Utbildning och forskning (pdf) - Statistiska centralbyrÃ¥n

More documents

Recommendations

Info

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011 22.1 Utbildning – utbildningsnivå Education – educational level Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. Framförallt var det under efterkrigstiden som utbildningsnivån höjdes. Införandet av 9-årig obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium för ett fåtal – det är det normala. Även den eftergymnasiala utbildningen har kommit allt fler till godo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,6 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart gått i folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om kvinnornas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Även under senare år har utvecklingen fortsatt när det gäller befolkningens utbildningsnivå. Idag går nästan samtliga ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar utbildningen. Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Idag har 23 procent av befolkningen i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 15 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Drygt 1,1 miljon är högutbildade Högutbildade (de med minst 3-årig eftergymnasial utbildning) utgör alltså 23 procent av befolkningen (25–64 år), eller 1 117 000 personer. Ytterligare 706 000 har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 15 procent av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 år, eller 38 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Och detta är en utveckling som fortsätter – de senaste åren har andelen högutbildade ökat med knappt 1 procent varje år. Unga kvinnor är de högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. Av kvinnorna är 26 procent högutbildade jämfört med 20 procent för männen (25–64 år). Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt välutbildad grupp. Här är också skillnaden jämfört med männen störst. Över hälften, 51 procent, av kvinnorna i denna åldersgrupp har 504 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2011 någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial utbildning) medan männens andel är 25 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, både i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, t.ex. de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska. Utbildning och forskning födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (25 procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade (35 procent). Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda (fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2009 Födelseland Förgymnasial utbildning Andel med Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland 25 15 Norge 16 21 Danmark 15 24 Island 11 35 Thailand 46 14 Turkiet 45 9 Vietnam 43 10 Japan 3 48 USA 4 49 Ryssland 4 59 Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka 55 000 forskarutbildade i åldern 25–64 år är 37 procent kvinnor. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder – bland 25–34-åringarna var 56 procent av de forskarutbildade män, bland 55-64-åringarna var motsvarande andel 69 procent. Folkskola vanlig utbildning bland äldre Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, var fjärde person har endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 25–34 år och 35–44 år är var tionde. Männen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. Högutbildade amerikaner och ryssar Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Men andelen högutbildade är lika stor – 23 procent av både inrikes och utrikes födda i åldern 25–64 år har minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av Danderydsborna är de högst utbildade 39 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (23 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna har 34 procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning. Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 34 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern 25–64 år, 2009 Kommun Andel högutbildade (%) Kommun Antal högutbildade Danderyd 53 Stockholm 175 000 Lund 50 Göteborg 88 000 Lidingö 41 Malmö 46 200 Lomma 41 Uppsala 38 900 Täby 38 Lund 28 300 Uppsala 38 Linköping 23 900 Solna 37 Umeå 21 300 Stockholm 36 Örebro 17 200 Umeå 35 Västerås 17 100 Nacka 34 Nacka 16 000 Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån 505
Page 1 and 2: Utbildning och forskning Education
Page 3: Statistisk årsbok 2011 Utbildning
Page 7 and 8: Statistisk årsbok 2011 22.5 Utbild
Page 13 and 14: Statistisk årsbok 2011 22.11 Utbil
Page 23 and 24: Statistisk årsbok 2011 22.23 År Y
Page 29 and 30: Statistisk årsbok 2011 22.27 Områ
Page 35 and 36: Statistisk årsbok 2011 22.33 Tjän

Utbildning och forskning (pdf) - Statistiska centralbyrÃ¥n

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?