Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UNDERSAGORNAS KRONOLOGI 123<br />
av Gilgamesch-eposet. Har kan också namnas att vi hos hittiterna<br />
från 2: a årtusendet finna vart andra belågg på den s. k. tretalslagen,<br />
namligen i myten om Telepinu, hittiternas Tammuz, må vara att den<br />
s. k. lagen annu icke synes fullt utbildad.<br />
Vad vi emellertid sakna i dessa sagor och i periodens hela litteratur<br />
ar erotiken, och då i mening av den 6mma låga, som helt leder tvenne<br />
aiskande i deras gorande och låtande. I Gilgamesch-eposet finna vi<br />
endast djurisk lusta, och det ar icke heller karlek som år drivfjådern<br />
till vare sig Etanas, Odyssevs eller Jasons aventyr. Etana ville endast<br />
genom sin bedrift forsåkra sig om — icke en avkomma, for det våntade<br />
han — utan en manlig avkomma, en son av sin redan i barnsång liggande<br />
hustru. Åven Odyssevs var gift och låmnade sin maka hemma,<br />
och hjålten i den egyptiska varianten av sagan om Bata och Anubis<br />
framstålles t. o. m. som kastrat. Dåremot åro de kårleksåventyr som<br />
det i denna period kan vara fråga om, ofta forbundna med de till<br />
perioden som vi sago också horande forvandlingsmotiven. Man behover<br />
i detta sammanhang endast nåmna Ischtars dialog med Gilgamesch,<br />
och Kirkes med Odyssevs.<br />
II.<br />
Vigå nu over till nåsta period eller, som jag kallat den, denarkaiskklassisk-grekiska<br />
från omkr. 700 till omkr. 300 f. Kr. Det<br />
var Greklands storhetstid. Under denna period borjade i det Persiska<br />
riket och i Mindre Asien de stora forbindelsevågarna i ost- och våstlig<br />
riktning att anlåggas. De moj liggjorde vid periodens slut Alexander<br />
den stores hartåg till Indien, varigenom detta land delvis indrogs i<br />
den grekiska kulturkretsen. Perioden år icke rik på sagor, och grekerna<br />
ha icke heller varit våra framsta sagbårare. Vi ha från denna tid i vart<br />
material endast 6 sagor, varav 2 undersagor. Av dessa synes „Spådd att<br />
bli rike mans måg" eller „Rike Per kråmare", som den populårt kallas,<br />
att åtminstone till sina aldre delar hora till periodens forstå århundraden<br />
t. o. m. med rotter in i den homerisk-mykenska perioden. Sagans<br />
ursprungsområde synes ha varit Mindre Asien, och den synes utbildad<br />
i etapper. Sedan ha vi sagan om „Den guldhårige", en sorts manlig<br />
Askungesaga, dår prinsen i forklådnad tjånar i den tillbeddas slott.<br />
Den kånna vi — dock endast genom ett motiv, guldåpplemotivet —<br />
forst från periodens senare del, från Aristoteles (d. 322), således åter en<br />
kalla vid viss periods slut. Det år under denna period erotiken vinner
Change language