Indberetninger om Handel og Söfart i Aaret 1879

INDBERETNINGER 

OM 

HANDEL OG OFART 

I AARET 1879 

FRA 

DE FORENEDE RIGERS KONSITLER. 

STOCKHOLM 

— 

sAlVisoN •wA.LIAN. 

1880. 

CTIRISTIA.NIA. 

ALB. CAMMEAMEifEit

STOCKHOLM, CENTBAL-TRYCKERIET, 1880.

Indberetninger fra : 

INDHOLD: 

Amerikas forenede Stater: Sid. 

Washington 68, 355 

New-York 2, 365 

San Fransisco 202 

Den argentinske Republik: 

Buenos Ayres 199 

Belgien: 

Antwerpen 15, 145, 453 

Brasilien: 

Rio de Janeiro 265 

Bahia 160 

Pernambuco 441 

Det britiske Rige: 

London 209, 256 

Leith 406 

Aden 102 

Akyab 207 

Belize 52 

Bridgetown 469 

Calcutta 79 

Christchurch 434 

Georgetown 435 

Gibraltar 26 

Hamilton 27 

Jamestown 1 

Kapstaden 436 

La Valetta 44 

Madras_ 434

Sid. 

Melbourne 76 

Nassau 207 

Port Adelaïde 208 

Port Louis 104 

Port of Spain 208 

Quebec 3, 81, 97, 99, 101 

Rangoon 50 

Singapore 433 

Stanley 54 

Sidney 434 

Victoria (Hongkong) 103 

Wellington 433 

Chile og Bolivia: 

Valparaiso 147 

Danmark : 

Küpenhamn . 339 

S:t Thomas 309 

Ecuador: 

Guayaquil 310 

Frankrige: 

Bordeaux 34 

Havre 393 

Marseille 465 

Nantes 33 

Alger 53, 347 

Grækenland: 

Haiti: 

Havai: 

Italien: 

Pireus 308 

Port au Prince 264 

Honolulu 424 

Cagliari 9 

Genua 8 

Livorno 23

Sid. 

Messina 357 

Rom 382 

Venedig 78 

Japan: 

Yokohama 104, 470 

Nagasaki 104 

Kina: 

Shanghai (1878) 105, 117 

Marocko: 

Tanger 163 

Mexiko: 

Vera Cruz 102 

Nederlanderna: 

Amsterdam 40 

Batavia (1878) 28 

» (1879) 455 

Peru: 

i lVilhelmstad (Curaçao) 39 

Lima 309 

Portugal: 

Lissabon 156, 159 

Det ryske Rige: 

S:t Petersburg 300 

Arkhangel 129 

Helsingfors 151 

Odessa 311 

Riga 312, 315 

San Domingo 198 

Schweiz: 

Genève 66, 67, 468 

Siam: 

Bangkok 308 

Spanien: 

Barcelona 53, 318 

Bilbao 11

Cadiz 

Madrid 

317 

Havanna 162 

Manila 45 

San Juan 364 

Det tyrkiske Rige: 

Konstantinopel 372 

Alexandria 442 

Dscheddah . 40 

Smyrna 37 

Tripoli 310 

Tunis 1 

Det tirske Rige: 

Berlin 471 

Bremen 139 

Breslau 338 

Danzig 37, 352 

Dresden 391 

Hamburg 164 

Kiel 38 

16nigsberg 54, 425 

Leipzig 360 

Lübeck 2, 56, 63 

Nürnberg 460 

Stettin 55, 281 

Uruguay: 

Montevideo 45 

Venezuela: 

Caracas 472 

Österrige-Ungarn: 

Wien 6 

Budapest 386 

Triest 36, 361 

Sid. 

148

• Tunis. 

Tunis den 2 januari 1880. 

(Årsberättelse för 1879.) 

Distriktet har under året besökts af 1 svenskt och 3 norska fartyg om 

tillsammans 1,629,89 tons; det svenska fartyget och 2 af de norska införde 

27,429 plankor från Skellefted och Sundsvall, till ett sammanlagdt varde af 

73,960 francs; fraktbeloppet uppgick till 39,800 francs. Det tredje norska 

fartyget, som ankom i barlast från Barcelona, erhöll i Sfaks last, bestående af 

320 tons esparto till ett varde af 31,000 francs, mot en frakt till Leith af 

7,525 francs. De tre andra fartygen afgingo i barlast, oaktadt konsulatet 

kunde erbjuda frakter efter 23 engelska shillings pr ton esparto; fartygsbefalhafvarne 

fordrade 30 sh., hvilket var omöjligt att åstadkomma. 

Visserligen hafva de Förenade rikenas handel och sjöfart på Tunis dr 

1879 understigit det nast foregående årets, men man har anledning hoppas, 

att en förbattring i detta afseende skall med det nu ingångna året intrada, 

tillgången harstades pa byggnadsvirke ingalunda motsvarar behofvet och den 

stundande skörden, pa grund af ihallande torka under såningstiden, ej synes 

lofvande. Araberne komma antagligen i följd haraf att sla sig på en större 

export af esparto, hvilket utan tvifvel kommer att draga ett betydligare antal 

af de Förenade rikenas fartyg hit, hvarest de pa grund af sin i allmanhet 

större drägtighet och det ftirtroende, deras befalhafvare har som annorstades 

veta ingifva, åtnjuta ett afgjordt företrade framför flertalet andra nationers. 

Tulin de la Tunisie. 

Britiska riket. 

Jamestown (S:t Helena) den 1 januari 1880. 


Ingen direkt handel egde under förlidet år rum Indian denna ö och de 

Förenade rikena. Under året ankommo till ön och afseglade derifrån i barlast 

8 svenska fartyg; 3 af dessa afgingo till Brasilien, 3 till Vestindien, 1 till 

Cap Verd-öarne och 1 till Mexico. Af norska fartyg ankommo 5 i barlast, 

.deraf 1 intog last till Dundee; de öfriga afgingo i barlast, 2 till Brasilien och 

2 till Vestindien. Derjemte anlöptes ön af 17 svenska fartyg om 8,267 tons 

och 660 nylaster med last och 14 norska om 5,989 tons och 642 kommerseluster 

med last, kommande fran Goda Hoppsudden och hamnar Oster derom. 

Ett norskt fartyg, som vant utsatt för svar storm, maste söka nödhamn ; vid 

skedd undersökning befanns detsamma ej langre vara sjödugligt, öfvergafs och 

såldes för ett belopp af 289 L. 

C. A. Carrol. 

Ber. om Handel o. Sjöfart.

2 

Amerikas Forenede Stater. 

Newyork den 1 Januar 1880. 

De Forenede Rigers Skibsfart paa Konsulatdistriktet Aar 1879 fremgaar 

af folgende Oversigt: 

Til Distr. ank. fra Sverige i Ballast 5 sv. Fart. dr. 

)) fra udenl. Steder m. Ladn. 34 1) 

)) i Ballast 38 

Fra )) afg. til Sverige med Ladning_ 5 

)) )) 

» til udenl. Steder m. Ladn. 67 

» » » i Ballast 2 )) 

Til ank. fra Norge med Ladning 3 nor. )) 

» » )) i Ballast 128 )) ) ) 

)) » fra udenl. Steder ni. Ladn 269 )) 

» » i Ballast 728 )) 

Fra afg. til Norge med Ladning 14 )) )) 

» til udenl. Steder m. Ladn. 1,021 

)) )) )) i Ballast 7 )) 

3,299 Tons 

15,416 

21,404 

2,870 

og 256 Læster 

34,052 )) 256 o 

671 

515 1,035 )) 

65,906 )) 720 

93,107 )) 18,351 

299,763 )) 48,611 1) 

3,089 )) 942 )Y 

415,712 61,823 )). 

2,671 568 

Det samlede Antal med Ladning ankomne Fartöier udgjorde saaledes 306 

dr. 109,038 Tons og 19,642 Læster, hvoraf 34 svenske dr. 15,416 Tons og 

256 Læster, 272 norske dr. 93,622 Tons og 19,386 Læster; Antallet med 

Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 1,107 dr. 455,723 Tons og 63,021 Læster, 

hvoraf 72 svenske dr. 36,922 Tons og 256 Læster, 1,035 norske dr. 418,801 

Tons og 62,765 Læster. 

Christian Börs. 

Lübeck den 12 januari 1880. 

Tyska riket. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet dr 1879 framgår af följande 

siffror: 

Till distriktet ankommo från Sverige med last 701 svenska fartyg om 95,589 tons 

)) » i barlast 

118 

)) utrikes orter med last 132 25,651 

i barlast _ 1 85 )1 

Fran )) afgingo till Sverige med last 381 62,369 

)) )) » i barlast 364 40,312 )) 

)) utrikes orter med last 31 4,853 )). 

i barlast _ 63 

14,668 

Till )) anklmo fran Norge med last 

19 norska 

1,779 

>) utrikes orter med last 63 13,100 

)) afgingo till Norge i barlast 16 1,304 

)) )) utrikes orter med last 7 720 )1 

)) )) i barlast 58 )) 12,698 )) 

)) 

)).

3 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 915 om 136,119 

tons, deraf 833 svenska om 121,240 tons och 82 norska om 14,879; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 419 om 67,942 tons, deraf 412 svenska 

om 67,222 tons och 7 norska om 720 tons. 

Travefloden, som under december månad med svårighet hölls öppen för 

sjöfarten genom handelskammarens isbrytare, dr numera fullkomligt fri från is. 

Kommunikationen med Malmö och Göteborg uppehålles fortfarande af de halländska 

AngbEttarne, som göra 2 à 3 resor i veckan. 

Fraktfarten pa de ryska Üstersjöhamnarne, som under de sista månaderna 

af förra året var rätt liflig, dr, efter spanmålstullens trädande i kraft från och 

med den 1 januari, ytterst flau. I november och december betaltes från Libau, 

Reval och Riga 23 h 25 mark pr 4,000 zollpfund för spanmål och 28 h 32 

mark för gryn; för närvarande torde 20 mark vara det högsta som kan erhållas 

för spanrail. 

Leonard Åkerblom. 

Det britiske Rige. 

Quebec (Canada) den 7 Januar 1880. 

Som i foregaaende Aar har det svenske Flag kun været svagt repræsenteret 

ved Hovedstationen og endnu svagere end i Aaret 1878, da Antallet var 

6 Skibe med Drægtighed 5,640 Tons, mod 4 og 2,915 Tons i sidstforlöbne 

Aar. Efter de til Dato foreliggende Beretninger synes dog et bedre Forhold 

at have været tilstede ved Vice-Consulaterne. Samtidig var Stedet besögt af 

146 norske Skibe dr. 96,846 Tons mod blot 110 Skibe dr. 59,514 Tons og 

11,757 Commercelxster i Aaret 1878, og viser saaledes en Forögelse i Antal 

af 36 Skibe og i Drægtighed af 5 à 5,500 Tons, et Forhold soin ansees saameget 

mere tilfredsstillende. naar sees hen til, at alle andre Flag og navnlig 

det britiske har lidt en tilsvarende Tilbagegang; og forsaavidt kan dömmes 

efter de til Dato indkomne Beretninger synes et ialfald tilnærmelsesvis ligesaa 

tilfredsstillende Forhold at være tilstede ved Viceconsulsstationerne i Almindelighed. 

Fragterne holdt sig under hele Sæsonen paa et yderst lavt Standpunkt, 

varieret omkring i; 3 pr Pet. Std Planker fra Hovedstationen til ledende 

Havne i England og fra 52 sh. 6 d. til 57 sh. 6 d. paa övrige Havne i 

Distriktet. Som sædvanlig indtraf dog ogsaa i dette Aar en Stigning ved Sæsonens 

Slutning, hvorunder nogle godt lönnende Befragtninger afsluttedes iblandt 

andre af et Par norske Skibe, medens de derimod ikke kom noget svensk Skib 

tilgode. Det maa derfor desværre antages at Farten kun kan have givet Rederierne 

et maadeligt Udbytte, om end nogle Fordele har været opnaaet ved 

formindskede Arbeidsudgifter, hvorom mere nedenfor. I denne Forbindelse skal 

jeg ei undlade at henlede Opmærksomheden paa den herfra under Sæsonen 

stærkt tiltagne Bordexport og advare mod Antagelse af Befragtninger med 

Bord, uden mod en Forögelse af 15 h 20 %, over Fragtsatsen for almindelig 

Plankelast. Der maa nemlig, fQruden et yderlig slet Indtagende, paaregnes en 

stærk Forögelse i Arbeidsudgifter og Tidstab ved Ladning og Losning m. m.

4 

Blandt svenske Skibe vides ingen Söulykke at være intruffet under Sxso-nen, 

og ei heller have disse lidt under det under Sæsonen forresten i nogen 

Grad atter tiltagne Römningsuvvesen. 

Et i Sandhed glædeligt Forhold, og som vidner om tiltagende Agtpaagivenhed 

blandt de norske Skibsförere, er det i usædvanlig Grad indskrænkede Antal 

Söulykker, der er indtruffet paa norske Skibe under Aarets Fart. Saaledes er paa 

samtlige hertil bestemte og afgaaede Skibe, inden canadisk Farvand, kun indtruffet 

et Forlis og intet Haveni af nogen Betydenhed. Et lignende Forhold 

synes ogsaa at have fundet Sted, hvad angaaer Farten paa den övrige Del af 

Distriktet, hvor kun et Forlis er indtruffet foranlediget ved Stranding, medens 

Skibet henlaa paa den aabne Red ved Shinimicas; og kun 2 Haverier af nogen 

Betydenhed begge foranledigede ved Tab af en Del af Riggen, medens de vare 

paa Reise fra England. Videre er indtruffet en Condemnation i Havn, foranlediget 

dels ved en indtruffet Collision med et andet Fartöi, og dels ved 

en tidligere Grundstödning. 

Römningsforholdene ved Hovedstationen viser derimod et mindre tilfredstillende 

Forhold end i de nærmest foregaaende Aar. Saaledes foreligger et 

samlet Antal af 72 Desertioner eller 0,74 pr 1,000 Tons mod blot 0,45 i 

foregaaende Aar. Af Römningsmændene vare 27 Hjemmeforhyringer. Dette 

mindre tilfredstillende Forhold söger rimeligvis sin væsentligste Grund i de 

reducerede Hyrer, der have varet gjældende ved Ankomsterne, men skyldes 

maaske ogsaa for nogen Del en mindre Aarvaagenhed af Toldpolitiet, hvis 

gamle og veltjente Chef ved Sæsonens Begyndelse fratraadte, og som derfor 

har været under en ny, mindre erfaren, maaske ogsaa mindre kraftig Bestyrelse. 

Samtidig indtraadte ogsaa et nyt Forhold ved Mönstrecontoret, som maaske ei 

heller har været uden Indflydelse herpaa. 

I Arbeiderforholdene har, som bekjendt, hersket stærk Bevægelse, hvad 

navnlig gjælder for de forenede Rigers Skibes Vedkommende, og foranlediget, 

dels ved det ved Consulatet forinden Sæsonens Begyndelse istandbragte Arrangement, 

og dels ved senere Begivenheder, nemlig den under Sæsonens siste 

Halvdel indtraadte Splittelse i Arbeiderforeningen og dermed folgende Reduktien 

af Dadönnen. Imidlertid var allerede i Sæsonens förste Del opnaaet at 

bryde den Clique af Stuvere eller Contraktörer, der havde forstaaet at tilvende 

sig en ubegrænset Tillid blandt vore Skibsförere, som var benyttet til at skrue 

Arbeidspriserne op til en urimelig Höide. Ved den som Folge deraf indtraadte 

mere frie Concurrence opnaaedes, at disse i sin Almindelighed reduceredes med 

omkring 50 % af hvad tidligere var gjældende, og til hvad var det almindelige 

for britiske Skibe. Og hermed var opnaaet alt hvad der fra de forenede 

Rigers Standpunkt kan ansees önskeligt eller nödvendigt. Den senere indtrufne 

Splittelse i Arbeiderforeningen og den medfölgende Reduktion af Daglönnen 

er endog for en ret Betragtning af de forenede Rigers Interesser beklagelig, 

idet den, om den bliver vedvarende, vil have til Folge en videre Reduktion 

i Fragtsatserne og fölgelig ei komme Skibsrederierne tilgode, men tjene 

til at lette den canadiske Handelsstands • Concurrence paa de forenede Rigers 

Markeder og i en af deres væsentligste Næringskilder. I Sæsonens siste 

Halvdeel blev saaledes Arbeidspriserne reducerede ned til 0,65 doll. pr Pet. 

Std Planker og 0,45 doll. pr Load Tömmer, hvad rimeligvis ei vil være uden 

Indflydelse paa de Fragtsatser, med hvilke Befragtningsmarkedet vil aabnes 

ved næste Sæsons Begyndelse. Hvorvidt en Reaktion vil intræde i Arbeiderforholdene 

er vanskeligt at danne sig nogen Formening om, men jeg vil ei 

ansee det for usandsynligt, og det tör derfor .ej være tilraadeligt ved Befragtninger 

for næste Sæson at gaa ud fra Arbeidspriser som förnævnte. Man maa

5 

ansee det sow et vel constateret Faktum, at selv med de forinden Splittelsen 

gjældende Daglönninger, bör Arbeidsudgifterne ved en Plankelast, skikket til hurtig 

og bekvem Stuvning, ej overstige 0,'t0 doll. pr Pet. Std, hvortil Stuverlön, 

der kan ansættes til 0,15 h 0,20 doll. pr Do. Efter hvad der under Sæsonen 

i denne Henseende er opnaaet, vil det staa i Rederiernes og Skibsförernes egen 

Magt at forebygge en Tilbagevenden til tidligere Tilstande, og en direkte Medvirkning 

fra Coniulatets Side er dertil fortiden ei hverken önskelig eller nödvendig. 

Men jeg maa dog i Forbindelse hermed anbefale og henstille til Rederiernes 

og Skibsförernes Overveielse et mere samdrægtigt Arbeide, uden hvilket 

det er at befrygte at Stuvernes og Contraktörernes Magt atter vil vinde 

Overhaand. Betræffende det för omhandlede Arrangement, finder jeg, da dette 

var en Foranstaltning af Consulatet, derom forsaavidt at burde afgive Redogjöreise, 

som til at anföre at, ihvorvel der nok af og til hörtes Klager over 

Manden, hans Arbeidere og Arbeidsmaade, saa tör det dog ansees som givet at 

hans Arbeide i det Hele taget har været tilfredstillende. Det kan til Bestyrkelse 

heraf anföres, dels at samtlige hertil paa anden Reise tilbagevendende 

Skibsförere, som havde benyttet ham paa deres förste Reise, antog ham igjen, 

og dels at medens Gjennemsnitsindtagendet med skaaren Last for samtlige 

Skibes Vedkommende viser en Gjennemsnitslast af 73,30 Cubikfod pr Tons Reg., 

giver Resultatet af hans Arbeide paa 10 Skibe 76 Cubikfod pr Do. I Expeditionshurtighed 

viser Aarets Resultater en lille Tilbagegang, og giver 2,54 Dage 

pr 100 Tons Reg., mod 2,44 i Aar.et 1878, og 2,54, 2,56, 2,59 og 3,77 i 

den næstforegaaende Aarrcekke. Aarsagen til denne Tilbagegang er udentvivl 

væsentlig at söge i inskroanket Betjening hos Afskiberne, hvorved Expeditionerne i 

forskjellige Tilfælde er blevet forsinket, men rimeligvis ogsaa for en Del i Skibenes 

mindre Gjennemsnitsdrægtighed (665 Tons, mod 731 Tons i Aaret 1878). 

Betræffende Udsigterne for næste Sæsons Forretninger maa gjentages, at, da disse 

hovedsagelig er beroende paa Stillinger og Forholde paa de europæiske og navnlig 

de britiske Markeder, vil de derfra til enhver Tid foreliggende Oplysninger altid 

indeholde Krav paa mere Paalidelighed og en bedre begrundet Dom, end hvad herfra 

kan præsteres. At dömme efter de hertil ankomne Beretninger synes der imidlertid 

at være godt Haab om at et Vendepunkt er naaet i den saa længe herskende 

trykkede Tilstand og at Udsigterne for Stedets og Distriktets Handel 

og Skibsfart i den kommende Sæson ere bedre end i flere foregaaende Aar. 

Dette har havt til Folge en udvidet Virksomhed ved Tömmerhugst, hvorom 

Beretninger er at læse i Dagbladene fra de forskillige Tömmerdistrikter. Angaaende 

Beholdninger for Vaarafskibning kan anföres, at disse, om end betydelig 

indskrænkede fra de nærmest foregaaende Aar, dog ere tilstrækkelige til 

de Krav, der ville være forhaanden i Aarets förste Ilalvdeel og indtil ny Tilförsel 

kan indtræffe. 

Til Oversigt over Stedets Trælastbedrift i sidste og foregaaende Aar tillader 

jeg mig at vedlægge et Aftryk af statistiske Opgaver fra og med Aaret 

1845 og at anföre, at, naar jeg ved disses Samling er gaaet saa langt tilbage 

i Tiden, saa er det væsentligt i det Öiemed at erhverve det bedst mulige Materiale 

for Slutninger for Fremtiden. Stedets Export har allerede i et længere 

Tidsrum været dels i Tilbagegang og dels under Overgang fra Skibning i forholdsviis 

raa til i mere forædlet Tilstand. Navnlig gjcelder dette Pinearterne, 

hvoraf Exporten har været paa sit Höidepunkt i Perioden 1860 til 1864, der 

viser en Udskibning af tilsammens 112,271,920 Cubikfod Tömmer og 21,983,124 

Quebec Standard Planker mod i sidstforlöbne Femaarsperiode 59,705,560 Cubikfod 

Tömmer og 22,487,962 Quebec Standard Planker, en Tilbagegang der 

repræsenter et formindsket Krav paa Skibsrum lig 150 it 160,000 Tons Regi-

6 

ster. Og naar sees hen til at Tilbagegangen i denne Artikel har været ved 

varende og progressiv i de foregaaende Perioder, maa det vistnok ansees som 

givet at denne Tilbagegang ei er blot forbigaaende, hvilket vinder i Bestyrkelse 

ved, hvad de bedste og paalideligste Authoriteter forklarer og som er aecepeteret 

som en fuldt bevist Kjendsgjerning, at denne Træart ei er reproduktiv 

og at efterhaanden som den borthugges vil den ganske forsvinde, et Faktum, 

der er af den störste Interesse for de forenede Rigers Skovværdier. En lignende 

Tilbagegang er ogsaa bemærkelig i de mindre Artikler Stav og Lathwood, 

navnlig i sistnævnte, hvorimod den i sidste Femaarsperiode saa stærkt aftagne 

Export af Hardwood fra 25,395,429 Cubikfod i Perioden 1870 til 1874, 

til blot henved 19 Millioner Do. i Aarrækken 1875 til 1879, maaske kun 

er forbigaaende og bör vistnok antages, ialfald for en meget væsentlig Del, at 

skyldes de under denne Periode saa langvarig herskende fortrykte Tilstande. 

Artikelen »Tamarac», hvoraf intet er udskibet i sidstforlöbne Aar og hvoraf der 

desuagtet kun haves en Beholdning af 85,727 Cubikfod, antages om kort Tid 

ganske at vilde forsvinde af Markedet. Den eneste Artikel, hvori en stadig 

og stærk Forögelse spores er Spruce Planker, hvortil kan ansættes under Perioden 

at være opstaaet et foröget Krav paa Skibsrum lig 70,000 Tons Reg. med 

hvilket Tal derfor foranstaaende formindskede Krav paa Skibsrum modificeres og 

reduceres til 80 h 90,000 Tons, der udgjör omtrent 13 % af det under Perioden 

1860 til 1864 i Stedets Forretninger benyttede Skibsrum. 

'W. A. Schwartz. 

Wien den 5 januari 1880. 

Österrike-Ungern. 

(Årsberatteise för 1879.) 

Om man betraktar det nyss tillandagångna året i dess företeelser och verkningar 

ur ekonomisk synpunkt ; kommer man till ett på det hela taget ganska 

otillfredsstallande resultat. Detsamma liknade sina föregångare med hansyn till 

overksamheten på handelns och industriens områden, det utmarkte sig derjemte 

genom en öfver 4stan hela monarkien sig strackande missvaxt, som föranledde 

vårt eljest i hog grad spanmålsexporterande land att importera. Om det likval 

och trots denna olycka, som vi för öfrigt dela med nastan hela Europa, mot 

årets slut utvecklade sig å börserna en lika sa plötslig som intensiv tendens, 

sd får man söka anledningen hartill i två orsaker, hvilka, om de ock ej beteekna 

en fullstandig förbattring af de ekonomiska förhållandena, likval skulle 

kunna utgöra början till den lange vantade forandringen. Hvad försynen nekade 

Europa gaf den norra Amerika i utomordentligt mått, och detta land fick den 

afundsvärda uppgiften att afhjelpa Europas brist. Med vanlig drift och kraft 

uppfattade Amerika sin uppgift och satte den i verket. Den rika klingande 

belöning, det fick i utbyte, framkallade på andra sidan Atlanten en utornordentlig 

affarsverksamhet men också utomordentliga behof. De senare gallde isynnerhet 

jern och företradesvis jernvägsskenor, och då dessa togos från Europa 

blefvo ej blott alla lager upprymda utan ny vara måste tillverkas i stora (Ivantiteter 

och till fördelaktiga pris. Till följd haraf stego jernprisen tifverallt och 

man hade all anledning att förespå jernindustrien gryningen af en battre konjunktur, 

af hvilken då jemval de österrikiska jernverken skulle få sin andel.

7 

alldenstund man ju bör kunna antaga att den under åratal inskrankta inhemska 

förbrukningen slutligen måste lemna plats för ett ökadt behof, i synnerhet som 

i Österrike förestår byggandet dels af en hel serie lokalbanor dels af en stor 

bana af internationel betydelse. Förutom den lifgifvande impuls, detta sakernas 

lage gifvit vår börs, verkar afven penningemarknadens stallning att uppmuntra 

till foretag af spekulativ natur. Efter att i åratal hafva hållit på dermed 

äro somliga slutligen trötta på att fortfarande hafva sina kapital stående 

mot låg ranta i banker och sparbanker, och i det de söka annan placering deltaga 

de i den redan befintliga rörelsen, hvarigenom den uppåtgående tendens 

framkallas som sedan någon tid förefunnits. Med ett återupplifvande af effektmarknaden 

alb val ej alit det onda öfverståndet, men liksom den väsentliga 

.olyckan krisåret 1873 utgick från börsen kan man kanske anse den der nu 

mtradda förbattringen såsom en återgång till battre allmänna förhållanden. 

Innan jag efter dessa inledande anmarkningar öfvergår till enskildheterna 

måste jag erinra om en för Österrikes inre politik betydelsefull tilldragelse, 

hvilken utmärker innevarande parlamentssession. Det var den nuvarande ministèren 

förbehållet att förmå de representanter af den ezechiska nationaliteten, 

hvilka sedan fiera år afhållit sig från de parlamentariska arbetena, att återintrada 

i representantförsamlingen; härigenom åstadkoms ett parlament som i sig 

upptog representanter för alla kronländerna. 

Af de forslag, regeringen framlagt under innevarande session, har ett af 

•de vigtigaste, varnepligtslagen, antagits i öfverensstammelse med regeringens önskan, 

dock icke utan hard strid. Likaledes äro redan afgjorda frågorna om de 

ockuperade länderna Bosniens och Herzegovinas inbegripande i det österrikiskungerska 

tullförbundet samt om upptagande af Dalmatien, Istrien och staden 

Brody, hvilka hittills vant. uteslutna. Det ar numera endast städerna Triest 

.och Fiume som aro frihamnar, och man torde kunna antaga att dessa båda 

städers undantagsställning i detta afseende mom en icke alltför aflägsen framtid 

torde komma att upphöra. För Bosnien och Herzegovina innebar naturligtvis 

.anslutningen till det österrikisk-ungerska tullområdet antagandet af en hel mangd 

,österrikiska lagar och författningar: österrikisk myntfot, österrikiskt mått- och 

vigtsystem, statsmonopol på tobak och salt, skatt på 61, bränvin och socker o. s. v. 

Den framlagda budgeten för dr 1880 slutar med en brist på 12,700,000 

gulden, och framlade finansministern samtidigt lagförslag rörande nya skatter 

aer förhöjning af de förut befintliga till betackande af denna brist. Antagugen 

kommer dock Oven detta årets penningebehof att fyllas genom en kreditoperation 

; det definitiva ordnandet af jemvigten i statens hushållning, hvilket 

skulle ske samtidigt med en påtankt myntreform, torde väl först langre fram 

komma till stand. 

Ett annat vigtigt lagförslag ar det om de förmåner som skola beviljas för 

byggande af lokalbanor, hvilka ansluta sig till stambanor. Dylika bibanors betydelse 

är ,obestridlig och mångfaldiga slidl tala för desammas byggande. Afsedt 

från de lokala trafikintressena kunna stambanorna, till hvilka de föra trafik, 

ej annat tn vinna, och jemväl jernvägsbyggandet, som så lange legat nere, kan 

hoppas på att derigenom få nytt lif. Regeringen vill för öfrigt icke öfvertaga 

någon allmän forpligtelse till pekuniärt understöd, utan har endast för afsigt 

att bevilja lättnader vid byggandet och vid trafiken, äfvensom skattelindringar. 

Pekuniärt understöd dr dock icke i princip uteslutet, utan kan i det ena eller 

andra fallet beviljas. 

Förutom lokalbanorna torde val byggandet af den så kallade Arlberg-banan 

Thom en ej alltför aflägsen framtid komma att sättas i verket; denna bana har 

sin stora betydelse afven långt utom Österrikes griinser; sarskildt kommer den

8 

att inverka på Österrike-Ungerns exportförhållanden vesterut och företrädesvis 

till Schweitz och Frankrike. Arlberg-banan kommer att föra de varor rakt 

vesterut som förut fingo gå i en stor krok genom Baiern ; banan går igenorn 

en del af Tyrolen och Vorarlberg, den skall börja i Innsbruck och sluta i 

Bludenz. Genom utförandet af denna bana skulle Österrike-Ungern i sin beröring 

med vestra Europa kunna frigöra sig från Tysklands tariffpolitik. Förverkligandet 

af detta bade svåra och kostsamma foretag beror nu hufvudsakligen 

på den beredvillighet att deltaga i omkostnaderna som kan finnas hos Ungern, 

hvilket land såsom exporterande borde hysa stort intresse härför. 

I Ungern kan man sagas förra året hafva haft fullständig missvdxt, under 

det att af öfriga österrikiska kronländer Böhmen, Öfre Österrike, Salzburg och 

Bukovina hade fullt medelmåttig skörd af hvete och råg samt Steiermark medelmåttig 

skörd af korn. Deremot var skörden i en stor del af Galizien dålig, under 

det att i Mähren, Schlesien och den österrikiska kuststräckan rådde fullkomlig 

missvitxt, som till och med påkallade regeringens mellankomst. 

Med slutet af 1879 tilländagick den traktat mellan Osterrike och Tyskland 

som fOrlänade hvardera landet likställighet med den mest gynnade nation, 

utan att det kommit till något definitivt handelsfördrag de båda länderna emellan. 

I sista stunden förlängdes traktaten pd ett halft dr med undantag för vissa 

artiklar. Beklagligtvis upphäfdes äfven den punkt som tryggade österrikiska 

jernvägsvagnar för att blifva tagna i beslag i Tyskland. I nästa månad skola 

underhandlingar öppnas rörande en definitiv handelstraktat mellan Österrike- 

Ungern och Tyskland, och är det af största vigt för våra handelsintressen att 

ändtligen en gång få denna fråga definitivt afgjord. De tullsatser, Tyskland 

antagit för vissa af våra utförselsartiklar, hota vår export på ett betänkligt sätt. 

Så är t. ex. förhållandet med glasindustrien ; betydande affärer i glas gjordes 

nämligen förut i Tyskland, men sedan tullen derstädes höjts för hvita glasvaror 

från 8 till 22 mark blir det omöjligt att dermed fortsätta. Under sådana omständigheter 

dr det helt naturligt att tyska glasfabrikanter förbereda sig på en 

ökad tillverkning och att böhmiska glasarbetare flytta öfver till Tyskland. Å 

andra sidan torde upphörandet af handeln med appreterade tyger hafva till följd 

att tyska tryckeri- och färgeri-etablissement inrätta filialer i Østerrike, och 

elsassiska firmor lära redan hafva sandt utskickade hit för att taga reda på 

förhållandena. 

Äfven den provisoriska handelskonventionen med Frankrike, som gick till 

ända med årets slut, har förnyats och det ph obestämd tid. En definitiv uppgörelse 

var omöjlig bland annat derför att Frankrikes autonoma tull-tariff icke 

var färdig. Alfred von Kendler. 

Genua den 7 januari 1880. 

Italien. 



siffror: 

Till distriktet ankommo fran Sverige med last 3 svenska fartyg om 

» utrikes orter med last 11 » 

Fran » afgingo till 6 » )) 

641 tons. 

3,930 » 

2,027 »,

9 

Fran distriktet afgingo till utrikes orter i barlast 9 svenska fartyg om 2,737 tons 

Till )) ankommo fran Norge med last 20 norska )) )) 4,711 » 

» » )) utrikes orter med last 28 » » » 12,901 » 

Fran » afgingo till » » 12 » » » 3,983 » 

» )) » e » i barlast 35 0 )) » 13,153 )) 


tons, deraf 14 svenska om 4,571 tons och 48 n.orska om 17,612 tons; antalet 

med lastafgångna fartyg utgjorde 18 om 6,010 tons, deraf 6 svenska om 

2,027 ocli 12 norska om 3,983 tons. 

Bruttobeloppet af inseglade frakter utgjorde för svenska fartyg 198,180 

lire och för norska 924,750 lire; allt för ankommande fartyg. Frakterna för 

de utgående fartygen utgjorde 34,500 francs för de svenska och 6'3,500 francs 

för de norska. 

Införseln från Sverige med 3 svenska, 2 norska och 2 främmande fartyg, 

om tillsammans 1,7707, tons, bestod af 2,780 9/12 tolfter 3X9 plankor, 238 

bjelkar, 30 spiror, 306 tons stå'ngjern, 1,100 tunnor tiara samt dtskilliga partier 

smältstycken, sömjern och stångjern om tillsammans 1,000 tons, infördt 

med ångbåt via Hamburg och England. Priset på 3X 9 furuplankor är omkring 

45 francs pr tolft 14 fots maskinså'gade och 37 h, 39 francs för handsågade. 

Här finnes för närvarande icke mycket Ostersjö-virke; den nordamerikanska 

pitchpine konkurrerar fortfarande och hotar att undantränga våra plankor. 

Fran Norge infördes med 20 norska, 2 svenska och 12 främmande fartyg, 

om tillsammans 6,896 tons, 195,442 vog stockfisk, 17,820 vog klippfisk, 1,321 

tunnor tran och 600 tunnor tjära; förutom omkring 11,000 vog »Rundfisk» 

och omkring 500 tunnor tran med ångfartyg via Hamburg. Priset på »Rundfisk» 

holl sig mellan 80 och 85 lire pr 100 kil. för prima bergensisk sorterad 

vara och 70 h 75 lire för fisk från Finnmarken. 

Skörden af nästan alla produkter bief förra året mycket dålig, och allmogen 

kom derigenom i en ganska svår belägenhet. Stora qvantiteter födoämnen, 

hufvudsakligen hvete och majs, måSte förskrifvas från utlandet, och 

detta föranledde en stegring af agiot på guld från 10 till 15 %, äfvensom af 

alla främmande kurser. Nu har agiot dock nedgått till 12 1/2 

Helsotillståndet var godt hela året. 

Mowinekel. 

Cagliari den 15 januari 1880. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1879 framgår af följande 

siffror: 

Till distriktet ankom fran Sverige med last 1 svenskt fartyg om 269 tons 

» )) » utrikes orter med last 2 » » ),) 568 » 

» » » » )) i barlast. 11 » » 3,570 » 

Fran » afgingo till Sverige med last 15 » » » 4,476 » 

» » » utrikes orter med last 4 )) » 1,316 » 

Till » ankom fran Norge med last 1 norskt » » 367 » 

o » » » utrikes orter med last 6 » » 2,284 » 

» 0 » » i barlast_ 3 » » » 997 » 

Fr»an » afgingo till Norge med last 6 » » » 2,023 » 

» » ) utrikes orter med last 2 » » » 845 » 

0 » » 0 » i barlast 3 "' » 0 » 1,217 »

10 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 10 om 3,488 tons, 

deraf 3 svenska om 837 tons och 7 norska om 2,651; antalet med last afgångna 

fartyg utgjorde 27 om 8,660 tons, deraf 19 svenska om 5,792 och 8 

norska om 2,868 tons. 

De Förenade rikenas handel och skeppsfart på distriktet under förlidet 

har vant i aftagande, ty saltet, som betraktas såsom platsens hufvudexportartikel, 

hade liten efterfrågan, till följd af dess höga pris, som noterades från 

16 till 12,50 lire pr metrisk ton långsidan fartyget; det senare priset är ännu 

rådande. 

Dessa höga pris hafva sin orsak i den knappa skörden a fiera andra saltplatser, 

och- i de stora leveransförbindelser saltbolaget ingått med italienska 

regeringen. 

Saltskörden uppskattas till 150,000 tons. 

Saltutförseln har under året vant följande: 

med svenska fartyg 8,714 tons 

» norska 2,974 » 

» ryska 5,654 » 

» italienska fartyg till utrikes orter 14,043 » 

» engelska fartyg 3,466 » 

» franska 311 » 

• italienska fartyg till Italien _ 61,722 

96,884 tons. 

- 

Den inseglade bruttofrakten utgjorde för de till distriktet ankomna svenska 

fartygen 30,356 lire, för de afgångna 110,241 lire, ach för de ankomna norska 

51,522 lire, för de afgångna 42,665 lire. 

Den direkta importen från de Förenade rikena ir fortfarande af ringa 

betydenhet. 

Importen från Sverige var under året endast 185 stand. trävirke. Som 

behållningen af travaror från foregående dr är för platsen betydlig torde efterfrågan 

blifva ringa. 

Fran Norge infördes med norskt farty-g 500 tons is. 

När alla under arbete varande jernbanar blifva färdiga, och den allt mera 

sig ökande befolkningen kan öfvervinna klimatets af sumpiga och stillastående 

vatten förorsakade osundhet kommer grufdriften att betydligt tilltaga. 

En af de omständigheter som haft stort inflytande på klimatets förbättrande 

har vant grufdriften i större skala. 

Man har erfarit att i de grufvor, der i början många af arbetarne dogo 

till följd af febern, nu i stället tusentals arbetare äro sysselsatta, utan att vara 

hemsökta af sjukdomsfall. 

Anläggning af hospital och andra dylika inrättningar vid grufvorna hafva 

afven bidragit att minska verkan af malarian. 

Exporten under året utgjordes af blymalm 24,000 tons, zinkmalm 42,000. 

Akerbruket var under året föga gifvande; spannmålsskörden var knapp. 

Derma produkt är eljest en bland öns mest vinstbringande, 136 befinner sig, 

landet till följd af många års dåliga skördar och genom de höga skatter, hvarmed 

den åkerbrukande klassen är betungad, i en allt annat an god ekonomisk 

ställning. 

Vinskörden var temligen god, och har Phylloxeran här annu icke försports.

Frakterna som under året erbjödos voro rnycket låga, nämligen: 

11 

till Östersjön 25 h 30 öre pr kubikfot salt, 

från ,t 3, 5 sh. 3, 10 sh. pr Pet. Stand., 

till England .. _ _ _____ _ _____ 0, 16 sh. pr ton, 

från ,t 0, 13 sh. pr ton, 

till Förenta staterna 0, 8 sh. pr ton, 

från 23 cents pr låda petroleum. 

Agio för guldmyntet vexlade Indian 10 och 13 %. 

Kursen vexlade för Paris: lire 110 à 113 pr 100 frs; för London: lire 

27,50 à 28,50 pr och för Hamburg: lire 132 à 135 pr 100 reichsmark. 

Bilbao den 15 Januar 1880. 

Spanien. 

(Aarsberetning for 1879.) 

P. Pernis. 



Til Distriktet ankom fra Sverige med Ladning 13 svenske Fartöier dr. 3,324 Tons 

» » » » Udlandet » 7 » » » 2,478 » 

Fra » afgik til Sverige i Ballast 3 » » )) 979 » 

» » )) » Udlandet med Ladning 14 » » » 4,130 » 

» » ) i Ballast 3 » » » 693 » 

Til » ankom fra Norge med Ladning 82 norske » » 16,470 » 

)) )) )) » Udlandet med Ladning 95 » » » 28,354 » 

» » » » » i Ballast 6 » » » 1,261 

Fra » afgik til Norge i Ballast 23 » » » 5,298 » 

» » » » Udlandet med Ladning 101 » » » 28,384 » 

» » » » » i Ballast 62 » » » 13,371 » 


dr. 50,626 Tons, hvoraf 20 svenske dr. 5,802 og 177 norske dr. 44,824 Tons; 

Antallet med Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 115 dr. 32,514 Tons, hvoraf 

14 svenske dr. 4,130 og 101 norske dr. 28,384 Tons. 

Ind- og udgaaende Fragt for de svenske Fartöier belöb sig tilsammen- til 

120,269 Kr. mod 125,700 i 1878. 

Den optjente ind- og udgaaende Fragt for de norske Fartöier belöb sig 

tilsammen til 1,106,329 Kr. mod 914,408 i 1878. 

Fragter. Trælastfragterne paa Distriktet (Nordspanien) fra den botniske 

Bugt, stode i 1879 paa et endnu lavere Standpunkt end i 1878, nemlig: gjennemsnitlig 

65 Francs med 5 pr Petersburg Stand. Fra de Forenede Stater 

betaltes i Fragt for Petroleum 4 sh. 6 d. h 5 sh., og for Kornvarer fra 

6 til 7 sh. sterl. pr Qvarter. Klipfiskefragterne fra Norge holdt sig for Dampskibe, 

hvoraf beskjæftigedes 90 %, i 8 h 9 og for Seilskibe i 6 Realer Vellon 

pr Qvintal af 3 Voger = 108 R. Udfragter fra Bilbao gaves næsten hele

12 

Aaret igjennem især til England med Jernmineral, imedetis fra Distriktets övrige 

Havne, Störstedelen af de Forenede Rigers Fartöier, af Mangel paa Fragt, 

maatte gaa bort i Ballast. For Havne paa den engelske Östkyst betaltes 9 og 

til Bristoleanalen 8 sh. sterl. pr Ton. Man er begyndt herfra at exportere 

Jernmalm til de Forenede Stater, og lastedes flere af de forenede Rigers Fartöier 

dermed til New-York i 1879 til 12 sh. Steil pr Ton, hvilket for Skibe„ 

som gaa derhen fragtsögende, er langt fordelagtigere end at seile over Atlanterhavet 

i Ballast fra Europa. 

Import. Fra Sverige indförtes til Distriktet i 1879 i Svenske Fartöier: 

1,537 Petb. Stand. Trælast til en Netto Værdi af Kr. 261,290 

og i norske og fremmede Skibe: 

5,694 Petb. Stand. Trælast til en Netto Værdi af D 967,980 

Fra Norge indförtes i norske Fartöier: 

tilsammen for Kr. 1,229,270 

698,322 Voger Klipfisk, 3,541 Tönder Rogn, 72 do. Tran, 

522 Petb. Stand. Trælast og 460 Tons Is til Netto 

Værdi af Kr. 3,717,966 

og i svenske og fremmede Skibe 117,319 Voger 

Klipfisk 586,595 Kr. 4,304,561 

og altsaa ialt fra de forenede Riger for Kr. 5,533,831 

mod i 1378 fra Sverige _________ . ..... 952,020 

og fra Norge D 4,940,400 

tilsammen for Kr. 5,892,420 

som er for 358,589 Kroner mindre end i 1878, hvilket har sin Grund i en 

lavere Klipfiskepris af 20 Realer Vellon pr Qvintal, og det uagtet at Importen 

fra Norge af Klipfisk var langt större til Distriktet i 1879. 

Af Trælast indförtes: 

7,231 Petb. Stand. fra Sverige, 

522 D D Norge, 

1,264 » » russisk Finland, 

236 östersöiske Havne i Tydskland 

og 430 D de Forenede Stater, 

tilsammen 9,683 Petb. Stand. til Distriktet i 1879. 

I 1878 belöb Importen sig til 8,750 Petb. Stand. Forögelsen i 1879 

maa tilskrives de höist moderate Priser i Produetionslandene og de usædvanlige 

lave Fragter derfra. Forbruget var i 1879 större end i 1878, men alligevel 

ere Beholdningerne her i Distriktet temmelig store, saa at det ikke er sandsynligt 

at de nu gjoeldende Priser af 1 Real Vellon 30 cts pr löbende Fod 

3" X 9" Furuplanker og 5 Realer Vellon pr Cubikfod Bjælker ville tage nogen 

Faveur; dog afhænger jo dette meget af hvorledes Priserne i Aar komme at 

stille sig, især i Sverige. 

Af Klipfisk indförtes fra Norge til Distriktet 815,641 Voger mod 712,571 

i 1878. Fra Island, Færöerne, Shetlandsöerne og Newfoundland importeredes 

197,260 mod 206,232 Voger i 1878. Ialt af Klipfisk indförtes altsaa i 1879 

til dette Consulatdistrikt lidt over en Million Voger, hvilken er den störste

13 

Import som nogensinde har fundet Sted dertil, og upaatvivlelig den allerstörste 

til hvilketsomhelst andet Land baade i og udenfor Europa. Af denne storartede 

Indförsel falder fire Femtedele alene paa Norge. Da Klipfisken spiller 

Hovedrollen blandt dets Fiskeproducter, vil jeg tillade mig iaar at udtale mig 

mere end almindelig derom og for tillige derved at henlede der Opmærksomheden 

paa hvad, som efter mine Auskuelser, har givet Anledning til de store 

Tab, som man i de sidste to Aar har lidt derpaa. Min 33-aarige praktiske 

Erfaring •i Klipfiskehandelen her i Landet og min Iver for hvad, som kan være 

til Bedste og Fremme for de forenede Rigers Handel og Skibsfart, lader mig 

nære Haab om at man vil lytte til mine velmente Bemærkninger. Ikke alene 

Pligt som de forenede Rigers Consul byder mig at komme frem dermed under 

enhver Omstændighed; men nu, efter Oprettelsen i Bergen af »Selskabet til 

Fremme for Fiskerierne og disses Producter» med Afdelinger i flere Byer paa 

Vestkysten i Norge, saameget mere, idet jeg er fast overbevist om, at de ikke 

alene ville bifalde, hvad jeg vil tillade mig at tilkjendegive, men ogsaa mere 

directe rette paa, hvad som efter min Formening som sagt i de sidste to 

Aar har været til stor Skade for den norske Klipfiskehandel. 

Det er en Kjendsgjerning at Klipfiskens Qvalitet Aar for Aar bliver 

værre, som naturligvis har sin Grund i en mindre end omhyggelig Behandlingsmaade 

under dens Tilvirkning. Folgen deraf er„ at Varen ikke alene kommer 

slettere frem, end da den indskibedes, til de Markeder hvor den skal realiseres; 

men ogsaa efter at henligge der magasineret i en meget kort Tid bliver middet 

og sort — ofte efter kun 8 à 14 Dages Forlöb —, som nöder Indehaverne 

til at sælge den hi tout prix og hvoraf resulterer fölelige Tab. Det er især 

ved Saltningen og Törringen, det gjælder om at være omsorgsfuld og af alle 

Kræfter söge at forhindre, at Fisken henligger dagevis uden at komme i Salt. 

Opflwkning og Udvaskning maa det være en let Sag at varetage bliver gjort 

med Omhyggelighed, og hvad Saltningen angaaer, da er jeg tilböielig til troe, 

efter saa ofte at see saltbrændt Fisk, at man i Norge benytter al Slags Salt, 

og salter Fisken med S:t Ybes og Middelhavs Salt alene, som ere Sorter altfor 

stærke og grove, naar de ikke blandes med Lissabon, Figueira, Cadiz eller 

fransk Salt; — det mest anbefalelsværdige vilde være at bruge disse Sidste alene. 

Dernæst perses (presses) ikke Fisken nok, som har tilfölge at den ikke bliver 

sau tör, som den bör være, hvilket Producenten i Almindelighed ikke bryder sig 

om ; tvertimod gaaer han ud fra, at det er ham om at &Ore at faae saa stor 

Nrwat i Klipfisk ud af sin tilvirkede Fisk som mueligt uden at bryde sig om 

den Skade, som derved opstaaer for Kjöberen eller Afskiberen. For at forhindre 

dette gives ingen anden Udvei, end at man i Norge ikke mere, som i 

de sidste Aar, kun betaler 10 à 20 Ore for mindre god og slet end for virkelig 

god og vel tilvirket Vare pr Vog, istedetfor at Forskjellen bör være fra 

1 til 2 Kroner eller derover, thi paa disse Markeder, naar god Klipfisk f. Ex. 

gjælder gjennemsnitlig 150 Realer Vellon, er man nödt til at sælge slet tilvirket 

Vare fra 120 ned til 90 Realer Vellon pr Qvintal og altsaa med en 

större Forskjel end 2 Kroner pr Vog. Heller ikke vil jeg undlade her at 

beröre, at da Klipfiskeforretningen ogsaa som Folge af Varens slette Qvalitet 

er gaaet over i de sidste to Aar for en stor Del fra Ordres til Norge for 

spansk Regning, til Consignationer for norsk Regning, er det ikke til saa liden 

Skade for vedkommende Afskibere der, at de fordele dem paa disse Markeder 

paa alt for mange Hænder, som ved Salget naturligvis foröger Concurrencen. 

Desuden maa jeg tilraade, at man i Norge söger at forhindre at den ene Dampskibsladning 

efter den anden bliver afskibet til de nordspanske Markeder i alt 

for kort Mellemtid og kan jeg heller ikke undlade apt bemærke, at Markedet

14 

i Santander ikke taaler saa store Tilförsler som i 1879, da dets Provinds og 

Indland i öconomisk Henseende er mindre favoriseret end Bilbao, de baskiske 

Provindser og övrigt nærmeste Indland her, som Rioja, Navarra og Aragonien. 

Naar man vil sammenligne Resultaterne fra Bilbao med de fra Santander, kommer 

man til den Erfaring at disses ere ringere. 

Gjennemsnitsprisen paa norsk Klipfisk var i 1878 170 Realer Vellon, 

imedens den i 1879 ikke kan sættes höiere end 145 Realer VeIlon, som kun 

giver et Resultat af Kr. 4,50 pr Vog, og naar derfra gaaer Skibningsomkostningerne 

i Norge, er Tabet til et Kostende som iaar af 5 Kroner pr Vog, 

betydeligt. 

Beholdningerne af norsk Klipfisk i Santander og her belöbe sig nu til ca. 

22,000 Qvintaler eller 66,000 Voger. Af Islands- Færö- og Shetlandsfisk 

findes ca. 7,000 Qvintaler. Afsætningen til sidste Jul var i den Grad ringe, 

at man ikke kan erindre en mindre, og vedbliver desværre denne Flaubed. 

Aarsagen dertil er især det store Fiskene af den udmærkede Fisk >Aresugo», 

som foregaaer paa disse Kyster i de sidste to Maaneder, og da Kulden, som i 

Vinter gjör sig gjældende her, favoriserer Forsendelsen til Indlandet, som skeer 

pr Jernbane, prefereres den for Klipfisk. Prisen for god 1ste Sort norsk 

Klipfisk kan ikke noteres höiere end 154 A, 156 Realer Vellon, med Afslag af 

it 10 for 2den og atter 8 à 10 Realer Vellon pr Qvintal for 3die Sort. 

Ringere Sorter og middet Fisk sælges fra 130 ned til 110 Realer Vellon pr 

Qvintal. Den islandske Klipfisk, som ogsaa iaar var vel tilvirket, gjoelder 

166, 156 og 146 Realer Vellon for iste, 2den og 3die Sort henholdsvis. 

Shetlands- og Færöfisken var mindre end god. Bedste Iste Sort deraf betales 

med 200 Realer Vellon, men ringere Qvaliteter, hvoraf bestaaer det meste ; 

betinger med Vanskelighed fra 150 ned til 120 Realer Vellon. Af Newfoundlandsfisk 

ankom til hele Distriktet i Löbet af 1879 kun to smaa Ladninger. 

Forbruget deraf i Nordspanien er saagodtsom ophört; den norske Fisk har 

aldeles fortrængt den, og kun til langt lavere Priser end for denne kan en 

eller to Ladninger sælges i Löbet af et Aar og det med Vanskelighed. Det » 

er mindre end heldigt at Fasten iaar begynder tidligere end sædvanligt, thi 

naar denne er forbi aftager Salget i væsentlig Grad lige indtil den Tid, at den 

nye Klipfisk fra Norge kommer i Markedet her. Udsigterne til nogen Bedring 

i Omsætningen af denne Artikel paa disse Markeder ere derfor lidet lovende, 

og hvad Priserne angaaer frygter jeg for at de ville gan endnu lavere, som 

jeg ved forestaaende Torskefiskerier i Norge tillader mig at anbefale at tage 

i Betragtning. 

Tilförselen af Rogn til Distriktet i 1879 löb op til 4,853 Tönder, hvoraf 

fra Norge alene 3,541. Paa Grund af et vedvarende godt Sardinfiskerie consumeredes 

næsten alt, og holdt Prisen sig jevnt till 11 Piaster pr Tönde. 

Af Tran indförtes fra Norge 72 Tönder Medicintran, som detailleres 

flaskevis fra Apothekerne og Drogerierne. 

Af Is kom to Ladninger ogsaa fra Norge; de vare ordinerede derfra for 

Regning af et Dampskibsselskab, neml. Espana—Cuba. 

Ingen Export fandt Sted i 1879 fra Distriktet til de forenede Riger. 

Hvede- og illaisheisten i Castilien, Aragonien, Rioja, Navarra, Galicia og 

de baskiske Provindser, gav et ringe Udbytte, og som Folge deraf importeres 

nu Hvede og Mais fra de Forenede Stater. Hvede koster her 66 Realer Vellon 

pr Fanega eller 30 Kroner pr Tönde, og Mais 40 Realer Vellon pr Fanega 

eller 18 Kroner pr Tönde. 

Vinitösten i sidstnævnte Provindser, hvor man lykkeligvis endnu ikke 

kjender til Phylloera, gav ikke over et Middelsaars Resultat. For fransk Reg-

15 

ning opkjöbes alt hvad som kan opdrives af Rödvin, og finder deraf en enorm 

Export Sted, mest overland, til Frankrige. Prisen, som i September Alaaned 

stod i 10 Realer Vellon pr Cantara, er nu steget til 20 Realer Vellon, eller 

100 %, mere. 

Oliehösten har givet et godt Udbytte, hvorfor Prisen paa Olie ikke staar 

her höiere end 55 Realer Vellon pr Arroba. 

Coursen paa London noteres i 47 3/4 pence 3 Maaneder Dato og 5 francs 

1 et paa Paris 8 Dage Sigt for 20 Realer Vellon. 

fern-Minerals Udförselen tiltager herfra (Bilbao) aarlig og belöb sig i 1879 

til 1,200,000 Tons. Prisen, som for circa 4 Maaneder siden var nede i 6 

sh. ombord, er nu steget til 12 og 13 sh. Sterl. pr Ton. Hertil gjöres daglig 

betydelige Contracter for engelsk Regning, saa at Exporten deraf ogsaa i 

Aar vil blive storartet. 

Bilbao Bar. For at opnaa en forget Dybde derpaa, skal man inden to 

Maaneder paabegynde det i mange Aar projecterede Arbeide med Forlængelsen 

af den vestlige Molo ligetil 60 Mêtres udenfor Baren, eller ialt 900 Mêtres, 

hvilket Arbeide er ealculeret at skulle koste fire Millioner Kroner. Desuden skal 

hele Floden herfra til Söen, circa 12 Kiloniêtres, opmuddres og canaliseres. 

Alle disse Arbeider skulle være færdige inden fem Aar. 

Förend jeg slutter denne min Aarsberetning vil jeg ikke undlade atter at 

henlede de forenede Rigers Skibsföreres Opmærksomhed paa Nödvendigheden 

af at ikke den mindste Feil eller Forglemmelse finder Sted hverken i Manifestet 

over Ladningen eller Angivelsen af Provianten og Skibets Inventarium, 

soin afleveres ved Ankomsten til spansk Havn, thi der skal meget lidet til, ja 

selv for Feilskrift, förend man her af Toldvæsenet bliver ilagt en Mulkt af 

1,000 Pesetas eller circa 750 Kroner, eller ogsaa fra 3 til 10 dobbelt Told 

af Varer eller Effecter som findes for meget eller for lidet ombord, som alt 

falder på Skibsföreren. 

Sundhedstilstanden i Distriktet var i Aaret 1879, ligesom den nu er, særdeles 

tilfredsstillende. 

E. Lund. 

Belgien. 

Antwerpen den 26 Januar 1880. 


De forenede Rigers Skibsfart Aar 1879 paa Distriktet fremgaar af fölgende 

Oversigt: 


» » » Udlandet » 68 » » » 28,574 » 

» n » » » i Ballast 8 » 1,809 » 

Fra » afgik til Sverige med Ladning 60 » n » 25,959 n 

» » » )) i Ballast 65 » 20,959 » 

0 » » » Udlandet med Ladning 41 » » )) 11,346 n 

» » » » » i Ballast 81 » n » 28,390 n 

Til » ankom fra Norge med Ladning 132 norske )) )) 34,350 

» » n» » i Ballast 3 » ... » 719 .

16 

Til Distriktet ankom fra Udlandet med Ladning 251 norske Fartöier dr. 110,272 Tons 

» » i Ballast 9 » 

1,122 

Fra » afgik til Norge med Ladning 36 )) 

9,749 

)) )) I) » » i Ballast 110 )) 

32,507 

)) )) Udlandet med Ladning 68 )) 

33,341 

)) )) )) )) » i Ballast 193 

81,085 


dr. 230,357 Tons, hvoraf 243 svenske dr. 85,735 og 383 norske dr. 144,622 

Tons; Antallet med Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 205 dr. .80,395 Tons, 

hvoraf 101 svenske dr. 37,305 og 104 norske dr. 43,090 Tons. 

Belgiens Handels-Omsætning med andre Lande i Aaret 1878 beregnes til: 

Indförselen fra Frankrige til Belgien Fr. 323,200,000, 

eller Fr. 30,800,000 mindre end det næstforegaaende Aar, 

og Udförselen fra Belgien til Frankrige 329,400,000, 

eller Fr. 33,400,000 större end Aar 1877. 

Indförselen fra England til Belgien D 194,300,000, 

eller Fr. 18,300,000 mindre end i 1877, 

og Udförselen fra Belgien til England .................. 249,600,000, 

eller Fr. 21,900,000 betydeligere end det nxstforeg. Aar. 

Indförselen fra Nederlandene til Belgien _______________ 186,900,000, 

eller Fr. 9,900,000 ringere end det nxstforegaaende Aar, 

og Udförseleu fra Belgien til Nederlandene ___ 146,100,000. 

Indförselen fra det tydske Toldforbund til Belgien____ 222,100,000, 

eller Fr. 24,700,000 betydeligere end i Aaret 1877, 

og Udförselen fra Belgien til det tydske Toldforbund 200,000,000, 

elle; Fr. 700,000 ringere end det nwstforegaaende Aar. 

Indförselen fra Rusland til Belgien.._________ ________ 

eller Fr. 47,700,000 större end det nxstforegaaelide Aar, 

og Udförselen fra Belgien til Rusland 

eller Fr. 2,300,000 mindre end Aar 1877. 

Indförselen fra Sverige, Norge og Danmark til Belgien 

eller Fr. 3,300,000 större end i Aaret 1877, 

og Udförselen fra Belgien til disse Lande 

eller Fr. 4,500,000 ringere end det næstforegaaende Aar 

Indförselen fra Hamburg og Bremen til Belgien 

eller Fr. 2,900,000 ringere end det næstforegaaende Aar 

og Udförselen fra Belgien til disse 

eller Fr. 1,600,000 mindre end Aar 1877. 

Indförselen til Belgien fra Spanien, Sehweitz, Italien, 

Tyrkiet, Ös terrige, Portugal, Grækenland, Gibraltar 

og Malta 

eller Fr. 16,000,000 mindre end i Aaret 1877, 

og Udförselen fra Belgien til samme Lande 

eller Fr. 5,600,000 ringere end det naestforegaaende Aar. 

Indförselen fra de Amerikanske Lande til Belgien 

eller Fr. 59,600,000 betydeligere end Aaret forud, 

og Udförselen fra Belgien til disse Lande 

eller Fr. 10,000,000 mere end det naestforegaaende Aar. 

129,700,000, 

22,900,000, 

31,100,000, 

• 9,000,000, 

» 14,500,000, 

20,400,000, 

46,700,000, 

» 65,700,000, 

• 309,700,000, 

• 59,500,000,

17 

Indförselen fra Asien til Belgien Fr. 10,800,000, 

cller Fr. 6,200,000 ringere end Aar 1877, 

og Udförselen fra Belgien til Asien 5,700,000, 

eller Fr. 2,100,000 mindre end det nwstforegaaende Aar. 

Indförselen fra Afrika til Belgien 3,900,000, 

eller Pr. 4,400,000 mindre end det næstforegaaende Aar, 

og Udförselen fra Belgien til Afrika 4,000,000, 

eller Fr. 1,500,000 betydeligere end i Aaret 1877. 

Dette Lands Total-Omsætning Aar 1878, beregnes til Fr. 4,393,500,000, 

nemlig Indförsel_ )) 2,383,800,000, 

og Udförsel D 2,009,700,000, 

,oversteg altsaa det næstforegaaende Aars Omsætning med___ )) 332,700,000. 

Indförselen af fremmede Varer til Forbrug i Landet belöb sig til Fr. 

1,472,800,000 eller Fr. 46,600,000 mere end Aar 1877, og Exporten af 

Belgiske Produkter opgik til Fr. 1,112,400,000, som var Fr. 38,200,000 mere 

end det næstforegaaende Aar. 

Af Varerne transporteredes 61,7 % overland eller ad Flodveie og 38,3 

stiværts 

Transitrörelsen opgik til Francs 897,300,000, hvilket er Fr. 32,600,000 

mindre end nxstforegaaende Aar. 

Transitvarerne ankom hovedsagelig fra det tydske Toldforbund, Frankrige, 

England, Nederlandene, Oceaniet og Australien, Schweitz, Rusland, Rio de la 

Plata, Brasilien, de Nordamerikanske Stater, Sverige og Norge, Hamburg, 

Osterrige, Uruguay og Bremen, og afgik væsentlig til Frankrige, det tydske 

Toldforbund, England, Nederlandene, Rusland, Schweitz, Brasilien, Spanien, 

Sverige og Norge, Hamburg, de Nordamerikanske Stater, Österrige, Portugal, 

Italien og Rio de la Plata. 

Værdien af Varer i Entrepôt anslaaes til Francs 123,900,000 eller Fr. 

17,700,000 mindre end end i Aaret 1877. 

Toldintraderne udgjorde Fr. 21,480,067 eller Fr. 141,202 mindre end 

Aaret forud. 

Til de Belgiske Havne ankom i Aaret 1878 6,505 Seil- og Dampfartöier, 

dr. 3,184,747 Tonneaux med en Bemandning af 102,560 Söfolk. Af disse 

Skibe kom 5,667 med Varer og 838 i Ballast. 

De udklarerede Skibes Antal var 6,326 af 3,124,796 Tonneaux Drægtighed; 

deraf 3,389 Fartöier med Varer og 2,937 Skibe ballastede. 

Af de ankomne Skibe vare 4,143 Dampfartöier drægtig 2,447,820 Tonneaux, 

med 81,939 Mands Besætning, og for Udgaaende klarerede 4,119 Dampskibe 

drægtig 2,414,468 Tonneaur med 83,323 Mands Besætning. 

Med Dampfartöierne ankom 25,841 og afgik 24,297 Passagerer. Med 

57 Skibe afgik fra Belgien (Antwerpen) 5,191 Emigranter til de Nordamerikanske 

Stater og Brasilien. 

Næstefter England, som har den sturste Skibsfart paa dette Lands Havne, 

rangerer de forskjellige fremmede Nationer i folgende Orden: Sverige og Norge, 

Tydskland, Frankrige, Danmark, Spanien, Nederlandene, Italien, Rusland, Nordamerika, 

Portugal, Österrige, Grækenland. 

Den officielle Toldstatistik har opgivet Totalindförselen til Belgien fra forskjellige 

Lande af Træprodukter som fölger: 

Diverse Eg- og Nöddetrx: 

Aar 1877 58,824 Kubikmeter, Aar 1878 69,077 Kubikmeter. 

Ber. om Handel (). 

C)

18 

Andre Træsorter for Constructions-Arbeider (usagede): 


Lignende Trævarer for Bygnings-Arbeider (sagede): 

Aar 1877 290,976 Kubikmeter, Aar 1878 299,083 Kubikmeter, 

Den specielle Indförsel fra de forenede Riger opgives til: 

Usaget Træ: 


Saget Træ: 

Aar 1877 215,486 Kubikmeter, Aar 1878 214,834 Kubikmeter, 

Diverse Jern og Malm: 

Aar 1877 2,707,662 Kilos, Aar 1878 3,053,476 Kilos. 

Kornvarer: 

Aar 1877 6,418,825 Kilos, Aar 1878 14,168,262 Kilos. 

Fiskevarer: 

Aar 1877 791,437 Kilos, Aar 1878 568,571 Kilos. 

Tjære og Beg: 

Aar 1877 1,100,366 Kilos, Aar 1878 769,317 Kilos. 

Ved den i de Belgiske Kamre forrige Aar (1879) stedfundne Behandling 

til Balance af Statsbudgettet, besluttedes nedenstaaende forhöiede Toldafgifter: 

Mandler pr 100 Kilos Fr. 35,00 

Frugter 

Citroner, Appelsiner, Figener 

Blommer og Rosiner (törrede)____ ..... 

» 100 

100 

D 

D 

9,00 

D 25,0a 

Andre ikke særskilt nævnte » 100 Francs » 10,00 

T o bak 

Stilke af D 100 Kilos 

Ikke fabrikeret » 100 D 

15,00 

D 20,00 

Distillerede 

Drikkevarer 

I af mindst 50 Grader pr Hectol. 

Alle Slags I paa Fade 

1 for hver overst. Grad D 

Brændevin 1 

paa Likörflasker 

72,00 

1,45 

145,00 

Andre spirituöse Drikke 102,00 

For distillerede Drikke föies 5 % Tillæg til den oprindelige Afgift. 

Övrige gjældende Toldsatser sees af Aarsberetningen for 1877, Pag. 22. 

Den navnlig i de sidste Maaneder af det forlöbne Aar (1879) indtraadte 

gunstigere Vending i Forretningerne, der havde sin Grund dels i Handelsstandens 

tillidsfuldere Optræden og dels i den Stigning, der formedelst den ikke 

betydelige Tilförsel fandt Sted i Trælastpriserne, havde ikke nogen synderlig 

Indflydelse hverken paa Trælastindförselen eller Skibsfarten fra Norden, da den 

langt fremskredne Aarstid standsede Fragtslutningerne og Tilförselen paa de 

nordlige Östersöhavne. De mere lönnende Trælastpriser og de bedre Fragter 

ville derfor ikke komme vore Exportörer og Skibsredere tilgode far den for 

Skibsfarten beleiligere Sæson indtræffer, hvilken dog turde lade længe vente 

paa sig, da den tidlig (allerede i November) indtrufne Vinter synes at skul le 

blive langvarig. 

Aar 1878 ankom til Konsulatdistriktet: 

445 norske Fartöier dr. 166,461,74 Tons, med Ladning, 

7 D D 1,004,85 » i Ballast, 

242 svenske D 83,374,98 D med Ladning. 

6 D 1,807,23 D i Ballast.

Aar 1879: 

19 

383 norske Fartöier dr. 144,622,57 Tons, med Ladning, 

12 » D 1,842,18 D i Ballast, 

243 svenske 85,735,42 » med Ladning, 

8 » 1,808,76 » i Ballast, 

der fordeler sig paa Distriktets Havne, som fölger : 

Ankomne til Ostende: 

31 norske Fartöier dr. 5,610,20 Tons, med Ladning fra Norge. 

14 D D » 3,696,67 » andre Lande. 

Afgaaede fra Ostende: 

1 norsk Fartöi dr. 151,09 Tons, med Ladning til udenrigsk Sted. 

44 » » 9,155,78 D i Ballast. 

Ankomne til Gent: 

3 norske Fartöier dr. 536,11 Tons, med Ladning fra Norge. 

31 » » 6,097,62 » » andre Lande. 

Afgaaede fra Gent: 

1 norsk Fartöi dr. 173,56 Tons, med Ladning til Norge. 

33 » » 6,460,17 » i Ballast. 

Ankomne til Löven: 


14 » 2,031,62 » » andre Lande. 

Afgaaede fra Löven: 

2 norske Fartöier dr. 303,95 Tons, med Ladning til udenrigske Steder. 

30 » » 3,884,55 D i Ballast. 

Ankomne til Antwerpen: 


192 » » 98,446,05 » D andre Lande. 

12 » » 1,842,18 » i Ballast. 

1 » » 1,147,00 » kjöbt i Antwerpen. 

25 » » 15,323,78 » overliggende fra Aar 1878. 

Afgaaede fra Antwerpen : 

35 norske Fartöier dr. 9,575,05 Tons, med Ladning til Norge. 

65 » » 32,885,98 » » andre Lande. 

196 » » 94,091,01 i Ballast. 

14 » » 6,254,39 » overliggende ved Slutn. af Aaret 1879. 

Blandt de ankomne 395 norske Fartöier dr. 146,464,73 Tons vare 

38 Dampskibe dr. 13,590,08 Tons fra Norge. 

6 » 2,076,76 D '» andre Lande. 

Fra Norge indförtes med 132 Fartöier dr. 34,350,61 Tons : Mineral, 

Svovlkis, Kobbererts, Feldspath, Staal, Trævarer, Snedkerarbeider, Træmasse, 

Havre, Linkager, Fyrstikker, Is, Sten, Papir, 01 etc.. 

Til Norge udförtes med 36 Fartöier dr. 9,748,61 Tons: Mur- og Tagsten, 

Sukker, Sirup, Kaffe, Alun, Huder, Glas, Jern m. m. 

Med 251 norske Fartöier dr. 110,271,96 Tons ankom hertil Varer fra: 

de Nordamerikanske Stater, Canada, Nova Scotia, New-Brunswik, Californien,

20 

Havanna, Mexico, Ostindien, Peru, Jamaica, de Argentinske Havne, Uruguay, 

Brasilien, det sorte Havs Havne, Afrika, Italien, Spanien, Frankrige, Finland, 

de Svenske, Tydske og Russiske Östersöhavne m. m. 

68 norske Fartöier, dr. 33,341,02 Tons fik fra Distriktets Havne Fragt 

til: de Nordamerikanske Stater, Qvebek, Montreal, Brasilien, Australien, Haiti, 

Mexico, Chili, Finland, Rusland, Preussen, Danmark, Italien, Spanien etc. 

Ankomne til Ostende: 

3 svenske Fartöier dr. 1,148,57 Tons, med Ladning fra Sverige. 

6 » 2,315,52 » » andre Lande. 

Afgaaede fra Ostende: 

4 svenske Fartöier dr. 1,404,05 Tons, med Ballast til Sverige. 

5 » 2,060,04 » » andre Lande. 

Ankomne til Gent: 


4 » 1,260,15 » » andre Lande. 

Afgaaede fra Gent: 

1 svensk Fartöi dr. 323,03 Tons, med Ladning til udenrigske Sted. 

20 » 4,251,94 » i Ballast. 

Ankomne til Löven : 


9 » 922,71 » » andre Lande. 

Afgaaede fra Löven: 

6 svenske Fartöier dr. 710,59 Tons, med Ladning til fremmede Havne. 

26 D 3,271,39 » i Ballast. 

Ankommet til Nienport: 

1 svensk Fartöi dr. 193,99 Tons, med Ladning fra Sverige. 

Samme afgik i Ballast. 

Ankomne til Antwerpen: 


49 » 24,075,63 » » andre Lande. 

8 D 1,808,76 » » Ballast. 

2 765,5 8» overliggende fra Aar 1878. 

Afgaaede fra Antwerpen : 

60 svenske Fartöier dr. 25,959,35 Tons, med Ladning til Sverige. 

34 » » 10,312,47 » » andre Lande. 

90 D » 38,164,59 » i Ballast. 

6 D » 1,655,32 » overlig. ved Slutn. af Aaret 1879. 

Blandt de ankomne svenske Fartöier vare 

82 Dampskibe dr. 37,091,44 Tons fra Sverige. 

26 » 13,295,64 » » andre Lande. 

Fra Sverige indförtes med 175 Fartöier dr. 57,161,41 Tons: diverse Trævarer, 

Træmasse, Snedkerarbeider, Jern, Zink, Jernmalm, Zinkmalm, Zinkblende, 

Byg, Havre, Hvede, Sandsten, Bomuld, Papir, Tændstikker m. m. 

Med 60 Fartöier dr. 25,959,35 Tons udförtes herfra til Sverige: Jernog 

diverse Jernmaterialier, Rails og Jern-Pautreller, Zink, Uld, Kaffe, Flesk,

21 

Glas, Soda, Potaske, Huder, Talg, Sukker, Tagsten, Kul, Alun, Erts, Lump, 

Svovl, Farvetræ, Pibeler, Papir etc. 

Med 68 svenske Fartöier dr. 28,574,01 Tons overförtes til Belgien Varer 

fra Peru, Batavia, Ostindien, Mexico, de Nordamerikanske Stater, Jamaika, La 

Plata, Havanna, Frankrig, England, Norge, Danmark, Finland, Rusland, Preussen 

O. S. V. ; 

og 41 svenske Fartöier dr. 11,346,09 Tons fik herfra Udfragter til: La 

Plata-fioden, Brasilien, de Nordamerikanske Stater, Mexico, Portugal, England, 

Norge, Rusland, Preussen etc. 

Oprettelsen af Vicekonsuls-Stationer i Nieuport og Termonde har desværre 

ikke fyldestgjort de dertil knyttede Forventninger om Befordring af de forenede 

Rigers Handels- eller Söfarts-Forbindelser. 

Forrige Aar kom blot et lidet svensk Fartöi til Nieuport, hvor intet 

norsk Fartöi anmeldtes, og Aaret forud besögtes Havnen ikke af noget hverken 

norsk eller svensk Skib, hvilket ogsaa var Tilfældet for Terrnonde. 

Besætningerne paa samtlige i Aaret 1879 til Distriktet ankomne Fartöier 

udgjorde: norske Skibe : svenske Skibe : 

ved Vicekonsuls-Stationerne ...... 816 og 492 Söfolk, 

• Hovedstationen 3,288 2,435 n 

De blandt deres Besætninger stedfundne Forandringer vare: 

for norske Skibe: 

ved Vicekonsuls-Stationerne 

• Hovedstationen 

for svenske Fartöier: 

ved Vicekonsuls-Stationerne 

• Hovedstationen 

Afroönstringer : Römninger : Paamönstringer : 

1 2 2 

636 47 451 

3 1 

153 15 89 

De af Skibsförerne som optjent i Aarets Fragtfart paa Distriktets Havne 

opgivne Fragtbelöb vare: 

Ved norske Fartöier: 

Ankomne til og afgaaede fra Ostende 

Gent 

Löven 

Antwerpen 

Ved svenske Fartöier: 

Ankomne til og afgaaede fra Gent 

D D » D D Ostende 

n )) » » » Löven 

n n n » » Nieuport 

n n n n n Antwerpen 

Francs 199,125 

• 184,650 

• 111,742 

n 4,478,235 

Summa Francs 4,973,752 

Francs 133,660 

106,650 

120,959 

4,500 

2,261,315 

Summa Francs 2,627,084 

Af Hyrebelöb er gjennem Konsulatet hjemsendt i Aaret 1879: 

fra norske Sömænd Francs 10,053,00, 

n svensken 18,038,95 CtS.

22 

Totalbelöbet af de til Dato hjemsendte Hyrebelöb er: 

fra norske Sömænd Francs 75,448,00 og 

» svenske » » 114,495.09 cts. 

Ogsaa forrige Aar have de til Antwerpen ankomne norske og svenske Skibsförere 

i Konsulat-Kancelliet tegnet sig for en Sum af Francs 1,316,50 cts som 

Bidrag til den Skandinaviske Sömandskirke her paa Stedet, saa at paa den 

Maade hidtil ved Konsulatet har været indsamlet for Kirken Fr. 22,884,83 cts. 

Ifölge de nu bekjendtgjorte Opgaver over Skibsfarten for Aaret 1879 ere: 

656 Fartöier, dr. 225,272 Tonneaux ankomne til Ostende, 

692 » » 212,927 » » Gent, 

4411 » » 2,856,440 » indkl. ved Antwerpens Toldstation; 

af disse Sidste vare: 

389 Tydske dr. 231,070 Tons, 

2,210 Engelske 

10 Österrigske 

235 Belgiske 

200 Danske 

97 Spanske 

43 Amerikanske 

156 Franske 

4 Græske 

67 Hollandske 

71 Italienske 

21 Portugisiske 

48 Russiske 

heraf kom 

119 Skibe fra 

1,128 » » 

973 » » 

74 » » 

130 » » 

7 » » 

14 » » 

205 » » 

69 » 

1 » » 

1 » D 

Frankrige ; 

England, 

Nordiske Havne, 

Brasilien, 

Spanien, 

Vestindien, 

St Domingo, 

Tyrkiet og det sorte Hay, 

det stille Hav, 

Australien, 

de Azoriske Öer, 

» 1,720,647 » 

• 6,074 D 

• 298,516 

» 92,093 » 

» 49,586 » 

» 51,890 D 

» 80,390 » 

1,980 » 

» 22,141 » 

» 41,737 

» 10,337 

» 19,387 O. s. 

483 Skibe fra Amerika, 

475 » » Holland, 

83 » D Middelhavet, 

36 » » Ostindien, 

13 » » Kuba, 

124 » » Rio de la Plata, 

5 » Mexiko, 

42 » Afrika, 

2 » Bermudas-Öerne, 

74 DD Java, og de höiere 

Flodbredder. 

Det bemærkes at de större norske og svenske Dantpfartöier ikke som de 

engelske, tydske, italienske etc. tog Del i Fragtfarten paa de fjernere Farvande. 

Her som paa flere andre Markeder indvirkede Höstens, væsentlig som 

Folge af langvarigt Regnveir, mindre gunstige Udfald paa Kornspekulationerne; 

den rige Produktion i Nordamerika foranledigede betydelig Tilförsel, og fandt 

saadan især Sted i de sidste Maaneder af Aaret med et större Antal Dampog 

Seilskibc. 

Tilförselen af fremmede Kornprodukter til Antwerpen i forrige Aar opgives 

til:

23 

8,291,135 Hectoliter Hvede, 3,004,609 Hectoliter Rug, 

2,159,025 D Byg, 2,359,904 D Havre, 

989,179 D Linsæd, 139,139 » Mel m. m., 

og Priserne noteres for: Hvede Fr. 31 à Fr. 33; Rug Fr. 20,50 h, Fr. 24; 

Byg Fr. 17 V, h Fr. 22 ; Havre Fr. 17 1/2 h, Fr. 18 ; Linsæd Fr. 28 h Fr. 

36 pr 100 Kilos. 

Blandt de fornemste til Antwerpen importerede fremmede Produkter anföres 

dernæst: 

7,050,000 

9,352 

7,569 

114,923 

27,672 

2,804 

695,507 

63,198 

114,916 

7,867,000 

Kilos Farvetræ, 

Baller Kacao, 

Fade (Piber) Talg, 

Baller Bomuld, 

Fade Terpentinspiritus, 

D Oliven-Olie, 

D Petroleum, 

Harpix, 

Tierçons Fedt, 

Kilos Svovl, 

751,896 Baller Kaffe, 

40,074 Boucouts & Colis Tobak, 

976,073 Huder, 

221 Baller Humle, 

184,497 Uld, 

503 Fade Potaske, 

673,513 Baller Ris, 

179,992 Colis Flesk, 

112,356 D rant Sukker. 

Udförselen fra Antwerpens Toldsted under de 11 Maaneder af Aaret an- 

-gives til: 

3,037,984 Kilos Topsukker, 2,531,488 Kilos Kandis- og 

818,843 D Pudersukker, 22,315,710 D raat Runkelsukker. 

Efter de stedfundne Toldangivelser var Trævare-Importen til Belgien i de 

11 Maaneder af Aaret 1879: 

66,548 Kubikmeter usaget Bygningstræ med Toldafgift 196,867 Francs, 

deraf indfört fra Sverige og Norge 10,228 Kubikmeter; 

287,918 Kubikmeter saget Bygningstræ med Toldafgift 1,682,068 Francs, 

hvoraf hidfört fra Sverige og Norge 221,662 Kubikmeter. 

Den specielle Indförsel til Antwerpen opgives til : 

439 Stykker Ege-Bjelker fra Östersöen og America, 

89,866 D Planker » 

5,621 Fyr- og Gran-Bjelker fra Rusland, Preussen og Amerika, 

297,722 » » » Planker » 

samt fra Sverige, Norge og Finland: 

11,126 Stykker Fyr- og G-ran-Bjelker og Poutreller, og 

8,407,224 D D Planker, Bord og Planchetter, nemlig: 

1,627 Str 4 x 5/13, 

13,160 » 3 x 8", 

761,040 » 2 1/2 x 7'', 

49,620 » 2 x 

2,729.069 Str Planchetter. 

35,443 Str 3 x 17, 3 , 316,960 Str 3 x 8 1/2 & 9", 

75,235 » 3 x 5/8 ", 17,440 » 2 ' /2 x 8/11 ", 

250,840 » 2 1/2 x 6 1/2 ", 215,700 » 2'/2 x 5/6 ", 

3,055,100 » 6/4, 5/4 og 4/4 nhövlede og 886,000 hövlede Bord, 

' Efter de saa trykkende Forhold, hvorunder Skovvæsenet og Træ-Handelen 

har maattet lide i den sidste Tid, da Varepriserne vare sunkne til en för 

ukjendt Ringhed, synes nu, under Indvirkning af den större Tillid som har 

spredt sig over Industrien og Foretagelsesaanden overhovedet, Trævare-Omsætningen 

ogsaa at skulle vinde nyt Liv. Fra forskjellige Kanter meldes at Vare-

24 

beholdningerne for en stor Del ere afhændede og at Priserne, som allerede 

have undergaaet en væsentlig Forögelse, fremdeles ere i Stigende, saa at vore Exportörer 

sandsynligen ere berettigede til at holde paa Varen i Forventning af 

fordelagtigere Realisation. Saadanne gunstigere Konjunkturer menes ogsaa at 

kunne imödesees for vore Skibsrederier, og Fragterne angives allerede at have 

hævet sig betydelig medens Skibsrum er eftersögt. 

Skibsfarten, for hvilken der under Indflydelse af den livligere Industri- og 

Handelsrörelse ventedes ny Virksomhed i October og November, standsedes her 

pludselig ved en usædvanlig tidlig indtrædende Vinter med streng Frost, der 

holdt Scheldefloden spærret indtil de förste Dage af det nye Aar, da Töveir 

heldigvis gjorde Ende paa den kostbare Ventetid af mere end en Maaued, som 

et större Antal Fartöier maatte tilbringe i Vlissingen og Antwerpen, hindrede 

i at fortsætte sine Reiser, og under hvilken Tid adskillige Rederier, forudseende 

en langvarig Vinter, bjemsendte Skibsmandskaberne. 

Efter omsider at være kommen til Erkjendelse af den Mangel paa Omtanke, 

som öiensynlig har været raadende ved de tidligere Havne- og Quai- 

Anlæg, har man nu besluttet sig til at foretage flere Arbeider, fornemmelig til 

Quaiernes Udvidelse langs Scheldefloden. Disse sidste Arbeider ere paabegyndte 

og vil Flodens Böininger langs Staden derved modificeres noget, hvorved ventes 

opnaaet en foröget Vanddybde af 8 Meter ved Ebbetid. Dette Arbeides Kostende 

er paa Forhand anslaaet til firti Millioner Francs, fordelt paa fire Aar, 

men dets Fuldförelse i Forbindelse med andre maritime Fornödenheder for 

Skibsfarten, turde efterhaanden kræve Tilskud, som hyppigen er Tilfælde ved' 

offentlige Foretagender. Schelde-Quaien skal have en Udstrækning af 3,500 

Meter, og dens Stenmur, til en Höide af 18 Meter med Tykkelse af 8 Meter 

gjennemsnitlig, skal koste Francs 10,000 pr löbende Meter. 

Fra de ældste Dokkes Oprettelse Aar 1811 er vistnok adskillige Forbedringer 

gjorte i den Retning, saasom ved Dokarbeiderne i Aarene 1860, 6) 

og 73 samt ved de nye Tördokke, men i Betragtning af den successivt stigende 

Handelsrörelse, opgaaende til V, Million Tons i 1860, 1 Million Tons i 1867, 

1 1/2 Million Tons i 1870, 2 Millioner Tons i 1873, 2V 2 Millioner Tons i 

1876 og nu stegen til en Tonnage af 2 3/4 Millioner, (Tilförselen er altsaa 

fordoblet i de sidste otte Aar) ere de bestaaende Beqvemmeligheder endnu, 

utilstrækkelige. 

Hvad vore Skibsförere, eller i det hele de internationale Skibsfartsforbindelser, 

særlig tiltrænge er at finde lokale Indretninger med Reglementer, som 

befordre en let og snar Expedition af Laste-Operationerne, og i den Henseende 

kan det ikke andet end beklages, at flere af de forenede Rigers Fartöier, især 

de som hidbragte Petroleum og Trævarer, endnu i de sidste Aar have været 

udsatte for et ligesaa langvarigt og besværligt Ophold som i 1874, da de lokale 

Autoriteter erklærede i Anledning af de indkomne Besværinger, at disse Ulemper 

i en nær Fremtid vilde blive afhjulpne. 

Til disse Vanskeligheder ved Varernes prompte Udlosning kommer, at 

Skibsförerne i længere Tid maa vente paa Ballast, medens her for et stor 

Del Skibe ikke er Adgang til Udfragt. 

Man bör dog vente, at der i en nær Fremtid tages billig Hensyn til Skibsfartens 

retmæssige Behov, da denne Bedrift lader saa rigelig Vinding tilflyde 

Antwerpen og dens Befolkning. 

De lovgivende Kamre aabnedes den 11 sidstledne November. Til Behandling 

forelaa 26 forskjellige Lovforslag, hvoriblandt om det offentlige Undervisningsvæsen. 

For Samme er oprettet et nyt Departement. De hertil samt til

25 

andre Behov fornödne Midler gjorde nye Paalæg nödvendig i Statsbudgettet, 

der hidtil kun delvis er voteret. 

I nævnte Budget ere Indtægterne anslaaede til en Sum af 263,720,56G 

Francs, hvorimod som Udgifter er opfört: 

Dotationer Francs 4,637,475 

Statsgjelden D 81,375,357 

Justits-Ministeriet D 15,9 79,009 

Udenrigs- D D 2,073,110 

Indre- D 9,354,820 

Undervisnings-Ministeriet ...... D 14,762,822 

Finants- D D 15,185,510 

Ministeriet for de offentlige D 84,267,083 

Armée-Ministeriet _____________ D 44,134,700 

Remboursementer ____________ D 1,187,000 

Gensdarmeriet D 3,418,200 

Francs 276,375,086 

Deficiten i Indtægterne Francs 12,654,526 skal dækkes ved foröget 

Grundskat, Arveafgift, Jernbane- med Post- og Telegraf-Afgifter samt visse 

forögede Told- og Accise-Satser, foruden extra Salg af Statsgods. 

Med Konsulatets Skrivelse af 7 indeværende Maaned fulgte Bekjendtgörelse. 

om forestaaende Arbeider ved Kanalen mellem Terneuzen og Gent, hvorved 

Skibsfarten paa Gent fra den 15 anstundende April til den 1 Juni kommer 

til at afbrydes, under hvilket Tidsrum vedkommende Skibsförere ville have at 

ordne sig med Lastmodtagerne for de til Gent bestemte Ladningers Losning 

andet Sted, saasom i Ostende eller Antwerpen. 

O. L. Berg. 

Livorno den 19 Januar 1880. 

Italien. 




Til Distriktet ankom fra Sverige med Ladning 1 svensk Fartöi dr. 415 Tons 

» » » » Udlandet » 2 » » » 631 0 

Fra » afgik til » » i » » » 327 » 

» » ) i Ballast i » » » 414 » 

Til » ankom fra Norge med Ladning 1 norsk » » 232 » 

» » » » Udlandet » 9 )) » » 4,946 » 

» » » » » i Ballast 2 » » » 471 » 

Fra » afgik til Norge » I » » » 347 )0 


» » » » » i Ballast i » » » 232 0 


dr. 6,224 Tons, hvoraf 3 svenske dr. 1,046 og 170 norske dr. 5,178 Tons;

26 

Antallet med Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 8 dr. 3,477 Tons, hvoraf 1 

svensk dr. 327 og 7 norske dr. 3,150 Tons. 

Indförselen fra Sverige bestod kun af 1,228 reduceret 3 X 9 X14 Planker 

og 168 Spirer, hvoraf en Deel med svensk og en Deel med fremmede Fartöier. 

Prisen en détail for maskinsagede Furu Planker varierede fra Lire 60 h 70 

pr reduceret 3 X 9 X 14 Tylvt, og for haandsagede Lire 50 A, 58 pr Dusin; 

af disse ere do fra Neder-Calix mest gangbare, og af den förstnævnte Sort 

finder Vestervik-Planker altid let Afsætning. 

Konkurrencen af Trælast fra det Adriatiske Hav hat., som allerede forhen 

anmærket, en nedtrykkende Indflydelse paa vore Trævarer, hvorved disses 

Forbrug er betydelig formindsket. 

Bjælker blive nu ikkun sjeldent hidförte fra Sverige, thi Corsica- og Tristerbjælker, 

som ere af större Dimensioner og koste mindre, foretrækkes her. 

Directe Indförsel af Tjære har været ganske ubetydelig, nemlig kun 15.0 

Tönder, men derimod ankom fra Finland i det foregaaende Aar en Ladning med 

‚260 Tönder fra Uleåborg, som ogsaa mindre Partier fra Hamburg. For fin 

Tjære noteres en détail Lire 35 A, 38 pr Tönde. 

Svensk Jern finder nuomstunder, uagtet dets fortrinlige Qualitet, paa dette 

Marked kun ringe Opmærksomhed. 

Fra Norge indförtes i 1879 kun en Ladning Fisk til Civitavecchia, men 

ingen til denne Havn med Undtagelse af tvende Ladninger, som ankom hertil 

med fremmed Skib, men som bleve henviste til Nabohavnene af manglende 

Speculationsevne bos de herværende Fiskehandlere. Fra Norge ere dog hertil ankommet 

c. 600 Baller Rundfisk med Damper via Hamburg og omtrent 250,000 

Kilos i flere Partier frA, Genua, Venedig og Neapel. Rundfiskpriserne varierede 

i det forgangne Aar fra 50 til 65 Lire pr 100 Kilos for almindelig Vare og 70 

h 80 Lire for prima Hollænder Sortering, Fragt og Omkostninger iberegnet men 

ufortoldet. Denne sidstnævnte Fiskesort finder altid fordelagtig Afsætning paa 

dette Marked endog til forholdsvis höi Pris, derimod er den saakaldte italiensk 

Sortering nu upaaagtet. Vi have i den senere Tid havt en betydelig Tilförsel 

.af Klipfisk fra Newfoundland, saaledes er det for nærværende yderst vanskelig 

tt afsætte norsk Klipfisk. 

Af Vaarsild og Trælast fra Norge have vi ikke havt Tilförsel. 

Et svensk og flere norske Fartöier have fundet forholdsvis antagelig Beskjæftigelse 

paa Nordamerika. 

Vexelcourser: London 28,30 Lire pr Pund Sten.; Hamborg 138 8/4 Lire 

pr 100 Rigsm., 3 Maaneder, Paris 111 Lire pr 100 Francs, Sigt. 

Harald Stub. 

Gibraltar den 13 januari 1880. 



De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1879 inhemtas af följande 

siffror: 

Till distr. ank. från Sverige med last 9 svenska fartyg om 1,104 nyläster, 

D » utrikes orter med last 43 » » 4,443 »

27 

Till distr. ank. fran utrikes orter i barlast 1 

Fran » afg. till Sverige med last 12 

svenskt fartyg om 

) 

70 nylaster, 

953 » 

1) utrikes orter med last 40 )) 4,432 )) 

)) )) i barlast 3 )) )) 381 » 

Till ank. fran Norge med last 30 norska )) )) 240 laster och 8,416 tons 

)) » » i barlast 1 )) )) » » 287 )) 

» utrikes orter med last 113 )) )) » 2,673 » » 38,059 

» » i barlast 20 )) )) » 673 » » 6,203 )) 

Fran » afg. till Norge med last 19 )) )) 368 » )) 7,590 )) 

)) » i barlast 1 )) — » » 393 ) ) 

)) utrikes orter med last 124 )) )) )) 2,545 » » 38,731 

)) )) » » i barlast 22 )) )) )) 673 » » 6,880 )) 


'aster och 46,745 tons, hvaraf 52 svenska om 5,547 'aster samt 143 norska 

om 2,913 laster och 46,475 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 

195 om 8,298 laster och 46,321 tons, hvaraf 52 svenska om 5,385 laster 

samt 143 norska om 2,913 luster och 46,321 tons. 

Från svenska hamnar ankommo med svenska produkter 19 fartyg, deraf 

9 svenska, 5 norska och 5 utlandska. Af dessa lossade 3 sina laster bar, de 

öfriga fortsatte resan till Medelhafvet. Med ett svenskt fartyg hitkom en last 

af 3-turns plankor, som föryttrades till pris varierande mellan 10 1/2 och 11 

doll. pr tolft 14-fots. För öfriga svenska produkter finnes ingen efterfrågan. 

Frail Kanada anlände ett svenskt fartyg med last af 518 tolfter furu och 

1,100 tolfter gran från 6 till 18 fot. 

Från norska hamnar ankommo med norska produkter 37 fartyg, deraf 31 

norska, 3 svenska och 3 utlandska, hvilka alla fortsatte till Medelhafvet, med 

undantag af 3 norska, som har utlossade en del af sina fisklaster, namligen 

Angaren »Meta» 600 cwt., ångaren »Caroline» 500 cwt. och ångaren »Sylphide» 

260 cwt. Dessutom utlossade en spansk skonert 258 cwt., sa att hela införseln 

af norsk fisk utgjorde 1,618 cwt., som realiserades i små partier till 5 

h 5 1/2 doll. pr cwt. 

J. Lindblad. 

Hamilton (Bermudasöarne) den 6 januari 1880. 


Till distriktet ankommo under år 1879 3 svenska fartyg om 1,056 tons 

med last frå.n utrikes ort, deraf 2 i haven; från distriktet afgingo 2 om 653 

tons med last till utrikes ort. 

Af norska fartyg ankommo 11 om 3,706 tons med last från utrikes ort; 

5 om 1,652 tons afgingo med last och 6 om 2,054 tons i barlast, alla till 

utrikes ort. 

Koloniens handelsförhållanden hafva under de senaste sex månaderna vant 

föga gynnsamma, men under den nu stundande årstiden torde man kunna motse 

något större lifaktighet. 

J. T. Darrel.

28 

Nederlandska Ostindien. 

Batavia den 6 december 1879. 

(Årsberättelse för 1878)) 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1878 framgår af följande 

siffror: 

Till distr. ank. fran utrikes orter med last 11 svenska fartyg om 7,436 tons 

» » » D D i barlast 11 » » » 6,231 » 

Fran » afg. till ,) med last 23 » » » 14,651 » 

Till 0 ank. från » 

» 12 norska » » 7,587 » och 478 lister 

» » » J; i barlast 7 » » » 4,645 » » — » 

Fran » afg. till D 

med last 14 » » » 8,354 » » 259 » 

» » » » » i barlast 4 » » » 2,306 D » 478 » 


tons och 478 laster; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 37 om 23,005 

tons och 259 läster. 

Under år 1878 egde ingen direkt införsel från de Förenade rikena rum. 

Totalimporten utgjordes sagda dr af nedanstående varor: 

jern 194,367 stanger och knippen emot 441,908 dr 1877, 

stål 7,868 ltidor » 9,888 D 

koppar 2,642 kistor 684 » 

zink och spelter ...... 7,417 lador » 2,902 » 

tenu ........... ...... 1,872 D 948 D 

jernspik 10,887 D » 7,218 D 

stenkol 90,788 tons » 80,067 » 

svensk tjara 2,738 barrels » 7,066 » 

stertkolstjära 501 » 1,763 » 

is 1,152 tons 1,620 D 

petroleum 492,655 fat om 10 gallons » 817,690 D 

Jern. Den stora införsel af denna vara som egde rum år 1877 och den 

deraf uppstående svårigheten att afyttra de gamla förråden utöfvade så till vida 

ett godt inflytande att införseln betydligt inskranktes, af svenskt jern infördes 

sålunda endast 87,994 stanger och knippen mot 318,190 år 1877; till följd 

af de låga prisen i heralandet var priset bar ej högre an 9 à 8 1/2 holl. flor. 

Da förråden mot slutet af året minskats bief dock stämningen något battre och 

prisenhafva afven sedan stigit. 

Äf ven af sal var införseln mindre an året förut, men likval större an 

behofvet krafde, hvartill det låga priset i hemlandet kom, så att priset har 

föll till 9 à 10 holl. flor. pr tub om en picul. Med undantag af 92 lador, 

angafs hela införseln bestå af svenskt stål, men det lider intet tvifvel att icke 

tysk vara deri inblandats. 

Tillvaxten i införsel af koppar, som sakerligen berodde på de laga prisen 

i Europa, utöfvade en ofördelaktig inverkan på vår marknad; prisen utgjorde 

för hollandsk tillverkning 66 à 68 flor., 

» engelsk»60 à 65 » och 

gul metall 60 h 62 » 

Inkom först efter afslutandet af förra årgangen.

29 

Zink och spelter. Införseln haraf utvisar en betydlig stegring vid jernförelse 

såval med 1877 som med 1876. Till största delen berodde detta otvifvelaktigt 

på de nya hamnarbetena vid Pandjong Priok, men som Oven den privata 

införseln var större sjönko prisen småningom från 22 flor. för zink och 

17 1/2 flor. för spelter till resp. 20 och 16 flor. 

Bly. Tillvaxten i införseln afven af denna vara torde få tillskrifvas be 

hofven för den nya hamnbyggnaden ; de låga prisen hemma frarnkallade lagre 

pris afven har; for bly i tackor betaltes 16 h, 15 flor., för bly i plåtar 23 

h, 20 flor. 

Jernspik. Oaktadt den ökade införseln höll priset sig likval under hela 

året lika med foregående dr eller 10 ha 14 flor. pr picul. 

Stenkol. Den ökade ångbåtskommunikationen samt behofven för hamnbyggnaden 

frambragte en betydlig stegring i införseln. Sarskildt af australiska 

stenkol var dock införseln mindre an året förut, endast 8,741 tons mot 16,494 

tons 1877, beroende på det företrade man gifver de engelska kolen både på 

grund af deras battre egenskap och deras lagre pris. Enär vaderleken tillat 

sockerfabrikanterna att torka de pressade sockerrören för att anvanda dem som 

bransle, var efterfrågan på stenkol för sockerfabrikerna mindre an vanligt och 

prisen följaktligen laga, för basta engelska kol, Cardiff och Newcastle, betaltes 

20 flor. 

Svensk tjara. Endr införseln ansenligt aftog och behofvet af denim vara 

leke var utan betydenhet steg priset, som mot slutet af år 1877 med möda 

holl sig uppe i 14 ha 15 flor., småningom så att det i juli och augusti var 

uppe till 22 à 23 flor. pr barrel; då sedan ny tillförsel anlande fall priset 

åter och utgjorde vid årets slut 19 flor. 

infördes ensamt af the Tudor Ice Company; detaljpriset var 7 cents 

pr pound både för den naturliga isen och för den som tillverkats af Urvarande 

fabriker. 

Petroleum. De vid slutet af dr 1877 befintliga stora förråden förorsakade 

en betydlig minskning i införseln under dr 1878; förbrukningen befinner sig i 

oafbruten tillvaxt och torde nu kunna beraknas till omkring en million fat årligen. 

Till följd af den ökade produktionen i Amerika, hvarifrån vi uteslutande 

hemta denna vara, och det i sammanhang dermed standigt fallande priset 

steg priset en gros har aldrig till mer an 6 1/4 flor., men afven årets lagsta 

pris 5 1/4 flor. lemnar en god vinst åt importörerne. 

Under dr 1878 utfördes direkt från Java till Stockholm en liten sockerlast 

om 11,000 piculs. 

Våra förnamsta exportartiklar utgjordes af 

socker 3,473,955 piculs, 

kaffe 920,751 » 

ris 72,780 )) 

kryddor 21,979 )) 

té 74,695 lador 

d:o 422 piculs 

tobak 230,627 » 

damar-gummi __ 10,569 )) 

guttapercha 963 D 

tenn 141,028 » 

ot 3,920,528 

1,304,974 

163,260 

32,723 

74,160 

826 

263,578 

13,269 

1,173 

114,560 

år 1877, 

D •

30 

oljekakor ......... piculs, mot 18,781 dr 1877, 

rotting ______ 26,928 D D 50,308 D 

indigo ____________ 863,114 holl. skalp. D 1,321,119 D 

hudar 332,405 stycken 317,324 

d:o 1,658 piculs 1,294 D 

arrack 8,128 leagers D 4,503 D 

Socker. Skörden år 1878-1879 gaf i rundt tal 3,450,000 piculs eller 

150,000 mindre an jag beräknade i min foregående berättelse. Årets affdrer 

började med ett pris af 15 flor. pr picul för n:o 14, men detta fann man 

snart vara vida mer än som öfverensstämde med noteringarne i Europa; våra 

förnämsta exportörer höllo sig då tillbaka, och inga affärer afslötos derpå förr 

du i juni, då 14 flor. betaltes; på grund af ökad efterfragan steg priset sedan 

så att det under juli—september höll sig mellan 14V 2 och 14 3/4 flor. samt 

några affärer i augusti uppgjordes efter 15 flor. Mot slutet af oktober och 

under november var priset sa högt som 16 flor., men i december var det Ater 

nere i 14 flor. och dervid förblef det till skeppningstidens slut. På det hela 

taget var sockerkampagnen 1878-1879 ofördelaktig för spekulanter, liksom 

fiera af de foregående. Utsigterna för skörden 1879-1880 hafva börjat ogynsamt, 

och torde skörden sannolikt blifva mindre än den al. 1878-1879. 

Kaffe. Skörden 1878-1879 auses hafva gifvit: 

å regeringens plantager pa Java 850,000 piculs, 

a enskilda ______ 150,000 » 

å Sumatra 110,000 )) 

Moluckerna 70,000 D 

Summa 1,180,000 piculs. 

Aret 1878 började med mycket dåliga utsigter för denna vara; det sent 

inträffade regnet anstälde stor skada och man räknade på att skörden skulle 

blifva mycket obetydlig. De laga prisen afhöllo frail all spekulation och i slutet 

af mars var ingen efterfrågan ens efter 48 flor. pr picul för god ordinär; 

vid den första försäljningen i Padang visade det medelpris som der erhölls ett 

fall af 6 flor. 84. Skörden kom derjemte mycket sent. I augusti meddelade 

regeringen att 1878-1879 arens skörd pa regeringens plantager Java icke 

kunde beräknas gifva mer an 650,000 piculs. Detta gaf med ens ett helt 

annat lif t affärerna än som försports under foregående delen af året och,yöp 

afslötos till pris af 50 à 52 flor. för god ordinär privat vara och 60 h 62 

för vestindisk. I september noterades 53 flor. 75 för god ordinär, men i oktober 

ville derma notering ej halla sig, enar priset på den europeiska marknaden 

fortfarande var lagt till följd af den stora införseln af Santos. I november 

sjönk priset betydligt bland annat emedan man fick kän.nedom om att skörden 

å regeringens plantager komme att gifva allraminst 816,000 piculs. I december 

hade priset fallit till 45 flor. med ringa eller ingen spekulation, och när 

da mot slutet af månaden underrättelsen kom att man i Holland ej noterade 

högre an 38 cents för god ordinär vara samt man fick veta att regeringens 

skörd nu beräknades till 850,000 piculs var det slut med allt förtroende för 

varan och affärerna upphörde helt och hållet. Under januari och februari månader 

1879 egde nagra smdrre affdrer rum efter 45 flor. för god ordinär och 

54 flor. för vestindisk vara; i mars såldes sistnämnda vara för 52 flor. 

I Padang stälde sig prisen i medeltal salunda:

31 

26 mars__ ___ 1:a 26,000 piculs h 49,97 flor., 2:a 1,200 piculs A, 27,23 flor. 

29 juni ______ » 23,000 »à 56,11 D 600 D h 28,15 » 

21 september » 19,200 » h 62,10 D D 400 »à 28,60 >> 

31 december D 16,2.00 » h 55,13 D D 400 » à, 24,05 )) 

84,400 piculs. 2,600 piculs. 

Regeringens försäljningar af Java-planteringarna gafvo som resultat: 

16 juli ______ 25,000 piculs Preanger A, 57,11 flor., 

13 september 15,000 D Malang h 51,43 » 

3,000 D Samarang A, 48,62 D 

D 7,000 Kadoe h 50,95 D 

12 oktober 20,400 » Malang à 48,56 D 

4,600 D Passoeroean à 48,10 » 

8 november 10,000 » Preanger à 55,43 » 

2,200 » Passoeroean h 48,57 » 

D 12,800 » Malang A, 46,22 D 

100,000 piculs. 

Såsom vanligt gick större delen af Padang- och Preanger-kaffet till Amerika„ 

der det på grund af sin farg finner bättre afsättning an i Europa. 

Ris. Exporten af denna vara inskränkte sig som vanligt till de finare 

sorterna (white table rice); för landets eget behof erfordrades införsel frail 

Kochinkina. 

