått sig uppdraget, bland annat, att samla och offentliggöra uppgifter 

hörande till den industriella statistiken, torde en ändring till det bättre 

häruti vara att motse. Emellertid förefinnas uti statistiska byråns ofvan anförda 

senaste ekonomiska redogörelse åtskilliga uppgifter, hvilka jag trott mig 

böra här i sammandrag meddela, såsom i någon mån tjenande till ledning vid 

en uppskattning af den omfattning olika industrigrenar vunnit inom detta land. 

De större industriella etablissement, yttras i nämnde berättelse, hvilkas 

årliga tillverkningsvärde angifvits uppgå till 200,000 mark och deröfver, voro 

1879 följande: 

Huru litet dessa värdeuppgifter emellertid kunna tjena till ledning för bedömandet 

af särskilda industrigrenars betydelse, synes bland annat af följande 

exempel. År 1876 uppgafs tillverkningsvärdet vid 13 i gång varande glasbruk

113 

till 784,021 mark och år 1879 vid 8 glasbruk till 529,458 mark. Exporten 

af glasvaror uppskattades åter förstnämnda år till 756,836 mark, det senare 

året till 1,731,085 mark och år 1880 till 2,337,033 mark. Hela landets pappersfabrikation 

uppgafs 1879 hafva uppnått ett värde af 4,988,017 mark, men 

samma år utfördes, enligt tullspecialerna (förutom papp, pappersmassa, tapeter 

m. m.), papper för ett värde af 6,317,222 mark. Till huru ringa värde man än 

anslår landets egen konsumtion af nyssnämnde artiklar, synes densamma dock 

böra tagas så hög, att skilnaden mellan fabrikernas och tullverkets värdeuppgifter, 

förutsatt att begge äro grundade på verkliga förhållanden, borde i motsatt riktning 

gjort sig förnimbar. Sådana de anförda värdesummorna nu förekomma, 

leda de till det resultat, att från Finland utförts särskilda industrialster till betydligt 

högre belopp än hvad i hela landet deraf producerats, och detta resultat 

kan icke ur en motsvarande import eller transitohandel finna sin förklaring. 

Bränvinstillverkningen under sistlidet år uppgick till i det närmaste hela 

det af regeringen medgifna maximiqvantum, 4,300,000 kannor, och företer 

följaktligen någon, om än obetydlig stegring mot den under närmast föregående 

år, oaktadt alla åtgärder och föreningar till nykterhetens befrämjande. 

Bland nyare industriella anläggningar torde förtjena här omnämnas en 

splintfabrik i närheten af Viborg, afsedd för tillverkning af trätråd och lådämnen 

till tändstickor, hufvudsakligast för de utländska fabriker, vid hvilka de 

förses med nödig tändsats. Man har beräknat, att detta sätt för tillgodogörandet 

af härvarande rikliga tillgång på aspvirke skall lemna förmånligare resultat 

än dess utförsel altan vidare förarbetning såsom stockar, af hvilka mycket går 

förloradt under en längre transport, som derjemte till följd af deras större 

volym faller sig dyrare. Nu anförda fabrik, som förestås af en svensk undersåte 

och försetts med maskiner af nyaste konstruktion, sysselsätter redan omkring 

30 arbetare och uppgifves kunna för hvarje skärningsmaskin producera 

4 millioner stickor i timmen. 

Resultatet af 1884 års industriella verksamhet uppgifves hafva i allmänhet 

utfallit mindre gynsamt. Detta torde främst gälla de mekaniska verkstäderna, 

från hvilka redan under åtskilliga år klagan försports att här gällande tullförhållanden 

omöjliggöra täflan med utlandet. Förut har likaledes anmärkts att 

trämassefabrikerna endast till betydligt nedsatta pris funnit afsättning å den för 

dem tillförne så lönande ryska marknaden. Bäst torde textilfabrikerna hafva 

undgått känning af de tryckta affärsförhållandena, om än den utdelning för 

1884, de komma att lemna vederbörande delegare, icke torde utfalla lika riklig 

som den för närmast föregående år, då, t. ex. Forssa bomullsfabriker utdelade 

ej mindre än 23 X af det å aktierna inbetalade kapital. 

Såsom varande af intresse för de Förenade Rikenas industriidkare och konstruktörer 

tillåter jag mig slutligen meddela nedan anförda förteckning å svenska 

och norska undersåtar i Finland tillerkända patent, hvilka vid 1884 års ingång 

ännu egde gällande kraft. 


114 

Åtgärder till samfärdselns befrämjande. 

Redan uti föregående årsberättelser har framhållits, hurusom det sätt, på 

hvilket ångbåtsförbindelsen mellan Stockholm och Finland funnits ordnad, ej i 

allo motsvarat tidens fordringar. Dervid anmärkta ölägenheter hafva under 

sistlidet år åtminstone i så måtto blifvit afhulpna, att de från Stockholm ankommande 

ångbåtarne i allmänhet inträffat i Åbo så tidigt, att dem åtföljande 

passagerare, som så önskat, kunnat fortsätta resan med samma dags till Tammerfors, 

Helsingfors eller S:t Petersburg afgående tåg. Orsaken till denna för 

samfärdseln gynsamma förändring torde vara att söka i den konkurrens, som fi 

ifrågavarande trafikled öppnats genom det från en sydsvensk linie utrangerade 

ängfartyget Eliida, hvilket, ehuru af föråldrad konstruktion och äfven i andra 

hänseenden ingalunda motsvarande hvad af en passagerareångbåt på en af turister 

lifligt befaren linie numera fordras, dock faktiskt ådagalagt möjligheten af att 

regelbundet och utan särskild ansträngning fullborda resan från Stockholm till 

Åbo på kortare tid än den, som hittills vanligen erfordrats för de denna linie 

trafikerande finska passagerarebåtar. Nämnde konkurrent har derjemte tillämpat 

en väl behöflig nedsättning i fraktsatserna för så väl passagerare som gods mellan 

ifrågavarande båda städer. Enligt hvad tidningarna haft att meddela, Iftrer 

emellertid resultatet af detta försök icke utfallit gynsamt för Ellidas rederi, 

som uppgifves hafva derpå förlorat 4,000 kr., hvadan en fortsättning deraf 

under kommande år icke lärer vara att motse. Beloppet af nämnde ångares 

under 39 enkla resor inseglade fraktförtjenst har dock, enligt uppgifter till 

vieekonsulatet i Abo, uppgått till 46,355 mark, som, då detta fartyg eger en 

drägtighet af 139 tons, motsvarar 333 mark pr ton. Om än de siffror, som 

angifva olika ångfartygs tontal och fraktförtjenst ej lemna en tillförlitlig beräkningsgrund 

för en jemförelse dem emellan, då härvid fartygens konstruktion, 

inredning, kolförbrukning m. m. d. väsentligen inverka, torde dock en dylik 

jemförelse ej sakna allt värde för bedömandet af eu linies rentabilitet, och tilllåter 

jag mig i nämnda hänseende anföra hurusom, enligt mottagna uppgifter 

från vederbörande vicekonsulat, den linien Stockholm—Vasa trafikerande ångaren 

Carl von Linné, om 246 tons, under senaste seglationsår intjenat 62,990 mark 

eller 256 mark pr ton; ångaren Gustaf II Adolf, om 312 tons, som underhållit 

förbindelsen mellan Sundsvall och Vasa, 51,535 mark eller 165 mark, 

samt ångaren Sundsvall, om 169 tons, å samma linie 40,835 mark eller 242 

mark pr ton; hvarvid dock är att observera att passagerareafgifter icke ingå i

115 

den uppgifna fraktförtjensten för sistanförda trenne ångfartyg, hvilket deremot 

är förhållandet med hänseende till Eliida, för hvilketi ock denna inkomsttitel 

utan tvifvel varit af vida större betydenhet än för de öfriga. Erinrar man 

sig vidare att den konkurrerande svenska ångaren mött och haft att bekämpa 

ej ringa motstånd af dem, som med oblida ögon sett detta »intrång», äfvensom 

att dess rederi eller ombud till en början uraktlåtit att genom annonser i den 

finska och ryska hufvudstadens tidningar fästa vederbörande trafikanters uppmärksamhet 

på tillkomsten af detta nya samfärdsmedel och de fördelar, dess 

begagnande erbjöde, så synes mig ofvan anförda, under första året ernådda resultat 

ingalunda vara afskräckande, utan snarare löftesrikt för en lönande sysselsättning 

å denna linie, förutsatt att lämplig ångare dertill användes. Så synes 

ock förhållandet hafva uppfattats härstädes, att sluta deraf att fråga väckts 

så väl i Åbo som härstädes att åstadkomma aktieteckning för anskaffandet af ett 

eller tvenne snabbgående ångfartyg, afsedda att underhålla en till 0 dagar af 

veckan utsträckt förbindelse mellan förstanförda stad och Stockholm, hvilket 

förslag dock icke hittills vunnit tillräckligt understöd; men lära deremot en 

eller tvenne af de ångare, som under senare år förmedlat trafiken mellan 

S:t Petersburg och Finlands nordligare hamnar, vara afsedda att under innevarande 

års seglationstid anviindas på linien Stockholm—S:t Petersburg. 

I sammauhang härmed torde förtjena anföras nedanstående redogörelse för 

det bruttobelopp som under år 1883 (för sistlidet år saknas ännu dylik uppgift) 

inseglats af de 6 ångfartyg, hvilka underhållit förbindelsen mellan Stockholm—Åbo—Helsingfors—S:t 

Petersburg. Detta utgjorde fur 

Till underlättande af vinterförbindelsen mellan Sverige och Finland öfver 

1 långö har den för trafikanternes beqvämlighet synnerligen angenäma åtgärd vidtagits, 

att i de fall då ångfartyget »Express» af en eller annan anledning ej 

hinner anlända till Hangö innan tiden för ordinarie bantågets afgång derifrån, 

och på det att ångbåten åtföljande passagerare icke derigenom må nödsakas 

qvarligga i Hangö till nästa dags tåg, trafikdirektören å Hangöbanan berättigats 

att afsända extratåg så snart antalet passagerare uppgår till 30, utan att förhöjning 

i biljettpris dervid beräknas. 

Af en derför af regeringen tillförordnad komité hafva till beredande af 

lättare anlöpande af och större säkerhet i Hangö hamu betydliga arbeten vid 

densamma föreslagits, äfvensom anskaffandet af en stark bogserbåt, hvilken torde 

erhålla de dimensioner, att den äfven kan tjena till vidmakthållande af den 

svenska vintertrafiken med denna hamn vid de tillfallen specielt derfor afsedda 

ångare af en eller annan orsak ej äro i tillfälle att fullgöra detta åliggande. 

Dessa förslag hvila ännu hos regeringen till afgörande. 

Till upphjelpatide af landets under senare tider aftynaude rederirörelse 

har af regeringen den åtgärd vidtagits, att »för byggandet af isynnerhet större 

ångfartyg, äfvensom af segelfartyg om minst 600 tons drägtighet af jern och 

stål, lån, tills vidare under fyra års tid, må efter senatens närmare bestämmande 

beviljas mot 4 % ränta och skyldighet för låntagaren att återbetala lånet, som 

får åtnjutas i 10 års tid, med '/8 om året under de sista åtta åren af lånetiden; 

äfvensom att, i händelse för åstadkommande af en dockinrättning eller 

fartygsslip på lämpligt ställe vid Bottniska viken understöd af allmänna medel

116 

blefve nödvändigt, lån må lemnas dertill ända till 200,000 mark, på de återbetalningsvilkor, 

som af sig företeende omständigheter kunna påkallas». Skeppsbyggnadslånen 

beviljas till högst hälften af kostnaderna för fartygens byggande 

och utrustning. Med understöd af dylika lån hafva tvenne rederibolag, »Vasa- 

Nordsjö ångfartygsaktiebolag» och »Finska ångfartygsaktiebolaget i Helsingfors», 

under året ökat landets fraktångbåtsflotta med 4 fartyg, samtliga byggda i utlandet, 

Skotland och Tyskland, af hvilka tvenne, sistanförda bolag tillhöriga, 

hafva, med en drägtighet af 1,150 tons och en maskinkraft af 450 indikerade 

hästkrafter, kostat 460,000 mark hvardera. Dessa äro afsedda för traden 

Finland—Hull, å hvilken linie förstanförda bolag äfven har tvenne föga mindre 

ångare, hvarigenom regelbunden förbindelse med nyssanförda stad numera under 

seglationstiden finnes hvar 14:de dag, hvarvid gods äfven befordras från Bordeaux 

på direkt konnessement och fast genomfrakt fullt lika billigt som å den hittills 

allmännast begagnade vägen via Stockholm. 

Medelst tyska ångfartyg har likaledes under senaste år regelbunden förbindelse 

öppnats mellan denna stad och Stettin samt Hamburg, och finnes anledning 

dertill att dessa komma att fortgå äfven under innevarande år. 

Lagstadganden och rättsfrågor. 

Bland de under sistlidet år i storfurstendömets författningssamling offentliggjorda 

lagar och författningar har icke någon förekommit af speciel betydelse 

för de Förenade Rikena. Af sådana ärenden åter, som, berörande svenska eller 

norska undersåtars intressen, utgjort föremål för handläggning af landets myndigheter, 

har jag ansett mig böra i denna berättelse relatera följande. 

1. Under juli månad år 1881 intog norska skonertskeppet Kali-Maas, 

kapten S. H. Hansen, från Tönsberg, befraktadt af firman G. Cederberg

117 

obligatoriska lotsafgiften i så måtto, att de vid inkommande till Finland från 

utrikes ort endast erlade lotsafgift från sjön till först anlöpta tullstation samt 

vid utgående, med destination till utrikes ort, endast vore skyldiga att begagna 

lots eller erlägga lotsafgift från den sist angjorda lotsstationen eller der senaste 

utklarering egt rum och. till öppen sjö; men hade alla försök, som af bemälda 

rederi gjorts att komma i åtnjutande af enahanda förmån hittills visat sig fruktlösa, 

i det full lotsafgift så väl vid inkommande som vid utgående affordrats 

och erlagts för hela den inom finska farvatten tillryggalagda sträcka, hvilken 

afgift i medeltal uppgått till ett belopp af 1,250 mark årligen; och anhöll 

rederiet att genom kongl. utrikesdepartementets åtgärd befrielse från nämnde 

afgifters erläggande måtte om möjligt beredas. Med anledning häraf och då i 

artikeln I af gällande handels- och sjöfartstraktat mellan de Förenade Rikena 

och Ryssland af den TrSUr 1838 uttryckligen bestämmes, att svenska och norska 

fartyg samt ryska och finska fartyg skola uti hvardera af de kontraherande 

makternas hamnar behandlas så väl vid inkommandet som vid utgåendet i likhet 

med inhemska fartyg, i anseende till hamn-, läst-, båk-, lots- och dykeriafgifter, 

iifvensom hvarje annan afgift eller pålaga, som utgöres antingen till kronan 

eller städer, eller till hvilka särskilda inrättningar som helst och under hvad 

namn det vara må, anbefalde hans excellens herr ministern för utrikesärendena 

generalkonsuln att till härvarande myndigheter göra framställning derom, att 

samma lindring i lotsafgifters erläggande inom Finland, som på ett eller annat 

sätt komme inhemska ångfartyg till del, äfven måtte under samma betingelser 

utsträckas till de på nämnda land trafikerande svenska ångbåtar, i likhet med 

hvad i sådant afseende i Sverige städse tillämpats gent emot finska fartyg. 

Sedan jag, med anledning af nu anförda uppdrag, i skrifvelse till generalguvernörsembetet 

härstädes gjort framställning rörande detta ärende, samt denna 

skrifvelse remitterats till kejserliga senatens ekonomidepartement, har kejserliga 

senaten under den 23 januari 1884 till hans excellens herr generalguvernören 

aflåtit ett så lydande svar: 

B Vid i dag skedd föredragning af detta ärende, hvari generaltulldirektionen 

och öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen i landet underdåniga 

utlåtanden aflemnat, har kejserliga senaten, i anledning af generalkonsulns ofvan 

berörda framställning, ansett sig böra anmäla, att de inhemska ångfartyg, som 

underhålla samfärdseln emellan finska orter och derjemte anlöpa utländska hamnar, 

icke åtnjuta någon annan eftergift i lotspenningarnes erläggande än hvad derom 

stadgas i § 1 nådiga förordningen den 9 maj 1870 angående lots- och fyrinrättningen 

i landet, sådan nämnde § lyder i nådiga förordningen den 27 april 

1881, enligt hvilket lagrum finska fartyg, som ankomma från eller afgå till 

utländsk ort, äro skyldiga att begagna lots genom alla farleder som passeras 

vid utgående till öppen sjö och vid inkommande till lossningshamn, men icke 

emellan de inhemska hamnar, som under resan anlöpas. Dock som den i nästnämnda 

stadgande förunnade befrielsen för finska fartyg att anlita lots vid färder 

mellan finska hamnar i sjelfva verket i förhållande till utländska fartyg innebär 

en lindring i lotsafgiftens erläggande, och denna lindring enligt ofvan åberopade 

traktat, som fortfarande eger gällande kraft, jemväl i enahanda fall bör 

tillgodokomma svenska fartyg, men sådant, på sätt af generalkonsulns ofvan 

berörda skrifvelse framgår, icke iakttagits beträffande svenska ångfartyget Linné, 

som underhållit regelbunden kommunikation mellan Stockholm och åtskilliga 

finska kustorter, har kejserliga senaten, som ansett nämnda olagliga förfärande 

stanna vederbörande lotsbetjente till last, anbefalt lotsöfverstyrelsen att hålla 

hand deröfver, att föreskrifterna i omförmälda traktat framdeles blifva. så vidt 

lotsverket angår, behörigen efterlefda.»

118 

Till åtlydnad af senatens ofvan meddelade resolution har öfverstyrelsen 

för lots- och fyrinrättningen under den 18 sistlidne april utfärdat ett cirkulär, 

hvars 2:dra oeh 3:dje moment eg» följande lydelse: 

» 2:o att, sä vida svenska och norska fartyg genom artikeln I i den 

baDdels-, sjöfarts- och vänskapetraktat, som den 8 maj (26 april) 1838 afslutats 

emellan kejsardömet samt de Förenade konungarikena Sverige och Norge och fortfarande 

eger gällande kraft, tillförsäkrats i finska hamnar samma förmåner, som de 

inhemska fartygen der tillgodonjuta, förstnämnda fartyg, då de under deras resor 

trafikera särskilda kustorter i Finland, jemväl äro, i likhet med inhemska fartyg, 

frikallade från skyldigheten att anlita lots vid färder mellan finska hamnar. 

»3:o att finska samt svenska och norska fartyg i de uti förestående punkter 

angifna fall vid färder mellan orter å landets kuster icke behöfva begagna lots 

eller erlägga lotspenningar, hvarföre dylik afgift, så framt lotsbiträde icke anlitas, 

ej må uppbäras af lotsarne eller beräknas.» 

3. Kejserliga senatens finansexpedition har uti bref af den 22 oktober 

1884 till öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen förordnat, att lotsning 

från Degerby lotsplats inom Ålands fördelning framdeles icke må utsträckas till 

Furasiind i Sverige, utan i stället endast till sjös vid Oxbådau på en sträcka 

af 4 tyska mil. 

4. Uti skrifvelse af den 20 januari 1884 till generalkonsulatet har redaren 

och befälhafvaren å skonertskeppet »Venersborg» från Kalmar, J. A. Carlsson, 

anfört, att sedan han uti bemälda fartyg intagit last i Viborgs hamn, Trångsund, 

och derifrån utklarerat samt erlagt utgående lotspenningar, erhållandet af 

lots honom förvägrats af lotsåldermannen i nämnda hamn, enligt uppgift på 

grund af från lotskaptenen ingången order, innan han erlagt full liqvid för en 

hotellräkning i Viborg, hvilken, enligt Carlssons förmenande, inneburit ett oförsynt 

prejeriförsök; oeh ansåg Carlsson detta lotskaptenens och hans underordnades 

förfarande vara så mycket mera oberättigadt, som den värdshusvärd, 

hvilken utfärdat ifrågavarande räkning, redan förut fåfängt för samma ändamål 

vändt sig både till vederbörande vicekonsul och till tullförvaltaren å platsen, 

hvilka båda myndigheter dock ej ansett sig berättigade att tillmötesgå hans 

anspråk. Då kapten Carlsson med anledning af lotsåldermannens ofvan anförda 

förfarande funnit sig nödsakad afsegla utan biträde af lots, anhöll han att 

genom generalkonsulatets åtgärd restitution af den erlagda lotsafgiften, mark 

38.40, måtte honom beredas. 

Då nu anförda åtgärd af lotskaptenen i Viborg synts mig innebära ett 

obehörigt försök att utsträcka honom tillkommande myndighet, har jag anmält 

förhållandet till generalguvernörsembetet härstädes, hvarifrån ärendet remitterats 

till kejserliga senaten, som, efter lotsstyrelsens hörande, öfverlemnat detsamma 

till prokuratorn, under hvars handläggning det ännu lärer befinna sig. 

C. Juhlin-Dannfelt.

119 

Quebec (Britiska Nordamerika) den 26 februari 1885. 

Samtidig hermed oversendes Exporttabeller* for Cauadas vigtigste Industrigrene, 

Skovbrug, Fiskeri, Agerbrug og Fsedrift, for de under min Embedsvirksomhed 

aflöbne ti Finantsaar 1874—1883, udarbeidede efter officielle Opgaver, 

og som vil vise saavel den hele Exports Omfång i disse forskjellige 

Brancher som dennes Fordeling över Consumptionsmarkederne; og hvilke jeg 

skal tillade mig at ledsage med folgende Oversigt, idet jeg skal forudskikke. 

at naar Angivelserne af Transitvarer mangler for de tvende förste Aar af Perioden, 

saa skyldes dette at Opgaver derom ei er indtaget i de for disse Aar 

foreliggende officielle Tabeller. 

Skovbrug. 

Denne Bedrift afgav ved Periodens Begyndelse en Exportvrordi af er 

Doll. 26.8 Million, bvilken nenere under de fluktuerende Conjunkturer deels har 

vseret i Aftagende og deels i Tiltagende. Faldt saaledes af indtil Aaret 1876. 

da den afgav er Doll. 20.3 M., tiltog det folgende Aar til er Doll. 23.7 M., 

aftog derpaa igjen til Aaret 1879, da Vserdien kun androg til er Doll. 13.8 

M-, har derefter overhovedet vasret i Fremgang, og afgav i PeriodeDS SlutniDgsaar 

er Doll. 26.6 M., var det samme Belöb, som ved dens Begyndelse. Det 

vaesentligste Consumptionsmarked er Storbritanien. der overhovedet optager fra 

60 til 75 "„ af deo hele Export, og hvorefter kommer de forenede Stater 

med fra 25 til 40 %, medens mindre Kvantiteter er udfört til de forskielligste 

Markeder, af hvilke Frankrig er af störst Betydning, derefter Vestindieu, La- 

Platastaterne og Australien, for sidstnsevnte Markeds vedkommende hovedsagelig 

fra Britisk Columbia. De vaesentligste Produkter ere Planker, Bord og firkantet 

Tömmer af alle Slags der overhovedet afgiver er 80 'Ö af den hele 

Exportvserdi. 

1. Planker og Plankeender. 

Perioden aabnedes med en Export af 340,333 Std Hd, vierdsat til er 

Doll. 7.9 M., og afsluttede med 279,698 Std Hd, til Vajrdi er Doll. 9.4 M.. 

og viser saaledes en Afgang i Volunien, om end Forögelse i Vrerdi. De exporterede 

Kvantiteter sees under Aarrtekken at have varieret mellem, og under 

ovenindragne Tal, ned til 214,814 Std Hd i Aaret 1879. Det hovedsageligste 

Consumptionsmarked er Storbritannien, der overhovedet har optaget fra 75 til 

henimod 90 % af den hele Export, medens mindre Kvantiteter har funuet 

Afssetning paa andre europsaiske Markeder, hvoriblandt Frankrig indtager förste 

Pläds, og Resten i amerikanske Havne, hovedsagelig i de forenede Stater og 

ved La PlataflodeD. 

2. Bord. 

Perioden aabnedes med en Export af 911.794 Mille Fod, vardsat til er 

Doll. 9.2 M.. og afsluttede med 665.937 Mille Fod til Vjerdi er Doll. S.4 M., og 

viser under Aamekken en Fluktuation ned til 427.1 "13 Mille Fod i 1876, og op 

til 725,914 Mille Fod i 1882. Det vresentligste Consumptionsmarked er de forenede 

Stater, som alene optager fra 75 til 85 % af den hele Export. Resten har 

* Dessa tabeller kafra icke kunnat här intagas till följd af bristande utrymme.

120 

vaeret afsat hovedsagelig i Newfoundland, paa nord- och sydamerikanske Markeder, 

i Vestindien og Australien, det siste vaesentlig fra Britisk Columbia. Kun 

ubetydelige Kvantiteter af dette Produkt finder AfsEetning i Storbritannien og 

paa andre europseiske Markeder. 

3. Tömmer af alle slags. 

Hermed aabnedes Perioden med en samlet Export af 449,563 Tons, vaerdsat 

til er Doll. 5.5 Million, og afsluttede med 367,340 Tons til Vasrdi henved 

Doll. 5 M. Exporten har forresten varieret under Perioden mellem 685,820 

Tons i 1877 og 213,215 Tons i 1879. Storbritannien optager naesten den hele 

Export, og kun nogle mindre Partier finder Afssetning i andre europseiske 

Havne, hovedsagelig i Belgien og Frankrig. De hovedsageligste Arter ere: 

a. White Pine, hvoraf Exporten har varieret mellem 129,161 Tons i 

1879 og 413,787 Tons i 1877. Den androg i Periodens förste Aar til 256,371 

Tons og i dens siste Aar til 224,192 Tons. 

b. Eg, der har varieret mellem 27,459 Tons i 1879 og 97,766 i 

1877. Den androg i Periodens förste Aar til 90,425 og i det siste til 

52,448 Tons. 

c. Birk, der har varieret under Perioden fra 21,187 Tons i 1879 og 

54,194 Tons i 1875. Den androg i dens förste Aar til 43,968 og i det siste 

til 25,355 Tons. 

d. Red Pine, der har varieret mellem 19,911 Tons i 1880 og 56,540 

Tons i 1877. Den androg i Periodens förste Aar til 20,534 og i det siste til 

26,116 Tons. 

e. Alm, der har varieret mellem 8,648 Tons i 1879 og 28,905 Tons i 

1881. Den var i Periodens förste Aar 27,698 og i jjet siste 23,152 Tons. 

f. Ask, der har varieret mellem 2,562 Tons i 1879 og 10,182 Tons i 

1877. Den var i Periodens förste Aar 6,822 og i det siste 8,589 Tons. Af 

andre Artikler af noget videregaaende Betydning kan nasvnes. 

Aske, hvis Exportvserdi har varieret mellem Doll. 255,477 i 1879 og 

Doll. 546,228 i 1875. Consumptionsmarked hovedsagelig Storbritannien. 

Bark, hvoraf Export er opstaaet fra Aaret 1876, har senere taget et 

betydeligere Omfång, saaledes at Exportvserdien i 1881 androg Doll. 481,758. 

Consumptionsmarked nassten udelukkende de forenede Stater. 

Brände, hvis Exportvserdi har varieret mellem Doll. 295,187 i 1880 og 

Doll. 570,413 i 1874. Omtrent alt til de forenede Stater. 

Stav, hvis Exportvserdi har varieret mellem Doll. 178,600 i 1879 og 

Doll. 827,297 i 1874, medens den ved Periodens Slutning androg Doll. 481,200. 

Consumptionsmarked hovedsagelig Storbritannien, hvorhos ogsaa betydeligere Kvantiteter 

optages i de forenede Stater, og mindre Partior i Portugal og paa 

andre Markeder. 

Lcegler, hvis Exportvaardi har varieret fra Doll. 131,915 i 1875 til Doll. 

319,771 i 1883. Consumptionsmarked for en overveiende Deel i de forenede 

Stater, for mindre Partier Storbritannien, sydamerikanske og Stillehavsmarkeder. 

Tagspaan, hvis Exportvserdi har varieret mellem Doll. 103,905 i 1877 

og Doll. 326,870 i 1883. Consumptionsmarked de forenede Stater, Newfoundland 

og Vestindien. 

Sleepers, hvis Exportvserdi har varieret mellem Doll. 174,291 i 1876 og 

Doll. 637,969 i 1882. Consumptionsmarkedet hovedsagelig de forenede Stater, 

med mindre Partier til Storbritannien, Newfoundland og vestindiske Markeder. 

Som et samlet Kesultat fremgaar, at Export af Skovbrugprodukter hvad 

Volumen angaar under Perioden har vaaret i Tilbagegang, og traikker sig

121 

mere og mere fra europaaiske til amerikanske Markeder. I Periodens förste 

Halvdel falder saaledes henved 68 % af Exportvaerdierne paa de förstnaevnte, 

hvorimod i det siste Femaar kun er 54 %. Ganske faa og ubetydelige nye 

Markeder ere optagne. Nogen Tendents til Övergång til Export i mere forasdlet 

Tilstand er ikke i betragtelig Grad, om overhovedet, at spore. Snedkerarbeide 

indgaar imidlertid i Tabellerne under Manufakturvarer, blandt hvilke 

ved Periodens Begyndelse var indtaget forarbeidede Traevarer til Vasrdi Doll. 

492,621 og ved dens Afslutning Doll. 555,261. Det förstnaävnte Belöb representerer 

imidlertid for Doll. 420,064 forarbeidede Sukkerkasser, af hvilke 

Export i de senere Aar ganske er ophört. 

Fiskeri. 

Denne Bedrift afgav i Periodens förste Aar en Exportvaerdi af er Doll. 

5.3 Million, hvilken har vasret i overhovedet stadig Fremgang, og androg i dens 

siste Aar et Belöb af er Doll. 8.9 M. De vaesentligste Consuroptionsmarkeder 

er, de forenede Stater, Vestindien og Storbritannien, der tilsammen under Aarraekken 

har optaget fra 89 til 95 % af den hele Export, hvoraf falder paa 

sistnasvnte Marked fra 12 til 28 %. Efter disse kommer Brasilien, Britisk 

Guyana og Italien, medens Besten er fordeelt i mindre Partier över forskjellige 

andre Markeder. De vassentligate Artikler ere Torsk i törsaltet Tilstand, 

Makrel i Lage, Sild i Lage, og nedlagt Hummer og Lax, der tilsammen har 

afgivet fra 82 til 90 % af den hele Exportvaerdi, idet sistnaevnte Artikel 

dog kun i den senere Deel af Perioden er blevet af vsesentlig Betydning. 

1. Torsk i törsaltet Tilstand. 

Perioden aabnedes med en Export af 781,530 Cwt vaerdsat til er 2.7 

Million, og afsluttedes med 728,985 Cwt til Vaerdi er Doll. 3.7 M. og viser saaledes 

i siste Aar en Aftagen i Kvantitet men Forögelse i Vasrdi, grundet paa 

förhöiede Markedspriser. Den for Periodens siste Aar tilstedevaerende Tilbagegang 

i Kvantitet er dog vistnok alene at tilskrive sseregne Omstaendigheder, 

idet de nsestforegaaende Aar viser en betydelig större Export. Aaret 1876 

viser den mindste Export med 629,347 Cwt og Aaret 1881 den störste med 

946,828 Cwt. Det hovedsageligste Consumptionsmarked er Vestindien, der har 

optaget fra 52 til 74 % af den hele Export, i Periodens förste Halvdeel 

68'/2 og i det siste Femaar 59 1 /, °», og hvortil Exporten saaledes synes at 

vsere i Tilbagegang, hvilket navnlig gjaelder de siste 3 Aar af Perioden. Derefter 

kommer de forenede Stater, der har optaget fra 7 til 24 % af den 

aarlige Export, og livor ganske det omvendte Forhold finder Sted, idet denne i 

det förste Femaar kun var er 8 % til dette Marked, men derimod er 16'/.^ 

% i Periodens siste Halvdeel. Til sydamerikanske Markeder er exporteret fra 

O 1 /, til 16'/2 % af det hele aarlige Kvantum, henholdsvis i Periodens förste 

og siste Halvdeel 11 Vä 0Ctt I 3 °°'• Europieiske Markeder har optaget fra 

7 V2 til 14'/2 ?o, omtrent ligelig fordeelt över Periodens förste og siste Halvdeel. 

Af disse indtager Italien förste Rang, hvortil den aarlige Export har 

andraget fra 32,111 til 44,587 Cwt, Storbritannien med fra 10,492 til 32,068 

Cwt og Portugal med fra 7,904 til 34,79 3 Cwt. 

Foruden i törsaltet Tilstand er ogsaa foregaaet en Export af Torsk og 

Torskearter, deels fersk og deels vaadsaltet, röget eller laget, men som alt er 

af meget underordnet Betydning. 

2. Makrel i Lage. 

Af denne Artikel har Exporten under Perioden varieret mellem 67,449 

og 167,329 Barrels aarlig, der naesten alt uden Uudtagelse er afsat paa nordog 

sydamerikanske samt vestindiske Markeder.

3. Sild i Lage. 

122 

Af denne Vare er uDder de forskjellige Aar exporteret fra 85,627 til 

142,519 Barrels aarlig, hvorom overhovedet gjselder det samme, som ovenfor 

er anfört betrseffende Makrel, idet dog under Aarene 1876, 1877 og 1878 

tilsammen 13,988 Barrels blev exporteret til Sverige og 1,000 Barrelä til 

Danmark, hvilket imidlertid senere er ophört. Derimod afsattes aarlig nogle 

Smaapartier i Storbritanien, aom dog under hele Aarraekken ei har andraget til 

mere end 1,880 Barrels. Det höieste Parti i et Aar (1879) 611 Barrels. 

Af begge sistnsevnte Artikler er videre foregaaet endeel Export, deela i 

fersk og deels i nedlagt ligesom ogsaa i röget Tilstand, alt hovedsagelig for 

amerikanske Markeder, men hvoraf ogssa nogle Smaapartier har fundet Afssetning 

i Storbritannien, det störste Kvantum i noget Aar 302,990 ® röget Sild, 

ansat til en Vferdi af Doll. 20,347. 

4. Hummer nedlagt. 

I denne Artikel er under Perioden cfterhaauden udviklet en betydolig 

Bedrift, navnlig ved Chaleurbugten. Perioden aabnedes med en Export af 

4,320,180

123 

Gallons til Vawdi fra Doll. 88,917 till Doll. 186.796. Det hovedsagligste 

Consumptionsmarked er de forenede Stater, og dernaest Storbritannien, hvilke 

optager naasten den hela Export. Betydeligere Kvantiteter, — overhovedet er 

7t af det hele gjennem Aarraekken exporterede Kvantum — er Produkt af 

Britisk Columbia. 

Som et samlet Resultat fremgaar vistnok, at denne Bedrift overhovedet 

har vaeret i Fremgang, og har afgivet et atedse större og större Udbytte, hvad 

dog hovedsagelig er at söge i den store Opkoinst i hermetisk Nedlaegning af 

Hummer og Lax. Produkterne synes mere og mere at vinde Indgang paa europseiske 

Markeder, hvortil Exporten i Periodens förste Halvdeel gjennemsnitlig 

androg er 13'/a X af den hele Udförselsvserdi, medens den i det siste Femaar 

har udgjort er 25 1 /,, X: hvad dog hovedsagelig skyldes den ovenfor paapegede 

saa stasrkt udviklede Export af nedlagt Lax fra Britisk Columbia. Fraskilles 

dette Produkt, stiller Forholdet for de europaeiske Markeder sig saaledes 

er 17 '/3 X i den förste mod er 21 X i den siste Halvdel. Her gja>ldcr 

ogsaa, som ovenfor betraeffende Traelastexporten er anfört, at kun faa og höist 

ubetydelige nye Markeder ere optagne under Perioden. 

Agerbrug. 

Denne Bedrift afgav ved Periodens Begyndelse en Exportvaerdi af heniniod 

Doll. 19.6 Million, var under forskjellige Fluktuationer under Aarraekken, i 1882 

steget til henimod Doll. 35.G M., men aftog igjen i Periodens siste Aar (1883) 

til c:a Doll. 29.5 M., en Aftagen der hovedsagelig skyldes en Mindreexport 

af Byg, Mais, Havre og Erter, der tilsammen faldt af med er 8'/, M. Bushels, 

medens derimod Hvedeexporten tiltog med er 3'/, M. Videre aftog Exporten 

af Meel med er 200,000 Barrels, af Potetes med er 1.2 M. Bushels og 

andre Ssedarter med er Doll. 0.7 M. i Vaerdi. Det hovedsageligste Consumptionsmarked 

er Storbritannien, som under Aarraekken har optaget fra 44 til 71 % 

af den hele Export. Dernaest kommer de forenede Stater med fra 25 til 51 .'-, 

af samme, og hvilke 2:de Markeder saaledes har opslugt fra 8-3 til 97 % af 

den hele aarlige Ldförsel. Efter disse kommer Newfoundland, hvortil i de 

forskjellige Aar er udfört Produkter til en Vaerdi af fra Doll. 0.0 til Doll. 

1.6 M. Af andre Markeder af nogen Betydenhed kan nacvnes: 

Belgien med störst Export under Perioden Doll. 649,806 i 1880 

Frankrig » s> » • 440,920 i 1880 

Holland » » » » 308,212 i 1882 

medens Aarsvaerdien til hvert af samtlige andre Markeder kun under 3 Aar 

har översteget Doll. 100,000, og er af ganske underordnet Betydning. 

De vjcsentligste Artikler ere: 

1. Kornvarer af alle Slags, 

hvormed Perioden aabnedes med en Export af benved 13.4 Million Bushels, steg 

i Aaret 1880, da den naaede sit höieste Tal, til henved 72.7 M. Bushels, medens 

Perioden afsluttedes med en Udförsel af er 22.2 M. Bushels. 

Blandt disse indtager Hvede den förste Pläds, hvormed Perioden aabnedes 

med en Export af henved 6.6 M. Bushels, steg i Aaret 1880 til henved 12.2 

M. Bushels og var ved Periodens Afslutning er 11.7 M. Bushels. Dette Produkt 

finder sit vsesentligste Consumptionsmarked i Storbritannien, der har optaget fra 

69 til 97, eller med et Gjennemsnitstal er 87'/, X af den hele Export, 

hvorefter kommer de forenede Stater med fra 1'/, 'i' 28'/,i eller gjennemsnitlig 

er 12 % af samme, og hvormed saaledes nsesten den hele Udförsel er

124 

representeret. Newfoundland optager aarligaars endeel mindre Partier, og undtagelsesvis 

har nogen Export fundet Sted til Belgien och Holland. 

Dernsest kommer Byg, hvormed Perioden aabnedes med en Export af er 

3.7 M. Bushels (hvori dog inddraget et Parti Rug), var senere under forskjellige 

Fluktuationer i stigende indtil i Aaret 1882, da den naaede sit höieste Tal 

med henved 11.6 M. Bushels, og var ved Periodens Afslutning er 8.7 M. Bushels, 

alt nassten udelukkende afsat til de forenede Stater. 

Det nsest betydelige Produkt er Havre, hvormed Perioden aabnedes med 

en Export af henved 1 M. Bushels, naaede det höieste Tal i 1880 med er 

4.7 M. Bushels og var ved Periodens Afslutning igjen er 1 M. Bushels. Dette 

Produkt afsattes hovedsagelig til Storbritannien, hvortil under Perioden er udfört 

fra 13 til 95 % aarlig, eller med et Gjennemsnitstal henved 69 % af den 

hele Export. Newfoundland optager aarlig et Parti af fra 50,000 til 110,000 

Bushels, hvorhos Frankrig og Belgien i Aarene 1876, 77, 79, 80, 81 og 82 

har optaget nogle tildeels större Partier. 

Mais har under Aarrsekken afgivet en Export af fra 28,399 Bushels til 

över 5.4 M. Bushels om Aaret, alt omtrent uden Undtagelse til Storbritannien. 

Etter. Af dette Produkt er aarligaars exporteret fra or 1,7 til 4.2 M. 

Bushels, hovedsagelig til Storbritannien, der har optaget fra 50 til 90 % aarlig, 

eller gjennemsnitlig er 75 % af den hele Export. Resten vajsentlig til de 

forenede Stater, modens Newfoundland aarligaars optager mindre Partier og 

nogle saadanne under Aarene 1878, 80, 81, 82 og 83 ere exporterede til 

Tyskland, Holland og Belgien. 

Rug. Denne Vare er under Periodens 3 förste Aar i de officielle Tabeller 

indtaget sammen med Byg. Senere er aarlig exporteret fra 95,065 til er 

1.3 M. Bushels aarlig, der med gjennemsnitlig er 78 % er afsat til de forenede 

Stater. Under Aarene 1880, 81 og 82 er nogle större Partier afsat 

til Belgien og Holland, hvorhos en Deel mindre Partier ogsaa er afsat til Storbritannien, 

Tyskland och Frankrig. 

2. Meelvarer af alle Slags, 

hvormed Perioden aabnedes med en Export af 593,479 Barrels, der i 1877 

falde af til kun 311,948 Barrels, steg i 1879 til 685,755 Barrels og var 

ved Periodens Afslutning 598,068 Barrels. 

Blandt disse indtager Hvedemeel den förste og aldeles overveiende Pläds, 

og hvormed Perioden aabnedes med en Export af 540,317 Barrels, falde af i 

1877 til kun 276,439 Barrels, steg i 1879 til 580,776 Barrels og var ved 

Periodens Afslutning 526,340 Barrels. Ogsaa her gjaelder at Storbritannien 

indtager förste Pläds som Consumptionsmarked, og med fra 49 til 82 % aarlig, 

eller gjennemsnitlig er 66 % af den hele Export. Derefter kommer Newfoundland 

med gjennemsnitlig 23'/^ og de forenede Stater med er 8'/2 Xi medens 

Resten er fordeelt i mindre Partier över forskjellige Markeder. Af europseiske 

Markeder har Frankrig i Aaret 1874 taget et betydeligere Parti. 

Af alle andre Meelarter, iblandt hvilke Havremeel indtager förste Pläds, er 

under Perioden aarlig exporteret et Kvantum af fra 231,000 til 177,000 

Barrels, eller gjennemsnitlig er 75,500 Barrels aarlig, hvoraf er 75 % er 

afsat til Storbritannien og Besten omtrent udelukkende til de forenede Stater 

og Newfoundland. 

Af andre Produkter af noget videregaaende Betydning kan nsevnes: 

Frugter, hvoraf Exporten har varieret mellem 51,084 Barrels i 1874 og 

340,322 Barrels i 1881 og var i Periodens Slutningsaar 166,220 Barrels, 

hovedsagelig for det britiske og dernaest det nordamerikanske Marked.

125 

Hö, almindeligvis i mindre Kvantiteter, men hvoraf ogsaa Exporten i et 

enkelt Aar er steget til det betydelige Kvantum 168,667 Tons, vaerdsat til 

Doll. 1,818,560, i aldeles overveiende Grad til de Forenede Stater. 

Malt, hvoraf Exportvaerdien efterhaanden er steget fra Doll. 153,780 i 

Aaret 1874 til Doll. 1,136,700 i 1883, ogsaa i aldeles overveiende Grad til 

det amerikanske Marked. 

Potetes, hvoraf fra Aaret 1876 er opstaaet en Export, der allerede det 

fölgende Aar opnaaede det betydelige Omfång af över 3.1 Million Bushels, har 

senere fluktueret betydelig og opnaaede i Aaret 1882 er 3.8 M. Bushels; var i 

Periodens Slutningsaar 2,424,979 Bushels, vajrdsat til Doll. 1,048,954. I de 

2:de Aar 1878 og 1880 er de betydeligere Kvantiteter af henholdsvis 319,985 

og 444,026 Bushels afsat i Storbritannien, men forövrigt i overveiende Grad i 

de Forenede Stater, med mindre Partier i Newfoundland, Yestindien og Sydamerika. 

Som et samlet Kesultat fremgaar, at Export af denne Art Produkter har vseret 

i staerk og lovende Fremgang og stedse er blevet af större og större Betydning. 

Gjennemsnitsvaerdien var i Periodens förste Halvdeel henved Doll. 22 M., og 

i dens siste Halvdeel henved Doll. 32 M., altsaa en Fremgang af henved 

50 %. Det er her imidlertid at erindre, at i Modsaetning til de tvende Industribrancher, 

Skovbrug og Fiskeri, hvor fremmede Produkter kun for en forsvindende 

Deel indgaar i Exporten, danner disse blandt Agerbrugsprodukter en 

meget betydelig Bestanddeel, der overhovedet kan ansaettes til er '/»"Deel af 

den hele Exportvaerdi. Disse bestaar hovedsagelig af Mais og Hvede. hvoraf 

förstnaevnte naasten udelukkende og sistnaevnte for x /.- a '/2'Deel er fremmed 

Produkt. For de förste 2:de Aar af Perioden mangler. som ovenfor naevnt, 

de fornödne Data herom i de officielle Tabeller. Ogsaa i denne Bedrift synes 

Exporten at vise Tendents til mere og mere Övergång til europaaiske Markeder. 

I Periodens förste Halvdeel var saaledes GjennemsnitsvaTdien til disse er 

55'/2, mod i den sidste Halvdeel er 60 l /2 % 

Fædrift. 

Denne Bedrift afgav ved Periodens Begyndelse en Exportvaerdi af er 

Doll. 14.7 Million, var under overhovedet temmelig jaevn Stigen til i Aaret 1881, 

da den afgav er Doll. 22.7 M., og androg i Periodens Slutningsaar er Doll. 

21.2 M., en Aftagen der hovedsagelig skyldes en betydelig Tilbagegaug i Export 

af Smör, hvilken, da dette vassentlig kuns gjaelder Aaret 1883, dog maaske for 

en Deel tör vaere blöt forbigaaende. Videre en Tilbagegang i Export af Peltsvarer 

samt Kjöd- og Fleskevarer. Tilbagegangen i nsevnte Artikler representerer 

tilsammen en Vaerdi af er Doll. 3.4 M. Derimod har Fremgang fundet 

Sted hovedsagelig i Export af levende Kvaeg, Mg og Ost. Det hovedsageligste 

Consumptionsmarked er ogsaa her Storbritannien, som under Aamokken har optaget 

fra er 55 till er 73 % af den hele Export. Dernaest kommer de Forenede 

Stater med fra er 27 til 45 % af samme, og hvilke 2:de Markeder 

med et Gjennemsnitstal representerer 96 a 97 % af den hele Vserdi, og efter 

hvilke kommer Newfoundland med henved 3 %. Alle övrige Markeder ere 

saaledes overhovedet omtrent betydningslöse. Kun Frankrig har i Aaret 1876 

taget et betydeligere Parti af forskjellige Artikler, der tilsammen er ansat til 

en Vaerdi af henved Doll. 300,000. 

De vaesentligste Artikler ere: 

1. Levende Kvæg, 

hvormed Perioden aabnedes med en Exportvjerdi af henved Doll. 2.3 Million, 

var i Tilbagegang i Aarene 1875 og 1876, i hvilket siste Aar den faldt til er

126 

Doll. 1.6 M., har senere vaeret i jasvn og stserk Fremgang og naaede i Periodens 

Slutningsaar henved Doll. 7.1 M. 

naevnte Dyrearter. 

Gjenstasd for saadan Export er neden- 

Heste, hvormed Perioden aabnedes med en Export af 5,399 St. til Vaerdi 

Doll. 570,544, faldt af under Aarene 1875 og 76, i sistnaevnte Aar til 4,300 

St., vaerdsat til Doll. 443,038, har senere vaeret i Stigende indtil Aaret 1881, 

da den naade sit höieste Stykketal med 22,008 St. til Vaerdi Doll. 2,097,724, 

og var i Periodens Slutningsaar ätter faldt af til 13,500 St., vasrdsat til Doll. 

1,697,901. Af disse er med et Gjenaemsnitstal henved 95 % afsat til de 

Forenede Stater, er 2.2 % til Newfoundland og til Britisk Vestindien afsattes 

aarligaars endel. Kun i Aarene 1877, 78, 79 og 80 er större Antal afsat 

til Storbritanien, henholdsvis med 554, 1,755, 1,247 og 585 St., en Export 

som i fölgende 

kun 117 St. 

Aar nsesten ganske er faldt bort. og andrager tilsanimen til 

Hornkvæg, hvormed Perioden aabnedes med en Export af 39,623 St., 

vaerdsat til Doll. 951,269, var i Tilbagegang i Antal til Aaret 1877, da den 

kun var 24,127 St., men har senere vaeret i naäeten uafbrudfc Fremgang og 

var i Periodens Slutningsaar 67.060 St. til Vserdi Doll. 3,995,090. Den 

hovedsagelige Export var ved Periodens Begyndelse og i dens förste Halvdeel 

til de Forenede Stater, der optog fra 92 til 58 % af det hele Antal, men 

som under dens siste Halvdeel er faldt af fra 43 til 12 %, var i Periodens 

Slutningsaar 36 %. Gjennemsnitlig i den förste Halvdeel 75 mod 27 ,% i 

siste, under hvilken den hovedsagelige Export er trukket över til Storbritannien, 

som i denne optog henved 60'/3 mod kun henved 20'/, % i den förBte Halvdeel, 

hvilket Forhold dog hovedsagelig skyldes en staerk tiltagen Export til 

dette Marked, mindre en Aftagen til de forenede Stater. Efter disse Markeder 

optages den störste Deel af Exporten i Newfoundland, hvortil uBder Perioden 

er udfört et Antal af fra 2,532 til 4,884 St. aarlig, eller gjennemsnitlig 3,876 

St., og derefter kommer S:t Pierre-Miquelon med et Middeltal af 65 St. 

Til Britisk Vestindien er aarligaars udfört et mindre Antal, tilsammen 775 St., 

til Belgien i Aarene 

Aaret 18S0 90 St. 

1880, 81 og 83 tilsammen 651 St. og til Frankrig i 

Faar, hvormed Perioden aabnedes med en Export af 250,081 St., vierdsat 

til Doll. 702,564, faldt af i Aaret 1876 til 141,187 St., tiltog til Aaret 

1880, da Exporten androg 399,393 St., har senere vaeret i Aftagende og var 

i Periodens Slutningsaar 308,662 St., vasrdsat til Doll. 1,392,279. Den hovedsagelige 

Export har under hele Perioden vaeret til de Forenede Stater, som har 

optaget fra 70 til 98 % af det hele aarlige Antal, dog, ved eu siden 1877 

opkomniet Export til Storbritannien, i den senere Deel af Perioden af en mindre 

overveiende Betydning. Medens saaledes Exporten til dette (det amerikanske) 

Marked i Periodens förste Halvdeel androg fra 93 til 98 % aarlig, eller gjennemsnitlig 

95 %, var Gjennemsnitsprocenten i den siste Halvdeel kun 75. Til 

Newfoundland er foregaaet en Export af fra 3,045 til 6,551 St. aarlig, gjennemsnitlig 

4,958, til S:t Pierre-Miquelon fra 653 til 1,921 St. aarlig, gjennemsnitlig 

1,407 St., og til Britisk Vestindien fra 80 til 1,578 St. aarlig, 

eller med et Gjennemsnitstal 472 St. pr Aar. Som ovenfor naevnt, opkom i 

Aaret 1877 en Export af Faar til Storbritanien med 3,170 St., der i de 3 

fölgende Aar antog betydelige Dimentioner og i Aaret 1880 naaede 110,143 

St., eller er 28 % af den hele Export, men som i de 3 siste Aar har varieret 

fra 71,556 til 80,222 St., eller er 23 % af samme. I Periodens siste Aar 

optog Belgien 1,242 St., hvorhos undtagelsesvis nogle mindre Antal er afsat 

til vestindiske Besiddelser og Sydamerika.

127 

Endelig er under hele Perioden foregaaet en Export af levende Svin, der 

dog er af ganske underordnet Betydning og har andraget fra er 2,000 til 

7,000 St. aarlig, alene med Undtagelse af i Aaret 1875, da Exporten naaede 

16,779, alt i overveiende Grad til de Forenede Stater. 

2. Smör, 

hvormed Perioden aabnedes med en Export af er 12.2 Million S, der under 

forskjellige Fluktuationer overhovedet har vaeret i Stigende indtil Aaret 1880, 

da den naaede sit höieste Tal med henved 18.9 M. &, men har i de 3 paafolgende 

Aar vaäret i Aftagende til 17.8 Million

128 

ning ätter oppe i er 44 %. Gjennemsnitsexporten til dette Marked andrager 

under Perioden 25 ä 26 % af den hele Udför3el. Newfoundland og S:t 

Pierre-Miquelon har under Perioden optaget fra er 220,000 til 572,000

129 

Montevideo (Uruguay) den 10 februari 1885. 

(Årsberättelse för 1884.] 

De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet är 1884 inhemtas af följande: 

Af dessa fartyg hafva 4 svenska och 7 norska härifrän afgått med hitförda 

laster. 

Hela antalet med last lutkomna fartyg utgjorde således 90 om 49,529 tons, 

hvilka siffror utvisa en förökning af 47 fartyg om 27,040 tons. hvarutaf 4 

svenska om 5,863 tons och 43 norska om 21,177 tons. 

Det för Sverige utklarerade fartyget lastade i Paysandu 825 pipor talg. 

Bruttofrakterna utgjorde: 

De sammanlagda fraktbeloppen utvisa alltså en förökning af omkring 72Yä 

% jemförd med 1883. 

Förtjensten å dessa frakter har dock varit lägre än något föregående år. 

Till stationen med stenkol under året anlända 31 af de Förenade rikenas 

fartyg om tillsammans 25,063 reg.-tons inseglade endast £ 38,537 eller 30'/, 

sh. pr reg.-tons emot 33'/3 sh. under år 1883. För hitsegling från kolhamnarna 

och lossning af last förbrukas vanligen 100 å 120 dagar. 

Saltfrakterna voro 18 ä 19 sh. pr eng. ton. 

De ofördelaktigaste voro dock frakterna för styckegodslasterna från Marseille, 

emedan deras certepartier bestämma att lossningen skall ske enligt bruk 

(»eoutume»), och då något sådant ej finnes faststäldt, få fartygen ofta ligga 2 å 

2 1 /, månad under lossning. 

Intet af de till stationen anlända svenska fartygen kunde härstädes erhålla 

någon last. Fem norska fartyg lastade för hamnar i den Argentinska 

republiken till ytterst låga frakter, dessutom afgingo härifrån med last endast 

ett norskt fartyg till New-York med omkring 13 sh., tvenne till afrikanska hamnar 

med 21 /j sn - och 1 till England med 21 sh., allt pr reg.-tons. 

Häraf framgår att fraktförtjensten för segelfartyg årligen aftager och att 

de nationer som ej kunna deltaga i La Platås kolossala varuutbyte medelst 


130 

passande och tidsenliga ångfartyg, inom kort komma att blifva alldeles uteslutna 

från all förtjenst på densamma. 

Besättningarne utgjordes af: på svenska fartyg 334 man, på norska fartyg 

801 man. 

Från svenska fartyg afmönstrades 2 och från norska 21 man, och påmönstrades 

på svenska 11 och på norska 34 man. Från svenska fartyg rymde 8 

och från norska 22 man. 

Rymningarna hafva tilltagit i en märklig grad, hvilket missförhållande är 

att tillskrifva dels de härstädes betalda höga hyrorna och dels att numera all 

hjelp vägras från regeringens sida att fasttaga rymmare från handelsfartyg i land. 

Så snart härvarande statistiska byrå blifver i stånd att lemna nödiga uppgifter 

öfver föregående års verksamhet, skall jag hafva äran inkomma med utförlig 

rapport öfver republikens handel och sjöfart. 

Wilhelmstad (Curaçao) den 17 februari 1885. 


Sam. Blixén. 

Intet svenskt fartyg besökte distriktet under året; af norska fartyg ankommo 

2 om tillsammans 337 tons, det ena med last, det andra i barlast; båda 

dessa fartyg afgingo likaledes det ena med last och det andra i barlast. 

För öfrigt har icke någonting af vigt tilldragit sig. Handelsförhållandena 

lemna mycket öfrigt att önska. Emellertid finnes anledning tro att snart en 

gynsam förändring skall inträda; om misshälligheterna mellan Holland och Venezuela 

biläggas, kommer sannolikt differentialtullen af 30 % på införseln från 

Antillerna till Venezuela att upphäfvas, och det skulle otvifvelaktigt bidraga att 

höja vår handel. Utförseln af fosfat härifrån sysselsätter ett stort antal fartyg. 

Helsotillståndet har under året varit mycket godt. 

Vera Cruz den 30 januari 1885. 

(Årsberättelse för 1884..) 

Léon V. Leyba. 

Hufvudstationen samt vice konsulsstationerna Minatitlan, Frontera de Tabaseo 

och Merida besöktes under år 1881 af tillsammans 19 svenska fartyg om 5,809 

tons och 72 norska om 25,982 tons. Till Tampico ankommo inga af de Förenade 

rikenas fartyg, och från Laguna saknas uppgifter. 

F. M. Petersen.

Archangel den 16 Marts 1885. 

131 


Vedlagt liar jeg den jErc at fremsende General-Consulatets Aarsberetning 

tor 1884 med de til samme hörende Skibsfortegnelser. Det vil sees, at de 

rbrencde Rigers Deeltagelse i Skibsfarten paa Districtet, som allerede i flere 

Aar har vaeret i jsevn Tilbagegang, ogsaa ifjor aftog, sanmienlignet med nEestforegaaende 

Aar. Jledens DrEegtigheden i Aaret 1875 var 1-1,428 Tons af 

svenske og 70,880 Tons af norske Fartöier. og henlioldsvis 7,394 og 55,541 

Tons i 1880, gik den ifjor ned til 4,468 Tons for svenske og 43,300 Tons 

tor norske Fartöier, ankomne til Districtet. Sammenlagt udgjorde Droegtigheden 

af svenske og norske Skibe de ntevnte Aar 45.4 °„. 32.5 ,''„ og 29.9 % af 

den samlede Tonnage af de til Districtet fra Udlandet ankomne Skibe. Hovedgrunden 

til denne Nedgång maa söges i den Tilvrext, som Dampskibene have 

faaet ogsaa i dette Farvand, ifjor 51.8 \ af den samlede Tonnage, 159.736 

Tons, og isfer, at de i den sidste Tid liave kastet sig ind i Traelastfarten, som 

tidligere udelukkende besörgodes af Seilskibe, og i hvilken Fart de forenede 

Rigers Fartöier liovedsagelig have vreret anvendte. Ifjor udförtes c:a 30 % 

og ntestforegaaende Aar omkring 13 °0 af Districtets Trfclast i Dampskibe. 

Tndtil sidste Aar har det vteret en meget sjelden Undtagelse at see et norsk 

Dampskib heroppo; ifjor besögtes Districtet af 4. Sverige, som for nogle Aar 

siden tog livlig Deel i Dampskibsfarten paa Districtet (af 28 svenske Fartöier 

i 1875 vare 16 Dampskibe, drregtige 9.498 Tons), har senero vaeret svagt representerat; 

ifjor ankom saaledes blöt 1 svensk Dampskib. 

Fjoraarets Fragter vare lavere end nogensinde, og er det vanskeligt at 

antage. at Farten for Skibe med länge Reiser eller andet Uheld kun bave medfört 

Fordeel. Som tidligere ankom Skibenc med faa Undtagelser i Ballast, for 

en stor Deel fra Norge, liovedsagelig fra nordlige Havne, hvortil de paa Reisen 

hertil bringe Kul- og Saltladninger. For Arehangels Vedkommende ankom saaledes 

ifjor af den samlede Tonnage til Stedet i alt 119.126 Tons, 40.6 % 

fra Norge, 44.3 % fra Storbritanien og Resten fra andre Lande. 

Uagtet A'ferdien af Arehangels Export ifjor viste nogen Fremgang, sammenlignet 

med Aaret 1883. blive Klagerne över Tilbagegang i Udbyttet af 

Stedets Handel mere og mere höilydte. Nrest Udlandets lave Priser og kostbara 

Indkjöb paa Productionsstederne ved Concurrence med Kjöbmsend fra 

Östersöhavnene, ligger Grunden hertil i besvcerlige Vei förbindelser for Varernes 

Frembringelse fra Indlandet, i höie Skibsafgifter og store Lsegtringsomkostninger 

iuden Lastningen formedelst Havnens og det ncernieste Farvands lidet tilfredsstillende 

Beskaffenhed, uheldige Omstamdigheder, som tildeels med forholdsviis 

smaa Omkostninger maatte kunne afhjadpes, men som naturligviis reducera 

Nettoudbyttet ved Varernes Salg til Udlandet og umuliggjör Skibning af mindre 

vjerdifulde Varor. Man har Haab om i den ntermere Framtid for en Deel at 

faae disse Ulemper afhjulpne ved Farvandets Uddybnirg. ligesom Udsigterne til 

Realisation af et allerede gammelt Project om Jernbaneforbindelse mellem Volgaog 

Dvinafloderne for Ncervsorende ere noget lj-sere. Planen bestaaer i at bygge 

en Linie fra Dvina- og Vyitschegdaflodernes Sammenlöb i Naerheden af Byen 

Viliki-Ustjug til Vjatka, som senere ved Jernbane ttenkes sat i Förbindelse

132 

med Perm. Fra dette Sted udgaaer en Jernbane til Jekatarinenburg, som vil 

blive Gjennemgangspunkt for den nylig besluttede sibiriske Jernbane fra Samara 

över Ufa og Slatoust. Med Udförelsen af disse Planer, som ville faae stor 

Betydning for Arebangels Handel, tor dog endnu have god Tid. Derimod 

synes et af den sibiriske Riigmand Sibiriakoff fremsat Forslag om Veiforbindelse 

mellem Floderne Ob og Petschora for Udförsel af sibiriske Varer ret 

snart at blive sat i Arbeide, hovcdsagelig paa Hr Sibiriakoffs egen Bekostning. 

Udsigterne for Arehangels Exporthandel indeviserende Aar ere ikke meget 

lovende. Af Trselast vil antagelig Udförselen herfra blive omtrent som ifjor. 

fra Onega, Soroka og Mesen adskillig mindre. Det er stordeles vanskeligt at 

opgjöre nogen Mening om det til Skibning kommende Kvantum, saameget mere 

som Dampskibenes Deeltagelse i Tradastfarten har medfört, at det, i Modssetning 

til tidligere, bliver mere og mere almindeligt, at Skibning af nyskaaret Last 

udover Hösten effectueres af Aarets Tömmer. Districtets samlede Udförsel var 

ifjor c:a 45,000 S:t Petersb. Standard, hvilket Kvantum iaar neppe vil blive 

naaet. Megea Last er allerede solgt, efter hvad forlydes til fölgende Fritombordpriser: 

for l:sto Sort £ 13 — 13—10 2:den Sort £ 9—9—10 3:die 

Sort S. 7. Udförselen af Havre vil blive meget mindre end ifjor, antagelig 

omkring 300.000 Tsehetvert, af Liin og Stry c:a 500,000 Pud: af Liinsaed 

ventes saagodtsom ingen Tilförsel. Exporten af Tjasre og Beeg vil som almindelig 

beroe paa Udlandets Behov og Priser. 

Efter strong Kulde i Begyndeisen af Vinteren har man nu laengere Tid 

hävt mildere Veirligt med temmelig betydeligt Snefald. Sundhedstilstanden i 

Districtet synes, saavidt her bekjendt, for Nservrerende at vaere ganske tilfredsstillende. 

Til Districtet ankom fra Udlandet 135 norske Fartöier, 5 med Ladniug 

og 126 i Ballast, tilsammen draägtige 43,283.80 Tons, hvoraf 4 Dampskibe, 

som alle afgik med Ladning til Udlandet. 

De tre foregaaende Aar ankom til Districtet: 

Den svenske Skibsfart paa Districtet, sammenlignet med 1883, aftog med 

1.333.93 Tons, samme Antal Fartöier; den norske aftog med 32 Fartöier og 

6.626.94 Tons. 

Optjent Bruttofragt var:

133 

Som sees, vare do optjente Fragter for indgaaende Ladninger, som tidligerc, 

ogsaa ifjor forsvindende StBrrelser. Naar undtages et Par Stykgodsladninger, 

som i Regelen hidföres i Dampskibe. bestaaer Archangels Import fra 

IJdlandet, udenfor norsk Finmarken, nsesten udelukkende af Mais, Liverpoolsalt 

og Steenkul, samtligo Varer mere at betragte som Ballast, idet Fragterne ere 

~aa lave, at Udbyttet. naar Tidstab ved Lösningen tages i Betragtning, ofte 

bliver höist ubetydelig. Man troer fremdeles at burde gjentage Advarsel mod 

at hidbrioge Salt og Kul, usolgt for egen Regning, samt ligeledes at erindre 

om. at Lösning udenfor Barret bör undgaaes. 

Optjent Bruttofragt pr Ton for det hele Distriet var: 

De tre foregaaende Aar vare Bruttofragterne: 

Det er en Sclvfolge, at det her opstillede Forbold mellem Tonnage og 

Fragtudbytte ikke giver noget correct Billede af Aarets Fragtsatser, men mere 

tjener til Sammenliguing mellem de forskjellige Aar. Reisernes Längder og 

andre Onistiendigheder liave naturligviis stor Indflydelse paa de optjente Fragters 

Störrelse.

Specificeret Oversigt af til Consulatdistrictet i Aaret 1884 ankomne Skibe, russiske Kystfartöier 

fra norsk Finmarken ikke medregnede. 

(Toldkammernes Opgaver). 

134

Hvoraf ankom til Archangel 

135 

Det vil heraf sees, hvilken betydelig Rolle norske Havne spille i Farten 

paa Archangel, idet 40.6 % af den samlede Tonnage kom fra Norge, hovedsagelig 

fra nordlige Havne, hvorhen paa Reisen hertil bringes Kul- og Saltladninger. 

Fra Storbritannien ankom 44.5 %, og falder saaledes paa andre 

Lande blöt 15 % af den samlede Tonnage. Betraeffende Onega, Soroka og 

Mesen fattes specifieerede Opgaver, men kan Forholdet for disse Steders Vedkommende 

antages at vsere lignende. 

Naar Tabellen udviser et forholdsviis stort Antal Skibe med Ladning, 31 

Fartöier og 11,614 Tons, hvilket senere vil sees ikke at staae i Forhold til 

Stedets Import, har dette sin Grund i at en stor Deel af disse Fartöier kun 

deelviis bragte Ladning som Ballast. Dernsest maa bemaerkes, at ballastede 

Fartöier, som bringe selv den ubetydeligste Gjenstand under Connossement, af 

Toldkammeret opföres som ankomne med Ladning, medens de paa den anden 

Side regnes som ballastede, om Ladning medbringes for egen Regning, men 

uden Connossement. 

Af efterfölgende Tabel fremgaaer en ganske betydelig Stigning i Antal af 

til Districtet sidste Aar ankomne Dampskibe, sammenlignet med foregaaende. 

Medens Dampskibstonnagen for det hele District i 1883 var 35.8 % af Aarets 

samlede for Seil- og Dampskibe sammenregnede, udgjorde den ifjor 51.8 X a f 

samme. Af de til Archangel ifjor ankomne Fartöier var Tonnagen af Dampskibe 

59.9 % mod 42.4 % i Aaret 1883. Stigningen er nsermest en Fölge 

af at Dampskibene ifjor i långt höiere Grad end tidligere deel tog i Trselastfarten 

paa Districtet. Medens denne for nogle Aar siden nsesten udelukkende 

besörgedes af Seilskibe, udförtes ifjor 36 % og foregaaende Aar 13 % af 

Districtets Traelastexport af Dampskibe.

136 

Summarisk Oversigt af til Districtet 

(Toldkammer- 

Fra Archangel afgik ifjor til Udlandet udenfor norsk Finmarken 302 

Skibe, draegtige 118,231 Tons, hvoraf 114 Dampskibe, draagtige 71,060 Tons. 

1 Dampskib overligger her, og 2 Seilskibe afgik i Ballast til Onega. hvorfra 

de ere anförte som afgaaede til Udlandet. I Aaret 1883 afgik fra Stedet 

342 Skibe, dragtige 115,919 Tons, hvoraf 78 Dampskibe, drsegtige 49,179 Tons. 

Fra diase Steder skeede Udförselen (udelukkende Traelast)

de sidste fem Aar ankomne Skibe. 

nes Opgaver). 

137 

Tonnagen af Dampskibe udgjorde saaledes ifjor 28.5 % mod 11.9 % 

Aaret 1883 af den sarnlede for Damp- og Seilskibe sammenregnet. 

Ingen Desertioner fandt, saavidt vides, ifjor Sted fra norske og svenske 

Skibo i dette District. 

Consulatafgift blev sidste Aar her i Archangel opkrasvet af 

80 norske Skibe, dr. 22.569.01 Tons. med Srb. 790.06 

11 svenske » » 3.43S.09 » » » 119.83 

Fragterne stode ifjor tildeels betydelig under foregaaende Åars og lavere 

end nogensinde.

138 

Trælastfragterne vare saaledes pr S:t Petersburg Standard.

Tjærefragterne vare pr Barrel. 

Fra Archangel: 

139 

Havrefragteme vare pr Quarter h 320 "B? engl. 


Til Englands Östkyst 2 Sh. 1 D., 2 Sh. 3 D., 2 Sh. 4 7, D., 2 Sh. 7 D., 2 Sh. 8 D. 

» Continentet mellem Hamburg og Havre i Regelen 10 % mere. 

Linssedfragterne vare pr Quarter ä 424 "8 engl. 


Til engelske Havne almindelig i Forhold til Havrefragteme efter London Baltic 

printed råtes. 

Flaxfragterne vare pr Ton. 


For Tow og Codilla dobbelt Fragt. 

Import. 

Fra norsk Finmarken indförtes i russiske Kystfartöier: 

1) til Archangel i 218 Fartöier, drsegtige 14,536 Tons, hvoraf 8 Dampskibe. 

2) til Onega, Soroka, Kem og Mesen indfortes 

i 36 Fartöier, dr. 1,814 Tons. 

Saltet, törret Fisk og 

saltet Sild Pud 69,504 til Vserdi Srb. 64,259

140 

Import fra andre udenrigske Steder: 

1) til Archangel: 

a) fra Norge: 

b) fra andre Steder, hovedsagelig Hamburg 

og England: 

2) til Onega og Soroka: 

Export. 

Til norsk Finmarken udförtes i russiske Kystfartöier: 

1) fra Arehangel i 176 Fartöier, drsegtige 12,015 Tons, hvoraf8 Dampskibe: 

Meel, Gryn, hovedsagelig:

141 

2) fra Onega, Surna, Soroka, Kem og Mesen 

i 100 Fartöier dr. 4,934 Tons: 

Til andre udenrigske Steder: 

1) fra Archangel: 

2) fra Onega: 

Traelast ... S:t Pet. Stånd. 6,540 til Vaerdi Srb. 238,807 

3) fra Soroka: 

Traelast ... S:t Pet. Stånd. 5,762 til Vierdi Srb. 392,280 

4) fra Mesen: 

Traelast ... S:t Pet. Stånd. 5,300 til Vaerdi Srb. 244,593 

Srb. 875,680 

Export til andre udenrigske Steder Srb. 7,965,345

142 

De opstillede Talstörrelser ere som tidligere Aaringer hovedsagelig og for 

Importens Vedkommende udelukkende tagne af Toldkammernes Opgaver, uagtet 

vistnok ogsaa sidste tildeels ere mindre nöiagtige, baade betrseffende Varernes 

Masngde og de opförte Vserdier for samme. For toldfrie Varer stötte Toldkammernes 

Optegnelser sig hovedsagelig til Skippernes löse Angivelser, livis 

Nöiagtighed, som rimeligt kan vsere, ofte efterlader meget at önske. Med Hensyn 

til Exporten til norsk Finmarken ere ligeledes de anförte Tal overeensstemmende 

med Toldkammernes, men har man for Hovedexportens Vedkommende 

til Steder udenfor Finmarken vseret nödt til at holde sig Kjöbmsendenes 

for Udlandet udarbeidede Exportliste, hvis Rigtighed ikke kan betvivles, 

uagtet den ikke stemmer med de officielle Opgaver, som saaledes i Hovedsunimen 

har c:a 350,000 Rubel större Vscrdanssettelse paa de udförte Varer, samtidig 

med at Vareniaengderne paa flere Poster ikke ubetydelig overskride de 

paa Kjöbmsendenes Liste opförte. 

Efter ovenstaaende Tabel skulde altsaa Vserdien af Distrietets samlede 

Udförsel ifjor overstige foregaaende Åars med Srb. 942,944 og vsere kommen 

tilbage til meget nser samme Belöb, som Exportens Vserdi udgjorde i Aaret 

1882, der imidlertid fremviser en betydelig Nedgång sammenlignet med Aarene 

1880 og 1881. Forrige Åars Stigning viser sig paa alle Poster, baade i Udförselen 

til Finmarken og til det övrige Udland, saavel for Archangel som for 

Onega, Soroka og Mesens Vedkommende. 

Ved Sammenligning af Exportlisterne for Arehangels Udenlandshandel for 

sidste og naest foregaaende Aar findes en Merevserdi for ifjor af Srb. 635,153. 

Dette skyldes hovedsagelig en for Stedet ualmindelig stor Havreexport, 462,281 

Tschetw., beregne ttil Srb. 2,080,264, mod 244,733 Tschetw. og Srb. 1,104,933 

i Aaret 1883. Dernsest udförtes ifjor 67,130 Tschetw. Liinsaed til beregnet 

Vaerdi Srb. 805,560, mod 41,463 Tschetw. og Srb. 488,406 det foregaaende Aar. 

Paa Grund af Ildsvaade paa et af Arehangels Sagbrug blev Stedets Udförsel 

af Traelast noget mindre end i 1883, henholdsviis 27,711 og 30,468 S:t Pet. 

Standard. Naar Fjoraarets Skibning af denne Vare desuagtet viser en Merevserdie 

af Srb. 52,064, er det en Fölge af vilkaarlig Vurdering, ligesom dette 

i mere og mindre Grad kan siges at vsere Tillseidet med samtlige her anförte 

Vserdier, der vistnok i Regelen ere for lavt ansatte og ikke, som de egentlig 

skulde, reprsesentere Markedsprisen paa Varerne med Tillseg af Skibningsomkostninger. 

De tjene saaledes mere til Sammenligning med foregaaende Aar.

Nedenstaaende Tabel viser, til bvilke Lande Arcbangels vigtigere Exportvarer 

bleve udförte, Exporten til norsk Finmarken ikke taget i Betragtning. 

Ogsaa ifjor viste sig en betydelig Nedgång i Exporten af Archangels vœrdifuldeste 

Udfo'rselsvarer, Liin og Stry. Medens saaledes i 1883 samlet udförtes 

593,869 Pud, beregnet til Srb. 2,468.959, udgjorde Udförselen ifjor blot 

468,611, vserdsat til Srb. 2,030,383. Fjoraarets Export af Tjsere og Beg 

viste ogsaa Nedgång, sammenlignet med Aaret 1883, nemlig 113,202 og 135,596 

Barrels, til Vaerdi henholdsviis 605,430 og 700,731 Rubel. De övrige Exportvaror 

have mindre Betydning. Mod det Ssedvanlige udförtes ifjor ubetydelige 

Kvantiteter af Hvede og Byg, hvorimod ingen Udförsel fandt Sted af 

Rug, hvilken Kornsort iövrigt de seuere Aar kun undtagelsesviis har vaeret 

skibet fra Arcbangel. Forsög bar de to sidste Aar vseret gjort med Skibning 

af Bjaelker til Holland; ifjor exporteredes saaledes et mindre Parti, men skal 

Speculationen ikke have viist sig fordeelagtig, og vil iaar ingen Skibning finde 

Sted. 

143

144 

Uagtet som paaviist Archangels Export ifjor fremviste nogen Fremgang, 

sammenlignet med naestforegaaende Aars, var Udbyttet af samme vistnok lidet 

tilfredsstillende, og blive Klagerne över TilbagegaDg i Stedets Handel mere og 

mere höilydte. Naest Udlandets lave Priser og kostbare Indkjöb ligger Grunden 

hertil, som i tidligere Beretninger oplyst, i lidet tidsmsessige Veiforbindelser 

for Varernes Frembringelse fra Indlandet, i höie Skibsafgifter og store 

Lsegtringsomkostninger inden Lastningen, bevirkede ved Havnens og det nsermeste 

Farvands lidet tilfredsstillende Beskaffenhed, uheldige Oinstsendigheder, 

som med forholdsviis smaae Omkostninger maatte kunne afhjaelpes, og som 

naturligviis bevirke höie Fragter, redueere Nettoprovenuet ved Salg til Udlandet 

og umuliggjör Skibning af mindre vaerdifulde Varer. Man har Haab om 

i den naermeste Fremtid for en Deel at faae disse Ulemper afhjulpne ved 

Farvandets og Havnens Uddybning, men synes Fordelen med disse Planer at 

blive tvivlsom, dersom, som i alle Fald forelöbig skal vsere Meningen, Omkostningerne 

med Vedligeholdelse af Havn og Farvand skulle baeres af Skibene ved 

ny Afgift paa disse. I tidligere Beretninger er ligeledes omtalt, at Archangels 

Kjöbmsend de sidste Aar have liavt vanskeligt for paa Productionsstederne i 

Indlandet at eoncurrere med Opkjöbere fra Ostersöhavnene, efterhvert som 

Varetransporten til disse ved forbedrede Communieationsmidler er bleven billigere. 

Utvivlsomt vil disse Omstaendigheder i end höiere Grad gjöre sig gjaeldende 

i Fremtiden, efteråt S:t Petersburg Söcanal er bleven aabnet. Det synes 

nemlig klart, at Fragterne paa Varer fra S:t Petersburg til Udlandet maae 

blive lavere, naar Lasgtringsomkostmngerne til Oronstadt undgaaes; men deraf 

vil igjen fölge, at S:t Petersburgs Kjöbmsend paa Indlandsmarkederne ville kunne 

byde end höiere Priser, ja maaske blive istand til som Kjöbere at optrsede 

paa Steder, hvor Archangels Kjöbmsend endnu have gjort sine Indkjöb uden 

fremmed Concurrence. 

Fra Onega, Soroka og Mesen var Udförselen af Traelast, Stedernes eneste 

Exportartikkel, ifjor omtrent den s«dvanlige. Af fölgende Tabel framgaaer 

Districtets samlede Trselastexport i S:t Pet. Standard de fem sidste Aar. 

Districtets Import fra Udlandet udenfor norsk Finmarken var, som almindelig, 

ogsaa ifjor en Ubetydelighed, belöb ialt til en Vasrdi af Srb. 227,503, 

hvoraf Srb. 14,582 fra Norge, hovedsagelig for Sagbrugsmaskiner. De övrige 

Varer de saedvanlige, en Deel Mais for Brsendeviinsbraendning, Liverpoolsalt, 

Steenkul og andre, Alt i ubetydelige Maangder. Det foregaaende Aar belöb 

Indförselens Vaerdi sig til Srb. 294,459, hori ogsaa indgik en Deel for Sagbrugsmaskiner 

fra Norge. 

Samhandelen med norsk Finmarken: 

Ifölge officielle Opgaver fra Archangels Toldkammer skal Districtets Indförsel 

af Fiskevarer fra norsk Finmarken, saltet Sild medregnet, ifjor have udgjort 

764,244 Pud, vserdsat til Srb. 606,547, hvilket sammenlignet med Aaret

145 

1883 giver en Ögning af 251,801 Pud og 86,611 Rubel. Fjoraarets Import 

kan baade med Hensyn til Kvantum og Vserdssettelse, 79/10 Kopek pr Pud, 

ansees som en Midelsaara. Den forholdsviis ubetydeligo Indförsel foregaaende 

Aar, 512,443 Pud å, Srb. 1.0lVa P r Pud, var en Fölge af mislykkede Fiskerier 

i Finmarken. Det er ovenfor i denne Beretning bemaerket, at Toldkammernes 

Opgaver över indförte toldfrie Varer i Regelen stötte sig til Skippernes 

löse Angivelser og saaledes ikke kunne ansees som absolut rigtige. Dette 

gjselder vistnok i höi Grad Districtets Handel med norsk Finmarken, baade 

hvad Import og Export betraeffer, ligesom det vel fremdeles enkelt Gäng kan 

haende, at Fisk, indfdrt fra Murmanskysten, bliver opfört som norsk Vare, 

naar Fartöiet er udexpederet fra Norge og paa Hidreisen har anlöbet Murman 

forat completere Ladningen. Unöiagtighed i Vaerdssettelsen turde ogsaa opstaae 

ved at Törfisk og Saltfisk, den store Priisforskjel uagtet, regnes under eet. Indförselen 

af Törfisk er dog ubetydelig og opgaaer neppe til mere end l /I0 af 

det indförte Fiskekvantum. Af norsk Sild blev ifjor importeret adskillig mere 

end almindelig, 43,316 Pud mod 17,586 Pud i 1883, men er det af ringere 

Sorter, formeentlig for en Deel til Finmarken indfört Agnsild. Desuagtet falder 

Våren i Regelen for dyr for Beboerne af dette District, hvis Forbrug af 

Sild overhovedet er ubetydelig. Det er i det Indre af Landet at Störstedelen 

af den norske Sild finder Afsaetning. 

Udförselen af Kornvarer til norsk Finmarken var ifjor omtrent den saedvanlige, 

opgives til 409,908 Pud, beregnet Vierdi Srb. 481,601 a Srb. 1.17 1 /, 

pr Pud, mod 299,395 Pud og Srb. 404,584 ä Srb. 1.35 i Aaret 1883, da 

Udförselen af flere Grunde og vel hovedsagelig paa Grund af misligo Udsigter 

ved Skibsfartens Aabning for Fiskeindkjöb i Norge blev ualmindelig liden. Som 

tidligere bestod Exporten for den allerstörste Deel af Volga-Rugmeel, c:a 45,000 

Pud, Havregryn og andre Kornvarer i ubetydelige Maengder, foruden de almindelige 

Exportartikler Fedevarer, Tougverk, Traematerialier og andre. 

Sammenlagt Vasrdi af Fjoraarets Import og Export giver Srb. 1,330,115 

mod Srb. 1,132,347 i 1883, med et Overskud ifjor af Handelsrörelsen mellem 

norsk Finmarken og Archangels Gouvernement af Srb. 197,768. Sammenlignet 

med Aaret 1882 fremkommer en Merevrerdi for sidstledne Aar af Srb. 

51,758. 

Nedenstaaende Tabel giver Oversigt af Samhandelen mellem norsk Finmarken 

og Consulatdistrictet de sidste fem Aar. 


146

147 

Districtets Fiskerier: 

Fisket paa Murmanskysten begyndte medio April med riig Tilgang paa 

Fisk. Bedriften hindredes imidlertid meget ved Storm og Mangel paa Agn, 

og skal tidover Vaaren for nogen Tid vsere saagodtsom ophört, da Svserme af 

Ssel jagede Fiskestimerne tilhavs. Senere synes dog, saavidt man af de sparsamme 

Beretninger kan dömme, Fisket at have slaaet jsevnt til og paa den vestlige 

Deel af Kysten tildeels at have givet riigt Udbytte. Priserne holdt sig, i 

Modsaetning til foregaaende Aar, moderate; 70 Kop. pr Pud for Torsk skal 

have vseret det almindelige. Grunden hertil maa formeentlig söges i, at Nordmaendene 

ifjor njesten ingen Fiskeindkjöb gjorde paa Kysten. 

Ifölge Opgaver fra Archangels Toldkammer skal ifjor fra Murman vsere 

indfört her til Stedet 274,604 Pud forskjellige Fiskevarer, hvoraf 255,086 

Pud Saltfisk og 11,635 Pud Törfisk, vserdsat til resp. Srb. 284,816 og Srb. 

14,342; Resten Trän samt en Deel Lax og Sild. I Aaret 1883 hidförtes fra 

Kysten i det Hele 262,570 Pud. Fiskevarer, altsaa omtrent samme Kvantum 

som ifjor. Om Udförselen til S:t Petersburg er endnu ikke modtaget nogen 

Beretning, men antages at have vseret det ssedvanlige de sidste Aar, c:a 200,000 

Pud. Under Forudssetning, att dette nsermer sig det rigtige, skulde altsaa det 

hele Kvantum af Fiskevarer ifjor udfört fra Murman til Archangel og S:t Petersburg 

opgaae til omkring 470,000 Pud, hvilket er omtrent 100,000 Pud mere 

end i Aaret 1883, da Udförselen til S:t Petersburg undtagelsesviis blöt belöb 

sig til 111,968 Pud. 

Fra Kysten af Hvidesöen angivcs Tilförselen til Archangel af forskjellige 

Fiskevarer ifjor at have udgjort i det Hele 156,234 Pud mod 60,554 Pud i 

1883, vserdsat til resp. Srb. 212,633 og Srb. 188,005, hvoraf 25,111 Pud 

Lax, til Vsordi Srb. 142,320 i 1884 mod 23,635 Pud til Vaerdi Srb. 

156,538 i Aaret 1883. 

Fångsten paa Novaja-Zemlja dreves ogsaa ifjor i liden Udstrsekning, opgives 

at have udbragt Srb. 18,620 mod Srb. 13,737 i 1&83. De udvundne 

Produeter vare de almindelige, hovedsagelig Trän, Huder og Vildtskind. 

Hvalfangst. I sidste Aarsberetning omtaltes, at to Etablissementer for 

denne Bedrift vare blevne oprettede paa Murmanskysten. Det ene af disse, i 

Ieretiki, uoget vestenfor Mundingen af Kolafjorden, skal ifjor have fanget 35 

Hval, det andet i Arafjorden, vestenfor Ieretiki, anlagt i stor Skala, 19 Hval. 

En samme tilhörende Guanofabrik kom heller ikke ifjor i Virksomhed. Efter 

Forlydende er for Nservserende under Dannelse et nyt, tredie Hvalfangerselskab, 

hvis Virksomhed dog forelöbig synes at blive indskrsenket til Fångst for Afsaetning 

til et af de aeldre Etablissementer, altsaa uden fast Anlseg paa Land. 

Postdampskibsfart, mellem Archangel og Vadsö—Vardö: 

Det af Staten subventionerede Archangel-Murmanske Dampskibsselskab udförte 

under Aaret det almindelige Antal, ti. Reiser foruden et Par Extratoure 

med et Reserveskib. De förste Vaarreiser gaae Skibene blöt til Syvöerne paa 

Murmanskysten. Selskabets Contract med Krönen, for ti Aar, udlöb ifjor, og 

er besynderligt nok endnu ikke ny afsluttet, hverken med dette eller noget andet 

Selskab. Det antages dog for afgjort, at Contracten vil blive fornyet, og er 

allerede Fartsplan bekjendtgjort med förste Afgang fra Kola til Vadsö—Vardö 

den 30:te Marts. 

Efter Opgave fra Dampskibsselskabets Direetion skulde ifjor vsere befordret:

148 

De mellem Archangel og Norge befordrede Varer findes indbefattede i 

denne Beretnings Opgaver över Districtets Import og Export. Fra Murman 

expederedes med Dampskibet til Norge hovedsagelig Trän og Lever, omvendt 

til Murman forskjellige Varer i mindre Kvantiteter. Om Vaerdien af samme 

samt om Beskaffenhed, Omfång og Vaerdi af Vareomssetningen i det Hele taget 

mellem norsk Finmarken, Kola og Murmanskysten ere endnu ingen Opgaver 

modtagne. 

Höstens Udfald i Arcbangels Oplandsdistricter Aaret 1884 og Udsigterne 

for naervaerende Åars Skibning: 

Bughösten i Volgaegnene skal have vaeret tilfredsstillende, medens Efterretningerne 

fra Vologda og Vjatka lyde lidet gunstige. Det er ikke sandsynligt, 

at Rug vil komme til Udförsel iaar. 

Havre. Avlingen gav under et Middelaars i Kvantitet, og skal Kvaliteten 

ogsaa tildeel8 vaere mindre god. Tilförselen vil blive aieget mindre end 

ifjor, og sikkerlig ogsaa for en Deel kumme til at bestaae af lettere Vare. 

Flaxvarer. I Vologdas District gav Hösten riig Afkastning, i Vjatkas 

derimod mindre. Indhöstningen skal vaere foregaaet under heldige Omstaendigheder, 

og er det sandsynligt, at de til Skibning iaar kommende Varer ville 

blive af god Beskaffenhed. Indkjöbenes Störrelse ville meget afhsenge af Coneurrence 

med indenlandske Fabricanter og af Overlandsudförselen för Skibsfartens 

Aabning, men ansees for afgjort, at Aarets Skibning fuldkommen vil 

naae og maaske noget overstige Fjoraarets Udförsel. 

I Modssetning til Kiga og andre Exportsteder ere de Archangelske Flaxvarer 

underkastede obligatorisk Vragning. Daarlige Conjuncturer synes at have 

medfört, at denne de sidste Aar har vaeret mindre streng, hvilket har foranlediget 

Klager fra Udlandet över mindre gode Varer. Efter hvad forlyder, vil 

heri blive indfört Förändring. 

Liinsced, Hösten i Archangels Oplandsdistricter betragtes saagodt som 

mislykket, og er liden Sandsynlighed for, at denne Vare iaar kommer til Udskibning 

i nogen betragtelig Msengde. 

Tjcere og Beg. Som almindelig vil Tilvirkningen af disse Varer afhaenge 

af Udlandets Behov og Priser. Skulde disse blive lönnende, kan gjöres Regning 

paa stor Tilförsel. 

Trmlastskibningen fra Archangel antages at blive omtrent som Fjoraarets; 

fra Onega, Soroka og Mesen derimod adskillig mindre. Det er saerdeles vanskeligt 

at opgjöre nogen Mening om det udbringendes Kvantum, saamegot mere 

som det meget vil beroe paa Flödningen, idet Dampskibenes Deeltagelse i Traelastfarten 

har hävt til Fölge, at det, i Modssetning til tidligere, bliver mere 

og mere almindeligt, at Skibning af nyskaaret Last udover Hösten efFectueres 

af Aarets Tömmer. Districtets samlede Udförsel var ifjor c:a 45,000 S:t Pet. 

Standard, hvilket Kvantum iaar neppe vil naaes. 

Fra Archangel vil iaar blive skibet en mindre Pröveladning Birkestav til 

Skotland. Districtet og isser Vologdas Gouvernement har riig Tilgang paa Birk, 

men synes denne Traesort for en stor Deel at vaere af mindre god Beskaffenhed 

og ved Sagningen at give meget Vrag. For lsengere Tid siden dreves fra 

Petschora temmelig betydelig Export af Laerketömmer, hovedsagelig til Cronstadt 

for det Keiserlige Vserft. Paa Udlandets Markeder viste det sig meget 

vanskeligt at finde Afssetning for Våren, og ophörte derfor denne Export saagodt 

som aldeles. De sidste Aar ere ätter enkelte Ladninger blevne expederede, 

fra Archangel og Onega ligeledes til Cronstadt, og ifjor fra Mesen til 

Sortehavet. Det synes saaledes, at denne Export igjen vil tage Opsving, og 

skal iaar vaere eontraheret om Skibning af ett större Kvantum Laerketömmer

149 

fra Onega til Sevastopol. Ifjor Höst blev et större Sagbrug med norske Maskiner 

sat i Drift her i Archangel, hvorimod et af Stedets betydeligste Anlag, 

der for to Aar siden afbrsendte, enduu ikke er blevcn opbygget. 

Conjuncturerne for Rugmeel: 

Ovenfor er anfört, at Rughösten i Vologdas og Vjatkas Gouvernementer 

ifjor var mislig, og vil dcrfor ikke kunne paaregnes nogen större Meeltilförsel 

fra disse Egne. Distrietets Forsyning af Rugmeel vil hovedsagelig konime fra 

sydligere Steder ved Volgafioden, og er det ogsaa af denne billigere Meelsort 

at Udförselen til norsk Finmarken i Regelen bestaaer. Nogenlunde paalideiige 

Opgaver över det tilförendes Kvantum ere endnu ikke erholdelige, men tör 

dog antages, efter Priserne at dömme, at det vil blive fuldkommen tilstrsekkeligt. 

Prisen har under Vinteren holdt sig temmelig fast. For Nservaerende 

kjöbes Volgameel, Vaarlevering her i Archangel, for 89—90 Kop. pr Pud. 

Distrietets aarlige Behov, Udförselen til Finmarken medregnet, opgaaer til omkring 

en Million Pud. Paa Grund af den mislige Höst forrige Aar her i Districtet 

turde dog iaar tiltraeuges adskillig mere. 

Vinteren 1883—84 var som naermest foregaaende i det Hele taget mild 

i dette Distriet, med liden Sneniaengde. Henimod Vaaren herskede dog, tsaer 

om Nastterne, temmelig skarp Kulde, og vare Veirforholdene for Iislösningen 

mindre heldige. Iisgangen ved Archangel, som begyndte den almindelige Tid, 

medio Mai, varede saaledes fire Dage, saa Floden först 18:de Mai blev iisfri. 

Vandstanden her paa Stedet var da meget lav, inedens paa flere Steder, höiere 

oppe i Floden, store Odelseggelser skeede ved Oversvömmelser. Stedets Skibsfart 

aabnedes l:ste Juni af et russisk Dampskib fra Vardö efter 15 Dages 

meget besvserlig Reise og med Maskinskade, bevirket ved Iis. Den 4:de Juni 

ankom de förste Danipskibe fra Udlandet, og tre Dage efter de förste Seilskibe, 

hvoraf 8 norske. Förste svenske Fartöi ankom til Archangel den 19:de 

Juni. Uagtet Seiladsen ind Hvidesöen de förste Uger i höi Grad besvserlig 

gjordes ved Iis, indtraf dog blöt en större Söskade, idet et ballastet norsk 

Barkskib, Richard af Fredrikshald, af samme blev sat paa Land og totalt forulykkede. 

Skonnertbriggen Nor af Egersund og et tydsk Seilskib, begge med 

Kulladmog, grandstödte under Indseilingen över Archangels Söbar, i Mundingen 

af Dwinafloden, og bleve Vrag. Ved Onega, Soroka og Mesen havdes aabent 

Vand, henholdsviis 13:de, 21:de og 29:de Mai; til Onega ankom förste Skib den 

9:de Juni, til Soroka den 26:de Juni og til Mesen den ll:te Juni. Det vil 

sees, at den gamle Erfaring, at omkring tre Uger i Regelen medgaae efter 

Iisgangen indon Skibene, uden at löbe altfor stor Risico af Isen, kunne komme 

op til Skibningsstederne, ogsaa ifjor gjorde sig gjseldende, og troer man frenideles at 

burde gjöre opmserksom paa, at Telegram fra Generaleonsulatet om Iisgangen 

i Dwinafloden helst bör oppebies inden Reiserne til Hvidesöen fra nsermere 

Havne tiltrsedes. Under Skibsfartstiden vare Veirforholdene, som almindeligt i 

dette Farvand, temmelig gunstige, Skibenes Hidreiser dog adskilligt laengere 

end vanligt. Et engelsk Dampskib, med Traslastladning fra Archangel, förliste ved 

Grundstödning under Udreisen paa Vestkysten af Hvidesöen, og et dansk Seilfartöi, 

ligeledes traelastet, under Udseilingen fra Mesen. Ved Beregning af 

Reisedag for 180 Seilskibe, ankomne til Archangel, udkommer i Middeltal: 

Reiser fra Östfinmarken 11 Dage, fra Vestfinmarken, Tromsö medregnet, 14'/i 

Dage, fra Lofoten, Bodö og den nordlige Deel af Norges Vestkyst 21 Dage, 

fra Havnene paa den sydlige Deel af samme 27 s /4 Dage, fra Kysten östenfor 

Lindesnses og naerliggende danske Havne 30 D;ige, fra Storbritaniens Ostkyst 

25 Dage, fra den britiske Canal og nserliggende Havne 33 Dage, fra Storbritaniens 

Vestkyst 37 Dage, fra Frankrigs Vestkyst 38 Dage og fra Island 27

150 

Dage, hvilket i Gjennemsnit giver 4—5 Beisedage mere end Skibene havde i 

Aaret 1883. Sidste svenske Fartöi udklareredes fra Archangel den 28:de August; 

sidste norske Fartöi udklareredes fra Archangel den 3:die September, fra Onega 

den 27:dc August, fra Soroka den 24:de September og fra Mesen den 9:de September. 

Skibsfarten afsluttedes ved sidste Fartöis Udklarering til Udlandet, fra 

Archangel den 2:den October, fra Onega den 2:den September, fra Soroka den 

24:de September og fra Mesen den 9:de September. Under Hösten havdes ualmindelig 

mildt og vakkert Veir. Dwinafloden tilfrös den 19:de November, hvilket 

er 3—4 Uger senere end almindeligt. Den förste Deel af Vinteren var saagodt 

som snelös, tildeels med strong Kulde, som ved Nyaarstiden gik op til 37° K. 

Havne-, Fyr- og Lodsvmsen. Paa Fyräkibet udenfor Dwinabarret blev 

ifjor anbragt et Signalhorn, hvormed i tykt Veir gives fire Signaler i Minuttet 

af 10 Secunders Varighed, altsaa med 5 Secunders Ophold mellem hvert Signal. 

Fyrene i Hvidehavet bleve ifjor, og ville fremdeles blive taendte l:ste August 

istedetfor efter tidligere Bestemmelser I3:de August. 

Som allerede bemserket i Förbindelse med endeel Oplysninger om Seiladsen 

i Hvidesöen, indtagne i Consulatets Beretning for 1882, ere de existerende 

Hvidesökarter mere end 50 Aar gamle og i det Hele taget lidet nöiagtige. 

Beskrivelserne indeholde meget sparsomme Oplysninger om Seiladsen, og for 

enkelte Havnes, Sorokas til Exempel, aldeles ingen. Det har derfor lsenge 

vseret en af Omstaendighederne paakaldt Nödvendighed at faae nye Karter optagne, 

og blev ifjor en Begyndelse gjort i Onegabugten, men rak man under 

Aaret ikke léengere end at faae en Deel Punkter bestemte som Förberedelse 

for kommende Arbeider. Det synes heller ikke afgjort, om saadanne iaar ville 

blive optagne. 

I övrigt vides ingen Forandringer at vasre indförte. 

Barrerne ved Dwinamundingen og ved Lapominka, höiere oppe i Floden, 

der med almindelig Vandstand ikke tilsteder Fart for Skibene med mere end 

indtil 14 Föds Dybgaaende, har altid vseret til stor Gene for Arehangels Handel 

med Udlandet, og bliver det saameget mere efterhvert som Skibenes Störrelse 

tiltager. Lastning og Udlosning af större Fartöier paa den aabne Bed 

er isaer Vaar og Höst förbunden med Bisico, altid med Tidstab og Besvserligheder, 

Bedservelse af Varer, mindre paalidelig Stuvning etc. samt medförer store 

Extraudgifter, til Lsegtring og flere, ligesom det er klart, at Fragterne altid 

ville falde höiere naar man er indskrsenket i Valg af Fartöier. Uagtet Skibene 

ved Onega og Soroka nsesteu udelukkende losse og läste paa aaben Bed, ere 

Fragterne til disse Steder, som allerede paaviist, betydelig lavere end til Archangel, 

hvilket hovedsagelig ligger i de större Skibsudgifter i det Hele taget 

her paa Stedet. Med den betydelige Nedgång, som Udbyttet af Arehangels 

Udenlandshandel de sidste Aar har udviist, er man endelig kommen til Overbeviisning 

om at Noget maa gjöres for Farvandets og Havnens Udbedring, og 

er derfor fra Communestyrelsen til höiere Vedkommende indsendt Andragende 

om at Mudringsarbeider paa Statens Bekostning maa blive udförte. Det forlyder 

fra S:t Petersburg, at Projectet har Udsigt til at blive realiseret, og 

antages det at forberedende Undersögelsesarbeider allerede iaar ville blive paabegyndte. 

I flere Aarsberetninger er gjort opmserksom paa den lidet tilfredsstillende 

Beskaffenhed af Mesens Havn. Uagtet den vistnok er beskyttet for Södrag, 

og opgives at vsere bekvem for 15—16 Föds dybgaaende Skibe (paa enkelte 

Steder skal findes indtil 20 Fod Vand), saa er dog Fartöierne paa Grund af 

overordentlig voldsom Strömsaetning, bevirket ved indtil 22 Föds Vandstandsforskjel 

med Flod og Ebbe, stadig udsatte for Fare, og dette saameget mere

151 

som Bunden, nctop paagrund af Strömssetningen, ofte synes at undergaae Förändring. 

Ifjor synes Forholdene at have vaeret mere end alniindelig vanskelige, 

hovedsagelig fordi Havnen til sine Tider skal have vseret overfyldt med Skibe, 

hvoraf, efter hvad det paastaaes, en stor Deel led mere eller mindre Skade. 

En norsk Skibskaptein tilskrev Generalconsulatet, at saavidt han erfarede, bleve 

alle samtidig med hans i Havnen liggende Fartöier, saavel Damp- som Seilskibe, 

i större eller mindre Grad beskadigede ved Liggen paa Grund, Liggen 

paa egne og andres Ankere, Sammenstödninger, Tab af Ankere og Ankerstokke 

m. m. Samme Kaptein meddeler, ifölge Uddrag af Skibsjournalen, at hans 

Fartöi under c:a 4 Ugers Henliggen i Havnen havde tre Collisioner, gik fire 

Gange i Drift, var sex Gange paa Grund; fik dertil to Ankerstokke brsekkede 

foruden andre, tildecls temmelig betydelige Skader paa Skrog og Rig. 

Skibsafgifter. Under Fjoraaret indförtes ingen Forandringer med ITensyn 

til Skibsafgifterne i Districtets Havne. En ikke uvEesentlig Fordeel opnaaedes 

mod Slutningen af Skibsfarten for Skibene i Archangel, ved udvirket Tilladelse 

til Kogning ombord istedet for tidligere i slet iodrettede Kogehnse iland, tildeels 

beliggende långt fra Skibenes Pläds i Havnen. Da Tolddepartementets 

Tilladelse i nogen Maade er givet betingelsesviis, vil det, uagtet Kogehusene 

formeentlig aldrig mere ville blive benyttede, maaske falde vanskeligere at faae 

afskaffet den fastsatte Afgift for samme, Srb. 1.00 pr Skib, saameget mere 

som Störstedelen af disse Penge af Byen anvendes til veldaedige Oiemed. 

Under Fjoraaret udbetaltes Fragtforskud til Skibene af Arehangels Afladere 

efter fölgende Beregning for Sölvrubel: 

Som gjentagne Gange oplyst i tidligere Aarsberetninger, noteres ingen Cours 

i Archangel. Indgaaende Fragter beregnes efter S:t Petersburgs Börscours, 

som under hele Fartstiden holdt sig ualmindelig fast, mellem 24/33 I, og 

2± l3 /si D. Laveste Notering paa Sölvrubel, 3 Md London, var 23 s /16 og 

höieste 25 5 /38 D., andre Noteringer i Forhold. Den af Arehangels Afladere beregnede 

Avance paa Fragtforskud til Skibene bliver saaledea, som almindeligt 

de sidste Aar, omkring 8 Xi hvilket formeentlig af Rederierne maa betragtes 

som ganske moderat, da det bliver mere og mere sjeldent at Penge sendes 

Kapteinerne. Man troer at burde gjentage, at den eneste Maade at undgaae 

denne Udgift er, i Certepartiet at faae indfört Klausel om Fragtforskuddete 

Beregning efter S:t Petersburg Cours, i det den almindelige Stipulation om 

»Current råte of exchange» og lignende tjener til Intet, da Kjöbmasndene her 

gjöre gjseldende, at den af dem vilkaarlig satte Coursforhöielse for Fragtforskud 

repraesenterer Arehangels Börscours. 

Skibenes Udgifter i Archangel ved Stuvning, Lsegtring og Bugsering ere 

underkastede adskillig Variation efter Behovet. I Almindelighed kan regnes, 

at sidste Aar blev betalt for Stuvning af Flax Srb. 2.75, for Tow og Codilla 

Srb. 4.7 6 pr Ton, med Fradrag af 10 %. Trampere af Havrelaster betaltes 

i Begelen 20 Kop. pr Dag, hvilket formeentlig bliver omkring 1'/, Kop. pr 

Tschetwert. Stuerlönnen for Traelast var omkring Srb. 1.2 0 pr Standard. For 

Laegtring fra Havnen til Dwinabarret betaltes 20 Kop. pr Tschetwert Havre, 

4—5 Rubel pr Standard Trselast, 30 Kop. pr Barrel Tjaere og 35—40 Kop. 

for Beg.

152 

Told. Ligesom under foregaaende Aar blev ogsaa ifjor indfört forskjellige 

Forandringer i den fra l:ste Juli 1882 ikrafttraadte, reviderede Tarif af 1868. 

som dog ikke kunne siges i vaesentlig Grad at beröre de forenede Rigers Handel 

med dette District. De vigtigste turde vaere Forhöielse af Tolden paa Stöbejern 

og Paalseg af Told paa Steenkul, som dog ikke gjselder Archangela Gouverncment, 

hvor Indförselen af Kul freiudeles er toldfri. 

En Förändring, som netop er bleven indfört, nemlig Forhöielse af Tolden 

paa Sild og Törfisk fra 15 til 22 Kop. Guld pr Pud, vil heller ikke faae nogen 

Indflydelse for dette Districts Vedkommende, da, som bekjendt, Fiskeimporten 

til Arcbangelske Havne er i Haenderne paa Districtets Kystbeboere, der for 

Indförsel i egne Fartöier af alle Slags Fiskevarer nyde Toldfrihed. 

Communicationsvæsen. Ingen Udvidelser og Forbedringer bleve foretagno 

med Districtets Communicationsvsesen. Den almindelige Postvei förer fra Archangel 

til S:t Petersburg över Kholmogor ved Dwinebredden, Kargapol og 

Vytegra, sidste ved SO-Spidsen af Onegasöen, Afstanden 1,105 Verst. Fra 

Vytegra kan om Sommeren benyttes DampBkib paa Floderno Swir og Newa 

samt paa Onega og Ladogasöerne. Til Moskwa bringes Post paa Landevei til 

Vologda 782 Verst, og derfra paa Jernbane över Jaroslaw, 454 Verst. Om 

Sommeren er det almindeligt, at Reisende gaae med Dampskib paa Dwinafloden 

til Velikii-Ustjug, derfra paa Sukhonafloden til Vologda, men Farten er långvarig, 

medtager ofte indtil 10 Dage. Disse Dampskibe tjene nemlig hovedsagelig 

som Bugseerfartöier for Lastepramme, ligesom Fartstiden ofte er meget 

begraendset paa Grund af lav Vandstand i Floderne. En anden Linie til S:t Petersburg, 

som man de sidste Aar har begyndt at beDytte, gaaer fra Arehangel 

med Dampskib til Surna i Sydvesthjörnet af Hvidesöen, derfra överland 180 

Verst til Povenets ved Nordspidsen af Onegasöen og videre med Dampskib 

över Petrosavodsk, paa Vestsiden af samme, directe til S:t Petersburg. Adkomsten 

til Surna er besvaerlig formedelst grundt Farvand, men vil denne Linie 

med tidsmaessige Dampskibe blive den hurtigste. Den benyttes meget af Pilgrimme, 

hvoraf flere tusende hvert Aar besöge Solovetsk-Klosteret i Hvidesöen. 

Över Vytegra brnger Posten i Regelen 6 Dage fra S:t Petersburg til Arehangel. 

Anlagt Landevei findes desuden fra Arehangel längs Sydkysten af Hvidesöen 

til Onega og över Kholmogor til Mesen, NO fra Arehangel, og hertil indskrsenker 

sig Gouvernementets Veinet. 

I Förbindelse med läng Tid discuteret Plan om Anteg af Handelsby og 

Krigshavn paa Murmanskysten har vseret foreslaaet Bygning af Vei över Kolahalvöen 

fra Kandalaksa ved den inderste Nordvestspids af Hvidesöen, men hermed 

synes endnu at have länge Udsigter ligesom med Udförelse af forskjellige 

Vei-Projeeter til Förening af Ostersöen og Hvidehavet. I Vintertiden föres 

Post fra Kola til Kandalaksa med Reenskyds, paa hvilken Maade ogsaa Förbindelse 

underholdes med fjerntliggende Steder i den östlige Deel, Ustsilma 

Kreds i Petsehoraegnen, som i Sommermaanederne er saagodt som afskaaret fra 

det övrige Gouvernement. Om Sommeren haves Postfart med Dampskibe, subventionerede 

af Staten, paa tre Linier, nemlig fra Arehangel til Vadsö-Vardö 

med Anlöb af Kola og forskjellige Stationer paa Murmanskysten (1 Dampskib, 

10 Reiser aarlig, Tour og Retour medtagende 12 Dage) og i det Indre af 

Hvidesöen to Linier med to Fartöier, hvoraf det ene, udgaaende fra Arehangel, 

anlöber Klosteröen Solovetsk og Kyststederne Onega, Surna, Soroka og Kem, 

den anden underholder Förbindelse mellem sidstnsevnte Sted og Kandalaksa samt 

endeel Steder ved Fjorden af samme Navn, den inderste Bugt af Hvidesöen. 

Varetransporten fra det Indre til Arehangel skeer hovedsagelig paa Floderne 

Sukhona og Dwina i store Lastepramme, slaebede af Dampskibe. Antallet

153 

af tidligere, udelukkende anvendte Barker, der efter fuldfört Reise med Strömmen 

blive ophuggede i Archangel, har de sidste Aar meget aftaget. Frembringelsen 

af Varerne er under uheldige Vandstandsforhold paa Grund af Flodernes 

tiltagende Opgrundning ofte förbundet med store Vanskeligheder. Det skal 

imidlertid vsere Meningen iaar at paabegynde Arbeider til Flodernes Uddybning. 

Telegrafvæsen. Af Telegrafstationer fandtes indtil sidste Höst i hele Gouvernementet 

fire, hvoraf Hot fra den ene, Archangel, kan corresponderes med 

Udlandet. Ifjor Höst blev oprettet Station i Onega, og er det Meningen under 

Aaret at begynde Bygning af Linier til flere Kredssteder, ligesom det antages 

at Anledning til Correspondance med Udlandet under Skibsfartstiden vil blive 

aabnet fra Udskibningsstederne Onega, Soroka og Mesen. 

Iövrigt vil i Archangels Gouvernement i Lighed med det övrige Rusland 

i den nsermeste Fremtid Post- og Telegrafvoesen blive lagt under en fselles 

Administration, og venter man sig deraf store Lettelser. Uagtet Rusland tilhörer 

den internationale Postconvention, er Expeditionen af forskjellige Postforsendelser 

til og fra Udlandet fremdeles förbunden med utrolig store Vanskeligheder 

og Omkostninger. 

Handelsforbindelse med Sibirien. Under det Forfald, hvori Arehangels 

Handel paa Udlandet de sidste Aar er kommet, turde det fortjene at naevnes, 

at Udsigt synes at aabne sig for Handelsförbindelse mellem Stedet og Sibirien. 

Den sibiriske Rigmand Sibiriakoff, der de sidste Aar har ofret mange 

Penge paa Realisation af den projeeterede Skibsfart til Floderne Ob og Jenisei, 

har nu, uden at opgive Tanken heroin, idet Forsög paa at trajnge frem iaar 

vil blive gjenoptaget med hans for Vinteren i Archangel oplagte Dampskib 

»Nordenskiöld», bestemt sig for at bringe Förbindelse istand mellem Floderne 

Ob og Petschora med Landtransport af Varer över Vandskillet mellem disse to 

Floder, da han har fundet, at det ufuldstaendige Kjendskab, som for Naervserende 

haves til Farvandet og Iisforholdene i Karahavet, endnu gjör det umuligt 

med nogenlunde Sikkerhed at regne paa directe Handelsförbindelse Söveien til 

Sibirien. Til Forsög blev ifjor et lidet Parti (1,800 Pud) sibiriske Varer fra 

Berezoff, 64° N. Brd paa Bredden af Obfloden, med Reensdyr bragte över til 

Petschora og derfra förte til Archangel, og vil Vareforsendelse fra Tobolsk 

hertil iaar blive optaget i större Skala. 10,000 Pud forskjellige Varer, Talg, 

Huder, Nöthaar, Taepper, The og andre, ere sidste Höst i Barker med Slaebedampskib 

blevne befordrede fra Tobolsk paa Obfloden til Berezoff og derfra 

paa Sosva- og Sigvafloderne til Saranpaul. Herfra ville Varerne under Vinteren 

med Reenskyds blive transporterede 115 Verst över Ural til naermeste Biflod 

af Petschora, udlöbende i samme ved Oranets, c:a 700 Verst fra Mundingen. 

Fra Tobolsk til Berezoff, p'aa Obfloden, er Afstanden omtrent 1,000 Verst, 

derfra til Saranpaul, paa Floderne Sosva og Sigva. omkring 600 Verst. De 

ifjor Höst expederede Varer afsendtes fra Tobolsk den 8 August og ankom til 

Saranpaul den 6:te September, hvoraf kan sees, at Farten ikke har vaeret forbundet 

med store Vanskeligheder; Omkostningerne skulle have udgjort mindre 

end 25 Kop. pr Pud. Transporten över Land förer, som sagt, över Ural- 

Fjeldkjaeden, der i denne Egn ikke skal vsere vanskelig at passere, gjennem 

skovbevoxet Landstraekning med gode Grsesgange. Veianlseg antages at kunne 

udföres med liden Bekostning, og Hesteskyds er let erholdelig. Under Vintertiden 

er Varetransport med Reensdyr let og forboldsviis billig, for ovennsevnte 

10,000 Pud Varer betinget til 12 Kop. pr Pud. Petsehoraen befares af 

Slsebedampskibe, hovedsagelig for Transport af Varer fra Perms Gouvernement, 

men er Farvandet, isa;r paa den övre Deel af Floden, meget vanskeligt. El 

mindre, Hr Sibiriakoff tilhörende, Dampskib Ob bragte ifjor Varer fra Archan-

154 

gel op Petschorafloden til Landsbyen Kuja, 100 Verst fra Mundingen, og overvintrer 

nu c:a 200 Verst höiere oppe i Floden, i Nserhedene af Ust-Zilma. 

De omhandlede 10,000 Pud sibiriske Varer ville til Vaaren, for betinget Fragt 

8 Kop. pr Pud, i Barker blive slaebede til Kuja, der omladede paa Ob og af 

samme bragte til Archangel. Varer skulde altaaa kunne föres fra Tobolsk til 

Kuja, eller til Havn for sögaaende Skibe, for c:a 50 Kop. pr Pud, hvilket 

formeentlig er långt billigere end man nogensinde kan gjöre Beregning paa 

med Jernbanetransport at bringe sibiriske Varer til Söhavn. Ved Petschoraflodens 

Munding findes en Bar med 12 Fod Vand; derfra til Kuja er Floden 

seilbar for sögaaende Skibe, som altsaa kunne komme op til dette Sted, bvilket 

practiseredes for endeel Aar siden ved Skibning af Lserketrse fra denne Egn. 

I Kuja vil ogsaa blive oplagt Varer, bestemte for Forsendelse den öven beskrevne 

Vei til Sibirien. Fragt op Floden antages at ville blive omkring 25 

Kop. pr Pud. 

Af Ovenanförte synes at fremgaae, at man her har fundet en praeticabel 

Transportvei, som, naar det paabegyndte Kanalarbeide mellem Jenisei og Ob 

om et Par Aar bliver faerdigt, antagelig vil faae stor Betydning. Jenisei staaer 

gjennem Angarafloden i Förbindelse med Baikalsöen, der paa Sydostsiden har 

Tillöb af Sellengafloden med Udspring fra det smale Vandskille mellem denne 

og Amurfloden. Paa Sellengafloden föres chinesiske og andre asiatiske Varer 

med Dampskibe til Irkutsk. Angarafloden er for Störstedelen af sit Löb seilbar. 

Paa enkelte Steder tiltrsenges Uddybningsarbeider, der dog ikke antages 

at ville medföre store Omkostninger. Det seer saaledes ud som om bekvem 

Vandvei uden store Vanskeligheder skulde kunne aabnes gjennem hele Sibirien 

for Export af dette rige Lands Producter, enten gjennem Karahavet eller över 

Petschora. Den störste Vanskelighed turde ligge i at overvinde gammel Routine, 

at faae löst de Baand, hvorved russiske og sibiriske Handelsmsend ere knyttede 

til de gamle Handelsveie. 

Retsvæsen. I Aaret 1864 blev i den allerstörste Deel af det europseiske 

Rusland indfört nyt Retsvaesen, Fredsretter og ordinaire Domstole med Jury i 

Kriminalsager, begge bestaaende af to Instanser med Senatet som Cassationsret. 

Systemet kan nsermest betragtes som en Copie af de franske Retsinstitutioner 

og nsermer sig forsaavidt det engelske, som Fredsretternes Domme kunne appelleres 

til en höiere Instants af samme, imedens de efter det franske System 

indappelleres til de ordinaire Domstole (tribunaux darrondissement). 

I enkelte Gouvernementer er dog Reformen kun deelviis indfört, men er 

Archangels det eneste, hvor Landets gamle Retsinstitutioner fremdeles ere gjasldende. 

I Tilfaalde af Sagsanlasg og Retsforfölgeise optages Forhör af TJndersögelsesdommere, 

som indsende Retsaeterne til Domstolene, for mindre Sagers 

Vedkommende til Kredsretterne, for vigtigere, forbundne med Tab af borgerlige 

Rettigheder, Forviisning til Sibirien og Strafarbeide, til Criminal- og Civilretten 

i Archangel. Proceduren, heelt igjennem skriftlig, er indsnöret i en Msengde 

Lovbestemmelser til Ledning for Bedömmelse af de fremkomne Oplysningers 

Beviisgyldighed, Parterne komme ikke i nogensomhelst Berörelse med Betten, 

som dömmer efter Undersögelsesdommernes Fremstilling af Sägen uden Adgang 

til at give sammes större eller mindre Vaerd Indflydelse paa Dommen eller til 

at lade optage nyt Forhör. Da Retsfunctionnairerne naesten uden Undtagelse 

have v«eret uden juridisk Dannelse og alle megefc daarligt aflönnede, har Institutionen 

ofte givet Anledning til Misbrug, og Retspleien i höi Grad vairet indviklet 

og långvarig. 

Ved keiserlig Ukas af 8:de Mai f. A. er i disse Forhold, dog med Bibehold 

af de gamle Institutioner, indfört endeel Forbedringer, hvoraf fölgende ere de

155 

vigtigste: Ved Siden af Gouvernementets Procureur, der havde at revidere og 

i Tilfaelde at protestere mod Domstolens Kjendelser i Kriminalsager, ere blevne 

ansatte sex Under-Procureurer, fordeelte i Kredsstederne, som skulle eontrollere 

og lede de af Undersögelsesdommerne optagne Forhörer, og som for vigtigere 

Sagers Vedkommende ved disse skulle vaere naervaerende. Den af Undersögelsesdommeren 

efter endt Förhör opsatte Retsprotoeol indleveres derpaa til vedkommende 

Procureur, som i Tilfaelde kan forlange nyt Forhör optaget og nye 

Oplysninger indhentede, og derpaa indsender Sägen til Criminal- og Civilretten 

med sin Betaenkning om den Anklagedes Strafskyld. I Tilfaelde at Rettens 

Dom gaaer imod Procureurens Betaenkning, nedlsegger han Protest og indanker 

Sägen til Senatet, som dömmer i höieste Instants. I Retssager angaaende Forbrydelser, 

medförende Tab af borgerlige Rettigheder, Forviisning til Sibirien og 

Strafarbeide, fremstilles den Anklagede i Retten, hvor Sägen procedercs mundtlig 

af Procureuren som Anklager, og Forsvaret föres af en af Anklagede selv eller 

af Rettens Praesident for ham valgt Defensor. 

Efter den tidligere Ordning vare Criminal- og Civilrettens Domme i Regelen 

endelige, i det Ret til Appel i Criminalsager blöt var tilstaaet de privilegierede 

Staender. Ved naevnte Ukas af 8:de Mai f. A. ere alle Samfundsklasser 

i denne Henseende stillede paa samme Fod. 

Alle naevnte Forandringer betraaffe blöt Criminalsager, der indbringes for 

Criminal- og Civilretten. Med Hensyn til mindre vigtige Retssager, der paadömmes 

af Kredsretterne, er den gamle Ordning opretholdt uforandret, men 

desuagtet ere disse Domstole heller ikke blevne uberörte af den nyindförte 

Ordning, idet den vaesentligste Forbedring ved samme turde va=re, at samtlige 

Retsfunctionnairers Aflönninger i betydelig Grad ere blevne forhöiede, og Styrelsen 

derved bleven sat i Stånd til at faae Posterne besatte med juridisk dannede 

og i ökonomisk Henseende uafhaängig stillede Personer. 

Aarsvæxt. Paa Grund af seen Vaar med tört og stormigt Veir, köld Sommer 

og tidlig Frost, som paa enkelte Steder iudtraf allerede i Slutningen af 

Juli Maaned, maa Aaret for Archangels Gouverneinent naormest betragtes som 

et Uaar. Det var kun faae Steder og i ubetydelig Masngde at modent Korn 

af daarlig Beskajfenhed blev höstet. Det samme gjaelder Potetes, Gröntsager, 

Baer og forskjellige Soparter, som fiude stor Anvendelse i Almuens Huusholdning. 

Udbyttet af Gouvernementets Agerbrug kan under almindelige Owstsendigheder 

neppe ansees at straakke til for mere end det halve Aar. Över hele 

Districtet, saavel i Byerne som paa Landet, findes paa offentlig Foranstaltning 

Meel oplagt i Magasiner til Salg og Laan for Befolkningen i Misvaextaar, og 

er derfor ikke at befrygte nogen almindelig Hungersnöd, uagtet Kjöbeevnen 

vistnok i det Hele taget er liden og Nöden paa mange Steder stor. Höavlingen 

skal derimod have vseret meget god över det hele District, baade hvad 

Kvantitet og Kvalitet betraeffer. Höhösten havde det foregaaende Aar vaeret 

höist mislig, saa en stor Deel Kvaeg under Vinteren maatte nedslagtes og paa 

enkelte Steder skal vaere omkommen af Fodermangel. 

Næringsveie. Naar undtages Kolahalvöen og de store Tundrastrsekninger 

i den nordostlige Deel samt Kystegnene i det Indre af Hvidesöen, drives Agerbrug 

över hele Gouvernementet, om end i liden Udstrsekning og paa primitiv 

Maade, med forholdsviis godt Udbytte. Rug er den almindeligste Udsaed i de 

sydligere, Byg i de nordligere Egne. Af Havre saaes meget lidet, og er Dyrkning 

af Potetes ogsaa forholdsviis mindre. Kornavlingen ansees, som ovenfor 

anfört, i Regelen blöt for Halvdelen at tilfredsstille Behovet, I den störste 

Deel af Gouvernementet haves godt Kvaeg, tildeels af holländsk Race, indfört 

under Peter den Stores Regjering. Hesteholdet er forholdsviis stort, anvendes

156 

meget til Skovdrift og Varetransporter under Vinteren. Antallet af Faar og 

andet Smaakvseg derimod ubetydeligt, ligeledea af Sviin. I övrigt er Skovdrift, 

Tilvirkning af Tjsere og Beg, sidste til stor Ruin for Skovene, da dertil udelukkende 

anvendes fuldgode Trsestammer, Piskeri, Jagt og Arbeidsfortjeneste 

ved Försel af Varer, og under Sommeren paa Udskibningsstederne, Almuens 

fornemste Erhvervskilder. Industrien indskraenker sig hovedsagelig til Traelastforaedling 

for Udskibning til Udlandet. Höist primitive Kornmöller findes i 

Landsbyerne. Salt af maadelig Beskaffenhed udbringes af endeel Saltkilder paa 

forskjellige Steder. Med lavere Told paa udenlandsk Salt vilde denne Bedrift 

neppe kunne opretholdes. Metalanviisninger findes paa flere Steder, ogsaa paa 

den murmanske Kyst. I forrige Aarhundrede dreves Kobber- og Sölvgruber 

paa flere Steder, saaledes ved Ponoi paa den sydostlige Kyst af Kolahalvöen 

og paa Björneöen i det Indre af Hvidesöen, men ere disse Gruber forlsengst 

nedlagte; for Nservserende existerer ingen Bergverksdrift i Arcbangels Gouvernement. 

For Beboerne af Hvidesökysten, de saakaldte Pomorer, der hovedsagelig 

beskjeftige sig med Havfiske, er Handel med norsk Finmarken af stor Betydning. 

Som bekjendt bestaaer denne for en stor Deel i Tuskning, hovedsagelig 

af Mecl og andre Kornvarer med norske Fiskeproducter, der afssettes paa Höstmarkedet 

i Archangel. De tidligere for Farten paa Norge benyttede Lodjer, 

sammensyede Fartöier, ere DU for en stor Deel ombyttede med mere solide og 

bedre udrustede sögaaende Skibe, mestendeels Skonnerter, der efter udfört Finmarkstour 

i Sommermaanederne ligge oplagte den övrige Deel af Aaret. Det 

er en sjelden Undtagelse at noget af disse Fartöier anvendes i Udenlandsfart. 

Sselfangst med Baade og paa Isen drives under Vinteren i Hvidesöen. Iishavsfart 

paa Novaja Zemlja, som i aeldre Tider skal have hävt stor Betydning, har 

i mange Aar indskrsenket sig til Udrustning af 7—8 Smaafartöier, hvis Fangsfelt 

neppe fjerner sig meget fra den sydvestlige Kyst af disse Oer, hvor endeel 

Somojedfamilier have fast Ophold. Saavidt vides gaae de russiske Fångstfolk 

i dette Farvand aldrig ind i det Kariske Hav. Fångst af Saal og Hvalros, 

Fiskeri, Jagt paa Reen og Indsamling af Duun ere Gjenstand for denne Bedrift, 

hvoraf Udbyttet deelviis afssettes directe til Norge. Russernes Expeditioner til 

Spitsbergen ere forlsengst ophörte. Havfiske af Torsk, Sei og andre Arter 

drives paa Murmanskysten samtidig med Fiskerierne i norsk Finmarken, hvor 

dog Fiskestimerne i Regelen synes noget tidligere at stöde under Land. Et i 

S:t Petersburg dannet Fiskeriselskab med stor Kapital gjorde ifjor Forsög med 

Havfiske efter amerikansk Mönster med et i Amerika indkjöbt Fartöi. Forsöget 

mislykkedes dog fulstsendig, idet det paastaaes, at passende Fiskegrunde 

ikke skulle findes udenfor Murmanskysten. Derimod blev Hvalfanget efter norsk 

Mönster ifjor drevet af to Selskaber med 4 Dampskibe, indkjöbte i Norge. 

Det ene af disse Etablissementer har ogsaa anlagt Guanofabrik med norske Apparater, 

som dog ikke kom i Virksomhed ifjor. 

Hvidesöen og Districtet i det Hele taget er meget riigt paa forskjellige 

Fiskearter. Sild, isaer en mindre Sort, förekommer saaledes i stor Maengde i 

det Indre af Hvidesöen, men er Sildfisket meget lidet udviklet. Den nedlsegges 

i smaae, slet forarbeidede Fustager af indtil 1 Puds Vaegt, utilstraekkelig 

saltet, saa Productet neppe kan ansees som holdbar Handelsvare, og afssettes 

hovedsagelig paa forskjellige Markedspladse i det Indre af Landet, hvorhen om 

Vinteren ogsaa föres fersk, frossen og röget Sild i ganske betydelig Mnangde. 

Dette er ogsaa Tilfaeldet med flere andre Fiskearter, isser Navagaen (gadus 

navaga). Paa Hvidehavets Kyster fiskes ogsaa meget Lax. Det er isaer paa 

Vestkysten, fra Ponoi og sydover, samt i Kandalaks- og Onegabugterne at Lax-

157 

fångsten foregaaer. Den afsEettes hovedsagelig saltet til S:t Petersburg og 

Moskwa. Petschorafloden er ligeledes riig paa Lax og andre cedle Fiskearter, 

som om Vinteren i fersk, frossen Tilstand föres til Archangel og det Indre 

af Landet. 

Sidste Höst blev i Förbindelse med Jubelfest i Anledning af Arcbangels 

300-aarige Bestaaen her afholdt en Landbrugs- og Industriudstilling, som 

dog nsermest afgav Beviis for Industriens lave Ståndpunkt i Distrietet. Catalogen 

indeholdt vistnok 2,550 Nummer, men maa dette forholdsviis store Tal 

tilskrives Sammenstillingsmaaden, idet Gjenstande som synes at burde voeret 

opförte under et Nummer tildeels vare fordeelte paa otte og flere saadanne. 

Det maa dog bemaerkes, at den korte Tidsfrist for Udstillingens Förberedelse, 

et Par Maaneder, i mange Tilffelde lagde store Hindringer iveien for Fremsendelse 

af Gjenstande fra fjernere Egne. 

Vigtigere Nseringer, saasom Fiskerierne, vare höist ufuldstsendigt repra'senterede. 

Af egentlige Fiskevarer fandtes saaledes saagodt som intet, hvorimod 

Prover af forskjellig Slags Trän, af Hval, Ssel, Haakjerring og Torsklever, vare 

udstillede, uden dog at give noget fyldigt Billede af denne Industri. Derimod 

fandtes adskilligt af Fiskeredskaber, saavel for Hav- som Ferskvandsfiske, men 

ueppe meget der udmserkede sig ved Kvalitet og L T dstyr. Landbrugsafdelingen 

var ligesaa fattigt reprsesenteret. Af Kreaturer og Heste fandtes blöt et Par 

Exemplarer og af Landbrugsproducter höist ubetydeligt. Ogsaa i denne Afdeling 

vare Redskaberne fyldigst repraesenterede, men udmaerkede de sig samtidigt ved 

en Primitivitet, der minder om den fjerne Oldtid. Af Huusflidsarbeider, isaer 

vserede og syede Säger, der baade vidnede om Arbeidsomhed og Dygtighed, var 

Udstillingen ganske righoldig. Almuen tilvirker selv en stor Deel af sino Redskaber 

og Beklsedningsgjenstande, men iövrigt staaer Haandverksdriften meget 

lavt. Af Fabrikker af större Betydning findes blöt endeel Sagbrug paa Districtets 

Udförselssteder, de fleste dog Iangtfra tidsmacssig indrettede, skjönt nogen 

Forbedring beri senest er indfört ved Anskaffelse af Sagbrugsmaskiner fra Norge. 

01 og forskjellige Distillata vare udstillede fra et Par mindre Bryggerier og et 

Brsendeviinsbraenderi i Archangel, desuden Tongverk af god Kvalitet (i Archangel 

findes tre Reberbaner) og endeel andre Producter, hvoraf isser kan 

mevnes hermetisk indkogt Bouillon fra et Anlseg i Pinega. Med Districtets 

rige Tilgang paa Vildt, Kjöd og Fisk af god Beskaffenhed synes hermetisk 

Nedlseggelse af Födemidler at maatte v;ere Gjenstand for indbringende Virksomhed. 

Blandt de betydeligste Udstillere vare Solovetskmunkcne, der udvikle 

stor Arbeidsvirksomhed, hovedsagelig for eget Behov. De drive ogsaa Passagerfart 

for Pilgrimme med egne Dampskibe, have Dockanlreg for Skibenes Reparation 

og flere andre Verksteder i forskjellige Arbeidsbrancher. 

Chr. Bodom.

Königsberg den 23 mars 1885. 

158 


De forenede Rigers Söfart på Distriktet under År 1884 stiller sig således 

: 

Det hele Antal ined Ladning ankomne Fartöier udgjorde således 234 dr. 

50,965 tons, deraf 61 svenske dr. 10,342 og 173 norske dr. 40,623 tons; 

Antallet med Ladning afgåede Fartöier udgjorde 267 dr. 60,797 tons, deraf 

92 svenske dr. 18,762 og 175 norske dr. 42,035 tons. 

Der ankom til Pillau:

159 

Nsevnte 1,973 Fartöier vare lastede med: 

Af de indkomne Fartöier vare under: 

Af ovenngevnte Fartöier vare 1,641 Fartöier i Königsberg. 

Der udgik fra Pillau: 

Nsevnte 1,919 Fartöier ere afgåede til:

160 

Heraf afseilede med Ballast, tom og indbragte Ladninger 237 Fartöier 

dr. 90,651 Reg.-Tons imod 165 Fartöier dr. 67,341 Reg.-Tons i 1883. 

Hovedexporten sbvfcrts fra Königsberg bestod i

Ber. om Handel o. Sjöfart. 11 

Fragtnoteringer. 

161

162

163 

Kornberetning. 

Hcrvaerende Kornbandel opviste i den förste Halvdel af Året intet glsedcligt 

Billede, en stor Stilhed og liden Foretagelseslyst giorde sig såvel i Vintersom 

Forårsmånederne gjaeldende, og kan man på läng Tid ikke erindre en 

så total mislykket Forårsforretning som den iår. — Efterspörgselen fra Udlandet 

var nsesten ganske ophört og når sådan undtagelsesvis fandt Sted, var det 

til betydelig billigere Priser end Noteringerne her tillod, og blev derfor Fölgen, 

at fä eller ingen Afslutninger kom istand. — Endelig först i Slutningen af 

Juli undergik Markedet en livligere Handel; den nye Höst såvel her i Provindsen 

som i Sydrusland begunstigedes af det herligste torre Veir og opviste 

Kvantitet som Kvalitet et udmserket Resultat. 

Hvede var i Vinter- og Forårsmånederne nasston ussalgelig til de almindelige 

Afssetningssteder England, Holland og Belgien; kun svenske og danske 

Havno optrådte leilighedsvis som Kjöbere, men til moget lave Priser. Den 

nye Hvedehöst leverede udmserkede Kvantiteter, Vasgt å 138—140 Pund var 

byppig Tilfaeldet. — Hovedmodtagerne herfor vare England, Belgien, Rhinprovindsen 

og Sachsen, hvilke alle foretrak at kjöbe den tunge röde strengglassede 

Hvede. For de bunte og hvide Kvaliteter indfandt sig senere ved en 

ganske lav Prisnotering Efterspörgsel for Levering for senere Måneder, navnlig 

for Forår 1885 fra Danmark, Holland og Belgien. — Noteringerne stillede 

sig i Löbet af Aret fölgende: for höibunt 124 lbs ä 167—169 M., indlandsk 

123 lbs å 141 M., 130 lbs å 148 M., 131 lbs ä 154 M., bunt russisk 120 

lbs å 113 M. pr 1,000 Kil. 

Bug gestaltede sig ligesom Hvede i Begyndeisen af Året flau indtil medio 

April, da der optrådte en speculativ Hausse, tilskyndet fra Berliner-Termin-Börsen 

formedelst det indtrådte vedvarende Regnveir paa denne Tid; ifölge heraf 

steg Priserne i Löbet af nogle Dage c:a 12 Mark pr 1,000 Kilogram. I Sommermånederne 

herskede god Efterspörgsel, men desvasrre vare Tilförslerne så 

ringe at kun få Afslutninger kunde komnie istand. Den nye Rughöst var kvantitativ 

mindre tilfredsstillende end Hvedehösten, deriinod kvalitativ udmserket. 

Tilförslerne heraf bestod mest i tunge Vasgter 128—130 lbs, lavere Vsegter 

vare derimod knappe og betaltes der derfor i Forhold for disse höiere Priser. 

Afssetningen skeede hovedsagelig til Berlin, Stettin, Sverige og Norge. 

I Forhold til Hvedepriserne stode Rugnoteringerne unormal, for gammel 

russisk 124—125 lbs å 120 M., ny russisk 118 lbs a 133 M., 120 lbs å 136 

M., 114 lbs ä 109 M., gammel indlandsk 128—129 lbs ä 135 M., 130—131 

lbs ä 146 M., 119 lbs a lbs 136 M., 117 lbs ä 133 »I., ny indlandsk 120 

lbs a 126 M., 122 lbs a 129 M., 124 lbs å 131 M., 126 lbs å 134 M., 

128 lbs å 134 M., 130 lbs å 136 M. p. 1,000 Kil. 

Byg. Efterspörgselen herefter var meget livlig isaer i April Måned, men 

da Lageret heraf senere blev oprömt, kunde samme ikke tilfredsstilles, og fik 

man således ikke lflenge profitere af de höiere Prisnoteringer. Den nye Höst 

var tilfredsstillende, Tilförslerne bestod hovedsagelig i Middelkvaliteter og Foderbyg. 

Noteringerne vare for stort Byg 134 M., 137 M., 142 M., 146 M., 

nyt stort indlandsk 131 M., 137 M., 140 M., nyt russisk å 100 M. p. 1,000 Kil. 

Havre. I Lighed med sidstnaevnte Artikel var der i Begyndeisen af 

Året stort Begjser efter Havre, men af Mangel senere på tilstrsekkelig Vare 

måtte lönnende Tilbud afslåes. Havrehöstens Udfald var betydelig ringere 

end Forårets, Kvaliteten derimod god. Noteringerne vare for gammel russisk 

hvid Havre 124 M., sort 120 M. Reguleringspriserne for April å 128, 136, 

138 M., for Juli å 144 M. Ny russisk Kvalitet å 110 M., ny sort russisk 

å 104 M. p. 1,000 Kil.

164 

Linsæd fandt efter läng Tid igjen god Afssetning til stigende Priser i 

Forärsmänederne til Belgien og London samt Tydskland for fine Kvaliteter, 

hvorimod ordinsere til Norge og England ligeledes til lönnende Priser. Ogsä 

den gode nye Höst fandt glat Modtagelse fra Udlandets Side. 

Erter. Begjseret efter Erter var moget lidet, kun i Begyndeisen af Marta 

Maaned indfandt der sig lidt Kjöbelyst for hvide Kogeerter fra Berlin og Stettin. 

Fodererter solgtes dels til Holland, dels til Indlandet. Den nye Höst 

opviste tör og god Vare. 

