Utbildning och forskning (pdf) - Statistiska centralbyrån

Utbildning och forskning
Education and research

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22 – Utbildning och
forskning
Education and research
Sida
Page
22.1 Utbildning – utbildningsnivå ..................... 504
Education – educational level
22.2 Utbildningsnivå för befolkningen
25–64 år 1990–2009 ............................................ 506
Educational level for the population 25–64
years of age
22.3 Andel elever i grundskolan med annat
modersmål än svenska ..................................... 506
Percentage of pupils in the compulsory school
with a mother tongue other than Swedish
22.4 Övergångsfrekvens till högskolan inom
tre år för avgångna elever från gymnasieskolans
linjer/program ...................................... 506
Rate of transition to higher education within
three years among pupils who left upper
secondary school education
22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter
utbildningsnivå, kön och ålder år 2009 ............ 507
Population aged 16 years and older, by
level of education, sex and age
22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå
samt kön år 2009 ............ 508
Population aged 25–64, by field of education,
level of education and sex
22.7 Total utbildningskostnad i löpande
priser, mnkr, och andel av BNP ........................ 509
Total educational expenditure in current prices
and percentage of GDP
22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
och förskoleklass ................................ 510
Pre-school, pedagogical care, pre-school
classes and leisure-time centres
22.9 Elever i förskoleklass efter kön,
huvudman och modersmål ............................... 511
Pupils in pre-school classes by sex, organiser
and mother tongue
22.10 Inskrivna barn i förskola och fritidshem
i kommunal och enskild regi den
15 oktober 2009, länsvis .................................... 512
Number of children enrolled in municipal and
private pre-school and leisure-time centres, by
county
22.11 Antal verksamheter inom pedagogisk
omsorg, inskrivna barn inom pedagogisk
omsorg i kommunal och enskild regi den
15 oktober 2009, länsvis .................................... 513
Number of municipal and private pedagogical
care units and number of children enrolled, by
county
Sida
Page
22.12 Elever och skolor i grundskolan ............513
Pupils and schools in compulsory
comprehensive school
22.13 Elever i särskolan under höstterminerna
..........................................................514
Pupils at special schools for the mentally
handicapped
22.14 Elever i specialskolan under höstterminerna
..........................................................514
Pupils at regional schools for pupils with
impaired hearing/vision or physical disabilities
22.15 Elever i grundskolan med betyg och
betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen
2009 .....................................................515
Number of compulsory school pupils with
leaving certificates and grade distribution
by subject in the last (ninth) year
22.16 Elever i grundskolan med annat
modersmål än svenska .....................................516
Compulsory school pupils with a mother tongue
other than Swedish
22.17 Svenskundervisning för invandrare
efter modersmål, födelseland, ålder,
utbildning och kön .............................................517
Swedish for immigrants by mother tongue,
country of birth, age, education and sex
22.18 Svenska elever i förskoleklass,
grund- och gymnasieskola i svenska
utlandsskolor .....................................................518
Swedish pupils in Swedish pre-school classes,
compulsory schools and upper secondary
schools abroad
22.19 Sökande och intagna till gymnasieskolan,
höstterminen 2009 ................................519
Upper secondary school applicants and
admissions, autumn term
22.20 Elever i gymnasieskolan den 15
oktober ................................................................520
Upper secondary school students, 15 October
22.21 Elever som slutfört gymnasieskolan
under läsåret ......................................................521
Students leaving upper secondary school
having completed education
502 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Utbildning och forskning
Sida
Page
22.22 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan
och andel med grundläggande
behörighet till universitet och högskolor
samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret
2008/2009 ............................................................ 522
Upper secondary school average grade
obtained and basic eligibility for university
education and average grades
22.23 Elever vid folkhögskolor ......................... 523
Pupils at folk high schools
22.24 Elever i kommunal vuxenutbildning
under läsåren ............................................. 523
Students in municipal adult education
22.25 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss
högskola, registrerade studenter, examina
och examinerade personer läsåret
2008/2009 per universitet/högskola efter kön . 524
University entrants, first-year students at
university/higher education institution, students
enrolled, degrees awarded and graduates by
university/higher education institution and sex
22.26 Registrerade studenter efter
universitet/högskola och kön ........................... 526
Enrolled students, by university/higher
education institution and sex
22.27 Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp
och kön .................. 528
Number of university degrees, by field, vocational
degree/educational group and sex
22.28 Doktorandnybörjare efter nationellt
forskningsämnesområde och kön ........... 530
New doctoral students by national research
subject area and sex
22.29 Doktorander under hösten efter
nationellt forskningsämnesområde och
kön ...................................................................... 531
Doctoral students during the autumn by
national research subject area and sex
22.30 Doktorander under hösten efter
universitet/högskola och kön ........................... 532
Doctoral students during the autumn by
university/higher education institution and sex
22.31 Licentiatexamina efter nationellt
forskningsämnesområde och kön ................... 533
Licentiate degrees by national research subject
area and sex
22.32 Doktorsexamina efter nationellt
forskningsämnesområde och kön ................... 534
Doctoral degrees by national research subject
area and sex
22.33 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare,
översikt ............................................................... 535
Teachers on duty and on leave, overview
22.34 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare
2009/2010 ............................................................ 535
Teachers on duty and on leave
Sida
Page
22.35 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor,
löpande priser .................................................... 536
Expenditure on research and development
(R&D) by sector, current prices, SEK m
22.36 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor,
2007 års priser .................................................... 536
Expenditure on research and development
(R&D) by sector, 2007 prices, SEK m
22.37 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor och
finansieringskällor 2007, miljoner kronor ........ 537
Expenditure on research and development
(R&D), by sector and sources of finance,
SEK m
22.38 Antal årsverken för forskning och
utveckling (FoU) på utförande sektor .............. 537
Number of person-years in research and
development (R&D) by sector
22.39 Företagssektorns forskning och
utveckling (FoU) ................................................. 538
Research and development (R&D) in business
sector
22.40 Gruv- och industriföretagens utgifter
för forskning och utveckling (FoU), miljoner
kronor .................................................................. 539
Research and development (R&D) expenditure
in mining and manufacturing enterprises,
SEK m
22.41 Gruv- och industriföretagens forskning
och utveckling (FoU) i relation till vissa
totaldata för företagen 2007 .............................. 539
Research and development (R&D) in mining
and manufacturing enterprises in relation to
certain total data, by industry
22.42 Universitets- och högskolesektorns
forskning och utveckling (FoU) 2007,
personaldata, FoU-årsverken ............................ 540
Research and development (R&D) in the
higher education sector, personnel data (fulltime
equivalent in R&D)
22.43 Universitets- och högskolesektorns
forskning och utveckling (FoU) 2007,
intäkter, miljoner kronor .................................... 541
Research and development (R&D) in the higher
education sector, current costs, SEK m
22.44 Statliga anslag för forskning och
utveckling (FoU) fördelade på ändamål,
miljoner kronor i löpande priser ....................... 542
Government grants for research and
development (R&D), by objectives, SEK m,
current prices
Statistiska centralbyrån 503

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.1
Utbildning – utbildningsnivå
Education – educational level
Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och
av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar
är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av
männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning.
Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade.
Framförallt var det under efterkrigstiden som
utbildningsnivån höjdes. Införandet av 9-årig
obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den
utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter.
Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium
för ett fåtal – det är det normala. Även
den eftergymnasiala utbildningen har kommit
allt fler till godo.
År 1930 hade 3 procent av männen och
endast 0,6 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial
utbildning alternativt en eftergymnasial
utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen,
cirka 85 procent, hade enbart gått i
folkskola.
År 1970 hade utbildningsnivån höjts
väsentligt. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som
män hade då fortsatt studera efter gymnasiet,
även om kvinnornas utbildning ofta var kortare
än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och
14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning
som högsta utbildning. Fortfarande
hade dock nära nog hälften av befolkningen
enbart genomgått folkskola.
Även under senare år har utvecklingen fortsatt
när det gäller befolkningens utbildningsnivå.
Idag går nästan samtliga ungdomar vidare
till den treåriga gymnasieskolan, även om alla
inte avslutar utbildningen.
Allt fler i en årskull läser därefter vidare på
högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år
från gymnasieskolan till högskolan är idag över
40 procent. Idag har 23 procent av befolkningen
i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial
utbildning, medan 15 procent endast har
förgymnasial utbildning, dit grundskola och
folkskola räknas. Slutsatsen är att fler svenskar
är högutbildade än lågutbildade.
Drygt 1,1 miljon är högutbildade
Högutbildade (de med minst 3-årig eftergymnasial
utbildning) utgör alltså 23 procent av
befolkningen (25–64 år), eller 1 117 000 personer.
Ytterligare 706 000 har en kortare eftergymnasial
utbildning, vilket motsvarar 15 procent
av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså
nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 år,
eller 38 procent, någon form av eftergymnasial
utbildning. Och detta är en utveckling som fortsätter
– de senaste åren har andelen högutbildade
ökat med knappt 1 procent varje år.
Unga kvinnor är de högst utbildade
Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial
utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial
utbildning. Kvinnor har därmed en högre
utbildningsnivå.
Av kvinnorna är 26 procent högutbildade
jämfört med 20 procent för männen (25–64 år).
Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt
välutbildad grupp. Här är också skillnaden jämfört
med männen störst. Över hälften, 51 procent,
av kvinnorna i denna åldersgrupp har
504 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt
var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är
högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial
utbildning) medan männens andel är 25
procent. I början på 1990-talet var andelen
högutbildade större bland männen. Kvinnornas
dominans på universitet och högskolor, både i
form av andelen studerande och examinerade,
har ökat under senare år. Det ger nu utslag i
utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna
avancerat är att flera kvinnodominerade
utbildningar förlängdes i början av 1990-talet
och numera räknas till långa eftergymnasiala
utbildningar, t.ex. de som krävs för att bli
förskollärare och sjuksköterska.
Utbildning och forskning
födda i Norden har de från Finland högst andel
med enbart förgymnasial utbildning (25 procent)
medan islänningarna bidrar med den
största andelen högutbildade (35 procent).
Andel med förgymnasial utbildning resp. med
lång eftergymnasial utbildning bland utrikes
födda (fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2009
Födelseland
Förgymnasial
utbildning
Andel med
Eftergymnasial
utbildning 3 år
eller längre
Finland 25 15
Norge 16 21
Danmark 15 24
Island 11 35
Thailand 46 14
Turkiet 45 9
Vietnam 43 10
Japan 3 48
USA 4 49
Ryssland 4 59
Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna
Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial
utbildning, har de inte hunnit ifatt i
forskarutbildningen. Av de cirka 55 000 forskarutbildade
i åldern 25–64 år är 37 procent
kvinnor. Den manliga dominansen ökar med
stigande ålder – bland 25–34-åringarna var 56
procent av de forskarutbildade män, bland
55-64-åringarna var motsvarande andel 69
procent.
Folkskola vanlig utbildning bland äldre
Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade,
var fjärde person har endast förgymnasial
utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna
25–34 år och 35–44 år är var tionde.
Männen har i större utsträckning än kvinnorna
endast en förgymnasial utbildning som högsta
utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper.
Högutbildade amerikaner och ryssar
Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå
än de som är födda i Sverige. Men andelen
högutbildade är lika stor – 23 procent av både
inrikes och utrikes födda i åldern 25–64 år har
minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot
finns det stora skillnader mellan olika
födelseländer och invandrargrupper, mycket
beroende på att åldersstruktur och skäl för
invandring varierar mellan grupperna. Av
Danderydsborna är de högst utbildade
39 kommuner, oftast storstadskommuner och
residensstäder, har en större andel högutbildade
än riksgenomsnittet (23 procent). Majoriteten
av kommunerna med högst utbildningsnivå
ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö,
Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna
har 34 procent eller mer av invånarna minst
treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel
finns i Danderyd, där mer än hälften av
befolkningen har en sådan utbildning. Lund,
Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än
34 procent högutbildade invånare. Störst antal
personer med minst treårig eftergymnasial
utbildning finns i de tre storstäderna.
Kommuner med störst andel och störst antal
högutbildade i åldern 25–64 år, 2009
Kommun
Andel högutbildade
(%)
Kommun
Antal högutbildade
Danderyd 53 Stockholm 175 000
Lund 50 Göteborg 88 000
Lidingö 41 Malmö 46 200
Lomma 41 Uppsala 38 900
Täby 38 Lund 28 300
Uppsala 38 Linköping 23 900
Solna 37 Umeå 21 300
Stockholm 36 Örebro 17 200
Umeå 35 Västerås 17 100
Nacka 34 Nacka 16 000
Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen:
Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 505