Krycidor. Oaktadt den ökade ångbatsförbindelsen till och fra-n Java, fortfor 

likväl Singapore att draga till sig större delen af närliggande öars produktion. 

Té. Odlingen af denna växt utvecklade sig ej enär prisen i Europa fortfarande 

voro sa laga att de ej inneburo nagon lockelse till en utvidgning. 

Tobak. Äfven skörden 1878-1879 var mycket dålig till följd af det 

sent inträffade regnet, och det var blott i enstaka fall som genom plantagernas 

gynnsammare läge ett bättre resultat ernåddes. 

Tenn. Produktionen utgjorde af Billitontenn under tiden från 1 april 

1878-31 mars 1879 61,901 piculs och af' Bankatenn under kalenderåret 

1878 72,493 piculs. Bankatennet utbjöds såsom vanligt icke här i marknaden 

utan skeppades till Holland. Billitontennet åter utbjöds efter vanligheten på 

auktion och betingade i medelpris pr picul 

11 februari _______________ 9,713 piculs h 41,61 flor., 

8 april 9,829 41,64 D 

17 juni 9,014 D h 41,24 D 

14 augusti 9,958 Dà 40,79 D 

14 oktober 11,000 36,96 D 

9 december 12,009 h 41,67 » 

61,523 piculs. 

Jemförda med föregaende dr visa dessa pris ett ganska betydligt fall. 

Olje/ca/cor. Ingen utförsel deraf förekom under år 1878, hela produktionen 

togs i anspråk för landets eget behof.

32 

Hudar. Priset på torra hudar vexlade under aret för buffelhudar raellan 

-20 och 35 cents samt för kohudar mellan 35 och 50 cents pr pound, bero- 

,ende på qvaliteten. 

Arrack. Vid slutet af år 1877 qvarlågo 2,000 leagers; produktionen år 

1878 uppskattas till omkring 7,000 leagers; utförseln utgjorde 8,128 leagers, 

hvadan qvarliggande nu torde finnas omkring 800 leagers. De höga pris, Bataviaarracken 

betingar, lemna en mycket stor vinst at producenterne af denna vara. 

Fraktmarknadens stallning under år 1878 var an samre an under något 

foregående dr; Java var dock ej hemsökt af några sarskilda svårigheter utan 

var detta beroende på samma orsaker som öfver alit eljest under namnda år. 

Vid en öfversigt af sjöfarten under sistförflutna sju dr visar det sig, att 

vår marknad sysselsatte under tiden 1 juli-30 juni: 

1872-1873 298 segelfartyg och 22 ångfartyg om 236,396 tons, 

1873-1874 300 » 30 » 248,900 » 

1874-1875 313 » » 32 » D 285,981 

1875-1876 268 » D 36 » 256,946 

1876--1877 342 » » 37 304,346 

1877-1878 329 » P 37 » 314,946 » 

juli—december 1878 ___ 201 D 18 » 187,023 

Frakterna för segelfartyg pr ton socker om 20 centner (»nettoweight») till 

Europa och Amerika voro under samma dr: 

Från 1 juli-31 december. Fran 1 januari-30 juni. 

1872: Högst 90 sh. Lagst 72 sh. 6 d. Högst 80 su. Lagst 75 sh. 

1873: » 85 3) » 70 » » 67 » 6 d. » 65 » 

1874: » 72 » 6 d. » 57 » 6 d. » 60 » 57 » 6 d. 

1875: D 65 » » 50 » » 50 » » 45 » 

1876: »65» » 57 » 6 d. »60» » 50 » 

1877: » 62 P 6 d. » 47 » 6 d. » 47 D 6 d. » 40» 

1878: » 42 » 6 d. » 27 » 6 d. 

Från och med 1 januari 1878 har regeringen, förutom den redan befintliga 

skatten af 3/4 % å vardet af all fast egendom, pålagt följande nya skatter: 

2 %, af vinsten å all rörelse, 2 % af inkomster af lön eller arbete, 2 % af 

husgeråd och 5 % af hyror. Dessa skatter trycka tungt på alla och framkalla 

stort missnöje bland köpmannen isynnerhet, ear deras inkomster beraknas 

på ett mycket godtyckligt sätt, sa snart de ej vilja framlemna sina böcker. 

w. Suermondt.

Nantes den 20 januari 1880. 

33 

Frankrike. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet hr 1879 framgår af följande: 

'Till distriktet ankommo fran Sverige med last . 22 svenska fartyg om 7,901 tons 

» » » » utrikes ort med last _____ 17 » » 5,780 » 

Fran » afgingo till Sverige i barlast 8 » » » 2,716 » 

» » » » utrikes ort med last 4 » » » 1,246 » 

D 

Till 

)) 

» 

)) i barlast 

ankommo fran Norge med last 

24 » 

68 norska 

» 

» 

» 

» 

8,447 

10,541 

0 

» 

» » » » utrikes ort med last 160 )> » » 60,120 » 

Fran » afgingo till Norge med last 1 » » 112 

» » » ) i barlast 60 » » )) 5:02 171 1 , 52 978 60 » 

» » » » utrikes ort med last 4 » » » 

» 

» » » » » i barlast 160 » » » » 


tons, hvaraf 39 svenska om 13,681 och 228 norska om 70,661 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 9 om 2,454 tons, hvaraf 4 svenska om 1,246 

,och 5 norska om 1,208 tons. 

Som nedanstående öfversigt utvisar har svenska skeppsfarten på distriktet 

under år 1879 fördubblats, jemförd med foregående dr: 

1877 besöktes distriktet af 18 svenska fartyg om 6,793 tons, 

1878 D » 20 » » » 6,706 » 

1879 » » 39 » » » 13,681 » 

Äfven den norska skeppsfarten har fortfarande befunnit sig i tillvaxt: 

1877 besöktes distriktet af 172 norska fartyg om 46,383 tons, 

1878 » )) 201 » » » 60,174 » 

1879 » » 232 » D » 72,623 » 

Denna stora tillvaxt i de Förenade rikenas skeppsfart på distriktet Ur att 

tillskrifva den fortgående införseln till Frankrike af spanmål, hvarmed 4 svenska 

och 54 norska fartyg ankommit lastade. 

Införseln från Sverige bestod uteslutande af jern och travaror; af jern 

infördes omkring 6,000 tons eller ungefar samma qvantitet som foregående dr. 

Priset på svenskt jern har på senaste tiden oafbrutet stigit och utgör nu: 

30 francs pr 100 kil. för valsadt Lancashire, oförtullacit, 

31 h 32 » D 100 » D hamradt D » 

Af trävaror infördes från Sverige 9,100 Pet. Stand. och från Norge 3,000 

Christiania Stand.; i början af året var denna artikel mycket trögsåld, men 

undergick mot slutet af året en markbar förbattring. Prisförhöjningen torde 

kunna anslås till omkring 15 cAr . Lagret ar nagot större an vanligt men torde 

dock ej komma att inverka på de till våren förestående införskrifningarne om 

ej prisen stiga alltför mycket. Som bevis på prisstegringen kan anföras, att 

3 X 9 tunas furuplankor af 3:a qvalitet, hvilka dro de har mest anvanda och 

som såldes trögt till 30 cent. pr metr. fot, nu latt finna afsattning efter 35 cent. 

Från Norge infördes 3,000 stand. *fade och delvis arbetade trävaror, 

26,715 barrels kabiljorom, 143 barrels fiskolja och 800 tons is. Förrådet af 

norska travaror i Nantes fix för tillfallet ganska ringa och prisen befinna sig 

Ber. om Handel o. Sjiifart. 3

34 

i stigande. Man noterar för 3X9 tunas plankor 3:a qvalitet 32 h. 35 cent. 

pr löpande metrisk fot. Förrådet af fiskrom uppskattades vid slutet af 1879 

i Bretagnes hamnar till 10,000 barrels, deraf största delen i Lorient. Priset 

håller sig uppe vid 50 francs pr barrel 1:a qvalitet. 

Med svenska fartyg egde ingen export från distriktet under året rum till 

Sverige; till Norge afgick endast ett norskt fartyg, som från Nantes till Christiania 

förde 164 tons raffinerad melis. 

Saltskörden i Croisic misslyckades helt och ballet ar 1879 till följd af en 

alltför regnig och fuktig sommar. Deremot var sardinfisket sardeles rikt, 'Dell 

fiskprisen höllo sig sa låga att den fattiga fiskarebefolkningen dock icke skördade 

n5gon stor vinst. 

Den dåliga spanmålsskörden har fortfarande orsakat svårighet att få returfrakter 

harifran till England, och endast några få af våra fartyg hafva lyckats 

få utfrakt med styckegods till Vestindien. 

Nedre delen af Loirefluden, från Nantes till hafvet, har genom uppmuddring 

blifvit så förbattrad att fartyg om 11 it 12 metriska fots djupgående 

kunna alltid vid högt vatten gå upp till Nantes. Understundora fir djupleken 

till och med 14 fot, hvilket Ur 2 h, 3 fot mera an för ett par år sedan. 

Helsotillståndet air tillfredsstallande mom distriktet. 

A. Backman. 

Bordeaux den 23 januari 1880. 

(Årsberatelse för 1879.) 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet under år 1879 inhemtas af föl- 

jande siffror • 

Till distriktet ankommo fan Sverige med last 46 svenska fartyg om 18,128 tons 

» » » utrikes ort med last 30 » 12,204 

» » » )) i barlast 5 fl » D 1,663 » 

Fran » afgingo till Sverige med last 16 » » 0 7,083 » 

a » » » i barlast 10 » » » 3,499 » 

» » » » utrikes ort med last 22 » » 7,437 » 

» » » i barlast 32 » » 13,895 

Till » ankommo fran Norge med last _ --- 54 norska » » 14,728 » 

» » » » utrikes ort med last 254 » » » 118,425 

» » » » i barlast 5 » » 1,457 » 

Fran » afgingo till Norge i barlast 50 » » » 15,228 


» » » » » i barlast 228 » » » 109,695 » 



med last afgångna fartyg utgjorde 78 om 46,483 tons, hvaraf 38 svenska om 

14,520 och 40 norska om 11,963 tons. 

En jemförelse med narmast füregående år utvisar att 

år 1879 ankommo 81 svenska fartyg om 31,995 tons, 

» 1878 » 77 D D D 28,683 » 

» 1877 » 66 » » » 26,720 » 

» 1876 D 64 D D D 22,639 » 

D 1875 » 69 » D D 26,406 D samt

35 

ar 1879 ankommo 313 norska fartyg om 134,610 tons, 

» 1878 » 303 » » » 122,876 » 

D 1877 » 255 » » » 94,454 » 

» 1876 » 247 » » » 42,437 » 

» 1875 » 234 » » » 35,022 » 

Under det att de hit anlanda norska fartygens tontal nästan fyrdubblats 

på de senaste fem aren har de svenska fartygens endast i ringa man tilltagit, 

och den tillväxt som kommit de senare till del har hufvudsakligen berott pa 

de reguliera turer som anordnats med svenska ångbatar ph Sverige, Norge och 

Ryssland. I den stora import af spanmal frail Amerika, som de senaste arens 

missväxt nödvändiggjort, deltogo senaste året pa detta distrikt 111 norska fartyg 

om 60,874 tons, men endast 6 svenska om 3,290 tons. 

Värdet af inseglade frakter utgjorde år 1879 för svenska fartyg 1,392,420 

francs mot 1,387,202 francs året förut, samt för norska fartyg 5,148,287 

francs mot 4,818,670 dr 1878. 

Till följd af de ovanligt låga jernprisen var införseln af jern från Sverige 

dr 1879 större an dr 1878, hvilket sistnämnda dr den redan var större an 

nagot foregående år. Med 14 svenska och 5 norska fartyg infördes 3,487,930 

kil. mot 2,214,120 kil. ar 1878 och 1,813,400 kil. ar 1877. 

Trävaruimporten var något mindre än år 1878 och verkstäldes till stor 

del med tyska, ryska och danska fartyg, då den deremot förr verkstaldes hufvudsakligen 

med norska och svenska fartyg. 

Af trämassa infördes endast 65,000 kil. med 3 svenska fartyg mot 203,738 

kil. 'ar 1878; det torde kunna antagas att hädanefter litet eller intet kommer 

att importeras emedan fabriker uppstatt här på platsen. 

Hafre infördes frail Sverige med 2 svenska fartyg om tillsamrnans 657 

tons; fran Norge infördes is med 8 norska fartyg om 2,806 tons och 3,912 

tunnor fiskrom med 2 fartyg om 370 tons. 

Frakterna för spanmål fran Amerika hafva vexlat mellan 3 sh. 9 d. och 

7 sh. med kunna antagas i medeltal hafva vant 5 sh. pr quarter; frakterna 

frail Nedra Botten började med 60 francs och 5 % men stego småningom mot 

hösten till 70 francs och 5 %. 

Trävaruprisen kunna anses hafva vant: 200 fr. pr stand. första qvalitet 

till 120 fr. fjerde qvalitet för 3 X 9 turns furuplankor; 85 h 90 fr. för battens 

tredje qvalitet samt 120 h 130 fr pr stand. brader 1, 1 1/4 och 1 1/2 X 9 tum 

alit fritt ombord i Sverige. 

Behållningen af travaror ar icke stor, och man anser sannolikt, att importen 

blir betydlig om den redan annonserade prisstegringen icke tager alltför 

stora proportioner. 

Vinskörden år 1879 var mycket dålig, såval hvad angår qvalitet som 

qvantitet; i departementet Gironde uppgick den endast till 1,567,000 hektoliter 

mot 2,210,000 hektoliter ar 1878 och 3,510,000 år 1877. Vinskörden i 

hela Frankrike ar 1879 beräknas ej till mer än 25,500,000 hektoliter eller 

ungefär hälften af 1878 års skörd; år 1875 utgjorde skörden 83,600,000 

hektoliter. 

Ilär liksom i hela Frankrike har vintern vant ovanligt hard och lång, 

och detta förhållande har haft ett menligt inflytande på sjöfarten; stark isgång 

i floden gjorde det nödvandigt att installa all lossning och lastning mellan den 

16 december och den 4 innevarande månad.

36 

Den sedan lange under byggnad varande dockan, som kan rymma 52 större 

fartyg, öppnades den 18 oktober 1879, och hafva fartyg sedan dess der kunnat 

intagas, men afgiften af 25 cent. pr ton af alla fartyg i hela hamnen 

afven utom dockan, såval franska som frammande, utgår fortfarande, emedan 

kajer och magasin annu ej aro fardiga och antagligen ej blifva det på lange. 

Triest den 28 Januar 1880. 

Österrige-Ungaren. 

N. Sandblad. 

De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet Aar 1879 fremgaar af fölgende 

Oversigt: 

Til Distr. ank. fra Udlandet med Ladn. 13 svenske Fartöier dr. 3,929 Tons 

» » i Ballast 3 1,467 

Fra afg. til Sverige med Ladn. 1 » 610 

» Udlandet » 12 » 5,319 

» » » » i Ballast—. 2 568 » 

Til » ank. fra Norge med Ladning 5 norske 1,039 

Udlandet 35 » » 13,847 og 906 Læster 

» » » i Ballast.— 4 » 1,817 

Fra afg. til Norge » » » 544 » 

» » Udlandet med Ladn. 43 14,646 » 1,127 » 

» » » i Ballast.— 1 293 » 


dr. 19,515 Tons og 906 Læster, hvoraf 13 svenske dr. 4,629 Tons og 40 

norske dr. 14,866 Tons og 906 Læster; Antallet med Ladning afgaaede Fartöier 

udgjorde 56 dr. 20,575 Tons og 1,127 Læster, hvoraf 13 svenske dr. 

5,929 Tons og 43 norske dr. 14,646 Tons og 1,127 Læster. 

Ogsaa i det afvigte Aar har Triest været besögt af flere af de forenede 

Rigers Fartöier end tilforn, mest större Skibe, hovedsagelig som Fölge af den 

forögede Petroleum-Indförsel som og at Fragterne fra Amerika hertil have 

været nogenlunde lönnende samt at Fartöierne her finde Ladning tilbage til de 

forenede Stater. 

Direkte fra Norge hidförtes med 13 Fartöier tilsammen 87,500 Voger 

Rundfisk og indirekte, mest fra Venedig, omtrent 13,800 Voger, eller tilsammen 

101,300 Voger; Aaret forud hidförtes tilsammen 80,833 Voger Rundfisk. 

Priserne varierede fra 29 till 33 Gulden pr 100 Kilogr. 

Den væsentlige Anledning til den forögede Indförsel af Rundfisk er, at 

Istrien og Dalmatien samt Bosnien og Herzegovina fra og med den 1 Januar 

1880 ere bleve underkastede Indförselstold, og som Bilge deraf have disse 

Provindser forsynet sig forud. 

Direkte fra Sverige hidförtes med 3 fremmede Fartöier 3,694 Tönder 

Tjære, som her detaljeres fra 14 til 18 Gulden pr Tönde. 

Da forskjellige statistiske Data endnu ikke ere udkomne og samlede, maa 

jeg forbeholde mig senerehen at indsende en udförligere Beretning om Triests 

Handel og Skibsfart i det afvigte Aar. 

J. Konow.

Danzig den 30 januari 1880. 

37 

Tyska riket. 

De Förenade rikenas sjöfart pa distriktet inhemtas af följande. 

Till distriktet ankommo från Sverige med last 

» » » » » i barlast 

22 svenska fartyg om 

26 » 0 » 

2,407 

6,282 

tons 

» 

» » » » utrikes ort med last 21 » 0 » 6,196 » 

» » » » i barlast 17 » » » 4,151 » 

Fran » afgingo till Sverige med last 15 » » 1,085 » 

» » » » » i barlast •7 » » » 1,783 » 


» » » » i barlast___ 2 » » » 1,216 » 

Till » ankonamo fran Norge med last 14 norska » » 2,408 0 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» i barlast__. 

utrikes ort med last 

3 

414 

» 

» 

a 

» » 

1,074 

15,497 

» 

» 

» » » i barlast 14 » » » 3,313 » 

Fran " » afgingo till Norge med last 22 » » » 3,387 » 

» 

» 

» 

» » 

» 

» 

» i barlast 

utrikes ort med last 

4 

39 

» 

» 

» 

» 

» 1,077 

13,286 

» 

» 

» » » » » i barlast 11 » » » 4,381 » 

ilela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 101 om 26,508 


med last afgangna fartyg utgjorde 137 om 32,216 tons, hvaraf 76 svenska om 


Aug. af Segerström. 

Smyrna den 20 januari 1880. 

Turkiska riket. 

(Årsberättelse fär år 1879.) 

Distriktet besöktes endast af 1 svenskt fartyg om 423 tons samt af 3 

norska om tillsammans 755 tons. 

Ångfartygens alltjemnt ökade anvandning för sjötransporter och de reguliera 

förbindelser med angfartyg som ega rum mellan Levantens förnamsta handels-. 

platser och alla de större handelsidkande platserna i Europa bidraga utan tvifvel 

att minska segelfartygens betydelse, men dessa senare finna dock icke desto 

mindre ofta sysselsattning till högre fraktsatser an angfartygen kunna betinga, 

och det ar derför svart att första hvarpa minskningen i den norska skeppsfarten 

på distriktet beror, om ej derpå att de norska fartygen funnit lönande 

sysselsattning pa annat håll. Införseln af stenkol är regelbunden och den betydliga 

utförseln af landets mangahanda alster skulle kunna förse med stora

38 

qvantiteter för sjötransporter, om ej möjligen fruktan för osakerheten i den 

politiska ställningen afhållit våra fartyg. Denna farhåga torde dock joke vara 

grundad ; den stora mangden af befolkningen sysselsätter sig . endast med slim 

materiella intressen, folket är taligt och vandt att fördraga. Utom i en del af 

Syrien hafva fiera af landets produkter gifvit en riklig skörd som vant latt att 

afsätta, och man kan ej klaga fver året 1879, trots de härjningar, trots den 

skada grashoppor och kreaturspest orsakat samt det rådande krigstillståndet, 

hvilket visserligen nu nyligen upphört, men lemnat efter sig krymplingar 

och sjuka. 

Hvete och korn hafva val mast införas samt brödet derigenom fördyrats 

för vissa samhällsklasser, men andra hafva deraf skördat förtjenst. 

En af landets produkter som anvandes i utlandets garfverier i stor skala 

fir garfämnet vallon4e; Tyskland och Ryssland hafva börjat att direkt importera 

af denna vara i stor skala. 

I afseende å den lokala administrationen är provinsens ställning mycket 

ogynnsarn ; embetsmannen sysselsätta sig endast med det som kan vara till deras 

personliga fördel. 

Jernvagsnatet befinner 4sig stadt i tillväxt; undersökningar för nya jernvagar 

hafva verkstälts och trafikinkomsterna på de redan fardiga ökas alltjemnt. 

Vintern är mycket sträng, snö har synts söder om Aleppo och Fahrenheits 

termometer har har fiera gånger -visat 15 16 grader. Allmanna helsotillståndet 

tycks emellertid förbättras af kölden, och så synes äfven förhållandet 

vara med allmänna sakerhetstillståndet, åtminstone i staderna. 

Ch. D. van Lennep. 

Kiel den 30 januari 1880. 

Tyska riket. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet inhemtas af följande: 

Till distriktet ankommo med last fran Sverige— ...... 355 svenska fartyg om 30,035 tons 

» » » » utrikes ort 98 » » » 16,152 » 

» » » i barlast » » 18 » » 708 

Fran » afgingo med last till Sverige 18 » » » 708 » 

» » i barlast » » 382 » » » 33,045 

» » » utrikes ort ___ ___ 69 » » 12,888 » 

Till » ankommo med last fran Norge 57 norska » » 2,351 » 

» » e» » utrikes ort 51 » e 11,720 » 

Fran » afgingo i barlast till Norge 68 » » » 3,829 

e )) » e e utrikes ort 40 » » 10,242 » 

Sammanlagda antalet af med last ankomna, fartyg utgjorde således 561 om 

60,258 tons, hvaraf 453 svenska om 46,187 och 108 norska om 14,071 tons; 

med last afgingo endast 18 svenska fartyg om 708 tons. 

Antalet af till distriktet anlända fartyg öfversteg motsvarande antal föregående 

dr med 75 svenska om 10,708 tons samt 22 norska om 1,526 tons.

39 

Bruttofrakterna år 1879 utgjorde för svenska fartyg 516,600 samt för 

norska 232,600 kronor. 

I konsulsafgift erlades af svenska fartyg vid hufvudstationen kr. 1,270, 

vid vice konsulatstationerna kr. 1,690; af norska fartyg vid hufvudstationen kr. 

400, vid vice konsulatstationerna kr. 490. 

Travarufrakterna stalde sig på följande sätt: från Skellefted, och andra 

norrbottniska hamnar för bjelkar och sparrar 5 h 5 72 kronor; från Gefle, 

Sundsvall och Hernösand för bräder 4 A, 4 1/2 kronor pr 31 1/2 kubikfot, alit 

med 5 % kaplake. 

Trävarupriserna voro följande: för 4, 5 och 6 turns kanthuggna sparrar 

betaldes 20 A 25 öre, för 7 turns 25 à 28 öre, samt för bjelkar, 8 h 9 

turns och derutöfver, 35 As 40 öre pr kub.-fot engelskt mått f. o. b. å aflastningsorterna. 

Kalmar och Oskarshamns bräder af 6 alnars langd 12 X1 1/2 

turns betingade 18 à 19 mark pr tolft och andra dimensioner i proportion. 

Gotlands vara såldes mot rabatt af 20 à 25 %. 

Utsigterna för import af trävaror till detta konsulsdistrikt för innevarande 

Ar äro ingalunda de basta, emedan förråden å alla platser dro betydliga och en 

allmän klagan öfver en Pörringad afsattning förspörjes, till följd hvaraf hitintills 

endast obetydliga befraktningar af fartyg torde hafva egt rum. 

Ehuru vaderleken under skördetiden ingalunda var gynnsam, bief skörden 

i derma provins battre än man förmodade, med undantag af den å potatis, som 

utföll samre än under fiera foregående dr, hvarigenom samt på grund af den 

större export som egt rum af denna nödvandighetsartikel, brist till våren torde 

vara att befara. 

Jernbanan Kiel—Eckernförde—Flensburg torde under innevarande 

komma att öppnas för trafiken. 

Med undantag af sjöfarten genom Eiderkanalen, som sedan 2 månader Or 

tillfrusen, air densamma Oppen till distriktets hamnar. 

F. Rooth. 

Curaçao den 20 januari 1880. 

Vestindien. 


Af de Förenade rikenas fartyg ankommo under etret endast 2 norska om 

269 1/2 laster, båda med last från utrikes ort och med destination till republiken 

Venezuela. 

Ons införsel ar ganska betydande och öfverstiger vida konsumtionen, men 

öfverskottet finner latt afsättning på narbelagna platser. De lander, med hvilka 

vi befinna oss i lifligaste handelsförbindelse, dro England som förser oss med 

jern, stenkol och manufakturvaror, Frankrike som sander oss siden., lyxartiklar 

och vin, Tyskland hvarifrån vi then få jern, manufakturvaror och öl, Nordamerikas 

förenta stater som förse 02.s med mjöl, smör, flUsk, majs, triivaror 

m. m., samt moderlandet som sander oss smör, ost, Ol m. m. 

Transitohandeln bidrager i hog grad till den rådande lifaktigheten i handeln 

bar på platsen. Hamnen är rnycket god och särdeles ryrnlig.

40 

Man har nyligen har upptackt stora lager af fosforsyrad kalk och bereder 

sig nu att i stor skala tillgodogöra sig desamma. Lyckas detta foretag kommer 

det att taga i ansprak ett stort antal fartyg. 

Hittills kanna vi Mr inga andra produkter fran de Förenade rikena art 

tandstickor och öl från Frydenlunds bryggeri i Christiania. Ölet dr godt ocli 

börjar vinna insteg. 

Leon Tidal Leyba. 

Djeddah den 27 januari 1880. 



Intet svenskt eller norskt fartyg har under året besökt distriktet, och ej 

heller har någon direkt handelsförbindelse egt rum meillan de Förenade rikena 

och denna plats. 

Handeln dr ieke utan sin betydelse, men införseln ar företradesvis beroende 

på pilgrimerna och utförseln består till största delen af produkter som 

komma frail Hodeidah, Suakim och Massawah och hvilka endast transitera. 

Det dr endast perlemo, gummi, hudar, bomull och daddlar som utgöra 

landets egna produkter. 

De tre nyssnamnda hamnarne börja att allt mera exportera direkte, till 

skada för Djeddabs handel. 

Under ar 1879 besöktes Djeddah af 241 ångfartyg om 213,295 tons mot 

218 om 194,473 tons dr 1878 och 205 om 179,073 tons dr 1877; segelfartygens 

antal utgjorde 1,156 om 55,932 tons mot 1,018 om 45,070 tons 

ar 1878. 

Tillvaxten beror dock ej på något ökadt lif i handelsomsattningarne utan 

pa ett större antal pilgrimer., i Djeddah landstego ar 1879 leke mindre 

42,860 pilgrinaer. Af pilgrimerna voro 10,894 hinduer, 8,787 malajer, 7,995 

turkar, 3,506 perser, 3,459 egypter o. s. v. Lyckligtvis yppades ej nagon 

smittosam sjukdom bland dem. 

Den allmanna stegring som egt rum i frakterna samtidigt med en nagot 

minskad konkurrens till följd af det dåliga resultatet föregående ar, afvensom 

en ökad efterfrågan och höjda passagerareafgifter, hafva föranledt att de fartyg 

som tagit del i pilgritustransporterna skördat en ganska god vinst. 

J. A. lirnyt. 

Nederlandene. 

Amsterdam den 7 Februar 1880. 


De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet fremgaar af folgende Oversigt: 

Til Distriktet ankom fra Sverige med Ladning 52 venske Fartöier dr. 18,470 Tons 

» » » » Udlandet » 51 » » » 18,905 » 

» » » » » i Ballast 4 » » » 1;548 » 

Fra » afgik til Sverige med Ladning 41 » » » 15,347 » 

» » » » » i Ballast 21 » » » 7,429 »

41 

Fra Distr. afg. til Udlandet med Ladn. 12 svenske Fartöier dr. 

» » » i Ballast 33 » » » 

Til » ank. fra Norge med Ladning 163 norske » » 

3,339 Tons 

12,807 » 

37,691 » 

'» » » » i Ballast ___ 2 » » » 428 

» » » a Udlandet med Ladn. 447 » » » 145,954 » og 10,615 Læster 

» i Ballast 1 » » » 146 » 

Fr) ) a 

n 

» 

» 

» 

)) 

» 

» 

afg. til Norge med Ladning 33 

» » » i Ballast ___ 237 

» Udlandet med Ladn. 74 

» » » i Ballast 268 

a 

» 

» 

» 

)) 

» 

» 

» 

)) 

» 

» 

9,390 

61,466 

26,578 

87,279 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

2,188 

3,409 

4,568 

» 

» 

» 


dr. 221,020 Tons og 10,615 Læster, hvoraf 103 svenske dr. 37,375 Tons 

og 610 norske dr. 183,645 Tons og 10,615 Læster; Antallet med Ladning 

afgaaede Fartöier udgjorde 160 dr. 54,654 Tons og 3,409 Læster, hvoraf 53 

svenske dr. 18,686 Tons og 108 norske dr. 35,968 Tons og 3,409 Læster. 

Sveriges Skibsfart paa Holland var i 1879 mindre end de foregaaende 

Aar; der ankom i 

1879 107 Fartöier, drægtige 38,922,36 Tons 

1878. 124 )) D 50,254,33 D & 156,50 Nylæster, 

1877 123 » )) 46,30 5,59 )) & 1,417,50 » 

1876 137 D D 32,910,63 D & 5,477,00 D 

Norges Skibsfart paa Holland var dette Aar ogsaa mindre end de foregaaende 

Aar; der ankom i 

1879___ 618 Fartöier, drægtige 187,181,39 Tons & 10,165 Comm. Lxster, 

1878_ 654 )) )) 178,759,19 D & 19,436 » 

1877___ 797 D D 130,721,16 D & 60,057 11, » 

1876___ 789 D D 12,893,99 D & 111,6117, D 

Optjent Brutto-Fragt for Svenske Skibe var i 1879 Fl. 555,666 og for 

Norske Skibe Fl. 3,176,494. 

• 

Sveriges og Norges Skibsfart paa Holland var i det henrundne Aar ei 

alene mindre end de foregaaende, men til samme Tid yderst lidet lönnende; 

paa alle Have vare Fragterne daarlige med Undtagelse af Kornfragterne fra 

Amerika, som vare de eneste, der gave en Smule Fortjenste, og som saa at 

sige holdt Liv i Fragtmarkedet. 

Mod Slutningen af Aaret var der vel Tegn til Forbedring, særlig toge Javafragterne 

betydelig Opsving, idet de mod Aarets Slutning hurtig stigende Sukkerpriser 

paa, de Europæiske Markeder gav Anledning til betydelige Afskibninger 

fra Java, som bragte Fragterne op til det dobbelte af hvad de vare nogle Uger 

tidligere. Om dette höiere Standpunkt end ikke kan holdes til den nye Höst 

kommer frem til Afskibning, vil Java til næste Aar dog behöve betydeligt 

Skibsrum, da Hösteu er god. 

Sveriges og Norges Handel paa Holland var ligesaalidet lönnende som 

Skibsfarten. 

Trælast-Priserne vare lave og nedtrykte, der kjöbtes kun for Dagens Behov, 

og selv den betydelig mindre Tilförsel var ei istand til at bringe Forbedring 

i Trælastpriserne för herimod Slutningen af Aaret, da Stigningen paa 

de store Europæiske Trælastmarkeder ogsaa fremkaldte Prisforbedring her. Det 

er at vente, at Trælastpriserne vil stige ud over Vinteren, alle Kjendetegn tyde 

derpaa, men det er at haabe, at Stigningen vil gaa langsomt og sikkert, 

man er villig til at betale höiere Priser til næste Aar, men dersom man jager 

Priserne op for hurtig, vil Reactionen ogsaa hurtig fölge.

42 

Af Nordlandske Producter Fisk og Tran vor Tilförselen liden. 

Af Jern, Tjære og Beg var Tilförselen ogsaa dette Aar liden. 

Omendskjöndt man endnu ei kan sige at Tilliden er vendt tilbage blandt 

Handelstanden, synes den ængstelige Tilbageholdenhed dog successive at vige 

og give Plads for mere Foretagelseslyst. Naar en Vare er at faa til yderst 

billig Pris, vil ingen kjöbe, denne Tilstand har hersket i de sidste Aar, nu 

derimod da næsten alle Varer ere stegne og stige i Pris, nyde alle mere Opmærksomhed 

og Kjöbelysten indfinder sig atter. 

Java-Kaffe, Hollands vigtige Colonial-Product, som mod Slutningen af forrige 

Aar var kommen ned til en Pris t), 41 Cent. pr 1/ 2 Kilos, steg successive 

atter ud over Aaret, og naaede i December 51 Cent. pr 1/2 Kilos, en Pris 

som synes at fortjene Tillid. og ved aabent Vand venter man atter livlig Omsætning. 

Efter al Sandsynlighed kommer der et stort Quantum Java-Kaffe i 

Markedet i 1880; baade Staten og Private har cn stor Höst at disponere over, 

og for den Nederlandske Stat er den store Höst og det faste Kaffemarked saameget 

kjærkommere, som Deficiten paa det Indiske Budget for 1880 höist 

sandsynlig derved forsvinder. 

Den Nederlandske Stat sælger aarlig paa Java og Sumatra et större Quantum 

Kaffe i offentlig Auction. I disse Auctioner optræder ikke alene Amerikansk 

Concurrence, men ogsaa for Europæiske Handelssteder kjöbes der, og 

disse blive da i Europa Concurrenter for det Hollandske Kaffemarked. 

Sukker var ogsaa i den störste Deel af Aaret 1879 en aldeles forladt 

Vare, de yderst lave Priser vare ei istand til at fremkalde Kjöbelyst, uden 

for Dagens Behov, og hertil bidrog meget at saavel Roe-Sukker-Hösten i 

Europa 1878--79, som Colonial-Sukker-Hösten paa Cuba var större end paaregnet. 

Denne Tilstand varede til henimod Slutningen af October Maaned, da, 

det viste sig at Hr Licht havde anslaaet Roe-hösten for 1879 (1,600 Millioner 

Kilos) for höit og at istedet for 50 Millioner mere end i 1878, vilde den 

sandsynligvis blive 200 Millioner mindre. 

I November Maaned tog ogsaa det Engelske og Newyork's Sukkermarked 

et betydeligt Opsving, og det Hollandske Marked fulgte Exemplet. 

Af Java-Sukker findes her intet Forraad, og det lader sig forudsee at 

Handelen i og Tilförselen af denne Vare vil blive liden i det kommende Aar, 

da de Engelske og Franske Markeder betaler 1 Fl. mere for de gode Sorter, 

end man er istand til at naa her. 

Værdiforholdet af Java-Sukker af god Qualitet, 31 December 1879: 

St. N:o 5 Fl 24 1/ 2St. N-o 13 Fl. 32 1/2 . 

6___ ______ » 25 1/ 2 . )) 14 » 33. 

)) 

o 

7 )) 26 1/ 2 . 

8 » 281/2 

271/2. 

» 

» 

15 )) 33 V4. 

16 )) 331/2. 

» 9 

» 17 » 34. 

» 10 ».29 1/ 2 . » 18 » 34 1/2 . 

» 11 » 31 » 19 » 35. 

» 12__- --- --- --- )) 32. » 20 _____ » 35112. 

Java Tobak nyder fremdeles stor Opmærksomhed, særlig for Cigarfabrication; 

Tobaksproductionen paa Java og Sumatra tiltager stadig, af 1878 Aars 

Höst sendtes for en Værdi af 25 Million Gulden til Holland.

43 

Banca Tin, dette for Speculation saa yndede Metal, var fra Aarets Begyndelse 

ganske forladt, men steeg senere ud paa Aaret i Lighed med andre 

Metaller betydelig; Priserne löbe op fra Fl. 38 til FL 56. 

Arak. Tilförselen var i 1879 1,600 Leggers större end det foregaaende 

Aar, og Forraadet ved Aarets Slutning omtrent 1,800 Leggers större end 31 

December 1878. 

Forraad 31 December i Amsterdam og Rotterdam: 5,371 hele og 40 

halve Leggers. 

Priserne varierede for Batavia-Arak fra 150 til 300, og for Soerabaya- 

Arak fra 60 til 180 pr Legger. 

Java-The er en Vare, som nyder mere og mere Opmærksomhed, da Prisen 

for ordinair Java altid er betydelig billigere end for China-The, finder 

den stedse Kjöbere. 

Pengemarkedet var i 1879 rigelig forsynet. 

Den Nederlandske Bank disconterede hele Aaret: 

Vexler til 3 %, 

Indenlandske Vexler 

Laan paa Holl. Statspapirer 

31/2 

31/2 

%, 

Laan paa Udenlandske Statspapirer 4 ù, 4 112 X, 

Laan paa alleslags Varer 31/2 % • 

Efter mere end et halvt Aarhundredes Forbud aabnedes i dette Aar det 

Hollandske Pengemarked atter for Svenske og Norske Statspapirer. 

I det hele taget har Handelen i Statspapirer i det henrundne Aar været 

meget lönnende, næsten alle Værdipapirer ere betydelig stegne, adskillige Amerikanske 

Obligationer og Jernbaneactier selv 100, ja flere Hundrede Procent. 

Amsterdams nye Vandvei til Nordsöen og Havnen i Nordsöen (Ymuiden) 

fyldestgjör i alle Dele. Udgravningen af Ymuidens Havn fortsættes fremdeles. 

Med den nye Vandvei fra Rotterdam til Nordsöen (Hock van Holland) 

gaar det uheldig. Det Princip, hvorefter man har anlagt denne Kanal, synes ei 

at ville give de Resultater, man havde ventet sig. Der dannes sig Sandbanker 

i Kanalens Munding, og trods alle anvendte Arbeider er Dybden omtrent 

den samme som för, omkring 15 Fod. 

Söfolkenes Römning aftager stadig, og var dette Aar mindre end nogensinde 

tilforn. 

Sundhedstilstanden var god hele Aaret. 

Lungesyge blandt Hornqvæg og Droes blandt Heste hersker af og til paa 

forskjellige Steder i Landet. 

Toldsatserne paa de vigtigste Svenske og Norske Export-Artikler i Nederlandene 

ere: 

Kornvarer_ Fl. 1,50 pr Læst (21V, Tönde). 

Trælast, uskaaren Last Frit. 

skaaren Last Frit. 

hövlet Last Frit. 

Jern Frit. 

Kobber, Kager & Stænger Frit.

44 

Kobber, valset i'Plader & Spiger __ Fl. 1 pr 100 Kilos. 

Tjære og Beg ____ _ Frit. 

Sild og Fisk Frit. 

Tran Frit. 

lis----------------------------- ------ ------ Frit. 

Th. Egidius. 


La Va I etta (Malta) den 31 januari 1880. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet inhemtas af följande: 

Af svenska fartyg anlöpte 3 om 2,152 tons on, alla med last. Af norska 

fartyg ankommo 21 om 17,309 tons; 19 afgingo med samma last och 1 

om 929 tons afgick i barlast. 

De i min förra årsberättelse omnämnda forslag att anlägga en jernväg på 

ön äfvensom att inrätta en daglig ångbdtsförbindelse mellan Syracusa och Malta 

hafva hilda fått förfalla. 

Cons ekonomiska belägenhet har icke undergitt någon förbättring utan befinner 

sig befolkningen i samma svara ställning som förut. Skörden har dock 

vant ganska god och utsigten för den nästa dr lofvande. Potatisodlingen har 

utvecklat sig rätt mycket under de senaste åren; hvarje år tagas två skördar 

och en betydande utförsel eger rum. Af öns öfriga produkter förtjena att i 

främsta rummet nämnas oranger, mandariner, kummin och anis. Bomullsodlingen, 

som för några år sedan bedrefs ganska ifrigt, är numera endast föga 

utbredd. 

Bland varor som utgöra föremål för in- och utförsel är det egentligen 

blott stenkol som är af stor betydelse; häraf infördes år 1879 343,803 tons 

mot 350,042 år 1878, 246,766 år 1877 och 297,787 tons dr 1876. Stenkolsfrakterna 

från England till Malta utgjorde under de fem första månaderna 

af 1879 11 à 12 shilling, från juni till oktober 9 à 10 shilling samt under 

årets bada sista månader 10 h 12 shilling pr ton. Fran januari till maj betaltes 

Cardiff-stenkol med 24 shilling, under juni och juli 23 sh., från augusti 

till oktober 22 sh. och sedan 23 sh., alit pr ton fritt ombord. 

Malta anlöptes under året af 4,877 fartyg om tillsammans 3,022,736 

tons, hvaraf 3,012 ångfartyg om 2,805,568 tons. År 1878 anlöptes ön af 

5,375 fartyg om 3,213,615, hvaraf 3,373 voro ångfartyg om 2,951,983 tons. 

O. F. Gollcher.

45 

Spanien. 

Manila (Filippinska liarne) den 20 januari 1880. 

(Årsberättelse •för 1879.) 

Under år 1879 ankommo af de Förenade rikenas fartyg endast 3 svenska 

.om tillsammans 1,524 tons, dessa ankommo med last och afgingo likaledes 

med last. 

Fran °eh med 1 juli 1879 hafva de olik-heter upphört hvilka förut funmos 

mellan afgifterna som spanska och andra nationers fartyg hade att erlägga. 

Uruguay. 

Montevideo den 29 januari 1880. 


R. A. Lane. 

De Förenade rikenas sjöfart på republiken Uruguay år 1879 framgår af 

följande: 

Till distriktet ankommo fran Sverige med last 1 svenskt fartyg om 85 tons, 

» » » » utrikes ort med last 13 » 5,641 » 

» » » » i barlast 3 » ), » 1,374 » 

Tan » afgingo till Sverige i barlast 1 » » 742 » 


» » » » i barlast 5 » » » 1,654 » 

Till ii ankommo fran Norge med last 2 norska » » 568 » 


» » » » » i barlast 8 » » 1,987 » 

Fran » afgingo till » med last 31 » » » 9,133 » 

» » » i barlast 6 » » » 1,565 » 


tons, hvaraf 14 svenska om 5,726 och 30 norska om 8,546 tons; sammanlagda 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 40 om 12,038 tons, hvaraf 9 

svenska om 2,905 och 31 norska om 9,133 tons. 

Af här ofvan uppförda fartyg halva dock 4 svenska om 1,272 tons och 

12 norska om 3,593 tons härifrån afgått med hitförda laster. 

Till stationen ankommo: 

svenska fartyg: norska fartyg: 

1879------15 om 6,512 tons, 28 om 7,899 tons, 

1878 22 9,616 » 26 7,959 » och 214 1/2 läster, 

1877 11 4,5501/2 » 19 4,726 » 2,093 h/ 2»

46 

främmande fartyg : 

1878_ ......... 3,589 om 1,335,158 tons, kustfarten inberäknad. 

1879 3,634 » 1,355,089 D 

Af dessa voro under 1879 starkast representerade : 

engelska 272 om 346,871 tons, 

franska 161 » 232,422 D 

italienska ...... 207 » 140,262 » 

tyska ......... ..... 132 D 128,515 D 

brasilianska 81 » 54,226 D 

spanska 203 42,334 » 

Förenta staternas 49 21,810 » 

argentinska 292 » 11,306 » 

De till distriktet ankomna svenska fartygs besättningar uppgingo till 191 

och de norska till 353 man. 

Sunman af beräknad bruttofrakt för införda laster belöpte sig till: 

med svenska fartyg ct 8,480, 

• n orsk a D 9,425, 

och för utförda: 

med svenska fartyg 

» norska D 7,260. 

Äfven under detta dr har fraktförtjensten för de Förenade rikenas fartyg 

härstädes vant i aftagande. Densamma uppgick under det foregående allena 

vid stationen för in- och utförda laster till: 

med svenska fartyg 11 14,720, 

• norska » 17,855. 

Från svenska fartyg afmönstrades 2 och från norska 10 man, och påmönstrades 

ett lika antal. Ingen rymning förekom från svenska fartyg; från 

norskt rymde 1 man. Antalet af bref, som genom konsulatet befordrades till 

svenska och norska sjömän, utgjorde 725. 

Den enda sjöolyeka som inträffade var förlusten af en mast a svenska 

barkskeppet »Silentium» från G-öteborg. Havenet belöpte sig till doll. 386. 

Ett norskt fartyg med styckegodslast, bestämd att lossas här och i Buenos 

Aires, anlände hit efter att hafva gjort ett större haveni i engelsk hamn. Som 

bodmeribrefvet var betalbart härstädes, befann sig skepparen i allvarsamma svdrigheter, 

och måste han upptaga nytt la., hvilket med mycken möda erhölls 

till 5 (x" För att i analoga fall undvika uppehåll och omkostnader bora 

bodmerilånen vara betalbara på den plats, der resan slutas. 

Hamnafgifterna hafva blifvit betydligt nedsatta och är följande taxa gallande 

sedan den 1 sistlidne november: 

För fartyg från 200 à 500 reg. tons: 

1:o) som anlöpa denna hamn för ordres: 

fyrbaksafgift pr ton doll. 0,115, 

sundhetspass D 5,60, 

och för fartyg som afgå till Uruguay-floden: 

för flodens utprickning _ ______ pr ton doll. 0,035,

47 

2:o) som lossa och lasta härstädes: 

fyrbåksafgift pr ton doll. 0,095 7 

tonnage » » 0,1 0, 

stämpelafgift » 24,00, 

manifest D 8,00, 

notarius publicus » 4,80, 


hamnlots, in- & utgående » 20,00, 

3:o) som lossa del af last här, och fortsätta med aterstoden till Buenos 

Aires: 


stämpel D 16,00, 


sundhetspass » 

notarius publicus D 2,40, 

hamnlots, & utgående » 20,00, 

4:o) som lossa här och afgå i barlast till Uruguay-floden: 


tonnage 0,10, 

för flodens utprickning 0,035, 

stämpelafgift 24,00, 

sundhetspass 5,60, 

notarius publicus_ -1,6o, 

hamnlots, in- & utgående 20,00, 

5:o) ankomna i barlast från hamnar utom floden, hvilka till Adana afgi 

efter harstädes verkställd lastning: 


tonnage » » 0,10, 

stämpelafgift D 16,00, 


notarius publicus » 4,80, 


hamnlots, in- & utgående » 20,00. 

Fartyg med öfver 500 reg. tons hafva en fjerdedel högre stampelafgift. 

Fraktkonjunkturerna förblefvo fortfarande särdeles tryckta, och måste der-före 

6 svenska och 6 norska fartyg harifrån afgå i barlast. Angbdtstrafiken 

har sedan fiera ar tillbaka bemaktigat sig största delen af utskeppningen, oeh 

finnas för närvarande inga utsigter till en forandring af detta för de Förenada 

rikenas skeppsfart ogynsamma förhallande. 

Noteringarne voro : 

pr tingfartyg: 

/ ull ___ ...... ______ 15 h 40 sh. pr eng. ton, 

till England och Belgien salta hudar30 .... ____ 30 h 40 D D D 

torra D 50 h 60 » » D 

till Havre 

I ull 

I torra hudar 

25 à 40 francs pr kub-.meter,, 

50 h 60 » » D

48 

till England och Belgien: ull 

pr segelfartyg: 

1272 h. 20 sh. pr eng. ton, 

från Uruguay-floden __ 

salta hudar ___ 27 

talg 30 

h 35 » » 

h, 37 » 6 cl. pr eng. ton, 

till Havre 

ull _________ 12 1/ 2 h, 18 francs pr kub.-meter, 

terra hudar ___ 35 h, 50 » » 

till Förenta staterna__ 

ull 

torra budar 

37, doll. pr bal, 

ct pr R. 

Handeln har ej kunnat höja sig ur den overksamhet hvaruti en mångarig 

kris nedtryckt densamma, churn regeringen vidtagit fiera vigtiga matt och steg 

till dess beframjande. Så nedsattes, enligt hvad jag redan haft aran inberatta, 

importtullarne på alla varer, hvilka förut voro belagda med öfver 5 ,°4; , till 

hälften, och exporttullafgifterna förminskades till 75 X af de förut gallande. 

Hamnunagalderna reducerades, som ofvan anfördt, och den höga skatt (från 200 

it 500 doll. för import- och exporthus efter omsattning), som betalades för 

idkande af handel och industri, förminskades med 42 för år 1880. 

Det ar dock antagligt att en förbattring småningom skall intrada, om ej 

regeringens, delvis till följd af dessa reduktioner, iråkade deficit nödgar denamma 

att any() palagga de förra alltför tryckande skatterna. 

Importen har isynnerhet lidit af stockningen i affarerna. En betydlig del 

af under året införda manufakturer har blifvit föryttrad d offentliga auktioner 

till priser, som ofta ej öfverstego fabrikskostnaden. 

Ingen direkt omsdaning med de Förenade rikena har under de senaste 

iren egt rum. 

Östersjö-travaror aro sedan langre tid attrangda från vår marknad af de 

nordamerikanska, hvaraf införseln 1877 utgjorde 12,364,000 löpande fot. 

Priserna noterades: 

Pitch Pine 35 h, 40 doll. pr 1,000 löpande fot 

Import-tull for 

White » 30 it 40 » » 1,000 

I kopares rakning. 

Spruce »- ---------- -- 28 h 30 » 1,000 

Under aret anlande en svensk och tvenne uorska tralaster, för hvilka fördelaktigare 

marknad måste sökas i Buenos Aires. 

De enda dimensioner af Ostersjö-tra, soin liar kunna föryttras till tackande 

priser, dro 3X9 X 14 h, 24 fots plankor (sorterade langder). 

Ohyflade brader och plankor betala i tullafgift pr 1,000 1 .6pande fot doll. 

2,70 och hyflade doll. 6,75. 

Betydliga partier af norsk klippfisk i lador införas öfver Hamburg pr Angfartyg, 

och uppgick importen af denna artikel ar 1877 till 272,000 kilogr. 

Årets priser voro doll. 9 h. 12 pr quintal för frisk vara. Tullafgiften dr doll. 

2,10 pr 100 kilogr. 

På samma vag hitföras små partier af svenska sakerhetstandstickor, hvilka 

dock hafva svart att konkurrera saval med franska och mom landet tillverkade 

svafvelstickor, som med de i Tyskland förfalskade tra-stiekorna, och vanligtvis 

måste föryttras utan förtjenst. 

Importen af svenskt och norskt öl har nastan upphört, emedan det i landet 

bryggda saljes till vida billigare priser din hvad det införda bar kostar. 

Utförseln var liflig och hafva republikens produkter uppnatt ovanligt höga 

priser, uti hvilka erhallits ersättning för den betydliga förlust, som förorsakades 

under vintern genom ovanligt stor dödlighet ibland hornboskapen, som bortryckte 

omkring 200,000 st. Dödsorsaken, som uppgafs vara dåligt bete, köld

49 

och brist pa skydd under ihallande regn och stormar, hade dock ej något menligt 

inflytande pa hudarnes qvalitet. 

Tillgången pa torra hudar och ull var ymnigare an under 1878. 

Landets förnämsta exportartiklar utgjordes af: 

1877. 1878. 

salta ox- & ko-hudar stycken 682,667, stycken 765,767, 

torra d:o » 432,327, D 444,906, 

talg kilogr. 7,350,219, kilogr. 12,719,403, 

ull » 17,146,005, » 16,912,848, 

farfällar » 3,484,255, » 4,139,820, 

kitt------- --- )) 25,472,494, D 33,481,948, 

hvetemjöl » 8,755,460, » 8,406,875. 

Antalet boskap uppskattas till: 

6,100,000 hornboskap, 

12,200,000 får, 

875,000 hästar o. s. v., 

och dess varde till doll. 51,500,000 i guld. 

De förnämsta exportartiklarne noterades: 

salta hudar, pr 75 R 

torra hudar, pr 40 

doll. 7,00 h 8,30 för ox-hudar, 68 h 77 R, 

» 6,25 h 7,00 » ko- » 

6,00 h, 7,50 

5,40 h 6,10 

ull, otvättad mestizo, pr 25 R » 3,20 hi 4,00, 

talg i pipor, pr 25 R D 1,52 h 1,75. 

tunga, 

lätta, 

Varuomsättningen mellan republiken och utlandet uppgick till: 

Import: Export: 

1877 doll. 15,045,846. doll. 15,899,405. 

1878 » 15,927,974. » 17,492,159. 

1879 _ D 15,379,126. D 15,887,160. 

Akerbruket, hvilket ännu för ett tiotal af år sedan var så obetydligt, att 

största delen af mjölbehofvet maste fyllas frail utlandet, har gjort stora framsteg. 

1878 uppgick den uppodlade jordarealen till 243,500 hektarer, och 

hveteskörden allena belöpte sig till 685,000 fanegas, värderade till dollars 

2,712,000. Äfven i ar har derma skörd vant ymnig, och den akerbrukande 

befolkningen, som äfven i fördelaktiga priser (doll. 3,60 h 6,50 pr fanega 

vägande 106 hi 112 kilogram) funnit ersättning för sina mödor, skall utan tvifvel 

fortfarande företaga stora nyodlingar. Majs-skörden har dock äfven i dr 

vant mindre gifvande i följd af ihallande torka under försommaren. Ett stort 

men för åkerbruket är dock den nästan absoluta bristen pa skog, hvaraf endast 

föga finnes vid flodstränderna, och denna oduglig till byggnadsvirke. 

industrien ligger unnu i sin linda oaktadt höga skyddstullar, hvilka ph 

densamma ej haft nagot lifgifvande inflytande. Sa importeras ännu till detta 

land, sa rikt på boskap, stora qvantiteter af ost och smör, och oaktadt den 

rika tillgangen pa ull finnes mig veterligen i landet inien enda väfstol. 

Ber. om Handel o. Spfart. 4

50 

Utom Liebigs storartade och en annan mindre köttextrakt- och konservfabrik 

finnas endast ångqvarnar, angsagar, garfverier, öl-, sprit-, ättiks- och 

likörfabriker, samt en af stearinljus och en af vaxtändstickor. 

Statens tullar inbragte: 

1877 doll. 4,083,331. 

1878 )) 4,246,679. 

1879---------------------- --- -- - 4,919,306. 

Jernvägarne uppna endast en utsträckning af 290 kilometer och telegraflinierna 

1,450 kilometer. 

Postverket befordrade 1878 2,200,000 bref och 2,300,000 tidningar. 

Porto för från utlandet (med undantag af den Arg. republiken) ankommande 

bref är 10 cent. för enkelt (8 gram), och lika stort för afgående. 

På härvarande barmhertighets-hospital vårdades kostnadsfritt: 

1876: 1877: 1878: 

svenskar 21 18 39 

norrmän 19 13 18 

Skilnaden eraellan in- och utvandringen var 1877 1,416, 1878 2,222, 

1879 3,701 personer till landets faveur. 

Statens konsoliderade skuld uppgår till 47 millioner pesos. Den förr med 

12 %, nu med 4 %. löpande skulden noteras frail, 26 A, 30 X. 

Republikens folkmängd antages vara 450,000. 

Sam. Blixen. 


Rangoon (Britiska Birma) den 23 januari 1880. 

(Årsbertittelse för 1879 till Ministern för utrikes b,rendena.) 

Till distriktet ankom 1 sveuskt fartyg om 699 tons med last från utrikes ort. 

2 » 1,458 i barlast » 

Från afgingo 3 » 2,157 med last till 

Till ankom 1 norskt 1,082 a» från 

10 » 8,353 i barlast » 

Fran afgingo 14 » 12,359 med last till 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 2 om 1,781 tons; 

antalet med last afgångna utgjorde 17 ora 14,516 tons. 

Vid redogörelsen för handelsförhallandena under det sistförflutna året 

måste man taga hänsyn till de politiska förvecklingarne mellan denna provins 

och öfre Birma. Såsom förut meddelats dog förre konungen af öfre Birma i 

oktober 1878 och följdes pa tronen af prins Thee-Baw. Denna halfbarbariska 

dynastis annaler veta fiera ganger att berätta om att vid en ny konungs tronbestigning 

alla eller nästan alla hans slägtingar mördats för att tillintetgöra

51 

möjligheten af stamplingar. På enahanda satt gick afven konung Thee-Baw 

tillvaga, och de föiestallningar som skedde häremot af den indiska regeringen 

lemnades utan alit afseende, och regeringen fann derför nödvändigt att sammandraga 

trupper vid gransen. 

sa snart dessa förberedelser vidtagits upphörde alla handelsförbindelser 

med Ofre Birma, hvilket naturligtvis inverkade på Rangoons importhandel, men 

sedan nagra månader förgatt utan att någon allvarligare åtgard vidtagits vågade 

infödingarne åter inlåta sig på affilier. 

Dd emellertid den indiska regeringen i ett utfardadt manifest förklarade 

sig icke hysa några fiendtliga afsigter mot den nye konungen började denne att 

frigöra sig från hvarje spår af höflighet i sin beröring med den britiske ministerresidenten 

i Mandalay; slutligen bief regeringen tvungen att aterkalla ministern 

och endast qvarlemna en diplomatisk agent, som snart äfven maste hemkallas. 

För narvarande al.° de politiska förbindelserna med öfre Birma fullkomligt 

afbrutna. 

Risskörden var förlidet dr sardeles god, gifvande ungefär samma qvantitet 

som året derförut. Under hela januari var tillförseln liten och antog först 

februari något större dimensioner. Efterfrågan från Europa var vid donna tid 

sardeles liflig och priset för paddy, som börjat med 85 rup. pr 100 baskets, 

steg till 110 rup., ungefar motsvarande 7 sh. 2 d. pr cwt fritt ombord. Detta 

pris lemnade ringa vinst åt exportörerne, och sa, snart den mest brådskande 

exporten egt rum samt förråden började tillväxa föll priset igen och nådde i 

början af april sin lagsta standpunkt, 90 rup. pr 100 baskets, motsvarande 6 

sh. 5 d. pr cwt. Landtbrukarne, som sait sitt ris till stor del och voro försedda 

med penningar, voro nu ej böjda för att lata priset ytterligare sjunka. 

En ogynsam väderlek i april förstörde mycket ris, oCh i början af maj, då 

jemval den europeiska marknaden började blifva lifligare, steg priset och fortsatte 

sedan dermed tills hela skörden var uttömd.. Den felslagna skörden 

vestra Europa bidrog att hålla prisen uppe och att gynna risexporten. Efterfrågan 

på ris för export till Indien och Malakka var ej så stor som foregående 

ar, och ris kunde anskaffas för dessa orter till billigare pris på annat hall än 

i Birma. 

Risexporten till Europa under de senaste fyra åren utgjorde: 

1879: 1878: 1877: 1876: 

från Rangoon ___ 34 0,962 tons, 324,783 tons, 290,560 tons, 284,874 tons, 

Bassein ...... 133,942 D 126,639 D 97,324 D 78,536 D 

Akyab 73,298 » 69,313 » 73,300 » 94,600 » 

Moulmein 50,408 » 32,900 D 32,914 » 23,535 » 

Summa 598,610 tons, 553,635 tons, 494,098 tons, 481,545 tons. 

Priset på kateku vexlade mycket under aret, samre qvaliteter vexlade 

mellan 24 och 42 rup. pr 100 viss, motsvarande 15 h 24 sh. pr cwt fritt 

ombord, under det att battre qvaliteter såldes för 30 h 52 rup., motsvarande 

18 h 32 sh. Exporten till Europa utgjorde 4,392 tons • och till andra lander 

6,048 tons. 

Bomullsmarknaden följde vexlingarne på marknaderna i Kina och Kalkutta, 

prisen vexlade mellan 55 och 70 rup. pr 100 viss, motsvarande 3 5/8 d. h 4 1/2 

d. pr lb. fritt ombord.

52 

För kohudar betaltes under årets nio första månader 60 A, 63 rup. pr 

100 viss, motsvarande 4 d. pr lb., sedan steg priset småningom till 85 rup., 

motsvarande 5 1/2 d. 

Det tryckta läge, hvaruti skeppsbygnadsindustrien befann sig i Europa, 

inverkade naturligtvis på handeln med teakträ, och första qvalitet betaltes ej 

mer itin 70 à 75 rup. pr ton om 50 kub.-fot. Till följd af den any° pabörjade 

verksamheten mom skeppsbyggeriet i Europa steg priset mot slutet af 

året med 20 h 25 rup. Till Europa utfördes 7,712 tons, till andra Mader 

15,009 tons. 

De fiesta fartyg som komma ut till rishamnarne äro befraktade i Europa; 

dessa frakter vexlade mellan 37 sh. 6 d. och 47 sh. 6 d. pr ton. Ehuru 

stämningen var matt i fraktmarknaden i hela orienten rådde dock ej något 

stort öfverflöd på fartyg i dessa hamnar och i allmänhet fingo fartygen bättre 

frakter än år 1878. Under senare delen af året rådde en afgjordt bättre 

stämning i fraktmarknaden och torde denna nog komma att räcka någon tid. 

De Förenade rikena hade ej sa många fartyg i Birmas hamnar som under fiera 

foregående skälet härför är dels att ångfartygen börja uttränga segelfartygen 

och dels att jernfartyg börja till stor del ersätta träfartygen. 

Såsom förut blifvit nämndt inverkade de politiska förvecklingarne med 

are Birma ganska betydligt på införselshandeln, men oafsedt detta förhållande 

har handeln en tryckt pregel, beroende pd alltför stern lager; detta Oiler isynnerhet 

bomulls- °eh sidenväfnader. Den förbättring som inträdt för den europeiska 

industrien kan följaktligen icke hafva sin orsak i detta land; prisen för 

de fiesta artiklar visa ej heller något tecken till att vilja stiga. 

Belize (Britiska Honduras) den 18 februari 1880. 

A. Barekhausen. 

(Årsberättelse för 1879 till Ministern för utrikes ärendena.) 

Af norska fartyg ankommo 13 om 4,816 tons, alla i barlast; 16 norska 

fartyg om tillsammans 6,039 tons afgingo med last till utrikes ort. Intet 

svenskt fartyg besökte distriktet under året. 

Utförseln från kolonien uppgick dr 1879 till: 

mahogny 3,198,319 fot, 

cederträ 304,000 » 

kampeschträ 12,633 tons, 

kautschuk146,845 lbs, 

kokosnötter 919,000 stycken, 

socker 2,002 tons. 

Värdet af hela utförseln beräknas till 187,673 L , deri inberäknadt guldstoft 

för 7,738 L och myntadt guld för 13,420 k; värdet af införseln utgjorde 

159,273 L. 

Den tryckta ställning, hvari Europas handel fortfarande befann sig, utbfvade 

naturligtvis sitt infiytande på kolonien och förorsakade en betydlig in-

53 

skränkning i produktionen ; den enda af koloniens produkter som vant föremål 

för en något lifligare efterfrågan är kampeschträ. 

Innevarande års produktion torde kunna beräknas till 2 millioner fot mahogny, 

12,000 hi 14,000 tons kampeschträ, och 2,000 tons socker. 

Frankrike. 

A Iger (Algeriet) den 7 februari 1880. 

(Skrifvelse till Kommerskollegium.) 

Val. H. Mc Donald. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet under dr 1879 inhemtas af 

följande : 

Till distriktet ankommo med last fran Sverige 3 svenska fartyg om 1,324 tons 

Fran » afgingo i barlast till » 1 » » » 420 » 

» » utrikes ort 2 » » 773 

Till ankommo med last fran 31 norska » » 12,427 » 

» • » barlast » )) 17 » » 6,571 » 

Fran afgingo med last till Norge 1 » » » 339 » 

» » i barlast » » 1 » » » 357 » 

» » med last till utrikes ort 23 » » » 8,177 » 

» » i barlast » 23 » » » 9,865 » 

Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 34 om 


antalet med last afgångna fartyg utgjorde 24 om 8,516 tons, sarutliga norska. 

Spanien. 

Barcelona den 18 februari 1880. 


Herman Sundelin. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet under dr 1879 inhemtas af 

följande : 

Till distriktet ankommo med last fran Sverige 27 svenska fartyg om 8,772 tons 

» » » utrikes ort 32 » » 13,552 » 

» » » i barlast » » 32 » » » 11,659 » 

Fran » afgingo med last till Sverige 21 » » » 7,813 » 

» » » i barlast » » 1 » » » 249 » 

» » » med last till utrikes ort 21 » » » 7,236 » 

» » » i barlast » » 45 » » 1 7,304 » 

Till » ankommo med last fran Norge 52 norska ' » » 13,327 » 

» » » » » utrikes ort 108 , : 

» » 43,348 » 

» » » i barlast » » 86 

» » 26,895 »

54 

Från distriktet afgingo med last till Norge 9 norska fartyg om 3,073 tons 

» i barlast » 1 » » » 328 » 

)) )) med last » utrikes ort 59 » 17,390 » 

i barlast » 171 » 60,229 » 

Sammanräknade antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 219 

om 78,999 tons, hvaraf 59 svenska om 22,324 och 160 norska om 56,675 

tons ; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 110 om 35,512 tons, hvaraf 

42 svenska om 15,049 och 68 norska om 20,463 tons. 


Stanley (Falklandsbarne) den 31 december 1879. 

C. A. Dahlander. 


Under det nu tilländagångna året har denna hamn icke vant besökt af 

något svenskt eller norskt fartyg. Af andra nationers fartyg ankommo 26, 

deraf 21 engelska. Införseln uppgick till ett värde af omkring 40,000 t, 

hufvudsakligen från England; utförseln till omkring 56,000 

Det Tydske Rige. 

Königsberg den 5 Februar 1880. 


George M. Dean. 

De Forenede Rigers Skibsfart paa Konsulatdistriktet Aar 1878 fremgaar 



)) 0 i Ballast 26 » 7,474 

)) )) Udlandet med Ladning 67 10,459 

» » » » » i Ballast 31 5,144 

Fra » afgik til Sverige med Ladning 28 2,062 

» » » » » i Ballast 14 )) 1,873 

0 » » » Udlandet med Ladning 98 )) 17,366 ) ) 

0 » » » » i Ballast 18 4,555 1) 

Til » ankom fra Norge med Ladning. 69 norske 11,095 

» » » » » i Ballast 21 )) 4,298 1) 

» » » » Udlandet med Ladning 112 )) 26,271 

» » » » » i Ballast 40 )) 8,712 1) 

Fra » afgik til Norge med Ladning 84 12,090 

» » » » i Ballast 6 » )) 2,252 

» » » » Udlandet med Ladning 120 )) 26,058 

/0 /0 )1 )) » i Ballast 34 10,811 ))

55 


.dr. 50,605 Tons, hvoraf 101 svenske dr. 13,239 og 181 norske dr. 37,366 

Tons; Antallet med Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 330 dr. 57,576 Tons, 

hvoraf 126 svenske dr. 19,428 og 204 norske dr. 38448 Tons. 

Stettin den 31 december 1879. 

Tyska riket. 


Otto Guthzeit. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1879 framgår af följande 

siffror: 

» utrikes ort med last 161 » » » 

» utrikes ort med last 161 » » » 

deraf till Stettin 118 

Till distriktet ankommo från utrikes ort i barlast 1 » » » 

Fran » afgingo till Norge med last 8 » » » 

deraf deraf från Stettin 6 

Fran Fran distriktet afgingo till Norge i i barlast 36 » » » 

» ) utrikes ort med last 108 » » » 

deraf frail Stettin 105 

Frå.'n distriktet afgingo till utrikes ort i barlast 

93 » » 

Frå.'n distriktet afgingo till utrikes ort i barlast 93 » » 

Hela antalet t af af med last ankomna fartyg utgjorde således 599 om 150,295 

tons, deraf 352 svenska om 86,114 och 247 norska om 64,181 tons; antalet 

med last afgångna fartyg fartyg utgjorde 211 om 48,391 tons, hvaraf 95 svenska om om 


Värdet af inseglade bruttofrakter utgjorde för för de de ankomna svenska farfartygen 1,042,898 riksmark, för afgående 160,059 riksmark; för ankomna nornorska fartyg 1,393,537 riksmark och för afgående 223,547 riksmark. 

F. L. P. Ivers.

Lübeck den 21 februari 1880. 

56 

Tyska riket. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegiurn.) 

Öfversigten öfver de Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1879 

finnes införd sida 2. 

Svenska sjöfarten på Lübeck, Rostock och Wismar gestaltade sig under 

nämnda hr som fibber: 

Till Lübeck ankommo 700 svenska fartyg om 109,154,79 tons, hvaraf 

från Sverige 580 st. med last och 1 i barlast samt från utrikes orter 119, 

alla med last. Af de ankomne voro 431 ångare om tillsammans 77,881,49 

tons. Fran hamnen afgingo under året 706 svenska fartyg om 110,106,41 

tons, hvaraf till Sverige 380 med last och 236 i barlast. Till främmande 

orter 30 med last och 60 i barlast. 

Under 1878 ankommo till Lübeck 667 fartyg om 106,586,49 tons, hvaraf 

från Sverige 593 med last och 7 i barlast; från fråmmande orter 67, alla 

med last. Af de ankomne voro 425 ångare om tillsammans 72,411,83 tons. 

Fran hamnen afgingo under samma tid 657 fartyg om 104,986,09 tons, hvaraf 

till Sverige 442 med last och 151 i barlast, till utrikes orter 25 med last 

och 36 i barlast. 

Till Rostock anlånde 69 svenska fartyg om 6,845,59 tons, hvaraf 55 från 

Sverige och 14 från utrikes orter. Af de sistnämnda kom 1 i barlast; alla 

de öfriga med last. De afgångnes antal var 68 om 6,697,56 tons, af hvilka 

65 i barlast och 1 med last afgingo till Sverige samt 2 i barlast till utrikes 

orter. 

Under det närmast foregående året anlände till Rostock 76 fartyg om 

6,786,18 tons, hvaraf 62 från Sverige och 14 från utrikes orter, alla med 

last. De afgångnes antal var äfvenledes 76 om 6,786,18 tons, hvaraf 71, 

alla i barlast, voro destinerade till Sverige och 5, deraf 3 med last, till utrikes 

orter. 

Till Wismar ankonano 66 svenska fartyg om 5,413,11 tons, alla 

Sverige och med last. Fran samma hamn afgingo under året 65 fartyg om 

5,398,02 tons, hvaraf till Sverige 63, alla i barlast, och till främmande orter 

2, hvaraf 1 med last. 

Under det nästföregående året ankommo till Wismar 67 svenska fartyg 

om 5,148,96 tons, hvaraf 62 från Sverige och 5 från utrikes orter, alla med. 

last. Samma dr afgingo 67 fartyg om 5,148,96 tons, af hvilka 65 voro destinerade 

till Sverige och 2 till främmande orter, alla i barlast. 

Följande jemförande öfversigt utvisar de under de trenne sista åren af 

svenska och norska fartyg under fart på distriktet inseglade bruttofrakternas 

belopp. 

1879. 

Lubeck, inkommande frakter Rm. 862,162 

utgående )) 570,453 

Rm. 1,432,615

Rostock, inkommande frakter 

• utgående 

Wismar, inkommande 

utgående 

Lübeck, inkommande frakter 

• utgående 


• utgående 

Wismar, inkommande 

Lübeck, inkommande frakter 

• utgående 


Wismar, 

57 

1878. 

1877. 

Transport Rm. 1,432,615, 

Rm. 96,304 

D 560 

D 65,558 

300 162,722 

Rm. 1,595,337 

eller Kronor 1,418,077 

Rm. 606,945 , 

» 640,633 

Rm. 1,247,578 

Rm. 88,404 

» 1,068 

» 61,425 150,897 

Rm. 1,398,475 


Rm. 624,256 

» 722,758 

Rm. 1,347,014 

Rm. 115,603 

» 77,280 192,883 

Rm. 1,539,897 


Sveriges sjöfart på Lübeck under 1879 utvisar således, jemförd med det 

'last foregående årets, en förökning af 33 fartyg om 2,568 tons. Beloppet ai 

returfrakterna visar en minskning af Rm. 70,180, men deremot öfverstiger 

totalsumman af de inkomrnande frakterna med Rm. 255,217 de under det föregående 

året inseglade. Antalet af till Rostock ankomna fartyg understeg det 

förra årets med 7, hvaremot drägtigheten visar en tillökning af 59,41 tons och 

det inseglade fraktbeloppet af Rm. 7,392. Äfven till Wismar ankom 1 fartyg 

mindre än dr 1878; deremot var den sammanlagda drägtigheten 294,15 tons 

större och totalfraktbeloppet öfversteg det föregående årets med Rm. 4,433. 

Följande siffror gifva en öfversigt af den svenska sjöfarten på distriktet 

under åren 1877-1879: 

Ankomna fartyg. Driigtighet. Bruttofrakt. 

1879 835 121,443,49 tons. Kr. 1,418,077. 

1878 810 118,521,3 » » 1,243,089. 

1877 820 121,343,34 » D 1,368,797. 

Totalbeloppet af de inseglade frakterna visar således för 1879 en forökning 

af kr. 174,988 mot det närreast föregående året och af kr. 49,280 

mot 1877. Detta resultat, som under de allmånt rådande ytterst tryckta fraktkonjunkturerna 

ej kunde anses såsom alltför ofördelaktigt, härrörde isynnerhet

58 

från den innan trävaru- och spanmålstullarnes införande inträdda starkare importen. 

Efter den 1 oktober, då tullen på trävaror inträdde i kraft, ankommo 

blott få trälaster, och sedan innevarande års början har tifven ett nästan fullkomligt 

stillestånd inträdt i spanmålsimporten från de ryska Ostersjöprovinserna. 

För svensk räkning bief under året intet fartyg såldt eller inköpt. En 

här upplagd svensk brigg, som htskilliga ginger utbjöds h offentlig auktion, 

fann ingen kopare. 

— — 

Totalimporten af trävaror från Sverige och Finland uppgifves för de sex 

sista åren som följer: 

Från Sverige: 

Bräder och plankor. Bjelkar och sparrar. 

1879 260,000 tolfter. 96,900 st. 

1878 199,000 » 77,500 » 

1877 168,000 D 121,000 » 

1876 270,000 » 128,000 D 

1875 158,000 » 98,000 » 

1874 209,000 D 132,000 » 

Fran Finland: 

Bräder och plankor. Bjelkar och sparrar. Läkter. 

1879 231,000 tolfter. 46,500 st. 147,000 st. 

1878 185,000 » 86,500 » 110,000 » 

1877___ _______ __ 182,000 » 107,000 D 69,000 » 

1876273,000 » 135,000 » 200,000 » 

1875____ ________ _ 178,000 » 116,000 » 124,000 » 

1874 . 128,000 » 72,500 » 90,000 » 

Trävaruprisen regulerade under 1879 som följer. Fyrskurna bräder från 

Gefle, Söderhamns och Hudiksvalls distrikt obtinerade: 

Qvalitet. 

9 X 1 V 4 turns. 210 170 130 100 mark 

8 X 174 » 180 140 110 90 D 

7 X 1 i/ 4 » 160 120 100 80 » 

5 6X1 1/4» ___ 140à150 150 100 h, 110 80à7070 70 60 D 

IV. 

pr standard 

fritt i Dibeck. 

Af bräder från andra hamnar omsattes I till 20-50 mark, II _till 15-- 

40 mark, III till 15-30 mark och IV till 15-25 mark mindre pr standard 

än Gefle och Söderhamns. 

Under 1878 regulerade priserna för I och II 30-40 mark, för III 

20-30 mark och för IV c.:a 10 mark pr standard högre, fritt om bord i 

svensk hamn. 

Valbräder från södra Sverige betingade följande medelpris pr tolft om 12 

fots längd och 1 1/4 tums tjocklek, fritt i Ltibeck: 

Osorterade : För I, med 3-4 mark mindre för II och III: 

6 à 7 tum 8 tum 9 turn 10 turn 11 turn 12 turn breda 

5 h, 5 1/2 m. 7 h, 7 1/2 DI. 12 mark. 14 mark. 16 mark. 18 mark.

59 

Granplankor om 9 turns bredd och derutöfver betingade 65 à 75 pf., d:o 

om 6, 7 och 8 tum 55 A, 60 pf. pr engelsk kft., fritt har. 

För kanthuggna furusparrar frå'n Skelleftea och andra hamnar i Bottniska 

Viken om 4/4- 7/7 tum i qvadrat varierade priset mellan 45 och 50 pf. pr 

kft., fritt i Lübeck. 

Öfverhufvud taget voro priserna anda mot hösten oerhördt låga. Ett pris 

af t. ex. 60 A, 65 mark pr standard osorterade granbrader om 6-9 turns 

bredd f. o. b. i svensk hamn kunde omöjligen betala produktionskostnaderna, 

och 30-40 mark pr d:o för 1 turns 5-7 turns qvarta var ej mer an hvad 

som ofta blifvit betaldt för ved. 

Den nya tullen af 3 mark pr 100 kg. hyfladt tra torde nastan omöjliggöra 

all import af gröfre snickararbete. Tullsatserna för plankor och brader 

samt hugget virke (25 pf. pr 100 kg. 1V, m. pr kubikmeter för de förra 

och 10 pf. pr 100 kg. ---,-- 60 pf. pr kubikmeter för det senare) tyckas ej vara, 

så sardeles höga, men nar derail komma speserna för tullbehandlingen och förhöjd 

frakt för den langre tid som numer åtgår för lossning af tralast, så torde 

clock en inskrankning i den tyska travaruimporten vara att befara. 

Jern. Trots de ytterst låga prisen var importen från Sverige starkare an 

något föregående hr. Vid årets början var behållningen af svenskt jern omkring 

13,000 centner. Importen uppgifves till: 

tackjern ctr 13,600, 

smaltstycken 8,200, 

smidt och valsadt jern 89,700 och 984 kistor, 

jern för astskosöm h 

16,800, 

jerntråd ...... _ 10,500, 

ctr 138,800 och 984 kistor. 

Importen från England var inskriinkt till 8,200 ctr tackjern. 

För de närmast föregående åren uppgifves svenska jernimporten som följer: 

1878 ctr 75,000 1875 ctr 72,000. 

1877 » 68,000 1874 » 46,000. 

1876 » 63,000. 1873 » 70,000. 

Behållningen af svenskt jern, stång- och »hufnageleisen», uppgick vid årets 

slut till c:a 15,000 ctr. 

Stångjernsprisen, som vid årets början voro mycket tryckta, nedgingo 

ytterligare från 10 till 9 1/4 mark. De nya tullsatserna på tackjern (50 pf. 

pr centner från och med slutet af maj) och sta,ngjern (1 V, mark från och med 

den 26 juli) föranledde emellertid vid sommarens början en starkare import, 

på hvilken under augusti—oktober nastan fullkomligt stillestånd följde. De 

kolossala bestallningarne från de Förenade Staterna utöfvade emellertid inflytande 

afven på den tyska marknaden, och i december realiserades svenskt jern 

till 12 mark pr centner, förtulladt. Westphaliskt jern steg samtidigt från 110 

till 170 mark pr 1,000 kg. ab tillverkningsorten. Konsumtionen inom Tyskland 

rattfardigar ingalunda en dylik stegring i prisen, hvilken föranleder öfverproduktion; 

och skulle ett omslag i de Förenade Staterna intraffa, så blefve 

följden afven i Tyskland ett starkt fall i jernprisen. 

Enligt i konsulatet förda anteckningar bestod jernimporten frail Sverige 

af 11,812 stanger och 86,054 ctr stangjern, 14,042 ctr tackjern och 19,153 

ctr spikjern, 219 ctr och 200 kollis jernplåt, 50 lador jernbleck, 934 ringar

60 

och 10,272 ctr jerntråd, 527 lådor spik, 6,655 ctr knippjern, 1,962 kollis, 

515 lådor och 1,418 bundtar diverse manufakturjern saint 82 kollis maskindelar. 

Med undantag af 3,825 ctr tackjern skedde hela denna införsel med 

svenska fartyg. Enligt samma förteckningar ankornmo 6,005 ctr, 92 stänger, 

43 kollis och 316 lador still samt 325 ctr ståltråd. 

Af andra svenska varor infördes eller transiterade i större partier följande: 

takspån 744,900 st. och 1,000 bundtar, lister af trä 571 lador och 167 bundtar, 

trätråd till tändstickor 2,343 lador, 4,121 bundtar och 261 ctr, trämassa 

5,554 packor, anjovis 40 lådor och 9 fat, ben 2,112 etr, benkol 155 säckar, 

smältstycken 7,357 ctr, horn och hornaffall 412 ctr och 270 kollis, skinn 

1,135 ctr och 1,683 packor, hudar 4,609 ctr samt 2,566 balar och packor, 

krita 373 fat, kimrök 1,064 fat och 439 lador, koppar 1,292 ctr, kummin 

859 säckar, osläckt kalk 12,113 kft, färsk lax 683 lador, öl 580 lådor och 

10 fat, punsch 318 lddor och 11 ankare, granit 7,512 ctr, tegel 8,160 st., 

rikt sill 102 lådor, kryddsill 477 kaggar, smör 595 fat, spanmål: råg 210 

säckar och 2,647 ctr, hafre 7,725 säckar och 8,900 ctr, lingon 443 korgar, 

tändstickor 24,414 kistor, tran 233 fat, ullaffall 66 balar och 54 ctr, björkved 

1,840 kft, spanved 2,000 bundtar, brädstump 3,150 tolfter och 1,632 

kft, tomma petroleumfat 9,005 st., nickel 274 lador. tjära 2,290 tunnor och 

30 ctr, frön 2,044 ctr och 370 säckar, kappar 140 lador och 173 bundtar, 

kilda 464 ctr och 41 kolli. 

Den svenska trävaruimporten till Rostock uppgifves af Vicekonsulatet 

som följer: 

Med svenska fartyg: 

bräder och plankor 

sparrar och bjelkar 

Med främmande fartyg: 

bräder och plankor 

sparrar och bjelkar 

212,740 kft, 

77,435 » 

50,542 kft, 

28,765 » 

Af bjelkar var införseln blott 3,800 kft; totalimporten af sparrar uppgick 

således till 102,400 kft, mest 4, 5 och 6 tum i fyrkant. 

Priserna -voro 21-24 öre för 4/4-7 7 turns sparrar, 28-35 öre för 

och 40-45 öre för 9/9- 12/ 1 2 turns bjelkar, allt pr kft eng. mått, fritt om 

bord i aflastningsorten. Importen egde hufvudsakligen rum från Skelleftel 

distrikt. 

Brader och plankor infördes dels från Oskarshamn och Vestervik (omkring 

100,000 kft), dels från Gefle, Sundsvall och Hernösand. Fran sistnämnda hamnar 

bestod importen hufvudsakligen af 5 och 6 turns X 1 tutus qvarta (c:a 

140 kft) som omsattes till: 

6 X1 tunas qvarta 46--55 mark 

5 X 1 » 40-45 » 

Pr standard, fritt ombord i svensk hamn. 

För Oskarshaninsbräder betaltes 17-19 mark pr tolft 12 tots X 1 1/4 -tums 

X12 turns, fritt i Rostock; andra bredder i proportion. Gotländska trävaror 

omsattes med 25 till 35 % rabatt under cirkulärprisen. 

Oaktadt de utomordentligt laga prisen under nästlidet år lär behtillningen 

af bräder och sparrar ej vara betydlig, och kunde en större import blifva nöd-

61 

vandig, derest en forandring inträffade i landets tryckta ekonomiska förhallanden, 

hvilka skildras i mycket mörka farger. 

Enligt uppgift från Vicekonsulatet importerades till Wismar: 

Med svenska fartyg: 

287,391 kft plankor och brader, 

79,116 » bjelkar och sparrar, 

1,641 » ved, 

211 » rundhult, 

40,549 » kalk, 

27 ctr tjara, 

18 » beck, 

1,220 )) stangjern, 

tillsammans värda Rm. 413,981. 

Med frammande fartyg: 

38,764 kft plankor och brader, 

13,392 » sparrar, 

897 ctr stångjern, 

30 » tjara, 

1 » stensalt, 

tillsammans varda 

Rm. 461,474. 

Exporten till Sverige bestod endast i 2,000 st. taktegel och 100 ctr klöfverfrö, 

hvilka artiklars värde uppgifvas till 656 Rm. 

Importen af brader och plankor var c:a 30 % större än under narmast 

foregående år. Man skyndade att förse sig med förrader för langre tid innan 

-den 1 oktober, och till och med svenska trävaruexportörer upprättade i Wismar 

nederlag på spekulation. Af denna och andra grunder torde behofvet under 

innevarande år blifva ganska inskrankt. Priserna för sparrar voro ungefär desamma 

som i Rostock. Brader, som till största delen infördes frail Gefle och 

Söderhamn, omsattes till följande oerhördt låga priser : 

1 V, X 9 turns prima 170-185 mark, 

1 1/4 X 9 secunda ___ 140-150 » 

1 V, X 9 tertia 110-120 » 

1 1/ X 9 qvarta 90-95 » 

Smalare dimensioner betaltes i proportion billigare; 6-7 turns qvarta med 

50 à 55 mark, allt pr standard fritt om bord i afskeppningsorten. Kalmar 

valbräder omsattes till 187 2-19 mark pr tolft om 12 fot X 1 1/4 tum X 9 tum, 

fritt i Wismar, eller 1 hi 1 1/ 2 m. lagre än nastföregående år. På grund af 

samre beskaffenhet maste åtskilliga partier säljas med 1 till 2 marks rabatt. 

Gotlands brader lara hafva blifvit omsatta till 25 % under cirkulärprisen. 

G-otlands kalk betaltes med 17 till 19 mark pr last om 12 tunnor. 

*Frakter. Frakterna för segelfartyg regulerade som följer : 

från G-efle för bräder och plankor 25 Rm. ; 

från Hudiksvall för brader och plankor 24-28 Rm. ; 

frail Hernösand för brader och plankor 26-29 Rm. ; 

alit in full pr standard om 165 kft. 

Rm. 47,493.

62 

från Skelleftea, Pita, och Luleå för sparrar och bjelkar 5 1/4-6 kr. in 

full pr 3172 kft; 

fran Kalmar och Vestervik för brader kr. 2 in full pr tolft 12 fot X 11/12 

x1 1/4 turn; 

från Abo 24-25 Rm.; 

från Björneborg 24-28 Rm.; 

från Kotka, Viborg och Riga 27-29 Rm.; 

alit in full pr standard brader och plankor. 

Fran de engelska kolhamnarne varierade raterna från L 6 till _t 8 pr 

keel om 21 1/5 tons. 

Petroleumfrakterna ab New-York, Philadelphia och Baltimore varierade 

från 4 sh. till 5 sh. 6 d. pr 40 gallons. 

I augusti och början af september step travarufrakterna, sa lange utsigt 

var att lasterna skulle kunna ankomma innan den 1 oktober, dd tullfribeten 

för trävaror upphörde. 

Ångare erhöllo följande frakter: 

för brader och plankor från Norrköping, Vestervik och Valdemarsvik 2 

kr. pr 15 kft; 

för tandstickor från Göteborg och Norrköping 1 1/, kr., från Malmö, Kalmar 

och Karlskrona 1 à l'/4 kr. pr kista; 

för stangjern från Stockholm och Norrköping 30 pf. pr ctr; från Göteborg 

30 öre pr etr. 

Fran oktober—december plagar 25-50 procents högre iingbatsfrakt betalas. 

Frakterna för rag ab S:t Petersburg, Reval, Riga och Libau voro låga 

och varierade mellan 15 och 18 Rm. in full pr last om 2,000 kg.; för hvete 

och gryn i proportion. 

Först mot årets slut befraktades några få ångare för Libau och Reval 

till resp. 25 och 28 Rm. för rag, under förutsattning att de skulle kunna intraffa 

har eller i Travemünde innan den 1 januari och sålunda undvika spanmålstullens 

erlaggande. 

Till Rostock och Wismar voro afven travarufrakterna från de norrlandska 

hamnarne anda till frampå sommaren sardeles låga och noterades som följer: 

frå,'n Söderhamn, Hudiksvall och Gefle för brader och plankor 23-27 

Rm. in full pr standard; 

från Skellefted och Pita, för sparrar 5-57 4 kr. med eller utan kaplake 

Pl. 31 1/1 kft. 

Pa hösten stego dessa rater till 30 mark in full för brader och 7 kr. 

in full för sparrar. 

För stangjern från Stockholm till Wismar betaltes 35 å, 40 pf. pr ctr. 

Lübecks hamn besöktes under året af 2,505 fartyg om tills. 974,222 

kubikmeter, hvaraf 1,000 ångare och 1,505 segelfartyg. Under 1878 var antalet 

af ankomna fartyg 2,246 om 861,455 kubikmeter, hvaraf 1,033 ångare 

och 1,213 segelfartyg. 

Genom Travekorrektionen, hvilket arbete tros kunna fullandas innan stet 

af 1881, bliver floden anda upp till staden segelbar för fartyg om till och med 

5 meters djupgång. 

Tyvarr ar att befara, det Lübeck mer an flagon annan ort kommer att 

lida af det plötsliga omslaget i den tyska tullpolitiken. Nar staden för ett,

63 

tiotal af år sedan intradde i Tullföreningen, blefvo ej fullt 10 y," af dess import 

tullpligtige; för narvarande måste tull erläggas för öfver 90 ,°,/, 

Vid konsulatet påmönstrades under året för svenska fartyg 42 svenskar, 

2 norrman och 4 utlandingar samt afmönstrades 69 svenskar, 4 norrman och 

3 utlandingar. För norska fartyg påmönstrades 2 norrman, 4 svenskar och 3 

utlandingar, de afmönstrades antal var 12 norrmän, 6 svenskar och 2 utlandingar. 

Hyrorna varierade Mellan 32 och 40 kr. för matros samt mellan 25 

och 30 kr. för lattmatros. Mot årets slut hitkom ett större antal hjelpbehöfvande 

svenske sjömän, som ej i Hamburg kunnat finna hyra. 

Under 1879 utstalldes 185 nationalitetsbevis, mest för tjenstfolk och 

gesaller. 

Ehuru dagspenningen för det ganska anstrangande arbetet vid Travekorrektionen 

endast ar två riksmark om dagen, ankonnno ej få arbetssökande svenskar, 

de fiesta från Kiel. 

Leonard Akerblom. 

Lübeck den 23 februari 1880. 

(Årsberättelse Mr 1879 till den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

Öfversigten öfver de Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet dr 1879 

finnes införd sida 2. 

Norska sjöfarten pd Lübeck, Rostock och Wismar gestaltade sig under 

namnda dr som följer: 

Till Lübeck ankommo 36 norska fartyg om 7,359,50 tons, alla från frammande 

orter och med last. Af dessa fartyg afgingo ånyo 3 till Norge, alla 

barlast, och 32 till frammande orter, hvaraf 2 med last, och var 1 vid åretsslut 

qvarliggande. Af namnda fartyg voro 5 ångare om tills. 1,343,73 tons. 

Under 1878 hitkommo 28 norska fartyg om 5,892,18 tons och 1877 

25 om tillsammans 4,493 tons och 726 kommerselaster. 

Till Rostock ankommo under 1879 38 norska fartyg om 5,556,83 tons, 

19 från Norge och 19 från frammande orter, alla med last. Af dessa afginga 

till Norge 17, hvaraf 12 i barlast och 5 med last, samt till utrikes orter 21, 

alla i barlast. Af namnda fartyg voro 5 ångare om tillsammans 829,50 tons, 

alla från Bergen med sill. 

Under det nastföregående året anlande till Rostock 43 norska fartyg om 

6,277,40 tons, ,hvaraf från Norge 23 om 2,100 tons, alla med last, och från 

frammande orter 19 om 4,129,55 tons med last och 1 om 47,58 tons i barlast. 

Till Wismar ankommo från utrikes orter 8 norska segelfartyg om 1,962,66 

tons, hvilka alla afgingo i barlast, deraf 1 till Norge och 7 till frammande orter. 

Under 1878 anlande till samma hamn 9 norska fartyg om 2,427,56 tons. 

Följande jemförande öfversigt utvisar de under de trenne sista åren af 

norska fartyg på distriktet inseglade inkomrnande bruttofrakternas belopp: 


Lübeck Rm. 155,875. 

Rostock » 112,956. 

Wismar » 17,062. 

Rm. 285,813.

64 

1878. 


Rostock » 129,059. 

Wismar » 22,283. 

Rm. 294,866. 

1877. 


Rostock » 142,250. 

Wismar » 39,973. 

Rm. 352,299. 

Returfrakternas belopp var obetydligt, uppgående för 1879 till Rm. 9,259, 

för 1878 till Rm. 3,053 och för 1877 till Rm. 3,126. 

Antalet af under de tre sista åren till distriktet ankomna norska fartyg var: 

1879 82 st. om 14,878,99 tons. 

1878 80 » » 14,597,14 » 

1877 61 » » 13,402,50 » 

För hvarje af dessa år visar den sammanlagda drägtigheten en ringa tillökning, 

ehuru på grund af de ofördelaktiga konjunkturerna de inseglade frakterna 

för 1878 visa en minskning af Rm. 57,433 och för 1879 af Rm. 66,426 

mot 1877. 

— 

För ett rederi i Drammen inköptes har nyligen ett skepp om c:a 910 

tons, som sedan ett par år stått färdigbygdt på stapeln. Fartyget skall levereras 

i komplett skick för 130,000 mark och hade säljaren, en härvarande 

skeppsbyggmästare, för två år sedan vägrat antaga ett köpeanbud på 220,000 

mark. Såväl hårstädes som i Rostock och Wismar tycks man bafva nästan 

upphört att bygga segelfartyg. 

Någon direkt handelsförbindelse Indian Lübeck och Norge egde under året 

icke rum och skedde importen af sill och tran enligt vanligheten öfver Hamburg. 

Af den förra artikeln ankommo med jernbanan 6 à 7,000 tunnor. Behållningen 

för 1878 uppgick till c:a 1,000 tunnor och realiserades, ehuru af 

god qvalitet och passande storlekar, till låga priser. Vid sjöfartens början ankommo 

några partier höstsill, hvilka betaltes med 30 mark för KKK, 23 mark 

för KK och 20 h 21 mark för K, allt för oförtullad vara. I maj och juni 

upprymdes ej allenast från Norge ankommande såndningar utan äfven återstoden 

af fjolårets behållning både i Östersjöhamnarne och i Hamburg mot förmodan 

raskt, och funno anda till juni månads slut äfven 2:a och 3:a begärlig 

efterfrågan. Först i medlet af juli ankommo de första partierna af årets fångst. 

hvilken, churn hvarken till qvaliteten eller storleken motsvarande fordringarne, 

fann god afsättning, och omsattes KKK till 44 mark, KK till 42 mark och 

K till 38 mark. Dessa priser bibehöllo sig till medlet af augusti, då de nedgingo 

till resp. 41 mark, 33-34 mark och 28--30 mark, hvilka noteringar 

till följd af den sparsamma tillförseln och de höga priserna för skotsk sill bibehöllo 

sig till årets slut. Så val på grund af de höga prisen som till följd af 

potatisskördens felslående i många trakter af Nordtyskland var konsumtionen af 

,sill under året inskränkt. Stor köpmanssill lär nästan belt och bållet hafva

65 

fattats och klagas afven öfver att de med vräkarmärket KKK fasedda tunnorna 

ej innehålla sill af tillbörlig storlek. 

Tran. Importen af denna artikel till Lübeck öfver Hamburg uppgifves 


norsk blank-tran 120,000 kg., 

brun » 20,000 » 

dansk blank- » 40,000 » 

» brun » 10,000 » 

mot 250,000 kg. under nastföregående dr. 

I januari noterades: 

202,500 kg., 

70-80 Rm. för medicinaltran pr 100 kg. netto, förtullade, 

62-66 » blanktran » 100 » » 

55-58 » » brun tran » 100 » » 

Dessa priser nedgingo småningom till: 

68-70 Rm. för medicinaltran, 

50-54 » blanktran, 

46-50 » brun tran, i september. 

Dessa utomordentligt låga priser, de lägsta som sedan 30 år blifvit betalta, 

föranledde en betydligare omsättning, och inköptes större partier fin blanktran 

tifven för tvålfabriker, som eljest blott begagna oljor. 

Den i oktober uppkomna allmänna spekulationslusten utöfvade afven inflytande 

på tranprisen, som med ens stego till: 

75-80 Rm. för medicinaltran 

58-64 » blanktrani pr 100 kg. netto, förtullade, 

52-56 » » brun tran 

och hafva dessa priser sedan dess bibehållit sig. 

Till Rostock infördes under året från Norge med 5 norska och 2 svenska 

fartyg 14,876 1/2 tunnor sill, 947 tunnor tran och 300 kaggar anjovis. Under 

år 1878 importerades 2,398 1/2 tunnor sill och 37 tunnor tran mer. 

Intill juli månad regulerade följande sillpriser: 

KKK 30 Rm. pr tunna, oförtullad, 

KK 26 

K19 

M19 » 

I juli step priserna till: 

KKK 45 Rm. pr tunna, oförtullad, 

KK 40 » » » 

K32 » » » 

M28 » 

hvilka noteringar i slutet af augusti nedgingo till resp. 40 mark, 33 mark, 

29 mark och 22 mark. 

Ber. om Handel o. Sjöfart. 5

66 

Tranfrisen regulerade under hela året som följer: 

75 Rm. för medicinaltran 

60-69 D D blanktran pr tunna, förtullad. 

52-58 )) D brun tran 

Christiania anjovis omsattes till 2 à 27, mark och Bergen d:o till I 

mark pr kagge, förtullad. 

Mellan Wismar och Norge egde ej heller under nästlidet år någon direkt 

handelsförbindelse rum. 

Genève den 1 februari 1880. 

Schweiz. 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes Arendena.) 

4 

Leonard ikerbloni. 

Förbundsrådet har den 9 sistlidne januari beslutit konvertera 1870 och 

1871 Arens 4 1/2 % lån i ett 4 % lån på 35,000,000 francs. Obligationer 

utgifvas på 500, 1,000, 5,000 och 10,000 francs efter en kurs af 99 1/ 2 och 

skola inlösas s'enast om 35 år. Lånet har blifvit fulltecknadt genom Oman 

subskription ; det dr Schweiz soin dervid hufvudsakligen tagit del, utlandet har 

gjort det endast i obetydlig mån. De gamla obligationsinnehafvarne ingå i det 

nya lånet för omkring 15,000,000 francs. 

Teckningen af lånet kan anses ganska tillfredsställande då man tager hänsyn 

bland annat till att de små besparingarna ej kunnat taga del då inga obligationer 

funnos på 100 francs, äfvensom att kursen var 99V, och räntan 

sa Man kan antaga att fiera af kantonerna komma att följa förbundsrådets 

exempel. Genéves stora råd har nästan enhälligt beslutit antaga ett af ett 

konsortium af åtskilliga banker och bankirer framstäldt forslag att konvertera 

kantonens skuld. Under 66 di., räknade från 1 april 1881, skulle en annuitet 

betalas af 834,050 francs, hvaremot kantonen skulle erhålla ett kapital af 

20,000,000 francs; till konsortiet skulle öfverlemnas 219,787 obligationer å 

ett nominelt belopp af 100 francs hvardera. Obligationerna skulle löpa med 

3 X årlig ränta, under hvart och ett af de 66 åren skulle ett visst antal utlottas 

samt inlösas med 100 francs stycket; vissa årliga premier skulle jemväl 

utlottas. 

Denna konverteringsplan framkallade till en början ganska mycket missnöje, 

men torde icke desto mindre blifva definitivt faststäld. 

de Sehaeek.

Genève den 11 mars 1880. 

67 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes ärendena.) 

I en foregående skrifvelse har uppmärksamheten redan riktats på den rival 

till den föreslagna Simplon-tunneln som framträdt i och med den från Savoyen 

utgångna planen att anlägga en tunnel genom Montblanc. Denna sistnämnda 

plan är icke alldeles ny, redan för några dr sedan talades derom, och alit från 

början hafva de som intressera sig för Simplontunneln bemödat sig att visa 

olägenheterna såväl ur teknisk som militär synpunkt af en tunnel genom Montblanc. 

Nyligen har en fransk senator, M. Chardon, offentliggjort en uppsats, i 

hvilken han framhåller de fördelar tunneln genom Montblanc erbjuder framför 

tunneln genom Simplon ; han söker visa att den har företrade i afseende 

längd, lutningsförhållanden och anläggningskostnader. I sjelfva verket utgör 

vinsten mellan Paris och Genua 97 kilometer, mellan Paris och Milano 44 kil., 

och ökas denna vinst ytterligare genom anläggandet af de redan beslutade banorm 

i departementen Ain, Saône och Loire, Nièvre och Yonne. Beträffande 

lutningsförhållandena äro de ganska gynnsamma på Simplonvägen i sjelfva tunnein 

om man gör denna 18,500 meter lång, men vid öfvergången af Jura 

träffar man på stigningar af 25 på 1000. Montblancvägen kan anläggas med 

lutningar af 12, 5 och 15 på 1,000; detta är säkert beträffande den franska 

sidan ända till Chamounix och kan vinnas på den italienska med en tunnel om 

15,000 meter, utmynnande vid Courmayeur. 

För byggandet af Simplon-vägen anslås kostnaderna till 136,500,000 francs, 

deraf 28,475,000 fr. på Italien för anslutningslinierna och återstående 108,025,000 

fr. för tunneln och tillhörande arbeten att anskaffas genom statsunderstöd och 

enskilda kapital. Huruvida denna summa kommer att förslå torde vara osäkert. 

Schweiziska förbundsrådet beviljar endast fyra millioner, Italiens finanser torde 

ej medgifva något bidrag, och det skulle då blifva Frankrike som nästan ensamt 

finge bestrida kostnaderna, ty man lär väl ej kunna räkna på något af enskilda 

kapitalister. 

Montblanc-vagen befinner sig i en vida battre ställning ; anslutningslinierna 

aro redan beslutade och skola ph franska sidan fullbordas mom så kort tid 

som möjligt till Chamounix, ph italienska sidan senast år 1885 till Aosta. 

Mellan Aosta och Courmayeur är en lucka om 34 kilometer att fylla, hvarför 

kostnaden efter 300,000 fr. pr kil. kan beräknas till 10,200,000 fr. ; kostnaden 

för en 15,000 meter lång tunnel mellan Courmayeur och Chamounix 

upper efter 4,300 fr. metern till 64,500,000 fr.; hela kostnaden blir således 

74,700,000 fr. eller 61,800,000 fr. mindre än vägen öfver Simplon. 

Under det att Simplonvägen leke kan fnllbordas på mindre än tio dr, kan 

Montblaneviigen vara färdig på fem ; Simplonvägen skall obestridligen vara af 

nytta för kantonerna Waadt och Wallis, men den lemnar Savoyen alldeles d sido. 

Två tilldragelser hafva timat under de senaste åren, hvilka man måste 

tillerkänna en stor betydelse: Italiens uppgående i en stat och Suezkanalens 

fullbordande. Dessa båda tilldragelser bafva förändrat de politiska och kommersiela 

förhållandena i Europa, den förstnämnda genom att skapa en folkrik, 

mäktig, i kommersielt och industrielt afseende verksam nation, den sistnämnda 

genom att öfver Italien öppna en kortare förbindelseväg med orienten. Också 

bemöda sig Europas olika stater att begagna sig af. dessa nya förhållanden, 

Tyskland banar sig väg till Italien genom Schweiz och St. G otthard, England

68 

söker komma dit pa andra vägar öfver kontinenten. Man kan förutse en betydlig 

trafik mellan Brindisi och Calais för lättare varor, och böra följaktligen 

Frankrike och Italien bereda sig harpa; dessa bada länder äro redan förenade 

genom två jernvägslinier, den ena öfver San Remo och Mentone, den 

andra genom Mont Cenis ; den förstnämnda följer Medelhafvets kust och tillgodoser 

i Frankrike Provence och Languedoc, den andra som gar in i hjertat 

af Frankrike öfver Lyon och Ambérieu, gagnar i främsta rummet landet söder 

om Loire samt till någon del trakten kring Paris men mycket litet norra delen 

af Frankrike, der den snart helt och hallet kommer att öfverflyglas af St. 

Gothardvägen, som kommer att taga hela trafiken fran Calais. 

Afstanden äro för närvarande : genom Mont Cenis frail Calais till Piacenza 

1,263 kilometer, från Paris till Milano 916 kil., genom St. Gotthard från 

Calais till Piacenza 1,178 kil. samt från Paris till Milano 894 kil. Haraf 

torde följa att St. Gotthardvagen, efter att hafva dragit till sig den stora trafiken 

mellan Italien och orienten å ena sidan, norra Frankrike, Belgien och 

England å den andra, kommer att taga trafik fran de tyska jernvägarne, och 

fran de franska anda nedanför Paris. Vill Frankrike bibehalla den trafik som 

gar genom Mont Cenis blir det derför nödvändigt att så fort som möjligt anlägga 

en kortare och billigare väg mellan dessa båda ändpunkter. Motstandarne 

till Montblancvägen blifva för hvarje dag allt färre, och detta företag har otvifvelaktigt 

vissa utsigter att blifva verklighet. Montblancvägen har den fördelen att 

icke ga öfver schweiziskt omrade, och att kunna helt och hallet öfvertagas af bolaget 

Paris-Lyon-Medelhafvet; detta skulle i händelse af krig vara en stor fördel 

under det att Simplonvägen pa en lang sträcka skyddas af den schweiziska neutraliteten, 

och antingen kan denna upprätthallas eller ock rifver man upp jernvigen. 

Montblancvägen kan framskaffa ett tre ganger så stort antal truppvagnar 

och med dubbelt så stor hastighet, hvarjemte den har ytterligare den fördelen 

öfver Simplonjernvägen att den fran Paris räknadt är kortare. 

För Genève har förslaget intet särskildt intresse annat in i det fall att 

Montblancvägen droges öfver Faucille, Gex och Genève för att draga nytta af 

den redan färdigbygda vägen från Thonon till Collonge, Bellegarde, Nantua 

•o. s. v. I annat fall skulle Simplonvägen vara fullt tillräcklig för Genèves 

beröring med Italien sa snart linien Genève-Annemasse en gang blefve färdig. 

Amerikas Förenta Stater. 

Washington den 21 februari 1880. 