Gjennemsnitspriserne har i det forlöbne År stillet sig frit ombord pr 

1,000 Kilo saaledes: 

Fölgende Tal giver et Overblik över den hervaerendc Kornhandel 1884 

sammenlignet med 1883. Der ankom hertil: 

Der afsendtes:

165 

Beholdnhigerne ved Årets Slutning udgjorde: 

Sildeberetning. 

Importen af Sild til vört Marked belöb sig til 237,073 Töndcr iniod 

212,975 Tönder i 1883. 

Sildeforrctningen led vedvarendc i den förste Deel af Året formedelst 

det ugunstige Veir; den aldeles frostlöse Vinter bevirkede Landeveienes Ufremkommelighed 

og den derved forstyrrede Kommunikation forhindrede Afsaetningen 

til Provindsen, og Transit til Rnsland fandt kun et middelmådigt Omfång i 

Marts Mäned. Forrådene navnlig af skotsk Sild lade sig ikke oprömme, 

omendskjönt Priscrne vaesentlig nedsattes; norsk Fedsild, hvoraf der indtraf betydelige 

Tilforsler, gik ligeledes tilbage i Pris og så blev der knn for Handlerne 

at kjaempe med Tab. Tilförslerne i de 4 förste Måneder bestode i 230 

Tönder Islandssild, 1,804 Tdr norsk Våraild, 24,112 Tdr norsk Fedsild, 

2,980 Tdr svensk Sild, 1,082 Tdr skotsk Matties og Ihlensild, tilsammen 

30,208 Tdr. Det i Febroar gjorte Vårsildefiske i Nserheden af Hangesund, 

som opgaves til c:a 60,000 Tdr, faldt forskjcllig i Störrelse og Kvalitet; sam-

166 

me blev ved svag Afsaetning betalt med 20—21 M. for stor og 17—18 AI. for 

smä pr ufortoldet Tde. I Islandssild fandt kun en Detailhandel Sted til Priser 

ä 20—29 M. pr ufortoldet Tde. Norsk Fedsild var vedvarende flau, navnlig 

de mindre Maerker, hvoraf Tilförslerne hovedsagelig bestod; selv til meget lave 

Priser var samme vanskelig at fä saelge; af de store Mserker i fed Kvalitet 

var der meget lidet Forråd; stor fed Kjöbmands blev betalt med 31—32 M., 

små fed Kjöbmands ä 22—24 M., senere 20—22 M., maver Aliddel å 17 —18 

M., smä Middel 12—14 M., maver smä Middel ä 11—13 M., Christians 

8—10 M. pr ufortoldet Tde. 

De förste Sendelser Svensksild indtraf i Februar og kunde til billige Priser 

snart blive realiserede. Salgspriserne vare for KKK 20—21 M., KK 19—20 

AI., K 16—17 M. pr ufortoldet Tde. Hollandsksild havde slasbende Afssetning, 

det lykkedes dog at få Vinterforrådet oprömt, idet större Partier Vallsild 

bleve solgte til Berlin. Prima Vall betaltes med 39—40 M., Ihlen fra 28 til 31 

Alark pr ufortoldet Tde. Af Skotsksild var Lageret i Begyndeisen af Året 

kun forsynet med Matties og Mixed Sild, som fandt ligeledes svag Afssetning; 

efterhvert som Aret skred frem, trsengte Indehaverne på Salg, da Forrådenc 

her som i Danzig og Stettin ikke formindskedes, og blev Fölgen den, at 

en betydelig Prisnedgang fandt Sted. Crownbrandet Alatties gik fra 29—30 

AI. ned til 23—24 AI., Crownbrandet Mixed fra 30—31 AI. til 25—26 AI. 

pr ufortoldet Tde. 

I Sommermånederne skeede hovedsagelig kun Detailhandel her i Byen og 

Provindsen; Begjseret til Kusland var påfaldende svagt; det betydelige Lager 

kunde derfor reduceres lidet og var Konjunkturen, da der indtraf videre nye 

Tilförsler, fremdeles en tilbagegående. I Juli bevirkede den stserke Värme en 

dårlig Indflydelse paa Sildeforretningen, Kjöberne resikerede ikke at Våren 

blev sendt den länge Strsekning til Rusland. 

Under Alåuederne Alai, Juni, Juli, August blev Alarkedet tilfört 285 

Tdr Islandssild, 1,556 Tdr norsk Vårsild, 11,031 Tdr norsk Fedsild, 1,737 

Tdr svensk Sild, 258 Tdr frisk Matties, 441 Tdr frisk Shetlandsk og skotsk 

Fullsild, 13,757 Tdr frisk Shetlandsk og skotsk Mattiessild, tilsammen 29,065 

Tdr. Begjaeret efter norsk Vårsild var i naevnte Måneder påfaldende ringe, 

og gik Priserne ned for stor og middel Vare til 14—17 M. og for små til 

12—13 Al. pr Tde transito. 

Islandssild erholdt i Detail 24—27 AI. pr Tde transito. Norsk Fedsild 

var kun i de större Maerker efterspurgt, derimod var små Sorter uforandret 

flau. Prisen for stor Kjöbmands dalede ned til 22—26 M., små fed 21— 

24 M., Middel 17—20 M., maver stor Kjöbmands 18—22 M., maver små 

Kjöbmands 17—20 M., maver Middel 13—16 AI., Småmiddel var nominel å 

8—10 AI., Christians ä 7—8 AI., Brislinge ä 7—8 Al. pr ufortoldet Tde. 

Svensksild fandt ligeledes kun i större Alaerker Afsastning, små var nsesfen 

så godt som ubeagtet; KKK betaltes med 15—18 M., KK 13—14 M., K 

10—12 M. pr ufortoldet Tde. Fångsten af Skotsksild ved Shetlandsöerne 

begyndte meget tidlig i Juni, ved Östkysten i Juli Aiåned; der blev tidligere 

ualmindelig store Masser Forfangst opfisket, hvilke bleve henkastede til de kontinentale 

Markeder. Konsumet holdt sig ligeover for denne Vare meget 

reserveret; Priserne stillede sig for denne tidligere Sild meget lavt, nemlig 

15—20 AI. pr Tde transito; småfaldende og ringere Kvaliteter endnu billigere. 

Små Partier Full betingede 28—32 AI., Crownbranded Matties fra forrige 

År blev udbudt fra hervajrende Lager til 17 —19 AI. pr ufortoldet Tde. 

Af engelsk Mattiessild kunde de mindre Tilförsler slank blifve oprömmede; virkelig 

fin Vare var i dette År meget sjelden. Priserne stillede sig ä 40—

167 

60 M., extrafin 70—80 M. pr ufortoldet Tde. Tilförslerne i de 4 sidste 

Måneder bestod af 250 Tdr norsk Vårsild, 10,480 Tdr norsk Fedsild, 2,230 

Tdr Holländsk Sild, 46,450 Tdr ustemplet Skotsksild, 117,390 Tdr stemplet 

Skotsksild, 1,000 Tdr Tydsksild, tilsammen 177,800 Tdr. 

Norsk Vårsild blev i disse Måneder lidet begjseret uagtet de små Tilförsler 

og lidet Lager; stor Vårsild blev betalt med 14—16 M., små Vårsild 

å 10—13 M., Islandssild betaltes i Detail å 20—23 M. pr Tde. På 

Grund af det norske Fedsildefiskes dårlige Udfald vare Tilförslerne ringe; 

Kvaliteterne vare beller ikke tilfredsstillende, Våren faldt gjennemsnitlig små 

og lidet fed; stor Kjöbmands og Middels var meget knap og i Lighed med 

det foregående År vare Tilförslerne hovedsagelig Småmiddel og Christianssild. 

For stor Kjöbmands betaltes 37—33 M., Stormiddel 34—30 M., Småmiddel 

og Christians 11—8 M. pr ufortoldet Tde. Forrådene af 1883 Fedsild 

i Mserker KKK og KK bleve oprömte i sidstnaevnte Måneder til billige 

Priser, nemlig a 18—20 M. for KKK og 14—16 for KK; derimod förblev 

af gammel Småsild og Christians endnu en Best, hvis Rönining gik meget 

langsomt for sig til Priser å 6—9 M. pr ufortoldet Tde. Ligeledes kunde 

det tiloversblevne Lager fra Foråret af Svensksild delvis realiseres; Afsaetningen 

gik meget slsebende for sig uagtet Priserne nedsattes videre til 13—14 

M for KKK, 10—12 M. for KK og 8—9 M. for K pr ufortoldet Tde. 

Det holländske Fiskeri havde ogsaa iår et udmferket Resultat, det opfiskede 

Qvantum angives til 260,000 Tdr. Vallsild fandt Afseetning til Priser 

å 28—31 M., Matties og Ihlen var mindre begjseret, og bleve förste betalte med 

15—17 M., sidste ä 17—19 M. pr Tde. Den skotske Sildefangst var denne 

Saison så stor som aldrig tilforn; samme anslåes til c:a 980,000 Crans, det 

er mindst 120,000—150,000 Tönder mere end forrige År. Den förste stemplede 

Sild indtraf i August og blev i Begyndeisen betalt med 39 M. for Crownfullbranded, 

25 M. for Crownbranded Ihlen, 20—22 M. for Crownbranded 

Matties; Crownfullbranded udsattes mindre for Pristilbagegangen, fordi Fångsten 

heraf var mindre end de övrige Sorter. Prisen gik fra 39 M. kun tilbage a 

37—38 M; Crownbranded Ihlen veg efterhånden til 24—22 M. pr ufortoldet 

Tde. Enkelte skotske Saltere lode ikke deres Sild stemple, men havde 

deres eget Beskyttelsesmserke, »trade-mark», og disse trade-marks leverede gjennemsnitlig 

den bedste Vare, hvorfor der også opnåedes en långt höiere Pris 

end for den stemplede. 

Ustemplet Full, hvis Tilförsler forholdsvis var små, bleve solgfce å 24— 

33 M., Matties a 18—15 M., 10—14 M. pr ufortoldet Tde. Sildebeholdningerne 

ved Arets Slutniug udgjorde: 6,960 Tdr. norsk Fedsild og svensk Sild, 

70,128 Tdr skotsk og holländsk Sild, tilsammen 77,088 Tdr imod 64,753 

Tdr i Året 1883. 

Carl L. Meyer.

Innehåll: Archangel (sid. 131), Bangkok (sid. 68), Breslau (sid. 65), Helsingfors (sid. 

70), Königsberg (sid. 158), Manila (sid. 66), Montevideo (sid. 129), Pireus (sid. 67), Pointeà-Pitre 

(sid. 67), Quebec (sid. 119), Rangoon (sid. 65), Rom (sid. 68), S:t Thomas (sid. 68), 

Vera Cruz (sid. 130), Wilhelmstad (sid. 130), Yokohama (sid. 67).



Riga den 26 Mars 1885. 


Härmedelst har jag äran afgifva den i § 32 af konsulsstadgan omförmalda 

berättelse. 

Antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som, enligt inkomna 

uppgifter, år 1884 besökt hamnar inom distriktet, har varit följande: 

a. Segelfartyg. 

b. Ångfartyg. 

I. Svenska fartyg. 

Sammanlagda antalet af svenska fartyg, som under år 1884 lossat eller 

intagit laddning uti distriktets hamnar, utgör alltså: 


a. Segelfartyg 

b. Ångfartyg. 

170 

II. Norska fartyg. 

Sammanlagda antalet af norska fartyg, som under år 18 84 lossat eller intagit 

laddning i någon af distriktets hamnar, utgör således:

171 

Under det att svenska fartyg, som besökt distriktets hamnar under år 

1884, i jemförelse med nästföregående år 1883, minskats till antalet med 24 

ooli till drägtigheten med 844 tons, utvisar den norska skeppsfarten en tillökning 

i antalet fartyg af 24 och i drägtighet af 7,888 tons. 

Den utaf svenska fartyg på distriktet år 1884 intjenta bruttofrakt har 

enligt meddelade uppgifter utgjort: 

för segelfartyg 

för ångfartyg 

utvisande sistnämnda belopp en minskning i fraktförtjenst af 136,130 kronor. 

TYaktförtjensten för norska fartyg har åter uppgifvits till 1,864,740 kronor 

mot 1,990,580 kronor år 1883. 

De utaf de Förenade rikenas fartyg inom distriktet för konsulskassans 

räkning erlagda konsulatafgifter uppgingo år 1884 för: 

Af dessa afgifter hade vicekonsulerna att räkna sig till godo rubel 1,487.22, 

hvadan rubel 5,026.6 2 ingingo till konsulskassan. Nästföregående år 1883 

uppgick nämnda kassas inkomst af konsulatafgifter till rubel 4,835.29. 

Rörande sjöfarten i dess helhet och den del de Förenade rikenas fartyg i 

densamma tagit har blifvit mig meddeladt, att till de hamar inom distriktet, 

livarest svenske och norske konsulartjenstemän siro anstälde, under år 1884 

från utrikes orter ankommit 3,641 fartyg om tillsammans 1,286,829 tons under 

nedannämnda flaggor, nemligen:

172 

Nästföregående år 1884 ankommo till distriktets hamnar 4,053 fartyg om 

1,460,809 tons; utvisande alltså år 1884, jemfördt med år 1883, en minskning 

i antalet ankomna fartyg af 412 och i drägtighet af 173,980 tons. 

Svenska fartyg deltogo sålunda i fraktfarten på detta distrikt hvad angår 

antalet med 12.03 % och i afseende å drägtigheten med 8,08 % af samtliga 

hit anlända fartygs antal och drägtighet, hvaremot de norska fartygens antal 

utgjorde 11.26 % och deras drägtighet 7.99 % af samtliga till distriktet ankomna 

fartygs antal och drägtighet. 

Från Sverige ankommo till distriktet med last: 

Dessutom ankommo år 1884 från Sverige med last 9 norska fartyg om 

1,496 tons, 5 tyska fartyg om 671 tons och 3 ryska fartyg om 334 tons. 

Till Sverige utklarerades sistnämnda är med last: 

Deraf kommo på hufvudstationen: 

Dessutom afgingo år 1884 frän distriktet med last till Sverige 12 norska 

fartyg om 2,236 tons, hvaraf från hufvudstationen 7 fartyg om 1,143 tons; 

hvarjemte från hufvudstationen med last till Sverige utklarerats 2 ryska fartyg 

om 422 tons, 3 danska fartyg om 432 tons och 4 tyska fartyg om 636 tons. 

Till Sverige utklarerades i barlast: 

Under år 1884 har regelbunden ångfartygsfrtrbindelse mellan Riga och 

Stockholm underhållits af svenska ångfartyget Linné om 180.86 tons drägtighet, 

hvilket fartyg gjort 22 resor fram och tillbaka.

173 

Hela antalet med last från så väl Sverige som andra länder år 1884 ankomna 

svenska fartyg utgjorde 124 om 26,590 tons drägtighet mot 133 fartyg 

om 25,987 tons är 1883. Antalet med last afgångna fartyg åter uppgick förstnämnda 

år till 423 om 100,426 tons drägtighet mot 441 fartyg om 100,945 

tons år 1883. 

Af de till distriktet med last ankomna svenska fartyg hafva hitförts följande 

varor, nemligen: 

Från hamnar i Lifland och Kurland hafva åter med svenska fartyg utförts: 

Från nedannämnda främmande länder ankommo svenska fartyg år 1884 

med last, nemligen från: 

Med last åter utgingo svenska fartyg till följande främmande länder, nemligen 

till:

174 

Införseln till distriktet af svensk och norsk sill, hvilken från 119,223 

tunnor år 1882 nedgått år 1883 till 87,906 tunnor, har sistlidne år varit i 

stigande och uppgick till 123,981 tunnor. 

Till hufvudstationen infördes: 

Till vicekonsulsstationen Libau infördes: 

Till Pernau infördes uteslutande från Norge: 

Till Windau ankom äfven en last sill om 100 tunnor, hvaremot till Arensburg 

någon införsel af svensk eller norsk sill under år 1884 icke egt rum. 

Nedanstånnde tabell utvisar från hvilka platser den till Kiga ankomna sill 

blifvit införd och det resultat densamma efter vrakningen gifvit:

175 

Införseln af skotsk sill till distriktet uppgick till 121,712 tunnor mot 

91,332 tunnor år 1883 och 50,682 tunnor år 1882. Största delen eller 

97,967 tunnor infördes till Libau. Införseln af fransk sill, som år 1883 utgjorde 

4,185 tnnnor, har ytterligare minskats och uppgick år 1884 till 2,632 

tunnor. 

Följande pris, deruti inbegripna tull och öfriga omkostnader, noterades a 

nedannämnda slags sill: 

Afsättningen har oaktadt de låga prisen gått trögt, så att behållningarna 

äro större än på länge varit förhållandet. Dessa behållningar uppgåfvos vid 

slutet af år 1884 vara i Riga omkring 30,000 tunnor mot 24,000 tunnor år 

1883 och i Libau omkring 10,000 tunnor. Sedan tullafgiften å saltad sill 

numera blifvit ytterligare höjd till 22 kop. i guld pro pud, torde införsel af 

småsill komma att såsom mindre lönande upphöra. 

Af andra varuslag, hvilka utgöra föremål för export från de Förenade 

rikena till detta distrikt, må omförmälas nedannämnda, af hvilka år 1884, 

jemfördt med föregående tvenne år, till hufvudstationen ankommit följande 

kvantiteter, nemligen: 

Sistberörda tvenne varuslag infördes uteslutande från Norge. Förutom 

öfriga ofvannämnda varuslag infördes äfven från Sverige några laddningar kalk 

och från Norge en laddning is till Libau.

176 

Från Riga och Libau utfördes till begge de Förenade rikena gemensamt 

hufvudsakligen: 

Värdet af de år 1884 till distriktets hamnar införda eller derifrån utförda 

varor beräknades till följande belopp: 

De i konsulatets föregående årsberättelser omförmälda, till sjöfartens beqvämlighet 

under arbete varande byggnader, nemligen dels ett fyrtorn af jern 

vid Domesnäs oeh dels ett nytt fyrtorn vid byn Pisen, det 8. k. Michaelstornet, 

hafva under år 1884 blifvit i fullfärdigt skick till sin bestämmelse 

upplåtna. 

Sedan inom Riga börskomité redan år 1862 fråga blifvit väckt att i staden 

upprätta ett s. k. sjömanshus, afsedt att icke allenast erbjuda ett visst antal 

ålderstigne ryske sjöfarande ett hem på ålderdomens dagar, utan äfven att 

åt tillfälligtvis sysslolöse sjömän bereda bostad, kost och förströelser till billigt 

pris, samt efter det vid åtskilliga nationela minnesfester medel till ett sammanlagdt 

belopp af 130,000 rubel blifvit af stadens köpmanskap för ändamålet 

beviljade, har nämnde byggnad, till hvilken grunden lades 1882 på hösten, 

under sistlidne år blifvit upplåten till allmänt begagnande. Byggnaden innehåller, 

förutom provisoriska lokaler för navigationsskola och förhyrning af sjö-

177 

folk, tolf rum för ålderstigne sjömän och fyrtio hytter till bostad för kortare 

tid. För bostad, deruti inberäknadt kost och uppassning, beräknas tills vidare 

4 rubel för vecka eller 60 kopek för hel och 30 kopek för half dag. 

Genom konsulatets försorg hafva under år 1884 medelst sjömansinvisningar 

hemsändts hyresbelopp för 4 svenska sjömän till ett sammanlagdt belopp al 

585 kronor och för 7 norska sjömän till belopp af 759 kronor 48 öre. 

Vid konsulatet verkstäldes under år 1884 på- och a/mönstringar af sjömän 

till följande antal: 

Under år 1884 hafva till hufvudstationen ankommit 3,920 till svenska och 

norska sjöfarande adresserade bref, oberäknadt till fartygsbefälhafvare aflåtna 

telegram. 

C. Aug. Titz. 

Valparaiso (Chile och Bolivia) den 16 april 1885. 




tons och med last afgångna fartyg 18 om 11,541 tons. 

P. Gudde.

Washington den 31 Mars 1885. 

178 



Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 290 om 

151,964 tons och 1,755 läster, deraf 30 svenska om 15,568 tons och 260 

norska om 136,496 tons och 1,755 läster; hela antalet med last afgångna 

fartyg utgjorde 894 om 487,316 tons och 2,252 läster, deraf 110 svenska om 

58,993 tons och 784 norska om 428,323 tons och 2,252 läster. 

Under loppet af år 1883 hade i Förenade Staterna fallissementer till 

betydligt antal egt rum, och den oro och osäkerhet, som deraf alstrats, erhöll 

redan på det nya årets första dag ytterligare näring, då »New York och New 

England»-jernvägsbolaget stäldes under utredning. Omedelbart derefter råkade 

andra bolag i bryderi, och under årets trenne första månader egde många konkurser 

rum, krediten stördes af allehanda rykten och ett allmänt prisfall inträffade. 

Den 6 maj instälde Marine Nationalbanken i New-York sina betalningar, 

hvilket exempel snart följdes af firman Grant & Ward med ett deficit 

af öfver 17 mill. dollars. Den 13 upptäcktes hos direktören för »the 

Secand Nationalbank of New-York» en brist på öfver tre mill. doll. Sin 

höjdpunkt nådde krisen den 13 maj, då »the Metropolitan bank», instälde betalningarna, 

och fortgick ända till fram emot juni, hvarunder det ena husets fall 

drog det andra med sig. Till den 1 november 1884 har Bålunda under 

årets lopp öfver etthundra banker oeh bankirhus nödgats inställa sina betalningar, 

bland dessa emellertid endast elfva »National banks». Om ock ställningen 

förbättrade sig senare, har året i det hela icke varit gynsamt, och alla 

underrättelser sammanstämma deruti, att samtliga industrigrenar mer eller mindre

179 

lidit, jernvägarne saknat trafik, sjöfarten varit tryckt och fabriker till stort 

antal nödgats upphöra med eller minska sin verksamhet, hvarigenom alstrats 

arbetslöshet. Året slöt med låga priser. 

En fråga som allt mer tränger sig fram är den, huru landet skall kunna 

befrias från den öfverproduktion, som här ögonskenligen är rådande. De i 

Förenade Staterna nu befintliga jern-, bomulls- och yllefabriker sägas kunna, 

om i full verksamhet sex månader, fylla hela landets behof för ett år. Frågan 

om att finna nya marknader för amerikanska tillverkningar och att åstadkomma 

en utveckling af den utländska handeln har sålunda gjorts till föremål för en 

utförlig behandling i »the Seeretary of the Treasury's» årsberättelse. 

Följande tabell lemnar en öfversigt af ställningen den 1 januari 1885, 

jemförd med den 1 januari 1884: 

Enligt den officiella statistiken för finansåret 1 juli 1883—1 juli 1884 

uppgick värdet af utförseln af inhemska varor till doll. 724,964,852 mot doll. 

804,223,632 under föregående finansår, hvilket utgör en minskning i utförseln 

af doll. 79,258,780. — Införseln nedgick äfvenledes med doll. 55,483,221, i 

det densamma utgjorde doll. 667,697,693 mot doll. 723,180,914. — Totalvärdet 

af utförseln af varor både af inhemsk och utländsk tillverkning öfversköt 

totalvärdet af importen med doll. 72,815,916; öfverskottet under föregående 

finansår uppgick till doll. 100,658,488. — Exporten af guld och silfver 

(utländskt inbegripet) från Förende Staterna utgjorde doll. 67,133,383 mot 

31,820,333 under föregående finansår och öfversteg importen deraf med doll. 

29,707,121 mot doll. 3,330,942 under nästföregående finansår. 

En jemförelse af utförseln af de förnämsta exportartiklarne med nästföregående 

finansårets export deraf visar följande tal:

180 

Spanmål. Under de senaste 24 åren har utförseln stigit ofantligt, eller 

från att vara år 1860 24 mil. doll. till öfver 288 mill. doll. år 1880, men 

under nu ifrågavarande år nedgick densamma och utfördes: 

Jemförd med föregående årets export minskades utförseln af hvete med 

44 mill. doll., af hvetemjöl med 3 mill. doll. och för majs och majsmjöl visar 

en jemförelse äfven minskade siffror. Medelpriset på hvete för hela landet 

beräknades i december till 75 cents pr bushel emot 91 cents sistlidet ar. 

Att decemberprisen fallit under en doll. pr bushel har under de senaste 18 

åren inträffat endast fem gånger, nemligen 1874, 1878, 1880, 1882 samt 

1883. I Nebraska har priset nedgått ända till 42 cents mot 70 cents under 

förlidet år, och landtbrukarne i Vestern hafva ock klagat öfver hårda tider 

och nödgats inskränka sina uppköp till det allra nödvändigaste. Skörden af 

hvete anslås till 512,763,900 bushels, och den med detta sädesslag besådda 

arealen uppgår till 39'/, mill. acres. — Möjligheten att åstadkomma en kortare 

och billigare transport från de stora spanmålsproducerande distrikten vid stillahafskusten 

till de europeiska marknaderna är en fråga som mycket omdebatterats 

och följts med lifligt intresse. Åtskilliga förslag i detta afseende hafva 

framstälts, såsom anläggandet af en kanal genom Nicaragua, liksom ock byggandet 

af en jernväg, på hvilken fartyg skulle föras öfver näset vid Tetuantepec, 

men hafva ännu icke bragts till utförande. Det har äfven varit fråga att 

leda spanmålsexporten öfver kontinenten till New-Orleans för att derifrån öfverföras 

till Europa, men de låga frakterna för fartyg från San Francisco till 

Europa hafva hittills omintetgjort all konkurrens från jernbanornas sida. 

Enligt gjorda beräkningar stälde sig frakterna i medeltal på följande sätt 

pr bushel hvete: 

Bomullsskörden uppskattas enligt de färskaste uppgifter till 5,646,441 

balar mot 5,700,000 år 1883. Qvaliteten visade sig mot slutet af året blifva 

bättre än man i oktober haft anledning befara. New-Orleans fortfar att 

vara den förnämsta utförselshamn för denna artikel; under året till 30 juni 1884 

utskeppades inalles 1,862,572,530 pounds, hvaraf från New-Orleans i rundt 

tal 703 mill., från New-York 278 mill., från Galveston 190 mill., från Savannah 

168 mill., från Charleston 125 mill., från Norfolk och Portsmouth 

116 mill., från Baltimore 85 mill. pounds o. s. v.

181 

Hela utförseln af trävaror, deri inbegripet förarbetade, uppgick, såsom 

ofvan anförts, under finansåret till doll. 24,275,128. — Utförseln bestod hufvudsakligast 

af: 

Följande tabell visar huru utförseln efter länder fördelar sig:

182 

På grund af den stora produktionen af trävaror, som fortgår oaktadt en 

minskad efterfrågan, har marknaden lidit af öfverstockning. I Mobile, hvars 

betydelse såsom utförselshamn är i stadig stigning, var priset på hugget pitchpine 

i januari 11 å 12 cents, men nedgick i maj till 8 å 878- Sågadt 

timber 10 ä 11 c. Den 14 mars 1885 noterades på samma ort »deals» 

doll. 8 å 11 pr tusen fot, plankor doll. 10 å 12 pr tusen fot; hugget 8 å 9 

c. pr kub.-f. om 100 fot, klass »B. 1. good»; sågadt 10 i 11 c. pr kub.-f. 

om 40 fot. 

Lefvande djur. Utförseln af nötkreatur ökades från 104,444 till 190,518 st. 

och värdet steg från 8,341,431 till doll. 17,855,495. Af hela antalet gingo 

16,257 till England och Skotland. 

Petroleum. Priset i Baltimore på raffinerad petroleum var omkring den 

15 januari 1884 9/4 å 9/,, omkring den 15 december 1884 7V, å 7"/,, 

mot resp. 7'/4 å 7% samt 9 å 9/8 år 1883. 

Samtidigt med att accisafgift lades på petroleum blef genom lag af 1867

183 

förbjudet att till försäljning tillhandahålla nafta blandad med lysolja, afvensom. 

att sälja olja antändbar under 110 grader Fahrenheit, men osäkert är om icke 

detta stadgande bör anses npphäfdt genom accisens borttagande. Fråga har nu 

blifvit väckt att nedsätta en komité, bestående af medlemmar af hälsovårdsnämnden, 

vetenskapsmän samt tillverkare af petroleum, för att öfverväga om lämpliga 

åtgärder till förekommande af faran af explosioner med lysoljor, samt sålunda 

bestämma sättet för verkställande af prof och hvilka instrument borde dervid 

begagnas, afvensom fastställa en normal temperatur. Till denna komité skulle 

främmande länder inbjudas att sända delegerade. 

Fläsk. Utförseln af fläskprodukter har under detta liksom under de 

tvenne föregående åren lidit afbräck i följd af införselförbuden i Tyskland och 

Frankrike. Exporten, som under året uppgick till ett värde af doll. 69,753,513 

(mot 70 mill. 1883 och 104 mill. 1881), utgör emellertid endast 21 % af 

hela produktionen i Förenta Staterna. 

Af rökt fläsk (bacon och hams) utfördes 389,499,368 lbs, eller för omkring 

39 mill. doll., mot 340 mill. lbs, motsvarande 38 mill. doll., 1883. 

Utförseln af saltadt fläsk (pork, salted or cured) minskades från 62 mill. lbs 

till 60 mill. lbs. Af ister steg utförseln till 265 mill. lbs från 224 mill. 

Priserna i New-York voro den 30 december: 

Värdet af exporten till de Förenade rikena, deri inbegripet till Amerika 

införda och derifrån återutförda varor, uppgick enligt den officiella statistiken 

till ett värde af doll. 2,443,183. 

De förnämsta artiklarne voro:

184 

Införseln, som i värde uppgår till 667 niill. doll., egde rum: 

De artiklar som med största belopp ingå i importen äro följande: 

Socker, 98 mill. doll. (förutom 7 mill. doll. från Havai, tullfritt på grund af 

Socker. Enligt uppgift i »Shipping och Conimercial List» infördes till 

amerikanska atlantiska hamnar under året 1884 1,133,964 tons om 2,240 

pounds, hvaraf 63,643 exporterades till Canada och 88,917 tons återstodo vid 

årets slut. Förbrukningen af utländskt råsocker utgjorde alltså 981,404 tons 

och produktionen i de södra staterna utgjorde 135,443 tons, hvilket ger en 

totalförbrukning af 1,116,847 tons eller 65,882 tons mer än året förut. 

Rörsockret har under året lidit mycket af konkurrensen med hvitbetsocker. 

hvaraf 63,000 tons mottogos från Europa, och marknadspriset på råsocker har

185 

vid flera tillfällen nedtryckts till under kostnaderna för produktionen. I New- 

York var priset för fair to good refining 6 S /16 a 6 5 /18 c. pr Ib. och nedgick 

i augusti ända till 4 /a a 5 c, och har sedermera ej stigit högre än i november 

till 5 å 5 1 /» c., lemnande såsom medelpris för hela året det lägsta som varit 

sedan 1854. Den 3 januari 1885 noterades 4 3 /4 å 4 7 /8 c. Då från detta 

pris göres afdrag för tull, frakt och andra utgifter, återstår såsom vinst endast 

1 cent pr pound, men för plantageegarne på Cuba afgår derifrån ytterligare 

utförselstullen och transportkostnader. De senaste underrättelserna angifva en 

rikligare skörd för 1885, men huru mycket deraf kan komma i marknaden 

måste blifva beroende af huru densamma ställer sig, ty med nuvarande pris är 

lockelsen ej synnerligen stor att skörda och föra varan till marknaden. 

Värdet af hela införseln från Sverige och Norge uppgick under finansåret 

1884 till doll. 3,049,838. 

Förutom af jern och stål bestod införseln af bland annat följande artiklar: 

Följande tabell utvisar hela införseln af jern och stål jemförd med importen 

från Sverige och Norge. 


186 

Af importen af jernmalm kom största delen eller 374,943 tons från 

Spanien mot 343,337 tons dr 1883. Genom tariffen af den 3 mars 1883. 

som trädde i kraft den 1 juli samma år, hade tullen förändrats från 20 % 

ad valorem till 75 cents pr ton. 

Enligt uppgift hemtad från »the Iron and Steel associations» publikation, 

uppgick produktionen af tackjern under 1884 till: 

Nedgången var 20 % för träkolsjern, 16 % för antracit, men endast 5 

% för bituminöst. 

Året har icke varit fördelaktigt för den amerikanska jernindustrien och 

en allmän nedsättning i arbetslönerna bar egt rum och fabriker stängts. TJtsigterna 

vid det nya årets ingång voro icke heller ljusa. Svårigheten för jordbrukarno 

i vestern att få afsättning för sina produkter minskar efterfrågan pä 

jern och stål från detta håll. 

I början af 1884 såldes N:o 1 antracite i Filadelfia till doll. 20.50 och 

godt »mill iron» 18.50; i januari 1885 voro prisen resp. 18 och omkring 16; 

prima stångjern i januari 2 c. pr pound, i slutet på året 1 8/10 c.; spik har 

fallit från 2.60 pr kg till 2.10. 1883 voro dessa pris resp. 3.40 i januari 

och 2.7 5 i december. 

Följande tabell angifver årliga medelpriset i Filadelfia på N:o 1 antracite 

pigiron. 

Enligt uppgift från samma håll utgjorde hela produktionen af Bessemerstål år 

1884 1,538,355 tons om 2,000 pounds eller endast 116,272 tons mindre än 1883.

Af jernvägsskenor tillverkades: 

187 

Användandet af Besseinerstdl till andra ändamål än skenor tyckes vara i 

stadigt stigande. Ar 1883 gick af tillverkningen 78 % till producerande af 

skenor; år 188-1 endast 72 ,"0'. 

Genom tariffen af 1883 nedsattes tullen på tackjern, jernskrot, tennplit 

och stålskenor, och en ny klassifikation gjordes. I den officiella statistiken 

hafva rubrikerna ock blifvit ändrade och ett antal artiklar, som förut varit 

upptagna i klump, hafva fått särskilda rubriker. Detta gäller i afseende å 

trådringar (wire-rods), hvaraf införseln är betydande. Enligt den gällande tulltaxan 

är tullen på »wire-rods (rivet, screw, nail and fence), round in cails 

and loops not lighter than N:o 5 wire gange, valued at 3'/a cents or less pr 

pound» 6 /io cents pr pound, och efter vidtagande af denna tariff har tillverkningen 

inom landet af trådringar af jern sjunkit till en obetydlighet och af 

stål ansetts icke längre lönande äfven med nedsatta arbetspris. Det är den 

svenska jerntråden och den tyska ståltråden som med framgång täflat med den 

inhemska varan. 

Piate iron noterades den 1 jan. 1885 nominelt till 2.1 cents och året 

förut noterades 2.2 5 c. Stångjern har under samma tid fallit från 2 c. till 

1.8 och öfriga slag af jern hafva fallit i ungefär samma proportion. För stålskenor 

noterades i början af året doll. 32.SO, men priset sjönk hastigt till doll. 

30 och i augusti till doll. 26, men har sedermera stigit, då konkurrensen af 

säljare minskades, till doll. 28 ä 28.50. 

Priskurant å amerikansk hästskosöm en gros den 4 februari 1885. 

Införseltullen på hästskosöm är 4 cents pr Ib.

188 

Af vicekonsuln i Boston hafva följande upplysningar meddelats: 

Införseln till Boston under kalenderåret utgjordes af svenskt jern: 

Hela denna införsel egde rum med ångfartyg från England med undantag 

af två laddningar, som ankommo direkt från Stockholm, Malmö och Göteborg, 

nemligen med »Gothenburg City», som medförde 2,119 tons, samt »Stockholm 

City» med 2,800 tons. 

Ehuru importen till Boston år 1884 varit något högre än 1883, hafva 

försäljningarna varit mindre, hvadan befintliga förrådet vid slutet af året var 

större, 7,000 tons mot 4,500 tons, och året slutade med en trög marknad, 

utan utsigter till snar förbättring. — Priserna hafva varit för stångjern doll. 

68 å 75 och doll. 65 k 70 för »wire-rods»; 2 tums 5 t. X Vs t. stångjern 

och N:o 4 trådringar hafva varit mest begärliga. 

Tillverkare af stängsel af ståltråd försedd med hullingar (barb fences) 

hafva år 1884 importerat stora qvantiteter wire-rod från Westfalen, som på 

grund af prisbillighet visat sig som en svår medtänare med den svenska varan. 

Amerikanske tillverkare hafva äfven börjat producera s. k. »Basic soft steel» för 

att ersätta de högre graderna af jern, såsom svenskt och amerikanskt träkolsjern. 

Denna vara kan produceras till 30 % billigare pris än det svenska jernet 

och har fått någon användning, men denna sort har rykte att till beskaffenheten 

variera, hvadan densamma, så vida icke förbättringar i beredningen åstadkommas, 

icke torde med framgång kunna täfla med svenskt jern. Från Tyskland 

införes emellertid mindre qvantiteter »Basic soft steel», som säljes till 

ungefär 40 % under svenskt jern. 

Af tändstickor importerades under året juli 83—84 följande värden: 

I införselstabellerna, fördelade efter länder, har denna rubrik ännu icke 

blifvit upptagen, hvarför upplysning saknas huru mycket af denna införsel bestod 

af svenska tändstickor. Till jemförelse meddelas här följande af härvarande 

statistiska byrå mig benäget lemnade tabell öfver införseln från Sverige 

och Norge under sist förflutne 8 månader af trämassa och tändstickor till 

New-York.

189 

Sjöfart. De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 framgår af 

de tabeller jag haft äran insända. 

Sammanlagda antalet och tontalet af de med last ankomna och afgångna 

svenska och norska fartyg utgjorde enligt desamma: 

Ankomna : 

till Washingtons distrikt: 

till New-York: 

till S. Francisco: 

inalles 601 338.215 tons. o. 3,698 k.l., hvaraf till Washingtons distrikt ett norskt 

om 233 och till New-York 2 norska om 1,154 tons från Norge samt 2 svenska 

om 1,690 tons från Sverige. 

Afgångna: 

från Washingtons distrikt: 

från New York: 

från S. Francisco: 

inalles 1,262 707,344 tons o. 4,005 k.l., hvaraf till Sverige: 13 svenska om 6,159 

tons (1 från Baltimore med petroleum, 1 från Charleston med bomull och fosfat, 

2 från Filadelfia med petroleum samt 9 från New-York), och till Norge: 

28 norska om 10,578 tons och 212 k.l. (1 från Baltimore med petroleum, 

5 från Boston med d:o, 1 från Charleston med bomull, 1 från Galveston 

med d:o, 3 från Mobile med trävaror, 2 från Pensacola med d:o och 3 från 

Filadelfia med petroleum, samt 12 från New-York).

190 

Bland de norska fartygen som besökt distriktet befunno sig 3 ångare om 

tillsammans 2,821 tons drägtighet, hvilka ankommo i barlast till Charleston och 

afgingo med last. 

De ankomna fartygens laster utgjordes af: 

och dessutom marmor, mjöl, ull, lump, cement, jern, tegel, porslinslera, frukt 

och hudar m. m. 

Utförseln bestod hufvudsakligen i afseende å antalet fartyg af harts och 

terpentin, trävaror, bomull, petroleum, oljekakor, mjöl, hvete, maskiner och 

diverse. 

De från distriktet med last afgångna fartygen fördela sig på följande sätt: 

Ökningen af de till vice konsulsstationerna med last ankomna norska fartygen 

är störst för Filadelfia eller 33 fartyg om 24,637 tons och 1,755 k.l., 

och derifrån afgingo äfven med last 54 norska fartyg om tillsammans 45,335 

tons och 1,022 k.l. mer än 1883. Utförseln har äfvenledes i betydligare mån

191 

ökats från Mobile och Pascagaula för norska fartyg, men deremot minskats 

från andra stationer, såsom Wilmington och Pensacola samt särskildt Galveston, 

der den nedgått med 60 fartyg om 27,148 tons. 

I anledning af denna nedgång i sjöfarten på Galveston har jag sökt inhemta 

underrättelser, och dervid erfarit att orsakerna skulle vara följande: 

Sedan jernvägsbyggningen i Texas efter 1882 upphört, har ock införseln af jer» 

och stål dit upphört. Genom bearbetandet af nya kolgrufvor på indianska 

territoriet, från hvilka jernvägarne kunna erhålla sitt bränsle, har förbrukningen 

af engelskt stenkol, hvaraf importerades från femtio till hundra tusen tons pr 

år, upphört', på samma sätt har en i Louisiana befintlig saltgrufvas bearbetande 

hindrat införseln af omkring 30,000 tons salt från England. Exporten af 

bomull från Galveston, som 1882—83 uppgick till omkring en million balar, 

nedgick förra året till 600,000 och innevarande säsong till 500,000 balar, 

detta beroende dels på dåliga skördar, dels derpå att stora qvantiteter bomull, 

som förr gingo till Galveston, numera forslas på jernvägarne från Texas till 

New-Orleans, hvilket äfven är förhållandet med exporten af oljekakor. Före 

1879 besörjdes Galvestons hela export medelst segelfartyg, men dessa hafva 

numera blifvit utträngda af ångfartyg, hvaraf trenne, som kunna lasta 180,000 

balar, för närvarande besörja regelbunden trafik med New-York. 

Drägtigheten af den amerikanska handelsflottan var den 30 juni 1884: 

I jemförelse med föregående finansår ökades segelfartygens drägtighet med 

27,451 tons och ångfartygens med 52,715 tons, under det kanalbåtarnes och 

pråmarnes tontal minskades. 

Under året nybyggdes 225,514 tons eller 39,915 tons mindre än året förut. 

Den sjögående flottan utgjordes af 6,636 fartyg om 3,700,404 tons, deraf 422 

om 601,186 tons ångfartyg. 

Den sammanlagda drägtigheten af ankomna fartyg utgjorde: 

Från de Förenade rikena ankommo inalles 47 fartyg om 31,121 tons, 

deraf i barlast 23 om 12,186. Dit afgingo inalles 81 om 41,650 tons med last. 

Det sammanlagda tontalet af de till Förenade Staternas s/ö-hamnar ankomna 

fartyg nedgick under året 30 juni 1883—84 till 12,085,156 tons ifrån 

13,360,857 tons året förut. Förenade Staternas deltagande i denna sjöfart har 

sedan 1856 minskats från 71.56 % till 23.34 % eller med 2,820,792 tons. 

I afseende å anledningarna till denna nedgång i den amerikanska handelsflottans 

deltagande i handeln med utlandet har mycket talats och skrifvits, och 

anses orsaken dertill förnämligast ligga deri att kostnaderna för byggande af 

fartyg äfvensom omkostnaderna för anskaffande af manskap här äro högre än i

192 

andra länder, hvartill kommer väl också den omständigheten att den ofantliga 

inländska handeln erbjuder ett mera lockande fält för kapital och arbete än 

den utländska sjöfarten. Frågan har ock varit föremål för kongressens behandling, 

och ett steg för att komma sjöfarten till hjelp togs genom antagande 

af lagen af den 26 juni 1884, angående åtgärder till upphjelpande af den 

amerikanska handelsflottan och borttagande af vissa på densamme hvilande bördor, 

hvilken lag anses egnad att ställa ett amerikanskt fartyg på lika fot med 

utländska för hvad angår kostnaderna för dess navigering. För lagens hufvudsakliga 

innehåll har redogörelse förut lemnats. 

Den under året, nemligen den 18 november, afslutade traktat med Spanien 

angående handeln på Cuba och Portorico väntar fortfarande på vederbörligt 

godkännande, likaså den hvilande handelstraktaten med Mexico samma år. 

Som den förra traktaten, derest den antages, kan blifva af betydelse för de 

Förenade rikenas sjöfart genom stadgandet att de ömsesidiga förmåner, de kontraherande 

makterna velat tillförsäkra sig, icke skulle komma andra nationers 

fartyg till godo, får jag nu meddela följande öfversigt af sjöfarten mellan Förenta 

Staterna och Cuba samt Portorico under finansåret 1883—1884. 

Till Förenade Staterna ankomna med last: 

Från Förenade Staterna af gångna med last: 

De utländska fartygens deltagande i liéla skeppsfarten fördelar sig på följande 

sätt:

193 

Frakter. I afseende å fraktniarknaden har vice konsuln i Boston meddelat 

följande: 

Frakterna hafva under året varit låga, synnerligast hvad angår kustfarten, 

och ett stort antal i denna fart begagnade skonare hafva måst läggas upp för 

att ej nödgas segla under förlust. Antalet ankomna ångare visar en tillökning, 

men frakterna soin erhöilos hafva varit ofördelaktiga. För segelfartyg 

lämpade för den indiska traden hafva bättre frakter erhållits och många fartyg 

hafva lastat för hamnar i Australien, men så godt som alla skandinaviska fartyg 

som ankoinmo hit under förra halfåret nödgades afgå i barlast, mestadels till 

timmerexporterande hamnar i New Brunswick och Nova Scotia. Under senare 

halfåret steg efterfrågan på skeppsrum för petroleum, och några norska fartyg 

antogo sådan last med destination till norra Europa till frakter mellan 3 sh. 

och 3 sh. 6 d. pr barrel om 40 gallons. 

Spanmålsfrakterna voro i Baltimore för ångfartyg: 

För segelfartyg, som, ehuru mindre efterfrågade än ångare, gerna antogos, 

skiljde frakterna icke mycket från dem för ångfartyg. 

För petroleum: mars och april 2 sh. till Bremen, 2 sh. I 1 /, d. till kontinenten; 

i maj 2 sh. 9 d. a 3 sh. 3 d. till Östersjön, längre fram 2 sh. 7 7a d. å 3 sh.

194 

till kontinenten; juli 3 sh. 6 d. å 4 sh. till Östersjön, 3 sh. till Bremen och 

3 sh. 4'/j d. till kontinenten; september 3 sh. a 2 sh. 9 d. till kontinenten, 

i november 2 sh. 3 d. och ytterligare nedgång i december. 

Filadelfia: petroleum pr harrel om 40 gallons till kontinenten inkl. 5 % 

tillägg: 

Exporten af spanmdl från Filadelfia aftog starkt och besörjdes medelst 

ångare. 

Charleston: bomull till Liverpool 5 sh. 16 d. ä 3 sh. 8 d., och 3 sh. pr 

barrel harts till kontinenten under senare halfåret. 

Wilmington: till Cork f. o. 

Till Östersjön 3 d. mer, till Adriatiska hafvet 3 d. mer, 5 ?,' primage. 

Pascagaula: £ 4.15 sh. pr standard; Pensacola: för förra halfåret £ 5. 10 sh. 

6 d. pr st. sågadt och 37 sh. pr load hugget timber, senare halfåret resp. 

£ 5. och 32 sh. 

Bruttofrakternas sammanlagda belopp för fartyg som besökt Washingtons 

distrikt utgjorde enligt lemnade uppgifter: 

Beloppet af de vid vice konsulaten af svenska och norska fartyg uppburna 

afgifter uppgår till: för svenska fartyg doll. 1,032.65 och för norska till 

dol!. 7,572.70. 

Sjömanshyror voro, enligt uppgift, från Norge 28 å 30 kr. i månaden för 

lättmatroser och 36 å 40 kr. för fullt befaret folk; från England till Förenade 

staterna resp. £ 2.15 sh. samt £ 3.10 sh. pr månad. — Enligt meddelande leninadt 

af Shipping Commissioner i Filadelfia betalades der af amerikanska fartyg: till 

Europa 20 doll. under vintermånaderna och 25 doll. under sommaren för fullt 

befaret folk samt resp. doll. 17 och 20 för annat folk; till Vestindien: för befaret 

folk under vintern 18 och under sommaren doll. 25 ; för annat folk vintortiden 

15 och sommartiden doll. 20. — Genom den förut omnämnda lagen af

195 

den 28 juni blefvo, såsom redan inberättadt, hyresförskott förbjudna. Frän 

några vice konsulat, särskildt Mobile, har klagats öfver att derigenoni förorsakats 

svårigheter att anskaffa sjöfolk, då deremot från andra håll. såsom New- 

York och Filadelfia, icke försports att den nya lagen vallat någon betydligare 

olägenhet. 

Rynimarnes antal uppgick under året: från svenska fartyg till 46 svenskar 

och 50 utländingar, tillsammans 96; från norska fartyg tillsammanlagdt 590. 

eller 287 norrmän och 246 utländingar, samt 57 i Mobile, derifrån uppgift å 

nationalitet saknas. 

Invandringen till Förenade Staterna uppgick under finansåret 1883 —1884 

till 518,592 mot 603,322 år 1883; minskningen utgör 84,730, eller 14 %. 

Invandringen från Kina har i följd af de mot densamma riktade åtgärder 

så godt som alldeles upphört. 

Under de senaste 10 åren hafva 3,893,230 emigranter anländt, deraf 

tian Norge 140,031 och från Sverige 250,940. Procenttalet qvinnor var 

från Norge för samma tid 37.7, och 37.0 från Sverige. Största procenttalet 

qvinnor har lemnats af Irland eller 49.7 och Österrike 43.2; Tyskland 40.6 %; 

af europeiska länder visa Italien och Grekland det minsta qvinnoantalet, eller 

resp. 19.2 och 10,G %. Från Asien är qvinnoantalet endast l'/s % 

Bland emigranterna från de Förenade rikena voro: 

Arfsmedel (deri icke inberäknadt inkasserade pensioner) hemsändes under 

året af general-konsulatet till följande belopp: 

Aug. Gyldenstolpe.

De forenede Rigers Skibsfart paa Generalkonsulatdistriktet under Aar 1884 

fremgaar af fölgende Tabeller: 


Havre den 14 April 1885. 

196

1882... 417 Fartöier drsegtige 159,450 Tons 

1883 374 » » 151,726 » 

1884 342 » » 150.312 » 

Den svenske Skibsfart paa dette Distrikt har i sidstforlöbne tre Aar holdt 

sig omtrent paa samme Ståndpunkt. Den udgjorde i: 

For norsk Regning indkjöbtes i f. A. i Rouen et Fartöi draegtig 336 Tons. 

197

198 

Don norske Skibsfart i samme Tidsrum belöb sig til : 

Det sidstforlöbne Aar opviser den mindste norske Skibsfart, der har fundct 

Sted paa Distriktet, siden dette i Aaret 1879 blev udvidet. 

Den hovedsagelige Grund til denne Nedgång er, at omtrent Halvparten af 

Trselastindförselen i f. A. er foregaaet under fremmed Flag, niedens det ssedvanlige 

Forhold pleier at vsere en Trediepart. Et större Antal engelske Dampskibe 

ankom til de vigtigste Havne i Distriktet med Traslast, tildels befragtede 

for flere Reiser til den lave Fragt af 40 Frs pr Standard og derunder. 

For Statens Regning er i f. A. ved Generalkonsulatet opkrfevet Laestiafgift 

af de til Distriktets Havne ankomne svensko och norske Fartöier med 

fölgende Belöb: 

Fragter. De allcrede i Aaret 1883 lave Fragtnoteringer ere i Löbet af 

forrige Aar gaaet end yderligere ned. Rederiernes Udbytte har saaledes i A!mindeligbed 

vaaret ringe, og i mange Tilfselde har vistnok d

199 

32 a 35 Frs pr 1,000 Litreä, medens andre ikke opnaaede mere end 27 a 28 

og enkelte endog kun 22 h 20. I den trausatlantiske Fart vare Fragterne 

heller ikke synderligt favorable. For Trselast fra Canada betaltes 70 Frs pr 

Pet. Stånd., fra Pensaeola og Pascagoula £ 5.10 å 5.1ö; for Bomuld fra Xew- 

Orleans og Charlestou "/3„ fra Savannah ,2 /3t og fra Galveston "732 cent pr 

eng. S. Kornfragter fra Californien og Oregon vare omkring 42 sh. 6 d. 

samt fra Australien 38 sh. 6 d. å 42 sh. pr Ton. Salpeter fra Peru £ 2 pr 

1,015 Kg. Petroleum 2 sh. 9 d. til 3 sh. 3 d. pr 40 Gallons; Farvetra: fra 

Vestindien 50 Frs pr 1,015 Kg., hvilken Fragt dog for endeel Fartöier bestemte 

til Ordreplads steg til 53 a 55. 

Gjennem Generalkonaulatet hjemsendtes i f. A. af 76 svenske Sötntend 

13,580.35 Kröner og af 83 norske 16.233.10 Kr., tilsammen 29,813.1.", Kr. 

Der blev derhos besörget hjemsendt 10 afdöde svenske og uorske Söniiend.s 

efterladte Säger, hvori fandtes Penge til Belöb 564 Kr. 9 3 Öre. 

Ved Generalkonsulatet udförtes i f. A. for svenske Fartöier 52 Paamönstringer 

og 55 Afmönstringer samt for norske 434 Paamönstringer og 484 Afmönstringer. 

100 förliste, syge og nödlidende svenske og norske Sömrend bleve 

i f. A. understöttede af Generalkonsulatet; de for dem havde Udlseg belöb sig 

til Francs 8,346.75. 

I frivillige Bidrag til den hervasrende Sömandskirke indbetaltes i Aarets 

Löb paa Generalkonsulatet af svenske og norske Skibsförere et Belöb af 

1,448.50 Frs. 

Af Besfetningerne paa svenske og norske Skibe römte under Ophold i 

Havre i 1882 66, i 1883 88 og i 1884 32. Efteråt Generalkonsulatet i 

November Maaned f. A. var sat i den Nödvendighed at hjemsende til Norge 

tvende ombord i norsk Fartöi for Forbrydelse mod offentlig Myndighed arresterede 

saakaldte Runnere, der i laengere Tid havde udvist en beklagelig Virksomhed 

i at forföre vore Sömrend til at römme og vsere dem behjaelpelige 

hermed, er Römning her paa Stedet siden den Tid ophört. Til dette heldige 

Resultat har ogsaa meget bidraget, at en her boende ilde anseet norsk Boardingmaster, 

der i Begyndeisen af dette Aar for voldsomt Overfald og Slagsmaal 

ved fransk Domstol blev ilagt 20 Dages Ftengsel, efter at have udstaaet denne 

Straf, paa Generalkonsulatets Begjsering af vedkommende franske Minister er 

bleven udvist (»expulsé») af Frankrige. 

Tn-elastindförselen til dette Distrikt udgjorde i 1884 240,618 Pet. Stånd., 

(ler fordeler sig paa Distriktets Havne som fölgende Tabel udviser: 

hvoraf lidt över Halvparten (120.889 Std.) ankom under svensk og norsk Flag.

200 

Til SaiamenligDing hensjettes Distriktets Indförsel af Trselast i Aarene: 

I do 3 sidste Aar er i det Hele indfört til Frankrige af »bois-å-construire» 

i 1882 for 166 Mill., i 1883 for 147 Milj. og i 1884 for henved 140 Mill. 

Foruden Trselast er i forrige Aar indfört direkte til Havre fra de forenede 

Riger fölgende Artikler:

201 

Sammenlignet med Aaret 1883 udviser sidatforlöbne Aar en Forögelse i 

Indförselen fra Sverige af Tramasse, Pap, Kobber, Beg, Tjaere og Likör (Punsch), 

hvorimod Artiklerne forarbeidede Traevarer, Fyrstikker, Jern, Huder og Skind 

ere betydeligt i Aftagende og Indförsel af G-ulvbord ophört. Af svensk Havre 

er indfört til Kouen över 27 Mill. Kg. Indförselen fra Norge er for flere 

Artiklers Vedkonimende ikke ubetydeligt tiltaget, saaledes af Trsemasse, Pap og 

Papir, Jern og Staal, Huder og Skind, Hval- og Torsketran samt fersk Fisk, 

medens paa den anden Side Indförselen af Gulvbord, Hesteskosöm, Hö og 01 

har vseret i Aftagende. 

Skibsfarten paa Havre har i de tvende sidstforlöbne Aar udgjort: 

Ligesom i forudgaaende Aar har den franske Skibsfart paa Havre, siden 

Loven sur la marine marchande udkom, vaeret i Tiltagende, medens den fremniede 

er gaaet noget tibage. I f. A. er den fremmede Skibsfart, sammenlignet 

med Skibsfarten i 1883, aftaget med 48,559 Tons 

den franske Skibsfart er i samme Tid foröget med ._ 40,970 » 

Differencen mellem disse Tal 7,589 Tons 

er fölgelig det Belöb, hvormed dan samlede Skibsfart paa Havne i f. A. er 

aftaget. Blandt de fremmede Flag indtager fremdeles det svenske og norske 


202 

i Anta] den anden Plads nsest efter det eDgelske, men overgaaes i Draegtighed 

af det tydske som Fölge af at Havre 6 Gange i hver Maaend anlöbes af store 

tydske transatlantiske Dampskibe, der gaa i Rute mellem Hamburg og Amerika. 

Der ankom til Havre i f. A. af 

Om den franske Skibsfart paa Havre anföres, at den befinder sig i en 

vanskelig Situation trods det Tilskud, den nyder af den franske Stat efter 

nsevnte Lov af 1880. Et större Dampskibskompagni, der har en Flaade af 

25 Dampskibe af en Draegtighed fra 1,200 til 3,500 Tons, har saaledes i afvigte 

Aar, uagtet alle Anstraangelser og trods den Dygtighed, der skal udvises 

fra Bestyreisens Side, ikke vaeret istand til at uddele Dividende til Aktionasrerne. 

Man antager, at dette uheldige Resultat for nogen Del bör tilskrives 

de Hindringer, Skibsfarten i f. A. var udsat for ved de i mange Lande trufne 

Karantaeneforholdsregler. Paa de tyende private Skibsvaerfter, som findes i 

Havre, blev i f. A. 11 Fartöier af 4,880 Tons Draegtighed satte i Vandet, 

livilket er meget mindre end i de naermest forudgaaende Aar. Desuden indkjöbtes 

i Udlandet for Havres Regning 4 Fartöier af ringe Draegtighed. Saavel 

fra Amerika som England opgives ogsaa, at Bygning af Skibe er aftaget i 

1884, og det anföres specielt, at Skibsvaerfterne i Clyde, Tyne, Wear, Tees 

og West Hartlepool, som i 1883 byggede Skibe til samlet Draegtighed af 1 

Mill. Tons, i f. A. have seet denne Tonnage gaa ned til det Halve, uden at 

der er synderlig Udsigt til at der heri snart skal indtrsede Förändring. Et 

masrkeligt Faktum er, at ikke alene Jern nsesten ganske har fortraengt Traä 

ved Bygning af Handelsskibe, men at endog Staal mere og mere benyttes saavel 

i England som Amerika. 

Den Udvandring, der foregaar över Havre til Amerika, har i f. A vreret 

mindre end ssedvanligt. Der indskibede sig i Havre i 1883 af franske Emigranter 

2,407 og af fremmede 26,096 eller ialt 28,502, medens Antallet i 

1884 var 21,634, hvoraf 2,231 vare franske. 

I Henhold til Loven af 1880 opföres paa Statsbudgettet et Belöb til 

Daekkelse af de Praemier, der tilkomme den franske Skibsfart. For Aaret 

1884 var hertil anslaaet 11 Mill. Frs., men da dette Belöb har vist sig utilstraekkeligt, 

er der ved Lov af 14 April d. A. bevilget et Tilskud af 3 Mill. 

altsaa i det Hele for nasvnte Aar en Subvention af 14 Mill. Til »encouragement 

aux peches maritimes» er ved tvende Love af 11 Dee. f. A. og 14 

Marts d. A. til den bevilgede Kredit for Aaret 1884 af 2 Mil]., föiet tvende 

Supplementer af 800,000 samt 600,000 Frs. som Fölge af at de franske 

Torskefiskerier i afvigte Aar have givet et mere end almindelig stort Udbytte. 

Dette var navnligen Tilfaeldet med det franske Fiske under New Foundland, 

men det endelige Resultat opgives desuagtet at have vaoret mindre fordelagtigt 

for Rederierne, hovedsagelig paa Grund af de i forrige Aar trufne Karantaansforanstaltninger 

mod Kolera, navnligen i Spanien, der i de senere Aar er 

bleven et vigtigt Marked for den franske Fiskeexport. De til Island i f. A. 

afsendte franske Fiskefartöier havde et ringere Udbytte end i Aaret 1883. 

Praemierne for de store franske Fiskerier bleve förste Gäng besteinte ved Lov 

af 23 Juli 1851 for et Tidsrum af 10 Aar; denne Lov er stadigen bleven forlaenget 

og senest under den 15 December 1880 indtil Udgangen af Juni 1891.

203 

I Budgetloven for indevserende Aar af 21 Marts sidstleden er til »subvention 

å la marine marchande» opfört 10V2 Mill. og til »encouragements aux 

pgches maritimes» 2 Mill. 

Som omtalt i forrige Aarsrapport har man i Frankrige, i Lighed med 

hvad der er sedvanligt i andre Lande, begyndt at forlange, at Byerne skulle 

bidrage til Anlseg af Havne samt Udförelse af Havnearbeider. I Statsbudgettet 

for 1883 var til Forbedring og Fuldendelse af Havne opfört 50 Mill. Frs., 

i 1884 gik Belöbet ned til 3272 Mill. og i Budgettet for indevaerende Aar 

er kun opfört 18'/2 Mill., inedens der paa den anden Side i forskjellige Love 

er opgivet Bestemmelse om Tilskud, der skal ydes af Bykommuner. Det er 

saaledes ved Lov af 3 September f. A. bestemt, at Handelskammeret i Dieppe 

til Udförelse af Arbeider bestemte ved Lov af 3 April 1880 til Udvidelse og 

Forbedring af Havnen skal bidrage 4'/4 Mill. Frs. samt udbetale Staten et Forskud 

af 4,950,000 Frs., der tilbagebetales med 4 % Rente i Löbet af 12 

Aar regnet fra 1887. Handelskammeret har i den Anledning erboldt Bemyndigelse 

til at optage et Laan af 6,700,000 Frs. til en Rente, der ikke överstiger 

5 %, med Forpligtelse til at tilbagebetale dette Laan i et Tidsrum af 

höjst 16 Aar. Den bestaaende specielle Afgift paa Stedets Skibsfart af 30 

Cts pr Ton, der er bestemt i 1874 og 1880, skal fremdeles opkravcs af Handelskammeret, 

som derhos bemyndiges til, at regne fra nsevnte Lovs Kundgjörelse, 

at opkrseve en Afgift af 1 Fr. for hver Reisende, der iodskiber sig i 

eller ankommer til Dieppe. Opkrsevelsen af disse Afgifter ophörer saasnart 

Handelskammeret har opfyldt de Forpligtelser, samme har paadraget sig ved 

omhandlede Lov. Eu anden Lov af 10 Marts d. A. bemyndiger Handelskammeret 

til at forlasnge det nye Bassin a flöt 220 métres. Den hermed forbundne 

Udgift 710,000 Frs. udredes af Handelskammeret, som til sammes Be- 

>-tridelse kan anvende naevnte Tonnageafgift paa Skibsfarten samt den specielle 

Afgift paa Reisende. For Boulogne er ligeledes ved Lov af 1 September f. A. 

bestemt, at Handelskammeret skal bidrage 2 Mill. samt forskyde 4 Mill. til 

Udförelse af Havnearbeider, autoriserede ved Lov af 17 Juni 1878 og beregliede 

at medföre en Udgift af 17 Mill. Til Opfyldelse af disse Forpligtelser 

bemyndiges Handelskammeret til at optage et Laan af 5'/5 Mill. til ikke höiere 

Rentefod end 5 "i, som tilbagebetales inden 16 Aar; det Staten udbetalte 

Forskud renibourseres i 15 aarlige Afdrag med 4 % Rente, at regne fra Aaret 

1887. Den Afgift af 45 Cts, der blef paalagt Skibsfarten i 1878, er fra 1 

Oetober f. A. remplaeeret af en Afgift af 30 Cts pr Ton paa Skibe, der ankomme 

eller afgaa med Ladning, samt 6 Cts paa Passagerfartöier, hvorhos der 

upkrseves en speciel Afgift af 1 Fr. af ankommende og afgaaende Passagerer. 

En anden Lov af samme Dato bestemmer, at Handelskammeret i Calais skal 

bidrage 4 1 /, Mill. samt forskyde 8,450,000 Frs. til Udförelse af Havnearbeider 

autoriserede ved Love af 14 December 1875 og 3 August 1S81 angaacnde 

Udvidelse og Forbedring af Calais' Havn, hvortil er beregnet at ville medgaa 

18,700,000 Frs. Handelskammeret er bemyndiget til at optage Laan af 

13'/5 Mill., der skal vsere tilbagebetalt inden 25 Aar. Loven indeholder forövrigt 

de samme Bestemmelser angående Afgift paa Skibe og Reisende, som 

ere givne for Boulogne. For Dunkerque bestemmer en ligeledes under samme 

Dag udkommen Lov, at Kommunebestyrelsen og Handelskammeret solidarisk 

skulle forskyde Staten 31 Mill. til Udförelse af Arbeider bestemte ved Lov 

af 31 Juli 1879, hvilket Forskud rembourseres uden Erlaeggelse af Rente i 

20 aarlige Afdrag, at regne fra Aaret 1887. Bykommunen og Handelskammeret 

ere i den Anledning bemyndigede til at optage et Laan af 31 Mill.. der 

skal tilbagebetales inden 60 Aar. I Förbindelse hermed er den Tonnageafgift,

204 

der erlägges af Skibsfarten paa Stedet, forhöiet fra 40 til 70 Cts pr Ton. — 

Angaande Udvidelser og Forbedringer i Rouens Havn bestemmer Lov af 11 

Marts sidstleden, at til Bestridelse af dermed forbundne Udgifter til Belöb 9'/4 

Mill. Frs. skal Handelskammeret bidrage 3,166,167 Frs. samt forskyde det resterende 

Belöb, der forrentes og tilbagebetales af Staten i Löbet af 20 Aar, at 

regno fra 1887. Den Tonnageafgift af 55 Cts, som Handelskammeret opkrsever 

i Henhold til Lov af 14 December 1875 og Dekret af 26 April 1883. 

skal fremdeles bibeholdes indtil sammes Udbytte bar daekket de Forpligtelser, 

Handelskammeret herved har paadraget sig. — For Havres Vedkommende har 

Regjeringen fremlagt for Kamrene Forslag om Bygning af nyt Havneindlöb med 

Forhavn, Opförelse af et 10:de Bassin-å flöt samt eventuel Opförelse af en Inddigning 

(»abri») paa banc de 1 Eclat udenfor Havneindlöbet. De hermed forbundne 

Udgifter ere beregnede til 81 Mill., hvoraf Handelskammeret i Havre 

har paataget sig at udrede 17'/2 Mill. samt Havres Konimune 2'/ä Mill. Til 

Bestridelse af den Anpart, Handelskammeret skal udrede, er bragt i Forslag, 

at den droit de tonnage, Handelskammeret opkrsever af Skibsfarten paa Havre, 

skal forhöies fra de nuvaerende Satser 30 og 55 Cts til 45 og 75 Cts. 

Det forlöhne Aar har icke vaeret heldigt for de franske Jernbanekompagnier. 

Uagtet der i forrige Aar toges i Brug 3,740 Km. mere end i Aaret 

1883, ere Indtsegterne i det Hele aftagne med 26 Mill. Navnligen bar den 

vigtige Linie Paris—Lyon—Marseille givet en ringere Indtaogt, og denne Situation 

antages att ville vedvare, da den hovedsageligen er en Fölge af den 

Konkurrence, der er opstaaet, efteråt S:t Gothardstunnelen er fuldfört. Man 

bar taenkt sig, at der heri maatte kunne indtraede en Förändring, hvis en ny 

Linie kan aabnes gjennem Alperne, der forkorter Veien fra Calais til Brindisi, 

og man derbos nedssetter Tarifferne i Lighed med hvad der nylig har fundet 

Sted for S:t Gothards Ruten. I Schweiz skal man interessere sig for et saadant 

Foretagende, hvori ogsaa det naevnte franske Jernbaneselskab vil deltage. 

At den tydske Transit gjennem Schweiz til Italien, siden S:t Gothardstunnelen 

blev aabnet i 1872, har tiltaget meget betydeligt, fremgaar deraf at den i 

1881, eller kort for Tunnelens Aabning, kun var 6,293 Tons, medens den i 

1882 steg til 64,182 Tons og i det paafölgende Aar til 184,360. Samtidigen 

hermed er den franske TJdförsel til Italien över Modane og gjennem Mont- 

Cenis aftaget fra 47,760 Tons til 13,192. 

Vaerdien af Frankriges Indförsel og TJdförsel er i de sidste 3 Aar beregnet 

til: 

Indförsel: 

TJdförsel: 

Frankriges Indförsel er saaledes i de tvonde sidstforlöbne Aar aftaget med

205 

en Vaerdi af 295 MM. Frs., hvoraf 17 Mill. falde paa Aaret 1883 og 278 

Mill. paa Aaret 1884. Samtidigt hermed er Udförselen i 1883 gaaet ned 

med 122 Mill. og i 1884 med 102 Mill. eller for begge Aar tilsammen 224 

Mill. 

De betydeligste Poster i forrige Åars Indförsel ere som ssedvanligt Koruvarer 

og Vin. Af förstnsevnte Artikel indförtes for en Vaerdi af 395 Mill. 

og af den anden for 340 Mill. Da Vinhösten i 1883 gav större Udbytte end 

Tilfseldet havde vseret i flere forudgaaende Aar nemlig 36 Mill. Hl., har det 

i afvigte Aar ikke vseret nödvendigt at indföre saa betydelige Kvantiteter Vin 

som i Aaret 1883. Udbyttet af Vinhösten i 1884 er lidt ringere, idet den 

ikke fuldt har naaet 35 Mill Hl. Indförsel af Kornvarer var i 1884 lidt 

större end i 1883, men betydeligt mindre end i Aarene 1878—1882. 

Om den almindelige Situation og Udsigterne for den franske Industri i 

indevserende Aar ytrer »Economiste Frangais», at de ikke stille sig bedre end 

i det forlöbne Aar. »En overvciende Anpart af Industrien lider under den 

tiltagende Konkurrence i Udlandet og herfor gives intet andet Middel end en 

radikal Förändring i Fabrikationen og Forbedringer i Materiellet. Handelsomsaetningen 

läder meget tilbago at önske, og Bevis herpaa haves i en stadig 

Aftagen af Jernbanekompagniernes Indtaegter. Under den undenlandske Kotikurrence, 

som har berövet Frankrige endel af dets tidligere Afssetmng i Udlandet 

og nu gjör os Rangen stridig i selve Landet, ere mange af vore Fabrikanter 

bragte i den triste Situation at arbeide uden Fordel og tildels med Tab, 

saa at de anse sig tvungne til at nedsoette deres Arbeideres Lön og reducere 

deres Antal. Denne penible Situation kan ikke hurtigt forbedres, og til at 

fornye de utilstrsekkelige Installationer udkrseves Tid, Energi og Arbeide. 

Frankriges mere heldige Konkurrenter befinde sig nu i en bedre Stilling, efteråt 

have gjennemgaaet lignende Kriser, og det vil gaa os ligedan.» Med Hensyn 

til det Faktum, at Udförselen i Europa til andre europseiske Lande paa enkelte 

Undtagelser nser i sidste Decennium har vseret i Aftagende, bemserkes der: 

»Den gamle Verden lider under den Udvikling, den mekaniske Tilvirkntng har 

naaet som Fölge af mere almindelig udbredt Benyttelse af den samme forbedrede 

Arbeidsmaade. Ethvert Lands Industri bestraäber sig for mere og mere 

at tilfredsstille det nationale Forbrug, og den ssedvanlige Omsaetning mellem 

de forskjellige europseiske Lande maa som Fölge heraf aftage. Det er nödvendigt 

i andre Verdensdele at söge den Afsjetning, som ikke lsengere kan findes 

i Europa.» 

H. Bernhoft. 

Victoria (Hongkong) 23 Mars 1885. 


Intet svenskt fartyg besökte distriktet under år 1884. Af norska fartyg 

ankommo 4 om 1,443 tons med last och 1 om 281 tons i barlast, samtliga 

från utrikes ort; från distriktet afgingo 4 norska fartyg om 1,921 tons med 

last och 1 om 281 tons i barlast, samtliga från utrikes ort. 

Forbes.

New-York den 26 Marts 1885. 

206 


I Aaret 1884 ankom der till New-York 58 svenske Fartöier, hvoraf direkt 

fra Sverige 2 med Jernlast og 1 i Ballast og fra udenlandske Havne 48 

med Last og 1 i Ballast drsegtig tilsammen 34,251 Tons, imod 46 Fartöier 

drsegtig 25,270 Tons i 1883. Bruttofragten belöb sig til £ 27,184 mod 

£ 18,094 i 1883. 

Der afseilede til Sverige direkt 9 Fartöier drsegtig 3,726 Tons med Last, 

bestaaende af Sirup, Flsesk og Petroleum. Til udenlandske Havne afgik der 

45 Fartöier med Last og 2 forseilede til S:t Johns N. B. i Ballast, udgjörende 

ialt 56 Fartöier drajgtig 30,635 Tons, mod 46 drsegtig 24,297 Tons i 1883. 

Den udgaaende Bruttofragt belöb sig til £ 33,487 mod £ 42,106 i 1883. 

Af norske Fartöier ankom der direkt fra Norge 2 med Last af tomme 

Tönder og 8 i Ballast, og fra udenlandske Havne 258 med Last og 56 i Ballast, 

ialt 324 Fartöier drsegtig 193,144 Tons og 1,943 Lsester, mod -349 

Fartöier draagtig 206,902 Tons og 5,104 Lsester i 1883. Den indgaaendc 

Bruttofragt udgjorde £ 101,834 mod £ 114,617 i 1883. 

Herfra afgik til Norge direkt 1 Fartöi med 2,000 Quarters Hvede til 

Laurvig å, 5 sh. 3 d. pr Quarter og 11 Fartöier med Petroleum som följer: 

1 Fartöi med 900 Fade til Tromsö ä 3 sh. 9 d. 

1 J> » 2,600 » » Throndhjem ä 3 sh. 6 d. 

4 » » 10,900 » » Bergen a 2 sh. 4V,d. å 4 sh. 6 d. 

1 » » 1,300 » » Stavanger å 3 sh. 

4 » » 13,900 » » Christiania ä 3 sh. 6 d. ä 3 sh. 10'/2 d. 

12 Fartöier ialt, og til udenlandske Havne 297 Fartöier med Last og 15 i 

Ballast, ialt 324 Fartöier drsegtig 194,058 Tons og 1,943 Laester, mod 435 

Fartöier drsegtig 217,167 Tons og 10,843 Lsester i 1883. 

Den udgaaende Bruttofragt belöb sig til £ 225,039 mod £ 357,365 

i 1883. Et Barkskib drsegtig 257 Tons indkjöbtes for norsk Regning for 

Doll. 3,800. 

Fra svenske Fartöier römte 111 Mand, 25 afmönstredes og 124 paamönstredes. 

Fra norske Fartöier römde 446 Mand, 430 afmönstredes og 841 paamönstredes. 

Den l:ste Juli sidstleden traadte den reviderede Sölov i Kraft, ifölge 

hvilken alle og enhver som forhyrer Söfolk i nogen af de Forenede Staters 

Havne forbydes under Straf af Faengsel og Böder at udbetale Forskud paa 

Hyren til vedkommende Sömand selv, eller nogen anden Person for hans Regning 

med Undtagelse af Slsegtninge, der af ham forsörges. Skjönt Skipperne i 

Begyndeisen klagede över Umuligheden af at completere deres Skibsbessetninger, 

da Boardingmesterne for at tiltvinge sig Forskud nsegtede Söfolkene Tilladelse 

til at mönstre og for dette Oiemed tilbageholdt deres Töi, saaat flere Skippere 

lod sig paa denne Maade tvinge til i Smug at give Forskud, synes der dog nu 

ikke at vssre nogen Vanskelighed for at hyre Folk uden Forskud, da Boardingmesterne 

fandt det umuligt for Isengere Tid at saette deres Villie igjennem. 

Det er at haabe, at Loven vil blive straengt overholdt, saaat dens Öiemed, at 

standse Röningsvsesenet, maa opnaaes. En af dens Fölger har vseret en Re-

207 

duktion i Hyrerne, grandet paa at Boardingmesteme, hvem disse höie Hyrer 

kom tilgode gjennem Indkassering af 1—4 Maaneders Forskud, nu ikke laengerc 

har nogen Interesse i at opskrue Hyrerne, da de ikke kan komine i Besiddelse 

af nogen Deel af samme. Hyrerne, som ved Aarets Begyndelae var Doll. 25 

for Matroser og Doll. 20 for Letmatroser til Europa, ere nu Dol]. 10 å 15 

for Förstnsevnte og Doll. 7 ä 10 for Sidste. 

Paa Hospitalet indlagdes fra svenske Fartöier 19 Mand, hvoraf 2 hjemsendtes 

og de övrige udskreves helbredede. Fra norske Fartöier indlagdes 314 

Mand, hvoraf 1 döde, 16 hjemsendtes og 284 udskreves helbredede; 13 vare 

gjenliggende ved Aarets Slutning. 

Fra förliste Fartöier ankom 61 Mand, hvoraf 10 Skippere og Styrmsend 

hjemsendtes pr Dampskib; de övrige forskaffedes Hyre. 

Fra Havne inden de Forenede Stater ankom der i Aarets Löb 11,900 

Fartöier mod 11,807 i 1883 og 12,651 i 1882. 

Fra Havne udenfor de Forenede Stater ankom der 0,035 Fartöier, som 

fölger: 

Fragtmarkedet har i det forlöbne Aar selvfölgelig lidt under Trykket af 

den det hele Forretningsliv gjennemgaaende Flauhed. Saavel Udförselen af Kornvarer 

som af Petroleum var ikke ubetydelig mindre end i 1883, medens Antallet 

af fragtsögende Dampskibe synes altid at vaere i Tiltagende, saaat Fragterne 

ved denne overdrevne Concurrenee reduceredes til Rater, der ikke kunde 

vsere andet end tabbringende. Hvad Seilskibene angaar, saa fordrives de med 

hvert Aar mere og mere fra Markedet, og det sammenlignelsesvis lille Antal, 

som nu besöger denne Havn, har vanskelig ved att kuune gjöre endog nogenlunde 

lönnende Forretninger. 

Udförselen af Kornvarer i Seilskibe indskrsenkede sig til 101 Fartöier 

med 2,431,988 Bushels, deriblandfc kun 9 norske og 2 svenske Fartöier, som

208 

ined Undtagelse af et norsk Fartöi, der i Februar Maaned afseilede til Laurvig, 

og et svenskt, som i December afgik til Kapstaden, hovedsagelig sluttedes 

i October, November og December for spanske og franske Havne å circa 4 sli. 

107j d. pr Quarter. Desuden udförtes 42,961,799 Bushels Kornvarer i 1,120 

Dampskibe mod 4,311,850 Bushels i 174 Seilskibe og 44,204,009 Bushels i 

1,192 Dampskibe i 1883. 

Petroleumsfragterne vare gjennemsnitlig circa 25 % lavere end i 1883 og 

dalede i Mai Maaned endog ned til 1 sh. 9 d. pr Brl til Continentet, hvilket 

utvivlsomt er den laveste Fragt for hvilken Petroleum nogensinde er bleven 

udfört herfra. Desforuden maa seldre Fartöier, for overhovedet at kunne faa 

nogen Fragt, betale en extra Assurance-Prsemie paa Lasten, som i mange Tilfaelde 

belöber sig til 3 d. pr Brl., idet Assurance-Compagnierne nu 

naegte at assurere Last, som udskibes i aeldre Fartöier, uanseet at Skibet er af 

god Klasse, uden mod en extra höi Assurance-Prsemie, som altsaa disse Fartöier 

selv maa paatage sig at betale forat kunne concurrere med bedre stillede Skibe. 

Uagtet der, under forrige Åars flaue Marked, naesten til enhver Tid var stor 

Överflöd paa fragtsögende Dampskibe, fragtedes dog blöt 13 saadanne med Petroleum, 

alle til Orienten, mod 4 i 1883 og 10 i 1882. 

Fölgende Tabel viser Fluctuationerne i Fragterne for Petroleum i det forlöbne 

Aar.

209

210 

Handelsrörelsen. Aaret 1884 har i det Hele taget efterladt mindre behagelige 

Erindringer i Handelsverdenen her, som i de Forenede Stater overhovedet. 

Det Trjk, som hvilede över Forretningslivet i de senest foregaaende Aar, udviklede 

sig videre i sidstledne Aar gjennem Trseghed i Omssetningen i alle 

Brancher, medens samtidig indehavdes store Beholdninger paa Lager af najsten 

alle Varesorter. Kornhösten var brillant, men paa Grund af Udlandets forholdsvis 

lille Behov og de deraf fölgende lavo Priser realiserede Landmasndene 

neppe nok til at dsekke Omkostningerne ved Vårens Frembringelse. Fabriksdriften 

haemmcdes til Standsning af mange Fabrikker, hvis Fabrikata ikke kunde 

sselges til kostsvarende Priser. Dog var det hovedsagelig de sidste 2 & 3 Åars 

letsindige Speeulationer i Vserdpapirer af enhver Beskaffenhed (isaer Jernbane- 

Aetier) som i dette Tidsrum for den störste Deel har undergaaet en ruinerende 

Indskramkning i Vaerdien, som i Förbindelse med Opdagelsen af de mest ublue 

Svindlerier af visse Bankprsesidenter og isajr af et Firma, der skjulte sine Bedragerier 

under et af Unionens mest fremragende Navne, som foraarsagede en 

alvorlig Crisis i Mai Maaned, hvilket ledede til flere höitstaaende Huses og 

Bankers Suspension og for en kort Tid saa meget truende ud. Krisen var dog 

ikke af en saa ödelseggende Natur, som man ved dens Udbrud befrygtede, men 

overstodes med forholdsvis Lethed, og allerede i Juli Maaned syntes Tiltroen 

for en stor Deel restitueret, skjöndt Bankerne paa Grund af flere större Manufaeturhandleres 

Fald iagttog den störste Varsomhed ved Discontering af 

Vexler. Uagtet August Maaned bragte Vished om en meget god Kornhöst, tog 

Forretningerne dog intet Opsving, men vedblev flaue, saaat flere Fabrikker nödtes 

til deels ganske at nedlaegge deres Virksomhed, og i October bidrog Presidentvalget, 

som ved denne Leilighed skjsenkedes ualmindelig Opmserksomhed fra 

alle Kanter, til endvidere at undertrykke Handelsrörelsen. At New-Yorks Banker 

ved November Maaneds Udgang indehavde det hidtil uhörte Overskud af 

43 Millioner Dollars över det lovbefalede Keservefond tjener noksom til at 

bevise hvilken Flauhed der herskede i Forretningslivet mod Aarets Slutning. 

Fallitterne, som i 1883 udgjorde for New-York Stat 1,130 med 39 Mill. 

Doll. Passiva, belöb sig i sidstledne Aar til 1,424 med 88,875,000 Doll. Passiva, 

hvoraf 718 med 77,875,000 Doll. Passiva falder paa New-York Stad og 

Brooklyn alene. 

Udförselen belöb sig til ialt 385,280.000 Doll., hvoraf Doll. 54,410,500 

Specie mod 368,832,431 Doll., hvoraf Doll. 16,390,005 Speeie i 1883. Indförselen 

belöb sig til 440,768,000 Doll., hvoraf Doll. 27,010,640 Speeie mod 

472,859,885 Doll., hvoraf Doll. 20,174,396 Specie i 1883, hvilket sammenlignet 

med 1883 viser en Reduetion i Vareexporten af circa 19 Mill. Doll. og 

i Importen af circa 39 Mill. Doll. 

Toldentraderne udgjorde Doll. 127,938,601 mod Doll. 138,095,982 i 1883. 

Indförselen til New-York anslaaes til 65 % af Total-Indförselen til de 

Forenede Stater, medens Udförselen beregnes til circa 47 % af Total-Udföraelen. 

De vigtigste Indförselsartikler vare:

Metaller: 

Manufacturvarer: 

211 

De vigtigste Udförselsartikler vare: 

Heraf angives at vsere udfört til:

212 

Exporten fra New-York till de Forenede Riger angives at bestaa hovedsagelig 

af: 

Kornvarer. Hvedehösten var i 1884 udmserket baade i Henseende til 

Quantitet og Qualitet og anslaaes til ialt 500 Mill. Bushels mod 420 Mill. 

Bushels i 1883. Maisgröden siges at vjere den störste, som nogensinde er bleven 

indhöstet i de Forenede Stater, og anslaaes til 250 Mill. Bushels mere 

end i 1883 eller ialt 1,800 Mill. Bushels. 

Men denne store Gröde i Förbindelse med Udlandets ringere Behov end 

almindelig har bevirket, at Priserne for Komvarer har iaar staaet ussedvanlig 

lavt, saaat saavel Kjöbmanden som isser Landmanden har lidt derunder, idet 

den sidste i mange Tilfaelde ikke har kunnet realisere nok til at da?kke Grödens 

Frembringelse og Leverance til Markedet. Udsigterne til nogen synderlig Forbedring 

i Priserne ere ogsaa tvivlsomme, idetmindste hvad Hvede angaar, idet 

England nu vil tage en stor Deel af sin Forsyning fra Indien, hvor man i de 

allerseneste Aar har lagt sig efter Dyrkning af Hvede i en meget stor Maalestok, 

tilskyndet dertil af de höie Priser, som herskede for denne Artikel i 

Aarerne 1881 og 1882; skjönt samme kun var en Fölge af de mange Konsortier, 

som dannedes for at opskrue Vserdien paa en Tid, da det europseiske 

Marked var i traengende Behov af denne Artikel. Fuldendt Bygning af flere 

Jernbaner, som forbinder det Indre af Indien med de större Kyststeder, muliggjör 

nu ogsaa Leverance derfra til rimelige Priser, hvilket för naturligvis var 

umuligt, og den store Coneurrence vil utvivlsomt virke trykkende paa det amerikanske 

Marked. 

Total Udförselen fra New-York belöb sig til:

hvoraf udskibedes til: 

213 

72,900 Bushels Byg 

3,906,200 Tönder Hvcdemel 

Priserne stillede sig i Aarets Löb som fölger: 

Petroleum. Omendskjönt Forbruget har tiltaget betydeligt baade hor og 

i Udlandet, kom dog Udförselen herfra i 1884 ikke paa långt noer op til hvad 

nian havde haabet ved Aarets Begyndelse, idet denne Branche selvfölgelig ikke 

kunde undgaa at lide under det Handelen i det hele taget paahvilende Tryk. 

Sammenlignet med 1883 har Productionen aftaget, skjönt Anfallet af oliegivende 

Kilder har tiltaget; inedens den daglige Production saaledes i 1883 gik 

op til 66,714 Fade, var den i 1884 kun 64,888 Fade. Desuagtet var de 

olieproducerende Kilders Antal i 1883 kun 17,900 inedens de i 1884 steg 

til gjennemsnitlig 21,500. Naar det tages i Betragtning at enkelte af disse 

alene har daglig afgivet fra 3,000 til 4,000 Fade, vil det sees at Udbyttet 

for Störsteparten af Kilderne har vseret höist ubetydeligt. Bradford-Distriktot 

vedbliver fremdeles at afgive den störste Production, skjönt enkelte andre Distrikter 

som Thorn Creek og Wardwell Ferry ogsaa har vist sig meget righoldige. 

Kvantiteten af den i Oliedistrikterne beroende uraffinerede OHe ansloges 

ved Aarets Ende til 35,953,891 Fade, omtrent den samme Quantitet som ved 

det nsestforegaaende Aars Udgang. 

Forbruget af Petroleum tiltager med hvert Aar inden de Forenede Stater, 

da Varen stadig vinder mere og mere Yndest som Belysningsmiddel endog i de

214 

större Steder paa Grund af dens större Billighed end Gas og deas behageligere 

lysgivende Egenskaber, medens den ogsaa vinder Tndpas for niange andre Öiemed. 

Total-Udförselen af raffineret Petroleum fra de Forenede Stater var circa 12 

% mindre og af Naphta circa 35 % mindre end i 188S, men af raat Petroleum 

udskibedes derimod en noget större Quantitet. Udförselen til Europa var 

circa 24 % mindre end i 1883, hvorimod Exporten til China, Indien og Syd- 

Amerika forögedes 21 %. 

Udförselen fra New-York var i sidstledne Aar circa 10 % mindre end i 

1883, paa Grund af nyanlagte Petroleumsrender fra Oliedistrikterne til Philadelphia 

og Baltimore, fra hvilke Havne en foröget Udförsel der forfandt Sted. 

Priserne for raat Petroleum aabnede ved Aarets Begyndelse med Doll. 1.15 

pr Fad og varierede betydelig i Aarets Löb. Paa Grund af Krisen faldt Pri ; 

serne i Mai til 65 C, bvorefter de i August ätter steg til circa 80 C, men 

Rapport om Opdagelse af nye Kilder, hvis Capacitet angaves til 8,000 Fade 

pr Dögn, bragte Prisen igjen ned i 51 s /9 C, hvorpaa den, da disse Kilders 

Righoldighed aftog, ätter langsomt steg indtil den ved Aarets Slutning stod i 

80'/2 C. 

Det russiske Petroleum synes ikke at vtere uden Indflydelse paa Udskibningen 

herfra til Europa og Formindskelsen i Udförselen til de Forenede Riger 

antages at have sin Grund i Tilförsel fra Rusland. 

Nedenstaaende Tabel viser Priserne for Petroleum i New-York i Aaret 

1884.

215 

Oversigt över Udförselen af Petroleum fra New-York Aar 1884: 

Total Udförselen fra de Forenede Stater til Sverige og Norge var som 

fölger:

Oversigt över Udförselen af Petroleum fra de Forenede Stater i svenske og norske Fartöier. 

216

217 

Af Flæsk i Kasser udförtes 185,233,422 ffi, hvoraf 2,857,383 te til 

Sverige og Norge, og af Svinefedt 150,060,154 ffi, hvoraf kun 35,029 S angives 

at vasre udfört til de forenede Biger. Udförseien af disse Varer foregaar 

nu hovedsagelig fra Chicago, hvor Priserne i Aarets Löb vare som fölger: 

Jern. Indförselen af svenskt Jern anslaaes til 29,200 Tons til New-York 

og 22,100 Tons til Boston foruden en forholdsvis ubetydelig Qvantitet Raajern. 

Markedet har uagtet denne ikke ubetydelige Indförsel vseret yderst flaut i det 

forJöbne Aar. 

En lidt animeret Bfterspörgsel efter »Wire Rods» i det förste Halvaar 

bragte Prisen paa denne Vare til at stige Doll. 2.BO a 3.00 pr Ton, men med 

Undtagelse heraf har Priserne vist en nedadgaaende Tendents, saaat de ved 

Aarets Slut var fra Doll. 2.BO a 5.00 pr Ton lavere end i 1883, eller Doll. 

68 ä 75 pr Ton for Stangjern og Doll. 65 ä 70 pr Ton for »Wire Rods». 

Maanederne October—December vare saa flaue, at naesten al Omsartning 

var standset, men ved dette Åars Begyndelse synes Udsigterne at vaere noget 

bedre. Qvantiteten af Jern paa Lager ved Aarets Slntning ansloges til circa 

7,000 Tons. 

Productionen af Raajern i de Forenede Stater ansloges ifölge statistisk 

Opgave til 4,600,000 Tons eller circa 500,000 mindre end i 1883. Jernindustrien 

har i det forlöbne Aar lidt betydeligt fra den almindelige Stagnation 

i Forretningslivet, saaat maDge Brug har v;eret nedlagt i flere Maaneder. 

Productionen af Trrekul-Jern var 20 % mindre end i 1883, men man 

experimenterer stadig med at anvende Staal istedet for de kostbarere Jernsorter, 

og ifölge seneste Underretning skal et af »Carpet Taek»-Fabrikkeme i 

Massachusetts nu producere en Staal-Tack, der siges at overgaa den af svensk 

Jern fabrikerede Tack i Qvalitet, til samme Pris, men muligviis vil nsermere 

Erfaring dog vise at dette ikke forholder sig saaledes. 

Træmasse. Indförselen i 1884 belöb sig til omtrent 7,000 Tons fugtig 

og 600 Tons tör Trasmasse. Qvaliteten synes i det Hele taget at vaere ganske 

tilfredsstillende og de fleste hervaerende Papirfabrikker synes endog at foretrsekke 

det norske for det amerikanske Product, og er der saaledes al Grund 

til at haabe at Indförselen vil tiltage, forudsat at den tydske TrKmasse, som 

nu ogsaa indföres hertil, ikke viser sig at vsere en altfor strid Coneurrent hvad 

Prisspörgsmaalet angaar, idet Qvaliteten siges at vaere fuldkommenlig med den 

norske Artikel. 

Priserne vare fra £ 3 5 sh. a £ 4 pr Ton c. i f. New-York, og Salgsprisen 

her omtrent l 5 /» C. pr ffi leveret til Jernbane i New-York. 


218 

De höie Jernbanerater, som fordobles ved at man ogsaa maa betale Fragt 

paa 50 % Vand, har til Dato umuliggjort Salg i de vestlige Stater. Det 

eneste Haab for vor Trseniasses Udbredelse til det vestlige Marked er at de 

amerikanske Fabrikker vil la;re at vaenne sig til Brug af den torre Traainasse, 

som de endnu ikke har gjort i nogen sserlig Grad. 

Vor kemisk praoparerede Tramiasse (Cellulose) vilde paa Grund af dens 

den amerikanske Vare overlegne Qvalitet finde et godt Marked her dersom den 

kunde offereres til en nogot laverc Pris end hidtil. Den amerikanske »unbleaehed 

spruce» sselges her å 3V2 C. pr % og bleget, hovedsagelig poplar, ä 4 C. pr "58. 

Tændstikker. Indförselen bestod i det forlöbno Aar hovedsagelig af Svovlog 

Paraffinstikker; maorkvoerdigt nok er det nwsten en absolut Umulighed at disponere 

över Sikkerhedsstikker i dette Marked; endskjijndt de for Tiden udbydes 

til en betydelig lavero Pris end Svovlstikkerne, idet Indehaverne önske at 

udrömme hvad der findes paa Lager, indskrsenker Afsfetningen sig til sjeldne 

Ordres paa 1 å 2 Kasser. Grunden til deres Usselgbarhed er alene at söge 

i det Bryderi, der forvoldes ved Nödvendigbeden af altid at bave ilsken eller 

det

219 

Heraf föregav 111.500 at ville forblivo i Staten New-York, medens de 

Ovrige strax spredte sig över de vestlige Stater. 

Angaaende Udsigterno for indevoerende Aar for liertil indvandrende Euiigranter 

skal jcg tillade mig at henföre til min specielle Indberetning til Conitnercc- 

Collegiet af den 16 Februar sidstleden. 

Gjennem Consulatet indkasseredes Arvemidler til Belöb Kr. 2,599.40 for 

svensk Regning og 2,445.90 for norsk Regning. 

Sundhedstilstanden har vasret god. 

Düsseldorf den 26 mars 1885. 


Christian Börs. 

Enligt den offentliggjorda statistiska årsberättelsen öfver sjöfarten på Rhen 

floden, från Bingen till holländska gränsen, utgjorde sammanlagda antalet tons i 

de preussiska rhenbarunarne: 

I Diisseldorfs hamnar ankommo och afgingo tillsammans: 

Staden Dtisseldorf räknar nu 110,033 invånare (ungefär 3,000 man militär 

inbegripna) och är till följd häraf den som bland alla Rhenprovinsens 

och Westfalens städer har den största tillökning att uppvisa sedan sista folkräkningen. 

Det förflutna året har varit ganska ogyusamt för jerninduslrien inom Rhenproviasen 

och Westfalen, och visar det nya året inga tecken till att krisen skall 

vara öfverstånden. Större beställningar på lokomotiv ha visserligen anländt, 

som komma att sysselsätta vissa grenar af jernindustrien, likväl kan detta ena-

220 

stående taktum ej betydligt iuverka på tillståndet i allmänhet. Priserna på 

stångjern ha sjunkit till en förut ej tänkbar grad, men vår marknads lägo 

öfverensstämmer i detta afseende med hela veildens. Anbuden å råjern öfverstiga 

efterfrågan. Den belgiska så väl som den fransyska jernindustrien står 

ej bättre; i England och Skotland är förhållandet ej heller mera tillfredsställande 

enligt hvad de senaste berättelserna utvisa. Jernvägsmateriel ha på sista 

tiden haft bättre afgång; priserna på jernvägsskenor variera från 126 till 130 

mark pr ton. Fabrikerna för tillverkning af jernvägsvagnar hafva för närvarande 

sysselsättning tillfyllest. 

Ehuru man hoppats på en förbättring i stenkolsindustrien inom provinserna, 

hafva dessa förhoppningar likväl slagit fel, och utvisa berättelserna derom vid 

årets slut lika otillfredsställande resultat som förut. Inom tyska tullområdet 

importerades från den 1 januari till 30 november 

och exporterades 

Under årets tre första qvartal befordrades från Westfalen till Hamburg 

405,340 tons. Till de tvenne förnämsta rhenhanmarna Ruhrort och Duisburg 

fördes under samma period som följer: 

samt exporterades till utlandet 

Från Ruhrorts hamn meddelas följande angående omsättningen af stenkol: 

Införseln af stenkol utgjorde under årets sista månad 130,445 tons eller 8,155 

tons mer än under samma tid 1883. Utförselu uppgick samma månad till 

180,156.35 tons emot 148,010.35 tons året förut. Af ofvannämnda sändningar 

afgingo till Holland 101,990.60 tons, som utgjorde 8,763.60 tons mer än i 

december 1883; till Belgien utfördes 28,505.45 tons, utgörande 10,504.70 

tons mer än under samma tid år 1883. Totalinförseln under hela året från 

den 1 januari till den sista december uppgick till 1,906,853.5 5 tons eller 

35,313.5 5 tons mer än år 1883 och utförseln under samma tidrymd till 

1,925,292.95 tons eller 22,654.35 tons mer än året förut. 

Sammets- och sidenindustrien är, isynnerhet hvad halfsidenvaror beträffar, 

mycket tryckt, och utförseln i längden omöjliggjord genom den i det franska 

dekretet af den 18 september 1883, hvilket trädde i kraft den 1 januari 1884, 

gifna bestämmelsen angående »1 admission temporaire des fils de coton», hvarigenom 

det engelska garnet från N:o 50 till de högsta numren tullfritt får 

införas, så vida den deraf förfärdigade varan inom sex månader derefter blifvit 

utförd. Man måste beklaga att denna den franska industrien sålunda medgifna 

lindring icke kommit den tyska till del. Den förutsagda reaktionen har nu 

verkligen inträffat och antager rätt beklagansvärda dimensioner. 400 firmor af 

Neder-Rhenska halfsidenfabrikanter hafva inlemnat en ansökan om återfående af 

tullafgifterna för det fina bomullsgarn som blifvit användt till de exporterade

221 

halfsidcn- och sauinietsväfuaderna. För bedömande af ofvannämnda anspråk har 

regeringen förordnad om anställande af en närmare undersökning af frågan. 

Hemväfnadsindustrien vid Neder-Rhen sysselsätter många tusen menniskor, hvilka 

till största delen arbeta för export, och skulle inskränkning häruti innebära en 

stor fara. År 1881 uppgick antalet väfstolar för sammet till 25,761, för sidenoch 

halfsiden till 16,799. 

Efter ingångna berättelser från Rhenprovinsens regeringsdiatrikt Koblenz, 

Köln, Trier, Aachen och Dusseldorf bör 1884 års skörd anses såsom något 

öfver medelmåttan. 

Hvad 1884 års vinskörd beträffar, skrifves från Rheingau att den utfallit 

högst tillfredsställande hvad qvaliteten vidkommer, hvaremot qvantiteten ej står 

i öfverensstämmelso dermed. I hvarje fall är årets vinskörd bättre än 1883 

års och kan anses såsom en af de mest eftersökta af de tre sista decenniernas. 

Synnerligen rik har skörden utfallit i Hessiska Pfalz, som producerar lätta och 

billiga viner. Från Moseldistriktet meddelas att vinskörden utfallit medelmåttig, 

i åtskilliga trakter mer, i andra mindre; med godheten är man särdeles 

belåten. 

1883 års Moselviner hafva nu betydligt fallit i pris. till följd af sista 

skördens förträffliga beskaffenhet. 

S. V. Helander. 

Madrid den 24 april 1885. 


Någon statistik öfver importen från de Förenade rikena till Madrid är 

omöjlig att uppgifva, ty ehuru varorna visserligen gå genom stadstull (octroi), 

antecknas dock icke hvarifrån de leda sitt ursprung. 

Förutom de af våra produkter som redan vunnit fast marknad här, torde 

omnämnas några andra, med hvilka jag särskildt sysselsatt mig och, efter noggrann 

undersökning, funnit kunna införas från de Förenade rikena. Sådane 

äro: byggnadssnickeri och byggnadsbeslag, gruf- och åkerbruksredskap, lokomobiler 

och andra ångmaskiner. 

Priserna här på dessa artiklar äro för oss ganska gynsamma, och anser jag, 

att en konkurrens från de Förenade rikena icke allenast är möjlig, utan äfven 

fullt utförbar, till följd hvaraf jag i ofvannämnde artiklar här etablerat en 

affär och öppnat en rymlig, permanent expositionslokal, belägen i början af 

Madrids största och bäst renommerade boulevard, Paseo de Recoletos, och är 

nämnda lokal afsedd endast för varor från de Förenade rikena. I denna lokal 

utställas ett eller flere exemplar, i den mån utrymmet tillåter, af maskiner, 

redskap och snickeriarbeten, hvaraf jag äfven har ett upplag, för att genast 

kunna effektuera beställningar. 

De svenska grufredskapen äro här väl kända sedan den sista grufexpositionen, 

och är derom redan tillräckligt ordadt, för att de här behöfva vidare 

omnämnas. 

Våra åkerbruksredskap hafva vunnit erkännande genom sin soliditet och 

noggrannhet i detaljernas utförande, och äro de priser som kunna hållas dera 

gynsamma för en vinstgifvande afsättning. Dock har man nödgats omkonstruera 

en del redskap efter bruket här. 

Lokomobiler och ångmaskiner synas icke kunna betinga fullt så fördel-

222 

aktiga priser som de nyssnämnda redskapen, mon kunna dock säljas till samma 

pris som de af engelsk fabrikation, och hvad beträffar utförande och materiel, 

anser jag våra vara de engelska öfverlägsna. 

Byggnadssnickeri betingar här höga priser, men har hittills nästan uteslutande 

utförts af inhemskt trä, som är något hårdare, men framför allt är mindre 

ömtåligt för de förändringar mellan fuktig och varm temperatur, som här i 

hög grad äro radande. Snickeri, förfärdigadt af skandinaviskt trä, har här visat 

sig icke vara fullt tillfredsställande, men har detta berott af att snickeriet 

förfärdigats af endast skeppningstorrt trä, hvilket är långt ifrån att vara så 

fullständigt torrt som det trä, hvilket utgår från en väl ordnad snickerifabriks 

ångtorkapparat, hvaraf i Madrid, och antagligen i hela Spanien, icke finnes en 

enda. Min öfvertygelse är att snickeri, så omsorgsfullt beredt som sker i de 

Förenade rikenas större snickerifabriker, skall vinna god afsättning, sedan det 

visat sig att det väl kan stå emot detta klimat. 

I kuststäderna använder man hufvudsakligast nordiskt trä till snickeriarbeten. 

Försök hafva gjorts att här införa jernvägsmateriel från de Förenade rikena, 

men, så vidt jag vet, utan resultat, emedan konkurrensen med de stora tyska, 

franska och belgiska fabrikerna icke kunnat uthärdas. 

Jag hyser god förhoppning om, att en del förut icke hit införda alster af 

de Förenade rikenas industri skola få en inkomstbringande afsättning i Spanien, 

men visst är, att det kommer att kräfva tid och mycket arbete innan en sådan 

i någon mer betydande skala kan komma till stånd. Mången har trott, att man 

blott behöfde sända hit varor för att genast få dem sålda, men detta är ett 

lika stort misstag som det att tro, att det goda rykte ett fabrikat förskaffat 

sig inom hemlandet, skall hafva spridt sig hit. Här hafva varor från de stora 

industriidkande länderna vunnit fast fot, och torde det derföre synas för den 

ytlige betraktaren som vore det icke möjligt för de Förenade rikena att uthärda 

konkurrensen med dem; men då man i detalj studerar förhållandena, 

och dervid tager i betraktande landets föga utvecklade industri, men stora behof, 

skall man finna att en konkurrens är fullt utförbar i en stor del artiklar, 

ehuru det kräfver både tid och arbete att vinna förtroende för varorna. 

Att någon betydande smörimport från de Förenade rikena hit kan komma 

till stånd, tror jag icke, dels emedan förbrukningen deraf är ringa, enär olja 

ersätter smöret, och dels emedan det här en del af året rådande varma klimatet 

nödvändiggör smörets försändande i hermetiskt tillslutna mindre kärl, hvilka 

fördyra varan. Ost importeras deremot i stora qvantiteter, och kunde i de 

Förenade rikena åstadkommas s. k. Schweizer-ost och Holländsk ost, skulle dessa 

här finna en god marknad. 

En del mindre artiklar hafva redan vunnit insteg här och torde komma 

att röna än ytterligare efterfrågan. Sådana äro: punsch, öl, porter, papper, 

tändstickor etc. 

Ett oeftergifligt vilkor för fördelaktig handel på Spanien i nämnda varor, 

nemligen direkta och billiga ångbåtförbindelser, saknas dock. De varor jag hittills 

mottagit hafva alla sändts öfver London och Lissabon, emedan jag funnit 

denna väg vara den bästa, och nödgas dermed fortsätta tills regulier och direkt 

förbindelse kommer till stånd. 

Helsotillståndet i Madrid har i allmänhet under årets lopp varit godt och 

staden under sistlidne sommar förskonad från den i Europa då pågående koleraepidemin, 

hvartill torde mycket bidragit de stränga karantänsåtgärder som vidtagits 

för att skydda staden. 

A. F. Abrahamson.

Venedig den 7 april 1885. 

223 


I likhet med de 2:ne föregående åren ankom ej heller under år 1884 

något svenskt fartyg till distriktet. 

Den norska sjöfarten på distriktet framgår af följande: 

Hela antalet med last ankomna norska fartyg utgjorde således 15 om 

7.780 tons. Endast ett fartyg om 549 tons afgick med last till utrikes ort. 

alla öfriga afgingo i barlast eller med restladdning. 

Till hufvudstationen anlände 12 norska fartyg om 6,327 tons. 

Bruttobeloppet af ingående frakter utgjorde c:a 220,000 lire, af utgående 

c:a 6,000 lire, tillsammans alltså c:a 226,000 lire mot tills. c:a 168,000 lire 

under år 1883. 

Under de 5 senaste åren besöktes distriktet af följande antal med last 

ankomna norska fartyg, nemligen: 

Under denna period anlände endast 2 svenska fartyg om tills. 421 tons. 

Införseln från Norge till distriktet utgjordes af c:a 142.000 vog rundfisk, 

direkt införda medelst 11 norska ångfartyg, samt af indirekt, via Hull, importerade 

c:a 6,000 vog dito, hvartill komma några mindre partier från Triest 

och Genua äfvensom 3- å 400 tons rund- och klippfisk via England till Ancona. 

Rundfiskimporten öfrerstiger år 1884 det föregående årets införsel med omkr. 

50,000 vog, hvilket förklaras af det goda fisket i Norge i förening med billigare 

priser, hvilka möjliggjort en vidsträcktare förbrukning af varan, och hade 

kolerans uppträdande sistlidne höst i norra Italien lyckligtvis icke till följd någon 

betydligare inskränkning i konsumtionen af denna artikel, såsom man mångenstädes 

befarade. 

Af andra fiskvaror var isynnerhet införseln af sill från England betydlig, 

särdeles under innevarande säsong, och uppgick denna import under förlidet år 

till c:a 28,000 tunnor, mest af lägre qvaliteter, hvaremot de finare sorterna 

vanligen sändas till Genua och Livorno. Afven från de Förenade rikena borde 

sill kunna blifva en exportartikel till Italien och särskildt Venedig, men den 

måste vara beredd och packad lika med den engelska varan och naturligtvis 

äfven kunna upptaga konkurrensen beträffande priset. 

För norsk rundfisk betalades efter qvalitet, för finmarksvara 71 å 73 lire, 

för god bergenser 83 lire i större partier och i detalj 90 lire. I Ancona 

var medelpriset för l:ma norsk rundfisk i detalj 95 lire, för engelsk klippfisk 

80 lire, allt pr 100 kg. och inclusive tullsatsen, 5 lire pr qvintal.

224 

Engelsk sill, hvars priser betydligt nedgått under innevarande säsong, såldes 

här mot slutet af året till 12 a 14 lire pr tunna, å 70 kg., mot att tidigare 

samma qvalitet betalades med 22 lire. 

Saltade sardeller betalades med 35 å 45 lire pr baril, och var införseln 

af denna artikel från Sicilien, Istrien och Dalmatien c:a 16,000 bariler. 

Vid slutet af år 1884 utgjordes härvarande rundfisklager af c:a 35,000 vog. 

Af svenskt jern har ingen direkt införsel egt rum, men väl något hitsändts 

via England. Möjligen skulle det vara af nytta om våra större jernverk utsände 

på franska eller italienska affattade priskuranter, äfven illustrerade, antingen 

till konsulatet eller direkt till »La Societa Veneta per Imprese e costruzioni 

pubbliche» i Padova, ett af de första bolag för byggnadsföretag i 

Italien, med ett grundkapital af 20,000,000 lire. 

Skörden var i allmänhet en god medelskörd, majs betydligt öfver, vin 

deremot under medelmåttan. 

Ett sedan århundraden i Venedig kändt och erkändt behof har under våren 

1884 fylts, i det att den med stora svårigheter oeh kostnader (en följd 

af stadens läge och byggnadssätt) utförda vattenledningen från floden Brenta 

då blef fullständigt färdig, och gifver ledningen ett godt och rikligt dricksvatten. 

Helsotillståndet var under större delen af året godt, men i september och 

oktober uppträdde koleran på några ställen i distriktet; sedan slutet af november 

har koleran fullständigt upphört, deremot råder ända sedan sistlidne höst 

en koppepidemi i och omkring staden Venedig, nu dock med minskad intensitet. 

Levuka (Fijiöarna) den 10 januari 1885. 


C. V. Lexow. 

Intet fartyg från de Förenade rikena besökte distriktet under år 1884. 

Handeln på kolonien har befunnit sig i ett tryckt tillstånd till följd af 

prisfallet å socker, men är nu hopp att en snar förändring till det bättre skall 

inträda. 

Kopsen. 

Innehåll: Düsseldorf (sid. 219), Havre (sid. 196), Levuka (sid. 224), Madrid (sid. 

221), New-York (sid. 206), Riga (sid. 169), Valparaiso (sid. 177), Venedig (sid. 223), Victoria 

(sid. 205), Washington (sid. 178).


Årg. 1885. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1885. N:O 5. 

Hamburg den 31 Mars 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på generalkonsulsdistriktet under år 1884 

framgår af följande: 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 522, om 225,193 

tons, deraf 119 svenska om 36,841 och 403 norska om 188,352 tons; sammanlagda 

antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 352, om 164,247 tons, 


Skibsfart, Fragter m. m. I Aaret 1884 ankom til Hamburg 119 svenske 

Fartöier, drsegtige 37,212 Tons, deraf 90 Dampskibe, drrcgtige 24,330'/, Tons, 

og 29 Seilfartöier, drsegtige 12,881'/„ Tons. 

Af disse 119 Fartöier kom fra Sverige 80, alle Dampskibe og af Drsegiighed 

21,180 Tons; de fleste af dem vare som ssedvanligt i regelbunden Fart. 

De bragte blandet Last undtagen to, som indehavde Belasgningssteen; og de gik 

alle herfra tilbage til Sverige med Stykgods. 

Af de fra ikke svenske Havne komne 39 svenske Fartöier, drsegtige 16.032 

Tons, vare 10 Dampskibe, drsegtige 3.150V2 Tons. Et af disse kom fra Christiania 

med Is, to fra Rusland med Rug og Planker; et fra Geestemiinde, et 

fra Papenburg, et fra England samt fire fra Altona, alle ballastede. To af 

dem gik til tydske Östersöhavne og 6 tilbage til Sverige, alle med Stykgods: 

et gik hjeni ballastet og et blev overliggende ved Aarets Udgang. 

De 29 Seilfartöier vare drsegtige 12.8Sl73 Tons og 26 af dem indehavde 

Ladning; deriblandt vare 4 fra New-York med Petroleum, 5 fra Charleston 

med Harpix eller Terpentin, et fra Darien med Piteh Pine, et fra Brans Island 

med Guano, 9 fra Mexiko med Mahogni og Farvetrse, 4 fra Hayti med 

Farvetrse samt et fra Vestindien med Tobak og et fra London med Linolie, 


226 

— medens tre kom ballastede fra Elbhavne. Af disse 29 Fartöier gik herfra 

7 til Sverige, nemlig to med Salt og 5 ballastede; to gik til England ballastede; 

7 til de Forenede Stater, nemlig 6 med Salt og tomme Petroleumtöndcr 

og et ballastet; to til Vestindien med Stykgods og et sammestedahen med Steenkul; 

to til Brasilien, et til Buenos Ayres og et til de kanariske Öer med Stykgods, 

3 til Mexiko, deraf to med Stykgods og et ballastet, samt et til Elbhavn 

ballastet; to bleve overliggende ved Aarets Udgang. 

Til Altona kom 8 svenske Fartöier, deraf 5 Dampskibe, nemlig 4 med 

Brolaegningssteen fra Sverige og et med Traelast fra Rusland, samt 3 Seilfartöier, 

nemlig to med Farvetrae fra Hayti og Rosario samt et fra Hamburg med 

Ballast. Alle afgik uden Ladning, deraf to til Sverige og Resten til tydske 

Havne. 

Til Harburg kom kun to svenske Fartöier, Seilskibe, begge med Harpix fra 

Wilmington; de afgik med Ballast, det ene til Sverige, det andet til tydsk 

Havn. 

Til Kuxhaven kom ligeledes to svenske Seilfartöier, begge fra udenlandske 

Steder og paa Grund af Havari; de gik derfra ballastede til tydske Havne. — 

Til Glilckstadt kom intet svensk Fartöi. 

I 1883 kom til Hamburg 114 svenske Skibe, draegtige 36,132'/, Tons, 

deraf 83 Dampskibe af Draagtighed 21,858'/, Tons og 31 Seilfartöier, draegtige 

14,274 Tons. Af disse 114 Fartöier kom 79 fra Sverige, draegtige 

19,867'/, Tons, deraf 3 Seilfartöier, medens der blandt de 35 fra andre Lande 

var 28 Seilskibe. — I 1882 kom 129 svenske Fartöier, draegtige 36,788 Tons, 

deraf 97 Dampskibe af Draegtigbed 25,502 Tons. 

Til Hamburg kom i 1884 359 norske Fartöier, drsegtige 178,393 Tons, 

deraf 147 Dampskibe, draegtige 81,550 Tons, og 212 Seilfartöier, draegtige 

96,843 Tons. 

Af disse 359 norske Fartöier kom fra Norge 196, draegtige 95,301 Tons, 

nemlig 118 Dampskibe og 78 Seilfartöier af resp. 69,888 og 25,413 Tons 

Draegtighed. 

De fra Norge hidkomne norske Dampskibe, de fleste gaaende i regelbunden 

Fart, indehavde blandet Last undtagen et som kom med Ballast samt sex med 

Is og et med Trän og Fiskeguano; alle vendte tilbage til Norge med Stykgods 

undtagen tre som gik ballastede ligeledes til Norge, et som gik ballastet 

til Antwerpen og to med Stykgodsladninger ti! Danzig og Carthagena. — Af 

de fra Norge hidkomne norske Seilskibe indehavde 66 Is, 3 Fiskeguano og 6 

Sild samt tre vare ballastede; 47 gik herfra tilbage til Hjemlandet, nemlig et 

med Stykgods og de övrige ballastede; et udgik til Lagos, to til Macassar og 

et til Rusland, alle med Stykgods; 7 til Amerika, nemlig 4 med Salt og 

tomme Petroleumtönder, samt 3 ballastede. To gik til England, 3 til Rusland 

og 11 til Sverige, alle ballastede, to til Elbhavne med hidbragt Is og Sild samt 

to til Ostersöhavne med hidbragte Sildeladninger. 

Fra udenlandske Havne eller Farvande kom 163 norske Fartöier, draegtige 

83,092 Tons, deraf 29 Dampskibe, draegtige 11,662 Tons. Syv af disse sidste 

kom fra Grönlandshavet med Saelspaek, syv kom fra Storbritannien med Sild, 

sex kom fra Bremerhaven, deraf fire med Stykgods og to ballastede. Et kom 

fra Valencia med Sydfrugter, tre fra Nicolajew med Rug, et fra Riga med 

Havre, et fra Antwerpen med Stykgods, et fra Bordeaux og to fra Elbhavne 

ballastede. Af bemeldte Fartöier gik 15 herfra til Norge, nemlig 6 med Stykgods 

og 9 (deriblandt alle med Saelspsek hidkomne) ballastede; 3 til Middelhavet, 

et til Sverige og et til Antwerpen, alle med Stykgods; 9 afgik ballastede, 

de fleste af disse til England.

227 

Af de 134 fra Udlandet hidkomne norske Seilfartöier indehavde 126 Ladning, 

deraf 81 fra de Forenede Stater, nemlig 41 Petroleum, 30 Harpix og 

Terpentin, 5 Oliekager, 2 Valuödtrse og 3 Pitch Pine. 9 bragte fra Vestindien 

Farvetrae, 3 Guano og et Tobak ligeledes derfra; 4 kom fra Mexiko 

med Farvetrse og 2 sammestedsfra med Mahogni; 3 fra Venezuela med Guano, 

et fra Basein med Ris, et fra Fidchiöerne med Kopra, et fra Australien med 

Guano, 3 fra Brasilien med Kaffe, to fra Afrika, det ene med Palmenödder 

og det andet med Stykgods, 2 fra Bayonne med Harpix, 2 fra Marseille med 

Oliekager, et fra S:t Ybes med Salt, 2 fra franske Havne med Viin, et fra 

Skotlaud med Sild, 2 fra Rusland med Planker og Tjsere, 2 fra Sverige med 

Planker og 3 fra Nedre Elben ifolge Havari; 8 kom her ballastede ligeledes 

fra Steder inden dett.e Konsulatdistrikt. 

Af de saaledes naevnte 134 Skibe gik herfra med Last til de Forenede 

Stater 54, nemlig 51 med Cement, Salt, tomme Petroleumtönder og Jern samt 

3 med Stykgods; 2 gik til Norge, et til Sverige og 3 til Lagos, 7 til La 

Guayra og Porto Cabello, 4 til Brasilien, 2 til Venezuela, 3 til Australien, 4 

til Spanien og et til Callao, 2 til de kanariske Oer, et til Rusland og et til 

Stettin, alle med Stykgods; 4 til Vestindien, nemlig 2 med Stykgods og 2 med 

Steenkul; 3 til Mexiko, deraf et med Steenkul og 2 med Stykgods, samt et til 

Rangoon med Salt. — Ballastede gik 14 til Norge og 14 til andre Lande; 13 

bleve her overliggende ved Aarets Udgang. 

Til Altona ankom fra Norge 4 norske Fartöier, nemlig 3 Dampskibe med 

Steen og et Seilfartöi med Is. Fra andre Lande 7 Seilfartöier og et Dampskib, 

sidstnsevnte fra Königsberg med Rug; af de övrige 2 fra Hayti og et fra 

Wilmington med Farvetrse, et fra Alexaudria med Hvede, et fra Rio med 

Kaffe, et fra Charleston med Harpix samt et fra Elbhavn uden Ladning. Af de 

fra Norge komne Fartöier bortgik ballastede 2 til Norge og 2 til tydske Nordsöhavne; 

af de övrige gik et til Charleston med Salt, et med endeel af den 

medbragte Ladning til anden Elbhavn og 5 med Ballast fordetmeste ogsaa til 

Elbhavne; et blev overliggende ved Aareta Udgang. 

Til Harburg kom fra Norge 22 norske Fartöier, nemlig et Dampskib og 

19 Seilfartöier med Is samt 2 Seilfartöier med Sild; fra andre Lande kom 8 

Seilfartöier, nemlig 5 fra Lagos med Palmenödder og 3 fra Nordamerika med 

Harpix. Af de fra Norge komne Fartöier gik et, Dampskibet, ballastet til anden 

Elbhavn; de andre vendte tilbage til Hjemlandet, 2 med Salt og Resten 

baliastet. De fra andre Lande komne Skibe afgik alle uden Ladning, deraf et 

til Norge og 5 til Elbhavne. 

Til Gluckstadt kom 6 norske Seilfartöier, nemlig 5 fra britiske Havne 

med Steenkul og et fra Rusland med Planker; de gik alle hjem til Norge ballastede. 

Til Kuxhaven kom 16 norske Seilfartöier, deraf 11 fra Norge, nemlig 6 

med Is, 4 med Traelast og et med Fiskeguano og Trän. Det sidstnsevnte lossede 

og gik tilbage ballastet, og det samme var Tilfseldet med 5 af Isfartöierne, 

medens det 6:te gik med sin Ladning til Hamburg. Trselastskibene kom 

ind for Havari; 3 af dem udgik igjen med sine Ladninger, et til Elbhavn og 

2 til andre fremmede Havne, det 4:de kondemneredes. De fra udenlandske 

Havne komne 5 Fartöier anlöb Stedet deels for Havari og deels paa Grund af 

Isvanskeligheder; et af dem, fra Brasilien med BöJner, lossede; alle gik siden 

videre, deraf et ballastet til Norge. 

I 1883 kom til Hamburg 339 norske Fartöier, drsegtige 171,128 Tons, 

deraf 157 Dampskibe, drsegtige 80,261 Tons, og 182 Seilfartöier, draegtige 

90,867 Tons. Af disse 339 Fartöier kom 133, af Drajgtighed 71,563 1/2

228 

Tons, deriblandt 7 Seilskibe, fra Norge, medens der blandt de 206 fra andre 

Lande var 175 Seilfartöier. I 1882 kom her 321 norske Fartöier, drjegtige 

163,141 Tons, deraf 147 Dampskibe, drsegtige 70,178'/, Tons. 

I det Hamburgske Konsulatdistrikt indkjöbtes i 1884 for svensk Regning 

sex fremmede Fartöier, drsegtige 2,25372 Tons. 

For norsk Regning indkjöbtes i det Hamburgske Konsulatdistrikt i 1884 

7 fremmede Fartöier, tilsammen af Draegtighed 1,926 Tons. Deri er indbefattet 

et Fartöi, hvorom Kjöbekontrakten afsluttcdes i Holland, medens det laa i Kuxhaven. 

Fra Sverige kom til Hamburg-Altona omtrent 172 ikke svenske Fartöier. 

deraf 107 med Granit- og Brolsegningssteen, saaledes ikke mindre end 85 fra 

Halmstad samt 14 fra Vestervik; derhos 6 med ildfa^t Leer og Steen fra 

Höganäs; 34 med Traalast, deraf 16 fra Karlshamn og 11 fra Kalmar, de 

övrige med Jern, Is, Kridt. Kietaffald og blandet Last. Af disse Fartöier 

vare Seilskibe 143 tydske, 7 holländske, 2 norske (med Traalast), 2 danske og 

et britisk samt Dampskibe 15 tydske og 2 danske. 

Fra Norge kom omtrent 54 ikke norske Fartöier. Af disse bragte 35 Is. 

deriblandt 10 fra Kragerö; af 4 hidförtes Trfelast, samt Trän, Fiskeguano, 

Sild, Reensdyrsliorn, Been og Apatit m. m. af 15, deriblandt 11 fra Finmarken. 

Af disse Fartöier vare 43 tydske, 4 holländske, 4 danske, 2 engelske og 

et svensk. 21 vare Dampskibe, deriblandt det svenske Fartöi; disse kom alle 

med Is. 

Paa dette Konsulatkontor udmönstredes for svenske Skibe 70 Svenske, 11 

Normsend og 22 Udlsendinge, medens fra dem afmönstredes 62 Svenske, 7 

Norske og 28 Udlsendinge. For norske Skibe udmönstredes 168 Svenske, 276 

Norske og 109 Fremmede; og fra dem afmönstredes 127 Svenske. 442 Norske 

og 132 Udlsendinge. I 1883 var her for svenske Skibe udmönstret 63 Svenske, 

17 Norske og 15 Udlsendinge, medens her afmönstredes 67 Sveuske, 12 

Norske og 27 Fremmede. For norske Skibe udmönstredes 217 Svenske, 397 

Normaend og 241 Fremmede, medens derfra afmönstredes 187 Svenske, 540 

Norske og 158 Udlaendinge. Her blev altsaa i 1884 idethele udmönstret 238 

Svenske og 287 Norske; i 1883 derimod 280 Svenske og 414 Normrend. I 

1882 vare disse Tal resp. 264 og 396, i 1881 201 og 268, i 1880 145 og 

227, i 1879 137 og 148. Efter en temmelig jevn Stigen igjennem et laengere 

Tidsrum sees der saaledes i det sidste Aar at have vasret temmelig Til 

bagegang; adskillige Rederier foretrak nemlig for deres hervaerende Skibe at 

lade Forhyring og Paamönstring foregaa paa Hjemstederne, idet dersteds fandtes 

nok af duelige Folk, der höiligen trsengte til Beskjaeftigelse. Vistnok medförer 

saadant, foruden Udgifterne ved Folkenes Hidsendelse, Tab af den Fordeel 

som Mönstring paa Konsulatkontor bringer, fordi der ikke kan krteves Gebyr 

for samme. 

For dem som her udmönstredes, var Hyren omtrent som i 1883, saaledes 

i Gjennemsnit for fuldbefaren Matros 44 å 45 Kröner eller omtrent 50 Mark, 

vistnok med nogen Tendens til at synke, efteråt den fra 1881 af havde vseret 

i Stigen. At den igjennem 1884 holdt sig temmelig oppe, skyldtes maaskee 

for nogen Deel den Omstsendighed at Hyrebasernes Interesser her faldt sammen 

med Folkenes. 

Antallet af Ikke-Tydskere, som her paamönstredes tydske Fartöier, var 

1,936, af hvilke omtrent to Trediedele eller endog derover regnes at have 

vaeret Svenske eller Norske; overhovedet udmönstredes her paa disse Fartöier 

24,716 Mand; i 1883 var Tallet af her paa tydske Skibe Udmönstrede 22,376, 

hvoraf 1,637 Ikke-Tydske. Paa britiske Skibe udmönstredes her i 1884 284

229 

Svenske og 218 Norske, saaledes betydeligt flere end i 1883, da neinlig Tallet 

var resp. 221 og 177; i 1882 og 1881 var det gjennemsnitlig 250 og 240, 

i 1880 og 1879 244 og 194. Paa danske Fartöier mönstrede her i 1884 

54 Svenske og 29 Nornisend; i 1883 var Tallet resp. 50 og 37, i 1882 51 

og 35, i 1881 57 og 22. 

De af dette Konsulat med Penge eller frit Ophold og tildeels fri Hjenireise 

understöltede Sönisends Antal var 61. deraf 27 svenske og 31 norske, en 

engelsk, en amerikansk og en tydsk, hvilken sidste saavelsom tre af de svenske 

havde tjent paa norske Skibe; det her stedfundne Udljeg for disse Understöttelser 

var 1,811 Mark, hvori ikke indgik Utlgiften ved Sötransporten herfra. 

I Kuxhaven understöttedes derhos een svensk og 16 norske Siimsend med 159 

Mark. Bland de understöttede norske Sonijeud vare 6 Skippere. I 1883 understöttedes 

her 32 svenske og 53 norske samt to udenlandske Sömoend med 

tilsammen 3,500 Mark. 

I Löbet al' 1884 udstedtes paa dette Konsulatkontor 144 Naiionalitetsattester 

til svenske og 130 til norske Sömoeud. Til Personer, der ikko vare 

söfarende, udstedtes 385 saadanne for Svenske og 7G for Norske. For 140 

af disse 735 Attester modtoges Gebyr. — Af Reisepasse udstedtes 5, to for 

Svenske og tre for Norske. 

Desertioner fra hervaerende svenske og norske Fartöier vare, saaledes som 

ssedvanligt, ret sjeldne: kun tre ere for mig anmeldte, alle fra norske Skibe, 

to af Röuilingerne Normrend og en Svensk; jeg har derhos Grund til at ansee 

Antallet af dem, der ikke anmeldtes, meget ringe. Derimod var deres Tal, 

som kom hid »for runs efter Römning andetsteds og navnlig i New-York og 

derpaa her sögte Hyre, ganske betydeligt. Disse Folk bleve vistnok i Almindelighed 

skuffede i sine Forventninger om at dragé Fordeel af sin mislige Opförsel, 

ligesom de da ogsaa i Almindelighed paa Forespörgsel om Motiverne 

derfor erkjendte at have ladet sig narre og handiet i Enfoldighed. I de hervaerende 

Ilyreforholde ligger i Regelen ingen synderlig Fristelse til Römning 

for Mandskaberne paa liidkommende svenske og norske Skibe; og paa den anden 

Side ere Skibsförerne ret ofte villige at slippe Saadanne som önske at forlade 

dem, eftersom det er saa let at fäa andre Folk istedet. 

Af den i Hamburg siden Oktober 1881 bosatte af det norske Verkas ansatte 

Besigtelsesmand, hvis Distrikt omfatter Tydskland og Danmark, blev i 1884 

udfiirt 83 Besigtelser (deri indbefattet de partielle) bersteds og i de övrige 

Elbhavne samt 40 paa andre Steder, hvilket idethele var endeel mindre end i 

1882 og 1883. 

Ifölge modtagne Opgaver över de svenske i 1884 til Hamburg ankomne 

eller herfra afgaaede Fartöiers Fragter (brutto) udgjorde disses Belöb for de 

fra Sverige hidkomnes Vedkommende omtrent Mark 126,400 og for de herfra 

til Sverige afgaaedes Mark 250,000. Indgaaende Fragt hertil fra andre Lande 

var omtrent Mark 479,300 og udgaaende herfra til andre Lande Mark 92,900. 

I Aaret 1883 vare disse Tal Mark 128.800. 208.400, 728,000 og 112,800; 

i 1882 Mark 190,000, 235,800, 497.800 og 105,800; i 1881 159,300, 

183,500, 440,000 og 54,400. — Medens saaledes Udfragterne herfra til Sverige 

have viist sig noget stigendo, men Hidfragterne derfra synkende, vare de af Forbindelserne 

mellem Hamburg og andre udenlandske Havne flydende Fragtbclöb ligeledes 

aftagende, og det baade for Udfragternes og Hidfragternes Vedkommende. 

For de til Vicekonsulaterne komne svenske Fartöier udgjorde Bruttofragterne 

omtrent Mark 65,500, deraf for indgaaende fra Sverige 11,300, det 

övrige for indgaaende fra Udlandet. I Aaret 1883 var Belöbet idethele 

119,800 Mark, i 1882 47,000.

230 

Por de norske Skibe, som besögte Hamburg, udgjorde Fragternes Bruttobelöb 

for de fra Norge hidkomnes Vedkommende omtrent Mark 830,800 og 

for de herfra til Norge afgaaedes Mark 786,100. Indgaaende Fragt hertil fra 

andre Lande var omtrent Mark 2,288,900 og udgaaende herfra til andre Lande 

Mark 699,900. I 1883 vare disse Tal resp. M. 563,700, 734,700, 3,569,700 

og 817,800, i 1882 resp. 544,000, 668,900, 3,192,300 og 1,066,800, i 1881 

540,500, 660,200, 2,353,800 og 688,500. For Fragtbelöbene i Förbindelsen 

med Norge viste sig saaledes den igjennem flere Aar stigende Tendens ogsaa at 

fortsaattes i 1884, medens derimod Farten imellem Hamburg og udenlandske 

Havne indbragte mindre end i 1883 og 1882, men omtrent det samme som i 

1881. 

Bruttofragterne for de til Vicekonsulaterne komne norske Fartöier var i 

1884 omtrent 286,100 Mark, nemlig 66,300 for indgaaende fra Norge, 212,000 

for indgaaende fra andre Lande; for udgaaende til Norge 1,600 og til andre 

Lande 6,200. — I 1883 var Belöbet idethele omtrent 257,000 Mark, i 1882 

147,000. 

Över Fragtmarkedets Stilling klagedes staerkt her som andensteds; man 

forsikrer, at Rederiforretningen ikke paa länge Tider har hävt et saa utilfredsstillende 

Aar, og at det navnligen var endnu daarligere end 1883. Uagtet 

talrige Dampskibe oplagdes, var der dog endnu meer end nok af dem i Farten, 

hvoriblandt da saadanne, livis Drift var billig paa Grund af deres faldkomnere 

Maskiner eller fordi de vare erhvervede til Priser under livad deres Bygning 

havde kostet. Vistnok har man haabet, at under den ved Vaerfterne indtraadte 

Mangel paa Bestillinger — hvorved t. Ex. det hervserende Reiherstieg Vaerft 

og Maskinfabrik er blevet foranlediget til paa egen Regning at bygge et Jerndampskib 

— Anfallet af de fragtsögende Skibe vilde gaa noget ned, medens 

ogsaa den uopholdeligen voxende Verdenshandel og det dermed stigende Omfång 

af Transporten til og fra de oversöiske Pladse vilde yde nogen Udjevning. 

Medens Kornfragterne fra det östlige Nordamerika for Dampskibe i flere Maaneder 

neppe gik över 3 Sh. og först ud paa Hösten stege til 4 Sh. 6 D. eller 

5 Sh., og medens Dampskibsfragterne i Indien vare uhört lave, saa at der fra 

Birma gjennemsnitlig betaltes 35 og fra Java 40 Sh., fandtes ogsaa kun lidet 

at fortjene i den chinesiske Kystfart, som har sysselsat ret mange tydske baade 

Damp- og Seilskibe, men fra hvilken nu de sidstnaevnte ere naästen fortraengte. 

For disse saaledes saa meget mere til de andre Router henviste Fartöier fandtes 

ogsaa det vestlige Amerika forsaavidt lukket, som overhovedet Peruguano 

ikke blev udskibet i 1884, og dette tryklede igjen paa Salpeterfragterne, som 

gik ned til 21 Sh. 3 D. Fra S:t Francisco fik vistnok udpaa Hösten en 

Maengde Skibe Ladninger; men selv for Jernskibe betingedes kun 35 Sh., og 

Trasskibe maatte lade sig nöie med meget mindre. Petroleumfarten blev saaledes 

som saedvanligt en af de vaesentligsto Ressourcer for Traeseilskibe, saaledes 

som ogsaa ovenstaaende Förklaring om vore Skibes Fart mellem Hamburg og 

Nordamerikas atlantiske Ky3t viser. Disse Fragter gik ned til den vistnok 

uhörte Fragt 2 Sh. og derunder; men dette traf dog ikke ret ofte, ialfald i 

den förste Deel af Aaret, vore Fartöier, idet mange af dem kom ifölge tidligere 

for en laengere Tid eller for en Raekke af Reiser afsluttede Kontrakter. 

Saaledes modtoges indtil i Mai noget över 3 Sh. indtil 3 Sh. 6 D., enkeltvis 

indtil 3 Sh. 7 1 /, D. I Juni og Juli maatte man dog fordetmeste lade sig 

nöie med 2 Sh. til 2 Sh. 3 D.; senere var der lidt Forhöielse, og Raten var 

jevnt 3 Sh. 3 D., i December dog igjen kun 3 Sh. — For Harpix fra Wilmington 

havdes i Begyndeisen 3 Sh. 4 D. til 3 Sh. 9 D. pr Tönde, udpaa 

Sommeren mindre, dog sjelden under 3 Sh. 9 D., og senere omtrent som i

231 

Aarets förste Maaneder. — For Oliekager fra Galveston 33 til 35 Sh. pr 

Ton. Farvetrae fra Mexiko i Januar og Februar 35—38 Sh. pr Ton, i April 

37 Sh. 6 D. til 40 Sh., i Oktober og November 35 Sh. til 37 Sh. 6 D.; fra 

Vestindien i Januar 40 Sh., i Marts 43 Sh. 6 D., i Mai, Juni og Juli 40 

Sh. og 52 1 /, Fr., i Oktober 48 Fr. Mahogni fra Mexiko i Marts, April og 

Juni 48 til 50 Sh., i Juli 67 Sh., i September og Oktober 70 og 71 Sh. I 

Mai betaltes Fragt for en Ladning Guano fra Sidney Island med 55 Sh. pr 

Ton, og i Juli for Guano fra Brans Island 50 Sh.; i April for Kopra fra 

Fidschi 56 Sh. 6 D. pr Ton; i December for Kis fra Bassein i Seilskib 45 

Sh. pr Ton. — Isfragterne fra Norge vare i Marts Mark 8, 8'/a a 10, i 

April og Mai ligesaa, og undertiden kun 7 og 7'/,, for Dampskibe endog 

mindre samt ikke letteligen över 9; senerehen endog sjelden över 8. — Herfra 

gik som forhen saedvanligt tomnie Petroleumtönder, Cement og Salt til 

New-York og Filadelfia; dette skeer i de seneste Aar deels saaledes at visse 

Kvantiteter af bemeldte tunge Artikler medtages for en vis lump Sum og det tiloversblivende 

Rum fyldes med Tönderne uden at noget saerskilt for dem beregnes, 

deels ogsaa saaledes at Tönderne beregnes — i 1884 varierende imellem 

6 og 14 D., gjennemsnitlig omtrent 9 D. pr Styk — og det tunge Gods 

da gaar med som Ballast uden sserskilt Beregning. Den saaledes tilstaaendes 

Fragt har i den allersidste Tid hävt nogen Tendens til at stige; nylig blev 

saaledes for et til Filadelfia udgaaende Fartöi af 1,250 Tons Draegtighed med 

300 Tons Salt og tomme Tönder betinget 400 £. Ogsaa til andre nordamerikanske 

Havne end de naevnte har Salt vaeret en vtesentlig Udförselsgjenstand 

herfra; i Mai fik man 7 Sh. 6 D. til Wilmington, i Juni sammestedshen 8 

Sh. og 8 Sh. 6 D., i Oktober og November 9 Sh. I Marts til Charleston 5 

— 7- Sh. i September og Oktober derhen ligeledes 9 Sh., det samme ogsaa til 

Savannah. 