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.2
Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2009
Educational level for the population 25–64 years of age
Under de senaste 20 åren har andelen
med enbart förgymnasial utbildning halverats
– från 33 procent 1990 till 15 procent
2009. Andelen med eftergymnasial utbildning
har under samma period ökat från
23 procent till 38 procent.
Källa: SCB Befolkningens utbildning
(www.scb.se/UF0506).
22.3
Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska
Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue
other than Swedish
Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans
elever ett annat modersmål än
svenska. Läsåret 2009/10 var motsvarande
andel drygt 19 procent. Det motsvarar
173 000 elever. Vanligaste språket vid
sidan av svenska var arabiska; 32 000
elever hade det som modersmål läsåret
2009/10.
Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok
(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre
årgångar) samt tabell 21.16 i denna bok.
22.4
Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever
från gymnasieskolans linjer/program
Rate of transition to higher education within three years among pupils
who left upper secondary school education
Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier
inom tre år efter gymnasieskolan.
Bland dem som avslutade gymnasieskolan
läsåret 2005/06 påbörjade 47 procent av
kvinnorna och 35 procent av männen
högskolestudier inom tre år.
Den höga övergångsfrekvensen för
avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring
av gymnasieskolan. Totalsiffran
är en överskattning jämfört med en
normal avgångskull.
Källa: Högskoleverket och SCB
(www.scb.se/UF0205).
506 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.5
Utbildning och forskning
Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder
år 2009
Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age
Kön/Ålder
Sex/Age
Befolkning
16 år och äldre
Population
16 years and
older
Antal
Number
Förgymnasial
utbildning
Compulsory
school
Gymnasial
utbildning
= =3 years
Därav andel (%) med
Highest educational level (%)
Eftergymnasial
utbildning
=3 years
Forskarutbildning
Post
graduate
education
Uppgift
saknas
Unknown
education
level
Totalt
Total
Män
Men 3 792 915 26 23 22 6 6 14 1 2 100
16–19 år
years 267 550 76 1 17 0 0 0 – 6 100
20–24 309 505 13 7 56 11 5 4 0 4 100
25–34 589 423 12 9 37 6 8 24 1 4 100
35–44 660 171 11 35 16 8 7 19 2 2 100
45–54 611 522 18 39 12 9 6 15 2 1 100
55–64 601 136 27 28 16 6 6 15 2 1 100
65–74 436 040 38 22 16 3 6 12 2 1 100
75–84 235 457 50 18 14 1 5 9 1 2 100
85–94 78 598 54 18 13 0 4 7 1 3 100
95– 3 513 52 14 8 0 2 7 1 16 100
Kvinnor
Women 3 880 099 25 23 18 4 8 19 1 2 100
16–19 år 252 757 75 1 19 0 0 – – 5 100
20–24 295 948 11 6 52 15 7 6 0 4 100
25–34 562 405 9 7 29 7 7 37 1 3 100
35–44 637 387 9 25 21 6 10 28 1 1 100
45–54 594 760 13 34 14 5 12 20 1 1 100
55–64 599 673 21 36 10 3 12 18 1 1 100
65–74 456 291 35 34 6 2 8 13 1 2 100
75–84 314 813 54 27 3 1 5 7 0 2 100
85–94 153 048 65 22 3 0 4 3 0 3 100
95– 13 017 58 14 2 0 2 3 0 22 100
Totalt
Total 7 673 014 25 23 20 5 7 16 1 2 100
16–19 år 520 307 75 1 18 0 0 0 – 6 100
20–24 605 453 12 6 54 13 6 5 0 4 100
25–34 1 151 828 10 8 33 7 8 30 1 3 100
35–44 1 297 558 10 30 18 7 8 24 1 1 100
45–54 1 206 282 15 36 13 7 9 18 1 1 100
55–64 1 200 809 24 32 13 4 9 16 1 1 100
65–74 892 331 37 28 11 2 7 12 1 1 100
75–84 550 270 52 24 8 1 5 8 1 2 100
85–94 231 646 61 20 6 0 4 5 0 3 100
95– 16 530 57 14 3 0 2 3 0 20 100
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506).
Statistiska centralbyrån 507

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.6
Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön
år 2009
Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex
Utbildningsinriktning
Field of education
Befolkning,
25–64 år
Population
25–64
Därav andel (%) med
Highest educational level (%)
Antal
Number
Förgymnasial
utbildning
inkl. okänd
nivå
Compulsory
school (incl.
unknown
level).
Gymnasial
utbildning
Upper
secondaty
education
Eftergymnasial
utbildning
=3 years
Totalt
Total
Allmän utbildning
General education
Båda könen
Both sexes 1 133 979 63 37 0 – 100
Män Men 581 013 71 29 0 – 100
Kvinnor
Women 552 966 55 45 0 – 100
Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 330 – 1 34 65 100
Teaching methods and teacher Män 80 226 – 2 32 66 100
education Kvinnor 256 104 – 1 35 64 100
Humaniora och konst Båda könen 188 543 – 32 29 39 100
Humanities and arts Män 77 703 – 33 29 37 100
Kvinnor 110 840 – 31 30 40 100
Samhällsvetenskap, juridik,
handel, administration Båda könen 822 921 – 49 17 34 100
Social sciences, law, Män 317 325 – 42 19 39 100
commerce, administration Kvinnor 505 596 – 54 16 30 100
Naturvetenskap, matematik Båda könen 131 324 – 11 30 59 100
och data Natural sciences, Män 78 537 – 8 33 58 100
mathematics and computing Kvinnor 52 787 – 15 25 61 100
Teknik och tillverkning Båda könen 1 050 184 – 66 16 18 100
Engineering and manufacturing Män 926 666 – 69 15 15 100
Kvinnor 123 518 – 45 18 37 100
Lant- och skogsbruk samt Båda könen 81 900 – 72 13 15 100
djursjukvård Agriculture and Män 56 253 – 75 13 11 100
forestry, veterinary medicine Kvinnor 25 647 – 65 12 22 100
Hälso- och sjukvård samt Båda könen 629 678 – 45 19 36 100
social omsorg Health care Män 102 190 – 28 19 52 100
and nursing, social care Kvinnor 527 488 – 48 18 33 100
Tjänster Båda könen 293 184 – 76 16 9 100
Services Män 138 561 – 64 22 15 100
Kvinnor 154 623 – 86 10 4 100
Okänd Båda könen 188 434 42 43 8 7 100
Unknown Män 103 778 43 44 7 6 100
Kvinnor 84 656 40 42 9 9 100
Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 856 477 16 46 15 23 100
Män 2 462 252 19 48 14 20 100
Kvinnor 2 394 225 14 44 15 26 100
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506).
508 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.7
Utbildning och forskning
Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP
Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP
Typ av skolform/verksamhet
Type of education/activity
Totala kostnader, miljoner kr
Total expenditure, SEK m
2004 2005 2006 2007 2008
Kostnad per
skolform/
verksamhet
2008 som
andel (%) av
BNP 2008
Expenditure
by type of
school,
percentage of
GDP
Andel av total
utbildningskostnad
2008 (%)
Percentage
of total
educational
expenditure
Förskola Preschool teaching 34 430 37 566 40 948 44 617 48 218 1,53 18,5
Förskoleklass Preschool class 3 841 3 999 4 165 4 404 4 549 0,14 1,7
Grundskola Compulsory school 72 023 73 663 74 056 75 296 77 902 2,47 29,8
Specialskola 1
Special school primarily for pupils
with impaired hearing 471 453 456 470 447 0,01 0,2
Obligatorisk särskola
Compulsory scholl for intellectually
disabled children 3 370 3 836 3 922 4 057 4 337 0,14 1,7
Gymnasiesärskola
Schools for intellectually disabled
children 1 523 1 688 1 852 2 038 2 461 0,08 0,9
Gymnasieskola
Upper secondary school 28 354 29 856 31 789 33 920 36 089 1,14 13,8
Komvux Adult secondary education 4 545 4 435 4 289 3 836 3 699 0,12 1,4
Kompletterande utbildning
Supplementary education
programmes 308 303 334 339 348 0,01 0,1
Särvux
Education for adults with learning
disabilities 146 159 168 199 194 0,01 0,1
CFL, Nationellt centrum för flexibelt
lärande
National centre for flexible learning 38 35 29 8 . . .
Svenskundervisning för invandrare
Swedish tuition for immigrants 850 897 1 023 1 241 1 550 0,05 0,6
Universitet/Högskola
Higher education, tertiary education,
universities and university colleges 44 732 44 598 45 833 47 079 49 538 1,57 19,0
Folkhögskola 2 Folk high school . . 2 574 2 633 2 750 2 859 0,09 1,1
Studieförbund 2 Study association . . 3 422 3 397 3 528 3 580 0,11 1,4
Arbetsmarknadspolitiska program
Employment training 4 528 4 960 5 249 3 232 2 088 0,07 0,8
Svenska utlandsskolor
Swedish schools abroad 157 152 159 152 92 0,00 0,0
Kvalificerad yrkesutbildning
Advanced vocational training 742 837 1 006 1 159 1 228 0,04 0,5
Centrala kostnader
Central administrative costs 2 305 2 454 2 719 2 835 2 775 0,09 1,1
Studiestöd 3 Student aid 20 784 19 724 20 085 19 277 19 054 0,60 7,3
Totala kostnader Total 223 147 235 611 244 112 250 437 261 008 8,27 100,0
1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum.
2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna.
3) Exkl. lån.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514).
Statistiska centralbyrån 509

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.8
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass
Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time
centres
År 1
Year
Förskola inskrivna barn i åldern
Preschool number of children aged
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa
1999 38 32 062 58 153 65 063 75 379 83 706 3 869 390 318 660
2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894
2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987
2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646
2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722
2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045
2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954
2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231
2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941
2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586
2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080
År 1
Fritidshem inskrivna barn i åldern
Leisure time centres
Förskoleklass inskrivna barn i åldern
Preschool class
–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa
Antal förskolor
och
Fritidshem
4, 5
1999 81 336 227 796 23 036 332 168 . . 1 534 109 561 1 156 112 251 . .
2000 80 598 227 724 24 147 332 469 . . 1 111 105 023 1 371 107 505 . .
2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . .
2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . .
2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530
2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394
2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637
2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962
2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142
2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246
2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194
År 1
Familjedaghem inskrivna barn i åldern
Family day-care homes
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa
Antal
familjedaghem
7
1999 15 6 437 11 101 11 261 11 987 12 566 5 160 9 517 1 256 69 300 12 422
2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470
2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236
2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406
2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576
2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840
2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357
2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978
2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530
2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951
År 1
Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern
Pedagogical care
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa
Antal verksamheter
inom pedagogisk
omsorg 7
2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345
1) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008 och 2009 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var
mättidpunkten 14 oktober.
2) Inkl. skolbarn i förskola.
3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år.
4) Number of pre-schools and leisure-time centres.
5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna.
6) Number of family day-care homes.
7) Number of pedagogical care.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002);
Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999);
510 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.9
Utbildning och forskning
Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål
Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue
Huvudman/Modersmål
Organiser/Mother tongue
Antal elever i förskoleklass under läsåret
Number of pupils during the school year
2007/08 2008/09 2009/10
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Totalt
Total
Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt
Alla huvudmän
All organisers 48 112 45 281 93 393 50 010 47 577 97 587 51 408 48 875 100 283
Kommunal regi
Municipal organisers 44 429 41 575 86 004 45 943 43 509 89 452 47 050 44 540 91 590
Enskild regi
Private organisers 3 683 3 706 7 389 4 067 4 068 8 135 4 358 4 335 8 693
Modersmål (annat än
svenska)
Mother tongue (other than
Swedish) 7 959 7 756 15 715 8 208 7 784 15 992 9 163 8 787 17 950
Albanska Albanian 298 314 612 308 317 625 364 287 651
Arabiska Arabic 1 417 1 355 2 772 1 551 1 493 3 044 1 689 1 593 3 282
Bosniska/Kroatiska/Serbiska
Bosnian/Croatian/Serbian 628 591 1 219 698 620 1 318 704 694 1 398
Engelska English 487 518 1 005 488 473 961 624 630 1 254
Finska Finnish 373 358 731 388 371 759 363 357 720
Kurdiska Kurdish 314 314 628 325 311 636 392 343 735
Persiska Persian 276 292 568 277 281 558 317 287 604
Somaliska Somali 365 372 737 401 368 769 484 431 915
Spanska Spanish 543 500 1 043 525 489 1 014 592 572 1 164
Turkiska Turkish 237 275 512 310 273 583 315 320 635
Övriga språk Other 3 021 2 867 5 888 2 932 2 781 5 713 3 310 3 261 6 571
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
Statistiska centralbyrån 511

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.10
Inskrivna barn i förskola och fritidshem i kommunal och enskild
regi den 15 oktober 2009, länsvis
Number of children enrolled in municipal and private pre-school and
leisure-time centres, by county
Län
County
Antal inskrivna barn
i förskolor
Number of children
in pre-school
Kommunal
utförare
Municipal
provider
Enskild 2
utförare
Private
provider
Summa
Total
Antal inskrivna barn i
fritidshem
Number of children in
leisure-time centre
Kommunal
utförare
Enskild 2
utförare
Summa
Totalt antal
barn
inskrivna i
förskola och
fritidshem 1
Stockholms 72 904 38 478 111 382 74 382 14 620 89 002 200 384
Uppsala 12 273 3 462 15 735 11 994 1 313 13 307 29 042
Södermanlands 11 300 1 406 12 706 9 115 864 9 979 22 685
Östergötlands 17 273 2 544 19 817 14 079 828 14 907 34 724
Jönköpings 13 280 2 020 15 300 11 933 397 12 330 27 630
Kronobergs 7 694 946 8 640 6 125 315 6 440 15 080
Kalmar 8 597 633 9 230 7 839 215 8 054 17 284
Gotlands 1 887 368 2 255 2 019 204 2 223 4 478
Blekinge 6 166 729 6 895 5 233 743 5 976 12 871
Skåne 48 784 11 485 60 269 42 587 5 367 47 954 108 223
Hallands 12 246 2 278 14 524 11 174 871 12 045 26 569
Västra Götalands 63 053 9 775 72 828 54 007 4 537 58 544 131 372
Värmlands 10 014 1 117 11 131 8 939 238 9 177 20 308
Örebro 11 854 637 12 491 9 473 603 10 076 22 567
Västmanlands 9 320 2 232 11 552 8 671 831 9 502 21 054
Dalarnas 10 421 651 11 072 8 705 414 9 119 20 191
Gävleborgs 10 643 1 151 11 794 8 849 524 9 373 21 167
Västernorrlands 10 138 749 10 887 7 924 410 8 334 19 221
Jämtlands 5 249 603 5 852 3 937 298 4 235 10 087
Västerbottens 10 187 1 175 11 362 8 631 344 8 975 20 337
Norrbottens 9 707 651 10 358 7 391 679 8 070 18 428
Hela riket Sweden 362 990 83 090 446 080 323 007 34 615 357 622 803 702
1) Total number of children in pre-schools and leisure-time centres.
2) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som drivs i enskild regi är verksamheter som kommunen ansvarar för. Driftsformer är
föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag, bostadsföretag, stiftelser, svenska kyrkan, landsting m.fl. Privately managed
preschool activities and child care are activities for which the municipality bears responsibility. These can take the form of parentalcooperatives,
staff-cooperatives, economic associations, limited companies, housing companies, foundations, the Church of Sweden,
county conucils, etc.
Källa: Skolverket. Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009
(www.skolverket.se).
512 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.11
Utbildning och forskning
Antal verksamheter inom pedagogisk omsorg, inskrivna barn
inom pedagogisk omsorg i kommunal och enskild regi den
15 oktober 2009, länsvis
Number of municipal and private pedagogical care units and number
of children enrolled, by county
Län
County
Antal verksamheter inom
pedagogisk omsorg med
Number of pedagogical
care units
with a
Summa
Total
Antal inskrivna barn inom
pedagogisk omsorg med
Number of children in
pedagogical care units with a
Summa
Kommunal
utförare
Municipal
provider
Enskild 2
utförare
Private
provider
Kommunal
utförare
Enskild 2
utförare
Stockholms 287 608 895 1 438 3 381 4 819
Uppsala 167 33 200 825 190 1 015
Södermanlands 116 5 121 541 27 568
Östergötlands 162 18 180 845 108 953
Jönköpings 188 3 191 914 11 925
Kronobergs 54 2 56 293 8 301
Kalmar 108 4 112 539 33 572
Gotlands 20 – 20 103 – 103
Blekinge 69 2 71 356 12 368
Skåne 424 20 444 2 125 149 2 274
Hallands 122 1 123 553 10 563
Västra Götalands 823 63 886 4 025 325 4 350
Värmlands 172 7 179 901 46 947
Örebro 110 – 110 523 – 523
Västmanlands 77 10 87 335 51 386
Dalarnas 212 3 215 1 120 12 1 132
Gävleborgs 100 1 101 491 8 499
Västernorrlands 90 1 91 410 9 419
Jämtlands 31 – 31 154 – 154
Västerbottens 175 6 181 991 31 1 022
Norrbottens 49 2 51 203 18 221
Hela riket Sweden 3 556 789 4 345 17 685 4 429 22 114
1) Pedagogisk omsorg med enskild utförare avser de verksamheter inom pedagogisk omsorg som kommunen svarar för, men som
anordnas och utförs av annan än kommunens anställda. Kommunen kan ge bidrag till driften av enskilda verksamheter inom pedagogisk
omsorg.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Skolverket. Officiell statistisk för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009
(www.skolverket.se)
22.12
Elever och skolor i grundskolan
Pupils and schools in compulsory comprehensive school
2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10
Skolor Schools 5 041 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660
Elever Pupils 1 046 441 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727
Flickor Girls (%) 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,7 48,7
Pojkar Boys (%) 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,3 51,3
Därav fristående
Of which private
Skolor 559 576 596 610 635 677 709
Elever 67 054 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948
Flickor (%) 51,5 51,1 50,6 50,8 50,5 50,7 50,7
Pojkar (%) 48,5 48,9 49,4 49,2 49,5 49,3 49,3
Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och
www.scb.se/UF0104). Del 2.
Statistiska centralbyrån 513

