Thomas Lundqvist

Tidiga tecken, tidig upptäckt och åtgärd.
Symtom på begynnande missbruk
Cannabis
www.droginfo.com
Västerås 20 mars 2012
Thomas Lundqvist
Leg psykolog & docent i psykologi
Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund
Psykiatri Skåne
Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

Dagens meny belyser
Vilka testar och vilka blir beroende, riskzon,
samsjuklighet?
Hur kan vi som kommer i kontakt med ungdomar,
möta argument?
Hur kan vi upptäcka och agera?
Cannabisbruk i 4 olika stadier
Hjärnan- ett nätverk
Tonårshjärnans känslighet för cannabis
Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i
vardagen.
Övergripande diskussion

Omfattning
• Cannabis är till 96 % debutdrogen
• Debuten har i 80 % av fallen skett innan 18-års ålder.
• Den genomsnittliga debuten bland de som uppnår
cannabisberoende är 14,5 år
• De flesta cannabismissbrukarna har uppnått
beroendetillståndet senast i 18 årsåldern.
• Enligt en CAN kulminerar den regelbundna
användningen runt 21-årsåldern
• Ca 60 % av dem som har prövat narkotika har enbart
använt cannabis
medan 5–10 % enbart använt annan narkotika än cannabis.

Ungdomar i riskzonen
De som bär på en psykologisk eller social brist.
De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som
ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö
De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt
psykosomatisk symptomatologi,
eller i tonåren varit deprimerad och där
uppväxtmiljön ej har varit stödjande.
Janols 1984

Tillgänglig forskning ger vid handen att missbruk hos
ungdomar är förenat med en hög psykiatrisk
samsjuklighet liksom med normbrytande beteende.
Missbruk hos ungdomar har sällan hunnit leda till så
allvarliga medicinska problem att individen söker vård
av den anledningen.
Missbruk hos ungdomar måste därför hanteras på ett
annat sätt än för vuxna.

I Europa har 20 procent av skoleleverna 15-16 år använt
narkotika någon gång i livet,
19 procent utgörs av cannabis (ESPAD 2007).
Av de pojkar som vid mättillfället hade använt
cannabis under det senaste året hade 20 procent en
riskkonsumtion mätt med Cannabis Abuse Screening
Test (CAST), motsvarande siffra för flickor var 13
procent.

I Sverige är prevalensen för substansbruk hos
ungdomar lägre än i de flesta andra europeiska länder
(ESPAD 2007).
1989 låg andelen niondeklassare som använt narkotika
i Sverige på sin lägsta nivå (3 %) och ökade därefter
kontinuerligt fram till 2001 (ca 10 %) (CAN 2010).
2010 uppgav 9 respektive 7 procent av pojkarna och
flickorna i åk 9 att de någon gång hade använt
narkotika.
Andelen svenska niondeklassare som använt cannabis
(7 %) motsvarar en dryg tredjedel av det europeiska
genomsnittet. Svenska niondeklassare har också
använt annan narkotika i lägre utsträckning (0-1 %)
(ibid.).

Bland svenska gymnasielever årskurs 2 har
19 procent av pojkarna respektive
13 procent av flickorna provat narkotika,
cannabis utgör även här den överlägset vanligaste
drogen.
Majoriteten av gymnasieungdomarna som använt
narkotika var mellan 15-17 år första gången och 80
procent debuterade med cannabis (CAN 2010).

Bland ungdomar med missbruk- eller
beroendediagnos rapporterar
50 – 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk
problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al
2006, Armstrong & Costello 2002).
I en studie av svenska ungdomar med
missbruksproblem/riskbruk framkom att
90 procent av flickorna respektive
82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt
kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström
2006).

Samsjuklighet
Trotssyndrom (engelska Oppositional Defiant
Disorder, ODD),
uppförandestörning (engelska Conduct Disorder, CD)
och
depression har identifierats som de vanligaste
psykiatriska diagnoserna hos ungdomar med
missbruk/beroende.

Trotssyndrom kännetecknas av ett mönster av
negativistiskt, fientligt och trotsigt beteende
(Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders, DSM-IV).
Trotssyndrom kan, om beteendet tilltar och går över
gränsen för vad som är socialt acceptabelt övergå till
uppförandestörning.
Uppförandestörning kännetecknas av ett upprepat och
varaktigt mönster av beteenden som innefattar
kränkning av andras grundläggande rättigheter eller
för åldern grundläggande sociala normer och regler
(DSM-IV).

Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer
utbrett hos pojkar emedan flickor med
missbruk/beroende i högre grad uppvisar en
internaliserad problematik (förstämningssyndrom och
ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et
al 2006).
Detta överstämmer med resultatet från en svensk
studie där
80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en
livstidsprevalens för CD,
54 procent för depression och
33 procent för ångest.
Hos flickor med missbruk/beroende i studien var
depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %)
(Tengström 2006).

Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination
med annan psykiatrisk diagnos uppfyller 15-30 procent
även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens
et al. 2005a).
I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras
ADHD hos 40-75 procent (ibid.).
det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan
ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat
sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats
med uppförandestörning och ADHD förklaras
missbruket bättre av symtomen på
uppförandestörningen än symptomen på ADHD
(Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).

Ungdomar som samtidigt har missbruk och annan
psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än
andra missbrukande ungdomar.
De debuterar tidigare och använder narkotika mer
regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006).
Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att
utveckla andra sociala problem såsom familje- och
skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende
(Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006,
Wilens et al. 2005a).
Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i
uppförandestörning och missbruk/beroende i
ungdomsåren och diagnosen antisocial
personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen
ålder (Couwenbergh et al. 2006).

Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen
uppträder den psykiska problematiken långt innan
barnet/ungdomen provar någon substans för första
gången (Armstrong & Costello 2002).
Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras
till om den psykiska problematiken har utvecklats före
eller efter själva missbruket, behovet av behandling är
lika stort oavsett utvecklingsväg (Bender et al. 2006).

Missbrukande ungdomar med dubbeldiagnoser har
sämre följsamhet till behandling,
är svårare att engagera i och avbryter i högre
utsträckning (lägre retention) sin behandling i förtid
(Bender et al., Wilens et al. 2005a).
Därmed rapporteras sämre behandlingsresultat för
denna grupp. Samsjuklighet i ADHD och CD
predicerar behandlingssammanbrott i högre
utsträckning än samsjuklighet i ångestproblematik
och förstämningssymtom.
Även där man initialt kan observera positiva
behandlingsutfall är ungdomar med samsjuklighet
som grupp inte i lika stor utsträckning förmögna att
bibehålla goda resultat över tid.

Risk och skyddsfaktorer
Riskfaktorer kan i sammanhanget ses som de
egenskaper, omständigheter, erfarenheter eller
upplevelser som associeras med en ökning av
problematiskt användning av alkohol och substanser
(Pandina 1998).
Skyddande faktorer är de egenskaper, omständigheter,
erfarenheter eller upplevelser som reducerar effekten
av riskfaktorer och på så vis minskar risken för
missbruk och främjar en positiv utveckling.

En skyddsfaktor kan vara motpolen till en riskfaktor,
utgöras av frånvaron av riskfaktorer eller vara en
skyddande faktor utan motsvarighet på risksidan
(ibid.).
I sammanhanget talar man också om resilience, en
inneboende förmåga att stå emot/återhämta sig, som
kan förklara varför vissa individer utvecklas positivt
trots exponering av många risk- och få skyddsfaktorer
(Hawkins et al. 1992.).

Epidemiologiska studier har identifierat grupper av
ungdomar i riskzon för missbruk
ungdomar som skolkar frekvent, avslutar sin skolgång i
förtid eller vars skolprestationer försämras avsevärt
ungdomar med förstämningssymtom eller utagerande
beteendeproblem
ungdomar som rymmer hemifrån
ungdomar med kriminellt beteende och upprepade
arresteringar
ungdomar som kommer in akut till sjukhus till följd av
alkohol eller narkotika
ungdomar som frekvent besöker barer/diskotek eller
subgrupper av ungdomar kopplade till specifika
musikstilar (t.ex. techno, rave)
ungdomar från familjer där missbruk förekommit.

Skyddsfaktorer
Skyddsfaktorer (med bufferteffekt)
Intolerant attityd mot problembeteende
Hög IQ
Sociala färdigheter
Anknytning till skolan
Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt)
Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet)
Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter.
Flicka
God relation till föräldrar eller andra vuxna
Föräldrar har god tillsyn
Föräldrar gillar kamraterna
Jessor, et al. 1995

Individ
Ej i riskzonen pga
Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena
-faktorer
• God social kapacitet
• Positivt självförtroende
• Framgångsrik Coping
• Intelligens och Kreativitet
• Hög aktivitet och energi
• Hobbys och intressen
• Inre locus of control
• God impulskontroll
• Optimism och framtidstro
Omgivning och familj
• Hjälpa andra
• Significant other
• Tillitsfulla och intima relationer
• Klara gränser och subsystem
• Positiv föräldra-barn relation
• Klara regler i hemmet
• Delade värderingar, traditioner
www.salutogenes.com

Unge-Teamet
Vem är den unge?
en institution under

Philip Lalander om
ungdomskultur och missbruk
■ I musik och film kan andra bilder av narkotikan
framträda än de
som det etablerade samhället kommunicerar ut.
Narkotikan kan framstå som en symbol för motstånd
och romantiskt utanförskap.
■ I vissa miljöer, till exempel utomlands eller på
musikfestival, kan
normen som säger att det är olämpligt att använda
narkotika sättas på tillfälligt undantag.