Hamburgs Handelsflaade, som i en Ra>kke af Aar og navnligen siden 1879 

har vseret i betydelig Freuivaext, udvidedes end yderligere i 1884. Den bestod 

i Begyndeisen af 1883 af 336 Seil- og 167 Dampskibe, drccgtige resp. 

140,859 og 154,615 Tons; i Begyndeisen af 1884 af 304 Seilskibe og 177 

Dampskibe, af DrEegtighed 133,322 og 173,343 Tons; den l:ste Januar 1885 

havdes 298 Seil- og 187 Dampskibe (deraf 18 Bugseerfartöier), drsegtige 

resp. 135,187 og 186,367 Tons. I Löbet af 1884 afgik neinlig 32 og kom 

istedet 26 Seilskibe samt afgik 9 Dampskibe, men tiikom 19 saadanne. Paa 

denne Maade vedbliver fortvarende den Udvikling, ifölge hvilken Seilskibenes 

Antal aftager og Dampskibenes voxer, og Dampskibstoanagens Forögelse giver 

hele Handelsflaaden en anseelig Tilvaext. Til samme Tid aftager ikke Seilskibenes 

Tonnage i samme Grad som deres Antal paa Grund af de nybyggedes 

voxende Störrelse. Af ovennaovnte 298 Seilfartöier vare to fiirmastede, 

29 Fregatskibe og 131 Barker; 218 vare af Trae og 80 af Jern. Altona 

havde den l:ste Januar d. A. kun 7 Barkskibe og 12 mindre Fartöier; disse 

19 Skibe, alle med Seil, havde en Draegtighed af 4,205 Tons. Det bör forövrigt 

erindres, at den her omhandlede Tilvaext i den Hamburgske Flaade er 

forendeel bevirket ved at flere Rederifirmaer ere indflyttede fra Altona, som 

uagtet ikke hörende til den Hamburgske Stat dog i kommerciel Henseende er 

med samme saa nöie förbundet, at begge Staeder tilsammen danne et Handelskomplex. 

De Hamburgske Dampskibes Draegtighed udgjorde ved Udgangen af 1883 

46 73 Procent af hele den tydske kommercielle Dampskibsflaades Draegtighed. 

Antallet af de til Hamburg ankomne sögaaende Fartöier var i 1884 6,844, 

af Draegtighed 3,727,717 Tons, deraf 4,302 Dampskibe, draegtige 3,034,930

232 

Tons; i 1883 var Skibenes Antal 6,352, af Drtegtighed 3,351,670 Tons, deraf 

3,939 Dampskibe, draegtige 2,727,619 Tons. Stigningen har vaeret jevn igjennem 

en Rsekke af Aar; saaledes var Skibenes Antal i 1880 6,024, af Drasgtighed 

2,766,806, deraf 3,387 Dampskibe, drsegtige 2,180,984 Tons. — Paa 

det hervasrende Seemannsamt udmönstredes Mandskab for 1,186 tydske Skibe; 

af disse vare 617 bestenite til Havne udenfor Europa og Middelhavet, nemlig 

406 til Amerikas Östkyst, 92 til dets Vestkyst, 33 til Australien eller Sydliavet, 

17 til Ostindien, 26 til China, Japan eller russisk Asien, 9 til Östkysten af 

Afrika og 34 til dets Vestkyst, I 1883 udmönstredes Mandskab for 1,038 

tydske Skibe, deraf 600 til Havne udenfor Europa og Middelhavet; og Forholdstallet 

mellem de forskjellige Destinationssteder var temmelig noer det samme 

som i det nu forlöbne Aar. Der klages dog över at den tydske Skibsfart 

paa det östlige Asien i de seneste Aar er gaaet noget tilbage, idet man nemlig 

under den stedfundne Förändring fra Seilskibsfart til Dampfart ikke er 

gaaet saa rask frem som Englasnderne. 

Ogsaa med Hensyn til Farten paa Tydskland selv er man endna ret ufordelagtigt 

stillet i Sammenligning med Englaenderne. Saaledes bragtes Steenkul 

i 1884 til Hamburg-Altona i 716 Skibe, hvoriblandt kun 274 tydske, men 

438 britiske og 4 danske; af alle disse Fartöier vare kun 22 Seilskibe, nemlig 

tydske og danske. 

De i regulaer Fart herfra til andre Verdensdele gaaende Dampskibe havde 

ligesom i 1883 at kjaempe saavel med de daarlige Fragtkonjunkturer overhovedet 

som ogsaa specielt med den Konkurrence som var sat igång imod dem af 

andre tildeels med Statssubventioner staerkt understöttede Linier. Saaledes havde 

Kosmoslinien, hvis Fartöier befare det vestlige Sydamerika, kun ringe Held 

med sine Besög i Chilis og Perus Havne, og det saameget mindre som Peru 

nu er forarmet og Chili ligeledes lider af den stedfundne Krigs Fölger saavelsom 

ved Tilbagegangen i Priserne paa dets vsesentligste Produkter. Selskabet 

har derfor endog besluttet at indskrsonke sine Förbindelser med disse Lande, 

saaledes at for det Förste dets Fartöier kun skulle expedercs derhen hver 

3:die Uge istedetfor som hidtil hver 14:de Dag. Ogsaa det Selskabet tilhörende 

ved Falklandsöerne stationerede Dampskib fandtes ikke at lönne sig, og det bliver 

derfor anderledes disponeret. Derimod aabnedes Förbindelser med Centralamerika, 

hvilke allerede gave god Indtoegt og ligeledes lovede saadan for Fremtiden. 

Vistnok har Selskabet der at konkurrere med de fremmede Dampskibsselskaber, 

som hidtil have monopoliseret Transporten över Panamatangen og ved 

staerk NedsaHtelse af sine Fragter have tvunget Kosmos til at gjöre det samme; 

men man har gode Forhaabninger for Fremtiden, fordi mange Vareafskibere 

gjerne ville undgaae de med Transporten över Isthmus forbundne Omladninger. 

— Uagtet de saaledes stedfundne forskjellige Vanskeligheder saa Selskabet sig 

istand til at yde en Dividende af 10 % (istedetfor 9'/, i 1883, 16 og 20 % 

i 1882 og 1881); men dette kunde blöt skee ved Hjselp af nogle tilfasldige 

Indtaegter, idet t. Ex. den chileniske Kegjering efter tydsk diplomatisk Paavirkning 

betalte endeel uretteligen oppebaarne Tonnageafgifter. 

Det Hamburg-amerikanske Paketfartaktieselskab fandt derimod ikke at kunne 

yde nogen Dividende, og ligesaalidt »det tydske Dampskibsrederi». Förstnsevnte 

har for sin vigtigste Linies, den New-Yorkskes, Vedkommende hävt at kjaempe 

med en overvaeldende Konkurrence med andre baade tydske og fremmede Linier, 

hvorved navnligen Mellemdaekspriserne i Emigrantfarten trykkedes ned i 

saadan Grad, at de ere komne til at staa lavere end nogensinde forhen, me 

dens der ikke hidtil kom noget Tilfredsstillende ud af stedfundne Bestraebelser 

for at tilveiebringe Overenskomst om disse Priser. Resultatet maatte saalede»

233 

blive misligt, uagtet der befordredes baade fiere Passagerer end i 1883, nemlig 

60,496 til og 12,006 fra New-York imod resp. 57,150 og 7,178, samt tillige 

flere Varer og Kontanter. Dobbeltreiserues Tal var 84 istedetfor 7-1 i det 

naestforegaaende Aar. 

Por Selskabets vestindisk-rnexikanske Linie vare Forholdene mere gunstige 

trods politiske Forstyrrelser og Karantrcneforholdsregler, hvorved Vanskeligheder 

beredtes i maDge af Anlöbshavncne. Agsaa denne Liuie befordrcde flere Passagerer 

end i 1883, medens Varemiengden var omtrent den samme i begge disse 

Aar. — I November indförtes for denne Linie en ny Fartplan, ifölge hvilken 

der hver Maaned foretages fire Expeditioner istedetfor forhen tre; til samme 

Linie hörer ogsaa et Dampskib, som besörger den interkoloniale Part i Vestindien. 

Aarsgevinsten var idcthele benved 2'/4 Millioner Mark, som fordetmeste 

anvendtes til Afskrivninger paa Skibsvacrdierne. — Selskabets Dividende var 

for 1883 4 %, for 1882 9, for 1881 12 %. 

Det »tydske Dampskibsrederi» fandt sin Virksonihed haemmct ikke aleuo 

ved Fragtmarkedets Mislighed i Almiudeligbed og den stajrke Konkurrence, men 

ogsaa specielt ved Krigsforboldene i de chinesiske Farvande; det modtog dog 

voxende Anbud af Varer til Forsendelse, saa at dets Fartbier kun to Gange 

maatte anlöbc England til Kompletering af sin Ladning. Det saa sig foraulediget 

til fra indevEerende Åars Begyndelse istedetfor de ludtilvoerende maanedlige 

Farter herfra at indrette tyvcdaglige saadanne, og det saaledes at Fartöierne, 

efteråt vaore expederede fra Hamburg direkte til Port Said, Penang, Singapore 

og Hongkong, gaa derfra videre afvexlende til Shanghai og til Japan; 

ogsaa söger man saavidt tuuligt at gjöre Tilbagereiserne regelmfessige, medens 

den urentable Kystfart mellem chinesiske Ilavue indskrsenkes. Paa Hjemtourene 

aulöbes efter Omstsendighederne franske, holländske eller engelske Havne, 

da, med Undtagelse af Riis, Konsumtionen i Tydskland af östasiatiske Produkter 

—• og navnligen af Thee — er utilstroekkelig til at yde fulde Ladninger. 

— Den for Selskabets Skibe gjxldende udgaaende Fragtrute herfra til China 

og Japan — en Distance af omtrent 18,800 Kilometer — udgjorde gjennemsnitlig 

£ 1. 14 Sh. 3 D. pr Ton. Suezkanalen passeredes 24 Gange og Afgiften 

derfor var 260,000 Fr. 

Selskabets Aarsgevinst var Mark 216,361, som tilligemed et andet större 

disponibelt Belöb anvendtes vaesentligt til Afskrivninger. — For Aaret 1883 

havde Selskabet ligeledes ikke givet nogen Dividende; for 1882 var den 6 % . 

for 1881 9 %. 

Selvfölgeligen har Bestyreisen fölt sig staerkt berört af Planerne til Subventionering 

paa det tydske Riges Bekostning af en Postdampskibslinie til det 

östlige Asien; den ansögte ogsaa hos Rigsdagen om at der maatte blive den, 

saaledes som hidtil, overladt uden offentlig Understöttelse at arbeide paa Forögelse 

af sine Befordringsmidler overeensstemmende med det voxende Behov. 

Efteråt senere Rigsdagen har besväret Spörgsmaalet om Subvention bekraftende, 

strseber man nu efter at erholde samme. 

Det Hamburg-sydamerikanske Dampskibsfartselskabs Skibe, som i mange 

Aar have sat Hamburg i direkte Förbindelse med Sydbrasilien og La Platå, 

vare forholdsvis ret heldige og optjente en Dividende af 6 % , vistnok mindre 

end i 1883, da den nemlig var 8 ;„ ; i 1882 og 1881 var den resp. 14 og 

18 %. Uagtet Fragterne ogsaa paa de af disse Skibe befarede Farvande naesten 

bele Aaret igjennem vare lavere end nogensinde forhen, vidste Bestyreisen 

ved Hurtighed og Regelmaessighed trods staerk Konkurrence at dragé saadan Fordel 

af de voxende Transportmasser, at Indtsegten ikke blev synderlig ringere

234 

end i de foregaaende Aar. Saaledes besörgedes ikke mindre end sex Expeditioner 

til La Platå alene i November, da Exporten derben var overordentlig 

tildeels paa Grund af de da der forestaaende Toldforhöielser. Man försögte ogsaa 

Udvidelse af Virksotnheden til Nordbrasilien; men denne var mindre beldig paa 

Grund af Forretningsstilhed dersteds ifölge slet Höst m. v., og Farten derhen 

blev saaledes efter nogle Maaneder igjen indstillet. Selskabets Nettogevinst — 

paa 62 Bandreiser — var lidt över en Million Mark, og Mesteparten deraf 

anvendtes til AfskrivniDger. 

Den Slomanske Australiske Linie gav ingen Dividende for 1884, og Indt33gten 

anvendtes til Afskrivninger. Ogsaa paa dennes Route vil ifölge Beslutning 

af Rigsregjering og Rigsdag optroede en subventioneret Linie. 

De betydelige hervEerende Dampskibsselskaber Hansa og Anglia gave heller 

ingen Dividende, saaledes som ogsaa Tilfaeldet havde vseret for Aaret 1883. 

Elbskibsfarten vedblev deritnod under ret gunstige Forholde; saaledes gav 

»Neue Norddeutsehe Flussdampfschiffgesellsehaft» 9 % Dividende; for hvert af 

Aarene 1882 og 1883 var denne rigtignok 12 %. 

At forskjellige Selskaber anvendte ret betydelige Summer til Afskrivninger 

paa deres Skibe, har sin Förklaring i at nye Dampskibe i den sidste Tid 

ere blevne saa billige, hvoraf fölger, at Vaerdianssettelserne i Bögerne eliers 

vilde ktmme til at staa for höit i Forhold til Nutidens Priser. 

Handel. Ogsaa i 1884 er Hamburgs Handelsvirksombed voxet, og isaer 

har Exporten vundet i Udstraekning, ligesom ogsaa det industrielle Opsving har 

taget yderligere Fart. Alligevel ansaas Forretuingsstillingen idethele ugunstig, 

og den samme Charakteristik, som allcrede tillagdes det naestforegaaende Aar, 

passer ogsaa paa dette, idet der inden de forskjellige Virksomhedsgrene herskede 

en overordentlig Konkurrence, Markedet naesten i alle Retninger befandtes 

overfyldt og Priserne fordetmeste nedadgaaende. Dertil kom de protektionistiske 

Bestrsebelser, som gjorde sig mere og niere höilydt gjseldende inden 

Tydsklands indflydelserigeste Kredse. De fremtraadte i den skjaerpede Told 

paa Fyrstikker og i Lovforslag om Toldforhöielser paa en Ksekke af Artikler, 

medens derhos bebudedes omfattende Forholdsregler til yderligere Udvikling af 

det siden Aaret 1879 antagne Beskyttelsessystem. Rigtignok kom disse Forslag 

ikke da under Behandling i Rigsdagen, men man tvivlede ikke om at 1ignende 

Forlangender vilde komne igjen, hvilket ogsaa som bekjendt senere er 

skeet. 

De her paapegedc Forholde ere dog ialfald ikke saeregne for Hamburg 

alene, og denne Stad har i det forlöbne Aar vistnok vidst at vedligeholde sin 

Stilling som den förste Söhandelsstad paa det europseiske Kontinent. Denne 

Rang har vaeret nsegtet fra Antwerpen, idet der t. Ex. i en Beretning fra 3>Société 

eommerciale, industrielle & maritime» vedkommende Aaret 1883 paastodes, 

at den nsevnte belgiske Stad samlede större Skibsdraegtighed i sin Havn; 

i svensk og norsk Konsulatberetning derfra for samme Aar fandtes ogsaa en 

hermed stemmende Bemserkning. Det hervserende Handclskammer har dog gjort 

opmaerksom paa, at denne Opgave om den til Antwerpen komne större Tonnage 

beror paa Forskjel i Maalemethoderne og Tonseenhederne; ved Reduktion 

til lige Eenheder bliver Forholdet 3,351,000 Tons i Hamburg mod 3,210,000 

Tons i Antwerpen, hvorved ogsaa bör tages Hensyn til at forskjellige Hamburgske 

Dampskibslinier anlöbe Antwerpen baade paa Ud- og Hjemfarten og 

saaledes der ntevnes to Gange, medens de her kun opföres engaug. Ogsaa tör 

erindres, at Hovedkvantumet af disses Ladninger befordres fra eller til Hamburg. 

Selvfölgeligen stiller Forholdet sig endnu gunstigere for Hamburg, naar 

man med denne Stad sammenregner Altona.

235 

Den direkte Indförsel fra Sverige i 1884 tör formeentlig anslaaes til omtrent 

samme Vserdi som den udgjorde i 1883, nemlig noget över 4 1 /, Millioner 

Mark. Artiklerne Jern, Spiger, Staal, Trae, Trsemasse, Fyrstikker, Papir, Huder 

og Skind, Gjödningsemner, Fiskevarer, Havre, Sprit, Öl, Steen, Is, Klude, 

tomme Fade og Kridt ere i den som Bilag A her hosfölgende forelöbige Opgave 

fra det Hamburgske handelsstatistisko Bureau anslaaede til omtrent 4,430,000 

Mark; deraf reprsesenterede Sniedejern en Vserdi af omtrent 1,728,000 Mark, 

Fyrstikker 1,344,000, Traelast 378,000, Kalveskind 348.000, Steen 188,000 

og Papir 116,000. Af de tre förstnaevnte Artikler saavelsom Steen og Papir 

indförtes noget meer end i det njestforegaaende Aar, af Staal, Öl og Sprit 

noget mindre. Selvfölgeligen var dog Indförsclen ikke ubetydeligen större, naar 

medregnes de svenske Artikler, som hidkom över Lttbeck og Kiel, isser Trae, 

Jern og Fyrstikker. 

Indförsclen fra Norge i 1884 bör maaske anslaaes til noget mindre end 

i 1883, da den udgjorde omtrent 11,647,000 Mark. Nedgången fandt fornemligen 

Sted med Hensyn til Sild, Spiger, Traelast, Gjödningäemner, Öl, Sprit og 

Fyrstikker, medens dog temmelig betydelig Forögelse fandt Sted med Hensyn 

til Trän, Is, Skind, Steen og Traemasse, nogen tillige med Hensyn til Papir. 

I den her som Bilag B hosfölgende forelöbige Opgave fra det handelsstatistiske 

Bureau er Sild og Fisk, Trän, Is, Traelast, Traemasse og Fyrstikker, Jern og 

Spiger, Staal og andre Metaller, Öl, Huder og Skind, Papir, GjödniDgsemner, 

Klude og Steen anförte til en Vaerdi af omtrent 10,140,000 Mark. Saaledes 

opföres Trän med Mark 3,053,000. Klipfisk og Törfisk med Mark 1,770,000, 

Öl med 834,000, Is med 684,000, Sild med 608.000, Fiskeguano med 497,000, 

Papir med 472,000, Kalveskind med 463,000, Traelast med 301,000, fersk 

Fisk med 236,000, Ansjovis med 135,000 og Sprit med 112,000.-1 1882 

ansloges Indförselen fra Norge til en Voerdi af 12'/, Millioner Mark, i 1881 

til 11 1 /, Millioner. 

Jeg skal her tillade mig at naevne nogle af de for Hamburg vigtigste 

Indförselsartikler, ligesom ogsaa nogle saadanne, som for Sverige og Norge have 

saeregen Betydning. 

Kaffe. Denne Forretning er idethele bleven betegnet som ikke tilfredsstillende; 

Importen, sonj igjennem en Raekke af Aar havde vaeret stigende. gik ogsaa 

noget ned, saa at den kun udgjorde omtrent 176 Millioner Pund, paa det 

nsermeste samme Kvantum som i 1880, efteråt den i hvert af de mellemliggende 

Aar havde udgjort meer end 190, i 1883 endog 198 Millioner Pund. 

Denne Nedgång gjaldt isåar Rio, hvoraf hidförtes kun 33 3 /x0 Millioner Pund 

istedetfor 42 a /,0 i 1883, ligesom her af Bahia, Victoria og Ceara kun kom 

6'/,0 Millioner Pund, af La Guayra og Curacao 87,0 Millioner, af Costarica 

og Guatemala 23 9 /1() og af Ostindisk 8 6 /io Millioner Pund. hvilket var resp. 

omtrent 4, 5, 4'/j og 4 Millioner mindre end i det naestforegaaende Aar. 

Derimod kom her af Santos omtrent 2'/2 Millioner Pund meer end i 1883, 

nemlig idethele 55'/» Millioner, ligesom idethele Indförselen af denne Sort har 

vaeret stigende gjennem flere Aar, navnligen siden 1880, da her kom mindre 

end 38 Millioner Pund deraf. Ogsaa af Domingo hidbragtes noget mer end 

i 1883, nemlig 5'/,,, Millioner, dog mindre end gjennemsnitlig i flere foregaaende 

Aar. Det paastaaes, at man i det Indre af Tydskland ialmindelighed finder 

mere Smag i Santos- end i lliokaffeen, af hvilken saa betydelige Kvantiteter 

gaa til det nordligste Europa; ogsaa Nordamerika absorberer en overmaade 

storDeel af denne sidste. Kvaliteten af 1883—1884 Åars Höst fandtes for begge 

Sorters Vedkommende tilfredsstillende; dunkelfarvet Rio var dog sjelden og for 

denne betaltes altid gode Priser. Af vasket Rio fandtes her endeel meget

236 

sniukke Partier. Man har tidligere klaget över at lier ofte tillagdes saadanne 

paa Grund af livlig og dyb Farve altfor höit Vserd, idet nemlig denne Farve 

var lidet holdbar og derfor store Tab senere opstod naar de ikke strax havde 

kunnet saelges og derfor havde maattet lagres; just den fineste og nieest velsmagende 

Vare viste sig i denne Henseende ömöndtligst. I 1884 var man dog 

opmaerksom herpaa og ansatte en forholdsviis billig Pris strax ved Ssesonens 

Begyndelse, saa at, det lykkedcs hurtigen at bringe den ind i Konsumen. 

Den hidkomne BahiakafFe var fordetmeste af ringe eller middels Kvalitet 

og maatte underkastes adskillig Behandling i vedkommende Anstalter her; dette 

var ligeledes Tilfasldet med hvad der hidförtes fra Victoria (i Nasrbeden af 

Bahia), hvorimod Ceara var af ret god Beskaffenhed. 

Prisen paa reel ordinajr Bio var ved Aarets Begyndelse 53 a. 55 Pf. pr 

Pund, hvilket vistnok var meget mindre end der betaltes faa Aar tidligere, som 

i 1879 og 1880, men dog efter det senere stedfundne starke Prisfald betegnede 

en ikke ubetydelig Forbedring. Men snart blev Tendensen mattere; og 

allerede i Februar indtraadte en nedadgaaende Bevaegclsc, som siden vedblev 

naesten hele Aaret igjennem, om end med nogen Afbrydelse i November, saa 

at Aaret sluttede med en Pris af 42. Grunden til denne Tilbagegang sögtes 

forendeel i den Omstsendighed, at Banco do Brazil, som var kommen saavel 

flere större Kaffehuse der i Landet som isserdeleshed de ved Prisfaldet i 1882 

betraengte Plantageeiere tilhjselp med betydelige Forskud, ophörte at yde saadan 

Bistand. Vedkommende spekulerende Konsortier holdt vistnok ved sine 

Operationer a la hausse saavel for brasiliansk som for new-yorksk Regning Priserne 

en Tidlang oppe i Havre; men Kroefterne slappedes, og under den opstaaende 

Pengemangel saa Producenterna sig nödsagede til at kaste saa meget 

som muligt af Våren paa Markedet. Disse Massor tyngede da paa Priserne, 

store Realisationer fandt Sted, og Katastrofer opstod paa de Pladse, hvor Spekulationen 

havde sine Lagere. Hamburg blev mindre berört deraf, og större 

Fallitter i denne Brancbe bleve undgaaede, men vel have nogle solide hervserende 

Firmaer trukket sig tilbage fra disse Forretninger i Betragtning af de 

ugunstige eller ialfald usikre og uklare Forholde. I Förbindelse hermed kan 

bemterkes, at de Forsög, som have vseret gjorte for ogsaa i Hamburg at skabe 

et Spekulationsmarked for Kaffe saaledes som i Havre, ere trods den Fortjeneste 

af Kourtager og Provisioner, som derved vilde vindes, hidtil mislykkede. 

hvilket forövrigt naturligviis ikke udelukker at man berfra deeltager i Operationerne 

i Frankrig. 

Det Tryk, som den brasilianske Krisis foranledigede, udbredte sin Indflydelse 

ogsaa paa Produktet fra andre Lande som Centralamerika og Java; dette 

sidste havde derhos som bekjendt sin egen sseregne finantsielle Krisis sammen 

med det övrige nederländske Indien og Holland selv i Anledning af Sukkerprisernes 

Synken, hvilke Vanskeligheder bidroge til at nederländske Kapitaler 

bleve trukne bort fra Kaffeforretningen. Af Javakaffe kom ogsaa hid kun lidet, 

og hvad der saaledes hidförtes var Störstedelen midlere eller ringe Sorter. 

— Det har aldrig lykkets at gjöre Hamburg til et regulsert Marked for Javakaffe, 

da man er vant til at modtage denne Vare fra Holland og saaledes gjerne 

betragter den, som udbydes herfra, med Mistro. Man klager tillige över at de 

vaskede nederländske indiske Kaffeer, naar denne Beredning ikke var foregaaet 

paa Plantagerne selv, snart undergik samme Förändring som de ovennsevnte vaskede 

Rio3, idet de nemlig tabte sin stserke dunkle Farve, hvorved betydelige 

Tab opstod for Kjöberne. — Af Ceylon kom her ligeledes kun ganske ubetydeligt. 

Blandt de mellemamerikanske Sorter vedbliver isser Guatemala her at nyde

237 

en som det synes stigende Gunst paa Grund af sin Reenhed og Jevnhcd, gode 

Smag og Farve; ogsaa Costarica og Salvador roses om end i mindre Grad. 

Det paastaaes, at Salvador ligesaavelsoin Santos godt kan udholde Samnienligning 

med visse Kvaliteter af Java. 

Iuiod Laguayra hörte man igjen de gamle Klager, og adskilligt deraf agtedes 

endog ringere end reel ordinaer Brasil; nogle Partier vaskede Kaffeer 

stilledes dog ret höit. Af Domingo kom som sedvanligt nsesten kun ringere 

Kvaliteter, idet de bedre gaa til Hovedmarkedet for denne Sort, nemlig Frankrig. 

Af Portorico, hvoraf i de senere Aar hidförtes endeel, kom i 1884 kun 

meget lidet; den var uagtet sin ret gode Beskaffenhed kommen i Miskredit 

fornemmelig fordi man i Produktionslandet har vant sig til at farve den. 

Fra de portugisiske Kolonier i Afrika modtoges decls direkte og deels 

över Lissabon omtrent 9,000 Ssekke, nemlig Cazengo og Eneorge, tilnsermelsesvis 

samme Kvantum som i 1883. fordetmeste dog transiterende; Kvaliteten 

fandtes ret hyppigen ikke lilfredsstillende. Ogsaa af Liberiakaffe kom kun et 

ringere Kvantum, af vildtvoxet Kaffe omtrent 3,000 Ssekke. Man venter selvfölgeligen, 

at Indförselen fra Afrika vil voxe, eftersom den tydske Kolonisation 

der tager Fremgang. 

Ved Begyndeisen af 1884 havdes her paa Lager omtrent 35 Millioner 

Pund Kaffe; og da her forbrugtes eller igjen udförtes omtrent 174 Millioner, 

altsaa to Millioner mindre end der hidförtes, var Lageret ved Aarets Udlöb 

37 Millioner Pund. 

.Ris. I min Aarsberetning for 1883 var anfört, at i de igjennem flere 

Aar stedfundne mindre heldige Konjunkturer for denne Artikel, hvilke ogsaa 

tildeels vedbleve i Löbet af samme Aar. indtraadte uogen Förändring lieuimod 

dets Slutning, idet man havde faaet Meddelelser om at Forraadene i Birma 

vare nseäten udtömte. Aaret 1884 begyndte saaledes under ret gunstige Au 

spieier; og det var en almindelig Forventning, at Priserne ikke vilde synke fra 

det Niveau, som de da indehavde, og hvorpaa der grundedes större Afslutninger, 

nemlig for Rangoon og Bassein Mark 8.75 ä 9.25 pr 50 Kilo. Man blev 

imidlertid betydelig skuffet heri; Markedet antog en i Begyndeisen langsomt 

men senere ret stserkt vigende Tendens, og ved Aarets Slutning var man ncde 

ved den overordentlig lave Pris Mark 6.7 5 k 7.2 5 for de nrevnte Sorter samt 

for de fleste andre i Forhold dertil (for Saigon 6.2 5 til 6.5 0). Dette stod 

vistnok i Förbindelse med den stserke Tilförsel tildeels af Sorter, som forlien kom 

her i långt ringere Msengder, som Saigon og Japan, af hvilke tilförtes resp. 

omtrent 97,500 og 82,000 Ssekke. Ogsaa af Rangoon og Bassein kom meget 

store Forsyninger, nemlig omtrent 485,600 Saskke, hvoraf nassten de tre Fjerdedele 

Rangoon; og hele Risindförselen opgik til ikke mindre end omtrent 741,000 

Ssekke. I 1883 var Indförselen 599,000, hvilket ogsaa paa det Nsermeste stemmede 

med Gjennemsnittet af hvad der var hidbragt i de tre nsestforegaaende Aar. 

Rigtignok viste ogsaa Konsumen sig betydelig under den stedfindende Prisbillighed 

; det her paa Lager vaerende Förråad ved Udgangen af Aaret bestod saaledes 

af ikke meer end 175,000 Ssekke og var kun 64,500 större end ved dets Begyndelse. 

Kvaliteten af den hidftirte Rangoon og Bassein fandtes idethele tilfredsstillende. 

Ogsaa hvad her i Begyndeisen kom af japansk Ris var meget godt: 

men i den senere Deel af Aaret hidförtes endeel i middelmaadig Tilstand, ligesom 

den japanske Ris idethele paastaaes at vrare af omfindtlig Beskaffenhed, 

8aa at Beskadigelser let have en mislig Indflydelse paa samme. 

Hvad angaar afskallet Vare, hörtes kun lidet af de tidligere Klager över 

at Priserne ikke holdtes i det rette Forhold til hvad der betaltes for det raa 

Produkt. Noteringerne vare i Aarets Begyndelse Mark 10.50 til 10.75 for

238 

god kurant Vare, og Sögningen var da god; senere gik man ned til 9.60 å 

9.50, til hvilke Priser derhos Afsaetningen var förbunden med Vanskelighed. 

Det viste sig forresten, ligesoni i tidligere Aaringer, at Hamburg har arbeidet 

sig op til at blive et meget vigtigt Rismarked. I 1872 hidförtes kun 

omtrent 267,000 Ssekke; senere steg Indförselen i temmelig jevn Proportion, 

indtil den i 1884, som ovenfor vist, belöb sig til nsesten det Tredobbelte. Ogsaa 

Rismöllernes Tal er i Fremvaext; her har nyligen dannet sig et Selskab for 

Oprettelsen af saadanne. 

Tobak. Porretningen i denne Artikel har man fundet ret tilfredsstillende; 

den har vundet saavel i Regelmsessighed som i Omfång, efteråt den i tidligere 

Aar havde ladet meget tilbage at önske under Trykket af forskjellige Forholde, 

hvoriblandt de truende Udsigter til store Omvaeltninger i den samme vedkorumende 

Lovgivning og Beskatning. Priserne vare ikke underkastede betydelige 

Porandringer undtagen forsaavidt angik de finere Kvaliteter, idet nemlig derfor 

og isserdeleshed for finere Daokblade tilstodes adskillig Porhöielse. Af Havana 

hidförtes 11,000 Seroner og deraf trausiterede 5,000; i 1883 kom kun 9,000 

Seroner og deraf transiterede 6,000. Af Tilförslen i 1884 var det Meste 

endnu af den forrige Hö=t og 3,400 Seroner deraf vare bestemte for det Hamburgske 

Marked samt bleve realiserede til middels Priser. Af den seneste Höst 

fandt de förste Tilförsler Bifald og opnaaede tildeels höie Priser; hvad der siden 

kom, fandtes dog at vtere af mindre prisvaerdig Beskaffeahed, og Importen 

deraf blev fölgeligen meget indskrrenket. Ved Aarets Udgang havdes her paa 

förste Haand et Förråad af 1,200 Seroner. — Af Brasilblade kom det usaedvanligt 

stserke Kvantum 120,000 Pakker; Omsättningen var livlig samt ti! gode 

Priser. Og dette gjaldt ikke alene om den nye Höst, som fandtes at vsere af 

god Kvalitet, om end enkelte Partier bleve afskibede i altfor frisk og ufasrdig 

Stånd, men ogsaa med Hensyn til Hösten 1883. Piin S:t Felix var igjen meget 

sögt. — Ogsaa af Domingo afsattes Rester af den aoldre Höst med Lethed 

og til gevinstgivende Priser; derimod viste sig Vanskelighed med Hensyn 

til de i Juli ankomne Partier af den nye Höst paa Grund af deres Fugtighed, 

medens dog Kvaliteten var god. Da her senere kom mere tör og bedre fermeuteret 

om end ikke bladrig Vare, gik Priserne efterhaanden op. Her indförtes 

idethele omtrent 70,000 Colli Domingo Tobak, noget mindre end i hvert 

af de to nasrmest foregaaende Aar. Grunden til denne Aftagen var dog formeentlig 

kun den, at Afskibningerne fra Porto Platå lede nogen Afbrydelse i 

Anledning af forestaaende Ophaevelse af en der paa Exporten forhen hvilende 

Extratold. — Blandt andre hidkomne Tobaksorter tiltrak den mexikanske sig 

adskillig Opmserksomhed, og Fabrikanterne tilstode for fine Blade af samme 

höie Priser; her kom 1,500 Pakker, hvilket var meget mere end i de to nsermest 

foregaaende Aar. 

Sukker. Efteråt Konjunkturerne allerede i 1883 vare gaaede saaledes ned, 

at Noteringerne ved dets Udgang stillede sig for Raasukker omtrent to Mark 

pr 50 Kilogram lavero end ved dets Begyndelse, fik den synkende Tendens i 

1884 en stserkere Fart, da man fandt Resultatet af Hösten i det foregaaende 

Aar mangesteds paa Kontinentet meget mere righoldigt end man havde forestillet 

sig. Det viste sig ogsaa, at Roedyrkningen havde udbredt sig över et endnu 

betydeligere Areal end tidligere dertil havde vaeret anvendt, ligesom man 

erfarede, at et större Antal Fabrikker vilde blive sat i Virksumhed, samt at de 

forhaandenvserende Sukkerforraad vare höist betydelige, medens derhos det konkurrerende 

Kolonialsukker bragtes i Masser paa de europaeiske Markeder. En 

voldsom Krisis, som udbröd i Böhmen og andre österrigske Lande, strakte sig 

snart ogsaa til Tydskland og bragte Industrien saavelsom Landbruget, inden

239 

hvilket Roedyrkningen spiller en vigtig Rolle, ffilelige Tab. Prisfaldet blev til 

visse Tider, saaledes i Mai, i August og i Oktober, her afbrudt ved midlertidige 

Stigninger; men dette var kun Pauser i den nedadgaaende Bevaegelse; og 

disse stillede sig, navnligen for Kolonialsukker, ved Aarets Udgang omtrent 40 

% lavere end i 1883. 

Fra det Indre af Tydskland og fra Österrig kom her i Aarets Löb ikke 

mindre end omtrent 3,400,000 Saekke Roesukker (i 1883 2'/, Millioner) foruden 

store Masser i Kasser, Fade etc. Af Rörsukker kom fra Ostindien og 

China betydeligere Kvantiteter end i 1883, nemlig över 34,000 Saekke og 

6,000 Kurve, og fra Zanzibar viste Indförselen sig ligelcdes stigende; ogsaa 

fra Venezuela og Peru inodtog man meer end i 1883. Derimod indförtes lidet 

eller intet, ialfald direkte, fra Brasilien og Portorico, fra hvilke Lande Indförselen 

allerede i 1883 var moget aftaget. 

Det erkjendes temmelig almindeligt, at de kunstige Midler, som have vaeret 

satte ivserk for at befordre Roesukkerindustrien i forskjellige Lande, og 

deriblandt for Tydsklands Vedkommende den Exportpraemie, som opstod ved 

at Udförselsgodtgjörelsen i de senere Aar ifölge de stedfundne tecbniske Freniskridt 

ikke har staaet i det rette Forhold til Skatten paa Raastoffet, have bidraget 

til at bevirke den Överproduktion og Overfyldning af alle Markeder, 

hvorunder man nu lider; det inaa vel ogsaa befrygtes, at man ikke saa ganske 

snart befries fra dette Tryk, om det end nu og da föles mindre intensivt. Man 

er långt fra at see med Klarhed livad der bör gjöres for at opnaa sundere 

Tilstande, — videre end at overhovedet Roedyrkningen og den sig dertil sluttende 

Bedrift maa indskraenkes. Saaledes er man ikke heller kommen til endeligt 

Resultat med Hensyn til de Forslag, der fra den i tidligere Indberetninger 

fra mig omhandlede Enquetekommission bleve for et Par Aar siden fremsatte 

som byggede paa dens Undersögelser; man har naeret Betsenkelighed ved 

under Krisen at bestemme noget definitivt og läder derfor de i 1883 midlertidigen 

for to Aar tagne Bestemmelser om Exportbonifikation forblive gjaeldende 

indtil Sommeren 1886. 

Hvilken overordentlig Vigtighed Roedyrkningen har for Tydskland, og 

hvilken dominerende Stilling dette Land indtager paa Verdensmarkedet med 

Hensyn til Sukker, fremgaar allerede af det Faktum, at der i Aaret 1883—1884 

produeeredes mer dersteds end i Frankrig og Osterrig-Ungarn tilsammen; i 

samme Tidsrum vare ikke mindre end 376 Roesukkerfabrikker i Drift, og der 

forarbeidedes da över 89 Millioner DC Roer; i Vinteren 1883—1884, navnligen 

i December, var endog 408 Fabrikker i Drift, og der antages i denne Kampagne 

at forarbeides naesten 100 Millioner DC. Medens denne overordentlige. 

i de seneste Aar foregaaede Stigning af Produktionen vistnok forsaavidt stod i 

Förbindelse med Landbrugets uheldige Stilling, som deri laa en Opfordring til 

at söge Bifortjeneste, var det derhos naturligt, at den glimrende Indtaegt Sukkerdyrkningen 

en Tidlang ydede, lokkede mange ind paa denne Bedrift og saaledes 

fremkaldte en voldsom Konkurrence. 

Det skal forövrigt dog bemserkes, at i den sidste Tid nogeu Lettelse er 

indtraadt efteråt man har erfaret, at megen til Roedyrkningen for benyttet 

Jord nu har faaet anden Anvendelse. 

Jern og andre Metaller. Jernmarkedets Holdning var vaesentligen den 

samme som i det naestforegaaende Aar, mat, ned meget lave og endog yderligere 

synkende Priser. I 1883 var man begyndt med 49 Sh. for Glasgow 

m/n Warrants og sluttede med 43 Sh. 6 D. å 43 Sh., en Pris som paastodes 

at vaore tabbringende for mange Vasrker. I Januar 1884 gik Prisen noget op, 

indtil 44 Sh. 6 D., ifölge en tagen Beslutning om at indskrsenke Produktio-

240 

nen; men Steniningen blev snart igjen flauere og Prisen sank efterhaanden indtil 

den i Juni stod ved 40 Sh. 10 D.; senere fluktnerede den imellem 41 og 

42 og fik i November igjen en Tendens opad til 44, dog sank den siden paany 

indtil 42 Sh. 2 D. 

Den svenske Kujernindförsel til Hamburg tilsös var ifölge den forelöbige 

Statistik endnu ringere end ssedvanlig, nemlig kun 1,743 DC, anslaaet til en 

Vaerdi af 24,600 Mark; i 1883 var den 3,619 DC, i 1882 1,516. 

Med Hensyn til svensk Stangjern, navnligen prima Maerker, var derimod 

Forretningen, som allerede henimod Slutningen af 1883 havde antaget noget 

Liv, ogsaa i 1884 nogenlunde tilfredsstillende. Omssetningen forklares af nogle 

Interessercde — uden at dog Meningerne desangaaende ere samstemmende — 

at have vseret endeel större end i de nsermest foregaaende Aar, og Priserne, 

som i 1883 vare sunkne indtil Mark 9.70 a 9.75 pr 50 Kilogram c. i. f. Hamburg, 

gik op til Mark 10.30; tildeels gik ogsaa Noteringerne höiere. I de 

ssedvanlige Maerker var Omssetningen omtrent den samme som i 1883. I Begyndeisen 

af Aaret fordredes for dem Mark 9.25 til Mark 9.35 c. i. f., omtrent 

som i den seneste Halvdeel af 1883; ud paa Aaret gik Prisen lidt op indtil 

Mark 9.60 å 9.65, hvilken Notering holdt sig temmeligen en Tidlaog, dog med 

en vigende Tendens henimod Aarets Udgang. 

Ved den i forrige Aar af flere svenske Vserker tagne Beslutning at indskrsenke 

sin Produktion föranledigedes en hurtig Formindskelse af de paa Hovedpladserne 

Iagrende Kvantiteter, og dette har vistnok bidraget til nogenlunde 

at holde Priserne oppe samt tildeels forbedre dem. Ogsaa i indevserende Aar 

har Indvirkningen heraf gjort sig bemserkbar. 

For det westfaliske Stangjern vedblev derimod den vigende Tendens fra 

Aaret 1883 temmelig stasrkt, saa at Prisen endog gik ned til Mark 108 pr 

1,000 Kilogram ved Vserkerne, medens her noteredes ved Aarets Udgang 6.60 

til 7.10 pr 50 Kilogram. 

Af svensk Smedejern indfortes her tilsös efter den ovennsevnte Statistik 

83.619 DC, anslaaede til en Vrerdi af 1,728,000 Mark; i 1883 kom 73,266 

DC, i 1882 104,030. Af Jernspiger 665 DC; i 1883 404, i 1882 1,122. 

Det i min Aarsberetning for 1883 omtalte, ifölge Initiativ fra Hesteskosömfabriken 

i Christiania foretagne Anlseg i Sande, nperved den Hamburgske 

Stad Bergedorf, for Fabrikation af Som af svensk Jern gav i det forlöbne 

Aar Anledning til ret gode Forhaabninger. Bestrsebelsen for at erbolde tilbage 

den for Jernet erlagte Indförselstold ved Udförelson af det ferdige Produkt 

lykkedes, efteråt sammenlignende Prover mellem det svenske Sömjern og Sömjern 

fra det tydske Vaark Peine vare faldne ud til det förstes FordeeJ, saa at 

man fandt antageligt at der ikke i Tydskland produeeredes saadant Jern af 

samme Godhed eller Velskikkethed for Öiemedet. Der forklares at vsere 

medgaaet kvartaliter omtrent 2,000 DC svensk Jern til Produktionen i 1883, 

og man haaber at kunne iaar bringe det til et Forbrug af idethele 10,000. 

Fabriken beskjseftiger 152 mandlige (deriblandt 19 svenske og 28 norske) samt 

65 kvindelige (deriblandt 8 svenske og 3 norske) Arbeidere: Tallet af Arbeidersker 

forventes med det Förste at blive foröget med nogle fra Sverige. Den 

har forövrigt en betydelig Konkurrent i en Fabrik i Ebersivalde ikkc långt 

fra Berlin, som ligeledes vsesentligen skal benytte svensk Jern. 

Af Staal skal her i 1884 fra Sverige direkte vjere kommet 2,175 DC i i 

1883 og 1882 resp. 2,978 og 1,685. 

Indförselen til Hamburg af ikke fabrikeret Jern fra Norge opgives for 

1884 at have vaeret kun 543 DC; i 1883 og 1882 var der resp. 61 6 og 155 

DC. Af Jernspiger kom 1,615 DC, i 1883 og 1882 3,704 og 4,519. Hid-

241 

förselen af Staal fra Norge opgives at have vseret 199 DC, i 1883 og 1882 

resp. 282 og 387 DC. Kvantiteten af det herigjenncm til oversöiske Steder 

transiterede Jern og Staal forklares at have vseret mindre end i 1883, ligesom 

den ogsaa da var ringere end tidligere. Grunden har man, foruden i 

Toldforholdene i Nordamerika, sögt deels i den dersteds herskende Flauhed. 

deels ogsaa i den atigende Fuldkommenhed i den tydske Produktion af Jern 

og Staal, hvilken ogsaa i Tydskland selv gjör det svenske Jern meer og meer 

undvasrligt, undtagen for visse Öienied. 

Det imellem de forskjellige tydske Vaerker bestaaende Kartelfordrag satte 

dem i 1884, ligesom tidligere, istand til med god Fordeel at overtage forskjellige 

udlieiterede Arbeider, navnligen Leveringen af Staalskinner til tydske Jernbaner. 

Den nedadgaaende Tendens for Kobber i den seneate Decl af 1882 og 

igjennem 1883 havde bragt Priserne paa dctte Metal til et lavere Niveau end 

man havde kjendt i flere Aar, og dog vedblev det at synke ogsaa i 1884, kun 

med enkelte Afbrydelser i det förste Halvaar. Grunden dertil antages at ligge 

i den overordentlig voxende nordamerikanske Produktion, som gjör alle Beregninger 

med Hensyn til Fremtiden usikkre og holdt Spekulationen tilbage. Indförselen 

fra Norge opgives til kun 522 DC (deraf 100 i Plader), hvis Vserdi 

ansloges til Mark 67,000; i 1883 kom 740 DC. deraf 191 i Plader. i 1882 

1.537. Ved Udgangen af 1883 noteredes ber Röraas Kobber i Rosetter Mark 

G0 til 60.5 0 pr 50 Kilogram. 

For yellow Metal var Tendensen naturligen ligesom for Kobberet vigende. 

Vel holdt Priserne sig nogenlunde, saalasnge som den tidligere omtalte Overeenskomst 

mellem vedkommende Fabrikanter eller deres hervrcrende Agenter 

stod ved Magt, saa at Nedgången fra Aarets Begyndclse til ud paa Sommeren 

kun var fra omtrent Mark 62 til 57.50 pr 50 Kilogram. Men i Slutningen 

af August gik denne Förening överstyr, og den tidligere ivrige Konkurrens 

begyndte derpaa igjen; Prisen gik saaledes ned til Mark 45 naar gammelt 

Metal gaves i Modregning og i andet Fald 3Iark 52. Af gammelt yellow 

Metal exporteredes ikke meget, og Priserne derpaa holdt derfor jevnt Skridt 

med Synkningen af nyt Metal: prima Vare kjöbtes for Mark 36 ä 37. 

Af Nikkel hidförtes kun en Ubetydelighed fra Norden, angivelig omtrent 

70 DC fra Norge. 

Bly var allerede i 1883 gaaet saa dybt ned, at man ikke tsenkte sig nogen 

yderligere Vigen i dets Pris. Saadant blev dog igjen Tilfreldet: Tendensen 

var temmelig jevnt synkende, indtil henimod Aarets Slutning, da den forbedrede 

sig noget. Rullcbly kunde da kjöbes for £ 11 5 Sh. pr Ton. 

Træ m. m. Indförselen af Traelast fra Sverige til Hamburg var idetliele 

ifölge det statistiske Bureaus Opgivende endeel större end i 1883, nemlig omtrent 

73,365 DC, anslaaede til en Vrerdi af omtrent 378,000 Mark (i 1883 

og 1882 resp. 50,000 og 47,000 DC): men som saedvanligt har antageligen 

Indförselen pr Jernbane fra Lubeck og tildeels Kiel vaeret större end Hidförselen 

ad Söveien. Selv den Forögelse, som fandt Sted i den sidste sammenlignet 

med 1883, tilskrives forendeel den Omstaendighed, at en hervocrende 

Spritfabrik, som för meest djekkede sit Behov af Trse for Pakkasser fra Lubeck, 

i 1884 importerede direkte fra Sverige. 

Fra Norge var ifölge den ovennsevnte Statistik Indförselen af Trselast omtrent 

72,050 DC, anslaaet til en Vferdi af omtrent 301,000 Mark (i 1883 

91,352 DC, i 1882 70.000). Grunden til at Indförselen ikke har kunnet 

holde sig paa samme Niveau som i 1883, söges i den Omstaendighed, at Byggevirksomheden 

i Hamburg er endeel aftaget, efteråt det tidligere Behov for 


242 

Boliger er blevet nogenlunde tilfredsstillet Ted Istandbringelsen igjennem flere 

Aar af en talrig Maengde nye Huse, hvori norsk Material meget benyttedes til 

Forskalinger. I November 1884 ansloges nemlig Antallet af de i Hamburg 

ledigstaaende Boliger, som i 1881 endnu udgjorde 7 Procent af de overhovedet 

forhandenvaerende Vaaninger, at vsere gaaet ned til 3 1/2 Procent. 

Det Firma, som antages at have de betydeligste Forretninger ber i skandinavisk, 

ialfald i norsk Traelast, har i 1884 ifölge egen Opgave indfört fra 

Norge omtrent 375,700 Styk ubearbeidede Bord samt 33,700 bövlede saadanne 

og 13,400 3" Granplanker, tilsammen 241,500 Kubikfod, medens dets Indförsel 

fra Sverige var 40,800 Styk ubearbeidede Bord og 36,150 3" Granplanker, 

tilsammen 146,800 Kubikfod. 

Prisernes Tendens var, overeensstemmende med denne Artikels Stilling 

overhovedet paa Traelastmarkederne, fordetmeste noget nedadgaaende, og det 

kan vel siges, at deros Niveau her gjennemsnitlig laa omtrentlig — eller naerved 

— 5 % lavere end i 1883. 

Det nordiske Trse udgjör selvfölgeligen kun en ringe Deel af hvad idethele 

hidföres af denne Artikel; saaledes kom i Treaaret 1881—1883 gjennemsnitlig 

aarligt 1,249,000 DC, det allermeste fra Tydskland selv, hvilket Kvantum 

tilsammen med 62,300 DC Stav ansloges til en Vaerdi af 8 S /1(I Millioner 

Mark, medens der af biin l/4 Millioner DC kun bragtes 47,300 direkte fra 

Sverige og 68,500 fra Norge, samt af Stav resp. 3,470 fra det förstnsevnte 

og mindre end 1,000 fra det sidste Land. 

De skandinaviske Trsearters og isser vor Furus gode Egenskaber og deres 

Velskikkethed til Meubler, Pakkasser og Bygningsmaterial have i den seneste 

Tid vaeret megen Gjenstand for Omtale i Anledning af de foreslaaede Toldforböielser, 

hvis Fölge kan blive den naesten fuldstsendige Udelukkelse deraf fra 

Tydskland (med Undtagelse for nogen kort Tid for Hamburgs og de övrige 

endnu udenfor Toldgraendsen liggende Territorier), efteråt en saadan allerede 

siden 1879 har paa det Naermeste fundet Sted for det hövlede Virkes Vedkommende. 

Ved det da antagne Toldsystem sörgedes for at en vsesentlig Deel 

af Trselastens Bearbeidelse forbeholdtes den tydske Industri, og der opstod saaledes 

Hövlevserker baade i Tydsklands Söstseder og ved Rhinen lige op til 

Mannheim; man paastaar at have derved indvundet en Arbeidslon af tre Millioner 

Mark aarlig. Dette er imidlertid ikke anseet tilstrsekkeligt, og det var 

fornemmelig under Paaberaabelse af den nu saa yndede Maxime at saameget 

som muligt skal forbeboldes for det tydske Arbeide, at de nyeste Krav paa 

videre Toldforhöielser fremkom. Den Indförsel i Tydskland af bearbeidet Trse, 

som endda fandt Sted og som i de seneste Aar var steget betydeligt, paastodes 

for Aaret 1884 at reprsesentere en Arbeidsvaerdi af 25 til 30 Millioner 

Mark, i hvilket Forhold der meentes at ligge en traengende Opfordring til Förändring 

for at bringe det derhen, at man fra Norden i det Vaesentlige kun modtager 

Stokkene og selv besörger det videre. Ved Siden af denne Betragtning 

traadte derhos Hensynet til det önskelige i at foröge de Skovenes Eiere d. e. Stater, 

Kommuner og Stiftelser for över Halvdelen, for en Fjerdedeel de större og 

den resterende Fjerdedel de mindre Grundbesiddere, tilflydende Indtsegter af denne 

deres Eiendom, inedens tillige haabes, at Toldens Tyngde vil komme til väsentligen 

at hvile ikke paa den tydske Kjöber, men paa Udlandets, Sveriges, Norges, 

Finlands, Ruslands og Österrige-Ungarns Exporteurer. I de trsefattigste Distrikter, 

isaer Schleswig-Holstein, samt hvor ovennaevnte Hövlerier vare oprettede i 

Tillid til det i 1879 Regulerede, haevede sig rigtignok talrigere og vsegtige Stenimer 

imod de nye Planer, som ogsaa hidtil kun tildeels vandt frem til Seier. 

Det kan bemserkes, at der mod de ovennasvnte Lande, som kaste sin Trae-

243 

last iod paa det tydske Marked, brugtes saavel fra officiel som anden Side ret 

staerke Ord mod det der herskende »Raubwirthsohaft», idet tilföiedes: »Man 

har sögt at berolige sig med at dette vilde snart före til Udtömmelse, hvorefter 

Tydskland vilde uindskrsenket beherske Markedet. Et saadant Haab er 

imidlertid skuffende. Det bör ikke oversees, at alene Memels Vasdrag aabner 

et Gebeet, som angiveligen overgaar det preussiske Monarkis Omfång, og at 

enhver ny Kanalvei og enhver ny Jernbanelinie i det konkurrerende Udland 

aabner nye Gebeter for Skovödelseggelsen. Indtil Skovruinen der er fuldfört, 

vilde Tydskland lide uberegnelig Skade, om det ikke imidlertid satte sig til 

Modvaerge.» Det viser sig saaledes, at hvis man i de betegnede Lande vilde 

bestemme sig til virksomme Forholdsregler mod sine Skoves Udryddelse, vilde 

ialfald een vigtig Grund til Toldbeskyttelse imod dem bortfalde i det med en 

omhyggelig og udmaerket Skovkultur forsynede Tydskland. 

Den Forhöielse af Prisen paa tydsk Trselast, som antageligen vil blive bevirket 

ved foröget Toldpaalaeg, vil forövrigt vistnok for det Förste give Indförselen 

fra Norden til Hamburg-Altona en forstaerket Impuls, nemlig for det 

Tidsrum af 3 til 4 Aar, som endnu vil hengaa för Indlemmelsen i det tydske 

Toldgebeet; i Hamburg forestaar ogsaa som bekjendt betydelige Bygningsarbeider 

i Anledning af Toldtilslutningen. 

De allerede i lgengere Tid stedfundne gode Konjunkturer for de finere 

Trsesorter vedbleve ogsaa fordetmesle i 1884. Fra Meubelfabrikationen saavelsom 

andre af de opblomstrende tydske Industrier synes der at gjöre sig et jevnt 

voxende Krav gjseldende for de vigtigste af disse Sorter; og saaledes bar Forretningen 

her antaget et overraskende Omfång; navnligen var dette Tilfseldet 

med amerikansk Nöddetrae, angaaende bvilket der allerede i min Aarsberetning 

for 1883 blev anfört, at Indförselen saavelsom Omssetningen da var ineer end 

dobbelt mod 1882; i 1884 var her end livligere, medens dog Indförselen ikke 

da steg yderligere, og Forraadene formindskedes saaledes meget. Priserne vare 

fäste og ikke synderligen undergivne Forandringer. Hvad ber kom af denne 

Artikel, var ogsaa i Almindelighed af tilfredsstillende Beskaffenhed, vel endog 

i höiere Grad end tidligere. For italiensk Nöddetrae var derimod ligesom i 

1883 Sögningen kun ringe og Prisen trykket: ogsaa blev kun lidet hidfört. 

Paa kaukasisk 

Prisen op. 

Nöddetrae, som ogsaa havde staaet lavt i 1883, gik derimod 

Mahogni, som, efteråt Moden i nogle Aar havde til eu vis Grad tilsidesat 

denne Trseart, i den seneste Tid igjen er i Opkomst, indförtes i ganske betydelige 

Kvantiteter, og Priserne stege, tildeels endog st£erkt for den bedre Vare; 

men der klagedes igjen meget över hvad der kom fra Tabasco. Ikke alene 

var dette tildeels af endnu mindre Dimensioner end för; men det fandtes ogsaa 

daarlig formet og meget deraf var ormstukket, saa at endog endeel Blokke 

ansaaes vserdilöse. Uagtet adskillige hele Dampskibsladninger hidkom, var her 

saaledes dog Mangel paa feilfrit stort Trao. Fra Cuba kom kun lidet; fra 

Puerto Cabello ligesaa og dettes Kvalitet fandtes ikke heller tilfredsstillende; 

det samme paastodes om Pto Platå og City S:t Domingo. — Jacaranda var 

igjen trykket i Prisen og Indförselen var mindre betydelig; det Opsving. som 

syntes at vsere indtraadt i 1883, var saaledes ikke af Varighed. Til Meubler 

vedbliver man for en stor Deel at foretrsekke Nöddetrae og sort beidset Paeretrse. 

Cedertrae, som i 1883 havde vaeret knapt og derfor var steget i Pris, 

blev i 1884 tilfört i usaedvanlig store Kvantiteter; og Priserne sank fölgeligen 

betydeligt gjennem den senere Deel af Aaret. Cigarkistefabrikanterne benyttede 

sig heraf og Omsaetningen blev saaledes ret livlig. — Af amerikansk Hickory 

hidförtes her meer end i det foregaaende Aar; men Priserne vare vigende og

244 

Kvaliteten tilfredsstillede kun tildeels. — Af Ibenholt var igjen Forsyningen fra 

Afrika indskraenket, idet Forholdene paa Madagaskar vedblivende stillede sig 

iveien for Udförsel derfra; Priserne vare stigende. — Af Buxbom, tyrkisk og 

vestindisk, kom kun lidet; Priserne vare tilfredsstillende. 

Ogsaa af Farvetrse hidförtes her i de fleste Sorter meer end i de nsermest 

foregaaende Aar; ligesom ogsaa Priserne holdt sig godt paa Grund af det stegne 

Behov. Af Campeche Blaatrae kom fra Laguna direkte 35 Ladninger, 19 1 /, 

Millioner Pund, medens indirekt kom henved halvanden Million, samt fra Campeche 

og Yukatan omtrent 6 4 /5 Millioner; idethele omtrent to Millioner Pund 

mere end i 1883. Man klager dog vedvarende över at prima Vare bliver 

stedse sjeldnere; den betales derhos i Frankrig höiere end her. De fleste Ladninger 

hid bestode af god Seeunda og billig Tertia. — Af Domingo Blaatrae 

var Indförselen ligesom ogsaa tidligere ganske betydelig, nemlig omtrent 35'/, 

Millioner Pund; blandt disse Sorter var Fort Liberté, hvis Beskaffenhed forövrigt 

paastaaes at have vaeret mindre tilfresstillende i den sidste Deel af Aaret. 

Priserne for Domingo Blaatrae vare dog idethele stigende. Af Jamaika Blaatrae 

kom forholdsvis ubetydeligt. — Af Gruultrae hidförtes 8 3 /5 Millioner Pund, vel 

isser fra Corinto, men idethele mindre end det Halve mod 1883; alligevel var 

Prisen derpaa vigende. — Afrikansk Sandeltrae kom fordetmeste med de direkte 

Dampskibe og solgtes ret billigt. 

Fyrstikker. Heraf opgives at vaere hidkommet fra Sverige i 1884 direkte 

omtrent 23,790 Kasser; med Liibeckerbanen kom derhos 31,576 Kasser, hvilke 

vistnok ogsaa nassten alle indeholdt svensk Produkt. Fra Norge opgives at 

vaere kommet 2,050 Kasser. I Aarene 1883, 1882 og 1881 hidbragtes fra 

Sverige sövaerts resp. 14,500, 15,400 og 20,200 Kasser, hvorhos der da skal 

vare kommet fra Liibeck og tildeels Kiel resp. 37,300, 31,900 og 32,300. 

Fra Norge indförtes da resp. 2,800, 1,900 og 3,000 Kasser. — Den Hamburgske 

forelöbige Statistik anslaar den direkte Indförsel fra Sverige i 1884 

til omtrent 19,476 DC, anslaaet til en Vterdi af 1,343,700 Mark; fra Norge 

til 1,904 DC, af Vserdi 114,000 Mark. 

Hidförselen fra det Indre af Tydskland, hvilken i den senere Tid var gaaet 

noget tilbage, har igjen haevet sig og ansloges til omtrent 15,800 Kasser; ligesaa 

var Indförselen fra Holland og Belgien stigende. — Konkurrensen i det 

tydske Toldindland med dettes eget Produkt, saavelsom ogsaa med den holländske 

og belgiske sserdeles billige Vare, var saa trykkende, at ForretniDgen i svenske 

og norske Stikker forsikres at vaere bleven ret lidet fordeelbringende. Og med 

Hensyn til den holländske Vare og naevnligen til Sikkerhedstaendstikker af 

maadelig Kvalitet fra en i Nserheden af Amsterdam vaerende Fabrik klages 

över, at deres Etiketter have Lighed med de hvormed endeel af Jönköpings 

Produkter ere forsynede, saa at Forvexling finder Sted til Skade for disse 

sidste, som saaledes ikke alene undersaelges, men ogsaa bringes i Miskredit. 

Det lykkes derhos vistnok ved den svaere Toldforhöielse til 10 Mark pr 

100 Kilogram, hvilken ifölge Rigsloven af 13:de Mai 1884 indtraadte fra 

l:ste Juli f. A., at hindre den svenske Industri fra at indtage den Pläds, der 

lades aaben ved samme Lovs Forbud mod Fabrikation af Stikker med hvidt 

Fosfor som Huusindustri samt mod Benyttelsen af Börn; desuden er der Exempel 

paa at det Offentlige i Egne, bvor saadan Huusflid har vaeret drevet og 

afgivet vaesentligt Bidrag til Befolkningens Ernaering, har seet sig foranlediget 

til at befordre Oprettelsen af Fabrikker, for at man ikke skulde nödes til at 

ophöre med det tilvante Arbeide, naar denne Deel af Loven trseder ikraft, 

nemlig Juli 1886. 

Den betydelige Forögelse af Indförselen fra Sverige i 1884 havde for-

245 

övrigt udeDtvivl, ialfald for en Deel, sin Grund i den ved nysnjevnte Lov bestemte 

Toldforhöielse, idet man forsynede sig itide förend Indtrsedelsen af denne. 

Hamburg har i mange Aar vist sig som et sserdeles vigtigt Afssetningssted 

for svenske, navnlig det aeldre Jönköpingske Selskabs Fyrstikker; siden 1867, 

da Exporten hertil begyndte at antage noget Omfång, indtil Udgangen af 1884 

skal över 1,600 Millioner .ZEsker vsere komne ber. 

Af Trasmasse kom fra Norge omtrent 2,065 DC, og saaledes betydeligt 

meer end i 1883, da her kun kom 462. Ogsaa fra Sverige hidförtes direkte 

endeel, nemlig 178 DC (mod 27 i 1883). Af Papir kom fra Sverige direkte 

i 1884 2,686 DC, af Vasrdi 115,600 Mark (imod 1,436 i 1883 og 2,373 i 

1882); fra Norge kom 16,200 DC, anslaaede til en Vserdi af 472.000 Mark 

(mod 13,543 i 1883 og 9,383 i 1882). En stor Deel af dette Papir blev, 

saaledes som ogsaa var Tilfseldet med Fyrstikkerne. fört herfra til oversöiske 

Pladse, hvor saaledes Konkurrencen med den sts»rke tyske Papirindustri har 

kunnet bestaaes nogenlunde heidigen. 

Sild og Fisk. Aaret begyndte med en Beholdning af omtrent 11,500 

Tönder norsk Sild, hvilket var temmelig betydeligt saimnenlignet med hvad her 

fandtes paa Lager i Begyndeisen af de ntermest foregaaende Aar og isser i 

1883. Dertil kom, at her allerede tidlig paa Vaaren hidförtes omtrent 7,000 

Tönder, fordetmeste Produkt af Fiskeriet i November og December 1883. 

Den hele Indförsel i 1884 blev dog ikke meer end omtrent 29,600 Tönder, 

og da Beholdningen ved Aarets Udgang kun skal liave vjeret omtrent 2,900 

Tönder, vil der vsere ömsat Hdt över 38,000 Tönder, omtrent 8- ä 9,000 

Tönder mindre end i 1883. Af skotsk Sild var Beholdningen ved Aarets 

Begyndelse omtrent 8,000 Tönder, og her indförtes i Aarets Löb omtrent 

185,000 Tönder, formeentlig meer end i noget tidligere Aar. I de tre nsestforegaaende 

Aar var Indförselen af skotsk Sild gjennemsnitlig aarlig 138,000 

og i Femaaret 1879—1883 128,000 Tönder, inedens af norsk Sild kun resp. 

46,700 og 46,200. Ogsaa af holländsk Sild, hvis Indförsel i det nsevnte 

Femaar langtfra naaede Halvdelen af den norske, kom her i 1884 omtrent 

19,700 Tönder, altsaa omtrent to Trediedele mod denne. 

Under Trykket af det betydelige Förråad af norsk Sild, hvormed Aaret 

begyndte, og af den tidlige Tilförsel af yderligere Forsyning gik Priserne ned; 

og Mellemmserkerne vare endogsaa nsesten usselgelige, saa at nogle Sildefartöier 

maatte igjen forseile herfra. I Begyndeisen af Sommeren blev Forholdet end 

misligere, da store Masser af skotsk og holländsk Vare bragtes hid og solgtes 

til overmaade lave Priser, medens Efterretningerne om det kolossale skotske og 

ligeledes ussedvanlig betydelige holländske Fiskeri vedblivende hindrede den 

norske Vare fra at komme i Pris, og det uagtet det skotske og holländske 

Produkt for en stor Deel fandtes lidet holdbar. Det sidste af gammel norsk 

Fedsild blev ikke afsat förend i December Maaned og da til en Pris af 8 a 

10 Mark. Den nye Fedsild begyndte at komme i August, og uagtet Tilförslernes 

Ubetydelighed havdes Vacskeligheder ved Afssetningen deels paa Grund af 

Konkurrencen med den gamle Vare og deels tillige fordi Kvaliteten ofte fandtes 

utilfredsstillende. Senere ud paa Aaret kom dog ogsaa finere Sild, og denne 

fandt rask Afsoetning til gode Priser. For de störste Mserker erholdtes först 

32 til 36 Mark; dernaest stege Priserne for KKK til Mark 37—41, for KK 

til Mark 36—38 samt for K til Mark 24—28 og Isenger ud paa Aaret endog 

noget höiere; men henimod Aarets Slutning fandt en temmelig almindelig Synkning 

Sted, saa at det blev vanskeligt at opnaa 32 å 36 Mark for Stormiddela 

og 23 til 26 for Middels. Rigtignok har det vaeret paastaaet, at dette ikke 

egentlig var en Tilbagegang i Priserne, men at Kvaliteten af hvad her kom af

246 

Sommerfangst i denne sildigere Periode var en ringere end eliers ssedvanligt, 

saa at den egentlige Kjöbmandsild i rette Störrelse kun sjelden fandtes. For 

den i Aarets sidste Maaneder i det sydlige Norge fangede store Sild betaltes 

först indtil 34 Mark; men da her blev en for Aaratiden usaedvanlig stor Tilförsel, 

gik Prisen hurtigen ned til 22 ä 24 Mark og endog derunder. 

Isländsk Slosild betaltes godt i Foraaret, indtil 41 Mark; men saasnart 

den nye skotske Storsild kom, blev Salget meget slaebende; og ligedan gik det 

med endeel hidkommen Vaarsild og Aatesild. Sommerheden bidrog ogsaa til 

at endeel af disse Sorter, der bruges til Rögning, bleve utjenlige for dette 

Oiemed. Den nye Islandsild var fordetmeste af temmelig ringe Kvalitet, men 

kom kun i ringe Maengde, ligesom ogsaa Fångsten deraf havde vaeret mindre 

end saedvanlig; den större Vare solgtes for omkring 40 Mark, medens den 

mindre var vanskelig at faa afsat selv for ret lave Priser. 

Ogsaa fra Sverige kom endeel Sild til Rögning, deels med Dampskibenc 

fra Göteborg og deels över Frederikshavn. Med Dampskib hidförtes saaledes 

55 DC fersk Vare allerede i Januar. 

I Smaasild, hvoraf her var kommet store Maengder i Begyndeisen af Vinteren 

1883—1884, saa at över 5,000 Tönder maatte lagres, blev Forretningen 

bedre end man havde ventet. En stor Deel deraf viste sig at vsere holdbar; 

endeel solgtes i Januar og Februar å 9 til 10 Mark, og senere lidt billigere. 

Da ny Vare kom, udbödes denne til 10 ä 12 Mark, og Sardinfabrikanterne 

havde saaledes god Anledning til at daakke sit Behov for lsengere Tid; men 

da det i September og Oktober viste sig, at norske Leverandeurer havde vanskeligt 

ved at praestere Kontraktvare til rette Tid, medens Konsignationer kun 

vare ubetydelige, stege Priserne til 16 ä 18 Mark, for dog senere, da her kom 

större Tilförsler, at gaa ned igjen til 12 ä 14 Mark. Ved Aarets Udgang 

vare Smaasildlagerne her temmeligen römmede. 

Her klagedes, saaledes som saedvanligt, över Sortering og Pakning af den 

norske Sild samt tillige över urigtig Maerkning. En fremragende Maegler i Sildebranchen 

har i en mig tilstillet Fremstilling, naest efter at udtale sig om ureel 

Sortering og Maerkning, tillige ytret Beklagelse över at man saa ofte limiterer 

Prisen för höit og derved driver Forretningerne över i Konkurrenters Haender, 

saa at Provindser, der forhen blöt forsynede sig fra Norge, nu vsenne sig til 

skotsk og holländsk Vare. »Hollsenderen», siger han, »er overhovedet den fornuftigste; 

föler han, at hans Lager er for stort, ssetter han Prisen ned; og 

hjselper endda ikke dette, sorger han, alteftersom Markedets Stilling er, for at 

hans Förråad med Sikkerhed kunne paaregnes at blive römmede. Normanden 

derimod er haardnakket (bleibt steif), forsömmer derved i mange Tilfselde det 

gunstige Moment, og da bliver der naturligvis en Ende med Forskraekkelse saavel 

for Afsenderen som for Kommissionseren.» 

Forresten hörtes ogsaa Ytringer af Misfornöielse med den skotske Vare. 

Den nye Matjes-Sasson bragte meget ringe Kvalitet og altfor store Tilförsler. 

Usaedvanlig meget deraf, letsaltet Vare, blev her, ligesom i Stettin og andre 

tydske Havne, fordaervet ved Sommerheden, og Priserne gik saa lavt som de 

ikke skulle have vaeret siden Aaret 1870. Crownfulls solgtes i Marts for 43 

å 45 Mark, men senere fik man neppe 30 Mark, og efter Ankomsten af den 

nye Sild gik den gamle ned til 25 og derunder, medens den nye vaklede 

mellem 36 og 40. De smaa Sildesorter Ihlen og Mattie, hvoraf Ostersöhavnene 

oversvömmedes og som blöt kunde afsaettes til overordentlig billige Priser, 

kom mindre her; endeel blev dog anbragt for 12 til 20 Mark. Disse udgjorde 

overhovedet den aldeles overveiende Deel af den skotske Fångst, som saaledes

247 

her antagea trods den store Maingde at have bragt mindre Indtisegt end i almindelige 

Aar, idet forholdsvis meer af den store Sild erholdes i disse. 

Fra Hollsendernes Side klagedes ligeledea över Resultatet af Sildefangsten, 

som dog var 15 % större end Aaret iforveien, men for en altfor betydelig 

Deel ligeledes bestod af smaa Vare af ringe Vaerd. Uagtet den större Vare 

her betaltes fra 32 til 38 Mark, paastodes saaledes Tab idethele at vasre Fölgen, 

ligesom overhovedet Entrepreneurerne kun sjelden skulle have saa gunstige 

Aar, at deres Kapital afkaster nogen rigtig tilfredsstillende Rente. I den paa 

Foranledning af det hervserende Handelskammer udgivne Beretning om Hamburgs 

Handel i 1884 gjöres opmserksom herpaa med Tilföiende, at »det er hensigtsmaessigt 

at fremhaeve dette, fordi der i den sidste Tid har vasret skrevet saameget 

om at Tydskland ogsaa bör tage Deel i det store Sildefiskeri og ikke 

skulde överlade HoIIsenderne og Skotterne den hele Fordeel. (Jdsigten til höi 

Gevinst er ikke meget stor, da just Tydskland er endnu mere ugunstigt beliggende 

end Holland ifölge den store Afstand fra Fangststederne. Ganske rigtigt 

er det, at Söfiskeriet burde blive meer pousseret af Tydske, men hvad Sildefangsten 

angaar, er det aldrig fordeelagtigt at konkurrere med Skotland og Norge, 

hvor Fångsten saa at sige foregaar föran Salternes Dör». Disse Bemajrkninger 

have sin Interesse ved Siden af de Bestrsebelser, som i den sidste Tid have 

fundet Sted for at opnaa Toldforhöielse for Indförsel af saltet Sild fra 3 Mark 

pr Tönde — hvilken ToJd skal have bestaaet ufora»dret siden Frederik den 

Stores Tid — til 7 Mark pr 100 Kilogram; Bestrsebelser, som finde Stötte i 

den stedfindende analoge Bevasgelse for at give andre for Produktion af almindelige 

Livsfornödenheder arbeidende Nseringsveie stserkere Toldbeskyttelse end 

liidtil, idet man benviser til at det tydske Sildefiskeri, som det nu er, neppe 

leverer 1 /6i af den över 32 Millioner Mark repraesenterende KoDSum af denne 

Artikel. Og hertil kommer den overordentlige Interesse, som naeres for Fiskeribedriftens 

Opkomst i det hele, blandt andet fordi man haaber, at den med 

Seilskibsfartens og Seilskibsbyggeriets Tilbagegang fölgende Formindskelse i Sömsendenes 

Antal og i Kystbefolkningens Najring maa deri finde en Modvajgt 

og saaledes ogsaa Rekruteringen for Krigsmarinen kunne foregaa uden altfor 

stor Vanskelighed. 

Det eneste Höisöfiskeri af nogensomhelst Betydning, som fortiden drives 

fra Tydskland, er det som besörges af det »Emdenske Sildefiskeriaktieselskab», 

som ifölge Erklasring af dets Direkteur selv hidtil kun kummerligen har fristet 

sin Tilvasrelse og alene ved Statslaan er blevet bevaret for Undergång. Det 

har i de seneste Aar drevet sin Virksomhed med 12 å 13 Fartöier, hvert 

bemandet med 14 å 15 Mand, men har aldrig i noget Aar faaet större Fångst 

end höist 8,000 Tönder, undtagen i 1884, da den gik op til 11.000. I et 

til den tydske Rigsdag stilet Andragende om Forhöielse af Sildetolden som anfört 

tilföier han: »Lad komme endnu et saadant gunstigt Aar, hvori Tydskland paa 

samme Maade igjen oversvömmes af fremmed Sild, og det eneste tydske Sildefiskeri 

vil nödes til at opgive den ulige Kamp.» Grunden til Selskabets Uheld 

har vel tildeels vseret den ovenfor antydede, at Reiserne til og fra Fiskegrundene 

optage for megen Tid. — Et andet Höisöfiskeriselskab planlsegges i Rostock, 

og man har til den Ende begjasret hos Rigsdagen et Laan af 300,000 Mark, 

hvilket Andragendes Indvilgelse dog er antaget at ligge udenfor denne Forsamlings 

Kompetence. 

Af fransk Sild kom her i 1884 endeel og fordetmeste i gode Kvaliteter; 

den fandt saaledes villig og som det synes stigende Afsaetning til flere Dele af 

Indlandet. 

Almindelig saltet Brisling hid förtes i betydeligo Kvantiteter, blev ogsaa

248 

fordetmeste ret vel modtagen, gik undertiden ned lige til 7 Mark, men steg 

ogsaa sommetider op til 11 for velfyldt Tönde. For lindsaltet Brisling, der 

som bekjendt benyttes til Ansjosfabrikation, bevaegede Priserne sig fordetmeste 

imellem 9 og 15 Mark. Her var temmelig Mangel paa denne Artikel, da den 

tiltraengtes i Oktober Maaned, men siden hidfbrtes for meget, saa at den slutteligen 

udbödes for 7 Mark. 

Af virkelig Ansjos var Indfbrselen vel ikke ubetydelig naer hensees til 

det indskraenkede Marked, siden den som Fölge af den enorme Told naesten 

alene konsumeres inden Frihavngebetet; den Retning til Formindskelse, som 

denne Indförsel i de seneste Aar har udvist, vedblev dog ogsaa i 1884 ialfald 

for Norges Vedkommende. Derfra kom saaledes 2,138 DC, anslaaede til en 

Vajrdi af Mark 135,000 (i 1883 2,248 DC); fra Sverige (direkte) 24 DC 

(i 1883 10). For almindelig godt behandlet Vare betaltes i Regelen fra 9 

til 12 Mark pr Halvtönde; undertiden gik dog ogsaa Prisen under 9 Mark. 

Af Klipfisk og Törfisk eller Stokfisk skal vaere hidfört resp. 21,500 og 

11,100 DC; i 1883 hidförtes af begge tilsammen 31,700 DC. Klipfisken var 

som saedvanlig fordetmeste bestetnt for oversöiske, isser sydamerikanske og vestindiske 

Havne; hvad der udbödes til Salg lier var kun lidet og det blev sjelden 

afhsendet uden Afslag i de fordrede Priser, som fandtes höie. Kjöberne vilde 

ogsaa derfor ikke indlade sig paa Spekulationer, men lade sig nöie med at 

kjöbe det Nödvendigste; ogsaa bidrog den mislige Forretningsstilling overhovedet 

og Kursforholdene i nsesten alle vedkommende oversöiske Lande til at Afssetningen 

blev ringe. — Priserne for prima Exportvare holdt sig temmelig stabile; 

man betalte Mark 28 å 32 for spansk Pakuing 45 Kilogram pr Kasse; for 

Rio Pakning ä 58 Kilogram pr Kasse Mark 32 h 35. 

Stokfisk kunde fordetmeste sselges her temmelig kontant, vistnok kun en 

mindre Deel for Lokalkonsumen, men temmelig betydelige Partier gik til Rhinegnen 

og "Westfalen saavelsom noget til Tyrol, ogsaa til Sachsen. Eudeel gik 

ogsaa til Middelhavet og det adriatiske Hav; dette skeede forhen mest över 

England, idet man fandt saadant billigere end direkte Forsendelse, men ifjor 

indrettedes en ny Dampskibslinie, som meget benyttes for Fisketransport til 

Adriaterhavet. I Begyndeisen af Aaret solgtes her Stokfisk for 55 Mark ä 

100 Kilogram; senere gik Prisen ned til 50 og endog derunder for samfsengt 

Vare. Da den egentlige Sseson begyndte, i Juni og Juli, betaltes for smuk 

hergensisk Vare 60 å 68 Mark pr 100 Kilogram, men denne Pris gik snart 

ned til 52, idet den i Italien udbrudte Cholera fremkaldte en pludselig Stilstand 

i denne Artikel. Först i Oktober og November hsevede Priserne sig 

igjen, for derefter at holde sig til henimod Slutningen af Januar d. A.; senere 

skulle vistnok Efterretningerne om Fiskeriet i Norge have foranlediget at Lagerne 

dernede römmedes til lave Priser. 

Man har her klaget över Törfisken fra Finmarken ifjor med Hensyn til 

Törringen saavelsom ogsaa Sorteringen, i Modssetning til den bargensiske Sortering; 

Priserne vare ogsaa 10 til 15 % lavere. 

I det ovennsevnte Andragende om Toldforhöielse for Sild begjaeredes ogsaa 

en saadan for saltet Fisk til 20 Mark pr 100 Kilogram, idet der gjordes opmserksom 

paa at der til Tydskland indföres for 1 1 /i Millioner Marks Vserdi 

aarligen af saltede, rögede og törrede Fiskevarer. 

Af Hummer blev her ifölge den forelöbige Hamburgske Statistik indfört 

fra Norge omtrent 405 DC, til en Vaerdi af 61,500 Mark (i 1883 1,031 DC), 

og af fersk Fisk ligeledes fra Norge 1,753 DC (i 1883 omtrent samme Kvantum), 

til Vserdi 236,200 Mark. Det Indre af Tydskland, og navnligen Berlin, 

bliver for en meget betydelig Deel forsynet med Nordsöfisk ikke herfra, men

249 

fra Geestemunde, hvor man ogsaa derfor nylig bar anskaffet sig et for Höisöfiskeri 

indrettet Dampskib, — det som der paastaaes förste Forsög af den Art 

i Tydskland. 

Trän. Forretningen i denne Artikel var hele Aaret igjennem slaebende 

og utilfredsstillende. Beholdningerne var ikke ved Aarets Begyndelse usaedvanlig 

store, nemlig kun 25,000 Tötider (9,000 brun og 14,000 blank), hvilket 

var noget mindre end ved Begyndeisen af 1883; og ikke heller var Indförseleu 

saerdeles betydelig, nemlig kun 51,000 Tönder, hvoraf 23,000 brun, hvorimod 

den i 1883 var 55,000 og betydelig större i 1882. Derhos vare Fangstefterretningerne 

fra Norge og Grönland gjennem et lamgcre Tidsrum ikke synderlig 

gunstige, og alligevel gik Priserne fra omkring 62 for brun Vare temmelig 

jevnt nedad. De forskjellige Anlöb, som under Fångsten gjordes til Prisbedring, 

tabte sig snart igjen; og det endelige Resultat af Fisket udövede et staerkt 

Tryk, saa at Afsaetningen blev vanskelig, selv naar man vilde slaa betydeligt 

af paa Markedsnoteringerne. Til 52 ä 53 Mark solgtes brun Trän efteråt Tilförselen 

af ny Torsketran var begyndt; men snart gik Prisen derunder, og efter 

endeel Vaklen stod den i September i 46 k 47 Mark. De mindre gode Sorter 

solgtes udpaa Hösten endog for lavere Priser; ved Aarets Udgang betaltes efter 

Kvaliteten fra 46 til 50. For brunblank og blank Vare bevsegede Priserne 

sig stserkere end for den brune; ved Aarets Udgang noteredes guul blank Torsketran 

64—66 Mark. 

Den förste Sseltrau solgtes fra Kogeriet hersteds for omtrent 47 Mark 

uden Trse; ved Aarets Udgang var Prisen for samme, aldeles blank og med 

Trae, 49 Mark. For Haatran og lignende Sorter betaltes 43 til 46 Mark; 

for Hvaltran, ligeledes aldeles blank, 48 — 50 Mark; uklar Hvaltran er, som 

ogsaa tidligere af mig forklaret, vanskelig at faa anbragt her. ialfald om Vinteren; 

om Sommeren kan den vel udbringes til omtrent 38 Mark. 

Der er oftere udtalt den Formening, at siden nu Trankogeriet ved Tönsberg 

er kommet istand, vil derved den Saedvane bortfalde, at Saelfangerskibene 

komme hid og lade Spsekket udkoge lier. Imidlertid kan det vel vsere, at den 

her herskende Letbed for hurtigen at faa Fangstudbyttet tilgodegjort. Vserdien 

udbetalt og Alt i Mindelighed ordnet vil foranledige mange til at fortssette paa 

den tilvante Maade, hvorved iallefald Våren uden de med Lösning og Henliggen 

i Norge forbundne Udgifter briuges paa en letvindt Maade til et villigt 

Marked^ Vistnok maa her udredes, foruden Kogeriudgifter, omtrent 1 Mark 

pr Tönde, tillige andre Omkostuinger som Laegterage, ogsaa 1 Mark, samt 

Kommissionsgebyhr og Maeglergebyhr, tilsammen 2V, %• bvilke Omkostninger, 

om end ringe, dog föltes i 1884, da der pr Tönde erholdtes indtil 12 Mark 

mindre end i 1883. 

Raa Medicintran betaltes udpaa Sommeren og ved Aarets Slutning med 

90 ä 95 Mark. — Damptran omsattes i Aarets Begyndelse til omkring 200 

Mark, hvilken Pris dog snart gik ned. Virkelig prima Vare fandtes her neppe 

förend ud paa Sommeren, da ny saadan kom og udbragtes tildeels til 200 

Mark, men tildeels ogsaa lavere. Imidlertid leveredes da tillige endeel, som 

allerede var kontraheret om Vinteren til höie Priser, indtil 300 Mark. Betingelsen 

havde vseret at den skulde vsere aldeles klar og lys; og Kjöberne 

fandt sig efter Omstsendighederne foranledigede til at vsere meget nöieregnende 

med Hensyn til Kvaliteten; adskilligt blev s:\aledes refuseret som ikke fuldkommen 

tilfredsstillende med Hensyn til Klarhed, Smag, Lugt eller Farve m. m. 

og Processer opstod. De tilbageviste Partier konkurrerede derpaa i det hervaerende 

Marked med de hidkomne Konsignationer, og Priserne dalede saaledes, 

at her neppe for meget god Vare kunde opnaaes 120 Mark. medens Middelvare

250 

gik ned til 80 a 90. Meget stearinholdig Damptran (deriblandt ogsaa Scitran) 

kände endog faaes for 55 Mark og sel v for mindre. Seenhöstes blev bedste 

Damptran igjen knap og steg til 160 Mark, navnlig for velklaret Lofotvare, 

gik dog derefter igjen noget ned. — Bndeel her afklaret Finmarksvare forhandledea 

for Priser ned til 75 Mark, men fulgte den opadgaaende Bevsegelse ud 

paa Hösten. 

Her blev ligesom i tidligere Aar klaget stserkt över den stedfindende Opblandning 

af den norske Trän med billigere Transorter, hvoriblandt den japanske, 

som solgtes for 38 Mark, ligesom ogsaa över de mange kunstige og 

billige Surrogater; dog forsikres for Damptranens Vedkommende, at den forhen 

saa hyppige Förfalskning med den hvide Newfoundlandstran ikke foregik i nogen 

synderlig Grad. 

Fiskeguano. Denne Forretning var i 1884 endnu misligere end i 1883, 

da Prisen var sunket ned til under 18 Mark pr Ssek. Priserne maatte nemlig 

end yderligere reduceres, hvilket stod i Förbindelse med den overhovedet stedfindende 

Konjunktur for Gjödningsstoffe. Denne var nemlig nedadgaaende, uagtet 

der i samme Aar, som ovenfor bemserket, ikke udskibedes Peruguano fra 

Sydamerika, hvor en Salgkontrakt om Levering af en Million Tons i Chili var 

annulleret og först senere hen Bemyndigelse gaves til at regulere Bedriften og 

Salget. Grunden til den stedfindende Flauhed sögte man forendeel i den trykkede 

Stilling, hvori Landbruget befandt sig, ligesom der ogaaa gjöres opmserksom 

paa den vedvarende Synken af Salpeterpriserne, i hvilken der vistnok indtraadte 

nogen Standsning ved Bfterretningen om at Salpete mineeierne i det 

vestlige Sydamerika vare komne overeens om for nogen Tid at indskrsenke Produktionen. 

I September, da Sögningen her efter Fiskeguano ialmindelighed er 

livligst, blev saaledes nogen god finmalet Vare solgt for M. 18.2B; Prisen gik 

dog snart igjen ned til 16, og det paastodes ved Aarets Udgang, at der endog 

var gjort Offerter fra Norge til 15 Mark, antageligen i Förbindelse med Konkurserne 

i Christiansund. Indförselen, som i 1883 havde vseret meget indskrsenket, 

var vistnok noget större i 1884, da ber nemlig hidkom fra Norge 

29,962 DC; fra Sverige kom direkte 278 DC. 

TJagtet de ugunstige Konjunkturer, hvormed Guanoforretningen i Tydskland 

havde at kjaempe, og hvilke nylig have foraulediget et stort Antal Fabrikanter 

i denne Branehe til et Forsög paa ved gjensidig Overeenskomst at regulere og 

opretholde Priserne, vidste de hervaerende anglo-continentale (forhen Ohlendorfske) 

Guanovserker at arbeide med Held, saaledes som ogsaa i 1883 havde 

vaeret Tilfaeldet. Aktionsererne faa saaledes en Dividende af 7 %; vistnok 

var den for 1883 ll/5 %. 

Is. Denne Artikel blev som bekjendt forhandlet her i store Masser; den 

hidbragtes til Hamburg-Altona i ikke mindre end 110 Ladninger, foruden at 

den i lsengere Tid bragtes her ugentlig med de regulsere Christianiadampskibe i 

ret betydelige Kvantiteter; det idethele Hidförte anslaaes til 532,077 DC fra 

Norge og 8,767 fra Sverige, medens Vserdien er opgivet til resp. 684,400 og 

6,900 Mark. Paa Grund af det staerke Anbud gik Prisen paa Blokis sjaelden 

op över 13 Mark, og meget var kontraheret til 10 og 11 Mark. Enkelte 

Partier af det her Ankomne bleve ogsaa refuserede, idet man ei vilde anerkjende 

dem som bestaaende af klar Blokis. Den nu til Ende gaaende Vinter 

har vaeret temmelig streng her ikke alene i dens Begyndelse, men ogsaa nogen 

Tid efter Nytaar, saa at Forsyningen paa Stedet har vaeret ret anselig, hvortil 

kommer afc Isfabrikationen isasr ved Bryggerierne har faaet temmelig Fremgang. 

Rigtignok har Bestyreisen af Aktieselskabet »Hamburger Eiswerke» ikke 

vseret heldig i sine Bestraebelser for at tilveiebringe kunstig Is; og det nödtes

251 

saaledes ifjor til at kjöbe norsk Is til Forsyning af sine Kunder. Ikke heller 

vil det antageligen, trods et stedfundet Opgjör med vedkommende Fabrikant om 

en af denne leveret ubrugelig Ismaskine, for det förste konime til nogen Isproduktion 

for dette Selskab, saameget mindre som det endnu har norsk Is saavelsom 

ogsaa Förråad af hvad her nys er indsamlet. Men det synes overhovedet, 

at de större Konsumenter af Is i Regelen straebe hen til at gjöre sig 

uafhaengige med Hensyn til Anskaffelsen af denne Artikel ved selv at lade den 

producere. Man har forsikret, at der i Tydskland fabrikeres omtrent 50,000 

Centner aarligt. 

Skind, Huder, Lceder. Skindforretningen forklares at have vseret idethele 

endnu mindre heldig end den havde vaeret i 1883. Priserne paa Kalveskind 

gik saaledes ned 10 å 20 %, og alligevel förblev Onisaetningen teinmelig slaebende. 

Af svenske saadanne Skind afsattes vistnok endeel udpaa Aaret, da de 

lavere Priser indtraadte; dog forbleve nogle Partier usolgte. Ny Vare gik en 

Tidlang nogenlunde rask af, men da Prisen derpaa var begyndt at stige, standsede 

Afsaetningen igjen. For norske Kalveskind syntes Forholdene at vaere 

end vanskeligere; de förste smaa Tilförsler afhacndedes med Lethed, men for 

de betydeligere Partier som siden bragtes paa Markedet viste sig kun liden 

Sögning, indtil omsider seenhöstes adskilligt solgtes til betydeligen nedsatte Priser. 

I russiske Skind var derimod Forretningen ret god og lönnende, vistnok 

til meget moderate Priser. — Med Faareskiud forsynede man sig isaer fra 

Danmark og Schleswig-Holstein, ogsaa med större Partier fra Chili og Peru, 

ligesom her havdes betydelige Förråad tidligere hidförte fra Buenos-Ayres; ogsaa 

kom fra sidstnasvnte Sted ligesom tidligere endeel Lammeskind, tildeels i 

meget smuk Kvalitet. — For större Gjedeskind betaltes temmelig gode Priser, 

og Omsaetningen fandtes ret tilfredsstillende, saa at ogsaa det norske Förråad 

römmedes, hvorhos den frisk ankommende Vare fandt god Modtagelse. Ligeledes 

var der Begjaer for de mindre Gjedeskind, Heberlinge, og til stigende Priser. 

Med Hensyn til Kidskind vare derimod Forholdene ugunstige; udpaa 

Somtneren indtraadte stor Flauhed, og adskillig nordisk Vare blev liggende usolgt, 

saameget mere som man paastod at Priserne derfor vare stillede for höit. — 

Bukkeskind bleve igjen kun lidet sögte og Priserne vege: Indförselen deraf var 

ogsaa ubetydelig. 

De fra foregaaende Aar paa Lager vaerende Reensdyrskind lykkedes det 

at faa afhsendede, rigtignok til meget lave Priser. For den ankommende nye 

Vare forlangtes mere, hvilket ogsaa efter en Tid blev bevilget, og Forraadet 

blev saaledes römmet. 

Af Sselhundskind kom kun ubetydeligt fra Grönland, Spitzbergen og Arehangel, 

hvorhos Priserne vare lave; man ansaae det, ligesom tidligere, i Regelen 

fordeelagtigere at sende denne Artikel til England, navnligen Dundee. Et 

med et norsk Hvalfangerskib hidkommet Parti afbsendedes dog til Priser der 

forsikredes at vaere mere gevinstbringende end de som i Norge vare opnaaede 

for ialfald enkelte' Salg til England. — Nolge smaa Partier af Hvidfiskehuder 

hidförtes; men de realiseredes med Vanskelighed selv til reducerede Priser. 

For oversöiske Huder var Markedet uden synderlige Fluktuationer, og 

Forretningen befandtes overhovedet ret tilfredstillende, om end ikke saa fordeelagtig 

som for endeel Aar tilbage; man hörte ikke synderlig Gjentagelse af den 

tidligere Klage över Priserne for Raavaren som for höie i Forhold til hvad 

der kunde begjseres for det faerdige Fabrikat. Allerede i Januar ankom paa 

det europaeiske Marked nye svaere Salthuder fra Montevideo og Rio Grande, 

og i Marts fra Uruguay; Priserne gik tidligt noget ned, forbleve derpaa temmelig 

konstante til henimod Hösten, for da igjen at antage en vigende Tendens,

252 

hvilken tildeels havde sin Begrundelse i at meget af den senest komne Vare 

ikke ansaaes at vsere af saa god Beskaffenhed som den tidligere modtagne. — 

Med Hensyn til lette saltede Huder viste sig i Aarets Begyndelse et stserkt 

Begjaer fra De Forenede Stater; ndpaa Foraaret aftog dette, og Priserne gik i 

Sommerens og Höstens Löb noget og jevnt nedad, medens de betydelige Förråad 

formindskedes temmelig meget. 

Af saltede Hestehuder var Iudförselen i 1884, ligesom i de to naestforegaaende 

Aar, stor og stserkt voxende. Priserne, som i Aarets Begyndelse ikke 

vare höie, gik noget videre ned, men fra Foraaret af toge de en stigende Tendens. 

Vistnok ophörte denne fra August af; men efter nogen Tid befasstede 

Stemningen sig igjen endeel og Prisen var ved Aarets Udgang omtr. Mark 14 

ä 14.50 for segte Buenos-Ayres og Mark 12 å 12.50 for Montevideo. Torre 

saltede Brasilhuder, saavelsom torre Rio-Grande-Huder m. fl. bleve ligeledes 

meget importerede og fandt stedse god Afsaetning uden store Prisforandringer; 

kun torre La Platå bleve ligesom tidligere temmelig upaaagtede. 

Indförselen af oversöiske Huder idethele var, foruden 11,000 Baller, 

omtr. 1,100,000 Styk, 81,000 meer end i 1883, og över 250,000 meer end 

i de naermest foregaaende Aar. 

Laederforretningen havde regulaer Fortgång, og det meste af hvad her 

fandtes paa Markedet havde god Afgang. Hovedomssetningen var ogsaa 1884 

i Valdivia Saalelaeder, som jevnligen ankom med Dampskibene fra det vestlige 

Sydamerika; fra Sommeren af vare Priserne stigende og dette vedblev til henimod 

Aarets Slutning, da nogen Afsvsekning fandt Sted. Omsaetningen i Hemlocklseder 

var vel ikke betydelig, men dog livligere end i 1883; ogsaa for dette 

gik Priserne noget ned henimod Aarets Udgang. Adskilligt af det Hemlock- 

Iseder, som her udbödes, var forövrigt noget beskadiget, men noget var ogsaa 

prima og sserdeles smuk Vare. — For de hervserende Fabrikanters Kalvekidlaäder 

var regelmaessig god Afsaatning, medens derimod Begjseret for lakeret 

Kalvelaeder kun var ringe. 

Korn, Spiritus, Öl, Smör. Indförselen hertil af Korn var saerdeles betydelig, 

baade af Hvede og Rug; selv i Hösttiden sagtnede den kun for en 

kort Tid, men begyndte snart igjen med Kraft, vistnok tildeels som Fölge af 

de meer og meer inden indflydelsesrige Kredse fremtraadende Krav paa og 

Forventninger om Toldforhöielser. Hvede kom fra alle Sider, vistnok fornemmelig 

fra Nordamerika og Sydrusland, men ogsaa fra California, Chili, La 

Platå, Ostindien, Australien og Nyseeland, iEgypten og Donaulandene, samt 

fortraengte i en vis Grad det tydske Produkt, saameget mere som man i den 

seneste Tid her for en Deel har fundet det fordeelagtigere at dyrke de simplere 

til Gryn- og Stivelsefabrikation anvendelige Hvedesorter end de finere 

for Meeltilvirkning bedst brugelige. Udpaa Hösten indtraf da det stserke Prisfald, 

som gav Lsengselen efter yderligere Toldbeskyttelse hos endeel af Producenterne 

saa staerk Fart. Prisen paa de finere Sorter, som ved Udgangen af 

1881 var pr 1,000 Kg. netto Mark 240—250 samt sidst i 1882 og 1883 

var Mark 185—195, noteredes ultimo December 1884 kun Mark 150—160. 

Rug blev ligeledes indfört över Hamburg i forhen ukjendte Kvantiteter, 

idet der viste sig et ganske overordentligt Behov. Dette tilfredsstilledes fra 

Rusland saavelsom fra Donaulandene, og paa Grund af Fragtforholdene bragtes 

disse Masser hid billigt. Priserne her holdt sig paa et temmelig jevnt Niveau 

uden at rives med af den voldsomme Synkning paa Hvedemarkedet. Saaledes 

bleve finere Sorter ved Aarets Udgang noterede Mark 125—150; til samme 

Tid i 1882 og 1883 resp. Mark 138 — 148 og 130—150. 

Saaledes som sasdvanligt förtes endeel fiint tydsk Maltbyg herover til Eng-

253 

land; dog har denne Export i den senere Tid vicret i Nedgång; navnlig har 

Saalebygget paa Grund af endeel mindre heldige Aaringer tabt adskilligt af sin 

tidligere Anseelse. Vistnok ere andre Sorter tiideels traadte istedet, saaledes 

fra Maehren; men det kontinentale Maltbyg havde overhovedet vanskeligt for i 

England at konkurrere med dette Lands eget Produkt, som i den sidste Tid 

har vEeret bedre end tidligere. Fölgeligen samlede sig her temmelig betydelige 

Lagere, saatneget mere som der ogsaa hidförtes adskilligt, tiideels af meget 

god Beskaffeohed, fra Chili. — For Braenderier, Grynfabrikation og til Krcaturfodring 

indförtes store Kvantiteter Byg fra det sorte Hav. Donau og Algier. 

De fineste Bygsorter -stode .ved Aarets Udgang lidt lavere end ved Udgangen 

af de to nsestforegaaende Aar; saaledes Chevalier Saale Mark 190—210, og 

österrigske Sorter 205—220. 

Havre sank heller ikke betydeligt; god Vare noteredes ved Aarets Udgaug 

Mark 126—150: ved Udgangen af 1883 Mark 130—160. Den var idethele 

ikke synderlig underkastet Prisfluktuationer; man försynte sig vaesentlig fra 

Rusland. Den direkte Indförsel af Havre fra Sverige, som i 1882 var 9,300 

DC og i 1883 kun 434, opgives for 1884 til kun 164 DC; fra Norge kom 

nsesten intet (6 DC). 

Mais, som allerede i Löbet af 1883 var sunket betydeligen i Pris, saa at 

den ved sammes Udgang kun noteredes Mark 125—126, gik endvidere ned 

indtil Mark 122—124 (amerikansk Vare). Hovedmassen kom, foruden fra De 

Forenede Stater, fra det sorte Hav og Donauegnerne, men i den senere Deel 

af Aaret kom ogsaa meget fra La Platå, uden at dog Kvaliteten af det derfra 

Hidförte fandtes tilfredsstillende. 

Med Spiritusforretningen var man mindre tilfreds end i de naestforegaaende 

Aar. Prisen for god raa Potetesspiritus pr 100 Liter a 100 % stillede sig 

ved Aarets Begyndelse omtrent ligesom i Begyndeisen af 1883, nemlig imellem 

Mark 40 3 /4 och 39 s /4 (inel. gode Jernbaandsfade): men den viste allerede en 

langsomt vigende Tendens, foranlediget deels ved rigelige Tilförsler fra Busland 

og Polen saavelsom ogsaa fra det tydske Indiand, og deels ved utilstriekkelig 

Anledning til Export, da der navnligen fra Spanien kun viste sig svagt Begjaer. 

I April sporedes nogen Bedring, tiideels paa Grund af Spekulation vedkommende 

indtrufne Frostnsetter, og Konjunkturerne hsevede sig end yderligere 

i Mai, da Exporten blev livligere, medens Rusland og Polen en Tidlang undlad 

at gjöre Offerter. Da Prisen saaledes steg, slappedes dog igjen Exporten: 

men det viste sig dog snart, at virkelig Nattefrosten i flere Egne af Tydskland 

og Polen havde gjort alvorlig Skade. Prisen steg da end yderligere samt naaede 

i Begyndeisen af Juni Aarets hoieste Ståndpunkt, nemlig imellem Mark 

41 a /4 og 40 7 /8- Endnu i samme Maaned blev dog Stemningen paa Berlinermarkedet 

mat, og under Paavirkningen af forskjellige Forholde i og udenfor 

Tydskland begyndte en Synkning, som vedblev indtil Aarets Udgang om end 

under Fluktuationer, bevirkede ved Veirforholdene samt derhos til den ene Side 

ved synkende Kornpriser, daarlig Export, Kolerafrygt og Karantainer i Syden 

samt rigelige Anbud fra Rusland og Polen, til den anden Side ved Klager över 

Potetessygen, isasr i Esthland og Kurland, ved stajrkere Export til visse Tider, 

som i Begyndeisen af Oktober, da tillige de russiske Offerter ophörte. Senere 

paa Hösten vare Tilbudene fra det tydske Indiand, som havde hävt en rig 

Potetesavl, og fra Polen höist betydelige, ligesom ogsaa Amerikas Konkurrence 

gjorde sig stserkt gjseldende. Ved Aarets Udgang var man saaledes kommet 

ned til ussedvanlig lave Priser, imellem Mark 35 s /a og 34. — Forholdet er 

ogsaa for nservaerende ikke bedre; det paastaaes endog at Priserne nu ere lavere 

end nogensinde i de sidste tyve Aar.

254 

Den indenlandske Produktion i 1884 var saa anseelig, at den naesten var 

tilstraekkelig ikke alene for Konsumen men ogsaa for Exporten, saameget mere 

som denne aidste ikke var saerdeles betydelig. — Derhos blev i Indlandet 

rektificeret til saa billig Pris, at det til sine Tider og navnligen i November 

og December kunde i Hamburg levere rektificeret Vare til de her for det raa 

Produkt gjaeldende Priser. De Hamburgske Fabrikanters Adgang til en tilfredsstillende 

Rektifikationspraemie blev saameget knappere, som den billigere Jernbanetarif 

for Spiritus fra Indlandet til de tydske Söhavne for Export derfra 

kommer det tilgode, medeos Raavaren, naar den föres bid for Rektifikation. 

maa betale efter den höiere Tarif. Vistnok bliver ogsaa Afsaetningen hersteds 

af den fra Indlandet komne Raaspiritus betynget derved, og ved denne Omstaendighed 

overvindeB for en Deel de Vanskeligheder, som Raaspiritus fra andre 

Lande her moder i Konkurrencen med samme. 

Her hidkom idethele omtrent 111,300 Fade; i 1883 kom 108,700, men 

i Gjennemsnit af Treaarsterminen 1881 —1883 aarligen 119,000. Af det saaledes 

i 1884 Indförte transiterede dog omtr. 44,400 Fade; i 1883 40,300. 

Foruden Toldindlandet samt Rusland og Polen optraadte isser Amerika paa 

Markedet, efteråt det i 1883 havde holdt sig ganske tilbage; Indförselen derfra 

udgjorde omtr. 10,500 Fade. Fra Sverige kom lidet eller intet direkte, hvorimod 

noget modtoges över Ltibeck. Dette skal dog ikke have vaeret meer end 

339 Fade, indeholdende omtr. 105,200 Liter, anslaaede til en Vaerdi af omtr. 

22,000 Mark og saaledes af meget simpel Kvalitet. En af Grundene til at 

her ikke kom bedre svensk Vare opgives at vaere den, at man i Sverige med 

Held har strsebt efter at faa afsat sit Produktoverskud som rektificeret Sprit 

til Syden. De her fordetmeste stedfindende lave Priser vare ogsaa kun lidet 

opmuntrende, og medens de fra Januar til April vare i jevn Tilbagegang her, 

skal Prisen i Stockholm vsere steget fra Kr. 1.5 8 pr Kände til Kr. 1.8 0 i 

Midten af sidstnaavnte Maaned, gik vel inden midt i Mai end noget höiere op, 

medens derhos flere Braenderier standsede sin Virksomhed. Under disse Omstaendigheder 

hjälp det ikke, at Priserne her haevede sig noget henimod Midten 

af Aaret, og senere, da de sank ned til et uformodet lavt Niveau, bortfaldt 

enhver Tanke om Indförsel fra Sverige. Tvertimod opstod her henimod Aarets 

Slutning Spörgsmaal om Raaspiritus ab russiske Havne til Bearbeidelse i sydsvenske 

Rektifikationsanstalter for Export; dog viste det sig ifölge billige Offerter 

fra Reval og andre Östersöhavne, at man i Sverige kunde forsyne sig 

fordeelagtigere direkte derfra end igjennem Hamburgsk Mellemkomst. 

Derimod var Hidförselen fra Norge nassten ligesaa stor som i 1883, nemlig 

411,500 Liter, anslaaede til en Vaerdi af 111,500 Mark. Det blev i min 

forrige Aarsberetning bemaerket, at nogle Forsög paa at hidföre rektificeret 

norsk Vare mislykkedes i Anledning af det ved Konkurrencen fra det tydske 

Indiand bevirkede Tryk paa Rektifikationspraemien. Dette Forhold fandt som 

öven anfört ogsaa Sted i 1884, saa at Prisforskjellen mellem den rektificerede 

Raaspiritus blev altfor ringe for Fabrikanten. Det forsikres ogsaa her, at overhovedet 

Spiritusindförselen fra Norge neppe var lönnende, men at Exporten derfra 

fornemmeligen beroede paa at Bestyreisen for den norske Braenderiforening 

til visse Tider fastsatte hvilket Kvantum hvert Brsenderi skulde levere til Salg 

inden Landet, medens hvad produceredes derover maatte exporteres; efteråt den 

havde oplöst sig, formindskedes ogsaa Exporten. 

Af Öl hidförtes fra Sverige omtr. 176 Hektoliter, anslaaede til en Vaerdi 

af 11,600 Mark: i 1883 kom 614 Hktl., i 1882 1,001 og i 1881 619. 

Fra Norge kom i'1884 12,580 Hktl., af Vaerdi Mark 833,700; i 1883 kom 

derfra 15,037 Hktl., i 1882 12,500, i 1881 12,600. Den masgtige tydske

255 

Konkurrence paa de oversöiske Steder, hvortil denne Artikel fordetmeste föres, 

har saaledes vistnok ikke vasret istand til at fordrive dette norske og svenske 

Produkt, men virker trykkende paa samme og bidrager meget til at hindre dets 

videre Udbredelse og Trivsel paa hine fjerne Markeder, hvortil det havde skaffet 

sig Adgang. Den store Masngde Ölbryggerier, som i den senere Tid ere 

her oprettede, have gjort store og tildeels heldige Anstrengelser for at faa sin 

Vare anbragt i Udlandet. Plere af dem udmaerke sig ved gode Iudretninger, 

og de arbeidede i 1883—1884 i flere Henseeuder under ret gunstige Betingelser, 

idet t. Ex. Priserne baade paa Malt og Humle vare temmelig billige. — 

Flere af dem gav dog ingen Dividende. 

Forraadet af Sommersmör fra 1883 var ved Aarets Begyndelse usjedvanlig 

lidet, idethöieste 500 /3 Tönder, medens forhen ssedvanligvis fandtes det Tidobbelte 

og mere paa den Aarstid; tidligt i Marta var Lageret römmet. Paa 

Grund af det milde Veir blev dog Vinterproduktionen betydelig. I Februar 

viste sig Kjöbelyst for Export, og i de fölgende Maaneder afsattes betydelige 

Kvantiteter om end til noget vigende Priser; i Mai blev Prisnedgangen endog 

temmelig staerk. I den anden Uge af Juni leveredes nyt Sommersmör; men 

allerede henimod Slutningen af samme Maaned indtraadte Flauhed, saa at kun 

de fineste Maerker omsattes med Lethed. I Slutningen af Juli opstod meer 

Anledning til Salg i England, og Priserne forbedredes hurtigen i August ret 

betydeligt, hvorpaa den stigende Tendens fortsattes i September og Oktober, da 

England sendte store Ordres hid paa Grund af Torken i Irland og i Danmark. 

Senere gik Priserne igjen efterhaanden tilbage, dog en Tidlang ikke for de 

fineste friske Sorter; men selv disse sank meget i den sidste Deel af December. 

Ved Aarets Udgang vare de bedste Sorter af Sonimerprodukt fordetmeste 

udsolgte, medens der endnu fandtes adskilligt af den ringere Vare. — Gjennemsnitsprisen 

paa det finere Produkt for Export stillede sig i Aarets Löb 

overeensstemmende med det öven Anfört e saaledes: For 50 Kg. (Tara 8 Kg. 

efter Usance og 1 % Dekort) l:ste Kvalitet og l:ste Pris i Januar Mark 127, i 

Februar Mark 130, i Marts 123, i April 113, i Mai 101, i Juni 99, i Juli 

100, i August 113, i September 120, i Oktober 138, i November 132, i 

December 127. Gjennemsnit for Aaret Mark 119; Aarsgjennemsnittet for 

samme Kvalitet men anden Pris var Mark 114. 

Finländsk Sommervare fandt furst kun meget indskrsenket Afsaetning til 

Mark 80—82 paa Leverance; senere hsevede Priserne sig til 95—96 ab Lttbeck. 

Med Hensyn til Smörnoteriugerne paa Börsen er nylig indfört en Forbedring, 

gaaende ud paa at gjöre dem meer exakte, mere stemmende med de 

virkelige Forholde. Det var nemlig blevet Usanee, at Smörpriserne for en stor 

Deel noteredes for lavt, og dette er forklaret saaledes, at vistnok Vaerdien af 

fiint frisk Produkt Iagdes til Grund for Notitsen, men at Extrapriserne for 

den fineste Vare ikke toges i Betragtning. Disse Extrapriser stege efterhaanden 

til 5 og slutteligen endog til 7 Mark över den höieste Notits, hvorpaa 

Reklamationer bleve hyppige, og Vedkommende bleve da enige om at de virkeligen 

betalte Priser skulde blive noterede, hvorlios der valgtes en af fem Msend 

bestaaende Kommittee, af hvilken Noteringerne fastsattes. Ogsaa bestemtes 

nogle Forandringer i Noteringens Rubricering. 

Petroleum. Den i den senere Tid stedfundne Udvikling af Hamburgs 

Petroleumhandel vedblev ogsaa i 1884. Vistnok er ikke Indförselen stegen 

meget betydeligt i de seneste Aar; thi efteråt den i Tidsrummet fra 1878 til 

1882 var voxet fra 294,000 Barrels til 970,000, udgjorde den i 1883 887,700 

og i 1884 1,095,000; men herfra forsendtes allerede i 1883 meer end fra 

nogen anden europaeisk Havn. nemlig 974,800 og i 1884 1,097,000, saa at

256 

Hamburg nu med rette gjör Fordring paa at vsere den förste Pläds for denne 

Artikel. Forretningsgangen med Hensyn til Samme blev dog ikke overhovedet 

her anseet som fordeelagtig; Priserne vare naesten beständig vigende. Ved 

Aarets Slutning noteredes raffineret Petroleum Pensylvanian Standard white 

Mark 7.50 pr 50 Kg. og Petroleum i Kasser Mark 9—9.25 pr Kasse. 

Af den russiske Petroleum ventedes indtil fornylig ingen alvorlig Konkurrence 

med den amerikanske, da de ssedvanlige Kvaliteter deraf fandtes at staa 

formeget tilbage med Hensyn til Lyskraft, idet den forklaredes kun at indeholde 

27 % Iiysolie, medens deraf haves i den amerikanske 70 å 75 %. 

Den har dog i den sidste Tid gjort ret anseelige Fremskridt og betydelige 

Kvantiteter deraf ere komne til Tydskland, hvor det anerkjendes, at den er 

meget anvendelig samt vel endog bedre end den amerikanske til Maskinolie. Da 

man erfarede at der var gjort Forslag om Forhöielse af Tolden paa det amerikanske 

Petroleum ved nemlig at undergive Fadene, hvori det bringes, Told som 

fine Bödkervarer, medens Indförselen af det russiske Petroleum i Cisternevogne, 

altsaa uden Fade, skulde nyde Begunstigelse paa de östtydske Jernbaner, opstod 

endog alvorlig Frygt for at dette vilde skade Seilskibsforbindelsen med Amerika, 

hvilken — ogsaa for vört Vedkommende — for en stor Deel stöttes ved 

Petroleumfragterne. 

Her er nylig istandbragt og sat i Virksombed et betydeligt »Raffineri for 

kaukasiske Mineralolier» af et Firma, som foruden dette Vserk ogsaa besidder 

anseelige Kaffinerier i Riga og Baku. Derigjennem er opstaaet en for Hamburg 

Dy Industri, hvorved man baaber, at der vil sikres dette Sted en fremragende 

Andeel i den opblomstrende Handel med Landene ved Kaukasus. 

Den tydske Förekomst af Petroleum vedbliver at vsere uden sserdeles Betydning; 

imidlertid siges navnligen Produktionen ved Oelheimer Werke at vaäre 

»normal» og Salget af Produkteme, isser »Schmieroel», at vaere tilfredsstillende. 

Rigtignok har der vist sig Vanskeligheder med at faa det afflydende Vand 

bortskaffet uden at tilföre Naboeiendcunmene Skade. 

Steennödder. Med Hensyn til denne Artikel vedblev Hamburg at beholde 

sin fremragende Stilling som Hovedstapelplads. Samtlige SeilskibsladniDger og 

ligeledes det meste af Dampskibsladniugerne fra det vestlige Sydamerika ere 

.saaledes blevne solgte ved hervserende Firmaer. Vistnok blev Udförselen derfra, 

hvilken allerede i 1883 var meget aftaget, end yderligere formindsket i 

1884 som Fölge af forandret Modesmag saavelsom ogsaa af den forstyrrede 

Tilstand i Hovedproduktionslandet Ecuador, hvor en Revolution endte i Foraaret 

og en anden igjen bröd ud senere paa Aaret. Den nye Höst var ogsaa 

kun knap; paa Grund af Omstaendighederne stege dog ikke Priserne, men man 

baaber, at Moden igjen bliver denne Artikel gunstig og at da Markedet vil 

bedre sig. 

Hamburg er som bekjendt en af de Stseder, hvor Bestraebelserne efter at 

styrke og udvide Tydsklands Handelsinteresser og Anseelse i Afrika og Sydsöen 

have vaeret stserkest fremtraedende, ligesom ogsaa Faktorier allerede siden en 

Raekke af Aar ere blevne herfra anlagte dersteds, hvilke eftcrhaanden have 

arbeidet sig frem til en anseelig Stilling. Hamburgske Firmaer findes saaledes 

i Vestafrika ikke alene i Kamerun samt Little og Grand Popo, men ogsaa i 

Liberia, paa Guldkysten, i Lagos, i Wydah, i Gaboon, i Ambriz og Kinsembo 

o. s. v.; og Indförselen derfra, som i 1871 udgjorde en Vserdi af omtrent 

4,620,000 Mark, ansloges allerede i 1882 til omtrent 8,900,000 Mark, medens 

Udförselen derhen, som i 1872 kun belöb sig til 68,000 DC, i 1882 udgjorde 

omtrent 418,000 DC. De tydske Varer, som gaa derhen fra Hamburg, ere 

Bomuld- og Uldvarer, Krudt, Spirituösa, Gevaerer, Glasperler, Niirnbergervarer,

257 

Salt, Jern- og Messingvarer samt Steentöi, medens derfra erholdes Palmolie, 

Palmkjerner, Gummi, Elfenbeen, Farvetrae m. m. tildeels gjennem Tuskhandel 

At her ogsaa ikke har vaeret arbeidet forgjaeves paa at udvikle Handelsforbindelserne 

med Australien og Polynesien, fremgaar af at Indförselen fra Sydsbens 

Öer og det australiske Fastland i 1883 representerede en Vaerdi af resp. omtr. 

3/io °8 iVio Millioner Mark, medens derhen udförtes 160,000 og 769,000 

DC. I 1884 blev af det i Hamburg domicilierede tydske »Handels- og Pantageselskab», 

som har arbeidet sig godt op af sine tidligere mislige Forholde, 

exporteret fra Sydsöens Öer for 900,000 Mark Kopra og Bomuld, og det har 

nylig befragtet tyve Fartöier for disse Öer. 

Priis paa Penge-, Bank- og Kreditforholde. Medens Rigsbankens Diskonto 

for Vexler, som allerede i Januar 1883 var gaaet ned fra 5 til 4 %, holdt 

sig paa dette sidste Ståndpunkt gjennem hele Aaret 1884, var derimod Börsdiskontoen 

i Gjennemsnit kun 2'/10 %-, efteråt den i 1883 havde vaeret 2 7 /, 

%. Paa Grund af Pengemarkedets Overflödighed, den tilbagegaaende Rentefod 

og det deraf bevirkede Tryk paa Kapitalerne, ved Siden af de mindre gunstige 

Forretningsforhold overhovedet, var Bankernes Stilling vanskelig og deres Virksomhed 

tildeels lidet fordeelbringende. En Tidlang, navnlig i Aarets to förste 

Maaneder, var Anbudet af Penge endog saa stserkt, at ikke alene Diskontoen 

for förste Klasse Vexler gik ned under 2 Xi meQ a t det endog i et rigtignok 

kun kort Tidsrum overhovedet var vanskeligt at faa Penge anbragt. Man klagede 

derhos över, at den ved regulsere Bankforretninger opnaaelige Gevinst var 

af Konkurrencen drevet saa staerkt ned, at der udkrasvedes ret betydelige Ooosaetninger 

for at tilveiebringe en rimelig Forrentning af den arbeidende Kapital. 

Den i min Aarsberetning for 1883 omtalte da indförte Bentegodtgjörelse af 2 

% for Tilgodehavende paa Girokontoer fandtes under disse isaer i Aarets Begyndelse 

fremtrsedende Forholde saa betyngende, at de hervaerende hovedsagelig 

med Girovirksomhed beskjaaftigede Banker fra den 1 Marts af reducerede denne 

Godtgjörelse til l 1 /, %. 

Efter alt hvad der har vseret forklaret om de stedfundne Vanskeligheder, 

er det befundet ret tilfredsstillende, at de Hamburgske Bankers nu offentliggjorte 

Aarsopgjör dog opvise Resultater, der for de flestes Vedkommende vel 

staa noget, men ikke meget under det forhen Saedvanligc, medens enkeltviis 

Dividenderne endog ere större end for 1883. 

Nordtydske Bank gav sine Aktionaerer en Dividende af 8 X mod 8'/, 

for 1883, 8 l /a for 1882, 10 1 /, for 1881 og 10 for hvert af Aarene 1880 

og 1879. I Effektforretningen udviklede den bttydelig Virksoinhed og opnaaedu 

ret gode Resultater; den övertog saaledes og emitterede i Förbindelse med andre 

Resten af 4 % svensk Statslaan af 1880, 4 % svenske Rigshypothekbank 

pantebreve af 1878, ny Emission 4'/2 % Stockholmske Pantebreve, Malmö- 

Ystad Jernbaneselskabs 5 % Prioritetsobligationer, ogsaa endeel finländske 

Hypothekbankpantebreve, serbiske Hypotekar-Jernbaneobligationer og amortisable 

Renter m. v. Den övertog tillige, sammen med en Forretningsven, Financieringen 

af Gjedse Jernbane paa Falster, hvilken i Förbindelse med det tydsknordiske 

Lloyd-Jernbane- og Dampskibsaktieselskabs under Bygning vasrende 

Jernbane Neustrelitz—Rostock—Warnemiinde skal danne et vigtigt Led i dec 

paataenkte nye Route mellem Tydskland og Skandinavien. — En meget betydelig 

Entreprise af Nordtydske Bank indlededes ved et Tilbud fra denne til den 

Hamburgske Stat om Oprettelse af et Aktieselskab med en Grundkapital af 9 

Millioner Mark for Istandbringelse og Anvendelse af Lagerhuse, Kontorer m. v. 

i det fremtidige Frihavnsgebeet. — Bankens Omsaetning i det forlöbne Forretningsaar 

i Debet og Credit belöb sig til Mark 9,759,051,587, og den rene 


258 

Gevinst var Mark 3,779,586. — Denne Banks Aktier noteredes Ted Begyndeisen 

af Aaret 1883 159 og ved dets Ende 150'/s, men kjöbtes ved Udgangangen 

af 1884 for 157. 

Ogsaa for Commerz- og Diskontobankens Aktionaerer var Dividenden noget 

mindre end i flere foregaaende Aar, nemlig kun 6 1 /,, %; for 1883 var den 

6/„ for 1882 7 l /„ for 1881 9 %. Det i 1883 under Medvirkning af denne 

Bank begrundede betydelige Foretagende, Oprettelsen af den »tydske Rederiförening», 

hvis Öiemed var at give de tydske Jerndampskibsrederier Leilighed 

til gjensidig Forsikring af deres Fartöier indtil et vist Belöb, udviklede sig 

heldigt, idet Antallet af de gaaledes forsikrede Fartöier steg til över 150; 

desuden indrettedes en saeregen Afdeling for Seilskibe af förste Klasse. Blandt 

andre Foretagender, hvori denne Bank havde Andeel, var Istandbringelsen af 

et Sukkerraffinaderi i det Braunschweigske, hvilket skulde komme igång i det 

indevserende Foraar, samt Udnyttelsen af et Gods i Sielce i Rusland, hvor forskjellige 

industrielie Etablissementer ere i Virksomhed og et Steenkulbjergvaerk 

drives, alt under Begunstigelse af den russiske Beskyttelsestold. — Med Hensyn 

til Emissioner af Effekter har ogsaa denne Bank vaeret temmelig virksom, 

og dens Konkurrence med Nordtydske Bank i denne Retning har viist sig heldig 

for Laantagcre. Med Norge kontraherede den som bekjendt et 4 % Laan 

paa över 28 Millioner Mark, hvoraf, som det hedder i Forvaltningsraadets 

Aarsberetning for 1884, den förste Halvdeel i samme Aar realiseredes med 

Fordeel, medens den anden Halvdeel, paa Grund af den i Forhold til andre 

Statslaan af förste Rang lave Kurs, holdtes tilbage indtil videre. Banken var 

ogsaa med staerke Bidrag interesseret i et Berliner Stadslaan m. v. Det i 

1883 overtagne 4 % Göteborg Stadslaan blev i sin Heelhed realiseret, ligeledes 

med god Nytte for Banken. — Commerz- og Diskontobanks Aktier noteredes 

ved Udgangen af 1882 132 1 /,, ved Udgangen af 1883 126, men ved 

Slntningen af 1884 124'/,. 

Anglo deutsche Bank gav samme Dividende som for 1883, nemlig 4 %, 

efteråt den for 1882 havde givet 5 og for 1881 6 %. Den har uden synderligt 

Held sögt at skille sig ved endeel af sin betydelige fra tidligere Tid 

stammende Grundbesiddelsc, isser i Berlin, og har at beklage, att meer end en 

Trediedeel af dens Kapital endnu ligger fast og ingen Rente giver. Inden den 

egentlige Bankvirksomhed viste Provisionskontoen, som allerede i 1883 var 

stigende, en yderligere foröget Indtaegt, og man vidste at dragé Nytte af den 

höiere Rentefod, som henimod Slutningen af Aaret opnaaedes for Depots, idet 

man nemlig anlagde endeel af Portefeuillen i Forskud mod Effekter. — Denne 

Banks Aktier noteredes ved Aarets Begyndelse 92, ved dets Slutning 94. 

Vereinsbank gav 7 1 /, % Dividende; for 1883 var den 7, for 1882 8. 

Medens Summcn af fremmede Penge i dens Förvaring var större end tidligere, 

havde ogsaa dens Indtaegter af Provision og Forvaltningsgebybr for Vserdipapirer 

foröget sig noget, som Fölge af voxende daglig Omsaätning. Dens Filialer 

i Altona, Kiel og Hannover vare ligeledes temmelig heldige i sin Virksomhed. 

Vereinsbanks Aktier noteredes i Begyndeisen af 1884 117, i Slutningen 117'/4. 

For Maklerbank, som for Aarene 1881 og 1882 havde givet resp. 18'/., 

og 15'/, % Dividende samt for 1883 13'/3, gik den for 1884 ned til 12. 

Bestyreisen bekiagede i sin Beretning for sidstnaevnte Aar, at Kurtagekontoen 

var bleven trykket samt Gevinsten paa Effektreporteringer og Renter formindsket 

ved de i Almindelighed ngunstige Forretningsforholde og den lave Pengestand. 

Denne Banks Aktier noteredes i Aarets Begyndelse 125 og ved Slutningen 

af samme 124'/, % 

Wechslerbank, som for 1882 havde givet 6 1 /, og for 1883 7 1 /, %, ud-

259 

deelte for 1884 en Dividende af 7 1 /., % Medens ogeaa denne Banks Renteindtaegt 

paavirkedes ufordeelagtigt af den lave Diskonto, havdes i Aarets anden 

Halvdeel Fordeel af den da indtraadte bedre Anledning til Fondskomiuissionsforretninger. 

Wechslerbanks Aktier noteredes ved Udgangen af 1884 122. 

Waarenkreditanstalts Dividende, som for 1882 havde vaeret 9, men for 

1883 kun 7'/, %', blev for 1884 ligeledes 7'/,. Dette stemmer temmeligen 

med det Gjennemsnitlige i de 13 Aar, hvori denne Anstalt har bestaaet, hvilket 

nemlig var Tft. Dens Aktier noteredes ved Udgangen af 1884 99. 

Blandt de hervasrende Banker kan »Volksbank», der nu har bestaaet i 25 

Aar, naevnes som en, der i den senere Tid har ret betydeligen udvidet sin 

Virksomhed; dens Omsaetning udgjorde i 1883 114, men i 1884 140 Millioner 

Mark. Den gav for sidstnaevnte Aar en Dividende af 6 1 /'., X, uagtet den 

havde vaeret saa uheldig at lide Tab ved Personer, som tildeels i mange Aar 

havde staaet den naer og havde vidst at skuffe Bestyreisen. 

Et andet i staark Fremvasxt vasrende Pengeinstitut er S:t Pauli Kreditbank, 

hvis Bestyrelse vistnok ogsaa klagede över Vanskeligheden af at faa de 

saa rigeligen tilflydende Penge placerede paa nyttebringende Maade, men dog 

«aa sig istand til at fordele en Dividende af 11 ,"•; imod 10 for 1883. 

Hamburgs Hypothekbank gav 6 ,%' ligesom for det naestforegaaende Aar. 

Rigsbankens Dividende blev den samme som for 1883, nemlig 6'/4 % 

»Die deutsehe Banks, hvis Hovedsaede ligesom Kigsbankens er Berlin, og 

som har Filialer her samt i Bremen og LondoD, gav for 1884 ligesom for 

1883 en Dividende af 9 %. Dette Bankinstitut har sat sig som et af de 

vaesentligere Maal for sin Virksomhed at erhverve Förbindelser i de andre 

Verdensdele og saaledes forendeel at gjöre den engelske Besörgelse for Tydskland 

af de oversöiske Bankforretninger unödvendig; dets Bestyrelse forklarer 

ogsaa at have i 1884 gjort vsesentlige Fremskridt i denne Henseende. 

De svenske og norske Fonds og Hypothekobligationer undergik kun ringe 

Förändring. Na>rmere Meddelelser derom findes i hosfölgende Bilag C og D. 

Offentlige Foranstaltninger og Forkandlinger m. v. De i min Aarsberetning 

for 1883 omhandlede Bestraebelser for at bevirke en ny Regulering af 

Usancerne for Lösning af de fra Söen kotnmende Skibe, navnligen i Betning 

af en Förkortning af Terminerne for saadan Lösning, fortsattes i 1884, idet 

et af det hervasrende Handelskammer udarbeidet Lovforslag desangaaende i det 

Vsesentlige blev mödt med Billigelse af Autoriteterne og forelagdes Legislaturen 

(»Biirgersehaft»). Man erkjendte i Almindelighed, at der maatte gjöres noget i 

den omhandlede Retning, for at ikke Hamburg skulde blive overflöiet af de 

med det konkurrerende Pladse, til samme Tid som der maatte tages visse Hensyn 

i Anledning af den indskrsenkede Adgang for Fartöierne til at finde Pläds 

ved Kaierne. Först i indevaerende Aar kom Forhandlingerne angaaende denne 

Gjenstand til Afslutning, nemlig ved Lov af 30:te Januar, af hvilken jeg har 

indaendt et Exemplar til det kongelige Kollegium. 

Den paataenkte og af mig oftere omtalte Lov om Pantsaetning af Skibe var 

ligeledes i Aarets Löb Gjenstand for ret omfattende Forhandlinger mellem Senat 

og Biirgersehaft, og da der under disse vistes ret megen Imbdekommen og 

oprigtigt Önske om Overeenskomst fra beggc Sider, tor det haabes at den, om 

end efter en ret träng og langsom Födsel, nu vil udkomme med det Förete. 

I Januar 1884 antoges en for den Hamburgske Statstjeneste höist vigtig 

»Disciplinär- og Pensionslov» for de ikke til Domstolene hörende Etnbetsmsend 

og Betjente, hvilken afhjalp et laenge og staerkt fölt Savn, idet man derved 

fik Ende paa den tidligere Vilkaarlighed med Hensyn til Pensionsansaettelserne. 

Forhen var ber nemlig hyppigen ubehagelige Differentser angaaende Pensioner-

260 

nes Störrelse, da Senatet var tilböieligt til at vise större Knaphed i denne 

Henseende end Statsstyrelsens folkevalgte Faktor. En Hovedbestemmelse i den 

nye Lov (§ 35) er, at Pensionen, naar Afskeden indtraeder efter ti Tjenesteaar, 

blifver V10 af den senest indehavte AarsindtSBgt og dernaest for hvert 

fuldendt yderligere Tjenesteaar foröges ined to eller l 1 /, % , eftersom Aarsindkomsten 

har vaeret mindre eller större, indtil dennes fulde Belöb naaes. 

Blandt her trufne Foranstaltninger for Handelens Bedste kan nsevnes Oprettelsen 

af en Börsvoldgiftsret til Afgjörelse af Stridigheder i Anledning af 

Varehandel; et Regulativ desangaaende offentliggjordes af Handelskammeret den 

14:de Juni. 

I Mai udstedte samme Kammer en Bekjendtgjörolse om de her i Droguehandelen 

bestaaende TJsancer. 

Med Hensyn til Börsens officielle Kurssedel bestemtes at skulle fra l:ste 

Januar d. A. indtrsede nogle Forandringer i det forhen Saedvanlige; saaledes 

skeer Noteringen nu i syv Grupper, hvoraf enhver besörges af to Maeglere. 

Det Naermere desangaaende har jeg ' sin Tid indberettet. 

Arbeidet paa Börsbygningens Udvidelse blev saavidt fremmet, at den nye 

Deel allerede isommer kunde overgives til Benyttolse. Dog er det Hele ikke 

faerdigt. En af Börslokalerne indrettedes som Exportmönstersal, og dens Skabe 

benyttes af adskillige Firmaer til Udstilling af deres Artikler, isser af tydsk 

Oprindelse. I samme Sal udlagdes Exporthaandböger og andet til Veiledning 

tjenligt Materiale. — Deslige Exportmönstersamlinger synes meer og mecr at 

vaakke Interesse samt at opmuntre til Efterligning. Saaledes er der i Stuttgart 

et Institut, som i de seneste Aar har vaeret i betydelig Opkomst og hvis 

Oiemed er ved en Sammenstilling af systematisk ordnede Mönstre og Modeller, 

som give Överblick över den wiirtembergake Industri, at skaffe Interessenterne 

nye Förbindelser og formidle Afslutningen af Varesalg. Dette Institut har bestemt 

sig til at etablere en Filial i Hamburg: dens Mönsterlager skal anbringct 

i et Lokale naer Börsen. 

En for Hamburg meget betydningsfuld Begivenhed var, at den preussiske 

Stat övertog Driften af Altona—Kiel saavelsom af Berlin—Hamburger Jernbaner. 

Under Forhandlingeme om Salget af den Hamburg tilhörende Deel af 

sidsnaevnte Jernbane var givet Haab om at den kongelige Jernbanedirektion, 

som skulde oprettes, vilde faa sit Saede i Hamburg, hvor en saa overordentlik 

stor Trafik koncentrerer sig. Dette kom dog ikke til Udförelse; man bestemte 

sig slutteligen i Berlin til at give denne Administration S«de i Altona, altsaa 

paa preussisk Territorium, medens man her faar en samme underordnet Autoritet, 

et »Betriebsamt». Bemeldte Direktion traoder i Yirksomhed den l:ste 

April d. A., og til Altona indflytter et ret betydeligt Antal til denne hörcndc 

eller under samme ansatte Personer, af hvilke, som man derfra med Tilfredshed 

har bemaerket, ikke mindre end omtrent 300 med Familier. 

De til Förberedelsen af Hamburgs Tilslutning til det tydske Toldgebeet 

fornödne Arbeider, deriblandt Nedrivningen af de Huusmasser, hvis Grund behöves 

for det nye Frihavnkvartal, samt Aptcringen af dette Terrain, befordredes 

med Energi, hvorhos Spörgsmaalet om Anlseg og Indretning af Pakhuuskomplexer 

sammensteds blev som ovenfor anfört forsaavidt bragt naarmere til 

Afgjörelse, at der besluttedes Oprettelsen af et Selskab for Bygning og Förvaltning 

af saadanne. Dette Selskab er senere konstitueret. — Altona förblev 

derimod i temmelig stor Uvished om sin Skjebne; dog blev i Begyndeisen af 

Januar d. A. offentliggjort et Ministerialreskript, hvorved der tilsagdes denne 

By de samme Lettelser jned Hensyn til Toldbehandling, som ville tilflyde den 

Deel af Hamburg, der kommer indenfor Toldgraendsen; ogsaa er der nu givet

261 

Haab om at der fra Berlin vil blive tilstaaet anden Bistand. Men Tanken om 

at beholde et Stykke Frihavn, saaledes som Hamburg, har man maattet opgive. 

Efteråt man her nu vistnok fordetmeste har forsonet sig med Tanken om 

inden faa Aar at maatte underkaste sig Toldbeskatningens Ulemper, har Befolkningen 

aabne Oine for de store Fordele, som ville opstaa ved at mange Nseringsveie, 

som hidtil have vaaret forkröblede formedelst Indlandets Afstaengning 

ved Toldskranker imod Hamburg—Altona, komme til at udfolde sig med Frihed. 

Megen paa Hamburgsk Dygtighed og Foretagsomhed saavelsom Kapitalstyrke 

grundet Fabriksvirksomhed, som for at komme i uhindret Förbindelse 

med sit Marked maatte henlaegges til indenfor Toldlinien beliggende Steder, som 

Harburg, Ottensen o. s. v., vil da kunne trsekkes hid, og Hamburg tör ventes 

at ville trods den höiere Arbeidslön udvikle sig derhen, at ved Siden af den 

omfattende kommercielle Virksomhed ogsaa her danner sig et Centrum for den 

opblomstrende nordtydske Fabriksdrift. Allerede nu er denne hersteds betydelig 

trods de herskende Vanskeligheder. Ved Udgangen af 1883 beskjaeftigedes 

her över 22,200 (deraf henved 3,000 kvindelige) Arbeidere i 746 Fabrikker og 

fabrikartede Vaerksteder; isaer beskjaeftigedes disse med Metalforarbeidelse, Maskinfabrikation, 

Jernskibsbygning, Pianofabrikation, Cakesfabrikation, Exportslagtning, 

Kaffesortering m. m. I Trae- og Snitstofindustrien arbeidede 2,138 Personer. 

— Som Exempel paa den betydelige Fabrikvirksomhed. som for naervaerende 

drives i Hamburgs Naerhed og vistnok for det Allermeste med Hamburgsk 

Kapital indenfor Toldlinien, kan naevnes at der i Harburg, en Stad, med kun 

omtr. 20,000 Indvaanere, haves fire Jernvaerker, tre chemiske Fabrikker, tre Kokosnödoliefabrikker, 

en Gummikam- og en Gummivarefabrik (ved hvilken mange 

svenske mandlige og kvindelige Arbeidere), en Guttapercha- og en Jutefabrik, to 

Syre- og Gjödnings-, en Salpeter- og en Skibstougvaerkfabrik, et Alunvaerk, en 

Dampmeelmölle, et Smergelvasrk, en Portlandscementfabrik. en Klaedefabrik, en 

Mineralvand fabrik og et Gasvasrk, samt foruden disse större Fabrikker en Maengde 

mindre Etablissementer. Jute- og Salpeterfabrikkerne istandbragtes i 1884. 