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.13
År
Year
Elever i särskolan under höstterminerna
Pupils at special schools for the mentally handicapped
Grundsärskola
Compulsory
level
Träningsskola
Training
school
Yrkesutbildning
Vocational
training
Yrkesträning
1
Verksamhetsträning
2
Summa
Total
Därav i
särskild
undervis-
3, 4 ,5
ning
1995 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100
1996 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137
1997 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107
1998 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152
1999 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . .
2000 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . .
2001 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . .
2002 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . .
2003 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . .
2004 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . .
2005 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . .
2006 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . .
2007 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . .
2008 9 132 4 124 6 029 2 114 1 196 22 595 . .
2009 8 640 4 033 6 048 2 025 1 391 22 137 . .
1) Vocational training of mentally handicapped young people.
2) Occupational training for the disabled.
3) Of whom receiving remedial tuition.
4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column.
5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in
relevant column.
Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999);
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–).
22.14
Elever i specialskolan under höstterminerna
Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision
or physical disabilities
Skoltyp Type of school 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Regionskolor för döva eller hörselskadade
Regional schools or pupils with impaired hearing 545 528 499 472 450 457 430
Riksskolor
Schools for pupils with impaired hearing/vision or
physical disabilities 158 139 104 76 64 59 70
Ekeskolan 1 , Örebro 29 26 18 11 10 9 23
Hällsboskolan 2 , Sigtuna 68 52 35 21 10 12 12
Åsbackaskolan 3 , Gnesta 61 61 51 44 44 38 35
Samtliga All pupils 703 667 603 548 514 516 500
1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02
t.o.m. 2007/08 men började åter anta elever fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment.
2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m
2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired speech.
3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally
handicapped.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
514 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.15
Utbildning och forskning
Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne
i årskurs 9 vårterminen 2009
Number of compulsory school pupils with leaving certificates and
grade distribution by subject in the last (ninth) year
Ämne
Subject
Pojkar
Boys
Antal elever 1
Number of pupils 1 Betygsfördelning (%)
Grade distribution (%)
Flickor
Girls
Totalt
Total
Godkänd
Passed
Väl Godkänd
Passed with
merit
Mycket Väl
Godkänd
Passed with
distinction
Ej uppnått
målen 1
Not achieving
goals 1
Totalt
Bild Art education 59 743 57 222 116 965 37,4 38,9 19,9 3,8 100,0
Engelska English 59 744 57 239 116 983 36,3 38,1 19,6 6,0 100,0
Hemkunskap Domestic science 59 697 57 192 116 889 34,0 39,1 22,5 4,5 100,0
Idrott och hälsa
Physical education and Health 59 744 57 239 116 983 30,1 37,5 25,2 7,3 100,0
Matematik Mathematics 59 744 57 239 116 983 49,2 30,1 13,3 7,4 100,0
Moderna språk, elevens val
Third foreign language 830 1 314 2 144 22,9 30,4 42,6 4,2 100,0
Moderna språk, språkval
Second foreign language 34 040 39 633 73 673 37,1 34,6 22,7 5,6 100,0
Modersmål Mother tongue 3 596 3 969 7 565 19,7 31,6 45,2 3,5 100,0
Musik Music 59 744 57 239 116 983 38,2 37,2 19,7 4,9 100,0
NO-ämnen 2 General science 2 12 558 12 482 25 040 42,7 32,8 16,2 8,3 100,0
Biologi Biology 47 186 44 757 91 943 42,1 33,2 16,2 8,4 100,0
Fysik Physics 47 186 44 757 91 943 44,3 31,8 13,9 10,0 100,0
Kemi Chemistry 47 186 44 757 91 943 46,9 29,9 12,6 10,5 100,0
SO-ämnen 2
Social science subjects 2 59 730 57 197 116 927 34,2 42,4 19,9 3,5 100,0
Geografi Geography 21 098 20 732 41 830 38,4 35,0 20,4 6,2 100,0
Historia History 38 646 36 507 75 153 42,7 34,2 15,4 7,7 100,0
Religionskunskap
Religious studies 38 646 36 507 75 153 39,8 34,5 18,2 7,5 100,0
Samhällskunskap Civics 38 646 36 507 75 153 41,0 34,9 17,1 7,1 100,0
Slöjd Craft 38 646 36 507 75 153 42,5 33,8 16,1 7,6 100,0
Svenska Swedish 55 685 53 960 109 645 41,4 39,0 16,4 3,2 100,0
Svenska som andra språk
Swedish as second language 4 059 3 279 7 338 46,3 23,4 4,8 25,5 100,0
Teckenspråk Sign language 70 147 217 27,6 28,1 35,0 9,2 100,0
Teknik Technology 59 743 57 222 116 965 41,4 39,0 13,5 6,1 100,0
Genomsnittligt meritvärde 3
Average overall merit rating 198,9 220,6 209,6 . . . . .
Andel behöriga till gymnasieskolan
Share eligible for upper
secondary education
2009 87,6 89,9 88,8 . . . . .
2008 87,9 89,9 88,9 . . . . .
2007 87,9 90,4 89,1 . . . . .
2006 88,3 90,7 89,5 . . . . .
2005 87,7 90,7 89,2 . . . . .
2004 88,2 91,1 89,6 . . . . .
2003 87,7 91,0 89,9 . . . . .
2002 88,0 91,0 89,5 . . . . .
2001 87,4 91,0 89,2 . . . . .
2000 87,8 91,6 89,4 . . . . .
1999 88,6 92,1 90,3 . . . . .
1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade
betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related
grades are included .
2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO)
and/or social subjects (SO).
3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas
sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15
and MVG 20.
4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk,
matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English.
Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror (–2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror
(2001–2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 1 (2003–).
Statistiska centralbyrån 515

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.16
Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska
Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish
Modersmål Mother tongue 2004/05 1 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1
Nordiskt Nordic 12 369 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042
Danska Danish 1 057 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851
Finska Finnish 9 992 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488
Isländska Icelandic 404 419 397 434 455 515
Norska Norwegian 916 975 951 1 063 1 165 1 188
Europeiskt utom nordiskt European
other than Nordic 59 890 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010
Albanska Albanian 7 634 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974
Bosniska/Kroatiska/Serbiska
Bosnian/Croatian/Serbian 14 950 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588
Engelska English 7 250 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939
Estniska Estonian 344 331 326 347 361 402
Flamländska Dutch 382 474 568 479 649 722
Franska French 1 663 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040
Grekiska Greek 1 886 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779
Italienska Italian 903 904 866 880 896 955
Makedonska Macedonian 673 670 668 693 736 763
Polska Polish 4 167 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733
Portugisiska Portuguese 834 873 862 950 1 010 1 104
Romanés Romani 1 065 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213
Rumänska Romanian 748 750 724 823 971 1 022
Ryska Russian 2 594 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798
Samiska 2 Sami 2 637 595 572 570 489 512
Spanska Spanish 10 074 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493
Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 190 1 089 996 1 043 978 907
Tyska German 1 780 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935
Ungerska Hungarian 1 116 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131
Afrikanskt African 6 750 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103
Amhariska Amharic 367 412 431 485 554 635
Somaliska Somali 4 396 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622
Tigrinia Tigrinya 1 987 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846
Asiatiskt Asian 59 814 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217
Arabiska Arabic 24 053 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134
Armeniska Armenian 450 493 504 504 542 552
Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 542 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826
Bangla Bengali 724 753 763 765 779 837
Dari 764 839 907 1 039 1 095 1 256
Kinesiska 3 Chinese 3 2 709 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188
Kurdiska Kurdish 5 181 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995
Pashto 564 581 517 508 484 465
Persiska Persian 6 537 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692
Sorani 3 865 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302
Tagalog 485 522 508 571 666 726
Thai 2 350 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777
Turkiska Turkish 5 183 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899
Urdu 730 732 743 749 798 839
Vietnamesiska Vietnamese 1 677 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729
Övriga Other 4 842 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775
Samtliga Total 143 665 147 415 148 674 155 210 164 183 173 147
1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants.
2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages.
3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2.
516 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.17
Utbildning och forskning
Svenskundervisning för invandrare efter modersmål,
födelseland, ålder, utbildning och kön
Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age,
education and sex
Modersmål Mother tongue/
Födelseland country of birth/
Ålder Age/
Utbildning Education
Totalt
Total
Antal elever
Number of pupils
Kvinnor
Women
2008 2009
Män
Men
Andel (%)
Percentage
Kvinnor
Män Totalt Kvinnor
Antal elever Andel (%)
Män
Kvinnor
Män
Samtliga elever All pupils 82 110 46 376 35 734 56,5 43,5 91 237 52 331 38 906 57,4 42,6
Därav med modersmål
(10 största)
Of which with mother tongue
Arabiska Arabic 20 355 9 185 11 170 45,1 54,9 21 827 10 732 11 095 49,2 50,8
Somaliska Somali 4 678 2 621 2 057 56,0 44,0 6 202 3 555 2 647 57,3 42,7
Thailändska Thai 4 954 4 737 217 95,6 4,4 5 499 5 235 264 95,2 4,8
Polska Polish 4 657 2 855 1 802 61,3 38,7 4 937 3 055 1 882 61,9 38,1
Spanska Spanish 3 706 2 071 1 635 55,9 44,1 4 111 2 272 1 839 55,3 44,7
Engelska English 3 090 1 267 1 823 41,0 59,0 3 779 1 535 2 244 40,6 59,4
Kurdiska/Nordkurdiska
Kurdish/North kurdish 3 239 1 673 1 566 51,7 48,3 3 261 1 827 1 434 56,0 44,0
Persiska Persian 2 407 1 478 929 61,4 38,6 2 811 1 733 1 078 61,7 38,3
Bosniska/Kroatiska/
Serbiska
Bosnian/Croatian/Serbian 2 646 1 514 1 132 57,2 42,8 2 675 1 503 1 172 56,2 43,8
Turkiska 2 346 1 244 1 102 53,0 47,0 2 612 1 330 1 282 50,9 49,1
Därav med födelseland
(10 största)
Of which with country of birth
Irak Iraq 19 550 8 681 10 869 44,4 55,6 20 649 10 303 10 346 49,9 50,1
Somalia 4 689 2 606 2 083 55,6 44,4 6 193 3 530 2 663 57,0 43,0
Thailand 4 828 4 631 197 95,9 4,1 5 397 5 149 248 95,4 4,6
Polen Poland 4 808 2 948 1 860 61,3 38,7 4 861 3 024 1 837 62,2 37,8
Turkiet Turkey 2 588 1 423 1 165 55,0 45,0 2 822 1 486 1 336 52,7 47,3
Iran 2 469 1 511 958 61,2 38,8 2 777 1 693 1 084 61,0 39,0
Kina China 1 957 1 380 577 70,5 29,5 2 303 1 661 642 72,1 27,9
Afghanistan 1 807 1 040 767 57,6 42,4 1 983 1 121 862 56,5 43,5
Eritrea 1 534 911 623 59,4 40,6 1 975 1 171 804 59,3 40,7
Serbien Serbia 1 460 707 753 48,4 51,6 1 712 824 888 48,1 51,9
Därav i åldern Of which aged
16–19 år years 2 700 1 512 1 188 56,0 44,0 2 943 1 647 1 296 56,0 44,0
20–24 år 13 639 7 909 5 730 58,0 42,0 14 823 8 885 5 938 59,9 40,1
25–39 år 46 933 26 165 20 768 55,7 44,3 52 204 29 429 22 775 56,4 43,6
40–54 år 16 571 9 617 6 954 58,0 42,0 18 710 11 051 7 659 59,1 40,9
55 år- 2 267 1 173 1 094 51,7 48,3 2 557 1 319 1 238 51,6 48,4
Därav med utbildning Of
which with education
högst 3 år max. 3 years 10 230 6 521 3 709 63,7 36,3 11 922 7 742 4 180 64,9 35,1
4–6 år 9 038 5 704 3 334 63,1 36,9 9 805 6 322 3 483 64,5 35,5
7–9 år 12 489 7 081 5 408 56,7 43,3 13 817 8 051 5 766 58,3 41,7
10–12 år 23 560 12 951 10 609 55,0 45,0 25 610 14 030 11 580 54,8 45,2
13 år eller mer
13 years or more 26 793 14 119 12 674 52,7 47,3 30 083 16 186 13 897 53,8 46,2
I läs- och skrivinlärning
In reading and writing
learning 21 615 12 737 8 878 58,9 41,1 22 710 13 883 8 827 61,1 38,9
I praktik In traineeship 7 617 3 950 3 667 51,9 48,1 8 185 4 312 3 873 52,7 47,3
Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå.
Statistiska centralbyrån 517

