Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UNDERSAGORNAS KRONOLOGI 127<br />
Bland dessa germanernas sagor erinrar jag sarskilt om den, på vilka<br />
Grottesånge.n framst bygger, namligen den bekanta sagan om „De<br />
båda krukorna", av vilka den ena frambringar overflod, den andra<br />
bevapnade man, egenskaper som kvarnen i Grottesången forenat,<br />
samt vidare om forebilderna till Sigurdssagan. Dessa Sigurdssagans<br />
forebilder ha från Persien nått dels Rhen och Norden, dels — om ock<br />
endast delvis—Ryssland och då under form av sagan om „Den starka<br />
kvinnan", d. v. s. om amazonen som inte kan besegras utan hjalp av<br />
en sårskild hjaipare, liksom Gunther (-Gunnar) erholl hjalp av Siegfried<br />
(-Sigurd).<br />
Antalet svenska sagor, som vid inventeringen hanforts till det<br />
aldre skedet av denna period, således fore år 1000, ar 58, varav 16<br />
undersagor. Innehållet i dessa sagor år liksom hela litteraturen från<br />
detta skede mer skiftande Sn forut, och vi mota gang på gang rent<br />
europeiska sagor. Bland dem mårka vi den egentliga „Askungesagan",<br />
som dock beråttades i Kina redan på 700-talet. Undersagorna från<br />
denna tid stå ofta på grånsen till novellsagan. Detta blir an mer forhållandet<br />
under periodens senare skede d. v. s. medeltiden. Jag riktar<br />
då sårskilt uppmarksamheten på Askungesagans systersaga, novellsagan<br />
„Froken Skinnpåls", vari hjaltinnan i forklådnad tjanar i hjåltens<br />
slott. Den tillhor just detta senare skede, och i det finna vi icke mindre<br />
ån 77 sagor, varav 30 undersagor. Stoffet till periodens sagor hamtas<br />
emellertid alltjamt ofta från Orienten, men efter år 1000 bli Frankrike<br />
och vastra Europa så småningom ledande på folkdiktens område.<br />
Man nojer sig då mangen gang med att låta de orientaliska sagorna<br />
tjåna endast som en sorts inspirationskallor såsom bl. a. i sagan om<br />
„Flickan utan hånder". Dess åldsta belagg ha vi i Vitae duorum Offarum<br />
från slutet av 1100-talet, men dess åldsta forebild finna vi i en i detta<br />
sammanhang ofta forbisedd liten legend i 1001 natt. Sådana från<br />
Orienten inspirerade sagor åro bland många andra åven „De tolv<br />
svanarna" i Dolopathos från 1185, vidare „Prinsessan Tornrosa" och<br />
„De sonderdansade skorna" eller prinsessan, som dansade med trollet.<br />
I många av detta skedes sagor återfinna vi aven drag ur den grekiska<br />
romanen.<br />
V.<br />
Den sista perioden sammanfaller med Nya tiden. Vi behova hår<br />
icke uppehålla låsaren lange, då perioden ar av mindre intresse. Vi
Change language