(Årsberättelse för år 1879 till Kommerskollegium.) 

de Schaeck. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulatdistriktet år 1879 inhemtas af 

följande: 

Till distriktet ankom med last 

» » » i barlast 

D » )) med last 

1» » i barlast 

cran Sverige 1 svenskt fartyg om 802 tons 

» » 4 » » » 2,097 » 

» utrikes ort 27 » » » 12,625 

» » » 106 » » o 52,865 0

69 

Fran distr. afg. med last till Sverige 2 svenska fartyg om 626 tons 

» ) )) utr. ort 125 » » 62,548 

» i barlast » 1 » 311 » 

Till ank. med last från Norge 2 norska 816 

» i barlast 83 » » 37,835 och 1,907 laster 

» med last » utr. ort 228 0 » 80,383 » 11,551 » 

» i barlast » » 780 » 305,466 39,204 

F;an ) afg. med last » Norge 10 » 2,562 725 

» » » till utr. ort 1,077 » 413,107 54,807 

)) i barlast » » » » 413 » 

Sammanlagda antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 258 om 

94,626 tons och 11,551 läster, hvaraf 28 svenska om 13,427 tons samt 230 

norska om 81,199 tons och 11,551 läster antalet med last afgångna fartyg utgjorde 

1,214 om 478,843 tons och 59,532 läster, hvaraf 127 svenska om 

63,174 tons samt 1,087 norska om 415,669 tons och 59,532 läster. 

" De gynsamma utsigter till en förbättring af affärsförhållandena som visade 

sig vid början af 1879 förverkligades under årets lopp, isynnerhet mot hösten, 

dd, sedan fullt förtroende till framtiden vunnit insteg bland allmänheten, stor 

liflighet började mom nästan alla näringsgrenar. Årets vigtigaste tilldragelse 

här i landet var genomförandet af beslutet om skattkammarsedlarnes inlösen 

vid anfordran mot klingande mynt. Det utestående beloppet af dessa sedlar 

utgjorde doll. 340,681,016, under det att den metalliska kassan endast uppgick 

till doll. 133,508,804, men detta belopp befanns fullt tillräckligt, och det inträffade 

till och med under januari månad att beloppet af samtliga till inlösen 

anmälda sedlar ej ens uppgick till summan af det för erhållande af sedlar inlemnade 

guldet. Antalet bankrutter mom affärsverlden rninskades från 10,478 

år 1878 med ett sammanlagdt skuldbelopp af 234 millioner dollars till 6,658 

sistl. dr med 98 millioner dollars, eller med andra ord det belopp som genom 

bankrutter försvann ur rörelsen var 2 11 2 millioner mindre för hvarje vecka af 

året. En följd af den större företagsamheten och omsättningen var ökade priser 

å de fiesta varor. Priset h amerikanskt tackjern steg under årets lopp med 

öfver 100 procent. De artiklar hvaraf införseln ökades mest voro siden och 

kemikalier. Den förnämsta utförselsartikeln, som före de två senaste åren utgjorts 

af bomull, var sistlidet dr, i likhet med 1878, spanmål, förnämligast 

hvete, hvaraf den utförda qvantiteten under de fyra senaste åren ökats med 

122 procent. Arbetskrafterna ökades äfven genom ökad invandring. Antalet 

invandrare, som minskats hvarje dr alltsedan 1873, ökades med 28 1/2 procent 

och uppgick sammanlagdt till 138,469. 

Handel. Den officiella statistiken för 1879 innehåller följande uppgifter 

rörande utrikes handeln : 

Utförsel 710,439,441 doll. 

Införsel 445,777,775 )) 

öfverskott af utförsel 264,661,666 doll. 

Jemförd med foregående dr ökades utförseln med 16 millioner doll. Värdet 

af införseln, som alltsedan 1873 ständigt minskats, ökades sistl. dr med ungefär 2 

procent eller 9 millioner. Värdet af utförseln af inheniska varor ökades från 

680 millioner doll. dr 1878 till 698 millioner till följd af ökad utförsel af 

jordbruksalster och lefvande djur. 

Följande tabell utvisar värdet af de artiklar som utgjorde föremål för den 

största utförseln : 

Spanmål ------------------------------------ 210,355,528 doll. 

Bomull 173,158,200 

Lifsmedel 116,858,650 

Petroleum 40,305,249

70 

Spooned. Af hvete och majs utfördes: 

Hvete : 150,502,506 bushels 

Majs: 86,296,252 » 

160,268,792 doll. 

40,655,120 » 

Jemförd med foregående år var utförseln af hvete 58,360,880 bushels 

större, och vardet ökades med 38,301,055 doll., men af majs utfördes för 

7,375,238 doll. mindre till följd af lagre pris, ehuru qvantiteten ökedes med 

835,154 bushels. 

Hela skörden af dessa sadesslag beraknas sålunda: 

1878. 

Hvete: 420,122,400 

Majs: 1,388,218,750 


448,755,000 bushels. 

1,588,000,000 » 

I förhållande till folkmangden, som beraknas till 487, millioner, uppgick 

hveteskOrden till 9,2 pr person, och om 5 1/, afdrages för landets behof, skulle 

3,7 kunna utföras, eller tillsammans under innevarande dr 179,450,000 bushels. 

Följande af en köpman i Baltimore uppgjorda tabell utvisar totalkostnaden 

för en till Liverpool utförd bushel hvete, om densamma på produktionsorten i 

Ohio eller Illinois antages kosta 1 doll., hvilket pris efter 1 doll. = 3 kr. 

73 öre och 1 tunna =--- 4 1/2 bushels motsvarar 16 kr. 78 öre pr tunna. 

Inköpspris å farmen 1 doll. — 

Frakt till Baltimore pr jernvag 20 cents. 

Vagning och magasinering 2 » 

Lastning 5/8 » 

2 % kommission å 1 doll. 22 5/8 cents ______ 23/8 » 

Frakt med segelfartyg h 5 sh. pr quarter om 

8 bushels 15 » 

Summa: 1 doll. 40 cents, 

eller angefar 46 sh. pr quarter 23 kr. 47 öre pr tunna. 

Januarihaftet af »Atlantic Monthly» innehåller följande berakningar rörande 

produktionskostnaden i Minnesota å en farm om 4,400 acres, hvaraf 2,575 

under odling, 1,600 hvete, 245 hafre, 265 korn, 235 hampa, 150 bohvete m. 

Hveteskörden uppgår i goda dr till minst 20 bushels pr acre, och efter 70 c. 

pr bushel var afkastningen år 1878 140 doll. pr acre. 

Produktionskostnad pr acre (1 tunnland = 1,2199 acres): doll. cents. 

P 1 öj n ing: 2 1/ 2 acres pr dag, doll. 20 manadslön, 77 c. pr dag, pr acre — 31,0. 

25 % .afskrifning af det för plog och hastar utgifna kapital 11,2. 

Banta å samma kapital — 2,2. 

Stat för en karl à 20 cts, foder för 2 hastar h, 45 cts pr dag 26,0. 

25 X, afskrifning af det för sdningsmaskinen utgifna kapital — 3,9 

Ranta a sanama kapital 0,2- 

Utsade 1: -- 

Såning: 35 acres pr dag, 20 doll. månadslön, 77 c. per dag 2,2 

Stat för en karl 20 cents, foder för 2 hastar à 45 cts pr dag — 1,9 

Stallpersonalens stat — 20,0 

Ståltråd för sjelfbindande skördenlaskin— 50,0 

Arbetslön: 15 acres pr dag, 20 doll. månadslön, 77 c. pr dag — 5,1. 

Stat för en karl 25 c., foder för 2 hastar b, 50 cents pr dag ___ 5,0. 

25 % afskrifning med 62 doll. 50 c. af det för skördemaskinen utgifna 

kapital af 250 doll., 150 acres pr maskin — 41,6.

71 

Ranta å detta kapital • — 16,0. 

Lön 77 c. pr dag. Stat 25 c., 10 acres pr dag — 10,2. 

r ö sk n in g: 25 man h 2 doll. pr dag, 40 acres 1: 25,0. 

Stat för 25 man à, 25 c. pr dag, 40 acres — 15,6. 

Ranta och afskrifning för slitning af tröskmaskinen — 10,0. 

Afsandning till jernvagen: 1 karl 77 c., stat 20 c., foder för 

2 hastar 45 e., 4 acres, pr acre — 32,5. 

Frakt till Chicago à 13 c., 20 bushels pr acre 2: 60,0. 

Diverse, inberaknadt ranta å inköpskapital och afskrifning af inventarier 

och byggnader 2: — 

Summa pr acre 9: 69,6. 

Efter 20 bushels pr acre ar således proiluktionskostnaden för 1 bushel 

hvete i Chicago 48 cents, sedan alla kostnader och 10 % ranta å kapitalet 

blifvit inberaknade. Om man vidare antager, att hvetet i Chicago betalas med 

85 cts pr bushel, erhåller farmern, förutom den orvannamnda rantan af 10 %, 

en ytterligare vinst af 37 cts pr bushel eller 7 doll. 40 cts pr acre, oberaknadt 

den vinst han gör genom jordens stigande i varde. 

En annan farm, der Akerbruket drifves i större skala, har en areal af 

40,000 acres, hvaraf 5,300 under odling: 4,855 hvete, 304 hafre, 137 korn. 

Hveteskörden inbringar efter 20 bushels pr acre 97,100 bushels om 67,970 

doll. Farmen är indelad i en hufvudgård och 3 plattgårdar, som aro förbundna 

med hufvudgården genom telefon och telegraf. Arbetspersonalen är från 1 

april till 1 maj 150, 1 maj-15 juli 20, eller om nyodling eger rum 70, 

15-30 juli 100, 1 augusti-15 september 250, 15 september-1 november 

75 och 1 november till 1 april endast 10 man. Lönerna aro från 1 november 

till 1 april 15 doll., 1 april-1 maj 18 doll., 1 maj-1 augusti 16 doll. 

pr månad, 1-15 augusti 2 doll. pr dag, 15 augusti-15 september 1 doll. 

50 ets pr dag, 15 september-1 november 18 doll. pr månad. A farmen 

finnas 67 plogar, hvaraf 11 dubbla, 64 harfvar, 32 såningsmaskiner, 6 slåttermaskiner, 

34 skördemaskiner, 7 lokomobiler, som eldas med halm, 50 vagnar 

och 125 hastar och mulasnor. Antalet nötkreatur ar 30. och dessutom finnas 

100 svin och grisar, men intet fjaderfa. Frukostringningen fir kl. 4. Arbetet 

börjar strax efter 5 och fortgår till 7 på aftonen med en timmes uppehåll kl. 

12 för middag, hvilket gör nära 13 arbetstimmar pr dag. 

Qvinnor och barn finnas icke på de stora farmerna. Ingen enda fanlijj 

har fast bostad å den namnda farmen. Det Ur ett rent affarsföretag, och förutom 

det kapital, som nedlagges i några nödtorftiga ekonomibyggnader, kommer 

ingen del af afkastningen landet till godo. 

Förhållandena aro mindre gynnsamma för den mindre farmern som mast() 

underhålla sin arbetspersonal hela året och ej har samma tinging till maskiner. 

Medelafkastningen af hvete för hela landet var icke mer an 13,7 bushels pr 

acre 1879. Skilnaden i pris ar betydlig på olika orter, emedan priset ar beroende 

icke blott af transportkostnaden, som ar underkastad högst betydliga 

vexlingar, utan annu mer af antalet mellanman; så t. ex. var medelpriset sistl. 

Ar 84 c. i Nebraska samtidigt med 1 doll. 50 c. i Massachusetts, hvars hveteproduktion 

ar otillracklig för den lokala förbrukningen. Medelpriset för hela 

landet var den 1 december 1879 enligt åkerbruksdepartementets berakning 1 

doll. 11 cts på farmen mot 77,7 cts samma dag 1878. Exportpriset var i 

medeltal mellan juli 1878 och juli 1879 1 doll. 6 cts pr bushel. Priset i

72 

Baltimore för, Red Winter N:o 2 vexlade mellan 1 doll. 5 c. i januari och 1 

doll. 56 c. i december. Transportkostnaden från Chicago till New-York med 

jernväg var 1878 i medeltal 12 c. eller hälften mot medelfrakten för 12 Ar 

sedan, men den steg ända till 25 c. pr bushel, så snart kanalkommunikationen 

hindrades af is. Vid midsommartiden var den endast 8 à 9 c. med jernväg 

och 6 c. pr kanal. 

Bomull. Mellan åren 1821-1860 utgjorde värdet af bomullsutförseln 53 

yo' af hela utförseln, under 1866-1877 ungefär 48, men numera endast 25 %. 

Värdet af utförseln 1879 var 18,311,944 doll. mindre än förut, hvilket förnämligast 

förorsakades af minskad utförsel af rå bomull. Priset å midling 

upland som den 1 januari 1879 var 9 112 c. noterades den 1 januari innevarande 

år 12 1/ 2 C. pr R. Skörden som dr 1878 enligt officiella uppgifter uppgick 

till 5,200,000 balar om 450 R beräknas för 1879 till 5,020,000 eller 

180 balar mindre. 

Petroleum. Utförsel år 1879: rå petroleum 25,874,488, naphta 15,054,361, 

lysolja 331,586,442, paraffin 2,487,681, residuum 78,739 gallons. Utförseln 

af lysolja var omkring 40 millioner gallons större an foregående år, och den 

öfriga utförseln ungefär densamma, men priset var lagre, och värdet af hela 

utförseln Ofver 6 millioner dollars mindre. 

Pris i New-York för renad olja: 

1 januari 1878 13 c. pr gallon. 

D 1 879 8 1/4 D 

P 1 880 8 1/2 D 

Fläsk. Värdet af utförseln var omkring 78 millioner dollars. Utförseln 

af rökt flask var större an förut, men värdet minskades med 677,635 doll. 

Af ister utfördes för 7,165,460 doll. mindre. Den utförda qvantiteten var 

afven mindre, men det minskade värdet föranleddes förnämligast af det lagre 

priset. Exportpriset dr 1879 var i medeltal för flask och ister 7 c. pr R mot 

9 e. år 1878. 

Pris i New-York 1 Januari 1879: 1880: 

Saltadt flask pr barrel 7 doll. 5 cents. 

Rökta sidor D R 3 » 

12 doll. 62 1/ 2 cents. 

51/4 

» 

Skinkor 

Ister 

» R 

» R 

6 » 

53/4 » 

8112 

73/4 

Timmer. Utförseln af »timber» och »lumber» eller huggna och sågade 

trävaror uppgick till 13,255,241 kubikfot om 1,748,525 doll. eller 914,2_59 

dot. mindre an 1878 och nära 1,400,000 mindre än 1877. 

Pensacola 6,544,745 kubikfot, 812,233 doll. 

Brunswick och Darien 3,531,056 » 418,091 » 

Pearl River 374,894 D 40,183 

Mobile 146,190 D 17,715 

Charleston 33,530 » 3,901 

Savannah 214270 , » 21,973 

Jern. Följande tabell utvisar hela den till Förenade Staterna under nedannämnda 

finansår införda qvantiteten stangjern samt qvantitet och varde 

utskeppningsorten af det införda svenska stångjernet. 

Hela införseln: Fran Sverige: 

1877 56,419,708 R. 45,325,849 R. 1,222,465 doll. 

1878 66,337,457 » 54,133,377 » 1,253,348 

1879 54,967,822 » 43,546,457 » 975,277

Införseln af svenskt stangjern utgjorde 79 % af hela beloppet mot 81 %, 

år 1878. Förnämsta anledningen till denna minskning var sannolikt den att 

de amerikanska spikfabrikanterna till följd af det amerikanska träkoljernets billiga 

pris mindre använde det svenska jernet, men sedan priset stigit hafva de any() 

börjat foredraga det svenska. 

Jernpriser. Juni 1879: Jan. 1880: 

Amerikanskt tackjern pr ton 20 doll. 45 doll. 

stångjern, stenkos-, » D 35 D 82 D 

träkols-, » D 50 D 95 D 

Svenskt » » 65 » 100 » 

Jerninförseln i allmänhet ökades hastigt under årets sista månader till följd 

af ökade jernvägsbyggnader och ökad industriel verksamhet, så att införseln 

under kalenderåret 1879 var betydligt större än 1878. 

1878: 1879: 

Tackjern _________ 148,968,933 R. 636,688,710 R. 

Stångjern 66,692,210 D 87,100,100 » 

Svenskt jern, såväl tack- som stångjern, var från början af oktober föremål 

för stor efterfrågan, och utsigterna för en stigande införsel under innevarande 

år äro mycket gynsamma. De mest efterfrågade sorterna äro 3/ 4 à 2turns 

fyrkant och 3 h 5 3/ 4 X 5/8 tum. Det från Göteborg införda jernet kom 

som vanligt med ångfartyg öfver England, hvarvid frakten utgjorde 12 sh. 6 d. 

17 sh. 6 d. pr ton, men utförseln från G-efle verkstäldes med segelfartyg 

som erhöllo 15 sh. pr ton. 

73 

Införsel från Sverige och Norge under finansaret 1879: 

Direkt. 

Tackjern 

Stangjern 9,016,859 R, 190,464 doll. 

Indirekt. 

368,752 U, 4,120 doll. 

34,529,598 » 784,813 » 

Summa. 

368,752 R, 4,120 doll. 

43,546,457 » 975,277 

Stal 2,659 » 2,659 

Andra slag 7,220 » 7,220 

Summa jern 190,464 doll. 798,812 doll. 989,276 doll. 

Direkt. Indirekt. Summa. 

Böcker 1,245 doll. 2,720 doll. 3,965 doll. 

Porslin och lergods 622 » 622 

Sill2,536 » 2,536 

Annan fisk 5,551 » 1,732 » 7,283 

Fiskolja 3,021 24,288 D 27,309 

Hudar och skinn 1,278 » 1,278 » 

Salt 866 » 866 » 

Kemikalier 1,595 » 1,595 » 

Lumpor 579 » 579 

Pappersmassa 318 » 318 

Hela denna införsel, som, om återinförda amerikanska tillverkningar ej 

medräknas, uppgick till 1,054,308 doll. var 282,979 doll. mindre än näst föregående 

år. Den införsel som efter utställningen i Philadelphia 1876 egde rum 

af juvelerarearbeten, målningar och pelsverk, upphörde så godt som helt och 

hållet sistl. dr, och införseln af porslin minskades ytterligare med 1,135 doll. 

Bland nya införselsartiklar förekommo hudar och skinn samt kemikalier. Införseln 

af fiskolja ökades med 12,426 doll. Priset å denim artikel, som den 

1 Januari 1879 var 38 c. noterades den 1 Januari 1880 till 57 c. pr gallon. 

Härvarande statistiska byrå har under en följd af år meddelat särskilda 

uppgifter rörande den indirekta införseln öfver ett fredje land, men alla jern-

74 

förande tabeller öfver Amerikas utrikes handel ha vant grundade på tabellerna 

öfver den direkta in- och utförseln, hvilka tabeller Oven intagit förnamsta 

rummet i byråns årliga berattelse. De derigenom erhållna uppgifter ha naturligtvis 

sarskildt i fråga om lander, hvarifrån, som t. ex. från Sverige och Norge, 

större delen af införseln kommer indirekt, vant sardeles bristfalliga, och byrån 

har derföre numera för afsigt att berakna hela införseln efter den ursprungliga 

utskeppningsorten. 

Uppgifterna rörande utförseln måste deremot alltid blifva sardeles ofullstandiga, 

emedan de ej kunna omfatta annat an den direkta utförseln. Vardet 

af denna utförsel till Sverige och Norge, som uppgick till 2,138,461 doll. var 

913,000 mindre an naist foregående dr, hvilket förnamligast föranleddes af 

minskad direkt utförsel af bomull, rag och majs. 

S.Pfart. Amerikas deltagande i fraktfarten minskades från 26 till 23 

af hela handelsomsattningen. Den engelska sjöfarten ökades med 1,250,000 

tons, hvaraf ångfartygen med 1,026,000 tons, och de engelska ångfartygens 

sammanlagda dragtighet steg från 40 till 44 X, af den engelska sjöfarten. De 

danska ångfartygen ökades från 5 om 8,000 till 18 om 26,000 tons. Angbåtsfarten 

från Baltimore fördubblades under 1878 och ökades ytterligare med 

50 % under 1879. Det ar sannolikt att dingbatsfarten i allmanhet på Amerika 

kommer att fortfarande tillvaxa afven under innevarande hr, men dock i mindre 

grad, dels emedan kostnaden för ångbåtars anskaffande stigit med jernpriserna, 

dels ock derför att under narvarande förhållanden en del af utförseln kan förmånligare 

verkstallas med segelfartyg. Om ett större parti spanmål skall så 

fort ske kan utföras till någon större hamn i Enropa, föredrages skeppning 

med ångfartyg, men segelfartyg ega deremot afgjordt företraide om qvantiteten 

dr mindre, så att ångfartygen ej kunna erhålla full frakt eller bestammelseorten 

ar en hamn, som ej kan anlöpas af de stora ångfartygen. Derail kommer att 

spanmålshandeln är föremål för en ofantlig spekulation, så att lastegare ofta 

föredraga det långsamma befordringssättet, i hvilket fall fartygen afsandas för 

order under afvaktan å högre priser, hvarigenom afven kostnaden för magasinering 

och omlastning undvikes. Frakterna dro i båda fallen ungefär desamma. 

Ett segelfartyg, som utför 40,000 bushels, lastar vanligen först 32,000 bushels 

löst och derefter öfver ett lager af en tums plankor 8,000 bushels i omkring 

3,000 sackar. Utgifterna för inredningen vid lastning af lös spanmål fir° 1 1/8 

c. pr bushel, och för sackhyra erlaggas 4 c. pr sack om 2 3/4 bushel. Ångfartyg 

hafva fast inredning och egna sackar. Ett ångfartyg verkstaller öfverfarten 

till England på 18 dagar med en kolförbrukning af 10 hi 25 tons pr 

dag, och kan göra 6 hi 7 resor fram och åter pr dr. Ett segelfartyg erfordrar 

i medeltal 30 dagar, och som dessutom liggedagarne aro fiera, behöfva de två 

år för samma antal resor. 

Antal och dragtighet af med last afgångna svenska och norska fartyg utgjorde 

sistlidet dr: 

Svenska. Norska. 

Fran Washingtons distrikt: 127 om 63,174 tons. 1,087 om 532,286 tons. 

New-Yorks » 72 » 37,726 » 1,035 » 550,628 » 

San Franciscos 570 » 6 » 4,907 » 

Summa: 200 om 101,470 tons. 2,128 om 1,087,821 tons. 

Om denna sjöfart jemföres med 1878 befinnes det att den svenska sjöfarten 

ökats med 12 fartyg om 9,684 tons oeh den norska med 214 fartyg 

om 125,058 tons.

75 

Svenska. Norska. 

1878. 1879. 1878. 1879. 

Fran Baltimore 28. 15. 269. 258. 

» Boston 5. 6. 18. 22. 

» Charleston 11. 3. 63. 71. 

» Darien 5. 15. 14. 18. 

» Galveston 1. 10. 39. 86. 

» Mobile 7. 2. 19. 13. 

» New Orleans _________ ______ 10. 18. 95. 65. 

» Norfolk - - 4. 7. 

» Pensacola 12. 11. 57. 59. 

» Philadelphia ------ _ --------- --- 28.23. 212. 288. 

» Richmond 1. 2. 33. 31. 

» Savannah 6. 6. 54. 55. 

» Wilmington 15. 16. 119. 115. 

Washingtons distrikt 129. 127. 996. 1,087. 

New-Yorks 58. 72. 916. 1,035. 

San Franciscos » 1. 1. 2. 6. 

Den ökade sjöfarten mom Washingtons distrikt egde förnämligast rum pa 

Philadelphia och Galveston till följd af ökad utförsel af spanmal och petroleum 

fran den förra samt af bomull frail den senare staden. Nära en fjerdedel af 

hela bomullsskörden erhölls sistl. ar i Texas, och, som Galveston är den förnämsta 

hamnen i denna stat, kommer dess sjöfart sannolikt att fortfarande ökas. 

Alla frail Washingtons distrikt afgangna fartyg voro segelfartyg med undantag 

af ett norskt angfartyg om 1,353 tons som för resa fran Baltimore till 

Rouen m‘ ed hvete erhöll t, 2,575. 

Frakter. Fran Baltimore till Liverpool med ångfartyg 1 januari--5 juni 

6 h. 7 d., 5 juni-5 juli 5 h 3 112 d., 20 juni 7 d., 17 oktober 9 1/ 2 d. och 

i december 4 d. pr bushel och 5 % kaplake. Segelfartyg erhöllo fran Baltimore 

till Cork för ordres 1 januari-5 juni 5 hi 5 sh. 9 d., 5 juni-5 juli 

4 sh., augusti, da utförseln var stor, 7 sh. 3 d., men i december endast 4 

sh. pr qvarter om 8 bushels emedan ett stort antal fartyg ankommit fraktsökande 

och utskeppningen dessutom till följd af stegrade priser minskades. Fran 

Boston i augusti och september 6 sh. pr qvarter, senare 4 h, 4 sh. 3 d., samt 

för petroleum till Östersjön i april-juli sh. 3 d. h 3 sh. 6 d. pr barrel. 

Fran Philadelphia 3 sh. 3 d. h, 3 sh. 6 d., men i oktober och november 4 sh. 

3 d. pr barrel petroleum om 40 gallons. Fran Wilmington till England och 

kontinenten 3 sh. 6 d. à 6 sh. 3 d. pr barrel harts om 310 R. Timmer, 

hugget, frail Darien till England 37 sh., frail Pensacola 37 sh. 6 d. à 38 sh. 

pr load; sagadt: filn Darien till England L st. 5.15.0, frail Pensacola 

I: st. 5.10.0 h 6 pr standard. Bruttofrakternas sammanlagda belopp för fartyg 

som besökt Washingtons distrikt 1879 var enligt lounade uppgifter 

för svenska fartyg: 

ankomnaL st. 6,539. 

afgaån 

I till Sverige 

» andra hinder 

1,350. 

118,792. 120,142. 

för norska fartyg: 

ankomna 35,782. 

afgangna 1,088,021.

76 

förhallande till fartygens dragtighet var den af svenska och norska fartyg 

intjenta bruttofrakt lagre an år 1878. 

Bymningar inom distriktet, som år 1878 uppgingo till 619, ökades sistl. 

år till 1,048, hvaraf 99 frail svenska och 949 frail norska fartyg. De inkomna 

förteckningarne dro icke alla fullstandiga med afseende å nationaliteten, 

men af 287 sjöman, som rymde från norska fartyg i Baltimore voro 170 norrman 

och afven i andra hamnar tillhörde mer an hälften af rymmarne fartygens 

nationalitet. Rymningarne föranleddes som vanligt förnamligast deraf att högre 

hyra har kunde erhallas. Hyrorna för matros voro i medeltal 25 doll. pr 

månad med 30 doll. förskott mot 19 doll. 33 c. ar 1878. Enligt uppgift af 

norske fartygsbefalhafvare voro hyrorna i Norge 9 doll. 10 c. och i England 

omkring 12 doll. 15 c. pr månad. 

Kursen på England var hig under första halfåret, och steg till 4 doll. 

90 c. för sight omkring den 20 Juni, da några utskeppningar af guld verkstaldes, 

men föll derefter any° till följd af större efterfragan å amerikanska 

papper samt större tillgång å vexlar på England vid början af höstutförseln. 

I Augusti var den högsta kursen 4 doll. 83 c. och V, c. lagre under de senare 

månaderna. 

Invandring. Fran Sverige ankommo 11,001 personer Indian juli 1878 

och juli 1879 ; fran Norge 7,345 och frail Danmark 3,474. Jemförd med 

past foregående dr ökades invandringen fran Sverige med 104 % eller mer 

än från något annat land. Den derefter största ökningen var fran Schweiz 

med 75 och fran Norge med 34 %. Invandringen fran Sverige, Norge och 

Danmark var större an under nagot år efter 1873. 

Arf. Fran generalkonsulatet och konsulaten i New-York och San Francisco 

hemsandes under 1879 följande för enskilda personers rakning uppburna 

penningebelopp: 

till Sverige, till Norge, 

Washington till Utrikes-Dep. 19,156 kronor. kronor. 

» Komm.-Koll. 1,557 11,713. 9,235. 

New-York 2,661. 7,431. 

San Francisco 1.6,720. 4,778. 

Summa kronor: 31,094. 21,444. 


Melbourne (Victoria) den 1 januari 1880. 

C. Lewenhaupt. 


De Förenade rikenas sjöfart under år 1879 pa distriktet inhemtas af följande: 

Till distriktet ankommo fran Sverige med last 4 svenska fartyg om 3,076 tons. 

» » » » utrikes ort » 1 » » ,*, 470 » 

Fran » afgingo till » i barlast 4 » » » 2,807 » 

Till » ankommo fran Norge med last 4 norska » » 4,620 ,) 

» » » utrikes ort » 3 » » » 1,504 » 

Fran » afgingo till » 1 » » » 294 » 

» 0 a )) )) i ba;last 6 »• » » 5,830 »

77 

Af svenska fartyg ankommo salunda 5 och af Dorska 7, under det att 

Aret förut 9 svenska och 9 norska ankommo. Värdet af fraktbeloppet för de 

med trävaror lastade svenska fartygen utgjorde 5,700 L , för de norska 8,300 

L eller tillsammans 14,000 t. mot 21,100 ct ar 1878. Dessa siffror visa en 

stark minskning mot foregående år, beroende dels pa stora förrad dels ock pa 

en mycket betydlig införsel från Norra Amerika och Britiska Columbia äfvensom 

pa de laga frakter som erbjödos. För det nya året torde man kunna paräkna 

en betydlig förbättring i sistnämnda hänseende, enär utsigterna för skörden 

äro mycket lofvande, hvaraf man kan sluta till ett stort behof af fartyg 

och stigande frakter. I vissa fall hafva frakterna redan stigit med 50 under 

de senaste bada månaderna. 

Koloniens finansiela stallning dr fortfarande god, °eh, oaktadt de politiska 

förvecklingar, hafva våra statspapper hallit sig bra uppe ; ett nytt 4 1/ 2 

3,000,000 t, har emitterats i London till en mycket förmånlig kurs. Koloniens 

inkomster hafva ar 1879 uppgått till 4,413,153 L , utvisande en minskning 

mot foregående år af 182,154 L. 

Handelsförhållandena hafva under det tillandagangna året fortfarande visat 

föga lifaktighet, våra inre affärer befinna sig i samma otillfredsstallande lage 

och samma brist pa förtroende eger fortfarande rum. Utsigten att få en god 

skörd och de stigande ullprisen hafva dock redan framkallat en i allmänhet 

battre stämning, och man kan hoppas att vi dro vid början af en ny period af 

sådana goda konjunkturer som förr alltid voro utmärkande fOr denna koloni. 

Införseln under dr 1879 till och med den 27 december uppgick till ett 

värde af 11,677,565 L , utvisande en minskning mot foregående dr af 1,309,212 

Utförseln utgjorde under samma tid af dr 1879 10,964,509 L , utvisande 

en minskning af 1,787,070 I. 

En dylik minskning som den hvilken betecknas af dessa siffror är att beklaga 

och utvisar tydligt handelns tryckta ställning under det förlidna året ; 

känningarne deraf hafva dock ej endast försports i vår koloni utan mer eller 

mindre äfven i de angränsande lä,nderna. 

Guldproduktionen ar 1879 uppskattas till 715,009 ounces mot 753,793 

ounces ar 1878, således en minskniug af 38,784 ounces. Denna industri anses 

dock befinna sig i en fordelaktig ställning, ty om ock produktionen vant i 

aftagande har dock genom minskning i produktionskostnaden vinsten kunnat ökas. 

Antalet arbetare i guldgrufvorna var 37,200 ar 1879 eller 200 mindre än 

1878. Berättelserna frail det vigtigaste af grufdistrikten (Sandhurst) utvisa en 

produktion af omkring 3,370 ounces mer än aret förut, bolagens utdelningar 

uppgingo ar 1879 till 229,635 k mot 204,325 k år 1878, den rena vinsten 

var 170,000 L år 1879 mot 143,000 L dr 1878. 

Följande tabell utvisar grufbolagens utdelningar åren 1877-1879 med 

skilnad mellan quarts- och alluvial-guld. 

Quarts. Alluvial. Summa. 

1877 385,451 L. 45,624 L. 431,075. 

1878 395,510 » 64,201 » 449,711. 

1879 367,875 » 61,221 » 429,096. 

Efter atskilliga dåliga ar lofvar nu den kommande skörden att blifva en 

af de bästa vi någonsin haft. I början hyste man farhågor att vi anyo skulle 

komma att lida af torka till dess ett regn i rattan tid kom och skingrade 

denna fruktan, och kan man nu räkna på ett betydande öfverskott för export. 

Vår utförsel af ull från den 15 oktober till den 24 sistlidne månad utgjorde 

181,819 balar och den qvantitet som såldes här på platsen under samma

78 

tid 100,668 balar ; priset utvisar en stegring i jemförelse med föregående år 

af 1 1/, h 3 pence pr pound. Melbourne's betydelse för ullhandeln är i ständigt 

stigande, amerikanska och europeiska uppköpare få alit mera ögonen öppna 

för fördelen af att kipa direkt här på platsen, hvilket framgår deraf att den 

qvantitet som säljes här på platsen ökas för hvarje år. 

J. B. Were. 

Venedig den 24 februari 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till den norske Regjerings Departement for det Indre.) 

Till konsulsdistriktet ankommo med last fra,n utrikes ort 

Fran afgingo i barlast till 

Till ankommo med last fran Norge 

» utrikes ort 

Fran afgingo » till 

i barlast » 

2 svenska fartyg om 1,001 tons. 

2 » » 1,001 

10 norska » 3,189 

3 » » 7 ,132 

2 » 502 

9 » o 3,281 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 15 om 5,322 tons; 

med last afgingo 2 om 502 tons. 

Norges införsel till Venedig utgöres såsom vanligt nästan helt och hållet 

af fisk. Med norska fartyg infördes 74,133 vog fisk till värde af 945,498 

fr., 200 tons tjära till värde af 60,000 fr. och 150 tons fiskolja till värde af 

150,000 fr., med svenska fartyg infördes 10,000 vog fisk i värde af 127,500 

fr. samt med 3 tyska och 2 danska fartyg 45,680 vog till värde af 582,415 

fr. — Hela införseln af fisk uppgick sålunda till 129,813 vog och till ett 

värde af 1,865,413 fr. 

Med norska fartyg infördes fran Nordamerikas Förenta Stater 41,615 lador 

petroleum till värde af 374,535 fr.; med svenska fartyg infördes från 

England 800 tons stenkol till värde af 32,000 fr. 

Intet svenskt eller norskt fartyg har afgått härifrån direkt till Sverige 

eller Norge, utan hafva de alla afgått till andra italienska eller utländska hamnar 

för att söka frakt; Venedig erbjuder endast sällan tillfälle till utfrakter 

enär exporten Britran, i brist af egna produkter, är obetydlig. Af de norska 

fartygen gingo 4 till Triest, deraf 3 i barlast, och 1 med samma last hvarmed 

det kommit; 3 andra gingo till Sicilien, 1 till Brindisi, 1 till Gibraltar, 1 till 

Fiume och 1 till Cephalonia. De bada svenska fartygen afgingo till Triest, 

det enn tomt och det andra med den återstående delen af lasten. 

Fraktbeloppen stälde sig på följande sätt : 

för »Törfisk» pr vog 15 1/2 holl. styver och 10 % samt 50 holl. fl. i kaplake 

för små fartyg. 

frcs 1 3/4 pr vog in full för stora segelfartyg, 

fres 1 1/41,40 in full för ångfartyg, och 

för petroleum 27 cts pr låda och 5 %. 

Prisen på »Törfisk» under aret kunna uppskattas till 70 à 75 fr. pr 100 

kilogr., tullen oberäknad, med 3 à 4 % disconto.

79 

Med afseende på de allmänna omständigheter hvari handel och sjöfart befunnit 

sig under det tilländalupna året mom distriktet, finnes intet anmärkningsvärdt 

att omförmäla ; ej heller har denna tidrymd vant utmärkt för några lyckade 

affärer, utan har tvärtom den allmänna ställningen i landet förhindrat 

affärernas kraftiga uppblomstring. I början af året föranledde beslutet om den 

ökade införseltullen på kaffe och socker spekulationen att kasta sig på dessa 

båda varor, och följaktligen var införseln ganska stor, emedan många önskade 

göra sig till godo de gamla tullsatserna. Samtidigt var införseln af olja från 

produktionsorterna ganska betydlig emedan förråden här på platsen blifvit upprymda. 

Den dåliga skörden i kringliggande provinser har ej undgått att göra 

sin motverkan mot dessa operationer känbar ; till följd af det ständiga regnandet 

på våren har skörden af spanmål nästan helt och hallet slagit fel, och kan 

man räkna att denna skörd ej gifvit mer än en tredjedel mot föregående 

Silkesmaskarne hafva äfven lidit mycket af den råa väderleken, och denna produkt 

som är en af de väsentligaste i dessa trakter har ej ens gifvit hälften af 

ett vanligt medelår; vinet har också gifvit en dålig skörd. Majsen misslyckades 

helt och hallet till följd af den torra sommaren, och jordegarne blefvo tvungna 

att komma sina arrendatorer och brukare till hjelp sa att i stället för att få 

någon afkastning af sin jord maste de sätta till. Allt detta utöfvade ett icke 

omärkbart inflytande på det allmänna viilståndet och konsumtionsförmågan. 

Den felslagna skörden föranledde en ökad import af spanmål för att fylla 

landets behof, men hade också till följd guldagiots stigande, hvarigenom de införda 

varorna fördyrades. Man måste hoppas att det nya året skall medföra 

läkemedel för alla dessa olyckor och att en god skörd skall any° bringa pengar 

i omlopp. 

En ny jernväg bar öppnats under året genom Ponteblapasset med anslutping 

till den österrikiska Südbahn, men denna jernväg, som är af internationel 

betydelse derigenom att den betydligt närmar Venedigs hamn till Österrike 

och norra Tyskland, har hittills icke bunt de väntade frukterna till följd dels 

af Triests afundsjuka dels af de stridiga intressena hos ))Südbahn» och »Rudolfsbahn», 

af hvilka den förstnämnda gyanar Triest och den senare söker bemäktiga 

sig transitrörelsen på Venedig och norma Italien. 

Till Ancona anlände under året 3 norska fartyg om 957 tons med 21,240 

vog fisk, 12,000 lador och 82 barrels petroleum; under samma år afgingo derifrån 

3 norska fartyg till italienska hamnar, deraf 2 i barlast och det tredje 

med återstående 6,240 vog fisk. Intet svenskt fartyg ankom till nämnde hamn. 

Calcutta den 9 mars 1880. 



Föhr. 

Af svenska fartyg ankommo 3 om 719 tons i barlast från utrikes ort, 

och afgingo 2 om 490 tons med last till utrikes ort. 

Intet norskt fartyg ankom under året, men 1 om 865 tons, som qvarldg 

från "föregående år, afgick med last till utrikes ort.

80 

Året 1879 började under mycket ogynnsamma utsigter för handeln ; den 

dåliga stämning som var rådande i Europa inverkade vasentligt på härvarande 

förhållanden. Dertill kommer att under senaste sommar hemsöktes nordöstra 

delen af Bengalen af en ovanligt stark nederbörd, som förorsakade stor skada 

i åkerbruksdistrikten. Skörden har utfallit betydligt under medelmåttan, detta 

galler förnämligast indigo, jute och oljefrön ; likaledes har den jemförelsevis 

nya téodlingen lidit af det omilda vadret. 

Å. andra sidan har den uppblomstring som egt rum i moderlandets handel 

under senare hälften af förra året icke undgått att utöfva ett valgörande inflytande 

på affarerna här. Pa det hela har det förflutna årets handel att uppvisa en 

förbattring i jemförelse med sin närmaste föregångare, och har man anledning 

att antaga det denna förbättring skall fortgå. 

Införseln har vant i stigande under senare hälften af nu ifrågavarande ; 

betydliga affarer hafva gjorts i bomullsvaror, hvartill torde hafva bidragit nedsattningen 

i tullen för gröfre sorter af gråa varor. Den omedelbara följden af 

tullens borttagande för varor icke innehållande garn af högre nummer än 30 

var den hastiga uppkomsten och utvecklingen af en ny artikel, nämligen varor 

tillverkade af nummer 30 och lägre nummer. Till följd af sitt billiga pris 

har denna artikel hastigt blifvit mycket spridd, och man sträfvar nu att låta 

dessa gröfre slag af varor ersätta de finare som förut tillverkades af garn från 

nummer 30 till 40. 

Indiska regeringen har beslutat afskaffa utförseltullen på indigo och shellack 

; det ar markvardigt att dessa tullafgifter kunnat bibehållas så hinge, och 

det enda skal härför dr att styrelsen icke kunnat afstå från dem såsom inkomstkälla, 

churn de aldrig ur derma synpunkt vant af stor betydelse. Medelinkomsten 

af tullen på indigo torde kunna uppskattas till 42,000 k; tullen utgår 

efter en fix taxa och vexlar ej med prisen; för battre qvaliteter utgör den 

ej stort mer an 1 %, för de samre uppgår den till omkring 4 I de 

norra delarne af landet halva infödingarne börjat att alit mera odla indigo och 

tullen drabbar mycket tyngre de af dem odlade qvaliteter an de af europeerna 

odlade. 

Handeln med shellack har lange befunnit sig i en tryckt stallning, och 

under de senaste båda åren har medelinkomsten af tullen å denna vara icke 

\ utgjort mer än 9,000 L. 

Den enda utförseltull som fortfarande kommer att bibehållas är den på ris. 

Jernvägarne utveckla sig i Indien på ett ganska tillfredsställande satt; 

bland nya linier som at.° under byggnad och som oafsedt sin militära betydelse 

förtjena uppmärksammas, torde få nämnas utsträckningen af den norra Punjabjernvagen 

från Ihetum till Rawulpindi, Peshwar och Khushalgarh samt jernvagen 

från Indus till foten af Beloochistanbergen på linien mot Kandahar. 

Man hoppas att lokomotiv skola kunna gå fram till Indus före slutet af ar 

1880. Jernvagarne i Bengalen hafva fullbordats och betydande framsteg gjorts 

på linien från Nagpore till Raipore. En vigtig tilldragelse under året var statens 

inköp af den östra indiska jernvägen för en summa af 37,200,000 L. 

Priset på statspapper har stigit hastigt under året; kursen på 4 1/2 

papper har sedan någon tid vant öfver 101 och för 4 % betalas nu mer än 94. 

S. E. Voigt.

8 1 



(Aarsberetning for 1879 til Kommerce-Kollegiet.) 

Fortegnelsen over de til Distriktet i Aaret 1879 ankomne svenske Far- 

Wier udviser, i Modsætning til foregaaende Aar, et Besög af 

1879. 1878. 

Quebec 4 2,915 Tons 6 5,640 Tons 

Montreal 1 269 » 1 323 » 

Saguenay 6 4,124 D 3 2,689 )4 

Sault au Cochon 2 1,973 » _. — » 

Bersimis — — » 1 597 » 

Rimouski 1 1,137 » _ — » 

Matane 2 1,280 » ....._ — » 

Miramichi 14 8,578 D 6 3,312 » 

Richibucto 1 340 D .-.... .--- )) 

Buetouche 1 362 » ..._. — D 

Shediac 1 474 D 1 483 » 

Pugwash 2 1,123 D ......... - D 

Halifax 1 574 » 1 635 » 

St John 1 526 » ..___ » 

Tilsammen 37 23,675 Tons 19 13,679 Tons. 

Blandt Ankomsterne indehavde 3 dels fuld og dels Partladning, hvorpaa 

er optjent i Bruttofragt t. 800 britisk Sterling. De opgik alle lastede og med 

beregnet Fragt L 30,380. I samme Tid var Distriktet besögt af 489 norske 

Skibe, drægtig tilsammen 265,004 Tons mod i foregaaende Aar 430 Skibe 

drægtig 187,601 Tons og 30,975 1/2 Kommercelæster. 

Det svenske Flag var saaledes forholdsvis til tidligere Aar særdeles godt 

repræsenteret, næsten fordoblet i Antal mod i Aaret 1878 og bedre end nogensinde 

siden min Tiltrædelse af Embedet i Aaret 1874, siden hvilken Tid det 

bedste Besög var i Aaret 1876 med 29 Skibe. Glædeligt vilde det were, om 

Farten ogsaa maatte have givet Rederierne et til Gjentagelser opmuntrende Udbytte. 

Navnlig sees Miramichi og Saguenay at have været forholdsvis ret vel 

besögt, hvilke Steder alene optager mere end det halve Antal Skibe, hvorimod 

Besöget ved Hovedstationen har været mindre end i foregaaende Aar. Og det 

kan ikke forundre at andre Steder er givet Fortrint, da de tidligere ved 

Hovedstationen gjfeldende Arbeidsudgifter kan have været nok til at afskrække 

fra gjentagne Forsög. Heri er dog nu, som vil være erfaret af min Skrivelse 

af 7de dennes, indtraadt en Forandring, saaledes at disse Udgifter nu regulerer 

sig endog billigere der end paa flere af de övrige Afskibningssteder. 

Hvorvidt denne Reduktion vil blive vedvarende, vover jeg ei med nogen Bestemthed 

at udtale mig om, og med de forenede Rigers övrige Interesser for 

Oie kan Formaalet kun være at opnaa Ligestillen i Udgifter med andre 

Nationers Skibe, ei den störst mulige Reduktion af' Udgifter, hvilket, uden at 

Ber. om Handel o. Wart.

82 

ville komme Skibsfarten og Skibsrederne tilgode, vilde tjene til at lette den 

canadiske Handelstands Koncurrence paa de fornemste Markeder for de forenede 

Rigers Skovprodukter. Besöget var, som ovenstaaende Tabel viser, fordelt paa 

Hovedstationen med 4 og paa Vice-Konsulstationerne med 33 Skibe mod i 

Aaret 1878 henholdsvis 6 og 13. Denne Fremgang er saameget mere glædelig, 

naar sees hen til at Skibsfarten paa Distriktet har været mere indskrænket 

end i mange foregaaende Aar, og navnlig gjælder dette for den Vare, der hovedsagelig, 

for ei at sige udelukkende, beskjæftiger Seilskibsflaaden. Saaledes angives, 

som vil være seet af et tidligere oversendt Handelscirkulære, Antal og 

Tonnage af de fra Hovedstationen udexpederede Sejlskibe at være 433 Skibe 

og 364,628 Tons mod i foregaaende Aar 476 og 399,833 og i Aaret 1877 

796 og 670,627 Tons, og en nylig fra Toldkammeret offentliggjort Statistik 

angiver, at der fra Quebec med Udhavnene Saguenay, Escoumains, Sault au 

Cochon og Bersimis er udexpederet 

i Aaret 1879 640 Skibe drægtig 589,493 Tons 

mod » 1878 672 D D 603,705 D 

D » 1877 992 » D 864;017 » 

En lignende og endnu stærkere Tilbagegang viser sig fra flere andre Steder, 

mest fremtrædende i St John NB, fra hvilket Sted Udexpeditionerne angives 

til blot 227 Skibe og 178,907 Tons mod i Aaret 1878 325 Skibe og 228,058 

Tons. Det eneste Sted af nogen Betydenhed, hvor Exporten bar oversteget 

forrige Aars, er Miramichi, hvor Expeditionerne opnaa et Antal af 261 Skibe 

drægtig 128,276 Tons mod i Aaret 1878 244 og 120,087 Tons. 

Under Henvisning til, hvad for Hovedstationen er anfört i min Skrivelse 

af 7de ds, angaaende Fragt- og Arbeiderforholde, og til Oversigt over Reisevarighed 

og Expeditionshurtighed vedföies Tabeller, udarbeidede fælles for begge 

de forende Rigers Skibe, og tilader jeg mig til nærmere Redegjörelse at anföre 

Fölgende: 

Tabel A I (sid. 83), der angiver Varighed af Reiser til Distriktet, viser 

at disse ere foregaaende under mindre gunstige Omstændigheder for Hurtighed 

end i de tvende foregaaende Aar, men dog paa kortere Tid end Middeltall-et 

for Aarrækken 1874-1879. Men ogsaa paa Tilbagereiserne, Tabel A 4 (sid. 84), 

synes mindre gunstige Vindforholde at have fundet Sted, saaledes at Reisernes 

hele Længde vil have optaget noget længere Tid end hvad, efter' de foreliggende 

Optegnelser, tör ansees som Middelsvarighed, hvad selvfölgelig ei har været 

uden Indflydelse paa Udbyttet for Rederierne. Imidlertid har Vindforholdeneuden 

Tvivl været mere heldige og moderate, hvad med ei liden Grad af Paalidelighed 

tör sluttes af det usædvanlig ringe Antal af Söulykker, der er indtruffet 

under Aarets Fart, hvoraf ogsaa tör sluttes mindre Slitage paa Seil og Redskaber 

og, navnlig for norske Skibes Vedkommende samt ved den i Norge mere 

udbredte almindelige gjensidige Assurance, billigere Assurancepræmier. 

Tabel A 2 (sid 83) angiver gjennemsnitlig Reisevarighed til Distriktet 

for Aarrækken 1874-1879, beregnet maanedsvis efter Ankomsterne. Det 

vil sees, at med yderst faa Undtagelser, synes Afseilinger fra europæiske Havne 

ved Begyndelsen af Maanederne April og August at indeholde Betingelserne for 

den hurtigste Fart. 

Tabel A 3 (sid. 84) angiver Reisevarighed for Reiser fra europæiske 

Havne til de deri nævnte Steder, Quebec, Saguenay, Miramichi, Richibucto, 

St John og Halifax, for Aarrækken 1868--1879 fordelt over de tre Terminer 

1868-1870, 1871-1875 og 1876-1879, og særskilt for Reiser 

fra Östkysten af England og östfor Isle of Wight samt vestfor samme, og som,

83 

foruden Forholdet for Tidsvarighed for de forskjellige Bestetnmelsesteder, viser 

en gjennem Aarrækken progessivt fremskridende Hurtighed af Reiser, hvad i 

hoi Grad taler til Fordel for yore • Skibsföreres tiltagende Konduite og- Paapasselighed. 

Saaledes giver 411 Reiser til Quebec i Terminen 1868-1871 

et Middeltal i Varighed af 51,3 Dage, medens 452 Reiser i Terminen 1872 

-1875 giver 49,2 og 426 i Terminen 1876-1879 blot 43,2 Dage, en Indvinding 

af Tid fra förste Termin af ca 8 Dage paa hver Reise. Det samme 

Fremskridt viser sig i Reiser fra Vestkysten af England til Quebec og overhovedet 

for samtlige Reiser og Steder. 

Tabel A 5 (sid. 84) angiver Tidsvarighed af Tur og Returreiser fra Ankomst til 

Quebec og Miramichi med Ballastlosning, Tilladning, Reise til England og 

tilbage til samme Sted i Aarrækken 1874-1879, ligesom ogsaa Skibenes Topage. 

Beregningen angiver som paaregnelig Tidsvarighed 

fra Quebec til Vestkysten og tilbage for 650 h 700 Tons Drægtighed 120 Dage 

Ostkysten » 750 D 800 » 118 D 

Miramichi til Vestkysten » 500 107 D 

Östkysten » 500 A, 550 » 1103/4 D 

hvilket siste dog ei tör ansees som fuldt paalideligt, som fremgaaet som Middeltal 

af et altfor ringe Antal Reiser. Den tilsyneladende Besynderlighed, 

kortere Reisevarighed for Tur og Retur fra Quebec til Östkysten og tilbage 

end til Vestkysten, og endog med större Skibe, maa söge sin Forklaringsgrund 

i hurtigere Expeditioner i de britiske Ostkysthavne end i de paa Vestkysten. 

A a r. 

Middeltal 

Maaneder. 

Mai 

Juni 

Juli 

August 

Septbr 

Octbr 

Novbr - 

Fra 

Norge. 

42,9 1874 37 51,4 84 47,3 111 2 42,0 

1875 70 54,7 60 47,6 58 46,1 20 52,o 

1876 51 52,4 89 46,9 116 45,3 9 47,7 

1877 42 37,2 77 40,2 85 39,4 7 37,5 

1878 21 37,0 46 37,3 50 32,5 10 35,9 

1879 42 44,2 57 42,7 46 39,6 12 39,9 

tt, 

Fra andre 

Nordsöhavne 

östfor 

Isle of 

Wight. 

P 

.2 

47,9 44,2 

147 42,9 

67 53,6 

26 59,4 

14 52,3 

7 41,7 

2 58,0 

Til Quebec. 

87 

81 

53 

56 

99 

36 

2 

41,1 

42,1 

49,0 

42,7 

43,4 

52,7 

78,0 

Fra 

Steder 

vestfor 

samme. 

p- 

76 

103 

73 

72 

90 

50 

2 

ss 

Reisevarighed. Tabel A 1. 

41,91 - 43,7 

35,6 

39,1 

45,8 

44,2 

40,7 

49,9 

73,0 

Til Steder ved St Lawrencefloden 

nedenfor Quebec. 

Fra 

Norge. 

crq 

34 35,7 

17 49,0 

3 68,3 

5 54,2 

2 39,5 

Fra andre 

Nordsti- 

havne 

östfor 

Isle of 

Wight. 

C1Q 

E. CD 

24 42,1 

11 45,6 

14 49,0 

15 38,7 

16 37,8 

23 42,7 

Fra 

Steder 

vestfor 

samme. 

20 

10 

27 

29 

13 

13 

ss 

CD 

a 

44,7 24 

41,7 57 

42,3 34 

39,3 29 

37,5 47 

34,6 76 

ss 

CD 

-41,2 - 40,41 - 41,3 - 39,9 

16 42,5 

27 43,9 

13 40,5 

18 41,3 

23 42,o 

-I 5 45,9 

11 

29 

12 

25 

33 

10 

32,6 

37,9 

44,5 

39,3 

42,1 

51,6 

Til Steder ved St Lawrencebugten. 

Fra 

Norge. 

178 

55 

14 

13 

15 

2 

Fra andre 

Nords6havne 

östfor 

Isle of 

Wight. 

47,5 40 

50,4 29 

52,o 30 

34,5 31 

38,8 41 

39,3 48 

40,7 

50,7 

52,3 

45,1 

34,0 

39,0 

P 

42,1 

42,2 

45,0 

35,6 

37,6 

38,1 

Fra 

Steder 

vestfor 

samme. 

1:! 

83 

76 

114 

116 

ss 

CD 

40,o 

40,3 

40,6 

35,7 

88 31,4 

95 36,9 

- 37,4 

Tabel A 2. 

72 38,2 115 32,9 

55 39,2 132 38,2 

18 45,9 58 42,5 

37 38,7 108 34,8 

24 39,2 117 37,1 

12 45,8 35 35,9 

1 68,0 4 60,0

84 

Reisevarighed til nedenncevnte Steder i Aarrcekken 1868 til 1879 

i treaarige Terminer. 

Tabel A 3. 

Stederne. 

Til Steder ia Östkysten af England 

og östfor Isle of Wight. 

1868--1871. 1872--1875. 1876--1879. 

tJ 

cro 

P 

Quebec 411 21,075 51,3 452 22,243 49,2 426 18,391 43,2 158 7,506 48,1 

Saguenay . . 17 827 48,2 64 3,055 47,7 63 2,580 41,0 16 714 44,7 

Miramichi. . . . 72 3,577 50,0 155 7,164 46,2 232 9,227 39,8 85 3,494 41,1 

Richibucto 16 764 47,7 32 1,426 44,6 39 1,515 38,8 20 779 39,0 

St John 10 '1464 46,4 35 1,743 49,8 43 1,940 45,1 16 750 46,9 

Halifax 16 644 40,2 - - - 56 2,195 39,2 13 555 42,7 

6 

6 

17 

20 

18 

20 

Til Steder vestfor samme. 

1868-1871. I 1872-1875. 1876-1879. 

Gjennemsnitsvarighed af Reiser til Bayne i England. 

Tabel A 4. 

Maaneder. 

n. 

n. 

Indtil ultimo Juli 

I August 

» September . • • 

).) October 

• November 

» December 

Sæsonen 

ss 

co 

n. 

;=, 

pi 

ss 

cr• 

n. 

n. 

Til Steder paa Vestkysten og 

vestfor Isle of Wight. 

1877 

P 

ss 

CD 

17 34,8 26 30,3 

28 36,5 2 39,0 

5 34,0 5 44,6 

13 38,7 22 32,5 

15 33,0 15 31,0 

7 35,7 3 34,7 

1878 

P 

38 35,4 

5 37,8 

3 34,0 

10 30,9 

- 

2 54,4 

F.`1 

1879 

ss 

P 

ss 

cD 

Vestkysten og 

retur. 

t=3 

Clq 

CD 

o. 

o. 

332 

47 

230 

35 

84 

39 

Miramichi til 

1-3 

o 

ss 

737 2,842 

678 3,048 

1,805 7,706 

2,091 9,910 

1,894 9,997 

2,122 10,458 

87 9,327 43,961 13 

107 505 

n. 

n. 

pi 

4,396 44,0 294 11,964 40,1 

2,050 43,6 64 2,657 41,5 

9,310 40,5 297 10,676 35,9 

1,399 40,0 28 1,001 35,7 

3,655 43,5 44 1,877 42,6 

1,412 36,2 13 474 36,5 

4 

3 

6 

E. 

pi 

ss 

Til Steder östenfor samme. 

1876 1877 1 1878 1 1879 

Dt? StF3 5 

CM w CM 

M m 

Östkysten og 

retur. 

o. 

n. 

20 31,0 26 35,5 50 34,0 28 41,2 36 32,0 

8 37,0 40 38,5 4 41,2 10 47,3 21 40,8 

1 53,0 16 36,5 8 40,6 3 41,0 7 35,6 

4 27,5 13 38,3 30 39,7 4 30,5 24 37,9 

2 45,5 24 40,3 17 34,8 1 46,0 7 47,6 

2 43,0 10 44,3 1 45,0 4 57,8 2 62,0 

85 35,2 73 32.5 58 35,4 37133,91 129 38,5 111 36,5 50 43,0 97 37,1 

Tur- og Returreiser indbefattet en Ballastlosning og Indladning af Trælast 

Tabel A 5. i nedennævnte Havne. 

A ar. 

Vestkysten og 

retur. 

P o 

Quebec til 

Östkysten og 

retur. 

1874 23 2,881 13,840 10 1,272 8,712 

/ 875 7 814 4,749 13 1,492 10,323 

1876 21 '2,549 12,966 30 3,669 2,238 

1877 19 2,302 12,986 31 3,583 24,171 

1878 8 924 6,366 7 887 5,635 

1879 ... 11 1,220 7,219 15 1,611 11,800 

$ u mm a 89 10,690 58,129 106 12,514 83,0211 

Middeltal 120 563 118 7831 

Cfq 

o 

ss 

c+, 

P••• ' 

c7 

pi 

P 

ss 

410 1,878 

364 1,412 

665 3,656 

1,439 6,946 

110,7 531 

I Tabel B (sid. -90) vil findes angivet, foruden Expeditionshurtighed i de 

forskjellige Havne i hvert af de foregaaende 4 Aar, ogsaa Tonnage af de af de 

forenede Rigers Skibe, der have indtaget skaaren Last, og for hvilke haves

85 

Opgaver, der ansees paalidelige, deres Indtagende og Middeltallet i_Kubikfod per 

Reg. Ton, hvad jeg har troet vilde være af Interesse for Skibsfarten at faa 

en Oversigt over og til nogen Veiledning ved Skibenes Befragtning. Det 

siger sig selv, at da disse Beregninger kun angiver et Middeltal af Ladninger, 

tildels bestaaende af forskjellige Arter Last, som Planker af forskjellige Dimensioner, 

Battens og Bord etc., samt af blandede Ladninger af disse forskjellige 

Artikler i forskjellige Kvantiteter, kan deraf intet bestemt sluttes for 

det specielle Tilfælde, og Tabellen afgiver saaledes Mere et; blot Sammenligningsled 

for Indtagende i forskjellige Havne, end hvad der for det specielle Tilfalde 

kan gjælde for hver af disse. Og videre bemærkes, at, da Optegnelserne 

blot stötter sig til Opgaver af Skibsförerne, vil Paalideligheden være afhængig 

af den Grad af Omtanke, hvormed disse afgives. For Steder af större Betydenhed, 

som Quebec og Miramichi, antages det dog, at Middeltallene tör 

afgive et temmelig paalideligt Sammenligningsled, og dette gjælder ogsaa, om 

end i mindre Grad, for Stederne Three Rivers, St Thomas, Saguenay River, 

Richibucto, Shediac og St John. For övrige Steder gjælder derimod, at Resultatet 

fremgaar af et altfor lidet Antal Tilfælde, til at derpaa med nogen 

Paalidelighed tör bygges. Det havde været mit Formaal ogsaa at erhverve 

og tilveiebringe lignende Opgaver för Tömmerlaster, men jeg har maattet opgive 

dette paa Grund af disses altfor blandede Beskaffenhed til Opstillen 

nogen Beregning, hvoraf kunde drages Nytte. — Quebec synes at afgive de 

mindst gode Betingelser for fordelagtige Indtagender, hvorimod Richibucto, 

Shediac og St John de Bedste, og jeg skal navnlig henlede Opmærksomheden 

paa sistnævnte Sted, der, foruden at afgive nogle de bedste Betingelser for 

fordelagtigt Indtagende, ogsaa er blandt de bedre Steder, hvad angaar Expeditionshurtighed, 

og fraseet Udhavne og Rede Billighed i Udgifter. 

Quebec indtager som altid förste 'Plads hvad angaaer Expeditionshurtighed, 

som er et Moment af den allerstörste Betydning navnlig under Vaarreiserne 

og med större Skibe. Og med de nu reducerede Indladningsudgifter vil ei 

heller Stedets Kostbarhed være i samme Grad afskrækkende som tidligere, og, 

naar frasees en oftere paaregnelig större Dampskibsudgift ved Slæbning al længere 

Distancer i Floden for ind eller ud, vil Udgifterne stille sig omtrent lig 

dem i Miramichi, hvor der dog synes, at være paaregnelig i h 2 % bedre Indtagende, 

men paa den anden Side et betydeligt langere Ophold. Et Blik paa Tabellen 

vil forövrigt vise, hvad forresten er paaregneligt og gjælder overalt, en indre 

Sammenhæng mellem Expeditionshurtighed og et mere eller mindre fordelagtigt 

Lastindtagende, hvad jeg tör tro at medfölgende Tabel vil tjene til Veiledning 

til med bedre Oversigt at vælge mellem. Bemærkningerne angaaende Stedernes 

og Lastepladsernes Beskaffenhed, Arbeiderforholde og Udgifter m. ni. ere hentede 

dels af engelske Admiralitetsbeskrivelser over Havne og Farvande dels af 

Korrespondence med Vice-Konsulerne og dels af mig meddelte Kopier af virkelige 

. Skibsregnskaber og tör antages at ville væré til Veiledning for Redere 

og Förere, der selv savne Lokalkundskab. 

Matrosers Römning. Som i tidligere Aar har dette Onde kun været lidet 

fölt af svenske Skibe, og indskrænker sig til kun 4 Desertioner for samtlige 

Skibe, af hvilke 1 Tilfælde i Buetouche, 1 dito i Richibucto og 2 i St John. 

For norske Skibes Vedkommende stillede dette Uvæsen sig mindre godt end i 

de senere og nærmest foregaaende Aar. 

Fyre- og Sömeerker. Virksomheden har ogsaa under forlöbne Saison hovedsagelig 

været indskrænket til Led- och Havnefyre: Som af nogen Betydning

86 

ogsaa for den oversöiske Skibsfart kan "nævnbs 1) Indseilingsfyret ved Musquash 

ved Fundy Bugten, 2) Fyret paa Pease Island ved Sydvestkysten af Nova 

Scotia og 3) Fyret paa Wedge Island paa den östlige Kyst af samme Provinds. 

Af samtlige Bekjendtgjörelser er Kommerce-Kollegiet i Aarets Löb oversendt 

Exemplarer, til hvilke forövrigt henvises. 

Telegrafnettet. Ei hellere i denne Branche kan meldes om noget Arbeide 

af Betydenhed for Skibsfarten. Derimod er Beslutning fattet om Istandbringelse 

af det i forskjellige tidligere Beretninger omhandlede System, hvorved 

samtlige Oer i St Lawrencebugten, som Anticosti, Magdalen Islands, Bird 

Rock og St Pauls 0, ville blive indragne i den almindelige Telegrafkorrespondence, 

hvad ogsaa gjælder den nordligere Kyst af St Lawrencefloden og Bugten 

til Moisic paa Labradorkysten. De forberedende Arbeider hertil blev sat i 

Værk allerede i en tidlig Del af Saisonen, og det antages, at en större Del 

af Systemet allerede bvil være i Virksomhed i en tidlig Del af kommende 

Saison. I Forbindelse dermed er ogsaa besluttet Anlæg af 

Semaforstationer ved samtlige Fyre og paa andre fremspringende Punkter 

af Kysten, af hvilke allerede 6 h 8 ere i Virksomhed ved det nedre Löb af 

St Lawrence, imellem Father Point og Cap Rosier, og igjennem hvilke Skibene 

til enhver Tid ville kunne korrespondere med sine Redere, Konsignatörer 

og Andre. Disse ville ogsaa blive det virksomste og eneste Middel, hvorigjennem 

om Vaaren ankommende Skibe allerede ved Öen St Paul ville kunne erhverve 

paalidelige Oplysninger om Istilstandene, hvilket rimeligvis vil ske gjennem et 

dertil etableret Signalsystem. 

Lods- og Havnevæsen. Den under en Storm ved St John NB ödelagte 

Havnemolo har undergaaet midlertidig Udbedring, men der klages over at Arbeidet 

er saa slet udfört, at det antages den atter vil blive ödelagt ved förste 

Anledning. Forresten vides intet Arbeide af Betydning for Skibsfarten at 

være udfört eller tilendebragt, hvorimod der under hele Saisonen har været 

fortsat med Havnearbeiderne ved Quebec. Nyt Havnereglement er udfærdiget 

for Havnen Arichat paa Coen Cap Breton, ved hvilket Afgiften til Havnemesteren 

er bestemt til fra Doll. 0,50 til Doll. 5 efter Skibenes Störrelse, 

og nye Lodsreglementer og Tariffer ere antagne og stadfæstede for nedennævnte 

Steder: 

1) Lodsbetalning for Indgaaende Doll. 2,25 pr Fod Dybgaaende 

og for Udgaaende Doll. 1,7 5 pr Fod do, hvis under 18 Fods Dybgaaende, men 

dersom af dette Dybgaaende eller derover Doll. 2 pr Fod. Efter iste November 

betales et Tillæg hertil af Doll. 4 for udgaaende Skibe. For Skiftping 

i Havn erlægges fra Doll. 1,50 til Doll. 4 efter Störrelsen, med et Tillæg 

af Doll. 0,50, hvis Distancen er over 4 eng. Mile. 

2) Pugwash og Port Philip. Lods ind fra Doll. 5 til Doll. 21 e. fter 

Störrelsen og ud fra Doll. 5 til Doll. 19. 

3) Shediac. Lods ind Doll. 1,25 pr Fod Dybgaaende, og ud Dollar 0,90 

pr do. Lods ved Flytning i Havn Doll. 2. 

4) Richmond. Lods ind fra 80 til 400 Tons Doll. 5,50 til Dol. 14 med 

Tillæg af Doll. 0,75 for hver overstigende 50 Tons eller Dele deraf. Lods for 

ud Halvdelen af denne Afgift, 

5) Crapaud. Lods ind eller ud Cents 6 pr Ton.

87 

6) Quebec-Montreal, eller omvendt. Etableret 2den Klasse Lodse, der 

hvis benyttet, betales saaledes: 

Skibe af 200 Tons Drægtighed eller mere op Doll. 18 ned Doll 12. 

» under » » » » » 12 D 8. 

7) North Sydney. Skibe, til hvilke Lods tilbyder sig indenfor Grændserne 

af Sydney Lodsdistrikt, uden at han benyttes, have at erlægge halv 

Lodsafgift, og Lodse, der udenfor denne Grændse aflevere Ordres til Skibe om 

at afgaa andetsteds, ere berettigede for denne Tjeneste at oppebære fuld indgaaende 

Lodsafgift. Skibe, der ankomme uden at were tilbudt Lods og afgaa 

igjen uden at benytte saadan, erlægge halv Lodsafgift for Udgaaende. Skibe, 

der anlöbe for Ordres, ere fritagne for enhver Lodsafgift, hvis ei Lods benyttes. 

Fiskerierne. Angaaende denne Bedrift foreligger ingen Beretning, der forsaavidt 

de canadiske Fiskerier angaaer tör gives Krav paa Paalidelighed. Angaaende Fiskerierne 

ved Newfoundland og Labrador indberetter derimod Vice Konsulen i St 

John's, at Kystfisketiet kan anses for at have givet et sædvanligt Udbytte og; 

at Labradorfisket er bedre end nogensinde tidligere, og antages at ville afgive 

mindst 200,000 Qvt mere end i forrige Aar, da Exporten, som angivet 

i min Skrivelse af 7de Octbr. sistleden, var 340,674 Qvt Torsk. 

Handel. Om nogen Handelsomsætning med Sverige foreligger ingen Beretning 

og hvad angaar Distriktets HandeIsomsætning med andre Lande, da forligger derom 

endnu ikke for Aaret afsluttede Opgaver. De til Udgangen af November 

foreliggende Optegnelser viser imidlertid, at der i Aarets Löb er gjort stærke 

Fremskridt til en mere sund Tilstand. Saaledes andrager Importen i dette 

Tidsrum kun til R 61,809,788, mod i samme Tidsrum i Aaret 1878 R 78,327,117 

og Exporten af Distriktets egne Produkter henholdsvis til Doll. 57,702,840 og Doll. 

48,545,669. Medens der saaledes i de 11 Maaneder af Aaret 1878 var en 

Handelsbalance i Canadas Disfaveur af henved 30 Millioner Dollars, er denne 

i .samme Tidsrum i siste Aar gaaet ned til blot 4 Millioner. Af Distriktets 

forskjellige Industrigrene har 

Bjergværksdriften afgivet et Mindreudbytte end i 1878 af ca . __ Doll. 700,000 

Fiskerierne » » » » » » » __ » 170,000 

og Skovbruget » » » » » » » .._ » 650,000 

Derimod har Produkter af Dyreriget afgivet mere » 4,800,000 

og » » Agerbruget » » » 9,000,000. 

Toldindtraderne ere, uagtet den i saa höi Grad indskrænkede Export og som 

Folge af de under siste Parliamentssæson forögede Toldsatser stegne med henved 

Doll. 900,000 for samme 11 Maaneder. De mere sunde og forbedrede Tilstande inden 

Distriktet er, som Ovenstaaende tilstrækkelig antyder, en Folge af, at Landet 

var velsignet med en rig Afgröde, medens det Modsatte indtraf i England, 

Frankrige og andre Lande. Det var derfor ogsaa fra det Tidspunkt, da disse 

Forholde aabenbaredes og OverfOrsel af Afgröden var paabegyndt, at de i financiel 

Henseende forbedrede Tilstande skriver sig. Og Aktiemarkedet havde 

endog for de fleste Værdipapirer, som af nedenstaaende Oversigt vil sees, en fremdeles 

nedadgaaende Tendents til efter Midtsommers. De enkelte Afvigelser derfra 

skriver sig fra andre Omstændigheder. Nedenstaaende Opgave over Aktiemarkedets 

Stilling ved Aarets Begyndelse og Ende samt over höieste og laveste 

Noteringer vil vise Fluktuationernes Ydergrændse.

• 

Bankaktter. Iste Jan. 31 Decbr. Höiest. 

Montreal 

Merchants 

Bank 138 3/4 X. 

79 1/4 D 

136 3/4 %. Nov. 10,147. 

85 » Dec. 1, 91 » 

Commerce 101 » 119 3/4 D 

75 Ontario 

68 » 

D 

31, 1193/4 » 

» » 75 » 

124 Toronto 

118 1/2 » 

» » » 124 » 

79 Molsons 

83 V4 

» 

People 

61 1/2 D 61 1/2 D 

Febr. 1, 85 D 

Nobr. 1, 66 14 » 

60 Jacques Cartier» 34 D 

» D 10,62 » 

88 

Lavest. 

Aug. 20, 128 X. 

» » 72'/2 

Jan. 1. 101 

Sept. 10, 55 1/2 » 

Juli 1, 106 1/ 2 » 

Octbr 10, 63 

Sept. 10-, 44 

Juni 20, 31 

Andre Aktier. 

Montreal Telegraf Co 105 3/4 Yo... 97 X. Jan. 1, 105 3/4 %. Juli 1, 86 %. 

City Gas 109 » 116 1/2 » Nov. 10, 125 D Jan. 1, 109 

City Passenger Ry D 78 D 80 » D 1, 85 » Marts 1, 75 

Richelieu & Ontario 

Navigation Co 431/2 D 11 D April 10, 45 » Oct. 20, 36 1/2 » 

Gasaktiernes Synken i Værdi henimod Aarets Udgang er adentvivl alene 

at tilskrive den da, mere end nu, herskende Tillid till de Eddisonske Löfter 

angaaende det elektriske Lys. Efterat denne Opinion tildels har tabt sig igjen, 

en Værdien atter steget til 119 % Omstændigheder af en anden Art har foranlediget 

Nedgang i Montreal Telegraf Company's Aktieværdi. 

Ogsaa i Aaret 1879 led Hovedstationen under et stærkere Tryk end nogen 

anden Del af Distriktet, hvad har været foranlediget ved mindre Krav paa 

dens Hovedexportartikel »Pine» end hvad der udgjör Hovedexporten fra andre 

Steder i Distriktet »Spruce». Under Henvisning til det oversendte Handelscirkulære 

kan Exporten angives saaledes: 

Tömmer_ 8,708,240 Fod mod i Aaret 

Stav ______ 1,503 Mille » 

Planker ___ 7,054,710 Qub. Std. » 

Lathwood . 1,595 Cord » » 

1878_ 11,979,760 Fod. 

D ___ 1,750 Mille. 

» _ 7,319*6 Qub. Std. 

D ..._ 1,332 Cord. 

Tilbagegangen falder, som vil ses, hovedsagelig paa Tömmer, hvoraf Exporten 

er fordelt saaledes: 

Pine af alle Slags ___ 6,114,240 Fod mod i Aaret 1878___ 9,398,960 Fod. 

Hardwood » » 2,594,000 » » » ___ 2,580,800 

og faldt saaledes udelukkende paa Artikelen »Pine.» 

Produktion og Tilförsel var i endnu höiere Grad indskrænket end i Aaret 

1878 og androg af den væsentlige Artikel Tömmer kun er 6 1/2 Millioner Fod 

mod i 1878 13 Millioner og i 1877 25 Millioner Fod. I Betragtning af 

denne indskrænkede Produktion er derfor ogsaa, og trods den indskrænkde Export, 

Beholdningerne for Vaarudskibning i höi Grad aftagne fra ved samme Tidspunkt 

i Aaret 1878 og omfatter: 

Tömmer af alle Slags ___ 17,890,738, mod i Aaret 1878, ___ 23,467,026 Fod. 

Stay » » D 1,216, » » » » 2,313 Mille. 

Planker » ,D ___ 2,016,940, » » » 5,338,321 Qub. Std. 

Lathwodd » D 174, » » » 189 Cord. 

Ved Sæsonens Slutning noteredes Priserne saaledes: 

Tömmer: White Pine 9 et til 11 et pr Fod mod i Aaret 1878 10 et til 27 et. 

Red 12 » » 20 » » » » 13 » » 22 » 

Eg 32 » 42 » D D » D 28 D » 36 »

89 

Tömmer : Alm Pine 22 et til 30 et pr Fod mod i Aaret 1878 -20 et til 26 ct. 

Ask » 27 » » 28 D D D D 25 D » 26 

Birk D 18 D » 19 » » D D 16 » » 18» 

Tamarac D 9 » » 12 » D D » » 9 D » 1 » 

Planker: 

Pine,iste Sort Doll. 96 til 100 pr Pet. Std mod i Aaret 1878 Doll. 90 til 94. 

2den D » 64 D 66 » » » » » » 58 » 60. 

3die » 28 D 30 » • » D » » 23 » 26. 

Michigan, iste » D 104 » 110 » » » » » )) 94 )) 100. 

» 2den » » 70 » 72 » » » D D » 65. 

Floated Iste D » 88 » » » » » » 8 4. 

» Neu » 58 » » » » 52. 

» 3die » » 26 » D » 20. 

Priserne vare saaledes for samtlige Artikler, alene med Undtagelse af for 

Pine Törnmer stegen, en Stigning som efter de foreliggende Beretninger har 

været vedvarende, saa at adskillige Salg allerede skal have fundet Sted og 

til lönnende Priser. 

Fra Provindsen New Brunswick angiver et Handelscirkulære Udskibningen 

at omfatte 337 Millioner superficielle Fod Planker eller er 164 Pet. Standard, 

mod i Aaret 1878 ca 184,000 Pet. Std, der var fordelt over nedennævnte 

Steder saaledes: 

Miramichi 261 Skibe drægtig 128,276 Tons mod i 1878 244 Skibe og 120,087 Tons 

Dalhousie 34 17,513 i») 22 » 11,787 » 

Bathurst 20 10,323 » » » 17 10,751 » 

Richibucto 55 22,029 » 70 30,913 » 

Shediac 35 14,231 » 58 » 23,269 

St John 226 179,361 » 312 0 215,408 

Caraquet 3,116 » » 2 Millioner Fod. 

Sackville 5 1,507 » uden Opgave. 

Alene med Undtagelse af fra Miramichi har saaledes Skibningen været 

mindre end i foregaaende Aar. Tilbagegangen repræsenterer et Skibsrum af ca 

40,000 Tons. 

Om Exporten fra Provindsen Nova Scotia forligger ingen Beretning, men 

denne er hvad angaaer Trævarer overhovedet og altid af forsvindende Betydning, 

og hvad angaaer Skibningen fra det nedre Löb af St Lawrence, som Saguenay, 

Sault au Cochon og Bersimis, angiver den förnævnte Statistik fra Toldkammeret, 

at denne har beskjæftiget 55 Skibe drægtig 29,726 Tons mod i 

Aaret 1878 62 Skibe ca 36,636 Tons. 

Angaaende Beholdninger for Vaarafskibning kan efter foreliggende Opgayer 

anföres Folgende. 

Quebec, som ovenfor anfört og kan ansættes til henved 18 Millioner Fod 

Tömmer og ca 40,000 Pet. Std Planker. 

Three Rivers, ca 6,000 Std Planker, 3,000 Std Bord og Tömmer til ca 

40 Millioner Fod Skurlast. 

Miramichi, ca 55 Millioner superficielle Fod Skurlast. 

St John » 70 

St George )) 750 Pet. Std. 

Shediac » 1 Million sup Fod. 

Buctouche, » 200 Pet. Std.

90 

Bathurst, ca 4 Millioner sup Fod. 

Dalhousie, D 14 

Bersimis, )) 3 hi 3,500 Pet. Std. 

Escoumains og Sault au Mouton, ca 1,000 Pet. Std. 

River Ouelle, ca 1,600 Pet. Std.. 

Cap St Ignace, » L500 » 

Price's mills 

Saguenayfloden og Tadousac ca 2,400 Pet. Std. 

Sault au Cochon » 450 » 

Metis og Matane »950 » 

St Thomas savner Opgave 

Det siste gjælder ogsaa hvad angaar Richibucto, fra hvilket Sted der 

berettes, at den störste Exportör er i Begreb med at fraflytte Stedet og overföre 

Forretningen til Miramichi. I Caraquette, Gaspe og Pugwash er ingen 

Beholdninger under Overvintring. 

Ovenanförte Beholdninger antages at kunne ansættes til at bestuve ca 

500,000 Tons Skibsrum, hvortil vil komme Produktionen ved de forskjellige 

Sagbrug i Vinterens Lob og endelig, hvad der i en tidlig Del af Sæsonen 

vil blive tilfört fra Indlandet, hvor der fra flere Steder berettes om betydelige 

Beholdninger. Saaledes opgives Beholdningerne i Saginaw Distriktet i 

Michigan til 224,424,595 Fod, hvoraf dog vistnok kun en forholdsvis ringe 

Del vil söge Aflöb gjennem canadiske Havne. 

Betræffende Udsigterne for kommende Sæson kan jeg kun henvise til 

min Skrivelse af 7de ds og videre anföre, at der senere intet er indtruffet, der 

bar nedstemt de lysere Forhaabninger om lönnende Forretninger. Som ovenfor 

anfört berettes om forskjellige Salg til fordelagtige Priser. Af den ovenfor 

nævnte Beholdning i Saginaw Distriktet, som anfört 224,424,595 Fod, 

angives som solgt 85,647,837 Fod mod kun 18,640,280 Fod af en Beholdning 

paa 247,572,383 Fod i Aaret 1878 og 23,511,666 Fod af en Beholdning paa 

245,935,522 i det foregaaende Aar, hvad er betegnende for det tilbagevendende 

Liv i Forretningerne. Fra Ottawa Distriktet angives Produktionen af Tömmer 

(Hugsten i Skovene), at ville overstige sistforlöbne Aars Hugst med ca 1 Million 

Stk. Bjælker, hvilket ogsaa er Udtryk for hvad der er gjældende i samtlige 

Skovdistrikter. 

Tabel B. 

Forskjellige statistiske Optegnelser betræffende norske og svenske Lastindtagender 

m. m. i nedennævnte Havne for Aarene 1876, 77, 78 & 79. 

Quebec. 

Aar. Tons Reg. 

Indtagende af Ophold i Havn 

skaaren Last i Gjennemsnitligi Dage pr 100 

er Ton Reg. 

Tons Maal. Tons Reg. 

1876 87,580. 158,029. 72,18. 2,56. 

1877 70,128. 125,586. 71,63. 2,54. 

1878 43,644. 81,141. 74,36. 2,44. 

1879 54,751. 100,331. 73,30. 2,54.

91 

Al Slags Last undtagen Tommer og »floated Deals» leveres frit 

Porten eller paa Rækken og tælles ind af Lægterfolkene, hvorimod Törnmer 

og ))floated Deals» afhentes og modtages iland. Laster under Arbeiderforeningens 

Regler, hvorved praktisk talt fremmede Skibe er afskaaret Benyttelse 

af sine Besætninger. Kontraktmæssig Ladningsudgift i siste Sæson 

varieret fra doll. 0,90 till doll. 0,45 pr Load Dimmer og fra doll. 1,00 till 

doll. 0,65 pr Std. Planker, med hvilke sistnævnte Priser Sæsonen afsluttedes. 

Ovrige Udgifter som Toldbod, Lods, Forhaling i Havn, Bryggepenge og Lægterage 

forS Stuage kunne ansættes till 40 c. h 45 c. per Reg. Ton. 

St. Thomas, Cap. St. Ignace og River Ouelle. 

Aar. 

Indtagende afOphold i Havn 

Gjennemsnitlig 

Tons Reg. skaaren Last i i Dage pr 100 

per Ton Reg. 


1876 9,074. 16,838. 74,24. 4,1 3. 

..... 12,172. 22,490. 73,19. 3,49. 

1878___ _________ 11,352. 20,932. 73,73. 

1879 12,608. 23,599. 74,80. 3,65. 

Laster efter Behag med Besætningen alene eller Hjælp fra Land. Anker. 

pladsen navnlig ved River Ouelle temmelig aaben og Holdebunden mindre god- 

To Skibe drevet i Land ved St. Thomas i senere Aar. Udgifter, ei indbefatte. 

Hjælp ved og Stuvning af Lasten, kunne anslaaes til 20 c. à 25 e. per Reg. Tont 

Aar. 

Montreal. 

Tons Reg. 

Indtagende af 

skaaren Last i 

rrons Maal. 


per Ton Reg. 

1876 3,360. 5,761. 68,58. 

1877rn 

1878 

8,021. 13,935. 69,49. 

1879 635. 1,052. 66,27. 

Er og vil altid blive uden væsentlig Betydning for Trrelastexporten. I 

Betragtning af Ophold i Reiserne og Ubestemmeligheden af den væsentlige Udgift 

for Dampskibsslæbning kan Udgifterne ved at befare Stedet ei nærmere bestemmes, 

men antages et Fragttillæg af 7/6 A, 10/ pr Std over Quebeefragterne 

et passende Equivalent. Slæbning op og ned har i den senere Tid været faaet 

for doll. 300 4 doll. 350 for 6 à 800 Tons Fartöier. Ballastlosning kostbar 

og ubekvem undertiden langvarig og Bryggepenge under Lastning erlægges per 

Dag, hvorved Udgifterne, da Expeditionen ei altid er som önskelig, kunne blive 

betydelig fordyrede. Laster med egen Besætning eller Hjælp fra Land efter 

Behag. 

Three Rivers. 

Aar. 

Indtagende af 

Tons Reg. skaaren Last i 

Tons Maal. 


er loll Reg. 

Ophold i Havn 

i Dage pr 100 

Tons Reg. 

1876 19,330. 35,417. 73,81. 2,70. 

1877 8,571. 15,426. 71,97. 1,93. 

1878 646. 1,163V,. 75,14. 4,00. 

1879 7,646. 14,747. 77,10. 2,3 7. 

Hosstaaende Ophold i Havn er uden Tvivl endel for kort da forskjellige 

Tilfælde er medtaget, hvori Skibene ere ankomne uden Ballast og færdige for 

Lastning. Bekvemmeligheder ved Losning af Ballast angives nu tilstrækkelig

92 

under almindelige Omstændigheder, dog bör ethvert leilighedsvis Ophold eller 

Standsning i Quebec benyttes til pr Telegraf at undersöge Forholdene. Under 

senere Aars billige Dampskibsslæbning antages 2/6 à 5/- Fragttillæg over Quebecnoteringerne 

som passende Equivalent. En af Udskiberne beregnede Skibene 

i sidste Sæson Lægterage af Stuagen soin brugeligt i Quebec, hvad hör paasees 

garderet imod ved Befragtningerne og Skibsförere anbefales, at være meget omhyggelige 

med forinden Afseiling at panse alt Regningskrav op- og afgjort, da de 

i andet Fald ere udsatte for Standsning og Arrest ved Admiralitets-Retten i 

Quebec. Tvende saadanne Tilfælde indtraf under siste Sæson, der foranledigede 

betydelige Udgifter. 

Saguenay River. 

indtagende af 

Aar. Tons Reg. skaaren Last i 

Tons Maal. 

Ophold i Havn 


i Dage pr 100 

per Ton Reg. 

Tons Reg. 

1876 ...... 13,370. 25,597. 76,28. 3,3 6. 

1877 13,046. 24,795. 76,02. 3,16. 

1878 19,021. 36,378. 76,50. 2,83. 

1879 15,829. 29,589. 74,77. 3,3 7. 

Da det oftere hænder, at Ballasten eller en Del deraf losses ved Flodmundingen 

og för Indrapporteringen ved Vice Konsulatet, tör ei hellere her hosstaaende 

Ophold i Havn give et tilstrækkeligt Gjennemsnit eller Middelsophold. 

Lastning foregaar fra forskjellige Möllebrug (Sagbrug) dels ved Flodmundingen 

(Tadousac) og dels ved dennes Löb dog væsentlig ved Chicoutimi, 75 eng. 

Mile op. Dampskibsslæbning nödvendig og ei altid erholdelig uden Ophold. 

Laster efter Behag med eget Mandskab eller Hjælp fra Land. Ovrige Udgifter 

med Lods og Dampskib til Chicoutimi paaregnelig 70 C. pr Ton. Daglön 

er Doll. 1 pr dag. Stuverlön 25 C. pr Std. Lastepladsene ved Floden gode, 

derimod Tadousac maadelig. Ved Befragtning for Saguenay indbefattes ikke de 

ved St. Lawreneefloden beliggende Lastepladse Bergeron, Moulin Berade og 

Black River, som derimod indgaa under Befragtning for ))Price's Mills)), hvad 

ogsaa gjælder Stederne Metis og Matane paa Sydsiden og Sault au Cochon paa 

Nordsiden af Floden. 

Escoumaine, 

Aar. Tons Reg. 

Indtagende af 

skaaren Last i 


per , 

Tons Maal. 

Ton Reg. 

1876._ ...... 2,914. 5,358. 73,50. 

Ophold i Havn 

i Dage pr 100 

Tons Reg. 

4,5 2. 

Ankerpladsen nahen fra Ost gjennem Syd till S. V., men Holdebunden 

angives god og saavidt bekjendt intet Uheld indtruffet. Udskibningen været 

standset men nu under Gjenoptagning. Laster efter eget Behag med egen 

Besætning alene eller med Hjælp fra Land. Övrige Udgifter smaa og vil 

dækkes med mindre end 10 C. per Ton. 

Sault au Cochon. 



Aar. Tons Reg. skr.aren Last i i Dage pr 100 

per Ton Reg. 


1876__________ 1,992. 3,736. 75,02. 4,99. 

1877 2.662. 5,073. 76,23. 3,67. 

1878_ ______ 2,284. 4.254. 74„50. 3,59. 

1879 3,631. 6,626. 73,00. 3,23.

93 

Samme Bemærkninger som ovenfor, hvilket ogsaa gjcelder det nærliggende 

Sault au Mouton, hvor ogsaa Export siges under Gjenoptagning. 

Bersimis. 

Indtagende af 


Ophold i Ilion 


er Ton Reg. 

Tons Maal. 

i Dage pr 100 

Tons Reg. 

1876._ _______ 2,403. 4,806. -, 80,00. 5,12. 

1877 6,461. 11,447. 70,87. 3,80. 

1878 ......... 2,531. 4,579. 72,33. 4,55. 

1879 4,142. 7,025. 67,8-7. 4,30. 

Samme Bemærkninger som ovenfor. Forskjellige Klager været hört om 

utilstrækkeligt Antal Pramme til Udbringelse af Lasten, naar flere Skibe under 

samtidig Lastning. 

Metis & Rimouski. 



Aar. Tons Reg. skaaren Last i i Dage pr 100 

per Ton Reg. 


1876____ _____ 1,525. 3,180. 83,41. 4,79. 

1877 -- -3,400. 3,400. 6,044. 71,11. 5,08. 

1878 4,238. 8,568. 80,86. 3,32. 

6,207. 11,076. 71,38. 3,51. 

Hosstaaende Optegnelser gjælder hovedsagelig for Rimouski i den förste 

Del af Terminen, hvor nu Exporten er ophört og overgaaet til Metis, hvor Udgifter 

og Lasteforholde - som ovenfor. Ankerpladsen aaben for N.Olig, Nordlige 

og N. Vestlige Vinde og bör söges undgaaet i Höstterminen. 

Matane. 

Aar. 



Tons Reg. skaaren Last i i Dage pr 100 

per Ton Reg. 

Tons Marti. Tons Reg. 

1876 942. 1,836. 77,96. 4,99. 

1877 2,956. 5,349. 72,38. 3,7 4. 

1878 2,012. 3,515. 69,96. 3,1 4 . 

1879___ 2,214. 4,224. 76,33. 5,1 3 . 

Samme Bemærkninger som . for Metis, hvilket ogsaa gjælder de nærliggende 

Steder Targis og Blanche River. 

Magdalen River. 

Sagmöllen nedlagt og Exporten ophört siden Aaret 1877, men siges 

under Gjenoptagning. Samme Bemærkninger som for Metis og Matane, kun er 

Ankerpladsen mere beskyttet mod N.V. men mere aaben mod Ost og 0.5.0. 

Gaspé. 

Kum en Ladning aarlig afskibet siden 1877. Klages over daarligt Indtagende 

og sen Expedition. Udmærket Havn velskikket for Ordre eller Fragtslutning. 

Little Pabos og Great Pabos. 

Enkelte Udskibninger fundet Sted fra disse Steder, der ere beliggende paa 

en aaben Kyst, hvor Ankerpladsen er aaben for N.O.lige, Ostlige, Sydlige og 

Vinde indtil S.V.

94 

Dalhousie. 

Indtagende af 


Tons Maal. 

1876 8,235. 

1877• 2,772. 5,157. 

1878 3,111. 5,768. 

1879 4,581. 8,510. 


per Ton Reg. 

74,41. 

7 4,1 6. 

74,3 1. 

Ophold i Havn 

i Dage pr 100 

Tons Reg. 

4,9 2. 

3,9 9. 

4,2 6. 

4,7 8. 

Udskibningen foregaar hovedsagelig fra Stederne New. Mills, Benjamin 

River og Jaquet River beliggende 15 till 25 eng. Mile udenfor Dalhousie paa 

den sydlige Kyst af Bay de Chaleurs, hvor Ankerpladsen tör ansees betryggende, 

indtil Höstterminen vel indtraadt. Lasten modtages i Land i Flaader og bringes 

til Siden for Skibets Regning. Udgifter, deri indbefattet sædvanlig givelp til 

Indladning tör ansættes til Doll. 0,65 C. A, 70 C. pr Ton. 

Bathurst. 


Aar. Tons Reg. skaaren Last i Gjennemsnitligi Dage pr 100 

er Ton Reg. 

Tous Maal. Tons Reg. 

1876 463. 969. 83,91. 

1877 865. 1,650. 76,16. 3,1 9. 

1878 ______ . _____ 6,394. 11,628. 72,74. 3,70. 

1879___ 5,308. 9,731. 7 3.3 3. 4,44. 

Laster i Bugten, der er en Arm af Bay de Chaleurs og hvorom omtrent 

de samme Bemærkninger gjælder som ovenfor. Ombordbringelse af Lasten angivet 

at koste 90 C. pr Std. og övrige Udgifter at andrage er 20 Cents pr 

Reg. Ton. 

Caraquette. 




per Ton Reg. 


1879 _________ 3,202. 6,097. 76,16. 4,9 4. 

Havnen vel beskyttet og betryggende samt let adkommelig, men Ankerpladsen 

trang for större Skibe (700 till 1000 Tons) for hvilke Stedet forresten 

er bekvemt og velskikket. Ballastpladsen er ved Öen Caraquet er 5 Miles (eng.) 

fra Lastepladsen. Ladninger leveres frit til Siden i Lægtere. Kontraktnaessig 

Ladningsudgift Doll. 0,80 h Doll. 1,00 pr Pet. Std, eller Stuverlön er Doll. 

0,15 pr Std og Arbeidere Doll. 1,00 t't 1,20 pr Dag. Ordinære Udgifter forövrigt 

tör ansættes till er 10 Ct pr Ton Reg. 

Mirarnichi. 

lndtagende afOphold i Havn 



I Ton Reg. 


1876 61,176. 115,725. 75,67. 

187765,946. 121,067. 73,43. 3,82. 

1878._________.... 73,912. 133,412. 72,20.392. 

1879_ 74,225. 139,888. 75,33. 4,31.

95 

Kun velskikket for Skibe af 18 heist 19 Fods Dybgaaende. Större 

Skibe maa afvente Spring da undtagelsevis indtil 22 Fod paa Barren. Ladningen 

modtaget paa Brygge og almindelige Indladningsudgifter i 1879 Doll. 

1.20 pr Std. Ovrige Udgifter deri indbefattet Lods og Dampskibsassistance 

tör paregnes dækket med Doll. 0,50 C pr Ton. Ved Befragtninger bör paasees, 

at den bestemte Lastetid indtages i Certepartiet, hvorved Standsning for 

Ordre ved Chatham og derved foranlediget Ophold og Udgifter vil undgaaes 

og ligesaa bör söges indtaget Bestemmelse om, at Last, der leveres fra nogen 

anden Lasteplads end den, hvortil Skibet ved Ankomsten blev henvist, skal leveres 

frit ved Siden. 

Tracadie Tabusintac. 

Fra begge disse Steder beliggende paa den aabne Kyst nordenfor Miramichibugten 

finder ogsaa enkeltvis nogen Udskibning Sted. Begge bör dog saa 

meget som muligt undgaaes navnlig i Höstmaanederne og forinden al Drivis er 

forsvundet om Vaaren. Udgifter ville være indskrænkede til den sædvanlige 

Hospitalsafgift 2 C pr Ton og Indladningsudgifter. Det förstnævnte Sted bör 

navnlig seges undgaaet, som stærkt befængt med Spedalskhed. 

Richibucto. 

Indtagende af 


Tons Maal. 

Gjennenisnitlig 

per Ton Reg. 

Ophold i Havn 

i Dage pr 100 

Tons Reg. 

1876 4,214. 8,399. 79,70. 6,47. 

1877 4,806. 9,494. 79,02. 6,73. 

1878 7,118. 13,904. 78,00. 7,12. 

1879 _________ 8,462. 16,127. 76,22. 6,36. 

Kun velskikket for Skibe af indtil 14 Fods Dybgaaende. Större Dybgaaender 

maa kompletere paa Red, der er meget aaben og farlig, foranledigende 

Ophold og Udgifter. Ordinære Ladningsudgifter i Havn angives 80 C a 90 

C pr Petg Std. og övrige Udgifter at kunne anslaaes til 30 C a 40 C pr Ton. 

Buctouche. 

Indtagende af G;ennemsnitii, Ophold i Havn 

Aar. Tons Reg. skaaren Last i j b i Dage pr 100 

per Tons Reg. 


1877 764. 1,502. 78.6 4. 5.39. 

1878 947. 6.55. 

1879___ ______ 1,348. 2,640. 78,34. 6,22. 

Kun velskikket for Skibe af indtil 13 Fods Dybgaaende. Större Dybgaaender 

maa kompletere paa Red. Ladning leveres frit til og fra Siden og ordinære 

Ladningsudgifter angives til 65 C a 80 C i Havnen og 90 C paa Reden 

alt pr Std. Övrige Udgifter vil dækkes med 10 C pr Ton. 

Cocagne. 

Har været besögt af forskjellige norske Skibe og kan i det Væsentlige 

ligestilles med Buctouche. Kun antages er 1 Fod mere Vand paa Barret. 

Hvis ikke derom Bestemmelse i Certepartiet beregnes Skibene Udgifterne med 

Omflaadning af Lasten og for Udbringelse af hvad der leveres paa Reden.

96 

Shediac. 

. . 



Aa 

r. Tons Rea skaaren Last i i Dage pr 100 

per Tons Reg. 


1876,276. 7,495. 70,11. 4,9 2. 

1876 --- ------ -7,830. 14,611. 74,64.4.94. 

1878 12,295. 23,203. 74,67. 5,8 3. 

1879 8,984. 17,282. 76,90. 6,66. 

Ankerpladsen ved Point du Chéne aaben for NO. Ost og OSO. Vind og 

kun skikket for Skibe af mindre Dybgaaende, da der kun er 17 Fod Vand 

paa lavt Vande med omtrent 3 Fods Stigning til Höivande. Storm fra NO. 

og Ost vil sætte dygtig Rulling ind. Ladninger leveres i Almindelighed til 

Siden med en Udgift for Skibene af 50 C pr Std. Almindelig Ladningsudgift 

for Stuvning etc. i Sæsonen 1879 75 C pr Std. Ovrige Udgifter tör paaregnes 

dækkede med 15 C pr Ton. 

Bay Verte & Shinimicas. 

Begge aabne Rede beliggende östlig af Shediac og som i senere Aar har 

været besögt af forskjellige norske Skibe. Udgifterne ville være indskrænkede 

til 2 C pr Ton udenfor den til Lastningen benyttede Assistance. Begge Steder 

burde saavidt muligt undgaaes og navnlig udenfor den allerbeste Aarstid. 

Pugwash. 

Indtagende af 


Tons Maal. 

Ophold i Havli 

Gjennemsnitlig i page pr 100 

per 'fons Reg. , Ions Reg. 

1876 731. __. 6,16. 

1877 1,000. — — 3,28. 

1878___ _________ 2,288. .._,... ____ 4,27. 

1879 4,009. 7,829. 78,36. 5,06. 

Barhavn kun velskikket for Skibe op til 18 Fods Dybgaaende (22 Fod 

paa Barren ved Springs Höivande). Ladning i senere Aar leveres frit til 

Siden. Ordinær Ladningsudgift pr Accord 90 C pr Std og ivrige Udgifter Or 

paaregnes dækkede med 10 C pr Ton. 

Wallace, Tatamagouche og Pictou. 

Beliggende östlig af Pugwash er uden Betydning for Trælastexporten. 

Förstnævnte og sistnævnte gode Barhavne velskikkede for Skibe af 19 og 21 

Fods Dybgaaende, hvorimod Ankerpladsen ved Tatamagouche er aaben Red. Pictou 

har Betydning som Kulexportsted og som den eneste Havn ved St Lawrencebugten, 

hvor der er Anledning til Reparation af Bundskade. 

Halifax. 

Indtagende af 


Tons Maal. 


per Tons Reg. 

1876 2,191. 4,357. 79,54. 

1877___ ______ 1,721. 3,432. 79,71. 

1878 3,933. 7,107. 72,28. 

1879_______ 622. 2,566. 77,58. 

Ophbld i Havn 

i Dage pr 100 

Tons Reg.

97 

Ladninger leveres frit til Siden. Ordinær Ladningsudgift under Kontrakt 

80 C h 90 C pr Std. Övrige Udgifter indbefattet Dampskibsassistance til Forhaling 

i Havn tör paaregnes dækkede med 10 C per Reg. Ton. Anledning 

til Skibsreparation. 

Endel Trmexport finder ogsaa Sted fra forskjellige andre Havne paa 

Nova Scotias öst og SO. Kyst som Morea River, Liscomb, Sheet Harbour, Ship 

Harbour og Morquodoboit nordenfor Halifax samt Prospect, St Margarets Bay, 

Malone Bay og Harbour, Lunenburg, La Heve River, Liverpool, Jardan River 

og andre men kun ganske undtagelsesvis og af höist indskrænket Betydning. 

Koutumelig leveres overalt Ladningerne frit til og fra Siden. Ogsaa fra Stederne 

Baddeck og Whyolicomah ved Bras D'Or Lake Cap Breton 6 finder undtagelsevis 

Træexport Sted, ligeledes af höist indskrænket Betydning. 

St. John. 


Gjennemsnitli g 


per Tons 

Reg. 


1876 ______ 10,100. 20,781. 82,30. 4,00. 

1877 11,971. 23,732. 79,30. 5,50. 

1878 ______ 14,402. 26,696. 74,12. 3,29. 

1879 16,438. 31,965. 76,73. 3,99. 

Ordinær Ladningsudgift pr Accord ved Slutning af Sæsonen 1879 40 C 

50 C pr Std. Övrige Udgifter tör paaregnes dækkede med 30 C hi 35 C pr 

Ton Reg. deri ei indbefattet Dampskibsslæbning ind eller ud, der om benyttet 

koster 4 C pr Ton for ballastede og 6 C pr Ton for lastede Skibe. Da ingen 

fast Koutume er gjældende for Ladningsleverance frit til Siden, er det nödvendigt 

at paase, at derom indtages fast Bestemmelse i Certepartiet. Den under 

en Storm for en Tid tilbage ödelagte Havnedæmning er endnu ikke tilbörlig 

udbedret. Angaaende Expeditionshurtighed skriver Vice Konsulen i Brev af 

2O/ 1880: ))We claim to be second to none where a Stevidore's gang do all 

the work, but where crews are employed we loose all control.» 

Fra övrige Havne ved Fundy Bugten savnes Optegnelser og disse, blandt 

hvilke som af nogen Betydenhed kan nævnes Musquash, St Andrews, St Stephens 

og St George, have i de senere Aar, saavidt bekjendt, ei været besögt af 

norske eller svenske Skibe. Betræffende Udgifter skriver Vice-Konsulen i St 

George, at disse under Benyttelse af Stuver og Arbeidsfolk fra Land ved Indladningen 

maa anslaaes til er Doll 1,5o pr Std alt iberegnet. 


W. A. Schwartz. 

(Uddrag af Aarsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Departement 

for det Indre.) 

Fortegnelsen over de til Distriktet i Aaret 1879 ankomne norske Fartöier 

udviser, i Modsætning til foregaaende Aar, et Besög af 


98 


Antal. Tons. Antal. Tons. K. Læster. 

Quebec ........... _______ 146 94,846 116 62,827 10,68872 

Montreal _ 13 7,223 17 5,591 1,126 

Three Rivers __ _____ 10 7,646 1 633 ___ 

Saguenay _ 24 12,318 31 . 18,450 

Sault au Cochon 3 1,658 4 _ 1,105 V, 

Bersimis ___ ______ ___ ______ ___ 7 4,142 3 5771/1 

Rimouski 7 5,070 7 ___ 2,0671/2 

Matane 3 1,369 4 671 1,204 

Gaspé . _________________ ______ 1 384 1', 314 

Dalhousie ___ ____________ ..__ 9 4,581 5 3,111 

Bathurst 10 5,308 9 ____ 3,119 

Caraquet 6 3,202 .._.._ ____. - 

Miramichi 139 67,391 141 71,093 .___ 

Richibucto 23 8,122 17 ____ 3,472 

Buctouche 3 986 2 - 469 

Shediac 21 9,005 26 11,812 ____ 

Pugwash 6 2,886 4 2,290 - 

Pictou 3 1,362 ____ - ____ 

St John 31 15,912 23 4,654 4,755 

Sydney 8 3,961 5 ____ 1,078 

Halifax 16 5,632 14 ___ 1,324 

Yarmouth ___ - 1 ___ 1321/ 

Tilsammen 489 265,004 430 187,601 30,975V2 

I samme Tid var Distriktet besögt af 37 svenske Skibe med Drægtighed 

33,675 Tons mod i Aaret 1878 19 Skibe og 13,679 Tons. 

Blandt Ankomsterne vare 13 fra andre Steder i Distriktet og 40 fra fremmede 

Lande, drægtig tillsammen 27,913 Tons lastede og opseilede en Bruttofragt 

stor ct 11,030. Samtlige Skibe afgik med Last og en beregnet Fragt 

af tilsammen L 352,720 br Stig mod i 1878 indgaaende Fragter L 7,790, 

og Udgaaende ti 367,102 br Stig. Uagtet saaledes det norske Flag var repræsenteret 

med et Merantal af 49 Skibe og er 16,000 Tons end i det foregaaende 

Aar, var dog de opseilede Fragter större i dette (t 14 hi 15,000 br 

Sag), en Bilge af de i siste Sæson til det Yderligste reducerede Fragtsatser. En 

större Del heraf tör dog vistnok anses som indvundet igjen, dels i lavere 

Hyrer og billigere Udstyrsbekostninger, dels i paa flere Steder i Distriktet 

reducerede Indladningsudgifter. Navlig gjeelder dette for de Skibe, der have 

besögt Hovedstationen, hvor Reduktionen i Indladningsudgifter vil andrage ca 

Doll. 20,000 mod tidligere Aars Priser, men ogsaa i Miramiehi og St John 

vil de i denne Udgiftspost opnaaede Besparelser andrage betragtelige Belöb. 