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.18
Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i
svenska utlandsskolor
Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools
and upper secondary schools abroad
Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10
Totalt antal elever
Total number of pupils 970 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094
Förskoleklass Pre-school class 64 69 67 82 100 102
Flickor Girls 27 33 27 37 44 45
Pojkar Boys 37 36 40 45 56 57
Europa Europe 49 47 51 56 64 78
Afrika Africa 1 4 2 7 10 9
Sydamerika South America 1 – 1 – – 1
Asien Asia 13 18 13 19 26 14
Grundskola Compulsory school 664 671 640 648 684 618
Flickor 330 319 302 305 321 294
Pojkar 334 352 338 343 363 324
Europa 563 558 552 551 571 518
Afrika 40 37 28 25 43 50
Sydamerika 8 5 4 7 5 6
Asien 53 71 56 65 65 44
Gymnasieskola
Upper secondary school 242 263 325 385 384 374
Flickor 150 173 214 284 252 261
Pojkar 92 90 111 101 132 113
Europa 213 226 277 343 333 319
Afrika 29 37 48 42 51 55
Andel (%) behöriga Entitled, percent 77 74 66 51 53 50
Förskoleklass 91 72 78 55 66 60
Flickor 89 67 85 57 55 53
Pojkar 92 78 73 54 75 65
Europa 88 62 73 54 55 53
Afrika . . 75 . . 14 70 67
Sydamerika . . – . . – – . .
Asien 100 100 100 74 92 93
Grundskola 89 90 84 71 73 70
Flickor 88 90 83 70 71 64
Pojkar 90 90 85 72 74 76
Europa 88 88 83 70 69 66
Afrika 93 97 82 52 88 86
Sydamerika 100 100 100 71 80 83
Asien 100 100 100 89 97 100
Gymnasieskola 39 33 27 15 15 15
Flickor 31 22 17 9 10 9
Pojkar 53 54 45 34 25 29
Europa 41 36 30 17 16 16
Afrika 24 16 8 2 6 7
Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: www.skolverket.se/sb/d/1730.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115).
518 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.19
Utbildning och forskning
Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2009
Upper secondary school applicants and admissions, autumn term
Studieväg
Course of studies
Behöriga
1:a-handssökande
First choice
qualified
applicants
Därav
Of whom
Män
Men
Kvinnor
Women
Intagna
Admissions
Män
Därav
Kvinnor
Nationella program National Programmes 78 895 40 807 38 088 78 707 40 710 37 997
Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 074 780 2 294 3 461 929 2 532
Bygg Construction 5 501 4 991 510 4 489 4 089 400
El Electrical Engineering 4 552 4 347 205 4 441 4 271 170
Energi Energy 1 251 1 215 36 891 871 20
Estetiska Arts 5 060 1 654 3 406 5 257 1 675 3 582
Fordon Vehicle Engineering 4 040 3 562 478 4 440 3 941 499
Handel och administration
Business and Administration 3 519 1 153 2 366 3 814 1 286 2 528
Hantverk Handicraft 3 388 280 3 108 2 669 329 2 340
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 3 090 1 320 1 770 3 598 1 563 2 035
Industri Industry 1 671 1 504 167 1 982 1 798 184
Livsmedel Food 487 106 381 526 118 408
Medie Media 2 677 866 1 811 2 670 840 1 830
Naturbruk Natural Resource Use 2 464 804 1 660 2 429 886 1 543
Naturvetenskap Natural Science 11 279 5 871 5 408 11 019 5 685 5 334
Omvårdnad Health Care 3 041 513 2 528 3 404 570 2 834
Samhällsvetenskap Social Sciences 17 587 6 861 10 726 17 388 6 863 10 525
Teknik Technical 6 214 4 980 1 234 6 229 4 996 1 233
Specialutformat program 1
Specially Designed Programme . . . . . . 13 291 6 636 6 655
Individuella program Individual Programmes 5 572 3 150 2 422 22 526 12 889 9 637
International Baccalaureate 903 319 584 1 004 384 641
Utbildning vid fristående skolor 1
Education at independent schools . . . . . . 32 225 16 506 15 719
Samtliga Total 125 561 64 449 61 112 147 753 77 125 70 628
1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende
år 2009 (www.skolverket.se). Del 2.
Statistiska centralbyrån 519

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.20
Elever i gymnasieskolan den 15 oktober
Upper secondary school students, 15 October
Studieväg
Course of studies
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga
Both sexes
Därav
kvinnor
Of whom
women
Nationella program 1, 2
National Programmes 289 209 295 768 307 165 315 810 319 170 317 166 153 709
Barn- och fritid
Child Care and Recreation 13 563 14 220 14 663 14 322 13 447 12 037 8 956
Bygg Construction 10 609 11 300 12 472 13 900 15 469 15 894 1 420
El Electrical Engineering 19 523 20 585 21 467 22 255 23 173 23 604 1 141
Energi Energy 2 371 2 472 2 826 3 169 3 401 3 898 138
Estetiska Arts 19 582 20 611 21 687 21 994 21 848 21 226 14 246
Fordon Vehicle Engineering 12 915 13 832 14 656 15 316 15 659 15 552 1 540
Handel och administration
Business and Administration 13 991 14 335 15 410 16 499 16 775 16 255 10 664
Hantverk Handicraft 6 028 6 768 7 749 8 894 10 016 11 292 9 833
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 15 412 15 376 15 523 15 226 14 482 13 232 7 980
Industri Industry 6 316 6 711 7 563 8 414 9 146 9 148 1 066
Livsmedel Food 1 537 1 587 1 622 1 685 1 733 1 703 1 288
Medie Media 15 435 15 801 16 277 16 901 16 697 15 985 9 627
Naturbruk Natural Resource Use 9 307 9 805 10 192 10 475 10 783 10 836 7 390
Naturvetenskap Natural Science 39 316 38 928 39 239 38 813 39 057 39 099 18 635
Omvårdnad Health Care 9 948 10 199 10 843 11 885 12 626 13 259 10 484
Samhällsvetenskap Social Sciences 75 344 75 402 76 805 77 303 75 892 74 699 45 449
Teknik Technical 18 012 17 836 18 171 18 759 18 966 19 447 3 852
Specialutformat program
Specially Designed Programme 30 042 34 303 37 338 39 617 42 021 42 554 21 633
Individuella program
Individual Programmes 25 757 26 595 28 731 31 616 32 052 31 919 13 553
International Baccalaureate 2 705 2 749 2 853 3 015 3 093 3 132 1 894
Utbildning vid fristående skolor 2
Education at independent schools – – – – – – –
Samtliga Total 347 713 359 415 376 087 390 058 396 336 394 771 190 789
1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor.
2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp
fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella
programmen.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
520 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.21
Utbildning och forskning
Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret
Students leaving upper secondary school having completed
education
Studieväg
Course of studies
2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Samtliga
Both sexes
Därav
kvinnor
Of whom
women
Nationella program 1, 2 National Programmes 62 838 62 152 76 065 79 113 83 377 41 887
Barn- och fritid Child Care and Recreation 2 995 3 134 3 534 3 481 3 692 2 813
Bygg Construction 2 589 2 844 3 139 3 454 3 945 204
El Electrical Engineering 3 290 3 276 5 106 5 241 5 616 187
Energi Energy 482 516 664 727 840 20
Estetiska Arts 3 932 4 009 5 001 5 478 5 748 4 049
Fordon Vehicle Engineering 2 573 2 676 3 209 3 553 3 679 246
Handel och administration
Business and Administration 3 090 3 008 3 312 3 698 4 390 3 094
Hantverk Handicraft 1 406 1 471 1 779 2 145 2 446 2 124
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 3 455 3 339 3 861 3 743 3 709 2 447
Industri Industry 880 896 1588 1733 2036 256
Livsmedel Food 370 372 380 402 427 319
Medie Media 2 970 2 733 3 790 4 045 4 266 2 548
Naturbruk Natural Resource Use 1 953 1 907 2 638 2 786 2 760 1 854
Naturvetenskap Natural Science 9 545 9 373 10 903 10 683 10 896 5 124
Omvårdnad Health Care 2 247 2 214 2 380 2 635 3 009 2 478
Samhällsvetenskap Social Sciences 16 483 15 928 20 009 20 506 20 885 13 225
Teknik Technical 4 578 4 456 4 772 4 803 5 033 899
Specialutformat program
Specially Designed Programme 11 202 11 468 12 716 13 174 13 734 7 166
Individuella program Individual Programmes 575 521 601 557 164 71
Utbildning vid fristående skolor 1
Education at independent schools 8 643 10 533 – – – –
International Baccalaureate 722 638 688 736 648 408
Samtliga Total 83 980 85 312 90 070 93 580 97 923 49 532
1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever
vid riksinternatskolor.
2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 1.
Statistiska centralbyrån 521

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.22
Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med
grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt
genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2008/2009
Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility
for university education and average grades
Studieväg
Course of studies
Män
Men
Elever med slutbetyg
Pupils obtaining
leaving certificates
Kvinnor
Women
Totalt
Both sexes
Elever med grundläggande
behörighet till universitet
och högskolor 1 , procent
Basic eligibility for university
education, percent
Män
Kvinnor
Genomsnittlig
betygspoäng 2
Average grade
Totalt Män Kvinnor
Totalt
Program/anknytning 3
Programmes
Barn- och fritid
Child Care and Recreation 1 041 3 079 4 120 78,1 88,8 86,1 11,9 13,3 12,9
Bygg Construction 3 970 246 4 216 92,5 97,2 92,8 12,6 13,2 12,6
El Electrical Engineering 5 584 195 5 779 87,0 87,2 87,0 12,2 13,5 12,3
Energi Energy 903 24 927 91,1 91,7 91,2 12,2 13,3 12,2
Estetiska Arts 1 894 4 383 6 277 87,0 93,3 91,4 14,3 15,2 14,9
Fordon Vehicle Engineering 3 613 254 3 867 84,5 87,4 84,7 11,8 11,8 11,8
Handel och administration
Business and Administration 1 440 3 340 4 780 80,8 87,0 85,1 12,2 13,3 13,0
Hantverk Handicraft 343 2 206 2 549 83,4 92,9 91,6 12,7 14,6 14,3
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 1 278 2 555 3 833 80,4 87,7 85,3 12,1 13,2 12,8
Industri Industry 2 036 280 2 316 83,4 96,1 85,0 12,6 14,8 12,9
Livsmedel Food 112 338 450 82,1 92,3 89,8 12,3 13,7 13,3
Medie Media 1 809 2 638 4 447 78,9 90,3 85,7 12,6 13,9 13,4
Naturbruk Natural Resource Use 938 1 942 2 880 81,7 89,4 86,9 12,8 14,3 13,8
Naturvetenskap Natural Science 6 734 6 277 13 011 95,1 96,6 95,8 15,8 16,4 16,1
Omvårdnad Health Care 594 2 742 3 336 82,8 88,6 87,6 12,4 13,6 13,4
Samhällsvetenskap
Social Sciences 10 112 16 346 26 458 89,6 94,6 92,7 14,0 15,3 14,8
Teknik Technical 4 567 998 5 565 88,1 95,0 89,4 13,7 15,3 14,0
Specialutformat program,
övriga
Specially Designed Programme 1 056 1 110 2 166 91,3 95,7 93,5 13,6 15,0 14,3
Individuella program, övriga
Individual Programmes 93 71 164 . . .
Gymnasieskolan totalt Total 48 117 49 024 97 141 87,9 92,5 90,3 13,4 14,7 14,1
1) Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier får den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program
eller utbildning vid fristående skolor har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs
för ett fullständigt program.
2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20.
Endast betygsatta kurser är medräknade.
3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende
år 2009 (www.skolverket.se). Del 1.
522 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.23
År
Year
Termin
Term
Elever vid folkhögskolor
Pupils at folk high schools
Deltagarveckor
Student weeks
Deltagare
Participants
Utbildning och forskning
Alla kurstyper
All types
of courses
Långa
Alla kurstyper Långa kurser
kurser 1
Long
courses 1 Män Kvinnor Samtliga
Men Women Both sexes
Kvinnor Män Samtliga
2001 Våren Spring 596 348 491 090 49 855 70 072 119 927 9 864 18 332 28 196
Hösten Autumn 533 339 432 506 51 515 70 804 122 319 10 045 18 246 28 291
2002 Våren 579 980 480 216 46 375 66 416 112 791 9 579 17 714 27 293
Hösten 530 518 410 134 47 337 68 736 116 073 9 330 17 243 26 573
2003 Våren 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028
Hösten 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055
2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585
Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476
2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997
Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982
2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287
Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098
2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057
Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738
2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260
Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508
2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422
Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554
1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration.
Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510).
22.24
Elever i kommunal vuxenutbildning under läsåren
Students in municipal adult education
Utbildningsnivå Educational level 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Grundläggande utbildning Compulsory education 38 881 40 632 40 901 36 848 31 744 31 973
Män Men 14 111 14 457 14 625 13 210 10 961 11 276
Födda utomlands Foreign-born 10 480 11 166 11 708 11 196 9 450 9 714
Kvinnor Women 24 770 26 175 26 276 23 638 20 783 20 697
Födda utomlands 19 338 21 218 21 946 20 416 18 218 18 369
Gymnasial utbildning Upper secondary education 182 114 183 781 184 643 166 043 135 676 136 515
Män 62 081 63 228 61 844 53 695 44 105 47 372
Födda utomlands 14 968 15 769 16 424 16 067 13 265 13 822
Kvinnor 120 033 120 553 122 799 112 348 91 571 89 143
Födda utomlands 27 698 28 894 30 493 30 694 26 613 26 884
Påbyggnadsutbildning Supplementary courses 5 856 4 886 2 138 2 189 2 898 3 452
Män 2 671 1 994 820 896 1 336 1 542
Födda utomlands 556 348 173 264 370 421
Kvinnor 3 185 2 892 1 318 1 293 1 562 1 910
Födda utomlands 383 354 201 235 295 452
Samtliga Total 226 851 229 299 227 682 205 080 170 318 171 940
Män 78 863 79 679 77 289 67 801 56 402 60 190
Födda utomlands 26 004 27 283 28 305 27 527 23 085 23 957
Kvinnor 147 988 149 620 150 393 137 279 113 916 111 750
Födda utomlands 47 419 50 466 53 090 51 345 45 126 45 705
Därav med Of which with
Folkskola Elementary school 9 154 10 208 10 933 9 823 7 877 7 328
Grundskola Compulsory school 31 625 31 592 30 745 26 624 22 783 29 372
Gymnasieskola högst 2 år
Upper secondary school, 2 years at most 58 989 54 272 51 288 45 368 36 884 35 114
Gymnasieskola längre än 2 år
Upper secondary school, More than 2 years 78 858 83 091 82 861 73 138 63 721 60 858
Högskola Higher education 39 669 41 736 42 401 39 556 33 896 33 154
Uppgift saknas Unknown 8 556 8 400 9 454 10 571 5 157 6 114
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 1.
Statistiska centralbyrån 523