■ Cannabis är den överlägset populäraste
narkotikan och ses inte
som ”knark” på samma sätt som amfetamin eller
heroin.
■ När man umgås i kretsar där narkotika intas
skapar man tillsammans,
på grund av att man sysslar med något avvikande
enligt den folkliga opinionen, en alternativ moral där
framförallt cannabisanvändning inte ses som mer
problematiskt än alkohol.

■ Kvinnor som använder narkotika ses som mer
problematiska än
män av det skälet att de avviker mer än män från de
förväntningar som är ställda på de båda könen.
■ Unga människor som lever under svåra sociala
och ekonomiska omständigheter riskerar att gå
längre i narkotikaanvändning beroende på att de kan
se narkotikaanvändandet och den krets de ingår i som
en kortsiktig lösning på olika typer av problem.

2 grupper af unge
# Velfungerende unge
Main-stream unge
Unge-Teamet
# Sårbare unge - eller
marginaliserede unge, udsatte unge, svage unge,
antisociale unge
en institution under

Unge-Teamet
Faktorer der definerer ”main-stream” unges familier
# Emotionelt støttende
Lærer at forstå og håndtere både egne og andres følelser
# Videns/kompetencemæssigt støttende
Hjælper med lektier. Forældre lærer fra sig
# Socialt støttende
Hjælper i forhold til mobning i skolen – blandt venner
# Opbyggende i forhold til selvværd/tillid
Meninger, behov, følelser er legitime og vigtige
en institution under

Unge-Teamet
Faktorer der definerer ”main-stream” unges
familier
# Giver den unge oplevelse af betydningsfuldhed
Jeg er vigtig – Jeg er elsket
# Interesseret og kontrollerende
Ved hvor den unge er
Ved hvem den unge er sammen med
# Servicerende
Hjælper den unge med praktiske ting (privatchauffør m.m.)
Aflaster den unge
en institution under

Forventninger, krav eller pres
Unge-Teamet
# Forældre håber på den unges ”succes”
Forældre og unge har i varierende grad ambitiøse uddannelsesplaner – men
altid en plan
# Krav om social synlighed og position
Bedre at være ekstrovert end introvert
# Krav om at kunne ”performe”
Skal ”være” noget – ”kunne” noget. Gerne noget der gør mig unik
”Popstarssyndromet”
en institution under

Unge-Teamet
”Main-stream” unge er:
# Aktive
# Deltagende
# Vidende
# Kritiske
# Selvbevidste
# Ikke autoritetstro
en institution under

Unge-Teamet
”Main-stream” unge er også:
# Usikre
# Forvirret
# Selvoptagede
# Pressede og stressede
# Overoptaget af social position/identitet
# Bange for fremtiden
en institution under

Unge-Teamet
De sårbare unge – hvem er de?
”Rask” ”Syg”
Sårbar
Den sårbare unge ligger i området mellem det ”sunde” og
det ”syge”
Der er ingen faste grænser
Ikke målgruppe for ungdomspsykiatri
Ikke velfungerende, deltagende og i udvikling
en institution under

Psykologiska riskfaktorer
Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något
olika beroende på grupp som studeras (typ av drog,
samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.)
ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av
våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen
svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap
låg självkänsla, dålig impulskontroll
instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra
bristande tillit till sig själv och andra
frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda
psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning
© Claudia Fahlke
33

Riskgruppen karaktäriseras av:
Dysfunktionell familjebakgrund
Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar)
Ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor)
Ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med och med vem
jag är)
Långt pedagogiskt stöd (inge förberedelser för skolan)
Lågt socialt stöd (tex mot mobbning)’
Lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer
Lågt psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad)
Får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde)
Ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässigbearbetning
Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla
Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om ett
maskerat depressivt tillstånd)
Man söker sig till andra marginaliserade unga med samma
erfarenheter
Den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet

De sårbare unge:
Unge-Teamet
# Diffust selvbillede/identitetsproblemer
# Kronisk tomhedsfølelse
# Selvmedicinering
# Misbrug opleves og beskrives som selvvalgt
# Risiko for kriminalitet
# Ingen/ringe tilknytning til alm. ungdomsaktiviteter
en institution under

