[pdf] ergoterapeuten - Ergoterapeutforeningen

More documents

Recommendations

Info

fagligt sjot signifikant nedgang i deltakelse i aktiviteter i hjem og fritid i løpet av de ti siste årene. Psykisk helse så ut til å være av større betydning for deltakelse i daglige aktiviteter i hjem og fritid enn fysisk funksjon. Studien indikerte at deltakelse i mange aktiviteter korrelerte positivt med en opplevelse av psykisk velvære, mens deltakelse i få aktiviteter korrelerte med lave skårer på psykisk helse. Keywords: SF-36, Interessesjekkliste og psykisk velvære. The influence of the environment on participation subsequent to rehabilita- tion as experienced by elderly people Kjersti Vik, Margareta Lilja, Louise Nygård Hensikten med studien var å belyse hvordan omgivelsene kan influere på deltakelse for eldre som har fått rehabilitering etter en akutt skade eller sykdom. Utvalget besto av 14 personer over 65 år som var ulike i alder, kjønn og med ulike bo forhold. Det ble opprette 3 fokusgrupper som møttes 4 ganger. Data ble analysert ved en konstant komparativ analyse inspirert av grounded teori. Hovedfunnet var at deltakerne opplevde et press fra omgivelsene til å konsentrere seg om å utføre de mest nødvendige daglige gjøremål framfor deltakelse. Det var 3 møter med omgivelsene som influerte på dette – i møte med møte med andre mennesker og samfunnet, møtet med formell og uformell hjelp og i møte med gjøremål som sådan. For å oppnå det overordnede rehabiliteringsmål om deltakelse i rehabilitering og ergoterapi, viser disse funnene at støtten deltakerne mottok fra sosiale omgivelser som familie og venner var mer sentral for deltakelse enn det å ha fysisk tilgjengelighet i omgivelsene. Funnene innebærer også at ergoterapeuter er en del av samfunnsmessige omgivelser som kan hindre deltakelse. Participation in everyday occupations in a late phase of recovery after brain injury Ulla Johansson, Hans Högberg, Birgitta Bernspång Syftet med den här studien var att beskriva i vilken omfattning personer som var i en sen fas efter en förvärvad hjärnskada upplevde att de var delaktiga i vardagliga sysslor som att sköta hemmet, arbeta och utöva fritidsaktiviteter. Ett syfte var också att undersöka om delaktighet i olika sysslor påverkade deras livstillfredställelse. En konsekutiv serie av 157 personer som remitterats till rehabiliteringsklinik mellan 1995 och 2000 svarade på en enkät. Personerna som var i yrkesverksam ålder hade fått en hjärnskada i genomsnitt 5 år tidigare. Den upplevda delaktigheten rapporterades med hjälp av Reintegration to Normal Living (RNL) Index och livstillfredställelse med en utökad version av LiSat 11. Studien visade att i den här sena fasen av återhämtning efter hjärnskada upplevde deltagarna fortfarande en hel del begränsningar i delaktighet i vardagssysslor. Det område där man rapporterade lägst delaktighet var arbete eller sysselsättning medan man var mest nöjd med området personlig vård. Delskalorna i RNL (”Daily functioning” och ”Perception of self”) visade ett signifikant samband med tillfredställelse med livet i stort. Dessutom fanns en interaktion mellan subskalorna. Den här studien visade restriktioner i delaktighet i samhället också många år efter hjärnskada vilket understryker att det fortfarande kan finnas ett behov av rehabiliteringsinsatser lång tid efter skada. Development and Rasch analysis of the Assessment of Computer-Related Skills Caroline Fischl, Anne Fisher Syftet med den här studien är att bedöma validiteten och reliabiliteten hos det nyligen utvecklade Assessment of Computer-Related Skills (ACRS – Bedömning av färdigheter vid datoranvändning). Data insamlades från 32 friska vuxna personer som utförde två till tre uppgifter vid datorerna. Data analyserades för att undersöka om deltagarnas utförande, färdigheterna och uppgifterna passade in i Rasch mångfacetterade modell (MFR). Analys gjordes också för att finna ut om färdigheterna och uppgifterna uppfyller förväntningarna på hierarkisk ordning av dessa som då kan dela in deltagarna i olika nivåer av skicklighet. Resultaten visade att när tre färdigheter tagits bort passade de kvarvarande 34 färdigheterna och åtta datoruppgifterna och 30 deltagarna in i ACRS:s MFR-modell. Färdigheterna och uppgifterna visade sig ha en logisk hierarkisk ordning och dela in deltagarna i minst tre nivåer av skicklighet. Resultaten intygade att ACRS är ett valitt och reliabelt instrument för att bedöma vuxnas skicklighet vid datoranvändning. Framtida studier, med ett större underlag som även omfattar personerna med handikapp eller svårigheter med datoranvändning, behövs för att vidare bedöma validiteten och reliabiliteten hos ACRS. 30 l <strong>ergoterapeuten</strong> l juni 2007