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.25
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade
studenter, examina och examinerade personer läsåret
2008/2009 per universitet/högskola efter kön
University entrants, first-year students at university/higher education
institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by
university/higher education institution and sex
Universitet/högskola
University/higher
education institution
Högskolenybörjare
1
University
entrants
Nybörjare vid en
viss högskola 2
First-year students
at specific
univ./institution
Registrerade
studenter
Students
enrolled
Examina 3
Degrees
awarded
Examinerade
personer 3
Graduates
Totalt
Total
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Hela riket 5 Sweden 94 039 56 174 348 59 400 648 61 57 543 66 50 157 65
Universitet Universities
Uppsala universitet 6 022 57 10 532 58 29 771 58 4 013 65 3 669 65
Lunds universitet 8 334 51 13 601 55 37 031 55 4 658 60 4 288 59
Göteborgs universitet 6 900 64 12 301 62 37 036 65 5 011 72 4 575 72
Stockholms universitet 8 443 63 15 598 62 44 920 64 4 041 68 3 728 68
Umeå universitet 4 932 61 11 473 64 26 269 63 3 782 67 2 979 65
Linköpings universitet 5 125 51 7 343 56 21 915 55 3 422 57 3 120 59
Karolinska institutet 1 023 73 2 342 74 7 556 77 2 142 83 1 767 83
Kungl. Tekniska högskolan 4 668 29 7 414 33 17 772 31 1 929 29 1 912 29
Chalmers tekniska högskola 6 2 597 25 3 512 29 10 244 27 1 442 26 1 271 25
Luleå tekniska universitet 2 193 47 4 234 53 10 105 55 1 289 60 1 141 58
Handelshögskolan i Stockholm 6 361 42 526 44 1 699 42 295 37 295 37
Sveriges lantbruksuniversitet 1 165 59 2 292 66 5 180 66 691 68 656 68
Karlstads universitet 2 496 63 4 981 65 12 643 68 1 637 71 1 537 71
Mittuniversitetet 2 695 62 9 254 59 17 862 62 1 347 75 1 175 75
Växjö universitet 3 214 55 7 299 64 14 264 65 1 512 64 1 421 65
Örebro universitet 2 839 62 4 998 63 12 410 65 1 613 70 1 477 70
Högskolor med vetenskapsområde
Higher education institutions with
the right to award postgraduate
degrees
Blekinge tekniska högskola 1 812 34 4 085 45 6 977 43 757 41 749 40
Högskolan i Jönköping 6 4 086 53 7 856 55 14 431 60 1 993 70 1 438 70
Högskolan i Kalmar 1 929 60 4 992 63 9 877 63 1 106 66 1 070 66
Malmö högskola 3 438 64 7 618 64 17 919 67 1 929 74 1 858 74
Mälardalens högskola 2 584 62 3 979 66 10 744 67 1 700 70 1 451 70
Övriga högskolor
Other higher education institutions
Försvarshögskolan 118 16 406 34 533 29 12 8 12 8
Gymnastik- och idrottshögskolan 112 58 289 59 633 53 92 78 63 78
Högskolan i Borås 2 243 69 4 502 73 10 095 74 1 863 76 1 239 74
Högskolan Dalarna 3 051 57 8 263 61 13 940 64 1 261 69 1 037 67
Högskolan på Gotland 1 187 46 5 162 52 7 130 53 159 58 154 57
Högskolan i Gävle 2 170 61 5 617 63 11 178 67 1 134 72 958 70
Högskolan i Halmstad 2 429 55 5 387 62 9 461 63 981 67 814 67
Högskolan Kristianstad 1 564 66 4 912 67 9 542 71 1 539 80 1 214 79
Högskolan i Skövde 2 208 49 4 178 59 7 620 62 1 136 67 862 65
Högskolan Väst 1 946 64 4 053 65 8 238 70 1 068 78 883 77
Södertörns högskola 2 043 67 4 001 67 8 626 67 631 71 596 72
Konstnärliga högskolor
Higher education institutions of Arts
Dans- och cirkushögskolan 66 73 109 78 285 85 37 92 37 92
Dramatiska institutet 9 44 63 67 201 62 33 52 33 52
Konstfack 124 65 212 66 642 69 57 61 57 61
Kungl. Konsthögskolan 40 38 107 48 271 56 29 55 29 55
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 215 50 374 52 971 52 56 57 55 58
Operahögskolan i Stockholm 7 57 14 57 39 51 11 27 11 27
Teaterhögskolan i Stockholm 29 62 104 78 209 71 16 56 16 56
Beckmans Designhögskola 6 23 48 42 62 124 65 30 73 30 73
Stockholms Musikpedagogiska
Institut 6 12 83 73 85 138 72 10 60 10 60
524 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.25
Utbildning och forskning
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade
studenter, examina och examinerade personer läsåret 2008/2009
per universitet/högskola efter kön (forts.)
Universitet/högskola
Högskolenybörjare
1
Nybörjare vid en
viss högskola 2
Registrerade
studenter
Examina 3
Examinerade
personer 3
Totalt
Total
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Totalt
Därav
kvinnor
4
%
Övriga enskilda utbildningsanordnare
Other private organisers of higher
education
Center för Cognitiv Psykoterapi o.
utbildning i Göteborg – – – – 47 85 27 93 27 93
Ericastiftelsen 5 100 51 84 103 81 – – – –
Ersta Sköndal högskola 160 90 413 85 1 067 85 313 90 197 90
Gammelkroppa skogsskola – – 1 – 19 16 8 13 8 13
Göteborgs Psykoterapi Institut – – – – 21 86 7 71 7 71
Johannelunds teologiska högskola 35 46 77 48 168 40 23 22 23 22
Linnéstadens Psykoterapi Institut – – – – 6 67 5 60 5 60
Otterhällans institut – – – – 10 90 4 100 4 100
Psykoterapisällskapet i Stockholm
AB – – – – 16 88 – – – –
Röda korsets högskola 116 84 255 80 600 83 319 82 194 81
Sophiahemmet Högskola 84 94 216 88 514 87 281 89 189 89
Stockholms akademi för psykoterapiutbildning
– – 16 81 47 77 13 69 13 69
Svenska institutet för kognitiv
psykoterapi 3 33 32 81 89 81 25 84 25 84
Svenska psykoanalytiska institutet – – 8 63 18 72 1 100 1 100
Svenska psykoanalytiska sällskapet
– – – – 11 45 – – – –
Teologiska Högskolan, Stockholm 56 70 208 69 451 67 34 62 33 61
Örebro Teologiska Högskola 75 45 149 47 308 49 19 53 19 53
1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå
(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige.
2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller
avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola.
3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.
4) Of whom women.
5) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast
förekommer en gång på hela riket.
6) Enskild utbildningsanordnare.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).
Statistiska centralbyrån 525

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.26
Registrerade studenter efter universitet/högskola och kön
Enrolled students, by university/higher education institution and sex
Universitet/högskola
University/higher
education institution
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Hela riket 2 Sweden 389 089 60 380 147 61 384 733 61 400 648 61
Universitet Universities
Uppsala universitet 30 443 60 28 196 60 28 128 59 29 771 58
Lunds universitet 35 399 55 34 026 55 34 110 54 37 031 55
Göteborgs universitet 35 576 66 34 743 66 35 263 65 37 036 65
Stockholms universitet 33 452 60 35 006 61 41 021 64 44 920 64
Umeå universitet 23 888 63 23 575 63 22 896 63 26 269 63
Linköpings universitet 22 149 54 21 406 54 22 067 55 21 915 55
Karolinska institutet 8 902 79 8 156 78 7 412 77 7 556 77
Kungl. Tekniska högskolan 17 008 28 17 045 28 17 131 30 17 772 31
Chalmers tekniska högskola 3 10 048 25 9 917 26 9 549 26 10 244 27
Luleå tekniska universitet 11 017 54 10 148 52 9 828 55 10 105 55
Handelshögskolan i Stockholm 3 1 652 39 1 638 38 1 621 39 1 699 42
Sveriges lantbruksuniversitet 4 872 65 4 994 65 5 073 66 5 180 66
Karlstads universitet 11 982 67 12 095 67 12 362 68 12 643 68
Mittuniversitetet 14 813 61 13 843 63 14 661 63 17 862 62
Växjö universitet 10 844 62 11 662 63 12 677 65 14 264 65
Örebro universitet 12 350 64 11 508 64 11 872 65 12 410 65
Högskolor med vetenskapsområde
Higher education institutions with the right to
award postgraduate degrees
Blekinge tekniska högskola 6 308 49 7 439 47 6 682 43 6 977 43
Högskolan i Jönköping 3 9 255 64 9 596 65 13 135 61 14 431 60
Högskolan i Kalmar 8 774 61 8 925 61 9 580 63 9 877 63
Malmö högskola 15 442 66 16 139 67 17 156 67 17 919 67
Mälardalens högskola 12 339 63 11 761 64 11 502 66 10 744 67
Övriga högskolor
Other education institutions
Försvarshögskolan – – – – 208 22 533 29
Gymnastik- och idrottshögskolan 582 51 619 50 585 49 633 53
Högskolan i Borås 8 466 73 8 731 74 9 867 73 10 095 74
Högskolan Dalarna 8 772 64 9 264 65 11 032 65 13 940 64
Högskolan på Gotland 4 163 58 4 624 58 6 337 56 7 130 53
Högskolan i Gävle 10 622 63 10 994 64 10 831 67 11 178 67
Högskolan i Halmstad 7 773 61 7 832 64 7 942 64 9 461 63
Högskolan Kristianstad 7 931 72 8 888 71 9 290 72 9 542 71
Högskolan i Skövde 5 878 62 5 873 65 6 196 65 7 620 62
Högskolan Väst 6 265 70 6 556 71 7 967 70 8 238 70
Lärarhögskolan i Stockholm 12 043 81 11 096 80 8 080 80 – –
Södertörns högskola 9 178 65 8 355 65 8 133 66 8 626 67
Konstnärliga högskolor
Higher education institutions of Arts
Danshögskolan 178 84 194 90 272 83 285 85
Dramatiska institutet 1 112 60 398 61 215 60 201 62
Konstfack 626 69 644 69 658 68 642 69
Kungl. Konsthögskolan 251 57 252 57 251 62 271 56
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 787 51 750 51 965 52 971 52
Operahögskolan i Stockholm 47 49 42 57 43 49 39 51
Teaterhögskolan i Stockholm 199 65 272 68 205 61 209 71
Beckmans Designhögskola 3 128 62 123 61 122 60 124 65
Stockholms Musikpedagogiska Institut 3 173 77 206 77 171 71 138 72
526 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.26
Utbildning och forskning
Registrerade studenter efter universitet/högskola och kön (forts.)
Universitet/högskola 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Övriga enskilda och landstingskommunala
utbildningsanordnare
Other private and regional authority
organisers of higher education
Center för Cognitiv Psykoterapi och
utbildning i Göteborg 69 81 52 83 48 83 47 85
Ericastiftelsen 130 88 99 88 121 87 103 81
Ersta Sköndal högskola 1 075 83 1 079 85 1 022 85 1 067 85
Gammelkroppa skogsskola 27 11 18 17 18 17 19 16
Göteborgs Psykoterapi Institut 74 80 55 85 37 89 21 86
Johannelunds teologiska högskola 152 42 175 35 164 37 168 40
Linnéstadens Psykoterapi Institut 25 72 25 72 6 67 6 67
Otterhällans institut 19 79 17 88 12 92 10 90
Psykoterapisällskapet i Stockholm AB 33 70 53 75 39 74 16 88
Röda korsets högskola 601 88 570 88 545 86 600 83
S:t Lukas 49 82 60 83 66 82 – –
Sophiahemmet Högskola 435 90 425 90 467 87 514 87
Stockholms akademi för psykoterapiutbildning
51 73 47 72 48 69 47 77
Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 116 86 85 89 85 81 89 81
Svenska psykoanalytiska institutet 9 67 19 68 10 80 18 72
Svenska psykoanalytiska sällskapet 9 56 9 56 11 45 11 45
Teologiska Högskolan, Stockholm 439 71 464 68 449 68 451 67
Örebro Teologiska Högskola 311 50 325 48 253 53 308 49
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
1) Of whom women.
2) Summan på hela riket är nettoräknad så att en student bara förekommer en gång.
3) Enskild utbildningsanordnare.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Statistiska centralbyrån 527