Besöget var, som vil sees af' Ovenstaaende, fordelt paa Hovedstationen 

med 146 og Vicekonsulsstationerne med 343 mod i Aaret 1878 henholdsvis 

116 og 314, og viser saaledes for begges Vedkommende Fremgang, hvad 

er saa meget mere glædeligt, da Exporten af Distriktets Stapelartikel Trælast, 

der led under de alleruheldigste Konjunkturer, var i Tilbagegang og mindre end i 

flere foregaaende Aar.

99 

Matrosers Böntning. Om end dette Uvæsen for det hele Distrikt har 

holdt sig ved omtrent det samme Standpunkt som i Aaret 1878, saa viser der 

sig dog en anden og for Hovedstationen ufordelagtigere Fordelning, der 

rimeligvis maa söge sin nærmeste Grund i den ved Flodpolitiets Bestyrelse ved 

Sæsonens Begyndelse indtraadte Forandring, nærmere omhandlet i min Skrivelse 

af 7de ds og hvorpaa jeg skal lade mig det være magtpaaliggende, at henlede 

vedkommende Autoriteters Opmærksomhed. 

Forholdet stiller sig saaledes: 

Distriktet 0.50 Desertioner pr 1000 Tons mod i 1878 0.47 

Hovedstationen 0. 7 6 » 0. 5 1 

Vicekonsulaterne 0.3 6 »0.46 

Særlig beklageligt er det store Antal Hjemmeforhyringer, i hvilken Henseende 

Forholdet stiller sig saaledes: 

Distriktet ______ 0.23 Desertioner pr 1000 Tons mod i 1878 0.08 

Hovedstationen 0.30 » »0.04 

Vicekonsulaterne 0.2 0D » »0.14 

Dette Forhold söger vel sin nærmeste Grund i det saa höi Grad forögede 

Antal Skibe direkte ankomne fra Norge og de for Söfolkene saa betydeligen 

reducerede Hyrer. ........ 

Handel. Den i flere tidligere Beretninger omhandlede Konsignation af 

norske Fyrstikker hertil afvikledes i Aarets förste Kvartal og med et for vedkommende 

Fabrik yderst bedröveligt Resultat. Ved offentlig Auktion opnaaedes 

kun 21 et. pr Gros for Sikkerhedsstikkerne frigjort med en Told af 17 1/2 

% af Fakturaprisen. Kjöberne synes ei hellere at ville höste nogen Fordel af 

Affæren. Efter hvad der blev mig for kort Tid tilbage berettet, er der til 

Dato kun disponeret nogle Smaapartier med nogen Avance, og de sidde fremdeles 

inde med den störste Del af Partiet med kun liden Udsigt til snar og 

fordelagtig Realisation. Om nogen anden med de forenede Riger foregaaet 

Handelsomsætning foreligger intet. 

..■■•■ ........ 

Quebec (Canada) den 4 Februar 1880. 

A. W. Schwartz. 

(Indberetning til den Norska Regjerings Departement for det Indre). 

Mod Forventning indeholder den idag udkomne officielle Gazette Opgaver 

for December 1VIaaned betræffende Distriktets Export og Import, og tillader jeg 

mig derfor at give nedensstaaende Oversigt deraf, som Supplement til min Skrivelse 

af 29de f. M. 

Exporten er fordelt over folgende Hovedprodukter og Klasser: 

Af BjergværkerDoll. 905,718, mod i Aaret 1878 Doll. 1,639,578 

D Fiskerierne ...... » 6,097,342, D » » 6,429,979 

D Skovbrug » 14,064,108, » » » 15,273,420 

» Dyreriget ____ » 16,109,383, » » 13,411,877

100 

Af Agerbrug Doll. 21,740,182, mod i Aaret 1878 Doll. 19,092,903 

» Manufakturer » 2,640,810, » » 3,636,775 

Forskjellige Artikler 477,048, » D 381,789 

Tillsammen af Canadisk 

Produkt Doll. 62,034,591, )1 » » » 59,866,321 

Videre Penge og ædle 

Metaller D 1,101,839, » D 763,139 

og fremmede Produkter 

» 11,420,379, » » » 8,346,670 

Tilsammen Export Doll. 74,556,809, D D D Doll. 68,976,130 

Det vil heraf sees, at Forholdet for de forskjellige Klasser stiller sig væsentlig 

forskjellig for det hele Aar fra, som angivet i min ovennævnte Skrivelse, 

for Aarets 11 Maaneder. Udskibningsværdierne sees saaledes at være aftagne, 

fra hvad de androg i Aaret 1878: 

for Bjergværkerne med ca Doll. 730,000 

• Fiskerierne » » » 330,000 

» Skovbrug » » » 1,210,000 

• Manufakturer D 1,156,000 

hvorimod foröget 

for Produkter af Dyreriget med ca 1,700,000 

» Agerbrug » 2,650,000 

» forskjellige Artikler 90,000 

Med Hensyn til den tilsyneladende stærke Tilbagegang i Exportværdien af 

Manufakturvarer bemærkes, at den i ovenstaaende Tabel for saadanne i Aaret 

1878 angivne Sum Doll. 3,636,775 ogsaa omfatter Værdien af de i samme 

Aar til fremmede Lande solgte Skibe, som forrige Aars Tabeller opgiver til 

Doll. 833,759, og som ei viser sig under nogen særskilt Post i Tabellerne 

for Aaret 1879. Overhovedet overstiger Exportværdien af canadiske Produkter 

Udskibningsværdien i 1878 med ca Doll. 2,170,000. Dertil kommer en 

foröget Export af Penge og ædle Metaller (alt fremmed Produkt) af ca Doll. 

340,000 og af andre fremmede Varer med ca Doll. 3,080,000. Den samlede 

Eport har saaledes omfattet en foröget Værdie af ca Doll. 5,590,000. 

Importværdien af toldbehandlede Varer angives: 

for Aaret til ........ Doll. 65,901,905, mod i 1878 Doll. 82,776,931 

,ogToldintraderne androg D 12,716,067.1 2 » » 11,779,967.23 

'og viser saaledes en Tilbagegang i Importværdi af ca Doll. 16,900,000 med 

en foröget Indtægt i Toldintrader af ca Doll. 940,000. Balancen mellem Distriktets 

Export af egne Produkter og Importværdien af toldbehandlede Varer 

vil derefter andrage for Aaret Doll. 3,867,814 i Canadas Disfavör mod i Aaret 

1878 Doll. 22,910,610, medens Balancen mellem sistnævte Værdier og Værdien 

af den hele Export stiller sig med Doll. 3,074,225 i Canadas Favör mod 

i Aaret 1878 Doll. 8,219,122 den modsatte Vei. 

. Det er saaledes vistnok utvivlsomt, at Landet har gjort et stærkt Skridt 

fremad i Retning af sundere Tilstande, til et bedre Forhold mellem Forbrug 

og Produktivitet. 

-W. A. Schwartz.

101 

Quebec (Canada) den 3 Marts 1880. 

(Indberetning til den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

Ved, som anfört i min Aarsberetning for forrige Aar, at have henledet 

vedkommende Autoriteters Opmærksomhed paa det beklagelige Faktum, at Römningerne 

fra norske Skibe i de sidste Aar atter har været i Tiltagende, er jeg 

hos Forhyringskontorets og Flodpolitiets Funktionærer bleven mödt med den 

Paastand, at dette for en væsentlig Del er begrundet i, at vore Skibsförere 

ganske undlade at afgive uopholdelig Melding, naar Desertion indtræffer, en 

Melding, anföres der, som aldrig undlades af britiske Skibsförere, og hvor det 

oftere skal være lykkes at pagribe Römningsmændene og bringe dem ombord 

igjen, hvilket i höi Grad vanskeliggjöres, mar Melding ikke uopholdelig indlöber. 

Hvorvidt denne Beskyldning overhovedet eller i nogen udstrakt Grad 

medförer Sandhed, savner jeg enhver Anledning til at bedömme, men kan ikke 

tilbageholde den Bemærkning, at der oftere vises en höi Grad af Slaphed og 

Utilböielighed til at benytte sig af de Midler, Lovgivnigen tilbyder til Desertörers 

Paagribelse, for ikke at omtale de Tilfælde, hvor der aabent forklares, 

at man intet vil gjöre. Overhovedet er det en vanskelig Sag at dömme i dette 

Forhold, da Tilfælde oftere indtræffe, hvori det saavel fra Skipperens som Rederens 

Standpunkt er önskeligt og fordelagtigt at fremkalde Desertion, som f. 

Ex. ved paaviselig Udygtighed eller Modvillighed til at udföre sine Tjenester, 

Sygdomme, paadragne ved egen Bröde, medens eller oftere endog forinden 

Vedkommende er kommen i Skibets Tjeneste, eller ligefrem Opsætsighed udvist 

under Reisen over Söen, men ikke af saadan Natur, at den indgaar under 

den mellem de forenede Riger og Storbritannien afsluttede Traktat angaaende 

Udleverelse af Forbrydere, Forseelser, der ere i höi Grad nedbrydende for Disciplinen, 

og som det maa holdes en Skibsförer tilgode, om han benytter sig 

af ethvert Middel for at söge forebygget gjentaget under en ny Reise. Imidlertid 

er der ogsaa paa den anden Side Tilfælde, hvor Skibsförere vise en absolut 

Pligtforsömmelse ved ikke med Iver og Energi at paakalde og benytte 

de Midler, Lovgivningen tilbyder til Römningsmænds Paagribelse, og der turde 

derfor vistnok være Grund til at henstille til Overveielse, hvorvidt ikke en 

eller anden Foranstaltning burde gribes til Indskjærpelse deraf eller til Paatale 

ved bevislig Pligtforsömmelse. 


Quebec (Canada) den 14 April 1880. 

(Indberetning til den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

I Forbindelse med min Skrivelse af 3die forrige Maaned, betræffende den 

i sistforlöbne Aar atter tiltagne Römming fra vore Skibe, seer jeg mig sat i 

det ubehagelige Tilfælde at maatte oplyse, at denne (den tiltagne Römning), 

ifölge en paa Marinedepartementets Foranstaltning foretagen Undersögelse 

synes blot at gjaelde vore Skibe, ikke britiske, fra hvilke det viser 

sig, at Desertioner i flere Aar har været i stadig og vedvarende Aftagende. 

Om dette for vore Skibe beklagelige Forhold for nogen Del kan skyldes dels

102 

forbigaaende og dels andre Aarsager, saasom de i afvigte Aar ved Hjemmeforhyringerne 

gjældende lave Hyrer og Etableren af et skandinavisk Værtshus ved 

Begyndelsen af forrige Sæson, er ikke godt at have nogen bestemt Mening om, 

men under enhver Omstændighed er det af dobbelt Vigtighed at tage under 

Overveielse og bringe i Anvendelse ethvert Middel, der staar til Raadighed for 

at indskrænke dette Uvæsen. Jeg skulde derfor bede henstillet til Rederiernes 

og Skibsförernes Overveielse ved Forhyringer at söge indfört kontraktmæssig 

Bestemmelse om, at ingen Udbetaling af Hyre sker til nogen af Besætningen 

under Ophold hersteds eller nogen anden Havn inden Distriktet. Mangen Skibsförer 

har vist Erfaring nok om, at det netop er efter Udbetaling eller Oppebæren 

af Hyre, at Römning har fundet Sted. 

Mexico. 

Vera Cruz den 31 januari 1880. 



Distriktet besöktes af 1 svenskt fartyg om 339 tons och af 2 norska om 

tillsammans 671 tons, ingen direkt handelsförbindelse egde rum med de Förenade 

rikena. De svenska och norska fartyg som besöka distriktet anlöpa i allmanhet 

Laguna de Terminos och Minatitlan för att lasta adlare traslag. 

Aden den 15 februari 1880. 


(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium.) 

F. M. Petersen. 

Aden anlöptes under år 1879 af 5 norska ångfartyg om tillsammans 4,882 

tons, samtliga kommande från och gående till utrikes ort. 

Handeln har repat sig betydligt i Ostindien, tack vare den senaste höstens 

till så val mangd som beskaffenhet goda skörd. Till följd haraf finna också 

fiera ångfartyg anvandning i dessa farvatten, och är tillgången på frakter från 

Indien till Europa god samt fraktsatserna lönande. Frakterna vexla nu mellan 

40 och 50 sh. mot halfva detta belopp föregående Etr., sommaren 1879 -voro 

frakterna andft lagre, vexlande mellan 10 och 20 sh. pr ton.

103 

Som Aden endast har betydelse såsom kolplats för de fartyg som ga, 

mellan Europa och Ostindien, är platsen helt och hallet beroende af handeln 

mellan dessa trakter. Utförseln från Aden bestod under förlidet år såsom vanligt 

af den angränsande traktens produkter såsom kaffe, hudar, gummi, droger 

III. m. ; införseln bestod dels af bomullsväfnader och andra manufakturvaror från 

Europa, dels af spanmål från Ostindien. 

Victoria (Hongkong) den 31 januari 1880. 

Y. Eisen. 

(Aarsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

De forenede Rigers Skibsfart paa Konsulatdistriktet Aar 1879 fremgaar 


Til Distriktet ankom fra Udlandet med Ladning 

Fra )) afgik ti » » » 

» » » » » i Ballast 

Til » ankom fra » med Ladning 


Fra » afgik til » med Ladning 

» 0 » » » i Ballast 

4 svenske Fartöier dr. 1,489 Tons 

2 » » p 788 » 

2 » » 0 744 » 

10 norske » » 6,293 » 

i » 0 » 1.003 » 

5 » » » 4,022 » 

— 7 » » » 3,691 » 

Handelen i norske og svenske Produkter har i 1879 været temmelig betydelig. 

Direkte er Intet tilfört fra de forenede Riger, alt er kommet over 

London, Hamburg og Antwerpen. 

I svensk Jern er nu betydelig Fremgang i Pris at bemærke, nemlig fra 

3,80 doll. til 4,60 pr picul. og anslaaes Omsætningen til circa 2,000 tons. 

Dette er imidlertid kun tilnærmelsesvis, da ingen Kontrol her bliver fört med 

Indförsler og Udförsler. 

Af Tændstikker skal være omsat over 15,000 Kister til fra 23 doll. til 

43 doll. pr Kiste. En stor Del af de indförte Tændstikker ere imidlertid 

fabrikerede i Tydskland og Belgien og det er derfor vanskeligt at sige hvormange 

af de indförte Varer ere ægte og uægte. 

I svensk Staal har der kun været en ubetydelig Forretning, men Prisen 

har hævet sig til 4 doll. pr tub eller Dank af 112 R. 

Svensk Tjære er kun bleven indfört af Forbrugere. 

Stokfisk er ikke indfört i store Kvantiteter, da Japan og Amerika nu 

forsyner Chineserne med en stor Del af denne Vare. Prisen er temmelig regelmæssig 

og har varieret fra 8 til 9 picul af 133 R. 

Indförselen saalsom Udförselen har i det Hele været gunstig. 

Af Exporter findes ingen i Hongkong. The, Kane], Sukker og andre 

chinesiske Produkter blive kun indförte her for atter strax at blive udförte. 

Skibsfarten tegnede i Begyndelsen af Aaret til at blive lidet lönnende. 

Kystfragterne hævede sig imidlertid ved Foraarets Begyndelse og holdt sig temmelig 

godt til Efteraaret.

104 

Hjemfragterne vare derimod lave til Efteraaret. Naar Januar- og December-Hjemfragterne 

sammenlignes stille disse sig som fölger: 

iste Januar 1879. 31 December 1879. 

Til London: 

Seilskib 22 sh. 6 d. 42 sh. 6 d. 

Dampskib 35 sh. 

Til New-York : 

60 sh. h 70 sh. 

Sejlskib 15 sh. 32 sh. 6 d. 

Svensk Dampskib »Vega» ankom hertil i Oktober fra det nordlige Sibirien 

og Japan og seilede videre til Labuan. 

H. Klær. 

Port Louis (Mauritius) den 23 januari 188 0 . 

(Årsberätteise för 1879 till Ministern för utrikes ärendena.) 

Af svenska fartyg ankommo under dr 1879 2 om 1,167 tons med last 

och 2 om 601 tons i barlast, alla från utrikes ort, 4 om 1,649 tons afgingo 

med last -och 3 om 1,226 tons i barlast, alla likaledes till utrikes ort. 

Intet norskt fartyg ankom under året till distriktet, men 1 om 748 tons 

som qvarlåg från föregående dr, afgick med last till utrikes ort. 

Japan. 

Yokohama den 31 december 1879. 

W. II. B. Wilson. 


Det enda svenska fartyg som besökte hamnen under det tilländagångna 

året var Vega, ankommande den 2 september efter fullbordad nordostpassage 

och afgående den 11 oktober til Hiogo. Intet norskt fartyg besökte hamnen. 

Nagasaki den 1. januari 11880. 

van der Pols. 

(Arsberättelse för 1879 till Ministern för utrikes ä,rendena.) 

Intet svenskt fartyg besökte hamnen under det förflutna, året; 1 norskt 

fartyg om 582 tons ankom i barlast från Hongkong och afgick med last till 

utrikes ort. 

A. Redarlier.

Shanghai den 10 augusti 1879. 

105 

Kina. 

(Årsbertittelse för 1878 till Kommerskollegium.)' 

I. 

De Förenade rikenas skeppsfart inom detta konsulsdistrikt utgjordes under 

det förflutra året af . 19 klareringar af svenska fartyg, med en sammanlagd 

drägtighet af 5,833 tons, nämligen 9 inklareringar om 2,763 tons (deraf 6 om 

1,842 tons med last) och 10 utklareringar om 3,070 tons (deraf 4 om 1,228 

tons med last) emot 30 klareringar om 9,847 tons under det nästföregående 

året - samt 31 klareringar af norska fartyg till en sammanlagd drägtighet af 

24,532 tons, nämligen 15 inklareringar om 12,129 tons (deraf 14 om 11,855 

tons med last) och 16 utklareringar om 12,403 tons (deraf 8 om 5,108 tons 

med last) - emot 21 klareringar om 8,862 tons dr 1877. 

Af nämnda antal klareringar under det sistförflutna året hafva endast 15 

svenska och 4 norska galt resor mellan distriktets hamnar samt Hongkong, hvaremot 

samtliga de öfriga vant för andra router, nämligen: 

inklareringar fran Japan 2 svenska och 13 norska fartyg, 

D Siam 1 norskt fartyg, 

utklareringar för Japan 2 svenska och 11 norska fartyg, 

D Java ............ 2 norska fartyg, 

tillsammans 31 klareringar. 

Denna skeppsfart har vant mellan Shanghai och vice konsulsstationerna 

sdlunda fördelad: 

Svenska fartyg. 

Till o. fran Shanghai 

» v. kons.-stationerna 

Norska fartyg. 

Summa 

Till o. från Shanghai 

v. kons.-stationerna 

Summa 

Ankomna fartyg. I Afgangna fartyg. 

Med last. Ibarlast. Summa. Med last. I barlast. 

e-t- 

F.'.., 

Tillsammans svenska och 

Tons. 

P>. 

'-', 

EL 

,-3 

ig 

Q. 

... .. 

4 

EL Tons. E. 

Summa. 

Tons. ,-,.. Tons. ',- 

E_, E. Tons. 

3 921 - - 3 921 1 307 2 614 3 921 

3 921 3 921 6 1,842 3 921 4 1,228 7 2,149 

6 1,842 3 921 9 2,763 4 1,228 6 1,842 10 3,070 

11 11,033 - - 11 11,033 4 4,012 7 7,021 11 11,033 

3 822 1 274 4 1,096 4 1,096 1 274 5 1,370 

14 11,855 1 274 15 12,129 8 5,108 8 7,295 16 12,403 

Dorska fartyg 50, med drägtighet 30,365 tons. 

DI. M. Customs Returns)) för det förflutna året upptager de Förenade 

rikenas skeppsfart till 53 fartyg om 29,728 tons. 

Inkom först efter afslutandet af förra argangen.


(1 om 307 tons.) 

Ankomna från 

Afgiingna till 

Summa 


(2 om 1,277 tons.) 


Afgångna till 

Summa 

Kinesiska hamnar 

och Hongkong. 

Andra orter. Summa. 

Med last. I barlast. Summa. Med last. I barlast. Summa. Med last. I barlast. 

, !. 

g, d.- 

.' 

7-• P 

4 1,228 3 921 

4 1,228 4, 1,228 

,'' ' 

i; 0 

, P 

274 -- -- 1 

548 1,274 3 

7 2,149 

8 2,456 

274 

822 

106 

Ofvanstående antal klareringar hafva gjorts af ett svenskt segelfartyg om 

307,23 tons (19 klarer.) samt ett norskt om 274 tons (9 klarer.), äfvensom 

ett norskt ångfartyg om 1,003,8 tons (22 klarer.). - Detta fartyg, »Haakon 

Adelsten» från Bergen, dr det första ångfartyg under norsk flagg, som besökt 

Kina, samt det andra af de Förenade rikenas, då svenska ångfartyget »August 

Leffler» under åren 1873 och 1874 gjorde Atskilliga resor i denna del af veriden. 

Nämnda tre fartyg hafva under årets lopp äfven besökt Hongkong, hvarest, 

enligt uppgift af de Förenade rikenas konsul derstädes, för öfrigt den svenska 

skeppsfarten vant representera,d af ytterligare två segelfartyg med en drägtighet 

af 790 tons, och den norska af tre, likaledes segelfartyg, om 1,516 tons. 

De tre svenska fartygen, om tillsammans 1,097 tons, hafva i Hongkong 

gjort 5 inklareringar om 2,013 tons och 4 utklareringar om 1,681 tons (alit 

med last) eller tillsammans 9 klareringar om 3,694 tons - emot 5 om 1,565 

tons det foregående året -- och de 5 norska fartygen, med en samlad dragtighet 

af 2,793 tons, hafva inklarerats 7 ganger med 4,729 tons (deraf 6 om 

4,271 tons med last) och utklarerats 6 ganger med 4,383 tons (deraf endast 

1 om 1,003 med last), tillsammans 13 klareringar om 9,182 tons - emot 6 

om 4,938 tons år 1877. Af dessa inklareringar i Hongkong hafva endast 2 

(ett svenskt och ett norskt fartyg) gält ankomst från kinesisk hamn, hvaremot 

de öfriga vant för ankomst från Saigon (3 fartyg), Annam och Australien 

(hvartdera 2 fartyg), samt Europa, Manila och Japan (hvartdera 1 fartyg). 

Intet fartyg har från Hongkong afgått direkt till Kina. 2 hafva utklarerats 

for Annam, 2 for Borneo och 2 för Japan, samt af de öfriga 3 till Manila, 

Saigon och Singapore, hvarjemte ett fartyg icke uppgifvit sin destinationsort 

(klarering i barlast). 

De uti hamnkaptenens i Hongkong årsrapport förekommande uppgifterna 

om de Förenade rikenas skeppsfart derstädes öfverensstämma i det närmaste 

med de har meddelade (svenska inklareringar 5 om 2,007 tons, utklareringar 

4 om 1,675 tons; norska inklareringar 7 om 4,519 tons, utklareringar 6 om 

4,102 tons. 

Fördelningen af de Förenade rikenas skeppsfart på Kina och Hongkong 

radian kustfarten å enn samt öfriga router a andra sidan utvisas af följande 

öfversigt: 

År 1878. Shanghai konsulsdistrikt. 

,'` 

tr; 

, 

22 

-- 

8 2,456 7 2,14915 4,605 2 

132 

65 

Ton, 

614 

-- 

11,581. 

4,560 

,.. y 

g ,S 

, 

-- -- 

23614 

1 4274 

7 3 7,021 

;, - 

E.- Ton. 

, 

2 614 

2 614 

14 11,855 

13 11,581 

E Ton, 

6 1,842 

4 1,228 

14 11,855 

8 5,108 

,.. y 

a,s, 

, P 

3 921 

6 1,842 

,- 

Summa. 

f„ Ton, 

, 

9 2,763 

10 3,070 

614 2 614 4 1,228 10 3,070 9 2,763 19 5,833 

1 274 

8 7,295 

15 12,129 

16 12,403 

3 822 1 274 4 1,096 19 16,141 8 7,295 27 23,436 22 16,9631 9 7,569 31 24,532 

, deraf 2 som klarerat för Japan. 2 från Japan. 3 till Japan. 4 från Bangkok. 5 4 till Japan, 

t ill Batavia. 6 samma fartyg som afgick till Hongkong med innehafvande laddning, utan att i 

kinesisk hamn lossa eller lasta.





Summa 





Summa 

1 07 

Az 1878. Hongkong. 

Kinesiska bamnar. Andra orter. Summa. 

Med last. I barlast. Summa. Med last. I barlast. 

.3 

1 i 

1 307 

- - 

1 307 

1 3274 

- - 

4. 3 

FT 1g 

- - 

- - 

- - 

-- - 

- - 

4> :;3 

Et, Li 

1 307 

- - 

1 307 

1 274 

- - 

4> 

E- Tous. 

VI 1,706 

42 . 1,681 

8 

5 4 

1 6 

3,387 

3,997 

1.003 

?... 

:A: 

s 

- - 

- - 

= - 

In 528 

5 7 3,380 

Summa. Med last. I barlast. Summa. 

„:,.. .. : Tons. 

4 1,706 

4 1,681 

8 3,387 

6 4,525 

6 4,383 

..• 

f: Tons. 

5 2,013 

4 1,681 

9 3,694 

6 4,271 

1 1,003 

s 

i' ,- 6. 

- - 

- 

- - 

1 528 

5 3,380 

ilTons. 

5 2,013 

4 1,681 

9 3,694 

7 4,799 

6 4,383 

1 274 - 1 274 6 5,000 6 3,908 12 8,908 7 5,274 6 3,908 13 9,182 

från Annam (2), Saigon och Australien 2 till Annam (2) och Borneo (2). 3 detta fartyg, som 

ankommit med last frail Bangkok till Swatow, beordrades derifrån till Hongkong med samma laddfling 

mot tilläggsfrakt, utan att i Swatow lossning eller lastning egde rum. , från Saigon (2), Hamburg, 

Japan och Australien. 5 från Manila. till Singapore. tillJapan (2), Manila och Saigon. 

Såsom de insända skeppsförteckningarne utvisa, har beloppet af de utaf 

svenska fartyg, vid ankomst till distriktets hamnar, under arets lopp förtjenta 

bruttofrakter utgjort mex. doll. 9,683 för 6 resor med last, samt af de för 

4 resor med last af samma fartyg från nämnda hamnar stipulerade bruttofrakter 

mex. doll. 7,868. Da, likväl af sistnämnda belopp doll. 5,968 för 

resor, som ändats mom distriktet, dro under det förra beloppet inbegripna, har 

hela fraktförtjensten af det enda svenska fartyg, som besökt distriktet, endast 

uppgått till mex. doll. 11,583 eller (h. 3 sh. 9 d.) ct 2,171,16 sten. (för 7 

resor med last mellan olika hamnar). 

Motsvarande förtjenta bruttofrakter för de norska fartygen uppgingo till 

mex. doll. 42,029 för 15 resor med last, och stipulerade bruttofrakter för 

samma fartyg till mex. doll. 8,535 fn. 9 resor med last, hvaraf likväl doll. 

2,850, för två resor som ändats mom distriktet, äfven äro under ankomstfrak- • 

ternas belopp upptagne, hvadan hela beloppet af den norska skeppsfartens 

bruttoförtjenst för aret inom detta distrikt vant mex. doll. 47,714 eller (enligt 

nämnda kurs) I: 8,946,7 sten. för 22 resor med last mellan olika hamnar. 

De af svenska fartyg för resor med last till och från Hongkong under 

årets lopp förtjenta och stipulerade bruttofrakter hafva, förutom ett ofvan beräknadt 

belopp af doll. 1,900 för en resa från Chefoo, uppgått till mex. doll. 

9,342 eller t. 1,768,10 sten. för 7 resor med last (af hvilka en resa, ))round. 

charter» h doll. 2,600 likväl icke hunnit under året fullbordas). - Motsvarande 

fraktbelopp för norska fartygs resor med last till och fran samma hamn, 

till antalet 6 - med frånräkning af en resa, med rislast fran Bangkok, via 

Swatow, °eh motsvarande fraktbelopp doll. 2,200, som är ofvan under Kinafarten 

upptaget - hafva tillsammans utgjort mex. doll. 22,743 eller L 4,264 

sterl. (alit efter samma kurs som ofvan beräknats). 

Sammanlagda fraktförtjensten af de Förenade rikenas skeppsfart pa Kina 

och Hongkong under det förflutna året har således belupit sig till (brutto) 

mex. doll. 91,472 eller (t 17,151 sterl., hvilket belopp vant sålunda fördeladt 

Indian de särskilda fartygen: 

1) Ett svenskt fartyg om 307,23 tons, som vid årets början fans qvarliggande 

i Swatow, har med last gjort

108 

4 resor mellan kinesiska hamnar fraktförtjenst doll. 8,168, 

2 D från Japan till kinesisk hamn D D 1,515, 

1 resa från kinesisk hamn till Hongkong ________ D D 1,900, 

Summa fraktförtjenst doll. 11,583, 

hvarefter detsamma vid årets slut från sistnämnda hamn afgick till Borneo, befraktadt 

fir tur och retur (s. k. »round charter») till mex. doll. 3,000, en befraktning 

som kunde beräknas komma att upptaga något öfver 3 månaders tid. 

Samma fartyg har dessutom gjort i barlast 2 resor från Japan till Kina 

och 4 resor mellan kinesiska hamnar, i alit 8 resor med last (inberäknadt 

sista resan från Hongkong) och 6 i barlast, med 19 klareringar i distriktets 

hamnar, 2 å Formosa och 2 i Hongkong. — Fraktförtjensten har vant (brutto) 

Mira doll. 1,000 i månaden. 

2) Ett svenskt fartyg om 458,44 tons har gjort, alit med last, 

1 resa från Saigon till Hongkong fraktförtjenst doll. 1,100, 

2 resor från Hongkong till Quinhon och 

2 D Quinhon till Hongkong (retur) 

D 3,700, 

1 resa från Hongkong till Labuan D » 2,600, 

Summa fraktförtjenst doll. 7,400. 

Sistnämnda resa, hvarför fartyget lemnade Hongkong den 25 november, 

var dock först fullbordad och ofvannämnda fraktbelopp intjenadt vid fartygets 

etterkomst till Hongkong den 16 februari innevarande dr. — Med antagande af 

den under det förftutna året intjenta andelen af sistnämnda frakt till dollars 

1,144, har detta fartygs bruttoförtjenst fur 6 resor, under en tid af omkring 

7 månader, vant doll. 5,944 eller omkring doll. 849 i mdnaden. 

3) Ett svenskt fartyg om 332,35 tons ankom till Hongkong den 21 november 

med kol från Australien, hvarför i frakt erhölls L 381 eller (à, 3 sh. 

9 d.) mex. doll. 2,032. Fartyget förblef i Hongkong till årets slut. 

4) Ett norskt Angfartyg om 1,003,8 norska tons (enligt engelskt mätebref 

904,97 tons) ankom till Hongkong den 5 mars, och har, inberäknadt denna 

resa, under årets lopp med last gjort 

2 resor från Saigon till Hongkong 

11 » Japan till Shanghai 

4 D D Shanghai till Japan 

1 resa D Japan till Hongkong 

D D Hongkong till Singapore 

fraktförtjenst doll. 8,657, 

D 35,954, 

D 1,210, 

D 2,946, 

3,300, 

Tillsammans 19 resor, mex. doll. 52,067. 

Samma fartyg har i sammanhang härmed gjort 9 resor i barlast, nämligen 

2 från Hongkong till Saigon och Japan, och 7 från Shanghai till Japan, med 

i alit 22 klareringar mom detta konsulsdistrikt och 6 i Hongkong. — Bruttoförtjensten 

för omkring 10 månaders fart har således utgjort mex. doll. 5,200 

pr månad. 

5) Ett norskt fartyg om 274 tons, vid årets början qvarliggande i Amoy, 

har sedermera under årets lopp med last gjort 

2 resor från Amoy till Java fraktförtjenst doll. 4,000, 

1 resa från Bangkok till Hongkong via Swatow D 2,200, 

1 D D Japan till hamn i Kina D 1,500,

109 

1 resa mellan kinesiska hamnar fraktförtjenst doll. 1,200, 

1 D (»round charter») från Amoy till Formosa 

och Yokohama, samt tillbaka till Amoy 1,650, 

Tillsammans fraktförtjenst mex. doll. 10,550, 

för 9 resor mellan olika hamnar, der lossning eller lastning skett. Fartyget 

har dessutom gjort 1 resa i barlast frail Hongkong till Japan, eller i allt, så 

vidt har at- bekant, under årets lopp 10 resor mellan olika hamnar med 9 

klareringar mom detta konsulsdistrikt, 2 å Formosa och 2 i Hongkong. — 

Bruttoförtjensten pr månad har vant doll. 879. 

6) Ett norskt fartyg om 572 tons ankom till Hongkong med last af 

styckegods från Hamburg, hvarför fraktförtjensten var L 1,000 eller mex. doll. 

5,333, och afgick åter i barlast, fraktsökande till Manila. 

7) Ett norskt fartyg om 416 tons ankom till Hongkong vid medlet af 

december med kol frail Australien, hvarför i frakt erhölls t. 470 eller mex. 

doll. 2,506, och qvarldg i nämnda hamn vid årets slut. 

8) Ett norskt fartyg om 528 tons ankom till samma hamn i februari, 

fraktsökande, från Manila samt afgick åter i barlast utan uppgifven destinationsort, 

efter nära en månads vantan utan resultat. — Man hade antagligen 

raknat på att kunna erhålla en hemfrakt, då fartyget i det hela, likasom det 

ofvan under N:o 6 upptagna, var för stort för kustfarten, sardeles för Newehwang- 

eller Tientsin-traden. 

För jemförelsens skull får jag har nedan meddela en öfversigt af de Förenade 

rikenas skeppsfart på Kina under de sistförflutna 10 åren, enligt »I. M. 

Customs Returns» för de sarskilda åren: 

År 1869 100 klareringar om 23,746 tons. 

D 1870 195 » 49,226 

1871 218 45,844 

• 1872 209 50,346 

D 1873 131 » 29,368 

1874 77 D 22,507 

» 1875 ______ 63 23,373 D 

D 1876rn 114 36,347 

D 1877 54 » D 19,635 D 

» 1878 53 29,728 

Dessa siffror torde väl icke vara i alla afseenden fullt korrekta, men aro 

alltid tillrackliga att utvisa hvilken ringa andel de Förenade rikena hafva i den 

stora fraktmarknad, som har ar öppen för utlandska fartyg — under det sist- 

förflutna året uppgick den endast till något mer an 1/ 

af dess tontal 

och flagon utsigt till en forandring till det battre finnes icke, oaktadt gynsammare 

konjunkturer utan tvifvel snart dro att förvanta än de som vant herskande 

under de sista 5 h 6 Lien, med mindre än att vi har erhålla en sarskild flotta, 

som helt och ballet egnas åt den kinesiska och narliggande marknader, samt 

en stam af skeppare och styrman som utbildas för denna trade. Och detta 

skulle visst icke kräfva några nya eller betydande anstrangningar från vara 

skeppsrederiers sttla, dd vi hafva mer an tillrackligt både af fartyg och folk 

fullt lampliga för en sådan anvandaing, om an antalet–torde vara jemförelsevis

110 

ringa af fartyg som passa för traden på aflägsnare lander, sådan denna hittills 

bedrifvits. Det är endast fråga om att sända ut fartyg hit med den bestämda 

afsigten att stanna pa kusten, och att underkasta sig risken af dåliga konjunkturer 

för att vara i stand att draga fördel af de bättre da sådana inträffa, 

under det att den traditionela metoden i det hela vant, att fartyg utsändas 

på långväga expeditioner för ett par, högst tre år, att söka sig omkring fran 

den ena fraktmarknaden till den andra, veriden rundt, alit som befalhafvarens 

tycke eller omdöme, eller båda i forening bjuda. Det gäller i våra dagar, 

äfven på fraktfartens område, att välja och träffa sin specialitet om man vill 

bringa den till något. — De lattnader som med afseende på här rådande egendomliga 

förhållanden kunna vara erforderliga från det offentligas sida med afseende 

på en efter omständigbeterna modifierad tillämpning af gällande reglementen 

angående skeppsfarten, torde utan svårighet kunna beredas, så snart 

nödvändigheterna deraf träda i dagen. 

De Förenade rikenas skeppsfart mom detta konsulsdistrikt har således under 

det förflutna firet, med afseende på antalet af klareringar, förblifvit vid 

samraa låga siffra som dr 1877, ehuru drägtigheten vant omkring 50 procent 

större, hvilket likväl endast haft sin grund i det betydliga tontalet af ett enda 

fartyg. Ofvanstående uppgifter om de enskilda fartygens verksamhet under 

året torde iikväl utvisa att, om än vinsten icke på langt när vant densamma 

som man vant van att af skeppsfarten beräkna, densamma dock, i förhållande 

till de svåra tider som sedan fiera dr herskat öfver hela verldsmarknaden, 

på alla områden, icke vant så alldeles att förakta, samt att fraktförtjensterna 

i det hela alltid vant mer än tillräckliga att betäcka fartygens omkostnader. 

Frakterna hafva, öfverhufvudtaget, likasom under fiera foregående år vant 

temligen låga, hvilket likväl icke vant något hinder för skeppsfartens ökade 

liflighet, i det att densamma äfven för det sistförflutna året fortfarande utvisar 

en icke obetydlig ytterligare utveckling bade med afseende på antalet af klareringar 

och den totala drägtigheten. 

Fran Shanghai till London hafva frakterna för angfartyg under årets lopp 

varierat mellan L 3 5 sb. och L 1 5 sh. (pr ton af 40 kub.-fot). I slutet 

af januari nedgingo dessa frakter från L 3, hvarmed året började, till L 2 

10 sh. och, i februari, till ,t 2 5 sh.. hvarvid det förblef till medlet af april, 

då de åter stigit till L 3, en notering som sedermera varade till början af 

juni, da högsta frakten för året noterades med t. 3 5 sh.; under den följande 

månaden eller till den 6 juli erhölls Y. 2 à Y, 2 10 sh., och derefter, till 

början af augusti, Y, 1 15 sh. à Y. 2 5 sh., hvarefter noteringarne gradvis 

Rill° till ct 1 15 sh. à L 2, ct 1 10 sh. à L 1 15 sh., och vidare vid medlet 

af september t, 1 5 sh. h Y, 1 10 sh., samt i bkirjan af oktober L 1 5 sh. 

(årets lägsta notering); vid medlet af sistnämnda månad noterades åter L 2, 

men sedermera intill medlet af november endast 1!, 1 10 sh., hvarpå fiter en 

stigning inträdde till L 2 och under de sista 14 dagarne af december Y, 2 

5 sti. För segelfartyg (pr ton om 50 fot) stodo samma frakter under årets 

första tre månader till Y, 2, men step i april och maj till Y. 2 5 sh. I juni 

noterades L 1 15 sh. à R, 2 5 sh., och omkring den 1 juli L 1 15 sh. 

2 10 sh. (årets högsta notering), hvarefter ct 2 erhöllos under följande tre 

veckor och derpå under 14 dagars tid L 1 15 sh.; efter början af augusti och 

intill årets slut var noteringen endast L 1 10 su. 

•Newyork-frakterna hafva varit, för ångfartyg (pr ton om 40 fot): vid årets 

början L 3, omkring den 1 juli Y., 3 10 sh. (bogst) och sedermera under tre

111 

veckors tid L 3 à (t 3 10 sh., hvarefter i augusti noterades t, 2 10 sh., 

första hälften af september L 2 à L 2 10 sh., och sedan intill den 3 oktober 

Rs 1 15 sb. h R, 2 5 sh., men efter sistnämnda datum intill årets slut endast 

Rs 1 10 sh. — och, för segelfartyg (likaledes pr ton om 40 fot): från årets 

början intill den 20 juli ck, 2, med undantag af 14 dagars tid omkring den 1 

februari och en motsvarande period omkring den 1 mars, då noteringen endast 

var L 1 15 sh., samt tiden från den 22 juni till den 6 juli, då frakten var 

högst L 2 h L 2 5 sh., hvarefter årets lägsta notering förekom vid slutet af 

nämnda månad (k, 1 2 sh. 6 d. à, L 1 5 sh., hvilken sistnämnda siffra sedernaera 

förblef gallande intill årets slut. 

Nämnda frakter för ångfartyg hafva gält s. k. »occasional steamers», hvaremot 

de för de reguliera ångfartygslinierna vant både högre och mera stadiga. 

— För de eugelska postångfartygen, tillhörande det af allmänna medel subsidierade 

))Peninsular and Oriental Steam Navigation Company», som hvarje andra 

vecka expedierar ett fartyg från Shanghai till London och från London till 

Shanghai, hafva raterna vant: för silke, till London, Sh'ai Tls 3, och till Newyork 

Tis 4,50 pr eng. cwt, oförändradt under hela året, samt för thé och annan 

last (»general cargo))) (pr ton om 40 fot), till London R., 2 10 sh. 

2 15 sb. under årets första tre månader, och sedermera efter hand intill den 

9 juni, a högsta frakten nåddes, L 3, ,k 3 5 sh., L 3 10 sb., efter nämnda 

dag intill den 1 september ck, 2 10 sh. à L 2, under september—november 

ytterligare nedgående till (k, 1 15 sh. och L 1 10 sh. (den 18 oktober likväl 

L 2 5 sh.), hvarefter en förhöjning åter inträdde den 29 november till ct 2, 

och för årets sista mail (den 29 december) till V., 2 5 sh., och för thé till 

Newyork, via London (transshipment), successive ti 4, t, 3 15 sh 4 5 sh., 

• 4 10 sh. och 1, 4 15 sh., högsta frakten den 9 juni, t. 4 och ck, 3 15 sh., 

samt, efter medlet af augusti, endast L 3 h ,t 3 5 sh., med undantag af ett 

par ganger t, 3 10 sh. De franska postångfartygen, tillhörande DIVIessagéries 

maritimes françaises», som likaledes hvarje annan vecka, alternativt med det 

engelska kompaniet, expedierat ett fartyg från Shanghai till Marseille och ett 

från Marseille till Shanghai, hafva i det hela hållit samma rater, endast att 

frakten för thé till London (inberäknadt transit från Marseille) un derdrets första 

6 månader oförändradt stod till V., 3 10 sh. Holt's ångfartygslinie 

(Liverpool), som ungefär hvarje 10:de dag expedierat ett fartyg härifrå'n till 

London (under hela året 32 fartyg), hafva raterna vant något lagre, om än 

för thé och styckegods delvis desamma. Så kostade silke till London med 

dessa fartyg endast Tls 2,50 pr bal (= 84 catties, ungefär 1 cwt). Denna 

linie erbjuder för öfrigt, i likhet med postångfartygen, åt befraktaren fördelen 

af en reduktion å assuranspremierna för last, men tiden för fartygens inträffande 

i London kan ieke med samma säkerhet beräknas. 

Årets thémarknad i Hankow öppnades den 14 maj. Konkurrensen af 

fraktsökande fartyg var större än vanligt. Redan den 20 maj var en hel flotta 

af sådana samlad vid denna plats, bestående af 10 ångfartyg och 4 segelfartyg, 

hvarefter under de närmast följande dagarne ytterligare 4 ångfartyg och 3 

segelfartyg inträffade. Det första ångfartyget afgick direkt till London den 21 

i nämnda månad, med nära 21,500 piculs thé (omkring 4,300 tons af 40 fot) 

till frakt af t„ 5 10 sh. pr ton. Två andra fartyg erhöllo ti 4 10 sh. och 

ett t, 4 pr ton, med utsatt premium af L 1 derutöfver, ifall något (af dessa 

tre) skulle med sin laddning inträ,ffa i London fore alla de andra. Öfriga fartyg, 

som före medlet af juni blefvo fiirdiga att lemna Hankow, till antalet sex, 

erhöllo 3 pr ton, hvarefter frakten nedsattes till t, 2 10 sb. I alit afgingo 

under tiden från den 20 maj till den 5 augusti, från Hankow till Lon-

112 

don 15 ångfartyg och 1 segelfartyg, medförande tillsammans öfver 325,000 

piculs thé (»black tea») — hvaremot samtidigt endast omkring 40,000 piculs 

afsändes från Shanghai — ett belopp svarande till nära 70 procent af hela 

exporten (af årets skörd) från Shanghai och Yangtze-hamnarne, och omkring 

V, af Kinas samtliga export af denna artikel under hela året. — Af de segelfartyg 

(»tea-clippers») som sökt frakt i Hankow, fick endast ett full last à t, 

hvarmed det kunde afsegla i slutet af juni, hvaremot de öfriga förblefvo 

liggande i Hankow under nitra tre månaders tid, utan att likväl vinna sitt 

ändamål. 

Den fortfarande nöden i norden, efter de två föregående aliens missväxt, 

föranledde under årets första sex månader en mängd befraktningar för Tientsin, 

men då skeppsrum alltid fans att tillgå i öfverflöd hafva frakterna i det hela 

vant låga. De första fartygen fir året inträffade i Tientsin omkring den 10 

mars, och seglationen på Peiho-floden upphörde mot medlet af december. De 

härstädes afslutade befraktningarne för ris (och säd) till nämnda hamn (från 

Shanghai) betingade, i februari 36 cents pr picul från Chinkiang till det 

vid Peiho-flodens utlopp belägna Taku betalades för Angfartyg 2 mace 1 candareen 

(omkr. 29 cents) —, i mars 32 och 33 cents, i april 30, 33, 35 och 

44 cents — Chinkiang—Taku, för ångfartyg, 1 mace 4 cand. och 1 mace 8 

cand. (19 & 24 14 cents) — i maj 32 och 35 cents — ångfartyg till Taku 

12 cand. (18 cents) — och i juni 24 och 30 cents — för Taku 16 cents — 

9 oktober afslöts en befraktning å 20 cents. 

De första Newchwang-frakterna l slötos här i början af mars till 35 cents 

pr picul för Newchwang—Swatow (med uppfrakt till Chefoo), och sedermera 

till 34 h 28 cents. I maj stodo dessa frakter till 26 h 28 cents, i augusti 

till 17 5, 18 cents, i september till 18 Ai 23 cents samt i oktober till 23, 24, 

25 och 27 cents. I februari afslöts en sådan frakt, med last upp till Tientsin, 

till 60 cents pr picul från Newchwang. För Chefoo—Swatow (härifrån) 

betalades, i januari 19 h 21 cents, i februari 28 cents, i mars och april 20 

cents -(fraktgods upp till Chefoo utan ersättning). — I november förekommo 

en befraktning för kol till Tientsin 5, doll. 4 pr ton och en för svafvelsyra 

till Chefoo à 80 cents pr låda (= doll. 8 pr ton). — »Round charters» för 

Foochow och tillbaka till Shanghai noterades, i januari och februari doll. 4 pr 

reg. ton samt i mars—juni doll. 3,50. — Kolfrakterna till Shanghai hafva 

stått till doll. 1,90 à doll. 2 från Kelung (Formosa), medan de från Nagasaki 

hafva vant, i januari och februari doll. 1,80 5, 1,90, i mars doll. 1,90, 2 och 

2,25, i april doll. 2, 2,10, 2,15 och 1,80, i maj doll. 2, i juni doll. 1,90 5, 

2,2 5, hvarefter de under återstoden af året varierade mellan doll. 1,60 och 

1,80. Flera fartyg hafva härifrån afgått till sistnämnda hamn, befraktade att 

derifrån föra kol till Tientsin h doll. 4,25, 4,50, 5 och 6 pr ton, till Hongkong 

5, doll. 1,75 à doll. 2 och till Chefoo 5, doll. 2,50. 

Japan-frakterna hafva för öfrigt vant: härifrån till Kobe 10 cents pr låda 

kerosinolja (= doll. 2 pr ton measurement) och doll. 2,75 i retourfrakt pr ton 

kol; till Hiogo 8 cents pr lada kerosin (doll. 1,60 pr ton); Kobe—Amoy, i 

januari och februari 30 cents pr picul, i mars 28 cents, i oktober 20 cents; 

härifrån till Yokohama 18 cents för kerosin (=-- doll. 3,60 pr ton); till Nagasaki 

och Nicolaiewsk 45 cents pr picul; till Hakodade—Kobe—Hongkong 32 

cents (utan anlöpande af Kobe 24 cents); Hakodade—Tientsin 40 och 41 

Det första fartyget för året intriiffade i Newchwang den 20 mars, och det sista afgick 

derifrån den 22 november.

113 

cents, Hakodade—Shanghai (eller Hongkong) 35 cents i maj och 20 hi 25 

.cents i oktober. 

I Hongkong hafva under arets lopp »Newchwang-charters» (frakt af oljeliakor 

från Newchwang till nagon af de sydligare hamnarne, med last upptill 

Newchwang — eller nagon annan af de nordliga hamnarne — utan sarskild ersattning) 

afslutats till följande rater: i januari, för lossning i Hongkong (med 

uppfrakt till Tientsin) 45 hi 50 cents (pr picul friar' Newchwang), för Swatow 

(på samma vilkor) 60 cents; i februari, för Hongkong 38, 28 1/ 2 och 30 cents, 

för Swittow 30 cents, för Hongkong, med uppfrakt frail Whampoa (Canton), 

33 cents och, med uppfrakt Whampoa—Tientsin, 50 och 527 2 cents; i mars, 

för Hongkong, med uppfrakt frail Whampoa, 29 och 30 cents, för Swatow 30 

,cents, för Hongkong, med uppfrakt Whampoa—Tientsin, 50 och 52 1/ 2 cents; 

i april, för Hongkong 34 och 35 cents, med uppfrakt till Chefoo, 35 cents, 

och till Tientsin, 60 cents; i maj, 24, 25 och 26 cents (för Swatow 22 och 

25 cents), med uppfrakt Whampoa—Tientsin, 47, 51 1/2 och 52 cents och, 

Whampoa—Chefoo, 35 cents; i juni, med uppfrakt Whampoa—Tientsin, 46V„ 

47, 477, och 49 cents och, Whampoa—Chefoo, 27V, och 30 cents; i juli, 

22, 24 och 25 cents, med uppfrakt till Tientsin, 41, 45, 47 och 49 cents 

-och, till Chefoo, 27V2 cents; i augusti, 22, 21 och 17 cents (för Swatow 

med uppfrakt till Chefoo, 22, 23 och 25 cents och, till Tientsin, hill 

Whampoa, 42 och 45 cents; i september 20 h 24 cents (för Swatow 19, 20 

.och 24 cents, för Amoy 25 cents); i oktober 22 h 25 cents. — Dessutom 

hafva sarskilda befraktningar för Tientsin förekommit, i februari hi 25, 32 och 

135 cents; samt likaledes för Chefoo, namligen: i januari, Chefoo—Swatow (oljekakor) 

19 cents, Chefoo—Amoy 21 cents; i februari. Chefoo—Hongkong 31 

.cents (med uppfrakt fran Whampoa 37 1/2 och 40 cents) och Chefoo—Whampoa 

34 cents; i mars, Chefoo—Swatow 23 cents, och, för samma charter, i 

maj 20 cents; men i augusti endast 17 cents; i november antogs en befraktaing 

fran Chefoo till Hongkong för 14 cents pr picul. 

Raterna för frakt rt de angfartyg som å Yangtzefloden underhalla förbindelsen 

mellan Hankow och Shanghai hafva sedan början af det sistförflutna aret 

vant Tls 5 pr ton few »piece-goods» (bomulls- och yllemanufakturer) och Tis 

4 för annan last. Dessa rater faststaldes genom öfvetenskommelse Indian engelska 

»China Navigation Company» och det kinesiska »China merchants Steam 

Navigation Company», sedan de bada kompaniernas fartyg under det nastföregaende 

aret, uti vild konkurrens, bestandigt underbjudit hvarandra och stundom 

tagit såväl passagerare som fraktgods till nara nog hvad pris som helst. 

Kurserna å Taels och Dollars hafva under det förflutna aret harstades 

noterats (Taels för h. vista vexlar pa London, enligt sista noteringarne före 

afgangen af hvarje engelsk mail): 

under Sh'ai Taels. 100 mex Dollars. 

janu.ari—mars V., 0 5 sh. 4V, d. hi 5 sh. 5 d. Sh'ai Taels 72.4 Ù, 73.3 

a,pril—juni ...... 0 5 » 4 d. h 5 » 4 5/8 d. 72.7 hi 74.1.5, 

juli--september ,t 0 5 » 174 d. hi 5 » 3 d. 72.8 h 73.1.5, 

-oktober—december t. 0 4 » 10V, d. hi 5 » 17 8 d. » 72.8 hi 73.1.5. 

För 6 månaders vexlar som myeket anviindts hafva noteringarne vant fran 1/2 till 1 3/4 

d. h5gre (i allrnänhet 7/ 

h. 1'/2 d.). 

Ber. om Handel o. 8j,/fart. 8

114 

I sammanhang med den nedgang, som egt rum i kursen för remisser härifrån, 

har lanerä,ntan vant ovanligt lag (fdr lån i de utländska bankerna, mot 

första klassens säkerhet) och under största delen af året noterats 5 'X. Vid 

årets början stod den till 8 % och den 24 januari (den sista engelska mailen 

före det kinesiska nyåret) helt och hållet undantagsvis till 15 %, för att likväl 

omedelbart derefter falla till 5 %. Till de två första posterna i april var 

den Ater uppe vid 8 %, och steg sedermera i maj frail 5 % till 10 och 12 

%) (vid början af thd-saisonen). I juni toll den ater till 8 och 6 'X, som 

förblef noteringen till slutet af juli, hvarefter den Ater bief 5 'X, intill slutet 

af året. 

Året började med en notering af 5 sb. 5 d. pr Tael och Tis 73.3 pr 

doll. 100, samt slöts med respektive 4 sh. 10 1/2 d. och Tls 73. Fluktuationerna 

af kursen hafva i det hela icke vant betydliga, i det att medelkursen 

för Taels (för 26 noteringar vid de engelska posternas afgang) vant 5 sh. 27, 

cl. och å dollars Tis 72.9.6, medan högsta och lägsta noteringarne af Taels 

voro de ofvannämnda vid årets början och slut, med ett nästan jemnt sjunkande 

under årets lopp, och dollars hallit sig mellan Tls 72.3 samt 73.3, med undantag 

af en enda notering derutöfver (den 8 juni). 

Medelkursen för året å Haikwan Taels har, enligt uppgift af I. M. Customs, 

vant 5 sh. 11 1/2 d. sten. (h vista pa London) — amerikanskt guld 

doll. 1,45, francs 7,52. 

I Hongkong hafva kursnoteringarne å mex. dollars vant (6 månaders vexlar 

på London): 

under januari--mars 

• april—juni 

• juli-september 

• oktober—december 

L 0 3 sh. 

£ 0 3 » 

k 0 3 » 

L 0 3 » 

11 d. A 3 sh. 11 3/4 d. 

10 5/4 d. h 3 » 11 3/8 d. 

9 1/4 d. A, 3 » 11 3/8 d. 

7 5/8 d. A, 3 D 9 d. 

Medelkursen af 26 noteringar, för de under årets lopp fran Hongkong 

afgångna engelska posterna, har vant L 0 3 sh. 10 2/3 doll. 

Importen af jern och stal har fortfarande stigit och utgjorde dr 1878 

(direkt_ import frail främmande länder, inberäknadt Hongkong, till samtliga 

traktathamnarne, för såvidt derma fallit under I. M. Customs kontroll, med frånräkning 

af reexporten under arets lopp: i jemna 1,000-tal af piculs och Taels): 

emot dr 1877: 

jern 541,000 piculs, till tullviirde H.T1s 959,000, 

stål 28,000 » » » 88,000, 

tillsammans 569,000 piculs, till tullvärde H.T1s 1,047,000, 

jern ____________ 463,000 piculs, till tullvärde H.T1s 906,000, 

stål 15,000 » » » » 63,000, 

tillsammans 478,000 piculs, till tullvärde MTN 969,000. 

Nämnda jernimport för det sistförflutna året utgjordes af: 

spikjern (»nailrod») till en qvantitet af 303,000 piculs och tullvarde H.T1s 516,000, 

stangjern (»bar») » » » 85,000 » » 153,000, 

Tillsammans 388,000 piculs och tullvärde H.TIs 669,000.

115 

Till Shanghai infördes i alit (utan frånräkning af reexporten) under årets 

lopp frå'.n utländska orter (oberäknadt ungefår 28,000 picuis jern och 329 

piculs stål, som ankommit från Hongkong): 

413,172 piculs jern (deraf 300,000 pic. stång- och spikjern) samt 

16,167 »stål. 

Tills. 429,339 piculs till tulivärde H.T1s 777,000. 

Hela konsumtionen af utländskt jern och stål i Kina (och Hongkong) torde 

för det förflutna året kunna anslås till minst 723,000 picuis jern (43,000 eng. 

tons) och 28,000 piculs stål (1,666 eng. tons) till ett motsvarande tullvärde 

af H.T1s 1,360,000 eller (h 5 sh. 11 1/2 d.) ti 405,000 sterling.. 

Prisnoteringarne hafva under årets lopp i Shanghai vant: 

pr picul: 

för spikjern (nailrod), Dawes .' best _______ Tis 2.2.5 

annat engelskt 2.1 

beigiskt 1.8 

för stångjern (bar, round & flat), engelskt 2.3 

belgiskt 

svenskt 

1.9 

■■■ 

» 3 

för stål » 3.6 

för 

samt i Hongkong: 

spikjern mex. 

stångjern, belgiskt oc engelskt___ 

svenskt 

stål (pr tub om 84 catties) 

1.9 

h, 1.7.5 

1.6.25 

2.1 

h 1.8 

2.6 

h. 2.8 

doll. 2,725 h 1,9 

» 2,55 à2 

• 3,95 A, 3,7 

D 4,8à2,9 

medelpris: 

Tis 2.7.5 

» 1.9.25 

D 1.7.1.25 

» 2.2 

D 1.8.5 

» 2.8 

» 3.2 

doll. 2,3125 

2,175 

D 3,825 

3,35 

Artikeln tändstickor har, såsom redan fiera foregående rapporter utvisa, i 

Kina funnit en storartad marknad. Importen deraf bar sedan hr 1874 med 

hvarje dr betydligt tilltagit och öfversteg för det sistförflutna året med omkring 

65 % 1877 års införsel, på samma gång den, jemförd med det förstnämnda 

årets, mera än fyrdubblats. Detta ansenliga och jemna stigande började 

dock först med år 1875, då importen för det nästföregående året var mindre 

än hr 1873, samt har utan tvifvel berott på öfverlägsenheten och prisbilligheten 

af det ursprungligen svenska fabrikatet (Jönköpings tdndsticksfabriks patent), 

som likväl numera tiliverkas i manga andra länder. Herr Premierlöjtnanten 

Annerstedt uppskattade år 1868 den årliga konsumtionen af europeiska 

turrdstickor i Kina till minst 200,000 gross och förutsade en obegränsad afsättning 

M. den svenska tiliverkningen, som då ännu knappast var känd härstädes. 

Denna förutsägelse har också redan gått i fullbordan, i det att det 

förr begagnade Wiener-fabrikatet (fosforstickor) numera endast finner någon och 

en jemförelsevis obetydlig afsättning i det nordliga Kina (Tientsin och Newchwang), 

hvaremot svenska tändstickOr af resande anträffats i de aflägsnaste 

delar af det inre landet (Szechuen, Yunnan, Kansuh). De engelska tändstickor 

som hit i betydlig mängd införas äro alla tillverkade enligt det svenska patentet 

(Bryant & May's fabrikat), churn de till form och utseende dro de svenska 

alldeles olika, äfvensom priset är betydligt högre, hvarigenom de icke kunna 

erhålla flagon vidsträcktare spridning på längre afstån- d från traktathamnarne.

116 

Att herr Annerstedts uppskattning af marknaden för öfrigt icke var för hog 

visar sig deraf, att den af I. M. Customs registrerade importen för dr 1868 

utgjorde 172,000 gross, och för • 1869 201,000. 

En öfversigt af de fluktuationer importen af dentin artikel vant underkastad 

före år 1875 torde icke sakna intresse och meddelas derför här, enligt 

I. M. Customs' statistiska rneddelanden för de sarskilda åren (netto-importen 

till samtliga traktathamnarne från utländska orter samt Hongkong): 

År 1867 79,000 gross. År 1871 .......... _ 155,000 gross. 

D 1868 172,000 D D 1872 297,000 

» 1869 201,000 D 1873 265,000 

» 1870 , 119,000 D 1874 213,000 

Under det 5istförflutna året importerades (netto) från främmande länder 

och Hongkong 926,767 gross till ett tullvarde af 493,110 1{.T1s — emot 

559,117 gross till II.T1s 288,569 år 1877. — Medelvärdet pr gross har således, 

enligt tullvärderingen, vant (för år 1878) H.T1s 0.5.3.2, samt pr kista 

om 50 gross H.T1s 26.6 eller (h 1.114) Sh'ai Taels 29.6.3. 

Till Shanghai importerades i alit 631,571 gross, eller mer an 12,600 

kistor, och konsumtionen för året i hela Kina samt Hongkong torde kunna 

beräknas till i det narmaste 1 1/4 million gross. Huru stor del deraf utgjorts 

af svensk tillverkning kan icke utriinas, men det är mer fin sannolikt att derma 

på långt nar icke haft sin proportionsmässiga andel af konsumtionens förökning, 

konkurrensen af utländska märken — med ett till form, utseende, qvalitet 

(öfverhufvudtaget) och inpackning liknande fabrikat — dr i starkt tilltagande. 

Sådana fabrikat dro, förutom af norsk (»Nitedals» fabriks) af dansk, tysk och 

senast af japansk tillverkning, hvilka alla gå under benämningen »svenska tändstickor» 

till Atskilnad från de »engelska» (Bryant-Mays). 

Afsättningen af sådana s. k. svenska tändstickor i Shanghai (i första hand 

från de utlandska importörerna) beräknas till omkring 800 kistor i månaden, 

och då marknaden i Hongkong måste vara lika stor om icke större, torde konsumtionen 

af denna artikel, för Hongkong och Kina, kunna anslås till narmare 

en million gross (20,000 kistor), svarande enligt årets lägsta pris i Shanghai 

till ett värde af Sha'i Taels 360,000 eller (h 5 sh. sten., lagre noteringar 

förekornmo nämligen ej under året förr än i december) L 90,000 sta.'. Försäljningspriset 

härstädes har varierat mellan 18 och 20 Taels pr kista. 

Tillverkningen af »svenska» tändstickor i Japan började redan för 2 à 3 

år sedan, men fabrikatet var i början ganska underlägset. Det ar först under 

det sistförflutna året denna industri nått en sådan höjd att det kunnat blifva 

fråga om export af någon betydligare qvantitet. Importen deraf till Shanghai 

uppgick till 691 kistor (34) 550 gross) 1, till största delen ankomna under det 

senare halfåret (med undantag af 38 kistor i mars och april samt 25 i juni). 

De basta sorterna af den japanska varan, som förekomma på härvarande marknad 

och hvilka synas ungefär jemförliga med de svenska fabrikernas tillverkning 

i allmänhet, lyckades dock ej betinga samma pris som dessa, utan betalades 

högst med Taels 16.50; lagre qvaliteter såldes till 16 och 15 Taels pr 

kista. — Denna konkurrens är likval värd att uppmärksammas, och skulle utan 

tvifvel under vissa förutsattningar kunna komma derhän att monopolisera den 

kinesiska traden i denna artikel, i fall nämligen passande träslag i tillräcklig 

mangd finnas i Japan, gfvensom nödig omsorg egnas åt tillverkningen. Den 

Under innevarande års första 6 månader har importen uppgg.tt till joke mindre an 

2,313 kistor.

117 

inhemska konsumtionen derstales är dock redan ansenlig °eh tilltager alit mera, 

hvarigenom utsigt joke saknas att densamma kan komma att taga i anspråk åtminstone 

en betydlig del af tillyerkningen. — I Japan finnas för närvarande 

tändsticksfabriker upprättade vid Tokio, Osaka och Nagasaki. Den förnamsta 

fir »Shinshuiska fabrik», hvars afsättning mom landet under det förflutna året 

skall hafva vant 300 kistor i månaden. Der begagnas för tillverkningen ett 

slags salg- eller lide-trä, som i temligen stor, om än icke obegränsad mängd 

skall finnas i närheten af Tokio. Fabrikatet är helt och hdllet en efterbildning 

af den svenska artikeln, i de vanliga små askarna, som äfven äro försedda 

med en etikett affattad på svenska språket, »Shinshuiska tändsticksfabriks 

paraffinerade etc. Tända endast mot lådans plån», eller också »Shinshuiska- 

Tokio-Japan» samt »Säkerhetständstickor» i två båglinier, omgifvande japanska 

skriftecken och blomster. 

Det fir emellertid i hvarje fall högst sannolikt att den tilltagande kinesiska 

konsumtionen skall, åtminstone för en tid, komma att hålla jemna steg med 

utvecklingen af den japanska tillverkningen för export, men våra fabrikanter 

torde likväl — om Un hitintills, såvida jag har mig bekant, icke någon anledning 

från deras sida gifvits för en sådan Yarning göra väl i att i tid besinna 

huru farligt det kan blifva att gifva vika för en viss frestelse, som torde 

vara nära nog till hands, nämligen att utvidga produktionen på qvalitetens bekostnad. 

Den kinesiska marknaden Ur icke att räkna på för afsättning af en 

underlägsen vara. 

Af exportöl larer konsumtionen fortfarande vara ungefär densamma som 

under foregående dr, för Kina och Hongkong 15,000 kistor om 3 dussin 

flaskor, till 4 à 5 Taels pr kista, ehuru stundom partier afsättas till efter omständigheterna 

nfigot högre eller lagre pris. — Under det sistförflutna firet 

hafva likväl inom denna artikel fiera tyska märken härstädes förekommit än 

förut samt äfven funnit större afsättning. 

B. Christiernsson. 

Shanghai den 10 augusti 1879. 

(Årsberätteise för 1878 till Kommerskollegium.) 

Kinas direkta handelsomsättning med främmande lander under det förflutna 

firet har, enligt I. M. Customs statistiska uppgifter 1, uppgått till ett 

varde af H.T1s 137,976,206 eller, efter diets medelkurs (5 sh. 11 1/, d. st.), 

Jag får här, likasom vid flere föregaende tillfällen, erinra att, i saknad af handelsstatistiska 

uppgifter för Hongkong, dessa uppgifter måste blifva nagot ofullständiga. Med undantag 

af ett antal djunker, som befara Yangtzefloden, ligger nämligen hela den kinesiska 

djunktraden utom I. M. Customs' kontroll, och denna trade hr mellan Hongkong och orterna 

i det sydliga Kina ganska betydande. Deremot är omsättningen Cifver Kinas landgränser 

obetydlig, och särskildt med afseende pa den utländska handeln härstädes utan vidare intresse, 

med undantag af thé-exporten till Ryssland och Sibirien, hvaraf likväl större delen här är inberäknad, 

den del nämligen som i kustfart föres till Tientsin Qeh derifran fortskaffas vidare 

öfver land, via Kiachta.

118 

▪ 41,105,411 sterling — emot H.T1s 140,678,918 1, eller enligt samm.a kurs 

• 41,910,594 under dr 1877. 

Af denna omsattning hafva 70,804,027 H.Tis, eller ,t 21,093,699, utgjort 

direkt import af utlandska varor från frammande Pander (netto, efter afdrag 

af de under årets lopp reexporterade varuqvantiteter) emot 73,233,896' 

H.T1s eller (alit samm.a kurs) L 21,817,598 det foregående året — samt Aterstoden, 

67,172,179 H.Tis eller t, 20,011,711, direkt export till sådana lander 

af kinesiska produkter — emot H.T1s 67,445,022 eller L 20,092,996 år 

1877. — Reexporten af utlandska varor till frammande lander har för året 

uppgått till 1-1.T1s 2,384,139 eller L 710,274 sterling (emot H.T1s 2,832,807 

år 1877). 

Vardet af omsattningen mom kustfarten (cabotage), fOrmedelst sådana fartyg 

som vid de utlandska tullkamrarne (I. M. Customs) in- och utklarerats, 

representerade ett belopp af H.T1s 245,684,203 eller ct 73,193,418 sterling, 

för och utklarerade varor tillsammans (deraf 113V, millioner Taels för de 

senare och 132 millioner Taels för de förra) emot 236,564,825 H.T1s 

eller (samma kurs, 5 sh. 11 1/ 2 d.) L 70,476,604 år 1877. — På emellertid 

!Amanda varden af in- och utklarerade varor representera samma varumangd (med 

undantag endast af de qvantiteter som vid årets början och slut befunno sig 

om skeppsbord, och hvilka val kunna antagas motsvara hvarandra), churn vdrdet 

i ankomsthamnarne naturligtvis i det hela vant högre an å skeppningsorterna, 

har ifrågavarande omsättning enligt varornas medelvarden för de olika 

hamnarne i sjelfva verket endast uppgått till H.Tis 122,842,101 eller 

36,596,709 fOr det sistförflutna året, samt H.T1s 118,282,412 eller 

35,238,302 för det nastfüregående hvartill kum skeppningen af thé till 

Tientsin för export derifrån öfver land till Ryssland och Sibirien, uppgående 

for år 1878 till H.T1s 3,207,094 samt till H.Tis 3,814,777 för år 1877, 

ehuru sistnamnda varden, motsvarande varor som under årets lopp exporterats 

till utlandet, uti I. M. Customs statistiska tabeller icke dro under kustfarten 

upptagne, utan hanföras till den utlandska traden. (Dessa varden aro afven 

inbegripna uti of-van anförda siffror för Kinas direkta handelsomsättning med 

frammande lander.) 

Vardet af Kinas hela handelsomsattning förmedelst den utlandska och 

den dermed likstalda kinesiska skeppsfarten har således för år 1878 uppgått 

till H.T1s 265,586,585 eller ,t 79,122,678 sterling, nämligen: 

Import från frammande hinder (brutto) ..... ...... H.T1s 73,188,166 

Export och reexport 66,349,224 

Transport mellan traktathamnarne (deraf Tis 3,207,094 

för thé som sedermera reexporterats till utlandet, öfver 

land » 126,049,195 

Summa H.TIs 265,586,585 

Det visar sig således, enligt vardeberakningen, att den direkta utlandska 

omsattningen (reexporten oberaknad) under det sistförflutna året, jemförd med 

den närmast foregående, nedgått med ungefar 2 1/2 millioner Taels, hvaremot 

Uti ))I. M. Customs Returns» för 1877 var den totala omsättningen upptagen till 

140,698,192 H.T1s och den ntländska nettoimporten till 73,253,170 H.T1s, hvilket sedermera 

riittats. Flera andra siffror af nämnda »Returns' halva äfven blifvit beriktigade, om än 

skilnaden i det hela icke är betvdlig, hvilket torde förklara den brist öfverensstämmelse 

som i ett och annat fall kan före.komma mellan uppgifter i nkvarande berättelse och i föregående 

rapporter meddelade.

119 

omsättningen mellan traktathamnarne (thé-skeppningarne för reexport till utlandet 

icke inberäknade) ökats med öfver 4V 2 millioner Taels. Med afseende på 

de in- och utförda varuqvantiteterna har dock i det stora hela ingen minskping 

egt rum, hvilket bevisas deraf att tullverkets inkomster, som derför äro 

oföränderlig mätare, då i de fiesta fall och särskildt för alla hufvudartiklarne 

tullen beräknas efter qvantitet och icke efter varde, stigit med 417,000 

Taels, nämligen till H.T1s 12,483,988 från H.T1s 12,067,078 år 1877. Af 

denna tillokning komma 1J.T1s 13,017 på importen från utlandet och H.T1s 

100,164 på den utländska exporten, samt af återstoden Tls 248,414 på kustfarten 

(»coast-trade-duties»), Tls 19,118 på transit-traden (varutransporter mel- 

Ian traktathamnarne h ena och de öfriga orterna mom landet A andra sidan) 

och Tls 36,097 på skeppsfarten (»tonnage-duties»). 

Med afseende på importen finner man, vid jemförelse med det foregående 

tiret, att införseln af opium ökats med ungefär 3 procent till qvantiteten och 

613 procent till värdet (den förnämsta sorten »Malwa», som utgör mer an 

hälften af denna import, har i detta senare afseende stigit med nara 14 procent). 

Artikeln yllemanufakturer har äfven stigit med 1 2/3 procent, hvaremot 

bomullsmanufakturer och metaller nedgått med respektive 14V2 och 4 procent 

(allt till väraet), likasom värdet af de öfriga införselsartiklarne (»sundries») 

tillsammans vant Tis 1,600,000 (nara 11 procent) lagre än år 1877. — Med 

afseende på införselsmängden visar det sig för öfrigt att af bomullsmanufakturer 

»grey shirting» aftagit med ungefär 38 procent och »white skirtings» med 5 

procent, hvaremot »T-cloths» något ökats (1 procent) och »Drills» med 13 1/ 2 

procent l; af metaller hafva koppar och tenu nedgått, medan införseln af jern, 

120 

veckling betydligt tilltagit, ehuru med ratt ansenliga fluktuationer för de sär-skilda 

åren, hvilka dels torde berott på en nfigot ojemn konkurrens af den 

kinesiska produktionen af denna artikel och dels afven i flagon mån ph de vid 

hvarje års början befintliga behållningar. Införseln under de sista 10 firen 

har uppgått till: 

för år 1869_____ 126,763 tons, för 1874 ------ 116,291 tons, 

• 1870_____ 78,715 » » 1875 143,279 » 

» 1871____ 85,555 D 1876 127,565 ». 

• 1872_____ 134,393 » » 1877 168,251 » 

D 1873115J13 D » 1878 203,746 D 

Största delen af denna import har egt rum till Shanghai (under de tre. 

sista åren 87 à 90 procent) från Japan, Australien och Storbritannien. 

Af 122,000 tons kol, som dr 1876 infördes till namnda plats från utländska 

orter, voro nämligen 68 procent fi-ån Japan, 23 procent från Australien 

och 5 procent från Storbritannien, samt af motsvarande införsel för 1877 

respektive 63 procent, 30 procent och 6 procent från samma lander. Aterstoden 

kom fi-ån Hongkong och Nordamerikas Fürenta Stater. - För det sistförflutna 

året utgjorde importen till Shanghai 179,000 tons, men speciela uppgifter 

dro iinnu icke tillgangliga angående hvilka qvantiteter ankommit 

olika länder. 

Medelvardet för ofvannamonda importartiklar har, enligt I. M. Customs 

vardering, på grund af årets medelpris för samtliga hamnarne uppgått till: 

1877: 1878: 

för opium (Malwa) pr picul H.T1s 458.9 H.T1s 521.G 

D grey shirtings ___ _______ _____ pr stycke D 1.4 » 1.3 

» white shirtings_ ..... ___ ...... D D 1.8 D 1.8 

D T-cloths» D1. 1 »1.1 

D drills------ --------- ------ D» 2.1 » 1.9 

D tenn (»in slabs))) pr picul D 15.5 » 14.2 

D stångjern D D 1.9 » 1.8 

» spikjern D D 1.9 » 1.7 

D stål D D 4.2 » 3.2 

D bly (»in pigs») _____ _ D » 5.3 » 4.5 

D ris » » 1.5 » 1.8 

» sad och skidfrukter ...... ___ D D 1.5 » 1.5 

D kol (utlandska)__ pr ton D 6.3 D 5.6 

Af de stora exportartiklarne har thé nedgått till qvantiteten med något 

öfver 1/2 procent, och till vardet med 'Ara 4 procent, hvaremot utförseln af 

silke stigit med öfver 10 procent (till vardet). Socker-exporten har (inberaknadt 

))candy») minskats med öfver 54 procent till utförselsmangden och nara 

50 procent till vardet. Af öfriga exportartiklar (»sundries») har vardet 

sammans vant öfver 1/2 million Taels eller omkring 7 procent högre an ar 

Medelvardet för nästan alla de vigtigare artiklarne har stigit, nämligen 

för svart thé till H.T1s 17.9 från Tls 17.5, råsilke (»raw and thrown suk») 

till Tis 307.5 från 306.9, hvitt socker till Tls 4.6 från Tls 4.3, brunt socker 

till Tis 2.5 från Tls 2.3 (alit pr picul) - en.dast grönt thé har gått ned från 

Tls 21.9 till Tis 19.8.

121 

Exporten af svart thé (utgörande öfver 1 1/ 2 million piculs) har minskats 

med 2 procent, med bibehållande af ungefar samma varde, under det att grönt 

thé (173,000 piculs) nedgått med öfver 127 2 procent, med en motsvarande 

nedgång i vardet af nara 19 procent. — Af silkesutförseln (89,000 piculs mot 

77,000 det foregående året) hafva 63,142 piculs utgjorts af råsilke (»raw 

and thrown silk») emot 56,235 piculs år 1877, utvisande en tillökning af öfver 

12 procent med ett motsvarande ökadt varde af 1272 procent. 

Exporten af soeker till utlandska orter utgjorde för de två sistförflutna 

åren jemna 1,000-tal af piculs och Taels): 

år 1878: dr 1877: 

hvitt socker pic. 156,000, H.T. 714,000, pic. 372,000, H.T. 1,584,000, 

brunt socker 405,000, » 1,004,000, )) 875,000, » L975,000,, 

tillsammans pic. 561,000, ILT. 1,718,000, pie. 1,248,000, H.T. 3,559,000, 

utvisande en nedgång fir det sistförflutna Aret af 687,000 piculs och 1,841,000' 

H.T1s, hvarmed denna exportgren åter sjunkit tillbaka till ungefar samma stallfling 

som före Ar 1876, om an siffrorna fortfarande aro något högre an hvartdera 

af åren 1872-75. 

-Ned inberakning af försandningarne af socker till andra kinesiska hamnarhar 

utförseln från de förnamsta skeppningsorterna, under T. M. Customs' kontroll, 

(»candy» inberaknadt) uppgått till 1,898,000 piculs emot 2,258,000 år 

1877, en nedgång af knappast 16 procent, i det att skeppningarne för den inhemska 

konsumtionen vant 279,000 piculs (öfver 25 procent) större an sistnamnda 

Den direkta exporten till Hongkong (transit för Europa och val till flagon 

del för Nord-Amerika) uppgick det sistförflutna året icke till 250,000 piculs emot 

344,000 piculs år 1877, samt motsvarande export till England och Förenta 

Staterna (direkt) till respektive 43,000 och 12,000 piculs emot 252,000 och 

281,000 piculs det foregående året. Med afseende på exporten till Australier 

och Japan har nedgången afven vant betydlig. 

De löften den ansenliga utvecklingen af den kinesiska sockerexporten under 

år 1876 och början af 1877, icke utan ett visst berattigande, ansågos innebara 

för att Kina skulle mom kort komma att intaga en framstående plats. 

bland de lander som producera socker för verldsmarknaden, hafva således, enligt 

hvad det sistförflutna årets erfarenhet lärer, för närvarande icke gått i 

fullbordan. Nämnda utveckling har helt och hållet berott ph tillfälliga konjunkturer, 

men det torde likväl vara utom all fråga att, sedan uppmärksamheten 

nu en Ong blifvit riktad åt detta hall, Kinas betydliga resurser som sockerproducerande 

land förr eller senare måste göra sig gällancle. 

De olika artiklarnes inbördes ställning på härvarande marknad torde för 

öfrigt bast utvisas genom nedanstående öfversigt af deras import- och exportvärde 

efter tullberäkningen (siffrorna beteckna jemna -1,000-tal af H.T1s):

Import (netto). År 1877. 

År 1878. 

Opium H.T1s 30,258 

Bomullsmanufakturer » 18,800 

Yllemanufakturer » 4,798 

(Blandade ylle- och bomulls-) ( » 129) 

Metaller » 4,348 

Öfriga artiklar (»sundries») » 14,901 

41 % H.T1s 32,263 45 % 

26 ,% » 16,029 23 % 

7 % » 4,876 7 % 

— » 166) — 

6 % » 4,178 6 % 

20 % i) 13,291 19 % 

Summa H.T1s 73,234 100 % H.T1s 70,804 100 % 

Export (oberäknadt reexporten). År 1877. År 1878. 

H.T1s Thé 33,332 49 % H.T1s 32,013 48 % 

(deraf svart thé) 

( )) 27,147) — ( )) 27,132) 

(grönt thé) 

( )) 4,338) — ( )) 3,422) 

Silke 

» 22,755 34 % » 25,126 

Socker (inberäknadt »candy») 

» 3,725 6 % » 1,865 

Öfriga artiklar (»sundries») 

» 7,632 11 % » 8,168 

122 

Summa H.T1s 67,445 100 % H.T1s 67,172 100 % 

Ofvanstående import och export för ar 1878 har vant salunda fördelad 

rnellan nedannamnda lander och orter (siffrorna angifva vardet i jemna 100,000tal 

af H.T1s): 

Import frail H.T1s Export till H.T1s 

Hongkong 27,4 37 1/2 Stor-Britannien 27,6 

Indien 21,1 29 Hongkong 15,0 

Stor-Britannien 14,9 20 Australien 1,7 

Japan 4,1 6 Europas kontinent (utom 

Förenta Staterna 2,3 3 Rvssl and) 8,5 

öfriga ost-asiatiska länder 1,8 21/2 Förenta Staterna 6,6 

öfriga hinder 1,6 2 Ryssland och Sibirien (thé 

via Kiachta) 3,2 

Japan 1,6 

Singapore och Malacca 1,1 

öfriga ost-asiatiska liinder --- 1,6 

Öfriga länder 0,3 

Summa 73,2 100 Summa 67,2 

41 

22 

2 1/2 

12 V, 

10 

Jag får har, med afseende pa det framstående rum Hongkong intager 

tilde mom exporten och importen, erinra att denna plats ar en hufvuddepôt 

för införseln af utlandska varor till hela det sydliga Kina så langt nordpå som 

Foochow, samt likaledes en vigtig transit- och nederlagsplats för Kinas utförsel 

till frammande lander, sarskildt dem som ligga bortom Cap Horn, Goda-Hoppsudden 

och Suez, likasom afven för den kinesiska kustfarten. Konsumtionen i 

Hongkong ar i det hela obetydlig, och alla varor som dit ankomma kunna 

ibfverhufvudtaget antagas vara i transit till eller från Kina, samt, ehuru relativt 

betydligt, till och från Japan.

123 

.För ofvann.ämnda direkta handelsomsättning med främmande länder — 

representerande ett omsättningsvärde af 139V 2 millioner H.T1s eller, à 6 sh. 

sten., L 41,850,000 sterling — hafva under hr 1878 användts öfver 4,000 

fartyg (klareringar) med en drägtighet af mer än 3,093,000 tons, under det 

hela skeppsfarten på samtliga traktathamnarne för transporten af ett varuvärde 

uppgående i alit till 265 14 millioner H.T1s eller, efter samma kurs, 

79 1/2 millioner 'sterling — utgjorts af närmare 21,000 klareringar, med en 

sammanlagd drägtighet af inemot 13 1/2 millioner tons, emot under det föregående 

året respektive 3,800 klareringar om 2,700,000 tons för den utländska 

traden och 18,800 klareringar om icke fullt 12 millioner tons för samtliga 

skeppsfarten (med ett omsättningsvärde af 264 1/2 millioner H.T1s eller något 

öfver t, 79 millioner sterling). 1 

En narmare utförd jemförelse mellan de två sist förflutna årens skeppsfart, 


- 

år 1877: 

18,807 fartyg om 11,983,591 tons, deraf tingf. 13,708 om 10,635,625 tons, 

dr 1878: 

20,928 fartyg om 13,446,394 tons, deraf fine. 14,200 om 11,726,915 tons, 

utvisar en tillväxt af samtliga skeppsfarten för det senare året med 2,121 

fartyg och 1,462,803 tons, deraf för Angfartygstrafiken 492 fartyg och 1,091,290 

tons, under det att motsvarande utveckling för det förra året jemfördt med dr 

1876 representerades af respektive 861 fartyg om 1,757,170 tons och 1,667 

Angfartyg om 1,922,628 tons. 

Den utländska traden har, för dr 1878, ökats med 256 fartyg om 

378,210 tons. 

Under samma år in- och utklarerades i Hongkong: 

dr 1877 58,176 fartyg om 8,409,527 tons samt 

» 1878 ______ 57,156 » » 8,693,087 » 

utvisande en ökad drägtighet för det senare året af 283,560 tons, men en 

minskning i antalet af klareringar uppgående till 1,020 fartyg — svarande till 

en utveckling af skeppsfarten under det förra året, jemfördt med 1876, representerad 

af 2,227 klareringar och 629,160 tons. 

Med frånräknande af djunktraden, som för Kina (den ofvan omtalade, under 

I. M. Customs uppsigt stående) utgjorts af 1,692 klareringar om 120,679 

tons, men för Hongkong af 51,025 klareringar om 3,483,650 tons — eller 

för nämnda koloni nara 90 procent af antalet klareringar samt 40 procent af 

drägtigheten för samtliga skeppsfarten — uppkommer följande förhållande: 

Kinas öppna hamnar: Hongkong: 

År 1877___ 17,879 fartyg om 11,917,081 t. 5,701 fartyg om 4,851,896 t. 

» 1878___ 19,236 » » 13,325,715 t. 6,131 » » 5,209,437 t. 

Skilnad 1,357 fartyg om 1,408,634 t. 430 fartyg om 357,541 t. 

Dessa tal äro i min berättelse för ar 1877 (»Berättelser om handel och sjöfart etc.)), 

1879, sid. 61) oriktigt angifna till H.T1s 382,927,000 eller L 115 millioner, i st. f. H.T1s 

264,626,945 eller 79,388.083.

Kustfart 

(mellan dessa hamnar). 

Drägtighet 

Fartyg. i tons. Fartyg. 

124 

Följande öfversigt af denna skeppsfarts fördelning under det sistförflutna 

året, sådan denna erbjuder sig pa grund af för handen varande statistiska material, 

utvisar ungefär samma procenttal som ar 1877: 

De kinesiska hamnarne: 

Utländsk trade 

(till och frail utländ§ka hamnar 

inberäknadt Hongkong 

och Macao). 

Drägtighet 

i tons. 

Fartyg. 

Summa. 

Drägtighet 

i tons. 

15,150 78,8 10,232,510 76,8 4,086 21,2 3,093205 23,2 19,236 100 13,325,715 100 

Hongkong: 

Kustfart 

(till och fran Kinakusten, 

Formosa, Macao, Hainan & 

Tonquin-hamnarne). 

Fartyg. 

4,008 65,4 

Drägtighet 

i tons. 

3,213,685 61,7 

Aflägsnare trade 

(till och fran öfriga lander 

och orter). 

Fartyg. 

2,123 

Drägtighet 

i tons. 

34,6 1,995,752 38 ,3 

Fartyg. 

6,131 

100 

Summa. 

Drägtighet 

i tons. 

5,209,437 100 1 

Med afseende på nationaliteten har samma skeppsfart vant salunda fördelad: 

Antal fartyg. 

K i n a. Hongkong. 

Drägtighet 

i tons. 

Proc. af 

drä,gtighet. 

Antal fartyg. 

Drägtighet 

i tons. 

Proc. af 

drä,gtighet. 

Britiska fartyg- 9,973 7,439,373 55,8 4,347 3,866,795 74,3 

Kinesiska » 5,168 4,256,678 31,9 152 127,484 2,4 

Tyska 1,983 743,457 5,6 735 418,776 8,0 

Förenta Staternas 1,018 341,942 2,7 213 228,632 4, 4 

Öfriga nationers 1,094 544,265 4,0 684 567,750 10,9 

Summa 19,236 13,325,715 100 6,131 5,209,437 100 

Af dessa 19,236 fartyg om 13,325,715 tons, hvilka (djunktraden oberäknad) 

under det förflutna året in- och utklarerats i de kinesiska traktathamnarne, 

hafva, såsom redan är nämndt, 14,200 fartyg om 11,726,915 tons vant ångfartyg, 

utgörande till antalet 73,8 procent och till drägtigheten 88 procent af' 

hela den nämnda skeppsfarten, eller något mindre än dr 1877 (respektive 76 

och 89 procent). 

I förhallande till samtliga skeppsfarten under I. M. Customs' kontroll 

framstår denna nedgang ännu något större, i det att ångfartygstrafikens procenttal 

utgjort:

125 

för år 1877: 

af (i runda tal) 19,000 klareringar om 12 millioner tons, till antalet 74 procent 

och till dragtigheten 89 procent, samt 

för dr 1878: 

af 21,000 klareringar om 1372 millioner tons, resp. 66,6 samt 87,3 procent. 

Under det att den utveckling af skeppsfarten som egde rum år 1877 helt 

och hallet galde denna trafik, har under det sistförflutna året al's/en segelfarten 

tilltagit, namligen med 1,629 klareringar och 371,513 tons (deraf djunktraden 

764 klareringar om 54,169 tons), svarande till ångfartygstradens ofvannamnda 

tillväxt af 492 klareringar om 1,091,290 tons. 

Harigenom kommer segelfarten för dr 1878, med 6,728 klareringar om 

1,719,479 tons (inberaknadt djunktraden), temligen nara de höga siffrorna för 

åren 1870, 71 och 72, och är större an samtliga de mellanliggande åren, 

utvisande, jemfördt med de namnda åren afvensom år 1874, a, denna trade 

stod lagst, nedan angifna skilnad (tillväxt eller minskning utmarkta genom 

och — respektive): 

jemfördt med år 1870, till antalet -I- 316 fart., till dragt. — 129,821 tons, 

1871, -- 17 » » » - 24,663 » 

1872, - 651 » » » — 254,531 » 

1874, 1,875 » » » 499,394 » 

Medeldrägtigheten för segelfartyg var under ar 1878 255,57 tons (eller, 

i fall djunktraden med dess jemförelsevis stora antal fartyg af ringa dragtighet 

frånraknas, 317,4 tons) och för ångfartyg 825,8 tons — emot dr 1877 resp. 

264,4 tons (eller, med motsvarande frånrakning af djunktraden, 307 tons) 

.samt 776,6 tons. 

Likasom den britiska handelns intressen harstades äro långt mera betydande 

än öfriga frammande nationers, dr even den britiska flaggan alla medtaflare 

vida öfverlägsen mom sjöfarten. Dess andel var för år 1878 annu något större 

an det foregående året, utgörande nara 52 procent at antalet klareringar i 

traktathamnarne (djunktraden oberaknad) samt nastan 56 procent af skeppsfartens 

samtliga dragtighet. Den tyska skeppsfarten hax °Asa, betydligt ökats, i 

sammanhang hvarmed dess procenttal (af den utlandska skeppsfartens dragtighet) 

afven stigit till 5,6 procent (från 4,2 procent år 1877 — deremot var samma 

procenttal år 1876 högre, namligen 7 procent, ehuru både antalet klareringar 

.och tontalet var mindre an det sistförflutna året). — Den kinesiska flaggans 

andel har deremot något minskats, ehuru dess siffror fortfarande stigit, om an 

icke pd långt nar i samma proportion som under de foregående åren. Det 

foretag, som gaf anledning till dess upptradande som konkurrent inom den utlandska 

skeppsfarten harstades, upprattandet af ett kinesiskt ångfartygsbolag 

efter vesterländskt mönster, synes namligen numera hafva nått sin kulmen. 

och torde icke vara magtigt flagon vidare utveckling det Ur likval för narvarande 

omöjligt att förutsäga huruvida, eller, i hvarje fall, huru länge det 

kan komma att fortfarande ega bestand. Foretaget ar i åtnjutande af en mägtig 

och inflytelserik protektion, men har dock, från finansiel synpunkt, alit 

från början visat sig vara ett misstag. — De Förenta Staternas deltagande i 

.skeppsfarten har fortfarande betydligt inskrankts, ehliru de amerikanska far-

126 

tygen alltjemt, både med afseende på antal och drägtighet, intaga en högre 

plats än sarntliga öfriga nationers (med undantag af de ofvannämnda). — Den 

franska skeppsfarten har endast utgjort 160,000 tons och den japanska 124,000 

tons (båda hufvudsakligen med postångfartyg af betydlig drägtighet). 

Med afseende på de olika nationernas deltagande, respektive, i kustfarten 

och den utländska traden, får jag, på grund af I. M. Customs' uppgifter, 

nämna att den britiska ftaggan deltagit i den förra med öfver 49 procent och 

i den senare med 78 procent (af drägtigheten), hvaremot den tyska och amerikanska 

skeppsfartens andelar endast utgjort respektive 5,3 och 2,3 procent i 

den förra samt 672 och 3 1/2 procent i den senare. Det kinesiska ångfartygskompaniets 

andel i kustfarten har vant 41 1/2 procent, hvaremot detsamma i 

den utländska traden (med Hongkong) endast deltagit med 11 in- och utklareringar 

(i kinesiska hamnar) om tillsammans 6,500 tons (0,52 procent) — 

deruti dock icke inberäknade sådana resor mellan Canton (Whampoa) a ena 

sidan samt öfriga kinesiska hamnar å den andra, dervid Hongkong anlupits, 

hvilka resor, jemte möjligen någon resa till Singapore från Hongkong, utgöra 

förklaringen af de jemförelsevis höga siffror, den kinesiska skeppsfarten å denna 

koloni (djunktraden oberäknad), enligt hvad ofvan är anfördt, har att uppvisa. 

De Förenade rikenas skeppsfart, jemförd med Danmarks, utvisar, enligt 

I. M. Customs Returns och hamnkaptenens i Hongkong årsrapporter, för de två 

sistförflutna åren följande siffror: 

Ar 1877: danska fartyg 117 om 36,733 tons (0,3 

svenska o. norska fart 54 » 19,635 » (0,16 

År 1878: danska fartyg 150 » 91,726 » (0,69 

svenska o. norska fart 53 0 29,728 » (0,22 

Kina. Hongkong. 

Fördelningen af nämnda antal klareringar samt motsvarande tentai i Kinafarten, 

enligt I. M. Customs' uppställning, ter sig som följer: 

År 1877: Kustfarten. Den utländska traden. 

Danska fartyg 72 om 20,685 tons. 45 om 16,048 tons. 

Svenska och norska 37 » 13,410 » 17 » 6,225 » 

År 1878: , Kustfarten. Den utländska traden. 

Danska fartyg 111 om 68,429 tons. 39 om 23,297 tons, 

Svenska och norska 19 » 5,701 » 34 » 24,027 » 

%). 1 58 om 37,373 tons (0,8 %) 1' 

» ). 11 0 6,495 » (0,13 » ). 

0). 49 » 30,834 (0,6 » 

» ). 22 » 12,303 (0,24 

Summa. 

= 117 fart. om 36,733 tons. 

= 54 )) 19,635 » 

Summa. 

= 150 fart. om 91,726 tons. 

53 29,728 0 

Af det ofvan angifna värdet af den varuomsättning som under det för-flutna 

året egt rum Indian Kina och främmande länder (inberäknadt Hongkong) 

förmedelst den utländska och den dermed likstälda kinesiska skeppsfarten, 

H.T1s 139,537,390, samt af motsvarande värde för det nästföregående 

året, H.T1s 142,547,148, hafva andelarne för de olika nationers fartyg som 

i skeppsfarten deltagit för hvartdera året uppgått till nedan angifna belopp: 

Procenttal af skeppsfartens samtliga drägtighet (djunktraden oberiiknad).

Import fran och export till 

främmande lä,nder. 

År 1877. År 1878. 

H.Taels. Proc. 

H.Taels. Proc. 

108,976,920 Under britisk flagga 

76,45 105,678,584 75,77 

fransk 

14,396,185 10,1 14,881,619 10,68 

tysk 

6,594,242 4,62 6,282,385 4,52 

japansk 

5,964,669 4,18 5,904,362 4,22 

kinesisk 

2,245,877 1,58 1,137,968 0,79 

Förenta Staternas 

2,176,073 1,53 3,343,035 2,37 

öfriga nationers flaggor 

2,193,182 1,54 2,309,437 1,65 

Summa 

127 

142,547,148 100 139,537,390 100 

Af nämnda under rubriken »öfriga nationers flaggor» upptagna belopp 

hafva andelarne vant: 

År 1877. År 1878. 

för de Förenade rikenas skeppsfart H.T. 112,449 (0,079 proc.) H.T. 211,881 (0,152 proc.) 

» Danmarks skeppsfart » 611,004 (0,429a ) » 479,425 (0,344 » ) 

Andelarne i varuomsättningen inom kustfarten, beräknadt efter det ofvan , 

(sid. 118) angifna sammanlagda värdet af samtliga i de olika traktathamnarne 

från kinesiska hamnar ankomna, inklarerade, samt för sådana hamnar utklarerade 

laddningar, hafva för samma dr - med utelemnande likväl af de för 

reexport till utlandet (öfver land) afsedda, ofvan (sid. 118) omtalade théladdningarne, 

angående hvilka speciela uppgifter saknas - utgjort: 

1877: 1878: 

för den britiska skeppsfarten 45,72 proc. 45,27 proc. 

» » kinesiska » .. 42,86 » 44,51 » 

» Förenta Staternas D 5,8 ))2,75 )) 

D den tyska » 4,24 D 5,68 » 

» D franska »0,42 D 0,38 » 

» » spanska D 0,37 » 0,6 » 

» D danska »0,19 » 0,56 » 

» D holländska » 0,14 » 0,09 » 

» » svenska och norska » __ 0,08 ))0,04 )) 

D » italienska » 0,02 » - » 

» » ryska » - » 0,04 » 

» » öfriga utländska » 0,16 » 0,08 » 

100 proc. 100 proc. 

Förestående de Förenade rikenas skeppsfart tillkornmande andelar af resp, 

0,08 och 0,04 procent svara till ett uppgifvet värde af ankomstfrakter, för hr 

1877 H.T1s 86,029 och för dr 1878 H.T1s 57,385, samt afgångsfrakter H.Tla 

81,618 för det förra året och för det senare H.T1s 38,774, hvadan medelvärdet 

af de förmedelst sådana fartyg i kustfart förda laddningar för det sistförflutna 

etret uppgått till H.TIs 48,079 samt till H:Tls 83,824 för dr 1877.

128 

Enligt samma beräkning hafva motsvarande fraktvärden i kustfarten för åren 

1875 och 18.76 uppgått till H.T1s 142,763 för det förra och H.T1s 288,642 

för det senare året. 

Sammanlagda värdet af den varuomsättning, som under de fyra sistförflutna 

Etren egt rum mom detta konsulsdistrikt förmedelst svenska och norska 

fartyg, har således, enligt I. M. Customs' värdeberäkning och uppgifter, uppgått 

till: 

för år 1875_ H.T1s 297,712 eller (à. 6 sh.) L 89,313,6 sterling, 

• 1876___ D 543,217 » t, 162,965,1 » 

• 1877_ » 196,273 » ct 58,881,9 

• 1878_ » 259,960 » (k, 77,988' 

,och de mot dessa varden svarande, under de tre sistnämnda åren mom distriktet 

af sådana fartyg förtjenta och, för af desamma företagna resor, stipulerade 

bruttofrakter uppgående, enligt förut meddelade uppgifter, för år 1876 till 

doll. 98,074 eller (h 4 sh.) L 19,614,8 (42 resor med last), för år 1877 

till doll. 40,112 eller (h samma kurs) t. 8,022,4 (24 resor med last), samt 

för dr 1878 till doll. 57,097 eller (h 3 sh. 9 d.) t. 10,706,7 (27 resor med 

last) — hafva följaktligen, af de förda laddningarnas totala värde, representerat 

medeltal för år 1876 15,7 procent, för år 1877 13,6 procent samt för 

1878 13,7 procent. 

B. Christiernsson.

129 

Det Russiske Rige. 

Archangel den 19 Februar 1880. 

(Aarsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Departement for detfIndre.) 

De forenede Rigers Skibsfart paa Konsulatdistriktet Aar 1879 fremgaar af 

folgende Oversigt: 

Til Distr. ank fra udenrigske Steder i Ballast 21 svenske Fartöier dr. 8,364 Tons. 

Fra » afg. til » » med Ladn. 21 s )) » 8,364 » 

Til » auk. fra Norge » i Ballast 136 norske 1) 37,599 » og303 K. L. 

)) )) )) udenrigske Steder med Ladn. 4 » )) ) ) 1,054 » 

» i Ballast 57 » )) )) 11,456 » » 166 » 

Fra » afg. til » med. Ladn. 197 » 53,109 » » 469 » 

De norske Fartöier vare samtlige Sejlskibe. Af de svenske Fartöier vare 

7 Dampskibe, hver Reise regnet som et Fartöi; 3 af disse gjorde to Reiser. 

De tre foregaaende Aar ankom til Distriktet: 

Norske Fartöier. 

1876 190 dr. I 20,625 K. L. 

I 8,594 Tons. 

1877 196 D 

11,071 K. L. 

132,164 Tons. 

1878 148 » 

918 K. L. 

40,673 Tons. 

Svenske Fartifier. 

1,640 N. L. 

37 dr. 

7,524 Tons. 

46 15,252 Tons. 

61 21,508 » 

Den norske Skibsfart paa Distriktet er afvigte Aar 

sammenlignet med 1878 tiltaget 49 Fartöier dr 11,494 

Den svenske » 

Optjent Bruttofragt: 

D aftaget 40Y » 13,144 

indgaaende for 4 norske Fartifier _ _____ 4 672 Kr. 

D 197 

1,341,325 » 

Optjent Bruttofragt i 1879 for 197 norske Fartöier 

» 1879 21 svenske 

» 1878 148 norske 

» 1878 61 svenske 

1,345,997 Kr. 

214,722 » 

1,271,455 » 

691,290 » 

Fragterne stode i det Hele taget betydeligt under foregaaende Aars. 

Trælastfragterne fra Archangel vare saaledes 1879 med faa Undtagelser: 

paa London fra 55-57 Sh. 6 D., den almindeligste Fragt 57 Sh. 6 D. 

D Vestkysten 57 Sh. 6 D.-62 S. 6 D. 60 » 

» Ostkysten 50--52 Sh. 6 D. (Kulhavn) 

52 Sh. 6 D.-55 Sb. den 

55 » 

Kanalhavnene 57 » 6 —60 » 

» Bordeaux___ 80--85 fr. med 5 ,°/,/. 

Marseille,Cette» 

Havrefragterne vare: 

100 » 5 %. 

paa Ostkysten 

Linsædfragterne: 

3 Sh. pr Quarter à 320 R. 

paa Östkysten fra 3 Sh. 6 D.-3 Sh. 9 D. pr Quarter h 424 R. 

Ber. o712, Handel o. SRfart. 9

Paa Vestkysten__ fra 4 Sh. pr Quarter h 424 R. 

» Holland » 26— 28 fl. pr Ruglast à 16 Chetvert. 

Tjærefragterne: 

paa Östkysten fra 3 Sh. 3 Sh. 6 D. den almindeligste Fragt 3 Sh. 4 1/ 2 D. 

Begfragterne som almindelig i Regelen 3 D. höiere end for Tjære, hvilket, 

naar der tages Hensyn til Begfadenes Störrelse og Vægt, er uforholdsmæssig 

liden Forhöielse. 

I A aret 1878 betaltes Fragt for Trælast fra Archangel: til London 67 Sh. 

6 D.-70 Sh., til Vestkysten 70-75 Sh., til Ostkysten af Storbritannien 

62 Sh. 6 D.-67 Sb. 6 D., til Kanalhavnene 70 Sh. og til Marseille og 

Cette 115 fr. ligeledes med 5 % Tillæg. Havrefragterne varierede fra 3 Sh. 

4 D. til 4 Sb. og for Linsæd til Holland betaltes 28-29 fl. pr Ruglast.. 

Fragterne fra Onega og Soroka, hvorfra udelukkende udföres Trælast, 

staa i Regelen 10-15 ,%" under Archangelfragterne. 

Ved at beregne Bruttofragterne pr Ton for de fra Archangel de sidste 7 

Aar til Udlandet expederede norske Skibe, saaledes som de paa Konsulatet ere 

blevne noterede, vil man formentlig faa et temmeligt korrekt Overblik af 

Fluktuationerne i Fragtsatserne paa dette Farvand i det nævnte Tidsrum. 

Antal Optjent Bruttofragt 

Aar. Sejlskibe. Tons. Bruttofragt. pr Ton. 

1873 123 3'1,941 Kr. 1,190,920 Kr. 37,28. 

1874 157 40,531 1,493,688 36,85. 

1875 173 48,475 1,491,520 » 30,77. 

1876 177 46,775 1,449,420 30,99. 

1877 167 43,191 1,406,345 » 32,56. 

1878 122 31,649 960,050 )) 30,33. 

1879 168 42,716 1,086,681 » 25,43. 

130 

Efter en mild og temmelig stadig Vinter begyndte Islosningen i Dvinafloden 

ved Archangel den 5 Mai, omtrent halvanden Uge tidligere end den i 

Almindelighed pleier at foregaa; et Par Dage efter indtraf de förste Dampskibe 

fra Indlandet. Iterskende sydlige Vinde befordrede Isens Uddrivning af 

Hvidesöen, men havde desuagtet et mindre Dampskib, som den 23 Mai ankom 

fra Murmanskysten, havt store Vanskeligheder ved at forcere samme. Isen 

forsvandt imidlertid snart fra Söen, og de fdrste Sejlskibe fra Udlandet, der 

ankom hertil den iste Juni, havde gjort Reisen uden Ishinder. 

Skibsfarten paa Archangel begyndte saaledes ifjor under særdeles heldige 

Omstændigheder uden nogensomhelst Söskader, bevirkede ved Is, hvilket er 

en stor Sjeldenhed. 

Til Soroka og Onega ankom de förste Skibe den 13 og 14 Juni; fra 

Distriktets fjerde Lasteplads, Mesen, skede ifjor ingen Skibning, da Sagbruget 

om Vinteren var nedbrændt. 