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
• insikt
• medvetenhet
• sexuella känslor
• självförtroende
• känsla av att vara vuxen
• kraftfull
• kreativ
• en känsla av att kunna tänka
• fina känslor
• en hjälp att fly undan en obehaglig situation
• en hjälp att lösa personliga problem
• en hjälp att somna

Cannabis förhindrar
• depression
• skakningar
• spänningar
• fysiska smärtor
• tristess
• stress

Att åtgärda

Unge-Teamet
RELEVANTE KOMPETENCER I RUSMIDDELARBEJDET
Man vurderer sig selv på en skala fra 1-10 ift. hvor godt man selv oplever at mestre den pågældende kompetence! Tænk på nogle helt
konkrete situationer, når du skal vurdere din kompetence.
At kunne:
Skillnaden mellem det
private, personlige og
professionelle
10
Vide hvad rusmidler gør ved den
unges identitet/identitetsudvikling
10
10
Have viden om rusmidler
Viden om de forskellige rusmidler. Hvordan er rusen?
Hvordan kan det ses? Abstinenser? Hvor lang tid går der før
rusmidlerne er ude af kroppen? Hvad er afhængighed?
10
10
Holde struktur i
arbejdet og i samtalen
At kunne strukturere og
holde fokus og overblik på
det der er vigtigt eller
formålet med
samtalen/arbejdet. Ex.göra
dagsorden, opsummere fra
sidst, opsummere løbende og
göra opfølgningspunkter til
næste gang.
Arbejde motiverende
At kunne lyssna, spegla,
stille åbne spørgsmål og
arbejde struktureret med
at afdække den unges
ambivalens overfor
forandring.
en institution under

Unge-Teamet
RELEVANTE KOMPETENCER I RUSMIDDELARBEJDET
Man vurderer sig selv på en skala fra 1-10 ift. hvor godt man selv oplever at mestre den pågældende kompetence! Tænk på nogle helt
konkrete situationer, når du skal vurdere din kompetence.
At kunne:
Hjælpe den unge med at
undersøge brugen af
rusmidler
Oplever den unge sug? Hvad
bruger den unge rusen til? Er
der bestemte situationer, hvor
det er særligt svært at
undvære rusmidlerne? m.m.
10
Formidle viden om rusmidler til den unge
At fortælle/snakke med den unge om emner, der er
relateret til den unges rusmiddelbrug.
10
10
Gör en udredning
Sammen med den unge gör en
udredning af den unges
rusmiddelbrug.
10
Ha plats för den unge
Dvs., at kunneha plats för
den unges selvdestruktivitet,
afvisning og det at være i en
relation, hvor man ikke ser
umiddelbare resultater.
en institution under

Den professionelle dialog –
Unge-Teamet
bevæger sig både på det almene og specifikke niveau
# brug af rusmidler som generelt fænomen (det almene)
# den unges tidl. erfaringer med brug af rusmidler (det specifikke)
# den aktuelle situation her og nu (det specifikke)
Den professionelle tilgang er:
”dette gælder for mange – hvordan ser det ud for dig?”
Den professionelle tilgang må aldrig være:
”når det gælder for andre – så må det også gælde for dig!”
en institution under

Det almene forstås som:
Unge-Teamet
Dialogen med unge om misbrug
Det almene og det specifikke
# Viden og facts (f.eks. Hash lammer fedtvævet i hjernen og
forstyrrer derved vores hukommelse og evne til indlæring mv.)
# Andres erfaringer (f.eks. ”jeg kender en, der siger, at når han
ryger hash så…..” eller ”andre der ryger hash har fortalt mig…..”
# Holdninger til stoffet (f.eks. ”jeg mener at….”)
# Myter om stoffet (f.eks. ”mange siger, at man ikke bliver
afhængig af at ryge hash!”)
# Psykologisk viden (f.eks. ”de typiske reaktionsmønstre er….”,
”mange unge der ryger hash oplever…..”)
en institution under

Den professionelle dialog -
Unge-Teamet
Forholdet mellem problem og brug af rusmiddel
Den unges opfattelse:
Brug af
rusmiddel
Den professionelles opfattelse:
Brug af
rusmiddel
Problem
Problem
en institution under

Den professionelle dialog –
Unge-Teamet
Forholdet mellem problem og brug af rusmiddel
Når vi taler om sammenhængen mellem den unges problemer og brug af rusmidler, er det
ikke enten-eller.
Der er snarere tale om et overlap!
Brug af
rusmidler
Problem
I dette felt er der tale om et overlap mellem opfattelsen af problemerne og opfattelsen af
brug af rusmidler. Det er i dette rum, at dialogen kan foregå. Der er med andre ord tale
om ET FÆLLES RUM.
en institution under