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.27
Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön
Number of university degrees, by field, vocational degree/educational
group and sex
Område,
Field
Yrkesexamen/Utbildningsgrupp
Vocational degree/Educational group
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Antal examina 2 Number of degrees 59 553 66 58 325 66 58 452 66 57 543 66
Därav antal examinerade personer 2
Of which number of graduates 53 311 66 52 102 66 52 112 66 50 157 65
Humaniora och teologi
Humanities, arts and religion and theology 3 567 70 3 575 69 3 504 68 3 574 66
Högskoleexamen – humaniora och teologi 201 73 234 67 212 61 159 54
Kandidatexamen – humaniora och teologi 1 781 72 1 822 71 1 869 70 2 082 66
Magisterexamen – humaniora och teologi 1 317 70 1 220 69 1 105 70 851 69
Magisterexamen (2007) – humaniora och teologi . . . . 20 50 189 61
Magisterexamen (bredd) – humaniora och teologi 126 66 131 66 117 62 74 55
Masterexamen – humaniora och teologi . . . . 29 69 69 83
Konstnärlig kandidatexamen – humaniora och
teologi . . . . 2 50 1 –
Teologie kandidatexamen 134 57 149 58 142 54 147 57
Yrkeshögskoleexamen – humaniora och teologi 8 63 18 22 7 57 2 –
Äldre examina – humaniora och teologi – – 1 – 1 100 – –
Juridik och samhällsvetenskap
Law, social and behavioural science 17 694 64 17 599 63 16 828 64 16 650 64
Högskoleexamen – juridik och samhällsvetenskap 652 61 652 61 571 58 595 64
Kandidatexamen – juridik och samhällsvetenskap 6 766 65 6 743 64 6 550 66 6 881 65
Magisterexamen – juridik och samhällsvetenskap 6 423 55 5 870 56 5 162 56 4 069 56
Magisterexamen (2007) – juridik och samhällsvetenskap
. . . . 101 59 1 120 53
Magisterexamen (bredd) – juridik och samhällsvetenskap
682 54 875 49 937 55 488 56
Masterexamen – juridik och samhällsvetenskap . . . . 36 44 228 46
Konstnärlig kandidatexamen – juridik och samhällsvetenskap
. . . . 9 33 – –
Konstnärlig masterexamen – juridik och samhällsvetenskap
. . . . 2 – – –
Juristexamen/Juris kandidatexamen 1 052 61 1 149 64 1 222 63 1 033 66
Psykologexamen 370 73 420 72 455 75 415 74
Socionomexamen 1 692 91 1 787 89 1 699 88 1 741 88
Yrkeshögskoleexamen – juridik och samhällsvetenskap
48 81 90 76 73 77 75 85
Äldre examina – juridik och samhällsvetenskap 9 78 13 69 11 27 5 80
Undervisning Teacher training 9 569 82 9 862 81 10 740 77 8 705 79
Folkhögskollärarexamen 53 62 76 64 39 67 74 68
Lärarexamen 8 682 81 8 945 80 10 020 76 8 061 78
Specialpedagogexamen 668 95 652 94 541 94 416 94
Studie- och yrkesvägledarexamen 166 89 189 89 140 91 154 87
Naturvetenskap Natural science 2 816 65 2 581 64 2 617 63 2 739 64
Högskoleexamen – naturvetenskap 35 34 47 49 42 57 46 74
Kandidatexamen – naturvetenskap 507 63 428 60 553 63 809 64
Magisterexamen – naturvetenskap 1 705 60 1 581 59 1 353 58 1 122 61
Magisterexamen (2007) – naturvetenskap . . . . 20 35 105 60
Magisterexamen (bredd) – naturvetenskap 87 62 53 58 146 62 36 61
Masterexamen – naturvetenskap . . . . 104 50 251 47
Apotekarexamen 207 78 182 80 182 80 185 77
Receptarieexamen 275 96 290 93 216 94 185 92
Äldre examina – naturvetenskap – – – – 1 100 – –
Teknik Technology 10 514 30 9 515 29 9 123 30 9 274 28
Högskoleexamen – teknik 211 29 219 35 192 37 266 32
Kandidatexamen – teknik 1 302 39 1 146 38 1 063 40 1 293 36
Magisterexamen – teknik 1 198 21 1 259 24 1 165 23 865 23
Magisterexamen (2007) – teknik . . . . 37 35 261 31
Magisterexamen (bredd) – teknik 276 30 232 34 269 37 187 33
Masterexamen – teknik . . . . 167 21 668 23
Arkitektexamen 141 57 177 59 207 62 177 60
Brandingenjörsexamen 45 22 25 32 45 13 61 33
Civilingenjörsexamen 4 686 32 4 146 28 3 972 30 3 413 28
Högskoleingenjörsexamen 2 354 30 2 060 27 1 748 27 1 810 25
528 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.27
Område
Yrkesexamen/Utbildningsgrupp
Utbildning och forskning
Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön
(forts.)
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Totalt
Maskinteknikerexamen 1 – – – – – 1 –
Sjöingenjörsexamen 72 4 56 4 51 – 84 –
Sjökaptensexamen 148 3 89 11 93 10 96 17
Styrmansexamen – – 1 – – – – –
Yrkeshögskoleexamen – teknik 22 27 64 20 101 21 68 12
Yrkesteknisk högskoleexamen 58 28 41 46 13 38 24 58
Lant- och skogsbruk Agriculture and forestry 390 65 346 68 404 69 393 62
Agronomexamen 95 79 70 77 80 79 76 72
Djursjukvårdarexamen 42 93 30 100 38 100 34 94
Hippologexamen 32 94 46 96 41 100 39 90
Hortonomexamen 9 67 8 88 16 69 17 88
Jägmästarexamen 40 23 19 21 51 31 51 31
Landskapsarkitektexamen 52 87 43 77 67 82 57 75
Landskapsingenjörsexamen 22 59 31 84 29 76 26 69
Lantmästarexamen 49 27 47 26 33 12 37 24
Skogsmästarexamen 26 19 19 11 22 5 31 16
Skogsteknikerexamen – – 10 30 – – 8 13
Trädgårdsingenjörsexamen 23 83 23 83 27 96 17 82
Medicin och odontologi
Medical science and odontology 2 032 69 2 080 69 2 156 69 2 093 69
Högskoleexamen – medicin och odontologi 12 83 26 69 49 92 40 95
Kandidatexamen – medicin och odontologi 158 82 155 83 163 83 169 79
Magisterexamen – medicin och odontologi 274 83 243 77 246 71 223 76
Magisterexamen (2007) – medicin och odontologi . . . . 2 100 48 81
Magisterexamen (bredd) – medicin och odontologi 143 59 202 68 175 75 75 80
Masterexamen – medicin och odontologi . . . . 2 50 20 90
Läkarexamen 848 58 919 60 955 60 983 60
Optikerexamen 74 88 78 74 88 83 67 78
Psykoterapeutexamen 244 80 224 75 232 82 203 78
Tandläkarexamen 212 70 173 67 176 62 199 60
Veterinärexamen 67 87 60 97 68 82 66 89
Vård och omsorg Health-related science 12 056 87 11 897 87 12 116 87 13 198 86
Högskoleexamen – vård och omsorg 62 87 57 84 57 88 36 92
Kandidatexamen – vård och omsorg 3 082 89 3 116 88 3 240 88 3 491 87
Magisterexamen – vård och omsorg 475 87 387 91 428 88 306 90
Magisterexamen (2007) – vård och omsorg . . . . 57 75 540 85
Magisterexamen (bredd) – vård och omsorg 6 100 22 77 35 91 9 100
Masterexamen – vård och omsorg . . . . – – 68 68
Arbetsterapeutexamen 443 93 399 93 408 92 360 91
Audionomexamen 53 92 52 88 51 86 58 76
Barnmorskeexamen 198 99 221 100 243 100 258 100
Biomedicinsk analytikerexamen 242 90 292 88 327 83 314 80
Dietistexamen 109 92 73 93 93 92 115 93
Logopedexamen 76 99 82 96 99 95 144 94
Ortopedingenjörsexamen 17 59 31 58 10 40 21 52
Röntgensjuksköterskeexamen 136 83 114 82 91 81 148 79
Sjukgymnastexamen 516 75 492 77 517 78 500 70
Sjukhusfysikerexamen 31 42 40 40 44 39 26 46
Sjuksköterskeexamen 4 570 87 4 202 86 3 883 86 4 234 86
Social omsorgsexamen 310 92 291 92 276 93 300 93
Specialistsjuksköterskeexamen 1 468 85 1 785 83 1 971 85 1 949 85
Tandhygienistexamen 184 92 160 93 215 92 228 94
Tandteknikerexamen 65 69 65 77 45 71 76 74
Yrkeshögskoleexamen – vård och omsorg 13 100 16 100 26 73 17 71
Konstnärligt område Fine and applied arts 858 59 786 57 879 59 783 57
Högskoleexamen – konstnärligt område 65 54 57 54 50 56 56 48
Kandidatexamen – konstnärligt område 246 65 275 56 272 56 230 60
Magisterexamen – konstnärligt område 179 53 187 61 99 60 56 66
Magisterexamen (2007) – konstnärligt område . . . . – – 2 100
Magisterexamen (bredd) – konstnärligt område 22 64 30 40 41 41 19 47
Masterexamen – konstnärligt område . . . . – – 5 –
Konstnärlig högskoleexamen . . . . – – 1 100
Konstnärlig kandidatexamen . . . . 82 49 147 60
Konstnärlig magisterexamen . . . . 60 65 58 50
Konstnärlig masterexamen . . . . 11 27 79 44
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Statistiska centralbyrån 529

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.27
Område
Yrkesexamen/Utbildningsgrupp
Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön
(forts.)
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09
Totalt
Konstnärlig högskoleexamen i dans 34 94 5 60 17 100 18 94
Konstnärlig högskoleexamen i konst och design 60 72 55 67 16 75 9 78
Konstnärlig högskoleexamen i musik 114 44 68 40 99 56 52 50
Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier 91 52 61 54 48 52 20 45
Organistexamen 20 65 13 46 18 61 14 43
Yrkeshögskoleexamen – konstnärligt område 27 81 35 83 66 91 17 76
Övrigt område Others 57 77 84 77 85 74 134 71
Högskoleexamen – övrigt 3 100 9 78 4 50 11 73
Kandidatexamen – övrigt 25 88 38 89 46 82 64 78
Magisterexamen – övrigt 29 66 37 65 34 65 24 75
Magisterexamen (2007) – övrigt . . . . 1 100 – –
Magisterexamen (bredd) – övrigt – – – – – – 4 25
Masterexamen – övrigt . . . . – – 31 58
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
1) Of whom women.
2) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).
Totalt
Därav
kvinnor
1
%
22.28
Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde
och kön
New doctoral students by national research subject area and sex
Nationellt forskningsämnesområde
National research subject area
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga 1 All students 3 201 2 931 2 999 2 994 3 371 3 353
Humaniora och religionsvetenskap 213 171 156 163 205 196
Rättsvetenskap/juridik 37 28 19 21 27 21
Samhällsvetenskap 458 377 390 376 493 447
Matematik 49 69 56 65 75 64
Naturvetenskap 510 462 508 419 490 473
Teknikvetenskap 727 684 766 812 922 917
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
55 40 45 38 74 57
Medicin 984 947 902 921 921 977
Odontologi 27 26 30 24 22 51
Farmaci 26 24 19 13 15 15
Veterinärmedicin 13 27 21 30 30 23
Övriga forskningsområden 102 77 88 112 98 115
Därav kvinnor 1 Of whom women 1 603 1 449 1 479 1 386 1 615 1 635
Humaniora och religionsvetenskap 104 98 94 81 126 101
Rättsvetenskap/juridik 26 14 13 9 15 11
Samhällsvetenskap 265 203 218 207 263 257
Matematik 8 26 11 17 19 20
Naturvetenskap 246 214 222 169 238 219
Teknikvetenskap 219 198 236 211 254 275
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
26 19 23 18 37 32
Medicin 589 566 538 544 539 575
Odontologi 15 17 20 16 12 31
Farmaci 15 14 8 6 9 9
Veterinärmedicin 8 15 18 22 23 13
Övriga forskningsområden 82 65 78 86 80 94
Andel kvinnor i procent Women, percent 50 49 49 46 48 49
1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man
det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
530 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.29
Utbildning och forskning
Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde
och kön
Doctoral students during the autumn by national research subject
area and sex
Nationellt forskningsämnesområde
National research subject area
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga 1 All students 19 953 19 247 18 581 17 856 17 460 17 176
Humaniora och religionsvetenskap 2 041 1 882 1 699 1 527 1 375 1 302
Rättsvetenskap/juridik 191 197 186 187 180 135
Samhällsvetenskap 3 248 3 116 2 941 2 793 2 740 2 629
Matematik 405 397 392 352 348 332
Naturvetenskap 2 878 2 788 2 757 2 564 2 490 2 461
Teknikvetenskap 4 774 4 494 4 333 4 202 4 205 4 266
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
360 303 288 258 280 281
Medicin 5 078 5 091 5 007 4 995 4 907 4 797
Odontologi 177 173 187 163 165 193
Farmaci 138 139 132 120 110 102
Veterinärmedicin 106 119 107 129 129 130
Övriga forskningsområden 573 568 570 582 548 557
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 468 9 292 9 140 8 744 8 569 8 424
Humaniora och religionsvetenskap 1 092 1 016 934 809 754 730
Rättsvetenskap/juridik 98 104 104 107 100 80
Samhällsvetenskap 1 732 1 672 1 617 1 560 1 515 1 466
Matematik 90 101 100 89 90 92
Naturvetenskap 1 275 1 278 1 267 1 163 1 144 1 143
Teknikvetenskap 1 306 1 264 1 255 1 208 1 192 1 223
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
178 150 156 136 146 141
Medicin 2 992 2 998 2 993 2 961 2 944 2 839
Odontologi 101 105 118 102 102 119
Farmaci 74 76 67 62 58 56
Veterinärmedicin 75 78 75 94 95 99
Övriga forskningsområden 461 455 461 460 439 442
Andel kvinnor i procent Women, percent 47 48 49 49 49 49
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är
aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet).
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
Statistiska centralbyrån 531