Blandt de i 1884 udkomne tydske Rigslove var den for de Hamburgske 

Forholde höist vigtige Aktielov af 18:de Juli; den stemmede dog i flere Henseender 

ikke med det hervasrende Handelskammers Anskuelser. Der er saaledes 

fremsat Bemaärkninger imod den Medlemmerne af Opsigtsraadene anviste 

Stilling og de Minoriteten inden Generalforsamlingerne tilstaaede Rettigheder; 

og Kammeret har udtalt Frygt for at der under den nye Lovs Herredömme 

vil vise sig en betaenkelig Lammelse af Foretagelsesaanden, saa at maaskee en 

Deel af den Anbringelse sögende tydske Kapital vil lade sig afholde fra Deeltagelse 

i Aktieselskaber inden Landet og istedet derfor vende sig til Udlandet. 

Det troer under disse Omstaendigheder. at en Revision af denne Lov ret snart 

vil vise sig nödvendig. 

De igjennem saa läng Tid i den Hamburgske nautiske Förening diskutterede 

Spörgsmaal vedkommende Revision af Rigsloven af 27:de Juli 1877 angaaende 

Undersögelse af Ulykker paa Söen bleve ikke heller i 1884 bragte til 

Afslutning. Vistnok gav den omfattende Behandling deraf paa de tydske nautiske 

Foreningers Samling i Berlin i Februar Maaned f. A. vaerdifulde Bidrag 

til at klare Auskuelserne; og Rigsregjeringen lovede, efteråt vaere gjort bekjendt 

dermed, at tage Sägen under Overveielse. I Januar d. A. blev dernaest i 

Rigsdagen afgivet Erklaering om at samme Regjering, efteråt have modtaget 

forskjellige Petitioner om denne Gjenstand, havde overbevist sig om Nbdvendigheden 

af Forandringer i flere Punkter, samt at ogsaa Arbeidet paa et Lovforslag 

derom var temmelig långt fremskredet, saa at det kunde ventes at blive 

faerdigt med det Förste.

262 

Det har vaeret undergivet omhyggelige Overveielser indcn den Hamburgske 

og andre tydske nautiske Foreninger, hvorvidt Grundssetningerne i den nye 

socialpolitiske Lovgivning om Forsikring for Sygdom og Ulykkestilfaelde kan 

bringes til Anvendelse paa Söfolk og de samme Gjenstaod redkommende Spörgsmaal, 

navnligen forsaavidt angik Ulykkestilfaelde, dannede et fremragende 

Diskussionsthema paa Foreningernes Faellessamling i Februar indevserende Aar. 

Man var enig om at Ordningen af disse Forholde fra det Offentliges Side er 

trsengende fornöden for Ulykkestilfaeldes Yedkommende, idet der for disse fortiden 

meest maogler paa Lovbestemmelser; man gik derhos ind paa, livad der 

fra Hamburgsk Side foreslogcs, at de af Söfolkene betalendes Praemier bör 

beregnes i Forhold til Hyren, og ligeledes Pensionerne afmaales efter dennes 

Störrelse. Derimod forkastedes et Hamburgsk Forslag om at man skulde betegne 

Deeltagelse i Praemien fra Rigets Side som nödvcndig. En saadan synes 

at vaere förekommet Majoriteten som udgaaet fra et urigtigt socialpolitisk 

Ståndpunkt og ledende til en uretfaerdig Forskydning af Byrder fra den Enkelte 

paa det Offentlige; man indskraenkede sig saaledes til at crklaere sig for at 

baade Seder og Mandskab bör deeltage. Da derhos befandtes at mangle ti 1 - 

straekkeligt statistisk Materiale vedkommende de indtraeffende Ulykkestilfaelde 

m. v., erklserede man sig om Onskeligheden af en Enquéte som Grundlag for 

Tilveiebringelsen deraf og som forelöbig nödvendig Betingelse for Ordning af 

disse Forholde ved Lov. At disse bör saaledes reguleres er forörigt ogsaa nylig 

erkjendt ved en Erklaering i Rigadagen af en af Regjeringen3 Representanter. 

Det har ved enkelte Leiligheder vaeret önsket at faa Thingsvidner optagne 

her til Benyttelse i civile Säger i Norge, og jeg er i den Anledning bleven 

anmodet om at optage Vedkommendes edelige Forklaringer. Imod saadan Frcmgangsmaade 

fra en Konsuls Side stiller sig — afseet fra Spörgsmaalet om hans 

Bet til i saadanne Tilfaelde at tage Vidner i Eed og ligeledes afseet fra Spörgsmaalet 

om hvilken Vaegt norske Domstole vilde tillaegge saadanne Vidneforklaringer 

— den Betragtning, at han ikke kan tvinge nogen til at mode for sig 

og ikke heller tvinge den, som moder, til at aflaegge Eed eller overhovedet til 

at forklare sig. Paa den anden Side bestaar der som bekjendt ikke mellem de 

svenske og norske Domstole paa den ene og de tydske paa den anden Side saadant 

Forhold af gjensidig Bistand, at de ved direkte hinanden tilstillede Commisaiones 

rogatoriae kunne bevirke Optagelsen af edelige Vidnesbyrd. Derimod 

har vedkommende hervaerende Regjeringsautoritct, naar jeg efter Bemyndigelse 

af Overordnede derom androg, vist sig villig til selv at foranledige den forönskede 

Vidneförsel for Hamburgsk Domstol. Et aaadant Tilfaelde indtraf i 1883 

og ligeledes i 1884. Tilsvarende Imödekommen vises formeentlig ogsaa af 

svenske og norske Domstole, naar Saadant herfra ad diplomatisk Vei begjaeres. 

Og hvad her er anfört om civile Säger, erkjendes vistnok ogsaa med Hensyn 

till kriminelle. I 1884 havde jeg Anledning til at anmode om en Vidneförsel 

her i en for svensk Domstol staaende Kriminalsag, og denne Begjaering opfyldtes. 

Den hervaerende svenske Sömandspraest fortsatte i 1884 sin gavnlige og 

nidkjaere Virksomhed saavel blandt Sömaend som blandt bosiddende Skandinaver; 

paa dette Konsulatkontor samledes i Aarets Löb til Stötte for denne Sömandsmission 

tilsammen 1,199 Mark, fordetmeste fra svenske og norske Sömaend. 

Anfallet af Traengende. som uden at höre til Sömandstanden modtoge 

Understöttelse af Konsulatet, var 11, nemlig 7 Svenske og 4 Norske. 

Munch Ræder.

Marseille den 20 mars 1885. 

263 





antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 135 om 52,939 tons, deraf 

39 svenska om 16,288 och 96 norska om 36,651 tons. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 ställer sig i förhållande 

till 1883, som fölger:

Bruttofrakter: 

264 

Fordeladt på de tvenne rikena blir förhållandet följande: 

Af gångna: 


Norska fartyg 

Ankomna: 

Afgångna: 


Häraf kommer på hufvudstationen:


Norska fartyg 

Ankomna: 

Afg&ngna: 


och på vice-konsulsstationerna: 

Afgångna: 


265

266 

Af ofvanstående tabeller synes att de Förenade rikenas skeppsfart på distriktet 

i dess helhet under det sistförflutna året, jemfördt med det förutgående, 

betydligt minskats, nemligen fartygens antal med ej mindre än 31 = 7 X 

samt tontalet med 23,040 = 11.8 %. 

Åtskilda visa de svenska en minskning i antalet af 13 = 11.5 Xi i tontalet 

9,693 = 19.0 X\ samt de norska i antalet 18 = 5.0 X, i tontalet 

13,347 = 8.7 %. Betraktas deremot tabellen for hufvudstationcn ensam, så 

finner man förhållandet gynsammare, emedan densamme visar för så väl antal 

som tontal, hvad angår svenska fartyg, en ganska betydlig ökning; det förra med 

101 = 19.6 X, det senare med 3,104 = 14.5 %. De norska visa äfvenledes 

en ökning i antalet af 18 = 4.4 % , men deremot i tontalet en obetydlig 

minskning af 331, ej fullt 1 /i %'. Det är följaktligen på vicekonsulsstationerna 

som den betydliga minskningen faller. Den svenska skeppsfarten 

har der, som det synes, ansenligt aftagit, nemligen i antalet med 23 = 36.5 

X samt i tontalet med 12,800 = 43.4 % ; den norska visar äfvenledes här 

ogynsamma siffror, dock ej i förhållande på långt när så ansenliga; i antalet 

2G = 14.7 X, i tontalet 13.015 = 16.5 %. 

Denna minskning torde hufvudsakligen vara att söka dels deruti att det 

förutgående årets träimport varit synnerligen betydlig och derigenom inverkat 

på importen under si3tförflutna året, dels deruti att ett mycket mindre antal 

af de Förenade rikenas fartyg än vanligtvis är fallet sysselsatt sig med denna 

trade; detta emedan en mängd utländska fartyg neddrifvit frakterna så att våra 

fartyg gå fördelaktigare på annat håll. Äfven har naturligtvis det dåliga helsotillståndet 

under flera månader i hög grad inverkat och afhållit mången från 

att sluta på de franska Medelhafshamnarna, med rätta fruktande de stränga, dagligen 

förändrade karantänsförhållanden som härifrån kommande fartyg underkastades. 

Af denna orsak liafva de mindre ångbåtarne, som sedan några år 

gjort regulicra turer på månadafrakter mellan Spanien och franska Medelhafshamnar, 

måst under en längre tid söka frakter på andra orter. Den egentliga 

orsaken till ökningen som tabellen för hufvudstationen utvisar ligger deruti, 

att ett ovanligt stort antal skandinaviska fartyg inkommit med socker från 

Guadeloupe samt äfven med petroleum från Amerika. 

De på distriktet införtjenta bruttofrakterna hafva nedgått, såsom en följd 

af minskningen i antal och tontal; skilnaden mot föregående året utgör ej

267 

mindre än frcs 534,005 = 13.2 %, deraf for de svenska frcs 123,318 = 

14.6 och for de norska frcs 410,687 = 12.0 %. 

InfÖrtjenta bruttofrakter på hufvudstationen ensam hafva i förhållande till 

stigningen i antalet och tontalet för svenska fartyg ökats, nemligen med frcs 

63,105 = 13.6 %, då deremot för de norska en minskning uppstått af frcs 

186,250 = 9.2 % . Att så är förhållandet, oaktadt det ökade antalet fartyg, 

kommer sig derutaf att större delen af de med socker inkomna fartygen varit 

af ringa drägtighet. 

Motsvarande siffror för vicekonsulsstationerna äro särdeles ogynsamma. 

Minskningen för de svenska utgjorde frcs 186.423 = 48.7 % och för de 

norska frcs 224,437 = 19.4 %. 

Resultatet af föregående jemförelser och observationer är att sistförflutna 

året torde stämplas såsom särdeles dåligt för de Förenade rikenas skeppsfart 

på distriktet. 

Denna hamn, som under alla omständigheter erbjuder svårigheter för utfrakter, 

har under året gifvit våra kaptener större sådana än vanligt; bästa 

beviset är, att af de med last inkomna svenska och norska fartygen ej mindre 

än 20 % af de svenska och 46.5 % af de norska afgått i barlast. Det under 

4 månader rådande dåliga helsotillståndet är naturligtvis egentliga orsaken 

till detta förhållande. Med koleraepidemiens utbrott afstannadc till större delen 

alla affärer; exporten måste för en längre tid fullkomligt upphöra, och livad 

som särskildt inverkade känbart på de Förenade rikenas intressen var, att alla 

hamnar i Brasilien och La-Platastaterna stängdes för fartyg kommande från 

franska Medelhafshamnar. En stor del af våra fartyg finna nemligen under 

vanliga förhållanden goda frakter ditåt. Så t. ex. afgingo härifrån till nämnda 

hamnar, innan dessa stränga förordningar kommo till stånd, 46.8 % af å konsulatet 

utklarerade fartyg: de öfriga funno hufvudsakligen frakter på Vestindien, 

samt afgingo en del norr ut med oljekakor. Exporten direkte till norra Europa 

af denna vara tilltager med hvarje år, och utgör numera en vigtig del af platsens 

exportartiklar. 

Fraktnoteringar hafva såsom en naturlig följd af deu dåliga affärsställningen 

varit särdeles låga. 

Träfrakterna från Sverige nedgingo ända till 70 å 74, frän de nordligare 

hamnarna 80 å 85 Frcs, i de flesta fall utan de förut vanliga 5 %. Jern från 

Sverige infördes för 10 å 15 pr ton. Från Kyssland noterades från 80 till 

100 + 5 pr standard, från Finland 85 å 90 + 5 ,%", frän Canada 78 å 80, 

allt i Francs. Vidare betaltes för socker från Guadeloupe-Martinique 40 i 46 

pr ton, araehidenötter, palmkämor etc. från 10 Frcs; Afrika 60 å 70, dito 

från La Platå 97; petroleum från New-York 5 Frcs pr fat, samt korinter 

från Grekland pr ångare 20 + 5 pr ton. 

Härifrån till Brasilien för styckegods betingades 33 å 35 Fres pr ton, 

dito för Haiti 25, för Cuba 21. oljekakor norrut 18 å 22. 

Direkt från Sverige infördes hit:

268 

Dessutom infördes på försök ett mindre parti Eskilstunarakknifvar. 

Ingen direkt import egde rum från Norge. 

Direkte till Sverige utfördes: 

I den allmänna importen till Marseille deltogo de Förenade rikenas fartyg 

som följer: 

samt i exporten: 

Under rubriken styckegoda innefattas följande varor: vin, cognac, likörer, 

vermouth, absinth, ättika, tvål, olja, oliver, konserver, ost, charkuterivaror, legumer, 

makaroni, cement m. m., hvaraf stora qvantiteter utföras. Äfven exporteras 

till Brasilien och La Platå mycket tak- och tegelsten. 

Träimporten under året har ej varit så ringa som man hade anledning 

vänta; den har tvärtom öfverstigit föregående årets med 900 standard, då inalles 

20,000 standard infördes med 93 fartyg mot 19,100 med 97 fartyg år 1883. 

Af dessa 93 voro 51 svenska eller norska, respektive 13 + 38, samt 42 ututländska; 

således falla på de Förenade rikena 54.8 % och på de utländska 

45.2 %.

269 

Med hänsyn till de olika exportländerna visar följande jemförelse att Sverige 

fortfarande innehar främsta platsen: 

Af hela importen har Sverige sålunda lemnat 42.5 %", Ryssland och Finland 

32.5 % oeh Amerika 25 %. Importen från Sverige har sålunda hållit 

sig temligen oförändrad; från Ryssland och Finland har den nedgått med 19.1 

X5 hvaremot importen från Amerika jemnt fördubblats. Från Norge har ingen 

träimport egt rum. 

Ett norskt fartyg med trälast från Sverige förliste på hitvägen. 

Utsigterna för den kommande säsongen äro mörka; högst obetydliga träaffärer 

torde komma att göras. Den beklagligt ringa konsumtionen under sommarmånaderna, 

med anledning af koleraepidemien, har haft till följd att träimportörerna 

ligga med stora lager, som de med svårighet blifva utaf med. 

Byggnadsföretagen här, och ändå mera på kuststräckan Toulon—Menton, äro 

så obetydliga, att följderna ej kunna blifva annat än nedslående. Sedan många 

år tillbaka hafva kuststäderna på nämnda sträcka ej genomgått en sådan kris 

som för närvarande; den hvilar tungt öfver dem alla. Antalet främlingar, som 

besökt dessa trakter det sista året, utgör ej en tredjedel af hvad fallet är under 

normala år. Helt säkert är den sedan länge upphörda koleraepidemien, 

som dock aldrig vidrörde dessa platser, i betydlig grad orsaken dertill. 

Importen af jern uppgick endast till 1,325 tons mot 1,600 år 1883, eller 

20.S % mindre. 

Svensk tjära införes deremot allt mer och mer; såsom synes af furegående 

tablå, exporterades från Sverige direkt hit 4,892 tunnor mot 63 tunnor 1883 

och intet 1882. 

Jag kan tyvärr ej heller i år meddela något nytt angående det i så många 

år påtänkta företaget att upprätta en direkt regulier ångbåtslinie mellan denna 

hamn och det nordligare Europa. Det kan ej vara tvifvel underkastadt, att 

sedan en sådan väl kommit till stånd en mängd nu omöjliga affärsförbindelser 

skulle knytas mellan kringliggande hamnar och Skandinavien. 

Vid hnfvudstationen verkstäldes följande antal af- och påmönstringar: 

Afmönstrade: 

54 norrmän 

31 svenskar 

7 finnar 

7 tyskar 

5 engelsmän 

3 danskar 

2 fransmän 

1 italienare 

P&mönstrade: 

55 norrmän 

34 svenskar 

15 tyskar 

9 fransmän 

9 eDgelsmän 

4 holländare 

4 danskar 

4 amerikanare

270 

1 holländare 3 belgare 

3 finnar 

3 österrikare 

2 italienare 

1 schweizare 

1 grek 

1 rnmänier 

1 mexikanare 

1 sydamerikanare 

1 nordafrikanare 

Det torde vara värdt att uppmärksammas, att antalet utländingar som taga 

hyra ä de Förenade rikenas fartyg tilltager i betydlig grad. Då under år 

1882 32 % af å härvarande konsulat påmönstrade sjömän voro utländingar, 

åtgjorde motsvarande siffra för sistlidna år 40 %. Orsaken härtill är doek 

oftast ej att söka i bristen af skandinaver på platsen, utan har konsulatet vid 

flera tillfällen erfarit, att mången skeppare hellre fyller sitt behof af folk med 

främlingar än med svenska eller norska matroser. Grunden härtill är ingen 

annan än våra matrosers dåliga uppförande, brist på disciplin oeh deraf uppkommande 

svårigheter i alla hamnar. Förhållandet är onekligen att beklaga. 

Antalet rymningar har stigit 105 %, 39 mot 18 år 1883, deraf 21 

svenskar, 14 norrmän och 2 utländingar; ungefär hälften af dessa ertappades 

genom polisens försorg, men de s. k. Brunnera» drifva här allt för fritt sitt 

nesliga yrke för att de ständigt tilltagande rymningarna må kunna med hopp 

om framgång förhindras. 

Antalet besättning utgjorde: 

På hospitalet intogos 27 sjömän, deraf 4 svenskar, 22 norrmän oeh 1 grek. 

ttenom konsulatet blefvo infbrtjenta hyror till följande belopp af svenska 

och norska sjömän hemsända: 

alltså en minskning af Fres 8,413.50, eller öfver 65 %, ett förhållande som 

äfven bekräftar den här ofvan framstälda anmärkningen rörande vårt sjöfolk. 

Under året ingingo till konsulatet: 

Till sjömän adresserade bref ingingo 4,400. 

Af svenska och norska fartyg erlades inom distriktet följande konsulatafgifter:

271 

Stationerna Ägde, La Ciotat, Menton, Ajaceio hafva icke besökts af något 

svenskt eller norskt fartyg. Till Saint Raphael inkom ett norskt fartyg, men 

innan vieekousuln erhållit sin exequatur, hvarför ingen konsulsafgift eriades; 

äfven till Bastia ingick ett fartyg, hvilket qvarlåg vid årets slut. 

Inga köp eller försäljningar af fartyg för svensk eller norsk räkning hafva 

egt ram. 

Jag tillåter mig här meddela, att komitén för upprättandet i Marseille af 

ett skandinaviskt sjömanshem erhållit Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att anordna 

det i min förra rapport omnämnda lotteri, och komma de för utförandet 

af denna plan nödiga åtgärder att med det första vidtagas. Behofvet af en 

dylik inrättning har äfven på senare tider visat sig mera känbart än någonsin 

förut. I medeltal besökes hamnen af 3,000 skandinaviska sjömän, och då dessa 

till större delen vid första steg på land råka i händerna på srunners», af hvilka 

de inlockas på något af de här så talrika nästena, s. k. »boardinghus», för att 

derstädes på alla tänkbara sätt blifva bedragna, så inses lätt hvilket ofantligt 

gagn för vårt sjöfolk ett dylikt hem, väl skött, skulle medföra, hvartill kommer 

att så väl kaptener som besättningar härigenom blefve befriade från de dryga 

utgifter som de nu måste erlägga för shipping-masters. 

Af de under detta konsulat lydande 12 vicekonsulat besöktes 9 af svenska 

eller norska fartyg, nemligen följande, upptagna i ordning efter antalet ankomna 

fartyg. 

Af ofvanstående jemförelse synes att de Förenade rikenas skeppsfart på

272 

vicekonsuls-stationerna, i förhållande till det nästföregående året, varit högst 

otillfredsställande. Minskningen för samtliga hamnarna utgjorde i antalet 25 = 

20.5 % samt i tontalet 13,340.98 = 24 %. 

Gette, som 1883 besöktes af 76 fartyg med en drägtighet af 32,529 tons, 

kan under året uppvisa endast 61 om 26,860 tons, d. v. s. en minskning i 

antalet af 20 % och i tontalet af 174 %. Denna minskning uppkom derigenom 

att den under föregående året lifliga ångbåtsfarten mellan denna hamn 

och Spanien betydligt aftagit. Då under år 1883 34 svenska och norska ångbåtar 

ankommo med vinlaster, har det motsvarande antalet under året nedgått 

till 15, deraf 3 svenska och 12 norska. De i min förra rapport omnämnda 

3 små ångbåtar, 2 svenska och 1 norsk, som under 1883 besökte hamnen 31 

gånger, hafva under året ingått endast 12 gånger. Denna minskning förklarar 

sig derigenom, att, då dessa ångbåtar äro befraktade per månad, befraktaren 

under sommarmånaderna så mycket som möjligt, för karantänernas skull, undvikit 

franska medelhafshamnar. 

Från Sverige infördes till Cette: 

med svenska fartyg 373 standard trä mot 165 standard 1883 

» norska » 302 » » » 339 » » 

tillsammans 675 standard trä mot 504 standard 1883. 

Till Sverige utfördes från Cette: 

med svenska fartyg 435 tons salt, 180 tons vin 

mot 743 » salt, 193 » vin 1883. 

Från Norge infördes: 

med norska fartyg 319 standard trä mot 278 standard 1883. 

Till Norge utfördes: 

med norska fartyg 1,860 tons salt mot 3,975 tons 1883 

» svenska » 42 !> vin >• 64 » » 

Införtjenta frakten utgjorde: 

Port de Bouc besöktes af 13 fartyg om 5,958.65 tons mot 7 om 3,476.25 

tons år 1883. Alla inkommo för salt, hvaraf utfördes med svenska fartyg 

1,750 tons oeh med norska c:a 6,000 tons; härvid införtjenta frakter utgjorde 

respektive Fres 36,500 och 58,650; tillsammans Frcs 95,150 mot 68,500 år 

1883. 2:ne laster gingo direkt till Norge för respektive rederiers räkning. 

Nizza har med 1 svenskt och 5 norska fartyg infört c:a 1,100 standard 

ti mot 1,405 standard 1883, deraf 290 standard från Sverige, 305 fr&n 

Norge, 160 från Kyssland och 345 från Amerika. Införtjenta frakter upp

273 

gingo till respektive Frcs 9,000 och 64,300, tillsammans 73,300 mot 123,075 

år 1883. 

Importen af trä har således nedgått 21.7 %\ hvilket bekräftar den förut 

omnämnda krisens verkningar på byggnadsföretagen i dessa trakter. Alla fartygen 

afgingo i barlast. 

Port Vendres' import med svenska oeb norska fartyg bestod af 632 standard 

trä och 100 standard vin, nemligen 312 standard från Sverige och 320 

standard från Norge, samt 100 tons vin från Spanien med norsk ångare. Härvid 

infdrtjenta frakter belöpte sig till Frcs 47,100 mot Frcs 99,200 år 1883. 

Sistnämnda år infördes 1,170 standard trä, alltså äfven här en minskning af 

46.9 %. Samtliga fartygen lemnade i barlast. 

Toulon besöktes af 5 fartyg om 1,603.50 tons mot 4 om 2,550.21 år 1883. 

Med dessa 5 infördes 845 standard trä samt 300 tons vin, 480 standard från 

Sverige, 130 standard från Ryssland samt 235 standard från Amerika. Bruttofrakterna 

härför uppgingo till Frcs 61,900 mot Frcs 119,800 år 1883. Fartygen 

afgingo i barlast, hvaraf 2:ne direkte till Norge. 

Hyéres som år 1883 innehade 2:dra platsen, har nedgått till den 6:te, 

då under året endast 4 fartyg drägtiga 2,332.3 6 tons besökte hamnen mot 16 

fartyg drägtiga 8,969 tons år 1883. 

Alla 4 inkommo i barlast för att lasta salt, hvaraf utfördes 2,760 tons, 

deraf 335 till Norge för rederiets räkning. 

Tnförtjenta frakter utgjorde Frcs 33,000 mot Frcs 233,700 år 1883. Häruti 

äro ej inbegripna saltlasterna för rederiets räkning. 

Cannes införde med ett norskt fartyg 200 standard trä från Ryssland mot 

463 standard år 1883. Härvid införtjent frakt belöpte sig till Frcs 16,000. 

Affärsställningen är i Cannes liksom på hela kuststräckan mycket dålig. 

Man hade byggt stora förhoppningar på expositionen och dess följder, men 

dessa hafva helt och hållet slagit fel. Dertill kom att en af stadens förnämsta 

bankirfirmor instälde sina betalningar, hvilket hade till följd en mängd mindre 

konkurser. Så följde koleraepidemien, hvilken, ehuru den på intet sätt berörde 

denna plats, säkerligen förorsakat densamma stora förluster genom att derifrån 

afhålla ett stort antal främlingar, som annars bruka öfvervintra der. Alla 

tänkbara mått och steg hafva i sanitärt hänseende blifvit vidtagna, så att sannolikhet 

förefinnes att en epidemi derstädes icke skall kunna fatta fast fot. 

Saint Raphael har besökts af ett norskt fartyg, som tillförde platsen från 

Sverige 357 standard trä, hvarvid införtjentes Frcs 11,700. 

Bastia införde med ett norskt fartyg 120 tons kol från England; bruttofrakten 

härför uppgick till Frcs 6,200. 

Vid Rhoneflodens mynnning har på sista 3 åren uppstått en ny hamn, 

Port Saint Louis-du-Rhöne, eller helt enkelt S:t Louis, som har en stor framtid 

för sig. Genom denna hamn kommer en stor del af Lyons handel att taga 

vägen, oeh stå dessa platser sedan någon tid i regulier ångbåtsförbindelse med 

hvarandra. Hamnrörelsen steg från 1,261 fartyg 1881 till 3,998 år 1883. 

Med anledning af svårigheten att här tidigt nog få statistiska uppgifter 

rörande Marseilles handel oeh sjöfart, har jag ej nu derom kunnat yttra mig. 

Claes G. Peyron. 


Lissabon den 28 mars 1885. 

274 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1884 framgår af följande 

öfversigt: 


tons, hvaraf 74 svenska om 25,614 och 207 norska om 74,014 tons. 

Hela antalet med last afgångna fartyg utgjorde 282 om 91,187 tons, 


Fraktförtjensterna för de svenska handelsoperationer realiserande fartygen 

uppgingo till £ 43,375. 

Af de ofvan anförda 128 svenska fartygen voro 38 ångbåtar. 

De särskildt i Lissabon handelsoperationer realiserande fartygen under svensk 

flagg voro till antalet 61 om 22,971 tons, förutom 15 fartyg om 4,254 som 

dit ankomnio för ordres m. m. 

Fraktförtjensterna för de norska handelsoperationer realiserande fartygen 

belöpte sig till £ 94,074. 

Af de ofvan anförda 321 norska fartygen voro 100 ångbåtar. 

Antalet af särskildt i Lissabon handelsoperationer realiserande fartyg under 

norsk flagg uppgick till 121 om 41,453 tons, förutom 28 fartyg om 11,297 

tons som dit ankommo för ordres m. m. 

Jern- och trävaror. 

Jern och timmer (bjelkar och plankor) utgöra fortfarande de enda varor 

af betydenhet som från Sverige utföras till Portugal, men att med noggrannhet 

uppgifva siffrorna å förstnämnda export låter sig svårligen göra, emedan betydliga 

qvantiteter svenskt jern utan tvifvel hit inkomma efter att hafva blifvit 

omlastade i England eller Hamburg och derför uti statistiska uppgifter förekomma 

såsom af engelskt eller tyskt ursprung. Jern- och stålinförseln under 

1884 anslås till omkring 39,000,000 kilos, hvaraf 3,913,000, såsom införda 

direkt från Sverige, äro kända för att vara af svenskt ursprung. — Svenska

275 

hastskosöm (kommande öfver Hamburg) äro starkt efterfrågade. De på sistföiflutna 

sommars landtbruksutställning härstädes förevisade profven (af Uddeholms 

aktiebolags tillverkning) hafva bidragit att göra dessa söm mer allmänt 

kända. 

Att införseln af svenskt timmer till Lissabon under 1884 visar sig vid 

jemförelse understiga den för 1883 bör i viss mån tillskrifvas stark efterfrågan 

af sämre och till följd deraf billigare svenska varor, särskildt plankor, som 

hufvudsakligen erhållas från Canada, hvaraf följden blifvit, att svenska plankor 

af utmärkt beskaffenhet ej längre röna efterfrågan, hvarför inga prisuppgifter 

dera anföras i denna berättelse. Det klagas allmänt öfver att timmermarknaden 

är mycket belamrad, emedan införseln i hög grad öfverstigcr efterfrågan. 

Under innevarande år utbjudas timmerlaster å marknaden till låga priser 

och man betviflar att de nu gällande — huru låga de än äro — skola hålla 

sig, hvarför föga böjelse till ytterligare affärer märkes. 

Direkta införseln från Sverige under 1884 uppgick till 3,983 bjelkar och 

21,000 tolfter plankor emot 6,288 bjelkar och 25,000 tolfter plankor under 1883. 

Ingen efterfrågan har egt rum å hyflade golf bräder, fönsterbågar och dörrar 

m. m., hvilka ej finna afsättning härstädes. Priserna under 1884 fortforo 

mycket låga, jemförda med 1883 års, eller 10,300 till 11,000 Reis för en 

tolft plankor 14 fot X 9 tum X 3 tum förtullad i land, och 8,800 till 9,500 

Reis långskepps. 

Canadensiska plankor noteras till 8,800 k 9,800 Reis förtullade i land. 

Under 1884 har handeln i allmänhet varit föga liflig, hvilket till stor del 

kan tillskrifvas de stränga och i flesta fall onödiga karantänsåtgärderna, hvilka ej 

blott afhöllo många fartyg från att besöka de portugisiska hamnarna, utan äfven 

betydligt ökade utgifterna för dem som dit anlände genom höjda hamnafgifter 

och förlängda uppehåll i förening med redan förut låga frakter. Såsom exempel 

härå kan nämnas, att fartyg hvilka anlände från England med stenkolslaster 

till hamnarna i norra Portugal tvungos att först gå söder ut till Lissabon, att 

der undergå karantän, och vid flera tillfällen inträffade äfven att norska fartyg 

med laster af klippfisk nekades till och med att undergå karantän, emedan de 

förut anlupit för kolerasmitta misstänkta spanska hamnar. 

Skörden. 

Senaste års hveteskörd var på det hela taget god, oaktadt ojemnheterna i 

årstiderna; men till följd af stark införsel från Förenta staterna odlas detta 

sädesslag i Portugal vida mindre nu än förr. Då stora laster deraf införas 

från Nordamerika och frakterna äro låga, hafva exportörerna föredragit att befrakta 

stora ångare i stället för svenska och norska segelfartyg, hvilka ända 

till för få år sedan ofta hitkommo med hvetelaster från Nordamerika, men numera 

sällan synas till. 

Under 1883 förärade en för sina berömvärda sträfvanden i filantropisk 

och patriotisk riktning känd svensk privatman portugisiska regeringen ett visst 

kvantum svenskt utsädeshvete, att dermed anställa komparativa försök. Detta 

hvete blef mot slutet af 1883 och under hela året 1884 vid kongl. landtkruksskolan 

La Granja, nära Cintra, underkastadt rön samtidigt med portugisiskt 

hvete, och voro resultaten på det hela fördelaktiga för det svenska sädesslaget, 

hvilket under ogynsamma väderleksförhållanden gaf 11 hektoliter per 

hektar, eller något öfver medelafkastningen. Det svenska hvetet vägde 762 

grammes per liter, det portugisiska 750. 

Det under våren 1884 sådda svenska hvetet visade sig vara särdeles produktivt 

och stod bättre emot hetta och torka än emot fukt.

276 

Vinskörden 

under år 1884 var ovanligt ymnig, till följd hvaraf ett större antal svenska 

fartyg befraktades under nämnda år än under de närmast föregående. Fem 

svenska och ett norskt ångfartyg göra för det närvarande reguliera turer mellan 

Lissabon och Bordeaux, förutom andra tillfälliga svenska och norska ångare till 

samma eller andra franska hamnar, alla med laster af billiga vinsorter, hvilka, 

efter att i Frankrike hafva undergått blandning och minskning i styrka, säljas 

till priser vida högre än de som kunde betingas äfven af finare vinsorter, hvilka 

exporteras direkt från Portugal. — 1884 års direkta vinutförsel från Oporto 

till Sverige utgjorde omkring 573 pipor. 

Salt. 

Skörden omkring Lissabon var temligen gifvande och af god beskaffenhet, 

hvarför priserna nedgått till 1,800 reis per moy långskepps. — Under sommaroch 

höstmånaderna voro de omkring 100 reis högre. — Saltutskeppningen från 

Lissabon var dock ej betydlig, ty så väl der som i S:t Ybes tryckes marknaden 

af den allt mer och mer uppspirande spanska saltindustrien, att ej tala om den 

minskade saltförbrukningen i Norge. Utförseln från S:t Ybes till Sverige och 

Norge under 1884 var äfven betydligt mindre än under 1883 och utgjorde i 

svenska fartyg 14,133 och i norska 60,025 moy, tillsammans 5 /« af hela saltexporten 

från S:t Ybes. 

Priserna derstädes äro 1,500 reis per moy långskepps, hvilket, ehuru såsom 

vanligt högre än i Lissabon, dock är lågt. 

Omkring 100,000 moy funnos i upplag vid årets slut, hvilket är mer än 

dubbla behållningen under förutgående år och antyder att priserna fortfarande 

äro låga. 

Kork. 

Utförseln till Sverige var i medeltal ungefär densamma som under föregående 

åren och priserna hafva äfven varit de normala. Beträffande denna 

vara, hvilken i likhet med vin varierar mycket, allt efter beskaffenheten, torde 

prisnoteringar endast vara vilseledande. 

Den svenska och norska skeppsfarten har ökats å S:t Vincent, dit under 

årets lopp ankommo 6 svenska fartyg om 2,623 och 48 norska om 22,283 

tons emot 5 svenska om 2,059 och 26 norska om 13,542 tons under 1883. 

Detta gynsamma resultat kan uteslutande tillskrifvas den ökade stenkolsutförseln 

till nämnda ö. 

Under 1884 utgjorde stenkolsutförseln till Lissabon i svenska fartyg endast 

3,683 och i norska 6,467 tons emot respektive 3,023 och 16,700 tons under 

1883. 

Kolfrakterna från England äro särdeles låga — omkring 6 sh. 6 d. per 

ton — och denna trade ligger nästan uteslutande i engelska händer och drifves 

med engelska fartyg. 

Den länge tillämnade och af behofvet högeligen påkallade förbättringen af 

Lissabons hamn är sannolikt uppskjuten under ytterligare ett år, emedan man 

här högst ogerna vill ådraga landet stora och ökade utgifter under närvarande, 

på det hela ogynsamma finansiella tider. 

Någon finansiel kris har icke inträffat, ej heller väntar man någon. Det 

oaktadt hafva de portugisiska fonderna nyligen fallit betydligt, hvilket till stor 

del kan tillskrifvas tvisterna om de främmande aktieegarnes i portugisiska hnfvudjernbanan 

rättigheter, hvilka förekommo sistlidne höst (vid tidpunkten dä 

ett nytt statslån upptogs) och inverkade skadligt på landets kredit.

277 

Den sedan någon tid vidtagna hamnbyggnaden i Oporto fortskrider raskt 

och kommer sannolikt att mycket bidraga till handelns och skeppsfartens utveckling 

derstädes. 

Hamnarna uti distriktet besöktes under 1884 af 5,3-11 fartyg i långsjöfart, 

hvaraf 2,803 ångbåtar. 

Sammanlagda värdet af införseln under året utgjorde 35,342,671,000 reis 

emot 35,159,337,000 reis under 1883. 

Till ledning för svenska skeppsredare får generalkonsulatet notera följande 

under året i parti afslutade frakter: 

Salt 

från Lissabon till 

Från S:t Ybes till 


Mineral och Fosfat 



Kork 

från Lissabon till

278 


Hafre 


Styckegods 


Akyab (provinsen Aracan) den 4 mars 1885. 


Otto Steenbock. 

Intet svenskt fartyg besökte distriktet under år 1884; deremot ankommo 

4 norska fartyg, hvilka hiirstädes intogo 4,999 tons ris. År 1883 besöktes 

distriktet af 4 svenska och 14 norska fartyg, lastande tillsammans 23,196 

tons ris. 

Den förnämsta handelsartikeln på platsen är fortfarande ris, hvaraf exporten 

under året till Europa utgjorde 85,241 tons och till indiska hamnar 

30,328 tons. Medelpriset för ris var omkring 4 sh. 6 d. pr cwt fritt om 

bord, medelfrakten för ångfartyg omkring 2 £ pr ton och för segelfartyg 1 

£ 15 sh. 

Någon direkt handelsförbindelse har icke heller under detta år egt rum 

mellan denna hamn och de Förenade rikena. 

G. Ruckert.

Hela antalet till distriktet ankomna svenska fartyg utgjorde således 273 

om 93,995 tons, deraf 92 ångfartyg om 56,933 tons. 

Under är 1883 uppgick hela antalet till distriktet ankomna svenska fartyg 

till 272 om 83,316 tons, deraf 77 ångfartyg om 47,253 tons. 

Under är 1884 köptes eller såldes intet svenskt fartyg i distriktet. 

Följande siffror utvisa svenska och norska skeppsfartens omfång på Skotland 

under 1884: 


Leith den 27 mars 1885. 

279

Under 1884 förliste i skotska farvatten 1 svenskt och 8 norska fartyg. 

Hela antalet till distriktet ankomna norska fartyg utgjorde 1,739 om 

397,571 tons, deraf 265 ångfartyg om 85,313 tons. 

Under år 1883 uppgick hela antalet till distriktet ankomna norska fartyg 

till 1,959 om 429,466 tons, hvaraf 181 ångfartyg om 61,616 tons. 

Under 1884 inköptes för norsk räkning 6 fartyg om 3,815 tons och 

såldes 1 om 389 tons. 

280

281 

Bilagorna n:o 1 och 2 (sid. 293 och 294) visa huru den svenska och 

norska skeppsfarten var fördelad på Skotlands särskilda hamnar. 

Antalet britiska och andra nationers fartyg, som under 1884 ankomnio 

till skotska hamnar från utlandet och britiska besittningar uppgick till 7,173 

om 3,073,561 tons, af hvilka 

Vid hufvudstationen 

påmönstrades 6 man på svenska fartyg 

» 47 » norska B 

afmönstrades från svenska fartyg 6 man 

» » norska » 38 i 

rymde från svenska 3 man 

» s> norska 13 » 

Genom konsulatet hemsändes för svenske sjömän kr. 4.293 och för norske 

kr. 4,419. 

Som frivilliga bidrag till sjömansmissionen i Leith inkom £ 27 5 sh. 6 d. 

och som bidrag till svenska kyrkan i London uppbars i distriktet under året 

af svenska fartyg £ 25 7 d. 

De vid konsulatet för statens räkning af svenska och norska fartyg uppburna 

konsulatsafgifter utgjorde: 

för 1883 £ 913 3 sh. 6 1 /2 d. och 

» 1884 » 868 5 sh. 4 d. 

Under året ankomnio till konsulatet 1,080 skrifvelser och afsändes 1,222. 

Konsulatets utgifter for förliste, sjuke och nödlidande svenske och norske 

undersåtar uppgingo till £ 238 6 sh. 6 d., hvaraf £ 18 4 sh. 6 d. för 

svenskar och £ 220 1 sh. 9 d. för norrmän. 

Under 1884 ankommo till hufvudstationen 3,194 sjömansbref. 

Frakter. 1884 var här ett för skeppsfarten särdeles ogynsanit år, i det 

frakterna voro ytterst låga. 

Tabellerna n:o 3 och 4 gifva en öfversigt öfver de här noterade frakterna. 

I min vördsamma fjolårsrapport framhöll jag vigten af att fä upprättad — 

liksom nu redan är förhållandet med hänsyn till södra Norge och Göteborg —

282 

en regelbunden ångbåtskommunikation mellan vestra Norge och Skotland. Då 

en sådan fortfarande saknas, ehuru Norges vestkust genom dess korta afstånd 

från Skotland specielt synes egnad att upprätthålla en handelsförbindelse med 

sistnämnda land, tillåter jag mig att komma tillbaka till denna sak. 

Enligt vieekonsulns i Grangemouth i hans fjolårsrapport framstälda åsigt 

torde det numera, sedan Trondhjem genom en jernväg satts i förbindelse med 

det inre af Sverige och derigenom blifvit en vigtig utskeppningsort för trävaror, 

icke komma att saknas trafik för en ångbåtslinie mellan hamnar vid Firth of 

Forth — förnämligast Grangemouth och Leith — och Trondhjem med Bergen, 

Aalesund och Christiansund som anlöpningsplatser. Man skulle kunna räkna 

dels på trävarutransport från Norge till Firth of Forth, dels på en betydlig 

koltransport från Skotland till Norge. Förhållandet skulle i detta fall komma 

att gestalta sig på samma sätt som vid upprättandet af den nu befintliga ångbåtskommunikationen 

mellan hamnar vid Firth of Forth och Göteborg. Innan 

denna kom till stånd, var kolexporten härifrån till nämnde stad mycket ringa, 

men förökades sedan, så att den nu är högst betydlig. Öfriga varor, som exporteras 

till vestra och norra Norge, äro isynnerhet tack- och stångjern, jernplåtar 

och andra jernsaker samt socker, sirap, parafinolja m. m. — Förutom 

trävaror består importen hufvudsakligen af hafre, sill och annan salt fisk, guano 

och hvaltran. 

En sådan ångbåtsförbindelse skulle tvifvels utan också gifva uppslag til! ett 

långt lifligare utbyte af de båda ländernas råprodukter och fabriksalster än 

under nuvarande förhållande. Härtill kommer den ingalunda ovigtiga omständigheten, 

att transport af varor från norra och vestra Norge till Irland sker 

lätt och billigt via Skotland. 

Vidare skulle ifrågavarande linie i nämnvärd mån föröka persontrafiken 

mellan Skotland och Norges vestkust. Leiths betydelse för denna trafik har 

man också börjat inse här. Åtskilliga skotska bolag lära umgås med planen 

att upprätta en ångbåtslinie mellan Leith och Norges vestkust. För oss skulle 

ju ett dylikt steg vara mycket fördelaktigt, men ännu gagneligare skulle det 

vara, om en dylik kunde komma till stånd med våra egna skepp, hvilka, som 

bekant, åtnjuta stort anseende som passagerarefartyg. Upprättandet af reguliera 

turer på Storbritannien med snabbgående ångare och uppförandet af passande 

hotell och sommarbostäder för främlingarnes beqväinlighet äro säkerligen de 

första vilkoren för en förökning i de resandes antal från England och Skotland. 

En liflig samfärdsel med sistnämnda land skulle derjemte blifva ett medel 

att bättre lära känna hvarandras förhållanden, en omständighet, hvaraf vi isynnerhet 

kunde draga stora fördelar. På grund af den höga ståndpunkt, hvartill 

näringarna kommit i Skotland, kunde det i många afseenden tjena oss till 

mönster, på samma gång som våra länder, när skottarne lärt känna dem, utan 

tvifvel kunde blifva ett icke obetydligt fält för skotsk verksamhet. Hvilken 

stor fördel skulle det icke vara för oss, om skottarne, som icke finna användning 

för sina hopsparade kapital i sitt eget land, och som derför placera milliontals 

pund sterling i utlandet, isynnerhet Amerika och de långt aflägsna britiska 

kolonierna, också kunde förmås att nedlägga kapital i nyttiga företag i Sverige 

och Norge. 

I samband med hvad jag här yttrat om nya ångbåtslinier tillåter jag mig 

att tillägga, att ett liknande förslag är väckt af generalkonsul Christophersen i 

hans rapport af den 8 Maj 1884. Han föreslår upprättandet af en ångbåtslinie 

mellan Belgien och Norges vestkust med det något utanför denna route 

liggande Leith som anlöpningsplats.

283 

Handel och näringar. 

Liksom 1884 var ett ogynsamt år för skeppsfarten, så var det äfvenledes 

så för handeln genom de billiga och städse sjunkande prisen på de flesta varor. 

Trävaror. Vid årets början funnos betydliga lager af trävaror i de flesta 

skotska hamnar, hvilket jemte den jemförelsevis ringa efterfrågan hade till följd, 

att priserna voro låga under hela året. 

Angående trävarahandelns framtida ntsigter skrifver vicekonsuln i Grangemouth, 

att på grund af de större svenske trävaruexportörernas bemödanden att 

inskränka exporten tecken redan visa sig till en större efterfrågan och stegring 

i prisen, emedan köpmännen i utlandet icke längre befara en allt för stor tillförsel 

från Sverige och Norge. 

Tabellen n:o 5 utvisar så väl prisen på trävaror som på de förnämsta import- 

och exportartiklar. 

Enligt britiska Statistiska Byråns uppgift importerades till Skotland under 

1884 från de Förenade rikena: 

Största delen af hit importerade huggna trävaror består af pitprops. 

Då, som bekant, den betydliga tillverkningen af pitprops i hög grad bidrager 

till att ödelägga våra skogar, emedan årligen nedhugges ett långt större 

antal unga träd än som är nödvändigt för skogens rensning och utgallring, 

och många skogsmarker derigenom alldeles ödeläggas samt intet göres för att 

åter bekläda dem med skog, är man väl fullt berättigad att påstå, att den 

stora pitpropsexporten till Skotland icke inbringar oss någon fördel, utan snarare 

länder oss till stor skada. Härtill kommer vidare, att det pris, som här erhålles 

för pitprops, är till den grad lågt, att skogsegaren ofta icke en gång får 

tillräcklig ersättning för arbetet med afverkniDgen och transporten till närmaste 

afsättningsort och således litet eller intet för sjelfva skogen. 

Vicekonsuln i Charlestown, som i sin årsrapport starkt betonar den förlust, 

som den ofantliga exporten af pitprops tillfogar våra länder, uppgifver att 

priset här på lång pitprops, 3 tum i toppen i genomskärning, var 4 sh. pr 

100 fot och för kort 3 sh. 6 d. pr 100 fot. Härifrån afgår 1 sh. 3 d. för 

frakt, förutom kommission och assurans. Nettobehållningen för utskepparen 

hemma blir alltså mycket ringa. Han anför vidare, att det ofta inträffar att 

våra skogsegare icke få mera än 5 i 6 kronor för ett lass pitprops (i medeltal 

225 å 250 längdfot), som det ofta dröjt två dagar att hugga och köra till 

närmaste lastageplats. 

Hvad som i fjol också bidrog till framkallandet af det låga priset var 

det ovanligt stora qvantum skotsk vara, som bragtes på marknaden, i det nemligen 

ett stort antal träd af den mängd skog, som nedblåste under de svåra

284 

stormarne i Skotland 1883, användes till pitprops. Änskönt marknaden var 

öfverfyld och man här var obenägen att sända order på pitprops till Sverige 

och Norge, utskeppades likväl hit i konsignation stora qvantiteter, hvilka sedan 

måste säljas till hvilket pris som helst, hvarför varans värde än ytterligare 

sjönk. 

Ehuruväl det är fråga om att i kolgrufvor ersätta pitprops med jernstänger, 

torde dock den tid vara aflägsen, då Storbritannien kan undvara vår pitprops. 

Vi äro väl derför i viss mån herrar öfver ställningen och kunna sjelfva bestämma 

priset, men detta kan naturligtvis endast ske genom en förminskning i exporten. 

Följden af ett sådant steg skulle blifva en förhöjning i priset, så att våra 

exportörer kunde skörda en långt större vinst än nu, på samma gång som 

skogen sparades. 

När, såsom vi sett, exporten af pitprops — trots handeln dermed är föga 

lönande och trots den ruinerande följden af en öfverdrifven afverkning — är 

så stor, synes detta vara det mest slående bevis på, i huru hög grad skogshushållningen 

och landtbruket, hvilka ju på de flesta ställen i våra länder äro 

oskiljaktigt förenade, äro i saknad af kapital och kredit. Det är väl också 

bristen härpå som tvingar jord- och skogsegare att nedhugga skogen för att 

skaffa nödvändigt kapital till rörelsen. Det förefaller mig derför, att det bästa 

sätt, hvarpå vi kunna hindra »öfverexport» af trävaror och sätta våra skogsegare 

i stånd att uthärda ogynsamma konjunkturer utan att nödgas sälja timmer 

till hvilket pris som helst, torde vara att skaffa dem kredit genom införandet 

af det i Storbritannien och Irland i min vördnadsfulla rapport af den 19 november 

1884 omhandlade lånesystem, de s. k. »improvenient loans», hvarigenom 

landtbrukaren sättes i tillfälle att erhålla lån till verkställande af nyttiga och 

lönande förbättringar på sin egendom. 

Lyckades man att genom detta lånesystem befordra värt landtbruk, så 

skulle man dermed förmodligen icke allenast vinna att skogen räddades från 

en allt för hänsynslös afverkning af timmer till export, utan också från annan 

ödeläggelse, t. ex. ett öfverdrifvet kreatursbetande, slösaktigt bruk af trävirke 

till byggnadstimmer, bränsle och gärdesgårdar. Det är, som bekant, missbruk 

af denna art som i långt högre grad än afverkningen af exporttimmer förorsakar 

skogens ödeläggelse. 

Genom antagande af berörda lånesystem torde också det motstånd, som nu 

gör sig gällande emot en tidsenlig skogslagstiftning, så småningom försvinna. 

Landtbrukare och skogsegare skulle, om de på annat sätt än genom skogens 

nedhuggning kunde skaffa penningar till sin rörelse, förmodligen blifva mera 

benägne än nu att ingå på en inskränkning i den obegränsade rätten att efter 

behag förfoga öfver sin skog. 

För hyflade trävaror är Skotland fortfarande en dålig afsättningsort. 

Importen af snickerivaror från oss är så godt som ingen. Att det likväl 

här kunde blifva en marknad härför, framgår deraf, att det importeras till 

Glasgow icke så obetydliga qvantiteter dörrar, fönsterramar och andra snickerivaror, 

förfärdigade af »yellow pine» från Kanada. — Vicekonpuln i Grangemouth 

anför, att han, trots det anseende hvari den kanadiska varan stode i 

Skotland, icke tviflar på att så väl i Glasgow som andra större skotska städer 

våra snickerivaror skulle kunna få god afsättning, om blott våra större fabrikanter 

engagerade agenter för att skaffa dem insteg på härvarande marknad 

samt sände prof af sina alster hit. 

Det torde här förtjena att anmärkas, att jag under expositionen af skogsprodukter 

i Edinburgh förliden sommar ofta tillspordes, hvarför man från Sverige 

och Norge icke hade utstält färdiga träbyggnader. Man antog nemligen, att i

285 

följd af härvarande höga arbetslöner det skulle betala sig att importera sådana 

från våra länder. Isynnerhet framhöll man, att om vi kunde leverera jagthyddor 

af trä till ungefär samma pris som sådana af jern, så torde de få afsättning 

här. 

Från Uddevalla tunnfabrik voro på expositionen utstälda silltunnor af björk, 

förfärdigade efter skotskt mönster, hvilka tilldrogo sig mycken uppmärksamhet. 

Största delen af de i Skotland använda silltunnor tillverkas af sillhandlandena 

sjelfva. På detta sätt äro de i stånd att hela året om sysselsätta de arbetare, 

som de under fisketiden ovilkorligen behöfva. Det kan derför endast när sillfisket 

är ovanligt rikt blifva fråga om någon betydlig import af tunnor. Då 

det i lag är stadgadt hvilka dimensioner tunnorna måste hafva. kan det naturligtvis 

blott blifva tal om afsättning, om de uppfylla de föreskrifna vilkorcn. 

Förbrukningen af staf till silltunnor är betydlig i Skotland. Om svensk 

och norsk björkstaf anför vieekonsuln i Fraserburgh i sin årsrapport, att den 

allt mera och mera undantränges af inländsk, emedan denna tillverkas med 

större omsorg. Det är endast genom en noggrann tillverkning och strängt 

iakttagande af erforderliga dimensioner som vi kunna med framgång täfla med 

skotsk vara. 

De på den internationella expositionen af skogsprodukter utstälda frön och 

plantor af furu och gran fråu Sverige och Norge vunno mycket bifall, hvarför 

jag antager att Skotland kunde blifva en afsättningsort så väl härför som för 

åtskilliga af våra sades- och gräsfrösorter, derest kännedom om deras utmärkta 

egenskaper blefve allmänt spridd bland skotske landtbrukare. I detta ändamål 

innehåller äfven Januarinumret i är af den i London utkommande 3>Forestry 

Journal» en artikel, behandlande skandinaviskt frö. Flere svenske och norske 

jägmästare och fröhandlande hafva beslutat att hitsända plantor och frö till utdelning 

bland skotske skogsegare och landtbrukare. Äfven om försöken härmed 

skulle leda till ett lyckligt resultat, skola vi dock knappast kunna räkna 

på någon marknad här, så vida icke våra exportörer af plantor och frö genom 

duglige agenter söka att skaffa dem afsättning. 

I min fjolårsrapport omnämnde jag, att till Leith införas icke obetydliga 

qvantiteter torfströ, som användes till strö under hästar och boskap. Under 

1883 varierade prisen härpå i Leith mellan 26 och 30 sh. pr ton. 

Jag tillåter mig att komma tillbaka till denna sak, emedan jag håller före, 

att vi från de torfmossar, som ligga i närheten af kusten, borde kunna producera 

och hit exportera torfströ lika billigt som tyskarne och derigenom framkalla 

en inkomstbringande sysselsättning i många af våra bygder, der det nu 

kanske icke är så lätt för befolkningen att få arbete. Då anläggningen af 

fabriker för tillverkning af denna vara icke fordrar stora kapital och sjelfva 

fabrikationen är lätt, har man väl all anledning förmoda, att man härigenom 

borde lyckas att åstadkomma en ny förvärfskälla i våra länder. 

Införseln af fisk från Norge till Skotland uppgick under 1884 till 7,749 

tunnor sill och 550 tons klippfisk. 

Emedan konsumtionen af saltad och torkad fisk icke är betydlig i Skotland 

— en naturlig följd af britiska folkets vana att nästan uteslutande förtära 

fisk i färskt tillstånd —, kunna vi icke här räkna på någon större afsätt-

286 

ning af salt fisk. Det är t. o. m. forenadt med icke ringa svårigheter for 

skottarne sjelfva att omsätta det betydliga qvantum salt sill, som årligen tillverkas, 

isynnerhet sedan Ryssland höjt införseltullen på sill. De skotske fiskhandlandenas 

uppgift synes nu gå ut på att inom sjelfva Storbritannien finna 

afsättning för sillen i färskt tillstånd. 

Att exportera färsk fisk synes mig vara en sak som äfven förtjenar vår 

uppmärksamhet, emedan vi först derigenom skola blifva i stånd att utveckla 

vårt fiske och draga tillbörlig nytta af de stora rikedomar, som finnas i de 

haf, som omgifva våra vidsträckta kuster, hvilket nu är omöjligt, så länge som 

exporten af salt fisk är så begränsad. 

Att frakta färsk fisk t. ex. från Bohuslänska skärgården, Lofoten eller 

Finnmarken till Storbritannien eller andra nordeuropeiska länder måtte väl icke 

vara forenadt med oöfvervinneliga svårigheter, då man numera kan transportera 

färskt kött från Australien till Storbritannien. Det förefaller mig att det skulle 

vara af stor vigt för sakens befrämjande, att personer, nöjaktigt bevandrade 

i allt som rör vår egen fiskerinäring, skickades till utlandet för att der studera 

så väl de vigtigaste afsättningsorterna för färsk fisk som sättet att transportera 

den från sjelfva fångstorten till marknadsplatsen. 

Afven i allmänhet gäller det för oss att förvärfva oss insigt i sättet att 

transportera födoämnen i färskt tillstånd. För att visa huru vigtigt detta är, 

tillåter jag mig att anföra, att det nu är fråga om att med skepp, försedda 

med »refrigerators», frakta mjölk och grädde från Holland till britisk marknad, 

liksom det äfven nu är tal om import deraf från våra länder till Storbritannien. 

Afkastningen af skotska fisket under 1883 uppgick till: 

Salt fisk: 

Såld färsk fisk: 

Det skotska »Board of Fisheries» uppgift öfver af kastningen af 1884 års 

fiske är ännu icke utkommen, men påstås den vara större än af 1883 års fiske. 

Som bekant, utgör sillfisket Skotlands förnämsta fiske. Anmärkningsvärdt 

är, att detta just under de 10 sista åren — således under den tid, då sillen 

försvunnit från kusterna — nått sin höga utveckling. Hos oss är deremot 

förhållandet helt motsatt, i det vårt sillfiske på många ställen så godt som 

upphörde när sillen drog sig tillbaka. Det påstås så godt som enstämmigt, 

att grunden till dessa stora framsteg i Skotlands sillfiske är, att fisket, som 

förr uteslutande idkades med små båtar vid kusten, nu öfvergått till ett fullständigt 

hafsfiske, som bedrifves med stora sjögående fartyg, så att fiskarena 

äro — så till sägandes — i stånd att uppsöka sillen, der den finnes. — Afven 

i annat fiske måste öppna båtar gifva vika för stora sjögående fartyg. Så t. ex. 

är antalet af de i det dagliga fisket använda xångtrawlers» ständigt i tilltagande. 

Det stora skotska sill-, torsk- och långafisket idkas till största delen utanför 

territorialgränsen. Belgiska, holländska och franska fartyg äro sysselsatta i 

det betydliga fiske, som eger rum längs Skotlands östkust och utanför Shetlandsöarna. 

Särskildt anser jag mig böra framhålla fisket utanför sistnämnda

287 

öar, emedan det, sedan shetländarne begynt att skaffa större sjögående fartyg, 

blifvit af synnerligt stor betydelse. Medan det på Shetland 1877 blott fans 

3 däcksfartyg, steg antalet 1883 till 240. Engelska, skotska oeh irländska 

fartyg, sysselsatta 1882 med sillfiske vid anförda öar, voro 372 oeh 1883 792, 

af hvilka 710 voro däeksfartyg och 82 små fartyg. Fisket började i Lerwieks 

»section» i juni och varade till midten af september. Fångsten var år 1883 

i medeltal 242 »erans» för hvarje båt. 

Då vägen till Shetlandsöarna från flere punkter af våra kuster, specielt 

Bergen, Haugesund oeh Stavanger, är kortare än från Skotlands södra kust, 

England, Frankrike och Holland, hvilka länders fiskare, såsom anförts, med 

större sjögående fartyg deltaga i sillfisket utanför berörda öar, förekommer det 

mig högst naturligt, att också våra fiskare deltaga i detta fiske. Skulle det 

icke vara fördelaktigare, att vi anskaffade passande fartyg för att fiska vid de 

närliggande Shetlandsöarna och utanför Skotlands kust än att utrusta kostbara 

expeditioner till det fjerran liggande Island? 

I min vördsamma rapport af den 22 augusti 1883 rörande Skotlands 

fiskerier, tillät jag mig att påpeka vigten af att följa skottarnes exempel att 

skaffa stora däcksfartyg, passande för hafsfiske, enär vi först härigenom och 

genom att skaffa en större marknad för färsk fisk i utlandet skola blifva i tillfälle 

att sysselsätta våra fiskare hela året rundt och således skapa, liksom man 

gjort i Skotland, ett verkligt fiskarstånd, som uteslutande egnar sig åt sitt 

yrke. Såsom saken nu är, idkas vårt fiske, förutom i Bohuslän, af personer 

som äro till hälften fiskare och till hälften landtbrukare, hvilket naturligtvis 

har till följd ett vanskötande af båda näringarna. 

Förutom hvad jag yttrat i tidigare rapporter angående propositioner till 

parlamentet om statslån till skotska »krofters» för anskaffandet af sjögående 

fiskarfartyg, tillåter jag mig att tillägga, att för det irländska fiskets befrämjande 

fiskare i Irland redan för flera år sedan kunde erhålla lån af staten. 

Det belopp, som hos oss staten i sådant fall behöfde utlåna, torde näppeligen 

blifva så stort, som man vid första påseendet skulle förmoda. Om vårt 

hafsfiske blefve lönande, skulle kapital säkerligen strömma till denna näringsgren 

liksom fordom till skeppsfarten, medan den var inbringande. Våra banker 

skulle, om en gång ett lagstadgande beträffande inteckning i fartyg antoges, 

bevilja fiskare lån på billiga vilkor till byggande af sjögående fartyg. Staten 

skulle säkerligen endast behöfva att taga initiativet för att vi skulle kunna få 

en större fiskarflotta. 

Jag anser mig här böra anmärka, att det är just genom lån som den britiska 

staten gjort så mycket för näringarnas befrämjande. Sålunda har den 

genom de förut omhandlade »improvement loans» under åren 1846 —1884 kommit 

det irländska landtbruket till hjelp med öfver £ 7,300,000. Det är också 

på detta sätt som de flesta städer i Storbritannien och Irland fått sina stora 

dock- och hamnanläggningar och Skotland sina små fiskehamnar. Lånen förräntas 

och inbetalas sedan genom att pålägga fartygen hamnafgifter, en skyldighet 

som de skotske fiskarena äro mera än villige att ikläda sig, emedan de 

anse denna börda för liten eller ingen i proportion till de dermed förenade fördelarne. 

I en föregående rapport har jag visat, att det i Storbritannien oeh Irland 

finnes särskilda institutioner, de s. k. »Land Commissioners» för England och 

Skotland samt »the Board for Public Works» i Irland, hvilka hafva att noga 

öfvervaka användningen af de lån, som staten beviljar till offentliga arbeten och 

näringarnas befordran. 

När den rika storbritanniska staten blott under form af lån ser sig i

288 

stånd att understödja näringarna, sä är väl detta förfaringssätt så mycket mera 

af behofvet påkalladt i våra länder, der statens förmåga att genom bidrag utan 

återbetalning bistå näringarna är jemforelsevis ringa, hvaremot dess förmåga att 

genom lån lemna hjelp är högst betydlig. 

Huru nyttigt skulle det t. ex. ieke vara att använda större summor till 

uppmätning af våra hafsbankar för att sätta våra fiskare i stånd — liksom de 

skotske — att idka ett större hafsfiske och för att få det vigtiga trawlfisket 

infördt hos oss, äfven om utgifterna vid uppmätningen skulle i en eller annan 

form falla på sjelfva fiskerinäringen. 

Vi hafva förut visat, att skotska laxfisket inbringar ungefär S. 350,000 

om året. Det öfverstiger således 2 ä 3 gånger Sveriges och Norges hela afkastning. 

— Orsaken till skotska laxfiskets öfverlägsenhet öfver vårt är väl 

icke allenast att det är bättre skyddadt, utan också att det icke finnes så stora 

naturliga hinder i vägen för laxen att komma upp för elfvarne som i våra länder. 

Härtill kommer, att de skotska äro långt gynsammare än våra för yngelutkläckning. 

Dessa hinder kunna emellertid delvis undanrödjas genom anläggning 

af laxtrappor och utkläckningsapparater. För att upphjelpa vårt laxfiske 

till samma ståndpunkt som skottarnes borde icke staten i de trakter, der befolkningen 

sjelf saknar nödvändiga medel, bevilja lån till anläggning af sådana? 

Jagten i Skotland är en betydlig och inbringande näringskälla. Arrendeinkomsterna 

för jagtmarker — hufvudsakligen bortarrenderade till rike engelsmän 

— anslås till £ 400,000 årligen. Härtill komma de talrika marker, 

på hvilka jagten idkas af egarne sjelfva, och som förmodligen skulle inbringa 

mera än £ 400,000 om de vore utarrenderade. Man har ofta klagat öfver 

att för stora arealer här brukas till jagtmarker, och att flere kunde dels uppodlas, 

dels tjena till betesmarker för får. Af den rapport, som den i sin tid 

tillsatta 2>krofters»-kommissionen afgaf, framgår emellertid, att denna klagan är 

i hög grad öfverdrifven, emedan markerna i fråga äro föga lämpliga till uppodling. 

Använda till jagt, utgöra Skotlands vidsträckta utmärker, mossar och 

myrar en stor inkomstkälla för landet icke allenast för sjelfva egaren, utan 

också för allmänheten, som under jagttiden har åtskilliga lönande sysselsättningar. 

Då naturförhållandena på många ställen i våra länder icke äro så 

olika Skotlands, och vi ega stora sträckor, som icke äro lämpliga till annat än 

jagtmarker, BkuIIe det då icke också vara möjligt för oss att förbättra denna 

näringsgren, så att vi kunde bortarrendera jagtterrängen till främlingar, liksom 

vi nu göra med våra laxelfvar, och sålunda skaffa oss en ej obetydlig inkomstkälla? 

Det villebråd, som hufvudsakligen jagas i Skotland, är grouse och hjort, 

af hvilka den förstnämda intager den förnämsta platsen. Som bekant finnes 

icke grouse hos oss. Försök hafva gjorts att infora den till södra Sverige, 

men mig veterligen utan framgång. Detta hindrar emellertid icke dess införande 

till vestra Norge, der klimatet och andra förhållanden äro så lika Skotlands. 

När grousen trifves t. ex. på Orkney- och Shetlandsöarna, på hvilka 

senare den med framgång införts på sista tiden, är man väl fullt berättigad att 

antaga, att den också skall trifvas på det gent emot liggande Jaaderen, som 

med sina nära nog snöfria vintrar och stora, ljungbeväxta sträckor tyckes uppfylla 

vilkoren för grousens tillvaro. Då resan mellan Leith och Stavanger kan 

med en snabbgående ångare tillryggaläggas på 30 timmar, kan väl icke afståndet 

afskräcka engelsmännen från att arrendera jagtmarker på Jaaderen. Lik-

289 

som det i Skotland varit lätt att öfverflytta grouse frän ett distrikt till ett 

annat, bör det heller ieke vara synnerligen svårt att fä antingen foglar eller 

ägg transporterade till våra länder. 

Det påstås, att det icke heller borde vara förenadt med stora vanskligheter 

och omkostnader att från Skotland importera hjortkalfvar till de trakter af 

våra länder, t. ex. Norges vestkust, der denna djurart trifves, men hvarest den 

genom ett oförståndigt jagande är så god t som utrotad, och hvarest det följaktligen 

skulle vara af största vigt att få den införd å nyo. I vissa jagtdistrikt 

i Skotland tilltager hjorten så hastigt, att man trots det betydliga antal, som 

årligen skjutes, nödgas af brist på bete nedslagta 3 ä 4 månaders gamla kalfvar. 

Sådana kunde följaktligen säkerligen erhållas för billigt pris. 

Då det ieke är antagligt att införseln af nämnda djurslag till våra länder 

kan af brist på medel ske i tillräckligt stor skala på enskild väg, blir det väl 

nödvändigt att staten tager saken om hand. Skulle det icke vara skäl i att 

på de staten tillhörande jagtmarker och skogar införa grouse och hjort från 

Skotland och sålunda genom exemplets makt verka for saken? Om vildt trifdes 

och förökades der, så torde ju staten genom att bortarrendera jagten fä 

de gjorda utgifterna tillbaka med ränta på ränta. Beviljade den bidrag eller 

lån åt privata personer till införande af grouse och hjort, så skulle säkerligen 

de dertill beviljade penningarne vara lika väl använda som de, hvilka nu beviljas 

till inköp af kreatur från främmande länder till våra racers förädling. 

Hvarför skulle icke också jagten åtnjuta samma rättigheter som andra näringar, 

om den visar sig kunna blifva en stor inkomstkälla för landet? 

Alldenstund jagtväsendet i Skotland står på en mycket hög ståndpunkt, 

förefaller det mig, att det borde vara af väsentlig vigt för våra länder att 

sända kompetenta personer hit för att studera Skotlands jagtförhållanden och 

jagtstadgar, och sedan framkomma med förslag till åtgärder för höjande af vårt 

jagtväsen. 

Om import af kreatur till Skotland. 

Från Sverige och Norge infördes under 1884 inga kreatur direkte, hvaremot 

det lär hafva importerats med skotska ångare via Köpenhamn åtskillig 

svensk boskap, till största delen oxar. 

I min fjolårsrapport tillät jag mig att i korthet framställa den stora roll, 

som kreatursgödningen spelar i Skotlands boskapsskötsel, i det nemligen ett betydligt 

antal mager boskap införes hit årligen från Kanada, Irland och norra 

England för att sedan i godt tillstånd sändas till den engelska marknaden. Antalet 

kreatur, häri inberäknadt den slagtboskap, som kommer från Nordamerikas 

Förenta Stater, och som nedslagtas vid landsättningsplatsen Glasgow, anslogs i 

fjol till cirka 170,000 stycken. Från Danmark importerades inalles 3,848 

kreatur. 

Det tyckes mig att just våra länder, på grund af de stora naturliga rikedomar, 

som vi ega i betet på de vidsträckta högfjällen, synas vara särskildt egnade 

att leverera kreatur, passande för skotsk marknad. Grunden dertill, att 

vi hittills kunnat draga så liten afkastning af vårt fjellbete, är väl hufvudsakligen 

den, att vi ieke hafva foder för så många kreatur under vintern, som vi 

kunna gifva bete under sommaren. Men detta förhållande kan väl förändras, 

dels genom uppodling af ny jord, såsom mossar och myrar, dels genom användning 

af kraftfoder i långt större utsträckning än hittills. I Norge har 

man på senare tiden börjat att tillverka detta af hvalkött. Gifver icke detta 


290 

oss anledning att undersöka, om det icke skulle låta sig göra att af billig sill 

eller annan fisk tillverka kraftfoder? 

En sak, som utan tvifvel skulle högeligen bidraga att föröka nyttan af 

betet pä högfjellen, är en vidsträckt utveckling af våra jernvägar, emedan det 

derigenom skulle blifva möjligt att frakta boskap från de trakter, som lida 

brist på bete, till sådana, der det finnes i ymnighet. Jag tillåter mig att 

hänvisa till hvad jag yttrade angående denna sak i min fjolårsrapport. Jag 

framhöll då, att man just på detta sätt går till väga i Skotland, i det t. ex. 

unga får, som icke äro härdiga nog att tillsammans med de äldre hålla till öfver 

vintern i de kalla högländerna, skickas på eftersommaren på jernväg eller 

ångbåt till de mildare lågländerna, för att sedan fram i maj skickas tillbaka 

till högländerna. Då nästan all transport af kreatur och får i Skotland försiggår 

på jernväg, hafva härvarande jernbanor följaktligen stor fordel af denna 

trafik. 

Vigton för oss att uppföda goda och för våra länder passande kreatursracer 

till slagt är så mycket större, som den tid förmodligen icke är långt aflägsen, 

då den stora import af boskap och färskt kött, som nu eger rum till 

Storbritannien frän Amerika, skall aftaga, enär detta land, der folkmängden 

tilltager i större proportion än köttproduktionen, sjelft kommer att behöfva 

största delen af sitt kött. Detta är en åsigt som jag hört uttalad så väl af 

skottar som amerikanare, hvilka varit nöjaktigt bevandrade i allt som rör 

Amerikas boskapshandel. 

Det första vilkoret för en fördelaktig export af kreatur är, att vi skuffa 

oss goda köttproducerande racer. Också i detta hänseende tyckes Skotland 

kunna blifva af stor betydelse för oss, enär det just är det land som, enligt 

hvad här påstås, eger de kreatursracer, som bäst passa till våra racers förädling. 

Man har visserligen genom import af främmande kreatur, t. ex. Ayrshire-. 

redan sökt att förädla våra, men ändamålet härmed har nästan endast varit att 

förbättra deras mjölkproducerande förmåga, hvaremot man lemnat köttproduktiviteten 

nästan helt och hållet utan afseende. Så hafva åtminstone de i detta 

hänseende utmärkta skotska raeer, Palled Angås, G-alloway och Highland, hvilkas 

förträfflighet jag påpekade i min rapport af den 30 april 1884, mig veterligen 

icke ännu tilldragit sig våra landtbrukares uppmärksamhet, fastän de, 

enligt erfarne skotske landtbrukares utsago, för sin härdighets skull äro särdeles 

lämpliga för våra förhållanden. Ju hastigare och i ju större utsträckning 

förädlingen af våra kreatursracer kan försiggå, desto bättre för landet. Det 

synes mig derför, att det borde vara af största vigt att man hos oss anstälde 

försök med skotska racer, för att utröna deras lämplighet för våra länder vare 

sig oblandade eller genom korsning med egna. Blefve utgången af försöken 

gynsam, torde det blifva nödvändigt att våra landtbrukare sattes i tillfälle att 

lätt och billigt anskaffa skotska racer. Detta skulle väl lämpligast kunna ske 

derigenom, att våra handlande och affärsmän organiserade en regelbunden import 

af kreatur och får. När våra importörer blefve nöjaktigt bekanta med 

skotska förhållanden, så att de kunde köpa djuren i första hand, torde de 

blifva proportionsvis billiga; frakten torde näppeligen öfverstiga 20 sh. per 

kreatur och 3 sh. per får. När öfverfarten till Norges vestkust kan göras pä 

30 timmar, kunna våra landtbrukare der få förädlingsdjur på långt kortare tid 

från Skotland än om de tagas från Telemarken. 

Som bekant har man nu börjat att. exportera får till England från vestra 

Norge. Denna export skulle kunna blifva långt vidsträcktare och mera inbringande, 

om våra vestlandsfår vore af bättre race. Skulle icke det billigaste och

291 

hastigaste sättet att vinna detta mål (en förbättrad fårrace) vara att åstadkomma 

en import af skotska får till vestra Norge? 

Hvad som hittills hindrat införseln af förädlingsdjur från Skotland, är den 

här bland kreatur och får herskande lung-, mul- och klöfsjukan. I anledning 

häraf har skotsk boskap mast undergå karantän i Sverige och i Norge har införseln 

varit helt och hållet förbjuden. En förändring i detta förhållande torde 

dock snart kunna vidtagas, om sundhetstillståndet bland skotsk boskap fortfar 

att visa sig lika tillfredsställande som för ögonblicket. Från mul- och klöfsjuka 

är Skotland för närvarande alldeles fritt, och hvad lungsjukan angår, så 

förekomma deraf endast några enstaka fall ibland kreatur, införda från Irland. 

Ibland skotska racer, af hvilka det kan blifva fråga att importera förädlingsdjur 

till de Förenade rikena, herskar det ingen smittosam sjukdom. De förluster, 

som Skotland lidit under senare åren genom kreaturssjukdomar, hafva haft 

till följd, att man här icke allenast vidtager de strängaste försigtighetsmått 

mot införsel af kreatur från smittade länder, utan man har också genom nedslagtning 

och afspärrning af angripen boskap gjort allt hvad man kunnat för 

att qväfva det onda i dess linda. I den här existerande noggranna kontrollen 

hafva vi en temligen säker borgen för att skotsk boskap och får, exporterade 

till oss, äro fria från sjukdom. 

Smör. Under 1884 importerades med ångbåtslinien Granton—Göteborg 

—Kvistiania 3,060 fat smör från'Sverige. Dessutom infördes hit svenskt smör 

via Köpenhamn. 

Med svenska och norska fartyg infördes frän Sverige -1,105 »quarters» 

bönor och 6,000 »quartcrs» hafre. Öfriga artiklar, importerade till Skotland 

frän Sverige, voro trämassa, papper, lump, träkol, bark, tändstickor, hästskosöm, 

jern och tomma buteljer. Af den sistnämnda varan infördes från Göteborg 

till Granton icke mindre än omkring 3'/i million stycken. 

Frän Norge ankommo till Skotland med svenska och norska skepp cirka 

10,500 tons is, 7,747 tunnor sill, 846 tons fiskguano, 12,707 »quarters» hafre, 

550 tons klippfisk, 3,494 tons trämassa och 6,574 tunnor hvaltran. Från 

Norge infördes vidare något bark, papper, lump, hästskosöm, öl, kondenserad 

mjölk, sälskinn m. m. 

Exporten till Sverige och Korge bestod hufvudsakligen af kol. De flesta 

svenska och norska fartyg, som afgingo från skotska hamnar till de Förenade 

rikena, voro lastade med denna vara. Dessutom exporterades till de Förenade 

rikena jern, jernsaker, parafinolja, sirap, socker m. m. 

Produktionen af skotskt tarkjern uppgick under 1883 till 1,129,000 tons 

och under 1884 till 988,000 tons. 

Under 1884 byggdes i Skotland 101 segelfartyg om 76,906 tons och 257 

ängfartyg om 144,729 tons. 

Priset på ångfartyg af cirka 1,200 registertons var vid årets början cirka 

£ 12 10 sh. och vid årets slut ungefär £ 10 10 sh. per registerton. 

Maskiner kostade vid årets början £ 50 per hästkraft och vid årets slut 

£ 45.

292 

Angående 1884 års säl- och hvalfiskfångst skrifver vicekonsuln i Dundee, 

att derifrån 13 fartyg deltogo i sälfängsten vid New Foundland, Labrador ocli 

Grönland, och att afkastningen af fångsten uppgick till 711 tons trän. Af 

dessa skepp idkade 9 hvalfiskfångst på Grönland och i S:t Davids sund med 

en afkastning af 955 tons trän. 

Fem norska fartyg ankommo till Dundee direkt från fångstorten och aflastade 

der. Afkastningen af deras fångst utgjorde 163 tons sältran och 130 

tons »bottle»-tran. Marknaden för hvaltran är för ögonblicket dålig, enär den 

allt mer och mer undantränges af mineralolja. Sältran säljes nu till £ 22 

per ton och »bottles-hvaltran till £ 40 per ton. 

Anker Bödtker.

Bilaga n:o 1. 

293 

Ankomna och afgångna svenska fartyg under 1884.

Bilaga n:o 2. 

294 

Ankomna och afgångna norska fartyg under 1884.

Bilaga n:o 3. 

Kolfrakter för segelfartyg från Firth of Forth under 1884 per keel. 

295

Bilaga n:o 4. 

296 

Trävarufrakterna till hamnar vid Firth of Forth voro: 

Sillfrakterna från norra Skotland till Östersjöns hamnar voro 1 sh. 9 d. 

å 2 sh. pr tunna. 

Månadsfrakten för ångbåtar, engagerade i transport af sill, salt, tunnor och 

fiskematerialier emellan Skotlands olika hamnar, voro ungefär £ 200 a 230 

för en cirka 300 tons stor ångbåt. 

Ett antal af 32 norska ångfartyg transporterade under sommaren 1884 

sill och fiskematerialier. 

Bilaga n:o 5. 

1884 års kolpris. 

Prisen på svenska och norska trävaror under 1884. 

För plankor från Sundsvalls och Hernösands distrikt: 

Dessa priser inbegripa kost, assurans och frakt. 

Prisen på last af blandad kort pilprops:

For lång pitprops: 

297 

Medelpriset på norsk staf (björk) var cirka £ o pr 1,000 Fj-fot. 

Priset på svenskt herregärdssmör varierade mellan 146 sh. och 112 sh. 

pr 112 8. 

Norsk sill såldes under fjolåret till 

Norsk klippfisk såldes för £ 10 å £ 17 pr ton. 

Trämassa. Prisen på kemisk trämassa sjönko under årets lopp med cirka 

£ o. I slutet af december noterades deu £ 14 å £ 14 10 st. tor de bäsia 

sorterna. Sjunkningen i priset på mekanisk trämassa var mindre, endast 7 sh. 

6 d. För våt trämassa noterades priset vid årets slut £ 3 2 sh. och for torr 

trämassa £ G 10 sh. pr ton. För torr trämassa af asp var priset £ 10 

pr ton. 

Is 10 å 12 sh. pr ton. 

Hvaltran (norsk) £ 18 ä £ 24 pr ton efter qvaliteten. 

Skotskt råjera. Medelpriset 42 sh. pr ton.

Quebec (Canada) den 13 april 1885. 

298 


Fortegnelsen över de til Distriktet i Aaret 1884 ankomne svenske Fartöier 

udviser, i Modsastning til foregaaende Aar, fölgende Eesultater: 

Den norske Skibsfart paa Distriktets Consulsstationer androg i afvigte 

Saeson til 557 Skibe, drsegtige 333,512 Tons, mod i foregaaende Aar 623 Skibe. 

drsegtige 364,160 Tons. 

Den indkasserede Consulatafgift fra svenske Skibe androg under Sassonen til: 

De opseilede Bruttofragter androg til: 

Ovenstaaende Tabel över den svenske Skibsfart paa Distriktets (JonsuUstationer 

viser saaledes en glsedelig Forögelse af 27 Skibe, drnegtige 13,936

299 

Tons. eller over 60 % over foregaaende Åars Tonnage, og som naesten udelukkende 

falde paa Vice Consulsstationerne, og er dette Forhold saa meget 

giaedeligere, som Besöget af svenske Skibe til Distriktet i de seneste Aar har 

vaeret i Aftagende, samt er paa samme Tid den störste Tonnage af svenske 

Skibe der har besögt Distriktet. 

Blandt de Steder som Skibsfarten visor nogen betydelig Forögelse kan 

mevnes: Montreal, Three Rivers, Miramichi, S:t John og Parrsboro, hvorimod 

den aftog paa Saguenayfloden. 

Jeg skal herefter gaa över til at omtale Distriktets Skibsfarta- og Handulsforholde 

i det forlobne Aar, i det jeg först skal behandle de vigtigere Steder 

sajrskildte: 

Quebee. 

Den samlede oversöiske Seilskibsfart [>aa dette Sted med Udhavne androg 

i det forlobne Aar til: 

og viser saaledes en betydelig Tilbagegang, nemlig 128 Skibe, drregtige 124.775 

Tons, og er den mindste Tonnage af Seilskibe, der har besögt Stedet siden 

Aaret 1855. 

Den oversöiske Dampskibsfart, der dog i det store taget er af ringe eller 

ingen Betydning for dette Steds Export, androg i sidste Aar til: 

og viser saaledes en forholdsvis liden Afgang, men har dog i de sidste ti Aar 

mere end fordobiet sig og överskred for förste (rang i Aarraekken Seilskibstonnagen 

i Drsegtighed. 

Farten paa nedre S:t Lawrence og Gulfhavnene viser iaar nogen Tilbagegang 

efter at den i de senere Aar stadig er skreden fremad, og androg til i 

Den nedenfor opförte Tabel vil udvise Forholdet niellem de forenede 

Rigers samlede Skibsfart paa dette Sted i Modsstning til den samlede Tonnage 

af alle Ländes Skibe udklarerede herfra med Trselast, og udviser en Procentforögelse 

af 13.3 %:

300 

Dampskibenes Concurranee i Plankeexporten herfra aftog noget under 

aflöbne Sseson, idet den nemlig androg til: 

hvorimod den, som nedenfor naerniere vil blive paavist, fremdeles tiltog fra 

Montreal. Det gjaelder overhovedet om denne Concurranee, at den endnu 

kuns er til de ledende Havne i Storbritannien, som Liverpool, Glasgow og London, 

og med de regulsere Limers Dampskibe. Foruden oveustaaende exporteredes 

Uesuden for förste Gäng herfra i nogen Udstraekning noget Tömmer og 

Stav i Dampskibe, nemlig c:a 2,400 Loads Tömmer og c:a 60 Mille Stav, 

samt mindre Kvantiteter Lsengde-, Sleepers- og Askeplanker. 

Exporten af Traelast fra Quebee androg for afvigte Sseson sammenlignet 

med foregaaende fire Aar som fölger: 

Tömmer: 

Flanker: 

Tilbagegangen i Tömmerexporten falder paa de ledende Artikler Pine og 

Kg tilsammen med c:a 5,700,000 Cfd og i Plankeexporten omtrent udelukkende 

paa Furuplanker, der aftog med c:a 21,500 S:t Ptbg Std. 

Den overvintrende Beholdning andrages til 244,813 Loads Tömmer og 

23,423 S:t Ptbg Std Planker mod for foregaaende Aar 268,765 Loads Tömmer 

og 45,779 Std Planker, og er saaledes betydelig mindre, isaer hvad Planker 

angaar, end i dette Aar, men vil dog ndentvivl med den Kvantitet Planker, 

der kan ventes fra Sagbrugene ved Ottawa og andre Floder og det fra i fjor 

ved Flodbredderne overvintrende Tömmer, blive tilstraekkelig for en almindelig 

Vaarflaades Behov.

301 

De gjaeldende Indkjöbspriser paa Stedets Stapelartikler vare under Ssesonen 

i Modsactning til foregaaende Aar: 

og viser saaledes hvad Tömmer angaar at liave holdt sig i samme eller ubetydelig 

höiere Pris, medetis deDne hvad Slav angaar er gaaet betydeligt ned. 

Flanker og i srer Michigan Planker gik betydeligt op i Vicrdi. 

Montreal: 

Nedenstaaende Opgaver, hentede fra forskjellige Handelarapporter, vil give 

en Oversigt över dette Steds Handel og Skibsfart under forlöbne Ssesnn i Sammenligning 

med foregaaende Aar: 

og viser saaledes en noget aftagen Exportvserdi. nemlig Doll. 130.000, og Importvserdi 

af Doll. 1,350,000, samt en Tilbagegang i Tonnage af Doll. 15.00f> 

Tons. 

Nedenstaaende Tabel vil vise Stedets Kxport af Kornvarer under Sresonen 

sammenlignet roed foregaaende Aar: 

hvoraf fremgaar en Tilbagegang af e:a 2 Millioner Bushels, hvilket udelukkende 

faldt paa Exporten af Mais. Denne Exportgren er nu svundet ind til lidt 

över en Trediedel af hvad den androg til i Aaret 1880, da den belöb sig til

302 

20,419,885 Bushels, og hvori er at söge Aarsagen ti] Dampskibenes saa stasrkt 

til tagne Concurrence i Trselastfarten fra dette Sted. 

Blandt andre af Stedets Exportartikler kan nsevnes: 

hvilke Artikler saaledes viser Fremgang og som hovedsagelig falder paa Hvedemel, 

samt paa Traelast till La Platafloden, hvilken sidstnaevnte viser en foröget 

Export under Saesonen af henimod 50 %, og som for en ei uvsesentlig Del 

er kommet de forenede Bigers Skibe tilgode. Den ovenfor naevnte Export af 

Trselast til Storbritanien var med c:a 86 X i Dampskibenes Hsender mod 

75 % i det foregaaende Aar. 

Exporten af Hornkvaeg androg under Sfesonen til 56,643 Stykker mod 

50,345 Stk. i 1883 og 28,491 i 1882, samt af Faar till henholdsvis 63.143, 

102,347 og 64,590 Stk., og viser saaledes hvad Hornkvseg angaar en fortsat 

foröget Export. 

Besöget af svenske Skibe til Stedet tiltog noget og benyttede hovedsagelig 

i Transporten af Sukker, hvilken Importgren tiltog betydelig under aflobno 

Sseson. 

Miramichi. 

Paa samme Tid, som de norske Skibes Besög til dette Sted viser en betydelig 

TilbagegaDg, er det glasdelig at kunne berette, at de svenske Skibes 

Besög er tiltaget betydeligt, neinlig med 9 Skibe, drtegtige 5,404 Tons, eller 

över 100 % mere end i foregaaende Aar, og dette desuagtet de daarlige Conjunkturer 

paa Trselastmarkedet og dermed forbundne lave Fragter, samt de flere 

uheldige Lastnings- og andre Forholde, der gjaelde paa dette Sted, og hvorom 

gjevnlig höres lydelige Klager. 

Nedenstaaende Tabel över Stedets Export af Flanker, Skibsfart samt de 

forenede Bigers Deltagelse i denne vil vsere af nogen Interesse: 

Exporten var fordelt över de forskjelligo Markeder som fölger: Storbritanien 

med era 44 ,%, Irland c:a 29 %, Frankrig c:a 18 %, Spanien 4 % 

og förresten til Italien, Gibraltar, Africa og Australien, og bestaar omtrent udelukkende 

af »Spruee».

303 

Besöget af Dampskibe var ikke saa talrigt som i det foregaaende Aar og 

androg til 11 Skibe, drasgtige 12,539 Tons, mod i 1883 17 Skibe og 21.430 

Tons. 

S:t John N.B. 

De svenske Skibes Besög til dette Sted viser ogsaa nogen Fremgang, og 

vil nedenstaaende Tabel give en Oversigt af Spruce, Planker etc, den deri anvendte 

Tonnage og Dampskibenes Coneurrence i denne Fart i de seneste Aar: 

Exporten fra dette Sted afgik omtrent udelukkende til Storbritanien og 

Irland, og androg den overvintrende Beholdning omtrent til 25,000 Fod. 

Hele Provindsen New Brunswicks Export af skaaren Last, Skibsfart samt 

de forenede Rigers Coneurrence i denne stillede sig som fölger i de seneste Aar: 

304 

Fragtmarkedet aabnede sig ved Skibsfartens Begyndelse og holdt sig under 

hele Saasonen paa et tidligere ukjendt lavt Ståndpunkt, som 18 til 20 og 22 sh. 

pr Load for Tömmer og 47 sh. 6 d. til 55 sh. pr S:t P.-Std. for Planker, 

alt efter Lastens Beskaffenhed, Stedernes Beliggenhed m. m. Efter aflagt 

Vaarreise kunde en större Del af de Skibe, der benyttedes i denne Fart, ei 

«ngang opnaa Anbud for sin paataenkte Höstreise, saaledes at flere af disse 

bleve oplagte og andre dels antog Pragter, som viatnok ei have kunnet vaere 

Jönnende, og dels ankom hertil fragtsögende, om end med kuns lidet bedre Resultat, 

saa dog uden derved at lide noget Tab. En Undtagelse fra den almin- 

-delige Flauhed har vaerefc tilstede i Farten paa de ved La Platafloden beliggende 

Steder, hvortil et forholdsvis stort Antal Skibe bleve anbragte under 

Sassonen. dog ogsaa her til kuns lave Fragter. 

I Arbeidsforholdene inden Distriktet er saavidt bekjendt ingen Förändring 

indtraadt under Ssesonen, hvilket ogsaa gjaelder de for de forskjellige Steder 

gjaeldende ordinsere Skibsafgifter. 

Hvad angaar de Omstsendigheder hvorunder Farten forresten er foregaaet. 

henvises til nedenstaaende Tabeller över Reisevarighed til og fra forskjellige af 

Distriktets Havne, Expeditiowsliastiglied og Lastindtagende:

Ber. om Handel o. Sjöfavt. 

21 

Som et Hovedindtryk deraf fremgaar, at disse OmsUendigheder heltere liave 

vseret fördelaktige. Navnlig gjœlde dette for Quebecs vedkomniende, hvor Tid 

er indvundet i Modsaetning til tidligere Aar saavel i Reisevarighed som i Opliold 

i Havn under Lastning. 

Intet Förlis af svensk Skib fandt sted ved Distriktets Kyster, saavidt 

vides, hvorimod der indtraf enkelte större Havarier i denne Fart. 

Reisevarighed fra Europa til nedennœvnte Steder. 

Reisevarighed fra Quebec til Europa. 

305

306 

Tur- og Returreiser. 

Lastindtagende og Expeditionshastighed.

307 

Nedenstaaende Tabel over Confederationens (exclusiv British Columbia) 

Export og Import i Calenderaaret 1884, sammenlignet med foregaaende Aar. 

vil give en nærmere Oversigt över Handelsforholdene i dette Aar: 

Export. 

Import. 

hvoraf fremgaar, at Confederationens Handelsonissetning i Vaerdi var c:a 10 

Millioner Dollars mindre end i foregaaende Aar. idet Exporten aftog med e:u 

3 Millioner Dollars og Importen med c:a 13 Millioner. Bjergvajrksdriften viser 

en fortsatt Fremgang, nemlig med c:a l'/a Million Dollars i sidste Aar og 

tiltog Faedriften med c:a 2'/s Millioner, hvorimod Fiskeriprodukterne aftog i 

Vjerdi med c:a Dollars 400,000, Skovbrug med c:a 3 s /i0 Millioner Dollars og 

Agerbrug med c:a 5 7 /,0 Millioner. 

Nedenfor anförte Tabel vil give en Oversigt över Actiemarkedets Stilling 

i Aarets Löb, samt höieste og laveste Kurs i dette og foregaaende Aar for 

nedennasvnte vigtigere Vaerdipapirer: 

Angaaende Udsigteme for indeva-rende Åars Skibsfart, saa tör man ei mvre 

nogen sangvinsk Forhaabning om Forholdenes snare Forbedring. hvis intet 

uforudseet indtraeffer. Saaltenge som de trykkede Forholde i Trielastforretningerne 

og i andre Foretagender i England vedvarer, saalcenge vil ogsaa Traälastexporten 

fra dette Distrikt lide, og da de ovenintrende Kvantiteter cre bttydeligt 

under de almindelige og Produktionen i Skovdistrikterne, efter de derom 

foreliggende Beretninger, indskrsetiket adskilligt under det sasdvanlige. er det at

308 

forvente, at Kravet paa Skibsrum ogsaa vil blive indskraenket og Fragtmarkedet 

selvfölgelig stille sig derefter. 

Jeg skal herefter gaa över til att omtale de vigtigere Foranstaltninger, der 

under afvigte Aar ere tagne til Skibsfartens Betryggelse, samt andre Bestenimelser, 

som kunne vaere af Interesse for denne speeielt. 

Telegraphnettet ved Nordkysten af S:t Lavrencefloden og Gulfen blev under 

afvigte Saeson udvidet fra Pentecost River c:a 13VS engelske Mil fra 

Point des Monts i en Straekning henimod Belle Isle-Strsedet, og blev en Cabellinie 

nedlagt fra Nova Scotias Kyst til Cape Sable Island, saa at denne for 

Skibsfarten saa farlige O nu er i Comnaunication med Fastlandet. 

Fyre, Sömcerker og Taagesignaler etc. Under HeDvisniDg til de regelmaessigt 

oversendte Bekjendtgjörelser fra det canadiske Marinedepartement, skal 

jeg her kuns naevne de for den oversöiske Skibsfart vigtigere Forandringer og 

Tillseg. 

Horton Bluff Fyr ved Mundingen af Avon River, N.S., igjen sat igång, 

fast hvid Fyr, 100 Fod över Höivandsmserke og synlig 15 Mile. 

Fast hvid Fyr paa Battery Point ved Indseilingen til Lunenburg, N.S., forandret 

til fast röd Fyr. 

Ny röd Fyr oprettet paa Cape Egmont, 72 Fod över Höivandsmaarke, 

Synsvidde 10 Mile sövaerts mellem Compasstrogerne fra Syd til N.V. 

Paa Grund af Reparation af Fyrtaarnet paa West Poiut, vil der istedetfor 

den röde Blinkfyr under den förste Del af Ssesonen blive anvendt en 

fast hvid Fyr. 

En automatisk Signal-Böie med en 10 Töms Pibe blev etableret i 23 

Favne Vand S.S.V. i en Sömils Distance fra Point Lepreau Fyrtaarn ved Fundy- 

Bugten. 

Den grönne Böie, som för maerkede et gammelt Vrag paa Madame Island 

Banke i S:t Lawrencefloden, vil blive ophaevet, samt vil to Gas- og Klokke- 

Böier maerke, den ene Pilgrims-Banken og den anden Traverse-Banken i S:t 

Lawrencefloden fra Vaaren af. 

Fra Vaaren af vil der foruden ved Point Gallantry Fyrtaarn, S:t Pierre 

Miquelon, ogsaa vaere Anledning til i Maanederne April og Mai, frit, at indhente 

ved Signalisering Underretning om Is-, Vind-, Temperatur- og Veirforholde 

paa andre Steder i S:t Lawrencegulfen ved Signalstationerne Cape Roy, 

N.Fld, Meat Cove, C.B., Bird Rock, Grosse Isle, Btang du Nord og Aroherst 

Island, Magdalen Islands samt ved Heath Point, South Point, South 

West Point og West Point paa Anticosti. 

Fölgende Steder ere indgaaede under Harbour Masters Aet: Little Brås 

d Or og Ship Harbour, N.S., samt enkelte mindre Steder. 

Sölods, Halifax, N.S., mellem l:ste November og 31:ste Marts. 

över 600 Tons 60 Doll. pr 100 Tons for Indgaaende og 30 Doll. pr 100 

Tons for Udgaaende.

309 

Tonnageafgiften af 10 Doll. pr Ton, der i flere Aar har vasret bestemt for 

Stederue Richibucto, Amherst, House Harbour, Cape Chatte og Southern Bay 

Ingonish for forskjellige Havnearbeider, er nu ophsevet. 

Havne- og Udmudringsarbeide etc. Arbeidet paa Udmudringen af Skibslöbet 

i S:t Lawrencefloden mellem Quebec og Montreal blev fortsat hele Saesonen 

igjennem for at naa en universel Dybde af 27'/, Pod ved Lavvande. Et 

Dampskib afgik under Saesonen saaledes fra Montreal med et dybgaaende af 

26 Fod. 

Havnearbeiderne i Quebee fortsattes ogsaa under Saesonen, men gaar sagte 

afhaanden. Endel Udmudring blev foretaget samt paabegyndtes Tvaermuren for 

det indre Basin. Arbeidet paa den nye Tördok fortsattes ogsaa smaat, idet det 

flere Grange blev forhindret ved Lsekage, saaledes at man nu har niaattet bestemme 

sig til for at faa fast Grundvold at afkorte Dokken med 55 Fod i 

Laengden, saaledes at den nu kuns bliver 494 Fod läng, istedetfor som fra 

först af bestemt 549 Fod. 

Udmudringsarbeider foretoges ogsaa paa flere andre Steder, hvoriblandt 

kan nsevnes Three Rivers, Chieoutimi, Miramichi, Little Glace Bay og andre 

mindre Steder. Havnedsemningerne ved S:t John, N.B., og Cow Bay, C.B., ere 

under Opbygning igjen, samt aabnedes i Höst en ny större Tördok i S:t John"s, 

N.Fld., for almindelig Afbenyttelse. 

Confederationens Handelsrörelse i Finantsaaret 1883—1884 sammenlignet 

med Aaret 1882—1883 stillede sig som fölger: 

Export. 

Import. 

Konsumtion. 

hvoraf vil sees, at Confederationens Export af egne Produkter i dette Aar led 

en Tilbagegang af c:a 7 Millioner Dollars og Importen med c:a 1.6 Millioner. 

Bjergvaerksprodukter samt Fiskeri og Skovbrug holdt sig nogenlunde som foregaaende 

Aar, hvorimod Foedriftsprodukter viser en foröget Exportva;rdi af e:a

310 

2 7/10 Millioner Dollars. Exporten af Agerbrugsprodukter viser deriniod en betydelig 

Tilbagegang, nemlig med en Vserdi af c:a 10/10 Millioner Dollars. 

Bjergvierksdrift. Vedlagte Tabel över Export af denne Bedrifts Produkter 

vil vise en fortsat betydeligere Produktion af Phosphat, Kul og nogle mindre 

betydelige Gjenstande. 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Bjergværksdrift.

311 

Værdi af Export af Produkter af Bjergværksdrift til de forskjellige 

Markeder.

312 

Fiskeri. Idet jeg benviser til vedlagte Tabeller över Exporten af denne 

Bedrifts Produkter, skal jeg her kuns give en kortfattet Resume over samme. 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Fiskeri.

313 

Værdi af Export af Produkter af Fiskeri til de forskjellige Markeder.

314 

Exporten aftog i det Hele kuns med et Par hundrede tusind Dollars. De 

forskjellige vigtigere Artiklar, hvori der viser sig en Forögelse, er Torsk med 

c:a Doll. 70,000, Makrel c:a Doll. 350.000 samt i fersk Fisk c:a Doll. 100,000, 

medens der i Artiklerne nedlagt Hummer og Lax viser sig en ganske betydelig 

Tilbagegang af e:a Doll. 300,000 paa hver. 

Exporten aftog til Storbritannien med c:a Doll. 700,000, til Britisk Guiana 

med c:a Doll. 110,000, samt til enkelte andre Steder af mindre Betydeuhed 

og tiltog til de forenede Stater med c:a Doll. 400,000, Spansk Vestindien 

med e:a Doll. 120,000, Portugal med c:a Doll. 60,000 og Spanien med c:a 

Doll. 47,000. 

Skovbrug. Exporten af denne Bedrifts Produkter tiltog ifölge vedlagte 

Tabel (sid. 315) i Vserdi med e:a Doll. 600,000 og bestod fornemmelig i: 

og fremviser i detheletaget ingen betydelig Tilbagegang eller Forögelse i de 

forskjellige Produkter. 

Til Europa afgik: 

hvoraf til Storbritannien Doll. 14,882,074 eller en Forögelse af c:a Doll. 

900,000 mere end foregaaende Aar. Exporten til den Argentinske Republik 

samt til Australien viser ogsaa nogen Forögelse, medens den var i nogen Tilbagegang 

til Frankrig. 

Fædrift. Under Hcnvisning til vedlagte Tabeller (sid. 317 o. 318), der vil 

give en Oversigt över Exporten, fremgaar det, at denne tiltog med c:a 3 Millioner 

Dollars, hvori dog er indbefattet Forögelsen i Export af fremmede Produkter e.a 

Doll. 300,000. De vassentligere Gjenstande vare Hornkvseg til en Vserdi af henimod 

6 Millioner Dollars, og som ogssa viser en foröget Exportvaerdi af c:a 2 

Millioner Dollars, samt Ost med en Exportvaerdi af c:a 7 S /10 Millioner Dollars 

og tiltaget med c:a Dollars 800,000, samt Heste, Haar og Smör, Eg, Peltsvserk 

og Flesk. Exporten afgik hovedsagelig til Storbritannien, de forenede 

Stater og New Fonndland, til först nsevnte Land med en Forögelse i Vserdi 

af c:a 3 Millioner Dollars. 

Importen androg til Dollars 8,601,414 mod i foregaaende Aar Dollars 

10,466,878 og bestod fornemmelig af Uld, Kjöd og Flesk, Heste og Kvaeg 

til Raceforbedring samt Huder, Horn og Peltse.

315 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Skovbrug.

316 

Værdi af Export af Produkter af Skovbrug til de forskjellige Markeder.

317 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Fædrift.

318 

Væerdi af Export af Produkter af Fædrift til de forskjellige Markeder.

319 

Agerbnig. Exporten af denne Bedrifts Produkter viser ifölge vedlagte Tabeller 

en enorm Tilbagegang, der for hele Exporten, idet fremmede Produkter 

er indbefattet i Tabellerne, androg til llVio Millioner eller 39 % ; og faldt 

denne Tilbagegang fornemmelig paa Artiklerne Hvede, der aftog med c:a 8/10 

Millioner Dollars eller 72 %, Hvedemeel med c:a 1/10 Millioner, Malt med 

e:a 1 Million, Potetes med c:a Doll. 800,000, Byg med c:a I 1 /,, Million, af 

Frugter med c:a Doll. 300,000, hvorimod Exporten af Mais tiltog med c:a 

1 9 /10 Millioner Dollars. Exporten afgik fornemmelig til Storbritannien, de ibrenede 

Stater og New Foundland. 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Agerbrug.

320 

Værdi af Export af Produkter af Agerbrug til de forskjellige Markeder. 

Importen androg til Doll. 13,406,712 mod i foregaaende Aar Dollars 

13,630,31:8 og bestod fornemmelig af Hvede, Mais samt Hvede- og andet Meel 

og Frugter. 

Paa Importlisterne staar Sverige og Norge anfört med 15,042 Cwt Jernog 

Staalstaenger, vaerdsat til Doli. 35,643. 

Confederationens Handelsrörelse og Omssetning omfatter desuden alle Slags 

Kunst-, Manufaktur- og Kolonialvarer, Maskiner og andet Jern- og Staalarbeide, 

Kul, Salt, Vine etc. etc. 

Af de for Finantsaaret 1884 nu foreliggende officielle Opgaver, og hvoroni 

sserskildt Beretning vil blive afgivet, viser det sig, at der endnu saalangtfra 

er indtraadt nogen Fortraengen af Seilskibstonnagen, at denne endog var i 

Fremgang, om end ikke i samme Forhold som Dampskibstonnagen. 

Ankomster. 

Afseilinger.

Ber. om Handel o. Sjöfart. 

22 

Confederationen Canadas Skibsfart. Ankomster. 

Afseilinger.

322 

hvorimod dog maa bemaerkes, at paa samme Tid, at den (Seilskibstonnagen) 

har holdt sig paa omtrent samme Ståndpunkt i de seneste otte Aar, saa har 

Dampskibstonnagea tiltaget med det dobbelte Kvantum, eller, medena i Aaret 

1876 Seilskibstonnagen i den oversöiske Part androg til 61 % og Dampskibstonnagen 

til 39 % af den samlede Tonnage, den i sidste Aar androg til 45 % 

inedens Dampskibstonnagen var steget til 55 %. Porresten hen vises til vedlagte 

Tabeller (sid. 321), der foruden den oversöiske Fart ogsaa angiver Forholdene 

i Kystfart og Indenrigsk Fart. 

En Expedition af Interesse blev under Aarets sidste Halvdel paa Regjeringens 

Foranstaltning foretaget ved et dertil fragtet Bampskib til Hudsonsbugten 

til Anlaeg af forskjellige Stationer, navnlig ved Kysterne af Straedet af 

samme Navn og til Observation af Is-, Ström-, Vind- og Veirforholde. Denne 

Expeditions Öiemed er at söge tilveiebragt Forvisning om Tidsudstraekningen 

for Straädets Farbarhed. Forelöbige Beretninger ville imödesees i Löbet af 

indevaerende Aar. 

Antallet af Emigranter ankomne til Canada androg i afvigte Aar, ifölge 

officielle Opgaver, til 166,596 Individer mod 206,898 i foregaaende Aar. Af 

disse ankom henholdsvis 31,529 og 45,966 Individer över S:t Lawrence-Ruten 

og vare henholdsvis 3,451 og 4,763 Skandinaver. Af ovenstaaendc angav 

henholdsvis 103,824 og 133,624 Individer sig som bestemte til at nedsaette 

sig i Canada, og angives disses medhavende Eiendele, Contanter etc. at andrage 

til Doll. 4,874,872 i afvigte Aar mod Doll. 2,784,887 i Aaret 1883. De 

övrige antages at have vaeret Gjennemreisende til de forenede Stater. 

Indvandreres Optagen af Land i Provindsen Manitoba og Nordvest-Territoriet 

angives i foreliggende Departements Beretninger til 1,110,512 Acres mod 

i Aaret 1883 1,832,982 Acres og i 1882 til 2,699,145 Acres, og viser saaledes 

en betydelig Tilbagegang, antagelig dog kuns bevirket ved forbigaaende 

Omstsendigheder. Der var ved Udgangen af sidste Aar i alt udlagt över 

420,000 »Homestead Farms» å 160 Acres hver. I den vestlige Del af N.V. 

Territoriet og ved Klippebjergenes östlige Fod har der i flere Aar vseret bortleiet 

Grsesgange for Opavling af Heste, Hornkvaeg og Paar — en Industri, 

som efterhaanden har antaget betydeligt Omfång. 41 Companier og Individer 

angives engagerede og holde under Leie et Areal paa 2,782,690 Acres. Emigrationen 

til Manitoba og N.V. Territoriet faldt i afvigte Aar betydeligt af og 

angives til c:a 30,000 Individer mod c:a 43,000 i foregaaende Aar. 

Arbeidet paa den canadiske Pacific-Bane, som straekker sig fra Montreal 

til Port Moody paa Stillehavskysten, er skredet hurtigt fremad og ventes Banen 

fuldfbrt ved Slutningen af indevaerende Aar eller tidligt i Aaret 1886. Af 

de Dele af Arbeidet, som under Contrakten skulde bygges af Regjeringen, nemlig 

428 Mile fra Port Arthur til Red River og 213 Mile fra Savona Ferry til 

Port Moody, er förstnjevnte Sträckning fuldfört og overleveret til Companiet og 

sidstnaevnte paa det naermeste faerdig. Den Del af Banen, som straekker sig 

fra Callander i Ontario til Port Arthur, 657 Mile nordenfor Superior-Söen, 

skrider hurtigt fremad, og var der ved Udgangen af Aaret 403 Mile af Banelegemet 

lagt og Linien videre i en Laengde af 193 Mile faerdig for Nedloegmng 

af Skinnerne, medens Arbeidet med Stationer og andre Bygninger var skredet 

godt fremad. Paa Sträckningen fra Red River til Savona Ferry i Britisk 

Columbien 1,252 Mile var ialt 1,029 Mile anlagte, og hvoraf 966 Mile vare 

fnldendte og i fuld Virksomhed. Af hele Sträckningen fra Callander, hvorfra 

Companiet övertog Bygningen af denne Bane, til Port Moody, ialt en Laengde 

af 2,550 Mile, var ved Udgangen af Aaret en Distance af 2,070 Mile faerdig 

anlagt, hvorefter der gjenstod at anlaegge en Straekning af 480 Mile, hvoraf

323 

dog 224 Mile vare saavidt fremskredne, at Jernbanelegemet kan nedlasgges ved 

Sneens Bortgång. Companiets rullende Stok bestod af 245 Locomotiver, 194 

Passager- og 6,253 Fragtvogne, Sneplouge ete. ete. 

Foruden ved Subsidier at understötte Anlaegget af endel mindre locale 

Linier blev ogsaa under aflöbne Sseson tilstaaet et Subsidium paa Doll. 960,000 

for Anlaeg af en Jernbanelinie fra den canadiske Pacific-Banes Endepunkt i 

Montreal til Quebec; for Bygningen af den korteste og mest praktiske Linie 

fra Montreal til Halifax eller S:t John, for at saette Pacific-Banen i förbindelse 

med en canadisk Vinterhavn, et Subsidium af Doll. 170,000 pr Annum i 15 

Aar; for Bygningen af en Jernbane fra Oxford Station paa Intercolonial-Banen 

til Havnene Sydney eller Louisbourg paa Cape Breton Island Doll. 30,000 pr 

Annum i 15 Aar. 

Confederationens Gjald androg til ved Udgangen af Finantsaaret i Statsobligationer, 

Bonds etc. 

betalbar i London til 

og i Canada i d:o, Pengesedler, Posthus og andre Spare- 

Doll. 153,157,095.87 

banker, forskjellige Indianer og Skole-Fonds, Provincielle 

Contoer ete - » 89,325,320.34 

Tilsammen Doll. 242,482,416.21 

hvorimod havdes i Synkende Fonds, Obligationer for forskjellige 

Laan og Bankcontoer Dol). 60,762,481.93 

I offentlige Arbeider, Canaler, Jernbaner etc 

samt forskjellige löbende Contoer. 

Confederationens Indtasgter androg i Finantsaaret til: 

» 144,472,763.66 

I Toldskat s> 20,023,890.14 

Akcise - » 5,459,309.05 

Posthusindtaegter - » 1,755,674.49 

Ved offentlige Arbeider » 3,055,792.09 

samt ved Renter og andre Midler B 1,567,295.96 


I Laan, ved udstedte Obligationer, Sparebankscontoer, etc. Doll. 51,474,095.95 

I löbende Contoer etc » 12,562,533.74 


Udgifterne bestod fornemmelig i Renter af den 

offentlige Gjseld, Sinking Funds og Commissioner, Vsexeltab 

etc. ved samme og androg til Doll. 9,333,949.46 

Subsidier til Provindserne 

Almindelige Udgifter som Civil-Regjering, Retspleie, Lov- 

» 3.603,714.38 

givende Forsamling, Vedligeholdelse af offentlige 

Arbeider, Fyr- og Kystbetjening, Fiskerier, Understöttelse 

til Indianere, N.V.-Territoriets Politi, samt 

Militia-Dept. etc. etc. tilsammen » 11,294,314.63 

Udgifter ved Indkassation af Skatter ved Told, Akcise 

og Post-Dept. ete » 6,875,727.78 

Afbetalning paa Gjseld 

videre Jernbane-Subsidier, Offentlige Arbeider, Understöttelse 

til Havnecommissioner, löbende Contoer, 

s 14,168,522.48 

deriblandt et större Laan til Pacific-Banen etc. ... » 42,072,774.00 

Tilsammen Doll. 87,349,002.73

324 

Den gjennenisnitlige Rente, som betaltes af Grjselden betalbar i London, 

var i forrige Aar 4.22 %, hvortil den siden 1867, da den androg til 5.55 %, 

var blevet redueeret; og for Qjaelden betalbar i Canada 4.0 6 ,%', reduceret fra 

5.41 °/i i Aaret 1867. Det nye 3'/2 % Laan, som udstedtes under Sommerens 

Löb i London til et Belöb af 5 Millioner Pund Sterling, opnaaede en 

Gjennemsnitspris af 91.08 26 pr Cent. 

New Foundland og Labrador. 

Vedlagte Tabeller (sid. 325—328) vil give en Oversigt över Colouien New 

Foundlands Import, samt dennes og Labradors Export i Aarene 1883 og 1882 

og hvortil henvises, idet jeg kuns skal omtale de vigtigere Omstasudigheder, 

som disse udvise. 

Importen til New Foundland androg til Doll. 9,131,464 mod Doll. 8,350,222 

i Aaret 1882 og viser saaledes en foröget Import af c:a Doll. 800,000. 

Exporten androg til Doll. 7,058,738 mod i Aaret 1882 Doll. 7,001,222, 

hvoraf henholdsvis Doll. 6,499,111 og Doll. 6,430,865 vare Produkter af 

Fiskerierne. Den vigtigste Exportartikkel var Torsk, törsaltet, hvoraf der 

exporteredes Kvantiteter til en Yaerdi af Doll. 4,725,960 og som viser en 

Tilbagegang af c:a Doll. 250,000, uagtet Kvantiteten var c:a 150,000 Qnt. 

mere end i Aaret 1882. Sselfangsten synes i dette Aar (1883) at vsere lykkeds 

bedre end i Aaret 1882, da Exporten baade af Saeltran og Skind tiltog 

betydeligt i Vserdi. Til europaeiske Markeder afgik for Doll. 4,219,206 mod 

i Aaret 1882 Doll. 3,899,532, og er den forögede Exportvwrdi til disse Markeder 

udelukkende at tilskrive den tiltagne Export af Produkter af Saelfangsten. 

Fra Labrador exporteredes Produkter af Fiskerierne til en Vserdi af Doll. 

1,675,078 mod i Aaret 1882 Doll. 1,183,705 og bestod omtrent udelukkende 

af Torsk, törsaltet, hvorpaa ogsaa den forögede Export nsesten udelukkende 

falder. 

Handelskammeret i S:t Johns anslaar New Foundlands samlede Produkter 

i Aaret 1883 og exporteret i dette Aar og den förste Halvdel af Aaret 

1884 til Doll. 9,061,186, hvoraf Doll. 8,784,082 vare Produkter af Fiskerierne, 

ifölge vedlagte Tabel (sid. 328), og indberetter Vice Consulen, at om 

end Fiskeriet i 1883 vistnok var det störste, der tiogensinde er indtruffet, var 

Forretningen kuns lidet tilfredsstillende og hellere förbundet med Tab end Fordel, 

foranlediget ved betydeligt Prisfald paa Consumptionsmarkederne. 

Om Fångsten i Aaret 1884 foreligger endnu ikke fuldstasndige Opgaver, 

men den antages imidlertid kuns at have vseret middelmaadig. 

I Förbindelse med de ved min serbödige Skrivelse af 26:de Februar sistl.* 

oversendte Tabeller över Confederationen Canadas Export i Aarene 1874 til 

1883 af Produkter af Skovbrug, Agerbrug, Fsedrift og Fiskeri, tillader jeg 

mig samtidig herved at oversende lignende Tabeller** for samme Aarrsekke for 

Bjergvaerksdrift, til hvilken er föiet til samlet Oversigt en Reeapitulationstabel 

(Forts. sid. 329) 

* Se sid. 119. 

** Till följd af bristande utrymme hafva dessa tabeller icke knnaat här intagas.

325 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Fiskeri.

326 

Kvantitet og Værdi af Export af Produkter af Fiskeri til europæiske 

Markeder.

327 

Værdi af Export af Produkter af Fiskeri til de forskjellige Markeder. 

Export fra Labrador.

328 

Export fra Newfoundland for Aaret der ender den 31 July 1884, efter Opgave 

fra Handelskammeret i S:t Johns, og som angiver Udbyttet af Produktionen 

under Kalenderaaret 1883. 

Fiskeriprodukter.

329 

(Forts, från sid. 324.) 

över Vaerdi af Export af disse Canadas vigtigste Naeringveie, og skal herved 

nedenfor tillade mig at ledsage den samtidig fölgende Tabel med fölgende 

kortfattede Oversigt og Bemaerkninger: 

Bjergværksdrift. 

Denne Bedrift afgav ved Periodens Begyndelse en Exportvaerdi af henved 

Doll. 4 Millioner, hvoraf Doll. 1,351,145 fra Britisk Columbia, aftog gjennem 

dens förste Halvdel til c:a Doll. 3.7 Mill. i Aaret 1877, og faldt videre af i 

det naestfölgende Aar til blöt henved Doll. 2.9 Mill., siden hvilket Aar den 

ätter overhovedet har tiltaget i Vaerdi, og afgav i Periodens Slutningsaar era 

Doll. 3.1 Mill., hvilken Forögelse skyldes en siden Aaret 1878 opstaaet Export 

af Fosfat, hvilket Produkt i Aaret 1883 afgav en Exportvaerdi af henved Doll. 

300,000. — Det vrcsentligste Consumptionsmarked er de forenede Stater, der, 

alene med Undtagelse af i Aaret 1877, da en betydelig Export af raffineret 

Mineralolie fandt Sted til Storbritanien, men som senere er bortfaldt, har optaget 

80 til 90 % af den hele Exportvaerdi. — De vaesentligste Produkter 

ere Kul, Guldholdig Kvarts, Stöv og Nuggets, Gibs i naturlig Tilstand, Jern-, 

Kobber- og Sölverts, og i Periodens sidste Halvdel Fosfat. 

1. Kul. 

Perioden aabnedes med en Export af 418,357 Tons til Vajrdi Doll. 

1,343,739, hvoraf 366,786 Tons og Doll. 1,065,526 var Export fra Atlanterhavsprovindserne 

og 51.571 Tons og Doll. 278,213 fra Britisk Columbia, fra 

hvilken Provinds Exporten gjennem Perioden var i Fremgang indtil Aaret 1881, 

da den afgav 214,253 Tons, men har senere faldt endeel af igjen og var i 

Periodens Slutningsaar 193,485 Tons, til Vserdi Doll. 674,208. Det omvendte 

Forhold iagttages hvad angaaer Atlanterhavsprovindserne, hvor Export var i 

Tilbagegang indtil Aaret 1879, da den kuns aDdrog 147,140 Tons, men hvorfra 

den senere igjen har vädret i Fremgang, og androg i Aaret 1883 til 275,005 

Tons til Vaerdie Doll. 521,199, dog kuns blöt tilnsermelsesvis halv Van-di mod 

ved Periodens Begyndelse. — Det aldeles overveiende Consumptionsmarked, 

saavel for Atlanterhavsprovindsernes som for Britisk Columbias Produktion, er 

de forenede Stater, der gjennem Aarrookken har optaget fra 60 til 80 % eller 

med et Ojennemsnitstal e:a 75 % af den hele Export. Derefter kommer for 

Atlanterhavsprovindsernes vedkommende New Foundland og S:t Pierre Miquelon 

og de vestindiske Oer, og for Britisk Columbia Steder paa den mexikanske 

Stillehavskyst, Sandwicks-Oerne og Kina. Til forskjellige europaeiske Markeder 

er videre opfört en Export af denne Artikel fra Atlanterhavsprovindserne, 

hovedsagelig til Storbritannien, men som vistnok ganske udelukkende bestaaer ; 

Forsyning til Brug for anlöbende Dampskibe, hjemmehörende i de respective Lande, 

2. Guldholdig Kvarts, Stöv og Nuggets. 

Denne Artikel afgav i Periodens Begyndelscsaar en Exportvaerdi af Doll. 

1,073,922, og i det naestfölgende Aar Doll. 1,605,790, men som senere overhovedet 

har vaeret i Aftagende, og androg i Periodens Slutningsaar til Doll. 

911,383. Indtil Aaret 1879 var Exporten udelukkende Produkt af Britisk 

Columbia, men senere er ogsaa Export af denne Artikel opstaaet fra Atlanterhavsprovindserne, 

dog af mindre Vaerdi. Den var i Periodens Slutningsaar 

fordeelt saaledes: Doll. 631,648 Vaerdi af Export fra Britisk Columbia og 

Doll. 289,735 fra de östlige Provindser. Alene med Undtagelse af nogle smaa 

Partier, der har vaeret exporterede til Storbritanien, har den hele Produktion 

vaeret afsat i de forenede Stater.

330 

3. Gibs i naturlig Tilstand. 

Export af denne Artikel, der udelukkende foregaaer fra de östlige Provindser, 

har gjennem Aarraekken andraget fra 92,385 Tons i Aaret 1875 — 

hvorefter den har vaeret i temmelig jevnt StigeDde — til 154,809 Tons til 

Vaerdi Doll. 151,844 i Periodens Slutningsaar; alt udelukkende til de forenede 

Stater. 

4. Jerneris. 

Dette Produkt afgav i Periodens Begyndelsesaar en Export af 44,278 Tons, 

men som senere og indtil Aaret 1879, da der kuns blev afsat 3,652 Tona, 

var i Aftagende. Allerede det fölgende Aar tiltog deDne imidlertid betydelig 

i Omfång og androg 50,524 Tons, og rar i Periodens Slutningsaar 44,944 

Tons til Vaerdi Doll. 138,775, alt med kuns smaa Undtagelser fra de östlige 

Provindser og til de forenede Stater. 

5. Kobbereris. 

Perioden aabnedcs med en Export af 3,148 Tons til Vserdi Doll. 135,077, 

men som senere var i Aftagende til Aaret 1879, da der kuns blev udfört 98 

Tons til Vserdi Doll. 19,762, tiltog igjen til Aaret 1882, da der exporteredes 

44,785 Tons til Vserdi Doll. 139,270, men faldt af igjen i Periodens Slutningsaar 

til blöt 4,402 Tons, hvilket dog har vaeret et långt mere vserdifuldt 

Produkt, og androg Doll. 150,479, altsaa mere end den över tidobbelte Kvantitet 

som blev exporteret det foregaaende Aar. Hele Produktionen indgaaer 

under de östlige Provindser, og Afsaetningen i overveiende Grad til de forenede 

Stater. I Aarene 1874, 1875 og 1880 er dog ei nbetydelige Kvantiteter, 

henholdsvis 2,961, 2,181 og 5,622 Tons, afsatte paa det storbritanniske Marked. 

6. Sölverts. 

Dette Produkt har i Aarene 1874, 1875, 1876 og 1879 afgivet Exportvaerdier 

af henholdsvis Doll. 407,835, Doll. 443,443, Doll. 584,378 og Doll. 

637,000, men forresten knns mindre Vaerdier, og i Periodens Slutningsaar blöt 

Doll. 14,200, alt fra de östlige Provindser og til de forenede Stater. 

7. Fosfat. 

Af dette Produkt opstod en Export i Aaret 1878, der dog kuns androg 

til 3,701 Tons, en Virksomhed der senere har vaeret under jevnt Tiltagende 

og afgav i Aaret 1882 en Export af 17,181 Tons til Vaerdi Doll. 327,667, 

faldt imidlertid i Periodens Slutningsaar igjen til 14,478 Tons, vaerdsat til 

Doll. 302,716, alt fra de östlige Provindser. Det hovedsageligste Consumptionsmarked 

er Storbritannien, der har gjennem Aarraekken optaget fra 77 til 85 

eller med et Gjennemsnitstal c:a 81 % af den hele Export. Derefter kommer 

de forenede Stater, der i et enkelt Aar har optaget et Parti af c:a 2,400 Tons, 

og endelig er nogle mindre Partier afsat til Tydskland, Danmark, Frankrig og 

New Foundland. 

Af andre Artikler kan nævnes: 

Mineralolie, dels i naturlig og dels i raffinerat Tilsiand, og som i Periodens 

förste Aar afgav en Export af 1,276,641 Gallons i naturlig Tilstand vaerdsat 

til Doll. 298,417, og hvoraf c:a /., blev afsat til Storbritannien, i Aaret 1877 

3,929,219 Gallons i raffineret Tilstand, og hvoraf c:a /,„ til Storbritannien, 

og i Aaret 1879 798,703 Gallons ligesaa, i raffineret Tilstand, og hvoraf c:a 

V,0 til samme Marked. Det resterende i alle Tilfaelde naesten udelukkende til 

de forenede Stater. I Periodens övrige Aar har dette Produkt kuns afgivet

331 

Exportvserdier af ganske liden Betydning. Dette Produkt henhörer nsesten 

udelukkende under Atlanterhavsprovindserne. 

Salt, hvoraf i Aaret 1876 opstod en Export af betydeligere Omfång og 

androg til 990,534 Bushels til Vaerdi Doll. 121,471, og som under den senere 

Aarraekke indtil 1881 har holdt sig omkring 7-, 8- og 900,000 Bushels, men 

faldt af i Aaret 1882 til 538,302 og i Periodens Slutningsaar til 331,180 

Bushels, alt med kuns ubetydelige Undtagelser Produkt af de östlige Provindser, 

hovedsagelig til de forenede Stater og derefter til New Foundland. 

Pig- og Affaldsjern, hvoraf i Periodens 2 förste Aar er exporteret henholdsvis 

81,991 og 13,913 Tons, alt fra de östlige Provindser og med kuns 

en forsvindene Undtagelse til de forenede Stater. 

Som et samlet Kesultat fremgaaer at Afkastningen af denne Bedrift, 

trods den i de senere Aar tilkomne Export af Fosfat, har vseret i Tilbagegang, 

og som med nsesten sit hele Belöb, c:a Doll. 870,000 eller c:a 27 % af Exportvaerdien 

i Periodens förste Aar, falder paa Atlanterhavsprovindserne og paa 

Artiklerne Kul, Guldholdig Kvarts etc., Mineralolie, Sölverts og Steen og 

Marmor uforarbeidet. Fremmede Produkter indgaar kuns med mindre Belöb i 

denne Export, hovedsagelig Kul og Salt. 

Hvad angaar de forskjellige Provindsers Deltagelse i denne Bedrift gjaelder, 

at Britisk Columbia i overveiende Grad, eller med c:a 42 %, indtager 

förste Pläds, hvorefter kommer Nova Scotia, Quebee og Ontario. 

Alger den 4 april 1885. 


W. A. Schwartz. 




antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 35 om 15,718 tons, deraf 4 

svenska om 2,544 och 31 norska om 13,174 tons. 

J. A. Nordström.

332 

Adelaide (södra Australien) den 6 februari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet inhemtas af följande: 


tons, deraf 12 svenska om 7,244 och 6 norska om 3,793 tons; antalet med 

last afgångna fartyg utgjorde 13 om 6,574 tons, deraf 9 svenska om 4,448 

och 4 norska om 2,126 tons. 

För Södra Australien var året 1884 ett svårt år, och man måste hålla 

våra köpmän räkning att de kunde afvärja en mera allvarlig kris. Den goda 

skörden skulle under vanliga är liafva ingifvit förhoppningar, men det saknades 

spekulation och företagsamhet. Man visste att många befraktningar som afslutats 

i mycket god tid skulle medföra betydande förluster för spanuiålshandlandena, 

så vida ej den engelska hvetemarknaden förbättrades, men denna försämrades 

i stället än ytterligare. Affärerna ledo äfven deraf att bankerna under 

någon tid vägrade köpa hvetevexlar på de vanliga vilkoren. 

Arets utförsel af hvete uppgick till 222,598 tons om 20 cwt, deraf 

198,896 cwt till Europa, och 78,196 tons om 2,000 lbs hvetemjöl, deraf 

3,387 tons till Europa. Man räknar på att utförseln år 1885 skall blifva 

än större; nu gällande pris är likväl lägre än det var i början af år 1884. 

Oaktadt nu gällande låga pris på hvete och det jemfdrelsevis ringa utbytet pr 

acre i vårt torra klimat, hoppas våra jordbrukare likväl kunna fortsätta hveteodlingen, 

tack vare det allmänna användandet af arbetssparande maskiner. 

Det nuvarande deficit i statsfinanserna hoppas regeringen kunna blifva af 

med inom några få år med tillhjelp af de nyligen pålagda skatterna. 

Prisen för svenska och norska trävaror förblefvo låga under hela året. 

Åtskilliga af trähandlandena gjorde stora förluster. Följden deraf var att träimportörerna 

under större delen af året hade svårt att sälja sina laster på tillfredsställande 

vilkor, och den enda liflighet som förspordes i marknaden kom 

af utskeppning till Melbourne utaf härvarande lager. För 9X3" röda plankor 

betaltes 4'/8 d. ä 4'/2 d. pr fot, för d:o hvita 3'/, d. å 3% d.; för l'/8" 

röda golfbräder betaltes 8 sh. 6 d. å 10 sh. pr 100 fot, för 1" d:o 8 sh. a 

9 sh. 3 d., för '/," d:o 7 sh. å 7 sh. 6 d., for '/," d:o 6 sh. 3 d. och för 

V/' d:o 5 sh. a 5 sh. 6 d. 

Från svenska fartyg rymde 11 man och från norska 1, hvarjenite från 

svenska fartyg afmönstrade 12 och från norska 3; påmönstrade blefvo 14 pä 

svenska, 10 på norska.

Rio de Janeiro den 30 april 1885. 

333 



De Förenade rikenas skeppsfart under år 1884 utgjordes sålunda af 305 

ankomna fartyg om 108,077 tons mot 214 om 71,227 tons 1883. 

fördt med under år 1883 förtjenta frakt af £ 170,816 visar en ökning af 

£ 33,291. 

Fraktmarknadens i Rio de Janeiro vexlingar under år 1884 ses af följande 

tabell.

334

335 

Till jemförelse bifogar jag här en öfversigt öfver skeppsfarten på Rio de 

Janeiro i allmänhet under år 1884. 

Skeppsfarten på Rio de Janeiro under år 1884: 

Lästafgifterna vid hufvudstationen hafva år 1884 uppgått till £ 223. 13. 2 

och hälften af de vid Vicekonsulsstationerna influtne lästafgifter till £ 81. 11. 6 1 /, 

eller summa £ 305. 4. 8 1/2. 

Af de Förenade rikenas fartygsbesättningar hafva under år 1884 här 

aflidit 3, efterlemnats sjuke 21 och rymt 49. 

Inga förändringar hafva förekommit i gällande dock- och fyrafgifter. 

Införseln till Rio de Janeiro i sin helhet år 1884 var ungefär af samma 

storlek som år 1883, men var betydligt mindre i slutet än i början af året. 

Denna minskning tillskrifves här till stor del de sanitära åtgärder, som då 

blefvo vidtagna med anledning af koleran i Europa, men förnämsta orsaken 

torde dock vara att söka i den betydliga utförseln, vida öfverstigande införseln, 

som senaste år egt rum. 

Införseln har nemligen under år 

under det utförseln varit under år: 

Hvad införseln från de Förenade rikena särskildt beträffar hafva derifrån 

år 1884 införts 7,991 dussin plankor, hvaraf från Sverige 6,433 mot 10,674 

år 1883, hvilket torde bero på förutgående års öfverdrifna införsel. Prisernf 

hafva dock varit fastare och i allmänhet ungefär desamme som år 1883. Aa 

svenskt jern har såsom vanligt den största införseln egt rum öfver England

336 

och Hamburg, och har det ej varit möjligt att deröfver inhemta några tillförlitliga 

uppgifter. Direkt från Sverige ankommo år 1884 1,674.06 eentner. 

Af Jönköpings sukerhetständstickor infördes nästlidne år 5,100 kistor och 

vexlade prisen mellan Reis 94,500 och 104,000 pr kista. Införseln af klippfisk 

från Norge nästlidne år utgjordes af 8,940 kistor och vexlade priset mellan 

Reis 22,000 och 30,000 pr Brasil-Pund (= 58.76 Kilogr.) 

Äfven något öl infördes och betingade samma pris som nästlidne år eller 

Reis 7,250 pr dussin flaskor. 

Utförseln var år 1884 något större än 1883, hvilket helt och hållet berodde 

på den större mängd kaffe, som detta är utfördes, och på dess något 

högre pris. År 1884 utfördes härifrån 3,897,113 säckar kaffe till ett värde 

af Milreis 80,181,845 hvaraf till Amerikas Förenta stater 2,401,105 säckar 

Vexelkursens vexlingar under år 1884 ses af följande tabell: 

Förhållandena vid inloppet till Rio Grande do Sul hafva ej väsendtligen 

förändrats, så att fartyg afsedda att löpa in der fortfarande ej böra gå djupare 

än 13'/, ä 14 palmas. 

Helsotillståndet härstädes under år 1884 har i allmänhet varit godt och 

blott enstaka fall af gula febern hafva förekommit. 

E. Cederstråhle. 

Innehåll: Adelaide (sid. 332), Akyab (sid. 278), Alger (sid. 331), Hamburg (sid. 225), 

Leith (sid. 279), Lissabon (sid. 274), Marseille (sid. 263), Quebec (sid. 298), Rio de Janeiro 

(sid. 333).



London den 15 Maj 1885. 


Härmed får jag äran afgifva den i § 32 af gällande konsulsstadga föreskrifna 

berättelse rörande de Förenade rikenas handel och sjöfart på distriktet 

under förlidet år. 

A. Följande siffror utvisa omfattningen af Sveriges skeppsfart på 

Storbritannien och Irland under nästl. år i förh. till år 1883. 


23

338 

B. Motsvarande uppgifter för Norge hafva följande utseende.

339 

Anm. Rubriken »ankomna fartyg» inbegriper endast verkligen ankomna, således icke 

öfverliggande från 1883 eller nnder årets lopp inköpta, liksom »afgångna fartyg» icke innefattar 

öfverliggande till innevarande år eller sålda. 

Dessa siffror utvisa att sammanlagda drägtigheten af Sveriges skeppsfart 

på Storbritannien och Irland tilltagit år 1884 i jemförelse med det nästföregående 

året med 20,407 tons eller något öfver 1 %, hvaremot fartygens antal 

förminskats med 207 st. eller 4 1 /., % Hvad särskildt de lastade fartygen 

beträffar, visar det sig att deras sammanlagda drägtighet tilltagit med 9,123 

tons eller / % samt att fartygens antal förminskats med 181 st. eller 5'/4 % 

På sjelfva distriktet visar sig en tillökning i drägtigheten af Sveriges skeppsfart 

af 11,660 tons eller 3 /t % vid sidan af ett aftagande i fartygens antal 

af 206 st. eller 5 %, men i så väl drägtigheten som antalet af de lastade 

fartygen ett aftagande — i drägtigheten af 3,9-0 tons eller '/s % och i 

fartygens antal af 180 st. eller 6 %, och detta oaktadt att så väl på distriktet 

som på hela landet en icke obetydlig tillökning egt rum i sammanlagda 

drägtigheten af de afgångna lastade fartygen. Sammanlagda drägtigheten af

340 

Norges skeppsfart på Storbritannien och Irland visar ett aftagande år 1884 

i jemförelse med det nästföregående året af 160,542 tons eller 3'/ % samt 

de norska fartygens antal ett aftagande af 987 st. eller 7/4 %• Häraf falla 

93,023 tons — ett aftagande af S 1 /i % — samt 599 fartyg — ett aftagande 

af 6 1 /, % — P a den lastade skeppsfarten. Hvad särskildt distriktet 

angår, visar sig ett aftagande i Norges skeppsfart i det hela taget af 103,446 

tons eller 2'/t % samt af 551 fartyg eller 5 s /4 % , och i den lastade skeppsfarten 

ett aftagande af 63,900 tons eller 2'/, % samt af 376 fartyg eller 

5/t ?£ — fallande detta aftagande i den lastade skeppsfarten, så väl för distriktet 

som för hela landet, nästan uteslutande på de ankomna fartygen. Båda 

ländernas sammanlagda skeppsfart visar ett aftagande i drägtighet af nära 2'/t 

% på hela landet och af l s /4 % på distriktet, samt i fartygens antal af 

respektive 6'/, % och 5 1 /, %, under det den lastade skeppsfarten visar ett 

aftagande i drägtighet af 2 % så väl på hela landet som på sjelfva distriktet, 

samt i fartygens antal af respektive 6 l /4 % och 5/, % 

De af svenska fartyg under år 1884 förtjenta bruttofrakter visa i jemförelse 

med år 1883 ett aftagande hvad angår de ankomna fartygen af £ 

88,525 eller 16/« % på hela Storbritannien och Irland och af £ 68,921 

eller 14'/3 % på sjelfva distriktet; hvaremot bruttofrakterna af de afgångna 

fartygen visa en tillökning af £ 49,475 eller 17 % på hela landet och af 

£ 53,434 eller 21 % på distriktet — i det hela en förminskning af £ 39,050 

eller 4/4 % på Storbritannien och Irland samt af £ 15,487 eller 2 % på 

distriktet. För de direkte till Sverige afgångna svenska fartygen utgör samman 

af bruttofrakterna £ 211,122 emot £ 149,478 år 1883 — en tillökning af 

öfver 41 % — under det de motsvarande siffrorna för sjelfva distriktet visa 

sig vara £ 189,811 och £ 131,368, en tillökning af 44V, %. De af norska 

fartyg förtjenta bruttofrakter visa ett aftagande hvad de ankomna fartygen 

angår af £ 290,356 eller 14 8 /4 % på Storbritannien och Irland samt af £ 

216,594 eller 13 % på distriktet, men en tillökning för de afgångna fartygen 

af £ 3,690 eller l /% % på hela landet och af £ 7,167 eller 1 % på distriktet 

— i det hela en förminskning af £ 286,666 eller 10 1 /, % pä Storbritannien 

och Irland samt af £ 209,427 eller 9'/4 % på distriktet. 