De med Vaarflaaden ankomne Fartöier havde ifjor havt meget hurtige 

Reiser., 2-3 Uger fra Havnene ved Nordsöen og det sydlige Norge var ganske 

almindelig. Udover Sommeren vare derimod Vindforholdene for det Meste 

meget uheldige, til stort Hinder for Skibenes Fremkomst. Mange Fartöier 

havde saaledes 6-7 Ugers Reiser fra de samme Havne. Et Fartöi havde 

været 56 Dage paa Veien fra Arendal till Archangel. Areiret var under hele 

Sommeren med Undtagelse af meget faa Dage ualmindelig koldt og regnfuldt 

med Taage og tyk Luft, ligeledes til stort Hinder for Skibsfarten. Desuagtet 

indtraf dog faa Söskader. Den norske Brig Nor af Arendal kom under Udseiling 

af H -videsöen med Trælastladning i tykt Veil. paa Grund, retournerede

131 

til Archangel og blev repareret. Kontrairt og stormende Vejr hindrede imidlertid 

Fuldförelse af Reisen. Fartöiet retournerede for anden Gang og overvintrer 

i Dvinafloden, ca 25 Verst fra Archangel. Briggen Hudson af Farsund, 

ligeledes ladet med Trælast, sprang i haardt Voir læk i Stien. Fartöiet 

retournerede till Archangel, blev kondemneret og solgt. Ingen svenske Skibe 

led större Stiskade i dette Farvand under Aarets Skibsfart. 

Under Hösten havdes stadigt, godt Veir, men Kulde indtraf temmelig 'tidlig, 

saa Dvinaftoden frös til allerede den 6 November, omtrent en Maaned för 

almindelig Tid. Fra Archangel udklareredes sidste Skib til Udlandet den 28 

Oktober. 

I Fyr-Havne- og Lodsvæsenet ere ingen Forandringer indförte sidste Aar. 

Hvad det sidste angaar, er der Udsigt til en Forbedring for Archangels Vedkommende, 

da det er besiemt indenfor Dvinabarren at udlægge et Stationsskib 

for Lodserne, hvilket paa samme Tid skulde blive Fyrskib. • Der er dog ingen 

Sandsynlighed for, at dette Foretagende vil blive realiseret iaar. Paa de övrige 

Lastestæder i Distriktet findes fremdeles ikke offentlig ansatte Lodser. 

Med Hensyn til Distriktets Kommunikationsvæsen er ingen anden Forandring 

indtraadt, end at den i Konsulatets sidste Aarsberetuing omtalte Vei 

fra Povenets ved Onegasöens Nordside til Strandstedet Suma, beliggende ved 

Hvidestjen, omtrent 50 Verst fra Lastepladsen Soroka, er færdigbygget. Suma 

staar i Dampskibsforbindelse med Archangel, og kan man nu herfra lægge 

Veien til St Petersburg over Suma, hvorfra omtrent 200 Verst Landevei til 

Povenets, og derfra med Dampskib til St Petersburg. I Suma er oprettet 

Telegrafstation. Til Lettelse for Skibsfarten blev ligeledes sidste Sommer aabnet 

Telegrafstation i Archangels Havnestad Sollombal. 

Der gives fremdeles ingen Udsigt til Udförelse af det i Konsulatets tidligere 

Indberetninger omtalte Jernbaneprojekt fra Vjatka til Dvinabredden ved. 

Solvyitschegodsk i Nærheden af Ustjug; hvortil man havde stöttet store Forhaabfinger 

om Udvikling af Archangels Handel. Derimod er ved Keiserlig Ukas 

af 12 Oktober sidstl. tilstaaet Koncession til Terrænundersögelser for et Jernanlæg 

over Kadnikoff, i Nærheden af Vologda, til Beresnik, ligeledes ved Dvinabredden 

og ca 300 Verst fra Archangel; men turde det have ligesaa lange Udsigter 

med Bygningen af denne som af Vjatka-Ustjugbanen. Vandstandsforholdene 

i Dvinafloden tilstede i Regelen Dampskibsfart fra Archangel til Beresnik, 

saalænge Floden er aaben, hvilket langtfra er Tilfældet til Ustjug, hvortil 

Farten med Dampskibe under lav Vandstand ofte maa indstilles temmelig tidlig 

om Rösten, og har sidste fremkomne Projekt desuden den Fordel, at 

Anlægget over Vologda kommer i direkte Forbindelse med allerede existerende 

Baner. 

Saalænge manglende Kommunikationslinier bevirke, at saagodtsom ingen 

Indförsel fra Udlandet kan ske til Archangel og Skibene altsaa ere nödte til, 

med faa Undtagelser, at gaa herop i Ballast, ville naturligvis Fragterne for 

Stedets Udskibningsvarer holde sig uforholdsmæssig höie, og Archangels Exporthandel 

har derfor ogsaa de sidste Aar i betydelig Grad været trykket af Konkurrence 

fra Ostersöhavnene, hvortil Varerne fra Oplandsdistrikterne ved de 

sell-ere Aars Udvikling af Dampskibsfarten paa Volga- og Vjatkafloderne i Forbindelse 

med Bygningen af Jernbanen fra Rybinsk til Balagoe, paa Linien Petersburg-Moskwa, 

mere og mere finde Veien. 

Skibsafgifterne i Archangel betaltes sidste Aar efter tidligere, i Konsulatets 

sidste Aarsberetning omhandlede Regulativ. 

Uagtet Skibene, som anfört, kun undtagelsesvis hidbringe Ladninger fra. 

Udlandet, hænder det dog ikke saa sjelden, at Opgiöret af indgaaende Frag-

132 

ter medförer Vanskeligheder fra Ladningsmodtagernes Side. I Aaret 18 77 anlagde 

to norske Skibskapteiner Proces mod deres Kjöbmand i Anledning af 

Fragtopgjöret for to Saltladninger. Foruden Tvist om Overliggedage og om 

Erstatning for indsvunden Del af Ladningen, graldt det forskjellige andre 

Punkter i Fragtopgjöret, idet Ladningsmodtageren havde beregnet sig Adresse- 

Kommission og Procenter for Indkassering af Fragt, hvilken han som eneste 

Varemodtager selv havde at betale, samt var der endelig Uenighed med Hensyn 

til Beregningen fra Tons til Pad og angaaende Kursbereningen af Fragten, 

der var stipuleret i engelsk Mynt. 

I Archangel existerer en Handelsret, hvilken dog ikke overtager Sager 

angaaende Pengefordringer af Belöb under 150 Rubel og hvis Domme i Pengesager 

ere inappellable for Belöb indtil 1500 Rubel. Ffter en langvarig Procedure 

blev Dom endelig afsagt ifjor, og blev ved samme fastslaaet: 1° at Adresse- 

Kommission ikke kan fordres af Fragt for indgaaende Ladninger. Certepartierne 

paalagde de omhandlede Skibe at betale »usual address», men blev det 

bevist, at saadan Kommission ikke existerer i Archangel for Indgaaende. Anderledes 

vil det maaske stille sig, dersom en fast Kommission, 3 %, til Exempel, 

er stipuleret i Certepartiet; 2° at Procenter ikke kan beregnes for Indkassering 

af Fragt for Varer, importerede for Ladningsmodtagernes egen Regning, 

hvilket jo ellers synes klart nok 3° at 1 Ton skal beregnes till 62, 

Pud og ikke, som af Kjöbmanden gjort, til 63 Pud og 4° at Fragter, stipulerede 

i fremmed Mynt, blive at beregne efter sidste, med Posten modtagne, 

officielle St Petersburg Kursliste, og at telegrafiske Kursberetninger ikke kunne 

lægges til Grund for saadanne Fragtberegninger. 

Ved Handelsrettens Dom bleve samtlige af Kapteinerne gjorte Paastande 

godkjenclte, idet Kjöbmanden ogsaa blev dumt til at betale det fulde Belöb af 

tien fordrede Fragt og af Overliggedagspengene samt til at ,frafalde Fordringen 

.paa Godtgjörelse for den indsvundne Del af Ladningen. 

Under sidste Aars Skibsfart blev i Archangel Fragtforskud udbetalte til 

Skibene efter folgend Beregning for Sölvrubel: 

London--- -6 % 26 senere forhöiet til 26 7 2 

Amsterdam » 134 » 135 

Hamburg » 227 » 228 

Paris » 279 » 280 

hvilket maa betragtes som ualmindelig billigt, da St Petersburger Kurs den störste 

Del af Sommeren holdt sig omkring 25 og andre IVIy. ntsorter i Forhold. Tidligere 

Aar har Afskibernes Tillægsprocent paa Fragtforskuddene aldrig været 

lavere end 8, ofte langt höiere; ja i Mesen har det endog hændt, at man har 

beregnet indtil 40 .rf, . Det tör antages, at Grunden til Aarets moderate Beregning 

ligger i, at det de sidste Aar er bleven mere almindelig, at Rederierne 

have forsynet Skibene med Penge over St Petersburg, hviket, som i tidligere 

Aarsberetninger gjentagende bemærket, let kan ske ved at akkreditere Kapteinerne 

hos en Bank i St Petersburg, som igjen besörger Udbetalingen til Kapteineri 

ne gjennem Statsbankens Afdelingskontor i Archangel. Uagtet det med 

Aarets lave Beregning paa Fragtforskuddene maaske er tvivlsomt, om saadan 

Pengeforsendelse vil medföre væsentlig Fordel, vilde det dog være særdeles 

önskeligt, om Rederierne i nogen Maade fortsætte med selv at forsyne Skibene 

med Penge, da man ellers kan være sikker paa, at Afskiberne heroppe igjen 

ville forhöie Beregningen paa Fragtforskuddene. 

I Onega og Soroka ere Skibsudgifterne fremdeles uforandrede og forholds- 

Nis moderate. Uagtet tidligere anförte i en Beretning fra Konsulatet, hidsættes 

paa Grund af indlöbne Forespörgsler gjentagen Opgave over samme:

133 

I Onega betaltes: 

Lastepenge til Staten 5 Kop. pr Ton. 

Afgift til et Kloster for Vaud__ 6 Rub. » Skib. 

Doktorpenge ..... 5 » » P 

Lodspenge, ind og ud 25 » » 

Ships-agency, (Adresse-Kommission) 25 Kop. » Ton 

af indtagen Ladning. 

Tillastning af Fartöierne foregaar vid Kioöen omtrent 8 Kvartmile fra 

Byen Onega, som kun er tilgjtvngelig for mindré Kystfartöier. Paa Lastningspladsen 

er til Dato Expeditionen af Skibene foregaaet, saavel for Toldkammerefs 

som Afskibernes Vedkommende. Heri vil iaar indtræde Forandring, 

idet Klareringen af Fartöierne herefter kommer til at udföres i Onega, 

hvortil Adkomsten for Kapteinerne iövrigt er temmelig let med to, Afskiberne 

tilhörende Bugserdampskibe, der stadig holdes igang mellem Onega og Kio 

for Lastens Nedbringelse til Skibene. 

I Soroka beregnes Afgifterne paa lignende Maade dog med den Forskjel, 

at ingen Doktorpenge opkræves, hvorimod Skibene betale Ballastpenge, 30 Kop. 

pr Ton af en Fjerdedel af Skibets Drægtighed. 

Ved Mesen, hvor de f'aste Udgifter, medregnet Ballast-, Lods- og Bugserpenge, 

de förste Aar efter denne Lasteplads' Oprettelse udgjorde 10-11 

Pence pr Ton, bleve de i Aaret 1877 opsatte til det Tredobbelte med Tillæg 

af flere nye Udgiftsposter, Adresse-Kommission, Kirke- og Hospitalspenge m. m. 

Hertil kom en höist ublu Beregning paa Fragtforskuddene, der, som ovenfor 

sagt, endog gik op til 40 %) over St Petersburg Kurs. Virksomheden var 

ifjor indstillet paa denne Lasteplads, men vil iaar igjen blive optaget, og antages 

Skibsafgifterne i nogen Maade at ville blive reducerede. Saasnart Opgave 

over samme erholdes, skal derom Beretning blive indsendt. 

Sundhedstilstanden var under Fjoraaret tilfredsstillende i hele Distriktet. 

De foruroligende sanitære Forhold, som i Begyndelsen af Aaret herskede i den 

sydlige Del af Riget, og de som Folge deraf tagne strenge Forholdsregler betræffende 

Samfærdselen med Udlandet og disse Landsdele bevirkede, at en stor 

Del af Skibene ifjor medbragte Sundhedspas, hvilket dog viste sig at være 

en unödig Udgift, da Sundhedspas i Regelen ikke forlanges i russiske Havne. 

Fra norske Skibe deserterede under Sommeren 3 Söfolk, hvoraf 2 Norske 

og 1 Udlænding. Ingen Desertioner fandt Sted fra svenske Skibe under Aarets 

Skibsfart. 

import. 

Fra norsk Finmarken indförtes i russiske Kystfartöier: 

1, til Archangel i 251 Fartöier, drægtig 16,026 Tons, hvoraf 8 Dampskibe, 

hver Reise regnet som et Fartöi: 

Saltet og tiirret Fisk' ___________ Pud. 

Sild 

Salt 

Vildtskind 

Mölle- og Slibestene _ 

Uldvarer 

Kolonialvarer, Kaffe, Vin 

Forskjellige andre Varer 

695,680 til Værdi 

8,925 

8,949 

91 » 

2,771 » 

3 

51 

SR. 533,975 

7,123 

1,910 

11,339 

2,575 

1 53 

290 

4,343 

SR. 561,708

134 

2, til Onega, Sum, Soroka, Kern og Mesen i 45 Fartöier, drægtig 

2,866 Tons: 

Saltet og tret Fisk 

Sild 

Salt 

Vildtskind 756 Styk. og 

Huder af Söclyr 60 » 

Slibe- og Möllestene 518 

Forskjellige andre Varer 

Pud. 131,161 til 

• 2,188 » 

• 15,818 » 

3 » 

Import til norsk Finmarken i Aaret 1879 SR. 710,679. 

Fra andre udenrigske Steder, 

1, til Archangel: 

Salt (Liverpool) 

Stenkul 

Brændevin, Frugter 

Porter, Ol 

Kaffe 

The 

Petroleum 

Andre Olier 

Soda 

Metaller 

Maskiner, Verktöi 

Manufaktur og forskjellige andre Varer 

___ 

Værdi SR . 139,805 

1,310 

4,192 

1,978 

240 

1,400 

46 

SR. 148,971 

hovedsagelig England og Hamburg, indförtes: 

Pud. 163,713 

174,309 

4,862 

170 

1,794 

619 

3,324 

4,012 

4,732 

4,068 

5,350 

2, til Onega og Soroka: 

Maskindele, Verktöi, ildf. Ler, Petroleum og for- 

. 

skjellige andre Varer 

Import fra andre udenrigske Steder 

Distriktets samlede Import i Aaret 1S79__________ 

1878 

hvoraf fra Norsk Finmarken 

Export. 

til Værdi SR. 19,445 

7,533 

34,981 

1,035 

• 18,710 

14,100 

9,900 

» 43,204 

• 6„970 

• 7,339 

• 36,917 

• 54,607 

SR. 254,741 

Til norsk Finmarken udförtes i russiske Kystfartöier: 

1, fra Archangel i 201 Fartöier, drætig 13.814 Tons, hvoraf 8 Dampskibe, 

hver Reise regnet som et Fartiii: 

Mel, Gryn, hovedsagelig Rugmel Pud. 390.860 til Værdi SR. 403,680 

Havre » 374 » » 

Kornbrændevin 

Smör 

Fast. 

Pud. 

6 » 

1,052 0 

» 

1,000 

7,023 

Kjöd » 5,675 » » 16,511 

Tougverk, Hamp » 2,366 » » 16,824 

Tjære Tdr. 134 » » 612 

116 Pud. 3,811 » » 803 

Grönsager » 7,844 » » 

• 

» 7,797 

» 262.538 

» 973,217 

» 797,709 

» 563,037 

343 

2,697 

Træmaterialier, forskjellige » » 14,344 

Sæbe, Lys og forskjellige andre Varer » » 1,132 

SR. 464,969

135 

2, fra Onega, Suma, Soroka, Kern og Mesen i 94 Fartöier, drægtig 

4,667 Tons: 

Rugmel og Gryn Pad. 3,975 til Værdie SR. 3,530 

Smör, Kjöd og G-rönsager » » », 4,332 

Træmaterialier, forskjellige » » » 15,836 

Ruder, Tjære, Fjær, Lys og forskjellige andre Varer » 1,169 

Export til norsk Finmarken i Aaret 1879 SR. 489,836. 

Export til andre udenrigske Steder: 

1, fra Archangel. 

Lin, Stry. Pud. 880,304 til 

Linsæd Tschetvert 100,468 » 

Linsædkager Pud. 25,330 » 

Havre Tschetvert 355,345 » 

Tran Pud. 41,551 » 

Kjöd » 6,240 D 

Tjære, Beg Tdr. 82,401 » 

Fjær Pud. 989 

Skind _________ Styk. 3,311 » 

'Trælast Ptsb. St. 37,846 » 

Matter Styk. 294,574 » 

Forskjellige andre Varer » 

2, fra Onega. 

"Trwlast Ptsb. St. 8,990 » 

3, fra Soroka ______ »B 3,876 » 

Export til andre udenrigske Steder 

Distriktets samlede Export i Aaret 1879 

hvoraf fra norsk Finmarken 

» 

SR. 24,867 

Værdi SR. 4,664,197 

» 1,395,349 

12,575 

• » 1.508,178 

» 109,031 

29,088 

D 276,098 

» » 14,605 

5,786 

» 1.405,357 

» 73,079 

» » 2,252 

SR. 9,495,595 

» » 292,171 

» » 166,300 

SR. 9,954,066 

» 10,443,902 

» 10,892,435 

» 553,698 

Af medfölgende Exportliste fremgaar, at Værdien af sidste Aars Udskibning 

til Udlandet udenfor norsk Finmarken understiger foregaaende Aars med 

ta 385,000 Rubel. Forskjellen er dog i Virkeligheden mindre, da Va)rdiopgavene 

for sidste Aars Skibning ere opförte fuldkommen i Overensstemmelse 

med Toldkammernes Priser, der tildels ere meget lavt ansatte, hvorfor de 

ogsaa i tidligere Beretninger fra Konsulatet for en enkelt Vares Vedkommende, 

nemlig Trælasten, have været korrigerede. Naar hertil kommer, at der ifjor ikke 

foregik nogen Skibning fra Mesen, saa kan man vistnok antage, at Værdien 

af de ifjor til Udlandet udförte Varer fuldkommen naaede foregaaende Aars. 

Ved Sammenligning af de ifjor udförte Varers Mængde med Exporten i 1878 

vil man finde en temmelig stor Förhöielse for Hovedartiklerne Flaxvarer, Linsæd 

og Trælast, især for de to sidstes Vedkommende; for Linsæd saaledes 

omkring 60,000 Tschetverts og for Trælast 11,600 Ptsb. Stand. Af Havre 

udförtes derimod ifjor ca 82,000 Tschetverts og af Tjære og Beg ca 23,000 

Fustager mindre end i 1878. Ligeledes var i Fjoraarets Export af de mindre 

væsentlige Varer, Linsædkager, Tran og Matter mindre end i 1878, hvorimod 

Udförselen af enkelte Smaaartikler oversteg samme.

136 

Indkjöbspriserne vare ifjor i det Hele taget lavere end det foregaaende 

Aar, og tir man antage, at Udbyttet af Distriktets Exporthandel stillede sig 

adskillig bedre i 1879 end i 1878. For Trælastens Vedkommende var dette 

dog langtfra Tilfældet. Exporten af denne Vare har desuagtet aldrig fra Archangel 

været större end ifjor, uanseet at Udlandets Priser stode saa lavt., at 

Udbyttet for Afskiberne vistnok tildels blev ganske tvivlsomt. 

Fra Archangel afgik ifjor til Udlandet, udenfor norsk Finmarken, 479 

Skibe, drægtig 155,907 Tons, hvoraf 77 Dampskibe. I Aaret 1878 afgik fra 

Stedet 418 Skibe, drægtig 135,680 Tons, deraf 72 Dampskibe. 

Afgik fra Onega i 1879 41 Skibe, droetig 20,820 Tons. 

» » » » 1878 44 » 20,283 » 

» » Soroka » 1879 23 » 8,908 » 

» » » 1878._ _________ 33 » » 15,170 ». 

» » Mesen » 1878 

» » » » 1879 19 » D 6,353 » 

Til Oversigt af Distriktets Skibsfart paa Udlandet i det Hele taget tjenernedenstaaende 

Tabel over de i de fem sidste Aar til Distriktet ankomne Skibe, russiske 

Kystfartöier fra norsk Finmarken ikke medregnede. 

Nationalitet 

1875. 

Ant. Tons. 

1876. - 1877. 

Anti Tons Ant. Tons. 

1878. 1879. 

Ant. I Tons. Ant. Tons. 

Russiske 12 4,586 37 12,192 26 9,366 15 6,684 18 6,889 

Svenske 34 14,428 37 14,009 46 17,064 61 23,977 21 8,738 

Norske 213 70,880 190 54,065 196 59,940 148 46,162 197 58,383 

Britiske 120 46,461 104 40,107 158 64,373 84 33,052 116 49,349 

Nordtydske 90 24,506 114 36,465 157 47,310 146 48,283 145 48,279 

Danske 78 21,179 78 16,857 57 17,528 49 16,575 35 11,107 

Hollandske 16 3,322 12* 2,056 5 1,089 8 1,573 7 1,324 

Franske 8 1,846 2 310 1 279 9 446 3 839 

Italienske 

1 326 

Amerikanske 814 3 1,622 2 1,127 733 727 

Tilsammen 572 188,022 I 577 I 177,683 1 649 I 218,402 1 514 I 177,485 I 543 I 185,635 

Distriktets Import fra Udlandet udenfor norsk Finmarken var som tidligere 

uden væsentlig Betydning. Den indskrænker sig hovedsagelig til Forsy- 

Ding af Gouvernementets tynde Befolkning; Værdien ansat til SR. 27,868, 

höiere Belöb end i .Aaret 1878. 

Uagtet Udbyttet af Fiskerierne paa, Murmanskysten iflor var rigt i Sammenligning 

med foregaaende Aars Fiske, blev dog Tilförselen af Fiskeprodukter 

fra Norge, i alle Fald efter Toldkammernes Opgaver, ualmindelig betydelig. Det 

gjælder dog fremdeles, som i tidligere Aarsberetninger gjentagne Gange bemærket, 

at disse Opgaver ikke kunne ansees for aldeles paalidelige, idet utvivlsomt 

en stor Del af den Fisk, der af Pomorerne (Kystbeboerne ved Hvidehavet) 

ved Indklareringen paa Toldkammerne angives som norsk Produkt, er bleven 

indladet i Havnene paa .Murmanskysten. Til Distriktet skulde saaledes ifjor 

fra norsk Finmarken været indfört 282,017 Pud saltet og törret Fisk mere 

end i 1878, Sild heri indberegnet. Den store Tilförsel medförte lavere Priser. 

Værdien af Aarets samlede Fiskeimport fra Norge til det hele Distrikt,

137 

ialt 837,954 Pud, er beregnet til SR. 682,213, hvilket gjtvr 81 Kopek pr 

Pad, istedetfor at Prisen pr Pud i Aaret 1878 beregnedes til 93 Kop. Grunden 

til dette Prisfald maa dog ogsaa for en stor Del tilskrives, at Fjoraarets 

Tilförsel af ringere Kvaliteter, navnlig Sei, var ualmindelig stor. 

I Konsulatets sidste Aarsberetning var omhandlet opstaaede Vanskeligheder 

smed Hensyn til den rigtige Forstaaelse af de her gjældende Bestemmelser for 

Fisketilförselen fra Norge og den videre Forsendelse af norske Fiskeprodukter 

fra Guvernementets Havne til andre Steder i Rusland. Besynderlig nok 

er Toldstyrelsen endnu ikke kommen til klar Opfatning af Toldlovens Bydende 

i Forbindelse med den gjoeldende Toldtarif vedkommende dette Anliggende. 

Som bekjendt have Pomorerne Rettighed til toldfri Indförsel af Fiskevarer 

fra Norge, men har man hidtil staaet i den Formening, at dertil var 

knyttet den Betingelse, at Indförselen skulde ske i egne Fartöier. I Toldloveres 

§ 1,308, der omhandler Pomorernes Privilegier betræffende Samhandelen 

med Norge, staar nemlig udtrykkelig, at Udförsel af Kornvarer for at opnaa 

Toldfrihed maa ske i egne eller andre Pomorer tilhörende Fartöier (efter 

nugjoeldende Toldtarif existerer ikke mere T_Tdförseltold paa Kornvarer). I samme 

Lovparagraf, der ogsaa omhandler toldfri Indförsel af norske Fiskeprodukter, 

er derimod intet Forbehold gjort med Hensyn til de for Fisketransporten 

anvendte Fartöier. I en Fælledsanmærkning til Toldtarifens §§ 65 og 66, 

hvoraf den förste med Hensyn til Pomorernes Rettighed til toldfri Indförsel 

af Fisk fra Norge refererer til nævnte Paragraf i Toldloven, staar derimod, 

at russisk Fisk, hvorved man forstaar Fiskeprodukter, tilberedte af Russere, 

saaledes ogsaa den af Pomorerne i Norge fiskede eller af disse der indsaltede 

Fisk, indfört i russiske Fartöier, er toldfri. Toldstyrelsens Opfatning af dette 

Anliggende synes for Nærværende at være, at Pomorerne, for at opnaa toldfri 

Indförsel af norske .Fiskeprodukter til Gouvernementets Havne, ikke ere 

indskrænkede til at benytte egne Fartöier, og at altsaa Fisk, for deres Regning 

indfört fra Norge, ogsaa er toldfri under fremmed Flag. 

For endelig at opnaa Klarhed i dette Anliggende er af Chefen for 61 ouvernementets 

Toldstyrelse til vedkommende Departement indsendt fornyet Fremstilling 

af Sagen. 

De övrige Indförselsvarer fra norsk Finmarken, hovedsagelig P elsverk og 

Salt samt enkelte andre Varer, vare som almindelig af liden Betydning. Værdieu 

af den samlede Import belöb sig ifjor til SR. 147,642 mere end i 1878. 

Det fra Distriktet i 1879 til Finmarken indförte Kvantum Kornvarer, for 

Störstedelen Rugmel, oversteg efter Toldkammernes Opgaver foregaaende Aars 

med ea 22.000 Pad, hvorimod Værdien af samme er angivet til 63,000 Rubel 

mindre. Disse Talstörrelser stötte sig imidlertid til löse Opgaver fra Pomorerne 

og kunne derfor ikke ansees som fuldkommen paalidelige. Beregnet 

overet for samtlige Kornvarer bliver Prisen for Fjoraarets Udförsel SR. 1,03 

og for Aaret 1878 SR. 1,26 pr Pud. Af de övrige IJdförselvarer indtage 

Treematerialier af ringere Sorter og tildels Brændeved samt Fedevarer og 

Tougverk störst Betydning. De Par sidste Aar er bleven indfört Kornbrmndevin 

i ubetydelige Kvantiteter, hvilken Vare formentlig indskibes paa Murmanskysten 

eller i Transit fra Norge föres tilbage dertil. Værdien af den 

samlede Export fra Distriktet til norsk Finmarken skal ifjor have været SR.. 

63,862 mindre end i 1878.

1873 

1874 

1875 

1876 

1877 

1878 


1873 

1874 

1875 

1876 

1877 

1878 


Aar. 

Aar. 

Fartöier. Saltet, törret Fisk, Sild. 

Ant. Tons. Pud. Værdi. 

Samlet Imports 

Værdi. 

337 16,379 548,791 SR. 528,140 SR. 597,065 

303 15,465 558,096 » 552,821 » 642,361 

$ 16 19,516 621,292 » 521,527 » 590,682 

307 20,031 729,980 » 585.591 » 620,702 

284 17,920 672,835 » 453,491 » 485,482 

267 17,412 555,973 » 516,286 » 563,037 

296 18,892 837,954 » 682,213 » 710,679 

Fartöier. 

Ant. Tons. 

323 20,733 

291 18,557 

283 18,466 

295 18,481 

138 

Nedenstaaende Uddrag af Konsulatets Beretninger for de sidste 7 Aar 

giver Oversigt af Samhandelen mellem Finmarken og Konsulatdistriktet i 

.dette Tidsrum. 

Konsulaidistriktets Import. 

Konsulatdistriktets Export. 

Saltet, törret Fisk, Sild. 

Pud.IVærdi. 

Samlet Exports 

Værdi. 

490,189 I SR. 440,349 SR. 554,669 

639,958 » 530,087 0 639,038 

549,662 » 501,793 » 626,639 

447,765 421,652 » 494,802 

4.62,933 )) 489,558 » 570,221 

372,700 )) 470,454 )) 553,698 

394,835 » 407,210 s 489,836 

Höstens Udfald i Archangels Oplandsdistrikter i Aaret 1879. 

Flaxuarer. Det antages, at Tilförselen af disse Varer kommer til at overstige 

forrige Aars med mindst 100,000 Pud. Kvaliteten skal i det Hele taget 

være meget tilfredsstillende, uagtet Törringsprocessen paa enkelte Steder foregik 

under mindre heldige Omstændigheder. 

Tjære og Beg. Som almindelig vil Fabrikationen af disse Artikler bero 

paa Udlandets Behov og Priser. Disse have de sidste Maaneder været i Stigende, 

og kan man derfor formentlig gjiire Regning paa temmelig stor Skibping 

i Aar. 

Havre. Aarets Avling af denne Kornsort var rig i alle Distrikter og 

dertil af særdeles god Beskaffenhed. Ogsaa antager man, at kommende Export 

b vil overgaa sidste Aars, ikke alene hvad Kvaliteten angaaer, men ogsaa i 

Mængde, om end större Partier komme at gaa til St Petersburg, hvilket er 

sandsynligt. 

Linsæd. Uagtet Avlingen neppe i det Hele taget ansees at have været 

særdeles god, turde man dog kunne regne paa temmelig betydeligt Kvantum 

til Udförsel. 

Bug. I Vjatkas Guvernement var Avlingen tilfredsstillende, i Vologdas 

derimod mislig, og er det lidet sandsynligt, at Rug vil komme til Udförsel, 

hvilket ogsaa de sidste Aar meget sjelden er skeet.

139 

Archangels Forsyning af Rugmel, som, Udförselen til Norge indberegnet, 

Regelen dreier sig om 1,000,000 Pud, vil ogsaa iaar for den störste Deel 

foregaa fra Volgaegnene, hvorfra Varen leveres i Jaroslaw. Af Volgamel yentes 

mar 7- 800,000 og fra Vjatka 4- 500,000 Pud, saa Tilförselen skulde 

blive mere end tilstrækkelig, om end Forbruget i Archangels Gouvernement paa 

Grund af mislig ilöst sidste Aar vil blive större end almindelig. Desuagtet 

holde Priserne sig höie. For Nærværende betales for Vaarlevering af Volgavare 

i Archangel 99-102 Kopek pr Pud Brutto. Indkjöbsprisen er nemlig 

•Jaroslaw 80-83 Kopek, hvortil kommer 8-9 Kopek Jernbanefragt til Vologda 

og 10 Kopek Dampskibsfragt for Transporten fra Vologda til Archangel. 

Det har de sidste Aar næsten udelukkende været Vellgamel, der er bleven 

udfört til Norge. Det males af utörket Korn og leveres i Matter h 9 Puds 

Vægt. Vjatkamelet, som derimod males af törket Rug og leveres dels i 10 

Puds Matter, dels i Lærredssække h 4 11,--5 Pud. holdes her i Archangel i 

Regelen i 5 Kopek pr Pad höiere Pris. Efter Indkjöbspriserne paa Produktionsstederne 

skulde Vjatkamelet iaar ikke falde dyrere end Volgavare. Transportomkostningerne 

til Indskibningssted i Vjatka og derfra med Barker til Archangel 

beregnes til omkring 25 Kopek pr Pud. 

Trælast. Det ifjor til Sagning nedflödede Kvantum Tömmer var for Archangels 

Vedkommende det vanlige. Dog tör man neppe iaar kunne gjöre 

Regning paa saa stor Skibning som sidste Aars, da temmelig store Lagere af 

ældre Beholdninger ifjor bleve römmede. Nærværende Fritombord-Priser angives 

at være : 

for 1ste Sort (t 12à R. 13 Sh. pr Ptsbg Standard. 

» 2den » » 8 9 » 10 » » 

3dje P P 4 Sli. 10 » P 5 » » » 

Ifjor var höieste og laveste Pris for Last fra Archangel L 10 og t. 2 Sh. 

10 pr Ptsbg Standard frit ombord. 

Udsigterne for Distriktets Exporthandel var ved indeværende Aars Begyniielse 

ganske lovende, og turde kommende Skibning, hvad Kvantum angaar, 

fuldkommen naa et godt Middelaars. I hvilken Grad Forretningerne ville 

blive indbringende kommer meget at bero paa • ubelkursen, som den sidste 

Tid har været i jævnt Stigende, hvilken Omstændighed i væsentlig Grad influerer 

paa Fordelagtigheden af de allerede afsluttede Handeler. 

Bremen den 31 januari 1880. 

Tyska riket. 


Ch. Bodoni. 


siffror:

Till distriktet ankommo frail ,,Sverige med last 27 svenska fartyg om 4,203 tons 

» » » utrikes ort med last 29 »» 12,762 » 

» 

» 

» » i barlast 

1 » » » 701 » 

I' rii » n » afgi)ngo ) till Sverige med last 

10 » 2,489 » 

» » » » i barlast 

11 » » » 2,611 » 


1) » » » i barlast 13 » » » 5,232 » 

nTill 

» ankommo fran Norge med last 

47 norska » » 7,720 » 

» » 

» )) i barlast 

i » » » 430 0 

140 

» 

» » utrikes ort med last 

» » 

» 

)) i barlast 

F : a n » afgingo till Norge med last 

» » » ) i barlast 

» » » 0 » utrikes ort med last 

» » » » » i barlast 

123 » » 56,392 » 

4 » » » 855 

3 » » » 752 » 

61 15,128 0 

40 » » 19,628 » 

72 » » » 30,523 » 

Hela antalet med last ankommt fartyg utgjorde saledes 226 om 81„077 

tons, deraf 56 svenska om 16,965 och 170 norska om 64,112 tons ; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 73 om 29,574 tons, deraf 30 svenska om 


Af tiligangliga statistiska uppgifter finner man, att Bremens handelsrörelse 

under sistlidet ir befunnit sig i till -växt, och kan man deraf sluta till en förbåttring 

af affårerna i allmänhet. Utbytet med de Förenade rikena har äfven 

sin del håruti, om ock totalsummorna af varuornsättningen icke alldeles gå upp 

till siffrorna för foregående ar. 

I den sammanlagda och utförseln till och från Bremen deltogo de 

Förenade rikena : 

dr 1879 med riksm. 8,430,486 kronor 7,503,133 

» 1878 » » 8,785,197 » 7,818,825 

» 1877 )) 11,181,318 =--- 9,951,373 

» 1876 » 11,847,388 = » 10,544,175 

» 1875 11,090,659 9,870,686 

Antalet på Weserfloden uppkomna svenska fartyg utgjorde: 

år 1879rn 42 fartyg om 14,718 tons, mot 

» 1878 0 11,454 

• 1877rn 24 7,862 

» 1876 26 » » 8,596 

» 1875 41 » 10,761 

De år 1879 ankomna fartygen innehade samtliga last. 

Fran Sverige ankommo 22 svenska, 14 norsk-a, 3 bremiska, 67 andra 

tyska, 6 hollåndska, 5 danska och ryska, ell er tillsammans : 

år 1879 120 fartyg om 15,470 tons, mot 

» 1878 59 » 6,654 » 

» 1877 38 4,425 

» 1876 50 » 8,258 

» 1875 61 » 11,103 

Vårdet af de utaf dessa fartyg medförda laster uppgick till: 

ar 1879 riksm. 1,083,014 = kronor 963,882 mot 

» 1878 464,829 413,698 

1877---- ------ ----- - --- » 305,302 

» 1876 » 789,070 » 702,272 

» 1875 893,637 D 795,337

141 

Till Sverige utklarerade under det förflutda året 18 svenska, 6 norska, 9 

ssbremiska, 65 andra tyska, 8 holländska, 3 ryska, 2 danska och 1 engelskt 

Sartyg, eller tillsammans: 


P 1878 113 » » 14,714 » 

P 1877 96 o P 15,195 P 

» 1876 119 » P 17,032 P 

» 1875 110 » » 15,794 » 

Värdet af de med dcssa fartyg rnedförda laster uppgiek till: 

dr 1879 riksm. 3,795,627 r--- kronor 3,378,108 mot 

» 1878 » 4,969,359 == » 4,422,730 

» 1877 P 5,801,992 -,-- -- » 5,163,773 

P 1876 D 5,396,327 = P 4,802,731 

» 1875 _____ » 5,061,245 .- -=- P 4,504,508 

• Häraf framgår att införseln från Sverige vant betydligt större tin under 

--de senaste åren, men utförseln till Sverige deremot betydligt mindre. 

Till Brake ankommo förlidet år 15 svenska fartyg om tillsammans 2,533 

, tons med last från Sverige samt 5 om 817 tons likaledes med last från utrikes 

ort; af de samma afgingo med last 1 om 392 tons till Sverige och 9 om 

1,429 tons till utrikesort samt i barlast 5 om 742 tons till Sverige och 3 om 

369 tons till utrikes ort. 

Till Emden ankommo 3 svenska fartyg om 259 tons med last från Sverige 

.och 1 svenskt fartyg om 228 tons med last från utliindsk hamn; af dessa 

fartyg afgingo 2 om 296 tons med last och 1 om 96 tons i barlast till utländska 

hamnar samt 1 om 95 tons i barlast till Sverige. 

Till Leer kommo 1 svenskt fartyg om 132 tons med last från Sverige 

och 4 svenska fartyg om 1,161 tons med last från utrikes oft; häraf afgingo 

i barlast 1 om 132 tons till Sverige och 3 om 943 tons till utrikes ort samt 

1 om 218 tons med last till utrikes ort. 

Papenburg och Norden besöktes icke under året af något svenskt fartyg. 

Af norska fart uppkoromo pd *Weser: 


» 1878rn 89 P 42,236 

• 1877 85 o » 37,674 

» 1876 110 P P 42,754 

P 1875rn 99 » o 39,687 » 

Samtliga de år 1879 ankomna fartygen inn'ehade last: 

Fran Norge uppkomm'o 3 norska, 2 bremiska, 100 andra tyska, 8 holländska 

och 1 danskt, eller tillsarnmans: 

dr 1879 114 fartyg om 8,296 tons, mot 

o 1878 ___ _ _______ ______ 106 s) » 8,817 

» 1877 139 P P 15,502 

» 1876 164 17,671 

» 1875 170 » 16,447 

Och uppgick viirdet af de med dessa fartyg införda laster till: 

år 1879 rikstn. 542,602 ..-- kronor 482,916 

P 1878 505,478 =_- 449,875 

782,589 » 696,504 

» 1876 1,243,280 =.- 1,106,519 

» 1,207,627 1,074,788

142 

Från Weser afgingo' till Norge 30 norska, 8 bremiska, 79 andra tyska, 

15 holländska och 1 franskt fartyg, eller tillsammans: 

år 1879 ...... _________ 133 fartyg om 19,466 tons, mot 

1878 138 D 24,757 D 

)-) 1877 158 » » 22,675 » 

1876rn 182 25,991 

D 1875 185 » » 21,146 » 

Värdet af de med dessa fartyg, utförda laster utgjorde: 

år 1879 ..... riksm. 3,0 ()9,243 = kronor 2,678,227 

» . D 2,845,531 = » 2,532,522 

» 1877 » 4,253,701 = 3,785,794 

D 1876 ...... _ ________ » 4,418,711 = 3.932,652 

» 1875 D 3,928,150 -= 3,496,054 

så väl införseln friin som utförseln till Norge hafva således under det 

förflutna året något ökats. 

För norsk räkning inköptes här 1 fartyg om 506 tons till ett pris af. 

20,500 mark; 1 norskt fartyg om 444 tons, som hitkoni med last af nafta 

från Newyork, brann totalt upp. 

Till Brake ankommo med last 2 norska fartyg om 280 tons från Norge 

och 25 om 6,664 tons från utrikes orter; derifrån afseglade 6 fartyg 

1,704 tons i barlast till Norge, 19 om 4,921 tons i barlast och 1 om 97 

tons med last till utrikes ort. 

Till Emden ankommo med last 26 norska fartyg om 4,753 tons frail. 

Norge och 3 om 998 tons friin utrikes orter; samtliga dessa fartyg afgingo i 

barlast, deraf 17 om 3,069 tons till Norge och 12 om 2,682 tons till utrikes 

orter 

Till Leer ankommo från Norge 7 norska fartyg om 1,004 tons med last 

och 1 om 430 tons i barlast; från utrikes orter ankommo 10 norska fartyg 

om 4,210 tons med last och 2 om 528 tons i barlast. Till Norge afgingo 1 

norskt fartyg om 169 tons med last och 5 om 632 tons i barlast; till utrikes 

orter afgingo 13 om 5,167 tons med last och 1 om 203 tons i barlast. 

Till Papenburg ankommo 10 norska fartyg om 1,409 tons med last från 

Norge; alla dessa afgingo i barlast, deraf 8 om 1,097 tons till Norge och 2 

om 312 tons till utrikes ort. 

Norden besöktes icke under året af något norskt fartyg. 

Bremens hela handelsomsättning under år 1879 framgår af följande siffror:. 

införseln uppgick till 471,405,295 riksm., och 

utfürseln » 470,088,858 D 

tillsammans 941,494,153 riksm. 

Motsvarande belopp uppgick till: 

år 1878 872,624,858 riksm. 

• 1877 874,181,766 

» 1876 864,041,710 

» 1875rn 854,771,602 

Från de Förenade rikena infürdes till Bremen dr 1879. 

Fran Sverige: Från Norge: 

Födoämnen 431,163 riksm. 172,224 riksm.. 

Mailmen 608,066 D 370,278 »

Halffärdiga fabrikat 

Industriföremal 

I ofvanstaende belopp ingick: 

143 

3,849 riksm. riksm. 

39,936 » 100 » 

tillsammans 1,083,014 riksm. 542,602 riksm. 

Fran Sverige: Fran Norge: 

Ilafre 426,351 riksm. Ol 55,495 riksm. 

Trävaror 606,318 » Fisk, saltad och torkad 25,117 

Tändstickor ...... 27,772 » Hafre 67,403 D 

Travaror 321,616 » 

Tran ____________ 48,147 » 

Till de Förenade rikena utfördes under samma ar fran Bremen: 

Till Sverige: Till Norge: 

Födoämnen 3,298,085 riksm. 2,810,986 riksm. 

Råämnen 448,176 D 180,726 » 

Halffärdiga fabrikat 1,320 » - 

Industriföremal 48,046 » 17,531 » 

tillsammans 3,795,627 riksm. 3,009,253 riksm. 

Hari ingick tobak för 2,466,921 riksm. till Sverige och for 2,401,223 

riksm. till Norge samt petroleum för 311,786 riksm. till Sverige och för 160,361 

riksm. till Norge. 

Hela antalet till Bremen ankomna fartyg utgjorde: 

ar 1879 2,821 fartyg om 1,083,441 tons 

D 1878 2,762 1,013,238 

» 1877 2,694 946,623 » 

» 1876rn 2,720 920,904 

» 1875 2,801 845,798 » 

Utvandringen frail Bremen uppgick till: 

år 187926,654 personer med 118 fartyg 

D 1878 21,483 » » 111 » 

» 1877 19,179 » » 109 )) 

» 1876 24665 » 107 

» 1875rn 24,503 » » 96 » 

Den på Weserfloden hemmahOrande handelsflottan utgjordes af: 

ar 1879 557 tartyg om 357,250 tons 

D 1878 502 » 325,492 » 

» 1877 519 » » 303,787 

» 1876 504 » » 276,979 D 

D 1875 488 » » 256,498 » 

I min berättelse för förra aret kunde jag icke gifva 'ikon gynsam skildring 

af harvarande handelsförhållanden under det då tillandaga,ngna Etret, men, sedan 

riksdagen fattat sina beslut om skyddstullar och den för Bremen sa vigtiga 

frågan om tobaksmonopolet i Tyskland blifvit afgjord pa det sätt att en förhöjd 

tull på tobak antagits samt forslaget om införande af monopol förkastats, 

utvecklade sig småningom en lifiigare verksamhet; derma erhöll en ytterligare 

impuls genom de samtidigt till följd af den rika spanmalsskörden inträdda gynsammare 

handelsförhållandena i Nordamerikas förenade „stater, så att det för-

144 

-flutna året på det hela taget kan anses hafva vant lönande för handelsföretag. 

Detsamma kan dock beklagligtvis icke sägas om rederiaffiirerna; med få undantag 

hafva i allmänbet frakterna för segelfartyg förblifvit liga och utsigterna för en 

förbättring äro ingalunda lofvande, till följd af ångfartygens betydligt tilltagande 

konkurrens. 

De båda rederibolagen »Norddeutscher Lloyd» och »Neptun» hafva arbetat 

med framgång under förlidet år, kursen på aktierna i »Nordd. Lloyd», som vid 

början af år 1879 stod på 60 X, hade vid årets slut gått upp till pari, under 

det aktierna i »Neptun», hvars. fartyg endast användas i norra Europa och 

jemväl gå på Skandinavien, hela tiden hållit sig uppe öfver pari. 

Den största uppmärksamhet egnas fortfarande åt fOrbättrandet af farleden 

i Weser nedanom Bremen, och fortsätter man att reglera floden så att under 

förra året ett större antal fartyg kunde i Bremen lossa och lasta. 

Ä.fven under förra året har export hdrifrån egt rum af tyska stenkol till 

Ostindien och södra Amerikas vestkust samt lemnat tillfredsställande resultat. 

Man kan hoppas att, till följd af kolens erkändt goda beskaffenhet, en billigare 

produktionskostnad och billigare jernvägsfrakter till de tyska hamnarne, utförseln 

af de westfaliska kolen skall tilltaga och fartygen derigenom beredas tillfälle 

att erhålla utfrakter iifven till europeiska konsumtionsorter. 

Helsotillståndet har under förlidet år vant godt mom hela konsulat-distriktet. 

Vice konsuln i Papenburg skrifver: 

»Beklagligtvis har utbytet med de Förenade rikena knappast artat • sig 

mindre ogynsamt under det sistförflutna året an under de närmast foregående. 

Den förbättring man sedan fiera dr hoppats på har ieke inträdt, snarare 

hafva prisen på trii, hvilket fir den enda artikel som har flagon betydelse för 

platsens handel med Sverige och Norge, nått en så låg punkt för Avg inkop 

som försäljning att de aldrig stått så lagt. Mot hösten step träprisen något; 

.emedan efterfrågan på trä ökades och förråden i Sverige och Norge voro 

fordrades högre pris och betingades äfven för vissa slag. Hit infördes under 

året omkring 5,200 stand. trå från Sverige och Norge; förråden voro vid årets 

slut små. 

Affärsförhållaudena i industridistrikten hafva sedan hösten fått en gyn- 

:samniare vändning, och ser det ut som om år 1880 bättre utsigter skulle öppna 

sig för trähandeln. Den sedan den 1 oktober gallande tullen på trii kan ej 

komma att inverka våsentligt på införseln från Sverige och Norge; samma 

qvantitet trit torde hädanefter som hittills komma att importeras, och, om till 

följd af den utomordentligt höga tullen på hyfl.ade trävaror dessa ej langre 

kunna importeras, kommer man i stället att införa ohyflade trävaror; i fiera 

tyska importstäder Ur man redan sysselsatt att inratta hyflerier.D 

Herm. S. Gerdes.

Antwerpen den 3 April 1880. 

145 

Belgien. 

(Skrivelse til Ministeren for de udenrigske Anliggender.) 

De med Antwerpens centrale Beliggenhed forbundne gunstige Ejendommeligheder 

for Handelsrörelsen, der til alle Tider har betegnet denne Havn som 

bekvemt Oplagssted for forskjellige fremmede Produkter, har efterhaanden skaffet 

Antwerpens Marked betydelige Transit-Forbindelser. Blandt flere Artikler kan 

nævnes Korn. Omfanget af Indförselen vil fremgaa af nedenstaaende Fremstilling. 

Kornindförselen til Antwerpen i Aarene 1844-1853: 

Hvede. \ Rug. Byg. Havre. Mais. 

1844 101,090 67,230 361,230 19,500 

1845 768,720 87,000 253,620 7,980 

1846 1,741,440 814,920 185,100 32,490 ■••••■■■■ 

1847 1,453,500 1,037,670 104,120 17,370 

1848 151,920 64,860 72,150 2,010 

1849 127,521 22,388 28,544 400 

1850 42,553 43,477 60,602 - 

1851 197,118 53,190 64,368 5,977 

185 .2 829,607 264,298 110,023 6,911 ..••■■■■•• 

1853 820,095 322,714 178,041 - 

6,233,559 2,777,747 1,417,798 92,638 

Gjennemsnitlig 623,356 277,7751 141,779 9,264 

Stedets Indförsel fra 1870 til 1879: 

Ialt Hektol. 

549,050 

1,117,320 

2,973,950 

2,612,660 

290,940 

178,853 

146,632 

320,648 

1,210,839 

1,320,850 

10,521,742 

I 1,052,174 

Rug. IByg. Havre. Mais. Ialt Hektol. 

I 

1870 2,020,179 441,112 853,695 1,324,297 4,639,263 

1871 5,547,477 1,594,887 1,315,672 2,374,162 10,832,198 

1872 2,128 : 275 362,503 210,377 2,000 2,703,155 

1873 3,868,221 860,183 1,480,638 526,544 6,735,586 

1874 4,329,380 1,069,972 1,478,277 1,187,621 8,065,250 

1875 2,387,012 736,149 1,281,498 733,419 5,138,078 

1876 5,452,483 1,046,169 1,499,312 1,556,675 11■1.1. 9,554,639 

1877 3,808,486 1,642,182 1,320,380 1,399,273 177,139 8,347,460 

1878 5,501,127 2,077,962 2,474,558 2,555,090 424,678 13,032,415 

1879 8,257,855 2,993,584 2,085,825 2,350,837 664,676 16,352,777 

43,300,495 12,824,703 13,999,212 14,009,918 1,266,493 85,400,812 

Gjennemsnitlig 4,330,049 1,282,4701 1,399,921 1,400,992 126,6491 8,540,080 

Ber. om Handel o. Sjöfart. 

10

146 

Gjennemsnitlig aarlig Tilförsel i Aarene 1844-53 = 1,052,174 Hektoliter. 

D 1870-79 = 8,540,080 D 

D Total Indförseli 1879 = 16,352,777 D 

Heraf sees, at den störste Importforögelse har fundet Sted siden Aar 1870, 

Tidspunktet for Elsas-Lothringens Annexion til Tydskland, som har forskaffet 

Antwerpen en bekvem direkte Vei til Sehweitz. Man vilde kunne imödese en 

endnu större Transitrörelse, hvis Toldsystemet i Frankrige var liberalere. 

En Sammenligning af Antwerpen med Liverpool og London, som de vigtigste 

europæiske Markedspladse, giver saadant Resultat: 

Indförsel Aar 1879 til Liverpool 3,845,721 Qvarter Hvede. 

D » » London 2,855,128 » 

Antwerpen (8,257,855 Hektoliter--,-- - ) 2,857,389 » 

Naar Indförselen til det sidste Sted sammenlignet med Liverpool tilsyneladende 

er lavere, kan bemærkes, at dette egentlig maa tilskrives den Omstwndighed, 

at den engelske Befolkning alene bruger Hvedebröd som Födemiddel, 

medens Befolkningen saavel i Belgien som i Tydskland dertil anvender en större 

Del Rug. 

Naar forskjellige Hændelser saasom Misvæxt, Krigsuroligheder m. m. i de 

seneste Aar har givet Anledning til en för ukjendt stor Korntilförsel til de 

europæiske Lande væsentlig fra Amerika, kan det bemærkes, at ikke alene 

talrigere og billigere Transportmidler har bidraget dertil men ogsaa at et, især 

i de nordamerikanske Stater, raadende bedre indrettet og mindre bekosteligt 

Agerdyrkningsvæsen har befordret denne större Tilförsel, der fremtidig formentlig 

turde vedblive og nödvendiggjöre i de andre Produktionslande Indförelsen 

af et i samme Retning organiseret Agerdyrknings-System. 

Forövrigt afhænger det udentvivl af Handelsstandens virksomme Foretagelsesnand 

i Forbindelse med Lokalforvaltningens rigtige Omsorg at sikkre denne 

Havn en udvidet kontinental Transit-Virksomhed. 

I dette Aars förste tre Maaneder indklarerede ved Antwerpens Toldstation 

889 Damp- og Seilskibe bestaaende af 60 Belgiske, 87 Tydske, 10 Amerikanske, 

509 Engelske, 2 Österrigske, 34 Danske, 20 Spanske, 1 Græsk, 19 

Hollandske, 8 Italienske, 5 Portugisiske, 4 Russiske Fartöier o. s. v. medens 

669 Fartöier udklareredes med Varer samt 268 i Ballast. 

I dette Aar er der til Antwerpen ankommet 27 svenske Fartöier 

hvoraf 21 Fartöierdrægtig 8,963,13 Tons fra Sverige. 

og 6 2,745.63 » andre Land e . 

og deriblandt 23 Dampfartöier 10,498,70 

samt 57 norske Fartöier 

hvoraf 28 Skibe drægtig 10,306,94 Tons fra Norge. 

og 28 » » 15,749,14 » » andre Lande. 

hvoriblandt 9 Dampskibe »3,653,2 7 D 

Der antages, at ville indtræde paa det belgiske Marked betydelig Stigen i 

Trælastpriserne og tillige at der vil blive Adgang til Befragtning for Fartöierne 

for saadan Varetransport, men desværre synes Fragtpriserne endnu hidtil 

lidet lovende for Rederierne. 

O. L. Berg.

147 

Chile og Bolivia. 

Valparaiso den 28 Januar 1880. 

(Aarsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Depa,rtement for det Indre.) 



Til Distriktet ankom fra udenrigske Steder med Ladning 2 svenske Fartöier dr. 1,044 Tons 

» i Ballast 3 » » 1,743 

Fraafgik ) 

til med Ladning 4 » » 2,215 

Til • ankom fra 

i Ballast 

med Ladning 

i Ballast 

1 

1 norsk 

i » 

» 

» 

572 

575 

935 

afgik til med Ladning 1 935 

» » i Ballast 1 575 

Den indsendte Skibsliste udviser en yderst svag Skibsfart ; det var ogsaa 

at vente at vore Redere ikke vilde sende deres Fartöier i Fragtsögning til denne 

Kyst, saalænge Krigen varer. 

Krigsbegivenhederne have været af den Beskaffenhed, at man turde regne 

paa, at Freden snart sluttes. Dog kan man ikke vide hvilken Interesse der endnu 

gives i Peru for at vedligeholde denne Tilstand. Imidlertid er Chile Herre 

over Havet langs den hele Kyst og tillands over bele Provinsen Tarapaca med 

dens Salpeterminer. 

Under Peru var Udförselstolden paa Salpeter overmaade höi, saagodtsom 

prohibitiv; denne bestaar endnu, men det er at forvente, at Chiles Regjering 

tager Tolden i Betragtning og reducerer den, saa at Antofagasta og Taltal derved 

ikke komme til Skade. 

For Rederi i Almindelighed er denne Kyst af Betydning, og er jeg derfor 

sikker paa at det norske og dets Kapitainer folge Krigsbegivenhederne her 

paa Kysten med den Interesse, de fortjene. Udsigterne ere lovende. Det er 

ikke at tvivle om, at en stærk Udskibning vil finde Sted, saasnart Krigen er 

endt. Dersom ikke næsten alle Arbeiderne foretrak Krigstjenesten, og derved 

Arbeidskraft fattedes i Minerne, saa vilde nu alt stor Rörelse finde Sted. 

Den nu indhöstede Hvede er færdig til Afskibning; Aaret har været sjeldent 

godt for Jordbruget. 

I Kobber har man ogsaa havt et godt Aar og besynderligt nok uagtet de 

lave Priser i Europa. Navnlig för og i Begyndelsen af Krigen blev for mange 

Papirpenge sat i Cirkulation, Metalmynt forsvandt, Papirpenge faldt i Værdi 

og Kursen paa Europa faldt i Forhold (fra 40 c. til 27 c.). Folgen heraf var, 

at Kobberpriserne stege her i samme Proportion, medens Arbeidslön og Levnetsmidler 

bleve omtrent de samme. Kobberminer, som paa Grund af fattige 

Ertser ikke kunde forhen bearbeides, kom paa nyt i Gang og med Fordel. 

Nu gaar Kobber i Europa altid höiere og Alt er efter Mineeiernes Önske. 

P. Gudde.

Cadiz den 6 Marts 1880. 

148 

Spanien. 

(Aarsberetning for 1879 til Ministeren for de udenrigske Anliggender.) 

De Forenede Rigers Skibsfart Aar 1879 paa Konsulatdistriktet fremgaar 



1) » )) )) Udlandet » » 16 » » » 5,457 » 

» » )»») i Ballast 3 » » » 943 » 

Fra » afgik til Sverige med Ladning 6 » » » 2,117 » 

» » » Udlandet » » 16 » » » 4,796 » 

» » » » » i Ballast 7 » » » 1,847 » 

Til » ankom fra Norge med Ladning 7 norske » 1,658 » 

» » ,»») i Ballast i » » » 171 


» » » » » i Ballast 18 » » 4,225 » 

Fra » afgik til Norge med Ladning 20 » » » 4,908 » 

0 » » Udlandet » » 33 » » 8,422 » 

» » 0 » » i Ballast 14 » » » 3,771 » 


dr. 20,869 Tons, hvoraf 28 svenske dr. 8,496 og 48 norske, dr. 12,373 

Tons ; Antallet med Ladning afgaaede Fartöier udgjorde 75 dr. 20,243 Tons, 

hvoraf 22 svenske dr. 6,913 og 53 norske dr. 13,330 Tons. 

Distriktets Hovedstation har i Aarets Löb været besögt af folgende Antal 

Skibe : 

25 svenske dr. 7,866.16 Tons og 39 norske dr. 9,943.61 Tons. 

Disse Fartöier hidbragte : 

Fra Sverige: i svenske Skibe : 37,892 Planker, 20,120 Bord, 503 Bjælker. 

i norske 853 Planker, 464 Bjælker. 

Fra Norge : i svenske )) intet. 

i norske 675 Tons Is. 

Til Vice Konsulatstationerne ankom: 

Sevilla. 

4 svenske Fartöier dr. 957 Tons og 23 norske dr. 5,758 Tons, wed 

hvilke indförtes : 

Fra Sverige: i svenske Skibe: 444 Std. Planker. 

norske 338 Std. )) 16 Std. Bjælker. 

Fra Norge : i svenske P intet. 

norske 239 Std. Planker, 3,000 Vog. Klipfisk. 

Huelva. 

1 svensk Fartöi dr. 420 Tons, 3 norske dr. 756.31 Tons, der indförte : 

Fra Sverige : i svenske Skibe : 189 V, Std. Planker. 

i norske 20,351 Planker. 

Fra Norge : intet.

149 

Santa Cruz de Tenerifa. 

1 norsk Fartöi dr. 2Š7 Tons, der medbragte fra andre Steder 350 Tons Kul. 

Paa det i Aarets Löb disponerede Skibsrum falder folgende Fragter. 

Svenske Farthier ankomne til Cadiz fra Sverige ..........L 2,414 

fra andre Steder D 464 

ankomne til Sevilla fra Sverige L 1,306 

fra andre Steder D 192 1,498 

ankomne til Huelva fra Sverige 

fra andre Steder 

afgaaede fra Cadiz til Sverige Y, 1,699 

til andre Steder D 3,137 Sh. 10 

afgaaede fra Sevilla til Sverige 

til andre Steder » 160 

afgaaede fra Huelva til Sverige 

til andre Steder__ ..... » 

___ Y., 530 

D 530 

Y„ 4,906 

4,836 Sh. 10 

160 

L 4,996 Sh. 10 

Norske Skibe ankomne til Cadiz fra Norge ___ Y, 329 

fra andre Steder » 2.487 Sh. 14 2,816 Sh. 14 

ankomne til Sevilla fra Norge L 908 

fra andre Steder » 5,897 6,805 

ankomne til Huelva fra Norge Y., — 

fra andre Steder_ ..... 

ankomne til Santa Cruz de Te- 

» 1,509 1,509 

nerifa fra Norge 

— 

fra andre Steder » 210 210 

afgaaede fra Cadiz til Norge ___ 2,834 Sb. 15 

til andre Steder ...... » 3,693 Sb. 14 

afgaaede fra Sevilla til Norge_ — 

til andre Steder D 2,348 

afgaaede fra Huelva til Norge t, — 

til andre Steder » 348 

• 

2,878 

• 11,340 Sh. 

6,528 Sh. 9 

2,348 

348 

• 9,224 Sh. 9 

Foruden nævnte 25 svenske og 39 norske Fartöier besögtes Hovedstationen 

af 312 spanske, 233 engelske, 223 franske, 65 italienske, 24 amerikanske, 

14 tydske, 7 hollandske, 7 danske, 9 russiske, 2 österrigske, 1 belgisk, ialt 

982 Fartöier. 

Trælast. Priserne stode i det forlöbne Aar forholdsvis temmelig lavt, 

grundet paa store Beholdninger, en Omstændighed, som altsaa maatte beherske 

Importen, der vel havde Tendents til at nærme sig den af Markedstilstanden 

betingede Limit, dog uden væsentlig Indflydelse paa Noteringerne til det bedre. 

Uagtet Aarets Trælastforretninger afsluttes med flere oplagte Ladninger, er der

150 

ikke desmindre Grund t41 at antage, at Importen i det nye Aar vil arbeide 

under gunstigere Kaar, og at den næste Prisbevægelse vil være opadgaaende. 

For 14 Fods Planker 3 X 9 betaltes gjennemsnitlig Pjstr. 10 V, pr Tylvt, 

medens Bjælker solgtes til ca 62 Rvs pr Codo 8 eng. Cub.-Fod. 

Salt. Udskibningen til Norge androg til 3,141 Læster. 

» Sverige » 193 

I 1878 indhöstedes her 125,867 Læster Salt (1 L. Salt = ca 2 Vs Ton.) 

hvorimod forrige Aars Höst kun. naaede 86,524 eller 39,343 Læster mindre. 

Den officielle Saltpris noteredes fremdeles med 95 Rvs pr Læst, leveret 

ved Siden af Skibet. 

Udförselen til Rio Grande og Buenos Ayres var meget betydelig og Fragterne 

stode henholdsvis i 30 Sh. og 24 Sh. pr Ton. Saltfragterne til Norge 

formaaede ikke at hæve sig over 1 Kr. 20 pr Tönde for Christiansund og Aalesund 

med 90 Ore for Bergen. I Saulucar de Barrameda, et Saitfelt, hvis 

Produktionsevne aarlig synes at være i Tiltagende, ere 4 Saliner i Virksomhed, 

der give et samlet aarligt Udbytte af ca 3000 Læster, hvoraf Störsteparten 

er Gjenstand for Export. 

Vin. Vinomsætningen, der under de sidste Aars universelle Krise har 

lidt ikke ubetydeligt, animeredes noget i det foregaaende Aar som Folge af en 

forholdsvis stor Udförsel af lave Vinsorter til Frankrige; ikke desmindre viser 

Statistiken en a A.ftag:en. ftagen. Med.ens saaledes Udförselen fra Zerez i 1878 

androg til 36,330 Fod. 

opföres den i 1879 med 31,330 » 

Forrige Aars Höst betingede bedre Kvaliteter, hvorimod Udbyttet var ringe 

med en Gjennemsnitspris af 30 pesos = ca 82 Kr. pr Pibe (excl. Fad) for 

lave, og 60 pesos = ca 164 Kr. for bedre Vare. 

Klipfisk. Om denne Artikels Markedskaar for nærværende saavelsom fremtidige 

Konjunkturer kan kun gjentages, hvad der i Konsulatets foregaaende 

Aarsberetninger er fremholdt. Konsumen er i stadigt Aftagende. Over Hamburg 

London og Marseille importeredes i 1879 76,967 Kilos. 

Kommunikationer. Til de andalusiske Jernbaner er nu lagt en ny Linie 

Huelva—Sevillabanan, en Kommunikation, der, efter Forlydende, allerede i næste 

Manned vil kunne aabnes for den almindelige Trafik. Huelva ejer i sit rige 

Opland store Velstandskilder, der længe har ventet paa et nyt Medium for 

Omsætning og Samfærdsel. Da derhos selve Byens lokale Beliggenhed er en 

Betingelse mere for Provindsens materielle Udvikling, vil det nye Kommunikationsled 

ikke undlade at öve en gavnlig Indflydelse paa saavel kommercielle 

som industrielle Tilstande og Forholde i Provindsen Huelva. Det er derfor 

under Indseendet af det Opsving den forögede Produktionskraft og Omsætningsevne, 

som den nye Jernlinie i Forening med Huelvas fremtidige Betydning som 

Söhavn vil fremkalde, at der gjöres Skridt til Extratarifers Anvendelse for det 

Indre. At en saadan Forföining vil være en heldig Betingelse for Konkurrencen 

med Spaniens nordlige Provindser, er en almindelig Antagelse, der i Tidens 

Löb i talende Fakta vil faa sin Bekræftelse. 

Kurser. Gjennemsnitskursen stillede sig: for Londonværdier 3 M. D. 

48 D. pr 20 Rvs og for kortsigtede Papirer paa Paris 5.02 pr 20 Rvs. 

Sundhedstilstanden var gjennemgaaende god hele Provindsen over. 

Christino Olsen.

151 

Ryska riket. 

Helsingfors (Finland) den 24 mars 1880. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulatdistriktet dr 1879 framgår af 

nedanstående: 

Till distriktet ankommo fran Sverige med last 72 svenska fartyg om 10,407 tons 

» » i barlast 39 » )) 7,512 

)) utrikes ort med last ..... 30 )) 10,400 

)) » i barlast 102 22,501 

Fran )) afgingo till Sverige med last 66 )) )) )) 10,524 

)) » » i barlast 19 )) 1,467 

)) )) utrikes ort med last 162 )) )) 35,625 

» i barlast 16 » )) 3,204 

Till anklmo fran Norge med last ___ 10 norska )) 1,310 

N )) )) » i barlast 52 » )) 19,138 

)) )) )) » utrikes ort med last 43 )) 13,530 

)) )) )) » i barlast 257 )) )) )) 92,075 

Fran afgingo till Norge i barlast 1 )) )) )) 60 

» » utrikes ort med last 352 )) 123,084 )) 

)) » i barlast 9 » )) 2,910 


tons, hvaraf 102 svenska om 20,807 tons och 53 norska om 14,840 tons ; 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 580 om 169,238 tons, hvaraf 228 

svenska om 46,149 och 352 norska om 123,084 tons. 

Sammanlagda antalet till Finlands generalkonsulsdistrikt ankomna 

svenska och norska fartyg år 1879 utgjorde 625 om 176,876.59 tons 

» » » ......... » 1878 D 902 » 258,031.29 » 

minskning år 1879 af 277 om 81,154.70 tons. 

Af de år 1879 ankomna voro: 

svenska fartyg 263 om 50,821.81 tons 

år1878 366 » 73,116.66 » 

minskning år 1879 af ___ 103 om 22,294.85 tons. 

Af de år 1879 ankomna voro: 

norska fartyg 362 om 126,054.78 tons 

D dr 1878. .... 536 » 184,914.63 » 

minskning dr 1879 af . 174 om 58,859.85 tons. 

Frakterna för de svenska fartygen utgjorde: 

år 1879 999,680 finska mark 

D 1878 1,720,444 D 

minskning dr 1879 af 720,764 finska mark. 

Frakterna för de norska fartygen utgjorde: 

år 1879 3,257,316 finska mark 

D 1878 5,281,722 » » 

minskning dr 1879 af 2,024,406 finska mark.

152 

Minskningen i frakt för båda länderna utgjorde fir 1879 2,745,170 finska 

mark. 

Importen från Sverige med 72 svenska fartyg om 10,407.03 tons har 

utgjorts af kalk, sill, tegel, krita, hartz, rödfarg, zinkhvitt, svafvelsyra, smide, 

jern och kopparplåt, kork, piplera, stångjern, styckegods och manufakturer. 

Exporten till Sverige med 66 svenska fartyg om 10,524.24 tons har bestått 

af tjara, beck, rag, hafre, hvetemjöl, smör, pottaska, talg, ved, trävirke, 

rörtoffs, kött, flask, nötkreatur och hastar. 

Importen fran Norge med 10 norska fartyg om 1,310.28 tons bar utgjorts 

af salt, sill, sey, torrfisk, bressling, murtegel. 

Till Norge har intet norskt fartyg afgått med last. 

Importen från utrikes orter med 30 svenska fartyg om 10,400,25 tons 

har utgjorts af salt, vin, konjak, jern, stål, stenkol, cement, petroleum, tobak 

och styckegods. 

Exporten till utrikes orter med 162 svenska fartyg om 35,625.81 tons 

har bestått af smör, tjära, beck, ved, trävaror, råg och hafre. 

Importen från utrikes orter med 43 norska fartyg om 13,530.28 tons 

har utgjorts af salt, socker, kaffe, jern, jernplåt, stenkol, petroleum, vin, tobak, 

krita och slipstenar. 

Exporten till utrikes orter med 352 ijorska fartyg om 123,084.63 tons 

har bestått af trävaror, plankor, bräder, bjelkar, battens, pitprops, splittved, 

tjära, beck, strumming, smör, rag och hafre. 

Förteckning öfver frakter från Viborg dr 1879: 

Till: Varen. Sommaren. Hösten. 

Westhartlepool 31 sh. 30-31 sh. 35-37 sh. 6 d. 

Grimsby 32 sh. 33 sh. 37 sh. 6 d. — 38 ah. 

Hull 32 sb. 33 sh. 6 d. 37 sh. 6 d. — 40 ah. 

London 37 sh. 6 d., 35 sh. 35-36 sh. 42 sh. 6 d. 

Gloucester 45 sh. 

Havre 48-50 fr. 55 fr. 

Bordeaux 60-65 fr. 65 fr. 80 fr. 

Marseille, Cette •••••■■■• 75 fr. 5 %. 85 fr. 5 %. 

Amsterdam 25 fl. 25 1 26 fl. 

Antverpen 50 fr. 65 fr. 5 %. 

Lübeck, 

25 R:m.-27 R:m. 5 % 28 Riksm. 5 %. 

Köpenhamn 26 Riksm. 26 Riksm. 28 Riksm. 5 %. 

Sevilla 80 fr. 5 %. 

Livorno ....... 11■1. •■■•■ 85 fr. 5 %. 

Anmärkningar. 

IprSt.Petersb.st. 

eller 165 k.f. 

engelskt matt. 

Ipr st.om165k.f. 

längden metr., 

tjockl. o. bred. 

engelskt matt. 

IprSt.Petersb.st. 

eller 165 k.f. 

engelskt mått.

Exporterade artiklar. År 1879. År 1878. År 1877. 

Bark Lisp. 479,541 363,367 264,620 

Fisk, lefvande, färsk, torr och rökt 147,736 114,544 141,177 

» saltad Tunnor. 25,804 23,883 16,309 

Flask och kött Lisp. 104,964 90,552 90,970 

Garn » 9,420 23,273 11,152 

Glas- oeh kristallarbeten, alla slag » 156,705 154,294 129,705 

Hudar och skinn » 23,653 43,030 11,250 

Jern och stal, alla slag, samt arbeten deraf a 2,073,513 1,605,903 1,228,678 

Kreatur: lefvande, hästar St. 2,971 1,583 1,985 

» horn- och annan boskap » 51,654 38,818 30,789 

Ljus, alla slag Lisp. 1,079 2,326 12,657 

Papper alla slag, och papp » 837,720 572,143 401,189 

Smör » 722,994 557,781 504,196 

Spanmal: omalen Tunnor. 328,899 166,948 148,278 

» mjiil och gryn Lisp. 99,767 53,961 286,668 

Tjara, tjärberma och vraktjära Tunnor. 138,730 143,174 293,158 

Travaror : sågade eller tillhuggna Kub.f. 31,156,881 37,562,064 49,699,808 

» rundt virke » 3,058,389 2,385,762 6,193,130 

Tä.ndstickor Lador h 1000 askar. 9,413 1,512 6,126 

Ved Famnar. 160,433 168,025 195,834 

Väfnader Skalp. 2,981,882 2,423,665 2,305,312 

Import erade artiklar. År 1879. År 1878. Ar 1877. 

Bomull Lisp. 273,422 278,765 i 241,658 

Bränvin och sprit, arrak, rom, konjak 

och franskt bränvin, pa kärl 50,731 67,872 96,012 

» i buteljer St. 9,754 4,258 6,251 

Fisk, lefvande, färsk, torr och rökt Lisp. 50,562 83,425 70,002 

» saltad 67,229 222,948 289,722 

Hudar och skinn 74,065 64,599 50,729 

Jern och stal, alla slag, samt arbeten deraf » 1,037,003 988,094 1,324,956 

Kaffe 349,810 373,534 433,613 

Maskiner och modeller Värde i Mark 382,222 360,649 790,482 

Petroleum och andra oljor Lisp. 337,878 329,358 435,574 

Salt, kok- Tunnor. 254,369 310,625 442,776 

Socker Lisp. 589,238 757,751 1,029,295 

Spanmal : omalen Tunnor. 113,468 195,739 171,920 

» mjöl och gryn Lisp. 8,710,387 9,607,272 9,305,128 

Tackjern, oarbetadt Skeppund. 113,946 19,866 122,541 

Tobak, arbetad och oarbetad Lisp. 310,868 383,899 360,228 

Viner, alla slag, pa kärl 86,643 95,375 157,077 

»s » i buteljer St. 38,452 43,562 78,715 

Väfnader Skalp. 1,382,504 1,430,551 2,525,987 

Tulluppbörden. 

153 

Uppgift d, de förnämsta varuartiklar som exporterats och importerats frail 

och till Finland under nedannämnda dr: 

För inkommande och utgaende tillsammans 

guldmynt 9,114,678 9,774,621 11,465,015

154 

Tippgift värdet af Finlands införsel från och utförsel till Sverige och 

Norge dr 1879: 

Tullka ru rar. 

med finska 

fartyg. 

Införs el Utförsel 

med utländska 

fartyg. 

med finska 

fartyg. 

med utländska 

fartyg. 

Mark. pen. Mark. !pen. Mark. pen. Mark. pen 

Torneå 208,643 95 176,200 18,567 

Kemi 126,638 75 92,641 50 

Uleåborg 174,318 48 5,467 50 115,217 70 39,097 

Brahestad 90,601 7 4,672 164,066 56 75,607 35 

Gamlakarleby 87,907 50 7,068 134,905 25 24,652 

Jakobstad 58,044 40 4,322 60 -^ 

Nvkarleby 25,690 10 61,033 70 •••••■••■ 

Nikolaistad 73,101 306,299 40 756,370 824,427 60 

Kaskö 363 25 11,008 95 241,467 75 74,605 50 

Kristinestad 645 80,578 52 3,518 230,668 15 

Björneborg 202,619 54 108,527 3 

Raumo 53,000 - 

Nystad 41,922 30 13,480 50 

Nå,dendal 20,652 

Ibo 1,504,969 90 46,277 619,293 900 

Eckerö 51,050 65,810 

Mariehamn 226,398 35 100,329 50 

Degerby 155,665 65 1,580 397,605 40 23,820 

Hangö 263,200 - 626,933 

Ekenäs 187,156 78 1,100 17,766 

Helsingfors 1,556,012 80 112,434 150,332 75 

Borgå 23,436 52 26,516 

Lovisa 10,515 589 20 

Kotka 22,130 50 57 521 25 

Fredrikshamn 3,400 - 7,425 

Viborg 489,611 25 90,589 80 21,484 43 47,890 

Kuopio 3,310 

Joensuu 5,332 50 ■•■■•■ 

Nyslott 738 20 

S:t Michel 4,920 25 

Sammandrag. 

Summ a 5,469,375 50 896;267 711 3,770,723 89 1,469,350 83 

Införsel: 

med finska fartyg Mark 5,469,375.50. 

utländska fartyg » 896,267.71. 6,365,643.21. 

Utförsel: 

med finska fartyg Mark 3,770,723.89. 

utländska fartyg D 1,469,350.83. 5,240,074.72. 

Intet svenskt eller norskt fartyg har under detta års förlopp blifvit inköpt 

eller försåldt. 

Ur Öfverstyrelsens för lots- och fyrinrättningen i Finland årsberättelse 

för 1878: 

Vid årets utgång funnos mom de finska farvattnen 14 fyrbåkar, 2 fyrfartyg 

och 3 hamnfyrar jemte 2 ledfyrar.

155 

Öfverstyrelsen har hos Senaten uti skrifvelse af den 6 november sistlidne 

hr hemställt, att till seglationens betryggande utmed kusten i närheten af Storkallegrundet 

och klippgruppen Vargögaddar ett med ångkraft inrattadt fyrfartyg 

af jern måtte anskaffas, i enlighet med tillika aflemnad ritning jemte dithörancie 

kostnadsförslag, slutande å 177,500 mark, samt vid förenämnda grund 

sd snart som m.öjligt och redan i hist innevarande dr utläggas. 

Sjömätningsarbetena i Vasa lotsfördelning hafva omfattat trakten närmast 

till Moikipäähällar. Härvid blef en yta af 240 qvadratverst undersökt, uppmattes 

vattendjupet 66,124 gånger, bestämdes läget af 67 holmar, hvilka jemte 

den u. ndersökta trakten, motsvarande 27 verst i längd, upptogos å karta, utlades 

368 remmare och uppstäldes 69 märken. 

Hela antalet remmare och prickar, dem lotsarne under året utsatt och 

vidmakthållit, uppgick till 3,115, för hvilka jemte underhållet af remmare och 

sjömärken vid farlederne i Saima och Kallavesi fördelning mom de Tavastlandska 

vattendragen och i Ladoga sjö ersättning af allmänna medel utbetalts 

med tillsammans 31,844 mark 38 penni. 

Lotsningarnes antal utmed kusten under sistlidet dr utgör 9,126 samt de 

derför influtna lotspenningar 172,547 mark 73 penni. Härvid var antalet 

lotsningar af enskildes fartyg 8,466 och af ryska kronans 660; samt lotslegan 

för förstnämnda fartyg 161,543 mark 61 penni och för de senare 11,004 

mark 12 penni. 

Strandnings- och olyckshändelser utmed landets kuster hafva inträffat till 

ett antal af samrnanlagdt 23, hvaraf 8 förekommit mom farvattnet under Viborgs 

fördelning och 7 i Vasa fördelning. mom Ekenäs, Åbo och Uleåborgs 

fördelningar hafva deremot så beskaffade olyckor icke egt rum. Dervid hafva, 

utan att något menniskolif förspillts, såvidt i Ofverstyrelsen dr kändt, 5 fartyg 

blifvit vrak, 4 fartyg betydligt skadats och 14 fartyg erhållit okända, inga 

eller mindre skador. Vid två af ifrågavarande strandningstillfällen fauns kronolots 

ombord. 

Utom ifrågavarande tillfttllen hafva, enligt hvad hos Öfverstyrelsen anmälts, 

ännu två fartyg med kronolots ombord lindrigt törnat på grund, men hvardera 

grundstötningen skett, utan att sådant påbördats lotsen, skada a fartyg vållats 

eller uppehåll i dess fard derig ienom förorsakats. 

Enligt hvad det förestående utvisar hafva handeln oh sjöfarten under år 

1879 likasom år 1878 vant betydligt i aftagande, i anseende till den svåra 

handelskris som dessa dr gått igenom hela handelsverlden. 

Hvad återigen beträffar innevarande Ars skeppning så synes, att då konjunkturerna 

för närvarande a trävaror äro något bättre än under de senast förflutna 

två åren och herrar sågegare sålunda afslutat betydliga försäljningar, ar 

all anledning att hoppas det innevarande års seglation skall blifva ganska liflig, 

särdeles från Kotka, Viborg och de andra större konsulaten. 

F. Rouget de S:t Hermine.

Lissabon den 20 mars 1880. 

156 

Portugal. 


De Förenade rikenas sjöfart pa distriktet under år 1879 inhemtas af 

följande: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 36 svenska fartyg om 8,511 tons 

» 

» 

» 

» » i barlast 

0 

. 

utrikes ort 

» 

48 

33 

» 

0 » 

12,906 

8,766 » 

Fran » afgingo med last till Sverige 73 » » » 17,561 » 

» 0 » i barlast » . i » » 365 » 

» » » med last till utrikes ort 30 » » » 7,972 » 

» » » i barlast » » 11 » » » 3,705 » 

Till 

.0 

» 

» 

» 

ankomino med last från Norge 

» » utrikes ort 

» i barlast » 

51 

140 

91 

norska 

» 

» 

0 

» 

» 

» 10,664 

» 42,870 

. 23,468 

» 

» 

1' 'rån 

» afgingo med last till Norge 178 » » » 40,456 » 

» » » i barlast » » 2 » » » 917 » 

» » » med last till utrikes ort 14 » 0 0 2,775 », 

» » )) i barlast » •.• 86 » » » 30,774 » 

Hela antalet med last ankonma fartyg utgjorde således 275 om 74,951 


med last afgångna fartyg utgjorde 295 om 68,764 tons, hvaraf 103 svenska 

om 25,533 och 192 norska om 43,231 tons. 

Distriktets hamnar besöktes under dr 1879 af tillsammans 117 svenska 

fartyg, dragtiga 30,183 tons, hvaraf 12 angfartyg, dragtiga 4,324 tons. De 

motsvarande norska fartygen uppgingo till ett antal af 282, dragtiga 77,002 

tons, livaraf • 40 angfartyg, dragtiga 12,046 tons. - Tillsammans 399 skandinaviska 

fartyg, drägtiga 107,185 tons, hvaraf 52 ångfartyg, dragtiga 16,370 tons. 

Fraktförtjensten för de svenska fartyg, som införde last, uppgick till 

,t 23,558 och för de last exporterande fartygen till L 19,203. 

Fraktförtjensten för de norska motsvarande fartygen anslås till i: 66,119 

och i!., 29,578. 

Om 23 svenska fartyg, dragtiga 5,539 tons, frånraknas såsom besökande 

S:t Ybes, hvilken plats under aret för första gangen lydt under detta generalkonsultat, 

egde, hvad resten af distriktet angår, en tillökning rum af 19 svenska 

fartyg, dragtiga 6,056 tons. 

Den motsvarande tillökningen för de norska fartygen utgjorde 29, dragtiga 

14,787 tons, tillsammans 48 skandinaviska fartyg, dragtiga 20,843 tons. 

Sarskildt till Lissabons hamn inkommo under ar 1879 56 svenska fartyg, 

dragtiga 14,689 tons, och 94 norska fartyg, dragtiga 27,544 tons. Tillsanimans 

36 skandinaviska fartyg, dragtiga 12,466 tons. 

De under året jemnförelsevis mindre tillfredsstallande fraktförtjensterna 

hafva, sa godt kunnat ske, blifvit utraknade, men kunna ej anses fullt tillförlitliga, 

derför, att de fiesta salt utförande fartyg för rederiets rakning seglat 

hem, beredande fraktförtjenster, hvilka beroende pa lokala förhållanden naturligtvis 

ej delgifvits konsulatet.

157 

Distriktets import af svenska produkter anses öfverhufvud taget hafva 

vant den sedvanliga. 

Travarupriserna fledging° i Lissabon, shorn på de fiesta andra marknader, 

och höllo sig pa senhösten ej litet under de normala: 14 fots 3 X 9 turns 

plankor betingade i medelpris 8,500 reis pr tolft, under det att ordinara 

svenska bjelkar såldes efter medelberakning af 240 reis pr kubikfot. 

För narvarande äro plankbehållningarna i Lissabon mindre omfattande, an 

de voro under vintern till 1879. Pa svenska bjelkar dr given tillgangen jemnförelsevis 

obetydlig. För öfrigt befinna sig Lissabons jernupplag för narvarande 

mindre val sorterade an vanligt, hvaraf alit motses en temligen liflig rörelse 

instundande sommar, så vida ej travarupriserna i Bottenviken skulle ytterligare 

stiga, ty i sådant fall, undvikande östersjöptraden», hanvanda sig portugisiska 

spekulanter till Kanada och Pensacola, fran hvilka stallen betydande partier 

plankor och bjelkar på senare år införskrifvits ej blott till Lissabon, utan afven 

till Oporto. 

Beträffande Portugals exportvaror bör upplysas, att senaste saltskörd, af 

i allmanhet god beskaffenhet, utföll till qvantitet under medelmattan. På grund 

af aldre, ej obetydliga behållningar egde dock ej i Lissabon flagon prisstegring 

rum. För narvarande galler hvit, för marknaden i norden passande vara 1,400 

reis i Lissabon och 1,500 reis i S:t Ybes pr moj om 828 liters, langs fartyg. 

Behållningarna Hro ej stora, men anses fullt ut riicka till nästa skörd. 

Vinproduktionen bief pa många stallen i rikets mellersta del större än 

den sedan fiera år utfallit, isynnerhet hvad beträffar sämre qvaliteter. Ädlare 

sorter, såsom portvin och rnadera, hålla sig, i anledning af ogynnande produktionsförhållanden 

jemförelsevis dyra. 

Oljeskörden felslog till den grad, att ej obetydliga partier hafva mast införas 

från Spanien och Italien. 

Portugisiske landtmannen hugnades lika litet under sistlidet dr som under 

derförut foregående med tillfredsstallande spannialsafkastning. Hvete och majs 

hafva fortfarande införskrifvits från Philadelphia och Newyork i stora qvantiteter. 

Under det att norska seglare på förmånliga vilkor sysselsatt sig med ifrågavarande 

transport, bar svenska skeppsfarten på andra håll vant upptagen. Fraktfarten 

mellan Amerika och Portugal har ej litet förbattrat sig derigenom, att 

returfrakter med gammalt jern, jernmalm, kork, tomma fat m. m. under sistlidet 

år kunnat erhållas och fortfarande utbjudas i Lissabon, isynnerhet ph 

Philadelphia, till undvikande af de förra temligen dyra barlastkostnaderna. 

Rörelsen hade tvifvelsutan vant annu niera omfattande, om ej spanmålsprisen 

i Amerika Units ovanligt höga. 

Kork utskeppas dr efter ar i alit större qvantiteter till Stockholm, Kristiania, 

Köpenhamn och fiera större städer i norden. Den portugisiska produktionen 

har proportionsvis vuxit. Den magasinerade varan hailer sig alltid 

knapp, hvarför reqvisitioner beira göras i god tid. 

Priserna kunna ej agas i marklig man hafva stigit. De variera Indian 

8,000 och 25,000 reis pr 100 kilos, alit efter varans tjocklek och finhet. 

Fiskarkorken galler omkr. 2,000 reis per 60 kilos mötande numera sallan flagon 

efterfråga. 

Skulle en af finansministern afgifven proposition blifva af cortes antagen, 

kommer, med upphafvandet af samtliga aldre bestämmelser, all kork att för 

framtiden belastas med en exporttull af 30 reis (= 12 öre) pa 15 kilos. 

De i Lissabon under svensk flagga införda stenkol uppgingo under året till 

en qvantitet af 7,750 tons, en obetydlighet jemnförd med hvad t. ex. engelska 

fartyg infört.

158 

Glädjande har det vant att observera den uppmuntran svenska och norska 

ångbatsfarten åtnjutit. Den lindring i hamnumgälder, som medgifves ångfartyg i 

Portugal, borde lifva skandinaviska rederier att med angfartyg, drägtiga 300 

till 500 tons, tafla med de många ångbåtar, som engelska bolag med fördel 

sysselsätta i portugisiska farvatten. 

Glädjande är att kunna intyga, att förtärandet af starka drycker pa svenska 

fartyg, liksom svenska sjömäns superier i land, fortfarande aftagit. Rymningar 

hafva even blifvit mera sällsynta. 

Några fartygsbefälhafvare hafva adömts böter, liksom deras skepp fått 

undergå några dagars karantän, till följd af bristande sundhetsintyg, vare sig 

frail aflastningsorten eller från mellanhamnar. iifven hafva manifester stundom 

saknats och stundom ej vant viserade af vederbörande auktoriteter på aflastningsorter. 

Val vore det således om expeditörer skänkte uppmärksamhet at de tid 

efter annan af Kommerskollegium kungjorda portugisiska fordringarne, hvilka 

för öfrigt under dr 1879 ej undergått någon förändring. 

Helsotillståndet inom distriktet har fortfarande vant godt. 

All handel bar i Portugal under sistlidet dr statt på tryggare grund än 

under det näst föregående, i det att krediten vunnit styrka och myntade penningar 

kommit mera i omlopp. 

Bland utfrakter torde följande, såsom ledning, böra nämnas: 

JEteralier. 

Fran Lissabon till England ------7 h 10 sh. sterl. pr ton. 

Newyork 17, doll. pr ton. 

Philadelphia 2 h 4 doll. pr ton. 

D Stettin__ 12 sh. 6 J. sterl. pr ton. 

Fran S:t Ybes till England ------9 h 12 sh. sterl. pr ton. 

Salt. 

Fran Lissabon till Bahia 16 sh. sterl. pr ton. 

Bergen 1 krona pr tunna. 

Maashuis 8 sh. h 8 sh. 6 d. sten. pr ton. 

Riga 7 rubel pr last. 

Rio Jainerio 20 hi 26 sh. sterl. pr ton. 

Rio Grande 26 h, 31 sh. sterl. D 

skotska hamnar 9 hi 10 sh. sten.D 

Sverige 1 krona 25 öre pr 6 kub.-fot. 

D Newyork 2 doll. 50 cents pr ton. 

Fran S:t Ybes till Wlaardingen 8 sh. 6 d. sterl. pr ton. 

D Santos 17 sh. 6 d. sterl. pr ton. 

Norge ______ 1 kr. 25 öre pr norsk tunna. 

Sverige 1 kr. 35 öre pr 6 fot. 

Kork. 

Fran Lissabon till Köpenhamn ___ 55 sh. sterl. pr ton. 

Newyork 8 doll. -I- 5 % pr ton. 

Philadelphia ___ 6 doll. pr ton. 

D D Riga 1 rubel pr 60 kilos. 

Petersburg ___ 70 sh. sterl. pr ton.

159 

Fran S:t Ybes till Sverige 3 kronor pr bal. 

Norge 2 » 

Hafre. 

Fran Lissabon till Bordeaux___ 15 francs pr ton. 

D Antwerpen 

Bayonne 16 D D 1,000 kilos. 

Slutligen bör anmärkas, att frakterna fran Lissabon till Amerikas förenta 

stater i dr gått en stigande tendens till mötes. 

Lissabon den 20 mars 1880. 

F. Crusenstolpe. 

(Utdrag ur årsberIttelsen för 1879 till den Norske Regjerings Departement 


Distriktets förbrukning af norsk klippfisk, som 1877 uppgiek till 412,000 

vog och 1878 till 850,000 vog, nedgick 1879 till 516,000 vog. Hufvudanledningen 

till denna atergang ligger tvifvelsutan i ett ymnigare fiske under 

sistlidne sommar vid Newfoundland. Äfven har beskaffenheten af den till Portugal 

frail Norge utskeppade artikeln ej sällan fortfarande lemnat mycket öfrigt 

att önska. 

Dessutom har ett under större delen af h6sten i norra Portugal inträffande 

rikt kustfiske bidragit till en trög afsättning af all saltad vara, hvartill 

slutligen kommer att romerska fastlagen i Portugal år efter år mindre heligbanes. 

Klippfiskpriserna hafva såsom vanligt mycket varierat. I allmänhet torde 

frail 6,500 till 7,000 reis pr 60 förtullade kilos hafva realiserats. För fullgod 

vara hafva 8,000 reis och derutöfver ej sällan erhållits. Medelpriset för 

klippfisk i half lada, om 22 1/2 kilos, torde hafva vant 3,000 reis förtullad vara. 

För närvarande äro 6,000 vog förtullad Christiansundsfisk hür utbjudne 

till salu à 7,000 reis pr vog. 

Da detta konsulat, omkring hvar fjortonde dag under senare dr, haft arm 

till Kongl. Departementet inkomma med klippfiskrapporter, aterstar ej nagot 

att upplysningsvis denna gang rneddela. Afseende borde emellertid i Norge 

fästas vid den i Portugal gängse allmänna meningen, att norska exportörerna 

öfverhufvudtaget betala den fiskade artikeln för högt, hvarigenom de, isynnerhet 

vid inträffande Newfoundländsk konkurrens i större skala, utsättas för känbara 

förluster. 

Någon nämnvärd import af annan norsk produkt än klippfisk, lös och i lador, 

har enligt vanligheten ej egt rum. Trots gjorda försök i mindre skala med 

plankor, fiskolja, öl m. m. 

— — — — — —

160 

Den i Lissabon under norsk flagga verkstälda stenkolsimporten uppgick till 

12,500 tons, en obetydlighet i jemförelse med hvad engelska fartyg infört. 

Bahia den 12 februari 1880. 

Brasilien. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegiumo 

F. Crusenstolpe. 

De Förenade rikenas sjofart på distriktet dr 1879 framgår af följande: 

Till distriktet ankommo med last frail utrikes ort --------- 

» » » i barlast » » 

11 svenska fartyg om 3.554 tons 

5 » » » 1,267 » 

Fran 

» 

Till 

» 

Fran 

» 

» afgingo med last till 

» » i barlast » 

» ankommo med last fran 

» )) i barlast » 

» afgingo med last till 

»si barlast » 

» 

11 » 

» 

6 » 

» 

19 norska 

» 11 » 

» 16 e 

» 14 » 

» 3,131 » 

» » 1,981 » 

» » 4,783 » 

» » 2,790 » 

ee 3,944 » 

» » 3,629 » 

Sammanlagda antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 30 om 

8,337 tons och med last afgångna 27 om 7,078 tons. 

Fraktförtjensten var under året för svenska fartyg: 

till Bahia ankomne med last t, 5,325 

från )) afgångne » » 3,135 

» Aracaju » » )) 2,134 

för norska fartyg: 

till Bahia ankomne med last t, 8,567 

från )) afgångna 

» Aracaju » 

» » 3,075 

)) » 2065 , 

Tillsamman bruttofrakt ct 24,301 

Foregående året (1878) » 16,250 

Af svenska fartyg voro 2 och af norska 7, som i Bahia betingade frakt, 

men afgingo i barlast för att lasta i de nordliga hamnarne. 

Någon direkt import fran de Förenade rikena har ej försports. Hamburgarne 

hafva så till sagande monopoliserat nordens handel med Bahia och 

som vanligt hitfört svenska plankor, som realiserat 30 A, 36 milreis pr tolft 

3 X 9 turns 14 fots. Svenskt stangjern, sorteradt, såldes till 160 reis pr 

kilogram, beck 20 à 22 milreis, tjära 18 h, 20 milreis pr tunna. 

Den norska klippfisken i liidor har på samma vilg importerats med de 

månatliga ångbåtarne; på sådant sätt hitkom:

161 

i januari månad 663 lador 

» februari » 522 » 

» mars » _____ ............. _______ ..... 898 D 

» april » 1,099 D 

» maj • » 777 D 

» j uni» 1,110 D 

» j uli » 219 » 

» augusti » 560 » 

» september » 312 » 

)-) oktober » 462 » 

» november » 369 » 

» december » 316 D 

Summa 7,307 lador. 

Importen dr 1878 9,624 

» 1877 2,902 » 

Priserna varierade för god vara Indian 21 och 16 milreis pr qvintal, alit 

i förhållande till mer eller mindre tillförsel af amerikansk fisk, hvaraf tillförseln 

'var bet.ydlig och utgjorde 

fr?tn S:t Johns, Drums & Subo 53,636 

» Gaspe 1,690 

S:t johns via Pernambuco 3,512 

» Gaspe ............ 1,000 

» Rio Janeiro 1,000 

Summa 60,838 lador om 1 

,qvintal hvardera. Priserna varierade i man af befintliga förrad, god vara har 

realiserat 15 4 16 milreis pr qvintal och gammal vara till hvad pris som erbjudits. 

Nagra partier af norsk medicintran bafva betingat 2 milreis pr kilogram 

i anseende till dess goda qvalitet och som af kännare prefereras framför den i 

Hamburg sammanrörda olja med samma namn. Norskt öl på buteljer af Frydenlunds 

fabrik är saldt till 7„500 reis pr dussin i parti. 

Det svenska smiiret packadt i hermetiskt slutna bläckdosor fortfar att 

hafva en strykande afsättning ; packningen förrättas i Köpenhamn af Busk & 

C:o, Pedersen m. fl. enligt de påfästade etiketterna; smöret föres hit Luanatligen 

med Hamburg-ångarne i betydlig mängd, priserna hålla sig mellan 2,000 

oeh 2,400 reis pr kilogram i parti. Af Jönköpings tändstickor har tillförseln 

fullt ut motsvarat behofvet; priset bar vant 3 mur. pr gross i parti. 

NAgon direkt aflastning till de Förenade rikena har ej heller förekommit. 

Priserna å landets förnämsta produkter hafva under året noterats: 

januari- maj- sept. och november och 

april. augusti. oktober. 

1,430 Socker 

1,360 1,250 

Kaffe 

3,400 

13,700 

3,600 3,2001 

3,2003,900 f 

7,300 8,500 

Kakao 

16,600 8,400 

7,7001 

7,3001 

Hudar (torra) 

______ ______ 

J1,200 

14,800 

4,800 5,6001 

5,2005,200f 

Tobak (blad) 

j 4,600 

1 3,000 

3,200 

3,000 

3,0001 

2,500 j 

_______ ______ - 5,700 5,600 

alla priserna beräknade efter vigt af 10 kilogram. 


december. 

1,500 4, 2,000 

4,200 h 3,700 

4,800 4, 4,500 

6,500 4. 6,700 

2,500 4, 2,300 

11 

11■■••■••

Kurs i England: 

162 

januari—april. maj—augusti. sept. och oktober. nov. och dec. 

2 1 V, 21 1/2 d. 19 8/4 à, 22 d. 21 21 1/2 d. 22 à23 d. 

Frakterna hafva noterats under Ara: 

Till Europa: 30 sh. à 27 sh. 6 d. pr ton. 

Förenta staterna ___ 18 D D 20 D pr ton. 

Helsotillståndet har vant godt. 

Genom den nya tulltaxan, som med början af år 1880 reglerar tullafgifterna, 

hafva af de Förenade rikenas produkter följande undergått forandring: 

furu- och granplankor, som förut betalt tall efter dimension till och med, 

3 centimeters tjocklek pr qvadratnaeter 100 reis, betalar nu pr kubikmeter 

5,200 reis med tilläggstull af 50 cX, ; 

tjara och beck nedsatt från 20 reis till 10 reis pr kilogr. och tillaggstull 

af 50 ; 

klippfisk: höjd från 10 reis till 20 reis pr kilogr. och tillaggstull: 50 :‘ 

medicintran nedsatt från 600 reis pr kilogr. till 280 reis pr kilogr., tilllaggstull: 

50 %; 

stångjern, oförandradt, 10 reis pr kilogr., tillaggstull: 50 %. 

Spanien. 

Havana (Cuba) den 16 februari 1880. 

(Årsber6ttelse för 1879 till Kommerskollegium.) 

David Lindgren. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet under dr 1879 inhemtag 

af följande: 

Till distriktet ankommo med last från utrikes ort 15 svenska fartyg om 7,170 tons, 

Från e 

Till 

e 

» 

e 

e 

e 

» 

0 

s 

» i barlast » e 

afgingo med last till e 


ankommo med last från Norge 

0 » » »utrikes ort 


.. _ 

9 » 

15 » 

8 e 

9 norska 

54 » 

25 » 

e 

s 

e 

e 

e 

e 

e 

s 

e 

e 

5,873 

7,780 

4,923 

2,043 

22,124 

11,286 

» 

e 

e 

e 

» 

e 

Fran 

s 

» 

» 

afgingo 

s 

med last till 

i barlast » 

0 

e 

57 

29 

e 

e 

s 

e 

» 

e 

22,126 

12,098 e 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 78 om 31,335, 

tons och med last afgångna 72 om 29,906 tons. Ofvanstående uppgifter galla, 

förutom hufvudstationen, vice konsulsstationerna Matanzas, Cardenas och Sagua 

la Grande, från San Jag° de Cuba hafva inga uppgifter inkommit, och Manzanillo 

har icke besOkts af något de Förenade rikenas fartyg.

163 

Hela förlidet ars sockerskörd uppskattas till 600,000 tons, utvisande en 

betydlig tillväxt i jemförelse med året förut. leke desto mindre stego frakterna 

icke i nagon väsentlig man, och med få undantag torde de svenska och 

norska fartyg, som befraktades här, hafva funnit sina resor föga lönande. Många 

fartyg maste taga frakt frail närbelägna hamnar i Förenta staterna eller 0, 

dit i barlast för att söka erhålla dylik frakt. Beklagligtvis förefmnas inga 

utsigter till förbättring enär sockerskörden torde komma att blifva mycket dålig; 

man kan således icke rain på någon snar stegring af de nu rådaude frakterna 

32 sh. 6 d. h, 35 sh. pr ton. 

Den på direkt och indirekt väg införda qvantitet norsk fisk fi5retedde icke 

nagon betydande skilnad mot foregående ar, prisen höllo sig i allmänhet stadiga 

och årets affiirer torde kunna anses hafva slutat tillfredsställande. 

Förutom en nedsättning i skatterna till 10 % af inkomsten från jord-. 

egendom och till 16 %, af inkomsten Min stadsfastighet har am:1u ingen lättnad 

medgifvits i de tryckande skattebördorna. Fran Madrid har meddelats att 

»Cortes» öfverlagt om utvägar till lindring och dervid bland annat ifrfigasatt 

minskning i de höga in- och utförseltullarne. Om detta verkligen skedde samtidigt 

med offentliggörandet af lagen om slafvarnes emancipering skulle det 

otvifvelaktigt bidraga att minska den nu rådande oron samt att gagna ön äfven 

för framtiden. 

Tankarne äro delade om de följder slafveriets afskaffande kommer att 

hafva med sig, allt efter hvars och ens personliga ställning till fragan; de fiesta 

firo dock ense derom att man icke har anledning befara några oroligheter bland 

den svarta befolkningen, men att landtbruket på on torde komma att för den 

närmaste tiden blifva lidande. 

Det inre af ön oroas ännu af insurgentskaror, och, churn enligt officiella 

rapporter deras antal ständigt minskas genom att de gifva sig eller blifva tillfångatagna, 

utgöra dock deras fortvarande tillvaro och den omständigheten, att 

omkring 50,000 man trupper iiro sysselsatta att förfölja dem, en ständig källa 

till oro. 

Tanger den 17 mars 1880. 

Marocko. 


Nenninger. 

Intet svenskt eller norskt fartyg anlöpte under ai 1879 någon af Ma. 

rockos hamnar. 

E. Daluin.

164 

Det tyske Rige. 

I Aaret 1879 'ankom til Hamburg 274 norske Fartöier, drægtige 112,860 

Tons, deraf 131 Seilfartöier, drægtige 51,231 Tons. Af disse 274 Fartöier 

kom fra Norge 138, drægtige 56.684 Tons, blandt dem vare 13 Sejlskibe, 

drægtige 946 Tons. Ni af disse sidste kom med Sild, et med Tran, et med 

Læderaffald, et med Sten og et med Planker; tre af dem gik tilbage til 

Norge ballastede, 5 gik til England med Salt og et til Sverige ligeledes med 

Salt, et til Riga med Stykgods og de övrige med Ballast til udenlandske Steder. 

De fra Norge hidkomne norske Dampskibe, de fleste gaaende i regelbunden 

Fart, indehavde i Almindelighed blandet Last; dog kom syv med Sten. De 

vendte herfra tilbage til Norge med Stykgods med Undtagelse af to, som gik 

resp. til Sverige og Frankrige med Stykgods og to, som gik ballastede til England. 

Fra udenlandske Havne eller Farvande kom 136 norske Fartöier, drægtige 

56,176 Tons, deraf 18 Dampskibe, drægtige 5,890 Tons. Ti af disse kom 

fra Grönlandshavet med Swlspek, og gik derpaa til Norge med Ballast. Tre 

kom fra Middelhavet med Vin og Frugt, et fra England med Gjödning og et 

fra Sverige med Sten, et fra England og to fra a Steder inden dette Konsulatdistrikt 

med Ballast; af bemeldte Fartöier gik herfra fem til Norge, deraf 

tre med Stykgods, de andre ballastede, et til China med Stykgods og Passagerer, 

et til Sverige med Stykgods og et til England ballastet. Af de 118 Seilfartöier 

kom 112 med Ladning; deraf 67 fra de forenede Stater, nemlig 23 med 

Harpix og Terpentin, 15 med Petroleum, 15 med Mais, 8 med Stykgods, 3 

med Bomuld, 2 med Pitch Pine og et med Valnödtrm ; 18 fra Vestindien, 

nemlig 17 med Farvetræ og et med Sukker; to fra Venezuela med Farvetræ 

og Kaffe ; to fra Afrika med Faareuld og Palmenödder, et fra Marseille med 

Oliekager, to fra Smyrni med Frugt, et fra Alicante med Sparto, Tobakstilk 

ni. m. et fra Bassein med Ris, to fra Skotland med Sild; 7 fra Brasilien, 

) 

nemlig fire med Huder, et med Tobak og to med Guano; syv fra Mexiko med

165 

Mahogni, et fra Antofagasta med Salpeter og et fra Reval med Sprit. Sex 

Fartöier kom her ballastede fra Havne inden dette Konsulatdistrikt. 

Af de nævnte 118 Fartöier gik igjen herfra med Last til Nord-Amerika 

44, nemlig 36 med Salt og tomme Petroleumfade . Resten med Stykgods. Tre 

gik till Lagos med Stykgods, 3 til Vestindien, tre til Brasilien, tre til Rusland, 

et til Königsberg, alle med Stykgods; et til England med Salt og et til Frankrig 

med Melasse. Ballastede gik 27 til Norge og 19 til andre Lande. Tretten 

bleve her overliggende ved Aarets Udgang. 