Unge-Teamet
Den ”gode” professionelle – hvem er det?
Det er en, der formår at lave syntese mellem
det personlige og det professionelle i sit arbejde.
Det er en, der kan legitimere sine interventioner,
dvs. være klar over hvorfor man handler, som man
gør, hvad er mine bevæggrunde, hensigt mv.
en institution under

Det fælles rum –
Unge-Teamet
Det vigtige er ikke, at få den unge til at forstå den professionelles holdning, men der imod
at den professionelle skaber det rum, hvor den unge sammen med den professionelle kan
forholde sig til forholdet mellem brug af rusmidler og egne problemer i øvrigt.
Den professionelle ønsker som udgangspunkt at tale om:
- det negative ved brug af rusmidler
- det positive ved at holde op
Den unge vil som modvægt hertil argumentere for:
- det positive ved brug af rusmidler
- det negative ved ophør med brug af rusmidler
en institution under

Det fælles rum –
Unge-Teamet
Er det rum, hvor man både kan tale om det positive og det negative
ved brug af rusmidler og ophør med rusmidler.
Tegn f.eks. sammen med den unge og snak ud fra tegningen og snak om alle
kasser i tegningen.
der hvor den professionelle/bekymret forældre typisk fokuserer
Det positive
ved brug af
rusmiddel
Det negative
ved brug af
rusmiddel
Der hvor den unge typisk fokuserer
Det positive
ved ophør m.
rusmiddel
Det negative
ved ophør m.
rusmiddel
en institution under

Behandlarprofil
Uppdaterade och aktuella kunskaper om cannabis
Veta vad cannabis gör med den unges
identitetsutveckling.
Kunna hålla struktur i samtal och arbeta med fokus på
det samtalet handlar om. Den unge själv har problem
med det som cannabisrökare.
Veta skillnaden mellan privat, personlig och
professionell sfär.
Arbeta motiverande, lyssnande, ställa öppna frågor.

Förmedla sin egen kunskap om cannabis och relatera
detta till den unges
eget cannabisbruk.
Tillsammans med den unge undersöka dennes eget
cannabisbruk.
Varför den unge tar droger, när den unge tar droger,
varför den unge vill sluta,
etc.
Ha plats för den unge, härbärgerande egenskaper.

Frågor om beroende
• Har du svårt att släppa tanken på hasch när du inte har något?
• Vill du hellre bli stenad än att äta?
• Röker du så mycket du har lust till utan att tänka på vad
du ska göra nästa dag?
• Röker du hasch trots att du emellanåt tänker att haschet
skapar problem för dig?
• Upplever du att du inte kan sluta efter fösta pipan utan
bara fortsätter?
• Känner du att du fungerar bättre när du har rökt?
• Känner du, att ditt minne blir bättre under tiden som du är
påverkad men sämre dagen efter?
• Vaknar du upp med en känsla av en dimmig hjärna,
som försvinner när du har rökt?

Psykiska följder av haschrökningen
•Har du negativa eller obehagliga tankar när du är påverkad?
•Hjälper haschet dig att låta bli att tänka på vad som har hänt
och hur din framtid ska bli?
•Upplever du att haschrökningen gett dig ökad insikt?
•Upplever du att haschrökningen gett dig ökad medvetenhet?
•Har du bättre kontakt med/kontroll över dina sexuella känslor
när du är stenad?
•Har du fått ett bättre självförtroende sedan du började
röka hasch?
•Känner du dig mer kraftfull när du har rökt?
•Känner du dig mer kreativ när du rökt?
•Får du en känsla av att du tänker bättre när du rökt?
•Upplever du att haschet ger dig fina känslor?
•Känner du dig mindre nedstämd om du röker?
•Känner du dig mindre stressad när du röker?

Fysiska följder av haschrökningen
•Ligger du vaken på natten om du inte har rökt en kvällsholk?
•Röker du för att somna på kvällen?
•Känner du att skakningar i kroppen minskar när du röker?
•Känns det som om spänningar släpper när du röker?
•Har du fysiska smärtor som försvinner/blir bättre när du röker?
•Besväras du av huvudvärk, när du inte har rökt på ett par dagar?
•Besväras du av nattliga svettningar, när du inte har rökt på ett
par dagar?
•Har du ibland oförklarlig träningsvärk?

