19.11.2012 Views

Skrifter i Samling Band 2 - Aasentunet

Skrifter i Samling Band 2 - Aasentunet

Skrifter i Samling Band 2 - Aasentunet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

200 <strong>Skrifter</strong> i <strong>Samling</strong> II<br />

Valdsmenner, som aldri kunde samtrivast med Landsens<br />

Folk, fyrr en dei fingo tukta det upp i sine<br />

eigne Seder og sitt eiget Maal, so var det inkje undrast<br />

paa, um me tykte, at detta var ein undarleg<br />

Fridom, som no var komen. Det var daa rimelegt<br />

nog, at me inkje lenger hadde so stor Hug til at<br />

syngja um sjauttande Mai elder høyra paa Talarne<br />

um Landsens Fridom og Sjølvstøda.<br />

Men med alt detta faa me daa minna oss um, at<br />

Fridomen er ein god Ting, um han endaa er misteken<br />

og illa brukad. Det er daa alltid ei Heppa at<br />

hava eit fast Grunnlag fyre Landsens Fridom, og<br />

sidan faa me daa ogso vona, at Landsens Folk med<br />

Tidi vil faa rettare Tankar um Landsseden og, so<br />

dei kunna vita betre Greida paa kvat det er, som er<br />

verdt at hævda og halda, og kvat det er, som trenger<br />

til Umbot og Betring. Me vilja vona, at vaart<br />

Folk vil snart koma til betre Skyn paa sin eigen<br />

Heider, so det inkje lenger byter burt Gulldalaren<br />

sin fyre ein Koparskilling og inkje skjemmest ved<br />

at likjast sine Forfeder i alle dei Ting som just ero<br />

Landsens Æra og Prydnad, naar dei berre verda rett<br />

upptekne.<br />

UM NAMNET OSLO.<br />

I dei sidste Aarom hava me einkvar Gongen seet<br />

det gamle Bynamnet Oslo umbrøytt til Aaslo, og no<br />

sidst fingo me sjaa det atter i «Illustreret Nyhedsblad»<br />

i eit Stykke fraa Nicolaysen um dei sidste<br />

Utgravningar i «Aaslo». Detta syntest oss vera ei<br />

uventande Avbrøyting i ein Ting, som me inkje<br />

trudde, der kunde verda nokot Tvilsmaal um; og<br />

difyre tyktest me ogso hava ei sterk Tildriving til<br />

at leita etter, kvat Grunn det kunde hava.<br />

I det frægdarlege Verket «Det norske Folks Historie»<br />

hever vaar hedanfarne Prof. Munch sett fram

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!