Til Altona ankom fra Norge to norske Fartöier, begge med Fiskeguano, 

og fra andre Lande 13, alle Seilskibe, nemlig fra Sverige to, et med Trælast 

og et med Step, fra de forenede Stater sex med Mais, to med Hvede og Rug 

og et med Sleepers; fra Finland et med Trælast; fra Harburg et med Ballast. 

De fra Norge komne vendte derhen tilbage, et med Salt og et med Ballast; 

af de andre gik to til Vestindien med Stykgods, et til Nord-Amerika med Salt 

og tomme Petroleumfade ; otte afgik ballastede, deraf fem til udenlandske Havne, 

og to bleve overliggende ved Aarets Udgang. 

Til Harburg kom fra Norge fire norske Fartöier, nemlig to Dampskibe 

med Feltspath. fra Arendal og et Dampskib med Trælast, samt et Seilskib med 

Apatit fra Kragerö. Det ene af Dampskibene gik tilbage til Norge med Salt, 

de andre Fartöier gik ballastede til ikke norske Havne. Fra andre Lande kom 

Fartöier, deraf to Dampskibe fra London med Rör, hvilke derpaa gik til-, 

bage til Norge, det ene med Salt, det andet ballastet. To Fartöier kom fra 

Skotland med Sild, to fra England med Ler, to fra Afrika med Palmenödder, 

et fra Bordeaux med Vin, to fra Nord-Amerika med Mais, to sammestedsfra med 

Jernbanesviller og et med Valnödtræ, og fra Hamburg et ballastet. Af disse 

Fartöier gik et til Norge med Salt, et til Fredrikshavn ligeledes med Salt og 

et til Frankrig med Sirup. Resten afgik ballastede, deraf to til Norge. 

Til Cuxhaven ankom et norskt Fartöi fra Norge og 15 fra udenrigske 

Steder, dog kun for Is eller Havari. Fem af dem gik siden til Hamburg, 

to til England og to til Norge. Syv bleve overliggende i Cuxhaven ved Aarets 

Udgang. — Til G-liiekstadt ankom intet norsk Fartöi. 

I Aaret 1878 ankom til Hamburg 284 norske Fartöier, drægtige 108,973 

Tons, deriblandt 151 Seilskibe. Af disse 284 Fartöier kom 180 fra Norge, 

deriblandt 56 Seilskibe, medens der blandt de 104 fra andre Lande hidkomne 

fandtes 95 Seilfartöier. Grunden, hvorfor her da kom saamange flere Sejlskibe 

fra Norge, var væsentlig den, at her den Gang var en betydelig Ilidförsel af Is, 

nemlig i 35 Skibe. 1877 kom til Hamburg 244 norske Skibe, deriblandt 116 

Sejlskibe. 

Antallet af de ikke norske Skibe, som kom til Hamburg og Altona fra 

Norge i 1879, skal have været 51, deraf 20 med Planker og Bord for det 

meste fra Frederikshald, 9 med Fiskeguano, 9 med andre nordlandske og finmarkske 

Produkter, 12 med Sten og et med Sild. Af disse Fartöier vare 

41 tyske, 4 hollandske, 5 engelske og et dansk. Antallet af' ikke norske Skibe, 

som kom hid fra Norge i 1878, skal have været 56, deriblandt 47 tyske. 

Her blev i 1879 indkjöbt et fremmed Fartöi for norsk Regning ; det var 

drægtigt 239 Tons og gik herfra ballastet til Sverige. 

Til Hamburg ankom i Aaret 1879 98 svenske Fartöier, drægtige 25,900 

Tons, deriblandt 32 Seilskibe. 

Af de nævnte 98 Fartöier kom 62, drægtige 11054 Tons, og deriblandt 

tre Seilfartöier, drægtige 204 Tons, fra Sverige; Dampskibene, som næsten alle 

vare i regulær Fart og havde blandet Last, gik tilbage til Sverige med Stykgods 

med Undtagelse af et, som gik til Petersburg, ligeledes med Stykgods,

166 

og et, som laa her ved ,Aarets Udgang. Seilskibene gik tilbage til Sverige to 

med Salt og et med Stykgods, de vare hidkomne med Sten. 

De 36 svenske Fartöier, som kom fra ikke svenske Havne, vare drægtige 

14,846 Tons; syv af dem vare Dampskibe og kom fem fra London med Stykgods, 

et fra Havre med ditto og et fra Harburg med Ballast. Fem af disse 

Dampskibe gik herfra til London og to til Sverige, alle med Stykgods. Af 

Seilfartöierne, drægtige 11,470 Tons, kom to fra Lacipede Islands med Guano, 

to fra Brasilien, deraf det ene med Kaffe og det andet med Huder, tre 

fra Vestindien med Farvetræ, to fra Fray Bentos, nemlig et med Guano og et 

med Stykgods; fem fra de forenede Stater med Harpix og Terpentin, tre sammestedsfra 

med Petroleum, et med Pitch Pine og et med Phosphat; to fra 

Mexiko med Mahogni; fire resp. fra Lagos med PalEnenödder, fra Singapare 

med Stykgods, fra Corunna med Tobakstilk og fra Rouen med Sten, samt tre 

fra Norge med Sten. Et kom ballastet fra Itzeho. Tolv af disse Seilfartöier 

afgik igjen herfra med Last, nemlig to til Sverige med Salt, to til Brasilien 

med Stykgods, et til Lissabon med ditto, fem til Nord-Amerika dels med 

Salt og dels med tomme Petroleumfade, et til Petersburg med Stykgods og et 

til Christiania med Salt. Ballastede gik 13 til Sverige og 4 til udenlandske 

Havne. — To Dampskibe, som vare overliggende ved Aarets Begyndelse, gik 

til Sverige med Stykgods. 

Til Altona ankom tre svenske Fartöier, alle Sejlskibe, nemlig et fra Sverige 

med Sten, et fra Brasilien med Kaffe og et fra Nord-Amerika med Mais; af 

disse gik et derfra til Sverige med Salt, et udgik med Ballast og et blev 

overliggende ved Aarets Udgang. Til Harburg kom to svenske Fartöier, nemlig 

fra Kjöbenhavn et Dampskib med Stykgods og fra Lagos en Bark med Palmenödder 

; begge afgik i Ballast til ikke svenske Havne. Til Glückstadt kom 

intet svensk Fartöi. 

I 1878 ankom til Hamburg 87 svenske Skibe, drægtige 24,270 Tons; af 

disse kom 49, alle Dampskibe, fra Sverige, hvorimod der blandt de 38 fra 

andre Lande fandtes 28 Seilfartöier, I 1877 kom til Hamburg 117 svenske 

Skibe, drægtige 29,363 Tons, deriblandt 35 Seilfartöier. 

Antallet af ikke svenske Skibe, som kom til Hamburg og Altona fra Sverige 

i 1879, skal have været 76; deriblandt 37 med Planker og Bord, omtrent 

Halvdelen fra Carlshamn, 31 — hvoraf et Dampskib — med Sten, de fleste 

fra Halmstad, to med gamle Jernbaneskinner, tre med Kridt m m, to med 

Havre og ,et med Jern, Malm og Stykgods. De vare alle tyske med Undtagelse 

af 4 danske, 3 hollandske og 3 norske. I 1878 skal Antallet af ikke 

svenske Skibe fra Sverige kun have været 34. 

Her indkjöbtes i 1879 et fremmed Fartöi, drægtig 146 Tons for svensk 

Regning; det indladede Poteter for England, afgik dog först i indeværende Aar. 

I Aaret 1879 udmönstrede ved dette Konsulat for norske Skibe 139 

Norske, 111 Svenske og 83 Udlændinge samt afmönstredes 402 Nordmænd, 77 

Svenske og 95 Udlændinge. For svenske Skibe udmönstredes 26 Svenske, 8 

Norske og 18 Udlændinge, samt afmönstredes 40 Svenske, 7 Norske og 8 

Udlændinge. De Fremmende, som paamönstredes norske og svenske Skibe, vare 

i de fleste Tilfælde Finlændere og Tyske. — I 1878 udmönstredes her for 

norske Skibe 122 Norske, 75 Svenske og 63 Udlændinge og afmönstredes fra 

dem 336 Norske, 53 Svenske og 63 Udlændinge. For svenske Skibe udmönstredes 

da 42 Svenske, 6 Nordmænd og 12 Udlændinge, medens der afmönstredes 

64 Svenske, 10 Norske og 13 Udlændinge. 

Ovenstaaende viser, at der paa dette Konsulatkontor i 1879 i det Hele 

udmönstredes 147 Norske og 137 Svenske, i 1878 128 Norske og 117 Svenske;

167 

1877 vare disse Tal resp. 158 og 135. Den store Forskjel i Antallet af 

Udmönstrede og Afmönstrede havde som sædvanligt sin Grund, i at mange udmönstre 

i Hjemlandene og sendes til de her liggende Skibe. Desuden bleve 

mange Fartöier henimod Aarets Udgang stoppede her af Isen og afskedigede 

da sine Mandskaber, som for det Meste reiste hjem. Det blev allerede i min 

Aarsberetning for 1878 anfört, at der ved den indtraadte Synkning, i den gjennemsnitlige 

Matroshyre for Seilskibe, nemlig fra omtrent 577, Mark maanedlig 

i 1877 till 51V,, var opstaaet et stærkt Motiv för Skibsförere til at skille 

ig ved sine Folk, naar nemlig disse ikke vare villige til at finde sig i Nedsættelse 

af de tidligere fastsatte Hyrer; og denne Grund gjorde sig ligeledes 

gjceldende i 1879, da yderligere Synkning fandt Sted, saa at der i Middeltal 

kun betaltes 45 1/2 Mark eller omtrent 40 Kroner. Under enkeltvis opstaaede 

Dissenser i denne Anledning imellem Skibsförere og Mandskaber paa norske 

Fartöier har jeg, stöttet ved det Kongelige Indre Departements Fortolkning af 

den norske Söfartslovs § 19, gjort gjældende, at der ikke ved Siden af den 

&folk tilstaaede Adgang til efter to Aars Forlöb at forlade sit Fartöi findes 

nogen tilsvarende Ret for norske Skibsförere til efter samme Tid at afskedige 

dem mod deres Villie eller overhovedet paa andre Betingelser end saadanne, 

hvorom man gjensidigen bliver enig. 

Hvormange Norske og Svenske her paamönstredes tyske Skibe har ikke 

kunnet erfares. dog vides, at af 14,941 Stimænd, som her paamönstredes disse 

Fartöier, vare 1,737 Ikke-Tyskere ; i 1878 vare disse Tal 14,196 og 1,367. 

Paa britiske Fartöier mönstredes her i 1879 239 Svenske og 178 Norske, 

et usædvanlig stort Antal, i 1878 mönstredes 146 Svenske og 81 Norske, i 

1877 resp, 193 og 98 paa bemeldte Skibe. Paa danske Fartöier udmönstredes 

i 1879 kun 31 Svenske og 24 Norske; i 1878 resp. 41 og 22, i 1877 

60 og 30. 

Som deserterede fra norske Skibe anmeldtes tre ; alle Normænd, fra svensk 

Fartöi ingen. Antallet af ikke anmeldte Deserteurer kan ligeledes kun have 

været ubetydeligt. Derimod var her, som sædvanligt, ingenlunde Faa som, 

sögte Hyre, efter nylig at være römte andetsteds. Disse Folk melde sig hyppigen 

paa Konsulatet for at erholde af samme udstedt Nationalitetsattester, hvorved 

de sættes istand til at erholde Anbringelse paa tyske og forskjellige til 

andre Nationaliteter hörende Fartöier ; men jeg nægter dem saadan Hjælp til 

at komme i fremmed Fart undtagen naar Forholdene ere saadanne, at de ellers 

-vilde komme i den yderste Nöd og falde det Offentlige til Byrde. 

De af Konsulatet med Penge eller frit Ophold og tildels fri Hjemreise 

understöttede norske og svenske Sömvends Antal var resp. 44 og 24; hvorhos 

Understöttelse tilstodes to Udlændinge, som havde tjent paa norske Skibe ; ogsaa 

tre af de 24 Svenske havde sidst tjent paa norske Fartöier. Med Hensyn 

til Understöttelse af Sörnænd er jeg, forsaavidt som de ikke vare ifölge Söfartslovene 

berettigede til saadan fra Stat eller Rederi, gaaet ud fra at den i Regelen 

ikke bör tilstaaes, med mindre det viser sig, ikke alene at Vedkommende 

er uden Penge men ogsaa at ban ikke har saa megen Kredit, stöttet 

enten til Haabet om det med Forhyringen forbundne Forskud eller til andre 

Omstændigheder, at han derigjennem har nödtörftigt Ophold paa herværende 

Logishus ; hvis der forholdtes anderledes, vilde Tillöbet hertil af norske og 

svenske hyresögende Matroser vistnok blive endnu meget större end det nu er. 

Derhos vilde Iveren hos mange af dem for snarest muligt at komme i Fart 

sandsynligvis kjölnes en Del, og tillige den af deres Værter ydede Bistand dertil 

blive mindre beredvillig; hvoraf Fölgen maatte blive en betydelig Stigen af 

det Offentliges Udgifter.

16-8 

I Labet af 1879 udstedte jeg 78 Nationalitetsattester til norske Sömænd 

og 42 til andre Norske, amt 109 til svenske Sömænd og 234 til andre Svenske. 

For 120 af disse Attester modtoges Gebyr; 343 Personer gik saalede s. 

fri fet at betale, enten fordi de vare Sörnænd eller fordi de vare ubemidlede. 

I 1878 udstedtes resp. 57 og 42 Nationalitetsattester til norske SOmænd 

og Andre, samt til Svenske resp. 70 og 244. 

Efter 8 afdöde Norske og 13 Svenske hjemsendtes Hyrebelab og andre 

Efterladenskaber. Af norske i Fart værende Sömænd modtog jeg Kr. 1919.86, 

hvilke indsendtes overensstemmende med de gjældende Regler. Af svenske S timænd 

modtoges intet, men adskillige bande Svenske og Norske bistodes til 

Hjemsendelse af Penge paa anden Maade, hvilket ofte foretrækkes for at undgaa 

den med den officielle Methode forbundne Forsinkelse. 

Ifölge modtagne Opgaver over de norske i 1879 til Hamburg ankomne 

og herfra afgaaede Skibes Fragter (brutto) udgjorde disses Belöb for de fra 

Norge ankomnes Vedkommende omtr. 602,500 Mark og for de herfra til Norge 

afgaaedes . 578,000 Mark. Indgaaende Fragt fra andre Lande 1,835,000 og 

#dgaaende herfra til andre Lande 314,000. I Aaret 1878 vare disse Tal 

resp. 699,00.0, 570,000, 1,967,000, og 264,000; i 1877 568,000, 843,000, 

1,709,000 og 177,000. Forövrigt var det i 1879 ligesom tidligere Tilfældet, 

at for enkelte norske Skibes, navnlig Sildefartöiers, Vedkommende ingen Fragt 

blev opgivet, idet Rederne selv eiede Lasten. 

Bruttofragterne for de fra Norge til Vieekonsuistationerne komne norske 

Fartöier var i 1879 Mark 13,000; for de derfra til Norge afgaaede 1,700; 

indgaaende Fragt til samme fra andre Lande var Mark 263,000 og udgaaende 

derfra til andre Lande 11,000. 

For de svenske Skibe, som i 1879 besögte Hamburg, udgjorde Fragternes 

Bruttobelöb for de fra Sverige ankomnes Vedkommende omtr. 109,500 Mark 

og for de herfra til Sverige afgaaedes 129,600. Indgaaende Fragt hertil fra 

andre Lande var omtr. 508,000 og udgaaende herfra til andre Lande 54,00G 

Mark. I 1878 vare disse Tal 99,000, 88,000, 583,000 og 69,500 Mark; i 

Aaret 1877 116,000, 167,000, 709,000 og 104,000. — For svenske Skibe 

ankomne fra Sverige til Vieekonsulstationerne eller fra disse til Sverige erholdtes 

Bruttofragt resp. 1,000 og 700 Mark; og for Fragt imellem Vieekonsulstationerne 

og Udlandet 67,800 Mark, alt indgaaende. 

I 1879 vedblev Udfarselen af tomme Petroleumfade, navnlig til New-York 

og enkelte andre nordamerikanske Havne som Filadelfia og Baltimore, at være 

en af de væsentligste Beskjæftigelser for herfra udgaaende norske og svenske 

Skibe. Endnu i 1877 og 1878 fik man tidlig pan Aaret 10 à 11 d. pr Fad 

til New-York, men i Begyndelsen af 1879 kun 8; og först i Mai naaedes 9 1/ 

for derpaa i Juni, Juli og August igjen at synke betydeligt. I August gik 

endog et Par Fartöier til Filadelfia for 6 d.; og selv i de folgende Maaneder 

var Stigningen ikke mere end til 7. — I Mai gik man med Salt til Baltimore 

for 4 sh. 6 d. pr Ton; i August og September til Charleston for 5 sh. à 5 sh. 

6 d.; i Oktober og November til resp. Baltimore og Wilmington for 4 sh. og 

3 su. I Oktober naaedes dog enkeltvis 8 sh. pr Ton for Salt til Boston 

(men ikke fuld Last). — Fragterne hid for Petroleum fra New-York vare i 

Aarets Begyndelse 3 sh. 6 d k 4 sh. pr Fad, ligeledes noget mindre end i 

Begyndelsen af 1878; og 'siden indtraadte yderligere Synken. I April erholdtes 

3 sh. 4 1/2 d.; i Mai, Juni og Juli kun 3; et svensk Fartöi fik endog i 

Juni kun 2 sh. 6 d. I August og September mærkedes en Smule Forbedring 

og i November naaedes 4 sb. à 4 sh. 5 d. — For Harpix fra Wilmington 

vaklede Fragten imellen 3 sh. 3 d. og 3 sh. 9 d., som naaedes i Mai, enkelt-

169 

vis ogsaa 5 sh.; i Oktober erholdtes 4 sh. Fra Savannah naaedes som höieste 

Rate for Harpix 3 sh. 9 d. i September; fra Charleston fik man i Marts endog 

kun 3 sh. For Guano erholdt et Par svenske Skibe fra Lacipedes-öerne 

i Marts resp. 63 og 62 sh. pr Ton; for Guano fra Fray Bentos og fra Rio 

Grande erholdtes i April og Juni 22 sh. 6 d.; for Kjödguano fra Filadelfia i 

August 23 sh. For Phosphat fra Bull River i Juni 27 sh. pr Ton. For 

salte Huder fra Rio Janeiro og Rio Grande erholdtes i September 35 og fra 

Paysandes i August 40 sh. pr Ton. — For Farvetræ fra Laguna for det 

meste 37 sh. 6 d. pr Ton; ved enkelte Leiligheder i April, Juli og August 

dog mere, indtil 45 sh. ; fra Monte Christo i November ligeledes 45 sh. — 

For Mahogni fra Minititlan, Tapilco, Tonala og St. Ana sh. 57 6 d. indtil 

60 sh., fra sidstnævnte Sted i Oktober enkeltvis 65 sh.; fra Hayti i April 

53 sh., fra Honduras i Juni 55 sh. For Salpeter fra Antofagasta i Juni 55 

sh., for Ris fra Bassein i August 45 su. For Mais fra New-York varierede 

Fragten i Sommermaanederne imellem 4 sh. 4 d. og 5 sh., var endog i Juni 

nede i 4 sh.; steg udpaa Rösten indtil 5 sh. 10 d. 

De almindelige Klager over Fragternes Lavhed og Skibsfartens trykkede 

Kaar have ikke her og overhovedet i Tyskland lydt mindre stærkt end andetsteds. 

Saaledes blev i de tyske nautiske Foreningers Præsidents Aarsberetning 

paa deres Möde i Berlin sidst i Februar d. A. Aaret 1879 betegnet som det 7 de 

magre Aar for Rederivirksomheden, idet samme, naar undtoges enkelte Lykketræf, 

kun for större Jernseilskibe og for nogle Dampskibe, navnlig i regulær 

Fart, havde været nogenlunde gunstigt. Og ikke heller nærede han synderligt 

Haab for Fremtiden, ialfald for Trwseilskibene, under den overhaandtagende 

Konkurrence med Dampfartöierne. 

I Hamburgs Skibsfartsforholde viste sig alligevel ikke mindre Livlighed i 

1879 end i de nærmest foregaaende Aar. Antallet af her ankomne Skibe, 

deri ikke indbefattet Flodfartöier, var 5,671, af Drægtighed omtr. 2,493,000 

Tons, i 1878 var Tallet af Skibe 5,308 og Drægtigheden 2,273,000 Tons; 

Middeltal af Treaarene 1876-1878 var Skibsantallet 5,403 og Drægtigheden 

2,245,000 Tons. Antallet af Dampskibe bar i en Række af Aar været jevnt 

stigende, saaledes i 1875--1879 2,739, 2,916, 2,958, 2,972 og 3,167, dog 

ikke i synderlig stærkere Forhold end Seilskibenes. De ankomne Dampskibes 

Drægtighed var i 1879 omtr. 1,958,000 Tons. Paa det herværende Seemannsamt, 

hvor Paa- og Afmönstringer for de tyske Fartöier foregaa, udmönstredes 

Mandskab for 733 Skibe, hvoraf 597 vare hjemmehörende i Hamburg; af disse 

733 Fartöier vare 58 bestemte til Vestkysten af Amerika, 19 til China, Japan 

eller russisk Asien, 26 til Ostindien, 11 til Australien, 5 til Sydsöen, 25 til 

Afrikas Vestkyst og 11 til dets Östkyst. I 1878 var Antallet af tyske Skibe, 

for hvilke Paarnönstringer her fandt Sted, 705, af hvilke omtrent ligesaamange 

som i 1879 gik paa de her nævnte fjernere Lande, — kun paa Vestamerika 

og Ostafrika noget færre. Den Interesse, soin i Tyskland overhovedet har 

været næret for de i Australien og Sydsöen knyttede Förbindelser, lededê til 

en meget virksom og heldig Deltagelse i Industriudstillningen i Sidney, saavelsom 

til at man ligeledes med Iver ruster sig for den, som forestaar i Melbourne; 

den har ogsaa foranlediget Ansættelsen af en consul missus for det ved sin 

centrale Beliggenhed i det stille Hav paa Routen fra St Francisco til Australien 

og fra Kap Horn til Östasien fortrinligt begunstigede Samoa med Naboöer. 

Man er ogsaa som bekjendt indgaaet i traktatmæssige Forbindelser med 

den nævnte lille Stat (24de Januar 1879) ligesom i 1876 med Tonga; og de 

hyppige Besög af tyske Krigsskibe, som der have etableret Kulstationer, have 

vænnet Befolkningerne i hine Egne til at betragte Tyskland som en mægtig og

170 

virksom Sömagt, som ingenlunde forsömnier at varetage de mange den vedkommonde 

Interesser sammesteds. Hertil kom, at da det herværende store Hus 

Joh. Cesar Godefroy & Sohn maatte indstille sine Betalinger og derved Frygt 

opstod, for at de fleste Aktier i det med samme Hus nöie lierede Handelsog 

Plantageselskab for Sydsöerne, som hovedsagelig har beskjæftiget sig med 

Indvinding og Hidförsel af Kokosnödkjerner, vilde blive fremmed og navnlig 

engelsk Eiendom, blev det fra toneangivende Side erklæret for en national 

Sag til videre Udnyttelse af den for tysk Virksomhed i hine Egne, vûndne Stilling, 

at sammenbringe under Garanti af Riget et nyt Konsortium, som saaledes har 

at overtage og udvide det tidligere Selskabs Etablissementer og Forretninger. 

Foretagendet har dog kun fundet maadelig tnderstöttelse i Hamburg selv, hvor 

man ikke har ret Tillid til dets Sundhed og Levedygtighed ; idet mange derhos 

anse det Offentliges Indgriben i den ifölge sin Natur private Virksomhed 

mindre heldig samt ogsaa frygte for, at Konkurrensen med en saaledes subveneret 

Entreprise vil skade de tyske Huse, som drive selvstændig Virksomhed 

dersteds. 

Overhovedet er artificielle Midlers Anvendelse til Ophjælpelse af tyske 

Skibsfarts-, Handels- og Industri-Interesser i Almindelighed ikke populær her. 

Saaledes har ogsaa det nu inden Rigsmyndighederne verserende Forslag om at 

forbeholde tyske Skibe den tyske Kystfart i höiere Grad end forhen, ligesom 

Projektet ifjor om særlige Begunstigelser for det tyske Flag, fundet afgjort 

Modstand, idet man kun venter at deslige Særrettigheder ville fremkalde tyske 

Skibes Udelukkelse fra flere fremmede Landes Kystfart. Ved Spanien, Portugal, 

Sydamerika, China og Japan drives nemlig en ret blomstrende saadan 

Fart af tyske Skibe, medens Forbindelsen mellen Tysklands egne Havne med 

faa Undtagelser besörges af Tyskerne selv. 

Den hamburgske Handelsflaade bestod ved Udgangen af 1879 af 371 

Sejlskibe og 104 Dampskibe, deri ikke indbefattet Flod- og Bugserdampfartöier. 

De smukkeste Skibe i den hamburgske Marine ere de, som besörge den 

regulære Fart paa transatlantiske Havne, og denne Fart viste sig, som i det Hele 

i de sidste Aar, især fordelagtig paa Sydamerika, hvor Tyskerne allerede i 

lang Tid indtage en betydelig Stilling baade inden Handelen og Industrien samt 

ogsaa som Landmænd; dei ere derhos i stort Antal ansatte ved Universiteter 

og Skoler der. I Sydbrasilien, Argentinien og Chili finder man dem især 

samlede og navnligen inden det förstnævnte i blomstrende agerbrugdrivende Kolonier, 

rigtignok under fremmed Statshöihed. Til at formidle Forbindelsen med disse 

talrige Tyske, samt forsyne hine Lande med tyske Fabrikata, især Meubler, 

Bijouterier, Sölvvarer, Vægure, visse Jernartikler og Uldvarer in. m. saavelsom 

hidbringe derfra Kaffe og andre Produkter udviklede det herværende Hamburg- 

Sydamerikanske Dampskibsselskab stor Virksomhed ; idet sammes Skibe, som befare 

Brasilien og La-Plata, have vundet stedse mere Terrain trods de vedblivende 

daarlige Konjunkturer og uagtet Konkurrencen af fremmede Linier tvang til 

yderligere Fragtnedsættelse, hvilken Konkurrence ogsaa ventes at ville fortsættes 

isar. Selskabets Bruttofragt for Varer i 1879 udgjorde omtr. 4,700,000 

Mark, omtrent det Samme som i 1878 og mer end i tidligere Aar, og Passagerfragten 

omtrent 800,000 Mark, noget mindre end i flere foregaande Aar paa 

Grund af at den tidligere russiske Udvandring til Brasilien er ophört, medens 

derimod rigtignok mange Familier kom tilbage derfra i sörgelig Stilling. Selskabet 

ydede en Dividende af 10 Procent, i 1878 8 Procent. 

Ogsaa Dampskibsselskabet Kosmos, hvis Fartöier besöge det vestlige Sydamerika, 

arbejdede i 1879 med Fordel; og Dividenden blev 11 Procent ; i 1878

171 

var den 12 Procent. Bestyrelsen havde mange Vanskeligheder at bekjæmpe 

paa Grund af Krigsforholdet paa den nævnte Kyst. De Havne, som Skibene 

skulde besöge, vare snart blokerede og snart igjen frie ; trufne Dispositioner 

maatte hyppigen forandres, nye Havne söges istedetfor dem, der vare blevne 

utilgjængelige ; og de vexlende Regjeringer, med hvilke man havde at gjöre, 

lode sig af Begivenhederne foranledige til Beslutninger og Anordninger, som 

ikke havde kunnet forudses. Det Værste, som indtraf, var som bekjendt, at 

Selskabets Fartöi Luxor beslaglagdes i Peru og efter en lang, kostbar Proces 

af den derværende Hiiiesteret dömtes til Konfiskation for at have fört Kontrabande. 

Energisk Indskriden af den tyske Rigsregjering bevirkede dog dets 

Frigivelse efter otte Maaneders Detention; og nu svæver Spörgsmaalet om der 

vil opnaaes Erstatning herfor. 

Det Hamburg-amerikanske Paketaktieselskabs Anliggender, som efter dets 

tidligere Uheld allerede i 1877 havde begyndt igjen at bedre sig og i 1878 

vare gaacde betydeligt fremad, lededes ogsaa i 1879 med nogenlunde Held. 

Personfragterne vedblev at were kun lidet indbringende; idet vel nogle faa 

flere Personer end i 1878 udvandrede over Hamburg til New-York, men derimod 

et meget mindre Antal gik derfra til Europa. Derhos fandtes G-odstransporten 

fra New-York, uagtet Fartöierne altid havde fuld Last, at yde kun 

maadeligt Udbytte paa Grund af den inden Fragtmarkedet herskende overordentlige 

Konkurrence ; derimod tjentes endel paa Udfragterne i den senere Del 

af Aaret paa Grund af det i Amerika med den fornyede Velstand opstaaede 

Behov for europæiske Varer. Godstransporten paa New-Yorker-Linien omfattede 

i Aarets Löb omtrent 192,000 Kubikmeter, i 1878 162,000 ; og af Kontanter 

befordredes omtrent 87 1/2 Millioner, i 1878 kun 11 1/4. Selskabets vestindiske 

Linie viste sig fordelagtig; den har erhvervet sig en hel Del af den 

Transport, som tidligere i derværende, især Haytiske, Farvande besörgedes af 

Seilskibe. Den fik derhos siden Mai Maaned en yderligere Udvidelse ved en 

Bilinie fra St Thomas over Havana til Vera-Cruz og andre mexikanske Havne, 

hvoraf man venter sig Opsving i den tysk-mexikanske Handel. — Selskabets 

Dividende blev 67 2 Procent; i 1878 var den 6 Procent, efterat Aktierne i 

flere foregaaende Aar intet havde indbragt. Efter den i sin Tid omhandlede 

Reorganisation og Reduktion af Aktierne udgjör Kapitalen endnu 15 Millioner 

Mark. 

Ogsaa for Met tyske Dampskibsrederi», hvilket Selskabs Fartöier sætte 

Hamburg gjennem Suezkanalen direkte Forbindelse med Ost-Asien, og hvis 

mindre Dampskibe drive Kystfart ved China, stillede Forholdene sig heldigt i 

1879, saa at det, efter i længere Tid ikke at have afgivet noget til Dividender 

anvendeligt Overskud, uddeler 8 Procent for det sidst udlöbne Aar; ogsaa det 

har reduceret sin Aktiekapital, som nu kun udgjör 3 Millioner Mark. I den 

senere Del af Aaret havde det god Nytte af de stigende Thefragter ; ligesom 

ogsaa ovennævnte Kabotage viste sig mere fordelagtig end tidligere. Efterat 

Selskabet havde solgt et Par for den chinesiske Fart mindre hensigtsmæssige 

Dampskibe, var det saa heldigt at skaffe sig et Par andre og bedre istedet paa 

en Tid, da Priserne endnu stode lavt. Direktionen paastaar, at de samme 

Fartöier, • som da kontraheredes for omtrent 558,000 Mark hvert, vilde paa 

Grund af den siden sidste Höst stedfundne Stigen af Skibsbygningsmaterialier 

koste 80,000 à 100,000 Mark mere pr Styk, hvis de byggedes nu. 

Udvandringsvæsenet, som tidligere stærkt florerede og var meget indbringende 

for de herværende transatlantiske Dampskibe, har siden Aaret 1872, 

da herfra udgik omtrent 74,400 Personer, været en af de daarligst stillede 

Forretningsgrene; Udvandrernes Tal sank aarligt, indtil det i 1877 var kun

172 

22,570. Senere er det- igjen gaaet noget opad, dog ubetydeligt; og i 1879 

udgjorde det kun 61 mer end i 1878, nemlig 24,864. Af disse gik 22,374 

til de forenede Stater, fordetmeste• paa det-hamburg-amerikanske Paketaktieselskabs 

Skibe, idet der paa disse befordredes til New-York 16,597 Personer 

(deriblandt rigtignok ogsaa indbefattet almindelige Reisende). Medens Udvandringen 

for Hamburg efter det Anförte ikke var stor, befandtes den dog i det 

Hele fra Tyskland i Stigende ; saaledes landede i New-York 33,500 tyske Immigranter 

istedetfor 23,000 i 1878; og i det indeværende Aar har Udvandringen 

saavel herfra som formentlig fra andre tyske Havne tiltaget stærkt. 

Handel. I Varehandelen var vistnok i det Hele större Bevægelse end i de 

nærmest foregaaende Aar; men dette havde indtil langt ud paa Sommeren vel 

alene sin Grund i Forandringerne i Toldtariffen inden det tyske Riges Toldgebet, 

idet Paalægget paa forhen toldfrie Gjenstande og Forhöielsen paa flere 

af dem, som ogsaa tidligere vare undergivne Told, foranledigede en livlig Indförsel 

her med Hensigt at skaffe Varerne ind over Toldgrændsen, förend de nye 

Forholde indtraadte. Det er beregnet, at der i den tyske Toldkasse fra Aarets 

Begyndelse til Udgangen af Juni indgik omtrent 29 Millioner Mark formedelst 

den saaledes extraordinært forcerede Indförsel af Kaffe, Tobak og Vin. Medens 

saaledes vistnok forelöbigen Toldpaalæggene og Toldforhöielserne bragte Forretningslivet 

adskillig Fordel, foranledigede de dog ogsaa allerede mange Ulemper, 

i det t. Ex. Toldvæsenet ikke var tilstrækkelig forberedt paa det overordentlige 

Arbeide, der udfordredes for at expedere de forhen toldfrie Masseartikler, 

som Jern og Petroleum ind i Toldgebetet, navnligen opad Elben. Da hverken 

de forhaandenværende Indretninger eller Arbeidskræfter strækkede til, opstod 

en Tid lang ret megen Forlegenhed ; og derhos truedes man af den hos Rigsautoriteter 

fremtrædende Tendens til at benytte Jernbanetarifferne som Supplementer 

til den nye Toldpolitik og ophæve de for Vareförselen paa længere 

Distancer bestaande Begunstigelser. Imidlertid kom det' ikke til nogen Afgjörelse 

af det allerede i Foraaret af en Kommission inden Bundesrath i denne 

Retning udarbejdede Godstariflovudkast for Jernbanerne. Ligeledes bleve • de 

af Ophævelsen fra 1ste Januar d. A. af de forhen bestaaende Jernbanetarifforholde 

imellem Riget og Ungarn-Osterrige for Hamburg befrygtede Konsekvenser 

i den antydede Henseende afvendte ialfald for en Del. 

Kaffe. Indförselen af denne Artikel, 168 Millioner Pund, var saa betydelig, 

at intet foregaaende Aar har opvist et större Kvantum og kun et, nemlig 

1877, i denne Henseende staar ved Sidtn af 1879. Ved Aarets Begyndelse 

havdes paa Lager 22 Millioner, ved dets Udgang derimod kun 15, saaledes 

forbrugtes eller udförtes ikke mindre end 175 Millioner Pund. 

Priserne havde i 1873 i det Hele været nedadgaaende, fra 78 pf. pr 

Pund for reel ordinær Rio lige ned til 54 i December. Vistnok hævede de 

sig omtrent 5 pf. strax i Begyndelsen af 1879, tildels under Indtrykket af 

den stedfundne temmelig betydelige Udförsel herfra til Österrige-Ungarn, hvor 

en Toldforhöielse skulde indtræde fra iste Januar. Man da den herved stedfundne 

Minskning af Forraadene snart mer end opveiedes ved temmelig betydelige 

TiMrsler og flere saadanne ventedes, uagtet den i det Indre af Tyskland 

ved det overordentlige Prisfald vakte Kjöbelyst allerede var tilfredsstillet, 

blev Markedet igjen flaut og Priserne gik nedad, indtil Varen i Juni endog 

udbödes for 53 pf., da her havdes et Kvantum af ikke mindre and 38 Millioner 

Pund paa Lager. Rigsregjeringens Forslag om en temmelig stærk Forhöielse 

af Kaffetolden vakte Ængstelse inden den hamburgske Handelstand for 

at Konsumtionsevnen i Toldgebetet ved saadant Paalæg vilde svækkes ; og inden 

Rigsdagen selv udtaltes Meninger om at mau i Produktionslandene vilde ved

173 

en Nedsættelse af Prisen stræbe efter at udjevne den ved Tolden foranledigede 

Stigning. Det Modsatte indtraf dog; thi neppe var det nye Paabud (af 40 

Mark pr 100 Kilogram) den 8de Juli traadt i Kraft, förend Tendensen blev 

opadgaaende. Dette stod vistnok i Forbindelse med, at Konsumtionen pludslig 

steg betydeligt i Nordamerika, hvor allerede Omslaget til det Bedre i de ekonomiske 

Forholde da begyndte med de udmærkede Höstudsigter. Alt eftersom 

Haabet om en anseelig Forstærkelse af Kjöbeevnen dersteds begyndte at realiseres, 

tog Artikelen Kaffe stærk Faveur ogsaa her. Prison stillede sig allerede 

i August i 57, i September i 62 pf.; og i Aarets sidste Kvartal erholdtes 68., 

en Tid lang i December endog 69. Med disse Priser forminskedes dog Afsxtningen 

meget i Aarets sidste Par Maaneder, til samme Tid var Hidförselen 

fra Brasilien kun ringe, fordi Priserne dersteds vare blevne stærkt opskruede 

ved de overordentlige Indkjöb fra Nordamerika. 

Man har gjort den Bemærkning, at den tyske Befolkning ikke har indskrænket 

sit Forbrug af Kaffe, men at den har foretrukket at indvinde den 

ved Toldforhöielsen bevirkede Merudgift ved at lade sig nöie med de simplere 

Sorter. Det Samme siges om Österrigerne. 

Den Riokaffe, som hidförtes, var i Almindelighed, ligesom i de nærmest 

foregaande Aar, god og velbehandlet, vaskede Partier af Hösten 1879 fandtes 

endog at være udmærket Vare. Ogsaa Santos var særdeles tilfredsstillende. 

Af denne Sort hidförtes omtrent 40 1/, Millioner Pund, en Del mindre end i 

1879, medens Tilförselen af Rio var- 35 1/5 Millioner, noget mer end i det 

foregaaende Aar. Af Bahia kom omtrent 4 Millioner Pund, og denne fandtes 

ligeledes tilfredsstillende ; af Ceara kom derimod kun böist ubetydeligt, da 

Hösten der paa Grund af herskende Törke var mislykket, Over Laguayra ligesom 

Domingo, hvoraf indförtes resp. 19 1/2 og 873 Millioner Pund, hörtes i 

1879 ligesom ogsaa tidligere mange Klager, dog vare nogle Partier af den 

nyeste .Domingohöst, som ankom henimod Aarets Slutning, af smuk Kvalitet. 

Af Maracaibo og Savanilla kom omtrent 3 1/9 Millioner Pund, for det Meste af 

middelmaadig Beskaffenhed. Af Costarica og Guatemala hidförtes det usædvanlig 

store Kvantum af 10 Millioner Pund ; og man var i Almindelighed vel tilfreds 

med disse, især de förstnævnte. Af ostindisk Kaffe kom meget mindre 

end i det neat foregaaende Aar, dog over 8 Millioner Pund. Af Portoriko, 

Java, Ceylon samt mexikanske og afrikanske Kaffés kom som sædvanligt kun 

ganske ubetydeligt hid. 

De her anförte Tal betegne kun de fra de oversöiske Produktionslande 

direkte hidfOrte Kvantiteter ; for 38 Millioner Punds Vedkommende, hvilke kom 

indirekte, er ikke angivet hvor de produceredes. 

Bomuld. Den ugunstige Stilling, hvori denne Artikel igjennem flere Aar 

havde befundet sig og hvormed navnligen i Aaret 1878 Priserne vare drevne 

yderligt ned, vedblev ogsaa en Del ud i 1879. Men allerede i Marts sporedes 

en Reaktion, idet Spekulationen begyndte at bemægtige sig Artikelen og bringe 

den iveiret, hvilket lykkedes saa godt, at i et Par Maaneder Dmidling» amerikansk 

Bomuld steg omtrent 40 Procent og noteredes 70 pf. pr Pund. Derefter 

indtraadte vistnok igjen Svækkelse; men efter nogen Vaklen naaedes for 

denne Sort nætten igjen den nævnte Höide sidst i August. Senere kom fra 

Amerika talrige og billige Anbud af den nye Host; men snart absorberedes 

saameget af den voxende Konsum, at Priserne igjen gik op. Og i Amerika 

selv bleve de endog höiere end i Europa. Ved Aarets Udgang noteredes her 

69 pf., omtrent 16 mer end ved Slutningen af 1878. — Indförselen af Bomuld 

var i Aarets Lob omtrent 119,000 Baller, 26,000 mer end i det foregaaende 

Aar. Heraf var som sædvanligt det Meste Transit. Ogsaa skede Ind-

174 

ftirselen, ligesom tidligepe, for den allerstörste Del fra England; derfra kom 

nemlig 76,000 Baller, direkte fra Nordamerika kun 13,000. Forraadet var 

her ved Aarets Udgang 2,000 Baller. 

Raa- saavelsom kardet, kjæmmet eller farvet- Bomuld vedbliver ifölge den 

nye Toldtarif at indgaa frit i Toldgebetet. 

Bis. Ogsaa for Rismarkedet var Aaret 1879 heldigere end det nærmest 

foregaaende Tidsrum. Indförselen, som allerede i 1873 havde været betydeligt 

större end i tidligere Aar, nemlig 460,000 Sække, bestod i 1879 af mer end 

510,000. Som sædvanligt var Hovedmassen Rangoon og Bassein ; dog havde 

Forholdet mellem begge noget forandret sig. I 1878 kom nemlig resp. 277,000 

og 82,000 Sække, i 1879 198,000 og 132,000. Basseinrisen blev i Almindelighed 

befunden meget tilfredsstillende, medens Saadant, ligesom i 1878, var 

mindre Tilfældet med Rangoon, ialfald med en Del Partier deraf, som ankom 

med Seilfartöier ; hvoraf ogsaa Prisen for den med Dampskib ankomne Rangoon 

i Regelen stillede sig höiere end for det øvrige. Foruden de her nævnte 

Sorter indförtes især Japan og Saigon; men begge for det Meste af mindre god 

Kvalitet, tildels som Bilge af at de havde lidt under Reisen. Af Moulmain, 

som i flere Aar havde manglet paa det herværende Marked, kom adskilligt ai 

god Beskaffen.hed, af Arracan hidförtes kun ganske lidet. Priserne holdt sig 

i det Hele ret godt og stillede sig for det Meste lidt höiere end i 1878; de 

daarlige Höstudsigter for Korn og Poteter i en stor Del af Europa bidroge 

adskilligt hertil. Ved Aarets Udgang betaltes Rangoon og Bassein dog kun 

med M 9-75 pf. til 10-25 pr 100 Pund, omtrent en halv Mark mer end ved 

Aarets Begyndelse men lavere end ved Udgangen af 1877. 

Afskallet Vare stillede sig ligeledes lidt bedre end i 1878; og Udförselen 

deraf herfra til det sydlige Europa, især Spanien saavelsom til Sydamerika 

og Vestindien, var ganske betydelig. Afskallet Rangoon og Bassein noteredes 

ved Aarets Udgang 13 til 17V, Mark. Ogsaa Brudsorterne sögtes meget og 

solgtes til stigende PrisAr. 

Ved Aarets Udgang var her paa • Lager omtrent 171,000 Sække Ris, 

omtrent 34 Millioner Pund mod 51 Millioner i Aarets Begyndelse. 

Den for Ris, skallet og afskallet, bestemte Indförselstold i Toldgebetet er 

4 Mark pr 100 Kilo. 

Tobak. Denne Artikel blev ligesom allerede i de to nwstforegaaends Aar 

stærkt paavirket af Udsigterne til forhöiet Beskatning eller endog Monopol, 

indtil dens Skjebne blev, ialfald forelöbigen, afgjort ved den nye Toldtarif, 

som belagde Indfiirselen i Toldgebetet af Tobaksblade med 85 Mark Told pr 

100 Kilogram istedetfor det tidligere Paalwg af 24 Mark. Man havde forövrigt 

med Hensyn til denne Artikel, og navnligen de væsentligste Sorter Brasil 

og Domingo, en Overraskelse omtrent lig den som fandt Sted i Anledning 

af Kaffeen, idet her nemlig, umiddelbart efterat de nye Bestemmelser vare 

traadte i Kraft, i Juli Maaned indtraadte en meget livlig Omsætning og til 

stigende Priser, vistnok tildels som Folge af at Frygten for at de allerede i 

Toldgebetet lagrede Partier vilde blive belagte med en Efterskudstold, hvilken 

Frygt en Tid lang havde hæmmet Spekulationen, viste sig at være ugrundet; 

hertil kom at en Del Tobakker, som da bragtes paa det herværende Marked, 

og navnligen nogle Partier Brasil, som næsten udelukkende vare af Hösten 1878 

1879, befandtes at være af særdeles god Kvalitet. Den opstaaede Livlighed i 

Omsætningene vedblev hele Resten af Aaret. Af Brasil indförtes det overordentlige 

Kvantum 107,000, eller med Fradrag af hvad her blot transiterede 

65,000, Pakker ; i 1878 indförtes 85,000, deraf Transit 37,000. Af Domingo 

kom derimod kun 50,000 eller med Fradrag af det Transiterende 48,000, meget

175 

mindre end i 1878, og derhos var over Halvdelen deraf af den mindre gode 

Höst 1878. I det Hele er Indförselen af denne Sort i de seneste Aar gaaet 

meget tilbage. 

Af Havana indförtes ligesom i flere foregaaende Aar kun ubetydeligt, 

endogsaa meget mindre end sædvanligt; dog kom nogle smaa Partier af 1879 

Aars Höst, som fandtes fortrinlige og bleve höit betalte, medens en Del af 1878 

realiseredes til maadelige Priser. Af Cuba kom ogsaa kun lidet, dog mer end 

i de senest foregaaende Aar, og den fandt meget Bifald. Af Puertorico kom,. 

ligesom i 1878, ganske ubetydeligt i Sammenligning med tidligere Aar, og 

næsten alt transiterede. Af Cum.ana, Vannas, Esmeralda og Seadleaf hidbragtes 

ligeledes kun smaa Partier, men de betaltes godt; og det Samme var tildels 

Tilfældet med Rio Grande og Columbia (Carmen) samt mexikanske Tobakker. 

I Iikrainetobak gjordes betydelige Forretninger og Priserne bleve stigende, da 

her berettedes, at Hösten kun var liden. Ogsaa for græske, tyrkiske og ungariske 

Tobakker var Markedet livligt ialfald förend Toldforhöielsen. 

Sukker. Den i 1878 stedfundne nedgaaende Konjunktur vedblev langt 

ind i 1879, medens Lagerne, som vare vel forsynede ifölge den betydelige 

Roehöst i 1878, endvidere forstærkedes ved betydelig Indförsel fra Kolonierne. 

Da der imidlertid udpaa Sommeren viste sig Grund til Frygt for it den da forestaaende 

Roehöst Tilde blive mindre heldig, steg Varen hurtigt og betydeligt, 

indtil 30 Procent; dog kunde Priserne ikke holde sig paa det saaledes naaecle 

Standpunkt, og de sank saaledes igjen i Aarets to sidste Maaneder; ved dets 

Udgang vare de kun ubetydeligt höiere end i dets Begyndelse. Den 31 December 

noteredes pr 100 Pund ordinær Havana, Holland, Standard No 19--20 

Mark 30-31, dampraffineret No 1-0 Mark 38-40; hvidt, gult og brunt 

Farin resp. 34, 31 og 29 til 30; hvidt, gult og brunt Kandis resp. 45-50, 

36 1/2-38 og 36. Hamburgsk Sirup, simpel og uden Fad, brun 13 16-14 110 

guul 17-18 ; finere indtil resp. 16V 2 og 20. 

Der hidbragtes meget store Kvantiteter af Roesukker fornemmelig fra det 

Indre af Landet saavel som fra det östlige Europa; ogsaa af Rörsukker kom 

fra enkelte Produktionslande som Brasilien og Ostindien meget mer end i 

1878, i det Hele hidkom 238 Millioner Pund, deraf 16 Millioner tilsöes. I 

1878 vare disse Tal 227 og 17. 

Sukkerraffinering danner i Hamburg en blomstrende Industri; og navnligen 

ere Tilvirkningerne fra det herværende »Dampsukkersyderi af 1848» vel anseede, 

idet samme skal være det eneste Raffinaderi i Tyskland, der udelukkende 

benytter som Raaprodukt Kolonialsukker; medens Raffinaderierne inden 

Toldgebetet væsentlig finde sig henviste til Benyttelse af det mindre velsmagende 

og righoldige om end hvidere Roesukker. Af dets Produktion udföres 

ogsaa anselige Kvantiteter til oversöiske Steder, hvor den er meget anseet og 

betales höit, navnligen i det vestlige Sydamerika. Vistnok forsendes ogsaa under 

Navn af Hamburgsk Sukker nlegen daarligere Vare. — Det nævnte Raffinaderi 

gav for 1879 en Dividende af 23 Procent; for 1878 11 112 . 

I Hamburgs Nabolande, og vel fornemmeligen i Sleswig-Holsten har 

der i den senere Tid vist sig stærk Interesse for Udvidelse af Sukkerroedyrkningen 

som fordelagtig Landbrugsvirksomhed, samt i Forbindelse dermed Raasukkerfabrikation. 

De gode Resultater af saadan Industri navnligen i Nordre 

Ditmarsken have opmuntret til Efterligning. 

Sukkertolden forandredes ikke ved den nye Toldtarif. 

Træ, Trmmasse, Fyrstikker m. m. Fra Norge hidkom til Hamburg og 

Altona som ovenfor anfört 21 Trælastladninger, alle med Undtagelse af en i

176 

udenlandske Skibe. Saaledes hidbragtes omtrent 330,000 Planker og Bord; og 

dertil kom omtr. 300,000 — foruden en Ubetydelighed af anden Trælast — i 

de regulært gaaende Dampskibe. Fra Sverige kom 38 Ladninger Planker og 

Bord, næsten alle i ikke svenske Skibe. I 32 af disse hidbragtes omtr. 385,000 

saadanne, tillige med noget lidet anden Trælast, medens der for fem mindre 

Ladningers Vedkommende ikke haves nærmere Opgaver. Med de regulært 

gaaende Dampskibe kom derhos omtr. 23,800 Kubikfod Planker og Bord. 

Det herværende Hus, som formentlig har de betydeligste Forretninger 

i skandinavisk Trælast, har i 1879 ifölge egen Opgave indfört 45,000 Planker 

og Bord (23,000 Kubikfod) fra Sverige og 340,000 (185,000 Kubikfod) 

fra Norge. 

Priserne paa Trælast vare lige indtil September Maned synkende, idet 

de i det Store taget fulgte Priserne hjemme. Granplanker 10 Tommer brede 

og mere solgtes for 80 h 85, 9 Tommer brede endog en Tidlang for 40 h 50 

pf. pr Kubikfod, og norske Rispebord prima 1 1/4 Temme tykke for 16 Mark 

pr 330 löbende Fod — en Tomme tykke for 12 Mark, alt frit ombord i norsk 

Havn. Bord fra Gefle 9" og 7" X 1 1/4" förste Kvalitet for resp. 145 og 

135 Mark pr Standard, frit ombord i svensk Havn, samt vankantede Bord 

(Valbräder) fra Sydsverige 12 Fod lange og 1 1/4 Tomme tykke samt 8 Tommer 

brede 6 Mark frit her pr Tylvt.. 

I Oktober begyndte Tendensen til Stigning ; og denne er isærdeleshed i 

indeværende Aar vedblevet saaledes, at endog enkelte Partier ere solgte med 

betragtelig Fordel. 

Den allerstörste Del af hvad her indföres fra Norge og Sverige er Bord, 

Furu og Gran, formentlig kun omtrent en Tiendedel af det Hele Planker. 

En stor Del af den norske Indförsel bestaar af Rispebord, dog nu mindre 

end för, idet de nemlig for en Del fortrænges af svenske billige Bord, hvilke 

derhos i . den sidste Tid komme hyppigere direkte Söveien efter derom fra 

Sverige gjorte Offerter, istedetfor at de tidligere mere hidbragtes over Lübeck. 

Ogsaa kommer her fra Norge temmelig meget af de saakaldte »Schalbretter» 

(»Krinoliner»). 

Af hövlet Last hidföres i Almindelighed kun lidet; og i 1879 vel endog 

mindre end sædvanligt. Grunden hertil var vistnok fornemmelig at söge i 

den Omstændighed, at Bygningsvirksomheden, som i flere Aar Tar drevet forceret 

og langt udover hvad her tiltrængtes, i den sidste Tid er gaaet ret 

meget istaa. I Aarene 1877 og 1878 istandbragtes her resp. 4,400 og 4,900 

nye Boliger, men i 1879 kun 4,200. 

Den nye Toldtarifs Bestemmelser om Trælast have neppe stor Betydning 

for Hamburgs Vedkommende, da næsten alt, hvad her kommer deraf, kun er 

for det lokale Forbrug, og saaledes navnligen den nu, ved det svære Paalmg af 

tre Mark pr 100 Kilogram siden den iste Oktober, indtraadte Vanskelighed 

eller Umulighed af at indföre den hövlede Vare i Toldgebetet ikke bevirker 

synderlig Forandring i de tidligere her bestaaende Forholde. 

Indförselen fra Sverige af Vinduesindfatninger, Lister og andet Snedkerarbeide 

var forövrigt ogsaa i 1879 ikke ubetydelig. 

Af Træmasse indförtes kun en Ubetydelighed, nemlig omtr. 200 Kasser, 

fra Norge; — ad Söveien fra Sverige 450 Kasser. I det Hannoverske er i 

den seneste Tid oprettet Troesliberier, hvis Produkt for en stor Del föres til 

Westfalen og Holland. Der har været klaget over at denne Industri trykkes 

af den svenske Konkurrence. 

Af Fyrstikker kom fra Norge tilsies 2,380 Kasser, betydeligt mere end 

i de nmstforegaaende Aar. Fra Sverige kom Söveien 6,000 Kasser, större

177 

wog mindre ; Indförselen endel ringere end i de nærmest foregaaende Aar. 

'Toldpaalaagget paa denne Artikel, 3 Mark pr 100 Kilogram, indtraadte först 

fra Begyndelsen af indeværende Aar, og betydelig Forsyning indbragtes i Toldgebetet 

för den Tid, saa at der endnu findes ikke ubetydeligt af ufortoldet 

Vare. Ikke heller skal nogen Prisstigning inden samme endnu have fundet 

Sted; og man haaber, at trods Tolden ogsaa herefter Indförsel vil kunne finde 

Sted idetmindste af de mest renommerede Mærker. 

De finere Træsorter fandt ligesom i det næst foregaaende Aar, og vel 

-endog i höiere Grad, et fordelagtigt Marked her. Det syntes ikke, at den fra 

iste Oktober for Indlandet indtraadte Toldbeskatning af forskjellige saadanne 

•Træsorter og Fournerer har virket særdeles skadeligt; den var nemlig ikke 

synderlig höi, og derhos bleve Lettelser tilstaaede af Toldvæsenet, saavidt 

Omstændighederne tillode det. Navnligen bleve de for herværende Fournerskjæreriers 

Bedrift frygtede Farer overvundne. 

Den i de seneste Par Aar stedfundne ret livlige Efterspörgsel efter 

Jakaranda vedblev i 1879 og blev kun noget hæmmet ved den stærke Prisstigning, 

hvilken især foranledigedes ved Forholdene i Produktionslandene. — 

Den gode Konjunktur for Mahogni gjennem Aarene 1877 og 1878 vedblev 

.ogsaa i nogen Grad i 1879; imidlertid var det egentlig kun i Aarets seneste 

Maaneder, at der viste sig nogen betydelig Kjöbelyst. Der klagedes ikke sjelden 

over Kvaliteten af det Mahogni, som hidförtes ; og til Meubelfabrikation er den 

i en betydelig Grad blevet fortrængt af Nöddetrwet ; rigtignok har den paa 

sin Side ved sin Billighed for en Del trængt Cedertræet tilside for Benyttelse 

til Cigarkasser. Mest sögt var som sædvanligt Mahognien fra Tabasco, og ret 

betydelige Kvantiteter deraf ankom i den senere Del af Aaret. 

Af Nöddetræ var Indförselen allerede meget betydelig og tildels til stærkt 

stigende Priser i Aaret 1878; i 1879 indförtes end större Kvanta fornemmelig 

af amerikansk men ogsaa endel italiensk, og betaltes höit især henimod Hösten. 

Omsætningen var omtrent dobbelt saa stor som i 1878. Ogsaa amerikansk 

Poppel fandt rask Afsætning. 

Ibenholdt var ligeledes i god Sögning og solgtes til lönnende Priser. Det 

Samme kan neppe siges om Buxbom, især om endel direkte hidkommet tyrkisk Træ, 

hvis Dimensioner ikke fandtes at passe for herværende Behov. — Ogsaa Ceder 

var, ialfald igjennem en Del af Aaret, lidet sögt, navnlig saalænge manvar i Tvivl 

-om hvorledes Spörgsmaalet angaaende Monopol eller höiere Beskat paa Tobak 

vilde blive afgjort. Da Cigar- og Cigarkasse-fabrikanterne vare, ialfald for den 

nærmere Fremtid, komne paa det Rene hermed, og tillige Priserne vare sunkne 

noget formedelst större Indförsler, blev Forretningen i denne Artikel temmelig livlig. 

Den henimod Slutningen af 1878 stedfundne Forbedring i Markedet for 

Farvetræ skred videre fremad i 1879. Indförslerne vare betydelige, og Priserne 

paa de fleste Sorter havde til samme Tid en stigende Tendens. Den direkte 

Indförsel af Laguna Campeche Blaatræ fandt Sted i 36 Ladninger (deraf 11 i 

norske Skibe), omtrent ligesom i 1878, foruden at en Del kom indirekte. Af andet 

.Campeche Blaatræ kom kun 4 Ladninger. I det Hele indförtes 28 Millioner Pund 

Campeche Blaatrm ; i 1878 kun 24 Millioner. Ogsaa af Domingo og Jamaika 

Blaatræ blev betydeligt mere hidfört end i 1878, og ligesaa af Gultræ. Af Lima 

Rödtræ kom kun lidet, og Priserne derpaa stege stærkt; derimod sank Japan 

Rödtrw, uagtet her hidförtes en Del af god Kvalitet. — Af Farvetreeextrakt 

r kom her meget mer end i 1878, vistnok i Anledning af den fra 1ste Januar 

dette Aar indtrædende Told. 

Sild, Fisk, Tran. Aaret begyndte med en Beholdning af omtrent 8,000 

Tönder norsk Sild, endel mindre end Lageret i Begyndelsen af 1878; derimod 

Ber. om Handel o. Sjdfart. 12

178 

var Tilförselen næsten 7 3000 Tönder större end i bemeldte Aar og udgjorde 

omtr. 48,300 Tönder, næsten ligesaameget som i 1877. Ved Udgangen af 

1879 var Beholdningen omtr. 7,700 Tönder (efter Opgivende for det Meste Smaasild 

og Brisling) saa at Omsætningen i Aaret udgjorde i det Hele 48,600 Tönder, 

lidt mer end i 1878 men mindre end i de nærmest foregaaende Aar. Af 

skotsk Sild blev derimod hidfört ikke mindre end omtr. 99,000 Tönder, hvilket 

var mer end i en Række af foregaaende Aar, ligesom i det Hele Indförselen 

af skotsk Sild i mange Aar har været i jevnt Tiltagende. Det hele skotske 

Sildefiskeris Udbytte skal i 1879 have været 619,000 Tönder, hvoraf saalecles 

omtrent en Sjettedel bragtes hid istedetfor som forhen en Ottendedel eller Niendedel. 

Ved Udgangen af 1879 havdes her paa Lager omtr. 12,000 Tönder 

skotsk Vare imod 3,000 sidst i 1878. 

I Begyndelsen af Aaret var Afsætningen af norsk Sild svag. Thi vistnok 

var Forraadet fra det foregaaende Aar temmelig ringe, men adskillige Tilförsler 

fandt Sted allerede i Februar, saavelsom i de nærmest folgende Maaneder, 

desuden trykkedes Priserne ved större Partier Matjes, hvis Indförsel 

allerede begyndte i April og som solgtes billigt. Efterhaanden ryddedes dog 

Forraadene temmeligen indtil Juni og til Priser fra 27 til 31 Mark for KKK, 

21 til 24 for KK og 17 til 19 for K. I Slutningen af Mai kom endel norsk 

Sild tjenlig til Rögning og betaltes godt, indtil 37 Mark, hvilken Pris dog for 

senere Tilförsler gik noget ned. Af ny Vare hidförtes adskilligt i Juli, og 

större Partier indtraf i August og September. Disse bleve först vel betalte, 

men da her kom meget i kort Tid, kunde Priserne ikke holde sig udover 

Hösten, undtagen for stor Kjöbmandsild og fin reel Stormiddel. I August betaltes 

'KKK med M. 40 til 44, KK med 33 til 37, og K med 26 til 31; 

det förstnævnte Mærke holdt sig, efter nogen Afsvækning i September, væsentlig 

ved samme og tildels endog med forbedrede Priser til Aarets Udgang, da 

de noteredes indtil 45 Mark, hvorimod de andre nævnte Mærker gik ned indtil 

respektive 34 og 30 Mark. 

Smaasild blev i Aarets Begyndelse noteret M. 11 til 13. I Höstmaanederne 

kom temmelig betydelige Tilförsler, som blot kunde sælges til maadelige 

Priser, undtagen nogle mindre Partier af reel M. og M X , som tildels betaltes 

godt. Ved Aarets Udgang betaltes M. indtil 21 Mark. Smaa Christiania noteredes 

da 14 til 15 Mark. 

Brisling var lidet paaagtet indtil henimod Hösten, da Priserne gik noget 

op, for dog allerede i Oktober og November igjen at synke, da store Partier 

ankom af en mindre smuk Vare end man var vant til. 

I ny skotsk Sild, navnligen fra Östkysten, begyndte Forretningen i Juli, 

og den betaltes godt. For stemplede erownfulls opnaaedes henimod Slutningen 

af Aaret indtil 56 Mark. Udpaa Hösten kom ogsaa gode Kvaliteter af den 

rige Fangst paa Vestkysten, hvorfor betaltes fra 40 til 52 Mark. 

Den tidligere almindelige Klage over de norske Sildetönders Beskaffenhed 

ere i den sidste Tid blevne mindre hyppige, man anerkjender, at der er stræbt 

efter Forbedring. Der er ogsaa lagt Vægt paa den Omstændighed, at de nu 

undertiden belægges med Jernbaand. 

Norske Ansjos har i den senere Tid vundet adskillig Iudgang, især siden 

man begyndte med at hidföre dem i hele og halve Sildetönder. Halvtönder 

solgtes for indtil 25 Mark pr Styk. Den betydelige Told paa denne Vare (tilberedet 

med Krydder), nemlig för 30 M. og nu endog 60 M. pr 100 Kilogram, 

har vistnok været til stor Hinder for dens Indförsel til det Indre. Det 

skal oftere have været Tilfældet, at Toldvæsenet lod den, ialfald mar den var 

i saadan Emballage som her anfört, passere som ordinær salt Sild (3 M. pr

179 

Tönde ligesom tidligere) eller ogsaa som marineret Sild (3 M. pr 100 Kilogram), 

men dette kan vel neppe paaregnes at ville ske i Almindelighed. 

Endel Klipfisk i Kasser blev ogsaa i 1879 hidfört hovedsagelig bestemt 

for oversöiske Markeder, og i Almindelighed kontraheret for paa Forhaand samt 

til Priser, som rettede sig efter den til enhver Tid havendes Værdi i Norge. 

I Tran var Forretningen lang Tid, ligesom i de næstforegaaende Aar, mislig, 

og Priserne yderligere vigende. Brun Tran gik saaledes til ud paa Vaaren 

ned til 42 M. og endog derunder pr Tönde, samt blank ned til 43, ligesom 

ogsaa raa Medicintran sank betydeligt. Til disse lave Priser afsattes dog 

betydeligt i Sommerens Löb, og udpaa Hösten stege Priserne betydeligt, indtil 

25 Procent. 

I 1879 hidförtes 25,000 Tönder brun Tran — omtrent samme Kvantum 

som i 1878 — og 55,000 Tönder blank Tran, 6,000 mer end Aaret 

forud. Ved Aarets Begyndelse lagrede her resp. 8,000 og 17,000 Tönder, 

ved dets Slutning 6,000 og 13,000. Konsumen var saaledes i det Hele 86,000 

Tönder, omtrent 8,000 mer end i 1878. Ved Udgangen af 1879 var man 

ret vel forsynet i alle Sorter, dog med Undtagelse af Medicintran. 

Tolden paa Tran i Toldgebetet er 3 Mark pr 100 Kilogram ; efter den 

gamle Toldtarif var den en Mark pr Centner. 

Af Fiskeguano hidbragtes fra Norge 38,120 Sække, omtrent som i 1878, 

men noget mindre end i 1877. For Edderdun, som siden Prisfaldet i 1876 

havde staaet lavt, var ogsaa i 1879 Markedet kun lidet animeret, og kun ubetydelige 

Partier hidförtes fra Norge og Island, dog römmedes Lagerne til de 

bestaaende lave Priser. 

Paa Grund af den strenge Vinter 1878-1879 var her liden eller ingen 

Trang til Indförsel af Is, og intet Fartöi sees at være hidkommet fra Norge 

dermed. I Sommeren 1879 udbödes her Is fra Ishus 1,000 Pund a 3 M. 

og frit i Hus 6 M. I Abonnement til Husholdninger udbödes den pr 

Maaned 5 Pund daglig 4 Mark og 10 Pund 5 V, Mark. 

Nærværende Vinter har været end mere streng og vedholdende end den 

forrige. Guano, raa Is og raa Edderdun ere forbleyne toldfrie i Toldgebetet ; 

for renset og bearbeidet Edderdun betales 6 M. pr 100 Kilogram. 

Metaller. Det Tryk, som i fiere Aar havde hvilet tungt over Metalmarkedet, 

drev her som overalt i Begyndelsen af 1879 Priserne end yderligere 

ned under det lave Punkt, som de allerede forhen havde naaet. Saaledes veg 

Glasgow m/ n Warrants, som ved Aarets Begyndelse noteredes 42 a 43 sh. pr 

Ton, lige til 40 sh. midtsommers. For engelsk ordinært Stangjern, hvis Pris 

i Slutningen af 1878 var gaaet ned til M. 6-90 pr 100 Pund, betaltes i 

Juli M. 6---70, prima vestfalsk Stangjern gik i samme Tid ned til M. 7-20, 

og fabrikeret engelsk Jern udbödes til Priser, som syntes ruinerende. Svensk 

Stangjern, som i Aarets Begyndelse betaltes henved 11 M., udbödes i Juli for 

M. 9-50. Det var som bekjendt i denne Maaned, at der til England begyndte 

at indlöbe betydeligere Bestillinger fra de forenede Stater paa Jernbaneskinner, 

og det var fra den Tid, at ikke alene de talrige Jernbaneentrepriser, 

men ogsaa Gjenoplivelsen af den industrielle Virksomhed paa andre Felter begyndte 

i Nordamerika, ledsaget af et stærkt stigende Forbrug saavel af Raamaterialier 

som af Fabrikater. Vistnok hengik endnu dereftor nogen Tid, hvori 

Stansninger af Jernbrug, Stængning af Gruber og Afskedigelse af Arbeidere 

hörte til Dagens Orden i England, men da Efterspörgslen fra Amerika vedblev, 

begyndte Rujern og Kul at stige ogsaa der, Arbeidet blev ved Værkerne igjen 

lönnende, og Bevægelsen naaede noget senere ogsaa Tyskland, hvor desforuden 

den nys indtraadte Forandring i Toldtariffen bidrog Sit til inden Toldgebetet at

180 

foranledige Prisforhöielser, Man har næret Frygt for, at den tyske Jernfabrikations 

Evne til at konkurrere udenfor Tyskland — en Evne som endog var tilstede 

under de tidligere Forholde, medens man derimod oftere lod sig underbyde inden 

Tyskland selv — vilde komme i alvorlig Fare ved denne Stigning. Dog har 

der selv i den sidste Tid været anfört Exempler paa, at den ved Siden af at 

have faaet sig det indenlandske Marked i höiere Grad end för sikret igjennem 

Beskyttelsestolden ogsaa udenfor Landet endnu ved at indtage en betydelig Stilling. 

Saaledes skal man baade i Rusland, i Storbritannien selv, i de forenede 

Stater og i Chili have erhvervet betydelige Leverancer paa Bro- og Jernbanearbeider. 

Ogsaa har Udförselen af Jernvarer i det indeværende Aar allerede 

været meget betydelig. 

Under de for Jernværkerne opstaaede gode Konjunkturer ere i Almindelighed 

saadanne Værker og Aktier i samme stegne betydeligt i Pris, om end 

vistnok mere i Forventning om fremtidig fordelagtig Bedrift end paa Grund 

af erhvervede eller sikrede Fordele, idet Spekulation havde en ganske betydelig 

Andel i Værdiforögelsen. Saaledes befandtes t. Ex. Laurahatte Aktier, Hördeshtitte 

Aktier, Bochum Stöbestaalaktier og Osnabriick-Staalværksaktier, hvis Kurser 

endnu i Januar 1879 noteredes i Procenter resp. 62, 23, 36 V, og 25, i 

Begyndelsen af Januar cl. A. stegne til 125, 87, 87 og 73. De samme noteredes 

ved Udgangen af 1872 229, 145, 230 og 90. 

Indförselen fra de forenede Riger til Hamburg og Altona i 1879 er opgivet 

til omtrent 236,000 Stænger, 64,500 Bundter og 588 Plader Jern, næsten 

udelukkende fra Sverige, for 1878 opgaves Indförselen til 165,000 Stænger 

og 51,000 Bundter. Med de svenske Dampskibe hidkom fra Sverige omtrent 

73,500 Centner Stangjern, 11,500 Centner Knipjern, 612 Centner Rujern og 

af andet Jern 11,500 Centner (deri indbefattet Smeltstykker 6,300 og Skrotjern 

2,800); derhos kom 1,220 Centner Spiger og 3,161 Centner Staal (dette 

Sidste i 1,972 Kister foruden Bundter, Fade og Blokke m. m.) Fra Norge 

sees, at være kommet pr Dampskib 258 Stænger, 126 Bundter og 65 Stykker 

Jern, samt 114 Kister med Hestesko og Hesteskosöm, 500 Kister Spiger, 

videre 758 Kister, 579 Stænger, 184 Bundter og 330 Blokke Staal. 

Indförselen af svensk Jern har saaledes i det Hele været ganske betydelig, 

og skjönt store Kvantiteter herfra forsendtes videre til andre tildels oversöiske 

Rayne, trykkede dets Masse stærkt paa det herværende Marked, saa at selv 

efterat de bedre Konjunkturer havde begyndt at vise sig med Hensyn til det 

engelske Jern, varede det dog en Tid lang, förend synderlig Virkning deraf sporedes 

her med Hensyn til det svenske og norske Produkt. Omsider traadte 

man dog op med stiirre Sikkerhed og de stigende Fordringer fandt villigt Gehör, 

Priserne stillede sig ved Aarets Udgang indtil 15 Procent bedre end i 

dets Begyndelse. Svensk Stangjern noteredes saaledes da 12 V, M. pr 100 

Pund, medens ordinært engelsk ditto betaltes M. 8-40 til 9 M. og prima 

westfalsk noteredes M. 8-90 til M. 9-60. Glasgow warrante vare da stegne 

til sh. 64-63, og skotsk Rujern noteredes M. 4 til M. 4-40. 

Ogsaa Kobber indehavde indtil i Midten af Aaret et meget lavt Standpunkt, 

men derefter deltog det i den almindelige Stigning paa Metalmarkedet, 

saa at Röraas Rosetter — i Aarets Begyndelse 69 h, 70 og i Juli M. 68 til 

69 M. pr 100 Pund — ved dets Udgang noteredes 75, medens der for engelsk 

))though cake», som i Juli noteredes 65 til 66, fordredes 74 til 76 Mark. 

Fra Norge kom omtrent 29,600 Plader. 

Yellow metal, som i Aarets Begyndelse stod i den lave Pris 60 Mark pr 

100 Pund for de bedre Sorter, sank yderligere lige ned til 50 Mark i Mai, 

og forblev paa dette Niveau indtil ud paa Hösten — et i sin Art ret beteg-

181 

nende Resultat af Skibsfartens daarlige Stilling og derved betingede ringe Behov. 

Först i Slutningen af September, da Raamaterialiet allerede var steget 

temmelig betydeligt, viste dette sig ogsaa i Priserne paa yellow metal, hvilke 

derpaa gik rask op, indtil de naaede, hvad de havde været i Aarets Begyndelse. 

Det her Anförte gjælder om nyt Metal. Gammelt yellow metal holdt sig bedre, 

og betydelig Omsætning fandt Sted deri til Priser, der forholdsvis vare gode, 

idet de kun stode 17 til 18 Mark lavere end Priserne paa det nye ; da dette 

sidste begyndte at stige, forögedes dog denne Forskjel indtil 20 Mark. 

Af Nikkel indförtes her fra Norge 259 Kister; fra Sverige kun (ialfald 

Söveien) 100 Kister. I 1878 var Indförselen fra Norge 613 Kister og fra Sverige 

kun ganske ringe. Prisen, som ved Udgangen af 1878 havde været for Nikkel 

af 99 %, 6 M. og af 50 ';,; M. 3-60, var i December 1879 resp. M. 6-50 

og 3-85, alt pr Kilogram. 

Ikke heller Zink hævede sig betydeligt i Pris, stod dog ved Aarets Slutfling 

et Par Mark höiere pr Centner end i dets Begyndelse. Dette Metal hidförtes 

i höist betydelige Kvantiteter, nemlig over 650,000 Centner, men næsten 

alt transiterede de. Det noteredes den 31 December 21 Mark. 

Bly og Tin, som i Aarets Begyndelse stode meget lavt, noteredes ud paa 

Sommeren endnu lavere, men sprang derpaa pludselig og stærkt iveiret som 

Folge af Spekulation, saa at de ved Aarets Udgang havde hævet sig resp. 20 

og over 50 Procent. Bly noteredes den 31 December M. 21-10 (for engelsk 

Roller) pr 100 Pund og Tin 103 a 105 pf pr Pund. 

Baade Bly, Zink og Tin, ligesom Kobber og Nikkel, ere forbievne toldfrie 

i det tyske Toldgebet, hvorimod Rujern betaler 1 og smedbart Jern 2 V, M. 

pr 100 Ko. 

Der har været foretaget Undersögelser med Hensyn til, hvorvidt det vilde 

lönne sig at sende svenske Malme over Hamburg til Jern-, Zink- og Blyværkshytterne 

i Rhinprovindsen og Westfalen, men Antwerpens Nærhed lægger en 

betydelig Hindring iveien derfor, idet man t. ex. pr Jernbane fra Hamburg 

til Stolberg nær Aachen for Kvantiteter af resp. 10,000 Kilos, 5,000 Kilos 

samt mindre Partier har krævet resp. M. 1-34, M. 2-73 og M. 5-54 

Fragt pr 100 Kilos, men fra Antverpen til samme Sted og for samme Kvantiteter 

kun 61, 83 og 87 pf pr 100 Kilos. 

Skind, Huder, Læder. Den allerede i 1878 indtraadte Forbedring i Skindforretningen 

viste sig ogsaa vedblivende i 1879, idet Afsætningen for det Meste 

fandtes jevn og fordelagtig. De i Aarets Begyndelse fra Norge og Sverige saavelsom 

andre Lande hidkomne Kalveskind solgtes med Lethed, og Sogningen 

forögedes endvidere paa Grund af det i Anledning af Kvægpesten mod Rusland 

udstedte Indförselsforbud. Da dette siden igjen hævedes, kom betydelige Partier 

fra bemeldte Land, hvorved Priserne gik ned, for dog igjen henimod Aarets 

Slutning at hæve sig, især for den sværere Vare. Nordiske Kalveskind noteredes 

den 31 December 1878 16- til 21 Mark pr 10 Styk, men samme Dato 

1879 24 til 30 M. 

*Af Bukkeskind kom som sædvanligt en Del fra Norge, men Forretningen i 

denne Artikel blev i det Hele ubetydelig, de noteredes ved Aarets Udgang M. 32 

til 48 pr 10 St, lidt höiere end ved Udgangen af 1878. 

For Faareskind vare Markedet slæbende i den förste Del af Aaret, men 

det bedrede sig siden. Lammeskind og andre til Glacélmder passende Sorter 

bleve næsten hele Aaret igjennem kun. solgte til meget reducerede Priser, dog 

indtraadte tilsidst ogsaa her Forhöielse. Gjedeskind vakte ligeledes længe kun 

liden Opmærksomhed og trykkedes derhos ved stærke Tilförsler fra Rusland, 

men senere forandredes Forholdet ogsaa for disses Vedkommende, saa at de

182 

ret meget begjæredes og til höie Priser. Det samme var en Tid lang Tilfældet 

med Kidskind, dog indtraadte Mathed i den seneste Del af Aaret. For Rensdyrskind 

var Aaret i det Hele heldigere end det næstforegaaende. Vistnok var 

Indförselen fra Sverige og Norge noget mindre betydelig end tidligere, men 

Priserne vare stigende og Afsætningen rask. Sælskind vedbleve derimod at 

staa daarligt. Baade de fra tidligere Tid overliggende Partier og det lidet, der 

ankom fra Finmarken, vare kun til meget lave Priser afsættelige. Ogsaa af 

Hvalros- og Hvidfiskehuder omsattes kun lidet og kun ubetydeligt hidförtes, 

dog ryddedes Forraadene for de sidstes Vedkommende til ret fordelagtige PHser. 

For Raadyrskind fra Buenos Ayres og andre Dele af Sydamerika og fra, 

Mellemamerika vare de i 1878 indtraadte lave Priser ogsaa gjældende i Störstedelen 

af 1879, dog forbedrede de sig noget i dets sidste Halvdel. Hjorteskind 

stege endogsaa ganske betydeligt ud paa Hösten. 

Indförselen af oversöiske Huder var meget större end i mange foregaaende 

Aar, opgik nemlig til omtr. 781,000 Styk og 14,000 Baller. I Begyndelsen 

af Aaret var Sögningen svag undtagen efter törre og lette törsaltede, men allerede 

i Marts solgtes saltede Rio Grande Huder til gode Priser og fra Mai 

forbedrede Stemningen sig end yderligere og strakte sig over alle Slags Huder. 

Denne Hausse stod vistnok i Forbindelse med, at det nordamerikanske Marked 

optog meget betydelige Kvantiteter og villigt betalte; Fölgen heraf blev endog, 

at adskilligt igjen exporteredes derhen herfra. Derhos kjöbtes meget af Læderfabrikanterne 

i det Indre af Tyskland, og det med saameget större Iver, som 

de ansaa sin Fabrikation sikret ved Paabudet om en fra 12 til 36 M. pr 100 

Kilogram forhöiet Told paa Saalelæder og til 18 Mark paa andet ordinært 

Læder fra 1 Januar d. A. Ved Indtrædelsen af det nye Aar vare næsten 

alle herværende Forraad af oversöiske Huder udsolgte. 

Af Hemlock og Valdivialæder indförtes i Aarets förste Del betydelige 

Kvantiteter, og Priserne bleve derved stærkt trykkede. Da imidlertid ud paa 

Hösten Priserne stege i Amerika og derfor kun lidet hidförtes og til samme 

Tid inden det tyske Toldgebet den nysnævnte Toldforhöielse virkede som et 

stærkt Motiv tll at forsyne sig hurtigt, blev Sögningen her særdeles livlig. 

For Lakskindsfabrikanterne bleve de ugunstige Forholde fra 1878 uden Forandring, 

hvorimod Kidlæderfabrikanterne gjorde bedre Forretninger. 

Utilberedede Skind og Tinder ere forbievne toldfrie i Toldgebetet. 

Korn, Spiritus, 61, Provisioner. Igjennem en betydelig Del af Aaret var 

kun lidet Liv i den herværende Kornhandel, undtagen da det udpaa Foraaret 

blev forudseet med Sikkerhed, at ikke mindre Agerbruget end Industrien inden 

Rigets Toldgebet skulde erholde Toldbeskyttelse. Da indtraadte nemlig en 

stærk Indförsel, men denne aftog igjen, da man erfarede, at Tolden ikke skulde 

opkræves för end fra lste Januar 1880. Udpaa Hösten, som i Nordtyskland 

trods det stedfundne fugtige Veir gav et nogenlunde Udbytte, hidförtes fra det 

tyske Indland temmelig betydelige Kvantiteter af Kornvarer, især Hvede, og 

heraf udförtes en Del navnligen til Frankrige. Meget snart traadte dog igjen Import 

istedetfor Export; og de allerede tidligere i Aaret her lagrede Kvanta af 

Mais og Hvede fra Amerika og Rug fra Sydrusland forögedes ved nye Indförsler. 

I nogen kort Tid kunde Indkjöb med Lethed effektueres, da man i 

Nordamerika under Indtrykket af dets overordentlig rige Höst offererede Korn 

ret billigt; men Fordringerne stege stærkt, da man erfarede med Sikkerhed, 

hvor uheldigt Forholdene stillede sig i England, Frankrige og andre europeiske 

Lande. Spekulationen bemægtigede sig Artikelen, og Exporten fra New-York 

blev endog for længere Tid næsten standset. Aaret sluttede saaledes med tem-

183 

melig smaa Forraad her, som overhovedet i det nordvestlige Tyskland, medens 

derimod den östlige Del af Landet havde Anledning til at forsyne sig rigeligere. 

Ligesom i 1878 havdes ogsaa i 1879 i de Dele af Nordtyskland, hvor 

især Maltbyg dyrkes, en fortræffelig Höst, hvis Udbytte blev saameget fordelagtigere, 

som Hovedmarkedet for denne Artikel, England, igjen selv producerede 

kun lidet for Ölproduktionen vel anvendeligt Byg. Fineste Saale Chevalier, 

som allerede i Slutningen af 1878 stod höit, nemlig M. 240-255 pr 10 Dobbeltcentner 

(1000 Kilos) netto, noteredes den 31 December 1879 245-270. 

For finere Sorter Hvede noteredes ved sidstnævnte Tidspunkt M. 235-252, 

for mecklenburgsk Rug 185--192, for sund tysk Havre 145-160, for svensk 

Havre fra 145-148; i Slutningen af 1878 var höieste Notering for Hvede 

195, for Rug 148 og for Havre 145 M. Fra Sverige hidförtes i 1879 noget 

over 1 V, Million Pund Havre. 

I min Aarsberetning for 1878 omhandledes den herskende Frygt for at 

Paabud af Told vilde skade den hamburgske Kornhandel. Endnu haves selvfölgeligen 

ikke tilstrækkelig Erfaring til at bedömme, hvorvidt denne Frygt 

var grundet. For Exportforretningens Vedkommende kommer Spörgsmaalet 

vistnok til i væsentlig G-rad at bero paa, hvorledes Jernbanetarifvæsenet vil stille 

sig navnligen ligeoverfor den ungarske, polske og russiske Vare, idet Tyskland 

i selv i det Hele taget ikke længer kan betragtes som et exporterende Land og 

endnu mindre vil blive det, naar Industrien har faaet den yderligere Udvikling, 

som man stræber efter. Blandt de Skridt, som ere gjorte for om muligt at 

lede en Del af den nævnte Export herover, kan bemærkes, at Direktionen for 

Hamburger Berliner Jernbanen skal have stillet Henvendelser til vedkommende 

Ministerium i Berlin forat opnaa Formindskelse med nogle Procent af Tarifferne 

for Korn og Mel imellem de ungarske Stationer og de nordlige Söhavne, 

idet man haabede, at disse derved vilde sættes istand til at konkurrere med 

Triest og Fiume for Transporten til England, men Svarene bleve afslaaende. 

Den nu indtraadte Told i Toldgebetet er som bekjendt pr 100 Kilogram 

1 Mark for Hvede, Rug og Havre, V, Mark for Byg, Mais og Boghvede. 

For Spiritus og Split var Markedet i Aarets förste Halvdel ret mat og 

Prisernes Tendens i det Hele vigende, Importen betydelig men Exporten svag. I 

Juli begyndte dog Forholdene at forandre sig for denne som for saamange 

andre Artikler. For raa Potetesspiritus i gode Tönder med Jernbaand var Prisen 

i Juni under 36 Mark pr 100 Liter à 100 % ; men den steg derefter 

fra Trin til Trin, især i Oktober, indtil den i December naaede 53. Russisk 

raa Potetes- og Korn-Spiritus i Træbaandstönder var i Begyndelsen af Sommeren 

endog nede i 32 M., Men steg siden noget. Endnu noget senere forsvandt 

den en Tid lang temmeligen fra Markedet; og först i December afsluttedes om 

Leverance i dette Aars förste Maaneder til betydelig forhöiede Priser, hvorhos 

der i indeværende Aars Begyndelse hidkom betydelige Kvanta deraf. Ogsaa 

i Norge havdes i 1879 Fordel af den gode Konjunktur, thi der indförtes adskilligt 

derfra; i Aarets Lb i det Hele 3,210 Fade istedetfor 586 i 1878. Fra 

Sverige indförtes 302 Fade. Ogsaa Amerika optraadte i 1879 paa det hervwrende 

Marked med Sprit; og det vil antageligen ogsaa herefter konkurrere i 

denne Artikel. 

En af Grundene til den stedfundne Stigning i Prisen var vistnok at söge 

Poteteshöstens Middelmaadighed i mange Egne af Nordtyskland og i den 

stærke Udförsel af Potetes til England og Irland paa Grund af Höstens Udfald 

der. Denne Udförsel er vedblevet at were betydelig ogsaa i indeværende 

Aar.

184 

Indförselen her af Sprit og Spiritus udgjorde ikke mindre end 91,00G 

Fade, meget mere end i de foregaaende Aar. Heraf kom omtrent 21,000 soværts 

fra Lande udenfor Tyskland ; meget af hvad der kom fra det Indre af" 

Tyskland transiterede kun for det sydlige Europa. I 1878 var Indförselen 

64,000; og af disse kom omtrent 6,000 söværts fra Lande udenfor Tyskland. 

For rektificeret Potetesspiritus varierede Prisen imellem 40 V, M. og 61 

M. efter Kvaliteten og Priserne paa Raaproduktet. De herværende Fabriker 

vare, ligesom i 1878, stærkt og fordelagtigt beskjæftigede, især i Aarets sidste 

Halvdel; og der solgtes og exporteredes betydeligt af Produktet til Frankrige 

og Spanien. 

Den nye Toldtarif bestemmer for Spiritus en Told af 48 M. pr 100 Kilogram 

; för var denne 36. 

Af 01 hidförtes fra Norge omtrent 63,700 Kasser og 207 Foustager, for 

det Meste, ligesom forhen sædvanligt, for at föres herfra til oversöiske Havne, 

i 1878 opgaves som kommet fra Norge 75,000 Kasser og 224 Foustager. 

Fra Sverige indförtes skiværts omtrent 7,700 Kasser og to Foustager; i 187B 

9,000 Kasser. 

Angaaende Smör gjælder væsentlig det Samme, som i min Aarsberetningfor 

1878 ytredes om det Aar; den da indtraadte — eller egentlig allerede siden 

1876 stedfundne — Nedgang i Priser viste sig saaledes ogsaa i Störstedelen 

af 1879, idet der kun var ringe Anledning for Export till England dels paa 

Grund af den stærke Konkurrence dersteds med andet fremmed Smör, dels vel 

ogsaa fordi det slette fugtige Veir havde uheldig Indflydelse paa Kvægets Ernæring 

i Slesvig og Holsten og derigjennem paa Melkens Kvalitet. Ogsaa, 

her udbödes fremmed og fornemmelig amerikansk Vare i store Kvantiteter, 

hvilke skjönt for det meste mindre gode Sorter, dog trykkede Markedet i det 

Hele. Udpaa Hösten skede dog et Omslag i Forbindelse med at Amerikanern e. 

stillede meget höiere Fordringer end för. Priserne stege da temmelig betydeligt, 

ialfald for de fineste Sorter. Lagerne bleve temmeligen ryddede; og selvaf 

det uægte, kun »saakaldteD finske Smör, som samtnenlaves af galiziske og 

andre simple Sorter, fandtes lidet eller intet. 

Hvad der i de seneste Aar allermest har generet den hamburgske Smörhandel 

og navnligen den fremfor alt vigtige Export til England, er Konkurrencen 

der med dansk Vare. I tidligere Tider udförtes de bedre Kvaliteter af 

dansk Smör til England over Hamburg og var da ikke saa agtet som det bedre 

holstenske. Men siden den tysk-danske Krig har denne Artikel fundet Veien 

direkte til England; og de store Forbedringer, som i Produktionslandet efterhaanden 

indförtes i Tilvirkningen, have sat den istand til paa hint Marked at 

slaa alle Konkurrenter af Marken. Ogsaa visse Mærker af ægte finsk Smör 

skulle der overvinde det hamburgske Exportsmör; hvorimod dette forsikres at 

holde Stand selv mod det bedste amerikanske. 

Af kondenseret Melk hidförtes fra Norge en Ubetydelighed. 

Forretningen i amerikansk Flesk var i Störstedelen af 1879, ligesom i 

1878, temmelig livlig, og Prisen, som da paa Grund af talrige Anbud var 

gaaet ned lige til 22 Mark, forbedrede sig lidt efter lidt, saa at det udpaat 

Hösten og henimod Aarets Slutning noteredes indtil 34 M. Den nu i Toldgebetet 

paalagte Told (6 pf. pr Pund) trykker vistnok paa denne billige og 

for de fattigere Klassers Ernæring vigtige Vare; men paa den anden Side tör 

det ansees önskeligt, at nogen Indskrækning finder Sted i Indförselen deraf 

paa Grund af dens ofte sundhedsfarlige Beskaffenhed. I 1879 undersögtes i 

Hamburg 102,662 Stykker amerikansk Svinekjöd, og deraf befandte, 1 

.%) trichinös. Af 27,247 Stykker tysk Vare fandtes derimod kun tre Stykker

185 

befængte. I Altona undersögtes 8,124 Stykker amerikansk Vare og i 60 af 

disse fandtes Trichiner, medens 2,127 Stykker tysk Produkt undersigtes, uden 

at der i noget af dem fandtes Trichiner. 

Petroleum, Stenkul. Indförselen af Petroleum, som i 1878 havde været 

kun 293,700 Barrels og saaledes noget mindre end i 1877, steg i 1879 til 

omtrent 409,000 Barrels, tildels vistnok paa Grund af den Told af 6 M. pr 

100 Ko, som indtraadte i Toldgebetet fra Juli af. Vistnok har Hamburgs 

overlegne Konkurrent i Petroleumshandelen, Bremen, i samme A. indfört 1,346,00G 

Barrels, i 1878 1,166,000. 

Priserne, som i 1877 vare 25 h, 26 M. pr 100 Pund, men i samme Aar 

gik ned til lidt under 12 og i 1878 sank yderligere til 8 15, gik i Januar 1879 

igjen noget iveiret, til lidt over 10, men begyndte derpaa igjen at synke, saa 

at de 'endog i August naaede det overordentlig lave Standpunkt 6 V,. 

I Okto- 

ber var igjen- nogen Stigning, da her fortaltes at Produktionen var aftaget og 

derhos Kapitalister i Amerika forenede sig om at bevirke Forhöielse ; men efterat 

have naaet 9 V, gik Prisen igjen ned og stillede sig henimod Aarets Slutning 

ved 8 (for ))standard white»). Lageret, som först i Januar havde været lidt 

over 22,000 Barrels, udgjorde sidst i December næsten 28,000; og derhos 

antoges 84,000 at være paa Veien hid. 

Den herværende nye Petroleumsdok blev ikke, som man havde haabet, aabnet 

i 1879, men er nu tagen i Brug. 

I den seneste Tid har her været megen Tale om Petroleumkilder ikke 

langt fra Hamburg, navnligen i Ditmarsken og i det Hannoverske, og der har, 

fornemmeligen i Bremen og Hannover, været arbeidet paa at danne Aktieselskaber 

til Udnytning deraf. Allerede i flere Aar har der i det Liineburgske 

været gjort Boringsförsög i det Smaa, og der er virkelig ogsaa vundet en Del 

simplere Olier samt Biprodukter. 

Af Stenkul indförtes her fra Storbritannien omtrent 12 1/2 Million Hektolitres, 

over en Million mer end i hvert af de to foregaaende Aar, skjönt en 

Del mindre end i 1876. Derimod var Indförselen af westfalske Kul noget 

mindre end i 1878, nemlig 3,150,000 Centner imod 3,300,000. Grunden til 

at disse Kul, uagtet den som det synes stigende Yndest som de nyde, ikke 

kom hid i större Kvantiteter, var tildels at Jernbanefragten, skjönt noget modereret, 

dog havde vanskeligt for at udhblde Konkurrensen med de billige Söfragter 

fra England; desuden var der Waggonmangel saavelsom lokale Vanskeligheder 

i Westfalen paa den Tid, da den tidlige og strenge Vinter indtraadte, 

og derved stærkt Behov opstod her saavelsom i Sydtyskland. Af disse samme 

Forholde saavelsom af Industriens Gjenoplivelse var forövrigt en betydelig Prisstigning 

en Folge. 

Salpeter og Svovl. Af raa Chilisalpeter indförtes det betydelige Kvantum 

af omtrent 554,100 Sække, omtrent 1,385,000 Centner; hvilket var mer end 

i 1878, uagtet da hidkom mer end i noget foregaaende Aar. Forretningen 

denne Artikel var overhovedet særdeles levende og Priserne trods det ved Aarets 

Begyndelse herværende Lager 366,000 Centner og den store Indförsel stærkt 

stigende, nemlig fra omtrent 13 M. pr 100 Pund i Januar til 14 V, i Juli og 

siden videre indtil 19 og endog 20 M. i December. Dette havde vistnok sin 

væsentligste Grund i den paa Kysterne af det vestlige Sydamerika stedfindende 

Krigstilstand, idet de betydeligste Exportpladse i Peru ödelagdes. Forraadet 

Europa blev saaledes knapt mindre end der konsumeres i et Fjerdingaar; i Hamburg 

havdes ved Aarets Udgang 306,000 Centner. 

Foruden det Ovennævnte indförtes her ogsaa en Del ostindisk Salpeter, hvilket 

ikke i mange Aar havde været Tilfældet, nemlig henved 5,000 Sække.

186 

Forretningerne i raa Svovl synes i det Hele at gaa tilbage her; i 1879 indförtes 

kun omtrent 4 V, Millioner Pund, noget over det Halve mod det næst 

foregaaende Aar. Priserne vege ogsaa noget. Det Meste som hidkom transiterede, 

dog vare nogle Ladninger for herværende Fabriker. Det her raffinerede 

Svovl er vel anseet. 

Tildforretningen vedblev i Störstedelen af 1879 under de samme trykkende 

Forholde som i flere foregaaende Aar, idet Industrien her ligesom i 

England fremdeles under Mangel paa tilstrækkelig lönnende Afsætning holdt 

sig tilbage fra större Indkjöb. Udpaa Hösten, da den fra Amerika udgaaede 

Bevægelse havde naaet Tyskland, begyndte ogsaa et större Liv i det hervwrende 

Uldmarked; Konsumen voxede og Priserne stege noget om end ikke betydeligt. 

Omtrent paa samme Tid gjenoptog Dampuldvaskeriet i Blankenese, 

som havde været standset, paany sin Virksomhed efterat være overgaaet i andre 

Hoender. Her indförtes omtrent 122,000 Baller, hvoraf 98,000 Transit. noget 

mere end i 1878 eller, naar det Transiterede fradrages, omtrent samme Kvantum. 

Cap snow white extra superiour, som ultimo 1877 noteredes M. 2-10 

A, 2-25 og sidst i 1878 var gaaet ned til M. 2 à 2-15, var den 31 December 

1879 igjen 2-10 à, 2-20 pr Pund. 

min forrige Aarsberetning bemærkedes, at der i 1878 var gjort fordelagtige 

Forretninger i Kakao, og at Priserne i Aarets Löb vare stegne indtil 

50 p. Ct, navnligen for Guayaqvil, af hvilken Sort da kun 9,000 Sække indförtes. 

Forandring indtraadte rigtignok allerede tidligt i 1879, da man ventede 

rigelig Tilförsel; men senere stege Priserne igjen indtil ud paa Hösten, 

lvorefter de paany gik tilbage, saa at Artikelen ved Aarets Udgang stod ganske 

betydeligt lavere end i dets Begyndelse. Her indförtes ikke mindre end 30,000 

Sække G-uayaquil, medens her af alle andre Sorter hidbragtes omtrent 16,000. 

I 1878 hidförtes i det Hele 37,000 Sække Kakao. 

Ved enkelte Artikler i det Foregaaende er udtrykkelig bemærket, at de 

for en stor Del ikke hidbragtes ved direkte Indförsel fra Produktionslandene. 

Dette har i Virkeligheden været Tilfældet med en ikke ringe Del af Vareindförselen 

her i de senere Aar; og det beklages her ikke sjelden, at saamange 

oversöiske Produkter, Bomuld, Kakao, Uld, Jute og The m. m., hidkomme 

over europæisk Pladse, London, Havre, Antwerpen etc. Tidligere var dette 

anderledes ialfald for nogle af disse Varers Vedkommende, som Uld og The. 

Hamburg har ogsaa i enkelte Virksomhedsgrene mistet sin tidligere Rang i 

Forhold til Berlin, som t. Ex. er blevet Nord-Tysklands toneangivende Bankplads 

og tillige Tysklands förste Kornmarked saavelsom Storhandelsplads for 

Manufakturvarer. 

Pris paa Penge, Kredit- og Finantsforholde m. En. Diskontoen sank fra 

4 1/ 

Ct i Januar ned til 2-3 "o' i Marts og holdt sig siden ved 2-4 (A' 

indtil ud i September, da Stigning indtraadte indtil 3-4 %, og henimod Slutningen 

af Oktober naaedes igjen 4-4 V, %, hvilket var dens höieste Punkt. 

Derefter gjorde en noget vigende Tendens sig paany gjældende. Forholdene 

havde saaledes endel Lighed med hvad de havde været i de to nxstforegaaende 

Aar; kun at Efterspörgslen for det Meste endog var ringere end i 1878. Rigsbanken 

gjorde i Marts det usædvanlige Skridt att sætte sin officielle Diskonto 

ned til 3 %, og denne blev ikke igjen forhöiet förend henimod Midten af 

August. Gjennemsnitlig var dens Diskonto 3 7, 0 p. Ct, omtrent V, p. Ct mindre 

end i 1878. Den herværende Börsdiskonto var gjennemsnitlig kun omtrent 

24/10 P. Ct, omtrent V, p. Ct mindre end i 1878. 

Ligesom det forhen Anförte om Handelen viser, at der i flere Retninger 

foregik en G-jenoplivelse i Forretningerne, ialfald i den senere Del af Aaret,

187 

saaledes tydede ogsaa Resultaterne af de större Bankinstituters Virksomhed hen 

til en Forbedring, til samme Tid som vistnok Overflödigheden paa Pengemarkedet 

hindrede dem fra at vinde betydelige Avancer ved Diskontovirksomheden. 

Den nordtyske Bank saa sig saaledes istand til at give den i flere Aar ukjendte 

Dividende af 10 %, siden 1874 havde det Höiste været 8 4/5 , nemlig i 1878. 

I Aarene 1872-1877 var den resp. 13 5/8, 10 V 10, 6 3/4, 8 og 8 V,. 

Dens regulære Rente- og Provisionsforretninger fandtes i en stor Del af Aaret 

lidet livlige og indbringende, men den havde god Fordel af Fonds- og Aktieforretninger. 

Den interesserede sig i flere större Finafitsforetagender, Emissioner 

af et tysk Rigslaan, af preussiske Konsols, svenske Rigshypothekbank- og Kommunelaan 

m. 

Commerce- og Discontobank gav en Dividende af 7 %, hvilket var mer 

end nogensinde siden 1872, i Aarene 1877-1878 var den 8 3/8, 0, 3 1/ 8 , 4 3/4 , 

6, 6 og 6 V,. Denne Bank, hvis Aktiekapital oprindelig var bestemt til 30 

Millioner Mark, reducerede under Krisen og navnligen i 1875 sin Kapital til 

lidt over Halvdelen, men traf i December 1879, foranlediget ved den almin 

delige Bedring i Forboldene og ved Udsigterne til en Del större Finantsforretninger, 

Anstalt til igjen at foröge Kapitalen til omtrent 22 Millioner. Den 

har et stort Antal Aktier i London og Hanseatic Bank i London, der har opereret 

heldigt, ligesom ogsaa en Del chemisk Fabriker, hvori den er interesseret, 

har givet god Dividende, nemlig over 7 %, hvorimod Peruvian-Guano Company, 

hvori den ligeledes har indsat Kapital, paa Grund af Krigsforholdene i Sydamerika 

har været lammet i sin Virksomhed. Banken gjorde betydelige Forretninger 

med den hamburgske Stat, idet den i Forbindelse med et Berlinerhus 

overtog Konverteringen af en Del af Statsgjælden til uopsigelig 3 V, pet 

Rente. En lignende Forretning har været under Forhandling ogsaa iaar, men 

kom ikke til Udförelse. 

Maklerbanks Dividende var ligeledes for 1879 den höieste siden 1872, 

nemlig 10 %, i Aarene 1872-1878 var den 11 2 7 3 3 , 6, 6, 8 3/4, 9 11 3, 5 1/ 3 

6. Weehslerbank, som i 1872-1878 havde givet 11 3/4, 0, 5, 0, 8 1/3, 7 1/ 3 , 

7 1/4, ydede for 1879 en Dividende af 10 3/4, altsaa ligeledes mer end i en 

Række af Aar. Den bar tjent en Del ved konsortialiter at deltage i flere betydelige 

Finantsoperationer og bar, for at styrke sin Stilling, da de Midler 

hvormed den arbejdede befandtes for ringe for dens udvidede Forretninger, 

kaldt 20 pet paa sin ikke helt indbetalte Aktiekapital. Vereinsbank var vistnok 

mindre heldig, dens Dividende gik kun op til 7 %, hvilket var lavere end 

i mange foregaaende Aar, da den nemlig siden 1872, da den var næsten 14 

pet, er gaaet temmelig jevnt nedad indtil den for 1878 var 8 %, men denne 

Tilbagegang skal snarere have havt sin Grund i visse ufordelagtige Salg og 

andre Uheld end i mislige Konjunkturer for Bankforretninger overhovedet. 

Den anglo-deutsche Bank, som i de seneste Aar ikke havde kunnet give 

nogen Dividende og som endog for faa Aar siden var nærved at maatte likvidere, 

fordi den var kommen i mislig Stilling ved at indlade sig i forskjellige 

udenfor egentlig Bankvirksomhed liggende Foretagender, har arbeidet paa at 

gjennemföre sin af mig tidligere omhandlede Beslutning at reducere sin Kapital 

til 7 V, Millioner dels ved at opkjöbe Aktier og dels ved at nedsætte deres 

Nominalværdi. Den har saaledes sect sig istand til for 1879 igjen at give Udbytte, 

nemlig 2 %. Waarenkreditanstalt, som i mange Aar havde arbeidet med 

Fordel, og selv for 1877 trods den ved Krigen bevirkede Forstyrrelse i dens 

Forbindelser ved det sorte Havs Kyster havde givet 7 1/4 p. Ct, men i 1878 

kun optjente 4 N, har for 1879 givet en Dividende af 5 %.

1 8 8 

I min forrige Aarsberetning ytrede jeg om den herværende internationale 

Bank, at den efter sine tidligere Ulykker var kommen nogenlunde paafode 

igjen, men at mange af dens Aktionærer mente, at det vilde være fordelagtigst 

at lade den træde i Likvidation. Dette Parti seirede ogsaa senere 

og Likvidation blev saaledes besluttet. 

En Omstændighed, der bidrog meget til Bankernes Fordel, var den i den 

senere Del af Aaret stedfindende Stigen af allehaande Effekter, ligesom ogsaa 

af anden Eiendom i deres Besiddelse. Den Protektion, som Toldtariffen ydede 

de store Industrier inden Rigets Toldgebet, virkede Sit til at forbedre disses 

Papirer, og da man derhos saa, at det blev Alvor med Opkjöb for den preussiske 

Stats Regning af Jernbaner, fik disses Aktier en stærk Impuls opad. I 

Forbindelse med den ved Kjöbet foranledigede Ombytning af store Masser Aktier 

og Prioritetsobligationer mod preussiske Statspapirer opstod en almindelige Bevægelse 

paa Effektmarkedet og en stærk Hausse gjorde sig gjældende, medens 

til samme Tid den rigelige Pengetilgang vedblev. Bankernes egne Aktier fik 

saaledes ogsaa en stærk opadgaaende Tendens. Nordtyske Banks, som i Aarets 

Begyndelse stode 140 1/2 p. Ct, noteredes ved dets Udgang 153 1/ Commerce 

og Diskontobankens Aktier noteredes i Aarets Begyndelse iste og 2den Emis- 

sion resp. 101 1/2 og 100, i dets Slutning 117 og 113, Maklerbanks resp. 

93 1/2 og 110, Wechslerbanks 100 og 112, anglo-deutsche Banks 30 og 54, 

Waarenkreditanstalts 92 og 97, internationale Banks 83 og 105, Vereinbanks 

119 17 2 og 120 1/2 . Senere ere de alle — undtagen Maklerbanks gaaede 

end yderligere tilveirs. 

Den tyske Rigsbanks Aktier noteredes i Begyndelsen af 1879 154 og i 

Slutningen 153 1/2, nu staa de i 151 1/2. Den led nogle Tab i Aarets Löb, 

og den lave Rentefod indvirkede skadeligt paa Aktieeiernes Fortjeneste, Dividenden, 

som for 1878 var omtrent 6 V, p. Ct, blev for 1879 kun 5. Selvfölgeligen 

er ikke denne Banks Hovedformaal at skaffe dens Aktionærer Fortjeneste. 