Rusmiddelprofil af den unge (1)
De forskellige rusmidler
- Hvilke rusmidler bruger du aktuelt?
- Hvilke rusmidler har du prøvet?
Alkohol, hash, pot, skunk, amfetamin, esctasy,
LSD, svampe, kokain, heroin, rygeheroin,
lightergas, piller m.m.
(Vedr. hash, pot og skunk: Hvordan indtager du
det? Hvordan kan du bedst lide at indtage det?)
- Hvor gammel var du første gang du prøvede?
- Hvor ofte tog du rusmidlet?
- Hvor længe stod forbruget på?
- Hvor meget tog du?
- Hvilket rusmiddel foretrækker du?
- Hvilke rusmidler har du prøvet indenfor de sidste
3 mdr.?
Rusmiddelmønster
- De rusmidler du har brugt indenfor de sidste 3
mdr., hvornår brugte du dem?
Hver dag?, om morgen?, om aftenen?, inden du
skal sove?, i weekender, til fester m.m.?
- Bruger du rusmidler når du er alene, eller er det
altid sammen med venner?
- Hvor mange af dine venner bruger rusmidler og
hvor tit gør de det?
- Synes du dit forbrug af rusmidler er steget eller
faldet i den senere tid? Eller er dit forbrug det
samme?
- Hvor mange penge tror du, at du har brugt på
rusmidler de sidste 3 mdr.?
Højrisikosituationer
- Hvornår er det nemmest at undvære
rusmidlet?
- Hvornår er det sværest at undvære rusmidlet?
- Hvad er det typisk for situationer, hvor du
tager rusmidler?
(Bestemte steder, mennesker og/eller
følelser).
Mestring
- Når du bruger rusmidler, er det så noget du
har besluttet dig for, eller er det bare noget
der pludselig sker?
- Har du lavet regler for, hvornår det er Ok eller
ikke Ok at bruge rusmidler?
- Hvordan får du typisk stoppet, når du først er
begyndt?
( Undersøg om den unge bruger passive eller
aktive stop metoder).
Hvordan plejer du typisk at reagere, når du er i
tilbagefald?
- Er der noget du tænker vi kan gøre for at
hjælpe dig, hvis det skulle ske for dig igen?
Unge-teamet. Århus Amt.

Rusmiddelprofil af den unge (2)
Rusfunktion og forventninger
- Hvad bliver du bedre til når du er påvirket?
- Hvad bliver du dårligere til?
- Hvad er det gode ved rus?
- Hvad er det dårlige ved rus?
- Hvordan er forholdet mellem forventninger til
rus og reel rus?
Problemerkendelse
- Oplever du, at dit brug af rusmidler giver dig
problemer?
- Er du bekymret for dit forbrug af rusmidler?
- Er der andre der er bekymret for dit forbrug
af rusmidler?
Parathed for ændring (motivation)
- Er du interesseret i at arbejde på at nedsætte
eller stoppe dit forbrug af rusmidler?
- Hvad er det der gør, at du enten er
interesseret i eller ikke interesseret i at
nedsætte /stoppe dit forbrug?
- Hvis du besluttede dig for at nedsætte/stoppe
dit forbrug af rusmidler, hvor stor tiltro har
du til at det ville lykkes? (Ex. på en skala fra 0-
10?)
Rusmiddeladfærd
- Hvad har du som pædagog observeret i fht.
mulig rusmiddeladfærd?
Humør:
- humørsvingninger?
- aggressiv/voldelig?
- ligegyldighed?
- enten/eller tænkning?
Social adfærd:
- ændring i døgnrytmen? (bl.a. at den unge
har svært ved at komme op om morgenen
eller svært ved at sove)
- passivitet?
- isolation/tilbagetrækning fra andre?
- ændring i hygiejne/personlig pleje?
- benægtelse/omgåelse af sandheden?
-forsvarspræget adfærd? (i fht. at snakke
brug af rusmidler)
Koncentration/hukommelse:
- manglende koncentration?
- svært ved at huske?
Andet:
- kriminalitet?
- salg af seksuelle ydelser?
Unge-teamet. Århus Amt.

Problematiserings frågor till en experimenterande tonåring
Några av frågorna kommenteras så att tanken bakom dem belyses.
Hur många gånger behövde du röka för att du skulle få effekt
(subjektivt upplevt rus)?
Kommentar: Denna fråga fäster uppmärksamheten på cannabis’
komplexitet, och hur inkörningsperioden varierar från individ till
individ. Däremot vet vi idag inte något om orsaken till detta
fenomen.

Hur många gånger har du rökt cannabis?
Kommentar: Svaret ger en bild av hur ärlig den unge tänker vara.
Om han ger ett svepande svar, som t.ex ett par gånger, så ber
man honom precisera.
Hur lång tid gick innan du rökte nästa gång efter du fick
effekt?
Kommentar: Denna fråga ställs för att visa för
tonåringen att han har fattat ett beslut att fortsätta
använda cannabis.