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.30
Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön
Doctoral students during the autumn by university/higher education
institution and sex
Universitet/högskola
University/higher education institution
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga 1 All students 19 953 19 247 18 581 17 856 17 460 17 176
Uppsala universitet 2 411 2 313 2 171 2 041 2 012 1 847
Lunds universitet 3 068 2 841 2 643 2 459 2 303 2 403
Göteborgs universitet 2 289 2 191 2 124 1 954 1 828 1 665
Stockholms universitet 1 866 1 866 1 805 1 648 1 559 1 546
Umeå universitet 1 254 1 165 1 139 1 119 1 085 1 046
Linköpings universitet 1 332 1 297 1 211 1 214 1 115 1 097
Karolinska institutet 2 185 2 246 2 182 2 193 2 182 2 087
Kungl. Tekniska högskolan 1 715 1 593 1 516 1 520 1 605 1 635
Chalmers tekniska högskola 1 077 1 031 1 029 993 977 1 015
Luleå tekniska universitet 521 504 520 485 478 486
Handelshögskolan i Stockholm 208 200 188 178 158 126
Sveriges lantbruksuniversitet 744 682 642 625 639 644
Karlstads universitet 232 224 233 209 209 227
Mittuniversitetet 69 115 130 136 141 176
Växjö universitet 215 228 211 203 223 198
Örebro universitet 353 342 388 435 467 463
Blekinge tekniska högskola 90 87 93 87 95 102
Högskolan i Jönköping 66 64 87 99 134 145
Högskolan i Kalmar 82 85 79 85 83 83
Malmö högskola 64 59 69 72 70 81
Mälardalens högskola 140 138 137 131 125 120
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 468 9 292 9 140 8 744 8 569 8 424
Uppsala universitet 1 133 1 110 1 051 975 987 887
Lunds universitet 1 415 1 322 1 256 1 150 1 086 1 158
Göteborgs universitet 1 304 1 263 1 256 1 158 1 092 988
Stockholms universitet 1 011 1 020 998 916 850 847
Umeå universitet 661 608 608 587 567 541
Linköpings universitet 561 570 541 564 527 508
Karolinska institutet 1 338 1 362 1 329 1 326 1 316 1 279
Kungl. Tekniska högskolan 471 457 434 436 444 465
Chalmers tekniska högskola 303 295 308 290 289 307
Luleå tekniska universitet 179 195 193 181 163 159
Handelshögskolan i Stockholm 79 82 76 62 55 44
Sveriges lantbruksuniversitet 394 359 359 347 357 363
Karlstads universitet 121 116 123 120 124 137
Mittuniversitetet 26 45 59 69 80 94
Växjö universitet 120 129 125 112 123 111
Örebro universitet 183 181 208 222 258 255
Blekinge tekniska högskola 22 23 33 28 31 38
Högskolan i Jönköping 36 37 57 72 94 106
Högskolan i Kalmar 45 48 41 55 50 49
Malmö högskola 39 39 53 56 55 59
Mälardalens högskola 39 39 36 33 34 37
Andel kvinnor i procent Women, percent 47 48 49 49 49 49
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är
aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet).
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
532 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.31
Utbildning och forskning
Licentiatexamina efter nationellt forskningsämnesområde och
kön
Licentiate degrees by national research subject area and sex
Nationellt forskningsämnesområde
National research subject area
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga All students 1 105 1 142 1 061 921 768 748
Humaniora och religionsvetenskap 39 41 36 35 28 20
Rättsvetenskap/juridik 2 4 1 3 3 4
Samhällsvetenskap 110 121 119 89 78 76
Matematik 69 48 48 34 33 39
Naturvetenskap 151 172 169 174 158 150
Teknikvetenskap 585 591 546 471 397 370
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
11 5 11 8 5 7
Medicin 123 127 106 88 50 58
Odontologi 5 7 5 1 3 1
Farmaci 2 2 1 1 2 2
Veterinärmedicin 1 5 2 – 1 1
Övriga forskningsområden 7 19 17 17 10 20
Därav kvinnor Of whom women 397 435 434 370 310 312
Humaniora och religionsvetenskap 17 22 24 21 16 14
Rättsvetenskap/juridik 1 – 1 1 3 1
Samhällsvetenskap 40 58 61 46 42 39
Matematik 24 8 11 8 9 17
Naturvetenskap 68 71 79 79 67 65
Teknikvetenskap 150 153 162 126 123 115
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
7 2 8 6 2 3
Medicin 79 94 68 67 36 38
Odontologi 3 5 3 – 3 1
Farmaci 1 1 1 – – 1
Veterinärmedicin – 4 1 – 1 –
Övriga forskningsområden 7 17 15 16 8 18
Andel kvinnor i procent Women, percent 36 38 41 40 40 42
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
Statistiska centralbyrån 533

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.32
Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och
kön
Doctoral degrees by national research subject area and sex
Nationellt forskningsämnesområde
National research subject area
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samtliga All students 2 763 2 757 2 768 2 853 2 914 2 694
Humaniora och religionsvetenskap 258 239 221 244 224 212
Rättsvetenskap/juridik 28 23 17 20 21 14
Samhällsvetenskap 367 327 374 391 436 382
Matematik 45 58 64 68 56 63
Naturvetenskap 513 468 421 485 464 412
Teknikvetenskap 626 640 640 632 686 538
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
60 65 48 51 47 45
Medicin 764 824 846 792 819 864
Odontologi 18 25 15 29 23 16
Farmaci 18 22 19 26 17 27
Veterinärmedicin 15 17 24 27 16 20
Övriga forskningsområden 51 49 79 88 105 101
Därav kvinnor Of whom women 1 232 1 247 1 269 1 352 1 375 1 367
Humaniora och religionsvetenskap 150 136 116 142 118 108
Rättsvetenskap/juridik 12 7 8 7 13 7
Samhällsvetenskap 181 167 170 199 234 217
Matematik 10 10 12 16 13 13
Naturvetenskap 201 188 181 207 213 186
Teknikvetenskap 147 161 162 170 176 156
Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
22 29 18 23 31 25
Medicin 440 468 510 467 464 537
Odontologi 8 11 8 19 13 9
Farmaci 8 15 14 11 9 16
Veterinärmedicin 13 15 13 17 9 12
Övriga forskningsområden 40 40 57 74 82 81
Andel kvinnor i procent Women, percent 45 45 46 47 47 51
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
534 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.33
Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt
Teachers on duty and on leave, overview
Utbildning och forskning
Lärarkategori 1
Position
2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 Därav
kvinnor
Of whom
women
Rektor Head teacher 5 799 5 947 6 025 6 208 6 404 6 405 3 751
Biträdande skolledare Deputy head 2 728 2 601 2 509 2 440 2 271 2 108 1 355
Studie- och yrkesvägledare Study and
vocational counsellor 2 183 2 256 2 310 2 170 2 277 2 227 1 747
Lektor Senior subject teacher 235 221 219 207 188 160 48
Ämneslärare Subject teacher 64 498 65 928 66 073 65 296 65 537 63 710 44 168
Lågstadielärare Junior level teacher 16 103 15 163 14 309 13 668 12 998 12 265 11 796
Mellanstadielärare Intermediate level teacher 14 257 13 548 12 984 12 151 11 268 10 563 8 224
Speciallärare/specialpedagog Remedial
teacher 11 537 11 491 11 513 11 146 11 263 10 790 9 184
Lärare praktiska/estetiska ämnen Teacher,
practical subjects 22 866 23 158 23 031 22 851 22 607 21 745 12 096
Lärare yrkesämnen Teacher, vocational
subjects 11 172 11 288 11 443 11 684 11 856 11 715 5 040
Lärare modersmål Mother tongue teacher 2 409 2 544 2 293 2 242 2 734 2 919 2 014
Övriga lärare Other teachers 6 284 6 295 6 585 6 672 7 353 7 373 5 649
Samtliga Total 160 071 160 440 159 294 156 735 156 756 151 980 105 072
1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, Nationellt centrum för
flexibelt lärande (tidigare Statens skolor för vuxna), särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka
statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
22.34
Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2009/2010
Teachers on duty and on leave
Lärarkategori 1
Position
Grundskola
Compulsory
school
Gymnasium
2
Upper
secondary
school 2
Skolform
Type of school
Kommunal
utbildning
för
vuxna
Municipal
adult education
3
Särskola,
särvux
School
for the
intellectually
disabled
Svenska
för invandrare
Swedish
for immigrants
Specialskola
Special
school for
pupils with
impaired
vision or
hearing or
speech
defects
Samtliga
Total
Därav
kvinnor
Of whom
women
Rektor Head teacher 4 483 1 574 254 40 47 7 6 405 3 751
Biträdande skolledare Deputy head 1 322 603 98 20 51 14 2 108 1 355
Studie- och yrkesvägledare
Study and vocational counsellor 817 970 384 17 35 4 2 227 1 747
Lektor Senior subject teacher 10 144 6 . . . 160 48
Ämneslärare Subject teacher 40 935 20 205 2 134 235 1 200 63 710 44 168
Lågstadielärare Junior level teacher 11 168 5 16 1 076 . . 12 265 11 796
Mellanstadielärare
Intermediate level teacher 9 556 9 48 950 . . 10 563 8 224
Speciallärare/specialpedagog
Remedial teacher 8 356 1 159 82 1 162 2 29 10 790 9 184
Lärare praktiska/estetiska ämnen
Teacher, practical subjects 15 392 5 603 34 671 . 45 21 745 12 096
Lärare yrkesämnen
Teacher, vocational subjects 19 9 598 1 226 872 . . 11 715 5 040
Lärare modersmål
Mother tongue teacher 2 817 77 6 15 4 . 2 919 2 014
Övriga lärare Other teachers 2 243 1 552 328 810 2 440 . 7 373 5 649
Samtliga Total 97 118 41 499 4 616 5 868 2 580 299 151 980 105 072
1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, särvux,
svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår
uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar.
2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende
år 2009. (www.skolverket.se). Del 2.
Statistiska centralbyrån 535

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.35
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, löpande priser
Expenditure on research and development (R&D) by sector, current
prices, SEK m
År
Year
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn 2
Private nonprofit
sector 2
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher
education
sector
Samtliga
sektorer
All sectors
Totala FoUutgifter
i relation
till bruttonationalprodukten
(BNP) i procent
Total R&D
expenditure as
percent of gross
domestic product
(GDP)
1997 50 151 2 372 50 14 452 66 919 3,51
1999 56 954 2 547 86 16 983 75 813 3,62
2001 3 75 135 2 751 89 19 013 97 276 4,25
2003 71 953 3 382 377 21 062 97 101 3,95
2005 4 71 702 4 899 306 21 660 98 567 3,60
2007 81 449 5 305 179 23 520 110 453 3,60
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are
not included in the result for the years prior to 2005.
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit
sector has varied over the years.
3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises (NACE
Rev.1 65-67).
4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–) (www.scb.se/UF0304,
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF15 (1990–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
22.36
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, 2007 års priser
Expenditure on research and development (R&D) by sector,
2007 prices, SEK m
År
Year
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn 2
Private nonprofit
sector 2
Universitetsoch
högskolesektorn
3
Higher
education
sector 3
Samtliga
sektorer 3
All sectors 3
Totala FoUutgifter
i relation
till bruttonationalprodukten
(BNP) i procent 4
Total R&D
expenditure as
percent of gross
domestic product
(GDP) 4
1997 58 113 2 749 58 16 747 77 666 3,47
1999 65 017 2 908 98 19 387 87 411 3,57
2001 4 82 624 3 025 98 20 908 106 655 4,18
2003 76 376 3 590 400 22 357 102 723 3,86
2005 5, 6 75 277 5 046 321 22 740 103 383 3,60
2007 5 81 449 5 305 179 23 520 110 454 3,60
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are
not included in the result prior to the year 2005.
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit
sector has varied over the years.
3) Reviderade uppgifter. Revised figures.
4) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises (NACE
Rev.1 65-67).
5) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.
6) Offentliga sektorn: reviderad uppgift. Public sector: revised figure.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–) (www.scb.se/UF0304,
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0303); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
536 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.37
Utbildning och forskning
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor
och finansieringskällor 2007, miljoner kronor
Expenditure on research and development (R&D), by sector and
sources of finance, SEK m
Finansieringskällor
Sources of finance
FoU-utförande sektor
Sector performing R&D
Summa
Total
Procent
Percent
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn
Private nonprofit
sector
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher education
sector
Svenska finansieringskällor
Swedish sources of finance 72 897 5 192 172 21 895 100 156 91
Medel från näringslivet
Financing from trade and industry 69 304 291 74 3 497 73 166 66
Offentliga medel 1 Public financing 1 3 593 4 901 98 18 398 26 990 24
Medel från privata icke-vinstdrivande
sektor m.m.
Financing from private non-profit
funds, etc. 46 52 68 1 906 2 072 2
Medel från utlandet
Financing from abroad 8 552 110 6 1 623 10 291 9
Summa 2 Total 2 81 449 5 305 179 23 520 110 453 100
1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala
FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from
2005.
2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of
2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees).
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och
www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
22.38
Antal årsverken för forskning och utveckling (FoU) på
utförande sektor
Number of person-years in research and development (R&D) by
sector
År
Year
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn
Private nonprofit
sector
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher
education
sector
Samtliga
sektorer
All sectors
Antal årsverken
för FoU i relation
till total arbetskraft,
promille
Number of
person-years in
R & D in relation
to total labour
force, per
thousand
1997 43 881 3 334 83 . . 65 495 15,4
1999 44 171 3 195 133 . . 66 674 15,2
2001 2 49 433 2 817 103 . . 72 190 16,4
2003 48 113 3 000 369 . . 72 608 16,3
2005 3, 4 56 106 3 592 4 405 15 686 77 705 16,9
2007 3, 4 55 948 3 255 101 15 525 74 829 16,5
1) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private nonprofit
sector has varied over the years.
2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises
(NACE Rev.1 65-67)
3) Fr.o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen av FoU inom företagssektorn. As of 2005, small enterprises
(10-49 employees) are included in the Business Enterprise Sector.
4) Fr.o.m. år 2005 ingår antal utförda FoU-årsverken inom kommuner samt i lokala och regionala FoU-enheter. As of 2005, the number
of person-years in R&D performed in the municipalities are included.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 16 (1997) samt UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304,
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 537