Ligesom efter det Anförte Bankvirksomheden i Almindelighed var tilfredsstillende 

for Interessenterne, vare ogsaa andre herværende Aktieselskaber ret 

heldige. Zollvereinsniederlage, som i 1878 havde havt omtrent 695,000 Colli 

(25 Millioner Kilogram) til Befordring, behandlede i 1879 omtrent 833,000 

Colli, 37 Millioner Kilo. Antallet af de der domicilierede Firmaer steg betydeligt 

i Anledning af den nye Toldtarif, nemlig fra 345 til 382, og Aktionærernes 

Dividende blev 7 V p. Ct, omtrent en Procent mer end i de nærmest 

foregaaende Aar. De betydelige Foretagender »Aktieölbryggeri i Hamburg» og 

»Marienthal Olbryggeri», hvilke for 1878 gave resp. 25 og 15 V, p. Ct (i 1877 

14 og 14 1/ 2 ), ydede for 1879 resp. 27 og 19. Det almindelige Hestejernbaneselskab 

gav 6 p. Ct ligesom i de nærmest foregaaende Aar. Med Indförselen 

af Lokomotivbedrift paa en af dets Router har man været vel tilfreds 

og der er nu foruden de to Lokomotiver, som först havdes til Forsögsdrift 

fra Maskinfabrikken i Winterthur i Schweitz og kjöbtes for 13,200 Mark pr 

Styk, anskaffet tre nye fra samme Sted. Den for henved to Aar siden istandbragte 

Hestejernbane imellem Hamburg og Altona, hvilken i sit förste Aar 

kun gav 2 % dividende, ydede for 1879 allereds 5 pet, dens Bruttoindtægt, 

var omtrent 1,232 Mark pr dag. Om Dampskibsselskaberne og Dampsukkerfabrikken 

er talt ovenfor. 

Statsindtægterne for 1879 ere komne ind, uden at nogen Svækkelse af 

Skatteevnen skal have været synderlig at bemærke ; dog har der vist sig at 

være betydelige Restancer, ialfald paa Indkomstskatten. Dette havde nylig en praktisk 

Fölge ved de stedfundne Valg til den lokale Legislatur, da det nemlig for 

Udövelse af Valgretten er en Betingelse, at man har betalt hvad deraf var for-

189 

faldent, da Valget udskreves. Denne Skat indbragte i 1873 og 1874 aarlig 

mer end 4 Millioner Mark, sank senere noget og gik endog i 1876 ned til 

3,747,000 Mark, men er siden igjen steget noget, saa at den i hvert af de 

to sidste Aar indbragte over 3 Vio Millioner, dog maa den i det Hele siden 

1877 betragtes som omtrent stationær. Regner man pro persona, kommer man 

endog til det Resultat, at den i 1879 har indbragt mindre end i mange Aar 

bar været Tilfældet, nemlig kun omtrent 9 Mark pr Hoved, efter i Aaret 

1873 at have givet 11 8/ i 1874 11, i 1875 10 1/5 , senere altid noget under 

10, saaledes i 1878 omtrent 9 1/4 ; og det bar i Henhold hertil været paastaaet, 

tt Indvaanernes Gjennemsnitsindtægt i de sidste sex Aar er gaaet ned over 

20 p. Ct. Som bekjendt rammer Indkomstskatten ikke her andre end dem, som 

have en Aarsindtægt af mer end 600 Mark og den begynder ved denne Grændse 

nemlig med V, p. Ct, for derefter at stige efterhaanden indtil 3 p. Ct, 

naar Indtægten er 10,000 eller höiere. Ingen Forskjel gjöres med Hensyn til 

Maaden, hvorpaa Indkomsten erhverves, saa at de, der kun leve af Renter, 

ikke medtages stærkere end de, som kun have personligt Arbeide at stole pa; 

Formuerne selv beskattes ikke heller. Om Vedkommende har Familie at forsörge 

er noget hvortil Hensyn tages, men dog kun i ringe Grad. Videre er 

her den Særegenhed, at kun Personer, ikke Firmaer eller Aktieselskaber som 

saadanne, betale Indkomstskat, hvormed altsaa alle Dividender af Aktier tilhörende 

Folk, som have mindre end 600 Mark aarlig Indtægt eller som ikke bo 

her, gaa frie. Det Krontrolmiddel, som ligger i Bankinstituter og andre större 

Aktieselskabers Offentlighed, maa saaledes ogsaa undværes, til samme Tid som 

,det dog almindelig antages, at den her gjældende Methode, ifölge hvilken Vedkommendes 

egen Angivelse danner Hovedgrundlaget for Ansættelsen til Skat, 

ikke har fört til större, men snarere mindre Besvigelser, end det andetsteds befulgte 

Ligningssystem. Det sees imidlertid, at her saaledes ikke mangler Anledning 

til uden uretfærdigt Tryk at gjöre Indkomstskatten mer indbringende 

for Staten end den nu er. 

Medens Indkomstskatten ifölge det oven Anförte i den sidste Tid har tabt 

sin Spmnstighed saavidt at den ikke viser Tilböielighed til at yde mer end hidtil, 

medmindre Lovgivningen forandres, kan det Samme konstateres om Grundskatten 

forsaavidt angaar de sidste Par Aar ; idet Leieværdien, som danner 

Grundlaget for samme, ikke i dem har hævet sig, ialfald ikke for de bedre 

Boliger. Den overordentlige og for den hvert Aar med 10 A, 12,000 Mennesker 

voxende Befolknings Krav mer end tilstrækkelige Bygningsvirksomhed -er 

nemlig nu, som ovenfor • anfört, i betydelig Grad aftaget. Ved Udgangen af 

1879 henstod i Byen Hamburg med Forstad af de i det Hele forhaandenværende 

75,500 Husleiligheder næsten 4,000 ledige, og af 27,400 i de saakaldte Vororte 

næsten 2,800, saa at i Byen med Forstad og Vororte omtrent 6 V, p. Ct 

stode tomme. Leien var da ogsaa gaaet ned; og en Mængde Tvangsalg have 

fundet Sted. Det maa dog bemærkes, at istedetfor at her tidligere især var 

Overflod paa de mere luxurieuse og kostbare Boliger er i de seneste Aar indtraadt 

saadan Forandring, at her nu især findes mer end der behöves af de 

ringe og tarvelige ; i 1878 være saaledes ledige ikke mindre end 2,250 i Byen, 

Forstaden og Vororte til en Leie af ikke over 300 M. 

Grundskatten fremhæver sig dog forsaavidt fra den förnævnte Skat, at 

den, naar man ser tilbage over et Tidsrum af endel Aar, finder at have taget 

et ret mærkeligt Opsving. I 1870 indbragte den 3 V, Millioner men i 1879 

6,340,000, i hint Aar omtrent 11 V, pro persona, i dette næsten 15. Konsumtionsafgiften, 

som i 1878 indbragte M. 1,909,000, ydede i 1879 M. 1,940,400. 

Deklarationsafgiften, den Kontrolafgift, som nu hæves af indförte Varers Værdi

190 

istedetfor den tidligere Told, belöb sig kun til omtrent det Samme som i 1878, 

nemlig til 517,000, efterat den i 1877 var gaaet op til 551,000 M. Tonnageafgiften 

var derimod betydelig höiere, nemlig 529,000, i 1878 479,000. Den 

ifölge hamburgsk Lov opkrævede Stempelafgift af Söforsikringer samt andre 

Forretninger og Dokumenter, hvilken i 1878 indbragte mindre end i 1877, 

var i 1879 noget höiere end i hvert af de nævnte Aar, nemlig resp. 439,000 

og 863,000 (i 1878 427,000 og 848,000). Hamburger Lotteri er paa Grund 

af den stedfundue Forandring i Bestyrelsen anslaaet at ville indbringe 400,000 

M. mer end för. 

Hamburgs Statsgjæld, som i Budgettet for 1879 ansloges at medföre 

Udgift af 7 4/i, Millioner og nu udgjör omtrent 106 7 2 Millioner 'Mark, deri 

ikke indberegnet et Jernbanelaan, hvorfor haves god Dækning, betynger Budgettet 

for 1880 med næsten samme Belöb. Udgifterne til Riget ere, som bekjendt, 

allerede betydelige, fordi Staten Hamburg i Anledning af sin Frihavnstilling 

ikke alene betaler for sin Befolkning Belöbet af hvad der igjennom 

Told og Forbrugsskatter udredes inden Toldgebetet af ligesaamange Mennesker, 

beregnet efter Antallet — hvilket Belöb paa Grund af den betydelige Stigning 

af Rigsindtægterne formedelst den nye Toldtarif voxer betydeligt — men ogsaa 

siden Aaret 1867 desforuden erlægger et Tillæg af 3 Mark for enhver af 

Byens (med Forstad og Vororte) Indvaanere paa Grund af Hamburgernes prwsumtivt 

större Konsurntionsevne ; og dette Tillæg paatænkes nu yderligere forhöiet 

til fem Mark, fordi man i Berlin har fundet at tre var forlidet. Udgifterne 

til Riget, som i Budgettet for 1879 vare anslaaede til 3 V, Millioner, 

formodes at ville for 1880 stige til meget over 4 Millioner. Og denne Forögelse 

betragtes her med saameget större Bekymring, som man allerede i flere 

Aar har havt Deficit i Budgettet og man nu har paa det Nærmeste fortæret 

Overskuddene fra tidligere Tid. I en Række af Aar havde bande Indtægter 

og Udgifter været i anselig Stigen. I 1870 balancerede de omtrent med 16 

Millioner Mark, og derpaa toge Indtægterne en meget raskere Fart end Udgifterne, 

men siden 1877 bar det Modsatte været Tilfældet. I 1879 udgjorde 

efter Budgetanslaget Indtægterne omtrent 28,690,000 men Udgifterne 31,350,000 

Mark, de sidste ere saaledes i 10 Aar stegne omtrent 100 p. Ct. 

I den senere Tid har man sögt at lette den af Statsgjælden bevirkede 

Byrde ved Konvertering til 3 1/ 2 p. Ct Statsrente, og nylig fremsatte Senatet Forslag 

om ligeledes at forholde saaledes med det efter den store Brand i 1842 

optagne Brandkassestatslaan paa 34 1/ 2 Millioner Mark Hamburger Bco, hvilket, 

uagtet der endnu kun resterer omtrent 14 Millioner — 21 Millioner 

Rigsmark, — dog kræver en aarlig Udbetaling, Rente og Amortisation af o 

Millioner Rigsmark indtil Aaret 1892, man tænkte nemlig at emittere saadan 

Rente som anfört til et Konsortium mod dettes Overtagelse af Forpligtelsen 

ligeoverfor Obligationsindehaverne. Men Forslaget blev ikke antaget af Legislaturen, 

derimod höres nu oftere udtalt Haab om at det vil vise sig muligt 

ved streng Sparsomhed, saavel uden synderlige nye Skatter eller Forandringer 

af nu bestaaende Skattelove som uden Betyngelse af Efterkommerne med Brandkasselaanet 

videre end i sin Tid forudsat, at række langt i Retning af at tilveiebringe 

Ligevægt paany i Finantserne. 

Det har ikke kunnet undgaaes, at de opstaaede finantsielle Vanskeligheder 

i Forbindelse med Udstedelsen af den nye Toldtarif, som med Hensyn til saamange 

Artikler forhöier Skrankerne mod Indlandet samt opretter nye saadanne, 

have bragt mange til igjen at overveie, om det ikke er paatide frivilligen at 

imödekomme det inden Toldgebetet levende Onske om Hamburgs og Altonas 

Optagelse i samme. Blandt Detailhandlere, Haandværkere og andre, især min-

191 

dre, Industridrivende, hvis Interesser iimfindtlig beröres ved Afspærringen, har 

en Agitation været sat iværk i den antydede Retning, den offentlige Mening 

kom ogsaa forsaavidt i Bevægelse, at Spörgsmaalet om Tilslutning eller Ikke- 

Tilslutning blev opstillet som det Væsentligste under de nye stedfundne Diskussioner 

vedkommende Valget til den nye legislative Forsamling her. Det viste 

sig dog, at Ikke-Tilslutning endnu har en stærk Majoritet for sig, idet man, 

skjönt utilfreds med det Bestaaende, ingenlunde er kommet paa det Rene med 

at Forholdene vilde stille sig bedre efter en Forandring som den omhandlede. 

Mange tro tvertimod, at man just, efterat Toldforeningens Baand ere blevnesaa 

stærkt strammede, vil være saameget bedre tjent med at holde sig udenfor. 

For de Flestes Tanke synes det at staa som noget Sikkert, at Indlemmelse 

Toldgebetet vilde skade Hamburgs Verdenshandel og svække dets Evne til i 

denne at konkurrere med udenlandske Havne som London, Antverpen og Amsterdam, 

samt at saaledes endog det, der gik tilspilde for Hamburg, ikke engang 

vilde komme andre tyske Stæder tilgode men ogsaa tabes for Tyskland. 

Karakteristisk er den herskende Frygt for de med Toldbehandling forbundne 

Ulemper og »Plagerier»; man forsikrer, at Varernes frie Bevægelse vilde hindres 

og de nödvendige Manipulationer folly at gjöre dem skikkede for Markedet 

besværliggjöres, naar intet kunde besörges uden Toldbetjentes Tilladelse og Tilsyn. 

Vistnok vilde frie Entrepots kunne oprettes og i det Hele Indretninger 

træffes, ligesom paa nævnte Steder, for Lettelse af Mellemhandelen, men man 

frygter for de overordentlige Tab, som vilde opstaa ved de nu over Byen spredte 

Pakhuses Synken i Værdi, og for de ligeledes umaadelige Udgifter, som Oprettelsen 

af de nye Huse og Etablissementer vilde foranledige. Paa den anden 

Side er det vistnok unægteligt, at den her hyppigt udtalte Anskuelse, at Hamburgs 

Forbliven udenfor Toldgebetet er nyttig ikke alene for Hamburgerne 

men ogsaa for Riget, kun i meget ringe Grad deles af de andre Tyskere, samt 

at disse Sidste have Magten i sin Haand. Rigsgrundloven forbyder Indlemmelsen 

af Hansestaaderne saalenge disse ikke selv begjære den, men foruden det 

indirekte Middel, soin haves i Evnen til at skrue det ovennævnte Aversum 

yderligere op, er der den Omstændighed, at Rigsforfatningen kan blive forandret, 

ligesom ogsaa den at samme Grundlov ialfald ikke bestemmer noget om 

det med Hamburg sammenbyggede Altona. 

Det tör forövrigt erkjendes, at den blandt de .mindre Industridrivende og 

Arbeiderne her allerede i længere Tid herskende Trang endnu kun i ringe 

G-rad er formindsket, men det Samme maa ogsaa, og vel endog i höiere Grad, 

siges om de hinsides Toldlinien liggende Naboprovindser. De sörgeligste Tegn 

paa Nöd saavelsom Forvildelse ere i den nu tilendegaaende Vinter komne ideligen 

i Dagen ; Sværme af yderst trængende Haandværksgeseller, Betlere og Vagabonder 

droge omkring; og man har i flere Byer -- hvoriblandt Nabostaden 

Wandsbeek sögt at lindre Ondet ved Foreninger, hvis Öiemed er at beskytte 

de Enkelte mod Betleriet, medens der ydes de Gjennemdragende til Nödtörft 

af dertil ansatte Personer. Den i min sidste Aarsberetning omtalte Overfyldelse 

af herværende Fængsler er ikke længer nu tilstede, ialfald ikke i samme 

forskrækkelige Grad, men dette er kun eller ialfald væsentligen — en Bilge 

af, at de da under Bygning værende Fængselsetablissementer, og navnligen det 

storartede Centralfængsel i Fuhlsbüttel, bleve færdige og tagne i Brug. 

Ligesom Fængselsvæsenets Ordning har bragt betydelige nye Udgifter paa 

Budgettet, ere ogsaa Hamburgs Fattigudgifter stærkt stegne i de senere Aar. 

I Budgettet for iaar blev en Merfordring af omtrent 92,000 Mark mod ifjor 

paa en enkelt Post (den ene Fattiganstalt, hvis Udgifter i 1874 ansloges til

192 

634,000 men iaar til 929,000 M.) motiveret med de paa Grund af Arbeidslösheden 

stigende Fordringer til samme. 

Den af mig i den omhandlede Indberetning nævnte Bevægelse for Gjenoprettelse 

af Laugsvwsenet i moderne Form og uden Indgreb i den personlige 

Frihed har i Aaret 1879 grebet meget om sig, og en Mængde »Innungen» 

oprettedes i Holsten og andre Dele af Nordtyskland, men Haandverkernes Klager 

vedbleve, og adskillige iblandt dem tro nu, at det vilde være nyttigt, om 

den Karakter af Frivillighed, som disse Indretninger hidtil have havt, bliver 

afskaffet og at Tvang mer eller mindre træder istedet. I Hamburg har Sagen 

tildels været sat i Forbindelse med Spörgsmaalet om Indgaaelse i Toldgebetet, 

Agitationen maa dog her ansees som hidtil mislykket i den ene ikke mindre 

end i den anden Henseende. 

Offentlige Arbeider og Anordninger m. v. Blandt de forskjellige for Handel 

og Skibsfart betydningsfulde Foretagender, som udförtes her i Aaret 1879, 

kan nævnes Gjennemstikningen af Kalte Hofe og Udförelsen af flere i Forbindelse 

dermed staaende Arbeider, hvorved Reguleringen af Norderelbe ovenfor 

Hamburgs Havn har gjort et afgjörende Skridt fremad. Til Gjennemförelse af 

denne Plan bestemtes i 1874 3,350'1,000 Mark og nylig blev af Senatet forlangt 

samt af Legislaturen tilstaaet et yderligere Tilskud af 110,000 Mark. 

Petroleumhavnen er som oven bemærket taget i Brug; Reparationen af Sandthorkai 

er paa lidet nær fuldfört, og Kai- samt Skurbygningerne ved Grasbrookhavnen 

og ved Strandhafen ligeledes næsten færdige. Arbeidet paa Jernbanen 

fra Hamburg til Stade og Cuxhaven er blevet begyndt samt fremmet 

med Kraft, skjönt der har mödt adskillige tekniske saavelsom andre Vanskeligheder 

; efter den bestaaende af -den preussiske Handelsminister fastsatte Plan 

skal den være færdig til iste Januar 1882. I Forbindelse hermed kan bemærkes, 

at den for Harburg saa vigtige Bygning af en Havnesluse, hvortil var af den 

preussiske Stat bevilget M. 1,922,000, ventes at blive færdig inden Foraaret 

1881. 

For Börsudvidelsen i Hamburg blev der omsider af alle Myndigheder bifaldt 

en Plan, om hvilken det nu, uagtet der mangler endelig Bestemmelse om 

den ydre Arkitektur, tör med nogen Sikkerhed ventes, at den vil komme til 

Udförelse, da det nævnte Spörgsmaal er overgivet en Komite til endelig og 

ubetinget Afgjörelse. Nylig vare flere Plantegninger for bemeldte Facader m. 

v. offentligen udstillede. ‘. 

Den gamle Organisation af Hamburgs Kjöbmandstand, Forsamlingen »Eines 

Ehrbaren Kaufmanns», er bleven fornyet, konsolideret og reguleret mere i Overensstemmelse 

med Nutidens Forholde, og det Samme er Tilfældet med Handelskammeret, 

som var fundet utilstrækkeligen besat til at kunne fuldt ud tilfredsstillende 

udföre de mangehaande Hverv, der paaligge det som engere Repræsentation 

for Handelsinteresserne. Til Sikrelse af det fornödne Kjendskab inden 

samme til de forskjellige Specialia fandtes det saaledes hensigtsmæssigt at udvide 

Medlemmernes Antal til 24. De vælges af Forsamlingen des Ehrbaren 

Kaufmanns, og et saadant Valg overensstemmende med den nye Lovgivning foregik 

i Februar d. A. 

Den iste Oktober foregik den for Hamburg ligesom for alle Dele af det 

tyske Rige vigtige, for Styrkelse af Nationens Bevidsthed om Enhed og Sammenhörighed 

gjennemgribende Begivenhed, at de i 1877 emanerede Justitslove 

traadte i Kraft og saaledes en Række af nye under Rigets Beskyttelse staaende 

og med stor Uafhængighed udrustede Domstole begyndte sin Virksomhed, medens 

tillige nye saavel civile som kriminelle Proceslove samt en ny Konkursordning 

blev gjeeldende. I Spidsen for Domstolenes Rækkefölge stilledes som överste

193 

Revisionstribunal Rigsretten i Leipzig, hvis Medlemmer udnævnes af Keiseren 

efter Forslag af Bundesrath. De Domstole, som i Henhold til denne Lovgivniug 

oprettedes i Hamburg, vare 1) Overlandsretten, fælles for de tre Hansestæder 

og bestaaende af tre Senater; 2) en Landsret med tre Civilkammere, 

tre Kammere for Handelssager (senere foröget til fire), to ITndersögelsesdommere 

og to Strafkammere; 3) en Amtsret med fem Afdelninger (nylig bestemt forfleret 

til 6) for civile og to for Strafsager, samt en Afdeling for Konkurser 

og Rekvisitioner i Civilsager m. m. og en for Rekvisitioner i Strafsager. Melens 

enhver af de overlordnede Domstoles Senater og Kammere have flere Medlemmer, 

fungerer kun en Enkeltdommer i hvert af Amtsrettens Kamre, dog 

saaledes at han i Strafsager har to Laugrettesmoend (»Schöffen») til Meddommere. 

Jury haves ved Landsrettens Strafkammere for Behandlingen af de betydeligere 

Kriminalsager, Domstolen præsideredes da af en Overlandsretsdommer, 

medens dens övrige Medlemmer ere Landsretsdommere. Landsrettens Handelskammere 

oprettedes i Kraft af Retsforfatningslovens 100, som gav enhver Forbundsstats 

Justitsforvaltning Adgang dertil, naar den finder at det behöves, ved 

hvilken Bestemmelse, som i sin Tid med nogen Vanskelighed blev sat igjennem 

under Lovens Behandling i Rigsdagen, Hamburg sparedes for den Ulempe at 

se sin höitagtede og populære Handelsgericht ophævet uden at erstattes af 

nogenlunde ligeartecle Institutioner. Hvert Kammer for Handelssager bestaar 

af en præsiderende Landsretsdommer og to handels- eller siifartskyndige Mænd. 

Foruden disse er der ogsaa i Forbindelse med Landsretten et Bureau for Optagelse 

af Söforklaringer. 

Spörgsmaalet om, hvorledes der skulde forholdes med Seeamtets Forretfinger 

efter Ophævelsen af Handelsretten, under hvis Præsidents Ledelse det 

först stilledes efter Udstedelsen af Rigsloven af 1877 om Söulykker, har her 

været Gjenstand for megen Diskussion, idet man lægger Vægt paa, at der bringes 

störst mulig Sökyndiglied tilstede i samme, og mange önske at det bringes 

i Forbindelse med Deputationen for Handel og &fart. Sagen er ikke endnu 

afsluttet. Overensstemmende med Rigsloven prwsideredes Seeamtet af en Lovkyndig, 

for Nærværende et Medlem af Amtsretten. 

Da alle de ældre Domstole ophörte, maatte man, for at ikke de for samme 

verserende og altsaa ifölge den tidligere Procesorden indledede Sager, — deriblandt 

Fallitter og Konkurser — skulde gaa istaa, paalægge særskilte Afdelninger 

saavel af Lands- som af Amtsretten at overtage disse og bringe dem 

til Afgjörelse. 

Forresten maa det erkjendes, at de nye Justitslove, trods deres mange 

Fortrin, ikke ere blevne modtagne som et ublandet Gode, fornemmelig klages 

over de höie Retsgebyrer under den nye Civilproces, medens derhos alligevel 

Udgifterne for den Hamburgske Statskasse stege betydeligt. 

Ved Retsforfatningsloven traadte en betydelig Del af Hamburgs i Aaret 

1860 vedtagne Statsforfatning ud af Virksomhed, saaledes bortfaldt dens 7de 

Afsnit, hvis' Overskrift var »die Rechtspflege». Og dertil kom, at ogsaa Grundlaget 

for den lovgivende Forsamling, det saakaldte Biirgerschafts, Sammensætning 

blev afficeret, fordi den for en Del bestod af Mænd, som repræsenterede 

de gamle Domstole. Af Bürgerschafts 192 Medlemmer vare nemlig 60 valgte 

af Domstolene og en Del höiere administrative Embedsværk og Autoriteter, medens 

84 vare udgaaede af saakaldte almindelige Valg og 48 af Grundeiervalg. Det 

fandtes under disse Omstændigheder bedst at underkaste Forfatningen i det Hele 

en Revision, en saadan kom ogsaa istand og publiceredes den 13 Oktober 1879. 

Ifölge denne, som bestemtes at skulle træde i Kraft senest i den förste Uge 

af Marts d. A., bestaar den lovgivende Forsamling nu kun af 160 Medlemmer, 


194 

deraf 80 ifölge almindelige Valg af Hamburgs Borgere, 40 vælges af Grundeierne 

og 40 af dem, der ere eller have været Dommere eller Medlemmer af 

forskjellige nævnte höiere Embedsværk eller Handels- eller Gewerbekammeret. 

De nærmere Bestemmelser forbeholdtes Valgloven, som senere kom istand og 

ifölge hvilken blandt Andet ere udelukkede de, som ikke have naaet 25 Aars 

Alder og tillige, som ovenfor bemærket, de der ikke have betalt forfalden Indkomstskat. 

For de almindelige Valg er Staten delt i 40 Valgdistrikter, medens 

Byen med Forstad og Vororte har 20 saaclanne for Grundeiervalgene. Af hine 

40 have 28 hver fra 9,000-12,000 Indvaanere samt otte og fire respektive 

noget over eller under bemeldte Tal. I Grundeiervalgdistrikterne vakler Antallet 

mellem 400 og 700. 

Den lovgivende Magt — hvortil ogsaa hörer Beskatnings- og Bevilgningsmyndighed, 

Ret til Optagelse af Laa,n, Salg af Statsgods m. m. — udöves 

Fælleskab af Bürgerschaft og det af 18 Medlemmer bestaaende Senat. Hvis 

Senat og Bürgerschaft ere uenige om en under den lovgivende Magt hörende 

Gjenstand, ,kan enhver af dem begjære Udnævnelsen af en Deputation, bestaaende 

for en Trediedel af Senatsmedlemmer og for Resten af Bürgerschaftstnedlemmer, 

til at raadslaa om Mæglingsforslag og derpaa afgive Indberetning. 

Hvis man endda ikke bliver enig, skal efter Omstændighederne Sagen enten 

forelægges Rigsretten eller henstaa indtil videre, eller endelig den kan, hvis 

man paa begge Sider finder, at den ikke uden Skade for det Offentlige tör saaledes 

henstaa, og der ikke handles om Forandring i Statsforfatningen selv eller 

af Lovbestemmelser , hvorved Senats og Bürgerschafts Rettigheder fastsættes, 

henvises til en anden Deputation, bestaaende af et lige Antal, i Regelen 8, 

Medlemmer fra hver Part, og denne har da inden en vis kort Tid i hemmelig 

Session endelig at afgjöre Tvisten. Hvis ,det ikke lykkes at tilveiebringe en 

Majoritet, udvælges ved Lodtrækning en Subkommission af 5 Medlemmer, hvis 

Majoritet derpaa afgjör de Punkter, hvorom Deputationen ikke kunde enes. 

De her nævnte • Regler fandtes ogsaa i det Væsentlige i den ældre Forfatning, 

og Stridigheder mellem Senat og Bürgerschaft have hidtil været hyppige, 

saa at man ikke sjelden har tyet ialfald til den her först omtalte mæglende 

Kommisson. Saaledes kom det nylig dertil i Anledning af en Strid om Pensioner 

for en Del til Politiet hörende udtjente Embedsmænd og Betjente. Man 

har nemlig i Hamburg, ligesom i Norge, ikke trods mangeaarige Bestræbelser 

været sa heldig at faa istand en Pensionslov, og man er saaledes ligesom der 

udsat for at komme ind i smaalige og personlige Diskussioner. Dog ere Tendenserne 

ofte forskjellige; saaledes vil Bürgerschaft i det berörte Tilfælde have 

Pensionerne stillede höiere end Senatet vil gaa ind paa. 

Det vil allerede af det her Anförte sees, at man i den lille hamburgske 

Republik ingenlunde har parlamentarisk Regjering. Ingen Senator viger sin 

Plads for en Majoritet inden Legislaturen, han er ikke alene udnævnt for Livstid 

— hvilket Valg han ikke engang uden Straf kan afslaa — men han er 

derhos i Regelen uberettiget til at begjære Afsked, förend han har fungeret 

i det Mindste i sex Aar. Han kan ikke heller indvælges i Legislaturen. Dog 

har man ikke anseet fornödent at forbyde Senatorerne at möde frem personlig 

i denne. Senatet kan nemlig sende Kommissærer — Senatorer eller Andre — 

til Deltagelse i Bürgerschafts Forhandlinger, og denne Ret benyttes hyppigen. 

Ogsaa er ifölge den nye Konstitution Senatet, hvis Onske derom udtales af 

Bürgerschaft, pligtigt at sende Kommissærer til samme, naar der skal forhandles 

om Senatsforslag. 

Senatet er i Besiddelse af den udövende Magt, og de enkelte Senatorer 

pre stillede i Spidsen for de forskjellige Forvaltninger, de administrative saakaldte

195 

Deputationer, saaledes at en eller flere have Forædet i enhver af disse Afdelflinger, 

hvilke foruden dem bestaa dels af gagerede Embedsmænd og dels af 

valgte Borgere. Blandt Senatets Rettigheder befinder sig ogsaa Benaadnings:myndigheden. 

Det leder derhos Statens udenlandske Auliggender og kan slutte 

Overenskomster med andre Stater; dog tör disse ikke ratificeres uden Samtykke 

af Bürgerschaft. Forfatningens § 1 erklærer Hamburg for en selvstærtdig 

Stat inden det tyske Rige. 

Senatets Medlemmer vælges af Bürgerschaft, dog efter en saadan Modus, 

at ogsaa Senatet selv Over betydelig Indflydelse paa Valget. 

Den nye Forfatning er, udenfor Reglerne om • Legislaturens Sammensætning, 

hvilke sees at give de almindelige Valg större Indflydelse end forhen havdes, 

kun lidet forskjellig fra den ældre. Dog have enkelte Bestemmelser et mere 

liberalt Præg. Saaledes vare de tidligere for Valg af Forvaltningsdeputationernes 

borgerlige Medlemmer gjældende Bestemmelser temmelig ufuldkomne, idet 

Deputationen i Vakancetilfælde selv opgjorde en Liste paa tre Personer, hvoraf 

Bürgerschaft havde at udsöge en. Der klagedes over at Forvaltningen herved 

kom til faktisk at supplere sig selv, og at dette ofte skede fra en temmelig 

indskrænket Kreds tildels efter Familiehensyn og deslige. I den nye Forfatning 

blev efter megen Debat forordnet, at der paa den Bürgerschaft forelæggendes 

Liste kan af en fast Bürgerschaftskomite (det saakaldte Bürgerausschusz) 

opföres et fjerde Navn. 

Blandt Gjenstande, som i det forlöbne Aar her have været undergivne 

megen Diskussion inden Sömandskredse, var Spörgsmaalet, om Kommandoordene 

for Skibe§ Styring bör forandres saaledes, at »Styrbord» og »Bagbord» komme 

til at angive den Side, til hvilken Fartöiets Boug skal dreies, istedetfor som 

hidtil den modsatte. Allerede i mange Aar har Sagen været ventileret i Tyskland 

; og paa de nautiske Foreningers Kongres (Vereinstag) i Berlin i 1 875 

besluttedes et Andragende til Rigskantslerembedet om at der maatte træffes 

Overenskomst med fremmede Magter i den angivne Retning. Der skal ogsaa 

i denne Anledning være gjort Forespörgsler navnlig hos den britiske Regjering, 

som dog fandtes uvillig til at indgaa paa saadan Forandring, blandt andet 

fordi en Mængde engelske og skotske mindre Fartöier endnu ere forsynede 

med Rorpinde og derfor egne sig bedst til at beholde den gamle Kommando. 

Paa Foreningernes Mlide i Berlin ifjor blev Spörgsmaalet igjen undergivet en 

temmelig omfattende Behandling, og til Fordel for Forandringen paaberaabtes 

blandt andet Sveriges Exempel, idet man nemlig gik ud fra at man der havde 

antaget den nye Kommando ikke alene for Krigsmarinen (som anordnet ved 

Kongelig Ordre af 18de Marts 1872) men ogsaa i Handelsmarinen. Rigtignok 

erkjendtes, at efter flere svenske Skibsföreres Forklaring benyttede de endnu 

den gamle Methode; men dette opfattedes i Almindelighed kun som Bevis for 

hvor vanskeligt det var i Praxis at gjennemföre den nye Regel. Man kom 

til det Resultat, at Forandringen burde antages og i Forbindelse dermed Bestemmelse 

træffes om saadan Indretning af Rattet, at ogsaa det dreies til den 

Side, hvorhen Skibet skal gaa.,.: Man fandt derhos vistnok endnu, at Forholdet 

burde söges ordnet ved international Overenskomst; men man mente dog tillige, 

at der ikke burde ventes, indtil en saadan kom istand. Da denne sidste Del 

af Beslutningen, som vandt en betydelig Majoritet, dog kun antages af Vedkommende 

i deres personlige Egenskab og ikke paa de af dem repræsenterede 

Foreningers Vegne, bleve disse derpaa opfordrede til at sanktionere samme, men 

ved den saaledes senere stedfundne nye Forhandling inden Lokalforeningerne 

viste sig stor Meningsforskjel, og tolv af disse Foreninger, blandt dem Hamburgs, 

stemmede imod, medens kun_sex bifaldt Beslutningen. Paa Foreningernes

196" 

sidste Sammenkomst i Berlin, i Februar d. A., var der igjen en gjennemgaaende 

Dröftelse ; og denne havde saameget större Interesse, som der nu var 

lommet det nye Moment til, at ved en Bestemmelse af det keiserlige Admiralitet 

i December 1879 Forandringen er indfört i den tyske Krigsmarine, hvilken 

Bestemmelse i Rigsdagen er bleven forsvaret blandt andet under Henvisning 

til at Forvirring eller Misforstaaelse med Hensyn til Styrekommandoordenes 

Mening havde havt Del i »Grosser Churftirsts» Ulykke. Man kom dog 

ikke til noget synderligt Resultat. Et Forslag fra de nautiske Foreninger i 

Hamburg, Kiel og Danzig om at man skulde udtale sig imod Forandring af' 

Styrekommandoen, saalænge man ikke havde faaet istand Overenskomst med de 

andre Sömagter, vandt ikke Majoritet, da der stod 11 mod 11; paa den anden 

Side havde et Forslag, om at man simpelthen skulde erklære sig til Fordel for 

Forandringen, den strime Skjebne, nemlig at Stemmerne faldt lige paa begge 

Sider. Det fornyede Forslag (fra Stettin), om at man burde indföre Forandringen 

uden at oppebie Overenskomst med andre Magter, faldt derimod med 

betydelig Majoritet. — Uden Diskussion blev forövrigt, efter Foranledning af 

mig, det for Sveriges og Norges Vedkommende bestaaende virkelige Forhold 

oplyst af en af de hamburgske Delegerede. 

En anden Gjenstand for mange Forhandlinger inden de nautiske Foreninger 

var Seeamternes Virksomhed i Henhold til Rigsloven om Söulykker af 27de 

Juli 1877. De i min Aarsberetning fol. 1878 omhandlede Klager, at man under 

Undersögelserne ofte lægger for megen og ensidig Vægt paa Spörgsmaalene 

om Feil fra de Befalendes Side og forlidet söger oplyst, om ikke Grunden til 

det Indtrufne laa i Mangler ved Skibets Bygning, i Farvandets Beskaffenhed 

og desi, samt at Seeamterne ikke findes tilstrækkelig besatte med praktisk sökyndige 

Mænd, og at de vedkommende Rigskommissærer ligeledes ikke alle ere 

vel udrustede for sit Hverv, — gjentoges jevnligen og bragtes ogsaa paa Tale 

ved den nysomhandlede Lejlighed i Berlin i forrige Maaned. De fandt ogsaa 

adskillig Tilslutning; men man var dog derhos enig om at det ikke endnu var 

rimeligt at underkaste Loven nogen Revision. — Til lignende Resultat var den 

hamburgske nautiske Forening tidligere kommen under sine Overveielser af de 

samme SpOrgsmaal. 

Den Bestemmelse i Loven, at Undersdgelse anstilles ogsaa med Hensyn til 

fremmede Skibe, som rammes af Söulykke paa tysk Farvand, er kommet til Anvendelse 

med Hensyn til tre norske Fartöier, som i 1879 forulykkede eller 

lede Havari paa eller nær udenfor Elben. Med Hensyn til Mandskabernes 

Indkaldelse til Forklaring for Seeamt er jeg gaaet ud fra, at hvis derved foranlediges 

Forsinkelse af deres Hjemreise eller paa anden Maade Bekostning, 

bör Udgifterne udredes eller erstattes af vedkommende tyske Autoritet.. Dette 

har ogsaa i et Tilfælde været praktisk erkjendt, idet deslige Udlæg i Cuxhaven 

strax erholdtes godtgjorte. I et andet Tilfælde, da der var Anledning til ved 

Dampskib herfra at hjemsende et Mandskab, som, hvis ikke denne Leilighed 

benyttedes, ikke vilde kunne afsendes uden betydelig foröget Bekostning, gjorde 

jeg Vedkommende i Hamburg opmærksom kerpaa, og Afhörelsen foregik da 

saa hurtigt, at Folkene kom afsted i rette Tid. 

Jeg tror forövrigt ved nærværende Leilighed at turde bemærke, at her 

har været adskillig Klage blandt tyske Sömænd over det Ophold og de Besvæligheder, 

som paaföres dem ved Seeamterne, og jeg tillader mig at tilföie, 

at om end disse Mænd undertiden kunne siges at træffes haardt, kan der dog 

blive endnu mere Grund til Beklagelser fra norske og svenske Kapitainers og 

Mandskabers Side, naar de, efterat have været opkaldte til Söforklarings Afgivelse 

overensstemmende med Hamburgs Lovgivning eller den tyske Handelslov

197 

samt desforuden til videre Forklaring og Afhöring ifölge den nævnte tyske 

Lov af 1877, end yderligere ifölge de paatænkte svenske og norske Love om 

Sdulykker skulle indkaldes til Undersögelse paa Konsulatet. Jeg tror, at det 

vilde være heldigt, om der i disse Love ved Siden af det almindelige Paabud 

om saadanne Undersögelser tillige aabnedes Adgang til at lade disse bortfalde 

i saadanne Lande, hvor det Stedfundne ifölge disses egen Lovgivning undergives 

Granskning, — forudsat at Konsulerne erhverve og til Autoritet i Hjemlandet 

indsende Udskrifter af Forhandlingerne. At de i det Hele vel organiserede 

og med praktisk Specialkundskab, saavelsom juridisk Kyndighed, for det Meste 

godt udstyrede Seeamter i Tyskland byde ligesaa tilstrækkelig, og vel ogsaa 

bedre, Garanti for Behandlingen, som Konsulaterne understötte,de af nogle Skibsförere, 

tör med Sikkerhed antages, saa meget mere, som Konsulerne ingen 

Myndighed have til at indkalde Lodser eller andre Udlændinge som Vidner. 

Det vilde vel ogsaa se noget særegent ud, om der fra nogle Steder skal kræves 

en saadan Overflödighed af Undersögelser, medens der fra andre lidet eller intet 

i den Retning skaffes tilveie. 

Som et af de Spörgsmaal af praktisk Interesse, der jevnligen her soin i 

andre Lande debatteres i Sömandsforeninger, kan nævnes det, der beskjæftiger 

sig med den större eller mindre Hensigtsmæssighed af at paabyde Forpligtelse til 

i Söfolkenes Stifartsböger at indföre Vidnesbyrd om deres udviste Forhold. Det 

var nyligen fore i den nautiske Forening i Hamburg, men blev besvaret benægtende, 

idet man antog, at der ikke kunde ventes nogen videre Virkning af saadanne 

Attester. De vare allerede for mange (man siger 30) Aar siden i Brug her, 

men afskaffedes. 

Herværende Norske og Svenske kirkelige Forholde m. in. Ved den nidkjære 

og duelige Pastor Hedens pludselige Död i Begyndelsen af 1879 lede de 

skandinaviske Sömmnd her et stort Tab; ligesom ogsaa de talrige svenske og 

norske Fattige visseligen i höi Grad have fölt Savnet. Den skandinaviske 

Menighed af Herboende, som havde sluttet sig om ham, oplöstes ved hans 

Bortgang ; og den danske Sömandsmission, som havde hidsendt ham og udredet 

den væsentligste Del af hans Lön, har ikke senere optaget Værket, vel fornemmelig 

fordi man her ikke tror at kunne, saaledes som i hans Tid, udrede 

nogen, eller ialfald nogen betragtelig, Del af Gagen. Skandinaver, som bekjende 

sig til den kristelige Religion og derhos have kirkelig Interesse, findes 

her i ikke betydeligt Antal ; og disse have derhos for det Meste sluttet sig til 

tyske Kirkesamfund. 

Her har i 1879 dannet sig i Forstaden St Pauli et Selskab til Understöttelse 

af trængende Skandinaver ; men det virker kun med ringe Midler. 

Det samme maa siges om det herværende skandinaviske Selskabs Understöttelsesfond, 

hvilket dog i en Række af Aar har hjulpet ret mange nödlidende 

Svenske og Norske. Dette er saameget mere amerkjendelsesværdigt, som Selskabets 

norske og svenske Medlemmer ere ganske faa og saaledes danne en næsten 

forsvindende Minoritet inden samme. 

Af dette Konsulat ydedes i det forlöbne Aar nogen Understöttelse, for- 

. uden til Sönawnd som ovenfor anfört, til 21 Svenske og 3 Norske ; i hvilke 

Tal ikke er medregnet Hustruer og Börn, hvor saadanne medfulgte dem, der 

understöttedes, og ikke heller Saadanne som kun bleve hjulpne ved Subskriptioner 

eller ad anden privat Vei, uden at Henvendelse til offentlig Myndighed 

i Sverige eller Norge derved er foranlediget. 

I Aaret 1870, da er stort Antal svenske Tjenestefolk sögte Anbringelse 

her, blev af Hamburgs Politimyndighed opstillet den Fordring, at de ved An-

198 

komsten skulde deponere et Belöb Mænd 18 og Kvinder 36 Mark — i 

Politikassen ; hvilke Penge igjen skulde tilbagegives dem, naar de igjen reiste 

herfra. Ikke alene er den Grund, som saaledes for ti Aar siden bevirkede 

denne Bek,emmelse, senere vedblivende funden at være forhaanden men det 

indtraf ogsaa, at saadan Deponeren som anfört fordredes af adskillige Andre end 

Tjenestefolk. Jeg henvendte mig derfor i sidstleden September Manned til den 

nævnte Autoritet; og efter det da modtagne Svar, saavelsom senere stedfundne 

Forespörgsler, antager jeg, at Saadant senere ikke er skeet. 

San Domingo. 

San Domingo den 16 februari 1880. 

Munch Itmder. 

(Årsberättelse för 1879 till Ministern för utrikes ärendena-) 

Exporten fran hufvudstationen verkstäldes med 71 fartyg om tillsammans 

27,754 tons drägtighet. Af mahogni utfördes 348,800 fot, af gafacträ 3,259,600 

skalp., af kampeschträ 2,440,000 skalp., socker 5,922,000 skalp., kaffe 544,860 

skalp. Sammanlagda värdet af utförseln beräknas till doll. 390,200. 

Införseln verkstäldes med 135 fartyg om 60,050 tons, och beräknades 

värdet af de införda varorna till doll, 626,200, utvisande en icke obetydlig 

stegring mot foregående år. Införseln af bomullsvaror frail Nordamerikas förenta 

stater befinner sig i fortgaende tillväxt. 

Fran Porto Plata egde exporten rum med 62 fartyg, och beräknades värdet 

till doll. 608,512. Af tobak utfördes 5,815,578 skalp., mahogny 281,852 

fot, kaffe 833,069 skalp. Till följd af den ökade tullen pa tobak i Tyskland 

har man mast börja att egna större omsorg at denna varas inpackning samt att 

söka aflägsna alla de delar, som hafva mindre eller intet värde. 

InfOrseln till Porto Plata egde rum i 122 fartyg om sammanlagdt 4,536 

tons, och beräknades värdet till doll. 606,511. 

D. Coën.

1 99 

Den Argentinske Republik. 

Buenos Ayres den 17 Februar 1880. 


De Forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet fremgaar af folgende Oversigt: 

• 

Til Distriktet ankom fra Sverige med Ladning 1 svensk Fartöi dr. 85 Tons, 

» » » » Udlandet » » 11 svenske » 

» 3,579 » 

» i Ballast 1 svensk » » 304 » 

Fra " » afgik til » med Ladning 3 svenske » » 1,150 » 

» » i Ballast 10 » » » 2,872 » 

Til » ankom fra Norge med Ladning 3 norske » » 931 » 

» » ) Udlandet » » 33 » » 167 Lvester og 9,117 

» » » » » i Ballast 8 » » 161 >, » 2,137 » 

Fra » afgik til » med Ladning 18 » » 161 » » 5,236 

)) » )) )) )) i Ballast 20 » » 328 )) )) 5,028 » 

I ovenstaaende Tabeller er ikke i Lighed med under foregaaende Aar indbefattet 

de til Montevideo ankomne Fartöier, da der sammesteds er bleven oprettet 

et uafhængigt Konsulat for Republiken Uruguay. 

Den eneste Havn inden Distriktet, hvor for Nærværende Vicekonsul er 

ansat, er Rosario, hvilken under foregaaende Aar ikke har været besögt af 

noget svensk Fartöi, men derimod af 7 norske, der alle ere afgaaede med 

Ladning til udenrigske Steder. 

Til Buenos Ayres Havn ankom: 

Svenske Fartöier: Norske Fartöier: 

1879: 13 dr. 3,970 Tons. 37 dr. 10,586 Tons og 167 K. L. 

1878: 18 » 5,983 D 23 D 4 552 » 955V2 » 

1877: 16 » 5,642 » 32 » 5,390 » 2,850 » 

De Forenede Rigers Skibsfart paa denne Havn har saaledes, trods de 

yderst ugunstige Konjunkturer, været af större Betydning end i 1878, og omtrent 

ligestillet med den under 1877 stedfundne. 

De optjente Fragter have for de svenske Fartöiers Vedkommende belöbet 

sig til for Indgaaende ct 6,900 og for Udgaaende t, 1,640, og for de norske 

for Indgaaende L 19,016 og for Udgaaende L 5,530. 

Direkte fra Sverige ankom Skonnert Oscar, dr. 85V, Reg. Tons, medhavende 

en Ladning Planker, hövlede Bord, Tjære og Beg, hvilke Artikler 

ifölge Förernes Udsagn afsattes til lidet lönnende Priser. Skonnerten solgtes 

til en hærværende Lægtermand for P. F. 6,400. 

Fra Norge ankom: 

Skib Concordia med 133 P. Std hövlede Bord og 240 Spirer 

D Mathilde D 162 D 

G-ogla D 173 D » 353 » 

Ladningerne med de tvende förstnævnte Fartöier bleve solgte til respektive 

P. F. 46 og 46V, Guld pr 1,000 sup. Fod disp., medens den sistneevnte endnu 

ikke har fundet Kjöber, og tilfölge deraf er bleven lagret.

Huder 

Saltede Törre 

Oxe Kol Heste 10xe & KoHeste 

Faare- 

Talg Haar Uld skind 

Mais Hvede Mel Kjöd 

Piber Kasser Baller Baller Baller Sække Sække Sække Qvintal 

pr Dampskib: 

Sejlskib: 

378,644 130,257 

128,350 27,474 

637,261 9,358 

686,517 20,755 

6,804 

25,219 

3,513 

2,292 

2,251 174,163 

1,473 34,944 

51,655 250,954 

2,870 136,011 

164,104 

1,689 

26,481 

49,303 284,962 

32,021 Total 1878-1879 506,994 157,731 1,327,738 30,113 5,850 

1877-1878 489,304 192,998 1,284.815 18,514 38,778 26,068 

1876-1877 555,202 204,290 1,435,704 24,161 50,668 26,460 

3,724 209,107 

2,821 216,147 

2,641 230,654 

54,525 

62,162 

61,499 

386,965 165,793 75,784 284,962 

272,903 

235,626 

pr Dampskib 

Huder 

sh. sh. sh. 

Januar 35 60 30 

Februar 40 - 40 

Marts 35 60 20 

April ...- 35 60 20 

Mai 35 50 20 

Juni 30 50 20 

Juli 30 40 15 

August 30 50 15 

September 30 50 20 

Oktober - 35 60 35 

November 45 - 40 

December 45 70 40 

Til England 

',11 

sh, 

25 

pr Sejlskib 

25 

25 

17,6 

17,6 

20 

sh. 

15 

15 

15 

15 

15 

15 

15 

sh. 

25 

25 

25 

25 

22,6 

22,6 

22,6 

15 25 

Til Antwerpen Til Havre 

pr Dampskib pr Sejlskib pr Dampskib 

Huder 

ce 

c: 

200 

Til Hovedstationen ankom fra udenrigske Havne under fremmed Flag: 

1879: 228 Dampskibe dr. 339,368 Tons og 485 Seilskibe dr. 205,612 Tons 544,980 Tons, 

1878: 214 » 362,542 » 422 » » 181,714 » = 544,256 » 

1877: 248 » 357,908 » 492 » » 211,029 » 568,953 » 

Af de under Aarets Löb ankomme Dampskibe ere alle afgaaede herfra 

med Ladning. De Kvantaer, der ere blevne afskibede pr Damp- samt pr Seilskib, 

freragaar af folgende Opgave over Exporten: 

Af nedenstaaende Tabel over Aarets Fragtnoteringer vil bemærkes, at disse 

have holdt sig yderst lave selv under den travleste Skibningsperiode. 

Da de i fast Route satte Dampskibe tilbyde tilstrækkelig Tonnage for den 

stedfindende Export, blive lönnende Fragter stadig vanskeligere at erholde for 

Sejlskibe. 

Ikke alene for Uld, men ogsaa for saltede Huder og Talg, gives Dampskibene 

Fortrinet til Folge af den ringe Fragtforskjel, og de fleste af vore 

Fartöier maa derfor afgaa til Steder i Floderne, hvorfra der vistnok betales 5 

til 10 sh, höiere Fragt, men hvad der dog i sin Almindelighed ikke ansees for 

saa lönnende til Folge af den lange Tid, der medgaar for Op- og Nedseilingen. 

u. 

Huder 

;2. 

u. 

C: 

ci 

u. 

Huder 

sb. sb. sh. sh. sh. sh. sh. Fr. Fr. Fr 

35 60 30 25 40 15 25 40 75 35 

40 60 40 15 25 40 35 

35 60 20 25 12,6 25 40 60 15 

35 60 15-17,6 25 10-12,6 25 40 50 20 

35 50 15 15 10 17,6 35 50 15-17 1/2 

35 50 15-20 17,s 10-12,6 17,6 30 50 17 1/2 

30 40 15 20 10 17,6 30 45 15 

30 50 15 35 45 15 

30 50 20 35 45 20 

35 60 35 70 35 

45 60 40 30 15 25 60 40 

45 70 40 25 35 15 25 45 70 40 

I Konsultatets Indberetning for forrige Aar omtaltes, at Floden Riachuelo 

gjennem Opmudring var bleven tilgjængelig for Fartöier med indtil 13 Fods 

Dybgaaende. Denne Dybde er nu bleven foröget med ca 2 Fod. Næsten alle 

u. 

cr, 

ci 

u.

201 

de fra England med Kul ankomne Fartöier have losset i Boca eller Riachuelo, 

og enkelte have ogsaa indtaget Ladning sammesteds til 2 sh. 6 d. höiere Fragt 

end hvad der betaltes paa Rheden. 

I de tidligere etablerede Afgifter er der ikke bleven foretaget nogen Forandring. 

Da imidlertid de fleste Lastemodtagere nu ere i Besiddelse af egne 

Moloer, bortfalde som oftest den for disse forhen erlagte Betaling. For imidlertid 

at undgaa mulige Tvistigheder bör der i de for Boca eller Riachuelo afsluttede 

Certepartier indföres at »Wharfcharges» er for Konsignatærnes Regning. 

Forskjellige Forviklinger ere fremkomne ved at Fartöierne ikke have kunnet 

naa op til de angivne Lossepladse i Riachuelo. Lignende Vanskeligheder ville 

bortfalde, saasnart de Opmudringer, der stadig fortsættes, blive mere fremskredne. 

Det vil imidlertid ikke være overflödigt, om Certepartierne indeholdt 

Bestemmelse angaaende Lastemodtagernes Forpligtelse til at lette Fartöierne, 

naar dette gjöres nödvendigt, samt om Liggedagenes Begyndelse. 

Fartöier bestemte for Buenos Ayres have hidtil maattet erlægge Afgifter 

for Fyrene paa den Orientalske Kyst.. Inddrivelsen af disse Afgifter er nu 

ophört, og Fartöier, der ankomme direkte uden at anlöbe Montevideo, have kun 

at betale 6 ct. pr Registerton for argentinske Fyre. 

Kurserne noteredes under Aarets Löb som fölger: 

iste Qvartal. 2det Quartal. 3die Qvartal. 4de Qvartal. 

London 491/4-5014 d. 49-49 1/2 d. 48 7/8-49 1/8 d. 48 74-49 54 4. 

Paris 5,18-5,30 5,14-5,21 5,12-5,16 5,14-5,28 

P. F Guld= P. mic 31,70-33,25 32-32,50 32,15-32,40 31,85-32,15 

Det forlöbne Aar har for den argentinske Republiks Vedkommende været 

særlig gunstig, og Landets Velstand har tiltaget i en höi Grad. Hertil har 

bidraget ikke alene de gunstige Priser, som dets Produkter have opnaaet paa 

Konsumtionsmarkederne, men ogsaa den betydelige Fortjenste, som saavel Feedriften 

som Agerbruget har afgivet. 

Hidtil har *Agerbruget været af ringe Betydning, og Gröden har aldrig 

været tilstrækkelig til Landets Behov. I 1875 indförtes der saaledes Korn og 

Mel til en Værdi af 2 Millioner pesos fuertes. Indförselen er imidlertid 

gradvis aftaget indtil dot forlöbne Aar, da Produktionen var saa rigelig, at der 

af Hvede alene blev exporteret ca 30,000 Tons. Betydelige Kvantaer af Mel, 

Klid, Mais og Erter ere ogsaa blevne afskibede fra Republikens forskjellige 

Havne, og Alt tyder hen paa, at Udskibningen af Kornvarer snart vil henhöre 

til Landets vigtigere Indtægtskilder. Kultivationen af Vin, Tobak og Sukkerrör 

have ogsaa faaet et betydeligt Opsving, og Industrien har gjort store Fremskridt. 

Til sammes Udvikling er der af den herværende Industriforening bleven 

organiseret en kontinental Udstilling, der skal aabnes i September d. A. og 

hvortil de forskjellige Lande i Sydamerika ere blevne indbudne. 

Den mod Indianerne i Begyndelsen af Aaret foretagne Expedition har 

havt de gunstigste Resultater, idet disse ere blevne fordrevne sydenfor Rio Negro, 

hvilken Flod, der strækker sig lige fra Havet til Foden af Andesbjergene, 

danner en naturlig BarKiere, der vil forhindre Indianerne fra at foretage yderligere 

Indfald. Foruden andre Fordele, der derved er opnaaet, er der ogsaa 

bleven aabnet for Fædrift nye og frugtbare Terrainer, der omfatter ca 7,000 

norske Kvadratmile, og hvoraf allerede Halvparten ere gaaede over i private 

Personers Besiddelse. 

Immigrationen, hvoraf Landets Udvikling i saa höi Grad afhænger, har 

været betydeligere end nogensinde, . naar undtages Aar 1874. Emigranternes 

Antal opgives til 50,200, hvoraf den större Del have været Italienere. De

202 . 

sees alle med Lethed at haie fundet Beskjæftigelse, i det Flertallet ere blevne 

fordelte mellem de for Agerbrug anlagte Kolonier. 

Det finantsielle Aar er tilfölge af den tiltagende Handel bleven afsluttet 

med et Overskud af 2 Millioner Dollars over Budgettet, og Finantsministeren 

har sat et lignende Overskud i Udsigt for det kommende. 

Det nu paabegyndte Aar synes imidlertid ikke at ville svare til de Forventninger, 

hvortil Landets Fremskridt under det afsluttede havde givet grundet 

Haab. 

De ugunstige Udsigter for Kornhösten i flere af Kolonierne bidrager mindre 

hertil end det nu for Dören staende Præsidentvalg. 

Den politiske Exaltation, der sædvanlig ledsager en saadan Begivenhed, 

gjr sig iaar gjældende i en stærkere Grad og i et större Omfang end vel 

nogensinde har været Tilfælde. Medens den officielle Kandidat G-eneral Roca 

understöttes af Nationalregjeringen, Armen og de fleste indre Provindser, har 

det mitristiske Parties Kandidat Gouvernör Tejedor under forskjellige Paaskud 

ladet henimod 5,000 af Provindsens yngre Mænd bevæbne, og forsöger nu 

med denne Styrke at paavirke Valgene. 

Det er en Selvfölge, at alle de arbitraire Skridt, hvortil Partistridigheder 

give Foranledning, virke svækkende paa Landets Handel og Industri, saameget 

mere som det er en almindelig næret Frygt, at Præsidentvalget ikke vil foregaa 

uden Uroligheder af en alvorlig Karakter. 

S. And. Christophersen. 


San Francisco den 28 februari 1880. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistrikt et år 1879 framgår af folande 

öfversigt: 

Till distriktet ankom med last Iran utrikes ort 1 svenskt fartyg om 572 tons, 

Fran » afgick » till 

572 

Till » ankom » fran 2 0 norska 0 1,648 

4 » 4,113 0 

Fran 

» 

» 

i barlast » 

med last till 

7 » 6,907 

Således ankommo under året ett svenskt och två norska fartyg med last, 

införtjenande en bruttofrakt af 10,156 dollars, samt fyra norska fartyg i barlast, 

totaldrägtigheten af dessa fartyg utgjorde 7,479 register tons; alla dessa 

fartyg tillika med det i Portland Oregon sedan 1878 qvarliggande afgingo under 

årets lopp till Europa med hvetelaster, intjenande en sammanlagd bruttofrakt 

af R., 25,803. 7. 0. 

Hirstädes rymde frill svenska och norska fartyg 16 man, afmönstrades 11 

och påmönstrades 24 man, i Portland Oregon rymde 1 man.

203 

Under året uppburna konsulatafgifter från svenska och norska fartyg mom 

distriktet belöpte sig till kronor 398,63. 

Genom konsulatets försorg inkasserades och öfversandes till Sverige och 

Norge under året arfsmedel till ett belopp af kronor 21,499,14. 

Af svenska och norska varor hafva i marknaden, likasom under 1878, 

vant synliga • mindre partier af jern, stål, Odra och tandstickor samt norskt öl. 

Harvarande hamn besöktes af fartyg tillhörande följande nationer: arnerikanska 

373, britiska 143, tyska 16, franska 11, bolivianska 9, havaiianska 7, 

svenska och norska 6, mexikauska 5, nicaraguanska 3 samt af andra nationer 18. 

Således ankommo 591 fartyg med en sammanlagd dragtighet af 654,421 

registertons, under året afgingo harifrån 654 fartyg med en sammanlagd dragtighet 

af 767,513 registertons. 

Fraktnoteringar under året voro till Liverpool: 

i Januari från 1. 11. 6. till 4" 1. 17. 6. i Juli frail 4" 2. till 2. 7. 6 

• Februari » » 1. 12. 6. » i) 2. » Augusti » » 2. 2. 6. i) » 2. 7. 6. 

» Mars » 2. » » 2. 7. 6. » September » » 2. 2. 6. » » 3. 

» April 2. 2. 6. » » 2. 10. » Oktober » » 2. 17. 6. » » 3. 5. 

» Maj i») 1. 19. » 2. 2. 6. » November » 3. » 0 3. 7. 6. 

» Juni » 2. 2. 5. • » December )) » 2. 17. 6. » » 3. 7. 6. 

Hamntaxan hålles fortfarande lika med 1878. 

Sjöfarten från San Francisco hamn framgår af följande tabell: 

Ur anlande från 

Storbritannien 39 fartyg om tillsammans 50,594 tons, 

Frankrike 7 » » » 3,659 » 

Tyskland 4 » » D 2,673 » 

Chili 1 » D D 126 » 

Kina 45 » D D 107,487 D 

Japan 15 » » » 17,681 D 

Manilla 2 D D » 1,188 » 

Ostindien ___ ____ 10 » » D 14,100 1) 

Ryska Asien 8 » » » 1,676 » 

Stilla Hafsöarne 94 » » D 31,765 » 

Britiska Columbia 138 D D D 175,358 D 

Central-Amerika 10 » » » 2,825 » 

Panama _---___ 32 p » » 74,666 » 

Mexiko38 » » D 17,050 D 

Societyöarne __ _________ 22 » » » 3,933 D 

Sardinien 1 » » D 867 » 

Peru 21 » D D 19,453 » 

Nya Zeeland 12 » P D 14,583 » 

Brasilien 6 » » D 9,358 D 

Ostra Staterna ____ __ 51 D D » 81,532 P 

Hvalfiskfångst etc. 49 D » D 8,594 » 

Australien och Nya Syd-Wales 85 » D » 119,633 » 

Summa 690 » D D 758,801 » 

Kustfarare 2,912 D D D 854,930 D 

Tillsammans 3,602 D D D 1,613,731 D

härifrån afgingo till 

204 

Storbritannien ___________ ...... 333 fartyg om tillsammans 317,694 tons, 

Societyöarne 22 D » D 3,817 » 

Peru 20 » » » 11,548 » 

Chili 1 » » D 591 » 

Ryska Asien 8 » D D 1,778 » 

Kina 21 » » » 80,266 D 

Britiska Columbia .._9 10 » » D 139,208 D 

Belgien 6 )1 » D 9,385 D 

Tyskland ...... ........ _ __ ___ 1 » » » 534 D 

Frankrike 22 » » D 24,911 » 

Mexiko 45 » » » 18,462 » 

Central-Amerika 14 D » » 4,910 D 

Stilla Hafsöarne 92 » » D 25,994 D 

Panama $ 3 D D D 75,212 » 

Nya Zeeland 1 » » » 364 D 

Goda Hoppsudden....... ___ 2 D » D 801 D 

Ecuador 1 D » » 181 D 

Ostra Staterna1 3 D » D 15,499 D 

Hvalfiskfångst etc.__ ..... ________ 56 D D » 8,541 D 

Australien och Nya Syd-Wales__ 36 D » D 44,503 » 

Summa 726 » D D 784,149 » 

Kustfarare 2,898 » » » 86,131 » 

Tillsammans 3,624 D D D 1,645,280 D 

Under året bygdes på Pacifickusten 33 fartyg af olika slag med en sammanlagd 

drägtighet af 9,256 registertons. 

Införseln af utlandska varor uppgick till 32,924,279 dollars. 

Utförseln D D D 31,395,174 D 

D D inhemska D D 29,521,833 

Totalutförseln utgjorde således ett varde af 60,917,007 D 

Produktionen af guld och silfver i stater och territorier vester om Missourifloden 

under året utgjorde: 

för Kalifornien .18,190,973 dollars, 

D Nevada 21,997,714 » 

D Oregon ___ ............... 1,037,961 » 

D Idaho 2,001,300 » 

D Montana 3,629,020 D 

» Washington 85,336 

D Utah 5,468,879 » 

D Colorado 14,413,515 

D Nya Mexiko 622,800 

» Dakota 2,081,300 

D Arizona 1,942„403 D 

Tillsammans ett varde af 71,551,201 dollars. 

Produktionen af ofvannämnde metaller sedan 1848 till den 1 Januari 

innevarande dr har vant 2,068,665,000 dollars, af guld producerade Pacific-

205 

kusten under donna tid 1,622,040,000 dollars, och af silfver inberaknadt stater 

och territorier vester om Missourifloden under samma tid 446,625,000 dollars. 

Uti harvarande myntafdelning praglades under året 38,065,750 dollars, 

och var utförseln från harvarande skattkammare 

Newyork 

Central-Amerika 

Sandwichsöarne 

Japan 

Kina 

Tyskland_ ...... ..... --- 

Panama 

Storbritannien 

15,958,708,55 dollars, 

214,254,96 

168,070 

1,286,13 

9,170,460,60 

585,496,71 

2,867,50 

66,850 

Tillsammans en utförsel af 26,167,994,45 dollars. 

1.111produktionen i Kalifornien uppgick till 46,903,360 pund, 

Fran Oregon anlande 6,986,195 » 

» utrikes orter » 160,000 •» 

Utförseln på jernvag var 38,107,500 D 

D sjöledes » 12,784,438 D 

sammanlagda utförseln af denna vara uppgick till ett varde af 9,000,000 dollars; 

behållningen vid innevarande ars början utgjorde omkring 300,000 pund; prisen 

hafva vant från 12 till 30 cents per pund. 

Af stenkol anlande till San Francisco under året: 

från Australien 77,522 

Storbritannien 31,911 

Van Couver-öarne_____ 160,142 

Antracite 21,982 

Cumberland ...... ...... 1,777 

Coos Bay 43,197 

Mount Diablo ............. 134,739 

Seattle 135,012 

tons, 

Tillsammans 606,282 tons. 

kolprisen hafva varierat mellan 7 och 9 doll. pr ton. 

Af inlagd lax anlande till San Francisco 342,737 Molt; uförseln var till 

Australien 16,644 lador varderade till 78,949 dollars, 

Honolulu 5,258 » 

31,935 » 

Tahiti ...... 724 » 

3,685 » 

Central-Amerika 593 D 

3,084 D 

599 Panama 113 » 

» 

Storbritannien 59,796 

279,304 D 

Nya Zeeland 6,580 » 

34,195 

Newyork 40,403 

208,240 » 

Andra lander 4,467 » 

21,267 D 

Tillsammans 134,578 lador varderade till 661,258 dollars. 

Vinodlingen afkastade för Kalifornien 3,336,413 gallons och för de. öfriga, 

Pacificstaterna 28,195 gallons. Konjakstillverkningen var i Kalifornien 93,380 

.gallons och för de öfriga Pacificstaterna 126 gallons.

206 

Utförseln var till 

Newyork 1,359,470 gallons värderade till 723,186 dollars, 

Central-Amerika 5,740 D D 8,991 D 

Britiska Columbien _ ...... __ 111 » D 322 D 

Mexiko 9,199 D D 7,583 » 

Japan 3,415 D D 4,766 » 

Honolulu 2,050 » D 1,614 D 

Tyskland etc.__ ...... _____ ___ 3,326 D D 3,483 D 

Panama 138 » » 655 D 

Kina 25 » D 214 » 

Andra 'finder ____ ..... _______ 5,295 D » 4,630 » 

Tillsammans en utförsel af. 1,388,769 gallons värderade till 755,444 dollars. 

Af humle uskeppades: 

till Australien 18,150 pund, 

» Nya Zeeland 25,188 D 

• Storbritannien. 38,093 

» Andra länder 52,534 D 

derade till 20,139 dollars. 

Tillsam'mans en utförsel af 133,965 pund vär- 

Af timmer ankommo hit 227,643,214 fot, utförseln utgjorde 16,501,075, 

fot värderade till 316,485 dollars. 

Qvicksilfverproduk-tionen var 70,901 flaskor, hvaraf utfördes: 

till Mexiko_ 10,774 flaskor värderade till 309,268 dollars, 

» Nya Zeeland71 D D 2,127 » 

D Kina 36,696 D D 1,073,663 » 

D Japan ____ ......... -- 777 » » 22,802 D 

D Central-Amerika ___ _____ 105 » D 2,985 D 

D Australien ....... 9 80 3) 1) 31,077 D 

» Britiska Columbien ____ 14 » » 411 » 

•» Syd-A.merika ......... _ ..... 2,262 .» » 65,296 » 

D Java 1 » » 31 D 

» Newyork ...... --- 500 » D 13,196 D 

Tillsammans 52,180 flaskor värderade till 1,520,856 dollars. 

Fruktskörden uppgick till omkring samma värde som under 1878 eller till 

3,500,000 dollars. 

Det förflutna året var som det foregående gynsamt för spanmålsproduktionen, 

hveteafkastningen var öfvermåttan god, och utförde Kalifornien 540,000 tons. 

Utskeppningen af hvete var 10,540,197 centrals till ett värde af 19,258,457 

dollars, vid årets slut qvarhigo efter de tillförlitligaste uppgifter 220,000 tons, 

det myckna regnet 1879-80 förebådar att det nu ingångna året vill frambringa 

en ännu större skörd af denna så vigtiga vara. 

Mjölutskeppningen var 511,600 tunnor till ett värde af 2,586,486 dollars, 

en liten ökning mot 1878. 

Nederbörden 1878-1879 var 23 turn under tillsammans 64 dagar. 

Staten Oregon och territoriet Washington tillväxa i rikedom och folkmängd,, 

emigrationen via San Francisco till dessa platser har vant ganska betydlig allt 

sedan våren 1875, och förutses blifva finnu större i framtiden, Oregon hade

207 

80,000 innevånare år 1868, nuvarande folkmängden är uppskattad till 160,000. 

Årliga utförseln af hvete har stigit till 125,000 tons. och sker numera direkt 

till Europa, den 1 Jauuari innevarande år qvarlAgo för utförsel 75,000 tons. 

Befolkningen på Pacifickusten uppgår till omkring 1,650,000 personer, 

en minskning mot 1878 af 30,000; Kaliforniens befolkning utgjorde omkring 

1,000,000 personer, en ökning fir staten mot 1878 af 28,233, befolkningen i 

San Francisco utgjorde omkring 310,000 personer, en min skning mot 1878 af 

8,000; denna minskning uti innevånarnes antal har i staden harleder sig från 

omöjligheten att erhålla arbete samt den med fördubblad ifver pågående arbetareagitationen. 

Helsotillståndet mom distriktet har vant godt. 

Aug. Berggren. 


Akyab (provinsen Aracan) den 13 mars 1880. 


Til distriktet ankommo under år 1879 5 svenska fartyg om tillsammans 

2,689 tons i barlast från utrikes ort, och afgingo samma fartyg med last till 

utrikes ort. Af norska fartyg ankommo likaledes 5 om 2,075 tons och 1,409. 

laster i barlast från utrikes ort, och afgingo afven samtliga dessa med last till 

utrikes ort. 

Med de svenska fartygen utfördes 3,775 tons ris och med de norska 

6,522 tons. År 1878 utgjorde risutförseln med 7 svenska fartyg, 6,760 tons 

och med 6 norska 7,499 tons. 

Priset på paddy var vid årets Wirjan 40 rupier pr 100 korgar, hvilket 

efter en kurs 1 sh. 8 d. ar lika med 5 sh. 7 d. pr cwt. fritt ombord senare 

steg priset till 54 rupier eller 7 sh. 1 s/4 d. pr cwt. fritt ombord. 

Frakterna vexlade i början mellan I, 1. 15 sh. och L 2, men langre 

fram, då prisen pit paddy step, betaltes ej mer an ct 1. 15 sh.; fartyg, som 

befraktats i Europa, erhöllo från k 2. 5 sh. anda till 1, 3. 5. sh. 

Ingen direkt handelsförbindelse egde under året rum mellan de Förenade 

rikena och distriktet. 

G. Ruckert. 

Nassau (Baharnaöarne) den 4 februari 1880. 

[(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium ) 

Af svenska fartyg ankommo år 1879 från utrikes ort 2 om 766 tons., 

båda i barlast, och af norska 1 likaledes i barlast; alla tre dessa fartyg afgingo 

med last till utrikes ort. Ingen direkt handelsförbindelse egde under 

året rum mellan de Förenade rikena och distriktet. 

S. O. Johnsson.

208 • 

Port of Spain (Triuidad) den 27 februari 1880). 


Till distriktet ankommo under år 1879 från utrikes ort 3 svenska fartyg 

om tillsammans 1,139 tons i barlast, och afgingo samtliga dessa fartyg med 

last likaledes till utrikes ort. 

L. Schoener. 

Port Adelaide (södra Australien) den 31 januari 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium) 

Under år 1879 ankommo till distriktet 11 svenska fartyg om tillsammans 

6,799 tons med last och 2 om 544 tons i barlast; af norska fartyg ankommo 

6 om 2,566 tons med last och 3 om 1,299 tons i barlast. Af dessa fartyg 

afgingo 6 svenska om 2,319 tons och 3 norska om 1,174 tons med last samt 

5 svenska om 3,141 tons och 4 norska om 1,869 tons i barlast. 

Utförseln uppgick år 1879 till ett värde af ,t 3,617,150 mot L 4,198,034 

år 1878; införselns värde utgjorde år 1879 L 4,211,652 mot L 4,281,402 

år 1878. Utförselns aftagande beror dels på den dåliga skörden, dels ock på 

kopparns och kopparmalmens fallande pris, hvilket haft till följd att flere grufvor 

lagts ner. Handeln har i allmänhet vant utan lif beroende ph tre efter hvarandra 

följande dåliga skördar. Nu äro emellertid utsigterna för skörden lofvande, 

och landtmännen hafva hopp att kunna få ersättning för lidna förluster. 

Koloniens tillstånd är på det hela taget sundt och visar i alla rigtningar tecken 

till växande välmaga och rikedom. 

Trävaruhandeln har vant raft liflig,. oaktadt handeln i allmänhet vant 

tryckt; laster, som kommit från Ostersjöhamnar, hafva funnit afsättning mom 

kolonien. Hela affären ligger i händerna på platsens köpmän, och alla försök 

att ph spekulation sända, ut trävaror skulle misslyckas. 

Koloniens folkmängd beräknas den 31 december 1879 till 258,787; statsinkomsterna 

utgjorde samma dr L 1,662,498 och utgifterna L 1,847,256; 

koloniens hela område, deri inbegripet norra territoriet, utgjorde närmare 600 

millioner acres, hvaraf 2,200,000 acres voro odlade; jernviigarnes längd var 

558 engelska mil, telegraftrådarna 4,394 mil; antalet får uppskattades till nära 

6V 2 millioner, boskap V, million, hästar 120,000, svin 100,000. Skörden 

eger rum under december och januari, och saknar man ännu officiela uppgifter 

om densammas utfall, men man beräknar att den i medeltal borde vara 12 

bushels hvete pr acre, hvilket torde lemna ett öfverskott af 400,000 tons för 

export. Koloniens skuld utgör ct 7,908,588, hvilket belopp uteslutande an- 

vändts till jernvägar, telegrafer och andra offentliga arbeten; ett nytt lån på 

3V4 million L för utvidgande af jernvägsnätet ni. ru. är nu utbjudet på Londons 

börs. 

Fred. Wright.

London den 15 april 1880. 

209 


(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium) 

Härtned får jag dran afgifva den i 32 och 33 N konsulsstadgan omförmälda 

årsberättelse. 

Följande siffror utvisa omfattningen af Sveriges skeppsfart på hela Stor- 

Britanien och Irland under nästlidna Ar i förhållande till 1878. 

Ankomnafartyg : 

Med last 

I barlast 

Summa 

Afgångna fart.: 

Med last 

I barlast 

Summa 

Skeppsfartens hela 

omfattning 

Bruttofrakter med 

ankomna fartyg 

d:o med till Sverige 

afgångna fartyg___ 

Summa 

1 879 1 8 7 8 

Tillökning 

Förminskning 

1:s 

Antal Tons Antal Tons Tons Matal Tons 

1,692 

546 

533,536 

173,311 

1,943 

549 

589,620 

182,142 

251 

3 

56,084 

8,831 

2,238 706,847 2,492 771,762 254 64,915 

1,592 481,011 1,735 502,325 143 21,314 

660 229,944 809 291,745 149 61,801 

2,252 710,955 2,544 794,070 292 83,115 

4,490 1,417,802 5,036 1,565,832 546 148,030 

_4. 443,912 Z 626,018 Z. 182,106 

Z.116,140 Z. 118,549 Z. 2,409 

Z. 560,052 Z. 744,567 I Z. 184,515 

Deraf . på London och vicekonsulsstationerna mom distriktet: 

Ankonmafartyg 

Med last 1,531 

I barlast 442 

Summa 


Med last 

I barlast 

1,973 

1,412 

578 

496,276 

145,332 

1,761 

494 

2,255 

1,585 

720 

545,394 

169,443 

714,837 

470,495 

266,836 

2,305 Summa 1,990 646,392 

737,331 




3,963 1,288,000 4,560 1,452,168 

ankomua fartyg 

d:o med till Sverige 

afgangna fartyg- 

• 407,525 Z. 565,378 

Summa 

Ber. om Handel 

Z. 109,685 

Z. 517,210 

o. .,,.!jei,fart. 

641,608 

437,198 

209,194 

Z. 112,954 

Z. 678,332 

230 

52 

282 

173 

142 

315 

597 

49,118 

24,111 

73,229 

• 33,297 

57,642 

90,939 

164,168 

Z. 157,853 

Z. 3,269 

Z. 161,122 

14

Ankomnafartyg: 

Med last 

I barlast 

Summa 


Med last 

I barlast 

Summa 





afgangna d:o 

Summa 

Antal 

4,850 

1,269 

6,119 

3,001 

3,127 

1 879 1878 

Tons 

1,550,463 

304,967 

1,855,430 

745,174 

1,112,981 

Antal 

5,093 

1,071 

6,164 

2,845 

3,467 

Tons 

1,657,018 

251,049 

1,908,067 

661,470 

1,312,105 

6,128 1,858,155 6,312 1,973,575 

12,247 3,713,585 12,476 

3,788 

670 

• 1,752,448 

• 384,034 

3,881,642 

2,091,756 

,7; 368,268 

• 2,136,482 L. 2,460,024 

1,332,946 

200,348 

210 

Motsvarande uppgifter för Norge hafva följande utseende : 

Ankomnafartyg : 

Med last 

I barlast 

Summa 


Med last 

I barlast 

Summa 


omfattniug 



afgangna d:o 

Summa 

Hela Stor-Britanien och Irland 

4,042 

601 

1,433,472 

175,929 69 24,419 

254 100,526 

4,458 1,533,294 4,643 1,609,401 185 76,107 

1,976 552,681 1,932 497,008 44 55,673 

2,485 980,249 2,841 1,173,928 356 193,679 

4,461 1,532,930 4,773 1,670,936 312 138,006 

8,919 3,066,224 9,416 3,280,337 497 214,113 

Z.1,536,010 Z. 1,833,041 Z. 297,031 

Z.299,690 Z. 288,218 Z. 11,472 

,4.1,835,700 ,4. 2,121,259 ,4. 285,559 

1:1 

Tillökning 

Tons 

198 53,918 

156 83,704 

15,766 

Deraf på London och vicekonsulsstationerna mom distriktet: 

och för ladda länderna tillsammans : 

Ankomnafartyg 

Med last I 

I barlast 

Summa 


Mel last 

I barlast 

Summa 

6,542 

1,815 

2,083,999 

478,278 

7,036 

1,620 

2,246,638 

433,191 195 45,087 

Förminskning 

Antal Tons 

243 106,555 

4.5 52,637 

340 199,124 

184 115,420 

229 168,057 

339,308 

323,542 

494 162,639 

8,357 2,562,277 8,656 2,679,829 299 117,552 

4,593 1,226,185 4,580 1,163,795 13 62,390 

3,787 1,342,925 4,276 1,603,850 489 260,925 

8,380 2,569,110 8,856 2,767,645 476 198,535

Antal 


omfattning 16,737 

Bruttofrakter med • 

ankomna fartvgafgångna 

Summa 

Deraf på London 

Ankoinnafartyg: 

Med last 5,319 

I barlast 1,112 

Afgangna fart.• 

Med last 

barlast 

Summa 

Summa 





afgångna d:o 

Summa 

6,431 

3,388 

3,063 

6,451 

12,882 

Hela Stor-Britanien och Irland. 

1 879 

,4* 

1 878 Tillökning Förminskning 

Tons Antal Tons Tons Antal 

5,131,387 17,512 5,447,474 775 

2,196,360 2,717,774 

500,174 486 817 ‘13,357 

2,696,534 3,204,591 

och vieekonsulsstationerna inom distriktet 

1,829,222 

345,680 

2,174,902 

989,879 

1,189,443 

2,179,322 

4,354,224 

1,943,535 

,Z* 409,375 

2,352,910 

211 

5,803 

1,095 

1,978,866 

345,372 17 308 

484 

6,898 2,324,238 467 

3,517 967,503 22,376 129 

3,561 1,440,764 498 

7,078 2,408,267 627 

13,976 4,732,505 1,094 

2,398,419 

401,172 8,203 

2,799,591 

Tons 

316,087 

521,414 

508,057 

149,644 

149,336 

251,321 

228,945 

378,281 

454,884 

446,681 

Anm. Rubriken »ankomna fartyg» inbegriper endast verkligen ankomna, således leke 

öfverliggande från 1878 eller under årets lopp inköpta, liksom »afgångna fartyg» leke innefattar 

öfverliggande till innevarande år eller försålda fartyg. 

Af dessa siffror inhemtas, att Sveriges skeppsfart på detta general-konsulsdistrikt 

aftagit under nästlidna år med 117, men på, hela Stor-Britanien 

och Irland endast med 9 1/2under det Norges aftagit med 6 1/2, 

hvad särskildt Londons general-konsulsdistrikt beträffar, emot 4'/ 'X på hela 

landet. Förminskningen i båda ländernas skeppsfart, i det hela taget, visar sig 

vara 8 % på sjelfva distriktet, emot 5 3/4 ph bela landet. Trafiken med lastade 

fartyg, både svenska och norska, utvisar ett betydligt aftagande under 

alla rubriker med undantag af den som innefattar afgångna norska fartyg, hvari 

en tillväxt af öfver 11 ,%; egt rum men oaktadt den beräknade summan af 

bruttofrakterna med afgångna norska fartyg i följd Brat' tilltagit något, visar 

sig dock i det hela, ph samma sätt som under nästföregående år, att de af 

svenska och Dorska fartyg förtjenta bruttofrakter såväl på distriktet som på 

hela landet i icke ringa mån aftagit. 

Enligt de af Board of Trade utgifna statistiska tabeller uppgick drägtigbeten 

af de med last till Stor-Britanien och Irland ankomna och derifrån afgångna 

lastade svenska och norska fartyg (kustfarare icke inberäknade och hvarje 

resa räknad för ett fartyg) till nedannämnda tontal: 

Svenska fartyg: 1879 1878 1877 

tons tons tons 

ankomna 543,480 607,246 621,983 

a fgångna 496,690 525,638 469,082 

Summa 1,040,170 1,132,884 1,091,065.

212 

Kors/ca fartyg : 1879 1878 1877 

tons tons tons 

ankomna 1,632,671 1,734,234 1,816,215 

afgångna 782,316 709,951 739,029 

Summa 2,414,987 2,444,185 2,555,244. 

Båda ländernas : 3,455,157 3,577,069 3,646,309 

hvilka tal bekrafta ofvan gjorda anmarkning angående skeppsfartens omfattning 

i förhållande till foregående år. Dessa tontal fördela sig pa olika trafikleder 

på satt utvisas af tabell n:r I (sid. 259). Haraf inhemtas, att det aftagande, som 

egt rum i tontalet af lastade svenska fartyg, harrör hufvudsakligen från minskad 

anvandning i trafiken emellan Stor-Britanien med Irland och Ryssland med 

Finland, Norge och Brasilien, samt, hvad sarskildt betraffar importen, med 

Sverige och Förenta Staterna. Tillvaxten i tontalet af' de med last afgångna 

Norska fartyg visar sig bero pa ökad anvandning i exporten harifrån till transatlantiska 

hamnar, Norge och Danmark, hvaremot förminskningen i de ankomna 

fartygens dragtighet har sin grund i ett betydligt aftagande i antalet laster 

från Ryssland och de Föreuade rikena. 

Board of Trade angifver följande tal om ångbatstrafiken, dervid, på satt 

feirut namnts, endast lastade fartyg men icke kustfarare dro beraknade: 

Sven ska an gfartyg : 1879 1878 1877 

tons ' tons tons. 


afgångna 249,661 249,029 215,206 

Summa 471,668 473,396 433,187 

Kors/ca an gfartyg : 


afgångna 84.394 61,132 56,644 

Summa 121,325 95,062 96,501 

hvaraf synes att Sveriges ångbatsfart på Stor-Britanien och Irland hallit sig 

nastan oförandrad år 1879 i jemförelse med det nastföregåelide årets, under 

det Norges tilltagit i det bela med öfver 27 ejo' , de afgangna ångfartygen visande 

en tillökning i tontal af öfver 38 %. 

Skeppsfarten pa London stalde sig salunda (barlastade fartyg oberaknade): 

Svenska fartyg : 1879 

antal tons 

ankomna 366 184,817 

afgångna 135 79,603 

1878 

antal tons 

389 196,031 

142 81,359 

1877 

antal tons 

414 205,852 

139 79,441 

Summa 501 264,420 531 277,390 553 285,293 

Kors/ca fartyg : 1879 1878 1877 

antal tons antal tons antal tons 

ankomna 1,018 470,229 1,000 461,920 1,104 520,710 

afgångna56 19,223 25 5,313 21 9,225 

Summa 1,074 489,452 1,025 467,233 1,125 529,935

213 

Af de 73 hamnar mom distriktet hvarest konsulstjensteman gr° anstalde, 

besöktes 57 af svenska och 68 af norska, men Aldeburgh, Guernsey och Scilly 

joke af någondera nationens fartyg. De fartyg. som besökte Deal och Shields, 

lossade eller lastade icke derstades och erlade till följd deraf icke konsulatafgifter. 

Angående skeppsfarten på de hamnar mom distriktet, hvarest konsulstjensteman 

joke gro anstalde, hanvisas till tabell n:r III (sid. 262). 

mom distriktet hafva inköpts för svensk rakning: 

år 1879 5 fartyg om 2,055 tons för L 5,400, 

mot » 1878 8 » » 3,557 D » 35,540, 

och fir norsk rakning: 

dr 1879 17 fartyg om 9,613 tons fdr t. 20,375, 

mot » 1878 28 » » 14,109 » » 58,897, 

och D 1877 47 » » 26,762 » » » 134,185. 

De utaf svenska och norska fartyg inom distriktet erlagde konsulatafgifter 

uppgingo till: 

Svenska Norska Tillsammans 

London _________

214 

Fraktmarknaden. De rnissgynnsamma konjunkturer, hvarmed året började, 

hafva efterhand lemnat plats för ljusare utsigter, och de handelsberattelser, som 

offentliggjordes vid Arets slut, berattiga ett hopp om battre tider afven för 

skeppsfarten. De första kannetecken på, att en vandpunkt uppnåtts, datera 

sig från september månad, och den första impulsen till bandelns återupplifvande 

utgick från Amerika och dernast Ostindien. Otvifvelaktigt är, att första 

anledningen till rörelse i marknaden förskref sig från den oförmodade och 

ihållande förbattringen i jernhandeln. På grund af åtskilliga orsaker visade 

sig plötsligt i Amerika stort . behof jern, hvilket afven syntes lofva varaktighet. 

Innan arets utgang afskeppades ungefar 700,000 tons tackjern, jernvagsskenor 

m. m. Öfverförandet haraf fordrade miinga fartyg, och vår fart 

på Amerika skulle under sådana omstandigheter, dd en om ock obetydlig utfrakt 

alltid ar en vasentlig hjelp under knappa förhållanden, gifvit ett oklanderligt 

utbyte. Olyckligtvis uppkom en störande inverkan genom en sammanslutning 

bland spekulatörer och kornhandlarne i Amerika, bvars andamal var 

att genom konstlade medel drifva upp priserna pd den engelska och de kontinentala 

marknaderna, sa snart vintern hammade den vanliga införseln från 

Östersjön och Svarta flafvet. Denim koalition var sardeles magtig, och soin 

det visar sig af nedan anförda uppgifter utöfvade den en mycket förlamande 

inflytelse p fraktmarknaden. Fran den tidiga delen af året intill framemot 

midten af detsamma, motsvarade skeppsutrymmet i de amerikanska • hamnarne 

behofvet någotsanar, och som en följd deraf förspordes icke några haftigare 

fluktuationer i frakterna på New-York, Philadelphia eller Baltimore, men då 

den nya skörden af hösthvete begynte komma på marknaden, i slutet af Juli 

och i Augusti, bief det tillgangliga skeppsutrymmet snart upptaget genom betydande 

skeppningar. I Augusti var efterfrågan på fartyg i namnda hamnar 

sardeles ifrig, och mycket bögre frakter betalades för hvade fritt fartyg, som 

ankom. Anda till 7 sb. 3 d. per quarter till Cork för order uppnåddes af 

fartyg pd stallet. Dessa höga satser bade den verken, att en mangd rederier 

sande sinn fartyg till Amerika i hopp att tillståndet skulle blifva varaktigt, 

men till följd af den antydda sammanslutningen bland exportörerna fortforo 

priserna på kornvaror att stå sa högt, att de europeiska köparne höllo sig tillbaka, 

i anledning hvaraf ilter efterfrågan pa fartyg aftog eller bortdog. Detta 

framkallade en tingens stallning som dr exempellös. Arid årets slut letgo ensamt 

i New-Yorks hamn 132 svenska och norska fartyg °eh af alla nationers 

flottor 833 fartyg i afvaktan på anvandning. I sammanhang harmed kan anmarkas 

att nedanstående tal utvisa antalet af ankomna fartyg under åren 1877 

—78 samt 1879 för Fören. ta Staternas tre bufvudplatser för ut- och införsel. 

New-York Philadelphia Baltimore 

1877 ___ _______ 6,244 1,167 1,434 

1878 7,348 1,683 1,723 

1879 ______ 8,077 1,940 1939 , 

Haraf tillhörde följande antal svenska eller norska flaggan : 

1877 1878 1879 

New-York ____ S. 49 61 77 

N. 619 921 1,128 

»___ __. ___ ___ N. 

Philadelphia S. 19 27 24 

. 103 217 300 

Baltimore 

30 15 

» ......,..,..... N. 198 275 280

215 

Frakterna för olja och andra varor kommo följaktligen att röna verkningarna 

af reaktionen och af det af kornspekulatörernas koalition framkallade tillstand. 

Följande tal utvisa ångfartygens fortsatta tillvaxt i New-York, Philadelphia 

och Baltimore-farten: 

New-York Philadelphia Baltimore Tillsammans 

1877 1,347 87 91 1,525 

1878rn 1,271 123 187 1,581 

1879 1,340 229 290 1,859 

Under årets lopp hafva medelfrakterna för spanmålslaster vant: 

Januari _______ ________ 5 sli. '/2 €1. 5 sh. 6 d. 

3 

Februari 5 » 3 » 5 » 6 » 

Mars 5 P 1 » 5 D 4 » 

April___..____ 5 » 5 P 3 » 

Maj 5 » 1 1/ 2 » 5 » 3 

Juni 5 » 3' 

Juli 5 » 3 » — 5 » 6 » 

Augusti_________ 5 P 10 » 6 » 2 P 

September 5 » 10 » 

Oktober 6 » 

November ___ 6 » 

December 5 P 9 » 

Fartyg, som befraktades i Amerika måste mot slutet af året nöja sig med ännu 

lagre satser, anda ned till 3 sh. 6 d. 

Oljefrakterna, som nedtrycktes genom förutgången forcerad export till 

Europa och deraf följande öfverfullhet å marknaderna hafva ställt sig sålunda: 

Januari 3 sh. 10 d. 

Februari 3 » 8 

Mars 3 » 6 

April_ , 3 » 6 

Maj 3 » 

Juni ______ 3 » » 

Juli-----------------------3 » 6 

Augusti_____________ _____ 3 n 9 » 

September ______ 4 » 

Oktober 4 — 4 sh. 3 d. 

November 4 — 4 3 

December 4 P 

Desssa uppgifter utvisa en medelfrakt af 5 sh. 6 d. för qvarter spanmål och 

omkring 3 sh. 6 d. för 40 gallons raffinerad olja — det senare med 5 %, 

primage. De fartyg, som togo oljefrakter från Amerika till Ostindien — en 

fart, som ännu icke i någon synnerlig grad synes hafva tilldragit sig våra 

skeppsredares uppmarksamhet — hafva gjort goda affärer, ty den uppfattning 

jag uttalade i förra årets berättelse med afseende på en sannolik förbattring i 

fraktförhållandena i Calcutta, Java o. s. v. har besannats i så måtto, att myeken 

knapphet på skeppsutrymme visat sig i dessa östliga farvatten. I Calcutta 

stego frakterna under årets lopp från 27 sh. 6 d. till 75 och 80 sh., och för 

att påvisa betydenheten af olje-exporten dit tillagges tedanstående uppgift:

216 

till Bombay, Calcutta m. ru. 735,709 lgdor 

» Java, Angers för order 1,737,202 

» Padang, Singapore, Penang, Rangoon 722,470 

D Japan ___ 1,738,752 

D China 444,661 

eller tillsammans den oerhörda myckenheten af 5,378,794 lådor 

i 167 fartyg. 

Exporten af petroleum och produkter deraf till alla delar af jordklotet 

från New-York ensamt belöpte sig till 363,361,493 gallons mot 268,451,645 

gallons dr 1870, och exporten af hvete, majs, råg, hafre och ärter, likaledes 

från New-York ensamt belöpte sig till: 

18776,558,978 qvarters 

1878 11,044,162 

1879 11,766,221 

A.fven Boston synes hafva haft sin del i den förökade rörelsen, i det det 

visar sig, att nästlidna dr utklarerade derifrån 341 fartyg niera än 1878. Anförda 

detaljer torde vara af intresse, då ett så öfvervägande stort antal af våra 

fartyg finna sysselsättning på Nordamerika. 

Exporten af pitch-pine har under sistförflutna sasong 1878-1879 betydligt 

understigit hvad den var 1877-1878. Följande tal utvisa exporten från 

de två hufvudsakliga orterna, Pensacola och Doboy nämnda två perioder (hvarje 

period räknad från ena årets midsommar till nästa). 

Pensacola. 

1877-1878 1878-1879 

Hugget virke, loads 91,582 56,900 

Siigadt » 71,967 75,263 

»Lumber» standards 13,697 9,040 

Doboy. 

Hugget virke, loads 40,240 33,981 

Sågadt »34,050 38,183 

»Lumber» standards 2,830 1,922 

Det antages, att exporten under 1879-1880 kommer att betydligt öfverstiga 

den sistförflutna säsongens. Frakterna voro i medeltal 35 shillings för 

hugget och 110 shillings för sågadt virke från Doboy samt 37 shillings 6 

pence för hugget och 115 shillings för sågadt virke från Pensacola intill i 

Oktober månad dd de liksom spanmålsfrakterna stego och 37 sh. 6 d. och 115 

sh. samt 40 sh. och 120 sh. respektive uppnåddes från den Atlantiska och 

Floridabugten. 

Wilmington bar åter liksom foregående år sysselsatt ett stort antal svenska 

och norska farty-g, och hafva frakterna ställt sig på följande 

Hartz Terpentin 

Januari 3 sh. 6 d. 5 sh. 6 d. 

Februari » 9 » 5 » 9 » 

Mars 4 » G » 

April 4 

Maj 4 » 6

217 

Hartz Terpentin 

Juni 3 sh. 8 d. 5 sh. 8 d. 

Juli_ 3 » 5» 5 D 5 D 

Augusti 3 D 9 » 5 » 9 D 

September 3 » 9 » 5 » 9 D 

Oktober ____________ 4 D6» 

November 4 » 6 » 

December 4 » 6 D 

eller i medeltal 3 sh. 10 d. för barrel hartz och 5 sh. 10 d. för barrel terpentin 

(jemte 5 % primage), hvilket utvisar en obetydlig nedgång mot nästgångna 

dr. 

Fran bomullshamnarne hafva frakterna åter vant låga och farten icke linande, 

hufvudsakligen på grund af intrång från ångfartygen. Medelfrakterna, 

hafva icke öfverstigit förra årets — Vs penny hi V iG penny från New Orleans 

och Mobile saint 15/32 penny från Galveston, allt per skålp. En fart, för hvilken 

våra fartyg en tid hade mycken förkärlek och hvari de voro företrädesvis 

eftersökta, nemligen från bomullshamnarna till Östersjön har gått dem alit 

mera ur hiinderna — också på grund af tam med ångfartygen. Utförseln af 

bomull från New Orleans har under förflutna ;het betydligt öfverstigit 

foregående årets, på sätt nedanstående uppgift utvisar: 

Till Storbritanien 

• Frankrike 

D Holland, Belgien 

Tyskland, Ryssland, 

Sverige och Norge 

• Medelhafsländerna 

1878 1879 

frem 1 September till årets slut 

129,961 balar 346,968 balar 

65,854 D 109,647 D 

94,945 » 76,577 D 

11,960 D 12,599 » 

Tillsammans 302,720 balar 545,791 balar 

Frakten för gamla jernvägsskenor, tackjern och gammalt jern hafva i medeltal 

utgjort: 

Wales 

London 

Barrow 

Maryport 

Middlesbro 

Troon 

Liverpool 

Cardiff, Newport, 

Swansea Sz, Plymouth 

London och andra 

hamnar 

I New-York 

till Philadelphia 6 sh. h, 7 sb. 

Baltimore 

5 » à6 

6 

7 D 9 D 

9 » (rijern) 

1 0 D 

6 » à7 

New Orleans 10 

7 » 

Mahognyutförseln från Mexico och Honduras har under året gifvit sysselsättning 

åt nästan alldeles samma antal fartyg och lastutrymme soin nästföregående 

etret. År 1878 deltogo i denna fart 152 fartyg af tillsammans 52,221 

tons; och uppgifterna för 1879 utvisa följande resultat:

218 

fran Honduras 49 farty-g och 20,467 tons 

D Mexico 104 » » 32.961 » 

Tillsammans 153 fartyg och 53,428 tons 

Fördeladt pa de olika nationaliteterna faller häraf pa: 

Sverige 16 fartyg och 5,298 tons 

Norge 67 D D 22,747 » 

Andra nationers 70 D » 25,383 » 

Fraktsatserna hafva vant: 

Tillsatumans 153 fartyg och 53,428 tons 

från Honduras: Britisk 47 su. 6 d. 50 su 

Spansk 50 D 55 D 

» Mexico 60 D 62 D 6 d. 

Medelfrakten från Minatitlan har vant 60 shillings. 

I förra årets berättelse påpekades, att fartyg i denna fart borde vara försedda 

med goda förtöjningsapparater, och händelser hafva beklagligtvis inträffat, 

som bekräftat riktigheten häraf, då under årets lopp ett antal fartyg råkat 

i drift från sina ankarplatser och gatt helt och hallet förlorade. 

Martinique ocli Guadeloupe besöktes af ett tilltagande antal svenska och 

norska fartyg. Kolförbrukningen pa dessa Oar är temligen stor och sockerexporten 

tilltager pa de senare åren. Mindre och välklassificerade fartyg fa enligt 

regeln sockerlaster i returfrakt. De större gå efter lossningen af kollasten 

till Pensacola, Passagoula eller bomullshamnarne för att fa returlaster. Kolfrakterna 

hafva vexlat från 11 sh. till 14 sh. G d. per ton från Wales och 

L 11 till t, 12 per Keel från Newcastle till G-uadeloupe och omkring detsamma 

till Martinique under skeppningstiden. Fran Newcastle eller Wales till 

Le Moule (Guadeloupe) hafva manga mindre fartyg funnit användning till 13 

sh. 6 d. per ton kol ditat och 37 sh. 6 d. retur för socker i fat, och till 

Point à Pitré till 10 sh. 6 d. för kol och 32 sh. för socker i säckar samt 

42 sh. för socker i fat i retur. Exporten från britiska besittningarne i Vestindien, 

med undantag af Jamaica, nemligen S:t Kitts, Antigua, S:t Lucia, Barbadoes, 

Trinidad m. m. försiggå'r hufvudsakligen med britiska fartyg. Frakterna 

derifrån hafva under årets säsong vant: 

Trini d a d S:t Vincent Grenada Barbadoes 

Jan. 37 sh. 6 d. 35 sh. à 37 sh. 6 d. -- 

Febr. 40 sh. h 42 sh. 6 d. 35 sh. 42 sh. 6 d. 

Mars 40 D à 42 D 6 » 37 sh. 6 d. 42 » 6 » 

April 37 » 6 » 35 su. 

Maj ______ _______ 35 » 

Cuba. Havanna och Matanzas dro de hufvudsakliga exportorterna, h -varifrån 

vara fartyg föra laster. Under senare åren hafva Förenta Staterna dragit 

till sig största delen ar sockerexporten från Cuba. Följande tabell utvisar hvad 

dessa tvenne orter exporterat under de senaste tre åren och hvarthän:

219 

Socker i kistor. 

Havanna Matanzas 

1877 1878 1879 1877 1878 1879 

401,179 341,105 328,991 46,494 26,340 47,508 

fördeladt på följande satt: 

Förenta Staterna_______ 245,272 201,161 121,518 11,791 5,742 10,510 

&or-Britannien 55,967 49,164 82,965 15,506 3,476 13,662 

Norra Europa 5,262 2,069 4,575 

Frankrike 813 1,753 9,351 1,000 40 262 

Socker i Hogsheads. 

141,076 155,724 230,206 147,756 147,779 212,165 

fördeladt på följ. satt: 

Förenta Sta. terna 131,918 151,029 169,926 110,845 142,950 157,664 

Stor-Britannien 4,6094,347 44,844 5,907 2,888 50,807 

Norra Europa 1,400 - 

hvaraf framgår, att Förenta Staterna aro Cuba's bästa kunder. Många af våra 

fartyg finna en ganska lönande sysselsattning i denna fart, ty erfarenheten har 

visat att en rundresa: kol från England till Cuba, socker derifrån till Förenta 

Staterna och spanmål eller olja derifrån till Europa, gifver godt utbyte. Det 

visar sig, att tillgången på skeppsutrymme vid slutet af året joke var så god 

.som de föregående tvenne Aren. 1877-1878 utvisar 115 fartyg och 1878 

-1879 113, men 31 dec. 1879 funnos endast 84, hvaraf 12 Augfartyg, och 

-ar det derföre att antaga, att frakterna under nästa skeppningssasong, febivari 

-maj, skola hålla sig fasta. Dessa stallde sig vid årets slut .sålunda: 

kistor 30 sh. sackar 27 sh. 6 d. hogsheads 32 sh. 6 d. 

men då afskeppning icke börjar på allvar förran i februari torde dessa noteringar 

böra anses endast nominella. Det ar emellertid att antaga, att de skulle 

.stalla sig betydligt battre an i fjor, dd medelfrakten var 35 sh. för socker i fat. 

Från Porto Rico har den gångbara frakten vant 40 sh. med last »fritt 

vid sidan». 

Jamaica besöktes af ett icke obetydligt antal svenska och norska fartyg, 

SOD] vanligen taga kol ut till Kingston eller Port Royal och returlast till Europa 

af öns produkter, de mindre och battre med socker, pimento, honing, 

ingefara in. m., de större och mindre vat klassifieerade med fargtra. Medelfrakten 

för socker har under loppet af årets skeppningstid, januari-augusti, 

vant 40 sh. h 41 sh. 3 d. till England, och for färgtra 33 sh. till 35 sh. 

till England, 34 sh. till 36 ah. till kontinenten samt 38 ah. till Östersjön. 

På Jamaica bringas lasten fritt till och från fartygets sida och are hamnutgifterna 

af sådan anledning medelmåttiga. 

Haiti besökes af våra fartyg vanligen endast dd intet battre ar att få, ty 

fargtra, som ar hufvudexporten larer vara mycket latt och svårt att stufva, 

och då det måste forslas fram till fartygets sida för dess räkning, aro utgifterna 

teroligen dryga. Sundhetsförhållandena äro leke heller alltid de basta 

harstädes. Hufvudexportorterna äro Aquin, Aux Cayes, S:t Marc och Cap 

Haytien. Utgifterna dro mycket olika dessa orter. Exempelvis kan anföras 

såsom medelutgift för ton: Aquin 12 eh. 6 d., Aux Cayes 14 ah., S:t 

Marc 12 sh. 6 d. och Cap Haytien 15 ali. Tract som skeppas i Cap Haytien 

Ur tyngst, dernast S:t Marc, Aux Cayes och slutligen .lattast i Aquin. Medel-

220 

frakterna under året hafva vant 40 sh. per ton, och kan man berakna, att ett 

fartyg lastar 1,195 till 1,200 kilogram per ton. . 

.Rio de Janeiro besöktes under året af 108 svenska och norska fartyg, 

nemligen 50 svenska och 58 norska. De större hafva enligt regeln mast afgå. 

derifrån i barlast och hafva försökt sin lycka med att gå till S:t Thomas, Pensacola, 

New Orleans och andra orter. De mindre hafva funnit anvandning 

under ganska olika fraktvilkor, dels »en rouge» dels per ton, det sista till följande 

satser: 

Januari: ett par fartyg på 2,800 sackar kaffe 

(limited) till Finland efter 52 sh. 6 d. it 50 sh. 

till Lissabon för ordre 3,500 säckar kaffe 40 » 

Febr. & Mars D 42 » 6 » 

April » 42 » 6 D 

Maj och Juni itskilliga till Baltimore D 17 » .6 D 

Juli D Gibraltar för ordre 40 D 

Augusti D» 35» 

till New-York eller Baltimore 12 » 6 D 

D S:t Thomas för ordre » 22 » 6 » 

September » Lissabon » » 37 » 6 » h 40 sh. 

» New Orleans » 20 » 

» New-York eller Baltimore » 15 » 

Oktober » 15» 

bief ett fartyg befraktadt med ganimalt 

jern till New-York eller Baltimore 10 » 

November till Lissabon för ordre .......... D 40 D 

Exporten på denna ort har under året vant betydligt 

såsom på satt följande tabell utvisar: 


Socker & Kaffe 

till Europa 1,110,698 sackar 

» Förenta Staterna 2,245,323 D 

» itskilliga andra orter 99,935 » 

större an år 1878, 

1878 

Socker & Kaffe 

L087,939 säckar 

1,653,421 D 

146,311 » 

Tillsammans 3,455,956 sackar 2,887,671 sackar. 