Trafiken med lastade fartyg fördelar sig, enligt Board of Trades uppgifter, 

på olika trafikleder på sätt utvisas i tabellen sid. 370. 

Häraf inhemtas, att så väl aftagandet i drägtigheten af de till Storbritannien 

och Irland ankomna som tillökningen i drägtigheten af de från 

samma land afgångna lastade svenska fartygen är hufvudsakligen att tillskrifva 

i förra fallet minskad och i senare fallet ökad användning i varuförseln mellan 

Sverige och detta land. Hvad den lastade norska skeppsfarten beträffar, visar 

det sig, att aftagandet i drägtigheten af de ankomna fartygen beror på minskad 

användning i Storbritannien och Irlands import från Sverige, Britiska Nord- 

Amerika, Kyssland och Tyskland, samt att aftagandet i drägtigheten af de afgångna 

lastade fartygen är att tillskrifva en minskad användning i exporten 

härifrån till Mexiko, Central-Amerika och Vestindien, Förenta Staterna, Sverige 

och andra länder, som icke fullt godtgöres af en ökad användning på hemlandet, 

Brasilien och Italien. 

Board of Trade angifver följande tal om ångbåtstrafiken, dervid, på sätt 

förut nämnts, endast lastade fartyg, men icke kustfararc äro beräknade:

Svenska ångfartyg: 

Norska äng fartyg: 

341 

Skeppsfarten på London stälde sig sålunda (barlastade fartyg oberäknade): 

Svenska fartyg: 

Norska fartyg: 

Af de 70 hamnar i distriktet, hvarest konsulstjenstemän äro anstälde, besöktes 

59 af svenska och 68 af norska, men Aldeburgh och North Shields icke 

af någondera nationens fartyg. De fartyg som ankommo till Scilly lossade 

eller lastade icke derstädes och erlade till följd deraf icke konsulatsafgifter. 

Angående skeppsfarten på de hamnar inom distriktet, hvarest konsulstjenstemän 

icke äro anstälde, hänvisas till tabellen sid. 376. 

Inom distriktet hafva inköpts för svensk räkning: 

och för norsk räkning: 

Ibland de för norsk räkning inköpta fartyg finnas upptagna 3 ångfartyg 

med en sammanlagd drägtighet af 2,372 tons till ett värde af £ 41,515, eller 

£ 17. 10 per ton. Medelpriset af de för svensk räkning inköpta segelfartyg 

visar sig hafva varit £ 1. 16. 5. per ton och af de för norsk räkning inköpta 

£ 3. 5. 5.

342 

De utaf svenska och norska fartyg inom distriktet erlagda konsulsafgifter 

uppgå till: 

utvisande således ett aftagande år 1884 i jemförelse med det nästföregående 

året af £ 109. 17. 5 eller cirka 1 3/4 %. 

De inom hela Storbritannien och Irland influtna konsulatsafgifter under 

år 1884 uppgingo till: 

visande ett aftagande af £ 153. 17. 3. eller något öfver 2 %. 

Fraktmarknaden. Den misströstan, som de fleste i rederiverksamhet intresserade 

förrättningsmän vid 1884 års ingång närde med hänsyn till den närmaste 

framtiden, synes, enligt de nu vid årets slut föreliggande resultaten, 

hafva varit väl grundad. Huru medelmåttiga och i många fall under medelmåttan 

fraktkonjunkturerna än voro under årets första del, har dock skeppsfarten 

i de flesta fall, måhända med undantag af den mest brådskande tiden 

under sommarsäsongen, då hvarje slags export föregår i den största skala, allt

343 

efter årstidens framskridande antagit en mer och mer trög karakter och gifvit 

ett allt ringare utbyte. Man torde till och med hafva svårt att finna äfven 

rent tillfälliga förhöjningar i frakterna på någon af de stora routerna, ehuru 

i sammanhang härmed dock torde kunna anföras, att frakterna för jernångare 

med kornlast från Förenta Staterna under årets senare hälft stego från ett 

minimum af 2 sh. 9 d. å 3 sh. till 5 sh. a 5 sh. 6 d., och synes den mening 

vara rådande, att denna stigning äfven under någon tid torde komma att hålla 

sig, då nemligen skeppslägenheter för denna fart fortfarande röna efterfrågan. 

Engagerandet af privata ångfartyg genom några af de europeiska makterna 

för transport af trupper och krigsmateriel har, på grund af de få tillfällen 

då detta egt rum, ej kunnat utöfva något inflytande på fraktmarknaden, 

då likväl under största delen af året ett så betydande antal fartyg hafva varit 

upplagda och utan användning. En ytterligare omständighet, som isynnerhet 

haft menligt inflytande på ångbåtsflottans verksamhet samt ej oväsentligt bidragit 

atf än vidare förminska fraktvinsten, har varit de under årets lopp i 

så godt som alla Medelhafshamnar samt i några transatlantiska länder, såsom 

Brasilien och flera Syd-Amerikas republiker, gällande karantänsbestämmelserna 

till förebyggande af kolerans utbredande, och har denna omständighet förorsakat 

så mycket större förlust, som den i många tillfällen varit omöjlig att på förhand 

förutse. Den väsentligaste orsaken till detta för rederierna så förlustbringande 

sakernas tillstånd torde dock kunna sökas i en oproportionerligt stor 

tillökning i tonnagen. Mången lärer visserligen äfven tillskrifva den ovanliga 

stagnationen i verldshandeln en medverkande grund till skeppsfartsförhållandena, 

men då det är en känd sak att varuförseln och det dertill erfordrade skeppsrummet 

alltjemt hafva ganska betydligt tilltagit, ligger dét antagandet nära till 

hands, att fraktmarknaden ej skulle kommit till en så abnormt låg ståndpunkt, 

om skeppsbyggeriet hållits inom någorlunda rimliga gränser. Allmänt synes 

man nu också vara ense om att någon tids inskränkning i skeppsbyggeriet 

inom kort skulle leda till en förbättring, och kan man för närvarande, åtminstone 

hvad England beträffar, iakttaga en betydlig förminskning i byggandet 

af nya ångfartyg utöfver hvad som erfordras för upprätthållandet af de reguliera 

liniernas flotta, ehuru visserligen enstaka rederier på grund af den stora 

prisbilligheten fortfara att låta bygga fartyg, i afvaktan på en snar förhöjning 

i frakterna. Hvad segelfartygen särskildt beträffar, lärer byggandet af jernoch 

till en del äfven af stålfartyg, bestämda till fart å mera aflägsna farvatten, 

på senare tid hafva ej obetydligt tilltagit, och synas dessa fartyg, som i regeln 

erhålla rätt antagliga frakter från Europa, ganska ofta hafva, trots de städse 

sjunkande konjunkturerna i fraktmarknaden från kolonierna, lemnat en rätt 

beaktansvärd förtjenst. Bland förslag i riktning att åstadkomma en förbättring 

i skeppsfartsförhållandena torde måhända böra bemärkas ett af flera af 

Englands förnämsta ångfartygsrederier gjordt försök att bringa till stånd en 

förening med hufvudsyfte att dess medlemmar skulle förpligta sig till att låta 

en del af den af dem disponerade tonnagen under en viss tid ligga utan sysselsättning, 

mot bekommande af en fastsatt ersättning per ton af det sålunda 

upplagda skeppsrummet, hvarvid penningarne skulle åstadkommas genom tillskott 

af medlemmarne, hvilka skulle hafva att dela omkostnaderna pro rata 

parte. Detta förslag fann emellertid, såsom rätt naturligt är då frågan gälde 

så många personliga intressen, icke tillräcklig anslutning. 

De svenska och norska fartygens deltagande i fraktfarten år 1884 antages 

hafva försiggått i oförminskad grad både hvad segeloch ångfartygen 

beträffar. Den enda förändring som i sagda hänseende kan hafva egt rum, är 

att ett mindre antal segelfartyg blifvit använda i traden på Östersjön, Hvita

344 

hafvet, britiska Nord-Amerika och de Förenta Staternas trälast-exporterande 

hamnar, i det många af detta slags fartyg pä grund af de städse sjunkande 

frakterna föredrogo att tidigt segla hem samt lägga upp och sålunda gjorde 

en resa mindre än sedvanligt. I det hela taget halva de af våra ännu talrika 

seglande träfartyg, som icke innehafva l:sta klass, befunnit sig i den mest 

ogynsamma ställning, i det nemligen på de flesta farvatten i allmänhet förekommit 

sådant öfverflöd på skeppslägenheter, äfven omfattande l:sta klassens 

fartyg, att, naturligt nog, dessa sistnämnda, som betingade en mindre assuranspremie, 

städse erhållit företräde, och torde exempel icke saknas att större 

fartyg af 2:dra klass för att erhålla frakt, varit nödsakade att betala befraktaren 

skilnaden mellan assuranspremien i ett 1 :sta och ett 2:dra klassens fartyg. 

De af våra segelfartyg — och dessa utgöra en stor procent — som hafva 

varit sysselsatta i traden på Wilmington, Charleston och Savannah med transport 

af harts, terpentin och fosfat, torde antagligen hafva lemnat någorlunda 

tillfredsställande vinst, och detsamma gäller äfven om dem i farten på de Vestindiska 

öarna med kolonialartiklar, såsom socker och färgträ, samt på Mexikanska 

viken med mahogny och oljekakor, under det deremot bomullstransportec 

sysselsatt ett jemförelsevis mindre antal segelfartyg än förr, och till 

frakter, hvilkas nettobehållning lärer hafva varit högst medelmåttig. De mindre 

segelfartyg, som gå på Brasilien och de sydamerikanska republikerna, hafva 

antagligen lemnat ungefär samma vinst som året förut, ehuruväl de utfrakter, 

som detta slags fartyg erhålla, varit ringare. Då förvecklingarna i Peru och 

Chile ännu icke äro fullständigt ordnade, har man förgäfves väntat på återupptagande 

af befraktningar med guano, och till följd deraf har ett oproportionerligt 

stort tontal uppsökt de hamnar, som utföra salpeter, samt derigenom 

derstädes nedtryckt frakterna. Hvetefrakterna från Förenta Staternas 

vestkust, isynnerhet de kaliforniska exporthamnarna, hafva varit ovanligt låga. 

Emellertid tyckes en förbättring på sista tiden hafva inträdt, och stora l:sta 

klassens fartyg med någorlunda goda utfrakter torde i denna fart kunna finna 

sysselsättning. På Japan och Kina hafva icke många svenska och norska 

fartyg varit befraktade, och de som besökt australiska hamnar, i hopp om hemfrakter 

med ull och hvete, hafva endast undantagsvis varit gynnade, då nemligen 

ång- och jernsegelfartyg upptaga största delen af dessa frakter. De för 

någon tid sedan anstälda försöken att föra petroleum i ångfartyg hafva icke 

visat sig lönande och antagas ej komma att blifva utvidgade i någon betydligare 

grad, af skäl som finnas anförda i en tidigare årsberättelse, nemligen 

dels varans eldfarliga beskaffenhet och dels den omständigheten att så kort 

lastnings- och lossningstid ej lämpligen kan af befraktarne å certepartiet intagas, 

som kan göra det möjligt för ångfartygen att åtaga sig transporten af denna 

artikel. En följd häraf är att ett stort antal segelfartyg fortfarande finna användning 

i denna fart. Å andra sidan ega de af våra fartyg, som erhållit en 

antaglig utfrakt med trälast från hemländerna, naturligen derutinnan en väsentlig 

fördel, och de fartyg, som kunna erhålla en sådan användning, torde 

löpa endast jemförelsevis ringa risk med hänsyn till hemfrakterna, dessa må 

nu erhållas antingen tillfälligtvis från någon austraulisk hamn, från Ostindien 

eller Java. Det enda ofvan ej omnämnda farvatten, hvarest de svenska och 

norska segelfartygen i någon väsentlig mån deltaga i den allmänna fraktfarten, 

är, om man bortser från Medelhafvet, der ångfartygen numera hafva nästan 

uteslutande monopol på varuförseln, det som berör de afrikanska exportplatserna. 

De derifrån erhållna frakterna hafva icke under den förflutna perioden 

undergått någon synnerlig förändring. Den svenska och norska ångbåtsflottan, 

som under året starkt tillvuxit, har som förr haft sitt hufvudsakligaste verk-

345 

samhetsfält i de europeiska farvattnen, med undantag af de ännu fä större 

fartyg som dels hafva gått på Ostindien, dels äfven på Nord-Amerika. Medan 

fraktvinsten visserligen åtskilligt understigit det föregående årets, antages resultatet 

dock i det stora hela hafva varit någorlunda lönande, och den betydande 

del af våra ångfartyg, som haft användande i bestämda upparbetade 

linier, uppgifves vara minst berörd af de rådande dåliga konjunkturerna. Såsom 

en icke ringa fördel i konkurrensen med främmande länders fraktsökande 

ångfartyg torde kunna anföras den större ekonomi i alla detaljer, som af bestyrelserna 

för våra ångare iakttages. 

Hvad beträffar utsigterna för fraktfarten under den närmaste framtiden, 

synes man allmänt antaga att den svåraste perioden nu är öfverstånden. Emellertid 

torde näppeligen de under början af 1885 noterade fraktsatser kunna 

anföras som något stöd härför. Men med någorlunda säkerhet torde kunna 

antagas att en relativ inskränkning i byggandet af nya fartyg i förening med 

ett omslag i det under så lång tid rådande, ogynsamma tillståndet i verldshandeln 

inom en ej allt för aflägsen tidpunkt skall hafva en förbättring i fraktkonjunkturerna 

till följd. 

Till London. 

Trälast, pr standard. 

Östersjöfrakterna : 

Hvita hafs-frakterna. 

Trälast, pr standard.

346 

Hafre, pr ångfartyg. 

Frakter från Britiska Nord-Amerika. 

(Canada, New Brunswick, S:t Johns.) 


Pitchpine-frakterna.

347 

Mahogny- och Logwood-frakterna. 

Mahogny och Ceder. 

S:t Petersburg, Kronstadt och Riga. 


Kolfrakterna. 

Med afseende pä dessa hänvisas till tabellerna sid. 372—375. 

Kornfrakterna från Nord-Amerika. 

Hrete, pr qv.

348 

Hafrefraklerna från Riga och Kronstadt. 

Hafre, pr ångfartyg, pr qv. 

Hafrefraklerna från Sverige. 

Svartahafs-frakterna. 

Pr ångfartygt pr ton. 

Petroleumfrakterna. 

Pr segelfartyg. 

Harts- och terpentinfrakterna. 

Bomullsfrakterna.

349 

Vestindien. 

För socker, pr ton. 

Risfrakterna. 

Pr ton. 

Javafrakterna. 

Till förestående framställning af skeppsfartsförhållandena må tilläggas följande 

uppgifter: 

De för svenska fartyg erlagda föreskrifna afgifter till underhåll af svenska 

kyrkan i London utgjorde tillsammans: 

För norska fartyg inbetaltes vid generalkonsulatet frivilliga bidrag till 

norska sjömanskyrkan härstädes till sammanlagdt belopp af:

350 

De likaledes frivilliga bidragen till sjömanshospitalet i Greenwich utgjorde 

tillsammans: 

visande således ett fortsatt aftagande i bidragen till denna välgörenhetsinrättning. 

På hospitalet lärer under det förflutna året varit intagne 210 svenske 

och norske sjömän, och beräknas anstaltens utgifter i medeltal för hvarje patient 

under samma år till £ -i. 2. 7. 

Antalet skeppsbrutne och nödstälde, som åtnjutit understöd från generalkonsulatet, 

utgjorde: 

För verkstälda på- och afmönstringar redogöres genom följande tabell: 

1884. 

Antalet rymningar utgjorde år 1884:

351 

Under årets lopp herbergerades å Sailor's Home: 

Sammanlagda beloppet af de vid generalkonsulatet och vicekonsnlaterna i 

Cardiff, Hull, Liverpool och Newcastle utfärdade sjömansinvisningar uppgår till: 

Rörande af generalkonsulatet efter mestadels i tjenst å britiska fartyg 

aflidne sjömän utbekommen och hemsänd qvarlåtenskap må följande uppgifter 

lemnas: 

Antalet skrifvelsor som aflåtits från generalkonsulatet utgjorde: 

Antalet ingångna skrifvelser uppgår till : 

Följande antal mestadels till svenske och norske sjömän adresserade bref 

mottogos och ombesörjdes af generalkonsulatet: 

Beträffande ställningen af svenska och norska statsobligationer på Londons 

börs under sistlidna år meddelas följande maximi- och minimi-prisnoteringar: 

Svenska statsobligationer: 

Norska statsobligationer.

352 

Dessa uppgifter utvisa, att så väl Sveriges som Norges statsobligationer betingat 

på det hela taget högre priser på Londons marknad år 1884 än under 

det nästföregående året, och synas inga märkbara fluktuationer i deras värde 

hafva förekommit. De fluktuationer som noterats, äro hufVudsakligen beroende, 

som redan i förra berättelsen omnämnts, på ränteterminernas större eller mindre 

aflägsenhet vid noteringstiden. 

Rörande varuförseln mellan Sverige samt Storbritannien och Irland föreligga 

följande uppgifter: 

Varor utom guld och silfVer: 

Guld och silfVer: 

Motsvarande uppgifter för Norge, guld och silfver ej medräknade: 

Häraf inhemtas, att Sveriges omsättning på Storbritannien och Irland aftagit 

i värde år 1884 i jemförelse med det nästföregående året med £ 1,429,297 

— eller 12'/s % —, hvaraf £ 1,327,635, eller ett aftagande af 15 X, faller 

på importen från och £ 101,662, eller ett aftagande af 4 Xi P a exporten 

till Sverige, under det de till varuförseln använda fartygens sammanlagda drägtighet 

aftagit med 101,543 tons, eller 4V, %• 

Norges omsättning på Storbritannien och Irland visar, å andra sidan år 

1884 i jemförelse med det nästföregående året ett tilltagande i värde, uppgående 

detta i det hela till £ 107,504, eller 2 7, %, hvaraf £ 15,378, ett 

tilltagande af '/, %, faller på importen från och £ 92,126, ett tilltagande af 

6 /, % , på exporten till Norge. Sammanlagda drägtigheten af de till denna 

varuförsel använda fartygen visar ett tilltagande af 28,503 tons, eller nära 

2 %. 

I tabellen sid. 371 lemnas uppgift på det förhållande, hvari de särskilda 

nationernas fartyg deltagit i denna varuförsel. 

Trävaruhandeln. Hela importen af trävaror till Storbritannien och Irland 

utgjorde: 

Sågadt virke (plankor, battens m. m.):

353 

Hugget virke (bjelkar, timmer m. m.): 

Stäfver: 

Af ofvanstående uppgifter framgår, att införseln af trävaror under år 

1884 varit 464,502 loads eller cirka 7 % mindre än nästföregående årets, 

under det att införselns värde af samma vara samtidigt sjunkit med £ sterl. 

2,182,863 eller något öfver 13 %. 

Införseln från Sverige atälde sig, enligt Board of Trade's uppgifter, 

sålunda: 

Införseln från Norge stälde sig, enligt samma källa, sålunda: 

Från båda de Förenade rikena tillsammans exporterades till Storbritannien 

och Irland: 

hvaraf framgår att införseln under dr 1884 minskats med 139,349 loads, 

jemfördt med nästföregående årets, under det att värdet äfven samtidigt sjunkit 

med £ 467,858. Häraf komma på Sverige 125,063 loads och £ 376,003 

samt på Norge 14,286 loads och £ 91,855. 

Alla de förhoppningar man vid årsskiftet 1884 hyste att bättre tider 

skulle randas för trävaruhandeln hafva visat sig vara illusoriska, ty troligen 

har aldrig en sådan förstämning varit rådande i denna, liksom i de flesta andra 

affärsgrenar, som under det senast förflutna året. Man hade allmänt förestält 

sig att den utlofvade förminskningen i skeppningen ifrån Sverige skulle 

gynsamt inverka på marknaden, och de moderata försäljningar, som under 

början af året egde rum, syntes äfven gifva stöd åt denna förhoppning. Men 

snart visade det sig, att man i detta afseende tagit fel, ty prisen fortforo att 


354 

sjunka för alla märken, med undantag af bästa 1 och 2, hvilka lyckades hålla 

sig uppe, sedan det, ju mera året framskred, allt tydligare framgick att endast 

mera inskränkta partier deraf skulle komma ut i marknaden. Det stora antal 

fartyg som lagts upp i norra England och den hos många redare rådande obenägenheten 

att låta sina fartyg segla för de dåliga frakter, som i denna trade 

stodo till buds, syntes äfven gifva anledning till det antagande, att tillförseln 

i trämarknaden skulle blifva moderat; men snart spred sig det ryktet, att den 

tilltänkta förminskningen i skeppningen från Bottniska vikens hamnar endast 

vore en »humbug» och att minst lika stora partier som vanligt i alla hamnar 

endast afvaktade första öppet vatten för att kastas ut i marknaden, och dcrmed 

voro äfven alla utsigter till förbättring i denna affärsgren bortblåsta. 

Det var först vid slutet af seglationstiden som det började blifva klart för köparne 

här att de svenske exportörerne verkligen stodo fast vid öfverenskommelsen 

om 25 % minskning i årets utförsel, samt att följaktligen tillförseln under året 

skulle blifva vida mindre betydlig än under de föregående; men då var det 

redan för sent för marknaden att häraf skörda någon nämnvärd fördel under 

detta år. 

Glädjande är emellertid att se, att de uppoffringar de svenske exportörerne 

genom ofvannämnda åtgärd underkastat sig dock ingalunda varit förspilda, 

ty alla tecken synas nu tyda på att ljusare tider skola randas, och 

de noteringar, som under det ingångna året redan egt rum, visa äfven en 

märkbar tendens till det bättre. 

Härtill torde ock i hög grad hafva bidragit underrättelsen om det emellan 

de svenske sågverksegarne ingångna ytterligare aftal i syfte att icke allenast 

minska exporten, utan äfven inskränka årets timmerfångst; och det sätt hvarpå 

sågverksegarne vetat hålla öfverenskommelsen i Januari 1884, lemnar de bästa 

garantier att det senaste aftalet skall äfven lika samvetsgrant uppfyllas. 

Att på grund häraf redan nu hängifva sig åt synnerligen sanguiniska förhoppningar 

om hastigt stigande priser torde dock ännu vara för tidigt, ty för 

en verklig återgång till gynsammare tider för trävaruhandeln erfordras många 

faktorer, af hvilka åtminstone en, eller tryggheten emot yttre krigiska förvecklingar, 

ej kan anses för ögonblicket förefinnas. 

Knappast inom någon affärsgren har den under året rådande och till stor 

del af osäkerheten inom nästan alla politiska, sociala och ekonomiska förhållanden 

föranledda depressionen verkat så förlamande som just inom byggnadsverksamheten, 

och detta har naturligtsvis återverkat särskildt på allt hvad 

handeln med hyflade trävaror beträffar. Denna har äfven under hela året befunnit 

sig i det bedröfligasto tillstånd och det har endast varit för varor af 

den bästa beskaffenhet som pris ernåtts, som nätt och jemt betäckt kostnaderna. 

A de flesta försändningarna öfver hufvud torde deremot ej obetydliga förluster 

hafva uppstått, och allt sedan år 1863, när denna trade först tog sin början 

härstädes, kan intet sämre år uppvisas. 

Till detta sakernas sorgliga tillstånd torde äfven icke oväsentligt hafva 

medverkat den betydligt ökade importen af dessa varor från Sverige, der en 

mängd nya hyflerier under senare tider lärer anlagts. Följden häraf har varit 

att, oaktadt tillförseln från det hittillsvarande förnämsta exportlandet eller 

Norge under året något minskats, marknaden varit öfverfyld och prisen ständigt 

varit i fallande samt nu stå betydligt lägre än föregående årets, under 

det att behållningarna här vid årsskiftet med nära en half million stycken 

öfverstiga medeltalet af de senaste årens. 

Hvad nu angår omsättningen med trävaror i den förnämsta inporthamnen, 

eller London, lemnas i följande tabell en öfversigt öfver de under ett längre 

tidsrum derstädes inträffade prisförändringar:

355

356

357 

Det synes häraf att på så godt som alla sorters svensk furuvara ett jerant 

sjunkande i pris egt rum, under det deremot gran lyckats någorlunda bibehålla 

det visserligen mycket låga pris det redan vid årets början betingade. 

Den norska varan synes äfven jemforelsevis hafva under årets lopp varit underkastad 

mindre fluktuationer än den svenska, och ställa sig prisen vid årets 

slut nästan lika dem vid dess början. Noteringar å norska battens och pitprops 

hafva så godt som endast skett vid uthamnarna, hvadan de ej blifvit i denna 

tabell upptagna, men återfinnas under rapporterna från de olika vicekonsulaten. 

Angående införseln till London föreligga följande uppgifter: 

Med hänsyn till de utom London och Liverpool väsentligaste inporthamnarna 

tillägges följande, hufvudsakligen efter vicekonsulernas rapporter. 

Bristol. Inga anmärkningsvärda tilldragelser hafva inträffat i trävarumarknaden 

härstädes under det förflutna året. Omsättningen har varit jemn, 

men till låga priser och med märkbar obenägenhet från återförsäljare och konsumenter 

att uppköpa mer än som erfordrades för deras omedelbara behof;

358 

detta i förening med den starka konkurrensen har lemnat föga rum för förtjenst 

pä de flesta transaktioner. 

Af nedanstående tabell synes att importen är något större än år 1883 

och i medeltal lika med de sista fem årens. 

Konsumtionen visar en tillökning af cirka 

10 % öfver medeltalet af de sista fem åren. 

13 % öfver förra året och 

Lagren äro 130,000 kubikfot mindre än förra året vid denna tid. 

Häraf synes att en temligen tillfredsställande åtgång allt jemt eger rum, 

och då man betraktar de låga priser som råda för snart sagdt allt virke, samt 

de ringa lagren, är att hoppas att importörerne skola ådagalägga större förtroende 

och genom ett klokt afpassande af sin import bidraga till att affärsrörelsen 

må blifva mera tillfredsställande under det kommande året. 

En af de större firmorna skrifver i sin årsrapport om svenska och norska 

trävaror följande: 

Furutimma: Importen har varit mindre än vanligt; detta i förening med 

en stor åtgång har reducerat lagret till 227 loads eller till cirka 75 % af 

förra årets behållning. 

Plankor, hattens och bräder. Importen har varit stor med en ökning mot 

föregående året af 60 %; åtgången har äfven varit god; endast obetydligt 

under importen. Det återstående lagret, 3,416 standard, är medelmåttigt och 

ungefär lika med förra året. 

Hyflade golfbräder. Importen af dessa har visat en obetydlig ökning, 

under det att åtgången utvisar en tillökning af 30 % emot 1883 och är den 

största under de sista fem åren. 

låga och gifvande föga förtjenst. 

Prisen hafva varit jemna, men synnerligen 

Spärrar oeh spiror. På dessa har varit god efterfrågan oeh som den 

ringa importen häraf åtgått, väntas vid första öppet vatten en ny konsignation 

häraf från Kristiania. 

Importen af trävaror under de sista fem åren har varit: 

eller en tillökning för år 1884 af 2,464 reg.-tons emot 1883. Af uppgifterna 

för år 1884 ses, att importen af timmer och plankor utgjorde 128,380 loads 

mot år 1883 125,925 loads, eller en ökning af 2,455 loads. 

Cardiff. Stora affärer hafva härstädes gjorts under förra året uti trävaror, 

oeh Cardiff fortfar att vara en af de förnämsta hamnarna i Storbritannien 

för införseln af denna för Sverige ocb Norge så vigtiga exportartikel. 

Totalimporten af alla slags trävaror utgjorde 429,752 loads, eller 18 % tillökning 

mot det föregående året. 

En anmärkningsvärd stegring i importen af gruftimmer från Sverige och 

Norge egde rum — från 28,671 loads till 48,190 loads. Importen af pitprops 

från andra länder utgjorde 252,428 tons. Största delen deraf kom från 

Frankrike, men Spanien bidrog likväl med en fjerdedel deraf. 

Af alla trävarusorter, isynnerhet af de norska, finnas stora lager, och utsigterna 

till någon prisförhöjning äro mycket små. För närvarande ställa prisen 

sig sålunda, allt c. i. f.:

359 

Grimsby. Det tryckta tillstånd hvari träaffärerua befunno sig i slutet af 

1883 har fortfarit och ingen fötbättring har deruti egt rum. Inga lokala 

arbeten, vid hvilka denna vara finner större användning, hafva företagits, och 

inlandsafsättningen har blifvit nedtryckt genom konkurrensen med andra hamnar, 

synnerligast West Hartlepool, hvarest importörerne synas finDa större beqvämligheter 

både med afseende å dockorna och jernvägstransporten. Inga konkurser 

i denna affärsgren hafva under året förekommit. 

Importen ställer sig sålunda: 

Den totala förminskningen uppgår följaktligen till 20,530 loads. 

Hull. En betydlig minskning visar sig i importen af denna vara så väl 

från Sverige som från Norge under det förflutna året. 

Under de tre sista åren hade trävaruhandeln lidit af öfverproduktion, och 

som en nödvändig följd deraf har nu en reaktion inträdt. Den af de flesta 

svenske exportörer biträdda öfverenskommelsen att med 25 % förminska årets 

utskeppning har äfven bidragit att betydligt minska tillförseln af denna vara. 

Under året hafva träpriserna varit nästan oförändrade. Vid början af 

året voro lagren stora och förfrågan god till låga priser, då vädret tillät att 

byggnadsföretag kunde pågå under hela vintern och våren. Försök gjordes af 

aflastare att ernå något högre priser fritt om bord, hvilket dock ej lyckades, 

och blefvo de slutligen tvungne att antaga samma pris som voro rådande 

under förra hösten och början af våren. 

Under hela året har förfrågan d trävaror varit ringa, men då man tager 

i betraktande den allmänna nedtryckningen af affärsrörelsen, som varit rådande 

i hela landet, 3ynas trähandlarne här på platsen hafva allt skäl att vara nöjde. 

Trävarulagren äro stora, ehuru totalimporten af hugget virke varit något 

mindre och af sågadt virke betydligt mindre än under förra året, såsom synes 

af följande tabell:

360 

Prisen hafva hållit sig med få variationer under aret som följer, allt c. i. f.: 

Newcastle on Tyne. För trävaror afsedda för grufdriften kan marknaden 

här under förra året anses hafva varit något under medelmåttan, isynnerhet 

hvad beträffar pitprops och crowntrees. 

För gruftimmer erhölls för vårskeppning från 23 sh. 6 d. till 25 sh. pr load 

(string measure), och har det senare priset varit det rådande för hela året, 

med undantag af eu eller tvä laddningar af mindre goda dimensioner, hvilka 

anlände i Augusti månad och för hvilka blott 23 sh. pr load erhölls, då på 

samma gång några få goda specifikationer uppnådde 25 sh. 6 d. pr load. Gruftimmer 

af små dimensioner — 3 3 /4" & 5/4" quarter girth — föredrages alltid. 

Rundt timmer (Kulleskarp): Priserna började under våren med 19 sh. pr 

load (ealliper measure), men den ringa efterfrågan förorsakade ett ständigt prisfall, 

så att 

af året. 

17 sh. pr load var allt som kunde erhållas under senare delen 

Grufstolpar (korta): Stora lager af denna vara funnos i alla kolhamnar 

vid årets början, och detta i förening med de ständigt inkommande nya förråden 

under årets lopp gjorde att prisen fortforo dåliga och voro lägre än 

någonsin tillförne. Lagren för närvarande, ehuru något mindre än förra vintern, 

äro dock stora nog att hålla prisen ned, så länge som tillförseln fortgår oafbrutet 

som hittills; dessutom har en ny konkurrent på senare tiden visat sig, 

i det att flera laddningar ankommit från preussiska hamnar. Prisen för blandade 

skeppningar noterades under våren till 2 sh. I 1 /, d.—2 sh. 3 d. pr 

72 fot 3" topp med vanlig tillökning af 6 sh. pr /," topp; under sommaren 

sjönko de till 1 sh. 9 d.—1 sh. 10Y2 d. för att åter under hösten stiga, och 

vid säsongens slut erhölls för goda specifikationer 2 sh. 3 d. »Longprops», 

uteslutande 3" topp, 11—12 fot medellängd, betalades med från 2 sh. 9 d. till 

3 sh. pr 72 fot. 

Crownlrees och slipers: Detsamma kan sägas om dessa som redan sagts 

om korta pitprops. Prisen började med 2 sh. 7 1 /, d. pr 72 fot 5" X 2V,", 

sjönko till 2 sh. 4 1 /, d. och stego åter till 2 sh. 9 d., och noteras nu 2 sh. 

6 d. pr 72 fot. Alla ofvannämnde priser äro c. i. f. 

På senare tiden har det blifvit allt mer och mer vanligt att skeppa timmer 

utan s. k. »storage props», men i de fall då sådana måste skeppas är det 

i aflastarnea intresse att blott skeppa dem af en eller två dimensioner, t. ex. 

3" oeh 3'/j", då det är särdeles svårt att afyttra små partier deraf i många 

olika dimensioner. 

För att erhålla pålitliga uppgifter öfver trävaruhandeln mellan do Förenade 

rikena och Storbritannien har jag besökt flera af de mest framstående trahandlarne 

härstädes, och kan följande anses som en summarisk uppgift öfver 

hvad jag hört: 

Trävaruhandeln från Sverige oeh Norge har under det sista året varit 

föga tillfredsställande. Detta är beroende dels af de dåliga tiderna här i landet 

och dels, till en stor del, af den öfverproduktion af trävaror som egt rum vid 

exporthamnarna. Den ställning hvartill trävaruhandeln här i landet tyckes 

blifva drifven är i sanning bedröflig. Den ständiga prisnedsättningen tyckes 

ej hafva någon gräns och ingen kan säga hvar det skall sluta. Aflastare tyckas 

vilja fortsätta affärerna utan förtjenst och importörer och konsumenter måste

361 

följa efter. Felet är å aflastarnes sida, som skicka sina varor i en redan 

öfverfull marknad och fortfara med konsignationer utan hänsyn till marknaden. 

Litet återhållsamhet från aflastarnes sida skulle säkert snart bringa prisen till 

en mera förtjenstbringande ståndpunkt. Med undantag af de bättre sorterna, 

plankor och battens (af hvilka det ej varit möjligt för afskeppare att öfverproducera) 

har af alla träslag skeppats för mycket. Gruftimmcr har kanske 

lidit mest. Så har till exempel för »Kulleskarp», som år 1883 såldes till 21 

sh. pr load, i år medelpriset varit 17 sh. 6 d. och äfven till detta låga pris 

hafva köpare måst öfvertalas att afsluta kontrakt. Pitprops hafva uppenbart 

öfverproducerats och hafva utgjort en verklig öfverloppsvara, doek hafva nya 

konsignationer anländt. För ea kort tid sedan utbjöd en mäklare i Newcastle 

ett parti pitprops till en stor importör härstädes. Den senare såg på specifikationen 

och anmärkte: »jag vet ej hvad ni begär för detta parti, men hvad 

helst ni må begära, är jag viss om att kunna sälja eder liknande varor 5 yo 

under edert pris.» Ehuru detta må synas något öfverdrifvet, visar det dock 

att, huru låga prisen än må vara, ett lägre pris dock är möjligt. Stäfver 

hafva utbjudits för snart sagdt ingenting och battens kunna köpas för hvad som 

12 månader förut skulle ansetts löjliga priser. Det vore önskvärdt om, efter 

det litet mera kapital blifvit nedlagdt, aflastarne kunde inse att de göra en 

alldeles onödig uppoffring i sina försök att se slutet af de dåliga prisen. De 

borde inse att det enda botemedlet härför är att ej producera något förr än 

prisen som erbjudas lemna förtjenst. 

Jern. För den engelska jernindustrien har 1884 otvifvelaktigt varit ett 

öfver hufvud taget mycket ofördelaktigt år. Med bortseende från smärre 

fluktuationer och från vissa branscher, der af speciella orsaker förhållandet möjligen 

varit annorlunda, kan året i det stora hela sägas hafva utmärkts af tvenne 

genomgående drag: sjunkande pris och aftagande efterfrågan. Nedgången i 

prisen var kanske mest framträdande under årets början och åtföljdes under 

hösten och vintern — mot tingens vanliga ordning — af nedgången i förbrukningen 

; och om aftagandet i förra afseendet visat sig jemförelsevis mindre 

än i det senare, tillskrifves detta förhållande endast och allenast den grunden, 

att prisen redan vid årets början stodo så lågt, att föga ytterligare nedgång 

var möjlig. Prisfallet under år 1883 var visserligen betydligt större än under 

år 1884, men det förra var dock på grund af omsättningens storlek ett vida 

bättre år än det senare. Såsom ett af de mera i ögonen fallande bevisen på 

konsumtionens aftagande må, ehuruväl förhållandena i detta afseende ej torde 

hafva någon direkt inverkan på det svenska jernet, anföras huru som tontalet 

af de under 1884 uti Storbritannien nybyggda fartygen med ej mindre än 

436,000 understiger motsvarande siffra för nästföregående året, en inskränkning 

som uppskattats representera en förminskning af 311,000 tons (värda 

ungefär £ 2,500,000) i den för samma ändamål under 1883 använda qvantiteten 

jern och stål. Men äfven tillståndet af de för de svenska artiklarne 

vigtiga Sheffield- och Birmingham-industrierna har varit särdeles tryckt, i det 

så väl pris som afsättning och slutligen på grund deraf i vissa grenar äfven 

tillverkningen nedgått. Följande från Board of Trade's statistiska tabeller henitade 

uppgifter rörande Englands export äro i dessa afseenden betecknande för 

de under året rådande förhållandena. Utförseln 1884 visar nemligen vid jemförelse 

med 1883 en nedgång för »Hardeware» och »Cutlery» af 16,4 % i 

den utförda qvantitetens värde, för »jernvägsmateriel af alla slag» en nedgång 

af 24,9 % i qvantitet och 31,1 % i värde, för jernoch ståltråd respektive 

15 % och 25,3 %, för »oarbetadt stål» 22,6 % och 19,5 %. Under 

andra rubriker, der exporten något tilltagit, visar sig det oaktadt en nedgång

362 

i värdet, såsom för t. ex. »stång-, vinkel-, bult- och fin-jern» respektive + 2,7 

% och — 4,6 %, för plåtar och »plates» af alla slag + 0,2 % och — 5,3 

%, för gjutgods och diverse andra tillverkningar + 5,4 % och — 3,2 % o. s. v. 

Hela exporten af jernvaror år 1884 understiger 1883 års med 13,6 % i qvantiteten 

och 14,4 % i värdet. 

Detta den engelska jernhandteringens i allmänhet otillfredsställande tillstånd 

har naturligtvis ej varit utan sitt inflytande pä afsättningen till England 

af svenska jernprodukter, men dess fulla inverkan synes ej hafva till fullo 

framträdt redan under 1884. Omsättningen har väl varit trög öfver hufvud 

taget, och prisnoteringarna hafva visat ett jemt nedgående, men slutresultatet 

af årets verksamhet, sådant detta foreligger i Board of Trades statistiska uppgifter, 

visar emellertid, såsom nedan skall med siffror närmare angifvas, icke 

någon förminskning i importens qvantitet. Den nedgång i detta afseende, som 

tyckes böra vara en gifven följd af förhållandena här, har dock antagligen 

endast blifvifc uppskjuten till det efterföljande året. Det aftagande i efterfrågan 

å engelska produkter, som, såsom ofvan nämnts, märkbarast framträdde 

under senare delen af året, har nomligen först efter någon tids förlopp kunnat 

utöfva känbarare inflytande på tillförseln af råvaror från andra håll. Antagas 

kan dessutom också, att årets import under de rådande afsättningsförhållandena 

varit för stor, och att der af en del artiklar sålunda samlats temligen stora 

behållningar hos köparne i första hand, liksom också en del torde hafva sändts 

i konsignation och fortfarande ligger osåldt i importhamnarna. Förhållandena 

hade äfven i alla afseenden försämrats mot årets slut, och efter årsskiftet kan 

en fullkomlig stiltje sägas hafva inträdt härstädes för de svenska jernvarorna, 

utan möjlighet att äfven till än ytterligare reducerade pris åstadkomma någon 

större liflighet i omsättningen, med undantag dock för tackjern, som rönt ganska 

god efterfrågan till jemförelsevis goda pris, samt äfven för »Nail-rods», hvarå 

prisen hållit sig uppe för de smärre qvantiteter, som under innevarande år 

afsatts. Några grundade anledningar till ett snart omslag till det bätte tyckas 

ej kunna påvisas, och det är derföre att frukta, det innevarande år skall blifva 

sin början likt och, utan förbättring i de herskande låga prisen, komma att 

medföra en känbar inskränkning i afsättningen härstädes af det svenska jernet. 

Följande från Board of Trade erhållna uppgifter visa storleken och det 

angifna värdet af införseln till Storbritannien och Irland af svenska jernvaror 

under de senaste sex åren:

363 

Af ofvanstående tabell framgår, att storleken af den införda qvantiteten 

för år 1884 är nästan alldeles densamma som för det nästföregående året 

oeh föga mindre än för 1880, men att den ej obetydligt understiger 1882 års 

och deremot i någon mån går öfver 1881 års. Värdet af hela importen har 

för 1884 endast gått ned med 0,4 % mot 1883, och äfven i detta afseende 

försvarar året sin plats i den med år 1880 började fördelaktiga perioden, i 

det att 1884 i medelvärdet per ton af den införda qvantiteten endast står 

tillbaka för 1883, men är de andra trenne åren öfverlägset. Anmärkas bör 

emellertid, att dessa värdeangifvelser äro särdeles godtyckliga och ofta torde 

betydligt afvika från hvad som i verkligheten erhållits för de importerade varorna. 

Vidare visar en granskning af tabellens särskilda rubriker, att importen 

af taekjern, hvilken under de senaste åren varit stadd i aftagande, åter gått 

upp, att siffran för bearbetadt jern oeh stål likaledes stigit, samt att den mer 

än fördubblats för stål i jemförelse mot föregående året; stångjern och i synnerhet 

gammalt jern visa deremot minskning. Malmimporten är fortfarande 

oregelbunden och af föga betydenhet. 

Under erinran om den stora mångfalden af de svenska jernstämplarne och 

svårigheten af att lemna exakta eller fullständiga prisnoteringar, då dessa olika 

stämplar samtidigt betinga ej obetydligt olika pris, må dock, med ledning af 

vicekonsulernes i Sheffield och Birmingham årsrapporter samt åtskilliga enskilda 

meddelanden, följande uppgifter lemnas rörande årets medelpris eller 

prisgränser för de vigtigare slagen af hit importerade svenska jerntillverkningar. 

Der ej annorlunda särskildt angifves, äro prisen beräknade per ton fritt i Hull 

eller kolhamn. 

Å Sheffield-marknaden intaga de särkilda Dannemorastämplame samma 

framstående och ansedda plats som förr, men medelprisen för under året afslutade 

försäljningar torde dock hafva varit något lägre än under de närmast 

föregående åren, och synas böra, med afseende å stämplarnes olika godhet, angifvas 

sålunda: för ordinära £ 12. 10. 0 till £ 16. 0. 0, för medelsorter £ 

16. 10. 0 till £ 20. 0. 0 och för bästa £ 23. 0. 0 till £ 26. 0. 0. Vid 

årsskiftet sades större lager här förefinnas än någonsin under de senare åren, 

ett förhållande hvilkets inverkan torde blifVa känbart allt efter som förr, under 

bättre tider, afslutade leveranskontrakt tilländalöpa.

364 

För ståljern för omsmältning, i råstänger, har noterats frän £ 7. 10. 0 

och mera för lägre qvalitet, från £ 8. 10. 0 och mera för bättre, således 

något lägre än föregående året. 

Dubbelvälda, valsade eller hamrade ståljern för omamältning, omgarfning 

o. s. v. Denna rubrik omfattar en betydlig mängd märken och inbegriper 

äfven till en del jern från Dannemora-malm. Prisen hafva varit något lägre 

än under 1883, eller vexlaode från £ 9. 0. 0 till £ 13. 0. 0, allt efter qvaliteten 

af den malm, hvaraf de tillverkats, eller allt efter som märkena äro 

kända och värderade 

Ståljernsafhugg i lådor (Iron box ends) och Nail rods ends röna mindre 

och mindre efterfrågan, och prisen hafva gått ned ända till £ 5. 10. 0, ehuru 

å andra sidan för bästa märken noterats £ 11. 10. 0 och mera. 

De billigare märkena af ståljern, afhugg ete. utträngas allt mera ur marknaden 

af svensk Bessemer, men ehuru sålunda efterfrågan å sistnämnda vara 

tilltager, är det emellertid just med afseende dera som de största prisreduktionerna 

egt rum. Tillverkningen synes nemligen hafva tilltagit vida snabbare 

än behofvet, och oaktadt de ständigt nedgående prisen, hafva stora förråd hopat 

sig å importörernas händer. Medelprisen för året torde böra angifvas såsom 

inemot £ 1. 0. 0 lägre per ton än föregående årets, eller för »ingöts» (göt) 

från £ 6. 15. 0 och mera, för »blooms» från £ 8. 15. 0 och mera för bättre 

märken. För utvalsade ttube-sheets» (plåt till rörämnen) af mjuk svensk Bessemer- 

eller Siemens-Martin-metall, för hvilka 1883 visade en så stor prisnedgång, 

har år 1884 deremot ej medfört någon ytterligare reduktion, utan hafva 

dessa fortfarande noterats till omkring £ 14. 10. 0 fritt Birmingham. 

Svenskt spiegel-jern har köpts till £ 5. 2. 6, men i ytterst ringa mängd, då 

det hufvudsakligen är Tyskland som förser engelska marknaden med denna vara. 

För »Wire rods in coilsi» eller trådjern i ringar (Laneashire-) hafva prisen 

allt efter stämpel och qvalitet varierat mellan £ 9. 5. 0 och £ 11. 5. 0. 

Mot slutet af året säges efterfrågan dera hafva så godt som alldeles afstannat. 

För »N:o 4 & 5 gauge rods» af Bessemer- och Siemens-Martin-metall hafva 

prisen varit respektive £ 11. 5. 0 och £ 12. 15. 0 eller högre. Bessemertråd, 

rund, för tillverkning af fisk-krokar, nålar etc, har sålts från 3 d. till 

3'/, d. per lbd. 

Af T>Paragon-wiresn, eller skurna men ohärdade fjedrar till paraplyställningar, 

har fortfarande åtskilligt levererats från Sverige till ett pris af 5 d. 

till 5'/4 d. per lbd fritt i Birmingham. 

Af Nailrods (sömjern) har afsättningen ansenligt aftagit i mån som för 

hand tillverkade söm ersättas af maskintillverkade. Prisen hafva varierat från 

£9. 15. 0 till £ 10. 5. 0, och hafva, såsom redan anförts, för de små qvantiteter 

som sålts under innevarande år hållit sig fasta. 

Assorteradt jern för Indien. Enligt enskild uppgift hafva under de senaste 

fem åren följande qvantiteter svenskt jern skeppats öfver London till Indien. 

Dessa siffror visa för 1884 en ej obetydlig tillökning mot år 1883, men 

exporten har dock ej åter nått samma höjd som under 1882 och prisen hafva 

varit genomgående lägre än under de båda föregående åren; för valsadt stång-

365 

jern £ 8. 15. O å £ 9. 5. O, för hamradt d:o £ 9. 0. 0 å £ 9. 10. O, för 

3 XV, korta stänger £8. 10. 0å£8. 17. 6, allt per ton ex ångare Thamsen, 

minus 3 1 /, % Marknaden har i allmänhet varit trög, och de från Sverige 

begärda prisen hafva endast med svårighet kunnat ernås. Valsjern har 

allt mera utträngt det hamrade stångjernet, med undantag dock af 3 X % korta 

stänger, men priset å valsjern har emellertid, såsom angifvits, fortfarande varit 

lägre än å hamradt assorteradt. 

Tackjern. Bästa sorters grått tackjern hafva — särskildt mot slutet af 

förra året och än mera under början af innevarande — rönt temligen god afsättning 

i jemförelse med de föregående åren. Anledningen härtill är att söka 

i det redan i den föregående årsrapporten antydda förhållandet, att engelske 

tillverkare i allt större omfattning af svensk råvara producera Siemens-Martinstål 

»Swedish quality». Ordinära qvaliteter för tillverkning af Bessemor och 

för »puddling» hafva deremot varit svårare att afsätta. Prisen hafva varierat 

från £ 4. 0. 0 för ordinära upp till £ 5. 5. 0 för bästa märken samt för 

Dannemora-stämplar 5 sh. å 10 sh. mera. 

Spanmål. Införseln från Sverige uppgifves till: 

Medan under tioårsperioden 1873—83 den svenska spanmålsimporten till 

Storbritannien jemnt och säkert skred framåt och särskildt sistnämnda år tog 

ett betydligt steg i sådan riktning, i det den förökades nästan 50 % i qvantitet 

mot 1881, visa ofvanstående uppgifter en högst märklig nedgång härutinnan 

under det förflutna året, i det hela öfver 27, millioner centner i qvantitet 

och nästan 1 million £ i värde i jemförelse med det näst föregående året. 

Grunden härtill torde vara att söka i den genom den ovanligt goda skörden här 

samt än mera i de Förenta Staterna framkallade produktion, som vida öfVersteg 

konsumtionen, hvaraf åter orsakades ett hittills okändt hopande af förråd 

och deraf följande prisfall. I likhet med hvad förhållandet var år 1883 

visar också det förflutna året ett fullständigt upphörande af importen af svenskt 

hvete. Konkurrensen med Amerika, hvilket land städse utvidgar sin hveteareal, 

de lättare kommunikationsmedlen i Indien äfvensom de billiga frakterna 

hafva så nedtryckt hvetepriserna, att det är omöjligt för svenskt hvete 

att upptaga konkurrensen. Tillföreln från Amerika af hvetemjöl tilltager äfven 

och detta är väl till en del grunden till att importen af svenskt hvetemjöl, 

som år 1883 uppgick till 74,745 centner till ett värde £ 60,767, under 1884 

gått ned till respektive 66,006 och 52,825. 

Tillförseln af svenskt korn har under de sista åren jemnt aftagit, men 

en så betydande nedgång som nära 60 % i fjor skulle man dock icke hafva 

väntat. Förminskningen torde, i förening med en särdeles god kornskörd härstädes, 

hufvudsakligen böra tillskrifvas den vidsträcktare användningen af in-

366 

hemskt korn från de svenske bryggeriegarnes sida äfvensom kornets användande 

till fodring af boskap. Priserna här noterades under årets första månader till 

29 sh. å 32 sh. pr 448 lbs efter qvalitet; fram emot sommaren upphörde 

tillförseln fullständigt. I oktober och sedermera uppnåddes endast 28 sh. å 

29 sh. för vanlig god vara oeh 32 sh. ä 33 sh. för finare qvaliteter. Vicekonsuln 

i Hull inberättar, att förråden af utländskt korn för närvarande icke 

äro stora, men att på samma gång malttillverkarne hafva tillräckliga upplag 

af engelskt korn för den närmaste framtiden. 

Också i afseende på vår hufvudartikel, hafre, visar sig ett synnerligen 

stort aftagande i tillförseln och, så vidt veterligt är, har importen ej på många 

år varit så ringa. Orsaken härtill torde ' ligga i den stora majsskörden i 

Amerika samt den stigande införseln af rysk hafre. Afsättningen af svensk 

vara har emellertid varit god och priserna oklanderliga. I början af året 

såldes riad skånsk till 20 sh. 6 d. å 21 sh. per 320 lbs, riad Göteborgs till 

17 sh. 6 d. a 17 sh. 9 d. per 304 lbs och svart från ostkusten till 18 sh. 

6 d. per 320 lbs. Dessa priser förblefvo temligen oförändrade till fram i 

maj, då riad skånsk betingade 21 sh. 6 d. å 22 sh., Göteborgs 18 sh. 6 d. 

å 19 sh. och svart 20 sh. å 20 sh. 6 d. I juni och juli stego priserna för 

riad skånsk till 22 sh. 6 d. å 23 sh., Göteborgs till 20 sh. å 20 sh. 6 d. och 

svart till 21 sh, 6 d. å 21 sh. 9 d., men sjönko derefter åter; i oktober och 

november uppnådde riad skånsk 20 sh. 6 d. ä 20 sh. 9 d., Göteborgs 17 sh. 

6 d. å 19 sh. och svart 18 sh. 6 d. å 19 sh. Vid årets slut betalades för 

skånsk 19 sh. 9 d. per 320 lbs, för Göteborgs 18 sh. per 304 lbs och för 

svart från ostkusten 18 sh. 6 d. a 18 sh. 9 d. per 320 lbs. 

Lefvande djur. Omfånget af denna import från Sverige till Storbritannien 

framgår af följande tabell: 

Också i denna för Sverige så vigtiga importgren till England visar sig 

under det gångna året en icke ringa nedgång. Grunden härtill må hufvudsakligen 

sökas i den alltjemt tilltagande tillförseln af fruset kött från Amerika 

och Australien. Sedan år 1874, då första början gjordes med transport af 

färskt kött från New-York till Liverpool, har denna import utvecklat sig i 

en högst märklig grad och eger nu rum, förutom från de Förenta Staterna, 

äfvcn från Australien, New Zeeland och La Platå. Införseln från Australien 

tog sin början 1881 och utgjorde då blott 13,771 kreatur; 1882 växte detta 

antal till 53,927, hvaraf 8,840 från New Zeeland. År 1883 stälde sig förhållandet 

så, att endast från New Zeeland hitkommo 98,754 stycken och från 

Australien 60,717 stycken. I fjor hitsändes ett antal af närmare 400,000 

stycken från New Zeeland, 107,487 stycken från Australien och 54,369 stycken 

från La Platå. Sistlidne december månad ankom hit från New Zeeland

367 

med ångfartyget »Elderslie» den största laddning som något fartyg veterligen 

fört, nemligen inalles 25,000 stycken får. Köttet, som hitkommer i fruset 

tillstånd, bevaras här i iskällare (af hvilka de största finnas i Koyal Albert & 

Victoria Docks, tillhörande London & S:t Kathrines Dock-kompani) till dess 

det behöfves i handeln. På sådant sätt kan fruset kött få köpas hvilken tid 

af året som helst. Det säges ock vara af finaste qvalitet, och fårkött från 

New Zeeland betingar i allmänhet bättre pris än sådant från Australien och 

Amerika, nemligen i genomsnitt 4 B /4 d. a 6 s /4 d. mot 3 s /t d. å 5'/4 d. för 

australiskt fårkött och 4 d. å 5 1 /, d. för sådant från La Platå, allt per 

engelskt ©. 

Till vår hufvudmarknad, Newcastle, infördes från Malmö, Landskrona och 

Helsingborg år 1884 tillsammans 13,021 nötkreatur och 7,725 får, hvilken 

import betydligt understiger de tvenne föregående årens. Utsigterna till en 

förbättrad marknad under det innevarande året äro i väsentlig grad beroende 

af arbetsförhållandena härstädes, särskildt i grufvedistrikten, dit den svenska 

exporten hufvudsakligast går. De svenska underrättelserna från Newcastle 

låta i det hela något gynsammare. 

Smör. Den svenska smörproduktionen visar fortfarande tecken till allt större 

utveckling och stora framsteg hafva gjorts särskildt livad qvaliteten beträffar. 

Totalimporten af smör från Sverige uppgick år 1884 till 101,822 cwts med ett 

värde af £ 594,112 mot 96,965 cwts och £ 555,207 år 1883. Varor från 

goda, svenska mejerier betinga nu samma priser som danskt »herregårdssmör», 

under det noteringarna förut stodo cirka 4 sh. per cent. lägre. Också har 

det i år för första gången i London varit möjligt att sälja skandinaviskt smör 

hela året igenom, då deremot förut försäljningen af denna vara inskränkte sig 

till vintermånaderna (oktober—maj). Tillförseln af irländskt och amerikanskt 

smör har betydligt aftagit, medan å andra sidan förbrukningen af konstgjordt 

smör och »butterine» ständigt tilltager. Vicekonsuln i Hull inberättar följande 

angående den svenska smörhandeln under det förgångna året. Denna artikel 

utvisar ett stadigt tilltagande i jemförelse med föregående års import. I det 

hela taget är också qvaliteten af hvad som hör till denna marknad bättre än 

tidigare varit förhållandet, oafsedt att från ett par importörer hörts klagomål 

t. ex. öfver undervigt samt missnöje på grund af att smöret varit blött och 

ej tillräckligt bearbetadt. Vid många tillfällen har sålunda c:a Va liter vatten 

runnit ut från fjerdingen vid densammas öppnande. En annan grund till 

klagomål är den öfver undervigt, som uppstår derigenom att fuktigheten försvinner 

från smöret och drager sig in i fjerdingen, till följd hvaraf ersättning 

för för liten vigt, varierande från 1 till 3 pund per fjerding, af detaljhandlaren 

fordras godtgjord. Man antager, att den goda, gammaldags seden att 

låta fjerdingarne stå i vatten innan de begagnas nu ej mera iakttages och att 

den träsort, hvaraf de svenska fjerdingarne äro förarbetade, är mjukare än 

den som nyttjas af de danska mejerierna, hvilket också gör att de förstnämnda 

lättare draga fuktigheten till sig. Det kan anses som ett tillfredsställande 

faktum med hänsyn till denna handelsgren att importen af »Estates» 

tilltager, hvaremot den af »Factories» medelsorter aftager. A andra sidan 

må bemärkas, att qvaliteten af sistnämnde sort på sista tiden ej har varit 

så god som för 6 a 7 år sedan, hvilket sannolikt är en följd af att landtbrukare, 

som hafva god mjölk, sjelfve tillreda sitt smör och dervid föröka 

qvantiteten af »Estates» under det på samma gång »Factory» smör blir sämre. 

Under denna vinter har smöret hållit sig under det sedvanliga priset på grund 

deraf att detsamma 4 å 5 dagar efter framkomsten förlorade sin friska smak, 

hvilket förhållande utan tvifvel torde böra tillskrifvas den ovanligt milda 

vintern.

368 

Priserna per cwt för bästa sortens smör ställa sig som följer: 

I London: 

I Hull: 

Hermetiskt nedlagdt smör — irländskt och danskt — till skeppsbruk och 

för export till kolonierna utbjudes i London och Hull, och variera priserna 

från 15 d. till 2 sh. pr pund allt efter askarnes storlek och varans qvalitet. 

Tändstickor. Uppgifterna öfver importen till England under det förflutna 

året utvisa på nytt en stark tillväxt. Kvantiteten i sin helhet uppgifves 

till minst 100,000 kistor (om 50 gross), hvaraf 3 /5 importerades från 

Sverige och /5 frå" Norge, eller resp. 60,000 och 40,000 kistor. Följden 

af denna öfversvämning å marknaden uteblef icke, i det priserna allt igenom 

hållit sig låga, nemligen för säkerhetständstickor 1 sh. å 1 sh. 2 d. pr gross 

och fosfortändstickor 1 sh. å 1 sh. 1 d. Säkerhetständstickor med välkända 

och efterfrågade märken uppnådde dock 1 sh. 3 d. å 1 sh. 4 d. pr gross. 

Samtidigt med denna starka tillförsel har emellertid förbrukningen tilltagit 

och vårt fabrikat sprider sig i allt vidare kretsar. Det har också lyckats att 

genom de låga priserna till en stor del utestänga den holländska och tyska 

konkurrensen. Försändelsen af vårt fabrikat till de Förenta Staterna via England 

har alldeles upphört; den inhemska tillverkningen synes der fullständigt 

tillfredsställa behofvet. Hvad beträffar de sydamerikanska marknaderna, synes 

största delen af införseln gå via Hamburg. Till Kina afsändes under det 

gångna året större partier, görande de ytterst låga priserna det möjligt för den 

nordiska produkten att uttränga den japanska tillverkningen, som förut var 

den nästan ensamt rådande derstädes. Endast till Australien, som tidigare 

var afnämare till en stor del af våra fosforstickor, försiggå stora konsignationer 

af japanska tändstickor, hvilka säljas till 1 sh. pr c. i. f. Australien. 

Till Bnrmah afskeppades flera partier, som åtnjöto god efterfrågan. Kapkolonien 

är nu alldeles afstängd för oss på grund af den höga införseltullen 

af 4 sh. pr gross eller cirka 300 % af värdet. 

Papper och trämassa. 

Importen från Sverige till Storbritannien har enligt uppgift från Board 

of Trade haft följande omfattning:

369 

Från årets början till dess slut har afsättningen af papper varit trög med 

sjunkande priser, synnerligen för de ordinära sorterna. Följande noteringar 

kunna anses hafva varit gällande, nemligen för tryckpapper på rullar (till tidningar) 

2/a å 2 s /3 d. per Ib; för lägre qvalitet i ark l 7 /8 å 2 l /t d. per Ib, 

för tapetpapper på rullar l'/t å 2 l /% d. per Ib samt för omslagspapper från 

£ 13 till £ 18 per ton. Allt levereradt fritt till köparens magasin. Mekanisk 

trämassa, som vid årets början var lågt noterad, har nedgått ytterligare, 

ehuru obetydligt, i pris under årets lopp. Följande noteringar voro vid årets 

slut gällande: för aspmassa torr £ 8 till £ 10. 10. 0 per ton; för granmassa 

torr £ 6 till £ 7. 10. 0 per ton; för brun granmassa torr £ 7. 5. 0 

till £ 7. 15. 0 per ton; för trämjöl £ 4. 10. 0 per ton med någon förhöjning 

för finare eller dubbelsorterad vara; för papp £ 10 till £ 12. 10. 0 

per ton; för s. k. »middles» £ 11. 10. 0 till £ 13. 10. 0 per ton. Kemisk 

trämassa har under året rönt stor efterfrågan; det oaktadt hafva priserna dera 

sjunkit hufvudsakligen tillföljd deraf att större qvantiteter deraf tillförts marknaden 

så väl från de förenade konungarikena som från Tyskland. Priserna 

voro i början af året för blekt vara £ 20 till £ 22 per ton, för oblekt £ 

16. 10. 0 till £ 18 per ton; i slutet af året för blekt vara £ 18. 10. 0 

till £ 20 per ton samt för oblekt £ 14 till £ 15 per ton. Kemiskt beredd 

halmmassa har varit mycket efterfrågad samt rönt stor uppmärksamhet och 

har nära nog under hela året bibehållit sitt vid dess början noterade höga 

pris af £ 18. 10. 0 till £ 21 för god blekt, samt ända till £ 25. 10. 0 för 

extra fin qvalitet (ren och af hög hvit färg), allt beräknadt per ton, torr vigt. 

Denna artikel utföres vanligen i marknaden med 55 % fuktighet. A s. k. 

sulphitmassa har också varit stor efterfrågan, synnerligen om den varit ren 

och af hög hvit färg. Dock synes det som om de i marknaden utförda partierna 

ej varit annat än profsändningar. De hafva också i allmänhet varit af 

ojemn qvalitet. Priset har hållit sig omkring £ 16. 10. 0 till £ 20 per ton 

för 50 % fuktighet, men efter torr vigt beräknadt. 


M. Björnstjerna. 

25

370 

Tabell n:o I. 

Uppgift å svenska och norska fartygs användande i varuförseln mellan 

Storbritannien och Irland samt andra länder.

Tabell N:o II. 

Drägtigheten af de fartyg, som användts för import och export från och 

till de Förenade konungarikena, fördelad efter de olika nationaliteterna.

Tabell n:o III 

Kolfrakter. 

Segelfartyg för 1884. 

372

Tabell n:o III (forts.) 

Kolfrakter. 

Ångfartyg för 1884. 

373

374 

Tabell 

Kol- 

Segelfartyg för

n:o III (forts.) 

frakter. 

375 

1884 Ångfartyg.

376 

Tabell N:o IV. 

De Förenade rikenas skeppsfart på de hamnar inom Londons generalkonsulsdistrikt, 

hvarest vicekonsuler icke finnas anstälde, varande så väl barlastade 

som lastade fartyg, men ej kustfarare inberäknade.

377 

Köpenhamn den 22 April 1885. 


Antallet og Drsegtigheden af svenske og norske Fartöier, der i Aarel 1884 

have losset eller indtaget Ladning i Havne i dette Generalkonsulats Distrikt, 

har ifölge indkomne Opgaver vseret fblgende: 

a) Seilfartöier: 

b) Dampfartöier: 

1:o Svenske Fartöier. 

Totalsummen af ovennsevnte svenske Seil- og Dampfartöier under det omhandlede 

Aar udgjör saaledes:

378 

Drægtighed, der fordeler sig paa fölgende Maade: 

Summe 4,528 Fartöier med 480,559 Tons, der i Sammenligning med 

Aaret 1883 udviser en Forögelse i Antallet af 5 Fartöier og en Drægtighed 

af 21,591 Tons. 

Efter Fradrag af de ved Aarets Begyndelse og Slutning overliggende Fartöier 

samt de i Aarets Löb kjöbte og solgte Fartöier, viser den svenske 

Skibsfart sig som nedenstaaende tabellariske Oversigt udviser.

a) Seilfartöier : 

2:o Norske Fartöier. 

379 

Svensk Skibsfart i 1884.

) Dampfartöier: 

380 

Totalsunimen af ovennaevnte norske Seil- og Dampfartöier under det orahandlede 

Aar ndgjör saaledes: 

Drsegtighed, der fordeler sig paa fölgende Maade:

Norsk Skibsfart i 1884. 

Summe 1,789 Fartöier med 243,769 Tons, der i Sammenligning med 

Aaret 1883 udviser en Formindskelse af 95 Fartöier, men en Forögelse af 

46,032 Tons. 

Efter Fradrag af de ved Aarets Begyndelse og Slutning overliggende Fartöier 

samt det i Aarets Löb solgte Fartöi, viser den norske Skibsfart sig som 

nedenstaaende tabellariske Oversigt viser. 

381

382 

Betraeffende den af svenske Fartöier, i Fart paa Danmark, under Aaret 

1884 optjente Bruttofragt, saa har den ifölge erholdte Opgivelser udgjort: 

for svenske Seilfartöier 

for svenske Dampfartöier 

For svenske Fartöier, der med Last ere afgaaede fra danske Havne til 

Sverige, opgives den betingede Bruttofragt 

hvilket Belöb, sammenlagt med Ovenanförte, for ankomne Fartöier, udgjör Kr. 

2,566,659, 

og udviser ved Sammenligning med foregaaende Aar en Formindskelse af 

Kr. 419,403. 

Den af norske Fartöier under Aaret 1884 i Fart paa Danmark optjente 

Bruttofragt har ifölge Opgivelse udgjort: 

for norske Seilfartöier 

for norske Dampfartöier 

og den betingede Bruttofragt for til Norge med Last afgaaede 

eller i det Hele et samlet Belöb af Kr. 2,516,105, og udviser i Sammenligning 

med Aaret forud en Forögelse af c:a Kr. 100,000. 

De i Distriktet under Aaret 1884 indkomne Konsulatafgifter, som tilkomme 

Konsulskassen, have udgjort: 

Ved Hovedstationen

ved Vice-Konsulsstationerne 

383 

Med Hensyn til de i dette General-Konsulat under Aaret 1884 foretagne 

Mönstrings-Expeditioner kan anfbres, at fra 

svenske Fartöier 

og fra norske Fartöier 

eller 92 Sömaend mindre end under Aaret 1883. 

Det sammenlagte Belöb af de ved General-Konsulatet under Aaret 1884 

udfserdigede SömandsinvisniDger belöber sig for svenske Söfolk til Kr. 450 og 

for norske til 465 Kr. 

Antallet af de fra General-Konsulatet udgaaede Skrivelser udgjorde: 

eller 19 Breve flere end under Aaret 1883. 

Antallet af de til General-Konsulatet indkomne Skrivelser opgik til 901, 

hvilket er 67 flere end under Aaret 1883. 

Endvidere indkom under Aaret et Antal af 3,016 Styk til Söfolk adresserede 

Breve, som udviser en Forögelse af 162 imod nasstforegaaende Aar. 

Ifölge til dette General-Konsulat indkomne Meddelelser, er under Aaret 

1884 anmeldt et Antal af 20 svenske Fartöier som Havarister i danske Farvande, 

hvoraf de 4 ere blevne kondemnerede, og af norske Fartöier et Antal 

af 43, hvoraf 22 ere blevne kondemnerede som Vrag; af de norske Havarier 

indtraf 20 ved Kysterne af Island. 

Paa fölgende Steder her i Landet er oprettet Redningsstationer, nemlig: 

I Nörrejylland: 

Skagen, Höien eller Gammel-Skagen, Kandeflederne, Tversted, Nörre 

Tornby, Lönstrup, Lökken, Blokkins, Slette Strand, Thorup Strand, Lild Strand, 

Vixö, Hanstedholm, Klitmöller, Nörre Vorupör, Lyngby, Hedegaardene, Vester 

Agger, Thybo-Rin, Flyvholm, Ferring, Tuskjser, Thorsminde, Fjand, Vaedersö, 

Söndenig, Sönder-Lyngvig, Haarvig, Bjerregaard, Nymindegab, Hennestrand, 

Veirs, Blaavand, Rindby paa Fanö, Aalbaek, Fornaes, Vesterö og Österby paa 

Laesö, Anholt.

384 

II paa Bornholm: 

Rönne, Hasle, Allinge, Grudhjem, Svaneke, Snogebaek. 

III paa Möen: 

Aalbsek. 

Pra 1 April 1883 til 1 April 1884 ere ialt 104 Skibe strandede paa 

Kongerigets Kyster. 

Resultatet af Redningsvsesendets Virksomhed i de sidste 10 Aar har vseret, 

at fölgende Antal Mennesker ere reddede: 1875 140, 1876 71, 1877 

129 1878 196, 1879 95, 1880 186, 1881 207, 1882 239, 1883 143, 

1884 136. 

Ifölge en af Kjöbenhavns Politi meddelt Oversigt have Antallet af de Udvandrere, 

som i Aaret 1884 bleve saavel direkte befordrede gjennem hervserende 

Udvandringsagenter, udgjordt 7,177, nemlig 3,760 Maend og 2,064 Kvinder 

samt 1,353 Börn. Af dette Antal Udvandrere vare 874 hjemmehörende i 

Kjöbenhavn, 4,362 fra det övrige Danmark, 1,195 fra Sverige og 746 fra 

andre Lande. 

Til de forenede nordamerikanske Stater befordredes 7,008 Personer, til 

Kanada 126, til Sydamerika og Sydafrika 21 samt til Australien 22. — Antallet 

af de Mormoner, som sidste Aar befordredes fra Kjöbenhavn til England 

for derfra videre at afgaa til Utah, opgik til 698 Personer, deraf 173 Mandfolk 

og 234 Fruentimmer samt 291 B8rn. 

Af disse Mormoner vare 421 hjemme i Danmark, 277 i Sverige. 

Det sammenlagte Antal Udvandrere fra Kjöbenhavn var saaledes 7,875 

Personer, som sammenlignet med Aaret 1883 udviser en Formindskelse af 

1,215 Personer. 

Importen til Danmark i Aaret 1884 af de forenede Rigers vigtigste Produkter 

har ifölge meddelte Opgivelser udgjort: 

a) Jern og Staal. 

I. Fra Sverige. 

Tilförseln af Stangjern fra Sverige var c:a 90,000 Cnt. mindre end Aaret 

forud, og Söm ligeledes 100 Cnt., derimod havde Importen af de övrige Jernvarer 

og Staal mere eller mindre steget. 

Partipriserne paa svensk smedet Stangjern, af bekjendt Tilvirkning, noteredes 

ifölge de af hervaerende Maeglere udgivne månedlige Prislister:

385 

Priserne paa svensk Staal noteredea ved Aarets Begyndelse til 10 V, à 

11 3/4 Kr. pr Cnt og holdt sig uforandret Resten af Aaret. 

Söm noteredes ved Aarets Begyndelse til en 

hvilken Pris holdt sig uforandret Resten af Aaret. 

b) Trævarer. 

Tilförselen af Bjelker og Sparrer samt Brsende og Planker var omkring 

650,000 Cbf. mindre end Aaret forud; af de andre Traesorter var Importen 

mindre, med Undtagelse af Bygningstömmer og Bnende, der var noget större. 

Ifölge Opgivelse fra hervserende Mseglere ere Partipriserne paa svenske 

Trævarer, iberegnet Told, under Aaret noteret til: 

hvilke Priser i Almindelighed ere noget lavere end under sidst afvigte Aar. 

c) Kornvarer. 

hvilken Tilförsel, med Undtagelse af Hvede, betydeligt översteg Aaret forud. 


d) Levende Kreaturer: 

386 

Saminenlignet med nsestforegaaende Aar har Tilförselen af levende Kreaturer 

fra Sverig vseret mindre, med Undtagelse af Svin og Grise, hvis Import 

har vaeret det dobbelte. 

e) Andre Landbrugs-Produkter: 

a) Trævarer: 

Tömmer, Planker, Brsed- 

II. Fra Norge hidförtes. 

Indförslen fra Norge af Tömmer, Planker, Braedder m. m. har vaeret 

650,000 Cbf. mindre end Aaret forud, hTorimod Indförslen af de övrige Trsevarer 

har vseret betydeligere större, i Saerdeleshed har Braende-Indförslen udgjordt 

1,319 Favne mere end Aaret forud. 

b) Fiskevar er: 

Sild: 

Ligesom i Fjor tilförtes i Aar af Vaarsild kun Smaapartier, som afsattes 

til Rusland og Sverig. 

Resten, c:a 25,000 Tdr, ere udförte til fremmede Steder. 

I Januar og Februar betaltes:

I Marta Maaned: 

I April, Mai og Juni: 

I Juli Maaned: 

387 

Derefter fremkom den nye Sild og der betaltes: 

I August og September: 

I October Maaned: 

I November og December: 

Alt fortoldede Priser. 

Som Pölge af det yderst mislige Fiskeri i Aar, saavel i Island som i 

Norge, have Priserne gjenDemgaaende holdt sig meget höit. — Beholdningerne 

ere nu höist ubetydelige saavel i Norge som överalt i Östersben og af denne 

Grund er det sikkert udenfor al Tvivl, at de nuvcerende Priser ville holde sig 

mindst paa deres nuvaerende Ståndpunkt og rimeligere henad Foraaret successive 

gaa opad. — Faktum er, at endog kun nogenlunde gode Kvaliteter snart ville 

komme til at mangle, og hvad der herefter maatte indtraeffe sandsynligvis kun 

vil bestaa af torre, magre Varer. 

Tilförslen var c:a 6,600 Tdr mindre end forrige Aar. 

Fra Danmark udförtes i Aaret 1884: 

Levende Kreaturer: 

Til Sverig.

Kornvarer: 

Andre Landbrugs-Produkter: 

Levende Kreaturer: 

Kornvarer: 

Andre Landbrugs-Produkter: 

388 

Til Norge.

389 

Exporten fra Danmark til Storbritannien og Irland af levende Kreatnrer 

har i Aaret 1884 udgjort: 

Af Smör udförtes ligeledes under samme Aar fra Danmark til Storbritannien 

og Irland 130,710 Tdr, hvoraf 82,271 Tdr fra Kjöbenhavn.

Udförslen fra Esbjerg. 

Efter at Esbjerg Havu har vaeret aabnet for Trafiken i 10 Aar vil det maaake have sin Interesse at see hvilken Omfång 

Udföralen af nogle Hovedartikler har naaet i dettc Tidarum. 

390

391 

Ligeledes kan det maaske interessere at erfare hvorledes Trafiken har 

vasret under: 

Tuborg Toldsted 1884. 

Samtlige Iodtaegter til Statskassen have andraget Kr. 25,624, neinlig Indförselstold 

14,312 Kr., Skibsafgift 11,137 Kr., Skibsmaalingsafgift etc. 171 Kr. 

Skibifarten: 

Indgaaede fra Indlandet: 

1 Dampskib og 119 Seilskibe med 3,149 Tons Draegtighed og 2,349 Tons 

Belastning. 

Udgaaede til Indlandet: 

10 Dampskibe og 87 Seilskibe med 8,8367, Tons Drjegtighed og 226 

Tons Bestuvning. 

Indgaaede fra Udlandet: 

24 Dampskibe og 172 Seilskibe med 28,138 Tons Draegtighed og 22,595 


Udgaaede til Udlandet: 

24 Dampskibe og 188 Seilskibe med 19,621 1/2 Tons Drsegtighed og 2,638 


Af ovennaevnte Antal Fartöier og Draegtighed har Havnen under naevnte 

Aar vaeret besögt af: 

10 svenske Fartöier med en Draegtighed af 675 Tons 

32 norske » » » » 14,986 » 

Indfdrte og fortoldede Varer: 

111,700 ffi Terpentinolie, 129.632 ffi Telegrafkabel, 76,811 « Olie, 

3,400 Cbf. Trselast, 20,824 Tdr Steenkal og 101 ® Kaffee. 

Losset og tilskrevet Kreditoplaget: 

1,0147, Cm. Lajst Steenkul, 19,222,380 « Petroleum og 2,012,690

392 

For Islands Vedkomnjende kom hertil at Torskefiskeriet i Aar var ringe, 

og for Vester- og Sönderlandets Vedkommende endog maa betegnes som mislykket. 

Af Love for Island angaaende Skibsfart og Handel er der i den sidste 

Tid ingen emanerede, derimod vedtog Althinget i sin sidste Samling (1883) et 

Lovforslag, der gik nd paa at give Islaendere, bosatte i Island, Ret til at leie 

fremmede Skibe med fremmed Besaetning til at drive Fiskeri med Island; men 

denne Lov har endnu ikke opnaaet kongelig Stadfaestelse og det turde vistnok 

vaere tvivlsomt om den overhovedet bliver stadfaestet, efter den Stilling som 

Regjeringen synes at indtage ligeoverfor Spörgsmaalet om Fiskeriet under Island. 

Fra Island hidförtes under Aaret 1884: 

Den direkte Export af Klipflsk fra Island til Spanien under Aaret 1884 

anslaaes til c:a 4,120,000 ® og til England c:a 2,530,000 S. 

Fragtmarkedet i Aaret 1884 antog, efterhaanden som Tiden skred frem, 

en slettere og slettere Karakter og endte tilsidst med en saadan Slaphed i alle 

Brancher at saavel Seilskibe som Dampskibe tidlig paa Hösten maatte formindske 

den seilende Flaade, ved at laegge op af Mangel paa Fragter. 

Da Höstreiserne i Regien ere de, der skulle bringe det endelige Overskud 

for Aarets Arbeide, efter at Sommerreiserne ere gjorte, for at daekke Udrustning 

og Assurance, er Aaret, for de fleste Rederiers Vedkommende, sluttet 

uden Overskud, ja, i mange Tilfaelde med rent Underskud og har saaledes 

svsekket Evner og Lysten til tidligt at begynde det nye Åars Seillads, for hvilket 

Udsigterne ikke ere lysere end for 1884. 

Det eiendommelige ved Fragtforholdene i 1884 var det, at der egentlig 

ingen Steder herskede Liv; alle de store Aarer vare matte. Farten paa Ostindien, 

Kina, Australien og S:t Francisco var saa ringe, at den store Tonnage, 

som disse Hovedrouter pleie at absorbere, ikke kunde finne lönnende Beskjaeftigelse, 

hvor den pleiede og derfor sögte ind i Farten paa Östersöen, Sortehavet, 

de forenede Stater o. s. v., hvor den bragte yderligere Nedgång i de allerede 

staerkt trykkede Fragter. 

Seilskibsfarten i Östersöen led i 1884 egentlig for förste Gäng uhyre 

under Konkurrencen med Dampskibene, i det disse vseltede sig ind i Traemarkedet 

og kontraherede ofte paa Forhaand for 4 å 5 Reiser til saa lave Rater 

at Seilskibene ikke kunde fölge med. — Tömmer, som Seilskibene troede tidligere 

at skulle have for sig selv, blev accepteret af Dampskibene, ja selv holländske 

Bjelker bleve accepterede i hele Ladninger af Dampere. 

De ordinaire Told- og Skibsafgifter samt Brændeviinsbrændingsafgifter 

m. v. have fra 1 April 1884 til 28 Februar 1885 udgjort tilsammen 

Brutto 24,785,528 Kr. imod 24,334,469 Kr. i de tilsvarende 11 Maaneder

393 

af Finanteaaret 1883—84. — Af den förstnaevnte Bruttosum have de enkelte 

Afgiftsbrancher hver isser indbragt fölgende Specialbelöb, nemlig: 

Indförselstold og Stempelafgift af Spillekort samt Produktionsafgift af indenlandsk 

Roesukker = 21,940,409 Kr.; Pakhnsleie, derunder indbefattet 

Lagerafgift af Frilagerlokalerne i Kjöbenlavn og Helsingör, 79,972 Kr.; Skibsafgift 

og Skibsmaalingsgebyhr 942,893 Kr.; Braendeviinsbraendingsafgift 1,689,034 

Kr. og forskjellige övrige Indtaegter, blandt hvilke Rekognitioner af Reisende 

for fremmede Handelshuse og af koncessionerede Kniplinghandlere, 133,220 Kr. 

Hvad Danmarks ekonomiske Tilstand betraeffer, da har denne i Aarets 

Löb i det Hele taget vaeret Gjenstand for adskillige Betragtninger og Undersiigelser; 

man har saaledes gjort opmaerksom paa at Landets Tilgodehavende i 

Udlandet er bleven betydeligen formindsket, at Sparekassernes Beholdninger ikke 

udvise nogen Tilvaext, men snarere en Tilbagegang af danske Vaerdipapirer, idet 

disse, for hvilke Markedet hidtil saagodtsom udelukkende maatte söges i Indlandet, 

nu i store Belöb ere blevne udförte til Udlandet, for at daskke den 

Gjaeld, man ikke har kunnet betale med Landets Produkter og industrielie 

Frembringelser, medens paa den anden Side Beholdningen af udenlandske Vaerdipapirer 

er formindsket. Disse Omstasndigheder tjene til Illustration af det 

Misforhold, der i senere Aar har vaeret raadende ved Landets Export og Import, 

medens, i det Hele taget, en Stigning af Toldindtraderne har vaeret raadende; 

denne Stigning kan nemlig saa långt fra anses som Bevis paa ekonomisk 

Fremgang, at man tvertimod maa betragte den med Mistillid, forsaavidt 

det i en ikke ringe Grad er Importen af »Luxusartikler», der har bidraget til 

at fylde Toldvæsenets Kasser. 

Dette Forhold mellem Import og Export, til Sidstnasvntes Disfavenr, har, 

med en stedse stigende Skale, viist sig i sidste Femaarsperiode og er efter 

sidste Opgave naaet op til et Minus for Exporten af 89 Millioner Kr., idet 

Samme kun gaar op til 200, medens Importens Vaerdi belöber sig til 289 

Millioner Kr. — Hvad angaar de saerskilte Varegrupper, viser sig saerlig en 

staerk Forögelse af Indfbrselen og Forbruget af törrede, syltede og udenlandske 

Frugter, Galanterivarer, Manufakturvarer og af Kolonialvarer, Sukker, Kaffe og 

Tobak samt af Glasvarer. 

Til naermere Belysning af oven udviklede ekonomiske Forhold, bemasrkes 

endvidere at d. 30 Juni f. A. fandtes i Udlandet 4 % kongl. danske Obligationer 

for omtrent 15 Millioner og Husmands Kreditobligationer for 7 Millioner, 

af Landmandsbankaktier for 2,600,000, af östsjaellandske Jernbaneaktier 

for 3 Millioner, af jydske Kreditförenings Obligationer for 1/2 Million og 

af store Nordiske Telegrafaktier fandtes samtidigen ikke mindre end 21,700,000 

(Aktiekapitalen udgjör 27 Millioner) paa fremmede Haender; en större Deel af 

disse Aktier have dog allerede i tidligere Periode vaeret paa fremmed Haand; 

hertil kommer endvidere at Bankernes Valuta i det sidste Aar er nedgaaet 

med 12 Millioner, hvorhos har vaeret raadende en staerk Priisnedgang saerlig 

paa Industriens Omraade, navnlig for Sukkeraktier, formedelst Priisnedgang i 

denne Vare, samt for Dampskibsaktier, paa Grund af de lave Fragter. 

Paa den anden Side maa tages med i Betragtningen, at Landbruget, 

ihvorvel det har virket under mindre heldige Konjunkturer, baade med Hensyn 

til selve Hösten og til Varernes Priis, dog har foröget sine Produktionsmidler, 

eftersom det dyrkede Areal er tiltaget i de sidste 10 Aar med omtrent 22 

Kvadratmile, altsaa et Areal som Lolland, hvorhos da ogsaa Kornproduktionen

394 

i de sidste 5 Aar er foröget med 1 1/2 Million Tönder og Fremgangen i Kreaturholdet 

samtidigen med c:a 100,000 Styk. — Balancen maa saaledea overhovedet 

siges at vaere til Disfayeur for Landet, og det vil saaledes, dersonj 

ikke saerdeles gode Aar komme, snart blive en bydende Nödvendighed at tilveiebringe 

en passende Ligevsegt mellem Produktion og Forbrug. 

Inden Industriens og Handelns Omraade er iövrigt ikke indtraadt noget 

säreget maerkbart, ligesom, i det Hele taget, paa Lovgivningens Omraade, i det 

Alt omtrent stagnerer paa Grund af den staaende Usamdrsegtighed, der bar 

vaeret og er raadende mellem Lovvaerkets nödvendige Faktorer, Regjeringen og 

Landstinget paa den ene Side og Folketinget paa den Anden. 

Her vedlsegges endelig en Opgave över Forholdet mellem dansk og svensk 

samt norsk Vsegt og Maal. 

H. C. Lorck.

S:t Petersburg. 

395 


De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet framgår af följande 6fversigt: 

Till distriktet ankommo: 

Från distriktet afgingo: 

Till distriktet ankommo: 

Från distriktet afgingo: 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 356 om 105,326.80 

tons drägtighet, hvaraf 115 svenska om 36,611.66 tons och 241 norska om 

68,715.14 tons 

eller fördeladt pä de skilda hamnarna till:

396 

Hela antalet med last afgangna fartyg utgjorde 412 om 115,647.19 tons 

dragtighet, hvaraf 191 svenska om 55,103.16 tons och 221 norska om 

60,544.03 tons. 

Deraf kommo på de olika hamnarna: 

År 1883 utgjorde sammanlagda antalet af med last till och från distriktet 

ankomna och afgangna svenska och norska fartyg 800 om 250,598 tons och 

år 1884 768 fartyg om 220,974 tons, hvilket visar en förminskning af 32 

fartyg och 29,624 tons, som detta år uteslutande drabbar den norska handelsflottan. 

Förtjenta bruttofrakter uppgå till följande belopp: 

För svenska fartyg som ankommit till: 

För svenska fartyg som afgått från: 

För norska fartyg som ankommit till:

397 

För norska fartyg som afgått från: 

Bruttoinkomsten af de Förenade rikenas fraktfart på distriktet utgör således 

1,832,138 kronor eller 1,132,221 kronor mindre än år 1883. Under den 

föregående femårsperioden visar de Förenade rikenas fraktfart på distriktet följande 

förhållanden: 

För svensk räkning såldes i S:t Petersburg ångfartyget »Mathilda» från 

Motala, om 21.67 tons drägtighet, för ett belopp af 44.000 kronor. 

Till Kronstadt & S:t Petersburg ankommo år 1884 1,278 ångfartyg om 

881,784 tons och 647 segelfartyg om 129,956 tons, eller tillsammans 1,925 

fartyg, mätande 1,011,740 tons, af följande nationer, nemligen: 

inbegripet 7 öfvervintrande 

från år 

1883 och 41 kustfarare. 

Sjöfarten på Cronstadt varade från den — — till den — november. 

o maj &£ 

Från Sverige infördes till S:t Petersburg ungefär följande varor: 

111,400 centner tackjern, 8,500 centner och 1,725 bundtar stångjern, 

13,400 centner, 771 kolly och 49 ringar rundjcrn, 14,280 centner jernmalm, 

300 ringar telefontråd, 260 lådor spik, 601 kolly jernplåt, 290 stycken jernvägshjul, 

653 kolly maskindelar, 737 kolly åkerbruksredskap, 6 stycken ångslnpar, 

3:ne åkdon, 1,716 tunnor rödfärg, 1,020 tunnor krita, 7,255 tunnor 

cement, 972,900 st. eldfast tegel, 21,696 centner feltspat, 720 centner lera. 

200 st. ler-rör, 132 fat och lådor anjovis, 31 kolly asfaltfilt, 136 lådor black, 

30 lådor böcker, 31 kolly kemikalier, 47 lådor fajans, 96 säckar frö, 50 

säckar gödningsämnen, 51 lådor glas, 188 kolly möbler, 13 lådor punsch, 39 

lådor tändstickor, 33,716 st. tomfat.

398 

Följande norska varor infördes till distriktet: 

Från S:t Petersburg utfördes till Sverige år 1884 med 159 fartyg af 

olika nationer, mot 94 år 1883, hufvudsakligast följande varor: 

Från Reval till Sverige med svenska fartyg: 

Från Reval till Sverige med norska fartyg: 

Under samma tid utfördes från distriktet till Norge ungefär följande varor 

från S:t Petersburg med 19 fartyg mot 13 år 1883: 

Från Reval med norska fartyg: 

Råg 2,200 tschetwert.

399 

Från Narva två laster bräder (qvantum icke uppgifvet). 

Enligt uppgift öfver exporten af spanmål frän S:t Petersburg, skeppades 

år 1884: 

7,636,917 tschetwert & kubl mot 7,847,003 år 1883. 

Under den föregående femårsperioden utgjorde exporten från S:t Petersburg: 

Narva besöktes år 1884 af inalles 120 fartyg, mätande 28,111 registertons, 

hvaribland 13 ångfartyg om 6,365 registertons, och varuomsättningen 

uppgick till ett belopp af 2,268,000 rubel, hvaraf på export 480,000 rnbel 

och på import 1,788,000 rubel. 

Af importartiklar framhållas: 

Revals handel har under loppet af år 1884 visat en minskning så väl i 

export som import och enligt vicekonsulns derstädes omdöme har den dåliga 

skörden i Kyssland och den oväntade stegringen i kursen utöfvat ett hindrande 

inflytande å exporthandeln. Utomdess lider Revals handel af konkurrensen med 

Libau, till hvilken hamn isynnerhet utförseln af råg förflyttat sig, emedan 

jernvägsfrakten ställer sig billigare från Rysslands rågprodueerande trakter till 

Libau än till Reval, oaktadt våglängden är densamma. Hafre exporteras ännu 

öfver Reval, men skörden af detta sädesslag var i år mindre rik och priset 

högt. — Importhandeln har stått tillbaka, emedan förhöjd tull och svåra tullförhållanden 

i öfrigfc omöjliggjort införseln af åtskilliga artiklar. Transitohandeln 

drager sig äfven allt mera till Libau, hvars hamn är isfri, hvilket visserligen 

de tvenne sista åren varit fallet äfven med Reval och Baltischport, men 

dock hörer till undantagen. Bland alla Rysslands östersjöhamnar har Reval 

deremot att uppvisa den största importen af bomull, grundad på den omständigheten 

att äfven de största fartyg kunna inlöpa till Reval, hvilket icke är 

förhållandet med hamnen i Libau. 

Frakterna i Reval voro i följd af den ringa exporten ovanligt låga och 

felade emellanåt alldeles, så att till och med små norska ångare måste afgå till 

Libau, att der söka frakt. Reval uppvisade i år för första gången det ovanliga 

förhållandet att ryskt salt från Krim sjöledes dit infördes mot en frakt 

af till en början 17 shillings och sedermera under vintermånaderna 27 shillings 

pr ton. 

I enlighet med nu tillgängliga statistiska uppgifter, belöpa sig Rysslands 

tullinkomster från den 1 januari till den 1 december 1884 till 85,665,051 

kreditrubel mot 89,961,540 rubel under samma tid förlidet år, eller en förminskning 

af 4,296,489 rubel.

400 

Under samma tid utgjorde värdet af Rysslands export 530,134,000 rubel 

och import 453,452,000 rubel. Värdet af exporten af ryska produkter til! 

Sverige-Norge, allt under förbemälde period, utgjorde 16,736,000 rubel; värdet 

af importen från de Förenade rikena till Ryssland finnes icke särskildt 

uppgifvet. 

Bland till Ryssland införda varor, som möjligen kunna hafva allmännare 

intresse, tillåter jag mig anföra följande: 

Till Rysslands hamnar i Europa aiikommo inalles: 

från samma hamnar afgingo: 

Vexelkurserna på S:t Petersburgs börs på årets sista kursdag, den 28 

december, voro följande: 

G. L. Sterky. 

Innehåll: Köpenhamn (sid. 377), London (sid. 337), S:t Petersburg (sid. 395).


Årg. 1885. STOCKHOLM, TRICKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1885. N:o 7. 

San Francisco den 7 mars 1885. 


I Aarets Löb har ingen direkte Förbindelse fundet Sted mellem de forenede 

Kongeriger og San Francisco Konsulat Distrikt. 

Ingen svenske og kun 3 norske Skibe med en sammenlagt Drsegtighed af 

2,907 Tons ankom hertil i 1884 og en indfortjent Bruttofragt £ 1,472. 10. 0, 

derimod afgik 6 norske Skibe med en sammenlagt Drsegtighed af 5,422 Tona 

og udgjorde deres indfortjente Bruttofragt £ 9,810. 

Af Konsulatet indkasseredes og afsendtes Arvemidler 

Kr. 2,184.50 mindre end det forrige Aar. 

Fra Fartöierne römte 2, afmönstredes 9, paamönstredes 10, og blev Hyrekontrakten 

fornyet for 6 Mand. 

Fragterne for Seilfartöier have vrsret til Cork for Ordre pr Ton under: 

Söfarten. Opgave över Antallet af Fartöier og Tons indklarerede i San 

Francisco Havn i 1884: 


Af Skibe udklareredes i 1884: 

402 

Hvalfangerflaaden bestaar nu af 40 Skibe, hvoraf 9 ere foraynede med 

Damphjaelpmaskine. Udbyttet af Aarets Fångst udgjör 20,645 Barrels Hvaltran, 

315,212 8 Hvalfiskben og 5,372 8 Elfenben. 

Torskefisket. Som forrige Aar sysselsattes ogsaa iaar 17 FartSier med

403 

dette Fiskeri saavel i Nserheden af Chaumagin-Öerne som i det Okotske Hav 

og Behrings-Straedet. Fångsten udgjorde 1,619,000 Fisk. 

Guld-, Sölv-, Kobber- og Bly-Produktionen anslaaes i Staterne og Territorierne 

vestenfor Missourifloden til en Værdi af 84,975,954 Dollars mod 

90,313,612 Dollars i 1883, og kan fordeles saaledes: 

I hervaerende Mynt praegedes under Aaret '24.278,996 Dollars mod 

31,251,000 i 1883. 

Hveäehösten i Californien er den störste man nogensinde har seet, og anslaaes 

Udbyttet for 1884 til 34,452,113 Centals. Den förste Januar 1885 

tilbagelaa her efter de sikkreste Beregninger 20,640,200 Centals. I Aarets 

Löb udskibedes 12,130,815 Centals til en Vaerdi af 17.283,397 Dollars, imod 

12,968.547 Centals til en Vasrdi af 22,973,822 Dollars i 1883. 

Meel. Exporten for 1884 udgjorde 1,192,347 Barrels til en Vaerdi af 

5,313,401 Dollars, imod 1,254,519 Barrels vscrdsat til 6,158,416 Dollars i 

1883. 

Byg. Af denne Artikel blev i 1884 indhöstet omtrent 14,259,344 Centals, 

som man tör anslaa til en Gjennemsnitspriis af Doll. 1 pr Cental. 

Vän. 15,000,000 Gallons produeeredes i Californien i Aarets Löb. Heraf 

udskibedes Söveien (mestendels til New-York) 1,207,965 Gallons viierderet til 

Dollars 687,824 imod 1,290.387 Gallons til en Vaerdi af 709,702 Dollars. 

Med Jernbane afsendtes til forskjellige Steder i de forenede Stater 2,260,493 

Gallons til en Vaerdi af 1,245.000 Dollars, imod 1,880,751 Gallons vserderede 

til 1,034,413 Dollars i 1883. 

Brcenäeviin (Brandy). Produktionen heraf er anslaaet til 400,000 Gallons. 

Heraf afskibet omtrent 232,963 Gallons vaerderet til 524,167 Dollars. 

Rosiner og andre törrede Frugter. Udförselen heraf kan anslaaes til en 

Vasrdi af Dollars 803,600. Af Frugt var preserveret 13.750,000 Daaser og 

af Grönsager 544,000 Daaser. Taget til en Gjennemsnitpris af Dollars 2 pr 

Dusin vil dette give en Suin af Dollars 2,382,332. 

Uldproduklionen i Californien i 1884 anslaaes til 37,415,330 8. Fra 

Oregon ankom hertil 6,627,000 ® og fra andre Steder 667,000 ffi. Heraf 

udskibedes 34,558.822 "ffi til en Vaerdi af 6,000,000 Dollars og tilbagelaa ved 

1884 Åars Udgang omtrent 6,000,000 «. 

Kviksölv. Produktionen af denne Vare belöb sig i 1884 til 27,294 Flasker 

mod 47,365 Flasker i 1883. Vaerdien sattes til 439,281 Dollars. Grunden 

til denne betydelige Reduktion maa alene söges i den Onistamdighed at

404 

man her ikke kaa konkurrere med europseiske Miner, hvor Arbeidspengene er 

saa nieget billigere. 

Trælast. Indförselen af Planker, Bord og Tömmerstokke tör man anssette 

til 265,885,593 Fod og Udförselen til 15,000,000 til en Vajrdi af 345,000 

Dollars. 

Lax. Af preserveret Lax indpakkedes paa Stillehavskysten 809,500 Kasser 

til en Vaerdi af 3,500,000 Dollars. Heraf har Columbiafloden produceret 

det meste, nemlig 629,000 Kasser, Floderne i Californien 115,000 Kasser og 

Floderne i Alaska og Britisk Columbia Resten. Fra Columbiafloden indförtes 

215,789 Kasser til San Francisco, 77,958 til New-York, 95,380 til London 

og 260,000 til Liverpool. 

Af Humle höstede man paa denne Kyst i 1884 omtrent 71,000 Baller, 

nemlig i Californien 41,000, i Oregon 8,000 og i Washington Terr. 22.000 

Baller til en Gjennemsnitsvsegt af 180 5? pr Balle. Prisen paa denne Vare 

läder sig vanskeligt besteinine, men turde man kanske saette samme til 11 Cent 

pr 8 overhovedet eller anslaa Vserdien af dette Åars Höst til 1,400,000 Doll. 

Honning. Af denne Vare er alene i Californien produceret det enorme 

Kvantum af 9,000,000 S. Hele Udbyttet for de forenede Stater anslaaes til 

60,000,000 Pund, altsaa bar California ^Eren af naesten 1/5 Part. 

Steenkul. Heraf ankom i Aarets Lob til denne Havn: 

I forrige Åars Rapport har Konsulatet opgivet Bugserdampskibenes Taxter. 

Disse ere fremdeles de samme paa Papiret, men Konkurransen har nu bragt det 

til at det ene Kompagni slaar Priserne ned for det andet og er det derfor 

ofte at Bugsering kan faaes for en meget billig Penge. 

Vice-Konsulen i Portland, Oregon, bar indsendt til Konsulatet fölgende 

Årsberättelse för år 1884. 

»Under det förflutna året ankom hit endast ett skandinaviskt fartyg, norska 

barken »Jorsalafarer», 656 tons. Fartyget anlände hit den 26 april efter 

en 8 dagars resa frän Victoria B. C. med en last af engelska varor, och 

utklarerade för England den 10 juni med en last af 36,861 bushels hvete och 

en frakt af 42 sh. 6 d. Ingen af besättningen rymde. 

Frakterna under året till Cork för ordres voro följande:

405 

Exporten under året uppgick till ett värde af 11,932,851 dollars; de förnämsta 

artiklarne voro hvete till ett belopp af dollars 3.380,725, mjöl doll. 

2,219,094, lax doll. 2,648,599, ull doll. 1,403,758, timmer, plankor etc. 

doll. 327,518, kreatur doll. 1,500,000, humle doll. 524,117. 

Importen. Importen af inhemska varor uppgick till ett värde af doll. 

18,686,129 och af utländska till ett värde af doll. 1,013,866; och bestod den 

utländska förnämligast af tenn, koppar, specerivaror och kinesiska varor. 

Hveteskörden i Oregon förlidet år uppskattades till omkring 6,000,000 

amer. bushels. Af ull klipptes omkring 8,500,000 amer. pund. 

På Columbiafloden inpackades 629,000 lådor lax. 

Under året befraktades för främmande land 86 fartyg om 92,272 registertons, 

af hvilka 65 voro engelska, 18 amerikanska, 2 tyska och 1 norskt fartyg, 

och äro här fär närvarande 22 fartyg intagande last af hvete och mjöl och 26 

på väg till Portland. 

Af svenska och norska varor hafva förutom jern svenska säkerhetständstickor 

och svensk punsch varit synliga i marknaden. 

Af arfsmedel sändes följande: efter aflidne A. B. Jebsen dollars 35.01 och 

Johan Petterson dollars 304.90. 

Oaktadt årets gröda var god och laxfisket godt, voro tiderna dåliga i Oregon. 

Hvetepriserna voro låga och penningar svårt att låna äfven mot god säkerhet. 

Följderna af öfverdrifna spekulationer för norra Stillahafsbanans öppnande 

visade ett bedröfligt resultat och priserna på stadsfastighet och jordegendom 

äro i dag helt olika mot hvad de voro för 2 år sedan. Dock synes Oregon 

gå framåt, flera jernvägslinier hafva fullbordats, invandringen fortgår och 

landet befolkas med en god klass af jordbrukare, hvaraf en stor del tillhör 

den svenska och norska nationen. 

Folkmängden i Oregon uppgår till omkring 250,000 oeh i Portland till 

omkring 35,000. 

Helsotillståndet under det gångna året var godt och några svårare smittosamma 

sjukdomar visade sig ej.» 

Vice-Konsulens i »Seattle Washington Territoriet Rapport for Aaret 1884 

lyder i Oversaettelse saaledes: 

»Ingen svenske eller norske Skibe ere blevne anmeldte mig at have besögt 

dette Distrikt. 

Der var i Fiskalaaret, endende 30:te Juni 1884, ifölge Opgave fra Toldboden, 

ankommet og afgaaet 1,788 Fartöier med en sammenlagt Dragtighed af 

998,513 Tons. Af dette Antal var 345 Kystfarere, draegtig 326,125 Tons, og 

1,443 fremmede Fartöier, draegtig 672,388 Tons.

406 

Tredieparten af de Skibe der farer fra Puget Sound til San Francisco og 

andre Havne paa Kysten her er hvad man kalder »Licensed vessels», det vil 

sige have Tilladelse fra Toldkammeret at gaa og komme uden derom at gjöre 

nogen Anmeldelse. Disse Skibe ere ikke indtagne i ovenstaaende Opgave., Tager 

man dem, er det fundet at den Flaade der besögte Puget Sound bestod af 

2,384 Skibe med en Tonnage af 1,331,351 Tons. 

Den maanedlige Ankomst og Afgang af Skibe for 1884 tör gjennemsnitlig 

anssettes til 149 Fartöier. 

Totalsummen af Udförselsv«rdien for 1884 belöber sig til Doll. 1,946,394. 

Opgave över de fremmede Lande til hvilke Skibe have vseret klarerede: 

Britisk Columbia, Sandwicks-Öerne, Kina, Japan, Mexico, Australien, Syd-America, 

England, Irland og Central-America samt Fidji-Öerne. 

Den vaesentligste Artikkel for Export er Trselast. 

Aaret 1884 har vseret et godt Aar for Skibe seilende paa Udlandet. Puget 

Sonnd Trselast nyder nemlig livlig Efterspörgsel der, og som det nu tegner 

vil Sögningen i 1885 blive betydelig större end den var i 1884. Skibe 

i denne Fragt (paa Udlandet) vil tjene Penge.» 

Konsulatet skal forend man udtaler sig om de almindelige Forbolde her i 

San Francisco henlede Opmaarksoniheden paa en ny Forretning her, nemlig 

Udskibningen til Europa og Australien af den saakaldte Eedwood (Sequoia sempervirens). 

Syv store Skibe ere afgaaede herfra til Europa medbringende naesten 

5 Millioner Kvadradfod, og synes det som Våren har vundet megen Sympati. 

Forraaderne her ere uhyre store, og man forventer en betydelig Forretning 

i denne Branche. Til de nuvaerende Priser og Fragter kan den leveres 

i England til 2 Sh. 6 d. pr Kub.-Fod. Denne Traesort, der er meget let at 

forarbeide, kan anvendes saavel til Möbler som Huse og udmsarker sig i Sserdeleshed 

ved sin Evne at taale alt slags Veir samt modstaa Forraadnelse. De 

uhyre Dimensioner Trseerne opnaa ere noksom bekjendte. Stokke til 52 Tommers 

Diameter sees ikke skjeldent. 

Til San Francisco har ingen direkte Indförsel af svenske eller norske Varer 

fundet Sted, men er Jern, Tjaere, Trän, Sikkerhedsfyrstikker, svensk Punsch 

og norsk Aquavit synlige i Markedet. Importen af Öl er omtrent aldeles standset, 

da man her nu brygger en fuldstasndig saa god om ikke bedre Vare og 

Prisen er billigere. 

Uagtet den rige Höst af man kan sige alt hvad California producerer, har 

Tiderne dog vseret ganske ualmindelig daarlige. Forholdene i Europa og de 

lave Prisen paa alle Exportvarer, isasrdeleshed paa Hvede (Californias Hovednsäringsmiddel), 

har bragt en Livlöshed i alle Forretninger, og man faar kuns 

haabe at 1885 vil blive istand til at bringe bedre Tider. Mange Skibe ere 

oplagte paa Grund af lave Fragter og adskillige Fabrikker have maattet standse 

sin Drift. Som Fölge heraf har Arbeidslösheden vseret stor, saavel blandt 

Sömaend (Störsteparten af hvilke ere Skandinaver) som blandt dem der söge 

sin Levevei paa Landjorden. 

Udsigterne for 1885 Aars Höst ere gode til Dato. 

Helbredstilstanden er god. 

Lund.

407 

Sydney (Nya Sydwales) den 14 februari 1885. 


De Förenade rikenas sjöfart på Sydney framgår af följande: 

Året 1884 var icke gynsamt för kolonien; kreatursskötseln, som är koloniens 

förnämsta förvärfskälla, led nemligen af en ovanligt stark torka, hvilken 

medförde stora förluster för hjordarne och som följd deraf en minskning i utförseln, 

beräknad till en sjettedel af en normal export. Kolgrufvorna hafva 

deremot gifvit ett mycket rikt utbyte, hvilket till en del uppväger det dåliga 

resultatet af kreatursskötseln. 

Införseln till Sydney uppgick till ett värde af £ 20,011,000 mot £ 

17,580,000 år 1883, utvisande en tillväxt af nära 14 %; utförseln uppskattades 

till ett värde af £ 12,166,000, eller £ 2,139,000 (= öfver 17 %) 

mindre än år 1883. 

Ullhandeln ökas alltjemt; från 1 juli 1883 till 30 juni 1884 utfördes 

319,477 balar, eller 54,167 balar mera än föregående året; innevarande år 

torde visa en betydlig minskning till följd af den förut omtalade dödligheten 

bland fåren. Aret 1885 har börjat med en stark torka i de vestra distrikten; 

kustdistrikten hafva deremot haft mera fuktigt väder, och det ser der ganska 

lofvande ut för både kreatursskötsel och åkerbruk. 

År 1884 ankommo 1,892 fartyg, drägtiga 2.169,661 tons, och afgingo 

1,845 fartyg, drägtiga 2,190,373 tons; 1,624 man påmönstrades och 13,589 

afmönstrades; genom »the Shipping office» utbetaltes i hyror £ 30,877. I 

medeltal betaltes i hyra pr månad: för matroser till London och åter £ 4 10 

sh., till utlandet £ 4 5'sh., mellan öarna £ 4 10 sh., mellan kolonierna £ 

5 med segelfartyg och £ 7 med ångfartyg; för förste styrman på ångfartyg £ 

14, för andre styrman £ 9 och för tredje styrman £ 8; för förste maskinister 

£ 20, för andre maskinister £ 16 och för tredje maskinister £ 15. 

Undervisningsväsendet gör stora framsteg. 

Från vicekonsuln i Newcastle inberättas att denna stads handel alltjemt 

utvecklar sig. Kolgrufvorna hafva lemnat ett utbyte af 2,070,761 tons kol, 

till ett värde af £ 996,210, mot 1,631,533 tons år 1883. Priset är fortfarande 

11 sh. pr ton för bästa och 5 sh. 6 d. för sämre qvaliteter. Skickliga 

grufarbetare hafva alltid kunnat erhålla lönande sysselsättning. Nyligen hafva 

fyra nya kolbolag bildats, och komma de att lemna ett betydligt bidrag till ut-

408 

förseln. Hamnen har uppmuddrats sä att stora oceanångbåtar hafva vid kajerna 

kunnat lasta ända till 4,250 tons kol. 

Till England hafva utförts 34,240 balar ull, och skola ytterligare 14,000 

balar afgå dit före skeppningstidens slut; det visar sig alltjemt att hamnen har 

ett mycket fördelaktigt läge för ullutförseln. Bland öfriga utförselsartiklar må 

nämnas koppar, talg och hudar. Utbytet af kopparverken utgjorde 3,150 tons. 

Kolfrakterna hafva varit låga, och utsigterna äro icke uppmuntrande för 

segelfartygen. Hamnen besöktes år 1884 af 1,435 fartyg, drägtiga 1,066,462 

tons. Värdet af införseln uppgick till £ 788,653 och af utförseln till £ 

1,699,047. Jernvägsnätet fortfar att utvidgas, i jord är liflig omsättning och 

värdet stiger år för år. 

Konstantinopel den 21 april 1885. 


Till hufvudstationen ankommo: af norska fartyg 3 ångfartyg med sammanlagd 

drägtighet af 2,779 tons, af hvilka 2 om 1,819 tons från Newcastle 

och det 3:dje från Cardiff, 960 tons, samtliga med kol. 

Intjent bruttofrakt uppgick för dessa fartyg till 37,872 kronor. 

Efter slutad lossning i Konstantinopel afgingo de alla i barlast till hamnar 

i Svarta hafvet. — Konsulatafgifterna för dessa 3 fartyg uppgingo till 176 

kronor 53 öre. 

Af svenska fartyg har intet lossat eller lastat i Konstantinopel under förflutna 

året. 

Till vicekonsulsstationerna ankom intet svenskt eller norskt fartyg under 

1884. 

Någon rymning från svenskt eller norskt fartyg har under sagda år ej 

blifvit till generalkonsulatet anmäld. 

Svartahafsfarten: Sammanlagda antalet af på genomresa till och från Svarta 

hafvet till hufvudstationen ankomna svenska och norska fartyg uppgår till 60 

om tillsammans 58,720 tons. Af dessa voro 2 svenska om 2,094 tons med 

en brattofrakt af 1,500 £ stg. och 58 norska om 56,626 tons och bruttofrakt 

af 47,588 £ stg. Om till detta sistnämnda belopp lagges frakten för de i 

Konstantinopel lossade kollasterna, uppgår hela af norska fartyg intjenta bruttofrakten 

till 49,692 £ stg mot 

Norska sjöfarten på Svarta hafvet fördelar sig sålunda: 

Till Svarta hafvet: 

Från utrikes orter med last 8 ångf. om 7,774 tons, bruttofr. £ stg. 9,328

Från Svarta hafvet: 

409 

De med last till Norge destinerade fartygen hade alla Bergen till bestämmelseort 

med undantag af ett ångfartyg om 830 tons, som afgiek till sin hemort, 

Stavanger. Lasterna bestodo uteslutande af kornvaror, och kan qvantiteten 

anslås till omkring 200,000 norska tunnor. 

Intet segelfartyg deltog under 1884 i farten på Svarta hafvet. 

Med undantag af ett fartyg från Stavanger (om 830 tons) tillhörde alla 

öfriga rederier i Bergen. 

Arets fraktnoteringar från Svartahafshamnarna understego 1883 års med 

20 % å 50 %, och hade skeppsegarne samtidigt att kämpa med låga utfartsfrakter. 

Under de två första månaderna rörde sig noteringarna omkring 15 sh. för 

ordres, 13 sh. å 14 sh. direkt och 1 franc å 1.40 pr charge (Medelhafvet), 

men i mars nedgingo de till ett hittills okändt minimum af 4 sh. och 5 sh. 

pr ton talg, och en hel del fartyg voro nödsakade att nöja sig med frakter föga 

öfver dessa från Odessa. Lägsta i Nicolajeff var 13 sh. 

Fartyg fortforo att komma upp ymnigt och fraktmarknaden var mycket 

flau under april; affärerna lättades dock något genom att många fartyg engagerades 

för Östersjön och norska hamnar, några med salt från Krim. 

I maj inträdde ytterligare förbättring: 15 sh. a 17 sh. 6 d. Odessa, 17 

sh. 6 d. k 20 sh. Nicolajeff för vanliga befraktningar och 1.26 frcs k 1.50 

Medelhafvet; 18 sh. och 19 sh. 6 d. accepterades för skandinaviska hamnar. 

Juni månad var utan lif och noteringarna gingo ned med 2 sh. 6 d. 

Någon efterfrågan uppstod för Medelhafvet i medio af juli och 1.75 frcs betalades 

pr charge. 

Det plötsliga utbrottet af koleran i Frankrike föranledde ett påbud om 

karantän för fartyg kommande från detta land eller misstänkt ort med 10 dagar, 

att undergås före passerandet af Dardanellerna. Till yttermera säkerhet 

lades de olyckliga fartygen vid ankomsten till rysk hamn i 14 dagars observation. 

När så koleran spred sig till Italien och Spanien, förlade både turkar 

och ryssar fartyg kommande från dessa länder i karantän, med den skilnad att 

Ryssland inneslöt och Turkiet fritog Sicilien. I september påbjöd turkiska regeringen 

karantän för passagerare och fartyg från så väl Egypten som från 

Triest och Svarta hafvet. Snart derefter erhöllo likväl fartyg utan passagerare 

kommande från Svarta hafvet frihet att med sanitetsvakt om bord passera Bosphoren 

och Dardanellerna. 

I början af November reducerade Kyssland sin karantän med vilkor att 

fartygen underkastade sig desinfection; först i medio af december afskaffades 

karantänen helt och hållet för ryska hamnar, hvaremot Turkiet bibehöll sina 

karantäner till årets slut. 

Dessa förhållanden förorsakade stor tids- och penningförlust för fartygen, 

utan att motsvarande ersättning erhölls genom högre frakter. Frakterna stego 

likvisst i slutet af augusti och mot slutet af september uppnådde de sin kulmination. 

Vid denna tid betalades från Odessa 22 sh. 6 d. London och Hull, 

25 sh. Rotterdam och Antwerpen, samt från Nicolajeff 25 k 27 sh. 6 d. För 

Medelhafvet erhölls från Odessa 2.50 a 2.75 frcs och från Nicolajeff 3 frcs. 

Några få fartyg befraktades äfven i början af Oktober på dessa vilkor, men 

med ymnigare tillgång på lastrum föllo priserna, särdeles för nordliga hamnar.

410 

Medelhafvet utgjorde den bästa emploj under november. Under denna tid led 

sjöfarten mycket afbräck genom en serie af stormar i Svarta hafvet. 

Tidigt i december voro frakterna på samma fot som i juli, och året slöt 

med tröga affärer till 14 sh. å 17 sh. 6 d. för England och kontinenten eller 

1.50 pr charge för Medelhafvet. 

En god del kornvaror skeppades från Sebastopol och Theodosia till samma 

pris som från Odessa. Från Nicolajeff och azowska hamnar stodo frakterna i 

allmänhet 2 sh. högre. 

Följande tabell utvisar hela rörelsen på Bosphoren af till Konstantinopel 

ankomna fartyg: 

Segelfartyg: 

Ångfartyg: 

Postångfartyg (reguliera):

Kustfarare : 

411 

Af denna tabell synes, att med afdrag af de reguliera postångfartygen uppgår 

engelska sjöfarten till 70 % af fraktfarten och till 50 % af hela rörelsen 

på Bosphoren. 

Under de trenne sista åren ställer den sig sålunda: 

Till Konstantinopel anlända 

Året 1884 har i ekonomiskt afseende varit det sämsta på länga tider. 

Skördarna, som i allmänhet i hela kejsardömet varit bet3"dligt öfver medelmåttan, 

hafva ej kunnat omsättas — största delen är ännu dels i landtmännens, dels 

i köpmännens händer. Stagnation jemte konstant prisfall har egt rum inom 

alla affärsgrenar, hvilket tillstånd vid slutet af året öfvergick till en allmän 

kris, om ock ej af våldsam karakter. Importörerna hade försett sig med för 

stora förråd och redan i början af november voro de mindre kapitalstarke nödsakade 

att stryka. Antalet falliter var visserligen stort, men summorna ej så 

betydande. Under den till slutet af året rådande paniken inträffade några större 

fallissement — dock har med det ingångna året en fastare ton inträdt och 

affärsverlden öfverlemnat sig åt förhoppningarna om en allmän restauration vid 

de blifvande vårskeppningarna. 

Emellertid har regeringen, ehuru konjunkturerna ej varit synnerligen gynsamma, 

utvecklat en stor verksamhet för att upphjelpa de inhemska näringarna 

och åvägabringa nya nationella företag. 

Handelskammaren, hvilken inrättades för sex år sedan, har uppfordrats att 

inkomma med förslag dels till gradvis afskaffande af de inre transporttullarne, 

hvilka i hög grad genera den inhemska produktionen, dels till reform af 

transitotaxor och upprättandet af nederlag å de större handelsplatserna. Af 

de sistnämnda har redan ett kommit till stånd i Trebizonde för handeln med 

Persien. 

Vidare har handelsministeriet gifvit nödiga order för anskaffandet af prof 

af så väl den lokala industrien som af produkter från alla delar af riket, för 

bildande af ett fullständigt handelsmuseum af inhemska varor — en åtgärd som 

kan blifva till mycken nytta för utländske exportköpmän, hvilka hittills endast 

genom mångårig praktik kunnat förvärfva erfarenhet om landets produkter. 

Inrättandet af en åkerbruksbank och en »Banque vinicole» hör äfven 

till handelsministerns planer och är redan föremål för koncessionssökande européers 

planer. 

Inom det maritima området har upprop utfärdats till bildandet af ett nationelt 

ångbåtsbolag i stor skala i samma stil som österrikiska Lloyds eller

412 

franska Messageriea, hvilket skulle kunna genom koncessioner och särskilda förmåner 

— påminnande om gamla ostindiska kompaniet — med framgång äfven 

på aflägsnare farvatten konkurrera med utländska linier. 

Första afsigten var att kustfarten och postbefordringen skulle komma i regeringens 

händer. Turkiet, som tillhör verldspostföreniugen sedan ett tiotal af 

år tillbaka, ser fortfarande de utländska postkontoren i midten af sin hufvudstad. 

Dessa ombesörja alla utländska försändelser oeb äfven inhemsk post till 

en viss grad, enär hvarje agentur för de stora bolagen Rubattino, franska Messageries, 

österrikiska Lloyd och ryska bolaget m. fl. tillika är postkontor, oeh i 

den minsta lastageplats inom kejsardömet finnes alltid någon af dessa agenter. 

Under juli—augusti förlidet år gjorde regeringen ansträngande försök att 

åvägabringa en turkisk postlinie mellan Konstantinopel oeh Varna. Snabbgående 

turkiska ångare förhyrdes, sultanen stälde till och med en af sina jakter 

till postverkets förfogande, men resultatet blef att endast en gång hann turkiska 

posten medfölja blixttåget från Varna. 

Äfven hände, vid desinfektion (rökning) under karantänstideD, att genom 

turkiske tjenstemäns förvållande en del af franska posten blef uppbränd, en tillfällighet 

som just ej heller var egnad att ingifva större förtroende. Allt återgick 

snart i de gamla hjulspåren. 

I sammanhang med detta stora ångfartygsföretag skulle äfven en turkisk 

»Bureau Veritas» inrättas. 

Bland vigtigare näringsgrenar som lidit af de tvenne sistförflutna årens 

dåliga konjunkturer är ullindustrien den som varit mest utsatt. Turkiska ullexporten 

har under ofvannämnda tidrymd minskats till jemt hälften af hvad 

den varit under föregående decennium, samtidigt med att priserna reducerats 

till ett hittills okändt minimum. Hufvudsakliga skälet är att europeiska marknaden 

är öfversvämmad af ull från Goda Hopps-udden och Australien till lägre 

priser. 

Turkiet producerar årligen omkring 18 å 19 millioner okas (1 oka =1.27 

kilogram), hvaraf hälften intill senaste tiden tagit vägen öfver England och en 

mindre del konsumerats af det öfriga Europa, hvaremot sammanlagda exporten 

under 1883—1884 endast uppgått till '/„ af produktionen. Till och med den 

förnämsta ullsorten, Kassape-Bachi, som alltid haft stark efterfrågan, har till 

stor del stannat inom landet. En sådan känbar minskning i exporten torde 

vara egnad att uppväcka allvarsamma farhågor för denna industri. 

Producenterna vände sig under dessa förhållanden till de inhemska väfverierna. 

Dessa, i saknad af nödiga spinnmaskiner, hade hittills importerat sitt 

garn från Europa och betalade cirka 30 ä 45 piaster för kilogram färgadt och 

15 å 25 piaster för kilogram ofärgadt garn. När härtill lägges tull och transport, 

kom första kategorien på 40 k 60 piaster och den senare på 25 å 30 

piaster under det att ospunnen bästa ull en gros inom landet kostar högst 4 /2 

piaster. Emellertid inrättades garnfabriker af ursprungligaste slag, som mycket 

uppmuntrades af regeringen, och nyligen framlades i handelskammaren väfnader 

af inhemskt garn, blygsamma imitationer af europeiska nouveautés, men i varaktighet 

och soliditet fullt jemförliga. 

Inhemska förbrukningen af oarbetad ull uppgick 1882 till omkring 2 millioner 

okas och 1884 till 7,500,000. 

Mohair- eller angoraull (get-) har deremot stått sig bättre. Vid 1883 års 

utgång voro i händerna på spekulanter i London och Konstantinopel ungefär

413 

16,000 balar. Årets skörd inom kejsardömet, med undantag af provinsen Tan, 

uppgick till 39,000 balar fin och hvit qvalitet, gifvande för 1884 en disponibel 

qvantitet af 55,000 balar, af hvilka vid december månads utgång 45,000 

balar voro placerade; resterande 10,000 balar äro på fasta händer. 

Medelpriset var: 

för bästa qvalitet pr oka (1.27 kilogram) 22 1 /, piaster 

» medelmåttig s> » 20 1 /a J> 

» sämre » » 15 » 

I distriktet Van var skörden dålig; endast 2,700 balar. Van-mohair är 

betydligt underlägsen den från öfriga riket och har rönt föga efterfrågan; cirka 

1,800 balar äro att öfverföra till 1885 års exporttillgång; priset varierade 

mellan 12 l /2 och 14 piaster pr oka. 

Bomull. 1883 års qvalitet var af mörk nyans, och 1884 års marknad 

började med 4 s /< ä 6 piaster pr oka. Lyckligtvis för producenterna gjordes få 

affärer tills i maj, då priset uppgick till 6 å 6 5 /8 piaster; qvaliteten kunde då 

konstateras och priset höll sig fast; året slöt med & 1 /l å 7'/4. Skörden var 

af utomordentlig hvithet samt öfversteg föregående års med 20 %. Resultaten 

ställa sig för de olika distrikten: Adana 42,000 balar, Aleppo 4,000 balar, 

Maider 3,000 balar, Smyrna 28,000 balar; summa 77,000 balar mot omkring 

60,000 balar föregående år. Största delen eller 70 % exporterades till 

Marseille och Spanien. 

Spanmål. Från 1867 till 1878 hafva spannmålspriserna varit i ständigt fallande. 

1879—1882 visade en något fastare tendens, men 1883 och 1884 års 

ytterligare prisfall förtaga nästan all utsigt att denna trade skall kunna repa 

sig till hvad den fordom varit. Denna baisse daterar sig egentligen från det 

Suezkanalen kom till stånd och Indien började framgångsrikt sin konkurrens 

med de europeiska sädesslagen. Indien med sina lättfödda hinduer och sin rika 

natur gifver årligen tvenne skördar af »le froment de flnde», som i Europa 

vanligen går under namn af turkiskt hvete och hvars qvalitet är öfverlägsen 

alla i Europa växande hveteslag. Jemte billigt arbete njuter Indien snart äfven 

af lätta, öfver hela landet utbredda jernvägskommunikationer, och dess hamnar 

förvandlas mer och mer till kornbodar. 

Europa behöfver årligen importera några och trettio millioner tschetwert 

hvete och för närvarande utbjudas öfver femtio. England förvandlar större delen 

af sina hveteåkrar till betesmarker och i Frankrike har jorden förlorat i 

värde; dagsverkena uppsluka afkastningen, och regeringen är betänkt på att betydligt 

höja tullsatserna å importerad säd. Dessa länder äro dock mycket under 

inflytande af den amerikanska sädesproduktionen. I Turkiet liksom i Ryssland 

är jordbruket högst primitivt, utan utsigt att förbättras, enär kapital till 

anskaffandet af tidsenligare åkerbruksredskap endast kan erhållas på ruinerande 

vilkor. Kommunikationerna äro äfven dåliga, ty vid byggandet af de få befintliga 

jernvägarne hafva landets strategiska intressen tillgodosetts bättre än handelsintressena. 

Den långsamhet hvarmed statistiska uppgifter här utkomma och deras otillförlitlighet 

gör att spanmålsutförseln från Turkiet endast kan approximativt uppgifvas. 

Äfven uppstå svårigheter genom måttet »kilé», hvilket varierar för 

olika platser (1 Konstantinopel-kilé = l /8 quarter). Den från kejsardömet exporterade 

spanmålen anslås till omkring 5,700,000 tschetwert, innefattande alla 

sädesslag utan angifvet värde. 

Tobak. La Kégie cointeressée des Tabacs de 1'Empire Ottoman, som från 

den 1 april 1884 öfvertog tobaksmonopolet i kejsardömet mot vissa i föregå-

414 

ende års rapport omnämnda betingelser, afslutar denna månad sin första årsberättelse. 

Såsom man af föregående qvartalsrapporter kunnat förutse, blifver dess 

bokslut ej så lysande som konsortiet från början väntat sig. Emellertid är det 

dock temligen tillfredsställande när man tager i betraktande de stora svårigheter 

hvilka mött i början. 

För att icke tala om de utomordentliga etableringskostnaderna och det afbräck 

smyghandeln förorsakat, har äfven en felräkning egt rum i uppskattningen 

af tobakstillgången före monopolet. Till och med fabrikatet var i början 

föremål för klander och slutligen har en reorganisation af öfverstyrelsen måst 

vidtagas. 

La Régie hade knappast börjat att funktionera förr än Egypten med Grekland 

öfverenskom om en ny handelstraktat, öppnande den egyptiska marknaden 

för grekisk tobak. Turkiska regeringen bestred visserligen giltigheten af dessa 

stipulationer, ingångna utan densammas hörande, men dess reklamationer förblefvo 

utan verkan till följd af kända politiska komplikationer. Detta var till 

stort förfång för La Régie; förut var endast turkisk tobak tillåten i Egypten 

och Porten drog häraf årligen en inkomst af i medeltal 3 millioner frcs. Portens 

afstående frän denna inkomst till la Régie ingick i monopolvilkoren, hvadan 

bolaget förlorade betydliga summor genom den grekiska konkurrensen. 

Som beräkningen af monopolafgiften delvis var grundad på de inkomster 

la Régie borde draga af exporten på Egypten, bar detta ledt till en tvist mellan 

la Régie och Porten, hvars lösning naturligtvis är af stort inflytande på 

bolagets utgående balans. Negociationer för åstadkommandet af en kompromiss 

hafva inledts för ett par månader sedan af »Le Conseil d Administration de la 

Dette Publique», som är direkt intresserad i denna affär. Den har föreslagit 

att med ett belopp lika med '/3 af Regiens närvarande export på Egypten godtgöra 

skilnaden, och bör denna summa, som försträckes af rAdministration de 

la Dette Publique, ersättas af den del af bolagets nettovinst som tillkommer 

regeringen (se föregående års rapport). Porten har visat sig tillmötesgående, 

och om denna konvention kommer till stånd inom så kort tid att den beräknade 

indemniteten hinner inflyta i detta första bokslut, betäcker den balansen 

i årets vinst- och förlustkonto. 

Negoeiationerna om de nya handelstraktaterna mellan Turkiet och makterna 

hafva fortgått och delvis blifvit afslutade utan att några egentliga svårigheter 

uppstått. Basen för dessa negociationer har varit antagandet af en specifik 

tullafgift för alla importerade varor, bestämd efter varans vigt eller volym 

(yta) utan distinktion af produktionsorten. De hufvudsakliga varuslag med 

högsta tullsatsen eller 20 % äro kolonialvaror, kryddor, socker, thé, kaffe, kakao, 

choklad, spelkort, tändstickor och lyxartiklar, 12 % vissa slag af siden - 

väfnader, 12—15 % ull och bomullsväfnader (ej definitift afgjord, endast gränserna), 

3 % juveler och guldsmedsarbeten (specifik afgift), 8 % råmateriel. 

Ryssland har reserverat sig i fråga om trenne artiklar, mjöl, sprit och 

petroleum, hvilka skola underkastas en särskild pröfning i ryska finansdepartementet. 

Fyr-, karantäns- och hamnafgifter äro oförändrade. 

A. W. Wallenberg.

Alexandria den 23 maj 1885. 

415 


De Förenade rikenas sjöfart på Alexandrias generalkonsulsdistrikt under 

år 1884 inhemtas af följande öfversigt: 

Till hufvudstationen ankommo: 

Från hufvudstationen afgingo: 

Vid hufvudstationen qvarlågo vid årets slut: 

De uppgifna svenska fartygen voro segelfartyg, 4 deraf lastade med trävaror 

från Sverige, 1 med petroleum från New-York. Af de norska fartygen 

voro 6 ångbåtar med stenkolslast från England och 1 segelfartyg med petroleum 

från New-York. 

Den af de svenska fartygen härvid förtjenta bruttofrakten utgjorde: 

Den af de norska fartygen förtjenta bruttofrakten utgjorde: 

Den till generalkonsulatet erlagda lästafgiften för året utgjorde: 

Intet svenskt eller norskt fartyg har under året lossat eller intagit last 

vid vicekonsulsstationerna. Ej heller har någon rymning från svenskt eller 

norskt fartyg under året på generalkonsulatet blifvit anmäld. 

I jemförelse med det föregående året har de Förenade rikenas sjöfart på 

distriktet i år tilltagit med 5 fartyg och 6,053 tons samt den förtjenta bruttofrakten 

öfverstigit föregående årets med kr. 137,456. De från Sverige med 

last ankomna fartygen visa deremot en förminskning af 2 fartyg och 2,850 tons.

416 

Intet svenskt fartyg har under året passerat Suezkanalen; 18 norska 

ångare hafva deremot genomfarit densamma, 9 på resa till Indien med kollaster 

samt 9 på återresa derifrån till kontinenten eller England med kolonialvaror. 

Den på dessa 18 resor förtjenta brattofrakten utgjorde: 

I jemförelse med det föregående året visa dessa uppgifter en högst ringa 

förminskning hvad fartygens antal och sammanräknade tontal beträffar, men 

deremot ett ej obetydligt aftagande i den förtjenta bruttofrakten. Detta resultat 

bör tillskrifvas i första rummet de låga frakterna, som under hela året 

varit gällande i fraktfarten på Orienten, men dels ock den omständigheten att 

kanalutgifterna, hvilka ingå naturligtvis i bruttofraktsberäkningen, blifvit i år 

något förminskade. I allmänhet får anmärkas att den norska skeppsfarten i 

kanalen, hvilken för flera år tillbaka var temligen omvexlande i afseende på 

fartygens antal och tontal, har under senaste tre åren visat mycken liten förändring 

härutinnan. Nästan samma antal resor har utförts af samma fartyg, 

dock med ett alltjemt aftagande nettoresultat, så vida detta fär bedömas af 

uppgifna bruttofrakten. Den svenska skeppsfarten deremot, hvilken för 10 år 

sedan började med lofvande ifver anlita kanalen, har sedermera allt mindre och 

mindre besökt densamma och slutligen alldeles uteblifvit. Följande från konsalatets 

register hemtade uppgifter utvisa detta närmare: 

Norska skeppsfarten på kanalen: 

Svenska skeppsfarten på kanalen: 

Hela trafiken i kanalen har under året 1884 uppgitt till 3,275 fartyg 

om 5,469,297 tons emot 3,308 fartyg, som utgjorde trafiken året förut. 

Skeppsfarten i kanalen har således varit snarare i af- än tilltagande. Detta 

är isynnerhet fallet i afseende på lastfartygen, ty passagerarebåtarnes antal 

visar i det hela taget en ej obetydlig tillväxt, och örlogs- och transportfartygen 

hafva varit mer än vanligt talrika, såsom följd af krigsoperationerna i Kina och 

Sudan. Förminskningen i trafiken afser synnerligast senare hälften af året, 

såsom af följande närmare framgår:

417 

Den engelska skeppafarten har, som vanligt, haft en öfvervägande stor 

andel i denna trafik, såsom af nedanstående synes: 

Fartyg, som transiterat kanalen år 1884: 

I jemförelse med föregående året visar dock den engelska skeppsfarten på 

kanalen en förminskning af 50 fartyg och närmare 90,000 tons, medan den 

franska, holländska och tyska räkna tvärtom en respectiv tillväxt af 30, 26 

och 6 fartyg. 

I det hela taget har sålunda den vanliga tillväxten i trafiken samt i kanalbolagets 

nettoinkomster, som nämnda bolag kunnat år efter annat uppvisa, i 

år uteblifvit. Dess aktier hafva ock under hela året visat en mer eller mindre 

fallande tendens. Den förbättring i deras kurs, som nyligen inträffat, tillskrifves 

de rykten om krig och krigsrustningar, hvaraf större trupprörelser och 

krigstransport öfver kanalen kunnat förväntas. 

Den mellan kanalstyrelsen och de förnämsta rederibolagen i England i fjol 

träffade öfverenskommelsen angående farledens förbättrande och transitoomkostnadernas 

nedsättning — hvarom jag hade äran i min föregående årsrapport 

närmare redogöra — har till en del trädt i fullbordan. Den blandade tekniska 

kommissionen, hvarom i konventionen varit fråga, har i år besökt kanalen och 

på stället utarbetat ett förslag till kanalens utvidgande, hvilket nu skall framläggas 

för kanaldirektionens ompröfvande. Försök har äfven blifvit gjordt till 

Ber. om Handel o. Sjöjart. 28

418 

kanalens genomfarande nattetid under elektrisk belysning. Denna försöksresa 

utfördes af engelska snabbgående avisoångaren »Iris», hvilken, under den starka 

belysningen frän dess kraftiga elektro-reflektorer, passerade kanalen i full fart 

på en natt. Sådant kan dock ej på länge blifva annat än ett sällsynt undantag, 

och den vanliga genomfarten måste ske om dagen under sakta fart och 

upptaga två ä tre dagar — en tidsspillan som, under nuvarande seglationsförhållanden, 

utgör en förlust på flera hundra pund. För öfrigt äro de förut 

så bittert öfverklagade extra utgifterna vid lotsning, grundstötning m. m. 

numera mestadels afskaffade, och transitoafgiften är nedsatt till 9 1 /;, francs 

netto pr registerton. All vidare reduktion, till uppnående af den i konventionen 

bestämda minimumafgiften af 5 francs pr ton, beror dock på en likaledes 

i konventionen faststäld progression i bolagets nettoinkomster, och, såsom af 

det ofvan anförda framgår, torde dessa inkomster i år icke visa någon tillväxt. 

Detta kan bero på en tillfällighet, men tecken förefinnas hvilka bebåda att den 

förvånande tillväxten i trafiken, som år efter annat gjort sig gällande, ej längre 

är att påräkna. Hvad i min föregående årsberättelse vördsammast påpekades, 

bekräftas ytterligare: att handeln med Orienten tyckes hafva nått sin höjd under 

nuvarande transportvilkor, så att dess vidare utveckling beror på huruvida de 

dryga exportomkostnaderna kunna minskas sålunda, att allt flera af dessa länders 

produkter kunna komma i fråga som exportartiklar till Europa. Den i konventionen 

afsedda trafiktillökningen, hvaraf tariffnedsättningen beror, måste varda 

i samma män större och nedsättningen aflägsnare om de nu påtänkta utvidgningsarbetena 

föröka bolagets utgifter och förminska dess nettoinkomster. 

Under årets lopp har kanalbolaget slutat tre nya konventioner med den 

egyptiska regeringen, dels om anläggande af en vattningskanal från Ismailia till 

Port Said, dels angående försäljning af land tillhörande »Le Domaine Commun» 

och dels om transit på Maritimakanalen af fartyg med gods ämnade till Ismailiakanalen. 