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.39
Företagssektorns forskning och utveckling (FoU)
Research and development (R&D) in business sector
År
Year
Gruv- och industriföretag
Mining and manufacturing
enterprises.
FoU-företag 1
R&D firms 1 FoU-institut 2
R & D institutes 2
Affärsdrivande
verk
Government
enterprises
Finansiella
företag
Financial
enterprises
Summa 3
Total 3
FoUutgifter,
mnkr
R & D
expenditure,
SEK m
Antal
årsverken
R & D
personyears
FoUutgifter,
mnkr
Antal
årsverken
FoUutgifter,
mnkr
Antal
årsverken
FoUutgifter,
mnkr
Antal
årsverken
FoUutgifter,
mnkr
Antal
årsverken
FoUutgifter,
mnkr
Antal
årsverken
1981 7 087 23 059 704 2 146 418 1 580 270 563 . . . . 8 479 27 348
1983 9 812 25 359 987 2 436 561 1 575 373 668 . . . . 11 733 30 038
1985 14 789 28 043 949 1 976 711 1 754 321 721 . . . . 17 001 33 055
1987 17 793 30 442 937 1 547 872 1 823 541 943 . . . . 20 401 35 255
1989 20 424 30 156 1 003 1 456 1 160 1 943 745 905 . . . . 23 731 35 106
1991 4, 5 24 797 29 108 1 466 1 646 946 1 326 994 1 128 . . . . 28 598 33 757
1993 6, 7 28 824 29 924 2 036 1 487 859 1 207 48 61 . . . . 34 089 35 330
1995 6, 7 37 082 34 288 2 269 1 863 1 052 1 422 55 65 . . . . 44 029 41 636
1997 6, 7 40 684 35 334 3 836 3 046 1 034 1 290 79 42 . . . . 50 151 43 881
1999 6, 7 46 442 35 380 3 615 2 740 1 246 1 389 32 21 . . . . 56 954 44 171
2001 6,7,8 58 451 38 584 7 143 2 996 1 727 1 628 – – 828 642 75 135 49 433
2003 6,7,8 57 868 38 797 4 680 2 311 1 507 1 416 – – 753 632 71 953 48 113
2005 6,7,8, 9 51 904 40 010 7 526 4 650 1 443 1 277 – – 991 690 71 702 56 106
2007 6,7,8, 9 59 115 39 535 9 176 5 865 1 374 1 186 – – 763 394 81 449 55 948
1) Forskningsbolag, utvecklingsbolag etc. med FoU (ej varuproduktion) som huvudsaklig verksamhet (ingick delvis i FoU-institut före
1981). Firms, enterprises, etc. whose main activity is R & D (partly included in R & D institutes before 1981).
2) FoU-institut som betjänar främst gruv- och industriföretag. R & D institutes serving mainly mining and manufacturing enterprises.
3) Fr.o.m. 1985 inkl. uppdragsverksamhet och övrig företagssektor. From 1985 incl. commissioned work and other Business sector.
4) 1979–1991 endast FoU inom naturvetenskap och teknik. 1979–1991: R&D in natural sciences and engineering only.
5) FoU avseende FoU-företag, FoU-institut och uppdragsverksamhet är inte helt jämförbara med tidigare år p.g.a. ny klassificering. R&D in
R&D institutes, R&D enterprises and commissioned work is not exactly comparable to earlier years due to new classification.
6) Enligt SNI 92. According to SE-SIC 92.
7) Uppgifterna åren 1993–2003 för Affärsdrivande verk och Summa är inte jämförbara med tidigare år. 1993–2003: Figures for
Government enterprises and Total are not comparable to earlier years.
8) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises (NACE
Rev.1 65-67).
9) Fr.o.m år 2005 ingår även företag med 10-49 anställda. As of 2005 enterprises with 10-49 employees are also included.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (–1997) och UF 14 (1999–, www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen:
Utbildning och forskning.
538 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.40
Utbildning och forskning
Gruv- och industriföretagens utgifter för forskning och
utveckling (FoU), miljoner kronor
Research and development (R&D) expenditure in mining and
manufacturing enterprises, SEK m
År
Year
Driftutgifter
Current expenditure
Investeringsutgifter
Capital expenditure
Summa
Personal
Wages
Övriga
Other
Summa
Total
Byggnader
Buildings
Övriga
Summa
1981 3 955 2 474 6 429 204 454 658 7 087
1983 4 938 3 843 8 781 361 670 1 031 9 812
1985 6 803 6 108 12 911 587 1 291 1 878 14 789
1987 8 642 7 386 16 028 379 1 386 1 765 17 793
1989 9 858 8 553 18 411 497 1 516 2 013 20 424
1991 1 11 931 10 944 22 875 281 1 640 1 922 24 797
1993 2 12 363 14 081 26 444 627 1 753 2 380 28 824
1995 2 14 955 18 620 33 575 651 2 856 3 507 37 082
1997 2 16 926 20 336 37 262 607 2 815 3 422 40 684
1999 2 18 666 24 380 43 046 770 2 626 3 396 46 442
2001 2 23 415 31 507 54 923 152 3 377 3 529 58 452
2003 3 25 266 29 427 54 692 694 2 482 3 176 57 868
2005 3, 4 27 996 25 570 53 566 548 2 803 3 351 56 918
2007 3,4 29 745 26 289 56 034 526 2 555 3 082 59 115
1) 1981–1991 endast FoU inom naturvetenskap och teknik. 1981–1991: R&D in natural sciences and engineering only.
2) Enligt SNI 92. According to SE-SIC 92.
3) Enligt SNI 02. According to SE-SIC 02.
4) Fr.o.m år 2005 ingår även företag med 10-49 anställda. As of 2005 enterprises with 10-49 employees are also included.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (–1997) och UF 14 (1999–, www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen:
Utbildning och forskning.
22.41
Gruv- och industriföretagens forskning och utveckling (FoU)
i relation till vissa totaldata för företagen 2007
Research and development (R&D) in mining and manufacturing
enterprises in relation to certain total data, by industry
SNI 02 1
Näringsgren
Industry
FoU-årsverken
R&D person-years
FoU-utgifter, mnkr
R&D expenditure, SEK m
Antal
Number
I procent
av totala
årsverken
In percent of
total number of
person-years
Totalt
Total
I procent av
In percent of
Omsättning
Turnover
Förädlingsvärde
2
Value added 2
10–14 Gruvor o. mineralutvinning 119 1,7 186 0,7 1,1
15–16 Livsmedelsindustri 374 0,8 525 0,3 1,5
17–19 Textilvarutillverkning 65 1,0 235 0,7 5,2
20 Trävarutillverkning, ej möbler 44 0,1 110 0,1 0,4
21 Massa-, och pappersvaruindustri 818 2,5 1 208 0,7 3,6
23–24 Petroleumprodukter o. övrig kemisk
exkl. 24.42 industri 1 649 8,0 1 378 2,1 5,1
24.42 Tillverkning av läkemedel 4 914 32,1 10 196 13,9 27,1
25 Gummi- och plastvaruindustri 195 1,0 534 0,5 3,6
26 Icke metalliska mineraliska prod. 99 0,6 275 0,4 2,3
27 Stål- och metallframställning 1 075 3,1 1 454 0,9 4,4
28-33 Metallvaruindustri, Maskinindustri samt
Industri för el- och optikprodukter 17 699 8,2 32 767 4,6 16,8
34–35 Tillverkning av transportmedel 12 195 12,6 17 985 5,8 25,8
22, 36–37 Övrig tillverkningsindustri 290 0,4 956 0,3 2,5
10–37 Totalt industri Total 39 536 6,5 67 809 3,4 12,5
1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 02) som grundas på EG:s näringsgrensindelning
NACE. Classification by economic activity according to SE-SIC 02, the Swedish version of NACE.
2) Fördelning efter produkt.SPIN 2002. By product group SPIN 2002.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 539

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.42
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling
(FoU) 2007, personaldata, FoU-årsverken
Research and development (R&D) in the higher education sector,
personnel data (full-time equivalent in R&D)
Universitet/högskola
University/college
Totalt
Total
Kvinnor
Women
Män
Men
Universitet och högskolor med forskarutbildning
Universities and university colleges with postgraduate education
Uppsala universitet 1 658 739 920
Lunds universitet 1 888 811 1 078
Göteborgs universitet 1 558 857 702
Stockholms universitet 1 272 632 641
Umeå universitet 1 008 492 515
Linköpings universitet 853 413 440
Karolinska institutet 1 693 1 046 648
Kungl. Tekniska högskolan 987 247 740
Chalmers tekniska högskola 705 156 549
Luleå tekniska universitet 433 148 285
Handelshögskolan i Stockholm 58 24 34
Sveriges lantbruksuniversitet 932 406 526
Karlstads universitet 236 124 112
Mittuniversitetet 134 58 76
Växjö universitet 149 68 81
Örebro universitet 211 121 90
Blekinge tekniska högskola 86 27 59
Högskolan i Jönköping 153 64 89
Högskolan i Kalmar 115 49 65
Malmö högskola 184 103 81
Mälardalens högskola 192 73 119
Övriga högskolor Other university colleges 924 452 473
Forskningsinstitut Research institutes 49 9 41
Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor
Higher education institutions of Art, Health etc. 45 26 20
Summa universitets- och högskolesektorn
Total higher education sector 15 525 7 144 8 381
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
540 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
22.43
Utbildning och forskning
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling
(FoU) 2007, intäkter, miljoner kronor
Research and development (R&D) in the higher education sector,
current costs, SEK m
Universitet/högskola
University/college
Finansieringskällor
Sources of financing
Direkta
statsanslag
Government
appropriations
Forskningsråd
Public
research
councils
Övriga
offentliga
medel
Other
Government
funds
Företag
Business
Privata
icke-vinstdrivande
organisationer
Private nonprofit
organisations
Utlandet
Foreign
Övrigt
Other
Summa
Total
Universitet och högskolor
med forskarutbildning
Universities and university
colleges with postgraduate
education
Uppsala universitet 1 278 350 380 106 252 159 43 2 568
Lunds universitet 1 368 444 495 99 314 245 34 2 998
Göteborgs universitet 1 241 291 426 95 195 112 -91 2 269
Stockholms universitet 894 296 201 22 104 66 41 1 624
Umeå universitet 844 162 255 32 119 50 23 1 484
Linköpings universitet 526 126 289 35 69 42 9 1 097
Karolinska institutet 1 123 315 478 180 453 359 83 2 990
Kungliga tekniska högskolan 598 192 359 129 97 167 7 1 549
Chalmers tekniska högskola 380 157 348 96 127 117 10 1 236
Luleå tekniska universitet 235 22 102 95 46 62 3 566
Handelshögskolan i Stockholm 15 7 7 31 19 11 20 110
Sveriges lantbruksuniversitet 773 167 306 97 128 78 28 1 577
Karlstads universitet 149 12 63 9 9 6 1 247
Mittuniversitetet 154 4 46 8 4 21 -2 235
Växjö universitet 136 10 26 7 6 4 3 192
Örebro universitet 145 20 55 3 8 2 2 236
Blekinge tekniska högskola 62 0 28 1 2 5 0 98
Högskolan i Jönköping 46 5 55 8 17 3 4 139
Högskolan i Kalmar 65 8 19 7 14 2 1 116
Malmö högskola 79 12 37 3 2 9 5 146
Mälardalens högskola 47 4 75 12 5 4 1 148
Övriga högskolor
Other university colleges 351 41 327 34 33 31 14 830
Forskningsinstitut
Research institutes 44 4 23 0 4 0 6 81
Konstnärliga högskolor
University colleges of Art 25 3 3 0 1 0 1 32
Summa universitets- och
högskolesektorn
Total higher education sector 10 577 2 651 4 402 1 108 2 028 1 555 247 22 568
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 541

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011
22.44
Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på
ändamål, miljoner kronor i löpande priser
Government grants for research and development (R&D), by
objectives, SEK m, current prices
Ändamål Objectives 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Agriculture, forestry, hunting, fishing 521 550 366 414 430 451
Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 293 1 416 1 246 1 458 1 218 996
Energi- och vattenförsörjning
Energy and water supply 552 882 837 906 1 201 1 404
Transport och telekommunikationer
Transport and telecommunications 719 782 802 899 1 445 1 477
Boende och samhällsplanering
Housing and social planning 186 208 189 214 200 212
Fysisk miljö, naturvård
Environment, nature conservation 525 434 344 375 522 519
Hälso- och sjukvård Health and medical care 226 286 157 161 268 536
Socialvård, social miljö, trygghet Social services 105 123 52 52 306 361
Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 212 170 36 29 45 64
Undervisning Education 162 211 81 66 144 189
Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 224 243 126 27 143 126
Offentlig förvaltning, samhällsservice
Public administration 480 394 274 293 153 188
Utforskning av jorden och atmosfären
Earth and atmospheric research 169 162 220 229 161 199
Allmän vetenskaplig utveckling
General advancement of knowledge 13 964 14 454 15 726 17 099 19 126 19 849
Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 310 3 402 3 322 3 441 3 728 4 197
Teknisk vetenskap Technology 2 262 2 303 2 594 2 966 3 008 3 250
Medicinsk vetenskap Medicine 4 204 4 398 4 721 5 254 5 377 6 091
Lantbruks- och veterinärvetenskap
Agriculture and veterinary science 683 672 591 669 666 717
Samhällsvetenskap Social sciences 1 838 1 960 2 034 1 803 1 890 2 325
Humanistisk vetenskap Humanities 1 037 1 052 1 094 1 238 1 445 1 569
Tvärvetenskap Interdisciplinary research 234 229 1 370 1 728 1 488 1 365
FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D 395 437 - - 1 525 335
Rymdverksamhet Space 293 224 191 192 205 233
Försvar Defence 4 143 4 171 4 057 3 180 2 368 2 223
Ej fördelat Not distributed .. .. .. .. 336 443
Summa Total 23 775 24 709 24 704 25 594 28 270 29 470
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling;
Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
542 Statistiska centralbyrån