Varför rökte du igen?
Vilken effekt fick du då?
Hur lång tid har det varit mellan de tillfällen som du har
rökt?
Kommentar: Detta för att se om avståndet mellan
röktillfällen har blivit kortare.
Vad i ruset tycker du bäst om?
Vilken effekt fick du?
Eftersom missbrukaren normalt inte reflekterar och sätter ord
på sina upplevelser blir detta en anledning till att göra det,
vilket medför att han funderar även när han får ett återfall.
Reflektion och cannabisrökning går inte ihop.

Vilken sorts cannabis har du använt?
Kommentar: Återigen är det viktigt att göra den unge
uppmärksam på att han, om han har använt flera sorter,
har bildat sig en uppfattning om vilken som tilltalar honom
bäst.
Vad tycker du om de olika sorterna?
Vilken var bäst respektive sämst?

Hur lång tid tog det innan du började röka varje vecka?
När upplevde att du började fungera sämre tankemässigt?
Kommentar: Efter ett antal månaders regelbundet (4- 6 ggr/m)
cannabisrökande så funderar man inte längre i tidsperspektiv. Därför är
det nödvändigt att intervjuaren för in ett tidsperspektiv.
Vilka var de tecken som du upptäckte?
När märkte du att minnet började bli sämre?
Kommentar: Det är på ett sämre fungerande när eller arbetsminne
som cannabisrökare först märker att de har börjat fungera sämre.

Vem vet om att du använder Cannabis?
Bryr du dig om att dessa vet om det?
Har du märkt att du får svårare att hitta ord när du
ska berätta för andra vad du har tänkt på?
Har du börjat stamma?
Kommentar: Cannabis påverkar psykomotoriken, vilket
innebär att om man har intentionen att göra en rörelse så
behöver det inte betyda att den blir gjord. Så om man vill
uttala ett ord så är det inte nödvändigtvis så att musklerna
får de signalerna som de behöver för agera.

Har du märkt att du blir sittande när du precis har rökt på?
Kommentar: ett exempel på hur psykomotoriken påverkas.
Att även om du vill resa dig så ids du inte?
Vet du vad det beror på?
Upplever du cannabisrökning som ett problem?
Hur känns det dagarna efter du har rökt?
Har du svettningar, huvudvärk, dålig mage,
koncentrationsstörningar, eller är rastlös? Kommentar: Detta är
vanliga abstinenssymptom vid intensivt cannabismissbruk.

Regelbundet bruk hos tonåringar innebär
• en tendens att inte bry sig.
• att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan.
• att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister.
• att bruket leder till en risk för fortsatta och ökade svårigheter
i vuxenlivet.
• att den naturliga mognadsprocessen förhindras.
• att de brister som rökningen har orsakat och förvärrat
är också anledningar till att fortsätta missbruka.

Vad ska man uppmärksamma
vid experimentellt bruk av cannabis?
ett enklare sätt att uttrycka sig, vilket i regel utmynnar i en
argumentationskamp.
tendenser att prata i allmänna och svepande formuleringar och inte
ta till sig ett välunderbyggt argument.
Tendenser att utanförlägga sin misstag, det beror inte på mig det
beror på.....
Tydliga tecken på att tonåringen inte drar korrekta slutsatser av de
misstag eller underlåtanden som han gör sig skyldig till.
Tonåringen bryr sig inte om närstående rättar honom,
mognadsutvecklingen bromsas, och ett åldersmässigt barnsligare
beteende framträder.
Förmågan att koncentrera sig och att upprätthålla
uppmärksamheten, t ex en hel lektionstimme försämras.
Skolarbetet påverkas negativt, vilket också i regel uppmärksammas
av läraren .

Vad ska man uppmärksamma
vid experimentellt bruk av cannabis?
Intresset att läsa böcker minskar, så också förmågan att återge
innehållet i en bok som man har läst, eller film man har sett.
• Avtalade möten glöms bort.
Värderingar ändras till något som föräldern inte tycker känns
naturligt.
Tonåringen ger ett intryck av att hänge sig åt förenklingar, ytliga
bortförklaringar,
samt att inte bry sig om vad omgivningen tycker
En tidigare ordningsam tonåring blir slarvig, en som redan är
slarvig blir om möjligt ännu slarvigare.
Man planerar inte sin dag, och närmar sig alltmer en bohemisk
tillvaro.
Tonåring lämnar sitt gamla kompisgäng och får nya med samma
intressen eller brist på.
I vissa fall kan det gå så långt att man går vilse både psykiskt och
fysiskt.