Såsom af allmännare intresse ber jag att från den sistnämnda endast 

få anföra art. 2, hvilken bestämmer att transitafgiften nedsättes till francs 3.2 5 

pr ton för fartyg, sonf vare sig afgår i barlast från Port Said till Ismailia 

och derifrån återvänder med gods af inhemsk produktion, eller afgår från Port 

Said till Ismailia med gods ämnadt till nedre Egypten öfver Ismailiakanalen 

och återvänder från Ismailia i barlast. A sin sida förbinder sig regeringen 

att på inlandskanalerna Ismailia-Zagazig, Ismailia-Kairo samt Wadyarmen nedsätta 

bro- och slussafgifterna till en piaster pr ardebsdrägtighet, inberäknadt 

återfärden i barlast. Stort afseende hade i början fästs vid dessa konventioner, 

i tanke att de dermed afsedda anordningarna skulle öppna en ny handelsväg 

öfver Ismailia och Port Said, till men för det af Alexandria nu utöfvade 

monopol som in- och utförselshamn. 

hafva föga praktisk betydelse. 

Det har dock visat sig att dessa planer 

Till Alexandria ankommo under året sammanlagdt 1,898 fartyg om tillsammans 

1,380,504 tons. Häraf voro 1,212 ångfartyg om 1,264,382 tons 

samt 686 segelfartyg om 116,138 tons. I dessa senare inberäknas kustfarten, 

uppgående till 571 fartyg om 74,678 tons. I jemförelse med nästföregående 

året visar skeppsfarten på Alexandria i år en tillökning af 187 ångfartyg om 

210,499 tons och en förminskning deremot i segelfartygen af 107 och 9,198 

tons. Kustfarten har förblifvit ungefär densamma. Häraf framgår en tillväxt i 

sammanräknade tonnagen af 201,301 tons. 

Af uppgifna antalet fartyg voro: 

Engelska: 

Postångare Peninsular & Oriental C:o 56 om 88,135 tons

419 

Österrikiska: 

Franska: 

Italienska: 

Ryska: 

Egyptiska: 

Ottomanska: 

Grekiska: 

Svensk-Norska: 

Danska: 

Tyska: 

Den engelska skeppsfarten ingår sålunda för 67 % i den sammanräknade 

post- och lastångaretonnagen, men har deremot ingen del i segelfartygstonnagen. 

I denna intager Italien första rummet med c:a 50 % af hela tonnagen samt 

dernäst Österrike med 40 % och Grekland med 28 %, kustfarten oberäknad.

420 

Räknade för sig uppgä postångfartygen till 465 om 565,220 tons, emot 418 

om 495,917 förra året. Bland dessa intager Österrikiska Lloyds första rummet 

med 132 ångfartyg om 148,035 tons; dernäst i ordning komma franska Messageries 

med 80, Odessa Navigation C:o med 72, Peninsular

2. Segelfartyg. 

421 

Till norra Frankrike: 

Till Medelhafvet: 

Den ekonomiska ställningen. 

Egypten har under senare åren haft många skiftaude öden och vederfarits 

mycket, som väl kunnat sätta dess lycka på spel; uppror och krig, massakrer 

och mordbrand, följda af utländsk intervention, sjöstadens hombardering, landets 

eröfring och ockuperande af främmande trupper, för att icke tala om tidigare 

statskupp, tvångsåtgärder och rättskränkningar, påtvingadt tronskifte och finansreglering. 

Att allt detta i viss man hämmat landets naturliga utveckling, minskat 

dess kredit och beröfvat näringarna de kapital som deras förkofran kräfver är 

icke att undra på. Det herskar dock en viss öfverdiift i de slutsatser man af 

dessa förhållanden allmänneligen drager. Man uuderskattar härvid lätt landets 

oerhörda bördighet och folkets passiva, orubbliga natur. Båda hafva rörts förvånande 

litet af dessa yttre förhållanden, och landets näringar hafva föga lidit 

deraf. Till bevis härpå må endast anföras, att odlingsarealen är i dr 400,000 

feddans större än år 1865 och 25,000 feddaus större än i fjol, att åkerbruksproduktionen 

öfverträffat alla föregående år med flera millioner pund samt att 

handelsoinsättningcn öfverstigit föregående årets med £E 867,087 och medeltalet 

för de 10 nästföregående åren med närmare 2 millioner. Om Egyptens 

finansiela och ekonomiska tillstånd har under senaste tid mycket sagts och skrifvits. 

Mycken öfverdrift i en eller annan riktning har legat i dessa framställningar, 

allt efter det politiska intresse som förfäktats. För att sätta intresserade 

i stånd att med sakkännedom bedöma förhållandena, anhåller jag att här få 

lemna några uppgifter om landets nuvarande ekonomiska ställning, hemtade ur 

officiela källor.

422 

Folkmängd. Egyptens invånareantal utgjorde: 

År 1846, då första laantalsskrifningen skedde under Mehemet-Alis 

regering - 4,463,244. 

Ar 1872, efter »Statistique Kegny sur documents officiels» 5,203,405. 

År 1882, enligt af regeringen den 2 Maj nämnda år utförda och 

nyligen publicerade folkräkning. 6,806,381. 

Sudan är här icke inberäknadt, utan omfattar folkräkningen det egentliga 

Egypten från Wady-Halfa, vid andra katarakten, 21° 40', till Medelhafvet, 

i medeltal 31° 30'. 

På 36 år har sålunda folkmängden ökats med 45 % eller 56,202 pr år, 

och detta oaktadt Mehemet-Alis fälttåg i Arabien, Grekland, Syrien och Sudan, 

Ismails olyckliga expeditioner i Abyssinien och koleraepedemiens härjningar 

1848, 1850, 1855 och 1865. I förhållande till landets areal — sandöknarne 

oberäknade — utgör detta 201.7 invånare pr qvadratkilometer, en folkmängdstäthet 

som öfverträffar t. o. m. Belgiens, hvars folkmängd utgör 187 invånare 

pr qvadratkilometer. 

Af denna folkmängd äro: 

fördelade i följande riksafdelningar 

Med särskildt afseende på nationalitet delas befolkningen sålunda:

423 

Hvad folkmängden i de större städerna beträffar, uppgifves invånareantalet 

vara: 

I forhållande till do infödda äro européerna talrikast i Port Said, der de 

utgöra 35.4 % af invånareantalet, dernäst i Ismailia 28 ,V, i Alexandria 

21.4 %, i Suez 10.8 X) i Kairo 5.8 %. 

Odlad areal. Den under kultur varande arealen utgjorde: 

Således en tillökning i odlade areal af närmare 1 million feddans pä 44 dr. 

Grundskatten. Frågan om grundskatten i Egypten har äfven varit mycket 

diskuterad. Åtskilligt har sagts om öfverskattning. om landets utmattning o. d. 

På Londonkonferensen förklarade de engelske niinistrarne vid behandling af 

frågan om Egyptens statsreglering, att en reduktion af grundskatten vore nödvändig. 

Detta bestreds af de franske representanterna med stöd af de af Mr 

de Bligneres framlagda uppgifter i motsatt riktning. Statsregleringsförslaget föll 

igenom och lord Jforthbrook fick i uppdrag att i Egypten nogarc undersöka 

förhållandet. Af den under denna undersökningsmission uträknade odlade arealen 

utgjorde 3,443,000 feddans s. k. Kharadji eller kronoskattejord samt 1,362,000 

feddans Ouchoiiri eller fri. fordom tioude underkastad jord. Skatten å Kharadji 

utgör för hela Egypten £E 4,416,000, å Ouchouri endast £E 702,000. Af 

Kharadji eller kronoskattejord äro 1,687,000 feddans i Öfre Egypten samt 

1,755,000 feddans i Nedre Egypten. Grundskatteu å de förra utgör £E 

1.996,000 eller i medeltal 118 piaster pr feddan. å de senare £E 2,420,000 

eller 137 piaster pr feddan. Ouehourijorden betalar i medeltal 5l'/4 piaster 

pr feddan. I sin omständliga berättelse förklarar lord Northbrook bland auuat 

att ingen skattereduktion vore påkallad i afseende på Ouchouri jemtc största 

delen af Kharadjijorden i Jfedre Egypten samt hemmanen vid Ibrahimiehkanalen 

i Öfre Egypten, men att deremot en skattenedsättning vore nödvändig 

med afseende på vissa mindre väl lottade Kharadjidkrar i Delta- och öfre Nildalen, 

hvilken nedsättning räknas böra uppgå till £E 100,000 för Deltapro-

424 

viuserna samt £E 250,000 för Öfre Egypten. Att denna beräkning äfven är 

den rätta torde framgå deraf att grundskatten, som i 1884 års budget upptagits 

till £E 5,261,798, i verkligheten inbragt £E 4,957,725. Odlingsfrågan 

i Egypten Ur i ordets fulla mening helt enkelt en vattningsfråga. Der 

Nilvattnet kan anbringas på vildmarken förvandlas denna till en fruktbar jordmån. 

De af den engelske understatssekreteraren i »Mimstere des Travaux 

Publics», öfveringeniören colonel Seott Moncrieff, införda förbättringar i vattuingssystemet 

hafva redan lemnat de bästa resultat. Fullbordandet af de af 

honom uppgjorda planerna i denna riktning, dels till utsträckning af bevattnade 

arealen i Öfre Egypten, dels til) förbättrande af earrage- och kanalsysteuiet i 

Deltaprovinrierna, har hittills måst uppskjutas af brist på dertill erforderliga 

kapital. Dessa arbeten äro dock af sådan vigt för Egypten, att de på Londonkonferensen 

samlade makterna erkände att dertill behöfliga kapital måste 

framför allt åstadkommas, och beslutade att från det för Egyptens finansreglering 

ifrågasatta lånet 1 million pund sterling skulle utgå för utförandet af colonel 

Scott Moncrieffs planer. Tyvärr kommer beslutet för sent för att något skall 

kunna göras före nästa Nilöfversvämning. men torde arbetena börjas ftrax derefter. 

Det beräknas att härmed afsedda irrigationsförbättringar skola öka landtbruksproduktionen 

med flera millioner årligen. 

Jordbrukets afkastnhig. Att denna har tilltagit i ännu större mån än 

folkmängden och den odlade arealen finner man af följande uppgifter om några 

af Egyptens förnämsta jordbruksalster. 

Ibland dessa intager bomull första rummet, ty bomull oeh bomullsfrö utgöra 

tillsammans s /« al ' landets export. 

Produktionen utgjorde: 

Bomullsskörden sker i september, exporten hufvudsakligen mellan oktober och 

maj. Af årsskörden har intill dato exporterats cirka 3,550,000 kantarer bomull 

samt 1,900,000 ardebs bomullsfrö. 

Socker. Sockerrörodlingen infördes i Egypten under Mehemet-Alis tid, 

och uppgick då produktionen till 8,600 kantarer årligen, hvilka konsumerades 

i landet. Äfven nu förekommer den hufvudsakligen på domänländerna, der 

förre khediven, Isniail Pascha, dref denna kultur i stor skala och nedlade betydliga 

summor på dess utveckling. Nuvarande domänadministrationen fortfar 

dermed, men har måst indraga många af den slösaktige khedivens kostbara anstalter 

och i månget fall äfven ersätta sockerodlingen med den mindre kostsamma 

och stundom mer produktiva bomullskulturen. Enligt frän Daira administrationen 

erhållna uppgifter har sockerproduktionen under de sistförflutna 

10 åren varit som följer:

425 

Sockerproduktionen har sålunda i år varit nästan lika stor som under de mest 

produktiva åren af Ismai'1 Paschas styrelse och större än medeltalet för de nio 

aren, icke medräknande året 1881, då, till följd af en vinterfrost som öfverallt 

förstörde sockerrören, sockerproduktionen varit jemförelsevis ringa. 

iSpanmål. Tillförlitliga uppgifter om spannmålsproduktionen saknas. Man 

kan dock uppskatta densamma till 17 millioner ardcbs årligen: sammanräknade 

livete-, korn-, bön-, majs- och risexporten uppgår, enligt tullverkets uppgifter, 

till 1,923,642 ardebs; landets konsumtion af samtliga dessa sädesslag uppskattas 

till 15 millioner. Efter ett medelpris af 65 piaster pr ardeb, representerar 

sålunda produktionen af dessa sädesslag ett värde af £E 11,050,000. 

Att produktionen äfven år efter annat varit på tillväxt må dömas af följande 

siffror, utvisande hvilka qvantiteter blifvit exporterade, d. v. s. utgjort öfverskottet 

efter afdrag af landets behof. 

Såsom en sammanfattning af dessa uppgifter om årets jordbruksproduktion 

må följande sammandrag lemnas, utvisande i hvilken mån medeltalet för de 10 

nästföregående åren öfverträffats: 

Sålunda en tillväxt af 1,139,000 kantarer bomull, 171,000 kantarer socker, 

271,000 ardebs bomullsfrö samt 791,320 ardebs andra sädesslag. 

Emot denna tillväxt i qvantitet måste man, för att rätteligen uppskatta 

jordbrukets afkastning, sätta den förminskning i värde som uppkommit genom 

minskningen i de gällande prisen för nästan alla jordbruksalster. Detta prisfall 

och deraf beroende värdeförminskning har finansrådet i egyptiska finansdepartementet, 

Mr E. Vincent, efter en utförlig uträkning uppskattat som följer: 

I förhållande till qvantitetens tillväxt, såsom den af ofvan uppgifna siffror 

framgår, är sålunda aftagandet i värde, till följd af prisfallet, jemförelsevis 

mindre.

426 

Staisreglering. Af samtliga dessa uppgifter, utvisande jordbrukets alltjemt 

tilltagande välstånd, kan man sluta att, hvad än Arabis ödesdigra ingripande 

må hafva vållat landet i politiskt hänseende, om han än har betungat dess finanser 

med en löpande skuld på 5 millioner, en indemnitetsfordran för Alexandriabranden 

af 4'/4 millioner samt en årlig utgift af £ 200,000 för den främmande 

ockupationen, så hafva landets näringar dock gått oskadade ur krisen 

och deras framtida utveckling ingalunda hämmats deraf. Ej heller hafva statens 

ordinarie inkomster rubbats, såsom af nedanstående förteckning öfver de af 

staten under dessa år realiserade medel inhemtas: 

De realiserade inkomsterna hade sålunda öfverstigit budgetberäkningen med £E 

130,048. 

Statsregleringen för 1884 har beräknats som följer: 

Inkomster:

427 

Utgifter: 

Fullständiga uppgifter om de under året på ordinarie budgeten influtna medel 

saknas ännu; finansdepartementet har hittills endast kunnat lemna redogörelse 

för grundskatten. För de öfriga statsinkomsterna afser redovisningen endast 

tiden till slutet af oktober. Man kan dock redan bedöma hur budgetens balansräkning 

kommer att ställa sig. Grundskatten har inbragt £E 4,957,725 i 

stället för £B 5,261,798; således £E 304,073 mindre än budgetberäkningen. 

Öfriga statsinkomster hade intill oktober gifvit £E 3,071,159. Om derföre 

ordinarie budgeträkningen kommer att sluta med en underbalans, kan icke 

denna vara så särdeles stor. Men dertill kommer att statskassan vidkänts stora 

utgifter, hvilka alls icke voro i budgetberäkningen upptagna. Dessa utgjorde 

redan i oktober en summa af eirka £E 750,000, nemligen:

428 

Lägger man till detta redan ansenliga budgetdeficit de öfriga på statskassan 

stälda extraordinära fordringarna, nemligen den genom föregående deficit sedan 

Arabis tid åsamkade löpande skalden, Alexandrias indemnitetsfordran samt 

Sudan-pensionerna (uppkomna till följd af embetsverkens indragning och krigsoperationerna), 

så kan man lätt föreställa sig hur Egyptens finanser kommit i 

en sådan ställning att makternas intervention, till upphäfvande af liqvidationslagen 

och anskaffande af nya tillgångar, blifvit nödvändig. 

På Englands förslag hafva sålunda de mest intresserade makterna samtyckt 

dels att gemensamt garantera ett lån på £ 9,000,000, som. af Egypten upptages 

å 3 l /3 % med prioritetsrätt framför andra förbindelser, dels att tillåta 

beskattandet af räntekupongen å föregående lån med 5 % jemte inställande 

för 2 år af amorteringsoperationerna å dessa lån. Härigenom inflytande medel 

skola användas till betalande af indemuitetsfordran i Alexandria samt dernäst 

Till ytterligare befrämjande af statskassans reguliera inkomster hafva makterna 

accepterat den hittills omtvistade principen af européernas beskattande i 

Egypten. I en Londonkonventionen bifogad särskild »Declaration» förklara sig 

konventionsmakterna villiga medgifva tillämpningen å deras respektive undersåtar 

i Egypten dels af dekretet om husegendomsskatten. dels af förordningen 

om patent- och stämpelafgift. Dessa skatter, som européerna hittills varit fria 

ifrån, beräknas inbringa cirka £E 100,000 årligen. 

I samma »Declaration», § III, beslutades sammankallande af en internationel 

kommission till beredande af en särskild akt angående Suezkanalens neutralisering, 

och har denna kommission, uti hvilken do flesta af makterna hafva 

till sina kommissarier utsett sina representanter i Egypten, redan sammanträdt 

i Paris (30 mars) och börjat öfverläggningarna om neutraliseringsakten. Kommissionens 

förslag skall sedermera behandlas i en konferens, och sedan det antagits 

af deri representerade makter, skall det framläggas för att antagas af de 

andra mindre direkt intresserade makterna. Det förljudes att äfven andra frågor, 

afseende européernas fri- och rättigheter i Egypten, komina att å denna 

konferens behandlas. 

Konferensmakterna hafva sålunda erkänt Egyptens nuvarande finansiela 

betryck och hafva underkastat sig vissa uppoffringar till dess afhjelpande; alla 

ville dock ej betrakta budgetens belastade tillstånd såsom annat än öfvergående; 

många vidhöllo, i motsats till hvad af England påståtts, den mening att bristen 

i budgeten uppkommit till följd af oförutsedda extra utgifter och att detta 

förhållande ej utgjorde något bevis att budgetjemvigten vore definitivt rubbad, 

utan torde utjemnas under normala förhållanden. Till följd häraf beslöts äfven,

429 

pä Frankrikes förslag, att de med hänsyn till kupongens beskattning och amorteringarnas 

inställande fattade bestämmelserna skulle gälla endast för 2 år, hvarefter 

en internationel kommission eger att, efter noga undersökning af landets 

ekonomiska förhållanden, bestämma huruvida skäl forefinnas för deras vidare 

tillämpning. Härigenom tyckes England afstå från de anspråk på enskild kontroll 

i Egypten, som sedan Tel-el-Kebir gjorts gällande, oeh, i stället för det 

förut med Frankrike utöfvade, af bombardementet upphäfda Condominium, velat 

erkänna stormakternas gemensamma kontrollrätt. 

Den prioriterade statsskulden, hvarå räntenedsättning nu medgifvits, är följande: 

De öfriga budget-utgifterna äro: 

Den nya statsregleringen torde derföre visa en öfverbalans i inkomsterna, 

å ordinarie budgeten, af £E 60,535. — I en till ministerkonseljen adresserad 

rapport om statskassans ställning bar finansrådet M. E. Vincent förklarat, det 

icke allenast budgetjemvigten är för närmaste 2 åren betryggad, utan äfven att 

medelst införande af vissa föreslagna uppbördsförändringar kan bristen snart utjemnas 

derhän, att år 1887 statskassan kan vara i stånd att åter gälda full 

ränta å statslånen och kanalaktierna samt utgöra amorteringsbeloppen för desamma. 

Handeln. Penningställningen på platsen har under hela året varit tryckt. 

Dröjsmålet i utbetalningen af indemniteterna samt i ordnandet af den finansiela 

situationen har hindrat inflytandet af do kapital man hade räknat på för 

att upprätta landets kredit och upplifva penningrörelsen. Härjemte har den 

politiska situationen fortfarande varit ogynsam. Det obestämda och vacklande 

som alltjemt betecknat Englands ställning i landet har verkat hämmande på spe- 

* Kuponglösa aktier, sålda till England, hvani ränta ufgörcs.

430 

kulationen, i allt fall på den som kunnat åsyfta mer iin don närmaste framtiden. 

Desaa missförhållanden hafva dock synnerligast drabbat bankintressena, 

börsspekulationen och penningmarknaden. Handeln, d. v. s. den egentliga varuomsättningen, 

har mindre väsentligt berörts deraf. Tack vare den ovanligt rika 

årsväxten har handelsomsättningen varit synnerligen stor, och handelsoperationerna 

hafva äfven vunnit derigenom, att de, till följd af ofvan uppgifna förhållanden, 

måst, med undvikande af den hittills så öfverdrifna blancospekulationen, 

inskränka sig till det reela tillgodogörandet af landets produkter och tillgodoseendet 

af dess verkliga konsumtionsbehof. Handelsomsättningen har sålunda 

utgjort för året — räknadt från 1 januari till 31 december — £E 

20,373,000 eller i import £E 7,187,000 samt i export £E 13,186,000 (1 

£E =100 piaster = kr. 18.50). Häri äro icke inräknade de till Turkiet 

utförda och från Turkiet hitförda varor, hvilka såsom tillhörande den s. k. inrikes 

handeln underkastas särskild tullbehandling och upptagas i tulluppgifterna 

under annan rubrik. Dessa utgjorde tillsammans £E 1,280,400. 

I jemförelse med föregående år visar årets varuomsättning en märklig tillväxt, 

såsom af nedanstående närmare framgår: 

Inräknande varuomsättningen med Turkiet uppgår sålunda Egyptens handelsomsättniDg 

för året till £E 21,653,412. 

Denna delas sålunda mellan följande länder: 

Affärsrörelsen. Följande noteringar från börsen i Minet-el-Bassal beteckna 

affärsrörelsen i några af Egyptens förnämsta exportartiklar: 

Bomull. Börsafslutningar för året — 1 april till 31 mars — 3,628,460 

kantarer. 

Pris:

431 

Kontrakt pr november (nya skörden) Good fair piaster 215 pr kantar. 

Bomulls/ro. Börsafslutningar 2,207,730 säckar. 

Hvete. Försäljningar 690,385 ardebs (100 ardebs = 63 quarters). 

Korn. Afsättning 28,090 ardebs. 

Skördeutsigterna äro något mindre lofvande än i fjol. Om bomullsskörden 

kan ännu ingenting säkert förespås. Men man beklagar att de för förbättring 

af vattningssystemet projekterade arbetena icke kunnat tidigare företagas, rivadan 

nästa skörd ej kan deraf draga någon fördel. För sädesslagen säges årsväxten 

visa sig mindre riklig. 

Socker. Börsafslutningar 792,000 kantarer. 

Af sådana artiklar som kunna intressera vår handel har importen till Egypten 

utfallit under året som följer: 

Angående utsigterna för våra exportartiklar att här finna en stadig och 

fördelaktig afsättning samt sättet att dertill bearbeta och bereda marknaden, re-

432 

dogjordes utförligare i foregående årsberättelsen och är situationen i sagda hänseende 

fortfarande densamma. 

Trävaruimporten från Sverige har, såsom i nämnda årsberättelse antyddes 

vara att förvänta, visat under året en ej obetydlig tillökning. Den har utgjort. 

3,948 S:t Pet. stånd., mot 2,824 året förut. 

Äfven i jemförelse med de närmast föregående 9 åren är årets införsel 

större. Sålunda importerades år 1875 2,315 standards, 1876 1,505, 1877 

888, 1878 2,281, 1879 1,520, 1880 2,083, 1881 2,644, 1882 2,800, 1883 

2,824 och 1884 3,948 standards. 

Byggnadsverksamheten i Alexandria har varit temligen liflig under året, 

oaktadt att dröjsmålet med utbetalande af indemniteterna fortfarande hindrat 

många husegare från att gripa sig an med återupptagandet af sina under stadens 

brand förstörda egendomar. I landsorten har byggnadsverksamheten äfven 

fått en ny fart derigenom att trenne på hvarandra följande rika skördar riktat 

åkerbruksklasserna och befordrat en bland dem allmänt tilltagande önskan att 

ersätta sina usla lerkojor med bastantare bostäder. T sådana landtbyggnader 

användes dock icke det dyrare svenska virket, utan begagnas uteslutande de 

från Trieste och Galatz införda billiga planksorterna. Pet svenska trävirket 

brukas allenast i lyxbyggnader till bättre snickeriarbeten, golfläggning, dörr- och 

fönsterkarmar, jalousier m. m. Några försök hafva blifvit gjorda att införa 

svenskt färdiggjordt snickeriarbete, men det föranledde strejk bland byggnadsarbetarne, 

hvilka ansågo sina yrkesintressen hotade härigenom och vägrade arbeta 

vid byggnader der sädana färdiggjorda fönster och dörrar skulle begagnas. Dylika 

hinder kunna dock ej i längden göra sig gällande emot fördelen af det 

billigare och jemnare maskinarbetet, derest sådant med urskilning beredes till 

att motsvara landets sedvänjor och klimatförhållanden samt tillfredsställa öfriga 

lokala fordringar. 

Ishandeln. Af förekommen anledning anser jag mig böra meddela följande 

om ishandeln i Egypten, hvarom åtskilligt i tidigare rapporter inberättats. 

I Alexandria finnas ej mindre än fyra fabriker för tillverkning af konstgjord 

is. Dessa producera cirka 8 tons dagligen, men efter som tre inskränka 

sin verksamhet till sommartiden, bör man anslå totalproduktionen till cirka 7 

tusen tons årligen. Denna produktion motsvarar fullt åtgången. Ingen import 

af is har derföre på senare åren kommit i fråga. Prisförhållandena äro ock 

sådana, att den importerade isen näppeligen torde kunna konkurrera med lokalproduktionen. 

Den konstgjorda isen säljes i minut å 1 piaster pr oka (97 1 /J 

piaster = 1 £., 800 okas = 1 ton) samt i parti å £ 6 pr ton. Visserligen 

är den konstgjorda isen, bestående af skifvor af 3V2 tums tjocklek och cirka 

8 okas vigt, icke så ufchållande som den naturliga, men som is sällan här begagnas 

till hushållsbruk, för bevarande af matvaror o. dyl., utan fast mera till 

afkylande af dryckesvaror, glacer m. m. dyl., hvartill den konstgjorda isens 

lättbrutna skifvor bättre lämpa sig, försvåras konkurrensen äfven härigenom. 

Vexelkurs. 

som följer: 

Böranoteringarna i vexelmarknaden hafva under året utfallit

433 

Lägsta vexelkursen inträffar under höst- och vintermånaderna, då exporten 

är lifligast; högsta d:o under vår- och sommartiden, då exporten minskas och 

importen tager öfverhanden. Noteringarna äro for närvarande: 

Guldmyntinförseln har äfven vunnit mycket i betydenhet, på grund af 

ockupationen och kriget i Sudan samt dermed sammanhängande guldbctalningar. 

Denna införsel, som är 1882 utgjorde 2,286,000 £ samt år 1883 2,850,000 

.£, har i år uppgått till 4,023,000 .£. 

Fyrväsendet. Sist år 1870 undergick fyrväsendet i Egypten en grundlig 

reform oeh stäldes då under ledning af flera engelska sjöofficerare — hvilka 

lemnade engelska flottan och trädde i egyptisk tjenst —, lydande i administrativt 

hänseende under marinministeriet. Af denna administration underhållas G 

fyrar på medelhafskusten — Alexandria, Kosetta, Brullos, Damietta, Port Said 

— samt 5 i Röda hafvet — Aboukizan, Ashrafl, Zafaran, Souakim, Ras-elgarib. 

För dessa fyrars underhåll erläggas, enligt internationel öfvercnskommelse, 

af sjöfarten 3 /4 piaster pr ton intill 800 tons samt s /a piaster för hvarje 

ton derutöfver i medelhafshamnar, samt 2 piaster pr ton intill 800 tons oeh 

1 piaster för hvarje ton derutöfver i Röda hafvet. Då denna fyrafgift år 1 870 

accepterades och auktoriserades af sjömakterna, faststäldes samtidigt att densamma 

skulle minskas eller ökas i förhållande till fyradministrationens behof, 

hvarför sagda administration ålades att årligen offentliggöra sin budget jemte 

redovisning om influtna fyrmedel. Sådan budget meddelades först för år 1872 

—1873 och utvisade att inkasseringarna utgjort £E 25,113, hvaremot utgifterna 

uppgått till £E 34,955, således ett deficit af £E 9.842. Afskeppningsagenterna 

på platsen anmärkte härvid dels att budgetsutgifterna syntes öfverdrifna, 

dels att bland dessa upptagits en summa stor £E 17,140 för beräknad 

värdeförminskning i administrationens materiel, hvilken summa, utgörande 

10 % af denna materiels totalvärde, vore för stor. Till följd af den härigenom 

uppkomna polemiken i pressen och de intresserades vägran att tillåta någon 

vidare förökning i de redan höga fyrsatserna, upphörde regeringen att offentliggöra 

fyradministrationens budget. Klagomål har i är väckts häröfver 

af agenterna för postlinierna i Alexandria, hvilka i bref till doyen för diplomatiska 

kåren framstält att fyradministrationens inkomster sedan 1870 ökats 

så betydligt, att dessa nu torde uppgå till öfver £E 80,000 årligen, hvaremot 

utgifterna icke öfverstiga £E 26,000, att ändamålet med den af vederbörande 

iakttagna tystnad i afseende på ifrågavarande budget vore endast att undvika 

den nedsättning i fyrafgiften som vid antagande af fyrtaxan afsetts. Häremot 

har det påståtts att, efter som en förhöjning i afgiften under tidigare budgetdeficit 

vägrats, nedsättning under lyckligare förhållanden ej heller kunde begäras. 

Officiösa underhandlingar äro dock öppnade, oeh är det anledning att tro 

det en nedsättning i fyrafgiften blifver ifrågasatt. 

Att skeppsagenternas påstående, det den nuvarande fyrafgiften i Egypten 

är högre än i andra länder, ej saknar grund, framgår af nedanstående i agenternas 

adress till M. de Martins meddelade jemförelsetabell: 


434 

Derest ofvanuppgifna beräkningar i afseende pä fyradministrationens inkomster 

och utgifter äro riktiga, borde afgiften, i öfverensstämmelse med egyptiska 

regeringens kungörelse den 30 juli 1870. nedsättas med närmare 2/3 eller 

utgå med cirka 18 centimer i Röda hafvet och 7 centimer i Medelhafvet. 

Sanitetsväsendel. En förhöjning i karantänsafgiften har deremot blifvit 

satt i fråga. Karantänsväsendet lemnar i allmänhet mycket öfrigt att önska, 

och de ändamålsenligare karantänsanstalter, som det åligger den egyptiska regeringen, 

enligt gällande författningar, att anlägga, låta fortfarande vänta på sig. 

Nuvarande anordningar för smittade fartygs passerande af kanalen i karantän 

äro i många afseenden odugliga och hafva gifvit anledning till berättigade klagomål. 

Flera medelhafsmakter, hvilka anse sig mera omedelbart hotade genom 

det otjenliga i denna s. k. transitokarantän, hafva tid efter annan låtit sina representanter 

i härvarande internationella sanitetskonselj göra framställning härom. 

Men till ett bättre anordnande af dessa karantänsförhållanden, ett önskemål 

som delas af alla, erfordras ej mindre än en grundlig reorganisation af 

hela karantänsväsendet jemte en betydlig tillökning af tjenstepersonalen. Härtill 

saknas nödiga medel. Till beredande af sådana föreslår konseljen en revision 

af karantänstaxan med höjande af gällande afgifter. Men härför måste 

alla de intresserade makternas samtycke först vinnas, hvarförutan någon högre 

pålaga å skeppsfarten ej kan sättas i fråga. Till öfvervinnande af motståndet å 

sjöfartsintressenas sida har nyligen en för de strängare karantänsåtgärderna mest 

ifrande medelhafsmakt föreslagit i konseljen att transitokarantänen skulle upphäfvas 

och fartyg från smittad ort föreläggas i stället karantän i Röda hafvet 

intill dess att den ifrågasatta tjenstereorganisationen kunnat verkställas. Detta 

förslag har likväl, i betraktande af de stora hinder kanalfarten härigenom skulle 

tillfogas, blifvit af konseljens majoritet afstyikt. Frågans vidare behandliDg har 

dessutom uppskjutits i anledning af den i Rom sammankallade sanitetskongressen, 

der, efter all förväntan, flere af de i sammanhang dermed stående principiela 

frågorna komma att med mera bindande kraft och verkan behandlas och 

afgöras. — Sjelfva frågan om den egyptiska konseljens sammansättning och myndighet 

är visserligen i inbjudningscirkuläret reserverad, men det vigtiga spörjsmålet 

om Röda hafskarantänerna är specielt framlagdt till behandling. 

O. G. v. Heidenstam.

Montevideo (Uruguay) den 30 april 1885. 

435 


II.* 

Efter att nu hafva emottagit de knapphändiga uppgifter som härvarande 

statistiska byrå har att meddela, far jag äran tillägga följande till min förra 

rapport (se sid. 129). 

Antalet af till distriktet under år 1884 ankomna fartyg utgjorde (kustfarten 

inberäknad) 

hvilka siffror utvisa en förökning af 289 ångfartyg och 261,653 tons samt 

40 segelfartyg och 124,372 tons. 

Varuomsättningen med utlandet är i fortfarande stigande och utgjorde: 

hvilka siffror fördelade på republikens folkmängd (520,000) utvisa en omsättning 

af kr. 365 på hvarje invånare. 

Införseln är i starkt tilltagande (7,000,000 på 2 år). Den består hufvudsakligast 

af 

under år 1883 i millioner pesos: 

Matvaror 4.60 (socker 1.55, Yerba Mate 0.71, olja 0.38 etc). 

Spirituösa och viner 3.64 (vin 2.62 sprit 0.25 etc). 

Materialier och maskiner 4.16 (för åkerbruk, industri och byggnader). 

Väfnader 2.86. 

Färdiggjorda kläder 0.9 6. 

Tobak 0.45. 

Bland dessa artiklar finnas åtskilliga i hvilkas införsel de Förenade rikena 

skulle kunna verksamt deltaga, såsom t. ex. gran och furu, hvaraf under år 

1883 importerades 13,467,000 fot med ett tullvärde af doll. 398,746 och under 

1884 troligtvis närmare 20 millioner fot. 

Uti införseln deltogo förnämligast (under 1883) England med 27.1 %, 

Frankrike med 17.2, Brasilien med 10.9, Spanien med 10.3, Tyskland med 

10, Italien med 6.5 och Förenta Staterna med 5.8 %. 

* Afd. I, se sid. 129.

436 

Af utförseln gingo (1883) till Belgien 19.8 % (ull till Åntwerpen), England 

19.1, Frankrike 16.8, Brasilien 13.3, Förenta staterna 8.7 samt till Argentinska 

republiken 8.2 %. 

Utförseln, ehuru under förlidet år större än under nägot af de föregående, 

uppnådde dock ej 1883 års värdesiffra. Detta berodde dels på låga ullpriser 

i England och å Europas öfriga marknader, men isynnerhet på den 

betydliga nedgång som köttprisen undergått på Cuba och i Brasilien, hvarthän 

vårt torrsaltade kött hittills nästan uteslutande utförts till födoämne för dessa 

länders svarta befolkning. På Cuba börjar denna artikel att alldeles utträngas 

af nordamerikansk vara af buttre qvalitet, och i Brasilien utvidgas boskapsskötseln 

småningom, så att behofvet af infördt kött årligen blifver mindre. Dessa 

omständigheter hafva förorsakat en nedgång af prisen på boskap från 17 å 20 

doll. till 9 å 13 dol]., och hafva nödgat våra slagteriegare att söka nya marknader 

för denna vigtiga artikel. Prof deraf hafva blifvit sända till de flesta 

europeiska länder, men hittills utan nämnvärd framgång, och är det att befara, 

att innan denna artikel kan erbjudas i bättre qvalitet och kondition, den ej 

blifver användbar för Europas befolkning. Mångfaldiga försök att förvara oxkött 

på ett billigt vis hafva blifvit gjorda och flere patent dera uttagna, men 

hittills ej något visat sig praktiskt. I konstgjord låg temperatur utföras laddningar 

af fårkött, isynnerhet till England, och hoppas man att ett billigare 

frambringande 

nötkreatur. 

af kyla skall göra denna metod praktisk äfven för köttet af 

I republikens slagterier dödades för export under 1884 853,600 hornboskap. 

Statens tullar inbragte 

1884 doll. 7,749,438. 

1882 doll. 5,501,360, 1883 doll. 6,968,321, 

Åkerbruket drifves numera på öfver 200,000 hektarer. Gynnadt under 

1884 af ovanligt fördelaktig väderlek, beräknar man värdet af dess alster till 

doll. 10 millioner. 

Den lägre industrien gör äfvcnledes betydande framsteg, den högre deremot 

långsammare i följd af brist på stenkol och skog, af hvilken orsak allt 

bränsle måste importeras. 

Jernvägarne inom republiken uppnå en längd af 442 kilometer, och väntar 

man att nu under arbete varande omkring 100 kilometer skola inom årets 

slut kunna öppnas för trafiken. 

Telegrafliniernas 

tagna. 

längd är 1,222 kilometer, jernvägslinier deruti ej upp 

I hufvudstaden finnas tvenne telefonbolag, hvilka räkna mellan 2- och 3,000 

prenumeranter. 

Postverket befordrade under 1883 1,621,400 bref (hvarutaf 42,260 frankerade), 

16,776 brefkort, 3,770,144 trycksaker och 5,371 varuprof. 

komst var under samma år doll. 580,000. 

Dess in 

Skolväsendet omhuldas mycket. Under 1883 funktionerade 

303 allmänna skolor med 26,129 lärjungar och 541 lärare och lärarinnor, 

423 privata » » 19,242 » » 796 » 

af hvilka senare anstalter 169 religiösa (munkar, nunnor eller barmhertighetssystrar). 

Isynnerhet ådrager sig härvarande handtverksskola allmän uppmärksamhet 

och anses vara den bästa i sitt slag i Sydamerika. I densamma äro 

upptagna 521 gossar från 9 till 21 år. Skolan har 61 lärare, och dess verkstäder 

äro försedda med 109 maskiner, af hvilka 53 drifvas med ånga. 

Valen till representationen hafva varit lugna. Endast en offieiel lista vo-

437 

terades. Den i flera partier splittrade oppositionen afhöll sig frän allt deltagande 

i desamma. 

Ett försök af det s. k. hvita partiet att uppvigla landtbefolkningen till 

uppror undertrycktes inom få dagar. 

För härvarande skandinaviska arbetare har under förlidet år bildats en 

sjukoch begrafningskassa, hvilken förening redan räknar 66 aktiva medlemmar, 

af hvilka 55 äro svenskar och 8 norrmän. Afgiften är en peso (kr. 3.8 5) pr 

månad. 

Tanger den 14 juli 1885. 


Sam. Blixén. 

Detta distrikt besöktes icke under år 1884 af något svenskt fartyg, men 

af en norsk skonert om 72 tons, som ankom till Saffi med sockerlast från 

Antwerpen. 

Det är svårt att i detta land erhålla fullt tillförlitliga statistiska uppgifter. 

Enligt de uppgifter jag erhållit ankommo till samtliga hamnarne inom 

kejsardömet Marocko 1,182 fartyg om 282,075 tons och afgingo 1,171 fartyg 


Någon direkt import från eller export till de Förenade rikena egde ej 

rum. Till Marocko importeras dock årligen från London partier af svenskt 

jern, liksom från Gibraltar något trävaror och små qvantiteter af norsk klippfisk. 

På sista tiden hafva svenska säkerhetständstickor börjat finnas här. 

Enligt mig meddelade uppgifter utgjorde sammanlagda värdet af importen 

till hela landet under förlidet år £ 915,821, och sammanlagda värdet af exporten 

lärer uppgått till S. 875,365. 

Skörden var mycket god. 

Helsotillståndet inom hela landet godt. 

Elias Cassel.

Buenos Ayres den 28 mars 1885. 

438 


De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet fremgaar af fölgen de Oversigt: 

Under det forlidne Aar udviser de forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet 

baade for Hovedstationcns som for Vice-Konsulsstationens Vedkommende et 

höist maerkeligt Opsving. 

Saaledes som fremgaar af ovenstaaende Opgave ankom 46 svenske Fartöier 

med en Draegtighed af 18,104 Reg.-Tons og 125 norske med 56,430 Tons, 

medens Skibsfarten hertil i Femaaret 1879—1884 blöt gjennemsnitlig udviser 

pr Aar 14 svenske Fartöier med 4,570 Tons og 35 norske med 12,065 Tons. 

Denne Forögelse synes under indevserende Aar end yderligere at ville tiltage, 

seende hen til det betydelige Antal Fartöier der ere ankomne under Aarets 

förste Maaneder. 

Den samlede Bruttofragt af de til Distriktet ankomne Fartöier belöb sig 

for de Svenskes Vedkommende til Kr. 616,770, for de Norskes til 1,885,176 

Kröner. 

Samtlige til Hovedstationen ankomne norske Fartöier vare Seilskibe, der 

hidkom med Ladning, hvoraf 4 direkte fra Norge og Resten fra udenrigske 

Steder. 

Fra Sverige ankom et mindre Dampskib paa 94 Reg.-Tons, der er bleven 

eat i Fragtfart paa Steder i Floderne. 

Nedenstaaende Opgave giver en Oversigt over den af svenske Fartöier 

drevne Fragtfart for Indgaaende:

439 

Af norske Fartöier der have besögt Distriktets Havne ankom med Last: 

1. Til Hovedstationen 

2. Til Rosario 

De lave Dainpskibsfragter der have vaeret gjaeldende under hele Aaret har 

hävt til Fölge en yderst ringe Efterspörgsel efter Seilskibe, der saagodtsom 

udelukkende have vaeret henviste til Floderne for Transport af Saladeroprodukter 

og Kornvarer. 

Af ankomne Fartöier ere saaledes blöt afgaaede fra Hovedstationen med 

Last til europaeiske Havne 5 norske og 1 svenskt, samt til brasilianske 2 

svenske og 3 norske. 

For Vice-Konsulsstationens Vedkommende viser Forholdet sig gunstigere 

idet, naar undtages 1 norskt Fartöi der afgik til Barbados i Ballast, de övrige 

ere blevne befragtede. 

Under det forlöbne Åars förste Maaneder gjorde Efterspörgsel sig gjaeldende 

for mindre dybgaaende Fartöier at läste Liinsjed i Santa Fé og andre 

Havne i Parana-Floden. Raterne vare fra Santa Fé Frcs 33, fra San Lorenzo 

Fres 25, fra Campana og Rosario Frcs 23 Kanalen f. O. For saltede Huder 

i Uruguay-Floden noteredes 30 Sh. Efter at flere Befragtninger vare afsluttede 

til ovennsevnte Rater under Maanederne Februar og Marts, aftog Efterspörgselen 

efter Seilskibe, og under Aarets övrige Maaneder have Fragterne 

vasret saagodtsom nominelle. 

De Rater hvortil Befragtninger ere blevne afsluttede under Skibningssaisoncrne 

vare fölgende Kanalen f. O. 

Liinsced. Buenos Ayres Frcs 21—22, Campana Fres 22—23, Rosario 

Frcs 22—23 1/2 og Santa Fé Frcs 32—33. 

Hvede. Buenos Ayres Frcs 20—22, Campana Frcs 22—28, Rosario Frcs 

24 og Sauta Fé Frcs 33—36. 

Mais. Buenos Ayres Frcs 17—19. 

Been og Beenaske. Buenos Ayres 19—24 Sh., Uruguay-Floden 18— 

22 Sh. 

Saltede Hluder. Buenos Ayres 25 Sh., Uruguay-Floden 30—37 Sh. 6 d. 

Talg. Buenos Ayres 27 Sh., Uruguay 28—30 Sh.

440 

Quebracho-Trœ. Empedrado til Havre Frca 37—42'/, Bugserdampskib 

for Befragterens Regning eller Frcs 50—55 uden Bugsering. 

Nedenstaaende Tabel giver en Oversigt över den under Femaaret 1880— 

1884 Btedfundne Udförsel af Agerbrugsprodukter, bvoraf Exporten tidligere var 

ukjendt. 

Vaerdieu af den til Buenos Ayres Toldsted stedfundne Indförsel opgives 

under det forlöbne Aar til 77'/> Millioner Pesos mod 63 1 /, Millioner i 1883 

og Udförselen til 47 Millioner mod 45 Millioner Pesos i 1883. Disse Vaerdier 

udgjör ibr Indförselens Vedkommeude henimod 80 % og for Udförselens 

70 % af Republikens samlede Omsajtninger. 

Med Undtagelse af det tidligere omhandlede Dampskib, der medbragte endeel 

Prover af svenske Iudustriartikler, ankom intet Fartöi direkte fra Sverige; 

derimod afgik dertil 2 norske Fartöier med c:a 1,300 Piber Talg samt 1 dansk 

med 300 Baller Uld. Indirekte över Antwerpen udskibedes herfra yderligere 

600 Baller Uld, besteinte til Norrköping. 

Fra Norge ankom 4 norske Fartöier med 800 S:t Pet. Stånd, hövlede 

Bord, samt indirekte över Hamburg c:a 1,200 Kister Klipfisk og et mindre 

Parti Törfisk. 

Til Norge afskibedes via Antwerpen nogle mindre Partier saltede Huder. 

Exporttolden er for indevaereude Aar bleven uedsat til 4 % for Uld og 

Faareskind samt til 3 % for Huder, Talg, Krölhaar etc., inedens ingen väsentlig 

Förändring bar fundet Sted i Tmporttolden for de Artikler der ere af 

Intéresse for de ibrenede Riger. 

Tilfölge den Forringelse som Landets Papirtuynt har undergaaet siden 

Tvångskurs erklîuredes, er ved Décret af 13 Marts et Tillaeg af 15 X bleven 

paalagt alle Indbetalinger for Told. 

I de Afgifter der afkrseves Fartöier har ingen Förändring fundet Sted. 

Under det forlöbne Aar er anmeldt römt fra svenske Fartöier 19 og fra 

norske 36 Mand. 

Gjennem Generalkousulatet er der af 7 svenske Sömsend bleven hjemsendt 

Kr. 1,352.40 og af 14 norske Kr. 2,077.17. 

Anfallet af ankomne Emigranter opgives til 103,190. 

Sundhedstilstanden har vœret höist tilfredsstillende. 

S. And. Christophersen.

441 

Kapstaden (Kapkolonien) den 31 mars 1885. 


Af svenska fartyg funnos vid slutet af år 1883 

Jemföres antalet ankomna svenska fartyg med enahanda antal ar 1883, eller 

90 om 36,051 tons, visar sig en minskning för 1884 af 25 fartyg om 13,537 tons. 

De hit förtjenta brattofrakterna, som under 1883 belöpte sig till £ 73,180, 

uppgingo till £ 38,935 eller £ 34,245 mindre än året förut. Under året 

afgingo 6 fartyg om 1,800 tons med här intagen last, och afseglade efter sista 

årsskiftet 8 om 2,248 tons af de under fjoråret ankomna svenska fartygen. 

Summan af de under året vid hufvudstationen af svenska fartyg uppburna 

tonafgifterna utgjorde £ 27. 12. 3 oeh vid vicekonsulsstationerna £ 62. 10. 2 

eller tillsammans £ 90. 2. 5. 

Af norska fartyg funnos vid slutet af år 1883 

Jemföres antalet ankomna norska fartyg med enahanda antal år 1883, eller 

42 om 14,460 tons, visar sig en tillökning för 1884 af 5 fartyg, men minskning 

af 1,062 tons. De hit inseglade bruttofraktcrna utgjorde £ 28,910 eller 

£ 1,720 mer än året förut. Med last härifrån afgingo 6 fartyg om 1,419 tons 

samt qvarlåg vid detta års ingång intet af de under fjoråret ankomna norska 

fartygen. Ett skeppsbrott egde rum inom distriktet, i det att den i Drammen 

hemmahörande briggen »Vigors, 267 registertons, totalt förliste i Port Natal 

den 9 sistlidne juni. 

Summan af tonafgifterna, erlagda af norska fartyg vid hufvudstationen, 

belöpte sig till £ 18. 13. 3 oeh vid vicekonsulsstationerna till £ 31. 7. 7 

eller i allt £ 50. 0. 10. 


112 om 37,912 tons, deraf 65 svenska om 22,514 tons och 47 norska om 

15,398 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 30 om 9,852 tons, 

deraf 17 svenska om 5,953 tons och 13 norska om 3,899 tons. 

Med 11 svenska och 3 norska fartyg infördes till Kapkolonien direkt från 

Sverige följande nämnvärda produkter, nemligen: 109,859 plankor, 50,887 golfoch 

takbräder, 14 bjelkar och 522 spiror. 

De direkt från Norge till samma koloni ankomna hufvudsakliga produkter 

med 3 norska och 4 svenska fartyg voro: 1,640 plankor, 296,355 golfoch 

takbräder, 9 bjelkar och 93 spiror. 

De från de Förenade rikena förnämligast importerade artiklar äro sålunda, 

såsom ofvan synes, trävaror, hvaraf införseln under fjoråret minskades ganska 

betydligt. Endast artikeln icke förädlade trävaror nedgick med 618,733 kbft 

i mängd och £ 40,268 i värde. Orsaken till detta betydliga aftagande är att

442 

söka deri, att kapguvernementet ej kunde fortsätta med de offentliga arbetena 

med anledning af koloniens finansiela svårigheter, och att byggnadsföretagsamheten 

nästan instäldes till följd af de fortfarande dåliga tiderna. Följaktligen 

har icke något nämnvärdt behof förefunnits. I motsatt fall skulle noteringarna 

under en så ansenligt minskad införsel visat sig rätt fördelaktiga. Vid slutet 

af förra säsongen voro de för 3"X9" furuplankor 4'/4 d. pr löpande fot, för 

hyflade och spåntade 1"X6" golfbräder l 1 /, d. pr löpande fot och för dylika 

listade '/," X 6" takbräder '/j d. pr löpande fot, förtullade och levererade vid 

köparens upplagsplats i Kapstaden; men då de flesta hitkomna trälasterna icke 

kunde säljas till de öfriga kusthamnarna, af fruktan för dervarande köpares 

soliditet, i likhet med året förut, måste lasterna här placeras, och följaktligen 

blef Kapstadens marknad synnerligen öfverfyld, så att noteringarna nu vid slutet 

af denna säsong ställa sig i resp. 4 d., I 1 /» d. och '/, d. Huru trävarumarknaden 

kommer att gestalta sig under denna säsong, kommer naturligtvis 

att bero på tiderna och tillförseln. Jag anser mig fortfarande böra afråda 

herrar aflasUre från att hitsända andra än i fast räkning sålda laster, ty under 

nuvarande konjunkturer kunna konsignationer ej blifva annat än förlustbringande. 

De förra tullsatserna voro på oförädlade trävaror 2 d. pr kbft och på förädlade 

11 % af fakturavärdet, hvartill senare kom en tillfällig förhöjning af 15 

% å tullbeloppet för att öka statsinkomsterna. Vid tulltaxans revision blefvo 

dessa artiklar, såsom jag hade äran inberätta den 23 sistlidne juli, tullbelagda 

med resp. 2 d. och 3 d. pr kbft. 

I marknaden har ytterst litet svenskt jern och tjära förekommit. 

Ty värr kunna de Förenade rikena för närvarande ej härstädes påräkna 

någon större marknad för sina tändsticksfabrikat, sedan tullen af sista Kap parlamentet 

höjts från 11 ^ af fakturavärdet till 4 sh. pr gross askar af vanlig 

storlek. Till följd häraf hafva ett par tändsticksfabriker anlagts, bvilka, om 

de än icke redan kunna förse kolonien med hela hennes behof, likväl torde 

blifva i stånd att göra så i en snar framtid, om denna höga tullsats kommer 

att bibehållas. Priset på importerad vara är numera omkring 6 sh. pr gross 

för säkerhetständstickor och omkring 5 sh. pr gross för svafvelstickor, och på 

den härstädes tillverkade, som icke kunnat mäta sig med godt svenskt eller 

norskt fabrikat, något lägre. 

Hvad angår Kapkoloniens sjöfart och handel i allmänhet under året, får 

jag äran anföra följande: 

Till denna koloni ankommo i allt 1,923 ång- och segelfartyg om 2,651,006 

registertons, eller 212 fartyg om 339,271 registertons mindre än år 1883. Af 

dessa ankomna voro 1,295 ångare om 2,415,723 registerton». Antalet fartyg 

som besökte Table Bay var 695 med en drägtighet af 710,984 tons, eller 19 

stycken och 35,743 tons mindre än året förut. 

Fraktmarknaden visade ytterst låga fraktsatser till denna koloni. Så gingo 

östersjöfrakterna, som vid säsongens början voro £ 5 pr S:t Pet. Stånd., ned 

till £ 4. 10. 0 och £ 4 till Kapstaden med de vanliga tilläggen för kusthamnarna. 

Frakterna från de norska hamnarna voro omkring £ 4. 15. 0, 

hvilken medelsats de i allmänhet bibehöllo. Kolfrakterna från de engelska ostkusthamnarna 

stälde sig omkring 19 sh. pr ton med 1 sh. förhöjning från 

Wales, och spanmälsfrakterna från Australien och Nya Zeeland föllo från 35 sh. 

till 25 sh., hvartill ett svenskt fartyg, nu på väg hit, blifvit slutadt.

443 

Afdrages från de ofvanstående beloppen hvad som under dessa två år importerats 

för kapguvcrnementets ooh britiska regeringens räkning, fås värdena 

af importerade handelsvaror till resp. £ 5,560,294 och S. 4,944,534, som, 

jemförda med hvarandra, visa ett aftagaude för är af S. 615,760. 

De förnämsta importartiklarne, ordnade efter deras totalvärde ooh jemförda 

med motsvarande artiklar under år 1883, voro följande: 

I afseende på införseln märkes sålunda betydligare stegring i importen af 

kaffe, bomullsvaror, galantcri- och korta varor, dynamit ooh sprängämnen, ljus 

och tvål. Äfven märkes ökad import af spritdrycker, stenkol, hattar, åkerbruksredskap 

samt thé. Deremot märkes betydligare minskning i införseln af 

jernmanufakturvaror, hvetemjöl, hvete, socker, maltdrycker, möbelvaror, yllevaror, 

oförädlade trävaror, smör, finare kryddkrämareartiklar, beklädnadsartiklar, 

tomsäckar, ris, pappershandelsartiklar, plåtjern, juvelerarearbeten samt någon 

minskning i importen af sadelmakarearbeten, majs, saltade köttvaror, sockerbagarevaror, 

ost, tryckta böcker, porslins- och krukniakarevaror.

444 

Anslås värdet af de exporterade diamanterna, såsom året förut, till £ 

3,000,000, blir sålunda totalexporten för året £ 6,935,941. 

De hufvudsakliga exportartiklarne, ordnade efter deras totalvärde med angifven 

mängd, voro: 

I fråga om utförseln märkes stegring i afseende på hudar, oarbetadt guld, 

hafre, horn och vinsteu men betydlig minskning med hansyn till ull, kopparmalm 

och angorahår samt någon minskning i exporten af getskinn, vin, fisk, 

frukt och elfenben. Artikeln strutsfjädrar visar en minskad mängd, som värderats 

högre än året förut, men fårskinn och aloe deremot en ökad mängd, 

som värderats lägre än det föregående året. 

När man finner att koloniens import fortfarande är i nedåtgående från 

att hafva varit under år 1882 £ 9,372,019, samt att exporten icke ens bibehåller 

sin storlek, utan tvärtom äfven förminskas, så kan man lätt inse att ännu 

icke någon förbättring kunnat inträda i de koloniala affärsförhållandena. Visserligen 

har antalet konkurser nedgått från 1,102 med ett sammanlagdt skuldbelopp 

af £ 1,340,800 år 1883 till resp. 793 stycken och £ 1,121,249, 

men då man tager i betraktande huru många konkurser redan egt rum sedan 

krisen inträdde, är det betecknande för de dåliga tiderna att så många kunnat 

ske med den nuvarande obetydliga varuomsättningen. Att prisnoteringarna på 

de koloniala produkterna varit så låga i den engelska marknaden, har utan 

tvifvel haft till följd att koloniens köpförmåga reducerats med omkring 25 %. 

Såsom jag omnämnde i förra årsberättelsen, har Kap-parlamentet nu faststält 

en ny tulltaxa både med fäst afseende vid ökade tullintägter som ock för 

uppmuntran af inhemsk industri. Tullnppbörden har till följd deraf lemnat 

ett bättre resultat, i det den uppgick under fjoråret till £ 1,017,667, 

mot år 1883 » 963,404, 

sålunda utvisande en ökning af. - £ 54,263. 

Hvad beträffar industriens understödjande, visar sig ett betydligt aftagande 

i införseln af maltdrycker och möbelvaror, i det att året förut importerades 

för resp. £ 131,757 och £ 117,285 mot resp. £ 74,774 och £ 68,390 i

445 

fjor. Ett par nya bryderier liafva nemligon blifvit anlagda och de gamla liafva 

försetts med tidsenliga maskinerier, så att finare så väl som simplare maltdrycker 

nu tillverkas inom kolonien, hvarför det ej finnes stor anledning att importera 

dylik vara. För möbeltillverkning hafva koloniens egna träslag blifvit mer 

uppmärksammade, och det råder intet tvifvel om, att i Knysnaskogarne finnas 

särdeles passande träsorter, såsom stink-wood, yellow-wood, white els, esaenwood 

m. fl. 

Rörande koloniens jernvägar blefvo, såsom omnämndt i förra årsberättelsen, 

vestra och mellersta systemen anknutna vid De Aar (förut Broungers) Juuction 

i slutet af mars samt fortsättningen mot Diamantfälten färdig till Hope Town 

i september, så att blott omkring 75 engelska mil nu återstå för att sätta 

Diamantfälten i jernvägsförbindelse med Kapstaden. Ty värr kunde arbetet 

icke fortsättas från Hope Town till följd af koloniens dåliga finanser, hvarigeiiom 

en mängd folk blef utan arbete. Lyckligtvis har britiska regeringen i 

dagarne erbjudit kapguvernementet ett lån af £ 400,000 mot en räntefot af 

3 Va %, med vilkor att jernbanelinien blir fullbordad till Diamantfälten inom 

8 månader, hvarpå kapguvernementet med tacksamhet ingått, så att kolonien 

icke endast liar att glädja sig åt denna linies snara fullbordande, utan äfven 

&t det tillfälle till arbetsförtjenst som härigenom bcredes en mängd sysslolöse. 

Trafikinkomsterna å koloniens samtliga jernbanor under de 3 sista åren belöpte 

sig till resp. £ 979,500, £ 929,475 och £ 903,000. 

Då sålunda 1884 i allmänhet varit ett särdeles bekymmersamt år, är det 

någon tillfredsställelse att åtminstone koloniens kolfält börja lemna ett lofvande 

resultat, som kommer att blifva mer viustgifvande så fort jeruvägen blir trafikabel 

till Diamantfälten, hvilka blifva stora afnämare, till följd af att stenkolen då 

kunna billigt ditfraktas. 

På grund af de minskade statsinkomsterna måste det nyvalda parlamentet 

genast sysselsätta sig med koloniens finanser. Som ingen direkt beskattning 

kunde genomdrifvas, blef en ny tulltaxa antagen med mycket höga tullsatser 

på industri- och lyxartiklar, men med inga eller jemförelsevis lindriga på råmaterialier, 

mot det att restitution beviljades å de importartiklar som sändes 

till Orange Free State och sydafrikanska republiken (Transvaal). Denna restitution 

beräknas efter skilnaden mellan kap- och nataltarifferna, på det att 

natalköpmännen icke måtte blifva i tillfälle att sälja billigare till dessa stater 

än kapköpmännen. Att en dylik hög tariff kunde antagas, berodde till stor del 

på att kolonien Natal ock såg sig nödsakad att höja sin tulltaxa. Äfven antogos 

tillverkningsafgifter å sprit och öl af resp. 1 sh. och 3 d. pr gallon. 

Som under valkampanjen mycket talats om uppmuntran af inhemska industrier, 

blef det föreslaget att hålla en industriutställning af endast koloniala 

produkter och fabrikat här i staden under senare hälften af året. Hon kom 

ock till stånd samt rönte lifligt deltagande, och till allmän förvåning fann man, 

att många industrivaror kunde här tillverkas lika goda och säljas lika billigt 

som de importerade. Med anledning af den framgång denna utställning haft, 

kommer en dylik att anordnas i Port Elizabeth i slutet af detta år. 

Kolonien Natal besöktes under fjoråret af 368 ång- o. segelfartyg om 210,181 tons,

446 

Sammanställes båda årens export af endast kolonialprodukter, eller £ 879,149 

och £ 681,488, blir ökningen icke så stor. 

De förnämsta importartiklarne under år 1884, jemförda med motsvarande 

artiklar året förut, voro: 

De hufvudsakligaste kolonialprodukter som exporterades under dessa år 

voro: 

Tulluppbörden för året belöpte sig till £ 179,904 eller £ 14,920 mer 

än år 1883.

447 

Vid betraktande af de ofvan anförda siffrorna, som på det närmaste bero 

af årets handelsrörelse, och med kännedom om det betydliga prisfallet i engelska 

marknaden af en af denna kolonis hufvudprodukter, nemligen socker, kan man 

icke annat än finna dem tillfredsställande, då de visa en väsentlig ökning i utförseln 

och tullintägterna samtidigt med en minskad införsel. Aftagandet i 

importen, som skett gradvis under de sista åren, är ett vackert bevis på en 

förbättrad produktion af inhemska förbrukningsartiklar, på samma gång som 

det tillkännagifver en åstundan att inskränka braket af importerade lyxartiklar 

af ena eller andra slaget. 

Vid årets början sträckte sig den norra kustjernbanan till Verulam, den 

södra till Isipingo och hufvudlinien till Pietermaritzburg, hufvudstaden. Derifrån 

blef den fullbordad till Howick, 18 engelska mil, den 1 sistlidne juli, 

och under detta år kommer fortsättningen till Estcourt att blifva trafikabel. 

Med anledning af de rätt ofta förekommande afbrotten i telegraferingen 

till Europa genom att kabelsträckan mellan Zanzibar och Mozambique kommit 

i olag, har Eastcrn Telegraph Company beslutit nedlägga en andra linie mellan 

dessa stationer för en beräknad kostnad af £ 130,000. 

Vid en blick på de politiska förhållandena i Sydafrika under det gångna 

året tilldraga sig kolonisationsförsöken af en främmande makt största uppmärksamheten. 

Som bekant blef Ångra Pequena på afrikanska vestkusten formelt 

taget under Tysklands beskydd, sedan Storbritannien utan att rådfråga Kapkolonien, 

hvartill det utan tvifvel hörde, dertill gifvit sitt samtycke. Kapparlamentet 

skyndade derför att fatta ett beslut om önskligheten att annektera 

hela vestkusten upp till de portugisiska besittuingarna, och det föreslogs, att 

landet rundt omkring Ångra Pequena äfven skulle läggas under Kapkolonien 

för att hindra Tyskland från att derifrån utbreda sig till det inre af Afrika. 

En parlamentsakt antogs, hvarigenom Walwish Bay, som redan var britiskt 

område, införlifvades med kolonien. Emellertid fortsatte Tyskland under tiden 

med att lägga under sig den ena kuststräckan efter den andra, utan att Storbritannien 

kunde förhindra det, så att till slut Walwish Bay blef omgifvet af 

tyskt territorium i stället för Ångra Pequena af britiskt. Det Gladstoneska 

kabinettet började då slutligen inse faran af att få ett så mäktigt rike som 

Tyskland till granne i Sydafrika, isynnerhet som tillståndet i sydafrikanska 

republiken kunde föranleda henne att anhålla om att få ställa sig under tyskt 

protektorat. Storbritannien lade derför Bechuanaland och Kalahariöknen under 

sitt beskydd, och då ofvannämnda republik i motsats till bestämmelserna i Londonkonventionen 

lät hissa sin flagga i höfdingen Montsioas land, hvilken likväl 

efteråt nedtogs, blef britiska regeringen genom allmänna opinionen nödsakad att 

skicka en expeditionskår om 5,000 man under sir Charles Warrens befäl till 

Bechuanaland, för att visa att Storbritannien ämnar förblifva den första makten 

i Sydafrika. Hade icke fruktan för Tysklands möjliga inskridande i de sydafrikanska 

angelägenheterna bemäktigat sig det britiska kabinettet, hade troligen 

icke fribrytarnes i Bechuanaland handlingar eller transvaalboers inträngande i 

Zululand förmått Storbritannien till denna kraftyttring, som tydligt tillkännagaf 

dess afsigt att hindra något utländskt närmande till Sydafrikanska republiken 

vester ifrån genom det proklamerade protektoratet öfver Bechuanaland och Kalahariöknen 

likasom ock öster ifrån genom att formelt lägga under sig kusten af 

Zululand. Sir Charles är nu sysselsatt med att ordna förhållandena i Bechuanaland, 

och huruvida det sedan kommer att läggas till Kapkolonien, beror på 

dess snart sammanträdande parlamentsbeslut. 

Hvad Orange Free State beträffar, har den, ehuru den icke ådragit sig 

någon statsskuld till följd af krig eller allmänna arbeten, berörts så betydligt

448 

af de dåliga tiderna, att presidenten nödgades sammankalla folkrepresentanterna 

för att godkänna utfärdandet af obligationer till ett belopp af £ 200,000. 

Som bevis på att denna republik det oaktadt åtnjuter god statskredit, kan anföras 

att lånet erhölls utan vidare svårighet, ehuru mot eu räntefot af 6 %, 

då det deremot alls icke lyckats sydafrikanska republiken att upptaga ett lån. 

Under året har fristaten blifvit tillökad med Barolongdistriktet. Höfdingen 

Samuel Moroko försökte nemligen oröfra detta distrikt från dess rättmätige 

höfding, Sepinare, som stod under fristatens beskydd. I striden blef den senare 

dödad tillika med många af sitt folk. Presidenten måste derför ingripa, och 

snart derpå gjordes Samuel Moroko och de förnämste af hans män till fångar. 

men blefvo efter en tid lössläppte i saknad af domsrätt samt Jandsförvisade, 

hvarefter distriktet införlifvades med fristaten. 

Angående sydafrikanska republiken är tillståndet derstädes allt utom tillfredsställande. 

Oaktadt de gynsamma vilkor republiken erhöll i konventionen 

i London, har det icke lyckats henne, såsom ofvan omnämnts, att upptaga ett 

lån. Republiken är derför, kan man nästan säga, cessionsmessig, och det är 

för den skull fråga om huruvida hou kan reda sig på egen hand. Dessutom 

är landet deladt i två partier. Icke heller har styrelsen vetat att på ett praktiskt 

sätt utarrendera de onekligen rika guldgrufvorna, och då de bildade guldgrufvebolagen 

dessutom dåligt skötts till följd af tvister inom direktionerna, 

har resultatet blifvit obetydligt för alla intressenterna. 

Under striderna mellan Cetywayos anhängare och fiender begagnade sig de 

s. k. boers af tillfället att intränga i Zululand. De gingo först på höfdingen 

Usebebus sida, densamme som i grund upprifvit Cetywayos krigarskaror; men 

dä de funno att Storbritannien icke iimnade befatta sig med förhållandena i 

Zululand utanför det reserverade britiska området, åtogo de sig Cetywayos 

16-årige son Dinizulus sak samt tillfogade Usebebu ett afgörande nederlag, 

hvarefter de krönte Dinizulu till kung samt sjelfve grundlade i norra delen af 

Zululand en fristat, som de kallade den nya republiken, samt förklarade den icke 

britiska delen af Zululand under sitt beskydd. Som oroligheter befarades af 

infödingarne i den engelska delen, skickades flera regementen dit, hvarefter 

lugn inträdde. Att landet befinner sig i ett eländigt tillstånd efter de många 

striderna, faller af sig sjelft. 

Sedan Basutoland öfvertogs af britiska kronan, har det icke tilldragit sig 

någon vidare uppmärksamhet. Likväl har icke tillståndet derstädes varit sådant 

som man kunnat önska. 

Hvad helsotillståndet i Sydafrika angår, kan det i allmänhet anses tillfredsställande. 

Endast i de högt upp i landet belägna distrikten förekomma 

fall af smittkopporna. 

C. G. Åkerberg. 

Innehåll: Alexandria (sid. 415), Buenos Ayres (sid. 438), Kapstaden (sid. 441), Konstantinopel 

(sid. 408), Montevideo (sid. 435), San Francisco (sid. 401), Sydney (sid. 407), 

Tanger (sid. 437).



La Valetta (Malta) den 10 mars 1885. 


Af svenska fartyg anlöpte endast 1 om 1,047 tons; af norska fartyg 52 

om tillsammans 40,473 tons. 

Handeln inskränktes betydligt genom den under nära sex månader af förra 

aret fiireskrifna karantänen mot kolet-an. Man lyckades också utestänga koleran 

härifrån, och fartyg, kommande härifrån, hade fritt tillträde till alla kontinentens 

hamnar. Det var följaktligen importen hit som egentligen led af karantänen, 

under det att exporten just icke stördes. 

Hela antalet fartyg som anlöpte ön dr 1884 var 5,381 om 4,524,492 

tons, deraf 3,853 ångfartyg om 4,391,548 tons och 1,528 segelfartyg om 

132,944 tons, utvisande, vid jemförelse med förhållandet år 1883, en minskning 

för ångfartygen af 375 om 283,683 tons och för segelfartygen af 51 om 

19,729 tons. 

Införseln af olja, som år 1881 utgjorde 175,686 kaffiser (1 kaffise = 

47a engelska imp. gallons) och 1882 77,219, uppgick år 1883 till 131,232 

kaffiser. Vexlingarna i importen af denna vara bero på skörden äfvensom på 

den utförsel 

tionsplatserna. 

som numera direkt pågår från Tunis till de förnämsta konsum 

Spanmålsinförseln är en af platsens vigtigaste affärsgrenar, och densamma är 

stadd i fortgående tillväxt; af 4,152,503 engelska imp. quarters som passerade 

år 1881 lossades 83,056 quarters; af 6,706,192 quarters år 1882 105,343 

och af 7,132,543 quarters år 1883 172,098 quarters. 

Införseln af stenkol har deremot under det senast förflutna året minskats 

ndgot i jemförelse med dren 1882 oeh 1883. Denna införsel utgjorde nemligen 

år 1884 529,204 tons, under det att den år 1883 var 582,975 och år 

1882 557,439 tons. Stenkolsfrakterna hafva under året vexlat mellan 5 sh. 

och 10 sh. 9 d. pr ton. Prisen hafva vexlat mellan 19 sh. och 23 sh. C d. 

för Cardiffkol och mellan 19 sh. oeh 21 sh. för andra qvaliteter, allt pr ton 

fritt om bord. 

Af potatis uppskattas båda skördarna tillsammans till omkring 9,000 tons, 

deraf omkring 5,000 tons utfördes under året; priset vexlade emellan 6 £ oeh 

7 £ pr ton fritt om bord. Af apelsiner, mandariner och citroner var skörden 

temligen god, liksom af kummin och anis, af bomull deremot medelmåttig. 

Utförseln af dessa artiklar håller sig ungefär på samma punkt, under det att 

utförseln af lök häller på att blifva af en viss betydenhet. 

O. F. Gollcher. 


Alger den 15 juni 1885. 

450 


II.* 

Enligt tullkammarens uppgifter ankommo förutom de förut omnämnda 

hvarigenom hela antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som 

under år 1884 ankommo till distriktet, var 101 om tillsammans 44,917 tons, 

det bästa nägonsin hittills uppnådda resultat. 

Af de svenska fartygen voro 8 äng- och 14 segelfartyg. Med trä ankommo 

9 från Sverige. Med undantag af 4, som qvarlågo till 1885, afgingo 

öfriga till 3panska, portugisiska och italienska hamnar. 

Af de norska fartygen ankommo 37 med trä från Sverige, 4 från Norge, 

3 från Finland och 3 från Nordamerika. 

Utfrakter erhöllo 23 med alfa, mest till England; 7 med korn, hvaraf 4 

till Norge, 2 till England och 1 till Frankrike. 

I barlast afgingo 8 till Norge och största delen af de öfriga till Amerika. 

Inseglade bruttofakterna voro: 

oberäknadt frakter till hamnar saknande vice konsuler. 

Träfrakterna till distriktet voro i allmänhet lägre än föregående års och i 

medeltal 78.70 fres pr standard. 

Från Sundsvall betalades 72—82, från Hernösands distrikt 70—78 och 

från Björneborg 72—75 fres, allt pr stånd. Från Miramiclii till Alger erhölls 

85 francs in full pr stånd. 

Till Algeriet ankommo 1884 3,579 fartyg om 1,661,780 tons, hvaraf 

samt derefter i anseende till tontalet de Förenade rikenas fartyg i femte rummet, 

hvilket de äfven innehade föregående år. Närmast efter oss komma belgiska 

med 26,062 tons, österrikiska med 16,543 tons samt holländska med 

13,290 tons. 

* Afd. I. se sid. 331.

451 

Algeriets varuutbyte 1884 med andra länder utgjorde enligt tullkammarens 

uppgift: 

De införda varorna voro för följande värden i francs: 

Salt kött 628,950; ost 1,340,195; ister 650,256; fisk 282,492; mjöl 

0,483,155; risgryn 3,714,159; potatis 563,072; grönsaker 743,632: bordsfrukter 

torkade 1,512,297; andra 678,87 3 ; socker 17,987,765; kaffe 8,767,585: 

peppar 655,086; tobak 3,162,946; olivolja 1,284,588; annan olja 2,546,380; 

byggnadsvirke oarbetadt 791,400; d:o sägad vara 3,757,012; saffran 242,000; 

humle 45,442; redskap 4,048,893; stenkol 1,986,315; jern och stål 14,978,524; 

tväl 4,403,671; syror 1,960,772; arbetad tobak 1,772,683; vin 7,454,173; 

bräuvin ocb sprit 2,202,021 ; lerkärl 247,588; porslin 790,742; glas 1,794,439; 

väfnader: bomull 76,251,381'; hampa 6,247,109; ull 13,841,029; siden 1,315,344; 

papper, 0,041,551; hudar 10,034,695; repslageriarbeten 783,982; maskiner 

4,814,801; inetallarbcten 8,907,237; kramvaror 12,550; träarbeten 3,195,848; 

möbler 1,781,419; kläder o. d. 5,502,186; andra ej specif. varor 53,544,647. 

Från de Förenade rikena infördes direkt: 

Trävaror. 

Från Sverige: 

Från Norge:

452 

Införseln af värt snickeri väl skött synes hafva framtid för sig. Agenterna 

erhålla fortfarande kontrakt om leveranser till enskilda; i Oran har det 

t. o. m. lyckats till offentlig byggnad. I senare fallet bör man gå mycket försigtigt 

till väga, och borde agenterna tillhållas att åtminstone första gången inhemta 

detta konsulats råd, för att undvika obehag genom härvarande arbetares 

agitationer. 

Af okunnighet om rätta sättet att förfara härutinnan har nyligen en agent 

i Alger gått förlustig en beställning om c:a 250,000 francs. 

På våra färdiggjorda trähus blef det liflig efterfrågan efter utställningen i 

Blida, der ett sådant förevisades. 

Agenten för dylika sålde och uppsatte 10 stycken under 1884. Af det 

meddelande, jag på begäran erhållit om denna affär, synes, att han placerat 

dessa hus på mycket skilda orter och att de användas för flera olika ändamål, 

såsom till första installeringen af nyodlare, för entreprenör att följa jernvägsarbetens 

framskridande, till badhus, villor samt skolhus, af hvilka ett större, 

mycket smakfullt dckoreradt, är uppsatt i Isly utanför Alger. 

Agenten, förvånad öfver första årets resultat, påstår, att om han haft att 

göra med en fabrik som ej varit på obestånd, och som ej försummat utföra 

åtskilliga beställningar, skulle han sålt betydligt fler. 

I min förra årsberättelse omnämnde jag sannolika orsakerna hvarför härvarande 

regering ej köper träskolhus direkt från oss. 

Vi hafva emellertid nu sttSrre utsigt att få sälja, emedan det är fråga om 

att kommunerna sjelfva skola uppföra sina skolhusbyggnader och blifva då hänvisade 

af ekonomiska skäl att taga dem derifrån de kunna få dem billigast. 

tJti regeringens byggnadsplaner har jag med tillfredsställelse sett åberopas 

och förordas s. k. systéme snédois (»normalritningar till folkskolebyggnader»). 

Dessa förhållanden borde tillgodogöras. För tullbehandlingen här af trähus 

bör man vid inpackningen noga skilja egentligt snickeri från timmermansarbete 

samt dessa båda från lister, golf och väggbeklädnad. 

Jern infördes direkt till Bone 1,295 kilogram. Våra säkerhetständstickor, 

som numera förekomma temligen allmänt i Algeriet, hafva vid tillämpningen af 

Frankrikes tullregim för Algeriet icke ansetts böra hemfalla under monopol, 

utan få fortfarande införas mot erläggande af samma tull som i Frankrike. 

Från Norge infördes en ny artikel, 2,212 tons is, för det stora ölbryggeriet 

Brasserie Malterie Algerienne, som använder densamma icke blott vid brygd, 

utan äfven till försäljning i minut. 

Huruvida denna importartikel skall framgent bibehålla sig är ovisst. 

Fabriker för tillverkning af konstgjord is finnas här sedan flera år och 

utvidgas ständigt efter behof samt förses med apparater af nyaste uppfinning. 

Frågan torde emellertid snart få en praktisk lösning, emedan ett annat 

större bryggeri är under anläggning och detta, som ämnar till det yttersta konkurrera 

med det nyssnämnda, kommer att sjelf tillverka sin is. 

Konsulatet har genom lämplig person sökt påverka en större import genom 

att utarbeta ett förslag till ständig depot i Alger, hvarifrån genom särskildt 

derför inrättade vagnar skulle transporteras is pr jernväg till kuststäderna och 

till inlandet, något som nu sker i mindre skala och otillräckligt från fabrikerna. 

Detta förslag, som ännu icke är öfvorgifvet, torde hafva bättre utsigt att 

lyckas, om någon af våra större isexportörer intresserade sig i företaget och 

sålunda ingåfve detsamma större förtroende än man kan vänta sig af härvarande 

köpmän, som icke ega någon erfarenhet i dylika affärer. 

Konsulatet har trott sig böra varna vederbörande frän att i kontrakt tillförbinda 

sig att sälja is vägd på kaj eller vid köparens upplagskällare, ty om

453 

det någon gång lyckats att genom konsulatets medverkan erhålla tillåtelse att 

lägga till kaj, så kan det af en eller annan orsak nekas, likasom dot för resten 

är omöjligt under dåligt väder. Förlusten kunde således i vidrigt fall blifva 

rätt känbar. 

Exporten från Algeriet under 1883 och 1884 var följande: 

Exporten af alfa, hvars mer eller mindre rikliga förekomst i den engelska 

marknaden anses inverka på noteringen af vår trämassa, har varit i aftagande. 

Afsättningen af Algerispanmäl gick trögt. Deremot har ett stort antal af 

Algeriets produkter fortfarande god marknad på utlandet, såsom olivolja, tobak, 

crin végétal, frukt, grönsaker, foder och isynnerhet vin. 

1884 års medelpris pr 100 kilos fritt i Algerihamn voro för följande till 

de Förenade rikena vanligen exporterade artiklar:

454 

Från Tunisien finnas ännu inga uppgifter om 1884 års import och export. 

Tullinkomsterna under fransk kontroll hafva lemnat öfverskott. 

Den första budgeten under den nuvarande regimen upptager följande: 

1884 års arbeten i Tunis kännetecknas af en mängd lagar och författningar 

om tidsenlig administration (kommunalstyrelse, polis, hamnordning, »Banque 

de Tunisie, kapital 8,000,000 francs, museum och bibliotek etc). Lagen om 

besittning "af jord, utan hvilken ännu ingen vågar nedlägga något kapital i något 

gom helst företag, är i förslag färdig och väntar på promulgering. Byggande 

af hamn i Tunis är beslutad och i Tabarka påbörjad. 

skogar skola tillgodogöras. 

Krumiriens kork 

Angbåtskommunikationerna med de Förenade rikena och detta distrikt 

hafva ökats med en linie, som Compagnie Générale Transatlantique insatt på 

Cadiz, hvarest nu enligt den nya spanska tullagen omlastning är möjlig. För 

sammanknytning af nämnda linie och våra båtar på Spanien har jag varit nog 

lycklig att få företaga en resa till Cadiz. Aftal om nedsättning i omlastningskostnader 

träffades. Dessa blifva emellertid ganska dryga, emedan transitomagasinet 

ligger långt aflägse från kajen. Ett annat närbeläget kunde icke genast 

upplåtas. Genom denna linie vinner man åtminstone mera tid och regelbundenhet 

än öfver Havre. 

För karantäns skull hafva dock Algerie—Cadiz-turerna tills vidare måst 

inställas. 

På derom gjord framställning hafva resp. bolagen benäget velat nedsätta 

frakttaxorna sålunda:

455 

Bland lagstiftningsåtgärder, som beröra våra intressen, må nämnas: Algeriets 

assimilering med Frankrike under dess tullregim frän och med 1 januari 

1885; ny tarif de 1 octroi do mer, hvilken endast taxerar följande vara exportartiklar: 

alkohol med 45 francs pr h.-liter, öl med 5 francs pr h.-liter. 

Konsulatgöromålen hafva under de senaste tvenne aren ökats i betydlig 

grad. Att delta distrikt numera lyckats tillvinna sig den uppmärksamhet, det 

verkligen förtjenar både såsom afnämare af alla slags industriartiklar, emedan 

allt dylikt måste importeras, och såsom säljare af billiga och oförfalskade produkter, 

synes bäst, af följande uppgifter öfver de till detta konsulat under ett 

tiotal år diaricrade ankomna skrifvelser och dcrifrån utgående expeditioner: 

Skörden synes äfven detta år blifva god inom distriktet. 

Helsotillständet var under 1884 godt intill början af oktober, då i Oran 

utbröt kolera, som varade till slutet af november och som kräfde 341 offer. 

För närvarande herskar ingen epidemi. 

J. A. Nordström.

Aden den 29 mars 1885. 

456 


Intet svenskt fartyg anlöpte Aden nnder år 1884; af norska fartyg ankommo 

9 om tillsammans 10,580 tons, af hvilka endast 1 lossade sin last 

derstädes; de andra togo in kol och fortsatte derpå vidare. 

Ingen direkt handelsförbindelse egde rum mellan de Förenade rikena och 

kolonien. De varor som företrädesvis konsumeras här äro ris från Calcutta, 

Moulmein och Rangoon, bomullsvaror från Amerika och Storbritannien, tobak 

från Persiska viken och kerosenolja från Amerika; öfriga artiklar, i allmänhet 

af europeisk tillverkning, äro af jemförelsevis liten betydelse. Do flesta härvarande 

köpmän äro hinduer, som här blott hafva en filial af hufvudaffären i 

Bombay; i allmänhet finna dessa det fördelaktigare att taga sina varor från 

Bombay än direkt från London. I stället för att betala införseln med remissor 

finna köpmännen det fördelaktigare att här inköpa platsens produkter, kaffe, 

hudar, perlmorskal, gummi, myrrha, strutsfjädrar m. m., oeh sända dem till 

London för försäljning derstädes. Större delen af Adens produkter utfbres 

genom europeiska firmor och går till Newyork, Marseille och Triest. 

För fraktmarknaden är Aden icke af någon betydelse, platsen är och förblir 

hufvudsakligen en kolstation. Härvarande köpmän hafva icke råd att hålla 

stora förråd, utan importera små qvantiteter för hvarje gång och anlita härtill 

de reguliera ångbåtsförbindelserna. Frakterna för de införda varorna äro i 

allmänhet ganska höga. 

Stora olägenheter samt förlust af tid och penningar vållades större delen 

af året genom de af internationella sundhetskommissionen i Egypten meddelade 

karantänsforeskrifter. Oaktadt helsotillståndet i Aden under hela året var så 

tillfredsställande som möjligt, måste likväl karantänsföreskrifterna iakttagas, än 

med anledning af att Bombay, än att Calcutta eller Ceylon förklarats smittade. 

Den franska kolonien Obock har gjort stora framsteg, om ej så stora som 

Perim; Obock inskränker sig till att förse franska transport- och truppfartyg 

med kol. Ett rykte går att franska regeringen har för afsigt att upplägga 

50,000 tons kol i Obock. 

Assab visar icke några tecken till förkofran, oaktadt en regulier ångbåtsförbindelse 

anordnats hvar fjortonde dag här emellan och nämnda plats. 

H. Bause.

Cadiz den 9 april 1885. 

457 





antalet af med last afgångua fartyg utgjorde 129 om 47,197 tons, deraf 


Skörden utföll i allmänhet väl under årot, med undantag af salt, som ej 

fullt lemnade ett medelårs resultat, och af fikon, som så väl till qvantitet som 

qvalitet utföll dåligt. 

Thonfisket visade sig rikligt, men som fisken var mycket liten, blef resultatet, 

genom den minskade vigten, ganska dåligt för fiskeriidkarne. 

Sardinfisket utföll ymnigt. 

Helsotillståndet i distriktet har ej lemnat något att önska, men svårigheterna 

i kommunikationerna, en följd af koleraepidemien, som under sommaren 

härjade Frankrike, Italien och en del af spanska Medelhafsprovinserna, förorsakade 

ett allmänt stillestånd i alla affärer; något annat anmärkningsvärdt har ej 

under året förekommit inom distriktet. 

Sjöfart. 

De svenska fartyg som under året besökte distriktet voro 73 om 29,355 

tons mot 77 om 26,269 tons år 1883, 76 om 24,307 tons år 1882, 38 om 

11,113 tons år 1881 samt 36 om 10,833 tons år 1880. 

Af ofvannämnda 73 fartyg voro:

458 

25 ångare uui 14,490 tons, med inseglad frakt kr. 90,750 

48 seglare » 14,845 » » » 115,900 

eller tillsammans kr. 206,650 

mot 1883 med kr. 187,000, 1882 med kr. 259,554, 1881 med kr. 98,814 

och 1880 med kr. 84,834. 

De norska fartygen voro 131 om 42,332 tons mot 151 om 47,160 tons 

år 1883, 166 om 54,815 tons år 1882, 159 om 49,691 tons år 1881 och 

116 om 32,746 tons år 1880. 

Af ofvannämnda 131 fartyg voro: 

46 ångare om 17,347 tons, med inseglad frakt.. kr. 48,727 

85 seglare » 24,985 » » - » 229,298 

eller tillsammans kr. 278,025 

mot 1883 med kr. 425,738, 1882 med kr. 577,580, 1881 med kr. 471,465 

och 1880 med kr. 320,796. 

Utgående frakterna halva varit: 

Med svenska fartyg: 

1884 kr. 254,500, deraf med ängare - kr. 102,420 

» seglare - » 152,080 

mot 1883 med kr. 207,162, 1882 kr. 138,104, 1881 kr. 111,229 och 1880 

kr. 160,712. 

Med norska fartyg: 

1884 kr. 301,620, deraf med ångare - kr. 142,055 

» seglare -- » 159,565 

mot 1883 med kr. 322,180, 1882 kr. 285.489, 1881 kr. 350,619 och 1880 

kr. 276,965. 

Distriktets hufvudstation har under året besökts af 32 svenska fartyg om 

tillsammans 14,686 tons och 54 norska om tillsammans 17,354 tons. 

De under året inseglade bruttofrakterna uppgå för svenska: ankommande 

kr. 52,350 och afgående kr. 177,920; norska: ankommande kr. 60,625 och 

afgående kr. 179,670. 

Vicekonsulsstationerna: 

Sevilla har besökts af 15 svenska fartyg om tillsammans 4,200 tons och 

32 norska fartyg om tillsammans 9,680 tons, 

och uppgå bruttofrakterna till för svenska: ankommande kr. 81,800 och 

afgående kr. 12,500; norska: ankommande kr. 157,900 och afgående kr. 

63,000. 

Huelva har besökte af 11 svenska fartyg om tillsammans 6,401 tons och 

10 norska fartyg om tillsammans 4,569, 

och uppgå bruttofrakterna till för svenska ankommande kr. 70,900 och 

afgående kr. 60,900; norska: ankommande kr. 54,500 och afgående kr. 53,150. 

Sanlucar har besökts af 14 svenska fartyg om 3,838 tons och 32 norska 

fartyg om 9,680 tons, 

och uppgå bruttofrakterna till för svenska afgående kr. 3,180 och norska 

afgående kr. 4,400. 

Frakternas ringa belopp beror på att de flesta fartyg anlöpte i transit till 

Sevilla.

459 

S:ta Cruz de Tenerife har besökts af 1 svenskt fartyg om 230 tons och 

3 norska fartyg om 1,017 tons, och uppgå brattofrakterna till för 1 svenskt 

ankommet kr. 1,600, 1 norskt ankommet kr. 5,000 och 1 norskt afgånget kr. 

1,400. 

Hamnrörelsen har under Uret varit som följer: 

Cadiz har besökts af: 

Sevilla har besökts af

Huelva har besökts af 

460 

Sanlucar har passerats af följande fartyg, de flesta i transit: 

Frakterna bafva under året varit i 

Cadiz: 

Trävaror från Sverige och Finland frcs 65 ä 70 pr standard, somliga in 

full, andra med 5 %. 

Vin till Sverige och Köpenhamn pr ångare £ 1. 5. 0 pr pipa. 

» Norge » » » seglare £ 1 pr pipa. 

» Finland » » sh. 16 pr pipa. 

» New-York pr så väl ångare som segellägenhet £ 1. 4. 0 pr ton 

om 2 pipor, allt med 10 %. 

Salt till Norge kr. 0.90 å 1.00 pr norsk tunna. 

» Finland mark 1.60 å 1.75 pr finsk tunna. 

» Re val rubel 10 pr läst. 

» Rio Janeiro sh. 19 a 22 pr ton. 

» Santos sh. 20 ä 23 pr ton. 

» Bio Grrande Sud sh. 42 ä 45 pr ton. 

» Pernambuco sh. 13 å 15 pr ton. 

» Bahia sh. 15 å 16 pr ton. 

» Boston sh. 9 pr ton. 

B Portland sh. 9 pr ton. 

» Montevideo sh. 17 å 20 pr ton. 

» Buenos Ayres sh. 22 ä 24 pr ton. 

» Rio Parana och Uruguay sh. 26 ä 30 pr ton.

Sevilla: 

461 

Trävaror från Sverige och Finland fres 70 å 80 pr standard med 5 %. 

Vin till Frankrike fres 22 ä 23 pr ton. 

Mineralier till England sh. 10 a 11 pr ton. 

Lakrits till New-York sh. 14 pr ton. 

Apelsiner till Frankrike fres 3 pr låda. 

» » England 2 sh. 6 d. pr låda. 

Kork till Tyskland sh. 70 pr ton. 

» » New-York doll. 1 1/2 pr bal. 

Huelva: 

Trävaror från Sverige, medelfrakt under året sh. 75 och 5 "„' pr stånd. 

Kol från England sh. 7 pr ton. 

Mineralier till England 6 sh. 6 d. a 8 sh. pr ton. 

Vin till Frankrike fres 28 a 30 pr 1,000 liter. 

Import. 

Trävaror. Importen 1884 har varit som följer: till Cadiz 5,630 Pet.- 

Stand., till Sevilla 3,040 Pet.-Stand., till Huelva 7,328 Pet.-Stand. 

Af dessa kommo från Sverige till Cadiz 1,037 Pet.-Stand., till Sevilla 

2,004 Pet.-Stand., till Huelva 1,301 Pet.-Stand; 

och från Norge till Sevilla 174 Pet.-Stand. 

Resten har kommit: till Cadiz 2,077 Pet.-Stand. från Finland, 2,516 (sleepers) 

Pet.-Stand. frän Frankrike, till Sevilla 862 Pet.-Stand. från åtskilliga 

länder, till Huelva 323 Pet.-Stand. från Ryssland, 261 Pet.-Stand. från Förenta 

Staterna, 350 Pet.-Stand. från Tyskland, 5,093 (sleepers) Pet.-Stand, från 

Frankrike. 

År 1883 importerades till Cadiz 6,583 Pet.-Stand, till Sevilla 4,590 Pet.- 

Stand., till Huelva 3,772 Pet.-Stand.; 

af dessa anlände från Sverige till Cadiz 550 Pet.-Stand., till Sevilla 2,691 

Pet.-Stand., till Huelva 1,483 Pet.-Stand., 

och från Norge till Sevilla 314 Pet.-Stand. 

Importen 1884 visar således i Cadiz 953 och Sevilla 1,550 Pet.-Stand. 

minskning samt Huelva 3,556 Pet.-Stand. tillökning. 

Importen från Sverige stegrades således till Cadiz med 487 Pet.-Stand. 

och minskades till Sevilla med 687 Pet.-Stand. samt till Huelva med 182 Pet.- 

Stand ; 

från Norge minskades den till Sevilla med 140 Pet.-Stand. 

Huelvas importtillökning af trävaror har varit en följd af de 5,093 stånd, 

sleepers som förbrukats till jernvägsanläggningar. 

Lagren äro för närvarande tillräckligt stora samt prisen låga, och kan 

man ännu ej med någon visshet förutsäga affärens blifvande ställning och gång 

under innevarande års lopp. 

Stäf för tunnbinderiarbeten har till Cadiz importerats 1884 3,226,649 

st. och 1883 3,065,214 st. 

Jern. Cadiz import af bandjern för tunnbinderiarbeten var 1884 861,410 

kg. och 1883 840,014 kg. 

Af andra sorter hafva inkommit: 1884 stångjern 132,410 kg., jernplåt 

4,017,966 kg., manufakturer 483,835 kg.; 1883 stångjern 599,753 kg., jernplåt 

4,154,105 kg., manufakturer 489,529 kg.

462 

Den relativt stora importen af jern under de två nästlidna åren beror på 

två fullbordade jernvägsbroar. 

Qvantiteten af konsumerad inhemsk vara är obekant. 

Exporten af gammalt jern var 1884 945,61G kg. och 1883 1,026,616 kg. 

Salt fisk. Importen har varit: 

Sprit. Importen har varit: 1884 till Cadiz 5,152,271 liter, till Sevilla 

2,780,000 liter, till Huelva 780,582 liter; 1883 till Cadiz 4.291,701 liter. 

till Sevilla 2,840,227 liter, till Huelva 1,084,000 liter. 

Nästan allt har kommit från Tyskland och Österrike och endast obetydligt 

från Förenade Staterna. 

Från Sverige har hvarken 1883 eller 1884 importerats någon sprit. 

Bland importen af andra hufvudartiklar bomärkes: hvete 84,727 kg., 

korn 17,872 kg., ärtor och bönor 112,822 kg., hvetemjöl 198,093 kg., hö 

47,748 kg., majs 587,294 kg., potatis 3,057,336 kg., petroleom 430,342 kg., 

likörer 47,828 liter, tjära och beck 176,380 kg., risgryn 555,124 kg., socker 

4,824,464 kg., svafvel 297,568 kg., kaffe 930,736 kg., kakao 81,519 kg., 

salt kött och fläsk 195,740 kg., stenkol 70,578,612 kg., kokosnötter 106,391 

kg., konserver 74,751 kg., dadlar 48,702 kg., droger 494,055 kg., ägg 264,740 

kg., ister 230,446 kg., smör 28,521 kg., marmor 396,520 kg., maskinerier och 

verktyg 2,099,170 kg., jernoch trämaterialier för brobyggnader 1,293,264 kg., 

tryckpapper, 64,818 kg., skrifpapper 23,492 kg., ost 88,389 kg., tobak 6,530,261 

kg., tvål 48,656 kg., väfnader 129,834 kg., hudar 143,745 kg., glasmanufakturer 

299,254 kg., porslinsmanufakturer 37,866 kg., kalk, tegel och sand för 

byggerage 1,439,725 kilogram. 

Export. 

Vin skördades rikligt, men rivaliteten utföll medelmåttig. 

Exporten har varit:

463 

Salt: 

Cadiz. Skörden har varit af god qvalitet och inbergadea omkring 110,000 

läster, eller ej fullt motsvarande ett medelårs afkastning. 

Exporten har varit som följer: 

1884 års export visar alltså en stegring mot det föregående årets af 

Till Sverige exporterades 1884 30 läster och 1880 430 läster, eller 400 

mindre. 

Till Norge exporterades 1884 3,807 1/2 laster och 1883 3,025 läster, eller 

842 1/2 läster mera. 

Priset har hållit sig pä 27.50 pesetas pr läst och är fortfarande mycket 

stabelt utan utsigt till fluktuation i den närmaste framtiden. 

Sanlucar: 

Skörden var riklig, producerande omkring 3,500 läster, af hvilka förbrukades 

inom landet och exporterades tillsammans 2,500 läster. 

Priset har varit och är fortfarande pesetas 27.50 pr läst. 

Olivolja. Skörden har varit god livad sä val qvantitet som qvalitet beträffar. 

Priserna hafva varit i Sevilla: 

Cadiz exporterade 1884 3,227,369 kg. och 1883 3,404,498 kg. 

Oliver. Skörden har varit god och af god qvalitet. 

Från Cadiz exporterades 1884 1,168,877 kg. oeli 1883 1,088,018 kg. 

Malmer från Huelva. 

Med engelska fartyg hafva från England, för fabrikation af precipiterad 

koppar, importerats 1884 29,296 tons tackjern och 1883 32,850 tons taekjern. 

Exporten har varit:

dessutom : 

464 

Jermnalmen har gått till Förenta Staterna, nianganes- och blymalmen till 

England. Pyra femtedelar af kopparpyriten gingo till England och resten till 

Holland, Tyskland och Förenta Staterna, undantagandes 3 laster till Danmark. 

Af andra artiklar exporterades från Cadiz: 

Hvitlök 165,557 kg., mandel 14,739 kg., hirsfrö 718,371 kg., thonfisk 

650,534 kg., sardiner 181,965 kg., kastanjer 68,389 kg., spansk lök 5,88S 

kg., konserver 139,789 kg., korkbark 53,073 kg., skuren kork 27,228,000 st., 

spirituösa 30,048 liter, choklad och konfektyrer 7,210 kg., ärter 911,000 kg., 

fikon 945,616 kg., russin 230,474 kg., vermiceller 1,041,649 kg., ben 278,713 

kg., jernmalm 200,470 kg., apelsiner 324,720 kg., spelkort 56,332 dussin, 

peppar 45,707 kg., bly 304,139 kg., vinsten 269,320 kg., lakrits 2,585 kg., 

tobak 514,817 kg., vindrufvor 77,424 kg., ättika 36,436 kg., lump 67,728 

kg., tvål 9,889 kg., mjöl 213,726 kg., hvete 27,598 kg. 

Kurser. Medelkurserna under året hafva varit: 

Tullinkomsterna för Cadiz' provins uppgingo 1884 till pesetas 5,056,678.34 

och 1883 till pesetas 6,246,232.28. 

Obligatorisk karantän äro underkastade fartyg kommande frän Sierra Leona, 

Persiska viken, Hindostan, Saigon, Kina, Mindanao, Cuba, Vera Cruz, Venezuela 

och Förenta Staterna, Columbia, Uruguayana i Brasilien och Para. 

Fartyg från Mexikanska viken, som komma mellan den 1 maj och 30 

september, betraktas som smittade, men äro för den öfriga delen af året fritagna. 

Konsulatet har i embetsärenden emottagit 215 och expedierat 272 skrifvelser. 

Certifikat och legaliseringar hafva varit 67. 

Tonnageafgiften har i distriktet varit för

465 

eller understigande 1884 med pesetas 381.65. 

I de 3 processer rörande felaktiga manifest, som i min föregående rapport 

omnämnas, utföll domen sålunda att 2 med 3,487.89 pesetas böter frikändes, 

hvaremot 1 med 1,000 pesetas böter förlorade. 

Under året hafva tre fall förekommit: 1 med 1,000 pesetas böter, som 

frikändes, och 1 med 1,000 pesetas böter, som ännu är oafgjordt; det tredje 

fallet gick löst på millioner, enär fartyget, som hitkom med felaktigt manifest, 

hade sockerlast, dock kom detta bötesbelopp genom konsulatets bemedling ej 

att ådömas. Alla ofvannämnda 6 fartyg voro norska. 

Äfven har konsulatet under året varit i tillfälle att biträda 2 svenska far- 

(yg som hade svårigheter med anledning af härvarande karantänsförordning. 

Under året inkommo i lätt haveri norska skonertskeppet »La Platå» och i 

svårare norska skeppet »Pioneer». 

Af skandinaviska undersåtar äro i Cadiz bosatte 8 svenska och i norska, 

i Sevilla 2 norska och i Huelva 6 svenska. 

Barcelona den 22 april 1885. 


C. Segerdahl. 



31

466 



antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 185 om 93,307 tons, 


Sjöfart. 

De särskilda hamnarna inom distriktet besöktes af följande antal fartyg, 

hvarje resa räknad som ett fartyg, nemligen: 

Dessa resor verkstäldes af: 

medan så väl de svenska som de norska segelfartygen gjorde endast en resa 

hvarje. 

Vid jemförelse med förhållandet under föregående år, besöktes hamnarna 

i distriktet af följande antal svenska fartyg:

467 

Bruttofrakten förtjent af svenska fartyg för införda laster under år 1884 

belöper: 

och den beräknade för utförda laster: 

eller tillsammans kronor 1,313,440 mot kronor 1,706,500 år 1883 samt kronor 

1,212,490 år 1882. 

Bruttofrakten förljent af norska fartyg för införda laster under är 1884 

belöper: 


eller tillsammans kronor 2,214,850 mot kronor 2,783,700 år 1883 samt kronor 

2,530,510 år 1882. 

Till alla hamnarna i Barcelona, Bilbao och Cadiz distrikter, hvarest konsularagenter 

finnas anstälde, ankommo under 1884: 

summa svenska fartyg 263 om 135,599 tons mot 

Af norska fartyg ankommo under år 1884:

468 

Bruttofrakten förtjent af svenska fartyg för införda laster under 1884 

belöper: 


eller tillsammans kronor 1,923,090 mot kronor 2,225,820 år 1883 samt 

1,816,130 år 1882. 

Den af norska fartyg förtjenta brottofrakten för införda laster belöper: 


eller tillsammans kronor 3,671,630 år 1884 mot kronor 4,486,650 år 1883 

samt 4,746,760 år 1882. 

Till alla Spaniens hamnar ankommo från utrikes orter och från kolonierna 

följande antal fartyg: 

Fraktfart. 

Den förnämsta fraktsysselsättning hvari svenska och norska fartyg användts 

till och från hamnarna i distriktet har varit: 

Vid importen: 

Med trälaster från Sverige 2 svenska ångare och 26 d:o segelfartyg samt 

30 norska segelfartyg. Med d:o från Norge 3 norska segelfartyg. Med d:o 

från Finland 1 svensk ångare och 4 d:o segelfartyg samt 15 norska segelfartyg. 

Alla dessa till en medelfrakt af frcs 80 och 5 % pr S:t Pet.-Standard. 

Med trälaster från Nord-Amerika 5 svenska och 17 norska segelfartyg, 

till en medelfrakt af £ 3 15 sh. stg pr S:t Pet.-Standard. 

Med klippfisk från Norge 41 norska ångare och 8 d:o segelfartyg, till en 

medelfrakt af pesetas 2 pr 54 kg.

469 

Med sprit från Danzig och Stettin 17 svenska och 3 norska ångare, till 

en medelfrakt af £ 1 10 sh. pr ton. 

Med petroleum, bomull, harts, stäfver etc. från Nord-Amerika 4 svenska 

segelfartyg samt 1 norsk ångare och 10 d:o segelfartyg, till en medelfrakt af 

3 sh. 6 d. pr fat petroleum, J| d. pr ffi bomull, doll. 1.25 pr fat harts och 

doll. 75 pr 1,200 dubbla stäfver. 

Med stenkol, beck etc. från Storbritannien 5 svenska ångare och 1 d:o 

segelfartyg samt 20 norska ångare och 1 d:o segelfartyg, till en medelfrakt af 

13 sh. pr ton. 

Med diverse slags laster från europeiska hamnar 4 svenska och 10 norska 

ångare samt 2 d:o segelfartyg. 

Med guano från Peru 1 norskt segelfartyg. 

Af alla de till Spanien under 1884 importerade varor ankommo: 

623,930 met. tons med inhemska fartyg och 

2,696,480 » » utländska » 

hvilket motsvarar 18.7 9 % under spansk och 81.21 % under främmande 

flagga, mot 18.50 och 81.50 % år 1883, och 18.08 och 81.92 % år 1882. 

Vid exporten: 

Med vin, olja, russin, andra frukter etc. till Sverige, Norge, Tyskland 

och Ryssland 22 svenska ångare och 1 d:o segelfartyg samt 5 norska ångare 

och 1 d:o segelfartyg, till en medelfrakt af £ 1 5 sh. pr ton och 10 %. 

Med apelsiner, russin, vindrufvor, bly, malm och gräs till Storbritannien 

4 svenska ångare samt 32 norska ångare och 4 d:o segelfartyg, till en medelfrakt 

af 1 sh. 6 d. pr låda apelsiner, £ 1 10 sh. pr ton russin, 18 sh. pr 

ton pressadt gräs och 8 sh. pr ton bly och malm. 

Med vin och frukt till Frankrike 20 svenska och 25 norska ångare, till 

en medelfrakt af frcs 25 pr 1,000 liter vin. 

Med vin tiil Syd-Amerika 1 svenskt och 3 norska segelfartyg, till en 

medelfrakt af frcs 25 pr pipa. 

Med salt till Sverige, Norge, Finland och Ryssland 12 svenska segelfartyg 

samt 5 norska ångare och 18 d:o segelfartyg, till en medelfrakt af 20 

öre pr sv. kubikfot till Sverige, kr. 1.10 pr tunna till Norge, rubel 17 pr 

läst till Riga, och med salt till Syd-Amerika 1 svenskt och 2 norska segelfartyg, 

till en medelfrakt af 22 sh. pr ton. 

Af de från Spanien under år 1884 exporterade varor aflastades 814,917 

metr. tons med inhemska och 5,129,236 metr. tons med utländska fartyg, hvilket 

motsvarar 13.71 X under spansk och 86.29 % under främmande flagga, 

mot 14.97 '% och 85.03 % under 1883, 14.02 % och 85.98 % under 1882. 

Import. 

Till de hamnar af detta distrikt, hvarest konsularagenter finnas anstälde, 

importerades af sågadt trävirke, såsom plankor, bräder etc.: 

Från Sverige: 

Från Norge:

Från Finland: 

Från Nord-Amerika: 

470 

Från Österrike-Ungern, Portugal etc.: 

mot: 

Till hamnarna i Bilbao distrikt: 

mot: 

Till hamnarna i Cadiz distrikt: 

mot: 

Importen af allt slags sågadt, hugget och rundadt virke till hela Spanien 

var under år 1884:

471 

Såsom var att förvänta till följd af den stora behållningen af trävaror vid 

början af förlidet år, har importen deraf varit något mindre än under 1883, 

och denna minskning uppstår i virket från Sverige och Finland, hvaraf förbrukningen 

aftagit, medan den årligen tilltager af »spruce» från britiska Nord-Amerika, 

och »pitch pine» från de södra staterna af Förenta Staterna, det förra 

genom dess billiga pris och det senare genom god qvalitet i förening med dess 

qvistfrihet. 

Genom de stora förluster som afskepparne af trälaster i konsignation Iedo 

under år 1883, hafva under det förflutna endast några få ankommit osålda, 

hvilka ernådde ett medelpris af 40 pesetas för tolft 3X9 tums 14 fots furu, 

med rabatt för andra mindre kuranta dimensioner. 

Som de på försök till några af hamnarna i distriktet sända dörrar och 

fönsterluckor ej varit hvarken af de mått eller den modell hvarvid man här 

är van, hafva de ej gifvit anledning till några beställningar, hvarför ej vidare 

import deraf egt rum. 

Af svenskt stångjern och stål kan importen, så väl direkte som pr transit 

från andra länder, uppskattas till omkring 1,500 tons till distriktet. Dess utmärkta 

qvalitet erkännes allmänt, men användes jernet endast till sådana ändamål, 

hvartill det vida billigare, ehuru betydligt sämre inhemska ej är passande. 

Af svenska smältstycken hafva endast några smärre partier införts, emedan 

de ställa sig for dyra. 

Af sprit har ej heller under förlidet år någon direkt import kommit till 

stånd. 

Till hamnarna i distriktet ankommo: 

mot hektoliter 365,200 under år 1883 samt hektoliter 336,000 under år 1882. 

Till Bilbao hektoliter 52,000 under år 1884 och till Cadiz distrikt hektoliter 

89,500 under år 1884, mot hektoliter 82,200 under år 1883 samt hektoliter 

69,700 under år 1882. 

Hela importen till Spanien af sprit och bränvin af alla så väl sjöledes 

som öfver land, var hektoliter 657,650 under år 1884, mot 638,250 under 

år 1883 samt hektoliter 576,790 under år 1882. 

Priset noteras för närvarande i Barcelona pr fat af 516 liter af 35° Cartier 

(88.5 % G-ay-Lussac) i magasin inklusive tullumgiilder (gynnade nationer 

pesetas 23.3 5 pr hektoliter) och kärlet pesetas 360 extrafin tysk, pesetas 340 

prima tysk samt pesetas 325 belgisk och österrikisk, med stora förråd. 

Från den nya fabriken vid Karlshamn importerades sistlidne februari månad 

en laddning till Cadiz och Tarragona, hvilken lärer utfallit af lika god 

qvalitet och styrka som den tyska (39—39.5° Cartier). I Tarragona var redan 

en del af det dit ankomna partiet, 374 fat, försåld på leverans till 235 pese-

472 

tas pr 500 liter med fat, men exklusive tulluuigäldor. Nya partier inväntas 

för lossning i Valencia och Tarragona, hvaraf en del är försåld på leverans. 

Den förnämsta importen af sprit till Barcelona är från Stettin, hvarifrån 

till Spanien ankommit 19,329 fat, innehållande 116,000 hektoliter. 

På leverans har försålts att aflemna på kajen härstädes, pr 500 liter inklusive 

kärlet, för prima af 39—39.5° Cartier, under april til 240 pesetas, 

under maj till 245 pesetas samt under juni till 250 pesetas. Extrafin pesetas 

17—50 högre pris. 

Af klippfisk importerades till hamnarna i Barcelona distrikt under år 1884: 

Från Norge: 

mot: 

Föregående uppgifter äro tagna från fartygens manifest, och för de 

från Frankrike öfver land ankomna qvantiteter enligt jernvägsbolagens räkenskaper. 

Till hamnarna i Bilbao distrikt: 

Från Norge:

mot: 

mot: 

Till hamnarna i Cadiz' distrikt: 

473 

Enligt föregående från konsularagenterna emottsigna uppgifter kan importen 

af klipp- och stockfisk till alla Spaniens hamnar från Norge under för- 

mot kg. 20,934,200 under år 1883, kg. 29,306,400 under år 1882 samt 

kg. 27,668,400 under år 1881. 

I alla Spaniens tullkamrar förtullades under år 1884: 

samt under år 1882 kg. 42,756,000 och under år 1881 kg. 43,099,000. 

Häraf infördes således från Norge omkring 51.7 5 % under år 1884, mot 

50 % år 1883, 68.5 % år 1882 och 64 % år 1881. 

Af den från Norge till hamnarna i Spanien importerade fisken transporterades 

omkring 90 % under norsk flagga år 1884, mot 87.7 % år 1883, 

86 % år 1882 och 83 % år 1881.

474 

Medelpriset hvartill norsk klippfisk i oskadadt tillstånd försålts partivis 

i Barcelona från magasin under sistlidna år har varit 36 pesetas pr 40 kg., 

hvilket motsvarar, med afdrag af tullumgälder och alla lossmngsomkostnader, 

70 pesetas pr 100 kg., mot 75 pesetas under år 1883. 

Förutom fisk och trävaror infördes från Norge direkt till distriktet följande 

norska produkter, nemligen: 160 tons fiskguano, 200 tunnor trän, 15 lådor 

fisklim, 20 lådor öl etc. 

Till Bilbao distrikt: 3,150 tunnor fisktran, 246 tons is, 216 tunnor trän, 

65 lådor spik etc. 

De förnämsta till Spanien importerade varor hafva varit under 

Värdet af hela importen belöpte: 

Tulluppbörden uppgick till: 

pesetas 116,282,622 införsels, transitoriska och extraordinära afgifter, 

pesetas 125,797,872 under år 1884, mot 

pesetas 136,785,800 år 1883, pesetas 136,193,500 år 1882 samt pesetas 

116,560,700 år 1881. 

Export. 

Med direkt bestämmelse till Sverige hafva från de hamnar i distriktet, 

hvarest konsularagenter finnas anstälde, exporterats:

475 

Vin 5,000 hektoliter, olja 500,000 kg., russin 195,000 kg., fikon !> 1,000 

kg. samt smärre partier kork, hasselnötter, fjäder, apelsiner, citroner, potneransskal, 

mandel, vindrufvor etc. samt 12,000 tons salt. 

Till Norge direkte exporterades endast smärre partier vin, olja, russin, 

fikon, fjäder, pomeransskal, vindrufvor etc. samt 11,800 tons salt. 

Indirekt har af dessa artiklar export egt rum till Sverige och Norge, men 

härom har uppgift ej kunnat erhållas. 

Från Bilbao distrikt har ingen export egt rum hvarken till Sverige eller 

Norge, samt från Cadiz endast smärre partier vin och 30 läster salt till Sverige 

och 3,867 läster till Norge. 

De förnämsta artiklar som från Spanien exporterats till utrikes orter voro: 

Värdet af exporten var pesctas 585,305,947 år 1884, mot pesetas 

639,024,468 år 1883. 

Det förflutna året har varit ett i alla afseenden särdeles ogynsamt för de 

Förenade rikenas handel och sjöfart med Spanien; allmänna välståndet har betydligt 

lidit genom de öfversvämningar och jordbäfningar hvaraf landet hemsökts, 

äfvensom genom de öfverdrifna spärrningsåtgärder som vidtogos för att förhindra 

spridningen af kolerafarsoten, hvilken, ehuru lindrig, dock uppträdde i 

några af provinserna.

476 

Handeln och sjöfarten med utlandet äfvensotu den inhemska omsättningen 

paralyserades likaledes genom den karantän som föreskrefs för fartyg kommande, 

icke allenast från utländska såsom smittade eller misstänkta ansedda hamnar, 

utan äfven från spanska, hvarigenom Stor tidsförlust och afbränningar förorsakades 

å de låga frakter som voro gällande. 

Under de fem månaderna från juli till november undergingo 1,328 fartyg 

karantän i de spanska karantansanstalterna. 

Utsigterna för innevarande år äro oroande i sanitärt, merkantilt, ekonomiskt 

och politiskt hänseende, hvarför största varsamhet tillrådes vid inledande 

af affärer med Spanien. 

Innan den nya, sedan den 1 sistlidne januari gällande spanska tullstadgan 

började tillämpas, hystes förhoppning att den, enligt hvad som förespeglades, 

skulle förhindra den mängd trakasserier hvarför skeppsbefälhafvarne voro utsatte, 

men har det sedermera i praktiken visat sig motsatsen. Visst är att de 

enorma böterna, hvilka enligt den föregående stadgan pålades för den minsta 

förseelse, nedsatts till hälften, men tillfaller fortfarande tulltjenstemännen samma 

andel, och som ordalydelserna af föreskrifterna i många fall lemnats lika tvetydiga, 

gifva de anledning till samma arbiträra tolkning som förut. 

Det medgifna fritagandet från visering af spanska konsulatet å manifest 

för fartyg, hvilka transportera laddningar bestående uteslutande af varor hvarå 

alla tullafgifterna ej öfverstiga 50 pesetas pr 1,000 kg., har i många fall 

visat sig illusoriskt derigenom att spanske konsularagenter, antingen af okunnighet 

om gällande föreskrifter eller för att kunna belasta de dryga afgifterna, 

föranleda skeppsbefälhafvarne — som, i allmänhet okunnige om gällande föreskrifter 

och af fruktan att ådraga sig ansvar, låta manifesten upprättas på konsulaten 

— att erlägga obehöriga afgifter. Med svenska och norska fartyg har 

endast ett sådant fall förekommit, hvilket anmälts till Kongl. Maj:ts beskickning 

i Madrid, och har lyckligtvis ingen skeppsbefälhafvare hittills pålagts böter. 

Förbrukningen af den i Frankrike beredda klippfisken, hvars qvalitet nu 

är särdeles god, tilltager ständigt, synnerligast här i Barcelona, och har införsel 

deraf börjat äfven till öfriga hamnar i distriktet. Ännu har den ej kunnat 

minska förbrukningen af den norska i det inre af Catalonien, men konkurrerar 

dermed i sjöstäderna och föranleder en nedsättning i priset genom det billiga 

pris hvartill den utfaller och genom lättheten att när det lönar sig kunna 

mottaga partier med de många franska ångare som ständigt ankomma från Marseille 

och Cette, eller med jernbanan. 

Som handelstraktaten med Danmark ej ratificerats, erlägger klippfisken 

från Island och Färöarna de högre tullumgälderna af pesetas 23.50 pr 100 

kg. Denna är den som mest lider af konkurrensen med den franska. 

Det med Storbritannien afslutade »modus vivendi» har af Cortes godkänts 

och kommer att inom kort sättas i verkställighet, oeh den engelska klippfisken 

komma i åtnjutande af de lägre tullumgälderna, hvilket kommer att menligt 

inverka på förbrukningen af den norska i de södra hamnarna i distriktet. 

Från svenska fartyg hafva endast 4 och från norska 7 rymningar anmälts 

i hamnarna af distriktet, hvarvid de rymde sjömännen ej ertappats. 

På Sverige har ingen sjömansanvisning utstälts under år 1884 och på 

Norge endast 6 för tillsammans kronor 459. 

Vexelkurserna i Barcelona hafva fluktuerat mellan 47.30 d. och 47.55 

d. pr 5 pesetas på London 3 mån. dato, fres 4.90 och 4.95 pr 5 pesetas på 

Paris 8 dag. sigt, varande för närvarande 46.75 d. på London och fres 4.8 9 

på Paris. 

Diskonten 4 och h% årligen.

477 

Konsulatuppbörden för lastafgift uppgick i detta distrikt till: 

Vid hufvudstationen: 

Vid vicekonsulsstationerna: 

hvaraf tillkomma konsulsfonden kronor 7,719.33. 

Dresden, mars 1885. 


C. A. Dahlander. 

Industrien utvecklade sig under det förgångna året normalt, och inom flera 

grenar yppade sig en fortgående efterfrågan efter de bättre qvaliteterna, och 

det ser ut som om den från de bakom oss liggande dåliga åren härflytande 

tendensen att framför allt producera billiga varor började bära frukt. 

Oaktadt de flesta tyska industriartiklar funno god och ökad afsättning, 

lyckades prisen dock i allmänhet icke att stiga. Detta förhållande finner sin 

förklaring i den omåttligt stora konkurrensen. Den tyska industrien, som mer 

och mer söker att taga en framstående del i verldshandeln, såg sig på många 

håll nödsakad att göra eftergifter i pris för att kunna vinna nya afsättningsområden, 

der den ieke-tyska industrien förut varit allenaherskande. Dessa omständigheter 

hade äfven till följd att endast få nya verk anlades och att endast 

undantagsvis några mera betydande utvidgningar företogos af redan bestående 

anläggningar. 

Af stor betydelse för industrien var lagen om arbetarnes sjukförsäkring, 

hvilken trädde i kraft den 1 december 1884; denna lag jemte den redan förut 

gällande olycksfallsförsäkringslagen utgöra vigtiga delar af det program för den 

socialpolitiska lagstiftningen tyska riket för sig uppstält. Den vigtigaste af de 

sociala reformlagarne, den om ålderdomsförsörjning, väntar ännu på sin lösning, 

och torde denna fråga blifva vida svårare för regeringen, enär man saknar den 

erfarenhet att bygga på, som fans då det gälde de båda andra lagarne. Det 

finnes ännu i Tyskland ett ringa antal ålderdomsförsörJDingskassor, som hafva 

någon större erfarenhet; en sådan anstalt af betydenhet är »die Königliche Altersrentenbank». 

Den utveckling denna anstalts affärsverksamhet tagit visar 

tydligt behofvet af att någonting göres för beredande af älderdomsförsäkring åt 

de arbetande klasserna. Under det att antalet försäkringssökande ännu år 1879 

icke var mer än 499 och insättningarna endast utgjorde 207,210 riksmark, visar 

året 1884 ett antal insättare af 2,700 och ett belopp af 1,300,000 riksmark. 

I sparbankerna insattes under året 96,834,650 riksmark i 1,187,260 poster 

och uttogos 83,246,065 riksmark i 6S4,084 poster. Den riksdagen före-

478 

lagda postsparbankslagen skulle visserligen bidraga att än mera utveckla befolkningens 

sparsamhetsanda, genom det ökade antalet insättningsställen, möjligheten 

att öfverföra ett belopp från ett ställe till ett annat o. s. v., men kreditförhållandena 

i orterna torde komma att blifva lidande då insättningarna icke 

längre, såsom hittills till största delen skett, blifva placerade i hypotekslån. 

Af statsbanorna trafikerades under året 2,182 kilometer; inkomsterna visa 

ett tillbakagående i jemförelse med förhållandet år 1883, oaktadt både personoch 

godstrafiken ökades, beroende detta hufvudsakligen på en nedsättning i 

fraktafgifterna, uppgående för de flesta varor till 10 %, för kol och sten anda 

till 20 %. 

Skeppsfarten på Elbe klagade visserligen öfver dåliga frakter, men stora 

qvantiteter varor befordrades och vattenståndet var i allmänhet så gynsamt att 

farkosterna kunde gå med fulla laster. 

Sachsens gynsamma läge och täta befolkning äro naturligtvis af stor fördel 

för jordbruket, enär afnämare för jordbrukets alster finnas på närmaste 

håll och främmande marknader icke behöfva uppsökas. Jordbrukets binäringar, 

såsom qvarnindustrien och sprittillverkningen, njuta äfven godt af detta förhållande. 

Skörden år 1884 var ganska god och måste snarare betecknas såsom 

öfver än under medelskörd. Antalet underhållna kreatur i förhållande till folkmängden 

är vida mindre i Sachsen än medeltalet för hela tyska riket. Orsaken 

dertill är att söka i den stora folkmängdstätheten och deruti att af befolkningen 

endast 23 % egna sig åt jordbruket, men 58 % åt de industriella 

yrkena. De senare måste till stor del fylla sitt bchof af kött från andra 

länder. 

På en qvadratkilometer kommo enligt 1883 års kreatursräkning: 

På 100 invånare kommo deremot: 

Så väl med afseende å produktionen af fossilt bränsle som med afseende å 

tillgodogörandet af malmer o. d. intager Sachsen ett framstående rum bland 

staterna i det Tyska riket. En stor del af landets behof af brännmaterial kan 

tillgodoses genom inhemsk produktion; år 1882 producerades 3,807,848 tonnen 

stenkol och 618,736 tonnen brunkol. Försäljningspriset på stenkol fortfor att 

gå tillbaka under år 1884. 

Kammgarnsspinnerierna och trådfabrikerna ledo under förlidet år af missförhållandet 

mellan priset på råvaran och försäljningspriset; detta senare tvingades 

ner mer och mer för enklare garnsorter, och samtidigt aftog köplusten. 

Först mot slutet af året visade sig någon förbättring, deremot rådde hela tiden 

stark efterfrågan för tvinnadt garn. För tillverkningen af sytråd var den en-

479 

gelska konkurrensen högst menlig; för att icke utträngas frän marknaden sålde 

engelsmännen tråd till produktionskostnaden och derunder. De tyska producenterne 

vände sig till regeringen med framställning om tullskydd för sin vara. 

Regeringen har äfven framlagt ett förslag om en förhöjning af tullen från 70 

till 120 mark, men osäkert är huruvida detta förslag blifver bifallet. 

De fabriker som sysselsatte sig med färgning och appretering hade under 

år 1884 att glädja sig åt liflig efterfrågan. Utförseln till Sverige och Norge 

uppgifves hafva lidit inskränkning genom dervarande lagstiftning mot giftiga 

färgämnen; härvarande producenter, som bestrida att de i sina färger upptaga 

gift i så stora qvantiteter att det kan verka skadligt, hafva flera gånger uttalat 

den önskan, att man i de Förenade rikena ville göra ej blott qvalitativa utan 

äfven qvantitativa analyser. 

Den engelska marknaden är den hufvudsakliga afsättningsorten för den 

sachsiska garfveriindustriens tillverkningar, och efterfrågan der var mer än vanligt 

liflig för större skinn; detta gaf äfven anledning till ökad införsel af saltade 

gödkalfskinn från Stockholm, som utgöra det lämpligaste materialet för 

dylik vara. 

Halmhattstillverkningen led mycket under år 1884 af den starka konkurrensen 

och den deraf förorsakade öfverproduktionen; prisen voro tryckta och 

förtjensten liten. Sverige och Norge torde förse sig från Tyskland med denna 

vara, och deltager Dresden dervid i främsta rummet. Direkta affärer förekomma 

i allmänhet ej, utan uppgöras de flesta affärer genom mellanhänder i 

Hamburg. 

Under första hälften af året arbetade Sachsens jute-industri under gynsamma 

förhållanden, men längre fram inverkade den ökade konkurrensen i förening 

med den fördyrade råvaran skadligt på denna affär; i november och december 

utbjödos så stora qvantiteter att prisen gingo betydligt ned. För de 

nyanlagda fabrikerna ser framtiden hotande ut. 

Sågverken hafva under det förflutna året arbetat med ganska ringa vinst; 

prisfallet är beroende af att för mycket vara funnits i marknaden. Oaktadt 

utsigterna icke äro goda för nästa byggnadssäsong, betalas alltjemt höga pris vid 

skogsköp. Norskt och svenskt trä finner afsättning i Nordtyskland ända till 

Leipzig; sedan den höga tullen införts i Tyskland för hyflad vara hafva isynnerhet 

i Lilbeck hyflerier inrättats för hyfling af svenska bräder. 

För biproduktionen var året 1884 på det hela taget icke gynsamt; prisen 

på humle och korn voro visserligen måttliga, men kornet lemnade i afseende 

å qvaliteten åtskilligt öfrigt att önska, ej heller var tillgången på is tillfredsställande. 

Äfven denna vara har att kämpa med den utländska, konkurrensen, 

i det att mycket öl införes från Bayern och Österrike. 

A. Rosencrantz.

Shanghai den 3 juni 1885. 

480 



Fraktförtjensten för den svenska skeppsfarten inom distriktet under 1884 

uppgick till £ 1,443 = kr. 25,974 och för den norska till omkring kr. 

41,000. Totalbeloppet af bruttoförtjensten för de Förenade rikenas skeppsfart 

på Kina under hela året har alltså varit omkring kr. 66,974. 

Ångfartygsfrakterna från Shanghai till London noterades vid årets början 

£ 2. 2. 6 (pr ton om 40 eng. kub.-fot), stego i slutet af februari till £ 2. 

7. 6, hvilken notering förblef gällande till slutet af juni (tiden för théskeppningarna), 

då £ 2. 17. 6 betingades (endast undantagsvis £ 3. 0. 0). Under 

den återstående delen af året noterades utan förändring £ 2. 15. 0. Årets 

lägsta notering £ 2. 2. 6 var i medlet af januari, dess högsta £ 3. 0. 0 i 

slutet af juni. 

För segelfartyg noterades inga Londonfrakter ända till i början af augusti, 

då £ 2. 0. 0 (pr ton om 50 eng. kub.-fot) af de första segelfartygen härifrån 

betingades. Denna notering, under senare hälften af året endast nominel till 

följd af få eller inga segelfartygs ankomst hit med anledning af kriget mellan 

Frankrike och Kina, förblef utan ändring till årets slut. 

New-Torkfrakterna för ångfartyg noterades i medlet af februari till £ 2. 

10. 0 (pr ton om 40 eng. kub.-fot) utan ändring till medlet af maj, då £ 2. 

17. 6 kunde erhållas, dock blott tillfälligtvis. Redan före juni månads ingång 

sjönko de till £ 2. 10. 0, hvilken notering förblef gällande till medlet af november, 

då endast £ 2. 0. 0 kunde erhållas. I medlet af december befraktades 

till £ 2. 5. 0, och i slutet af samma månad återgick man till årets 

första notering, £ 2. 10. 0. 

För segelfartyg (i öfrigt med ringa efterfrågan) betingades uti januari 

£ 1. 15. 0 (pr ton om 40 eng. kub.-fot). I slutet af april erbjöds dylik 

frakt till £ 1. 14. 0 utan att kunna erhållas, hvarefter några noteringar icke 

vidare förekommo. 

Thémarknaden i Hankow för år 1884 öppnades den 10 maj (2 dagar 

tidigare än under föregående år), oeh den 17 samma månad afgick den första 

ångaren (»Glenogle», 2,000 tons), direkt för London, med c:a 4,000,000 lbs 

= 30,000 piculs svart thé (stipulerad frakt £ 5. 0. 0 pr ton measurement 

= £ 26,500). Den 20 samma månad afgick den andra ångbåten med cirka 

24,200 piculs (befraktad till £ 3. 0. 0 pr ton measurement). Till den 5 

juli afskeppades från Hankow direkt för London 14 ångare med tillsammans 

37,700,000 lbs = 283,500 piculs. Hela fraktförtjensten för nämnde 14 ångare 

uppgick till cirka £ 144,000 = kr. 2,592,000. Till Odessa afgick från

481 

Hankow den första ångaren den 21 maj med 1,600,000 lbs = 12,000 piculs, 

och skeppades upp till 12 juli 6 ångbåtar (direkt för Odessa) med tillsammans 

11,600,000 lbs = 87,300 piculs, allt svart thé. Hela afskeppningen under 

56 dagar kan alltså anslås till c:a 370,800 piculs, lemnande en fraktförtjenst 

af c:a £ 200,000 (efter en medelfrakt af £ 2. 15. 0). Den här uppgifna 

fraktförtjensten har endast approximativt kunnat angifvas, då frakterna 

till London allena med bestämdhet äro kända; Odessafrakterna deremot variera 

ej obetydligt, och de i Hankow för nämnda hamn befraktade ångare, vanligen 

uteslutande ryska, hvilkas certepartier äro uppgjorda i Ryssland, intaga, förutom 

den jemförelsevis ringa qvantiteten thé, en del kasserad rysk krigsmateriel, 

utslitna maskiner, invalider o. s. v. I afseende å qvaliteten var årets skeppning 

vida öfverlägsen den under 1883, och då en temligen stark köplust redan 

från thémarknadens öppnande visade sig, erhöllo de kinesiska säljarne ungefär 

samma priser som under 1882 och 1883 kunnat betingas, eller Hk.Tls 47 a 

48 (endast för de finaste thésortema) pr picul. Till de ofvan anförde 20 ångbåtarne 

(för London och Odessa) böra ytterligare läggas 2 för Nieolaievsk, 

bärande c:a 7,200 piculs svart thé, hvadan totalskeppningen från Hankow 

under thésäsongen 1884, pr 22 ångare, utgör 378,000 piculs. Utskeppningen 

af svart thé från Hankow (endast s. k. »Hankow Tea» från Hankowdistriktet, 

med uteslutande af reexporten af det från Kiukiang och Wuhu på thémarknaden 

i Hankow under säsongen införda thé) utgjorde direkt för London piculs 

184,000, direkt för Odessa piculs 75,600 samt direkt för Nieolaievsk piculs 

7,200, eller tillsammans piculs 266,800 för utlandet, hvartill komma piculs 

226,200 för Shanghai för reexport till främmande länder, eller i allt piculs 

493,000. Exporten af svart thé från hela Kina under 1884 var piculs 1,564,452 

(emot 1,571,092 piculs 1883). 

I Shanghai noterades kolfrakterna för Nagasaki (för segelfartyg »Nagasaki 

and back») till Mex. doll. 1.50 under januari, stego i februari till doll. 1.65 å 

1.85 (undantagsvis ända till doll. 2.00), voro under mars doll. 1.80 å 1.90 

och i april doll. 1.90 ä 2.00 samt varierade under maj månad från doll. 1.80 

till 2.00; under juni noterades doll. 1.80. I början af juli befraktades till 

doll. 1.90, men under senare hälften af månaden kunde endast doll. 1.20 å 1.30 

erhållas; i augusti var doll. 1.50 fast notering och i september erhölls doll. 

1.60 ä 1.70; hela oktober var noteringen doll. 1.75 oförändrad, äfvensom doll. 

1.80 förblef gällande under november; i december, som började med en notering 

af doll. 1.80, kunde endast doll. 1.60 inom kort erhållas, och året slutade 

med en befraktning till doll. 1.5 0. 

Keelungfrakterna (likaledes kol för Shanghai i små segelfartyg) betingade 

i januari doll. 1.60 ä 1.75 (dock utan egentlig efterfrågan), i februari doll. 

1.70, som förblef gällande notering under mars månad; i april befraktades till 

doll. 1.90 och i maj till doll. 2.00, äfvensom i juni, juli, augusti; från denna 

tid upphörde vidare notering till följd af fransmännens besättande af Formosa 

och hamnarnas blockering. Kolen från Nagasaki (Takasima grufva) äro till qvalitet 

bättre än de från Keelung exporterade. De förra betaltes vid årets början 

med Taels 4.00 pr ton (ex ship), då deremot de senare endast betingade 

Tis 3.76. Vid slutet af mars noterades för Nagasakikol Tis 4.7 5, då deremot 

Keelungkolen endast med svårighet kunde finna köpare till Tis 3.40. I juli 

steg efterfrågan å Nagasakikol (med anledning af de förstärkta eskadrarnes ankomst 

till den kinesiska kusten), så att Tis 5.00 med lättbet kunde erhållas. 

Keelungkolen hade vid denna tidpunkt fallit till Tis 2.6 0, dock med ringa 

efterfrågan. I augusti, då redan krigsoperationerna delvis börjat, blef efterfrågan 

på kol så stor, att, sedan lagren af Nagasakikol nästan blifvit uttömda, 


482 

Keelungkolen å härvarande upplag funno stark afsättning till Tis 4.00, 4.2S 

och 4.35, hvilket pris några dagar före franska flottans ankomst till Keelung 

steg till den hittills oerhörda siffran Tis 4.50 pr ton. 

För traden Chefoo—Swatow (segelfartyg med last af bönor, ärter och 

oljekakor) befraktades i Shanghai under januari månad till mex. doll. 0.10 pr 

picul, i februari 12 å 13 cents, mars och april 18 cents, maj och juni 15 cents, 

juli, augusti, september, oktober, november och december 12 cents. Befraktningarna 

på traden Newchwang—Södra hamnarna (likaledes små segelfartyg 

förande bönor, ärter och oljekakor) noterades i mars (vid Newchwanghamnens 

öppnande) till 25 cents pr picul, i april 20 cents (undantagsvis 22 cents), i 

maj 19 cents, i juni 15 cents, i juli 17 cents, i augusti 18 cents, i september 

16 cents, i oktober 19 cents och i november intill den 15 (då sjöfarten på 

Newchwang upphörde för året) 20 cents. 

Kurserna å Shanghai-Taels och Mexican-dollars hafva under 1884 i 

Shanghai varit för å-vista-vexlar på London efter sista noteriDgen för hvarje 

engelsk post (2:ne gånger i månaden): 

Årets högsta notering af Taels var 5 sh. 2 d. (den 2 januari), den lägsta 

4 sh. 9 5 /s d. (den 17 december), och medelnoteringen 5 sh. (emot 5 sh. 0 7 /s d. 

under 1883); Mexieanska dollars stodo högst till Taels 74.8.7 pr doll. 100 

(den 5 november) och lägst till Taels 72.2 (den 27 februari), och var medelnoteringen 

dera Shanghai Taels 73.2.4. Aret började med en notering af 5 sh. 

2 d. och Taels 72.7.0 samt slöts med 4 sh. 9 5 /8 d. och Taels 74.0.7. 

Härvarande utländska bankers utlåningsränta var oförändrad under hela 

året till 8 %. 

Till Shanghai infördes under 1884 piculs 310,000 stång- och spikjern till 

ett sammanlagdt tullvärde af Hk.Tls 576,700 = kr. 2,883,500 (emot 343,000 

piculs, tullvärde Hk.Tls 632,000 = kr. 3,160,000 under 1883), understigande 

med ungefär 10 % importen under föregående år. Af det ofvan angifna totalbeloppet, 

piculs 310,000, voro piculs 55,700 stångjern och piculs 254,300 

spikjern. Införseln af stål, utgörande under 1883 piculs 43,000, tullvärde 

Hk.Tls 116,000 = kr. 580,000, nedgick under 1884 till piculs 20,614, tullvärde 

Hk.Tls 55,658 = kr. 278,290, eller med öfver 52 % understigande 

föregående års import. Hela införseln af dessa artiklar från främmande länder 

(äfvensom Honkong) kan, med afdrag af reexporten till utrikes ort, anslås till 

c:a 321,600 piculs till ett tullvärde af Hk.-Tls 614,858 = kr. 3,074,290, 

emot 377,000 piculs till ett tullvärde af Hk.Tls 718,000 = kr. 3,590,000 

under 1883. Hvad beträffar reexporten från Shanghai till de kinesiska ham-

483 

narna af ofvan anförda trenne artiklar, så framgår densamma af nedanstående 

tabell: 

Importen till hela Kina af utländskt stål ocli jern under 1884 uppgick 

till c:a piculs 843,500 jern och piculs 36,000 stål, eller tillsammans piculs 

879,500, till ett sammanlagdt tullvärde af Hk.Tls 1,483,000 = kr. 7,415,000 

(emot 818,000 piculs jern och 54,000 piculs stål, tillsammans piculs 872,000, 

tullvärde Hk.Tls 1,485,000 = kr. 7,425,000 under 1883). 