Aktivitetsmønstre i et bokollektiv for personer med demens – en etnografisk studie Holthe T, Thorsen K, Josephsson S Artikkelen beskriver en etnografisk studie der målet var å få kunnskap om hvilke gruppeaktiviteter som foregår i et bokollektiv for personer med demens og hva beboerne mener om disse aktivitetene. Åtte personer mellom 82 og 92 år bodde i bokollektivet. Deltagende observasjon og intervju med beboerne dannet grunnlag for datainnsamlingen, og forskeren var tilstede i boligen i til sammen 45 timer i løpet av to måneder. Dataanalysen ble gjennomført etter etnografisk metode inspirert av Emerson et al. Resultatene presenteres som små historier med en kort situasjonsbeskrivelse, så selve hendelsen og deretter en analyttisk kommentar. Beboerne syntes å være passive og opptre som om de var gjester i bokollektivet. De tok sjelden initiativ til å gjøre noe på egen hånd. Det var alltid personalet som inviterte beboerne til å delta i aktiviteter. I intervjuene kom det fram at beboerne mente at tilbud om deltakelse i aktiviteter var en stor fordel ved å bo i bokollektivet. Analysen av intervjuene viste at beboerne likte best de aktivitetene som ikke avslørte egen svikt. De som var fysisk spreke likte å gå tur, delta på trim og å danse, mens de som var skrøpelig til bens likte sang, musikk og høytlesning. Beboerne mente at det var viktig for deres fysiske og psykiske helse å delta i aktivitetene som ble tilbudt. Utmaningar i implementering av vetenskapliga metodik i kommunal arbetsterapi: Exemplet Housing Enabler. Rättelse: Vi beklagar att felaktigt abstrakt publicerades i Ergoteraputen 4/2007. Abstraktet nedan avser den artikel som var publicerad: Agneta Fänge, Ralf Risser, Susanne Iwarsson Införande och tillämpning av vetenskapliga metoder i arbetsterapi medför både utmaningar och möjligheter för alla inblandade. Artikeln fokuserar på införandet av vetenskaplig metodik i kommunal arbetsterapi och erfarenheter gjorda inom ramen för ett fullskaligt demonstrationsprojekt. I artikeln ges först en detaljerad beskrivning av projektet och därefter rapporteras de utmaningar och problem för implementering av vetenskapliga metoder som identiferades. Projektets övergripande syfte var att demonstrera och implementera vetenskaplig metodik för bedömning och analys av fysisk miljö i samband med bostadsanpassningar i kommunal verksamhet och därmed bidra till att utveckla kvaliteten på beslutsunderlagen. Ett annat syfte var att bygga upp en kommungemensam databas med information om tillgänglighetsproblem i boendet, och att pröva dess tillämpning inom kommunal bostadsförsörjning och bostadsplanering. Projektet genomfördes under åren 2004- 2005. Som grund för projektets ledning och genomförande användes en marknadsföringsmodell. Utbildning av samtliga arbetsterapeuter i bedömningsmetodik enligt Housing Enabler, fortlöpande seminarieverksamheter, arbetsplatsbesök och handledning via e- post och telefon initierades av både arbetsterapeuter och projektledning och genomfördes genom hela projektprocessen. För att identifera de utmaningar ett fullskaligt implementeringsprojekt kan innebär användes flera olika metoder. Tillgängligheten i totalt 422 bostäder i kommunen, dvs 56% av det totala antalet bostäder som var aktuella för bostadsanpassning, bedömdes och registrerades i en kommungemensam databas. Stora skillnader i bedömningsfrekvens mellan olika delar av kommunen identiferades, medan mellanbedömarreliabiliteten var god (kappa medelvärde =.62). Arbetsterapeuternas och projektledningens dagböcker analyserades kvalitativt tillsammans med anteckningar från seminarier samt utskrifter av e-post kommunikation. Utifrån dessa analyser var det tydligt att implementering av vetenskaplig metodik i praxis är svårt och inte alls självklart för en praktiskt verksam arbetsterapeut, att användning av ny informationsteknologi, t ex handdatorer, innebär en stor utmaning speciellt för de arbetsterapeuter som har begränsade erfarenheter av att arbeta med datorer i sin yrkesutövning. Ett resultat var också att kommunikation och samarbete är mycket viktigt för lyckad implementering, men sätts på stora prov och kräver stora insatser från projektledningen. Studiens design, metoder och resultat kan användas för att planera, genomföra och utvärdera implementeringsprojekt av olika karaktär, särskilt inom verksamheter med begränsad erfarenhet av att arbeta med vetenskapliga metodik. Keywords: Bostadsanpassning, metodik, demonstration. • <strong>ergoterapeuten</strong> l juni 2007 l 31
Page 1 and 2: ergoterapeuten 06:07 300 mio. krone
Page 3 and 4: Indhold 04 Leder 05 Aftale om kommu
Page 5 and 6: Aftale om kommunernes økonomi i 20
Page 7 and 8: Derfor er jeg medlem Hvorfor er det
Page 9 and 10: Ergoterapeutforeningen opfatter ogs
Page 11 and 12: - Jeg er overbevist om, at der på
Page 13 and 14: 5 4 6 stiller - Udfører og Modtage
Page 15 and 16: Ergoterapi på dagsordenen Når amb
Page 17 and 18: Ergoterapeut Lene Trier har været
Page 19 and 20: Det daglige arbejde med Projekt God
Page 21 and 22: Uddannelse nødvendig En vellykket
Page 23 and 24: Struktureret sagsoplysning og dokum
Page 25 and 26: mange år blevet nævnt som et prob
Page 27 and 28: fra vores ledelse, at vores opgave
Page 29: fagligt sjot Abstracts fra SJOT SJO
Page 33 and 34: kendelse opfattes som grundlaget fo
Page 35 and 36: Resume Artiklen handler om begrebet
Page 37 and 38: Læg din bacheloropgave i FagDataba
Page 39 and 40: Børn på hospital Ergoterapeut Lis
Page 41 and 42: egion ØST ☎ 46 30 51 50 mail: oe
Page 43 and 44: Kontakt Region Øst Maglehøjen 19
Page 45: DANMARK PP

[pdf] ergoterapeuten - Ergoterapeutforeningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?