Missbruk i fyra stadier
35%
1
Testning
20%
2
3 år
92% har slutat
1 – 4 ggr
62.5% m
Rekreationellt bruk > 5 ggr totalt
6
2,5 4
37.5% kv
3
Själv-reglerande bruk > 4 ggr/månad
1
16%
?
6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50%
1,6 %

Effekten på individen
• Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel
eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser.
• Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet,
d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör.
• Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i
vardagen blir lite mer färgrika.

Vid rekreationellt bruk anses
cannabisrökning medföra
• avslappning.
• förbättrad social sensitivitet.
• förstärkt sexuell upplevelse.
• en känsla av bättre hantering av svåra relationer
eller situationer.
• större själv-medvetenhet.
• en ökad förståelse av sig själv och andra.
• en ökad insikt och tolerans till det
som hände runt dem.

Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
Anterior Cingule
Output
• förmågan att hantera komplex
information,
• förmåga att planera, att ha ett
tidsperspektiv,
• att vara benägen att tolka
andras motiv och åsikter,
Amygdala
Input
• självkritik och känslomässighet • koncentrationen,
• uppmärksamheten,
• förmågan att lagra och
• att bearbeta ny information.

Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling
(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet)
Mognadsutveckling sker i
• prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll,
målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga
samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende.
• limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala,
nucleus accumbens,
• orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre
och yttre världen
• hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck,
kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn).
(Crews et al., 2006).

Drogdebuten äger rum i en period av
förändring
Biologisk – puberteten
Kognitiv – konkret operativt -> formal operativt tänkande
Social – nya kompisar
Piagets teori om kognitiv utveckling
Sensomotorisk fas (0-2 år)
Preoperationell fas (2-7 år)
Konkret operativ fas (7-11 år)
Formal operativ fas (11- ->)

Exekutiva funktioner
Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet
och övervakning.
Emotioner skapade av inre och yttre stress
Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller
goda vänner
=
=
Intern kontroll
viljestyrd
Extern kontroll

ÖVERVAKNINGS
KAMERA
ÖVERVAKNINGS
KAMERA

Cannabis och inlärning
Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.
Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.
Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd
blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.
Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska
kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.
Förmågan att återberätta en kort historia försämras
och uppblandas med nytt material
Cannabis tycks accelerera den interna klockan i
förhållande till den verkliga klocktiden.
Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis
ruset.

THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler,
men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex.
Chan et al (2008).
Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på
hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008)
Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter
som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar.
Padula et al (2007).

Eftereffekten är långvarig
Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben,
vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan)
en avvikande funktionsnivå
Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner
och cerebellum en avvikande funktionsnivå.
(Schneider et al, 2008)

Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with
a history of heavy cannabis use
Manzar Ashtari et. al (2008)
Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå
i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt i fronto-temporala bindningar.
De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt.
Att områden som är ansvariga för
minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.
1

Tidig debut
• försämrar uppmärksamhetsprocesserna
(Ehrenreich et al., 1999),
• visuell avsökning och korttidsminne
(Huestegge et al., 2002; 2004),
• samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under
ett uppmärksamhetstest
(Kempel et al., 2003).

100% THC
Akut påverkan
50
Cannabis kroniska påverkan
1 2 3 4 5
Eliminering
1/3 till blodbanan
2/3 till urinblåsan
Kronisk
Påverkan
6 veckor

Akut rus har två faser. Fas 3
är ett tillstånd som växer fram efter en tids
regelbundet användande av cannabis.
Det karakteriseras av:
• att den passiva perioden efter det akuta ruset tenderar att bli
längre och längre,
• och när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger
det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".
När detta tillstånd har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren
har blivit en kronisk cannabismissbrukare.
• I detta tillstånd försämras individens förmåga
att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

N
Utveckling av kronisk påverkan
+ + + +
- - -

Kognitiva funktioner
Verbal förmåga (språklig förmåga)
Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser)
Psykomotilitet (flexibilitet i tanken)
Minnesprocessen Korttids/arbetsminne
Långtidsminne- semantiskt, episodiskt
Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en
helhet)
Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet)
Gestaltminne (helhetsminne)
älfungerande
Välfungerande Experimentellt
Cannabisbero
ende
Kronisk
påverkan
Kvalitativ
försämring

Familjearbete med
cannabisproblematik
annabisbehandling och FFT
Cannabisbehandling och
Förståndshandikap osv…
Internetbaserad behandling
Internetbaserad självhjälpstest
Cannabiskunskap
Vägen ut ur haschmissbruket.
Ett partitur med
Struktur och regler
Lundqvist & Ericsson 1988
Guide på olika språk
Gatuguiden
Orginalmetoden
HAP-manual 18 sessioner
Kortprogram 6-8 sessioner
Cannabissamtal 3 sessioner
Cannabiskurs i häktet

Tack för uppmärksamheten