Prisnoteringarna af stål och jern i Shanghai under 1884 voro: 

1 pieul = 133 1/3 avdp. lbs = 60.47 kilogr. 

1 J> =100 catties; 1 tub (steel) = 84 catties. 

1 Hk.Tls = ungef. 5 kronor; 1 Mex. doll. = ungef. 3.20 kronor. 

Importen af tändstickor har under 1884 (till samtliga traktathamnarna i 

Kina) uppgått till 1,198,912 gross till ett tullvärde af Hk.Tls 717,432 = kr. 

3,587,160 emot 1,371,698 gross och Hk.Tls 602,023 = kr. 3,010,110 under 

1883, utvisande således en minskning af 172,786 gross, men deremot en ökning 

i tullvärde af Hk.Tls 115,409. Medelvärdet pr gross var Hk.Tls 0.5.8.9 

emot Hk.Tls 0.4.4.8 för 1883. 

Till Shanghai infördes under 1884 gross 384,000 tändstickor af trä till 

ett tullvärde af Hk.Tls 149,500 = kr. 747,500, samt 1,000 gross tändstickor 

af vax till ett tullvärde af Hk.Tls 900 = kr. 4,500 (emot 630,280 gross trätändstickor, 

Hk.Tls 173,491 = kr. 867,455, och 5,350 gross vaxtändstickor, 

Hk.Tls 7,823 = kr. 39,115, under 1883), utvisande alltså en minskning af 

ungefär 40 % för trätändstickor och c:a 21 % för vaxtändstickor. Medelvärdet 

af importen af trätändstickor var således Hk.Tls 0.3.8.9, svarande till 

Hk.Tls 19.4 5 pr kista om 50 gross; föregående års medelvärde var Hk.Tls 

0.2.7.5, motsvarande Hk.Tls 13.75 pr kista. Af de ofvan anförda 384,000 

gross (tändstickor af trä) utgöra c:a 40 % svenska tändstickor, 40 % österrikiska 

och 20 % belgiska, japanska etc; fördelade uti de här begagnade sorterna 

utgöra 40 % s. k. Saloon, 20 % Safety, 30 % Paraffine och 10 % 

Sulphuric. 

Totalinförseln af trävaror till Kina (Timber of all kind), hvilken redan 

under 1883 visat en betydlig nedgång, i det att endast Hk.Tls 753,912 =

484 

kr. 3,769,560 angåfvos såsom värdet af nämnda års import, har under 1884 

ytterligare sjunkit och utgjorde enligt »I. M. Customs Return of Trade» endast 

Hk.Tls 355,165 = kr. 1,775,825, till och med understigande värdet af trävaruinförseln 

under 1875 (Hk.Tls 389,139 = kr. 1,945,695). Den högsta 

siffran, hittills ernådd, var Hk.Tls 974,142 = kr. 4,870,710 under 1882. 

Nedanstående tabell utvisar värdet af trävaruimporten under de sist förflutna 

tio åren: 

Det norska exportölet anses under 1884 hafva vunnit mindre afsättning 

än under 1883, eller endast 1,000 kistor. Priset dera har varit utan förändring 

(c:a Hk.Tls 2.75). Af det danska, från Tuborgs bryggeri, hvilket 

betingar Hk.Tls 5.00 pr kista, konsumerades c:a 900 kistor. Af österrikiskt 

öl uppnådde importen endast c:a 60 kistor, och då hela årets införsel af öl 

varit 11,500 kistor, hvaraf engelskt öl c:a 2,500 kistor, torde antalet af kistor 

innehållande tyskt öl kunna anslås till ungefär 7,000. Den under 1884 här 

angifna minskningen i ölimporten torde hafva sin grund deruti, att lagret från 

föregående år ej varit obetydligt samt att man först efter dettas realiserande 

och sedermera endast i mån af behof, till följd af krigsoperationerna, velat 

gifva order till de utländska exportörerna. 

Kinas direkta handelsomsättning med utlandet uppgår under 1884 enligt 

tullverkets uppgifter till ett totalvärde af Hk.Tls 139,908,438 = kr. 699,542,190 

emot Hk.Tls 143,765,395 = kr. 713,876,975 under 1883, understigande alltså 

med nära 4 millioner Hk.Tls värdet af foregående års handelsomsättning och 

endast obetydligt öfverstigande den redan under 1878 angifna låga summan af 

c:a 138 millioner Hk.Tls. Värdet af nettoimporten utgjorde under 1884 Hk.Tls 

72,760,758 = kr. 363,803,790 och värdet af exporten Hk.Tls 67,147,680 

= kr. 335,738,400 (emot respektive Hk.Tls 73,567,702 = kr. 367,838,510 

för export under 1883). Till utlandet reexporterades under 1884 från samtliga 

Kinas hamnar utländska varor till ett sammanlagdt värde af Hk.Tls 

1,569,524 = kr. 7,847,620 (deraf från Shanghai allena, hufvudsakligen till 

Japan, Hk.Tls 1,392,883 = kr. 6,964,425) emot Hk.Tls 1,386,436 = kr. 

6,932,180 

1883. 

(deraf till Japan Hk.Tls 1,142,455 = kr. 5,712,275) under 

Omsättningsvärdet af kustfarten under 1884 visar for utklareringar Hk.Tls 

124,250,075 samt för inklareringar Hk.Tls 140,491,031, eller då medelvärdet 

tages Hk.Tls 132,370,553 = kr. 661,352,765 (emot utkl. Hk.Tls 121,221,824 

och inkl. Hk.Tls 138,327,216, medelvärde Hk.Tls 129,774,520 = kr. 648,872,600 

under 1883). Lägges som vanligt till denna kustfart théexporten för Byssland 

och Sibirien (förd till Tientsin från théhamnarna och derifrån öfver land via 

Kiachta), uppgående för 1884. till ett värde af Hk.Tls 3,739,667 = kr. 

18,698,335 (emot Hk.Tls 3,665,397 = kr. 18,326,985 för 1883), så blifver 

totalvärdet af handelsomsättningen i de kinesiska hamnarna, genom den utland-

485 

ska och den kinesiska skeppsfarten under året, Hk.Tls 280,727,230 = kr. 

1,403,686,150, nemligen: 

Direkt införsel från främmande länder (recxport 

emot Hk.Tls 279,978,184 = kr. 1,399,890,920 under 1883. 

Inkomsterna från det kinesiska tullverket, hvilka under 1883 uppgingo 

till Hk.Tls 13,286,757 = kr. 66,433,785, hafva under 1884 varit något 

högre, utgörande Hk.Tls 13,510,712 = kr. 67,553,560. Denna summa fördelar 

sig: 

Hvad Shanghai särskildt beträffar, visar sig tullinkomsten föga öfverstigande 

föregående års, nemligen för 1884 Hk.Tls 3,667,695 = kr. 18,338,975, 

emot Hk.Tls 3,651,120 = kr. 18,255,600, eller en ökning af endast Hk.Tls 

16,575 = kr. 82,875, motsvarande icke fullt 1/2 %. Man skulle emellertid 

kunna af den om också ringa ökningen af tullinkomsterna för hela Kina under 

1884, jemförd med 1883, antaga att affärsställningen något förbättrat sig, 

oaktadt de under året pågående krigsoperationerna mellan Frankrike och Kina. 

Så är dock ingalunda förhållandet. Den skenbara höjningen i importen af 

flera artiklar, som framkallat högre afgifter och delvis tillåtit tullinkomsterna 

att icke, såsom antagligt var, följa de föregående årens nedgående, har sin 

grund deruti, att i början af året stora beställningar utgingo för de kinesiska 

arméernas behof* och att en stor del af landtbefolkningen, som dragit sig tillbaka 

från städerna till det inre, medfört ej obetydliga förråd. Till en viss 

grad hafva krigsförhållandena medfört en önskvärd förändring i affärsverksamheten, 

för så vidt att de betydliga lagren, som nästan i alla de kinesiska hamnarna 

vid årets början befunnos hopade, blifvit så småningom afsatta utan att, 

såsom förut egt rum, genast åter fyllas af i konsignation begärda och hitsända 

varor af alla slag, hvarigenom en ständig prisnedsättning vanligen varit den 

oundvikliga följden. I det hela har dock året varit dåligt, ehuru man vid de 

i juli misslyckade fredsunderhandlingarna mellan de franske och kinesiske befullmäktigade 

hade anledning befara ej obetydliga förluster. 

Théexporten under 1884 från hela Kina visar 2,016,218 piculs till ett 

tullvärde af Hk.Tls 29,055,142 = kr. 145,275,710, emot piculs 1,987,324, 

Hk.Tls 32,174,015 = kr. 160,870,075 under 1883, utvisande sålunda en ökning 

af nära 1 1/2 % i qvantitet och en minskning af 11 % i tuilvärde. 

* För tält till de kinesiska armékårerna.

486 

De olika thésorterna fördela sig som följer: 

Thésorternas fördelning på de olika destinationsorterna var följande: 

I afseende å utförselmängd visar alltså 1884 års théexport föga eller ingen 

skilnad (endast 28,894 piculs mera), jemförd med 1883 års, hvaremot den 

skördade qvaliteten varit något bättre än 1882 års och vida öfver 1883 års 

produktion. Skörden anses öfver hufvud jemngod, och ehuru det höga priset 

af Hk.Tls 51 (för de dyraste sorterna) ej kunde betingas, då årets högsta pris 

ej öfversteg Hk.Tls 48, så kan dock det ernådda medelpriset anses ungefär 

detsamma som under föregående år. Priserna varierade mellan Hk.Tls 10 för 

de billigaste thésorterna och Hk.Tls 48 för de dyraste. Exporten af svart 

thé har, såsom ofvan blifvit anfördt, något understigit, oeh utförseln af grönt 

thé något öfverstigit den för 1883 uppgifna. Detta förhållande anses dock ej 

härröra från en olikhet i skördemängden, utan endast från en tillfällig mindre 

tillförsel till marknaderna. 

Affärerna i svart thé utföllo så till vida någorlunda väl, att, oaktadt den 

första från Hankow till London ankomna théladdningen med betydlig förlust 

måste försäljas, man ändock på det hela taget kunde uppnå full ersättning för 

de i dessa spekulationer nedlagda kapital, dock utan ringaste vinst, hvilket 

ieke varit förhållandet under föregående åren. 

Grönt thé, hvarå priserna varierade mellan Hk.Tls 10 och 30 pr picul 

och hvaraf skörden anses hafva varit mera än tillfredsställande, har lemnat en

487 

nettovinst af 10 k 15 %, hvarför ock de amerikanska handelsfirmorna torde 

hafva gjort särdeles goda affärer i denna exportartikel. 

Exporten af silke (alla slag), som under 1883 utvisade 107,158 piculs, 

tullvärde Hk.Tls 23,937,896 = kr. 119,689,480, uppgår visserligen till nära 

9,000 pieuls mera i utförselmängd, nemligen piculs 116,434, men understiger 

deremot i tullvärde med omkring Hk.Tls 750,000 = kr. 3,750,000, eller 

Hk.Tls 23,182,341 = kr. 115,911,755, för 1884, utgörande alltså en ökning 

af nära 9 % i export och en minskning af mera än 3 % i tullvärde. Af 

huvudbeståndsdelen råsilke (raw and thrown silk) exporterades 61,140 piculs, 

Hk.Tls 15,847,212 = kr. 79,236,060, äfvensom af s. k. re/use silk utförseln 

angifves till 35,002 piculs, Hk.Tls 1,730,241 = kr. 8,651,205. 

Den exporterade qvantiteten silke under skördeåret 1884'—1885 (campagne) 

anslås till c:a 57,000 balar och den till Shanghai nedförda qvantiteten silke 

skulle under nämnda säsong utgjort c:a 60,000 balar, hvadan den vid slutet 

af campagnen (den 31 maj 1885) osålda stock torde blifva c:a 3,000 balar. 

Priserna hafva, till följd af jemförelsevis ringa efterfrågan från Europa vid 

skördeårets början, ej obetydligt fallit och anslås öfver hufvud till 10 å 15 % 

under desamma betingade för 1883—1884 års säsong. Denna prisnedsättning 

har sin grund deruti, att moderna i Paris, London (och i Europa i allmänhet) 

mera framkallat efterfrågan å s. k. fasonneradt siden, hvartill företrädesvis det 

italienska, franska, japanska m. fl. silket begagnas, då deremot för det s. k. 

»Soie unie» (släta sidentyger) den kinesiska råvaran snart sagdt uteslutande 

finner afsättning. 

Af de i rapporten för 1883 anförda, i Shanghai befintliga 4 silkesspinnerierna 

hafva under året tvenne (1 engelskt och 1 kinesiskt) nedlagt sin verksamhet, 

hvartill den närmaste orsaken torde vara att söka uti för dyra anläggningskostnader, 

äfvensom de redan omnämnda svårigheterna från kinesisk sida 

vid uppköpet af kokonger. Sannolikt torde äfven vara, att det andra engelska 

spinneriet inom kort måste inställa sitt arbete, och det skulle sålunda endast 

återstå det äldsta och först anlagda (det amerikanska), hvilket från en ringa 

början långsamt men säkert utvecklat sig till sin nuvarande ganska vidtomfattande 

verksamhet. 

Bomull. Ehuru odlingen häraf nästan uteslutande är afsedd för den inhemska 

förbrukningen, har dock den fråu Shanghai under 1884 till utlandet 

exporterade qvantiteten nått den betydliga siffran af 67,583 piculs (deruti dock 

inberäknade piculs 13,801 till Hongkong), till ett tullvärde af Hk.Tls 776,504. 

Planteringen af bomull i Kina, som efter senaste efterforskningar går 

tillbaka till ungefär 2,000 år före Kristi födelse, synes dock ej hafva blifvit 

nogare känd förr än c:a 700 år senare, eller omkring 1364, och vid denna 

tidpunkt isynnerhet uppmuntrad i provinserna Chekiang, Kiangnan, Kiangsi, 

Hupeh, Hunan och Fukien. Det är äfven vid nämnde tid som de första bomullsplantorna 

visade sig i omgifningarna af Shanghai, särskildt i distriktet Wuni-ching. 

Den vidare utbredningen af bomullsplanteringen i Kina är föga känd; 

dock så mycket är säkert, att densamma framskred ganska snabbt och att den 

numera upptager en betydligt större area än någon af de andra i Kina producerade 

artiklarne, äfvensom det vill synas antagligt, att det finnes ingen af 

Kinas 18 provinser som icke numera i viss mån deltager i denna odling. 

De förnämsta bomullproducerande provinserna äro i dag Kwangtung, Chekiang 

och Kiangsu (Shanghai), af hvilka den senare är den mest ansedda för 

så väl produktionens qvalitet som qvantitet. I närheten af Shanghai utgör bomullsodlingen 

den hufvudsakliga och mest inbringande sysselsättningen. 

Vanligen tagas bomullsskördarna sedan man i april eller maj redan er-

488 

hållit en kornskörd eller, såsom fallet Sr på somliga ställen, en bönskörd. På 

några fä platser sås bomullen tidigare på året, och lemnar derefter tillfälle till 

en ytterligare skörd af någon skidfrukt. Jorden omkring och i närheten af 

Shanghai lämpar sig särdeles väl för denna plantering, då densamma hufvudsakligen 

består af med obetydligt sand blandad alluvium. 

De provinser, som frambringa bomull utöfver den nödvändiga förbrukningen 

inom distrikten, äro: Pechili (Tientsin), Anhwei (Wuhu), Kiangsu (Shanghai), 

Chekiang (Ningpoo); dock äro af dessa de förnämsta i export de båda sistnämnda. 

Till nästan hela södra Kina importeras ifrån Shanghai, Ningpoo och 

Tientsin högst betydliga qvantiteter af bomull, och det torde vara mer än antagligt, 

för så vidt det är tillåtet att döma af den uråldriga odlingsmetoden, 

hvilken i Shangbaidistriktet följes, att denna kultur, i likhet med silke- och 

théodlingarna i Kina, icke allenast skulle kunna så uppdrifvas, att skördarna 

kunde blifva fullt tillräckliga för den inhemska förbrukningen, utan äfven lemna 

ett betydligt öfverskott för en lönande export. 

Nedanstående tabeller utvisa exporten af bomull från Shanghai under 

senaste 10 åren: 

Till utlandet. 

Till Hongkong. 

Till kinesiska hamnar.

489 

Af de ofVan anförda siffrorna framgår, att medelvärdet, som under 1875 

uppgick till c:a 1074 Hk.Tls, under 1884 nått e:a 1173 Hk.Tls pr picul. 

Det största exportåret var 1880, då omkring 527,000 piculs bomull utfördes 

från Shanghai till ett tullvärde af nära 57, millioner Hk.Tls (= 277, mi H- kr). 

Då bomullsodlingen vid européernas ankomst i större mängd, eller i slutet 

af 1850-talet, var långt framskriden, kunde man antaga, att frågan om spinneriers 

och väfveriers anläggande ej skulle länge uteblifva. Saken diskuterades 

dock under lång tid, och först för ungefär 5 år sedan bildades ett uteslutande 

kinesiskt bolag, hvilket erhållit särskilda privilegier af regeringen (monopol å 

anläggning af väfverier med utländska maskiner); kapitalet, som inom kort fulltecknades, 

inbetalades genast, och man erhöll från Amerika nödiga maskiner 

samt en sakkunnig man. Emellertid förvaltades affären så illa, att då maskinerna 

anlände till Shanghai, desamma insattes uti magasiner, der de fortfarande 

qvarligga. Ett nytt försök i samma riktning gjordes kort derefter. Här var 

doek endast frågan om anläggning af ett spinneri, och ett kompani bildades 

med så väl utländska som kinesiska kapitaler. Efter fulländad teckning inbetalades 

första fjerdeparten, men det nya kompaniet mötte ett sådant motstånd 

från det förra (hvilket dock ej arbetade), att detsamma såg sig tvunget uppgifva 

hela företaget, och de insatta penningarna återbetalades till subskribenterna. 

Något vidare försök i denna riktning har sedermera icke gjorts. 

Anmärkas bör, att uppgifter om de genom de s. k. djunkarna transporterade 

bomullsqvantiteterna fullständigt saknas. Denna export, som från Ningpoo 

är betydlig och på senare år från Shanghai äfvenledes börjat bedrifvas i stor 

skala, har ingen egentlig kontroll. Den verkliga omsättningen af bomull inom 

de kinesiska hamnarna är alltså vida större än de ofvan angifna tabellerna 

utvisa, och då af tullverkets statistiska meddelanden framgår, att under 1884 

införts till Kina från utlandet bomullstyger (alla slag) till ett värde af Hk.Tls 

16,557,084 = kr. 82,785,420, så är tillräckligt bevis lemnadt på den låga 

ståndpunkt, på hvilken denna del af statsrikedomen ännu befinner sig. 

Utom den sålunda anförda importen af bomullstyger har äfvenledes under 

året införts bomullsgarn och tråd till ett värde af Hk.Tls 5,584,138 = kr. 

27,920,640. Dessa artiklar sändas efter ankomsten till Kina till det inre af 

landet för att begagnas vid de inhemska väfverierna, och man ser således, om 

hela den kinesiska befolkningen uppskattas till den låga siffran af 300 millioner 

menniskor, huru utländska bomullsartiklar hittills icke hafva kunnat annat än 

i ringa mån uttränga landets egen industri och produktion. 

Sockerexporten under 1884 angifver: 

utvisande i jemförelse med 1883 års export, om årets hela utförsel sammanslås: 

en ökning af piculs 197,935, men deremot en ringa skilnad i tullvärde, uppgående 

endast till Hk.Tls 59,216 = kr. 296,080. 

Medelvärdet för årets export visar sålunda ett ej obetydligt nedgående, 

hvilket i öfrigt allt sedan 1880 varit fallet, såsom af följande tabell närmare ses:

490 

eller nära 22 % för hvitt socker och nära 23 % för brunt. 

Den förnämsta exporthamnen for hvitt socker är Swatow och för brunt 

socker Takow (Formosa). Största delen af sockerexporten från Swatow går 

till Hongkong, hvarifrån den vidare befordras till Europa. Den ofvan anförda 

ärliga prisncdsättningen å hvitt socker torde hafva sin grund uti den mer och 

mer i Europa tilltagande odlingen af hvitbetor, hvilken utöfvat en ej obetydlig 

minskning af de till Hongkong-firmorna från Europa utgående orderna, för 

så vidt ej betydliga reduktioner i priserna kunde erhållas. Emellertid bör ej 

lemnas obemärkt, att den i Swatow-distrikterna låga arbetskostnaden dock borde 

tillåta en lönande konkurrens, om man ej hade att taga i beräkning den på 

flera mellanhänder nödvändiga fördelningen af dryga summor såsom kommisionsarvoden. 

Senare års ansträngningar utgå dock derpå, att så småningom lösgöra 

sig från dessa af gammal häfd inrotade och för denna affärsgren mycket 

hinderliga missbruk. 

Af brunt socker exporterades från Takow största delen af årets skörd till 

Japan (c:a 422,424 piculs eller nära hälften af hela utförseln från nämnda 

hamn). Samma grund, som ofvan anförta för prisfallet på hvitt socker, har äfven 

här sin tillämpning, ehuru vid en så stor export till Japan (c:a J /5 af hela 

den kinesiska produktionen af brunt socker) man kunnat vara böjd att antaga 

det en jemforelsevis fast hållning på marknaden bort vara att emotse. Troligen 

har dock det under förra hälften af 1884 fruktade krigsutbrottet mellan Frankrike 

och Kina i väsentlig mån bidragit till en snabb försäljning från producenternas 

sida, en sak som tydligen framgår af de till juli månad ovanligt höga 

exportsiffrorna. Såsom en följd af den ständiga försämringen af denna kultur 

hafva en mängd sockerplantager upphört, och man uppskattar redan 1885 års 

skörd (i Takow-distrikten) till endast — och möjligen högst — /3 af densamma 

för 1884. De sedvanliga förskotten från de stora inköpsfirmorna hafva 

ock i betänklig grad inskränkts. 

Ö/riga artiklar (Sundries) af den utländska exporten utvisa under 1884 

ett tullvärde af Hk.Tls 11,049,909 = kr. 55,249,545, öfverstigande med c:a 

7 1 /, % den för 1883 angifna summan af Hk.Tls 10,283,810 = kr 51,419,050. 

Af specialartiklarne halmflätor, beredda och oberedda hudar utfördes: 

under 1884: 

emot 1883: 

utvisande en högst betydlig tillväxt i så väl utförselns qvantitet som värde. 

Från Shanghai exporterades under 1884 ungefär 77,000 piculs oberedda 

hudar, öfverstigande alltså med 40 % föregående års redan höga export-siffra. 

Fördelningen af denna export på de olika länderna var såsom följer:

491 

Priserna ä denna vara hafva ej under året varierat betydligt, och ungefär 

samma medelpris som under 1883 angifvits, eller Shanghai Taels 13 a 

14, kan under 1884 anses hafva varit gällande. Största delen af exporten till 

Österrike (Triest) och Italien sändes härifrån till Hongkong, hvarifrån den med 

de österrikiska Lloyd-ångarne derefter befordras direkte till Triest. Härifrån 

afsändes det för Italien afsedda qvantum öfver Venedig till destinationsorten, 

vanligen Grenova. Denna pr nämnda linie transporterade qvantitet uppgick under 

1884 till nära 14,000 piculs. 

Handelsomsättningen med främmande länder uppgick, såsom redan är anfördt, 

till Hk.Tls 139,908,438; den deremot svarande skeppsfarten representerades 

af 4,783 fartyg, ankomna från och afgångna till utländska hamnar med 

en sammanlagd drägtighet af 4,138,965 tons; hela skeppsfarten på samtliga 

traktathamnar, som under året transporterat ett varuvärde af nära 260 millioner 

Hk.Tls., eller ungefär 1,300 millioner kr., utgjordes af 23,755 klareringar 

om 18,806,788 tons, emot 5,169 fartyg, tons 4,029,840, varuvärde 280 

millioner Hk.Tls.= 1 4 /10 milliard, med 23,863 klareringar om 17,589,914 

tons under 1883. 

Årets skeppsfart visar alltså en minskning af 108 klareringar, men deremot 

den betydliga ökningen af tons 1,216,874, då densamma för 1883 angaf 

en minskning af 866 klareringar och en ökning af 201,062 tons. 

Ångfartygens antal har under 1884 ökats med 256 äfvensom tontalet med 

ej mindre än 1,443,090 tons eller respektive 19,715 och 17,862,133 — emot 

19,459 och 16,419,043 under 1883. Segelfartygen åter hafva minskats så 

väl till antal som tontal och utgjorde under 1884 endast 4,040 med en drägtighet 

af 944,655 tons — emot 4,404 och 1,170,871 tons under 1883. 

Häraf ses segelfartygens fortfarande nedgående, om man ock får tillskrifva krigshändelserna 

den betydliga minskning, som under de tvenne senasto åren varit 

att bemärka. Hvad ångbåtarne åter angår, torde observeras, att den stora ökning, 

som innevarande år företer, egentligen och till största delen är beroende 

af den under juli månad 1884 försiggångna flaggförändringen af samtliga det 

stora kinesiska kompaniet tillhöriga ångfartyg, hvilka vid ofvannämnde tidpunkt 

hissade den amerikanska nationalflaggan. Då dessas antal uppgick till 32 med 

c:a 35,000 tons drägtighet, är lätt att inse den fördel desamma tillförde den 

under utländsk flagg transporterade varumängden. 

Värdet af varuomsättningen mellan Kina och främmande länder förmedelst 

utländsk och kinesisk skeppsfart är redan förut angifven till 139,908,438 

Hk.Tls samt värdet af exporten till Hk.Tls 1,569,524, eller tillsammans Hk.Tls 

143,047,846 = kr. 715,239,230 (då såsom vanligt dubbla reexportvärdet — 

import och export — beräknas). Denna skeppsfart fördelar sig i afscende å 

de olika nationernas flaggor såsom följer:

492 

Den under rysk flagg angifna siffran innehåller äfven värdet af varutransporten 

(hufvudsakligast thé) öfver land från Tientsin, via Kiachta. De Förenade 

rikenas andel under rubriken »Öfriga nationers» flaggor utgjorde för 1884 

Hk.Tls 98,348 = kr. 491,740 emot Hk.Tls 167,349 = kr. 836,745 under 

1883. 

Kustfartens varutransport under 1884, redan angifven till ett medelvärde 

af Hk.Tls 132,370,553 (den ryska théexporten öfver Tientsin icke inberäknad), 

fördelar sig mellan de olika nationernas flaggor sålunda: 

De här ofvan angifna procenttal för de Förenade rikenas andel i kustfarten 

motsvaras för 1884 af Hk.Tls 39,079 (= medelvärdet af Hk.Tls 36,601 

för inklarerade och Hk.Tls 41,557 för utklarerade) eller i kr. 195,395. 

Hela varuvärdet i den kinesiska skeppsfarten, hvartill endast svenska och 

norska fartyg begagnats, utgjorde Hk.Tls 137,427 (= medelvärdet af kusttraden 

Hk.Tls 39,079 + andelen i den utländska skeppsfarten Hk.Tls 98,348) 

eller kr. 687,135 emot Hk.Tls 438,824 = kr. 2,194,120 under 1883. 

Om den kinesiska skeppsfarten (djunktraden oberäknad), som hittills representerats 

af det stora kinesiska ångbåtskompaniet, har redan blifvit omnämndt, 

att densamma från juli månad upphörde, då kompaniets samtliga fartyg 

öfvertogos af den största härvarande amerikanska handelsfirman. Denna öfver- 

Iåtelse, på hvilken man redan någon tid varit betänkt, påskyndades naturligtvis 

genom krigshändelserna, och man inledde till en början underhandlingarna 

derom med en stor tysk skeppsredarefirma härstädes. Af politiska skäl troligen, 

och isynnerhet med fäst afseende derpå, att flaggombytet först kunde 

verkställas sedan det franska ultimatum redan blifvit till kinesiska regeringen 

öfversändt, afböjdes af tyskarne detta i många afseenden fördelaktiga anbud. 

Det vill dock synas temligen säkert, att kineserna endast pro forma uppgjort 

denna affär för att rädda en betydlig oeh väl utrustad handelsflotta, ehuru det 

& andra sidan är att antaga, att förvaltningen hädanefter fortfarande kommer 

att handhafvas, om ock för kinesisk räkning, af ofvan anförda amerikanska affärshus, 

hvilket i öfrigt visat sig under denna korta tid särdeles gynsamt för 

kompaniets intressen. Den nya styrelsen har nemligen snart sagdt från 

* Medeltalet af denna summa = 132,370,663.

493 

första början genomfört de reformer, som under 10 års lopp icke kunnat, 

oaktadt alla ansträngningar, af kinesiska administrationen bringas i verkställighet. 

Det är tillika högst sannolikt, att kompaniet under dess nuvarande ledning, 

sedan fred mellan Kina och Frankrike kommit till stånd, går en god 

framtid till mötes, utvidgande förbindelserna betydligt öfver de nu existerande 

och möjligen realiserande de redan ofta af kineserna påtänkta och delvis utarbetade 

planerna om direkta förbindelser med Europa och Amerika, eventuelt 

äfven med Australien. 

Under 1884 fullbordades tvenne betydliga fabriksanläggningar. Den ena af 

dessa, en glasfabrik, hvartill uteslutande kinesiskt kapital insamlats, anlades 

redan under 1883 i en kolossal skala. Kedan då sjelfva fabriksbyggnaden icke 

ännu blifvit riktigt fullbordad, fattades nödiga medel till så väl maskiner som 

driftkostnad, och man måste med uppoffring af en betydlig summa (ungefår 

8,000 Tis) till den genom kontrakt för längre tid anstälde utländske ingeniören 

låta det hela afstanna, sedan man dock först fullständigt uppfört hufvudbyggnaden. 

Utsigt lär dock finnas för arbetets fortsättande efter fredligare tiders 

ingång, då man hoppas kunna samla det felande kapitalet. Denna industri 

har i öfrigt utsigt till ej ringa vinst, då den under 1883 ängifna siffran 

af till Kina importeradt fönsterglas allena uppgår till nära 81,000 kistor till 

ett värde af nära 200,000 Hk.Tls = kr. 1 million. 

Den andra fabriken, ett pappersbruk, fifvenledes med endast kinesiska kapitaler 

och för första gången utan utländskt biträde, började sin verksamhet i 

slutet af året och hade inom få månader vunnit ett i öfrigt af produktionens 

godhet fullt berättigadt anseende. De ingående orderna för papper 

af alla slag (dock hufvudsakligen tryckpapper, hvaraf en betydlig qvantitet konsumeras 

af de kinesiska tidningarna) växte emellertid så hastigt, att fabriken 

redan nu ser sig urståndsatt att tillfredsställa alla klienter. En ifrågasatt utvidgning 

af anläggningen är hvilande till de ännu oroliga förhållandenas utjemnande. 

Säkert är emellertid, att denna industri har en utmärkt framtid för 

sig, och det är mer än förunderligt att ej länge sedaa den europeiska företagsamheten 

riktats på en så lönande nödvändighetsartikel som denna. 

Telegraflinierna vunno under förlidet år en betydlig utsträckning. Så 

fullbordades linien Chinkiang—Hankow, hvadan således telegrafledningen numera 

ända från Shanghai, längs Yangtze-floden, förbinder städerna Sovchow, Chinkiang, 

Nanking, Wuhu, Nganking, Kukiang, Hwangchow. Den ifrån Hankow 

redan bestämda fortsättningen af telegraflinieu till Ichang (nära 900 eng. mil 

från Shanghai) fick under föregående år gifva vika för de mera nödvändiga 

arbetena å kustlinierna. Dessa pådrefvos med sådan fart, att de under krigsoperationerna 

kunde vara till stor nytta. Linien Shanghai—Canton framdrogs 

alltså ifrån Foochow öfver Anioy och Swatow till Canton. Man märkte dock 

snart, att en utsträckning ända till Tonking-gränsen ovilkorligen nödvändiggjordes, 

och man framdrog derför telegraflinien öfver Wuchow, Sinchow samt Nanning 

till stationen Shanghiatung, alldeles vid sjelfva kinesiska gränslinien, ej 

långt från det under svårigheterna med Frankrike ryktbart vordna Langsoon. 

Från Sinchow anlades en bilinie till Pakhoi, den sydligaste af de kinesiska 

hamnarna, och härifrån utsträcktes förbindelsen kort derefter till Kiungchow, 

hufvudstaden på ön Hainan. 

I norr försågs linien Shanghai—Peking med dubbla trådar (hvilket i öfrigt 

redan vid byggandet af södra linien från första början egt rum); från 

Tientsin, följande Pechilibugten, anlades en linie öfver Yungning, Kinchow till 

Newchwang, hvarifrån man i sydlig riktning nådde den inidt emot Chefoo belägna 

fästningen Port Arthur. Fråga har till och med varit att från New-

494 

chwang gå öfver den koreanska gränsen samt förbinda Hanyang (Seoul), Koreas 

hufvudstad, med det kinesiska telegrafnätet. Frän Newchwang drogs en telegraflinie 

i nordlig riktning till Shingking, mera bekant under namnet Moukden, en 

af de största och vigtigaste platserna i norra Kina. 

Krigshändelserna under 1884 hafva lärt kineserna till fullo inse nyttan 

och nödvändigheten af säkra och snabba kommunikationsmedel, och det kan 

med full säkerhet antagas, att de återstående telegraflinierna inom de närmaste 

åren komma att fullbordas. 

För att tydligare framlägga det intill denna dag fullbordade telegrafnätet, 

får jag härmed bifoga en karta, hvarå nämnda ledningar finnas utförda. 

Jernvägsprojekterna, till viss grad bortglömda under förvecklingarna med 

Frankrike, hafva sedan någon tid åter börjat att uppmärksammas, och anledning 

torde förefinnas att med temligt anspråk på tillförlitlighet kunna påstå, 

det inom ganska kort dylika anläggningar komma att göras. Såsom redan i 

föregående berättelser är omnämndt, blifver säkerligen den första linien Tientsin-—Peking; 

möjligen dragés banan ej genast in i hufvudstaden, utan kommer 

densamma tills vidare endast att nå den vid Peihofloden belägna stationen 

Tung-ehow. Att en bibana till Kaipinggrufvorna samtidigt kommer till stånd 

torde vara utan tvifvel, då arbetena vid nämnda bergverk under senare år pådrifvits 

så, att från Tientsin under 1884 piculs 13,700 stenkol exporterats; 

den under 1883 angifna siffran nådde endast 8,500 piculs. Ehuru dessa kol 

anses vara något under den från Japan (särdeles Nagasaki) erhållna qvaliteten, 

torde antagligt vara, att man inom få år kan emotse deras uteslutande användande 

om bord å de längs Kinakusten trafikerande ångfartygen. Dessa hafva 

nemligen hittills i jemförelsevis ringa antal begagnat kinesiska kol, hvartill för 

öfrigt den svåra kommunikationen mellan grufvorna och Tientsin i ej ringa 

mån bidragit. 

Krigsmateriel. 

Då under senaste åren allmänna uppmärksamheten mera än vanligt varit 

fast på de ostasiatiska förhållandena och Kina isynnerhet, med anledning af 

förvecklingarna med Frankrike, torde några uppgifter rörande de olika vapenslag, 

som i Kina användts, vara af intresse. Det kinesiska rikets beväpning 

företer Bfver hufvud taget en så stor mångfald af olika system och kaliber, 

att det ej är lätt ur denna brokiga samling af vapen (alla slag) få en något 

så när riktig idé om hela den i bruk varande materielen. Allt sedan en lång 

följd af år har man låtit vicekungarne i de 18 provinserna helt och hållet 

sjelfva befatta sig med och anordna försvaret inom de respektiva distrikten. 

Dessa små suveräner hafva till följd häraf följt sin egen smak och omdöme, 

hvilket ock förklarar den redan ofvan anförda mångfalden af vapensorter. Hvad 

åter beträffar vapnens antal, varierar detsamma i förhållande till inkomsternas 

olikhet inom provinserna. Så ser man t. ex. att uti de fjärmare distrikt, der 

budgeten varit knapp, beväpningen ej allenast varit ringa till antal, men äfven 

till qvalitet, i så fall att man derstädes ännu begagnar de gamla systemen 

med flint- och knallhattslås. Efter att sålunda under en längre tid hafva 

försökt snart sagdt alla i Europa begagnade modeller, är det först under senaste 

år som man, med förkastande af de öfriga ländernas vapen, gjort sig 

Tysklands och Förenta Staternas beväpning till förebild. 

Så snart inre eller yttre krig hotar Kina, är regeringens första omsorg 

att genast beordra vicekungarne träffa nödiga försvarsmedel, och ju större och 

omfångsrikare guvernören kan åstadkomma rustningarna, desto högre växer hans 

anseende i Peking, oafsedt huruvida tillräcklig erfarenhet vid vapnens begagnande 

finnes eller ej; hufvudsaken är stort antal deraf, hvilket mera Un tyd-

495 

ligt förklarar uppköpet af föråldrade modeller till billigt pris. Regeringens i 

Peking bistånd kan nemligen endast då påräknas, när hela den erforderliga 

summan, bestämd till vapenköp, finnes hopsamlad uti kontanta penningar, hvarmed 

ofta svårigheter äro förenade. 

I dagligt bruk nyttjas af de olika kinesiska kårerna alla möjliga gamla 

vapen, då man deremot i arsenalerna hopar de nyare och nyaste slagen; detta 

enligt kinesiska myndigheternas utsago för att ej låta truppen förstöra dem, 

hvilket dock ingalunda hindrar, att ofantliga upplag af goda vapen genom brist 

på tillsyn och nödig omsorg blifvit obrukbara efter längre tids uppbevarande i 

depoterna. 

Man har i hög grad att tacka vicekungen i Tchili, Li-Hung-Chang, för 

införandet af nutidens repetitions- och magasingevär, och i allmänhet för införandet 

af vissa bestämda vapensorter samt ordnandet af och mera enhet i 

uppköpen af krigsmateriel. Sålunda äro Winchester- och Hotchkiss-repetitionsgevären 

(fabrik: Winchester repeating arms C:o. New Haven. Con. N. Amerika), 

af 1873 års modell, i bruk och väl bekanta i Kinas samtliga 18 provinser. 

Af Wincheatervapnen uppköpas c:a 20,000 st. hvarje år. Priset är 

ungefär Tis 13.50 för de s. k. karbingevären och Tis 14.50 för Hotchkissrepetitionsgevären 

med bajonett och skida. Den bästa amerikanska ammunitionen 

till dessa vapen betingar 10 ä 12 Tis per 1,000 för n:o 44 Winchesterpatroner 

(modell 1873) och Tis 20 ä 22 för n:o 45 v. s. Gov.-patroner 

(Hotehkiss-geväret), allt fritt levereradt i Shanghai; den engelska ammunitionen, 

4 å 5 Tis billigare, har dock endast undantagsvis kunnat finna en marknad, 

då kineserna i allmänhet fasthålla vid principen att uppköpa ammunitionen 

från gevärsfabrikanten. 

Efter Winchestervapnet njuter Mausergeväret, och isynnerhet Werndl s i 

Steyer fabrikat, ett godt anseende i Kina. Under senaste tiden hafva deraf 

(Mauser-) ungefär 10,000 st. uppköpts, och torde hela det i Kina nu befintliga 

antalet af detta vapenslag frän de olika fabrikerna i Tyskland och Österrike 

belöpa sig till c:a 45,000 st. Priset å Mausergeväret i Kina torde vara 8 a 

10 Tis; ammunitionen dcrtill, vanligen tagen från Belgien, betingar c:a 80 

frcs pr 1,000 ex. Antwerpen. De österrikiska vapenfabrikanterna torde ännu 

behöfva underkasta sig mera noggrannhet i leveranserna för att vinna ett större 

fält för afsättning i Kina, der alla dylika inköp kontrolleras med ett orientaliskt 

misstroende. 

Den ungefärliga uppskattningen af gevär och karbincr i Kina är: 

Af Enfields, Minié's, Springfields och andra percussions-gevär flera hundra 

tusen till pris af 1 ä V/t Tia för Minié's och 2 å 3 Tis för Enfields och 

andra bättre modeller.

496 

Af systemerna Werndl, Wenzcl, Samain, Berdan, Lindner, Warner, Fosslyn, 

Kropaschek, Vetterli, Albini, Pieri, Gräs, Montstonn m. fl. hafva ännu inga 

i Kina kunnat införas; oaktadt alla gjorda försök hafva endast nägra obetydliga 

profsändningar kunnat till en eller annan vieekung levereras. 

Bedan för flera år sedan insåg kinesiska regeringen nödvändigheten af att 

uti de efter europeiskt mönster inrättade arsenalerna ordna särskilda afdelningar 

för gevärstillverkning, egentligen dock mera afsedda för reparationer. Sålunda 

tillverkas uti arsenalen vid Kiangnan (nära Shanghai) remingtonmodellen; 

doek är fabrikationen mycket inskränkt, de senaste fyra årens medeltillverkning 

ej öfverstigande 2,500 st. pr år. Priset å dessa i Kina tillverkade gevär uppgår 

till 50 % mera än å de från Europa importerade, i Shanghai levererade 

af samma slag, eller 12 Tis pr st. emot 7 å 8 från Europa. 

På följande platser finnas arsenaler: Canton, Foochow, Shanghai, Nanking, 

Tsinanfu (nära Chefoo), Tientsin (tvenne), Lanchow, Kashgan, Ngan-kin-fu. 

I afseende å kanonuppköpen herskade förr samma förvirring som vid förseendet 

med handvapen. Man köpte snart sagdt allt, Krupp, Armstrong, Vavasseur, 

WHstworth m. fl., till dess genom vicekungens, Li-Hung-Chang, bemödanden 

man nästan uteslutande började lägga sig till med Krupps fabrikat; endast 

uti några enstaka fall har man på senaste tid kunnat afsätta några Vavasseur-kanoner, 

då deremot Armstrongsvapnen numera kunna anses höra till 

de förgångna. Dessa senare befinna sig hufvudsakligen på fästningsverken 

vid Canton-flodens mynning och om bord å de i England byggda krigsfartygen. 

Vavasseur-kanonerna deremot finnas i fortena vid Taku och Port Arthur, 

ehuru dock från äldre tider, då man redan under flera år för dessa ändamål 

endast inköpt Krupps, hvarmed äfvenledes de i Stettin byggda krigsfartygen 

uteslutande äro bestyckade. Man kan alltså anslå till c:a 1,200 st. hela det i 

Kina befintliga antalet af Krupps kanoner, dock häri inneslutna samtliga fältartilleripjeser 

från nämnda fabrik. Af detta antal äro e:a 800 st. afsedda för 

fälttjenst, smärre förskansningar och landstigningsbåtar (kaliber 6 å 9 cnt.), till 

ett ungefärligt värde af 5- ä 10,000 mark pr st., samt c:a 400 st. afsedda 

för krigsfartyg, kustförsvar och större fästningar, varierande i värde från 15,000 

till 400,000 mark pr st. 

Vid sidan af Krupp-kanonerna hafva äfven de s. k. Machine-guns (mitraljöser) 

vunnit en stigande uppmärksamhet, och en hel del Gatlings och Nordenfelts 

hafva redan kommit i bruk, äfvensom ett ej obetydligt antal Hotchkiss-kanoner, 

ungefär 100 st., funnit användning i Kina. 

Af Nordenfelts Machine-guns (1-tums) hafva c:a 50 st. blifvit till Kina 

försålda till ett pris af c:a £ 400 pr st. (ammunitionen ej inberäknad), men 

det bör anmärkas, att detta krigsvapen först under allra senaste tid införts och 

blifvit uppmärksammadt härstädes. Troligt är dock, att detsamma inom ganska 

kort tid är bestämdt att uttränga och ersätta Hotchkiss-kanonen, hvars enda 

företräde ligger i ett billigare pris, men i alla afseenden eljest underlägsen den 

fina och sinnrika Nordenfelt-mitraljösen. 

I Hongkong pågår ännu en ej obetydlig handel med gamla ryttarepistoler 

till 1 mex. doll. pr st. och t. o. m. derunder. Revolvern är i allmänhet ej 

särdeles begärlig i Kina, förmodligen till följd af det jemförelsevis höga pris 

densamma betingar. 

Den största delen af den från utlandet för kinesisk räkning bestälda krigsmaterielen 

föres till Hongkong, hvarifrån densamma sedermera i mån af behof 

öfverföres till de kinesiska hamnarna, hvadan också ett stort lager af vapen 

ständigt hålles magasineradt i nämnda engelska hamn, hvarest vapen af alla

497 

slag utan kontroll kunna införas, då deremot det i Kina erfordras tillståndsbevis 

fråu de respektiva lokalmyndigheterna. 

I Kina finnas endast fyra vapeafirmor (alla tyska, etablerade i Shanghai), 

hvaraf den första, äldsta och mest betydande företräder Nordenfelts fabrikat. 

Korea. 

Några statistiska uppgifter öfver Korea för 1884 föreligga icke, och de 

få meddelanden, som kunnat erhållas, inskränka sig tiil upplysningar, erhållna 

delvis genom privatunderrättelser, delvis genom tidningarna. 

Det i årsberättelsen för 1883 omnämnda engelska hus, som i Chemulpo 

inköpt betydliga jordarealer och med stora kostnader försökt drifva bergshandtering, 

har efter ansenliga förluster öfvergifvit denna industri. Orsaken härtill 

är att söka dels uti de koreanska embetsmännens ovilja emot europeiskt intrång, 

dels uti den koreanska befolkningens oanväodbarhet vid arbete i allmänhet. En 

af nämnda firma ordnad månatlig ängbåtsförbindelse mellan Shanghai och Chemulpo 

indrogs äfvenledes vid årets slut. 

Ett tyskt affärshus, som börjat i vida mindre skala, har deremot med berömvärd 

ihärdighet trotsat alla hinder och utvecklat sin verksamhet så, att 

det för närvarande intager första rummet i den europeiska handeln. Detsamma 

har erhållit uppdrag att låta komma samt uppsätta de nödiga maskinerna för 

preglandet af det nya silfvermyntet (dollar), äfvensom för uppförandet af de 

för myntningen erforderliga byggningar. I början af 1885 förhyrde firman en 

tysk ångare, hvilken tvenne gånger i månaden gör reguliera turer mellan 

Shanghai, Nagasaki och Chemulpo, anlöpande likaledes några af de koreanska 

sniåhainnarna, efter erhållet monopol å ristransporten i Korea. 

På silkesodlingen synes regeringen lägga stor vigt och har i och för detta 

ändamål anstalt en fackman, som särskildt befattar sig med mulbärsplanteringarna 

inom de staten tillhöriga vidsträckta jordarealerna. 

I slutet af 1884 utbröt i hufvudstaden Seoul en revolution, föranledd af 

mellan japanerna och kineserna uppkommen misshällighet; ehuru detta upplopp 

endast var af kort varaktighet, blef den närmaste följden dock ett hämmande 

af landets utveckling, och de allt sedan rådande inre svårigheterna torde icke 

vara egnade att låta hoppas på ett snabbare framåtskridande, så mycket mera 

som i sjelfva Korea ett stort antieuropeiskt parti ständigt agiterar. 

Kommunikationerna hafva under året ingalunda förbättrats, ehuru européerna 

upprepade gånger derom hos regeringen påyrkat; deremot hafva några 

obetydliga förbättringar af hamnen vid Chemulpo blifvit verkstälda. Till följd 

af den stora skilnaden uti vattenhöjden, som tidvattnet i denna hamn företer, 

30 ä 35 fot, äro fartygen tvungna att ankra långt ute på redden, och då 

man från landsidan ännu icke varit betänkt pä anläggandet af lämpliga bryggor 

eller kajer, så blifver landstigningen förenad med stora svårigheter, isynnerhet 

hinderliga för varulossning. Frågan om denna olägenhets afhjelpande 

synes dock inom kort komma under de koreanska myndigheternas behandling. 

Handelstraktaten med Tyskland* ratificerades den 18 november 1884. 

Densamma är i det närmaste lik den med England ingångna. De med Ryssland 

och Italien förberedda blifva troligen inom 1885 års utgång definitiva. 

Med den under föregående år afslutna traktaten med England och den under 

* Af den 26 november 1883. 


498 

april 1883 med Förenta Staterna ingångna har alltså Korea inom kort trädt 

i direkt förbindelse med 5 stora makter. 

Af den kännedom om Korea, som hittills kunnat vinnas, framgår, att detsamma 

icke är i besittning af de hjelpkällor, som man vid dess öppnande för 

europeisk samfärdsel för några få år sedan trodde sig kunna påräkna, och endast 

mycket långsamt torde utvecklingen komma att försiggå i ett land, hvars 

befolkning är vida underlägsen den kinesiska i så väl intelligens och ihärdighet 

som i arbetsförmåga. 

Oscar Lagerheim. 

Christchurch (Nya Zeeland) den 27 mars 1885. 


Under det att kolonien i sin helhet haft ett godt år, har södra delen lidit 

af att skörden felslagit till följd af långvarigt regnväder. De arbetande 

klasserna hafva lidit mycket och många hafva emigrerat till den norra ön samt 

angränsande kolonier; för de öfriga har regeringen anordnat arbeten på de allmänna 

vägarne. I ett land med så gynsamt klimat som här och med en sådan 

rikedom på odlingsbar jord kan betrycket ej blifva långvarigt. 

För personer begåfvade med energi och intelligens finnas här utan tvifvel 

många utvägar, och många hafva här uppnått ett välstånd, som de säkerligen 

ej skulle hafva kunnat ernå i ett gammalt land, men ett sådant resultat vinnes 

endast genom måttlighet, sjelfförsakelse och strängt arbete. 

Handeln med fruset fårkött fortgår i stor skala, men den lemnar ringa 

eller ingen vinst för fåregarne härstädes; kostnaderna för köttets förande till 

London äro mycket stora och priset har fallit betydligt. 

F. E. Wright. 

Wellington (Nya Zeeland) den 28 februari 1885. 


Till distriktet ankommo under året 5 svenska fartyg om 2,793 tons och 

3 norska om 1,430 tons, samtliga med last från utrikes ort; af de svenska 

fartygen afgick 1 om 418 tons med last, de öfriga i barlast; af de norska afgingo 

2 om 1,149 tons med last och det tredje fartyget i barlast, samtliga till 

utrikes ort. 

E. Pearce.

Calcutta den 24 mars 1885. 

499 


Distriktet besöktes under året af 2 svenska fartyg om tillsammans 556 

tons och af 7 norska om 2,557 tons. 

Fred har lyckligtvis fortfarande varit rådande i alla delar af Britiska Indien. 

Bruttoinkomsten af införselstullen utgjorde rup. 2, 18, 74, 066, hvaraf 

rup. 1, 75, 06, 467 af salt och rup. 35, 36, 239 af spirituösa drycker. 

Införseln af guld var större och utförseln mindre an under något af de 

närmast föregående fem åren; mer än fyra femtedelar af införseln kom, såsom 

vanligt, från England, Kina och Australien. Af silfver var deremot införseln 

något mindre och utförseln något större än under föregående år; omkring fem 

sjettedelar kommo från Storbritannien. 

För ostindisk bomull var under januari månad nästan ingen efterfrågan, 

under februari blef efterfrågan lifligare så väl för utförseln till Europa som 

för de inhemska fabrikernas behof, och stego prisen. Under den återstående 

delen af året gick priset emellertid åter ned och efterfrågan var ringa. 

Medelpriset för hela året stälde sig på följande sätt för de olika slagen: 

Schellack rönte en viss efterfrågan för export till Europa och Amerika 

under januari och februari, och prisen förblefvo fasta; derefter voro omsättningarna 

mindre till dess mot slutet af april efterfrågan för Europa och Amerika 

åter blef lifligare, fastän till lägre pris. Såsom medelpris kunna angifvas: 

Under första hälften af året gjordes icke några större hveteaffärer, och 

det var endast under juli som någon större hveteomsättning egde rum; såsom 

medelpris angifvas rup. 2.9'/„ 2.7 1 /,,, 2.4 h, rup. 2.10, 2.12 pr bazar-mahnd, 

allt efter qvalitet. 

I de nordvestra provinserna och Oudh äro utsigterna för något mindre än 

medelskörd, i de mellersta provinserna räknar man på en full medelskörd. 

För ris var efterfrågan för export under hela året mindre liflig; prisen 

föllo uader första qvartalet men stego sedan något litet. Table-rice betalades 

med rup. 4.4'/s & rup- 4.7 pr bazar-mahnd. 

Såsom medelpris angifves för jute: prima qvalitet rup. 22.6 å 23.7, sekunda 

rup. 20.6 ä 21.6. Hela utförseln utgjorde under den egentliga skeppningstiden, 

1 augusti—31 december, 1,213,684 balar. 

Rapsfrö betalades med rup. 3.13'/2 å. 4.4, linfrö med rup. 3.15 1 /, ^ 4 

och vallmofrö med rup. 4.2'/,, allt pr bazar-mahnd. Utsigterna för nästa 

skörd äro ej särdeles goda.

500 

Råsilke var föremål för spekulation under årets första qvartal, och då 

samtidigt skördeutsigterna voro mindre gynsamma, blef marknaden fast; under 

senare delen af året var denna artikel icke längre föremål för någon uppmärksamhet. 

För råa hudar var efterfrågan rätt liflig hela året, med undantag endast 

för sommarmånaderna. 

Skörden af indigo blef fullt sä stor som man beräknat eller 164,000 

mahnds, qvaliteten var mindre god än föregående år, och priset stälde sig derför 

rup. 25 å 40 under föregående års pris. Mer än hälften af utförseln gick 

till Storbritannien. 

Kursen har varit mycket låg under året och har således varit gynsam 

för exportaffärer, men ofördelaktig för importen. Medelkursen har varit för ä 

vistvexlar 1 sh. 7 1 /2 d., för 4 månaders vexlar 1 sh. 7 13/16 d. 

Frakterna hafva varit mycket låga hela året: såsom medelfrakter kunna 

angifvas: för bomull, tobak och jute £ 1 11 sh. 6 d. pr ton om 5 balar, för 

oljefrö £ 1 9 sh. ä £ 1 13 sh. 7 d. pr 20 ewt, för hvete £ 1 5 sh. pr 

dito, för schellack £ 1 12 sh. pr 50 kub.-fot, för ris £ 1 4 sh. 4 1 /,, d. pr 

20 ewt, för thé £ 1 13 sh. 6 d. pr 50 kub.-fot, o. s. v. 

Af svenska varor förbrukas här hufvudsakligen jern, beck och tjära; omsättningen 

i dessa varor har ej varit synnerligen stor, förråden äro dock måttliga. 

Svenska tändstickor införas öfver London, men endast i ringa qvantitet. 

Medelpris för svenskt jern utgjorde rup. 4.9 å rup. 4.10 pr factory-mahnd, 

för beck rup. 12.12 å rup. 14.8 pr barrel och för tjära rup. 16.11 a rup. 

17.6 pr barrel. 

A. Rietz. 

Port of Spain (Trinidad) den 27 mars 1885. 


Af svenska fartyg ankommo 3 om 1,062 tons med last och 3 om 1,825 

tons i barlast från utrikes ort; 5 fartyg om tillsammans 2,269 tons afgingo 

med last och 3 om 1,283 tons i barlast, samtliga till utrikes ort. 

August Schöner. 

Georgetown (Demerara, Britiska Guyana) den 24 mars 1885. 


Distriktet besöktes under året af 10 svenska fartyg om 4,287 tons och 

79 norska om 31,994 tons. 

Jacob H. de Jonge.

Melbourne (Victoria). 

501 



För handeln var det förflutna året gynsamt, om än en mycket stark konkarrens 

nedtvingade förtjensten för köpmännen. De låga hveteprisen voro naturligtvis 

till stor olägenhet, men en felslagen skörd skulle hafva framkallat 

flera klagomål. 

Melbourne och Sydney äro redan förenade genom jernväg, och snart torde 

äfven Adelaide och Brisbane komma i direkt förbindelse med förstnämnda båda 

städer. Jernvägsbyggnaderna underlättades genom det i årets början upptagna 

i-% lånet å 4,000,000 £. hvilket emitterades till den fördelaktiga kursen af 

100 £ 3 sh. 

Förhoppningen att en sammanslutning skulle komma till stånd mellan alla 

de australiska kolonierna gick ej i fullbordan under år 1884, men samtliga 

kolonierna på fasta landet, med undantag af Nya Syd-Wales, hafva förklarat 

sig derför. 

Koloniens folkmängd uppskattas till 965,703 invånare. 

Samtliga koloniens statsinkomster uppgingo år 1884 till 6,187,362 £, 

hvaraf 2,296,897 £ härflöto af tull och accis, 2,165,592 £ af jernvägarne 

o. s. v. 

De största bankerna betala för depositioner på tre månaders uppsägning 

3 %, sex månaders 4 %, för tolf månaders uppsägning eller längre 5 %. 

För tre månaders vexlar är diskonten 6 ä 7 %, för längre 8 %. För sextio 

dagars vexlar på London betalas 1/4 % premie vid försäljning, 3/8 % vid köp. 

Grufindustrien fortfar att vara en af koloniens förnämsta näringsgrenar; 

grufbolagen utdelade år 1884 789,133 £ mot 711,045 £ år 1883. Guldproduktionen 

beräknas hafva år 1884 uppgått till 774,330 oz, hvilket är ganska 

mycket mer än året derförut. 

Ullhandeln har utvecklat sig ganska mycket, om än prisen icke varit tillfredsställande. 

I hvetemarknaden rådde det egendomliga förhållandet, att priset i Melbourne 

var högre än på konsumtionsplatserna, hvilket naturligtvis hade till 

följd att exportörer och spekulanter ledo stora förluster; ingen hade kunnat 

ana att prisen i London skulle kunna falla så lågt som till 4 sh. 6 d. pr bu-

502 

shel. Den med hvete odlade arealen uppskattas till 1,179,000 acres och skörden 

för år 1885 till 11,441,000 bushels eller 9.79 bushels pr aore. Föregående 

års skörd gaf ett öfverskott till export af nära 9 millioner bushels. 

Ett tydligt bevis på den stigande välmågan har man i den lifliga byggnadsverksamhet 

som under några år pågått och hvilken ännu synes komma att 

fortgå. Icke desto mindre äro förråden af timmer, plank och bräder stora, 

och ingen sannolikhet finnes att prisen skola stiga. Vid senaste försäljningen 

betalades: norska golf bräder, röda 6Xl78 9 sn - 6 d i 6X 7 /. 7 sh. 3 d., 6X7, 

6 sh. 3 d., 6X78 5 sh. 3 d., 6X7, 4 sh. 7 d. å 4 sh. 6 d., 6X78 3 sh. 

11 d.; hvita 6Xl78 8 sh. 6 d. å 8 sh. 3 d., 6X78 7 sh. 3 d., 6X74 

5 sh. 9 d., 6XV„ 4 sh. 9 d., 6X7, 4 sh. 9 d., 6 X 78 4 sh. 

De ankomna fartygen utvisa så väl i antal som tontal en tillväxt i jemförelse 

med föregående år, och kommer denna tillväxt nästan uteslutande på 

ångfartygen. 

San Domingo den 21 mars 1885. 


J. B. Were. 

Distriktet besöktes under året af 2 svenska fartyg om tillsammans 505 

tons. 

D. Coën. 

Djeddah den 15 mars 1885. 


Intet svenskt eller norskt fartyg ankom under året till distriktet. Hela 

antalet till distriktet ankomna fartyg utgjordes af 216 ångfartyg om 259,221 

tons och 1,095 segelfartyg om 40,412 tons. Den tillökning som visar sig i 

ångfartygens antal i jemförelse med föregående år beror hufvudsakligen på ett 

större antal holländska och franska ångare. 

Under år 1884 ankommo till Djeddah 31,157 pilgrimer mot 27,263 år 

1883. 

Handeln i Djeddah är utan betydelse för de Förenade rikena. Import af 

trävaror har på senaste tiden egt rum hit, dels bjelkar af »spruce» från England 

och dels hvita bräder från Trieste; det skulle möjligen kunna löna sig att importera 

trävaror hit om man kunde göra det på den minst kostsamma vägen. 

Händelserna i Sudan utöfva ett mycket menligt inflytande på handelsförhållandena 

här. 

P. N. van der Chijs.

Port-au-Prince den 27 februari 1885. 

503 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet är 1884 framgår af följande: 

Ehuru det senast gångna året varit långt ifrån tillfredsställande, har det 

dock varit bättre än året derförut, i det landet icke blifvit stördt af några 

revolutioner. 

Kaffeskörden har varit en medelskörd i afseende å qvantiteten, men qvaliteten 

har ytterligare förbättrats tack vare bättre skötsel och gynsam väderlek. 

För bättre qvaliteter har priset vexlat mellan 7 oeh 9 doll. pr 100 ffi och for 

sämre qvaliteter mellan 5'/2 och 8 doll. 

Tillgången på kampeschträ har varit rikligare och prisen i Europa mera 

uppmuntrande. Priset här har hållit sig mellan 17 oeh 16 doll. pr 2,000 8 

f. o. b. för de bättre qvaliteterna och mellan 14'/, och 15'/j doll. för de 

sämre. 

Bomullsodlingen gör icke några stora framsteg oaktadt exporttullen sedan 

någon tid afskaffats; priset höll sig mellan 10 och 10'/, doll. pr 100 "8. 

Importaffärerna hafva gått bättre än föregående år. 

Öl importeras till största delen från Amerika och Tyskland, men äfven 

för engelskt öl oeh porter finnes marknad härstädes, om än ej efterfrågan är 

så liflig. 

Införseln af trävaror eger hufvudsakligen rum från Förenta Staterna; den 

har varit större än vanligt. 

Kursen höll sig i början af året mellan 12 och 16 %", don steg någon 

tid till 20 å 21 % för att sedan mot årets slut falla till 14 å 15 %. 

En ny emission af pappersmynt, 2,000,000 doll., har beslutats, men en 

stor del af den föregående emissionen har inlösts, och pappersmyntet håller sig 

följaktligen i pari. 

Här råder för närvarande lugn i landet, och den nuvarande regeringen har 

infört vida mera ordning i administrationen än som funnits på senare tider. 

Helsotillståndet var godt under hela förlidet år och är äfven fortfarande 

godt. 

Hugh Tweedy.

Havanna (Cuba) den 27 mars 1885. 

504 



Den revolution som timat i sockerhandeln genom den ofantliga produktionen 

af betsocker har alldeles afbrutit all handelsförbindelse mellan denna ö och 

de Förenade konungarikena. 

Den traktat, om hvilken det underhandlats mellan Spanien ocb Förenta 

Staterna, har hotat att drifva bort härifrån våra fraktsökande fartyg, men den 

har ännu icke blifvit ratificerad och torde väl knappast blifva det. 

Striden mot betodlarne är af menligt inflytande på alla härvarande intressen; 

om ej betodlarne reducera sin produktion redan innevarande år, måste regeringen 

vidtaga allvarsamma åtgärder för att minska importen, som eljest skulle 

bringa fullständig ruin öfver ön. 

Uppgifterna angående den nu senast skördade tobaken äro mycket gynsamma 

både i afseende å qvantitet och qvalitet. 

Fullkomligt lugn fortfar att råda härstädes. 

Singapore den 6 april 1885. 


J. R. Francke. 

Denna hamn besöktes under året af 3 svenska och 26 norska fartyg. 

Affärerna ledo under förlidet år af ett allmänt tryck. Införseln, som år 

1883 uppskattades till ett värde af 72,553,148 doll., var år 1884 73,597,020 

doll., utvisande sålunda en tillökning af 1,043,872 doll.; utförseln visar deremot 

en minskning af 2,562,436 doll. eller från 64,554,338 doll. år 1883 

till 61,991,902 doll. år 1884. 

Med Sverige har icke någon direkt handelsförbindelse egt rum; svenskt 

jern och stål infördes via Tyskland och England; prisen hafva varierat mellan

505 

3.7 5 a 4.40 doll. pr picul för jern och 3 å 3.30 do]], pr tub för stål. Förråden 

äro måttliga. 

Koloniens inkomster fortfara att tillväxa: de uppgingo år 1883 till 

3,049,220 doll. och år 1884 till 3,448,640 doll.; utgifterna, som år 1883 

voro 3,290,295 doll., utgjorde år 1884 3,241,588 doll. 

Kursen på London gick småningom ned under året från 3 sh. 9'/4 d. till 

3 sh. 7 s /8 d., och är den för närvarande 3 sh. 6'/3 d. Pä Paris höll den 

sig mellan 4.60 och 4.50 frcs. 

Af europeiska fartyg ankommo under året 373 segelfartyg om 232.334 

tons och 2,578 ångfartyg om 2,055,784 tons, eller tillsammans 2,951 fartyg 

om 2,288,118 tons, utvisande en tillökning mot föregående år af 119 fartyg 

om 115,724 tons. Af inhemska fartyg ankommo 5,321 om 1 02.780 tons eller 

268 fartyg om 18,383 tons mera än år 1883. 

Honolulu (Havai) den 2 mars 1885. 


Read. 

Intet svenskt fartyg, med undantag af fregatten Vanadis, besökte under 

året distriktet; af norska fartyg ankom 1 om 513 tons. 

Värdet af utförseln uppgick är 1884 till 8.184,922.63 doll. mot 8.133,344.88 

doll. år 1883, utvisande en tillväxt af 51,578.75 doll. eller omkring 5 /8 % • 

Värdet af utförseln skulle hafva varit än större om icke priset på socker, öarnas 

förnämsta produkt, varit så lågt. Qvantiteten af det utförda sockret har 

ökats från 114,107,155 Ibs år 1883 till 142,654,922 Ibs år 1884, eller med 

28,547,767 Ibs, motsvarande en tillväxt af 25 %. 

Värdet af införseln uppgick år 1884 till 4,637.514.22 doll. mot 5,624.240.09 

doll. år 1883, utvisande en minskning af 986,725.87 doll. eller 17 1 /» %. 

Det förlidna året utmärkte sig genom mycket tryckta affärer, hvilket berodde 

på åtskilliga omständigheter. I främsta rummet torde böra nämnas ovissheten 

af varaktigheten af traktaten med Förenta Staterna, vidare det låga priset 

på socker äfvensom den allt för stora införseln af allehanda varor. Alla 

dessa omständigheter i förening förorsakade ett antal konkurser inom handelsverlden 

och en tryckt stämning bland egarne af sockorplantager. Hittills har 

ingen förbättring kunnat märkas, men allmänna stämningen börjar dock blifva 

något mera förhoppningsfull. 

I afseende å traktaten med Förenta Staterna antager man att amerikanska 

regeringen skall vara tvungen att bibehålla det nära sambandet med öarne. I 

en icke allt för aflägsen framtid, då Panamakanalen blir färdig, torde dessa öar 

blifva af stor betydelse; en telegraf kabel blir väl förr eller senare dragen öfver 

Honolulu, som då bör blifva en vigtig hamn för alla fartyg i ^tilla hafvet. 

Kännedomen om dessa förhållanden gör att man med förhoppning ser framtiden 

till möte. Med eller utan skäl hyser man den tron att sockerpriset snart åter 

skall stiga, enär åtskilliga af de nu sockerproducerande länderna icke kunna uthärda 

i konkurrensen, utan måste upphöra att odla socker. 

Bland orsakerna till den tryckta stämningen torde äfven böra nämnas det 

af regeringen i rörelsen utsläppta silfvermyntet, hvilket var prägladt i Förenta

506 

Staterna och icke innehöll mera än 84 % af sitt nominella värde. Regeringens 

löfte att inlösa det underhaltiga silfverniyntet har visserligen ännu icke 

uppfylls, men har likväl bidragit att förbättra stämningen. 

Distriktets hamnar besöktes år 1384 af 241 handelsfartyg om 187,826 

tons mot 267 fartyg oin 185,316 tons dr 1883 samt af 23 hvalfångare om 

6,975 tons mot 18 om 6,258 tons år 1883. Det nya »Oceanic Steam Ship 

Co» afsänder den 1 och 15 i hvarje manad en ångare om 3,000. tons frän 

San Francisco och en från Houolulu, hvarigenom en snabb och regelbunden förbindelse 

är anordnad mellan öarna och San Francisco. 

Ett stort antal norska arbetare, som hade lemnat öarna och begifvit sig 

till Förenta Staterna, har nu återkommit efter att hafva kommit till insigt om 

att det är lättare försörja sig här än i Förenta Staterna. 

Regeringen har upphört att gynna emigrationen hit från Europa, den uppmuntrar 

i stället japanska emigranter, och som det vill synas med framgång. 

Oarnas folkmängd uppgår till 80.578 invånare, deraf 40,014 infödingar; 

norrmännens antal uppgår till 362. Den infödda befolkningen är i aftagande 

under det att folkmängden i sin helhet ökas. Allmänna meningen är emot ytterligare 

invandring af kineser, och vill man helst hafva riktiga farmers; men svårighet 

finnes att skaffa dem jord, enär den bästa jorden är i händerna på plantageegarne 

eller utarrenderad på flera år. 

Bremen den 4 april 1885. 


H. W. Schmidt. 




antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 114 om 39.622 tons, deraf 

29 svenska om 7,347 och 85 norska om 32,275 tons.

507 

Det förflutna året har varit ogynsamt for Bremen. Det starka fallet i 

varuprisen och de ovanligt låga frakterna hafva förorsakat köpmän och redare 

stora förluster; genom Bremer Vereinsbanks sammanstörtande hafva äfven handtverkskretsarne 

oeh åtskilliga andra blifvit lidande. 

Bremens handelsomsättning i allmänhet har gått tillbaka, om än antalet 

ankomna fartyg är större än föregående år. Förbindelserna med de Förenade 

rikena visa emellertid en glädjande tillväxt. 

I den sammanlagda in- oeh utförseln till och från Bremen dcltogo de Förenade 

rikena: 

Antalet på Weserfloden till Bremen uppkomna svenska fartyg utgjorde: 

och kommo af de 18 svenska fartygen 16 med last och 2 i barlast. 

Från Sverige ankomnio 1 svenskt. 7 norska, 8 bremiska, 48 andra tyska, 

9 holländska och 4 danska fartyg eller tillsammans: 

Värdet af de utaf dessa fartyg medförda laster uppgick till: 

Till Sverige utklarerades under det förflutna året 9 svenska, 45 norska, 

8 bremiska, 112 andra tyska, 14 holländska, 5 danska, 2 ryska och 1 storbritanniskt 

fartyg eller tillsammans: 

Värdet af de med dessa fartyg utförda laster uppgick till:

508 

Införseln från Sverige visar således en minskning, men utförseln dit en 

ökning i jemförelse med föregående år. 

Till Brake och Nordenhamn ankommo förra året 2 svenska fartyg om 

293 tons med last från Sverige och 6 fartyg om 3,686 tons likaledes med last 

från utrikes ort. Derifrån afgingo 1 fartyg om 171 tons med last och 1 om 

123 tons i barlast till Sverige, 1 fartyg om 339 tons med last och 6 om 

3,518 tons i barlast till utrikes ort. 

Till Leer ankommo 2 svenska fartyg om 471 tons med last och 1 om 

304 tons i barlast från utrikes ort; 2 af dessa fartyg om 643 tons afgingo med 

last och 1 om 132 tons i barlast till utrikes ort. 

Till Papenburg ankommo 24 svenska fartyg om 5,104 tons med last från 

Sverige och 6 om 1,439 tons från utrikes ort, likaledes med last; derifrån 

afgingo 6 fartyg om 1,163 tons med last och 5 om 1,029 tons i barlast till 

Sverige, 10 fartyg om 1,755 tons med last och 9 om 2,596 tons i barlast till 

utrikes ort. 

Till Emden ankom 1 svenskt fartyg om 146 tons med last från utrikes 

ort, och afgick detsamma i barlast till utrikes ort. 

Af norska fartyg uppkommo på Weserfloden med destination till Bremen: 

Bland de år 1884 ankomna norska fartygen voro 152 med last och 2 i 

barlast. 

Från Norge kommo 90 norska, 2 svenska, 8 bremiska, 43 andra tyska, 

9 holländska och 1 storbritanniskt fartyg eller tillsammans: 

Värdet af de med dessa fartyg införda laster uppgick till: 

Från Weserfloden afgingo till Norge 62 norska, 2 svenska, 5 bremiska, 

37 andra tyska, 16 holländska och 3 storbritanniska fartyg eller tillsammans:

509 

Värdet af de med dessa fartyg utförda laster uppgick till: 

Så väl införseln från som utförseln till Norge utvisa en väsentlig stegring 

i jemförelse med förra året. 

Till Brake och Nordenhamn ankommo 49 norska fartyg om 17,102 tons 

med last från Norge och 24 om 9,483 tons med last frän utrikes ort. Derifrdn 

afgingo 17 fartyg om 8,057 tona med last och 21 fartyg om 7,993 tons 

i barlast till Norge, 6 fartyg om 2,660 tons med last och 30 om 8,350 tons 

i barlast till utrikes ort. 

Till Leer ankommo 4 norska fartyg om 956 tons med last från Norge, 

9 om 3,054 tons med last samt 3 norska om 930 tons i barlast fräu utrikes 

ort. Derifrån afgingo till Norge 4 om 1,222 tons med last och 3 om 1,114 

tons i barlast, samt till utrikes ort 6 om 1,750 tons med last och 3 om 855 

tons i barlast. 

Till Papenburg ankommo 8 norska fartyg om 1,396 tons med last från 

Norge och 3 om 626 tons med last från utrikes ort; derifrån afgingo till Norge 

6 fartyg om 1,242 tons i barlast samt till utrikes ort 2 fartyg om 354 

tons med last och 3 fartyg om 426 tons i barlast. 

Till Eiiiden ankommo från Norge 3 norska fartyg om 362 tons med last 

samt från utrikes ort 6 norska fartyg om 1,545 tons med last; samtliga dessa 

fartyg afgingo derifrån i barlast, 6 om 1,212 tons till Norge och 3 om 696 

tons till utrikes ort. 

Bremens hela handelsomsättning under år 1884 framgår af följande siffror: 

Motsvarande belopp utgjorde: 

Hela antalet till Bremen ankomna fartyg utgjorde: 

Utvandringen öfver Bremen uppgick till:

510 

Den på Weserfloden hemmahörande handelsflottan utgjordes af: 

»Norddeutsehe Lloyd» har hvarje onsdag afsändt en af sina fem praktfullt 

inredda snabbgående ångbåtar till New-Tork; försöket att låta en båt gå öfver 

Göteborg till New-York har öfvergifvits sedan en resa visade ett ogynsamt resultat. 

Man räknar på ett mindre fördelaktigt bokslut för föregående år än 

för de närmast föregående, då bolaget haft att i likhet med öfriga rederier arbeta 

under de dåliga fraktkonjunkturerna; passagerarebefordringen har emellertid 

icke visat någon minskning. 

Bildandet af en förening för export af tyska stenkol har ännu icke kommit 

till ståDd men förberedande åtgärder äro vidtagna. 

På förbättrandet af farleden upp till Bremen har man arbetat raskt, och 

hoppas man att hinna ännu åtskilligt till hösten om väderleksförhållandena blifva 

gynsamma. Till samma tid hoppas man hafva bragt till slut de sväfvande underhandlingarna 

om regleringen af nedre delen af Weser vid Bremerhaven. 

Bremens inträde i tyska rikets tullområde är nu beslutadt, och tyska riket har 

anslagit 12 millioner mark såsom bidrag till erforderliga hamnanläggningar 

m. m.; hela anläggningskostnaden är beräknad till 34 l /2 millioner mark. 

Det under byggnad varande fyrtornet i Wesermynningen blef icke färdigt 

under förra året, men arbetena äro så långt framskridna, att man hoppas kunna 

tända fyren till hösten. 

Helsotillståndet har varit godt i hela distriktet. 

Vicekonsuln i Papenburg meddelar om förhållandena der på platsen: 

»Skeppsfarten var under förlidet år jemförelsevis liflig. Med 290 fartyg 

infördes bland annat 29.440 läster (a 80 engelska kubikfot) trä, deraf 18,600 

läster från Sverige och Norge, 994 tons is, alltsammans från Sverige och Norge, 

o. s. v. Ingen svårighet finnes för fartyg om 13 å 14 engelska fots djupgående 

att ingå. Frakterna voro utomordentligt låga, lägre än någonsin förr. 

För hattens från Norrbotten betaltes 30 mark pr standard, och vida flera fartyg 

än som behöfdes funnos tillgängliga för ett så lågt belopp. Försäljningen 

af de införda trävarorna gick lätt, men prisen voro tryckta. Förråden uppgingo 

vid årets slut till omkring 5,500 standards.» 

Herm. S. Gerdes.

511 

Sorrento (K. M:ts Beskickning i Italien) den 31 juli 1885. 

Ur den nyligen offentliggjorda berättelsen rörande sjöfartsrörelsen uti italienska 

hamnar förlidet är vill jag meddela följande till upplysning om den 

italienska handelsflottans nuvarande tillstånd. Fördelad på rikets 23 maritima 

distrikt, bestod denna flotta den 31 december sistlidet är af segeloch ångfartyg 

till ett sammanlagdt antal af 7,287 om 971,001 tons. 

Antalet segelfartyg öfversteg således antalet ångfartyg med 6,857 om 726,407 

tons. 

Utaf do 215 ångfartygen äro byggda i: 

hvaraf, och då de utomlands byggda ängfartygens antal sammanlagdt utgör 157 

om 114,032 tons, följer att dessa öfyerstiga antalet af de inom landet byggda 

ångfartygen med 99 om 105,767 tons. 

Utaf dessa ångfartyg tillhöra 94 om 71,588 tons »la Navigazione Generale 

Italiana» eller Floris-Rubattino-bolaget, 12 om 19,942 tons bolaget Raggio 

& Comp., 5 om 8,895 tons bolaget Veloce, 5 om 1,566 tons det anonyma bolaget 

Puglia, 5 om 487 tons det anonyma bolaget Procida et Ischia, 5 om 

6,672 tons bolaget Raggio Piaggio samt 89 om 13,147 tons åtskilliga personer. 

Handelsflottans storhet och drägtighet under decenniet 1875—1884 utvisas 

af följande tablå:

512 

Orsaken till den betydliga minskningen af fartyg från 1877 till 1878 ar 

dels den att marinministeriet då anbefalde en revision af matriklarne, som hade 

till följd en utstrykning af omkring 650 fartyg om 20,000 tons, hvilka slopats, 

förgåtts eller försålts till utlandet, samt af 1,450 fartyg om 125.000 tons, 

hvilka de senaste två åren egnat sig endast åt den mindre trafiken, ät fiske 

och åt underhållandet af kommunikationerna inom hamnarna eller på redderna, 

dels ock den att omkring 200 smärre fartyg utströkos på grund af kongl. dekretet 

den 10 februari 1878, hvilket fördelade statens hela kuststräcka i sex 

fiskeridistrikt, der för fiskets bedrifvande blott erfordrades vanlig licence. 

Tager man således året 1878 till utgångspunkt för kalkylerna, så visar 

det sig att från samma år intill år 1884 segelfartygen minskats med 1,366 om 

117,433 tons, men ångfartygen ökats med 63 om 59,277 tons, och att under 

nämnda tidrymd handelsflottan sålunda minskats med 1,303 fartyg om 58,156 tons. 

Denna minskning är dock skenbar och utgör i sjelfva verket ej annat än 

ett långsamt men fortgående användande af ångfartyg i stället för segelfartyg 

uti den större och mindre kustfarten och framför allt dessa senares nästan fullständiga 

försvinnande från de längre sjöresorna. 

Förhållandet mellan ökningen och minskningen under de senaste sju åren 

utvisas af följande tablåer: 

Segelfartyg: 

Ångfartyg: 

Jemföres totalsumman af ökningarna och minskningarna af handelsflottans 

materiel under de sista två åren, får man 

år 1884: 

år 1883: 

År 1883 uppgick således den effektiva minskningen till 249 fartyg om 

16,671 tons under det att den 1884 endast utgjorde 184 fartyg om 2,332 tons.

513 

Segelfartygen, hvilka, såsom sagdt är, är 1884 uppgingo till ett antal af 

7,072, fördelas enligt drägtigheten sålunda: 

Ångfartygen, hvilka samma år utgjorde 215, fördelas efter drägtigheten 

sålunda: 

År 1884 byggdes i allt på rikets skeppsvarf 154 fartyg om 15,781 tons 

drägtighet och till ett värde af 5,162,090 Lire, och voro utaf dessa 143 träfartyg 

och 11 jernfartyg. År 1883 byggdes likaledes 154 fartyg om 15,080 tons 

och till ett värde af 3,886,300 Lire, samt år-1882 233 fartyg om 17,809 

tons for ett värde af 4,818,670 Lire. Jemföres detta med förhållandet år 

1884, visar det sig att de detta senare år byggda fartygen representera ett 

värde som öfverstiger med 343,420 Lire värdet af de år 1882 byggda fartyg 

och med 1,295,790 Lire värdet af de fartyg som byggdes år 1883. 

Genuas maritima distrikt med dess varf i Sestri Ponente, Sampierdarena, 

Torre, Cornigliano, Voltri, Pra, Camogli och Rapalla är i fråga om de förlidet 

år byggda fartygens värde det förnämsta — de uppgingo till 27 om 5,498 

tons och beräknades till ett värde af 2,639,800 Lire. Andra rummet i detta 

hänseende intages af Savona distrikt, der 9 fartyg byggdes om 2,932 tons och 

för ett värde af 758,500 Lire. I tredje rummet följer Castellamare di Stabia, 

på hvars varf i Castellamare, Marina di Cassano, Vietri, Amalfi och Castellofale 

byggdes 15 fartyg om 2,126 tons och till ett värde af 516,780 Lire. 

Fjerde rummet tillkommer Venedigs distrikt, der på varfven i Chioggia och Palestrina 

byggdes 31 små fartyg om 725 tons, värda 295,050 Lire. Derefter 

och i femte rummet kommer Neapels distrikt, hvars små varf Torre del Greeo, 

Procida och Pozzuoli frambragte 12 fartyg om 893 tons och värda 208,000 

Lire. Slutligen komma i vigt och betydelse och i följande ordning de maritima 

distrikten i Livorno, Spezia, Bari, Catania, Trapani, Cagliari, Pizzo, Taranto 

och Rimini. I motsats mot under åren 1882 och 1883, då uti Ancona distrikt 

några fartyg byggdes på varfven i Rodi, Capra Marittima, Sinigaglia, Porto 

Recanato och Numana, byggdes der förlidet år intet enda fartyg, och egde i 

Messina distrikt nästan samma beklagliga förhållande rum, då der nästlidna år 

blott byggdes 2 små fartyg om 51 tons och till ett värde af tillsammans 

15,500 Lire. 

Antalet i verksamhet varande skeppsvarf år 1867 uppgick till 89, men 

år 1884 till endast 38; år 1867 byggdes 642 fartyg om 72,257 tons och till 

ett värde af Lire 21,934,139, men år 1884 blott 154 fartyg om 15,781 tons 

och till ett värde af endast 5,162,090 Lire. 

År 1878 utgjorde uppbörden af 

Hamnpenningar Sjöfartsafgift Sundhetsafgift Summa 

Lire 1,688,242.38 Lire 150.455.66 Lire 775,787.69 Lire 2,614,485.73 


514 

År 1884 uppgick deremot denna uppbörd till: 

Hamopenningar Sjöfartsafgift Sundhetsafgift Summa 

Lire 2,496,347.29 Lire 131,776.85 Lire 1,097,945.16 Lire 3,726,069.29 

Några uppgifter ur denna berättelse rörande de Förenade rikenas sjöfart 

på Italien förlidet år kunna ej lemnas, då de öfverallt äro sammanförda med 

Danmark och Ryssland under rubriken »Scandinavia & Russia». (Mar Baltico.) 

Antwerpen den 30 juni 1885. 

(Årsberättelse för år 1884.) 

F. T. Lindstrand. 

Sammenlignet med 1883 stiller Omfanget af de forenede Rigers Skibsfart 

paa Belgien i Aaret 1884 sig saaledes:

515 

Fordelt paa de tvende Riger faaes ud fölgende Forhold: 

Af ovenstaaende Opgaver fremgaar, at den samlede svenske Skibsfart paa 

Belgien har aftaget med 32,674 Tons eller 21 V, %, med en tilsvarende Aftagen 

i Antallet af 85 eller nsesten 24 %. De lastede svenske Fartöier vise 

en Formindskclse af 19,529 Tons eller lidt över 27 %.

516 

Den samlede norske Skibsfart paa Belgien i 1884 har deriniod tiltaget 

sammenlignet med 1883 med 23,231 Tons eller över 8'/,, %, medens Fartöiernes 

Antal aftog med 20 eller 27, % De med Ladning ankomne norske Fartöier 

vise en Forögelse af 16,993 Tons eller 127, %. 

Begge Ländes samlede Skibsfart viser en Formindskelse af 11,865 Tons 

eller c:a 27, %, hvoraf 9,329 eller 11 % falder paa de lastede Fartöier. 

Udbyttet af begge Rigers Skibsfart tilsammen viser en Formindskelse i 

Kröner for de ankomne Fartöiers Vedkommende af 6 1 /, % og for de afgaaede 

en Forögelse af 27, % 

For Sverige sserskildt viser der sig en Formindskelse i de ankomne Fartöiers 

Bruttofragt af i Kröner 57 % og en Forögelse i de afgaaede af 24 Xi 

og for Norge en Formindskelse i Kröner af 11 %. 

Af ovenstaaende Generaloversigt sees, at den svenske Dampskibstonnage 

for förste Gäng i 1884 viser en ganske betydelig Tilbagegang. Der ankom 

nemlig i nsevnte Aar til Belgien 93 svenske Dampskibe drsegtig 52,302 Tons 

mod 114 drsegtig 64,069 i 1883, eller en Nedgång af 227, %• De til Belgien 

ankomne norske Dampskibe udgjorde: 

en Tilvaext af nsesten 23 %. 

Aarsagen til dette fra tidligere Aar saa yderst forskjellige Forhold kan 

ikke söges i nogen mere betydelig Udvidelse eller Indskrsenkning i Tonnagen 

af de paa Distriktet i regelmassige Ruter gaaende Dampskibe — i saa Henseende 

er Forholdet nemlig omtrent detsamme som Aaret för. 

Den vassentligste Faktor til den forögede norske Dampskibstonnage turde 

söges i den irreguliere Dampskibsfart, der jevnt tiltager nsermest paa Grund af 

de ifjor herskende gunstige Iskonjunkturer, hvilket nödvendiggjorde Anvsendelse 

af större Skibsrum, hvortil ogsaa for denne Artikels Vedkommende Dampskibe 

i större Mon benyttes. 

De slette Traelastkonjunkturer bidrog paa den anden Side til en Indskrsenkning 

i Efterspörgseln efter Dampskibsrum til Trselasttransport fra Östersöen 

specielt fra de nedre Bottenhavne. 

Kommer hertil for de norske Seilskibes Vedkommende en ganske livlig 

Bevsegelse i Traelastimporten fra Christianiafjorden ved Ssesonens Begyndelse og 

for svenske Seilskibe en tilsvarende Aftagen paa Grund af den gjennemgaaende 

Stagnation i den oversöiske Trade (specielt i Korn og Fleäk, i hvilken Fart 

svenske l:ste Klasses Seilskibe meget benyttes) har man et Udslag af det ovenantydede 

abnormale Forhold i Benyttelsen af de forskjellige Rigers Flag i det 

forlöbne Aar. 

Skibsfarten paa Antwerpen viser fölgende Omfång:

517 

I Sammenligning med de forenede Rigers Fart paa Antwerpen, hvilken 

altsaa i afvigte Aar opgik for de ankomne lastede Fartöiers Vedkommende til 

383 af 180,526 Tons Drsegtighed, var Skibsfarten paa Vice-Konsulsstationerne 

iuden Distriktet af ringe Betydning. Til Gand, Louvain, Nieuport, Ostendc og 

Tennonde ankom saalodes idethele blöt 143 lastede svenske og norske Fartöier, 

draegtig 35,244 Tons, hvoraf 20 paa 7,917 Tons vare Dampskibe. 

Det sidstnsevnte Dampskibsantal falder udelukkcnde paa Vice-Konsulsstationcn 

Gand. 

Farten paa dette Sted er i jevnt Tiltagendc og vil vistnok yderligcre udvikkies, 

da de igjenuem flero Aar paagaaende Kanaludbedringer mellem denne 

Havn og Terneugen (beliggende paa holländsk Territorium ved Udlöbct af Schelden) 

nu ere afsluttede. 

Af Vice-Konsulens i Gand Aarsrapport angaaende disse Arbcider hidsaettes 

fölgende: 

»De fornemste Arbeidor med Kanalen fra Torneugen til Gand ere nu faerdige. 

For Oieblikket er man beskjseftiget med at bortskjaere Slussen föran 

Gands Bassin, som var altfor kort og derfor forhiudrede Fartöier över 57 Metros 

Laengdc at gaa ind i Dokken. 

Bikanalen, som man afbenytter ved Siden af denne Sluse, skal vasre forsaavidt 

fserdig den 15 Febr. 1885, at Skibe af 4.40 Metres Dybgaaende kan 

passere, og skal vscre fuldstsendig fasrdig og udgrundet til den defiaitive Dybde 

af 6.50 Metres henimod Midten af Sommeren. Den nye Sluse i »Sas de Gand» 

er fuldstasndig faerdig og har en brugelig Lasngde af 110 Metres og en Bredde 

af 12 Metres. Den almindelige Dybde i Kanalen er i sin hele Strsekning fra 

Gand til Schelde 6.5 0 Metres, men Slusen i Ternengen ved Seheldes Munding 

tillader ikke Skibe hvis Dybgaaende er över 5.SO Metres at gaa ind. Denne 

Sluse skal ogsaa omkonstrueres senerehen til en Dybde af 6.BO Metres; men 

endnu er det icke muligt nöiagtigt at bestemme Tiden for dette Arbeides Fuldförelse. 

I faa Ord — fra 15 Febr. förstkommende kan Skibe komme ind i Gands 

Bassin, uden at maatte lette, af 110 Metres Lsengde, 12 Metres Bredde og 

4.40 Metres Dybgaaende, hvilket foröges successive til 5.50 Metres, og denne 

Dybde haaber man at kunne opnaa henimod Slutningen af Marts Maaned förstkommende. 

Man antager saaledes, at fra nu af fyldestgjör Kanalen fra Ternengen til 

Gand alle Nutidens Krav vedkommende den store Skibsfart. Kanalen er ret 

og er 56 Metres bred i Vandlinien. Den er forlsenget i hele sit Lbb ved 

gode Veie for Halning af Skibe. 

I Gands Bassin findes alle önskelige Fordele til Lettelse ved Lastning af 

Varer. Der findes et stort Entrepot og store Skure längs Kaien samt kraftige 

Kraner. Alle Kaier ere forbundne med Statens Jernbanenet saaledes, at Lastning 

i Wagons og omvendt kan foregaa direkte. Der findes ogsaa en speciel 

Dok for Traevarer, ligeledes förbunden med Jernbanen og forsynet med rummelige 

Skure. Resultatet af disse Foranstaltninger er, at Omkostningerne ved 

Arbeidslön for alle Slags Varer i Gand ere mindre end i de fleste andre Havne; 

at de Varer som man der losser og laster ikke i ringeste Maade ere udsatte 

for Veirforandring og at Lastningen kan foregaa med stor Hurtighed, hvilket 

er en stor Fordel for alle Skibe og i Saerdeleshed for Dampskibe. Ved sin 

geografiske Beliggenhed i Midten af det orientalske Flandern og med sine utallige 

Jernbaner, löbende i enhver Retning, synes Gands Havn at have betydelig 

forfiget sin maritime Bevsegelse. nu da den smukke Kanal giver let og billig 

Adgang dertil for Fartöier af större Tonnage.»

518 

Siden Begyndeisen af indevaerende Aar er en ny Vice-Konsulsstation oprettet 

i Blankenberghe, 3 Mile nordenfor Ostende. 

I Antwerpen indkjöbtes for svensk Kegning: 

De af svenske og norske Fartöier i 1884 erlagtc Konsulsafgifter udgjordc: 

Til hervaerende Sömandskirke indkom som frivillige Gaver fra svenske og 

norske Skibsförere: 

Antallet af syge og skibbrudne Sömänd der have modtaget Understöttelse 

af Generalkonsulatet og senere bleve hjemsendte udgjorde i 1884 svenske 4 og 

norske 34. 

Antallet af Paa- og Afmönstringer i Antwerpen opgik til: 

Antallet af römte Söfolk udgjorde: 

Gjennem Generalkonsulatet bjemsendtes: 

Antallet af Skrivelser Aar 1884 fra Generalkonsulatet udgjorde:

519 

Trælasthandelen. 

Den samlede Import af Traelast til Belgien udgjorde: 

Ifölge Opgave fra Societé Commerciale Industrielie & Maritime dAnvcrs 

gik der af ovennsevnte Import til Antwerpen: 

Af denne Import kom fölgende Kvanta: 

Nedenstaaende Oversigt giver en Illustration af det Forhold de hersteds 

hyppigat forekommende Dimensioner indtage i Importen.

520 

Af Plankor indförtes til Antwerpen: 

Af Battens: 

Af Bord: 

Ovenstaaende statistiske Opgaver över Importen til Antwerpen viser en 

betydelig Forögelse i Kubriken saget Virke. Specielt gjselder dette for Battens 

2 V, X7, hvilke Dimensioner ere af saerlig Betydning her paa Pladsen.

521 

Detsatnme gjaldt for Plankor 3" X 9", hvoraf idethele importerades över 

30,000 Stykkcr mere end i 1883. 

Grunden til denne ganske store Stigen i Indförselen turde vsere at söge 

i den ved Verdensudatillingen hersteds foranledigede forögcde Eftcrspörgsel efter 

Bygningsmateriel. 

Ogsaa for huggen Lasts Vedkoinmende viser der sig en Forögelee, modens 

Importens Omfång i 1884 dog staar tilbage for Aarene 1882 og 1881. 

En Formindskelse er derimod fremtrEedende i Importen af Kassebord, nsermest 

som en Fölge af den i Amerika ophörte Streike blandt Glasarbeiderne og 

deraf fölgende Formindskelse i Efterspörgselen efter Belgisk Vinduesglas, til 

hvis Indpakning en Kvantitet af usonte Bord anvendtes i Aaret 1883. 

Med Undtagelso af l:ste Klassea Virke stillede Priserne sig gjennemgaaendc 

lavere saaledes som nsermere fremgaar af nedenstaaendo Tabel: 

Dimensioner og Slags

522 

Ovenstaaende Priser ere for Planker og Baltens pr löbende Metres, for 

hövlede Bord pr Kvadratmetres. 

De i forrige Aarsrapport omhandlede Bestrsebelser for at faa gjennemfört 

en Lettelse eller fastslaa en Verifikation af den i Belgien gjaeldende ussedvanlig 

höie Toldbeskatning af Traelast have hidtil ikke fört til det forönskede Resultat. 

Det af Tydskland sonest tagne Skridt til en yderligere Toldforhöiclse 

paa Traelast har givet den belgiske Kegjering et nyt Stöttepunkt for Bibeholdelsen 

af denne for Landets Finantser saa inbringende Beskatning. Naar man 

ser hen til den i Belgien fremdeles herskende industrielie Krise og betaenker 

det intime Forhold, hvori Traelastforretningcrnc staa til samme, synes Udsigterne 

for en Fremgang i denne for vore Lande saa vigtige Exportartikel ingcnlunde 

at vaere lyse. 

Træmasse. 

Siden Afgivelsen af seneste Eapport er der ingen navnevserdig Förändring 

foregaaet i Omfånget af Importen af vor niekaniske Granmasse; denne synes 

tvertimod at vsere i Aftageude, navnlig grandet paa den staerke konkurrense 

med Tydskland, hvis Produkt kan leveres 50 Cent. pr 100 Kilos billigere. 

Ogsaa i Konkurrensen med Frankrig, Schweiz og Tydskland ligger vor 

Export af Sulfit Masse stserkest under. 

Dette Stof synes mere og mere at vinde Indpas hos Papirfabrikanterne 

hcr, til Fortrsengsel af den blegede chemiske Masse. Nogen större Import af 

brun Masse finder for Tiden ikke Sted. Transiten över Antwerpen til Frankrig 

har i det sidste Aar aftaget ikke ubetydeligt. 

Angaaende den fra eller över Antwerpen foregaaende Export af Raastof 

og Kolonialvarer specielt til vore Lande foreligge endnu ikke statistiske Opgaver. 

Nogle Forandringer i Toldtariffen har i det forlöbne Aar ikke fundet Sted. 

Stanley (Falklandsöarne). 


Alfred Kirsebom. 

Hamnen besöktes under år 1884 af 39 fartyg, deraf 21 engelska, 14 

tyska, 1 norskt, 1 amerikanskt, 1 holländskt och 1 italienskt. Införseln uppgick 

till ett värde af omkring 68,000 £, hvaraf större delen kom från England. 

Utförselns värde uppgick till omkring 120,000 £; bland utförselsartiklarne 

må nämnas ull, fårskinn, hudar, ben, horn och talg. 

George M. Dean.

Triest den 28 maj 1885. 

523 



Till hufvudstationen ankom endast ett svenskt segelfartyg med 11 mans 

besättning, alla svenskar; det kom från Macassar med 6,000 säckar kaffe och 

afgick till Cette med 216,315 stycken stäf. 

Af norska fartyg ankomnio 29 om 13,191 tons; dessa hade tillsammans 

en besättning af 384 man, hvaraf 335 norrmän, 26 svenskar och 23 utländingar; 

11 af- och 11 påmönatrades; en man kom på hospitalet; 5 man rymde 

från ett fartyg, men blefvo arresterade och åter ombordförda. 

De norska fartygen ankommo från följande länder, och lasten bestod hufvudsakligen 

af följande varor: 

De härifrån afgångna norska fartygen hade följande destinationer och varor:

524 

Från Sverige hitfördes inga varor direkt, deremot ankom till Fiume, för 

första gång, direkt från Piteå, ett svenskt segelfartyg med 1,550 tunnor tjära, 

värda cirka kronor 35,000; lasten såldes i detalj efter ett pris af 18 till 19 

fl. pr heltunna. 

Från Norge direkt hitfördes med 7 norska ångfartyg rundfisk c:a vog 57,976 

dessutom 62 tunnor tran. 

De från Norge hitförda varor hade ett sammanlagdt värde af e:a kr. 652,000, 

mot kr. 753,000 året förut. — Priserna för rundfisk varierade från fl. 52 

och ned till fl. 40 pr qvintal, med diskonto. 

Redan sedan några år finnes ingen direkt förbindelse mellan Adriatiska 

hafvet och de Förenade rikena; till följd deraf befordras de varor som sändas 

dit via Hull och Hamburg. Den vägen befordrades år 1884: 

Till Stockholm: 8,376 kg torkad frukt, 5,300 kg kryddor, fenkol etc., 

477 kg olivolja, 4,231 kg maecaroni, 8,279 kg vin och likör, 4,384 kg gummi, 

5,114 kg apelsinskal, 5,349 kg lagerbärsblad, 2,682 kg medicinalier etc. och 

2,192 kg insektpulver oeh insektblommor, summa 46,384 kg. 

Till Göteborg: 34,796 kg torkad frukt, 29,934 kg kryddor, fenkol etc, 

34,500 kg bönor, 459 kg kaffe och thé, 461 kg mandel, 202 kg likör, 9,668 kg 

gummi, 7,304 kg apelsinskal, 1,625 kg lagerbärsblad, 542 kg insektblommor etc. 

oeh 15,908 kg hampa, summa 135,399 kg. 

Till Malmö: 19,194 kg torkad frukt, 2,332 kg kaffe, 10,000 kg bönor, 

1,533 kg mandel, 409 kg olivolja, 2,514 kg apelsinskal och 147 kg insektpulver, 

summa 36,129 kg. 

Tillsammans till Sverige: 

Till Norge befordrades härifrån, äfven via Hull och Hamburg: 

Tillsammans till Norge: 

Följande frakter noterades från Triest: 

Segelfartyg: Marseille och Cette francs 12 ä 14 pr 42 franska kubikfot, 

med 5 X. Bordeaux 14 a 15'/2 francs pr 42 fr. kubikfot in full, med en 

gratifikation. Algeriet 24 a 26 frcs pr 100 bräder 12'XH"X1" franskt mått, 

med 5 %. Sicilien 24 å 26 lire pr 100 bräder 12'X12"X1" venetianskt 

mått, med 5 %. Grekland 28 a 30 francs pr 100 bräder 12'X12"Xl" 

venetianskt m&tt, med 5 %. Alexandria (Egypten) 24 å 26 fres pr 100 bräder 

12'X10"X1" venetianskt mått, med 5 %. Batum (Svarta hafvet) l'/a frcs

525 

pr tomma petroleumfat; derifrån till en adriatisk eller medelhafshamn 3 1 /, 

frcs pr rund tunna petroleum, med 5 %. Brasilien, med mjöl i tunnor, 22 sh. 

6 d. a 27 sh. 6 d. pr ton in full, med en gratifikation. 

Ångfartyg: Cette 13, Bordeaux 15 frcs pr 42 franska kub.-fot in full. 

England, Irland etc. 11 ä 13 sh. pr 1,015 kilo in full. Batum och retur 

5Vj frcs pr rund tunna petroleum in full. Brasilien, för att lossa i flera 

hamnar, 35 sh. pr ton mjöl i tunnor in full. Newyork 22 sh. 6 d. å 25 

sh. pr ton in full. 

Från Fiume noterades samma frakter. 

Till Triest ankommo år 1884: 

Från Triest afgingo: 

I. Efter nationalitet fördelas de ankomna fartygen:

II. Efter afgångsorten: 

526

III. Efter destinationsorten: 

527

528 

Hufvudinförseln till Triest utgjorde:

Hufvudutförseln utgjordes af: 

529 


Införselns värde utgjorde: 

och utförselns: 

530

531 

Eller tillsammantagna in- och utförsel: 

De med svensk-norska fartyg införda värden uppgingo 1884 till fl. 2,748,108 

mot i 1883 fl. 3,315,881, och värdet af de från Sverige-Norge införda varor 

1884 fl. 478,427 mot fl. 488,892 i 1883. Med svensk-norska fartyg utfördes 

1884 för fl. 632,371 mot fl. 500,004 i 1883. 

Uti förestående sjöledes verkstälda in- och utförsel deltogo följande nationers 

fartyg med nedannämnda värden: 

Med hänsyn till härkomst- och bestämmelseort fördelas in- och utförseln:

532 

Den österrikisk-ungerska handelsflottan bestod år 1884 af följande fartyg: 

dessutom : 

Kursvariationer år 1884: 

Ångfartyg: 

Segelfartyg:

533 

Aktier: 

Antalet af i Triest födda barn utgjorde år 1884 5,085 mot 5,107 år 

1883, deraf voro 363 dödfödda; 4,281 af äkta och 804 af oäkta börd. 

Dödligheten uppgick till 5,012 år 1884 mot 4,344 året förut. Nativiteten 

uppgick således till 32.13 på 1,000 invånare, räknadt på en befolkning af 

148,245; mortaliteten utgjorde 45.97 på 1,000 invånare. 

Sjöfarten på Fiume år 1884 iuhemtas af nedanstående: 

Bland de i fjor hitkomna norska lastångarne hafva några funnit sysselsättning 

med månadsbefraktningar, och oaktadt frakterna ej varit höga, lära dock 

rederierna funnit det vara uträkning att hålla fartygen i denna trade; förutom 

de ångare som i fjor blefvo befraktade, och som ännu fara i månadsbefraktning, 

hafva några andra norska båtar i år antagit samma sysselsättning. I anledning 

häraf tillåter jag mig vördsamt bemärka, att, till följd deraf att de Förenade 

rikenas fartyg ej ega rättighet att idka kustfart, dessa ofta möta svårigheter 

att blifva antagna i månadsbefraktning, då befraktarne preferera de nationers 

fartyg som äfven kunna idka kustfart, och det vore i de Förenade rikenas 

fartygs intresse om i nästa handels- och sjöfartstraktat, som de Förenade rikena 

komma att afsluta med den österrikisk-ungerska monarkien, denna förmån, som 

andra nationer ega, kunde möjligtvis tillförsäkras äfven de höga kontraherande 

parternas fartyg. 

Angående de länge omtalade jernvägsprojekten för att sätta Triest i stånd 

att kunna konkurrera med ungerska och andra banor, är dervid hittills litet 

eller ingenting gjordt; man förväntade, att redan i denna månad arbeten 

skulle påbörja med Herpelje-sammanbindningsbanan, men något väsentligt arbete 

har man ännu ej företagit. 

Den österrikiska jernvägskomitén, som inser nödvändigheten af en bättre 

jernvägsförbindelse för Triest, hufvudsakligen för att upphjelpa den härvarande 

handeln, har nu delat sig i tre grupper; en grupp begär en linie från Rudolfsbanan 

till Divaca, för att derifrån bilda en anknytning med Herpelje—Triestbanan; 

en annan grupp föreslår Predilbanan, för att förbinda Tarvis öfver 

Predil med Görz, och den 3:dje gruppen begär Tauerbanan.

534 

Ehuruväl alla erkänna som en högst vigtig sak att komma till ett slutresultat 

för att hjelpa Triest, kommer det säkerligen att vara ännu en tid 

innan saken afgöres. 

När Triest skall upphöra att vara en frihamn är ännu ej afgjordt; dock 

är det att förvänta i den närmaste tiden. Meningarna om Triest derefter skall 

stå sig bättre eller sämre, äro mycket delade, och är det icke godt att förutse 

följderna. 

Sundhetstillståndet är äfven för närvarande, så väl här i staden som uti 

omgifningen, tillfredsställande; af smittkoppor förekomma numera endast några 

få fall i veckan. 

Danzig den 17 juni 1885. 


J. C. Lindman. 




antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 169 om 44,803 tons, deraf 


Danzigs handel och skeppsfart erfor år 1884 en betydlig minskning, hufvudsakligast 

gäller detta spanmålshandeln. De sjöledes ankomna fartygens antal 

var 252 mindre än förra året och 372 mindre än år 1882 samt utgjorde 

blott 1,790, till större delen ångfartyg. De afgångnas antal var 1,805 (således 

258 färre än året förut). Bland dessa afgingo med trälast 695 fartyg (181 

färre), med spanmål 231 (476 färre) och 484 fartyg med diverse varor; i 

barlast 387 (således 134 flere). 

För spanmålshandeln var året ganska ofördelaktigt, och en ovanlig liflöshet 

rådde intill fram i juli månad, då utförseln småningom och progressivt tilltog,

535 

gynnad af den ovanligt rika skörden. Totalexporten kunde dock ej hinna till 

mera än hälften af förra årets, och jemförd med 1882 åra utgjorde den ej 

stort mera fin en tredjedel, ja den har under de senare 25 åren aldrig varit 

så ringa som sistlidet år. Prisen nedgingo betydligt å alla spanmålsslag. Skörden 

var på det hela den rikaste och bästa Vestpreussen haft under de sista 

tolf åren. Hvete och råg lemnade 110 % af en medelskörd, korn 95 %, 

hafre något mera och ärter nästan en medelskörd. 

Utskeppningen nnder årets lopp var som följer: hvete 71,795 tons, råg 

16,357 tons, ärter 2,776 tons, korn 7,815 tons, hafre 1,220 tons, summa 

$9,963 tons spanmål; vicker 181 tons, bönor 147 tons, hampa 163 tons, klöfverfrö 

217 tons, linfrö 46 tons, oljefrö 2,478 tons, summa 103,195 tons spanmål 

och frösorter. 

Trävaruutförseln var deremot stor, ehuru omkring l /« ringare än förra 

Årets; minskningen drabbade nästan alla sorter utom furuplankor och bräder, 

hvaraf c:a 4,000 kub.-meter mera utfördes, samt ekplankor ooh bräder, hvaraf 

430 kub.-meter mera utskeppades. Utförseln bestod af furubjelkar 107,477 

kub.-meter (ä 33 kub.-fot), furuplankor och bräder 16,572 kub.-meter, splittra 

370 kub.-meter, sleepers af ek och furu 165,451 kub.-meter, ekstammar och 

bjelkar 16,725 kub.-meter, ekplankor och bräder 15,618 kub.-meter, ekstäf 

5,773 kub.-meter, tallträvaror 22,655 kub.-meter, summa 350,641 kub.-meter. 

Danzigs handelsflotta bestod i början af år 1884 af 66 segeloch 16 ångfartyg. 

Under året förliste 1 seglare, kondemnerades 1, såldes 2, 1 nybyggdes 

och 1 inköptes, och var handelsflottan således vid 1885 års början 62 segeloch 

18 ångfartyg, med en drägtighet af 53,919 tons, samt 8 kustfartyg och 34 

Weichsel-ångbåtar. 

Hela antalet ankomna fartyg af olika nationaliteter utgjorde segelfartyg 

884, ångfartyg 906 eller tillsammans 1,790 fartyg om 791,334 tons, således 

c:a 76,000 tons mindre än år 1883. Deremot afgingo sjöledes 896 segelfartyg 

och 909 ångare eller tillsammans 1,805 fartyg med en drägtighet af 796,065 

tons. 

Sveriges skeppsfart härstädes var underkastad de allmänna tryckta förhållandena 

och mot förra året ankommo 35 fartyg mindre. Minskningen i de 

ankomna fartygens lästetal utgjorde 5,133 tons. Särdeles trögt gick skeppsfarten 

under första halfåret; under senare halfåret visade sig en större och 

tilltagande liflighefc. Exporten till Sverige af spanmål, mjöl och frö utgjorde 

ej stort öfver en tredjedel af det förra årets, och utförseln af andra varor var 

väl något, men ej betydligt större. Af hela utskeppningen till Sverige transporterades 

dock c:a '/3 l svenska fartyg. 

Importen af svenska produkter bestod förnämligast af gatsten och kalksten, 

uppgående för dessa varor till ett mycket större qvantum än förra året, hvaremot 

införseln af andra svenska produkter var obetydlig och vida mindre än 

år 1883. 

Summariska beloppet af inseglade bruttofrakten utgjorde för de svenska 

fartygen för resor från Sverige till distriktet kronor 31,123, för resor från 

utrikes ort till distriktet kr. 30,049 och för fraktfarter härifrån till Sverige 

kr. 30,449. 

Af svenska produkter infördes med svenska fartyg till Danzig: gatsten af 

granit 95,040 rhenl. kub.-fot, kalksten 124,416 rhenl. kub.-fot, osläckt Gotlandskalk 

600 halftunnor, tegel och eldfasta rör 41,153 stycken. Med 3 norska 

fartyg infördes svensk gatsten 16,848 rhenl. kub. fot och med 4 norska fartyg 

svensk kalksten 41,256 rhenl. kub.-fot.

536 

Medelprisen voro å följande svenska produkter från fartyget: 

Gotlands slipsten 12—24 tums diameter 60 pf. till 3 mark. 

Utförseln till Sverige med svenska fartyg bestod af råg 390 tons, hvete 

335 tons, oljefrö 200 tons, mjöl af hvete och råg 1,920 tons, summa 2,845 

tons spanmål, frö och mjöl, 500 tons kli, 78 tons stenkol, 570 tons socker, 

55 tons benmjöl och 215 tons oljekakor. 

Hela utförseln till Sverige med både svenska och andra fartyg bestod af: 

hvete 4,324 tons, råg 299 tons, korn 298 tons, summa spanmål 4,921 tons, 

mjöl af hvete och råg 3,039 tons, mjöl af potatis 42 tons, oljefrö 374 tons, 

summa 8,376 tons spanmål, mjöl och frö, 642 tons kli, 419 tons oljekakor, 

928 tons socker, 90 tons stenkol, 71 tons papper och takpapp och 75 tons 

benmjöl. 

Den norska skeppsfarten rönte likaledes en minskning, ehuru i ringare 

mån, och drägtigheten af de lika talrikt som förra året ankomna norska fartygen 

utgjorde 2,216 tons mera. — Importen af norska produkter var betydligt 

större än förra årets. Den bestod hufvudsakligast af is, hvarmed ej mindre 

än 12 norska och 5 främmande fartyg ankommo. Deremot uppgick hela exporten 

till Norge icke ens till hälften af 1883 års. 

Summariska beloppet af inseglade bruttofrakter för resor från Norge till 

distriktet utgjorde kronor 49,044, för resor från utrikes ort till distriktet 

kr. 297,000, för resor från distriktet till Norge kr. 57,791. 

De med norska fartyg hitförda norska produkter utgjordes af is 4,854 tons, 

granitsten 72,144 kub.-fot, fetsill till Danzig 913 norska tunnor, fetsill till 

Elbing 973 norska tunnor, summa 1,886 norska tunnor till distriktet, svafvel 

400 tons, och med 2 svenska fartyg norsk granitsten 17,712 kub.-fot. 

Utförseln till Norge med egna fartyg bestod af: råg 5,177 tons, hvete 

1,245 tons, ärter 553 tons, summa 6,975 tons spanmål, mjöl 100 tons, ekbjelkar 

50 tons och ekstaf 94 skock; med 1 svenskt fartyg ärter 30 tons, korn 

50 tons, och med 1 svenskt fartyg råg 250 tons, ekbjelkar 60 tons. 

Hela exporten till Norge med både egna och främmande fartyg utgjordes 

af: råg 8,458 tons, hvete 1,599 tons, ärter 402 tons och korn 230 tons, summa 

10,689 tons spanmål, 100 tons mjöl, 161 kub.-meter ekbjelkar och stammar 

samt 73 kub.-meter ekstaf. 

För fraktfarten var året särdeles ogynsamt och uuder en rik tillgång å 

fartyg kunde dessa endast på nedsatta vilkor erhålla frakter. Den ovanligt 

svaga exporten af spanmål under första halfåret var orsaken till detta förhållande, 

hvaruti dock förbättring inträdde mot hösten. Öfver fraktvilkorens 

medeltal kunna följande afslutningar under året upplysa: 

Till London 9 sh. 6 d.—12 sh. pr load furuträ. 

» Hull 11 sh. pr load furuträ. 

» Leith 10 sh. pr load furuträ.

537 

Till Westhartlepool 6 sh. 9 d.—11 sh. pr load sleepers. 

» Grimsby 10 Bh. 6 d. pr load ekbjelkar. 

» Bordeaux 28 1/2 frcs och 15 % pr last ekbräder. 

» S:t Nazaire 24 frcs och 15 % pr last furubjelkar. 

B B 15 sh. pr load ekbräder. 

» Rochefort 24 frcs och 15 % pr last ek- och furuträvaror. 

B Gent 9 sh. pr load eksleepers. 

» Rotterdam 1 sh. 6 d. pr quarter hvete. 

» Stockholm 35 pf. pr ctr oljekakor. 

B Göteborg 

8 mark pr ton hvete och råg. 

» Christiania 

» Trondbjem 9 mark pr ton råg. 

» Malmö 7 V, mark pr ton hvete och råg. 

B Landskrona 25 pf. pr ctr socker. 

» Helsingborg 30 pf. pr ctr oljekakor. 

B Möss 7'/3—8 mark pr ton hvete och råg. 

B Köpenhamn 5'/i mark pr ton råg, 6 mark pr ton hvete. 

B Randers 7 Va mark pr ton hvete. 

Klbings handel och fabrikväsen tilltog i omfång, ehuru spanmålsutförselD 

till grannstäderna blef betydligt ringare. Staden besöktes under året sammanlagdt 

af 78 fartyg, hvaribland voro två norska med fetsill, men intet svenskt 

fartyg. Deremot afseglade 85 fartyg, hvaraf med last 49 och i barlast 36. 

Exporten till utrikes ort bestod af råg 315 tons, ärter 20 tons, summa 

kornvaror 335 tons, och diverse produkter 7,243 tons. 

Till Königsberg, Danzig och städerna vid Haff utfördes hvete 412 tons, 

råg 228 tons, korn 10 tons, ärter, bönor och frö 71 tons, summa 721 tons, 

och diverse andra produkter 4,657 tons; hela exporten uppgick till 12,956 tons. 

Till Norge och Sverige exporterades intet. 

Elbings handelsflotta bestod vid slutet af år 1884 af 11 ångare och 2 

segelfartyg, summa 13 fartyg, med en drägtighet af 3,264 kub.-meter. För 

utländsk räkning byggdes under året 8 sjöångare och 8 flodångare, bland hvilka 

8 sjöångare voro 6 torpedobåtar; för närvarande äro 23 torpedobåtar under 

byggnad för tyska marinens räkning och dessutom 9 torpedobåtar för kinesiska 

riket. 

Intet svenskt fartyg drabbades af sjöskada vid härvarande kust; men ett 

norskt, nemligen skonaren »Amalia» från Kristiansand, destinerad till Randers 

med en trälast från Gefle, inkom den 2 augusti för nödhamn. Fartyget var 

mycket läck och blef, enär det äfven var medtaget af ålderdom kondemneradt 

och härstädes såldt. 

Aug. af Segerström.

538 

Lourenço Marques (Mozambique) den 31 maj 1885. 


I 1884 ankom til Distriktet 15 norske Seilfartöier, drajgtige 3,347 Tons, 

ined Ladning af Stykgods, 9 drsegtige 1,803 Tons i Ballast; 22 af FartSierne, 

drtegtige 4,142 Tons, afgik med Ladning og 1 förliste paa Kysten af Madagaskar. 

Fire svenske Fartöier, drsegtige 1,402 Tons, ankom og afgik med Ladning. 

Vaerdien af Import og Export i 1884 udgjorde for de forskjellige Havne: 

eller en Totalimport af £ 305,111 og en Totalexport af £ 254,666. 

Indförselstolden udgjorde £ 45,111 og Exporttolden £ 5,700. 

For Hovedstationens Vedkommende lad Begyndeisen af Aaret formode en 

betydelig Udvikling af Handeln. Opdagelsen af Guldminer i omtrent 120 engl. 

Milcs Afstand fra Lourenco Marques paa Grendsen af Swasiezland og Transwaal 

gav Anledning til Ankomsten af talrige Guldgravere med Dampskibe fra Natal. 

Som saedvanligt vare Kygterne om nsevnte Miners Righoldighed overdrevne 

og hidlokkede desvaerre en Mängde ubemedlede Folk, som formeente at have 

i Guldgravningen et let indbringende Arbeide for sig, og hvortil ingen Kapital 

var nödvsendig. 

Mange forlod endog sikkre om end beskedne Stillinger for at hengive sig 

til den uvisse Guldgravning. Resultaten blev da ogsaa, at kun saadanne, bvis 

Profession alt var Guldgraver, holdt ud og Besten havde at vende tilbage til 

Udgangspunktet, hvis Savn, Sygdom og Elendighed ei havde ladet dem ynkelig 

omkomme. — Moodies Reef har i ethvert Fald viist sig at vaere paa flere 

Steder af en vis Righoldighcd og havde ved Aarets Slutning en Befolkning af 

omtrent 1,000 Guldgravere. 

Indvandringen, foraarsaget ved Guldfebern, var saaledes af kort Varighed. 

Samtidig dermed ankom betydelige Qvantiteter af Maskiner til Bearbeidelse 

af de gamle Guldminer i Lijdenburg-Distriktet i Transwaal, hvor forskjellige 

Kompagnier havde dannet sig. 

Transporten af saa tungt Material nödvendiggjorde Ankomsten af 200 Oxwagons, 

som transporterede Maskiner og Tilbehör til Bestemmelsestedet i 

Transwaal. Til Transport af Varer ankom 150 Oxwagons, og Ladningerne som 

dermed sendtes til Transwaal belöbe sig til c:a £ 16,000, hvorpaa det hervserende 

Told kun beregner 3 % Transit. 

Guldkompagnierne synes desvaerre ei at have noget gunstigt Besultat af 

deres Arbeide, saa det er at antage at den ved omtalte Transport til hervserende 

Handel givne Impuls kun er af aldeles forbigaaende Natur.

539 

Ligesaalidt foreligger der cndnu nogen Sikkerhed for Udförseln af Jernbaneprojektet 

herfra til Transwaal. I Slutningen af Juli udbröd Oprör blandt 

540 

För bomnll till ryska hamnarna i Östersjön har frakten betalts med 1/2 

d. in full ä 7, d. och 5 % pr eng. ffi. 

Vexelkursen på London varierade mellan 19 d. och 22 d. pr milreis. 

Helsotillståndet har varit tillfredsställande och inga epidemiska sjukdomar 

hafva hemsökt distriktet. 

Herm. Lundgren. 

Valparaiso (Chile och Bolivia) den 29 mars 1885. 


II*. 

Chiles Handel har i 1883 og 1884 lidet af den almindelige Tilstand i de 

sidste Aars Forretnings Gäng. Dets hovedsaglige Produkter, Kobber og Hvede, 

gik ned i Priser ifölge almindelig Överproduktion. Isser den förste Artikel, 

som er i stadig Palden, har hävt Indflydelse paa Handelebalancen. Medens for 

nogle Aar siden Chile var det förste Land for Kobber (Aar 1879 leverede 

Chile 49, Spanien 33 og Nord-Amerika 23 Tusinde Tons), saa er det nu kommen 

ned til tredie Rsekke (1883 gav Nord-Amerika 52, Spanien 43 og Chile 

41 Tusinde Tons). Man er her nu tvungen at gjöre alt muligt for at perfektionere 

Produktionsmaaden og at söge Lettelse i Kommunikationen ved nye 

Jernbaner, hvor dette er muligt. Rige Kobberrniner i Bolivia maatte standse 

Arbeide, da Transporten ved Muldyr ikke svarer Regning. I Chile er nu Udförselstolden 

afskaifet. 

Billige Skibsfragter understötte den forrige Maaned begyndte Udförsel af 

dette Åars Hvede; isser fra Syden er en god Deel udfört. Byg er nu ogsaa 

blevet en Udförselsartikel til Europa, medens hidtildags blöt udskibedes til Norden, 

hovedsaglig til Salpeterdistrikterne. — Man havde i England fundet ud, 

at det lyse toradige Byg er af sserdeles god Beskaffenhed for Maltning. I 

Christiania vil sandsynlig Forsög gjöres med direkte Förbindelse hertil for Byg. 

Store Kvantiteter saadant Byg er her endnu ikke at erholde, men de gode Priiser 

ville opmuntre Avlingen. Betingelse er at det maa tserskes paa den gamle, 

her deels mindre brugeligé Maade med Heste. 

Salpeter gik ogsaa ned i Priis ifölge af Överproduktion. Da denne Artikel 

blöt erholdes fra Provindsen Tarapaca, Norden af Chile, saa er imelleui 

Producenterne en Overeenskomst bragt i Stånd, hvorefter hver Mine eller Eier 

maanedlig forskiber blöt et fastsat Kvantum. Fölgen heraf er, at Priiserne i 

Europa holde sig paa et Pankt, at Tab undviges. Man vil have fundet, at 

dets Anvendelse til Gjödning for Sukkerrör ikke svarer til Forretningen. Afsaetningen 

tiltager ikke. Med Tiden vil Regjeringen vasre nödsaget at nedsoette 

den höie Udförselstold 1 Sh. pr 100 Kilo. 

Guanoudförselen har i lang Tid vaeret standset. Som för meldt, solgtes 

ved Auktion en Million Tons, for at Regjeringen kunde tilstille Halvdelen af 

Udbyttet til de peruanske Kreditorer efter Overeenskomst med Majoriteten af 

disse. Et fransk Kompagnie var Kjöber og til betydelig bedre Priis end alle 

övrige Anbud. Udförselen gik for sig kort Tid, men Kjöberen begyndte klage 

* Afd. I. te sid. 177.

541 

över at Chile ikke opfyldte sine Forpligtelser. Man vil vide, at Selskabet sikkrede 

sig Kontrakten for derved at udföre en anden Börsforretning, og da 

denne var Iykket, saa maatte det söge at komme fri fra Kontrakten. Medens 

Sägen blev forhandlet for Resten, kom begge Dele overens om at ophaeve Salget. 

En ny Termin blev ansat for Auktion paa 400,000 Tons. I naaste Uge 

vil Anbudene blive aabncde, og Udförsel af Guano saaledes snart paa Nyt begyndes. 

Statistiken viser Chiles Handel for 1883 Import 61 Millioner, Export 

81 1/4 Millioner Dollars. 

Men det tilsyneladende höie Overskud af Export vil omtrent forsvinde ved 

den Omstaendighed, at Importen er antagen efter Toldtariffens Angave, Varernes 

Vaerdie beregnet til 3 Sh. 2 D., medens Sedlerne, nu det meste Cirkulationsmiddlet, 

har bevaeget sig mellem 2 Sb. 2 D. og 2 Sh. 11 D., medens 

Exporten er ansat efter den deelarerede Dags Vserdie. 

Udfdrselen af chilenske Produkter var 1883: 

De bestaae hovedsagelig i: Hvede 6,268,000, Byg 602,000, Hvedemeel 

824,000, Valnödder 231,000, Honning og Vox 286,000, Lajder 977,000, 

Huder 363,000, Uld 894,000, Kobber 16,027,000, Solv 5,083,000, Guld 

131,000, Kul 977,000, Guano 5,263,000, Salpeter 32,044,000, Jod 2,987,000, 

Borax 424,000 Doll. 

Importen for Konsumtion var i samme Tid: 

Nogle Specifikationer at anföre:

542 

Kaffe 889,000 Kilo, 361,000 Doll.; Te 271,000 Kilo, 598,000 Doll.; Mate 

3,116,000 Kilo, 606,000 Doll.; Sukker, raa 12,850,000 Kilo, 1,654,000 

Doll.; Raffineret Sukker 13,075,000 Kilo, 2,947,000 Doll.; Kul 226,000 

Tons, 1,829,000 Doll.; Viin 739,000 Doll.; Bleget Bomnldatöi 2,581,000 

Doll.; ubleget 1,909,000 Doll.; Trykte Bomuldstoier 2,317,000 Doll.; Saekke 

og Srekketöi 1,680,000 Doll.; Svovel 1,931,000 Kilo, 135,000 Doll.; Klipfisk 

89,000 Kilo, 13,000 Doll.; Öl 121,000 Dusin Flasker, 385,000 Doll., deraf 

var fra England 41,000 og fra Tydskland 78,000 Dusiner; Fyretikker, 5,533 

Kollis, 167,000 Doll., deraf fra Frankrig 190, England 1,012, Tydskland 

4,221 og Italien 110 Kollis eller Kasser. 

Importen var fra fölgende Lande: 

England 21,538,000, Tydskland 10,016,000, Frankrig 8,935,000, Argentinien 

3,617,000, Nord-Amerika 3,601,000, Peru 3,533,000, Brasilien 

693,000, Italien 531,000, Uruguay 433,000, Spanien 419,000, Ecuador 

292,000, Belgien 213,000, Indien 190,000, Kina 144,000 Doll. 

Exporten var til fölgende Lande: 

England 58,962,000, Frankrig 6,209,000, Tydskland 4,814,000, Peru 

4,111,000, Nord-Amerika 1,667,000, Columbia 772,000, Bolivia 323,000, 

Ecuador 393,000, Uuruguay 317,000, Belgien 190,000, Brasilien 129,000 Doll. 

Belöbet for England er for höit; Skibe med Salpeter, Guano etc. klarere 

ud til Kanalen for Ordre for det meste. En stor Deel af disse Skibe beordres 

til Kontinentet, isser til Tydskland. 

Handelsosaetningen mellem de chilenske Havne indbyrdes anslaaes til omtrent 

70 Millioner Doll. 

Toldindtraderne vare 25,215,000, deraf i Udförselstold 9,793,000 Doll., 

hovedsagelig paa Salpeter. 

I Toldtariffen anssettes de forskjellige Varers Vserdi, hvilken periodisk 

revideres. Den almindelige Told er 25 Xj f° r Luxusartikler, syede Klseder, 

Meubler 35 %, Haandvserkstöi og Redskaber 15 %. 

Toldfrie ere: Kornvarer, Steenkul, Metaller, aedle og usedle, uforarbeidede 

som Stangjern, Staal, Qviksölv, Bomuld, Uld, Hamp, Trykkerier og Requisiter, 

ogsaa Trykpapir, Skibsredskaber som Ankere, Kjetting, Tjaere og Beg, uhövlet 

Tömmer, Töndestav og raa Huder. 

Blöt Salpeter og Solv betale Udförselstold. 

Farten paa Chile var i 1883 med fölgende Nationers Skibe:

543 

Kystfarten er fri for alle Nationers Skibe og udförtes: 

Af disse vare chilenske Skibe: 

De chilenske Udförselsvarer, Korn, Salpeter og Guano, byde Interesse for 

gode Seilskibe. For Hvede foretraekkes Jernskibe og bevilges 2 Sh. 6 D. til 

5 Sh. mere Fragt for disse. Ordres komme ogsaa med Betingelse blot for 

Jernskibe. 

De sidste Aars Fragter lavede ned saaledes som man her aldrig har kjendt 

dem. I Begyndeisen af Aaret blev en Deel Skibe optagne for Korn i Syden, 

og saa er nu indtraadt nogen Bedring som ikke er nbetydelig. Da nn ogsaa 

Guanoudförselen snart vil begynde, saa er det antageligt, at Fartöier vil gjöre 

lönnende Briser. Svenske Rederier, som ellers regelmsessig sendte deres Skibe 

for denne Fart, vilde saaledes igjen hidsende deres Skibe. Guano og Salpeter 

fordre staerke Skibe, og de svenske som almindelig komme hertil ere vel kjendte. 

Guayaquil (Ecuador) den 31 mars 1885. 


P. Gudde. 

Till president utsågs den 7 februari 1884 D:r T. M. P. Caamano; och 

den nya regeringen måste genast med all kraft börja att söka råda bot för de 

skador som tillfogats landets finanser under diktaturen. En af de första åtgärderna 

var införande af klingande mynt. Tack vare den återstälda freden i 

det inre kunde åkerbruk och industri åter börja trifvas och förkofra sig, handel 

och sjöfart utvecklade sig lifligt, men beklagligtvis förorsakade den felslagna 

kakaoskörden både importörer och exportörer allvarsamma felräkningar 

och en handelskris kunde icke undvikas. Regeringen sökte hjelpa, men dess 

bemödanden räckte icke till, och i början af november utbröt ett uppror. För 

närvarande är visserligen åter lugnt, men ingen har något riktigt förtroende till 

framtiden. 

Kakaoskörden, som år 1883 hade utgjort 150,116 qts, gaf år 1884 

176,954 qts eller 26,838 qts mera; oaktadt denna stegring är likväl 1884 

års skörd en af de sämsta vi haft, isynnerhet om hänsyn tages till den utveckling 

odlingen af kakao tagit. Utförseln af kakao utgjorde 180,100 qts. 

Hela utförseln från Guayaquil utgjorde 5,915,052 doll. (deraf kakao för 

3,782,100 doll.) mot 4,923,306 doll. år 1883. Tillökningen i exportens värde 

är endast skenbar och beror derpå att i 1884 års utförsel ingår myntadt silfver 

till ett värde af 859,807 doll.

544 

Till hanmen ankommo 52 utländska seglande fartyg, hvaribland 33 tyska, 

7 franska, 7 danska, 4 chilenska och 1 norskt. De enda ångbåtar som anlöpa 

här äro de som tillhöra »Pacific Steam Navigation Comp.», två sädana 

anlöpa hvarje vecka, en kommande norrifrån och en söderifrån. 

I stället för det gamla pesosmyntct om 8 realer skall från och med den 

1 januari innevarande år det nya myntet utgöras af en dollar om 10 realer 

(s. k. Sucre); i guld komma att preglas myntstycken om 20, 10, 4, 2 och 1 

sucre. Dessutom äro de båda bankerna i Guyaquil berättigade att utgifva sedlar 

på 1,000, 100, 50, 25, 20, 10, 5 och 1 sucre. 

»Banco del Ecuador» har ökat sitt kapital under året, och utgör det nu 

1 1/2 million pesos; banken delade ut 20 % mot 33 % år 1883. 

En ny bank, »Banco internacional», bildades under året med ett kapital 

af 800,000 sucres. 

»Banco de credito hipotecario» lemnade en utdelning af 16 % mot 15/» 

% år 1883. 

»Banco del Ecuador» sålde 3 dagars vexlar på London efter ett pris vexlande 

mellan 151 och 157 doll för 20 £, på Paris efter 150 a 156 doll. för 

500 fres; efter den 21 augusti upphörde banken att sälja några vexlar och 

köpte i stället så mycket den kunde för att bereda sig pä striden med den 

nybildade banken. 

E. W. Garbe. 

Innehåll: Aden (sid. 456), Alger (sid. 450), Antwerpen (sid. 514), Barcelona (sid. 

465), Bremen (sid. 506), Cadiz (sid. 457), Calcutta (sid. 499), Christchurch (sid. 498), Danzig 

(sid. 534), Djeddah (sid. 502), Dresden (sid. 477), Georgetown (sid. 500), Guayaquil 

(sid. 543), Havanna (sid. 504), Honolulu (sid. 505), La Valetta (sid. 449), Lourenço Marques 

(sid. 538), Melbourne (sid. 501), Pernambuco (sid. 539), Port au Prince (sid. 503), Port of 

Spain (sid. 500), San Domingo (sid. 502), Shanghai (sid. 480), Singapore (sid. 504), Sorrento 

(sid. 511), Stanley (sid. 522), Triest (sid. 523), Valparaiso (sid. 540), Wellington (sid. 498).



Bahia den 16 april 1885. 


De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1884 framgår af följande: 

Summariska beloppet af inseglade bruttofrakter utgjorde för de ankomna 

svenska fartygen 6,434 £, för de afgångna 5,644 £, för de ankomna norska 

fartygen 23,369 £, för de afgångna 13,000 £, eller tillsammans 48,447 £ 

år 1884 mot 31,369 £ år 1883. 

Frakterna vexlade mellan 20 sb. och 27 sb. 6 d. samt 5 % till Kanalen 

för order ocb mellan 20 sb. och 22 sh. 6 d. samt 5 % till Nordamerikas 

Förenta Stater, allt pr ton socker om 1,150 kg. netto. 

Kursen följde samma vexlingar som den i Kio de Janeiro; i januari 21/i 

d., i juni 20 d. och i december 19V, d. pr milreis. 

Den tryckta stämningen på både de europeiska och de nordamerikanska 

konsumtionsmarknaderna bar hållit sockerprisen nere under året; för brunt 

socker noterades 1,294 å 1,885 reis pr 10 kg. och för hvitt socker 2,723 a 

2,726 reis pr 10 kg. Utförseln uppgick till 70,000 tons. 

Införseln från Sverige och Norge var inskränkt till några få partier jerisoch 

trävaror, hvaraf det mesta kom med ångbåt från Hamburg; hela införseln 

af norsk klippfisk uppgick till 700 lådor om 1 qvintal hvardera. 

Inga epidemiska sjukdomar hafva förekommit. 

C. J. Lindgren. 

Budapest den 30 april 1885. 


De föregående årens bemödanden att höja jordbruket och dermed direkt 

sammanhängande näringar samtidigt med att utlandet sträfvade i samma riktning 

hafva småningom ledt till öfverproduktion, och under år 1884 visade sig 

en stagnation som inverkade på prisen. En annan följd var räntans fallande, 

ty om än regeringen uppbjöd allt för att uppmuntra till anläggandet af nya 


546 

fabriker, har likväl det hittills uppnådda resultatet icke på långt när motsvarat 

förväntningarna. Denna omständighet var gynsam för regeringens finansoperationer, 

och konverteringen af 6 % guldräntan till 4 % kunde fullständigt 

genomföras; 4 % guldräntan, som vid slutet af 1883 noterades 88.06, 

var vid slutet af 1884 uppe i 95.9 5, oeh 5 % pappersräntan hade stigit 

från 85.76 till 90.95. Detta var så mycket mera glädjande som agiot på guld 

stigit från 19 till 22 %. I Wien hade man allvarligt varit betänkt på att 

förvandla pappersvaluta till guldvaluta, men man ryggade dock slutligen tillbaka 

för svårigheterna. Bankdiskontot höll sig stadigt på 4 %. Allmänheten 

har icke längre samma smak för aktier som förr, hvartill bidragit åtskilliga 

nyligen uppdagade bedrägerier i österrikiska bankinrättningar. De på härvarande 

börs noterade papper hafva emellertid under de senaste 8 åren stigit 

med omkring 50 millioner gulden. 

En ny näringslagstiftning har kommit till stånd, oeh hafva arbetareförhållandena 

derigenom ordnats. 

Handelstraktaten med Frankrike förnyades på grundval af likställighet med 

de mest gynnade nationer; med Turkiet gick traktaten till ända, och ungerska 

varor få numera betala 8 % af värdet. Utbytet med Frankrike är i stadigt 

stigande; år 1883 beräknades värdet af utförseln dit till 72 millioner och införseln 

derifrån till 13 millioner floriner; utförseln består förnämligast af trävaror, 

spanmål och kreatur, införseln af fabrikatcr och finare viner. 

Statens jernvägar hafva vunnit en vigtig tillväxt genom öppnandet af den 

nya jernvägen härifrån till Uj Szöni. Bland de enskilda jernvägarne, som äro 

af staten garanterade och kosta densamma årligen stora sammor, har Alfödbanan 

nyligen öfvertagits af staten. Sedan Donaubryggan mellan Semlin och Belgrad 

fullbordats eger numera oafbruten järnvägsförbindelse rum ända till Nisch 

i södra Serbien; om ett eller två år blir banan färdig till Konstantinopel. 

Öppnandet af den österrikiska Arlbergsbanan är äfVen till gagn för Ungerns 

export, i det att derigenom vägen till Schweiz och södra Frankrike förkortas. 

Byggandet af enskilda bibanor fortgår raskt. 

Det under Österrike-Ungerns förvaltning stående Bosnien gör hastiga framsteg 

och kräfver nu ej vidare några tillskott. 

För nötboskapens förbättring utdelade regeringen 526 tjurar och för att 

höja hästafveln stäldes 2,150 hingstar af ädel race till hästuppfödarnes disposition. 

De resultat hästafveln uppnått äro mycket betydande; år 1868 var 

värdet af de exporterade hästarne blott 1 million gulden, under de senare åren 

har det gått upp till 7 å 8 millioner. 

För att studera linodlingen har regeringen sändt sakkunniga personer till 

Irland och för att studera hampodlingen andra personer till Italien. 

Svinafveln var mindre lönande; utförseln visar en minskning af 59,000 

svin. Tillförseln hit uppgick till 528,265, deraf 78,400 serbiska oeh rumäniska; 

till Österrike utfördes 152,000 och till Tyskland 119,550. 

Skörden var på det hela taget tillfredsställande; hvetet, som är det vigtigaste 

sädesslaget, gaf 4 % öfver medelskörd. Då man började anse sig säker 

på skörden och det blef bekant att utlandet skulle få en rik skörd, föll priset 

på hvete raskt utan att sedan åter stiga. Qvaliteter som i juli betingade 

10.75 floriner, betaltes ett par månader senare med 8.SO floriner, sämre qvaliteter 

föllo från 9 floriner till 7.15 floriner. Spanmålshandlandena gjorde 

stora förluster och det förtjenar erkännande att inga stora fallissement inträffade. 

Exporten var obetydlig och gick hufvudsakligen till Schweiz. 

Bättre gick det med korn; om än skörden var något sämre än år 1883, 

höll sig priset uppe och af de bättre qvaliteterna utfördes mycket. England

547 

ensamt tog sjövägen öfver Fiume omkring 250,000 metr. centner. Å andra 

sidan infördes hit mycket foderkorn från Balkanhalfön. I slutet af december 

betaltes bryggerivara med 8.50 ä 10 floriner, maltkorn med 7 ä 7.7 6 floriner 

oeh foderkorn med 6 a 6.75 floriner, allt efter qvalitet. 

Råg gick ned under året från 7.45 ä 8.10 floriner till 6.70 a 7 floriner. 

Skörden, som till qvantiteten endast var obetydligt efter föregående års, 

var till qvaliteten utmärkt. Utförseln gick uteslutande till Böhmen. 

Skörden af hafre var mycket riklig och priset mycket billigt; i oktober 

noterades 5.70 floriner, under det att prisen rörde sig mellan 6.80 och 7.40 

floriner under januari—april och i juli voro uppe i 8 å 8.40 floriner. I slutet 

af december noterades 5.8 0 a 6.6 5 floriner, allt efter qvalitet. 

Af majs var skörden blott medelmåttig; Amerika och Ryssland inverkade 

störande på vår utförsel. Af serbiskt majs transiterade något till Tyskland. 

Från Rumänien infördes blott obetydligt. Innan den nya skörden kom in var 

priset 6.10 a 6.7 5 floriner, sedan gick det ned tidtals till 5.6 5 floriner och 

året slöt med 6.65 floriner för gammal och 5.10 floriner för ny majs. 

Utförseln af mjöl har icke lidit lika mycket som utförseln af omalen spanmål; 

år 1883 utgjorde den 3,540,050 metr. centner och år 188-1 uppgick 

den till 3,493,893 metr. centner. Det var dock endast med stora ansträngningar 

som detta var möjligt. Nära två tredjedelar af exporten gingo till 

Österrike; Storbritannien fick 729,000, Frankrike 214,045 och Tyskland samt 

Nederländerna 278,052 metr. centner. Konkurrensen med Amerika och Ryssland 

blir allt svårare, och dertill kommer införselstullen i Frankrike och Tyskland. 

Af sprit gick utförseln ned till 31,983 hektoliter från att år 1883 hafva 

varit 61,796 hektoliter. Till Frankrike kan ingenting utföras på grund af höga 

tullar; Italien och Rumänien, som förr voro betydande afnämare, tillverka nu 

sjelfva sitt behof. Ungerns hela spritproduktion uppskattas till en million hektoliter. 

Den af regeringen beviljade exportpremien är så beräknad, att tillverkningsafgiften 

dermed ersattes. 

Yinproduktionen var ej öfver ett medelårs, men utförseln visade sig i tilltagande. 

För baljväxter visade sig en minskad efterfrågan i utlandet, förnämsta afnämaren 

var Tyskland, dernäst Frankrike, Belgien oeh Holland. 

Af bosniska plommon infördes 145,333 metr. centner, af serbiska 90,000 

centner. Frankrike var en svår konkurrent på den utländska marknaden. 

Hampskörden var god både till qvantitet och qvalitet, men prisen voro 

för höga för export. 

Tobaken af förra årets skörd har icke vid bearbetningen visat sig bra; 

exporten uppgick till 50,000 metr. centner. hvaraf det mesta var afsedt för 

franska och italienska statsfabrikerna. Bruttoinkomsten af den ungerska regien 

uppgick till 33.351,000 floriner mot 30,722,000 floriner året förut. Konsumtionen 

af tobak är i tilltagande; den uppskattas för de tre senaste åren 

till 25 %. 

Om ock konsumtionen af ull håller jemna steg med produktionen, gå prisen 

likväl på verldsmarknaden allt mer ned, och den ungerska ullen fick också 

under förra året erfara detta. 

Läderindustrien har gjort glädjande framsteg sedan införseltullen höjdes; 

i färgningen af lädret står Wien dock ännu framför oss. Af öfvorläder införes 

mycket från Tyskland, och af sulläder är tillverkningen ej heller ännu stor nog. 

Af galläpplen producerades omkring 160,000 metr. centner. den vackraste 

vara man haft på länge; priset var 16 å 17 floriner. Af ekbark producerades

548 

360,000 metr. centner: för prima betaltes C floriner, för sekunda 4.50 och 

för tertia 2.SO. 

De statistiska uppgifterna om bergväsendet år 1882 utvisa att nämnda år 

sysselsattes uti ifrågavarande industrigren 45,694 personer: värdet af hela tillverkningen 

uppskattades till 19,918,000 floriner. Saltproduktionen sysselsatte 

samma år 2,164 arbetare; 1,640,000 metr. eentner till ett värde af 12,600,000 

floriner producerades. 

Bland hit införda artiklar, som kunna vara af någon betydelse för de 

Förenade rikena, må nämnas fiskvaror, tändstickor och tjära. Det är icke möjligt 

att få reda på huru stor införseln för närvarande är af dessa artiklar från 

Sverige och Norge: den höga tullen på tändstickor torde göra att icke mycket 

häraf införes från Sverige eller Norge; det mesta kominer från Österrike. 

S. Altschul. 

Sorrento (Kongl. Beskickningen i Italien) den 10 september 1885. 

Den berättelse angående Italiens handelsrörelse som det åligger generaltullstyrelsen 

att årligen afgifva har redan för sistlidna år blifvit offentliggjord, 

och vill jag derutur här meddela följande: 

Italiens sammanlagda handelsrörelse under år 1884 representerar ett värde 

af något mera än 2 1/2 milliarder, fördelade sålunda: 

Jemföres denna med handelsrörelsen under det föregående qvinqvenniet, 

visar det sig 

att den med 50 millioner öfverstiger handelsrörelsen under hvartdera af 

åren 1879—1880, men att den understiger handelsrörelsen år 1881 med 91, 

ur 1882 med 97 och år 1883 med 145 millioner, samt att handelsrörelsen 

år 1884 med omkring 56 millioner öfversteg medelrörelsen under det föregående 

qvinqvenniet; 

att exporthandeln under qvinqvenniet vexlat mellan ett minimum af 1 milliard 

96 millioner år 1884 och ett maximum af 1 milliard 199 millioner år 1883 

och i medeltal under samma tidrymd utgjort 1 milliard 157 millioner samt 

att denna handel år 1884 med 61 millioner understigit detta medium; 

att importhandeln under samma tidrymd deremot vexlat mellan ett minimum 

af 1 milliard 225 millioner år 1880 och ett maximum af 1 milliard 

380 millioner år 1883 samt i medeltal under de fem åren utgjort 1,308,999,306 

Lire, hvilket medeltal år 1884 öfverskreds med mera än 34 1 /2 millioner. 

Värdet af importen har förlidet år öfverstigit värdet af exporten med 

247,347,287 Lire, till hvilket bedröfliga förhållande något motstycke ej gifvits 

sedan år 1874, då värdet af exporten understeg värdet af importen med

549 

mera an 300 millioner; och representeras skilnaden emellan import- och exporthandeln 

under qvinqvenuiet af en medelsumma af mera än 151'/, millioner. 

Under sistlidna dr jemfördt med det nästföregående minskades värdet af 

importen med Lire 36,523,473, af exporten med Lire 103,509,818 oeh af 

transitohandeln med Lire 5,817,072, eller tillsammans förutnämnda Lire 

145,850,363, hvartill orsaken anses vara att söka dels uti de beklagliga sanitära 

förhållandena här i landet under sistlidna är, dels ock uti de bedröfliga 

verkningarna af den svära kris landtbruket bär genomgår. 

Förhällandet med transitohandeln under qvinqvenniet har varit det att den 

är 1880 representerade ett varde af 117 millioner, men aret derpå nedgick 

till 90 millioner och år 1882, då S:t Gotthardslinien öppnades, steg till 119 

millioner, för att ånyo nedsjunka år 1883 till 88 millioner och är 1884 till 

82 millioner, likaledes en följd af ofvannämnda sorgliga förhållanden. 

De inkomster statsverket förlidet år hade i form af tullafgifter ocli i sammanhang 

dermed inflytande medel, sjöfartsafgifterna undantagna, uppgingo till 

Lire 175.056,329, dera!' infurselstull 163,352,602, utförselstull 5,304,938 oeh 

andra medel 0,338,789 Lire. 

Dessa tullar hafva under de senaste fem åren afkastat: 

Om detta jemföres med medeltalet under nästfurutgående qvinqvennium 

1876—1880, skall man finna 

att medeltalet af införselstullarne under åren 1876—1880 utgjorde Lire 

93,053,080 och öfverstegs af medeltalet under åren 1880—1884 med Lire 

49,811,912; 

att medeltalet af utforselstullarne under åren 1876—1880 utgjorde Lire 

6,974,666 oeh öfversteg det under åren 1880—1884 med Lire 1,341,054; 

att totalbeloppet af dessa in- och utförselstullar i medeltal under åren 

1876—1880 utgjorde Lire 100.027,746 och öfverstegs af medeltalet under 

åren 1880 — 1884 med Lire 48,470,868. 

Då iDförselstullarne under de fem ofvannämnda åren varit stadda i ett oafbrutet 

stigande eller från 100 till 163 millioner, hafva deremot utforselstullarne 

under samma tid befunnit sig i ett ständigt nedgående eller från något 

öfver 6 till något mera än 5 millioner, men tullinkomsterna i deras helhet 

ökat3 eller frän 115 till 168 millioner. 

Begränsas jemförelsen till de senaste två åren, så finner man att en ökning 

uti införselstullarne egt rum med Lire 5,684,534, motsvarande något 

mera än 5 %, men att utforselstullarne minskats med Lire 197,817, motsvarande 

omkring 25 %, och att sammanlagda beloppet af dessa tullar ökats med 

5,486,717 Lire, motsvarande omkring 5.60 %. 

Bland de nationer med hvilka Italien eger mera betydande handelsförbindelser 

intager Frankrike främsta rummet. År 1884 uppnådde handelsrörelsen 

emellan de båda länderna, representerad i penningar, den betydande summan af 

Lire 714,519,000, deruti utförseln ingår med 425,173,000 Lire och införseln

550 

med 289,346,000 Lire. Handelsbalansen dem emellan slutade följaktligen med 

ett saldo till förmån för Italien af Lire 135,827,000, till hvilket resultat förnämligast 

bidrogo kategorien siden, deraf utfördes för Lire 162,687,000, men 

infördes för endast Lire 73,301,000; drycker, sprit och olja, deraf utfördes för 

Lire 88,613,000, men infördes för endast Lire 6,032,000; kreatur och produkter 

deraf, hvaraf utfördes för Lire 58,881,000, men infördes för Lire 18,214,000; 

spanmål, mjöl, makaroni, deraf utfördes för Lire 26,078,000, men infördes för 

endast Lire 8,389,000; hampa, lin och jute, deraf utfördes för Lire 15,951,000 

och infördes för endast Lire 8,098,000. Denna skilnad till förmån för Italien 

uppgick år 1880 till Lire 165,700,000, år 1881 till Lire 186,912,000, 

är 1882 till Lire 44,775,000 och år 1883 till Lire 139,250,000. Det kan 

särskildt förtjena anmärkas att kategorien kreatur på ett år eller från år 1883, 

då utförseln deraf uppgick till ett värde af 88 millioner, till förlidet år, då 

utförselsvärdet deraf utgjorde 58 millioner, minskades med 30 millioner Lire; 

att införselsvärdet af mineralier, metaller och artiklar deraf nedgick från år 

1883, då det utgjorde 101 1/2 millioner, till 37 millioner året derpå; att utförselsvärdet 

af spanmål utgjorde år 1884 blott 26 millioner, men år 1883 

utöfver 33 millioner; samt att värdet af sidenutförseln från år 1883 till förlidet 

år minskats med Lire 25,273,000. 

Med Österrike-Ungern uppgick Italiens handelsutbyte förlidet år till ett 

sammanlagdt värde af Lire 317,390,000, sålunda fördeladt: 

Italien är förnämligast skattskyldigt till Österrike-Ungern för införsel af 

tobak med 17 millioner, ull 13 millioner, virke och halm 27 millioner, mineralier, 

metaller och arbeten deraf 12 1/2 millioner, kärl, glas och kristaller 7 1/2 

millioner, kreatur 22 1/2 millioner och endast för spanmål, mjöl och makaroni 

är balansen i nämnvärd mån till förmån för Italien, nemligen med 21 1/2 millioner. 

— Undersöker man denna del af Italiens handelsrörelse under det senaste 

qvinqvenniet, så visar det sig att den utgjorde: 

livadan den under denna tidrymd minskats med omkring 30 millioner Lire. 

Förbrukningen af engelska varor uti Italien är tre gånger så stor som förbrukningen 

af italienska varor uti England, enär handelsrörelsen förlidet år 

representeras af:

551 

De kategorier hvaraf införseln öfversteg utförseln voro förnämligast kärl, 

glas, kristaller, bomull, mineralier, metaller och arbeten deraf, ull, kolonialvaror, 

tobak, droger, kreatur m. m., deraf infördes för ett värde af 243,826,000 

Lire, men utfördes för ett värde af blott 25,413,000 Lire, sä att skilnaden 

utgjorde Lire 218,413,000, men öfversteg deremot utförseln af kategorierna 

sprit oeb spirituösa drycker, kemiska produkter, säd, mjöl och makaroni införseln 

af samma kategorier med omkring 8 millioner. Af kategorien siden utfördes 

till England år 1880 för ett värde af 1,635,000 Lire, är 1881 1,807.000 

Lire, är 1882 2,626,000 Lire, är 1883 3,679,000 Lire och är 1884 6,023^000 

Lire. De tre senaste åren var handelsrörelsen med England denna: 

hvadan den under dessa år varit temligen stationär. 

Handelsförbindelserna med Tyskland hafva förlidet är varit vida bättre Un 

med åtskilliga andra stater. Totalbeloppet af utbytet uppgick då till Lire 

219,981,000, deraf belöpte sig pä införseln Lire 110,730,000 och pä utförseln 

Lire 109,251,000, utvisande ett saldo till men för Italien af Lire 1,479,000, 

hvarvid emellertid är att märka, att införseln af tyska varor till Italien minskades 

från föregående aret med 2 millioner, under det att utförseln dit ökades 

med 21 millioner. De kategorier med hvilka handeln pä Tyskland var 

mest fördelaktig för Italien äro siden, deraf utförselsvärdet öfversteg införselsvärdet 

med Lire 39,949,000, kreatur med Lire 14,766,000, vin och olja med 

Lire 6,580,000, säd, mjöl och makaroni med Lire 2,550,000, bomull med Lire 

2,454,000 och hampa, lin och jute med Lire 1,777,000. 

Under de senaste tre aren uppgick värdet af den totala handelsrörelsen 

med Tyskland till: 

utvisande en ökning från år 1882 till 1884 med nära 62 millioner och från 

1883 till samma år med öfver 17 millioner. 

Sönderdelas totalbeloppet i sina två beståndsdelar, så erhålles följande resultat: 

hvaraf visar sig att förlidet år, jemfördt med det föregående, skilnaden till men 

för Italien minskades med nästan 24 millioner. Särskildt kan det förtjena anmärkas 

att af siden år 1883 utfördes till ett värde af endast Lire 15,482,000, 

under det att detta förlidet år uppgick till Lire 44,336,000. 

Deremot var handelsrörelsen på Tyskland till men för Italien hvad be-

552 

träffar följande artiklar: mineralier och metaller med 30 millioner, ull med 11 

millioner, kinesiska produkter med 4 millioner, kolonialvaror, droger och tobak 

med nära 8 millioner, stenkärl och kristaller med öfver 3 millioner, etc. 

Med Schweiziska Edsförbundet uppgick år 188-4 handelsutbytet till ett värde 

af Lire 204,388,000, deraf Lire 75,241,000 representera införseln och Lire 

129,147,000 

53,906,000. 

utförseln, så att skilnaden till förmån för Italien utgör Lire 

Värdet af den totala handelsrörelsen på Schweiz utgjorde: 

hvilken sålunda fördelas: 

och visar sig häraf att skilnaden till förmån för Italien alltjemt minskats, då 

den år 1884 var 5 millioner mindre än år 1883 och 30 millioner mindre än 

år 1882. 

Endast hvad sju kategorier beträffar har värdet af utförseln till Schweiz 

öfVerstigit värdet af införseln, nemligen siden med Lire 61,463,000, bomull 

med Lire 1,505,000, vin och oljor med Lire 6,425,000, trä och halm med 

Lire 4,217,000, hampa och lin med Lire 1,497,000, kemiska produkter och 

mineralier med Lire 605,000, säd, mjöl och makaroni med Lire 5,249,000. 

Utförseln af siden har dock minskats betydligt under de senaste fyra åren, 

såsom följande tablå utvisar: 

Likaledes har den minskats, hvad beträffar bomull, från 13 millioner år 

1883 till 9 Va millioner fbrlidet år, vin och olja med en half million, trä och 

halm med 3 millioner, säd, mjöl och makaroni med mera än 400,000 Lire, 

och äro de enda kategorier som utvisa någon ökning hampa med 200,000 Lire 

samt kemiska produkter och mineralier med nägot mera än 200,000 Lire. 

Bland de kategorier som för Italien varit specielt ogynsamma äro boskap, 

hvaraf införseln till Italien sedan år 1880 varit i ständigt stigande och år 

1884 uppgick till ett värde af 16 1/2 millioner. 

Italien utbytte förlidet år varor med Ryssland för ett sammanlagdt värde 

af Lire 73,610,000, deruti värdet af införseln ingår med Lire 50,826,000 och 

» » utförseln B t P 22,784,000 

och utgör således skilnaden till men för Italien » 28,042,000

553 

Till införselsvärdet bidrager kategorien spanmål med den betydande summan 

af Lire 47,822,000, hvaremot de öfriga kategorierna tillsammans bilda ett 

mycket obetydligt belopp. 

Utförseln bestod till största delen af följande kategorier: 

Jemföras de statistiska uppgifterna för år 1884 med dem för hela qvinqvenniet, 

så finner nian starka vexlingar i spanmålshandeln, enär värdet deraf 

utgjorde: 

Under de senaste tre åren utgjorde värdet af: 

Införseln 

Utförseln 

Medeltalet under detta triennium utgjorde: 

Under förlidet år representerade handelsutbytet emellan Italien och Turkiet 

ett sammanlagdt värde af Lire 39,221,000, med en skilnad till men för 

det förra af Lire 12,765,000, enär värdet af införseln uppgick till Lire 

25,993,000 under det att värdet af utförseln belöpte sig till blott 13,228,000 

Lire. 

Föremål för införsel var förnämligast säd och mjöl för mera än 18 millioner, 

bomull för 2,343,000, ull för mera än 1 1/2 million, kreatur och produkter 

deraf för Lire 1,300,000. 

De förnämsta utförselskategorierna voro säd, mjöl och makaroni för Lire 

4,526,000, stenar, kärl och glas för Lire 1,667,000, hudar för Lire 1,365,000, 

sprit, drycker och oljor för Lire 1,161,000.

554 

De senaste tre åren ökades införseln och minskades utförseln på sätt denna 

tablå utvisar: 

så att utförseln under dessa Sr understeg införseln med Lire 29,498,000. 

Och om medeltalet af in- och utförseln dessa år tages: 

uppkommer en medelskilnad till men för Italien af Lire 9,770,000. 

Med Belgien har Italiens handel under senaste qvinqvenniet alltjemt stigit 

i vigt. Den hade under åren 1878—1880 varit stadd i aftagande, särdeles 

hvad utförseln härifrån beträffar, men under åren 1880—1884 utvisar den 

följande förhållande: 

hvadan den från år 1880 till år 1884 mera än tredubblats. 

De kategorier som mest bidragit till införselssiffran äro metaller och arbeten 

deraf med mera än 16 millioner och lin, jute och hampa med nära 10 1/2 

millioner. 

Utförseln består förnämligast af kategorierna kreatur till ett värde af Lire 

8,247,000 samt af mineralier och arbeten deraf till ett värde af Lire 6,308,000. 

Under qvinqvenniet har förhållandet med in- och utförseln varit detta: 

hvilket utvisar så väl hos införseln som hos utförseln en benägenhet för ökning, 

dock så att skilnaden till men för Italien är i stigande. 

Handelsrörelsen med den Iberiska halfön är föga betydande, men deremot 

för Italien fördelaktig — den uppgick förlidet år till Lire 20,193,000, hvaraf

555 

belöpte sig på införseln Lire 7,449,000 men på utförseln Lire 12,744,000, 

utvisande en skilnad till förmån för Italien af Lire 5,295,000. 

Bland kategorier som voro föremål för införsel intages främsta rummet af 

kreatur och deras produkter för en summa af Lire 3,668,000, hvarefter komma 

kolonialvaror, droger och tobak för Lire 1,461,000, mineralier och metaller 

lör Lire 1,078,000 och spanmål och mjöl för Lire 708,000. — Till utförseln 

bidrogo förnämligast kategorierna 

De tre senaste åren utgjorde: 

Den sammanlagda handelsrörelsen med Holland uppgick till Lire 16,811,000 

med ett öfverskott af införseln till ett belopp af Lire 179,000. Till största 

delen utgöres införseln af mineralier och metaller för ett värde af nära 4 1/2 

millioner samt kolonialvaror, droger och tobak för utöfver 1 1/2 million. Allt 

sedan år 1878 har handelsutbytet emellan Italien och Holland varit stadt i aftagande, 

och utgjorde det under senaste triennium: 

Med Grekland och ön Malta uppgick förlidet år handelsutbytet till ett 

totalbelopp af Lire 19,407,000, deraf Lire 6,295,000 representera införseln 

•och Lire 13,112,000 utförseln, med en skilnad för Italien af Lire 6,817,000. 

Under de senaste tre åren utgjorde detta utbyte:

556 

Bland de mindre europeiska staterna komma i sista rummet de skandinaviska 

(Sverige, Norge och Danmark), med hvilka handelsutbytet år 1884 representeras 

af ett värde af Lire 6,928,000, deraf belöpa sig på införseln Lire 

4,416,000 och på utförseln Lire 2,512,000, så att saldot till men för Italien 

utgör Lire 1,904,000. 

Införseln har förnämligast utgjorts af fisk, men denna har under de senaste 

fem åren minskats betydligt, enär den uppgick 

Det är att märka att införseln af denna vara uti berättelsen beräknas forlidet 

år hafva uppgått från England till ett värde af Lire 13,150,000 eller 

ungefär 3 1/2 gånger så mycket som värdet af införseln deraf från de nordiska 

länderna, samt från Frankrike till ett värde af Lire 1,979,000 eller omkring 

hälften utaf sistnämnda värde. 

Utförseln består förnämligast af vin och oljor för Lire 918,000, kemiska 

och farmaceutiska produkter för Lire 680,000 och gryn, mjöl och makaroni 

för öfver en half million. 

Under de fem åren har införseln minskats, men utförseln ökats på sätt 

efterföljande tablå utvisar: 

Med Nordamerikas Förenta Stater och Canada uppgick förlidet år den 

sammanlagda handelsrörelsen till ett värde af Lire 115,303,000, deraf belöpa 

sig på införseln Lire 60,224,000 och på utförseln Lire 55,079,000, utvisande 

en skilnad till men för Italien af Lire 5,145,000. 

Till utförselsvärdet hafva följande kategorier förnämligast bidragit, nemligen: 

Af kategorien säd, mjöl och makaroni infördes år 1880 för ett värde af 

Lire 21,705,000, året derpå för blott Lire 4,057,000 och sistlidna år för endast 

Lire 1,571,000, hvaremot utförseln af denna kategori, som år 1880 ej 

uppgick till ett högre värde än omkring 14 millioner, år 1884 ökades ända 

till ett värde af Lire 23,743,000. 

Under de senaste fem åren utvisade in- och utförseln följande förhållande:

557 

Efter att sålunda hafva redogjort for Italiens handelsförbindelser med de 

europeiska staterna samt med Nordamerikas Förenta Stater och visat hurusom 

de ländt de flesta af dessa till öfvervägande fördel, vill jag, med förbigående af 

hvad rörande andra stater förekommer, särskildt yttra några ord om handelsutbytet 

emellan de Förenade rikena och Italien. Väl hafva uti den berättelse hvarutur 

de här ofvan gjorda uppgifterna hemtats Sverige, Norge och Danmark sammanförts 

i ett, så att med bestämdhet ej kan sägas huru stor andel hvartdera af 

dessa länder har i den uppgifna handelsrörelsen med Italien, men såsom temligen 

säkert torde dock få antagas att största delen af in- och utförseln belöper 

sig på de Förenade rikena och att Danmark deruti ingår med endast ett mycket 

ringa belopp. Det visar sig då dels i allmänhet, att på senare åren handelsrörelsen 

emellan de respektiva länderna utvecklat sig till synnerligt men för 

Sverige och Norge, enär införseln derifrån i väsentlig mån minskats under det 

att utförseln dit i hög grad ökats, dels ock särskildt att bland de orsaker som 

framkallat detta för dem så menliga förhållande det betydliga aftagandet af 

införseln utaf fisk är den förnämsta. Uti en föregående skrifvelse har jag, 

stödjande mig på uppgifter lemnade af våra konsulartjenstemän här i landet, 

framhållit hvad som bör anses hafva verkat minskningen uti importen af nämnda 

vara och fäst uppmärksamheten på önskvärdheten att åtgärder vidtagas till 

förekommande af fortfarandet häraf, likasom jag också uti andra skrifvelser 

sökt ådagalägga möjligheten att för åtskilliga uppgifna artiklar här i landet bereda 

en marknad. Jag behöfver således icke ytterligare ingå i dessa detaljer 

och vill till det förut omständligt anförda nu endast foga några allmänna betraktelser 

till det afseende de kunna förtjena. 

Den som anställer en jemforelse mellan de Förenade rikenas handelsförbindelser 

med Italien å ena sidan och t. ex. de som förefinnas emellan detta 

land och Belgien å den andra, skall finna att, under det att de Förenade rikenas 

for dem blifva allt mer och mer ofördelaktiga, Belgiens äter för detsamma 

blifva allt mer och mer fördelaktiga. Införseln från de Förenade 

rikena till Italien minskas, medan införseln från Belgien till Italien ökas, 

och under det att skilnaden emellan in- och utförseln städse artar sig betydligt 

till förmån för Belgien, utvecklar den sig till icke ringa men för de Förenade 

rikena. På flera sätt kan måhända detta så skiljaktiga förhållande förklaras, 

men med tanken fäst derpå att det uti industrielt hänseende så framstående 

Belgien, med det prisvärdaste aktgifvande på hvad dess välförstådda intressens 

tillgodoseende fordrar, för flera år sedan uti Milano, hufvudorten för Italiens 

industri, låtit upprätta ett aflönadt generalkonsulat och att detta på allt sätt 

och med framgång beflitar sig om befästande och utvidgande af Belgiens förbindelser 

med detta land, kan jag icke annat än esomoftast fråga mig sjelf huruvida 

ej afsaknaden af ett aflönadt svenskt och norskt generalkonsulat uti Italien 

är för de Förenade rikena ganska menligt och om icke, derest det som der 

tillförene länge fans och endast med anledning af stationens olämplighet undertrycktes 

blifvit återupprättadt och erhållit den station samtliga vederbö-

558 

rande föreslagit, detta i en duglig och insigtsfull innehafvares hand skulle, 

lika väl som det belgiska, kunnat blifva af synnerlig nytta. Visserligen får 

man af en och annan höra till och med det språket föras, att, så länge de 

Förenade rikenas handels- och sjöfartsförbindelser med Italien ej äro af större 

omfattning än som nu är förhållandet, ett sådant generalkonsulat ej skulle fått 

något att göra(!), men mig förefaller det som om ett skefvare resonnemang icke 

gerna kunde gifvas, och i andra länder åtminstone låter man sig ej af sparsamhetsbegäret 

eller af annan hänsyn förledas till en dylik uppfattning af det 

allmänna bästas kraf. 

Särdeles anmärkningsvärdt är det också att jemväl från Holland, hvilket 

land ej heller eger något aflönadt konsulat uti Italien, på de senare åren införseln 

dit högst väsentligt ^aftagit och förlidet år uppgick till blott hälften af 

hvad den utgjorde år 1882, under det att utförseln till Holland från Italien 

går framåt, alldeles i likhet med utförseln derifrån till de Förenade rikena. 

Erinrande mig att jag någon gång tillförene anmärkt, att, i likhet med 

hvad uti andra länder altid göres, man i Sverige och Norge borde, medelst 

utsändande af lämpliga agenter, söka grundlägga och befordra förbindelser med 

detta land, kan jag ej underlåta att bekantgöra hurusom, då i början af innevarande 

år uppmärksamheten fästes derpå att efter vissa tillverkningar af trä 

från norden, såsom hus, fönster, dörrar m. m., en stark efterfrågan här försports 

och detta besvarats dermed att flere fabrikanter förenat sig om att till 

Italien utskicka en person för bedrifvande af denna affär, en sådan också efter 

en längre tids förlopp der infann sig, men att denne, som egentligen egnade 

sig åt målarekonsten, ej allenast visade sig mindre kunnig i hithörande ämnen, 

utan ock, hvad lika illa var, saknade förmåga att göra sig begriplig på något 

främmande språk, så att de med hvilka han bort underhandla förklarade det 

vara en. omöjlighet att med honom träffa någon uppgörelse och, tror jag, vände 

sig åt andra håll med sina beställningar. För en hvar bör det vara upphöjdt 

öfver allt tvifvel att ett dylikt tillvägagående, i stället för att befrämja, endast 

tjenar till att motverka utvecklandet af förbindelser med utlandet. 

Fägnesamt är det under dessa förhållanden att finna, att italienska regeringen 

sjelf i viss mån tagit saken om hand, i ty att den för den nyligen inrättade 

karantänsanstaltens på ön Asinara behof gjort en större beställning af 

hus af trä från Sverige, likasom den för de i Röda hafvet förlagda truppers 

räkning nyligen låtit från Norge anskaffa is i betydande myckenhet. Jag har 

hört en med de nuvarande förhållandena på detta hafs kuster väl förtrogen 

person förespå handeln med sistnämnda artikel en vacker framtid der och i 

hela södern, derest kännedomen om dess stora företräde framför den konstgjorda 

i3en och ännu mera framför den s. k. snö, hvarmed man här plägar få hålla 

till godo, kunde beredas en större utbredning, och om, såsom det är att hoppas, 

de bestälda trähusen komma att motsvara de anspråk som derpå ställas, 

skulle tvifvels utan ett ändamålsenligt spridande af upplysning härom kunna 

verka derhän att det utaf regeringen gifna föredömet från enskildas sida vinner 

efterföljd. 

F. T. Lindstrand.

Nürnberg den 14 september 1885. 

559 


Handeln och industrien inom mitt distrikt föra, oaktadt de stora förhoppningar, 

som fästs vid de införda skyddstullarne, fortfarande ett tynande lif, i 

det konsumtionen i allmänhet ej kan hålla jemna steg med produktionen, hvarför 

lagren allt mer och mer ökas, och skola fabrikanterna, om förhållandena 

ej blifva annorlunda slutligen se sig nödsakade att inskränka arbetstiden i fabrikerna, 

ja kanske för en tid delvis upphöra med tillverkningen. 

Affärsverksamheten inom de mera betydande grenarne har jag i korthet 

sammanfattat, som följer: 

Leksaks- och kortvarubranschen: 

Affärerna voro på det hela taget mycket tillfredsställande. De större 

fabrikanterna arbeta äfven numera på förråd för senare hälften af året, under 

hvilken tid man förr ej kunnat leverera sä prompt som beställarne önskat. 

Sträfvandet att genom billiga leveranser söka besegra konkurrensen på 

de neutrala marknaderna i utlandet synes i allt flere artiklar, såsom kammar, 

glasögon, hakar och hyskor, tennspeglar, spelkort etc, mer och mer krönas med 

framgång, hvarvid naturligen vinsten å hvarje särskild artikel är mindre, men 

höjes genom den större omsättningen. Den amerikanska börskrisen hade ett 

ogynsamt inflytande på afsättningen till Förenta Staterna; äfven på England 

var exporten mindre än förr, och gå affärerna till de utom-europeiska länderna 

mycket klent. Genom den franska tulltariffens införande i Algeriet har denna 

bransch kännbart lidit. 

Någon större liflighet i fabrikationen af blyertspennor kan ej konstateras, 

ehuru det ej är brist på beställningar. Afsättningen håller likväl ej jemna 

steg med de inländska fabrikernas stegrade produktionsförmåga, hvarfbr redan 

nu en öfverproduktion är märkbar; denna omständighet hade prisnedsättning 

och förminskad vinst till följd, hvilken senare isynnerhet för de billigare 

sorterna alltid varit måttlig. Klagomålen riktas ånyo särskildt emot de låga 

tyska ingångstullarne, hvilka tillåta de utländske fabrikanterna att föra större 

delen af sin öfverproduktion på tyska marknaden, hvaremot å andra sidan de 

mycket höga ingångstullarne i Ryssland, Frankrike och Nordamerika nästan 

alldeles omöjliggöra en införsel af det tyska fabrikatet i dessa länder. Fabrikanterna 

måste för att kunna upprätthålla förbindelserna och för att ej behöfva 

inskränka den egna produktionen åtnöja sig med en särdeles ringa förtjenst. 

I spegelglasfabrikerna började den 16 mars en för sex veckor beräknad 

arbetsinställelse vid samtliga verken tillhörande »Die Genossenschaft Vereinigung 

Bayer. Spiegelglasfabriken» i Filrth. Härigenom blefvo lagren något, ehuru 

obetydligt, förminskade; dock åstadkoms den fördelen att noteringarna kunde 

hållas vid en tillfredsställande höjd. Senare på hösten sågo fabrikanterna sig 

likväl nödsakade ånyo inställa arbetet för att ännu under någon tid ej behöfva 

nedsätta de konstlade priserna, som mer och mer trycktes af de fabrikanter, 

hvilka ej tillhörde associationen. 

Affärerna på kontinenten gingo fram emot sommaren långsammare än vanligt 

och exporten till Amerika var mindre än under förra året.

560 

I brons-, brokad- och bladmetall-affärerna är stor öfverproduktion för handen 

till följd af den stockning, som jnträdt i exporten till Amerika. Då fabrikanterna 

likväl ej kunna besluta sig för en inskränkning i produktionen, så hafva, 

till följd af deras trägna offerter, priserna så nedtryckts, att desamma ej en 

gäng stå i rätt förhållande till priserna på råkopparn och tennet, oaktadt dessa 

under sista tiden starkt fallit. Finguldslagerierna sågo sig nödsakade införa 

en reduktion af arbetstiden från 12 till 8 timmar. Det härvarande Maschinenbau-Actien-Gesellschaft, 

som bland annat i större skala befattar sig med förfärdigandet 

af jernvägsvagnar, måste under senaste qvartalet afskeda en stor 

mängd arbetare, då en återgång i affärerna måste konstateras och man ej lyckats 

afsluta några nya, mera betydande leveranser. 

Affärsgången vid bomullsspinnerierna kan ej anses för god, då till och 

med vid tryckta priser en större omsättning ej kunde ernås, så att man delvis 

måste arbeta på lager. 

De mekaniska väfverierna, hvilka varit orsaken till denna sakernas ställning, 

låta göra troligt att de arbetat utan vinst, ja delvis med förlust och lida synbarligen 

af öfverproduktion. Mot slutet af året blef afsättningen åter normal 

genom den städse vid denna tid inträdande större efterfrågan. 

Garnpriserna, hvilka till följd af den återgående bomullskonjunkturen varit 

tryckta, stego genom densammas under senare tiden fastare tendens. 

Choklad- och pepparkaksfabrikerna hafva i allmänhet att glädja sig åt en 

god afsättning, med tillfredsställande priser. 

Öfver kolonialvaruhandelns gång är ej mycket att säga. Allt tydligare 

framträder det faktum, att i många och isynnerhet de mest betydande artiklarne 

produktionen öfverstiger förbrukningen. Växande förråd, enträgna offerter 

och prisfall äro de sjelfklara följderna af ofvanstående faktum. 

ningen beträffar, så var densamma ej obetydlig. 

Hvad afsätt 

Under de tvenne senaste åren hafva klagomål ofta och allmänt uppträdt 

öfver att landtbefolkningens behof förminskats äfvensom öfver dess oförmåga 

att betala, hvilket allt finner sin förklaring i de flesta landtprodukters låga 

pris. Dylika klagomål hafva detta år mindre ofta försports. 

Vinhandeln var ovanligt stilla. Bättre 1881 års landtviner erhöllo endast 

anbud å mark 22—28 pr hektoliter; 1874—75 års såldes då och då till mark 

50—70 och priserna äro fortfarande i återgående. De ännu på landet befintliga 

stora lagren af 1883 års vara finna inga köpare. Resultatet af 1884 års vinskörd 

var gynsamt för producenterna, då de bättre lägena vid god qvalitet 

lemnade 1/2 och de mindre goda vid i förhållande ringare qvaliteter 2/4 skörd. 

Man betraktar 1884 års vara som ett godt medelvin, nästan ännu bättre än 

1875—76 års. Affärerna häri voro under hösten temligen lifliga, men blefvo 

mot slutet af året mera lugna. 

Ölbryggerierna hafva i allmänhet haft en särdeles god afsättning, ehuru 

exporten från en del större etablissement ej helt och hållet haft den utsträckning, 

som vid samma tid under föregående året. Produkterna som användas, 

humle och malt, erhöllos billigt och som äfven istillgången under vintern ej 

var knapp, så torde till och med de mindre bryggerier, hvilka hittills lidit af 

efterdyningarna från de höga humleprisen, ernått ett tillfredsställande resultat. 

Samtliga bryggerier i Nurnberg inbryggde under det förflutna året 235,256 

hektoliter malt, således 9,835 hektoliter mer än föregående år. Ölexporten 

utgjorde 214,909 hektoliter (2,221 hektoliter mer än föregående år). Af 

främmande öl infördes 55,659 hektoliter (13,855 hektoliter minskning mot 

föregående år). Den kommunala maltskatten för det importerade ölet utgjorde

561 

mark 37,285 (mark 9,160 minskning mot föregående år). Rena behållningen 

af den kommunala maltskatten utgjorde mark 184,092. 

Som det äfven torde intressera att erhålla uppgifter öfver denna så vigtiga 

näringsgren så väl för det öfriga Bayern som isynnerhet Mönehen, så har jag 

förskaffat mig följande öfversigt. 

Bryggeriindustrien i Bayern har under sistförflutna året ånyo att uppvisa 

märkbara framsteg, ty densamma måste under nämnde tid skatta för 5,503,107 

hektoliter malt mot 5,341.098 hektoliter under år 1883, 5,242,824 hektoliter 

1882 och 5,342,734 hektoliter 1881. Maltskatten utgjorde i summa mark 

32,776,043. Öl producerades tillsammans 343,021 hektoliter mer än under 

år 1883. Särdeles betydligt har ölexporten tilltagit; 1,245,431 hektoliter utfördes 

under år 1884 emot 1,106,282 år 1883. Häraf kommer ensamt på 

Mimenen 409,541 emot 298,864 år 1883. Ölimporten är ringa i förhållande 

till exporten, men har likväl tilltagit något sedan förra året. Densamma utgjorde 

1884 tillsammans 42,921 hektoliter, 1883 39,307. Beräknar man på 

grund af förestående siffror den verkliga ölkonsumen i Bayern, kommer man 

till följande resultat: 

eller pr hufvud af befolkningen, hvilken enligt folkräkningen 1880 utgjorde 

5,284,778 själar, 1884 216 och 1883 212 liter. Äfven bryggerierna i 

Mtinchen emotsågo ett godt år, då plötsligen i början af december de större, 

kapitalstarkare bryggerierna nedsatte ölprisen med 2 pf. pr liter, hvilket föredöme 

först de öfriga af hufvudstadens och derefter de närliggande städernas 

bryggerier med eller mot sin vilja måste efterfölja. För mången mindre bryggare, 

hvilken genom den nya periodens gynsamma inköpspris skulle kunnat repa 

sig från de föregående svära åren, var prisnedsättningen ett svårt slag. Genom 

den för bryggerierna så fördelaktiga väderleken och de oerbördt låga isprisen, 

hvilka sjunkit till 10 pf. pr centner inklusive transportkostnad, berättigas man 

till den förväntan att resultatet ej kommer att blifva allt för dåligt. Maltförbrukningen 

vid Miinchens bryggerier utgjorde 1 juli 1884—30 juni 1885 

898,392, 1883—1884 760,695 samt 1882—1883 712,665 hektoliter. 

Humlehandeln undergick både oväntade och stora förändringar. Lagren 

af 1883 års humle kunde vid början af säsongen betraktas som helt och hållet 

utrymda och prisen föllo, till följd af de goda utsigterna för den nya skörden, 

50 %. Med stort intresse emotsåg man berättelserna från England, då resultatet 

af skörden i detta land icke allenast har stort inflytande på prisställningen 

utan äfven på exporten af den bayerska humlen. Så snart det blifvit faststäldt 

att den skördade qvantiteten i detta land belöpte sig på cirka 420,000 centner, 

antogs det behöfva importera ungefär 200,000 centner humle, hvilken hufvudsakligen 

måste tagas från Tyskland, emedan Amerika endast var i stånd att 

exportera cirka 50,000 balar och i allmänhet fordrade högre priser än England, 

i betraktande af de låga noteringarna för den tyska humlen, ville bevilja. 

Till följd af den stora exporten till England och den allt mer uppträdande 

efterfrågan på den kontinentala marknaden stego priserna fram emot medio af 

oktober 25 %. 


562 

Omkring denna tid upphörde likväl England att köpa och då äfven härvarande 

handlande blefvo mera försigtiga, men stora partier likväl inkommo, så 

ökades lagren betydligt. Noteringarna hade nu äfven uppnått sin höjdpunkt och 

kunde upprätthållas endast för de allra finaste sorterna humle, t. ex. Spalterstadt, 

af hvilka tillgången ej var sa stor och förråden nästan fullständigt utrymdes. 

Alla öfriga sorter gingo nu efter hand mer och mer tillbaka i pris, oaktadt 

försök gjordes att på konstladt sätt bibehålla dem. Sedan i mars månad 

detta år England ånyo för en kort tid uppträdde som köpare å vår marknad, 

hvarvid en stegring af cirka mark 10 pr centner kunde iakttagas, blef prisfallet 

så mycket hastigare, och till följd af de goda utsigterna för den nya 

skörden, kan humlen nu nästan till hvarje pris erhållas. 

Priserna utgjorde medio september för 

I medio oktober noterades: 

Försändelserna från härvarande bangård från den 1 september 1884 till 

slutet af april 1885 uppgingo till 11,721,100 kilogram, under samma tid 

1883—1884 till 6,995,750 kilogram samt 1882—1883 till sammanlagdt 

8,890,450 kilogram. 

Deremot ankommo hit under samma tid 1884—1885 9,780,550, 1883 

—1884 13,857,050 samt 1882—1883 9,870,850 kilogram. 

De producenter, hvilka i afvaktan på gynsammare priser ej i början af 

hösten afyttrade sin humle, hafva detta år gjort ganska betydande förluster. 

Likaså har mellanhandeln, som äfven räknade på högre noteringar, gjort betydande 

inköp till temligen höga priser och såg sig nu fram på våren nödsakad 

realisera sitt lager under mycket ogynsamma förhållanden. 

Utvandrarnes antal belöpte sig under det gångna året till 14,856 personer. 

Bernhard Lang.

563 

Batavia (Nederländska Ostindien) den 30 april 1885. 



Såsom vanligt egde ingen direkt införsel rum hit från de Förenade rikena. 

Af följande artiklar infördes: 

Införseln af jern var mycket större an afsättningen, och detta vållade att 

prisen höllo sig mycket låga; för svenskt jern betaltes 8 a 9.60 fl., för engelskt 

G å 7 fl. och för galvaniseradt 10 å 13.50 fl. En stor qvantitet engelskt jern 

såldes på auktion och betingade ej mera än 4.50 fl. 

Priset på stål höll sig lika med år 1883 eller mellan 8 och 9 fl.; för 

svensk vara torde priset varit något litet högre. 

För engelsk och holländsk koppar betaltes 61 å 66 fl.; för gul metall 

53 a 55 fl. 

Oaktadt införseln af bly var mycket mindre än år 1883, voro prisen 

likväl mycket lägre, hvilket troligen berodde på de stora förråd som funnos 

inne vid slutet af nämnda år. För bly i plåtar betaltes 15 a 17 fl., för bly 

i tackor 13 å 14 fl. 

För zink betaltes 15 å 17.B0 fl., för spelter 16 å 17 fl. 

Trådspik betaltes med 8 1/2 a 11 fl.; för kopparspik och hamrad spik 

rådde mycket liten efterfrågan. 

Handeln med metaller var på det hela taget mycket underlägsen föregående 

års, och utsigterna äro ej gynsamma för innevarande år. Förråden äro ännu 

mycket stora, och de pris som erhållits vid auktioner hafva varit så ruinerande, 

att man foredracer alt magasinera sina varor.

564 

Införseln af stenkol är hufvudsakligen inskränkt till ångfartygens förseende 

med erforderligt bränsle. Priset höll sig i allmänhet mellan 18 och 22 fl., men 

var en tid betydligt lägre till följd af en mycket stor införsel. 

Svensk tjära betingade 20 a 25 fl., för stenkolstjära var mycket liten 

efterfrågan. 

För petroleum höll sig detaljpriset, oaktadt den stora införseln, mellan 

4.50 och 5 fl. 

Svenska tändstickor lyckades nästan att hålla sig uppe i samma pris som 

föregående år, men de hade att utstå en mycket stark konkurrens. 

För cement vexlade priset mellan 7 och 10 fl., beroende på qvaliteten; 

för hamnarbetena erfordras ännu stora qvantiteter, och införseln torde ej i år 

blifva mindre än år 1884. 

Ingen direkt utförsel egde rum härifrån till de Förenade rikena. De förnämsta 

utförselsartiklarne bestodo af: 

Förlidet års sockerskörd kan anses såsom mycket riklig. Prisen, som i 

början af året voro 13 fl. för n:o 14, föllo så lågt, att när den nya säsongen 

började ej mer än 10.50 å 11 fl. betaltes för 1884—1885 års skörd; marknaden 

var så utan lifaktighet att prisen slutligen föllo till 8 1/4 å 8 1/2 fl. Om 

icke någon förändring inträffar i tillverkningen af betsocker i Europa, äro utsigterna 

dåliga för framtiden, isynnerhet som produktionen icke torde blifva så 

stor, till följd af den sjukdom hvaraf sockerröret lider i vissa distrikt. 

Kaffeskörden uppgick, så vidt man kan beräkna, till: 

Priset för ordinär vara vexlade mellan 27 och 40 fl., för vestindisk beredning 

mellan 32 och 40 fl. Såsom vanligt betingades i några fall högre pris. 

Vid de af regeringen anordnade auktioner på Javakaffe såldes:

565 

Vid auktionerna på Sumatra-kaffe betaltes: 

Största delen af kaffet utfördes till Europa för plantageegarnes räkning. 

Den sjukdom som under år 1884 hemsökte kaffebusken har vållat eu minskning 

i produktionen, och, oaktadt alla försigtighetsmått äro tagna för att förekomma 

sjukdomens spridning, torde nog 1885 års skörd blifva liten. 

Kolonialregeringen har föreslagit regeringen i moderlandet att afskaffa alla 

utförselsafgifter. 

Af ris utfördes till Europa såsom vanligt endast de finare sorterna. Produktionen 

utgjorde omkring 60,000 pikuls Kandanghauer och Indramayoe (pris 

9 a 10.5 7 fl. pr pikul), 15,000 pikuls Tjomas (7 ä 8 fl.) samt 50,000 pikuls 

andra slag (5.40 å 7 fl.). Prisen voro fasta i början af året, men sjönko sedan 

till följd af den rika skörden. Införseln af billigt ris från Saigon och Bangkok 

uppgick till omkring 900,000 pikuls och utöfvade äfven inflytande på prisen. 

De för grufarbetarne i Bänka erforderliga 100,000 pikuls betaltes med 6.18 fl. 

och de till Billiton erforderliga 45,000 pikuls betaltes med 5.70 fl. pr pikul. 

Den minskade utförseln af peppar berodde på de vulkaniska utbrotten i 

Sundasundet; prisen höllo sig mellan 31 och 37 fl. 

Téskörden gynnades af ett mycket fördelaktigt väder; såsom vanligt utfördes 

det mesta till London för plantageegarnes räkning. 

Skörden af tobak var år 1884 mycket god och de pris som betaltes i Europa 

voro mycket fördelaktiga; man hoppas att äfven 1885 års skörd skall slå väl ut. 

Produktionen af tenn vid Bankagrufvorna uppgick till omkring 90,000 

pikuls och vid Billiton till 72,000 pikuls. Produktionen från regeringens grufvor 

exporterades såsom vanligt till Holland; Billitontennet såldes här på auktion 

och betingade i februari 55.34 fl., i december 50.13 fl. 

För bättre sorter indigo betaltes 4 1 /, å 5'/, fl. och för sämre sorter 2 å 2'/, fl. 

För buffelhudar betaltes 25 ä 45 fl. pr pikul och för kohudar 35 å 65 fl. 

Ehuru priset på arrak stod högt under senare delen af år 1883, betingade 

Batavia-vara ej mer än 110 ä 120 fl. år 1884; för sämre qvalitcter betaltes 

10 å 15 fl. mindre. 

Exporten af kinabark torde framdeles komma att än mera ökas, enär odlingen 

deraf tagit stark fart. Regeringens plantager beräknas hafva gifvit omkring 

400,000 « och enskilda plantager 655,000 «.

566 

Räknadt från den 1 juli ena året till den 30 juni påföljande år befraktades 

: 

För segelfartyg till Kanalen för order, Cadiz eller Lissabon för order eller 

Amerika betaltes: 

Till Australien betaltes 22 sh. 6 d. å 30 sh.; till Auckland befraktades 

åtskilliga fartyg efter 27 sh. 6 d. a 30 sh. 

För ångfartyg vexlade frakterna så mycket att det icke är möjligt närmare 

angifva dem. De holländska ångbåtar, som gjorde reguliera turer till 

Holland, erhöllo för läst om 2 tons: för kaffe, peppar och gummi 85 ä 90 fl., 

ris 55 a 70 fl., hudar 100 å 110 fl.; dessa fartyg togo tidtals i brist på 

annan frakt socker för 32 sh. 6 d. pr ton om 20 cwt och till och med än 

billigare. Icke reguliera ångbåtar befraktades efter 40 sh. å 37 sh. 6 d. pr 

ton och det mesta de erhöllo var 50 sh. Dessa fartyg måste anlöpa Port Said, 

Malta eller Marseille för order. 

Vi hafva för närvarande fyra reguliera ångbåtslinier — en med båt hvar 

tionde dag, en hvar fjortonde dag och två en gång i månaden —, så att större 

delen af den utförsel som skall gå med ångfartyg kan tagas af dessa fartyg. 

Jag befarar att segelfartyg icke skola kunna betinga så höga frakter som 

hittills. 

W. Suermondt. 

Bombay den 22 maj 1885. 

(Årsberättelse for 1884.) 

Af de Förenade rikenas fartyg ankommo endast ett svenskt och ett norskt, 

båda med last från utrikes ort; båda dessa fartyg afgingo likaledes med last 

till utrikes ort. 

Värdet af hela införseln uppgick till 310,728,981 rupees, deraf guld och 

silfver för 103,219,580 rupees. Det varuutbyte som eger rum mellan Ostindien 

och de Förenade rikena kan icke i siffror angifvas, enär någon direkt

567 

förbindelse icke eger rum, utan allting går öfver London. Den egentliga exportsäsongen 

är från januari till juni, enär skörden då eger rum af så väl bomull 

som oljefrö och spanmål. 

Bland importartiklarne må nämnas manufakturvaror från Tyskland, Eogland 

och Schweiz, kol från England, vin och konjak från Frankrike och öl från 

England. Man försökte en tid att införa norskt öl, men har nu upphört dermed. 

Införseln af tändstickor uppskattas till ett värde af 471,480 rupees; 

företrädesvis konsumeras engelska stickor (Bryant & May's), men äfven s. k. 

svenska. 

För svenskt stångjern angifves priset pr tonneau om 20 cwt fritt i Bombay 

till £ 9.15 för följande dimensioner: 1X78, 3X73, 1 X 7, och 3X72- 

Stor införsel af papper utaf olika slag eger rum från Österrike och Belgien; 

man försökte en gång att införa norskt papper, men det gick icke, oaktadt 

qvaliteten var god, beroende på svårigheter med frakt och omkostnader. 

Danskt smör införes i bleckdosor och föredrages framför alla andra hit 

införda sorter. 

I stället för de jernvägssyllar af trä som man fordom införde har man 

nu börjat använda sådana af jern, hvilka hafva den fördelen att icke så snart 

förstöras. Införseln af trä eger hufvudsakligen rum från Birma och Siarn. 

Under det att nästan alla andra nationer äro representerade bland härvarande 

köpmän, finnes här ingen enda svensk eller norrman. Det lider dock 

intet tvifvel att, om några här glogo sig tillsammans om att skicka ut en agent 

hit, denne så småningom skulle kunna vinna afsättning för sådana varor som 

jern, tändstickor och papper. Om en person sändes hit i sådant syfte och jag 

underrättades derom någon tid förut, skulle jag kunna skaffa honom affärsförbindelser 

med ett hus som sysselsätter sig med importaffärer och för öfrigt 

lemna honom alla nödiga upplysningar. 

Värdet af utförseln uppgick till 331,994,873 rupecs, deraf guld och silfver 

för 6,926,075 rupees. De förnämsta utförselsartiklarne äro bomull och bomullsväfnader, 

spanniål, opium, uljefrö och hudar. 

J. Janni.

Stettin den 25 september 1885. 

568 


II.* 

Oaktadt det rådande skyddstullsystemet, har vår plats så väl som Tysklands 

handelsrörelse öfver hufvud taget att för det sistlidna året uppvisa en 

särdeles ansenlig tillökning i införseln i jemförelse med en om äfven icke betydlig 

förminskning i utförseln. 

Sålunda utgjorde varuomsättningen sjöledes öfver Swincmunde och Stettin 

tillsammans i tonncn å 1,000 kilogram. 

De båda hamnarnas ökade införsel år 1884 i jemförelse med 1883 utgjorde 

för: is 72,144 tonnen, spanmål 44,962, kol och kokes 41,721, tackjern 

och jernskrot 18,087, jernmalm 9,518, svafvelkis 5,603, sten 5,037, trä 

7,252, mjöl 8,224, harts 4,514, petroleum 2,196, kaffe 1,791 tonnen och 

sill 41,711 tunnor. — En mindre utförsel egde derjemte rum af spanmål 

(14,025 tonnen mot 41,607), potatis (17,679 mot 38,840) och trä (68,602 

mot 78,836). Deremot tilltog utförseln af cement (42,230 tonnen mot 36,631), 

mur- och eldfast sten (17,245 mot 8,594), råsocker (28,532 mot 19,645), raffineradt 

socker (16,842 mot 13,037), sprit (17,903 mot 11,519), melass 

(10,167 mot 4,092) och oljekakor (7,471 mot 4,453). 

Af Stettins och Swinemiindes hela införsel sistlidet år voro 31,33 % stenkol 

och kokes, 22,62 % spanmål, 7,34 % tackjern, 6 % mineral och malmer, 

4,96 % sill, 4,93 % ig, 3,25 % petroleum och 3,19 % trä; af hela 

utförseln voro 14,40 % trä, 10,66 % socker, 8,86 % cement, 7,32 % mjöl, 

6,08 % mineral och malmer, 5,49 % kemikalier och droger, 4,17 % tegel 

och chamottsten, 3,7 5 % bran vin och 3,70 % potatis. 

Af Stettins införsel kommo 35,86 % från England, 24,6 7 % från Ryssland, 

13,66 % från tyska hamnar, 8,98 % från Norge (mot endast 3,43 % 

år 1883 och 4,4 9 % år 1882), 5,31 % från Förenta Staterna, 4,41 % från 

Sverige (mot 3,09 % år 1883 och blott 2,17 % år 1882), 1,45 % från 

Frankrike, 1,31 % från Danmark, 1,28 % från Holland o. s. v., alla andra 

länder under 1 %. — Af utförseln gingo 23,91 % till tyska hamnar, 19,95 

% till England, 14,61 % till Sverige (mot 11,23 % år 1883 och 9,47 % 

år 1882), 10,62 % till Ryssland, 9,79 % till Danmark, 4,63 % till Förenta 

Staterna, 4,3 7 % till Holland, 3,70 % till Norge (mot 3,50 % år 1883 

och 3,09 % år 1882), 3,52 % till Frankrike, 3,15 % till Spanien, 1,53 

% till Belgien och alla öfriga länder under 1 %. 

* Afd. I ae sid. 41.

569 

Hvad särskildt de Förenade rikenas handelsomsättning på, Stettin angår, 

så har den icke allenast hållit steg med andra länders här alltjemt växande 

varautbyte, utan äfven, såsom af förestående framgår, i utomordentlig proportion 

tilltagit; ty sålunda har Sveriges så väl som Norges export hit de båda senare 

åren fördubblats jemte det att dessa länders import härifrån samtidigt ökats 

med ungefär en tredjedel. 

Kastar man ock derjemtc en blick på de Förenade rikenas sjöfart på 

Steltin, så har denna i förhållande en ännu större tillväxt att uppvisa, hvaroni 

konsulatets den 1 februari detta år insända sjöfartsberättelse närmare upplyser. 

Drägtigheten af de till Stcttin med last ankomna sjögående fartygen var 

2,838,274 kubikmeter år 1884 mot 2,381,187 kubikmeter det föregående 

året, alltså en tillökning af 18.5 % under det att vigten af importen steg med 

18 %. 

De med last öfver Swinemtinde afgångna fartygen hade sistlidet år en 

drägtighet af 1,956,698 kubikmeter oeh 1883 1,878,413 kubikmeter, således 

en tillväxt af 4.2 % medan vigten af exporten aftog med 4.1 %. 

Medelstorleken af de i Stettins hamn ankomna fartyg utgjorde 1882 615, 

1883 692 och 1884 744 kubikmeter. 

Det med jernvägarne i Stettin befordrade gods steg betydligt, och utgjorde 

det ankomna 476,785 samt det afgångna 459,558 tonnen; äfven flodfarten har 

äter igen tilltagit. 

Spanmål. Införseln hämtat' i det tyska tullområdets fria samfärdsel utgjorde 

år 1884 550,000 tonnen mera än det föregående kret^ utförseln ur 

den fria samfärdseln var år 1884 deremot 138,459 tonnen mindre än år 1883. 

Stettins spanmålsomsättning uppgick till i tonnen å 1,000 kilogram: 

Vår spanmålsutförsels upphörande har så småningom påskyndats af spanmålstullarnes 

införande; så snart dessa ånyo höjas, torde Stettin öfver hufvud 

taget upphöra att vara en exporthamn för spanmål, så framt ej sydöstra Europas 

jernvägstaxor nedsättas för att häröfver möjliggöra främmande spanmåls 

transitering till utlandet. Af spanmål importerade Stettin för ett värde af 

45,234,455 riksmark och exporterade för 2,719,498 riksmark. 

Hvete. Året började med ett lager af 12,133 tonnen och slutade med 

21,182. Sjöledes tillfördes från Ryssland direkt 47,482 tonnen och från tyska 

hamnar 17,079, mest af ryskt ursprung. Till Sverige utfördes 40 tonnen och 

derifrån hitfördes 45'/a tonnen. 

Såg. Behållningarna voro vid årets början 11,277 tonnen och vid dess 

slut 836. Af införseln kommo 104,093 tonnen från Ryssland, 28,552 från 

tyska östersjöhamnar, 209 från Förenta Staterna och 74 från Sverige.

570 

Af kom tillfördes sjölcdes 3,402 tonnen från Ryssland, 2,240 från 

tyska hamnar och blott 8 tonnen från Sverige; af den lilla utförseln gingo till 

Norge 460 tonnen och af malt till Sverige 705 samt till Norge 551 tonnen. 

Hafre. Af den ovanligt starka tillförseln, hvilken till större delen transiterade 

till Berlin, ankommo 91,016 tonnen från Ryssland, 7,645 från tyska 

hamnar och 44 från Sverige. 

Hvad spanmålspriserna angår, så refereras till insända månadsrapporter och 

priskuranter. 

Potatis. Utaf exporten, 17,243 tonnen å 1,000 kilogram, utfördes 11,068 

till Sverige, 336 till Norge, 4,876 till Danmark och endast 599 till England. 

Sistnämnda land, som annars plägar vara hufvudimportören, hade i det förflutna 

året fått en så rik skörd, att det sjelft hade öfverflöd till export. Från Sverige, 

som haft en ringare skörd, inträdde redan med januari efterfrågan, som 

i februari och mars förde till flera afslutningar; men då de svenska köparne 

endast önskade medelstor vara, hvit potatis, måste utgallring af dessa ske, som 

derigenom något fördyrades. Priserna började med riksmark 4.2 5 å 4.5 0 pr 

100 kilogram f. o. b. inclusive säckar och steg efter de första afskeppningarna 

till riksmark 4.8 0 a 5, under det röd potatis, som var mindre och ringare 

efterfrågad, offererades intill början af maj a riksmark 4.4 0 till 4.5 0. Hvit 

föll i april till riksmark 4,70 f. o. b. De samtidiga ångbåtsfrakterna till 

Stockholm voro 40 k 35 pfennige pr centner. 

Som härvarande exportörer mot mediet af maj fordrade för hvit ända till 

48 riksmark pr wispel af 24 tyska centner, uppstod från Sverige äfven så 

stark efterfrågan å röd potatis, att priset dera steg i loppet af maj från 38 

till 49 riksmark. Den svenska marknaden slöt sig till denna haussetendens 

oeh då dervarande köpare i mediet af maj för sättpotatis önskade skyndsam 

aflastning, betaltes de högsta priser för hvit riksmark 6 å 6.20 och för röd 

potatis 5.70 ä 5.80 pr 100 kilogram. Några dagar senare reducerades priset 

för hvit till riksmark 5.80 eif., hvartill en strykande afsättning skedde. De 

reguliera ångbåtslinierna voro för den lifliga exporten otillräckliga och prompta 

extraångare anskaffades h 30 ned till 25 pfennige pr centner till Stockholm för 

större samt å 35 pfennige for mindre partier. De oväntadt stora qvantiteter 

som således mest i konsignation kastades på de svenska platserna, utöfvade ett 

starkt tryck på priserna, i följd hvaraf Stockholms marknad rymdes till vikande, 

ja delvis rätt förlustbringande priser å riksmark 4.5 0 ned till 4.2 5 cif. Af 

den nya skörden afskeppades till Sverige i oktober och november hufvudsakligen 

hvit potatis till priser af riksmark 5.10 k 5.30 cif. 

Mjöl och kli. Stettins 3 ångqvarnar förmalde sistlidet år 80,676 tonnen 

hvetc och råg. Af utförseln till sjös, som steg till 34,960 tonnen, med ett 

värde af 6,984,017 riksmark, gingo till Sverige 9,661 tonnen, till Norge 8,930, 

till Holland 11,865, till Belgien 7,446 och till England blott 1,547. — Som 

den billiga potatisen till en början inskränkte brödbehofvet, inträdde först med 

april en lifligare efterfrågan å mjöl och förblef afsättningen tillfredsställande 

ända in i augusti, då den nya skörden och de på verldens hufvudplatser hopade 

hveteförråden nedtryckte hveteprisen till det lägsta; äfven rågen följde den 

fallande tendensen, ehuru ej till samma grad, ty behållningarna af denna vara 

hade öfvcrallt betydligt förminskats. I september visade sig en något lugnare 

stämning; dock förblef hveteprisct utomordontligt lågt, under det råg offererades 

mindre och tidtals uppnådde nästan hvetepriset. 

kilogram för: 

Noteringarna voro pr 50

571 

Af kli afskeppades 5,394 tonnen, hvaraf hufvudparten, 4,145 tonnen, gick 

till Danmark. 

Af oljekakor utfördes sjöledes 7,471 tonnen till ett värde af 1,045,906 

riksmark; derutaf gingo till Sverige icke mindre än 6,047 tonnen. Priset förblef 

vid stark efterfrågan hela året om riksmark 7 å 7.25 pr 50 kilogram. 

Sprit. Härvarande lager utgjorde vid årets början 400,000 liter, steg i 

april—maj till 700,000 och nedgick derpå mot årets slut till förstnämnda 

qvantum. Priset var loco i jan.—febr. 47 ä 47.5 riksmark, april 45.60, maj 

—juni 48.30—51 och föll mot årets slut så småningom ned till riksmark 

41.50. Utförseln uppgick till 17,708 tonnen mot 10,139 det föregående året; 

till Spanien gingo 11,517 tonnen, hvaraf icke mindre än 7,060 tons afskeppades 

med svenska ångare. 

Petroleum. Till Stettin anlände 118 fartyg med 262,698 fat petroleum; 

härutaf ankommo direkt från Amerika 211,018 barrels, från tyska hamnar 

44,174, från Ryssland 6,026 och öfver England 1,480. I vår petroleumfart 

är det största delen skandinaviska fartyg som sysselsättas; sålunda anlände hit 

sistlidet år 44 norska skepp med 136,447 fat och 7 svenska med 21,743 fat, 

samt från detta årets början intill den 15 sept. hafva från Nordamerika redan 

45 norska och 3 svenska skepp hit ankommit med petroleum. Under innevarande 

år hafva också redan så många fartyg samtidigt anländt lut med petroleum 

att oaktadt Stettin eger derför två lossningsplatser, måste dock flera fartyg 

vänta på losstur. I anledning häraf gjorde jag under den 7 förra månaden 

hos härvarande k. regering framställning af sådana fakta samt ansökte om förhöjning 

af det från polisdirektionens sida hittills fastsatta, i medeltal minsta 

dagliga utlossningsqvantum af 250 barrels, och gläder det mig numera kunna 

vördsammeligen meddela, att, jemlikt en från k. regeringen ingången skrifvelse 

af den 20 sistlidne augusti, det i medeltal minimala utlossningsqvantum, som 

hittills ålegat dylik lastmottagare att mottaga, skall genom förordning höjas till 

350 barrels pr dag. — Således tillförsäkras alla hitkommande petroleumskepp 

en promptare expedition, så att dessa sannolikt ej mera komma att vänta på 

losstur. 

Sill. Sillaffärerna å härvarande plats uppvisa äfven under det förflutna 

året ett stigande så väl med afseende på import som afsättuing, ty importen 

har mot den största hittillsvarande af 1883 erfarit ytterligare en tillväxt af 

46,611 tunnor och afsättningen mot den hittills ouppnådda af 1881 en vidare 

tillökning af 29,239 tunnor. I trots af detta i och för sig glädjande faktum, 

har dock en återblick på förloppet af det sista årets sillförrättningar icke några 

synnerliga ljuspunkter att erbjuda; efterfrågan var städse mindre än de rikliga 

anbuden, så att denna handel var ringa vinstgifvande, ja ofta förlustbringande. 

Stettins sillimport 1884 hade ett värde af 16,929,080 riksmark. 

Följande sammanställning lemnar närmare öfversigt af härvarande import, 

omsättning och behållning i antal tunnor under åren:

572 

Omsättningen af skotsk sill omfattade således ungefär tre fjerdedelar af 

hela omsättningen. — Afsättningen af den norska sillen, ehuru större under 

åren 1883 och 1880, är dock mindre än medeltalet för åren 1883—1874 till 

ett antal af 25,001 tunnor. Denna tillbakagång faller hufvudsakligen på höstmånaderna 

och är en följd af den ovanligt ringa fångsten vid den norska kusten. 

Äfven under årets första månader tillfördes de pommerska kustplatserna 

icke obetydliga qvantiteter färsk svensk sill, som äfven något inskränkte förbrukningen 

af andra sillsorter, isynnerhet den norska. Af 1883 års fetsill 

lagrade här vid årets början 24,314 tunnor, och utgjorde den nya tillförseln 

under vår- och sommarmånaderna 40,917 tunnor; afsändningen härifrån uppgick 

till 60,048 tunnor och fortsattes hela året. Följande priser betaltes i 

riksmark för oförtullad tunna: 

Tillförseln af 1884 års fetsill begynte först i medio af augusti och förblef 

ända till årets slut ovanligt ringa. I följd häraf har afsättningen uppnått 

blott 19,597 tunnor, och priserna kunde hålla sig höga. Ett prisfall inträdde 

först nit. november, föranledt genom gynsammare fångstunderrättelser och de 

låga noteringarna för skotsk sill. 

Prisernas gäng framgår af följande tabell:

573 

Omsättningen i skotsk sill bestod af 71,218 tunnor 1883 års östkustsill, 

19,223 tunnor 1884 års matties och 251,056 tunnor 1884 års östkustsill. 

Af 1883 års skotska östkustsill afsändes sistlidet år: 

Då priserna under den bästa förbrukningstiden höllos höga, skedde afsättningen 

långsamt, så att en icke obetydlig del öfvergick till den nya säsongen, 

och till och med vid årets slut voro ännu 9,279 tunnor osålda. 

Prisgången var följande: 

Af mattiessill omsattes i det förgångna året 19,223 tunnor mot 9,605 dr 

1883, 7,449 år 1882, 8,326 år 1881 och 23,799 år 1880. Förrättningarna 

hade att kämpa mot svårigheterna i följd af den stora tillförseln af tidigt fångade, 

omogna partier, som endast kunde afsättas till mycket låga priser och 

förorsakade de skotska saltarne stora förluster. Skön storfallande vara var för 

det mesta så knapp, att efterfrågan icke kunde tillfredsställas. God medelvara 

betingade riksmark 45 ä 60, finaste qvalitet riksmark 70 å 80 och i enskilda 

fall ända till 90 riksmark pr förtullad tunna. Fångsten vid skotska ostkusten 

inelusive Shetland och Orkney lemnade enligt officiella statistiken ett utbyte af 

989,384 erans, som efter vanligt mått af 115 tunnor pr 100 craus utgör 

1,137,792 tunnor — den största fångst som Skotland någonsin haft. Af 

nämnda qvantum tillfördes härvarande marknad 366,532 tunnor, och afräknar 

man öTerifrån den vid årsslutet fbrblifvande behållningen af 115,476 tunnor, 

så uppgår omsättningen till 251,056 tunnor, bestående af följande sorter: 

Det sistlidna årets omsättning af ny skotsk östkustsill hade ett långt större 

omfång än något föregående års och vinner ännu mera i betydelse derigenom, 

att af den gamla skotska sillen ett ganska betydande qvantum under hösten 

konsumerades. Under fullt uppskattande af det faktum, att afsättningsområdet 

för Stettins marknad år efter år utvidgats, har man dock att söka den förnämsta 

grunden för den ansenligt tilltagande afsättningen dels i den norska fångstens 

felslående, dels i de billiga priser, till hvilka de små skotska sorterna allt ifrån 

säsongens början försålts.

574 

Följande tabell visar prisernas gång i riksmark for oförtullad tunna: 

Af holländsk sill omsattes i förlidet år 3,873 tunnor gammal och 10,026 

tunnor ny vara. De första afslutningarna egde rum i september till riksmark 36 

a 37 för superior oeb 31 a 32 för prima fullsill; dessa priser nedgingo sedan 

till resp. riksmark 34 å 35 och 28/2 ä 30, allt pr tunna cif. — Afsändningen 

af fransk sill utgjorde 2,063 tunnor gammal och 3,646 tunnor ny vara. 

Vid de utomordentligt höga priserna på våren för skotsk crownfulls rymdes det 

gamla lagret af fransk fullsill redan i mars till vikande priser från 42 ned till 

38 riksmark. Men när den skotska sillen på hösten stod mycket lågt i pris, 

försummades alldeles den franska sillen, och större partier måste i brist på anbud 

afskeppas vidare till ryska hamnar. Prisen började i augusti med riksmark 

25 a 28 för fulls och 12 å 14 för matties samt noterades vid årets 

slut med respektive riksmark 20 å 22 och 10 å 12 nominelt. 

Ännu ogynsammare gestaltade sig affärerna med svensk sill, hvaraf under 

hela året endast 1,515 tunnor kommo till försändning, oaktadt denna vara offererades 

mycket billigt. Orsaken härtill var, att qvaliteten icke utföll tillfredsställande 

för härvarande höga anspråk. 

Socker. Hela hvitbetskörden 1884 i Tyskland värderades till 10.4 millioner 

tonnen, och ansåg man öfver hufvud att 850 kilogram betor gåfvo 100 

kilogram socker. Såsom betalda exportbonifikationer å socker för kampanjen 

1883—1884 angifver statistiken 96.3 millioner riksmark. Under kalenderåret 

1884 utfördes ur det tyska tullområdet 524,662 tonnen råsocker och 113,922 

tonnen raffmeradt socker mot resp. 436,790 och 75,792 år 1883. 

Utförseln från Stettin sjöledes utgjorde år: 

och gingo sistl. år deraf till Sverige 5,768 tonnen råsocker samt 10,855 tonnen 

raffmeradt socker; till Norge 40 tonnen råsocker och 478 tonnen raffmeradt 

socker. Stettins hela sockerexport värderades till 18,379,144 riksmark. 

Råsockrets medelpriser voro pr 50 kilogram för 96 % polariseradt kornsocker: 

januari riksmark 28, februari 27.30, mars 25.70, april 24.50, maj 23.80, 

juni 24, juli 23.50, augusti 23, september 19.60, oktober 20.50, november 

19.2 5 och december 19 riksmark. 

Fint raffmeradt socker kostade i medelpris pr 50 kilogram: i januari— 

april riksmark 36 å 37.50, maj—augusti 35 ned till 32, september—oktober 

28 å 30.25 och november—december riksmark 29 å 30.25. 

Sockerraffinaderiet »Pommersche Zuckersiederei» förarbetade 16,850 tonnen

575 

råsocker och försålde 16,850 tonnen raffineradt socker; derutaf exporterades 

8,850 tonnen, hvaraf mest till Sverige. 

Is. Denna artikel importerades i följd af den ovanligt milda vintern 

1883—1884 i stora qvantiteter under tiden mellan mars och oktober. I det 

hela belöpte sig importen här till 71,936 tonnen; häraf kommo 68,637 från 

Norge och 3,298 tonnen från Sverige. Priserna bibehöllo en ständigt stigande 

tendens, allt ifrån riksmark 10.50 pr 1,000 kilogram i mars till 19.50 i oktober. 

Sannolikt skulle de stigit ännu högre, om icke ett större antal bryggerier 

i Berlin med flera tyska städer skyndsamligen anskaffat sig ismaskiner. 

Hufvudafnämare voro de berlinska bryggerierna, äfven gingo icke obetydliga 

mängder till konungariket Sachsen, Halle, Magdeburg, Gotha, Jena etc. — Något 

öfver halfva importen skedde med svenska och norska fartyg. Detta år 

har ännu ej någon isimport egt rum, och någon utsigt dertill är ej heller för 

handen. 

Metaller. Omsättningen härutaf i Stettin sjöledes var: 

Förhållandet mellan tillverkningen och förbrukningen af jern var mycket 

ogynsamt, oaktadt försökt inskränkning i förstnämnda. Byggandet af större 

jernvägslinier synes man så väl i Europa som Amerika hafva afslutat; äfven 

torde öfvergången till stål- i stället för jernskenor kunna betraktas såsom fulländad. 

— Rederierna behöfva nog en längre tid för att öfvervinna de sista 

årens öfverproduktion af ångfartyg och hafva ingen anledning att föröka sin 

materiel. — Af Stettins hela stängjerns-införsel, 7,448 tonnen, kommo 5,842 

från Sverige mot 5,006 i det föregående året, alltså en tillökning af 836 

tonnen. 

Smidt och valsadt stångjern af svensk tillverkning kostade pr 100 kilogram 

i januari riksmark 24 å 23.50 och från mars till årsslutet 23.50 a 23 

riksmark. 

Valsadt tyskt jern kostade i januari riksmark 14 å 13.50, mars 13 ä 12.50, 

maj 13.50 å 13 och från juli till årets slut 14 å 13.50. — Priset å råkoppar 

noterades i januari med 145 riksmark, april 140, juli 138, oktober 135 

och december 120 riksmark. 

Trä. I det tyska tullområdet utgjorde 1884: 

alltså var importeu 1,352,300 tonnen större än exporten. 

Stettins omsättning af trä sjöledes var 1884:

576 

Af importen kommo öfver 35,000 tonnen från tyska hamnar, resten hufvudsakligen 

från Sverige samt Kyssland. 

Härmed lemnas en öfversigt af de år 1884 i Stettin under tullkammarens 

kontroll till sjös in- och utförda varornas vigt och värde: 

Följande sammanställning visar den vigtigaste varuomsättningen med de 

Förenade rikena i sistlidna år i kilogram, jemfördt med Stettins hela in- och 

utförsel af samma varor enligt tullkammarens uppgifter:

577 


578 

Fabriksindustri. Ångfartygsvarfvet »Vulcan» byggde och aflevererade under 

1884 arbeten till ett värde af nägot öfver 15 millioner riksmark. Deribland 

befunno sig 2 pansarkorvetter, 4 torpedoångjakter, 7 ångfartyg, 23 jernvägslokomotiv 

ete. Vid våra båda andra varf nybyggdes bland annat 16 ångfartyg. 

Härvarande fabriker för cement, chamott, fettvaror, socker, cikoria och 

kemiska produkter m. m. hade en temligen jemn och riklig sysselsättning; 

äfven pappersbruk, oljeslagerier och ångqvarnar fortsatte fast oförändradt sin 

verksamhet. — De financiella resultaten voro i allmänhet ganska goda och bland 

härvarande aktiebolag utdelade som vinst på inbetaldt kapital: »Vulcan» 15 X > 

ingqvarnarne 13'/, ä 26 Xi fabrikerna för tillverkning af cement 6 å 20 X, 

kemiska produkter 4 å 22 X, socker 3'/, a 13 1 /, X och papper 16'/, X- 

— Af Stettins assuransbolag gåfvo i utdelning: »Preus,«ische National-Ver-

579 

sicherungs-GesclIschaft» 25 %, »Union» 25 %, »Norddeutsche See- k Fluss- 

Versicherungs-Gesellschaft» 23 1/3 % och lifförsäkringsbolaget »Germania» 

15 %. 

Lima (Peru) den 2 april 1885. 


F. L. P. Ivers. 

Cullao besöktes under år 1884 af 1 svenskt fartyg om 513 tons samt af 

3 norska om tillsammans 1,716 tons: samtliga dessa fartyg ankommo med last 

och afgiogo i barlast. 

De tryckta affärsförhållandena här i landet hafva förorsakat en betydlig 

minskning i skeppsfarten. 

Nationalkonventet gillade den fred som förra året afslöts af general Iglesias 

med Chili, och ratifikation egde rum den 28 mars 1884; de chilensiska 

trupperna utrymde derefter landet. Ett parti under ledning af general Caceres 

godkände dock ej fredsslutet och gjorde den 27 november ett anfall på Lima, 

men tillbakaslogs af general Iglesias. General Caceres har slagit sig ner i 

Arequipa och söker der att organisera sig för att fortsätta det inbördes kriget. 

Under sådana omständigheter äro de ekonomiska svårigheterna stora; den 

förnämsta inkomstkällan är tullen och importtullarne hafva ökats betydligt. 

Den protest, som afgafs utaf åtskilliga makter mot den afslutade freden, 

har ännu icke ledt till något resultat. Emellertid äro salpeter- och guanolagren 

redan öfverlemnade till Chili. Såsom följd häraf har Perus' export 

blifvit mycket inskränkt. Ångbåtarne på de reguliera linierna erbjuda utfrakter 

till mycket låga pris, och det blir ej mycket öfver för segelfartygen. 

Nationalkonventet sammanträdde ånyo den 1 sistlidne mars och gillade då 

hvad regeringen hittills åtgjort samt förnyade general Iglesias' fullmakt att vara 

provisorisk president intill dess lugnet blifvit fullkomligt återstäldt. Först derefter 

skola valen till kongressen ega rum. 

G. Lembcke.

Genève den 29 juni 1885. 

580 


Året 1884 har ur affärssynpunkt varit medelmåttigt för Schweiz, och det 

trots utsigtcrna för en varaktig fred och rika skördar; för de textila och metallurgiska 

industrierna har året till och med varit dåligt. Orsaken härtill 

torde icke kunna sökas annat än i öfvergifvandet af de ekonomiska principer, 

som under tjugu år varit de förherskande å den europeiska marknaden. Systemförändringen 

sammanhänger ined Australiens och Ostindiens uppträdande på 

Europas spanmålsmarknad; sedan den tiden är det mellan protektionismen och 

frihandeln som striden står, och den förra vinner för hvarje dag terräng på 

bekostnad af den senare, som anklagas att vara vållande till den inhemska industriens 

lidanden. 

Såsom bekant går Tyskland i spetsen för den protektionistiska rörelsen, 

ehuru det dervid tyckes komma i en viss motsägelse med sig sjelf då det genom 

sin kolonialpolitik gifver ett offentligt erkännande af att protektionismen 

icke är tillräcklig att skaffa afsättning åt industrien. Tyskland har blifvit nödsakadt 

att på Berlinkonferensen bylta frihandelsprincipen för att kunna vara 

med om de fördelar man hoppas kunna draga af Kongostatens bildande. Sistnämnda 

nya afsättningsort torde dock ieke blifva af någon betydelse för Schweiz. 

Förbundsregeringen har icke varit overksam under de rådande svårigheterna, 

den har utarbetat ett förslag till understödjande af industriskolor, undersökningar 

hafva gjorts för införande af nya industrier och förbättrande af de 

redan befintliga. Dessa åtgärder torde dock ej blifva verksamma så länge 

Schweiz icke eger någon lag som skyddar uppfinnarens rätt och värnar om den 

industriella eganderätten. Den fabrikslagstiftning som satte i tillämpning är 

strängare än något annat lands och egnad att skrämma industriidkarne från att 

slå sig ned på schweiziskt område. Visserligen kan Schweiz hafva den tillfredsställelsen 

att veta sig gå i spetsen för de civiliserade nationerna på detta 

område, men det är likväl ett obestridligt faktum att bestämmandet af en normal 

arbetsdag varit skadligt för den stora schweiziska industrien och det skall 

förblifva det så länge de andra producerande länderna icke följt exemplet. 

Det finnes emellertid äfven andra orsaker till den tryckta ställning, hvaruti 

den schweiziska industrien i allmänhet befinner sig; främst må dervid nämnas 

de höga arbetslönerna och de tryckande pålagorna. De stora industriidkarne 

i östra Schweiz hafva börjat anlägga filialer i Frankrike, Tyskland, Öster 

rike och till och med i Ryssland. Man förebrår dem detta, men med orätt, 

ty i sjelfva verket utöfvar detta under nuvarande förhållanden icke någon menlig 

inverkan på den inhemska industrien. Schweiz kan icke följa sina mäktiga 

grannars exempel, dess befolkning och dess förmögenhet äro for små för att 

landet skulle sjclft kunna konsumera sina fabrikers produkter. 

Hela handelsomsättningen, som år 1883 utgjorde 24,758,900 metr. quint., 

uppgick år 1884 till 25,649,000 metr. quint. 

Införseln öfver franska gränsen till Schweiz har allt sedan år 1872 undergått 

en nästan oafbruten minskning; den utgjorde nämnda år 10,977,398 metr. 

quint. och var år 1883 ej mer än 5,726,984 metr. quint.; öfver tyska gränsen 

har införseln deremot tilltagit, den var år 1872 blott 3,735,134 metr.

581 

quint., men år 1883 13,089,578 metr. quint. Orsaken till dessa förändriugar 

är att söka i den betydande utveckling Tysklands handel och industri tagit efter 

kriget 1870—1871, i annekteringen till Tyskland af Elsass och Lothringen 

med deras jernvägar, i utvidgningen af Antwerpens hamn, i förbättrade 

seglationsförhållanden på Rhen, i de tyska bolagens taxor och slutligen i öppnandet 

af S:t Gotthardsbanan. 

Hela införseln år 1884 af varor taxerade efter vigt uppgick till 22,222,117 

metr. quint., utförseln uppgick till 3,426,901 metr. quint. Af kreatur infördes 

307,873 st. och utfördes 100,468 st. Af varor taxerade efter värdet infördes 

för 462,274 frcs och utfördes för 7,387,453 frcs. 

Schweiz inför från Sverige färgämnen, jern och stil, torkad, saltad och 

rökt fisk. Till Sverige utföras härifrån speldosor, ur, delar af ur, maskiner, 

guldsmedsartiklar, broderier, siden, halmflätor m. m. 

Förslaget om att för statens räkning inköpa jernvägarno afslogs förra året, 

motståndarne till denna plan erkände dock dess riktighet, tankarne voro endast 

delade om tiden då det borde ske. Om emellertid inköpet nu icke är möjligt, 

om det nuvarande tillståndet är skadligt, borde man göra som i Italien, der tvä 

privata bolag öfvertagit alla jernvägarne. I Geneve har nu äfven bildats en 

kreditinrättning som har till ändamål att öfvertaga 10—15 schweiziska jernvägslinier. 

Koleran har under år 1884 hindrat många turister att besöka Schweiz, 

och jernvägarne hafva naturligtvis lidit deraf. Emellertid börja fördelarne af 

Arlbergsbanan allt mera att visa sig, och än mera torde detta blifva förhållandet 

när en gäng det österrikisk-ungerska jernvägsnätet blir sammanbundet med 

det turkiska. I Athen umgås man med planen på en jernväg mellan Athen 

och Saloniki; kommer den en gång till stånd, skulle Paris', Londons, Antwerpens 

och Amsterdams handelsförbindelser med Levanten och den yttersta Orienten 

antagligen komma att gå öfver Schweiz, Österrike, Turkiet och Grekland. 

Persontrafiken å S:t Gotthardsbanan motsvarar hvad man af den hade 

väntat, men för Tysklands export till Italien och Levanten ställer sig sjövägen 

öfver Antwerpen ännu billigare. 

Den inrikes telegrambefordringen utvisar en fortgående minskning, beroende 

på telefonnätets utveckling. I de större städerna räknar man i medeltal 

en telefonstation på 137 invånare. Den af d:r Hipp i Neuchatel uppfunna 

mikrofonen synes innebära ett högst väsentligt framsteg. Inkomsten af telegrafen 

uppgick till 2,228,994 frcs, utgifterna till 1,932,121 frcs, utgörande 

behållningen således 286,873 frcs. Inkomsterna af telefonväsendet utgjorde 

338,000 frcs, utgifterna 405,137 frcs, utvisande en brist af 67,137 frcs. 

För ett fem minuters telefonsamtal betalas 20 centimes. 

För kreditanstalterna har 1884 icke varit något fördelaktigt år; medelräntefoten 

har fallit till 2 3 /4 % De 33 bankerna hafva haft en sammanlagd 

emission af 134 millioner frcs, och hade bankerna klingande valuta motsvarande 

56 % af utelöpande sedlar. 

Antalet schweiziska konsulat i utlandet har ökats från 84 till 88, och 

har förbundsrådet till flera af dessa anslagit större belopp än förut. 

Polytekniska skolan i Zurich besöktes under år 1884 af 413 ordinarie 

elever, deraf 224 schweizare och 189 utländingar; bland dessa senare voro 7 

svenskar eller norrmän. 

de Schaeck.

Caracas (Venezuela) den 20 juni 1885. 

582 


La Guayra och Puerto Caballo besöktes under året af 2 svenska fartyg 

om 416 tons och 12 norska om 3,093 tons. 

Förhållandena i allmänhet hafva icke under år 1884 undergått några vigtiga 

förändringar. Den 24 februari efterträddes general Guzman Blanco af 

general Joachim Crespo såsom republikens president, men den nye presidenten 

fullföljde sin företrädares politik och har bemödat sig om att vidmakthålla 

freden. 

Flera oförutsedda omständigheter hafva olyckligtvis skadat landets ekonomiska 

ställning; bland annat hafva tre år ä rad väldiga svärmar af gräshoppor 

förtärt majs-, ris- och bönfälton, hvarigenom framkallats elände och hungersnöd. 

För att minska olägenheterna häraf har regeringen beviljat tullfri införsel 

af spanmål, men detta har skett så nyligen, att man ännu ej hunnit förnimma 

verkningarna deraf. 

Lyckligtvis hafva gräshopporna ännu ej angripit kakao- och kaffeskördarna, 

men priset på dessa varor är så lågt att plantageegarne icke kunna sälja utan 

stor förlust, oeh det råder följaktligen en tryckt stämning bland landtbefolkningen. 

Någon direkt handelsomsättning eger icke rum mellan de Förenade rikena 

och Venezuela; det utbyte som eger rum sker öfver Hamburg. Af svenska artiklar 

är det företrädesvis tändstickor och punsch, af norska öl som hitföres; 

utförseln härifrån utgöres af kaffe och kakao. 

Handelsvägarnc i det inre af republiken hafva på senaste åren betydligt 

förbättrats, bland annat har en jernväg anlagts mellan La Guayra och Caracas, 

oaktadt de stora svårigheter terrängen erbjöd. Dessutom har kontrakt afslutats 

med engelska bolag om jernvägs anläggande mellan Caracas, Valence och 

Puerto Caballo. 

Th. Sturup. 

Leipzig den 6 augusti 1885. 


Af härvarande banker och aktiebolag lemnades följande utdelning for är 

1884: Allgem. Deutsche Creditanstalt 9 1/2 %, Leipziger Bank 7 %, Leipziger 

Cassen-Verein 5 %, Leipziger Feuer-Versicherungs-Anstalt 720 mark på 

inbetalda 1,800 mark, Leipziger Vereinsbierbrauerei 25 %, Leipziger Lebensversicherungs-Gesellschaft 

Teutonia 2lV3 % o. s. v. Häraf synes att det förflutna 

året för flera industrigrenar icke är att anse såsom ogynsamt. 

Byggnadsverksamheten var under årets första månader någorlunda liflig; 

under den bästa byggnadstiden inträffade redan arbetsinställelser bland murare

583 

och timmermän, och när denna upphörde ville den forna lifaktigheten ej återinträda. 

Af de utaf vederbörande inspektörer för år 1884 afgifna berättelser inhemtas 

att den industriella verksamheten i allmänhet varit i tillväxt, nya yrkesgrenar 

hafva uppstått, nya fabriker hafva anlagts och de redan bestående 

hafva utvidgats. 

Om man å ena sidan kan beteckna industriens läge såsom till största delen 

tillfredsställande, och om än det gångna året på åtskilliga håll lemnat ett 

ganska godt resultat, har man dock å andra sidan inom flera industrier skäl 

till klagan öfver brist på beställningar och tryckta pris. För att nedbringa 

kostnaderna har man slagit sig på tillverkning i stor skala, följden deraf har 

blifvit att marknaden öfversvämmats och prisen nedtryckts, och nu sträfvar man 

efter att få nya afsättningsområden och önskar i sådant afseende framgång åt 

kolonisationspolitiken. 

Det är i synnerhet från de yrken som stå i sammanhang med landtbruket. 

som man förnimmer klagan öfver minskad efterfrågan. De låga prisen på 

jordbrukets alster, sockermarknadens tryckta ställning och de otillfredsställande 

noteringarna för potatissprit tvinga landtbrukarne att inskränka sina utgifter af 

alla slag till det allra nödvändigaste. 

I maskinfabrikationen, jerngjuterierna och beslägtade yrken hafva de fortgående 

uppfinningarna på det tekniska området samt det ökade behofvet af 

jernkonstruktioner vid byggnader medfört förbättring, om än prisen endast undantagsvis 

stigit. 

För tillverkningen af landtbruksmaskiner, lokomobiler och redskap var det 

förflutna året icke tillfredsställande, beroende på det tryckta läge, hvaruti landtbruket 

befann sig. 

För den kemiska industrien torde förhållandena vara temligen oförändrade; 

de fabriker som sysselsätta sig med tillverkning af artificiella gödningsmedel 

hade fullt upp att göra. 

I kamgarnsindustrien klagar man öfver fallande pris, men afsättningen var 

tillfredsställande, äfven till utlandet. Bomullsspinnerierna hade äfven afsättning 

för sina produkter, men prisen voro ej alltid lönande. 

Det förflutna året var äfven gynsamt för väfnadsindustrien i afseende ft 

ingående beställningar; utvidgningar företogos, nya stolar uppstäldes och förbättringar 

infördes. Strumpfabrikationen ligger sedan längre tid tillbaka nere 

och gick illa äfven under förlidet år. För vissa slag af vantar var deremot 

mycket liflig efterfrågan. 

Pappersindustrien var fördelaktigt sysselsatt och utvidgades äfven betydligt; 

prisen gingo visserligen någon gång ned, men man tog skadan igen genom 

att öka tillverkningen. Trämassefabrikerna erforo en liten förbättring, i det 

efterfrågan ökades och prisen stego. Äfven träindustrien kan i allmänhet vara 

nöjd med resultatet af årets verksamhet. 

Bryggerierna hafva haft full sysselsättning och gjort goda affäref; ett härvarande 

bryggeribolag har i likhet med föregående år utdelat 25 %. De låga 

spritprisen gjorde att bränvinsbrännerierna ej kunde göra några goda affärer. 

Sockertillverkningen led likaledes af de utomordentligt låga prisen. 

Oaktadt god efterfrågan för qvarnprodukter har året ieke varit gynsamt 

för qvarnindustrien, beroende på den minskade mjölexporten. 

Så väl choklad- som cigarrfabriker hafva haft lönande sysselsättning. 

För tillverkningen af artificiella blommor är det rådande modet skadligt, 

i det fjädrar alldeles utträngt blommorna. 

Industriens allmänna läge och tillväxten i arbetareantalet inom vissa yrken

584 

hafva gjort att det icke fattas tillfälle till förtjenst för arbetssökande; inom åtskilliga 

yrken hafva arbetslönerna höjts. 

Redan innan den s. k. jubilatmarknaden börjades såldes ej obetydligt af 

garfveriprodukter, och under sjelfva marknaden utvecklade affären sig temligen 

bra, men priset på råvaran var alltjemt för högt för att garfvarne skulle hafva 

den erforderliga vinsten. 

Pelshandeln var icke så liflig som vanligt under påskmarknaden, beroende 

på att näst föregående vinter varit så mild. De engelska köparne kommo först 

på platsen och köpte temligen mycket, under det att fransmän och ryssar ej 

kommo förr än mot hälften af marknadstiden och voro mera återhållsamma i 

sina inköp. Greker och bulgarer voro talrikt representerade och de köpte mycket. 

Efterfrågan var icke så liflig för färgade varor, utan man föredrog i allmänhet 

de mera solida slagen. 

Engroshandeln i bättre hvita linnevaror var blott medelmåttig, oaktadt 

man hade hoppats på en liflig omsättning såsom följd af den prisstegring på 

råvaran som inträffade före marknadens början. Detaljaffärerna i linnevaror 

kunna nätt och jämt betecknas såsom medelmåttiga. 

I bokmarknaden utgingo förlidet år från Leipzig 2,624 arbeten och 14 

kartor; böckernas qvalitet är utan tvifvel i medeltal bättre, och särskildt flera 

populära arbeten ha utkommit, som äro väl egnade att förädla folket; äfven af 

praktverk hafva flera och bättre sådana utgifvits än föregående år. 

Vid Michaglismarknaden var stämningen gynsam för läderhandeln; öfverdrifvet 

höga fordringar afvisades, men en liflig omsättning egde rum till måttliga 

pris. Priset för råa hudar har stigit icke obetydligt och vida mer än 

priset för det beredda lädret. 

Den ovanligt blida vintern 1883—1884 och den varma torra sommaren 

gjorde att man kunde förutse att Michaelismarknaden icke skulle ställa sig fördelaktig 

för kläden och andra tjockare tyger. Utgången besannade också fullkomligt 

dessa förväntningar. För pelsvaror var marknaden stilla. 

Helsotillståndet var härstädes i allmänhet mycket tillfredsställande, inga 

epidemier eller elakartade smittosamma sjukdomar yppade sig. 

J. W. Schmidt. 

Innehåll: Bahia (sid. 545), Batavia (sid. 563), Bombay (sid. 560), Budapest (sid. 

545), Caracas (sid. 582), Genève (sid. 580), Leipzig (sid. 582), Lima (sid. 579), Nürnberg 

(sit. 559), Sorrento (sid. 548), Stettin (sid. 568).



Galatz (Rumänien) den 16 juni 1885. 


Från Norge ankom i barlast 1 norskt fartyg om 921 tons 

Året 1884 var med hänsyn till handeln och ekonomien föga gynsamt för 

Rumänien. De kriser, som öfriga länder i mellersta Europa undergått, hafva 

återverkat här, och flera lokala orsaker hafva bidragit att förvärra ställningen. 

Först och främst har skörden, landets förnämsta tillgång, varit ganska medelmåttig 

; detta i förening med de låga prisen i utlandet skulle hafva gjort landtbrukarnes 

ställning ganska svår om de ej hade haft den rika majsskörden från 

år 1883 att realisera under är 1884. Flera större och mindre handelshus 

hafva stupat och dragit med sig i sitt fall flera andra, isynnerhet i Bukarest, 

der under någon tid fullständig förvirring var rådande i affärsförhållandena. 

Slutligen har en kris inträdt i myntförhållandena, i det att agiot på guld i 

förhållande till sedlar uppgått ända till 18 % och för närvarande vexlar mellan 

11 och 15 %, en vexling som är vida skadligare för handeln än agiot i och 

för sig. Den allmänna stagnationen i införseln har gjort sig ytterligare bemärkt 

under året. 

Hela antalet fartyg som utlöpte från Sulina-mynningen med last år 1884 

uppgick till 1,178 om 697,666 tons, deraf 663 ångfartyg och 515 segelfartyg; 

af ångfartygen voro 422 om 448,990 tons engelska. Röreisen var betydligt mindre 

än under något af de tre närmast föregående åren. Af majs utfördes från 

Sulinahamnen 2,537,495 engelska quarters, af hvete 683,683, af korn 620,445, 

af råg 405,978 o. s. v. 

Galatz hamn anlöptes år 1884 af 409 ångare och 398 segelfartyg om 

tillsammans 366,864 tons, derifrån afgingo med last 221 ångare och 326 segelfartyg 

om tillsammans 207,329 tons. Utförseln af majs uppgick till 162,325,810 

kg., af råg till 42,901,954 kg., af korn till 28,592,828 kg. och af hvete till 

12,716,784 kg. 

Införseln till Galatz uppgick till 116,122 tons (om 1,000 kg.), deraf 

58,870 tons från Storbritannien, 11,200 tons från Ryssland o. s. v. I dea 

uppgifna införseln från Storbritannien voro dock inräknade tyska och belgiska 

varor, som endast transiterat England. 

Till Kustendje ankommo 317 fartyg om 139,264 tons och afgingo 315 


Hela Rumäniens införsel år 1883 uppgick till ett värde af 359.9 millioner 

francs och utförseln till 220.6 millioner. I införseln deltog Österrike-Ungern 

med 42.8 %, Storbritannien med 21.8 % o. s. v. Af de införda varorna 

utgjorde väfnader och väfnadsämnen 32.7 %., metaller, maskiner och dylikt 

20.3 %, trä och trävaror 5.2 % o. s. v. Af de utförda varorna utgjorde 

spanmål 78.2 %, lefvande kreatur 5.3 %, trä och trävaror 3.7 % o. s. v. 

Motsvarande uppgifter för år 1884 äro ännu icke tillgängliga.

586 

sBanque nationale de Roumanie» med ett kapital af 12 millioner francs 

utdelade till sina aktieegare 14.88 % för år 1884. Aktierna, som lyda på 

500 fränes, noteras nu 1,200 francs. Perpetuella 5 % räntan noteras 88.50, 

amortisabla 5 % räntan 92.60 %, Oppenheimska 7 % lånet af 1866 104 %, 

Stern Brothers 8 % lån af 1864 107.60 %. 

Från Galatz-Braila betaltes i frakt för ångfartyg till Storbritannien, anlflpande 

Cork eller Falmouth för ordres, år 1883 per imp. qu. våren 3 sh., 

sommaren 3 sh. och hösten 3 sh. 6 d., från Sulina 2 sh. 6 d., 2 sh. 6 d. 

och 3 sh. För närvarande betalas 2 sh. 3 d. från Sulina och 3 sh. från 

Galatz-Braila. 

Handelstraktaten med Österrike-Ungern har från Rumäniens sida blifvit 

uppsagd. Till stort men för våra landtbrukare vidhålles fortfarande i Österrike-Ungern 

det af sanitära skäl utfärdade förbudet mot införsel från Rumänien 

af hornboskap. 

Innevarande års skörd synes blifva ganska god i några distrikt, under det 

att torkan ingifver stora farhågor i andra. 

Helsotillståndet i allmänhet är godt. 

Louis Mendl. 

Quebec den 5 oktober 1885. 

Ved Skrivelse af 25:te Februar sistleden og 19:de April tillod jeg mig 

at oversende Exporttabeller betraeffende Canadas vigtigste Nseringskilder, udarbeidede 

efter officielle Kilder for Aarene 1874 til 1883 inclusive, og har jeg 

herved den JEre i Förbindelse dermed, og til videre Oversigt över Confederationens 

Handelsvirksomhed og Economie, hoslagt at oversende en efter samme 

Kilder udarbeidet Tabel,* udvisende Vserdien af Varer angivne til Forbrug i 

samme Aarraekke, de Lande fra hvilke de ere udförte og videre Totalvserdien 

af Varer udförte til samme Lande. 

Under Henvisning dertil skal jeg til nsermere Oversigt afgive nedenstaaende 

sammenlignende Fremstilling. 

Confederationens Forbrug af fremmede Produkter, i Modsaetning til Export 

af egne Frembringelser, Summen af og Balancen melleni disse Vserdier 

stiller sig som fölger: 

* Denna tabell har icke kunnat här intagas för bristande utrymme.

587 

Ovenstaaende viaer et Porbrug af fremmede Produkter i Perioden, overstigende 

Vserdien af Export af egne Frembringelser, af Doll. 242,907,402, 

der hovedsagelig ere anvende til Jernbanebygning, Canalanlaäg samt andre 

offentlige, communale og private Arbeider i Communikations og Industriens 

Tjeneste, virksomme til Landets Opkomst. Exportvserdien af fremmede Produkter 

er i Ovenstaaende ganske fraseet, da disse igjenkommer til Udgift som 

Import for den vsesentligste Deel, men ere dog virksomme til en bedre Handelsbalanee. 

Vserdien af disse Varer andrager i Perioden Doll. 95,613,355, 

hvoraf maaske 20 % kan antages som at bave ingaaet i Landets Kasse, ved 

Transport og anden Afkastning. 

Ved en videre Fremstilling betrseffende Forholdet med de forskjellige 

Markeder bliver det nödvendigt ganske at frasee Aarene 1874 og 1875, da 

Vserdien af fremmede Produkter ei, Bom i den senere Aarrsekke, er indraget 

i Exporten til disse, og ligeledes de Artikler — Penge og sedle Metaller og 

ansat Vserdie af manglende Opgaver fra forskjellige Toldsteder —, for hvilke 

under hele Perioden saadan Opgave mangler. Nedenstaaende Fremstilling vil 

derfor kuns kunne omfatte Aarene 1876 till 1883 inclusive, for bvilke skal 

blive givet en sammenlignende Oversigt över Confederationens Forbrug af fremmede 

Produkter, og Export af egne Frembringelser og Transitvarer, deels 

gruppevis og dels saerskilde for de Markeder med hvilke den störste Omsaetning 

foregaaer. 

Europæiske Markeder. 

Det samlede Forbrug af europceiske Produkter andrager herefter under 

Aarraäkken til Doll. 360,184,547 og Exporten til Doll. 368,640,400, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 8,455,853. I Exporten 

er imidlertid indbefattet fremmede Produkter til Værdie Doll, 64,672,366, 

saaledes at Handelsbalancen med europseiske Markeder vil andrage circa 56 

Millioner Dollars i Confederationens Disfavör i Perioden. 

Alle andre Markeder. 

Det samlede Forbrug af Produkter fra samtlige Markeder udenfor Europa andrager 

herefter till Doll. 401,395,830 og Exportvrerdien till Doll. 296,123,969,

588 

udvisende en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 105,271,861, 

hvortil kommer, som indbefattet i Exporten, fremmede Produkter til Vserdie 

Doll. 13,189,644, saalcdes at Handelsbalancen med disse Markeder vi] andrage 

o:a 118.4 Millioner Dollars ved Confederationen. 

Forholdet stiller sig som nedenfor, med efterfölgende Markeder sserskilde. 

Storbritanien. 

Forbruget af britiske Produkter andrager hereftcr under Perioden till en 

Værdie af Doll. 329,376,220 og Exportvserdieu till Doll. 358,396,788, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 29,020,568. I 

Exporten er imidlertid indbefattet fremmede Produkter till en Vserdie af Doll. 

63,915,922, hvorefter Handelsbalancens i Confederationen Disfavör vil andrage 

c:a 33 Millioner Dollars. 

Frankrig. 

Forbruget af franske Produkter andrager herefter under Perioden til en 

Vserdie af Doll. 13,329,814 og Exportvserdien til Doll. 4,876,374, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 8,453,440, hvortil kommer 

for fremmede Produkter indbefattede i Exporten Doll. 409,308, saaledes at 

Handelsbalancen i Confederationens Disfavör vil andrage c:a 8.9 Mill. Dollars. 

De forenede Stater. 

Forbruget af Produkter fra de forenede Stater andrager herefter til en 

Vasrdie af Doll. 360,001,124 og Exportværdien til disse Doll. 238,793,970,

589 

udvisende en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 121,207,154, 

hvortil for fremmede Produkter indbefattede i Exporten Doll. 10,482,397, 

saaledes at Handelsbalaneen i Disfavör vil andrage c:a 131.7 Millioner Dollars 

i Perioden. 

Confederationens Forbindelse med andre Lande og Markeder vil nedenfor 

blive behandlet gruppevis. 

Belgien, Holland. Tyskland, 

Danmark, Sverige, Norge, Busland. 

Forbrug af Produkter fra disse Markeder andrager under Perioden til en 

Vserdie af Doll. 10,919,028 og Exportvsardien til samme Doll. 4,278,140, 

udvisende en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 6.640,888, 

hvortil for Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 292,281, og hvorefter 

Handelsbalaneen i Disfavör vil andrage e:a 7 Millioner Dollars. Hvad specielt 

Sverige angaar, indgaaer i ovenstaaende Forbrug svenske Produkter til en Vaerdie 

af Doll. 103,638, som nsesten udelukkende er representeret ved Stangjern, 

hvoraf fra Aaret 1880 er forbrugt 41,560 Cwt til Vserdie Doll. 103,494. 

Forbruget af denne Artikel stiller sig for Aarene 1880, 81, 82 og 83 henholdsvis 

saaledes 904, 6,066, 17,528 og 17,062 Cwt. Exporten til Sverige 

andrager i Perioden til en Vserdie af Doll. 77,049 og som representeres ved 

saltet Sild, hvoraf i Aarene 1876, 77 og 78 tilsammen 13,988 Brl saltet 

Sild til Vserdie Doll. 48,280, og Skibe solgte til svenske Rederier til Vserdie 

Doll. 28,764. 

Österrige, Schweiz, Tyrkiet og Grækenland. 

Forbrug af Produkter fra disse Lande andrager herefter under Perioden 

til en Vserdie af Doll. 2,246,021 og Exportværdien til samme Markeder 

Doll. 36,401, udvisende en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 

2,209,623, som, da ingen Transitvarer indgaaer i Exporten til disse Lande, 

ogsaa vil angive Handelsbalaneen.

590 

Italien, Spanien, Gibraltar og Portugal. 

Forbrug af Produkter fra disse Lande andrager herefter under Perioden 

til en Værdie af Doll. 4,313,463 og Exportvaerdien til Doll. 3,027,684, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 1,285,779, hvortil 

for Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 57,709, hvorefter Handelsbalancen 

i Disfavör under Aarrækken vil andrage c:a 1.3 Million Dollars. 

Madeira, de canadiske og azoriske Öer. 

Forbrug af Produkter fra disse Markeder andrager herefter under Perioden 

til Doll. 7,215 og Exportvaerdien til Doll. 250,622, udvisende en Totalbalance 

i Confederationens Favör af Doll. 243,407, hvorfra for TransitTarer indbefattede 

i Exporten Doll. 30,429, og hvorefter Handelsbalancen i Favör vil andrage 

c:a Doll. 200,000. 

Nyfundland, S:t Pierre-Miquelon og Labrador. 

Forbrug af Produkter fra disse Markeder andrager herefter til en Værdie 

af Doll. 5,342,421 under Perioden og Exportvaerdien til Doll. 16,293,842, 

udvisende en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 10,951,421, hvorfra 

for Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 2,368,117, og hvorefter 

Handelsbalancen i Favör vil andrage c:a 8.5 Million Dollars.

Vestindien. 

591 

Forbrug af vestindiske Produkter andrager herefter under Perioden til en 

Værdie af Doll. 20,302,625 og Exportvserdien til Doll. 27,245,866, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 6,943,241, hvorfra for 

Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 224,641, og hvorefter Handelsbalancen 

i Favör vil andrage c:a 6.7 Millioner Dollars. 

Mexico, Centralamerika, Columbia, 

Ny Granada, Venezuela, Britisk og Hollands Guiana. 


til en VEerdie af Doll. 1,404,949 og Exportvserdien til Doll. 2,292,709, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 887,760, men hvorfra 

for Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 4,839. Handelsbalance i Favör 

henved Doll. 900,000. 

Sydamerika forövrigt. 


til en Værdie af Doll. 3,561,847 og Exportvserdien til Doll. 5,987,134, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Favör af Doll. 2,435,284, men 

hvorfra Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 52,704, og hvorefter Handelsbalancen 

i Favör vil andrage henved 2.4 Million Dollars.

592 

Oceanien, Japan, Australien og Ny Zeeland. 


til en Værdie af Doll. 4,945,299 og Exportvaerdien till Doll. 2,286,481, udvisende 

en Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 2,658,817, hvortil 

for Transitvarer indbefattede i Exporten Doll. 21,983, og hvorefter Handelsbalancen 

i Disfavör vil andrage henved 2.8 Million Dollars. 

Asien. 

Forbrug af asiatiske Produkter andrager herefter under Perioden til en 

Vserdie af Doll. 4,577,320 og Exportvaerdien til Doll. 784,220, udvisende en 

Totalbalance i Confederationens Disfavör af Doll. 3,793,100, hvortil for Transitvarer 

indbefattede i Exporten Doll. 2,956, og hvorefter Handelsbalancen i 

Disfavör vil udgjöre henved 3.8 Million Dollars. 

Alle andre Lande och Markeder. 


til Doll. 1,162,454 og Exportvaerdien til Doll. 494,313, udvisende en Totalbalance 

i Confederationens Disfavör af Doll. 668,141, hvartil for fremmede 

Produkter indbefattede i Exporten Doll. 744. Handelsbalance i Disfavör saaledes 

c:a Doll. 679,000. 

Nedenstaaende Tabel vil vise Totalværdien i Hundrededeel Million Dollars 

af consumerede fremmede Produkter, og af exporterede egne Frembringelser i 

förste og anden Halvdeel af Perioden, samt den gjennemsnitlige aarlige Handelsbalance 

for eller imod Confederationen.

593 

Det vil af ovenstaaende sees at Confederationens Handelsomssetning har 

vaeret i Frerugang överfor samtlige fremtnxle Markeder alene med Undtagelse 

af Nyfundland, S:t Pierre-Miquelon og Labrador. Forbrug af freniniede Produkter 

ligesaa, videre undtaget de foreuede Stater, og deres Export af egne 

Frembringelser i Fremgang överfor samtlige Markeder undtagne Nyfundland og 

Vestindien. Forholdet til det store Marked i de forenede Stater viser sig at 

have undergaaet betydningsfuld Förändring i Canadas Favör, i det Handelsbalanceu 

i Disfavör er aftaget fra c:a 24.2 Million Dollars i förste til kuns 

c:a 8.7 d:o aarlig i Periodens siste Halvdeel, og naar Forholdet til Storbritannien 

i nogen Grad stiller sig omvendt, skyldes dette vistnok hovedsagelig forbigaaende 

Aarsager, — det i de senere Aar foretagnc Anlseg af den canadiske 

Stillehavsbane, til hvilken Materialierne vsesentlig er britisk Produkt. Naar 

Handelsomssetningen med Vestindien er undergaaet en saa vsesentlig Förändring, 

som fra 9,2 Millioner Dollars aarlig i Favör i Periodens förste til e:a 2 1/2 

Million Dollars aarlig i Disfavör i dons siste Halvdeel, saa skyldes dette 

hovedsagelig forandrede Toldsatser, der har frerokaldet en starkt foröget Import 

af navnlig Raasukker. livad angaaer de övrige Markeder, som alle ere 

af underordnet Betydning for Confederationens Handelsrörelse, kan henvises 

til Tabellen.

594 

Nedenstaaende Tabel vil angive Vserdien af de Varer, der, af ovenanförte 

Forbrug og Export, i de forskjellige Provindser er angivet til Indförsel og 

Udförsel under Perioden. 

og hvorefter den samlede Vaerdie af Varer angivne til Fortoldning og indenlandsk 

Forbrag andrager Doll. 761,592,166 og Vserdien af exporterede Produkter 

Doll. 694,082,038, deri indbefattet Transitvarer til Vajrdie Doll. 

77,862,717. Totalvserdien af importerade Varer under samme Tid andrager Doll. 

811,078,631, og överstiger saaledes Forbrugsvaerdien med Doll. 49,486,465, 

og Vferdien af exporterede Produkter med Doll. 116,996,593. 

For at forebygge muelig Misforstaaelse bemserkes til ovenstaaende Tabel, 

at der af de deri indragne Summer ei maa dragés Slutninger betraeffende 

virkelig Forbrug og Produktion inden hver saerkild Provinds, bvilket ligger 

udenfor naervaerende Skrivelses Öiemed, og hvortil ei hellere foreligger det fornöden 

Materiale i Opgaver över interprovindsiel Omssetning. 

Sorrento (K. Beskickningen i Italien) den 27 oktober 1885. 

W. A. Schwartz. 

Till presidenterna i rikets handelskamrar liar ministern för åkerbruket, 

handeln och industrien, Grrimaldi, nyligen aflåtit ett cirkulär angående utgifvandet 

på nio språk (franska, engelska, spanska, portugisiska, tyska, ryska, grekiska, 

rumäniska och arabiska) af en katalog, innehållande uppgift på de inhemska 

producenter som vilja till utlandet utsträcka afsättningen af deras tillverkningar, 

på varornas pris, fabriksmärken m. m., hvilken katalog Italiens konsuler på 

utrikes orter torde tillhandahålla handlande uti de länder der de nämnda språken 

talas, i ändamål att jemväl sålunda varuutbytet emellan Italien och främmande 

länder måtte befrämjas. 

Lindstrand.

595 

Wien (K. Beskickningen) den 6 november 1885. 

Det senaste beviset på österrikisk-ungerska utrikes- och handelsministeriernas 

omtanke om de begge ländernas exporthandel är beslutet om att med understöd 

af allmänna medel en österrikisk-ungersk Export-adressbok skall utgifvas, 

liknande den, hvarfbr tyska industrien står i så stor förbindelse till kejserl. 

tyska handelsministeriet. Förstnämnda bok, som kommer att affattas på fyra 

verldsspråk, skall gruppvis upptaga vederbörande fabrikanters alster med beskrifning 

och prisuppgift dera,, samt hvarje industrigrupp inledas af en orienterande 

öfyersigt af densamma. Utrikesdepartementet ansvarar för arbetets 

spridning till och genom konsulerna i utlandet. 

Den åberopade tyska mönsterboken är redan utkommen i tre starka band, 

i hvilka utom de fyra verldsspråken (tyska, engelska, franska och spanska) 

vissa grupper låtit sina respektiva reklamer öfversättas jemväl på svenska och 

ryska. 

Wiens handelskammare har den 21 nästlidne månad enhälligt uppmanat 

distriktets industriidkare att ansluta sig till och begagna sig af detta det enklaste 

sätt att på verldsmarknaden och i närmaste hand inom österrikisk-ungerska 

konsulskåren sprida kännedom om och väcka intresse för respektiva produkter. 

Havre den 21 november 1885. 

H. Åkerman. 

Under nu fortgående underhandlingar mellan Frankrike oeh Italien om en 

ny sjöfartstraktat till aflösande af komentionen af den 13 juni 1862, som 

efter upprepade förlängningar utgår med innevarande år, har af de italienske 

delegerade framstälts fordran på fullständig reciprocitet i afseende å rättigheten 

till kustfart, hvilken enligt nuvarande förhållanden är tillförsäkrad franska fartyg 

på alla Italiens hamnar, medan deremot den åt italienska fartyg medgifna 

rätt till cabotage i Frankrike uteslutande är inskränkt till hamnarna vid Medelhafvet. 

Sedan det nyligen blifvit kändt, att man från fransk sida icke vore obenägen 

att tillmötesgå de italienska anspråken i berörda hänseende, ingafs från 

ett antal redare i Havre till härvarande handelskammare en skrift, deri yrkades, 

att regeringens uppmärksamhet borde fästas på de menliga följder, hvilka måste 

uppstå för franska sjöfarten derest öfverenskommelse träffades med Italien om 

obegränsad rätt till cabotage, emedan landets kustfart derigenom omedelbarligen 

skulle öppnas för de andra makter, framför allt England, hvilka med Frankrike 

ingått sjöfartstraktater, till följd af den i dessa traktater intagna bestämmelse 

om behandling såsom den mest gynnade nation. I anledning af nämnda hemställan 

aflät handelskammaren skyndsamligen en skrifvelse i önskadt syfte till 

vederbörande minister, och såsom det försäkras lärer regeringen, hvilken äfven

596 

från andra håll fått mottaga liknande protester, hvaribland en från representanter 

för departementet Seine-Inférieure, nu hafva definitivt uppgifvit tanken 

på beviljande af Italiens fordringar beträffande kustfarten, bvadan således den 

af de franska rederierna förutsedda faran för närvarande synes aflägsnad. 

I hvad mån denna omständighet kan öfva inflytande på traktatens afslutande 

torde ieke vara lätt att afgöra, men det antages att stämningen i Italien 

icke härför är gynsam, i synnerhet som derjemte i Frankrike inom kort väntas 

utkomma en lag (af senaten redan antagen i första läsningen), innehållande 

förbud för utländingar att idka fiske i franska och algieriaka farvatten inom 

ett afstånd af tre sjömil från kusten, och hvilken lag särskildt säges vara riktad 

mot italienarnea fiske å franska Medelhafskusten samt utanför Algeriet.* I 

hvarje fall kan det med skäl befaras, att Italien såsom repressalier kommer 

att inom sitt område upphäfva rätten till cabotage för franska fartyg, hvaraf 

dessa obestridligen hittills skördat stor fördel. 

Från fransk synpunkt förklaras tiden för införande af en förändring i 

lagstiftningen, hvarigenom kustfarten öppnas för konkurrens, icke väl vald, då 

franska handelsflottan i allmänhet har att kämpa med betänkliga svårigheter, 

trots det belopp af omkring 14 millioner fres, som på grund af lagen om »la 

marine marchande» af den 29 januari 1881 årligen af statskassan utbetalas i 

premier åt »la navigation au long cours». Det synes emellertid kunna anmärkas, 

att de inom Frankrike på senare tiden antagna protektionistiska tullsatser 

å spanmål och boskap (och hvilka enligt ett inom den nyvalda deputeradekammaren 

redan väckt förslag nu begäras ytterligare ökade), icke äro egnade att 

framkalla ändring i detta tillstånd, lika litet som härtill bidragit det genom 

dekretet af den 29 december 1883 stadgade förbud mot införsel af amerikanskt 

fläsk, hvars upphäfvaude från flera håll hittills förgäfves blirvit af intresserade 

påyrkadt. 

Hvad särskildt Havre beträffar, har emellertid den franska sjöfarten, efter 

den omförmälda lagen om »la marine marchande», årligen tilltagit, medan dcremot 

den främmande i motsvarande grad nedgått. Vinsten härvid har tillfallit 

de konkurrerande hamnarna Antwerpen och Hamburg, hrilka nu uppnått en 

årlig trafik af resp. 4,100,000 och 3,750,000 tons, under det att Havre, 

som allt sedan 1878 nästan förblifvit stationär, endast kan uppvisa en omsättning 

af 2,350,000 tons. 

Daniel Danielsson. 

Wien den 1 oktober 1885. 


De stora förändringar i alla ekonomiska förhållanden, som utmärka vår 

tid, hafva äfven under det senast förflutna året varit förnimbara i Österrike- 

Ungern. Å ena sidan framträder den förvånande utvecklingen af den produktiva 

verksamheten på andra sidan Atlantiska oceanen och i andra för kulturen 

nyöppnade länder, å den andra en allmän förminskning i konsumtionsförmågan 

* Uti franska marindepartementets årsberättelse för 1884, beträffande Frankrikes fiskerier, 

uppgifves. att icke mindre än 346 italienska fiskebåtar med 1,093 mans besättning under 

nämnda år idkat fångst å kusterna af 5:te franska arrondissementet (Toulon).

597 

å den inhemska marknaden samt å det utländska afsättningsonirådet. Härtill 

komma ytterligare de fortgående förändringarna i produktionsmetoderna och den 

för en menniskoålder sedan icke anade utvecklingen af förbindelsen länderna 

emellan. 

Jernvägarnes öfvergående i statens händer har ytterligare fortskridit, i det 

tre ganska vigtiga banor (kejsar Frans Josef-. Rudolf- och Vorarlbergbanorna) 

inköpts af staten. 

Industri-inspektörerna hafva under år 1884 börjat sin verksamhet, och 

åtskilligt annat har nog gjorts till industriens bästa, men många vigtiga frågor 

qvarstå olösta. 

Hvad angår resultatet af deu privata verksamheten, visar sig först och 

främst en ganska stor lifaktighet på penuingemarknaden och ett lyckligt genomförande 

af åtskilliga vigtiga operationer. Främst träder afslutandet af konverteringen 

utaf den ungerska guldräntan äfvensom konverteringen af åtskilliga 

jernvägslån. Oaktadt den stora konkurrensen egde en ganska stor spanmålsutförsel 

rum af 1883 års skörd och derigenom frigjordes betydliga i spanmålshandeln 

engagerade kapital, hvilket väsentligt bidrog till lättnad i kreditförhållandena. 

Äfven för åtskilliga andra handels- och industrigrenar yppade sig 

utsigter till ökad verksamhet. Om någon verklig lifaktighet kan man dock ej 

tala. dertill voro prisen allt för litet lönande. 

I Ungern fortsatte man sträfvandet efter politiskt och ekonomiskt oberoende, 

i det man systematiskt arbetade på jernvägsnätets fullbordande, Donaus 

reglering och anläggandet af nya industriella etablissement i stor skala. Framför 

allt bemödade man sig att göra Budapest till medelpunkt för Transleithaniens 

ekonomiska intressen och Fiume till en hamn af första rangen. 

Statsskulden, så väl den s. k. allmänna som den särskilda österrikiska 

skulden*, som vid slutet af år 1883 utgjorde 3,748.0 millioner gulden, hade 

vid slutet af år 188-1 stigit till 3,782.4 millioner; samtidigt hade räntan för 

den österrikiska statsskulden fallit från 4.8 0 % till 4.(5 2 och för den ungerska 

från 5.36 till 5.06 %. 

Den österrikiska budgeten för år 1885 upptager inkomsterna till 504.8 16,961 

gulden och utgifterna till 519.893,166 gulden, utvisande således en brist på 

15.076,205 gulden, mot en brist i föregående års budget af 40,363,674 gulden. 

Bristen för år 1884 var bestämd att betäckas dels genom utsläppande af en 

5 % pappersränta till belopp af 30 millioner gulden och dels genom försäljning 

af 17,225 aktier i »Kaiser Franz Josef»-jernvägen till nominelt belopp 

af 3,445,000 gulden. Den utvägen har emellertid ej behöft tillgripas. 

För handelsministeriet uppföras i deu senaste budgeten 6,935,8 54 gulden 

mera än i den närmast föregående, under det att för »Subventionen und Dotationen» 

uppföras 5,668,780 gulden mindre; denna förändring är beroende på 

att åtskilliga jernvägar, som förut haft statsunderstöd, nu öfvergått i statens 

ego och drifvas för dess räkning. 

För finansministeriet visar budgeten en tillökning af 2,310,785 gulden, 

deraf det mesta kommer på produktionen och inköpskostnaden för tobak. 

På inkomstsidan visar handelsministeriet den mest betydande tillväxten, 

uppgående till 22,170,388 gulden, hvilket beror på den ofvan nämnda förändringen 

med vissa jernvägar. Äfven finansministeriets inkomster visa en 

betydlig stegring, uppgående till 9,854,878 gulden. Samtliga direkta skatter 

hafva beräknats gifva större afkastning, och likadant är förhållandet med de 

indirekta skatterna. 

* Jemför »Berättelser om handel och sjöfart», årgången 1884. sid. 548 o. följ.

598 

Den ungersks badgeten för år 1885 upptager inkomsterna till 326,317,695 

gulden och utgifterna till 337,993,528 gulden, utvisande en brist af 11,675,833 

gulden mot en brist af 20,662,179 gulden år 1884. Jemför man bristen i 

1885 års budget med förhållandet för en längre tid tillbaka, utfaller jemförelsen 

än mera till fördel för nuvarande förhållanden. 

Den gemensamma budgeten upptager utgifter till ett belopp af 119,453,510 

gulden; öfverskottet af tullinkomsterna är beräknadt till 18,434,740 gulden 

mot 17,050,000 gulden år 1884. Bruttoinkomsten af tullarne, som år 1882, 

d. v. s. före den nya tulltariffens införande, uppgick till 28 millioner, har 

sedan stigit till öfver 47 3 /4 millioner år 1884 och beräknas till mer än 49/, 

millioner år 1885. 

Alfred von Kendler. 

Larnaca (Cypern) den 30 september 1885. 


Inga svenska eller norska fartyg besökte distriktets hamnar under året. 

Af hvete utfördes 180,854 kilé, deraf det mesta gick till Italien; priset 

var 17 sh. 9 d. ä 22 sh. per quarter om 480 lbs. 

Af korn utfördes 292,381 kilé, hufvudsakligen till England och Frankrike; 

priset var 13 sh. a 14 sh. 7 d. per quarter om 400 lbs. 

Utförseln af ull uppgick till 167,592 oke; afnämare voro Italien, Frankrike 

och Österrike; priset var 4 1 /, pence pr Ib. 

Åt bomullsodlingen har på senaste tiden egnats vida mera uppmärksamhet 

än förr; utförseln uppgick till 489,065 oke; priset var 4V3 pence per Ib. 

Bland införselartiklarne intages främsta rummet af bomullsvaror, yllevaror, 

socker, läder och tobak. 

Regeringen är sysselsatt med planer till åtskilliga väganläggningar och har 

äfven för afsigt att i större skala låta plantera träd som förbättra klimatet. 

Helsotillståndet bar på det hela taget varit godt. 

Öns inkomster öfverstego dess utgifter med 36,835 £. 

Värdet af hela införseln beräknas till 304,375 £ och af utförseln till 

287,521 £. 

Ch. Watkins. 

Barcelona. 

»Jag har sökt och söker att på alla sätt låta befälhafvare å fartyg och 

rederier i de Förenade rikena, skeppsklarerare m. fl. vinna kännedom om de 

förnämsta bestämmelserna i den invecklade spanska tullstadgan, genom att icke 

allenast utdela till de förstnämnde, utan äfven tillsända de senare utdrag i 

svensk och norsk öfversättning deraf, samt dessutom fästa deras uppmärksamhet 

på de genom K. kommerskollegium och K. norska inre departementet i 

tidningarna kungjorda rapporter från detta konsulat, angående att fartyg, hvilkas 

hela eller enda last består af varor, å hvilka alla slags tullafgifter ej öfverstiga 

50 pesetas för 1,000 kilogram, äro fritagna från att förse sig med visering 

af spansk konsularagent å manifestet.

599 

Häraf begagna sig flere spanske konsularagenter för att nödga dem låta 

visera och i många fall på konsulatet upprätta och öfversätta manifestet, ehuru 

lasten består uteslutande af de slags varor, som ej fordra sådan visering. 

Härigenom belastas fartyget med onödiga afgifter af: 

Peseta 0,25 for bvarje metr. ton (1,000 kg) af lastens vigt, 

» 25,00 för utfärdande af manifestet, 

» 15,00 för visering deraf, då det ej upprättas på konsulatet, 

J> 5,00 för fffversättning af hvarje folio. 

Dessa afgifter äro dubbla i de transatlantiska hamnarna. 

Den 10 dennes insände jag ånyo till Kongl. Maj:ts beskickning i Madrid 

räkningar öfver af spanske vicekonsuler obehörigt belastade: 

Pesetas 216,00 i Björneborg för svenska skeppet »Cuba» och 

» 170,2 5 i Piteå för norska skeppet »Europa». 

Flere andra hafva måst erlägga samma slags afgifter, men medförde ej 

originalräkningarna, eller föregåfvo, att de icke emottagit någon sådan från 

den spanske vicekonsuln, synnerligast i de finska hamnarna, hvarför reklamation 

dera ej kunnat ingifvas. 

Detta bar föranledt mig att härom tillskrifva de Förenade rikenas generalkonsul 

i Helsingfors. 

C. A. Dahlander. 

Barcelona i oktober 1885. 

Mellan Spanien och Portugal afslutades den 12 december 1883 en handels- 

och sjöfartstraktat, hvars ratifikationer utvexlats den 2 och trädt i kraft 

den 15 dennes. 

Härigenom tillförsäkras Portugal i afseende å handel och sjöfart de förmåner 

som den mest gynnade nation åtnjuter i Spanien. 

De fördragsslutande parterna förbinda sig i art. 24 deraf, att pålägga i 

begge länderna enahanda tullumgälder å färsk, saltad, rökt och inlagd fisk. 

Derifrån undantages dock klipp- och stockfisk, hvarå införselafgifterna kunna 

bestämmas olika i hvarje af dem. 

Vid importen i Spanien nedsättas införselstullafgifterna för 100 kg. till: 

Pesetas 2 å saltade sardiner, 

» 5 å annan slags saltad, rökt eller inlagd fisk, 

» 1 å musslor, 

i stället för: 

Pesetas 11 å saltad rökt eller inlagd fisk och 

» 3 å musslor, 

som gynnade nationer förut erlade. 

Genom cirkulär från generaltulldirektionen af den 12 dennes, som kungöres 

i >Gaceta de Madrid» af den 17, påbjudes att ofvannämnda nedsättning 

i tullamgälderna skall tillämpas äfven på de länder, som i Spanien enligt traktater 

anses såsom de mest gynnade. 

C. A. Dahlander.

Madrid (K. Beskickningen). 

600 

Den nya spanska tullagen, bärande datum don 10 november 1885 

(art. 45), fritager från visering af vederbörande konsular-embetsman manifest 

för fartyg, hvilka ankomma i barlast eller med last af varor, för hvilka införseltullen 

icke öfverstiger 50 pesetas pr 1,000 kg. 

Den tolkning, som gifvits ifrågavarande föreskrift, har föranledt ett stort 

antal klagomål från svenske och norske fartygsbefalhafvare, hvilka antagit, att 

hvarje konsulatafgift i dessa fall afskaffats. 

Detta är emellertid icke händelsen. Nyssnämnda stadgande i tullagen har 

hittills endast förorsakat upphäfvandet af de i konsulattariffens art. 54 och 55 

omförinälda afgifter för visering och legalisation af manifestet, utgörande resp. 

25 och 50 pesetas eller 15 och 30 pesetas, hvaremot den genom dekret af 

den 18 oktober 1876 påbjudna konsulatafgift (»por el examen de las faeturas») 

af 25 eller 50 cent för hvar »tonslada» af 1,000 kg. qvarstär. 

I sammanhang härmed bör dock anmärkas, att äfven denna afgift, efter 

hvad i vederbörande ministerium meddelats mig, inom kort kommer att för 

ofvannämnda fall upphäfvas; men den är ännu gällande, och de framställningar, 

hvilka på grund af dess erläggande hafva gjorts till mig, hafva derföre icke 

kunnat föranleda till någon åtgärd. 

Flere af de insända konsulaträkningarna hafva emellertid visat sig innehålla 

andra oriktigheter, hvilka beskickningen derigenom blifvit i tillfälle att 

beifra, och dessa fall hafva varit så talrika, att jag tror mig böra vördsamt 

påpeka lämpligheten af, att våra fartygsbefalhafvare och rederier oftare än 

fallet hittills varit till beskickningen insända sina spanska konsulaträkningar. 

De kunna sändas antingen direkt eller tillställas våra konsulat för vidare befordran. 

I hvarje fall är det alltid beskickningen som kommer att i sista 

hand göra den erforderliga framställningen. 

Det bör härvid tilläggas, att vederbörande ministerium, i hvars eget intresse 

det ligger, att de spanske konsulerne i utlandet ej uppbära högre afgifter 

än de faststälda, alltid med stor beredvillighet förordnar om återbetalande 

af för högt uppburna konsulatafgifter. 

Grip. 

Havre den 24 november 1885. 

»Journal Officiel» för den 12 dennes innehåller en af franska marindepartementet 

afgifven statistisk berättelse rörande Frankrikes fiskeriindustri för år 

1884, efter hvilken meddelas följande: 

Under nästlidet år idkades i Frankrike fiske utaf 23,929 fartyg och båtar 

af en sammanlagd drägtighet af 162,467 tona samt med 87,170 mans besättning, 

hvartill kommer ett antal af 346 italienska fiskefartyg med inalles 1,098 

mans besättning, hvilka sysselsatts med fångst å franska Medelhafskusten. 

Dessutom har under året gångfiske öfvats längs stränderna af tillsammans 53,713 

personer. I jemförelse med år 1883 utvisa dessa siffror en ökning beträffande 

båtfisket af ej mindre än 1,667 fartyg, 11,142 tons samt 4,855 man. 

I fråga om det erhållna utbytets penningevärde företer deremot år 1884 

med en totalsumma af 87,961,124 frs, i förhållande till förutgående årets resultat, 

en minskning af 19,265,797 frs, hvilken minskning isynnerhet drabbar 

torsk-, sill- och sardinfisket.

601 

Angående fångstens qvantitet uppgifves, att af torsk, sill, makrill oeh anjovis 

fiskades inalles 

ar 1884 97,290,287 kg., mot 

år 1883 80,116,683 » sålunda för förstnämnda år 

en ökning af 17,173,604 kg., hvarjemte tillväxt likaledes 

utvisas i fångsten af hummer, räkor samt en del andra skaldjur, medan å andra 

sidan fisket af ostron, musslor samt isynnerhet sardiner lemnat ett resultat 

understigande förutgående årets. 

Hvad särskildt torskfisket vidkommer, fångades år 1884 vid Newfoundland 

en qvantitet af 25,326,123 kg. samt under Island 11,193,320 kg., medan 

samma fiske år 1883 gaf ett utbyte af 21.315,853 kg. vid Newfoundland 

samt 13,082,386 kg. vid Island. Ehuru sålunda båda dessa fisken tillsammans 

för år 1884 utvisa en öfverstigande qvantitet af 2,121,204 kg., har 

dock fångstens saluvärde minskats med 4,361,886 fres, hvilket förklaras bero 

på de tryckta konjunkturer och låga pris, som framkallades af den under året 

härjande koleraepidemien i södra Frankrike. 

Liknande förhållande råder ock med afseende på sillfisket i Nordsjön och 

Kanalen, hvilket år 1884 inbragte 9,119,009 kg. mera än under år 1883, 

ehuru fångstens försäljningsvärde nedgick med 4,280,775 fres. 

Såsom ofvan antydts, har särskildt sardinfisket år 1884 utfallit mindre 

lyckligt. Då detta fiske år 1883 gaf ett utbyte af öfver en 1 milliard sardiner, 

har under nästlidet är endast (ångats ett antal af omkring 411 millioner 

med ett understigande saluvärde af 11,353 fres. Det upplyses, att nämnda 

fiskslag endast sällan samt under kort tid förekommit på kusten. Också hafva 

de fiskare, som byggt säregna farkoster för denna fångst, lidit svära förluster, 

så mycket mera som de höga prisen på agnrom absorberat den ringa vinst, 

som det varit möjligt att skörda. 

För ostronfisket har likaledes under förlidet år uppstått en minskning i 

qvantitet af öfver 38 millioner ostron, motsvarande i värde en förlust af 

521,613 fres. 

Under år 1884 förliste tvenne för Newfoundlandsfisket utrustade fartyg 

från S:t Malo, hvarvid olyckligtvis 64 menniskolif gingo förlorade. 


D. Danielsson.

berättelser om handel och sjöfart. - Statistiska centralbyrån

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?