Fartyg på omkring 3,000 säckar äro mest gynnade i denim fart, som 

för öfrigt leke dr hvad • den var fordom., ty afven bar har antalet Angfartyg tilltagit, 

hvilka befordra mindre partier i alla riktningar, ofta till jemförelsevis lika 

billiga frakter som segelfartyg. De öfriga, brasilianska hamnarna synas vara a' 

mindre intresse för vår skeppsfart. Exempelvis anföres, att Bahia, den vigtigaste 

näist Rio de Janeiro under året (från 1 oktober 1878 till 30 september 

1879) besöktes af 6 fartyg under svensk och 12 under norsk flagg samt: 

1878 af 9 svenska, 2 norska 

1877 » 11 D 4 » 

Bahias export består af sucker, bomull, kaffe, cacao, tobak, hudar, teä m. 

och synes försiggå året om. I januari voro frakterna 25 sb. och 27 sb. 6 d. 

per ton för socker med riklig tillgång på skeppsutrymme. I Abruari blefvo 

de fastare och gingo upp till 32 sh. 6 d. I mars och april fortfor efterfrågan 

till 30 sh. h 32 sh. 6 d. I maj spårades något mindre fasthet men 30 

sh. och 5 % fans dock att erhålla för mindre fartyg, och detsarama galler

221 

för den öfriga delen af Aret så när som på oktober och december, då Any° 

fasthet intradde si att medelfrakten kan angifvas till 30 sh. för socker 

V, d. per skilp. för bomull från Bahia, Pernambuco, Maceio och Ceara. Medelfrakten 

för året från Aracaya har vant 45 sh. och 5 %, för socker. Från 

Rio Grande hafva frakterna under årets lopp stalk sig på följande sätt: minimum 

30 sh., maximum 40 sh. för hudar. Har i landet befraktade fartyg 

hafva uppnatt högre satser an de, som gått ut fraktsökande. 

Guanotrafiken har på grund af det olyckligtvis intraffade krig, som i början 

af året utbröt mellan Peru och Chili vant i högsta grad liflös och obetydlig. 

Tidigt i april förstördes alla hamninrattningar, rannor, bryggor och landgangar 

vid Pabellon de Pica och Huanillos, hvarest ett stort antal fartyg lågo 

för att lasta. Intill denna tid hade frakterna vant 45 sh. 'till Storbritannien, 

47 sh. 6 d. till kontinenten, 49 sh. till Mauritius och 65 francs till Reunion. 

I slutet af april och början af rnaj, då man misströstade om att kunna få 

guanolaster, återvande ett stort antal fartyg till Callao för vidare order. Lyckligtvis 

voro våra nationer icke starkt representerade. Det visar sig nemligen 

som om blott 4 svenska och 4 norska fartyg utaf 118 från alla nationer befunnit 

sig derstades. Britiska, amerikanska och italienska fartyg voro de, som 

ledo mest af kriget. Under loppet af maj sande peruvianska regeringen några 

fartyg med materialier och arbetare till Lobos de Apera i afsigt att göra dervarande 

lager tillgangliga för skeppning, och mot slutet af månaden bief det 

inberattadt till Callao, att skeppning i ringa omfång hade börjat. I juni, dd 

man inrattat sig pa något battre sift, skeppades 500 tons clagligen, och utsigterna 

att fartygen skulle få last oaktadt kriget blefvo ljusare. Emellertid hade 

många fartyg lemnat dessa farvatten, några för Valparaiso, andra för San Francisco 

och Oregon, och ett och annat för Pisagua för att lasta nitrat. Mot 

slutet af juni utskeppades frail Lobos 5,000 A, 6,000 tons i veckan, och 

blokaden af Iquique i augusti månad upphafdes förbattrades utsigterna, och 

nitratfrakter erhöllos i större utstrackning an förut vant fallet. Frakten för 

nitrat var under hela denna tid 32 sh. 6 d. h, 35 sh. till Storbritannien med 

5 sh. tillagg till kontinenten, och den skulle utan tvifvel hafva stigit, dd 

Iquique Ater öppnades, om denna ort icke vant ur stand till synnerlig skeppning 

innan nya hamn- och lastningsinrattningar fullbordats. I augusti och september 

blefve åtskilliga fartyg °Asa lastade med guano i Independencia Bay och vid 

Chinchas-öarna. Under hela denna tid hade inga fartyg vant befraktade för 

guanoförsel men under senare halfåret skits för 8 eller 9 fartyg om guanolaster 

till Vestindien för 50 sh. och till Mauritius för 52 sh. 6 d. till 55 ah., men 

till Europa kom ingen befraktning till stand efter slutet af mars. Det var 

derföre en lycklig omstandighet, att mot slutet af året uppstod behof af fartyg 

för de australiska hamnarna för att föra hvete till Europa, och det var harp& 

det berodde, att de fiesta fartyg, som under sommarens lopp afseglade från 

Sverige' och Norge med trO,varulaster till Australien, uppnådde fördelaktigare 

returfrakter derifran. Ett och annat fartyg, hvars redare slutai fraktaftal tidigt 

uppnådde e.ndast 45 sh., men för trafartyg af god beskaffenhet har blifvit 

betaldt 50 sh. till 52 ah. 6 d. med 10 sh. tillagg för jernfartyg. 

Risfarten från Birma har under året yank sårdeles olönande för våra 

fartyg. Exporten har till stor del försiggått i engelska angbitar, och antalet 

svenska och norska fartyg, soin besökt Akyab, Rangoon, Bassein och Moulmein 

öfverstiger icke 22, hvaraf 7 svenska och 14 norska segelfartyg samt 1 norskt 

fingfartyg. Frakterna för segelfartyg hafva stallt sig ytterst liga deruti på 

sift af följande tabell kan ses:

222 

Januari 37 sh. 6 d. — 40 sh. 

Februari 346 D 

Mars 37 D 6 D 42 » 6 d. 

April—Maj 37 » 6 D - 40 D 

uni-- eeem er 30 » — 35 D 

Orsaken till de låga frakterna och så ringa deltagande i denna fart låg dels i 

att priset på ris var högt på utskeppningsorterna oh jemförelsevis lågt i Europa 

— hvilket lemnade föga möjlighet till förtjenst — dels deri att just i 

sdsongen för risexporten låg ett oproportionerligt stort antal fraktlediga fartyg 

i de asiatiska hamnarna dels ock slutligen har såsom annorstädes i ångfartygens 

intrangande. Exporten var endast i ringa min stirre än det foregående årets. 

Till belysning af denna pmsättningsrörelse tillägges följande tabell öfver de senaste 

5 Arens utförsel från Birma: 

Europa & Amerika Indien & Kina 

1875 tons 594,718 

1876 » 483,918 

1877 D 432,563 

1878 » 552,898 

1879 » 609,233 

105,898 

107,687 

164,112 

236,566 

193,056 

Öfre Birma 

62,500 

70,000 

74,795 

53,323 

41,837 

Tillsammans 

763,116 

661,605 

731,470 

842,787 

844,126 

Följande myckenheter hafva under samma tid afskeppats till Europa med 

Angfartyg: 

1875 1876 1877 1878 1879 

72,901 tons 70,783 tons 102,879 tons 143,296 tons 181,758 tons. 

Java har äfven i år vant besökt af endast få utaf våra fartyg. Fraktmarknaden 

var under första delen af året utan lif. I början af senare halffiret 

intriidde någon förbättring — ett enda norskt fartyg erhöll så mycket som 

40 shillings för socker till Kanalen. I September visade sig god efterfrågan, 

och ett norskt fartyg uppnådde åter 40 shillings för socker till Kanalen för 

order. I Oktober voro frakterna något fastare med satser från 40 till 48 

shillings, och ett svenskt fartyg slutade' till sistnämnda fraktbelopp. I November 

uppkom rent af brist på skeppsutrymme och frakterna step till 55 sh. till 

Kanalen för ordres. Olyckligtvis synes leke något af våra fartyg hafva vant 

der för att draga nytta af denna stegring. I December noterades ännu högre 

frakter, ända till 65 sh. för socker till Kanalen för ordres. Detta bief dock 

af kort varaktighet, ty berättelser från årets slut utvisa, att den ifriga efterfrågan 

då alldeles upphört och satserna voro nominellt endast 50 sh. per ton för 

socker. Det torde vara af praktisk nytta att nämna, att hamnafgifterna på Java 

äro låga (omkring 5 d. per ton) och flagon tvungen lotsafgift synes icke finnas. 

Trtivarufrakterna frå.n Östersjön, Canada, Nevr Brunswick och Ilvita Hafvet 

.hafva i medeltal vant 5 sh. lagre per standard, med andra ord de hafva 

i sjelfva verket stått så Mgt som någonsin under en följd af år, och i Östersjön 

hafva de vanliga trävarulastfararne fortfarande haft att täfla med ångfartygen. 

Det kan icke langre förnekas, att importörerna i den mån de blifva vana vid 

försel af' trivaror i Angfartyg alit mera gynna densamma, och det synes nu 

vara kommet derhän, att fingfartygen under i öfrigt lika vilkor föredragas, 

minstone till sådana orter som London, Hull o. d., hvarest storlek och djupgående 

icke komma i betraktande och hvarest expedition kan försiggi hastigt. 

Hufvuddraget i denna del af svenska och norska skeppsfarten har för öfrigt

till London eller Englands ostkust 

» Engelska kanalen............ 

» 

» 

223 

vant, att fraktsatserna föllo fram på sommaren men blefvo fastare mot hOsten, 

i det ruarknaden thi började röna inverkan af det alimänna återupplifvandet af 

hande'n ; och många exportörer, som uppskjutit att göra fraktsiut under fOrutsättning, 

att frakterna åter skulle falla, hade att betala betydligt hogre satser 

fram i säsongen. Det påstås, att mång slutligeri blefvo tvungna att befrakta 

ångfartyg till hogre satser för att kunna uppfylla sina forpligtelser. Från de 

nedre Ostersjöhamnarna började säsongen med följande satser: 

37 sh. 6 d. fOr plankor, 45 à 46 sh. fOr ved. 

40 » » » 5Osh. » 

Bristolkanalen---------------- 42 » 6 d. - 50 sh. per standard 

Liverpool, Barrow etc. .. 47 » 6 » -- 50 » » 

från Ofre Botten (icke nordligare än Skellefteå) 2 sh. 6 d. och från Piteå, 

Kalix ni. m. 5 sh. per standard hogre. 

Från Archangel: 

till London eller östkusten56 sh. 3 d. - 57 sh. G d. 

» Engeiska Kanalen . 57 » 6 » - 60 » 

» Bristolkanalen 60 » - 62 » 6 » 

» Liverpool och vestkusten 57 » 6 » - 60 » 

» 

» 

» 

Från Onega och Soroka: 

London eller östkusten .. 50 D - 52 » 6 » 

Engeiska kanalen---- ------52 D 6» 

Bristolkanalen 55 » 

Liverpool och vestkusten 55 » 

till London ----- 

» }TulI 

» Grimsby-------- 

D Newcastle - - - 

» Dundee......... 

D Medway ------ 

» Southampton 

» Portsmouth 

» Plymouth 

» Bristol 

)) Sharpness 

) Walesiska - - 

kolhammar . 

» Liverpool . - - 

» Barrow------ --- 

» Greenock------ 

» Glasgow 6Osh 

» Dublin 

» Belfast 

» Limerick 

Från Kanada 

och New Brunswick: 

s Brunswick 

Quebec Mills River Miramichi Richibucto 

Pugwash 

plankor timmer S:t Lawrence Shediac Bouctouche 

65 sh. 22 sh. 6 d. 60 sh. 60 sh. 

65» 25» D» 

62»6d.22»6d. » » 

62»6» 22»6» » D 

65 » 22 » 6 D - 25 sh.» » 

65» 22» 6»-25 »» D 

65» 22»6» » )) 

65» 22»6» » » 

65» 22»6» » » 

65» 25» )) )) 

60» 25» » » 

62»6» 22»6» » » 

62»6» 24» » 

62»6»»D 

60» 22»6» » » 

62sh.6d. 22 » 6» » » 

65» 22»6» » » 

62»6» 22»6» » » 

65» 25» » » 

65 sb till 

östkusten 

62 sh. 6 d. 

t. vestkusten

224 

Frakterna för plankor från Sverige och Norge till Australien och Capkolonierna 

voro: 

1879 Sverige Norge 

Januari 

Februari 

Mars 

April 

Maj 1 

Juni 

Juli 

Augusti 

September 

Oktober 1 

November 

December I 

Australien Capstaden Algoa Bay Australien Capstaden Algoa Bay 

5: — 5: 10 5: 15 4: 15 5: 10 5: 15. 

5: -- 5:15 5: 15 5:--5: 5 5: 10-5: 12. 6 5: 15 

5: 2. 6 5: 10 5: 15 5: — 5: 10 5: 15 

5: — 5: 10=5: 15 5: 15. 6 

Införseln af trävaror, som aftagit betydligt år 1878, visar på sätt nedanför 

närmare framställas en ytterligare nedgiing år 1879 (sammanstäldt med 1877 

öfver 30 procent), och, om man erinrar sig att »fritt ombord» priset på trävaror 

i början af året var föga mera an hälften mot för ett par dr sedan. så kan 

det icke väcka förundran, att äfven skeppsredarne fått karma verkningarna af 

denim marknadens ställning. 

Angående stenkolsfrakterna på de förnämsta hamnarna som besökas af våra 

fartyg i denna trafik finnas detaljerade uppgifter i hosföljande tabell N:r II, 

(sid. 260). Häraf framgår bland annat att de högsta och lägsta frakterna 

följande hamnar vant: 

från 'Newcastle från Cardiff 

Christiania 5 sh. 9 d. a 7 sh. 6 d. 6 sh. 6 d. 

Bergen_ 5 » 6»» 8 » 9»6-» 6 » à 7 sh. 

Trondhjem 5 D 6 » » 12 » 3 » 

Stockholm 5 » 6 » » 8 » 6 » 6 » 6 P » 7 » 6 d. 

Malmö 6 » » 6 » 9 » 

Göteborg 4 » 9 P 5 » 9 » 6 » 7 » 

S:t Petersburg 8 » 6 » » 9 » 

Kronstadt _ __ 5 » 9 » » 6 » 9 » 6 » 6 » » 7 » 6 )) 

Stettin 7 » » 7 » 6 » 

Köpenhamn ___ 5 » 6 » » 8 » 6 » 6 » » 8 P 6 P 

Hamburg _ 6 » » 7 P 6 » 7 P 

Barcelona 14 » » 16 » 6 » 16 » » 16 » 6 » 

Genua 12 » » 14 » 13 » 6 » » 14 » 6 » 

Malta 10 » G» »13 » G »1 0 » 

Constantinopel ______ 12 » 6 » » 15 » 6 » 12 » 6 » » 16 

Alexandria __ 13 » » 16 » 13 » 6 » » 16 » 

Havanna 11 » 6 » 10 » 6 » » 15 » 

Bahia 18 »»21 » 17 » » 21 P 

Rio de Janeiro______ 21 » » 26 » 19 » » 25 » 6 » 

Buenos Ayres ______ 23 D D 27 » 6 » 23 » » 27 » 

Kap-kolonierna 22 » » 24 » 6 » 22 » D 24 » 6 » 

Ceylon23 » » 26 » 24 » » 26 » 6 » 

Singapore 22 D » 27 » 23 » » 27 »

225 

Vid en tillbakablick på atskilliga slags fart som ofvanför sökts framställas, 

skulle man knappt kunna komma till annat resultat än det att det sistförflutna 

året vant litet fördelaktigt för vara skeppsredare. Enaellertid hafva under arets 

lopp tid efter annan framskymtat stigningar i frakterna, bvilka i regeln md, 

anses såsom tecken till återupplifvad rörelse, och det Ur onekligt att fraktmarknaden 

har börjat på att visa större fasthet i alla riktningar an man under 

en längre tid har vant van med. Fraktsatserna från Östersjöhamnarna, Canada, 

Pitch-pinedistrikterna och mahognyutskeppningshaninarna Uro minst 2 sh. 6 d. 

högre an förra året vid denna tid. Den amerikanska »Ringen» dr praktiskt 

sagdt sprängd, och våra fartyg, hvilka så lange lago lediga på grund af donna 

koalitions verksamhet hafva kommit tillbaka till Europa — icke få utaf dem 

pa vitgen ditöfver igen med jernlaster till rymliga satser. Frakterna från Amerika 

hade under ett kort tidsrum stigit till 5 sh. 6 d. men tillbakagingo till 

5 sh. Trävarufrakterna frail Sverige och Norge till Goda Hoppsudden och 

Australien di.° något fastare, och sedan det finnes en stadig eftersökning 

segelfartyg från rishamnarna, från Java, Singapore, S:t Francisco rn. m., kan 

det icke vara tvifvel underkastadt, att utsigterna fir° betydligt ljusare un de 

voro för ett år tillbaka. 

Till förestående framställning af skeppsfartsförhallandena ma fogas följande 

uppgifter: 

De för svenska fartyg erlagda afgifter till underball af svenska kyrkan i 

London utgjorde tillsammans: 

i Londons distrikt L 359: 1. 3 

i Skottland » 29: 13. 0 

L 388: 14. 3 dr 1879 mot 

» 448: 11. 0 » 1878 och 

» 412: 14. 8 » 1877. 

För norska fartyg inbetaltes vid generalkonsulatet frivilliga bidrag till 

norska sjömanskyrkan härstädes till sammanlagdt belopp af: 

L 114: 15. 4 mot 

» 82: 6. 0 år 1878 och 

öfver » 100: » 1877. 

De likaledes frivilliga bidragen till sjömanshospitalet i Greenwich utgjorde 

tillsammans: 

erlagda i London 1. 101: 13. 7 

» vid vice-konsulsstationerna » 26: 6. 0 

127: 19. 7 år 1879 mot 

69: 17. 10 » 1878 

55: 14. 6 » 1877 

Den uppmaning, som på föranstaltande af Kongl. norska Indredepartementet, 

stillits till fartygsbefälhafvarne om att komma denim välgörande och för 

vara sjömän ytterst vigtiga anstalt till hjelp i nagot rikligare matt an förut, 

visar sig salunda — oaktadt de dåliga tiderna hafva vant icke utan frukt. 

Antalet skeppsbrutne och nödstUllde, som iitnjutit understöd fran generalkonsulatet 

utgjorde: 


1879 1878 1877 

svenske undersatar 125 73 80 

norske 351 347 527 

I London 

I andra hamnar 

Pamönstrade 

svenska 

fartyg 

293 

442 

a norska 

fartyg 

1,227 

2,249 

735 3,476 

226 

För verkställda pa- och afmönstringar redogöres genom följande tabell: 

Afmönstrade Tillsammans 

svenska norska svenska norska bada 

283 

352 

Rymningar förekommo till följande antal: 

frau 

svenska 

fartyg 

1,303 

2,110 

576 

794 

2,530 

4,359 

3,106 

5,153 

635 3,413 1,370 6,889 • 8,259 

Svenskar Norrmän Uthindingar Tillsamm 

frail 

norska svenska norska svenska norska svenska norslca 

fartyg 

I London 47 36 1 111 1 18 49 165 

I andra hamnar 87 22 13 231 18 23 118 276 

134 58 14 342 19 41 167 441 

Under loppet af aret herbergerades a »the Sailors Home»: 

1,500 svenske och norske sjömän 

mot 1,450 d:o ar 1878 

och 1,356 d:o dr 1877. 

Sammanlagda beloppet af de vid generalkonsulatet och vid vice-konsulaten 

i Cardiff, Hull, Liverpool och Newcastle utfärdade sjömansinvisningar uppgar till: 

1879 1878 1877 

för Sverige L 2,905: 12. 5 L 2,842: 18. 11 t. 2,481: 4. 2 

D Norge D 2,154: 7. 5 D 1,350: 14. — 1,270: 3. 11. 

Genom generalkonsulatets forsorg hafva utbekommits och hemsändts arfsmedel 

efter aflidne sjömän till följande belopp: 

1879 1878 1877 

till Sverige ct 839: 6. 11 ,t 806: 11. 5 ck, 732: 18. 5 

D Norge D 223: 12. — » 570: 12. 7 D 270: 8. 5 

Antalet skrifvelser, som aflatits fran generalkonsulatet utgjorde: 

1879 1878 

till Kongl. Kommerskollegium ______ 340 275 

Kongl. Indredepartementet 531 423 

» vice konsulerne, andra myndigheter 

samt enskilde _______ 2,646 2498 

Tillsammans 3,517 2,896

227 

Diarium för 1879 upptager 1,833 nummer, och antalet ingångna skrifvelser 

uppar till: 

1879 _____ ______ 3,465 1878___ ______ 3,315. 

Generalkonsulatet bade att mottaga och ornbesörja följande antal, mestadels 

till svenske och norske sjöman adresserade bref: 

1879 21,321 

1878 20,937 

1877 23,183 

Våra statsobligationer af 1876 och 1878 arens lån hafva från och med 

nastlidna dr vant uppförda bland de allmanna noteringarna pa Londons börs; 

och lira omsättningar, enligt föreliggande uppgifter, hafva skett till följande priser: 

Fvenska statsobligationer: 

1876 ars 47 2 N) : lagsta kurs 96-98; högsta 104 —106 

1878 » 4 .% 86-88; » 971/ 

Norska statsobligationer: 

1876 ars 4 1/2 %; lan till lagst 94-96, högst 102-104 

1878 » » » » » 95--96, » 102-104. 

Rörande varuförseln mellan de Förenade rikena och Storbritanien och Irland 

föreligga följande uppgifter: 

Importen fran Exporten till 

De anvä.nda farty- Importens värde De använda farty- Exportens värde 

gens hela tontal i ,‘ sten.gens hela tont;1 i C stenl 

Sverige: varor utom guld och silfver: 

1879 1,143,643 6,483,596 632,399 1,403,868 

1878 1,135,394 6,813,899 645,757 1,684,602 

1877 1,324,690 7,853,902 746,935 2,437,611 

guld oeh silfver: 

1879 2,112 100,600 

1878 5,032 275,400 

1877 51,700 167,500 

Norge: varor utom guld och silfver: 

1879 665,034 1,914,370 442,179 1,094,378 

1878 755,235 2,242,888 425,973 1,116,165 

1877 775,806 2,596,923 462,984 1,724,858 

hvaraf inhemtas, att någon tillvaxt egt rum i tontalet af de fartyg, som hitförde 

laster frail Sverige samt afven i tontalet af med last till Norge afgangna 

fartyg, men detta oaktadt visa berörda import och export ett aftagande i varde 

jemfördt med ar 1878; och med undantag af de bada ofvannamnda fallen förekommer 

för bada landerna ett fortsatt tillbakagående i omsattningen med Storbritanien 

och Irland. 

tabell n:r IV (sid. 263) lemnas uppgift a det förhållande, hvari de sarskilda 

nationernas fartyg hafva deltagit i derma varuför;e1.

Trd,varukancleln. Hela importen af trävaror till Storbritannien och Irland 

utgjorde: 

Sågadt virke (plankor, battens 

m. m.) 1878 1879 

från 

loads 

britiska kolonier ______ 963,171 

främmande länder ___ 2,655,925 

sten.loads L sterl. 

904,589 

2,348,723 

Tillsammans 1,680,805 

Stäfver från kolonierna och 

4,106,685 1,378,215 2,896,044 

främmande länder 88,257 429,256 84,970 410,433 

Importen till ,London från: 

Sågadt virke, standards Hugget virke, loads 

1877 1878 1879 1877 1878 1879 

Sverige 10,505,000 6,814,000 9,341,000 6,900 3,100 6,600 

Norge: golfplankor___ 6,285,000 6,275,000 6,837,000 10,000 12,800 10,200 

» andra varor 1,457,000 1,123,000 991,000 

Ryssland och Finland 4,099,000 4,134,000 3,515,000 87,900 126,300 56,000 

Tyskland 72,000 90,000 22,000 90,400 103,600 89,800 

Förenta Staterna 147,000 124,000 62,000 22,500 14,800 21,300 

Canada 4,276,000 2,803,000 4,435,000 18,400 8,200 14,000 

New Brunswick och 

5,000 Nova Scotia 1,032,000 585,000 980,000 

3,000 1,600 

Ost- och Vestindien_ 

7,900 15,400 7,200 

Lagren i London uppgifvas 

Utländska trävaror : 

Plankor, stycken 

1877 

4,991,000 

Battens, » 3,314,000 

Briider, » 4,332,000 

Furutimmer, loads 37,300 

Pitchpine » 12,800 

Wainscot logs, stycken 15,500 

Stäfver, tusen st. 3,298 

228 

Tillsammans 3,619,096 - 

Hugget virke (bjelkar, timmer 

in. m.) 

från britiska kolonier ------ 260,890 

främmande binder ___ 1,419,915 

Tillsammans 5,388,158 13,548,997 4,716,497 10,361,413 

Rörande den förbrukning, som beräknas hafva egt rum på bufvudplatsen 

for den engelska trävaruhandeln, London, meddelas följande uppgift: 

Sammanlagd import 27,873,000 21,948,000 26,183,000 

Beräknad förbrukning 22,015,000 24,959,000 26,484,000 

Koloniala trävaror: 

Furuplankor och battens, 

stycken 2,135,000 

Spruce d:o, stycken --- 1,912,000 

Red pine d:o, 900 

Yellow d:o d:o, loads 3,700 

Björk d:o, 6,000 

Stüfver, tosen st. 928 

9,013,056 3,253,312 7,054,936 

196,431 

1,181,784 

249,000 287,000 207,500 

252,000 311,700 210,500 

hafva vid slutet af nedannämnda år bestått af: 

1878 1879 Förminskning Tillökning 

4,393,000 3,995,000 398,000 

2,116,000 2,347,000 231,000 

4,107,000 3,897,000 210,000 

29,600 26,700 2,900 

4,700 8,600 3,900 

13,600 7,000 6,600 

2,133 1,450 683 

1,684,000 1,520,000 164,000 

1,373,000 1,6 13,000 240,000 

700 1,400 700 

3,300 3,000 300 

1,800 1,800 

640 756 116

229 

Af ofvanstående uppgifter framgår, att Englands import af trävaror, som 

allaredan år 1878 visade en nedgång af omkring 20 procent i jemförelse med 

det nästföregående året, under 1879 ytterligare aftagit med omkrig 12V, procent. 

Med andra ord: importen fir 1879 i förhållande till 1877 har undergått 

en förminskning af nära en tredjedel. Att häraf bilda den förestillning, 

att landets förbrukning af trävaror i samma mån aftagit, vore dock en alltför 

hastig slutsats. För att bedöma i hvilken grad förbrukningen har aftagit, måste 

man nemligen taga i betraktande de behållningar, som till följd af öfverproduktion 

och öfverspekulation efterhand hade hopat sig. Om dessas storlek har 

man etnellertid tillgängliga uppgifter allenast med hänsyn till London, men det 

ar sannolikt, att de sammanlagda behållningarna mom hela landet voro större 

i qvantitet fin hvad man i allmänhet haft föreställning om. Som dessa behållningår 

fått tjena till reserv, dr importens förminskning ej nödvändigt något 

tecken till förbrukningens aftagande. 

Af importen till Storbritannien och Irland härrörde från Sverige: 

sågadt virke, loads 1,100,752, uppskattade till 

hugget » D 188,656, 

stäfver 9,823, 

....... ...... 

...... 

L 2,152,092 

» 303,992 

D 19,606 

tillsammans loads 1,299,231, 2,475,690 

Härtill komma snickerivaror, hvarom föreliggande uppgifter icke 

angifva mängden, men ett beräknadt värde af 42,010 

Sammanlagda värdet af Sveriges trdivaruexport till Storbritannien 

och Irland år 1879 uppföres af Board of Trade till _ ..... 2,517,700 

eller kronor 45,318,600 

Importen frail Norge uppgifves till följande omfattning och värde: 

sågadt virke, loads 304,226, uppskattade till __________ ..... ___ t, 672,242 

hugget » D 250,815, » » ___ ...... ______ ...... » 336,210 

stäfver » 20,576, » D )) 46,601 

hyflade varor — » » » 5,668 

tillsammans loads 575,617, ,t 1,060,721 

eller kronor 19,092,978 

Båda ldnderna tillsamtuans exporterade till England: 

1877 1878 1879 

loads __. ..... 2,303,002 1,963,967 1,874,848 

uppskattade till 

sterl. ______ 5,971,095 4,444,414 3;578,421 

hvilka siffror utvisa för år 1879, jemfördt med det näst föregh'ende året, 

förminskning i qvantitet af 89,119 loads och i värde af R. 865,993 eller 

15,587,874 kronor. 

Hvad Sverige beträffar visar minskningen sig blott i värdet. I qvantitet 

har det levererat 6,708 loads mera än 1878, och dess andel i Englands tillförsel 

af sågadt virke står endast tillbaka för 1877, då den utgjorde 1,307,000 

loads. England har således otvifvelaktigt even under nästlidna dr vant Sveriges 

bästa kund, men de vilkor, hvarunder derma stora omsättning egt rum, hafva 

vant sådana, att de för lång tid komma att göra året 1879 bemärkt i trävaruhandeln 

såsom det ogynnsammaste i ruannaminne,

230 

Iret ingick under e'n kombination af ogynnsamma förhållanden och omständigheter, 

som icke frestade till sangviniska förväntningar. Medan öfverallt 

fanns tillracklig tillförsel för dagens behof, var det kandt nog, att betydande 

skeppning var förberedd för Östersjön vid första öppna vatten. I alla 

rörelsegrenar, som i det stora hela betinga afsattningen, herskade lifiöshet och 

stillestånd. Inoru den kommersiella veriden rådde misstro och ängslig försigtighet 

på alla områden. Upplagen i Londons dockor, ehuru snarare under 

öfver behofvet i vanliga tider, voro likväl för stora under ett allmant tillstånd 

af stagnation. 

De slutledningar, som haraf kunde göras, gingo i endast alltför beklaglig 

grad i fullbordan, då de första sex månaderna blott danade en fortsättning af 

den tilltagande försämringen i tillståndet, som travarumarknaden alltigeuom hela 

året 1878 hade undergått. Försäljningar försiggingo i sjelfva verket till betydligt 

omfång och delvis i stora partier, men transaktionerna bade standigt 

karakteren af ytterligare medgifvanden från saljarnes sida. I månadsberattelsema 

från denna period ansågs det. vara ett uppmuntrande drag, nar det undantagsvis 

kunde konstateras, att priserna hade hållit sig; men den stående 

uppgiften var, att de hade gått ned efter den sista berättelsen. Betydelsen 

haraf blir iögonenfallande, lair man påminner sig, att redan de priser, hvarmed 

året 1878 slutade, betecknades såsom ruinerande. De voro i sjelfva verket 

lagre an man kant till på de senaste 10 åren. leke destomindre gick den 

ytterligare reduktion man fick bevittna anda ned till fjerdedelen eller till och 

med tredjedelen under nyårets noteringar. Den naturliga verkan deraf, att en 

varas pris på marknaden faller under tillverkningskostnaden, begynte dock nu 

att göra sig gallande. 

De ytterst låga prisen bade a ena sidan framkalla en forcerad förbrukning, 

hvarigenom upplagen efterhand hopsmalt, a andra sidan framtvingat en 

förminskning i tillverkningen uti de skogproducerande länderna, hvilken efterhand 

gjorde klart, att tillförseln i en snar framtid icke skulle komma att stå 

i öfverensstammelse med behofvet. De mångfaldiga tecknen till ett allmant 

återupplifvande af verldshandeln fratukallade också på detta område förnyad 

köplust och spekulationsanda. Hartill kom den halft tillfälliga omständigheten, 

att Tysklands trävaruimportörer för att komma de beslutade tullförhöjningarna 

förvag vid denna tidpunkt rivaliserade om de disponibla upplagen och bland 

våra engelska kunder framkallade den impuls, som ligger i förestallningen om 

konkurrens. 

Till och med under dessa inflytelser var förbättringen i prisen för någon 

tid endast i ringa mån markbar. Verkan visade sig i förväg deri, att det minimum, 

hvartill prisen under årets första hälft fallit, vid midsommartiden antogo 

fasthet med en tendens till höjning. Från oktober månad bief deremot 

den inträdda vändningen i ögonenfallande. Liksom prisnoteringarne efter denna 

tid betecknade en fortfarande och rask stegring, nemligen fram emot årets slut, 

likaså visade travarumarknaden i det hela några månader framåt ett lif ach 

en aktivitet, som på många år vant okand. Det antages allmant, att den prisstegring, 

som blifvit uppnådd vid årets slut, representerade 25 till 30 procent 

i förhållande till minimipriserna på försommaren. I en ()eh annan sort gick 

höjningen mycket längre, kanske anda till 100 procent, under det att prisen 

på andra sorter (t. ex bjelkar) endast rönte ringa inverkan. 

Sammanställningen å föliande sida utvisar de utomordentliga omvexlingar, 

som har omliandlade gren af vår nationella verksamhet har genomlupit under 

omförmilda korta period:

Slag I början af år 1879 

Sverige: bästa märken från nedre 

hamnarna 

Furu: 1:ma och 2:da mixed 

3:a 

)) 4:a 

5:a 

» Gran, medelpris 

5: 10. 0 » 4: 10. 0 

Norge: 

Battens, 2:a 

» 3:a 

‘./årleverans: per standard, fritt ombord. 

Lägsta priser sommaren 


I början af år 1880 Högsta priser efter nyåret 

)) Golfplankor: furu, 1:a 

• 8 h 8: 10. 0 8 

» 9 A, 9: 10. 0 9: 10 

» 2:a 

gran, 1:a 

)) » 2:a 

5: 15. 0 A 6: 5. 0 5: 15. 0 A 6: 5.0 » 7 :à7: 5.0 

7: 5. 0 h 7: 15. 0 

blandade 

Svenska bjelkar per load 

Norska spiror, 4 à 6 turns diameter 

» pitprops 3 turn i toppen 

Norsk ved per famn 

Svensk » 

Plankor Battens 

,4. 11: 0. 0 J 9: 0. 0 

» 9 » 7 

» 7 » 5 

» 5 » 4 

Z. 4 h 4: 10. 0 

» 3 : 5. 0 it 3: 15. 0 

» 6 it 6: 10. 0 

» 6: 5. 0 h 6: 15. 0 

27 shillings 

7, eller 1 p. pr löpande f. 

2 sb. 6 d. à 2 sb. 9 d. 

Z. 3: 10. 0 à 4 

» 4 it 4: 5. 0 

Plankor 

• 8: 5. 0 h 8: 10.0 

a 6: 5. 0 6: 10.0 

» 4: 10. 0 5 

» 3: 10. 0 4 

)) 5 à4 

• 4: 10. 0 A, 5 

3: 15. 0 4: 5.0 

6 6: 10. 0 

6: 5. 0 A, 6: 15.0 

26 it 27 shillings 

7/, it 1 d. 

2 sh. 6 d. A, 2 sb. 9 d. 

4. 3: 10. 0 à 4 

4 4: 5. 0 

Plankor 

9: 10. 0 

» 7: 10. 0 

» 5 

» 4: 5. 0 


5: 5. 0L 4: 10. 0 

Z. 6: 15: 0 h 7 

» 6 A, 6: 10. 0 

» 8 

» 7: 10. 0 à 7: 15. 0 

32 sh. 6 (1. 

1 1/8 iet 1 1/4 d. 

3 sb. 3 d. 


L12: 0.0 Z' 9: 10. 0 

» 10 » 7: 10. 0 

» 8 » 6: 10. 0 

» 7 » 5: 10. 0 

» 7: 10. 0 » 6: 10. 0 

Z. 7: 5. 0 h. 7: 10. 0 

)) 6: 10. 0 h 7 

8: 5. 0 A, 8: 10. 0 

)) 7: 15. 0 h 8 

» 11 

35 shillings 

118 d. 

3 sh. 6 d. à 3 sh. 9 d. 

4: 10. 0 à .4' 4: 15. 0 

» 5 h » 5: 10. 0

232 

Oaktadt den intradda betydliga förbättringen, ar det dock långt ifrån att 

tvavarorna iinnu kommit upp i de pris, som gällde för 6 h 7 år sedan. Vid 

den tiden erhölls t. ex. för de olika sorterna furuplankor, som ofvan noterats 

till respektive L 12, 10, 8 och 7, utan svarighet respektive L 13, 12, 11 

och 10: 5. 0; liksom battens betalades med t. 12: 11. 10 och 9: 5. 0, 

medan de högsta priserna i år, sasom anfördt, vant respektive 1: 9: 10. 0, 

7: 10. 0, 6. 10: 0 och 5: 10. 0, med andra ord: noteringarna, och hvad 

som da veterligen erhölls stod 1 h, 2, anda till 3 pund sterling högre an . 

hvad nu begäres. 

Af de två travarusorter vi exportera har stegringen vant starkast för 

gran, som ocksa hade sjunkit ojemförligt mera. Under depressionsperioden 

var det öfverhufvud de siruplare varusorterna, soin ledo mest och som åter 

hafva fått jemförelsevis största andelen i stegringen. 

I fraga om utsigterna för travarumarknaden under den narmaste framtiden 

dr det ingen anledning att förutsätta, att det bättre tillstand, som inträdt, 

blott skulle vara öfvergående. Den utveckling, som under loppet af de 

sista 5 h 6 månaderna egt rum, åstadkoms genom omständigheter, som skulle 

hafva giltighet under en langre tid. Ilur starkt de stegrade priserna an må 

anses hafva eggat verksamheten i våra skogar, sa kommer den oerhörda inskrankning 

i tillverkning, som egt rum och beräknas olika ända ned till 3/ 5 

af det vanliga, nödvändigt att utöfva sin verkan genom minskad tillgang på 

upplag a de utlandska marknadsplatserna. Att under sistförflutna månad ett 

stillestånd inträdt i den uppåtgående rörelsen torde till vasentlig del bero 

derpå, att den milda vintern föranledt ett ovanligt tidigt öppnande af skeppningen 

från södra Norge och derigenom en för derma årstid ovanligt stark 

tillförsel. Möjligen har ocksa den spanning och oro, som parlamentets upplösning 

och de nya valen medfört, temporärt bidragit att störa affärernas jemna 

gang. Att man redan skulle hafva sett höjdpunkten af den period, som aflöste 

ett af de mörkaste partierna af trävaruhandelns historia, skulle således 

helt visst vara utan tillräckligt stöd. Å andra sidan ad' det sannolikt, att det 

skulle leda till missräkning, om man med en slutledning från erfarenheten om 

det förflutna aick ut derifrån, att stigningen skulle fortga, tills maximipriserna 

från den nastförflutna gyllne perioden blifvit återvunna eller till och med öfverträffade. 

Under det starka upplifvande af köp- och spekulationslust, som. 

visade sig på nyåret, afslutades så manga och stora kop för innevarande års 

skeppning, att någon knapphet i tillförseln icke lätteligen kommer att visa sig. 

Det ar bekant, att en af dessa transaktioner rörde sig om en sa betydlig 

myckenhet som 20,000 standards. Det har i det hela taget visat sig, at 

om de disponibla upplagen på utskeppningsorterna ocksa blifvit i väsentlig 

man medtagna, så fanns dock annu ingen brist på förmaga att komma spekulationslusten 

till möte. Utan tvifvel förhåller det sig också sd, att nutida inrättningar 

för tillverkning af trävaror göra det ganska mycket lättare an förut 

för exportörerna att med kort beställningstid fullgöra leveranser. Härjemte 

bör ihiigkommas, att de orsaker, som på, senare hafva begransat förbrukningen 

och minskat köpförmagan pa engelska marknaden, fortfarande dro i 

verksamhet till flagon del. Det synes visserligen som om städernas byggnadsarbeten 

vore i full gång. Den förstärkta driften i jern- och kolgrufvorna, 

liksom ock i de industriella inrattningarna, torde också komma att medföra 

ökad konsumtion af tra. Deremot kommer det betryckta tillståndet, hvari 

landtmannaklassen efter en rad af missvaxtår befinner sig, otvifvelaktigt att 

leda till, att den betydande förbrukning, som eljest faller på denna klass, 

för en langre tid inskränkes till det minsta möjliga, da saväl nybyggnad af

233 

hus som utförandet af reparationsarbeten uppskjutas. Under de salunda papekade 

omstandigheterna skulle vara skogsegare och exportiirer utan tvifvel 

bäst tillgodose sina intressen, om de icke af de höjda priserna ldto sig frestas 

till en forcerad tillverkning, som lätteligen skulle leda till öfverproduktion 

med de sorgliga följder, som en A, nyligen upplefvad erfarenhet inskärpt. 

En firma, som hufvudsakligen har sina förbindelser med Neder-Bottens 

utskeppningsorter (Gefle, Söderhamn, Hudiksvall na. fl.) har sammanfattat sin 

erfarenhet om årets trdvaruhandelshistoria i följande meddelande: 

Visserligen hörde man tidigt pa året 

af en och annan försdljning af någorlunda stora partier ur ledande tillverkningar 

från Nedra Botten till nagot så när lönande priser, men de köpare, 

som Wanda litto förleda sig, ins:ago snart sitt misstag. Sålunda såldes t. ex. 

några partier Geflevaror i januari på basis af omkring k 10 för mixed furuplankor 

med de etablerade dryga reduktionerna för lagre qvaliteter och för 

battens. Inga större försäljningar kommo dock i gang förrän i mars, da prisema 

visade en oerhörd nedgang under de ar 1878 antagna lägsta priser. 

Man kan i genomsnitt sdtta priserna å de ledande Nedra Botten tillverkningarna 

under mars—juni till 

mixed 3:tia 4:ta 5:ta 

Furu-plankor k. 7: 10 h 8: 10 t, 6 h 6: 10 R, 4 it 4: 10 L 3 h 3: 10 

D battens ___ D 4: 10 h 7: 10 » 3: 10 h 5: 10 » 2: 10 h 4 » 2: 5 h. 2: 10 

med 10 shillings reduktion för 6:ta. 

I enstaka fall kunde man dock even under denna period för ledande 

tillverkningar betinga lastvis anda till 15 shillings pr standard öfver ofvan 

angifna högsta priser. 

Granpriserna voro i proportion till och med ännu lagre och kunna anslås 

i medeltal till L 4 h 4: 10. 0 för plankor och R. 3 h 3: 10. 0 för 

battens ()eh bräder, öfverhufvud för alla qvaliteter osorterade. Alla ofvanstående 

priser dro för Petersburger-standard, fritt om bord. 

Splittved (firewood) måste följa med i det allmänna prisfallet, och kunna. 

priserna dell under ofvannämnda period ansättas till att hafva vant i medeltal 

fran Nedra-Botten-hananarna 25 h 30 shillings för plank- och batten-ved, 

12 sh. 6 d. h 20 sh. för brädved, alit efter proportionen deraf för kubikfamn 

af 216 kubikfot fritt om bord. 

Furubjelkar, hvaraf exporten frail Sverige ej var särdeles betydlig, måste 

dock, i följe af den svara konkurrrensen af »pitch pine» samt Dantzig-, Memeloch 

Stettin-bjelkar följa med i prisfallet, och kunna priserna under perioden 

sagas hafva vant för goda (1:ma) bjelkar från Söderhamns, Hudiksvalls och 

Sundsvalls distrikter 24 shillings h, 27 sh. 6 d., alit efter groflek för load 

af 50 engelska kubikfot, fritt om bord. 

Furubräder yoro helt och hallet försurnmade, men pressades likafullt pa 

en ovillig marknad till priser, som helt visst ej lemnade aflastaren tillbaka 

hälften af de utlagda arbetspenningarna, utan att liana nagot ails för tritvärdet. 

Under början af qvartalet juli—september voro priserna lika otillfredsställande, 

men efter mediet af juli började något mera fasthet visa sig i marknaden 

med här och der en förbättring i pris af 5 h 10 shillings pr standard. 

Köparne ansågo nemligen, att priserna hade natt sin lfigsta punkt och att 

skeppningen ej kunde fortga till sådana priser, hvaraf de hemtade mod att 

något villigare förse sig: Frakterna höllo sig under hela varen och sommaren

234 

på en hittills ej förutsedd lag punkt, hvilket i betydlig grad bidrog till afslutande 

af affarer, da reaktionen en gang intradt. Förbättringen i priser 

gjorde vidare framsteg under augusti vid fortfarande samma 'Aga frakter, och 

uppnåddes i atskilliga fall 

mixed 3:tia 4:ta 5:ta 

Furu-plankor_____ k 8: 15. 0 6: 15. 0 5 4 

» battens _____ » 6: 5. 0 5: 5. 0 4: 5. 0 3: 5. 0 

Gran-plankor R.. 5: 5. 0 och battens ct 3: 15. 0 öfverhufvud, allt för 

Petersburgerstandard fritt ombord; och kunna priserna i medeltal under denna 

period sagas hafva vant ofvanstaende &Isom maxima med omkring 10 shillings 

derunder såsom minimipriser. Det visar sig af det ofvansagda, att förbattringen i 

priser hufvudsakligen faller på de lagre qvaliteterna af furu samt pi gran, 

hvartill anledningen far sökas i den omstandigheten, att koparne, för hvilka 

hufvudsaken var att köpa billigt., under perioden mars-juni försågo sig förnamligast 

med dessa sorter, hvaraf följaktligen i den mon som siisongen framskred 

förråden visade sig blifva allt knappare. Bjelkar höllo sig i ungefar samma 

priser som under mars—juni. 

Under oktober—december visade sig en fertfarande förbattring med laplust 

och stigande priser. Exportörerna hade dock sa gjort sina anordningar, 

att de ej behöfde nödvandigt skeppa sina varor, med mindre betydligt höga 

priser ernaddes, hvadan försäljningar och skeppningar under denna period ej 

voro särdeles betydliga. Denna förbättring var märkbar synnerligast i London, 

der betydande affarer gjordes i har liggande docklager, som till största delen 

öfvergingo ur första i andra hand och sedermera under vintern hafva bytt om 

égare atskilliga ganger till standigt uppgående priser. 

En egendomlighet under Aret var den ovanligt stora proportionen af battens 

i tillverkningarna, hvilka battens afyttrades till de ofvan nämnda 'Aga priserna 

och i betydlig mangd förbrukades till konvertering till hyfiade golfbräder (flooring), 

hvadan affarer afven i sistnamnda artikel (hvilken dock hitkommer hufvudsakligen 

från Norge) rakade i samma lägervall som den i oförädlad vara.» 

Af ingangna berattelser från vice konsulerne tillagges följande: 

Vice konsuln i Newcastle meddelar, att priserna på pitprops, som för de 

olika dimensionerna (3, 3V 2, 4, 4 14 och 5 tum) under årets tidigare del noterades 

till 1 sh. 9 d., 2 sb. 6 d., 3 sh. 3 d., 4 sh. 6 d., 5 sh. 6 d. per 

72 löpande fot, vid dess utgång stigit till 3 sh. h. 3 sh. 6 d., 3 sh. 9 d. A 

4 sh. 3 d., 4 sh. 6 d. h, 5 sh., 5 sh. 3 d. hi 5 sh. 9 d. och 6 sh. A 6 sh. 

6 d. respektive. Pitprops af större längd hafva likaledes arbetat sig upp till 

gynnsamma priser, MI gruftimmer har stigit från 20 shillings till 32 sh. 6 

d. per load (string measure). Svenska battens stego fore nyåret omkring (k. 2 

per standard, hvaremot priset pa norska battens icke synes hafva avancerat i 

motsvarande grad. 

Vice konsuln i Grimsby yttrar om den prisstegring, som egde rum pa 

hösten, att den utgjorde omkring 10 procent i förhållande till sommarpriserna 

der på stallet och hvad gruftimmer betraffar 20 procent. Rörande sistnämnda 

artik61 heter det, att den har vant alldeles utsåld. 

Fran Middlesbrough meddelas likaledes, att aterupptagandet af jerntillverkningen 

framkallat en liflig efterfrågan på gruftimmer och pitprops. Vice 

konsuln i Fleetwood yttrar, att han under de 30 år, under hvilka han vant 

sysselsatt med travaruaffärer, icke nagonsin upplefvat så betryckta förhallanden 

och sa liga priser som de vid förra midsommartiden gallande.

235 

Vice konsuln i Cardiff anmarker, att det vidstrackta återupptagandet af 

kol- och jerngrufvorna i de kringliggande distrikterna har framkallat behof af 

gruftimmer och pitprops, och uppgifves noteringen der på stallet för natunda 

artikel salunda: fransyska L 1: 1. 0 per ton, vigt; norska L 1: 16. 0 per 

load. Da priset på den norska varan enligt derma uppgift är något lagre an 

för den franska (skillnaden larer utgöra omkring 4 ah. 6 d. per load) sagas 

norska pitprops vara företradesvis i efterfrågan. För andra varusorter uppgifvas 

priserna i Cardiff salunda: 

Timmer, basta sort L 2: 10. 0 pr load 

Furu-plankor, basta sort D 12 standard 

D . mindre goda sorter » 7 

Battens, basta sort » 10: 10. 0 

mindre goda sorter » 6 

Golfplankor, basta sort_ D 12: 10. 0 

mindre goda sorter 7: 10. 0 

fern. Importen af jern och jernvaror flit' Sverige uppgifves hafva utgjort: 


tons varde i -.-q. tons varde ct 

Jernmalm 600 713 6 6 

'Tackjern15,273 81,049 20,552 95,180 

Stångjern __ ______ 77,716 850,116 81,327 789,404 

Gl-ammalt jern till omarbetning 

5,890 20,927 1,645 5,968 

Oarbetadt std.]. 1,311 23,108 2,182 30,121 

Fabrikater af jern o. 

stal 15,187 167,336 18,809 225,291 

Tillsammans tons ___ 115,979 ct 1,143,249 tons 124,521 ct., 1,145,970 

eller 20,578,482 kr. eller 20,627,460 kr. 

Under det myckenheten således vuxit med 8 hi 9,000 tons eller omkring 

7 procent angifves vardet endast med en obetydlighet (omkring 49,000 kronor) 

hafva öfverstigit foregående arets import — likt förhållaudet mellan åren 

1877 och 1878. Detta resultat står också i god samklang med hvad som 

karakteriserat sist förflutna års historia betraffande denna omsattningsgren. 

Året började med ytterligare prisfall och annu ruera minskad efterfrågan 

a,n 1878. Den tryckta affarsstallningen saval i England som i Sverige inverkade 

hUgst olycksbringande pa jernhandeln. Då härtill kommo de betydande 

betalningsinstiilielserna af såväl handelsfirmor som jernverksegare, så bief fram 

uti januari och februari, da de fiesta försaljningarna göras, stallningen bland 

koparne mer och mer betryckt. Samtidigt utvecklades bland saljarne på fiera 

hall en feberaktig oro och ifver att afven till nastan hvad pris som helst 

söka afsatta sina stämplar, och föijden bief ett alimant prisfall utan motsvarande 

ökad försaljning. En enorm konkurrens uppstod, till en stor del föranledd 

deraf, att de massor jern, som innehades af handelsfirmor och bruksegare, 

hvilka installt sina betalningar, måste realiseras, hvilket Ater drog den 

öfriga marknaden med sig. Saljarne visade sig beredvilliga att oupphörligt 

sanka sina pris, och i synnerhet var detta fallet i Sheffield. Köpare, som på 

sommaren och hösten 1878 försett sig med antagligen mera an sitt behof, till 

pris, som dd ansågos låga, sago med farhåga samma , stäruplar på nyåret och

236 

våren 1879 öfverallt utbjudas till an billigare pris. Följden bief ett allmänt. 

missmod bland dem och fruktan, att minimipriserna da Annu icke blifvit uppnådda, 

samt deraf följande obenägenhet att löpa risken af än vidare uppköp. 

Prisfallet pågick fortfarande till fram i september, då ändtligen en vändning 

till ett bättre förhallande yppade sig och som sedan dess oafbrutet fortgått. 

och ökat sig. För denna bättring har man att tacka den stora efterfrågan 

frail Amerika å svenskt jern som först uttömde alla i Sverige befintliga firråd 

af såväl hamradt som valsadt jern, och gjorde de svenska fabrikanterna mera 

förtröstansfulla, derigenom visande de engelska köparna, att den tid nu snart 

var förbi, då hvilket anbud som helst från deras sida genast antogs af säljarna, 

och att de måste följa med strömmen, om de ville hafva något svenskt. 

jern ails. Som de äfven samtidigt fingo efterfrågan sina egna produkter, 

blefvo de niera benägna att köpa råmaterial frail Sverige. Sheffield höll sig 

tillbaka mahända längst af alla engelska afsättningsorter, dertill föranledd till 

en del af egna stora förråd af svenskt jern, upphandlade under början af året 

till davarande låga pris. Dessa voro på nyåret från R, 1 till R, 3 per ton 

under 1878 års pris, men stego mot slutet af 1879 från R. 4 till 1, 5 per 

ton, med stigande tendens. 

Ungefär samma förhallande har egt rum i såväl tråd- och sömjernsmarknaden 

som i den ostindiska marknaden. Trådjern, som i början af året stod 

mellan L 11 och (Y, 11 10 sh. fritt om bord i svensk hamn, steg mot slutet. 

till R. 12 h R. 12 10 sh., och sömjern, som på nyaret sages hafva 

saldt till (f: 9 10 sh. b, R. 10 »ex ship» i Hull och London, steg till R. 11 

R., 12 »ex ship». Assorteradt jern för Ostindien nedgick på sommaren anda 

till L 7: 15. h L 8 för specifikationer, hallande 3 It 6 extra dimensioner, alit 

levereradt »ex ship» i London, och hamradt 3X 5/8 jern för Indien till 2, 7: 

5. 0. Men dessa pris step från september, och uti december torde de kunna 

anses hafva uppnått R, 10: 10. 0 h L 11: 10. 0 för assorteradt jern och 

10 h k 10: 10. 0 för 3 X 5/8 jern. Alla dessa pris, med en utsigt, sedermera 

uppnådd, af Un ytterligare stegring. Det torde dock beaktas, att i 

sjelfva Indien prisen icke stego ens jemförligt harmed, utan att de fiesta, under 

senhösteu till Londonköpmännen försålda partier assorteradt jern af dem 

koptes på spekulation i förhoppning pa bilttre pris i Indien. 

Tackjernet hade icke visat något undantag från det allmänna prisfallet. 

Goda stämplar af grått bessemer jern, som i början af Aret såldes till R, 4 

»ex ship» i Hull eller kolhamn, nedgingo anda till t. 3: 5. 0, men stego sederrnera 

raskt och voro mot slutet af året L 5: 10. 0 à, t, 6 med god efterfrågan. 

Skeppningen till Indien, hvarest ett öfverfyllande af marknaden egt rum 

1878, skall hafva utgjort 


Bombay, tons 14,038 4,024 

Calcutta, » 5,642 6,229 

19,680 10,273 

Till Levanten såldes sömjern till så laga priser som .2, 9 och stänger 

till L 8 »ex ship», London, men i december gingo noteringarna för dessa 

sorter upp Hilda till L 13 och 12 respektive. 

Hastigheten i den prisstegring, som talunda inträdde under årets sista 

månader och som ytterligare fortsattes på nyåret var i och för sig egnad att 

framkalla fruktan för att omslaget icke skulle leda till någon fasthet i för-

237 

hållandena. Det särskilda förhållande med den marknad, hvarifrån förbättringen 

utgått, gjorde faran i ett hänseende så mycket större. Som införseltullen 

i Amerika är mycket hog d. jern och stål, är det egentligen blott det jemförelsevis 

låga priset å svenskt jern, som sätter detsamma i stand att täfla i 

pris med det dyrare amerikanska trikolsjernet. Detta jemförelsevis låga pris, 

i forening med den impuls, som de goda skördarna gåfvo deras handel, gjorde 

att amerikanarne kunde köpa så mycket svenskt jern för att hastigt fylla behofret. 

Den reaktion, som det lag nitra till hands att befara, har också i 

sjelfva verket redan visat sig. Den starka efterfrågan hade i alla jernproducerande 

Mader, icke minst i Amerika, framkallat utomordentliga ansträngningar 

för att öka tillverkningen, och följden har blifvit ett affinant prisfall, som 

hvad det svenska jernet beträffar ledt till nedanstående noteringar: tackjern 

R. 5: 0. 0 i stället för ct 6 h, R, 6: 10. 0, assorteradt R. 12 i st. f. R. 12: 

15. 0 o. s. v. I det hela torde reduktionen röra sig om R. 1 per ton pit 

de olika sorterna, beroende naturligtvis på olika stämplar. 

Till och med med denna återgång torde dock den erfarenhet, man nu 

har genomlefvat, i hvarje fall på ett glädjande sätt hafva adagalagt, att de 

mörka förutsagelser om den svenska jernindustriens framtid, som fdr ett dr 

sedan allmant förspordes, voro ogrundade. Det ar nemligen uppenbart, att de 

uppfinningar med afseende på ståltillverkningen, som antogos komma att utiifva 

ett så, ruinerande infiytande på det svenska jernet och stålet, fortfarande lemna 

ett rum åt dessa varor. Grunden härtill ligger dock näppeligen deri, att 

dessa; uppfinningar hafva visat sig misslyckade, utan i den mera glädjande orsaken 

att det finnes ändamål, för hvilka det svenska jernet har företräden och 

egendomligheter, som icke kunna ersättas. Hvad särskildt beträffar den uppfinning, 

som företrädesvis väckt u.ppseende såsom epokgörande, nemligen bessemer-metodens 

användning på jern af fosforhaltiga malmer, synes det vara 

otvifvelaktigt, att problemet verkligen fått sin praktiska losning. Enligt nyligen 

offentliggjorda meddelanden lära för närvarande 13 smaltugnar vara 

gang under det på metoden erhållna patent, och fiera uppftitas så,vä.1 i England 

som i Belgien och Tyskland. Enligt uppgift skola omkostnaderna för 

anvandningen af här omhandlade process endast utgöra 5 shillings per ton utöfver 

hvad den ursprungliga bessemer-metoden kräfver, under det tackjern af 

clevelat,dmalm, som derigenom kan tillgodogöras, faller sig omkring 50 procent 

billigare än det som förut användes vid tillverkning från hematitmalm. Stål 

beräknas på detta sätt kunna leverèras omkring 52 shillings billigare än hvad 

förut vant möjligt. »De förändringar», heter det i nä,nanda meddelande, »som 

genom denna nya phase i produktionen torde kunna åstadkommas i användningen 

af stål i stället för jern, äro oöfverskadliga, nästan lika stora som 

fallet var vid införandet af den ursprungliga bessemer-processen.» I sammanhang 

harmed drages uppmärksamheten derpå, att en afgjordt öfvervägande del 

af Storbritanniens årliga upphemtning från jerngrufvorna består af fosforhaltiga 

malmer, som hittills vant oanvindbara i ståltillverkningen (omkring 15,000,000 

tons mot 2,000,000 tons hematitmalm). Det sages dock, att vissa ofullkomligheter 

fortfarande häfta vid den ernådda produkten, nemligen si till vida, 

att den, heter det, »ofta visar sig ojemn.» 

Såsom inhemtas kan har år 1877 si godt som ingen import egt rum af 

svensk malm. På det nya året skulle försök i något större skala blifvit gjordt 

med sådan infdrsel, i det att såväl fan Göteborg som från ostkusten itskilliga 

laster lära blifvit afsända — med hvilket resultat uppgifves ännu icke. 

Af fdreliggande uppgifter framgår, att sammanlagda värdet af Englands 

jernimport (inberäknadt malm) för 1879 utgjorde L 3,697,709, hvartill Sverige

238 

bidragit med inemot en tredjedel. Lemnas mahnen ur rakningen utgör Sveriges 

andel i hela jernimporten narmare halften. 

Af norskt jern infördes år 1879: 

Tackjern 172 tons till varde af 2,002 R. 

Stangjern 10 D D 224 D 

G-ammalt jern 132 D D 400 D 

Stil 16 )) D193 » 

Diverse 35 D D 563 )) 

374 tons till varde af 3,382 

mot 7,700 L år 1878. Af malm infördes 1,140 centner. 

Införseln af spanmål till Storbritanien och Irland utgjorde fir 1879 jemfördt 

med de tvenne nastföregående åren 

1879 1878 1877 

Hvete ...... ...... cwt. 59,368,140 49,811,643 54,162,888 

Korn D 11,541,098 14,162,028 12,970,751 

Hafre » 13,482,607 12,765,789 12,925,604 

Arter 1,916,777 1,804,733 1,511,846 

Majs D 36,078,586 41,631,348 30,455,681 

Bönor 2-,310,101 1,870,508 4,573,482 

Hvetemjöl _ ..... D 10,730,558 7,823,999 7,369,529 

Tillsammans cwt 135,427,867 129,870,048 123,969,781 

bcraknad till ett sammanlagdt 

varde af k st. 6),570,804 58,340,410 63,192,221 

Det betydliga prisfall, som egt rum på dessa artiklar, blifver med ens i 

ögonen fallande, om man tager i betraktande, att importen 1879, oaktadt 11 

millioner cwt större an fir 1877, likval i varde visar 2 1/2 millioner pund st. 

mindre. Hufvudtillförseln under året kom fran Amerika. I motsats mot hvad 

80111 var fallet med England hade man der haft såval en rikare skörd án någonsin 

som ock beskaffenheten ovanligt vacker. Till följd haraf antog importen 

sarskildt af hvete från Förenta Staterna ett utomordentligt omfang och 

utgjorde 'Ara två tredjedelar af Englands hela hveteimport. Nedanstående 

tabell visar myckenheten och vardet af namnda import Ar 1879, sammanstaldt 

med 1877 och 1878 

1879 1878 1877 

Cwt 35,976,805 28,963,901 21,308,667 

Varde L st. 19,106,249 16,466,846 13,535,204 

Omfanget af spannmålsimporten från Sverige under samma år framgår af 

följande tabell: 

Myckenhet: 1879 1878 1877 

Hvete cwt 20,688 16,363 33,603 

Korn.. D 491,028 460,587 318,254 

Hafre ----------» 4,081,140 3,083,578 

Bönor ------ 

D 39,246 20,467 -- 

Tillsammans cwt 5,030,249 4,578,557 3,435,435

239 

Värde: 

Hvete L st. 11,041 8,550 20,590 

Korn D 229,552 219,523 154,056 

Hafre_____ 1,568,947 1,562,833 1,329,359 

Bönor 15,619 9,413 - 

Tillsammans L st. 1,825,159 1,800,319 1,504,005 

Importen från Sverige 1879 har således för alla spanmålssorter öfververstigit 

foregående års, om an stigningen i det hela taget joke dr så betydlig 

som 1878. Ehuru svenskt hvete skattas högt harstades, dr dock tillförseln 

mindre betydlig på grund deraf, att såväl kontinenten som svenska och danska 

qvarnverk betala jemförelsevis högre för detsamma. Priset på svenskt korn var 

vid årets början 32 à 35 shillings för 448 R af vanliga sorter och anda till 

38 h 41 shillings för finare maltningsvara. För sistnamnda slag höllo sig 

priserna, intill slutet af mars, då den egentliga tualtningstiden var förbi, hvaremot 

utfordringskorn under sommarens lopp fluktuerade Indian 28 och 32 sh. 

IDå årets skörd begynte komma på marknaden och det visade sig, att en stor 

del af det engelska kornet skulle blifva obrukbart till maltning, betalades titer 

höga priser för vackra svenska sorter, hvaraf dock tillförseln då var jemföreisevis 

ringa. Under loppet af hösten och vintern betingade extra fina varor 

40 à 44 shillings för 448 skålp., under det siimre sorter såldes för 35 A, 38 

shillings. För öfrigt, har maltningstiden i år har i landet vant mindre god 

och dertill kort. Med afseende 'sarskildt på korn faster vice konsuln i Newcastle 

uppmarksamheten på önskligheten af en battre sortering och anbefaller 

Boby 's kastmaskin för kornrensningen. 

- Hafreiruporten från Sverige var ungefar densamma som 1878, under det att 

Phi Norge en tillvaxt egde rum, så att den utgjorde samrnanlagdt 119,357 cwt. 

till ett varde af t, 40,481 mot cwt. 55,367 och Lt 20,432 år 1878. Prisen voro 

vid årets början mycket låga och fluktuerade mellan 18 och 20 sh. för 320 

skålp. torkad skdnsk, 16 sh. 9 d. h 18 sh. 6 d. för otorkad Göteborgs 304 

skålp., 18 sh. 6 d. à 20 sh. 6 d. för svart 320 skalp samt 17 sli. 6 d. A, 

18 sh. 6 d. för norsk 304 R. Mot slutet af sommaren stego prisen något, 

och i september och oktober betalades 22 sh. 6 d. hi 23 sh. 6 d. few torkad 

skånsk 320 skålp. Da den nya skörden kom pd marknaden och intill årets 

slut betalades torkad skånsk med 21 h, 22 sh. för 320 skålp., otorkad Göteborgs 

18 sh. 6 d. h, 19 sh. 6 d. för 304 skålp., svart 20 sh. A, 20 sh. 6 d. 

för 320 skalp. och norsk 18 A, 19 sh. för 304 R. Under de första månaderna 

af innevarande år hafva priserna stigit något litet sedan de fiesta ryska hamname 

under langre tid vant stängda. 

Af majs har tillförseln frå.n Amerika under senare hälften af året vant 

betydligt mindre an förr, hvaraf följden blifvit, att hafreprisen kunnat halla 

sig så någorlunda fasta. 

Vår export af lefvande hornboskap till England har under de två senaste 

åren tagit ny fart, efter det densamma under några dr gått tillbaka. Antalet 

uppgifves hfvaa vant 1877 5,056, 1878 7,915 och 1879 8,880. Den 

svenska slagtboskapen står i godt anseende och finner hat afsättning, om an 

till lagre priser än som erhöllos för engelsk boskap. Hvad som anmarkes ar 

dels, att de svenska djuren gemenligen vid importen dro thi' gamla att lemna 

första sorts kött. Det erkännes dock, att undantagsvis förekomma oxar af 

svensk import, som fullkomligt kunna mdta sig med engelska och da också 

inbringa motsvarande pris. Den basta tiden för införseln lax vara på våren, 

så tidigt som möjligt för att undgå konkurrensen med den amerikanska im-

240 

porten, hvars hufvudmassa i allmanhet kommer fram einot och in på sommaren. 

I år begynte den clock redan i februari. Medelpriset för .svensk slagtboskap 

angifves hafva vant R, 18 för stycke. Enligt importuppgifterna för 

1878, som angifva sammanlagda vat-det af svensk slagtboskap till R. 1 81,981, 

skulle medelpriset under samma år ha vant L 23, men denna siffra torde vara 

för hog. En eller annan Ong hafva oxar från Sverige salts till så högt pris 

som (k, 38 för stycke. 

Af får hafva år 1879 införts 3,625 mot- 4,682 år 1878. Hela vardet 

för sistnamnda år angifves i Board of Trades tabeller till R. 14,548. Slutligen 

infördes år 1879 af svin ett antal af 1,789. 

Hufvudimporten sival af hornboskap som får frau Sverige försiggick till 

Newcastle. 

Såväl svenskt som norskt smör uppehålla sin framstående stallning på 

engelska marknaden och saljas till nastan lika höga pris som basta danskt 

herrgårdssmör. Importen eger rum i synnerhet till Hull och Newcastle, och 

i förstnatianda hamn har importen ökats med öfver 8,000 cwt svensk och 

1 3,000 cwt n)rsk vara. Sammanlagda införseln från Sverige belöpte sig enligt 

Board of Trades tabeller till 39,000 cwt 1877 och 39,138 cwt 1878, 

motsvarande ett varde af respektive k. 239,000 och L 235,311. Prisen 

hafva under årets lopp varierat mycket och delvis stått sardeles lågt. I Loudon 

betalades för basta svenskt smör i januari och februari 120 A. 140 sh., 

i medlet af mars sjönko prisen 15 shillings, i slutet af mars fiter 5 A, 10 

shillings, hvarpå det höll sig till medlet af maj vid 100 h 120 sh., gick di 

-ned till 95 h 110 sh., senare i samma månad till 90 h 100 sh., och i slutet 

af juni voro prisen 80 A, 90 sh. Först i slutet af augusti stego de till 95 

a 100 sh., i början af oktober till 105 h 115 sh. och gingo under loppet af 

hösten och - vintern upp till 125 A, 135 sh. hvilket var noteringen den sista 

december. 

I Newcastle noterades i januari 122 h 142 ah., februari 134 h 150 sh.; 

i mars gingo prisen ned till 118 A, 1 28 sh., i juni ytterligare till 92 h 100 

sh.; i september intradde en forandring: 102 A, 115 till 108 h 130 sh.; i 

november uppnåddes januari-prisen 132 hi 145 sh., och vid årets slut noterades 

140 h 150 sh. För sekunda varor, bland annat s. k. butterin, hvaraf 

från Norge införts betydande qvantiteter, beraknar man 10 h 20 sh. under 

ofvannamnda noteringar. 

Vice konsuln i Hull påpekar i sin rapport önskligheten deraf, att vid 

inpackningen anvandes bättre och starkare liclor an de nu brukliga, och, hvad 

sarskildt det norska smöret betraffar, att en omsorgsfullare sortering vore att 

anbefalla. 

Papper. Importen af papper från Sverige tilltog icke obetydligt under 

året och utgjorde 74,876 cwt mot 53,912 året förut Fran Norge infördes 

43,261 centn., hvaraf 14,333 centn. tryckpapper. Medan marknaden för 

svensk och norsk trämassa behöll en ganska god ställning, var detta deremot 

icke fallet med papper. Vanligt tryckpapper såldes till 2 14 pence per skilp. 

för tyngre och 2 3/4 d. för littare sort, fritt om bord i London, ett prisfall af 

aver 1 d. per skilp., jemfördt med för 3 h 4 år sedan. Större mangder 

karduspapper hafva under året införts hit, och finnes all utsigt för att detta 

slag skall blifva en lika betydlig importvara som tryckpapper. Prisen hafva 

under året varierat från 1 1/2. d. till 2V, d. pr skålp. Den under senaste 

tiden inträdda förbattringen i handelsförhållandena i det hela har också utstrackt 

sin inflytelse till pappersmarknaden, och det är att förvanta, att en

241 

förhöjning i prisen efter hand kommer att inträda, om råmaterialierna bibehålla 

sitt nuvarande höga värde. 

Tiindstickor. Närmast till följd af förutvarande öfverproduktion hafva 

prisen på tändstickor ytterligare fallit under året. En ganska betydlig inskränkping 

i produktionen och stegring på kemikaliemarknaden bidrog emellertid 

fram på året att höja prisen, fastän icke i väsentlig mån. Utsigterna för den 

stundande tiden äro emellertid busare, i synnerhet för den transmarina marknaden. 

Importen till London A r 1879 belöpte sig till från Sverige omkring 

30,000 kistor och från Norge omkring 10,000, tillsammans omkring 40,000 

kistor, hvaraf något öfver 10,000 reexporterades. På Londons marknad noterades 

prisen till 1 sh. 5 d. h 1 sb. 6 d för säkerhetständstickor och 1 sh. 

2 d. 'h 1 sh. 3 d. för fosfortändstickor per gross askar. Sistnämnda slags 

tändstickor importerades mest från Norge — endast till jemförelsevis ringa 

mängd från Sverige. 

Oljekakor. Införseln af oljekakor har under det förflutna året vant betydligt 

starre an 1878, och en icke obetydlig stegring i priset egde rum på 

hösten. Importen till Hull från Sverige utgjorde 126 tons och från Norge 

1,651 tons. 

Beck och tjtira. Beck och tjära importerades hufvudsakligast till London, 

Liverpool, Hull och Bristol. Hit till London har importen vant betydligt 

större under det förflutna året än förut. Från Stockholm 35,124 tunnor tjara 

och 68,213 tunnor beck; från Archangel respektive 18„566 och 4,280 tunnor. 

Priserna noterades för stockholmstjära i januari 15 sh. 9 d. h 18 sh. 3 d., 

juli 15 sh. 6 d. h 17 sb., stego i oktober till 16 sh. 6 d. hi 18 sh.; från 

Archangel samma tid 10 sh. 6 d. hi 12 sh., 11 h 12 sh. 6 d., 12 hi 14 sb. 

6 d., alit per tunna. 

Kemikalier. Priserna på kemikalier hade i början af 1879 nått en grans, 

hvarunder de näppeligen kunde gå, ocb samtnanställer man noteringarna för de 

vigtigaste artiklarna 1872-73 med förra årets, så visar sig en nedgång af 

nästan 75 procent. Exporten af alkali var vid slutet af september 28,591 

tons större än vid samma tid året näst förut, men icke desto mindre föll värdet 

med nästan t, 7,281 eller i medeltal 12 procent under 1878 års priser, 

och härvid naärkas, att de priser, som erhöllos under tiden januari—september 

1878 voro de lägsta som någonsin noterats. Det är nogsamt bekamt, 

att det har vant endast med stora uppoffringar, som fabrikationen hållits i 

gång. Den stegring på jernmarknaden, som inträffade fram på hösten i fjor 

gaf emellertid ufven anledning till en förökad efterfrågan på kemikalier och 

det till den grad, att priserna under november uppgingo 25 till 60 procent. 

Fabrikanterna hade svårt att åtaga sig större beställningar, hvilket också Ur 

fallet vid närvarande tidpunkt. Noteringarna utvisa en stegring af omkring 

L 1 per ton för sodakristaller, för prima alkali öfver ct 2 och svafvelsyra 

omkring ct 1: 10. 0 per ton. 

Koppar. ../ifven för koppar bar på sista tiden en stegring i priserna egt 

rum, enligt beräkning nära L 10 per ton öfver fjordrets. Efterfrågan 

koppar för utländska marknader har vant särdeles liflig och exporten antog 

under året ett betydande omfå'ng. Utsigterna till en -varaktig fasthet aro sardeles 

gynnsamma. Såsom omedelbar följd af förhöjningen i kopparpriserna 

inträdde ()dish en stegring i priserna pd malm, på sätt följande tabell utvisar 

1874 1875 1876 1877 1878 1879 

DBars» t. 87 81 76 66 58 66 

T,Tough» » 92 87 82 70 62 70 

Ber. om Handel o. Sj(yart. 16

242 

Malm 

1 16sh.h16: 6 d. 16à17 15h:16 12: 6 A,13 inn: 6 13: 6 h14: 

pRegulus» 

Fran Norge infördes 2,500 tons kopparmalm. 

Till afslutning af denna berattelse far jag aran tillägga följande meddelande 

om 

De engelska komm ersiella och ekonomiska förhållanclena: 

Det ar svårt att förestalla sig en större motsats an den, som visade sig 

i utsigterna för handel och industri vid årets början och vid dess slut. Den 

allmänna misstro, som hade följt på Glasgowbankens fall var märkbar alit 

igenom årets första månader. Andra kommersiella olyckor intraffade tid efter 

annan, och affairernas omfång var i ständigt aftagande. Som en följci 

vidhöllo priserna på nödvändighetsvaror, som redan i slutet af 1878 gått jemförelsevis 

lågt ned, fortfarande att sjurika, och vid slutet af första halfåret 

hade dessa nått en anmärkningsvärdt låg nivå. Vanskligheten i förhållandena 

visade sig förnämligast i de industriidkande distrikterna i norra delen af England. 

En mängd jernverk samt ull- och bomullsfaktorier upphörde med sin 

verksamhet helt och hållet, och vid de fabriker, som höllos i gang, tog man 

nastan öfverallt sin tillflykt till förkortade arbetstider. Betydlig nedsättning 

af arbetslönerna egde rum, ehuru icke utan motstand frail arbetarnes sidav 

Fiera mycket utbredda strejker organiserades under årets förra del, i synnerhet 

bland bomullsspinnare och maskinarbetare, men icke i något fall med framgang, 

da den nödvanclighet, som bestamde arbetsgifvarne till nedsättningen var 

för tvingande för att tillstadja något val. I många fall visade sig afven dessa 

matt och steg otillräckliga för att radda betydande anläggningar, och man 

hade den skonsamhet och lampa, hvarmed fordringsegarne under denna kritiska 

period gjorde sina kraf gällande, att tacka för att en sammanstörtning af öfvervaldigande 

omfang icke inträffade. 

I forening med de missgynnsamma handelsförhållandena blefvo utsigterna 

för skörden, efter hand som året skred fram, stadse mindre lofvande i det att 

snart sagdt oupphörligt regn och lag temperatur rådde alltigenom sommaren 

och skördetiden. Nedan skall mera i detalj visas följderna af dessa för landtbruksnäringarna 

ovanligt ogynnsamma väderleksförhållanden. Mr må blott 

nämnas, att det tilländalupna året allmänt anses för att hafva vant det mest 

ogynnsamma, som Englands jordbrukare upplefvat nu på ett halft århundrade. 

Med afseende på omsättningsförhållandena torde intet vara niera betecknande 

an jernvägarnes verksamhet, och det visar sig då af trafikberattelserna för 16 

jernvagslinier i England, att dessa i jemförelse med första halfåret 1878 hade 

vidkänts en nedgång i inkomsterna af icke mindre an 600,000. Öfverhufvud 

var den kommersiella synkretsen på alla håll förmörkad af olycksdigra 

skyar, då ett plötsligt och utomordentligt ombyte till ett battre egde rum 

omkring midten af september månad och fortfor att vinna styrka anda till 

årets slut. 

Under loppet af de senaste två åren hade FOrenta Staterna efter hand 

rest sig från den kommersiella krisen 1873. Med återtagandet (för första 

gången efter inbördeskriget) af parikurs, intriidde från början af året 1879 en 

ny æra af kommersiel uppblomstring. De vestliga staterna i synnerhet hade

243 

under langre tid skördat fördelen af de jemförelsevis höga priserna pa span 

mål och fddoämnen i Europa, under det att transportkostnaderna hade vant 

betydligt förminskade alit ifrån prisfallet i Amerika. Den raska utvecklingen 

i vestra staterna ledde redan under förra delen af året till ett återupplifvande 

af jernvägsföretag, hvilket Ater framkallade behof af jern och kol i långt större 

utsträckning an det stod i de amerikanska tillverkarnes makt att frambringa. 

Priserna på dessa varor voro i ständigt stigande under årets fdrsta hälft och 

hade ungefär i juli kommit så högt, att engelska tillverkare sattes i stånd att 

bekämpa den oerhördt höga tariffsatsen. Med ens vände sig strömmen. Engelska 

jerntillverkare funno tillfälle att göra sig af med sina stora upplag, 

och da efterfrågan från de amerikanska marknaderna fortfor, antogos beställningar 

för framtida leveranser till annu högre priser. Da det harigenom plötsligen 

bief klart, att gränsen var uppnadd, trädde beställningar bade för inhemsk 

förbrukning och för export till andra frammande Wader an Förenta 

Staterna snart in i konkurrens. Andra metaller följde jernet. Koppar, tenn 

och bly stego hastigt. Skeppsfarten bief för någon tid ytterst liflig, och skeppsbyggare 

öfverväldigades med anbud. På kemikalier visade sig stor efterfrågan 

med deraf följande prisstegring, och slutligen utbredde sig denna nya aktivitet 

even till alla grenar af venadstillverkningen. Det återupplifvande af bomullsindustrien, 

hvaråt i detta afseende maste tilläggas största nationela betydelse, 

antages af val underrättade auktoriteter att hafva kommit just i rattan tid för 

att frälsa Lancashire från ruin. Såsom resumé af det foregående torde kunna 

sagas, att för alla grenar af verksamhet har innevarande år börjat under ljusa 

utsigter, endast med undantag af landtbruket, för hvilket intet återupplifvande 

kan vara att förvänta, förrän battre skördar inhöstats. 

De af Board of Trade offentliggjorda uppgifterna öfver in- och uttörsel 

visa hvad värdena betraffar endast föga skilnad, jemfördt med 1878. Importen 

representeras af en summa af 1. 362,000,000 mot R„ 368,000,000 nistforegående 

året. Totalsumman för exporten uppgifves till R, 247,000,000 

mot R, 245,000,000 fir 1878. Detta är det. första ar efter 1872 man icke 

haft att iakttaga en nedgang i exporten. Men denna tillökning af 2.millioner 

blir mer än förklarad genom det ökade värdet af reexporterade importartiklar. 

Under det all slags produktion var nedtryckt gjorde utländska fabrikanter stora 

inköp pa den engelska marknaden i synnerhet af bomull och kaffe. Värdet 

af utförda fabriks- och manufakturvaror visar en nedgang af R, 1,000,000, pa 

satt framgår af följande tabell: 

Total export 

Deraf britiska Reexport af utprodukter 

ländska varor 

1878 ------ L 245,000,000 193,000,000 52,000,000 

1879 D 247,000,000 192,000,000 55,000,000 

Uppgifterna om arets omsättning skulle dock vara missledande för uppfattningen 

af den närvarande ställningen, med mindre de i flagon man analyseras. 

Allt igenom de nio första manaderna visade värdena bade af import 

och export en mycket stor nedgang; de slutliga totalsummorna hafva erhållits 

ensamt genom sista fjerdedelen af året, da den betydliga stegringen i priser 

egde rum under det inträdda återupplifvandet af handeln. I synnerhet hvad 

exporten beträffar var det, oaktadt omsättningen af stora qvantiteter, fdrst 

mot arets slut som de officiella uppgifterna begynte visa en tillväxt i värderubriken. 

I december månad lato tabellerna emellertid firstå, hur utomordentlig 

den förändring var, som egt rum i landets omsattningsförhallanden. 

Exportvärdet för denna månad var nemligen L 16,587,(}00 mot 2- 14,661,000

244 

ar 1878. De två hufvudartiklarna, bomullsvaror och jern, visa följande jemförelse: 

Myckenhet Varde 

Utförda dec. 1878 dec. 1879 dec. 1878 dec. 1879 

Bomullsvaror, yards 280,580,000 319,739,000 L 3,683,000 ct 4,024,000 

Jern och stål, tons 143,000 250,000 » 1,235,000 » 1,808,000 

Fran början af innevarande år stalla sig uppgifterna an gynnsammare; och 

skulle en någorlunda god årsaring erhållas, Ur det antagligt, att skilnaden 

mellan export och import skall betydligt minskas. 

Hela vardet af importen för året var 362 millioner pund sterling, hvilket 

ar G millioner mindre !in nastföregående året och 32 millioner mindre 

1877, da den oerhörda summan 394 millioner — den högsta som någonsin 

kunnat uppvisas — nåddes. I statistiska framstallningar har man klassificerat 

de hufvudgrenar, hvari importen fördelar sig, ph följande satt: 


Animaliska födoamnen L40,290,000 39,470,000 

Vegetabiliska d:o » 89,280,000 4,110,000 

Vin samt spirituösa och jästa drycker » 8,210,000 8,280,000 

Té, kaffe och chokolad » 19,800,000 19,720,000 

Tobak 3,720,000 1,980,000 

Åtskilliga förbrukning. sartiklar (hvaribland t. ex. 

petroleum, talg, guano m. in.) » 11,370,000 10,410,000 

Tillsammans, födo- och förbrukningsamnen ct 172,670,000 173,970,000 

Raamnen för föradling, utlandska manufakturoch 

fabriksvaror samt icke specificerade artiklar 

195,.330,000 188,030,000 

Alit tillsammans L 368,000,000 362,000,000 

Uppgifterna för nastlidna år dro endast approximativa men antagas icke 

synnerligen skilja sig från verkliga förhållandet. Det framhålles såsom beaktansvärdt, 

att totalvärdet för födoärnnen, oaktadt de prisfiuktuationer, som egde 

rum under årets lopp, hafva hållit sig så pass föga förändrade, som fallet dr. 

Den dåliga iirsvdxten, som nödvandiggjorde en ökad import af hvete, var 

tiilräcklig forklaring af de omkring 5 millioner pund sterling, hvarmed rubriken 

vegetabiliska födoämnen blifvit höjd; men minskningen i andra 'Airingsämnen 

och förbriikningsartiklar var tillräcklig att reducera hela tillväxten på 

detta konto till 1 million. 

Alit igenom årets nio första månader, då handelns betryck satte ned alla 

priser, sjönko importtalen många millioner. Det är deremot säkert nog, att, 

om nuvarande priser hålla sig, en stor till -växt kommer att visa sig i såval 

import- som exportvärdena för innevarande dr. Det förhåller sig emellertid 

sa, att ett återupplifvande af handeln i ett fabriksidkande land blir snarare 

synbart i retamnena du i de föriidlade produkterna. Såsom exempel hiirpå kan 

ndm.nas, att ensamt bomull och ull utvisa ett ökadt viirde för december, jemfördt 

med motsvarande månad nastföregiiende dr, af t, 2,800,000. Det torde 

derför kunna förutsägas, att året 1880 skall komma att utvisa en jemförelsevis 

större tillökning i export- an i importvärdena. 

Med alla förklarande omständigheter står dock det föga tillfredsställande 

resultat Ater, att skilnaden mellan export och import fortfarande är mycket

245 

stor och under det förflutna året representeras af den ansenliga summan af 

115 millioner pund sterling. I afdrag harp& är att anföra hvad som viinnits 

genom skeppsfrakter i utländsk fart, genom export af myntade metaller, genom 

försäljning af fartyg a utländsk ort samt genom rdntor af utländska tillgodohafvanden 

i statskin o. d. Hvad dessa konton uppga till kan joke angifvas, 

men det sistnämnda och största af dem har utan tvifvel på de senare åren 

undergått en betydlig minskning, efter hand som britiskt kapital efter dyrköpt 

erfarenhet dragit sig tillbaka från tvifvelaktiga utländska placeringar. 

Den allvarsamma pröfning, som långa tider af ekonomiskt betryck underkastat 

landets hjelpkällor, har omsider visat sin verkan äfven pa statsinkomsterna. 

Den brist af L 3,340,000, som visar sig i den parlamentet nyligen 

fdrelagda budgeten, härrör sig utcslutande från tull och accis. I synnerhet 

på sistnämnda titel är bristen mycket betänklig, i det den utgör icke mindre 

än k 1,740,000, jemfördt med nästföregaende årets uppbörd. Det är ögonskenligt, 

att de arbetande klasserna slutligen fått karma den hårda tidens betryck 

och att de nödgats inskränka sina behof; och dh en så stor del af deras 

besparingar anvandts till rusgifvande drycker, är det på detta konto, som nödvandigheten 

har framtvingat en utomordentlig besparing och derigenom förlust 

för statsinkomsterna. Endast på spritvaror utgjorde skilnaden i tull L 600,000 

och i accis L 800,000. Maltskatten hade inbringat k 940,000 mindre an 

hvad som beräknats. Deremot har förbrukningen af t6, kaffe och liknande 

varor ieke aftagit. Liksom det alltigenom den tillryggalagda perioden har be' - 

kräftat sig, att statsinkomsterna kunna liana sig långt efter det en tillbakaang 

i vinsten på näringarna inträdt, likaså visar det sig nu, att en langre tid måste 

förflyta, innan en förbättring i konjunkturerna begynner att visa sin verkan 

statsinkomsterna. Statsutgifterna för nästa statsregleringsår dro anslagna till 

rt 81,486,000, inkomsterna till L 82,260,000, hvarigenom således paräknas 

ett öfverskott af k 774,000, hårrörande väsentligast från en tillökning i arfsoch 

testamentsskatten. Till betäckande af bristen från förra och derförutgående 

år, som i det hela anslås till öfver 8 millioner, föreslås dels utfärdande af 

skattkammarbevis, dels användande af en amorteringsfond, som hade upplagts 

till afbetalning af den egentliga statsskulden. Hårvid ar beräknadt, att hela 

bristen skulle vara betäckt år 1885. 

Tillgången på pengar och lifsmedel synes genom hela det förflutna året 

ha vant synnerligen riklig; och det är rimligt nog, att den låga räntan - 

samma gang som den var ett uttryck för bristen på användning för kapitalet 

— utgjorde en sporre till återupptaga,nde af kommersiel och industriel verksamhet. 

Diskontoräntan i den öppna marknaden var i augusti månad så låg 

som 78 procent, men steg derefter fortfarande och var vid årets slut 2 5/8 procent. 

Diskonträntan i »the Bank of England» var vid årets början 5 procent, 

från april till oktober 2 procent samt i november och december 3 procent. 

Det omnamndes i förra årsberättelsen, att prisfallet på silfver föranledde 

betänkliga finansiella svårigheter i förhållandet till Indien. Under årets lopp 

inträdde en förbättring hari, derigenom att silfret, som på våren stod i 49 pence 

per uns, vid årets slut stigit till 52 pence en stegring, som antagligen tillvägabragtes 

dels derigenom, att Tyskland bejdade sin afsättning af silfver, dels 

genom upplifvande af den österländska handeln. 

Den till stor utstrdekning inträffade ruin bland enskilde, som efter Glasgowbankens 

fall blef följden deraf, att alla aktieegare hade obegränsad ansvarighet, 

framkallade en parlamentsakt, hvilken gifver de mångtaliga aldre bankinrättningar, 

som grundats på samma sätt, tillfälle att åstadkomma en begränsning

.246 

af ansvarigheten. Häraf hafva fiera af de ledande bankinrättningarna redan 

begagnat sig. 

De uppgifter, som föreligga rörande inträffade betalningsinställelser, tro 

fiera afseenden upplysande. Hela antalet utgjorde 16,637 mot 15,059 dr 1878. 

Oaktadt sistförflutna dr inbegrep ett fjerdedelsår af jemförelsevis gynsamma 

kommersiella förhållanden, steg antalet konkurser med 1,578. Det var att vdnta, 

att de fürbättraçle konjunkturerna skulle verka först och förnämligast på grosshandeln 

och den stora affärsverksamheten i det hela, och det visar sig också, 

att tillväxten i antalet betalningsinställelser uteslutande förskrifver sig från detaljaffdren 

i dess skilda grenar. Att fördelen af de gynsamma förhållandena 

förnämligast tillfallit den stora affärsverksamheten finner äfven sin bekräftelse 

i den omstandigheten, att medan bland de större affärsnaännens klass antalet 

konkurser under årets.sista qvartal sjönk till hälften mot hvad det var under 

första fjerdedelsåret, var antalet mom detaljaffärsmännens klass ungefär lika 

fördeladt på alla qvartalena. I sistnämnda klass inberäknas arrendatorerna, och 

den bestfindigt fortsatta försämringen i dessas vilkor framträ,dde på ett talande 

*Wt., i det att uppgifterna visa, att antalet konkurser bland dem var 477 Ar 

1877, 815 år 1878 och 1,431 år 1879. 

Skeppsfarten. De nyligen utkomna statistiska tabellerna öfver skeppsfartsförhållandena 

lemna vittnesbürd om, att denna del af den nationella verksamheten 

befinner sig i kraftig utveckling, och 'de uppgifter, som dervid föreligga, 

synas i sjelfva verket föga förenliga med de särdeles starka klagomål öfver 

tiderna, som hafva hörts från skeppsredarne, kanske mera un från något annat 

stånd. Det visar sig nemligen att handelsflottan i alla de riktningar, hvarifritu 

slutsatser kunna dragas, har yank stadd i ett framdtskridande. Drägtigheten af 

år 1879 inklarerade fartyg utgjorde 65,159.573 tons och af under samma tid 

utklarerade fartyg 60,192,459 tons, emot respektive 63,186,548 och 59,121,151 

tons år 1878; alltså en tillväxt af respektive 3 och 1 1/2 procent. Dessa siffror 

blifva så myciet märkligare, då det iakttages att äfven under dr 1878 en tillökning 

egt rum i förhållande till 1877, i det de motsvarande siffrorna för 

sistnämnda år uppgifvas hafva vant respektive 62,510,702 och 57,864,883. 

Häri aro emellertid !even barlastade fartyg inberäkna,de. Tager man dessa joke 

i betraktande, visar sig förhållandet något annorledes, i det att drugtigheten af 

rued last ankomna och afgångna fartyg uppgifves sålunda: 

1879. 1878. 1877. 

I fart pa utlandet och kolonierna, tons 43,948,701 42,899,936 43,328,496. 

I kustfart » 48,773,563 47,646,000 46,904,691. 

Tillsammans tons 92,722,264 90,545,936 90,233,187. 

Enligt donna uppgift har det i den transmarina farten använda skeppsrum fir 

1879 stigit med 1,048,765 tons i jemförelse med det nästföregående året och 

med 620,205 tons jemfördt med år 1877. Som man kan se, har såväl kustfarten 

som farten på utlandet deltagit i tillväxten. 

I förbindelse härmed bemärkes, att tillökningen uteslutande faller på Storbritanniens 

egna fartyg. Under det den del af varuförseln, som upptages af 

främmande fartyg, har vant stillastående allt sedan 1873 (11 à 12 millioner 

tons), har tillükningen i det auvända skeppsrunamet under samma tidsrum utgjort, 

hvad beträffar britiska fartyg, omkring 6 millioner tons (från circa 26 

millioner dr 1873 till cirka 32 millioner år 1879), alltså i dessa få år uppgått 

till nära 24 procent. Englands handelsflotta (deri joke inbegripna kolo-

247 

niernas fartyg) hade vid slutet af dr 1879 en sammanlagd drägtighet af 6,521,289 

tons emot åren 1878 och 1877 respektive 6,492,121 ochS 6,336,360. . 

Det mest framtradande drag i årets skeppsfartsstatistik är emellertid den 

averlägsenhet, som Angfartyg för hvarje dr mer och mer visa i jemförelse med 

segelfartyg. År 1870 utgjorde angbdtsflottans drägtighet 1,111,000 tons. År 

1879 hade densamma stigit till 2,508,000 tons, alltså Med omkring 125 procent. 

Under samma tidsrum har deremot drägtigheten af segelfartygen aftagit från 

4,506,000 till 4,013,000 tons. Vid bedörnande af utsträckningen af den tillaning, 

som Englands handelsflotta i sin helhet har erfarit, och betydelsen 

.deraf att segelfartyg utbytas mot ångfartyg, måste det naturligtvis erinras, att 

ett ångfartygs tontal har en betydligt stirre effektivitet an ett segelfartygs af 

nominelt samma storlek. 

Af handelsflottan, som består af 25,000 fartyg — lemnande en medeldragtighet 

af 260 tons — bygdes: 

1879. 1878. 1877. 

Antal. Tons. Antal. Tons. Antal. Tons. 

Segelfartyg 400 59,153 590 141,221 707 212,364. 

ingfartyg 412 297,720 499 287,080 389 221,330. 

Tillsammans 812 356,873 1,089 428,301 1,096 433,694. 

Ar 1879 bygdes således ångfartyg till ett tontal fem ganger större än det af 

de under samma tidsrymd nybyggda segelfartygen. Harvid ar afven att bemärka, 

att de nya iingfartygens dragtighet i förhållande till deras antal visar dr 1879, 

i jemförelse med det nästföregående året, ett betydligt tilltagande, i det medeldrägtigheten 

beräknas för dr 1879 till 723 tons emot 575 tons dr 1878. 

Oaktadt, såsom synes af ofvanstående uppgift, något aftagande egt rum i 

nybyggandet i jemförelse med år 1878, anses det otvifvelaktigt, att skeppsvarfven 

hafva vant fullt sysselsatta samt i fordelaktig verksamhet. Under år 

1879 larer ett större antal fartyg tin vanligt hafva bygts för utlandsk rakning. 

Den största verksarnheten visade sig vid varfven vid Tynefloden, likaledes i 

Barrow, Liverpool och Dundee höll den sig vid samma höjdpunkt som under 

foregående dr. Vid Clyde-, Wear- och Teesfloderna synes der hafva vant 

mindre lif eller afven något tillbakagående. 

Till det nybyggda skeppsrummet användes jern och stål i langt öfverskridande 

förhållande till trä. Visserligen blefvo af de 812 nya fartygen dr 1879 

387 byggda af trä, men dessa motsvarade endast 23,000 tons, medan de 420 

fartyg, som byggdes af jern och stål, hade en sammanlagd drägtighet af omkring 

334,000 tons. Bland 65 fartyg, som byggdes vid Wearfloden, fauns ett 

enda af tra. Till följd af de rådande billiga priserna på, stål, kom detta material 

Ater på vag att begagnas till skeppsbyggeri, men vid de enskilda skeppsvarfven 

bar stålet knappt dimu hunnit till någon utstrackt praktisk användning. 

Det uppgifves, att under år 1879 fartyg till sammanlagd dragtighet af 12,473 

tons hafva vant byggda af olika material, samt att det finnes under byggnad 

stillfartyg till en sammanlagd drägtighet af 40,000 tons. 

Kol och jern. Många omständigheter gjorde det sannolikt, att en betydlig 

nedgång i produktionen af kol skulle komma att visa sig. Det var bekant, att 

ett stort antal grufvor under årets lopp installde eller inskrankte sin drift. 

Arbetarstreijker af större eller mindre utsträckning och varaktighet hade egt 

rum och störande ingripit i verksamheten, och priserna voro under årets nio 

första månader i bestandigt, fallande oeh, syntes icke lemna möjlighet till förtjenst. 

Samtidigt med att det inlandska förbruket antogs vara i aftagande,

248 

förelågo upplysningar om ati' utlandska kolfält bearbetades till en utstrackning, 

som skulle komma att förstarka konkurrensen pa frammande marknader. Det 

fir i det hela taget joke tvifvelaktigt, att denna rörelse, som med rätta betraktas 

såsom hufvudgrundvalen för Englands industriella °eh kommersiella öfverlagsenhet 

under sistförflutna år genomgick en pröfning, som ar utan motstycke. 

Likval har förutsagelsen om, att detta skulle komma att visa sig i en betydlig 

inskränkning af produktionen icke blifvit bekräftad. Det visar sig tvartom, 

att upphemtningen af kol hållit sig i jemnhöjd med foregående år. Produktionen 

uppgifves nernligen till omkring 132,000,000 tons, hvilket endast 

omkring en half million under 1878. Endast ett foregående år har större 

myckenhet brutits, nemligen 1877, dd produktionen uppgifves till omkring 

134,000,000 tons. Exporten till utlandet visar sig äfven hafva stigit med 

inemot 1 million. Den utgjorde nemligen för året 16,435,000 tons mot, 

15,494,000 år 1878. Såsom förklaring på, att den oväntadt höga produktionen 

kunnat finna afsättning, nämnes - förutom den ökade exporten — den 

utomordentliga tillväxt, som stadse eger rum i hufvudstadens kolförbruk, hvilke t. 

i fjor steg med 1,264,000 tons, samt den stora tillväxten i verldens angbatsflotta. 

Å andra sidan må märkas, att ångfartygens maskiner göras mera och 

rnera kolbesparande och att i det hela taget senare tiders uppfinningar på industriens 

område i vasendtlig mån ledt till besparing af bransle, i hvilket Ilanseende 

det namnes såsom exempel, att den myckenhet kol, som förbrukas till 

framstallning af en ton tackjern, under de senaste tio åren reducerats från 3 

till 2 114 ton och att till framställning af en ton stål nu förbrukas minst 2 1/2 

tons kol mindre än hvad som förut kräfdes. Att den produktion af stenko], 

som under nastlidna år egde rum, i hvarje fall stod pa gransen till öfverproduktion, 

synes framgå deraf, att priserna på kol icke under årets sista del 

step i förhållande till jern och andra varor. Enligt en och annan uppgift 

hafva kolpriserna nått den lägsta punkten under detta århundrade. Fran ett 

af de mest betydande distrikterna lyda uppgifterna pd ett medelpris af 4 sh. 

4 d. per ton vid grufvan. På exporttabellerna uppföres utfördt kol till ett 

varde, som motsvarar ett pris af 8 sh. 9 d. mot 9 sh. 5 d. 1878. Från och 

med september intradde en höjning, men derma antages icke representera mer 

In 20 procent vid grufvorna. (På Londons marknad anges stigningen för bästa 

sort kol till en ringa obetydlighet — 1879 blott en penny, jemfördt med 1878 

och efter 1877 1 sh. 6 d. per ton). Emellertid har den ökade efterfrågan 

föranledt återupptagande af en stor del grufvor, som under betryckets tid hade 

vant nedlagda, och det sannolikt, att innevarande års drift kommer att uppvisa 

ännu större produktion an 1879. Sammanlagda vardet af Storbritanniens 

kolproduktion 1879 skulle efter det pris som legat till grund vid uppgörandet 

af exporttabellerna, kunna angifvas till L 57,750,000. Detta dr dock antagligen 

något högt. Produktionen 1878, som var i ringa mån större, varderades 

till 46,429,000 vid grufvorna — hvilket under förutsättning af 20 procents 

prisstegring skulle gifva tillverkningen 1879 ett värde af omkring 55,000 pund. 

Liksom jern och stål voro de artiklar, hvari en förbättring i förhållandeua 

först spårades, på samma sätt dr det de till desammas tillverkning hörande 

rörelsegrenar, som hafva skördat det utan jemförelse största utbytet af det 

kommersiella återupplifvandet. Efter en period af exempellös hemsökelse och 

under den modlöshet och nedstämning, som efterhand blifvit förherrskande,, 

hade en mangd masugnar och verkstader blifvit nedlagda eller råkat på förfall. 

Då derföre det stora behof, som visade sig först från Amerika och derefter 

från alla andra lander, plötsligen uppstod, fann det fabrikanterne endast föga 

förberedde att tillvagabringa hvad som behöfdes. Följden deraf var att priserna,

249 

stego med en hastighet, hvartill man icke har motstyeke. Under loppet af fi 

veckor genornlöpte de en skala, som för en och annan sort representerade ända 

till 150 procent. Det var i synnerhet det, på grund af sin fosforfrihet, i 

stålfabrikationen företrädesvis använda hematitjernet, som bief föremål för en 

ifrig efterfrågan. Från ett pris af 42 sh. 6 d. per ton steg det före årets 

utgång till 105 sh. per ton. Cleveland tackjern N:o 3 hade vant ned i 32 

sh. 6 d., men nådde i december månad 52 sh. 6 d. För plåtjern till skeppsbyggeri, 

som hade salts för 110 sh. per ton, uppnåddes 170 per ton. Stålskenor, 

som hade sålts nästan till samma pris som jernskenor, avancerade till 

160 shillings frein 100 o. s. v. Dessa utomordentliga prisstegringar, som för 

hvilka hade inne förråder, inbragte förmögenheter, eggade till de yttersta 

ansträngningar att öka produktionen. Före årets slut voro de afstannade 

masugnarna så godt som öfverallt Ater i drift och utan tvifvel i de fiesta fall 

med betydligt okad tillverkningsförmåga. I följd häraf visar det sig också, 

att produktion af tackjern endast i ringa mån står efter foregående årets. Den 

har nemligen uppnått 6,200,000 tons mot 6,381,000 år 1878. Deraf är exporteradt 

1,227,000 tons mot 923.000 foregående året. Ståltillverkningen har 

utgjort 834,000 tons mot 807,000 år 1878. Af stålskenor utskeppades 

betydligt ökad mängd och, liksom under foregående dr, under nedgång i exporten 

af jernskenor. Af dessa två artiklar utfördes: 

jernskenor stålskenor 

1877: 178,000 tons 235,000 tons, 

1878: 107,000 )) 251,000 )) 

1879: 55,000 » 328,000 )) 

Sammanlagda jern- och stålexporten 1879 visar ett värde af t. 19,439,000 

tons, hvilket utgör en tillökning af k, 1,045,000, jemfördt med foregående 

år. Härvid må anmärkas, att värdet för 1879 är beräknadt efter ett medelpHs 

af blott (t 6. 15. 0 för ton, under det att för uppgiften för 1878 ligger 

till grund ett pris af t, 8. 

Den storartade tillväxt i jerntillverkningen, som har egt rum i England 

och om hvars utsträckning man kan göra sig en föreställning från hvad som 

anföres, att sedan 1 november — utom hvad då var i arbete blåsning börjat 

i 141 masugnar med en sammanlagd produktionsförmåga af 2,100,000 tons. 

bar gått i bredd med en motsvarande kraftansträngning att upparbeta produktionen 

i Förenta Staterna. Det upplyses, att under loppet af några få månader 

arbetet upptagits i 127 masugnar, under det att iinnu ett stort antal lär stå 

fårdigt att kunna sättas i gång; och man forutsager, att Nordamerika i en 

snar tramtid skall så fullständigt tillfredsställa sitt behof med inländsk tillverkning, 

att det redan innevarande år kommer att blifva obetydligt rum för 

engelskt jern. 

Det utomordentliga produktionsarbete, som således dels redan är att finna, 

dels förutsäges, har på de senaste månaderna framkallat en stark reaktion, 

hvarunder priserna åter fallit betydligt. Ofvan är nämndt om den stigning i 

jernpriserna, som hade egt rum före nyåret. Genom densamma inträdde ytterligare 

höjning, så att t. ex. hematit-tackjern betalades med 140 shillings och 

skotskt tackjern med 73 sh. Efter det senast inträffade prisfallet angifvas 

deremot priserna på dessa sorter nu till respektive 90 och 55 shillings. En 

just nyligen offentliggjord uppgift framställer fluktuationerna på Middlesboroughs 

marknad under sista året på Mande satt:

April 1879. Juli 1879. Januari 1880. April 1880. 

Tackjern N:o 3 k 1. 15. 6 1. 12. 6 3. 2. 0 2. 9. 0. 

» N:o 4 » 1. 14. 6 1. 11. 6 3. 2. 6 2. 10. 0. 

Vanliga stanger » 4. 6. 6 4. 15. 0 8. 10. 0 7. 12. 6. 

Skeppsplåt______ » 5. 2. 6 5 8. 2. 6 8. 10. 0. 

Jernvagsskenor » 4. 17. 6 4. 15. 0 8. 15. 0 7. 13. 0. 

250 

Enligt båda dessa uppgifter -visar det sig dock, att priserna fortfarande hållit 

sig sardeles betydligt öfver, hvad de voro under betrycksperioden, och beaktansvarda 

stämmor hafva uttalat, att återgången är vilkoret för ett sundt tillstånd, 

da gallande priser skulle tillåta en rimlig hirdel för tillverkarne utan att fresta 

till öfverproduktion eller vild spekulation. 

Vafnadsindustrien. Oaktadt årets sista månader afven för manufakturrörelsen 

utgjorde en afgjord motsats till dess förra del, så hafva de icke förmått 

gifva ersättning för den förlust, som redan lidits. I ullindustrien synes 

rörelsen hafva vant ganska betydande, da qvantiteten såval af produktion som 

export dr större än år 1878. Det klagas emellertid öfver att dessa omsättningar 

försiggått till de låga priser, som uppkommo under den af panik slagna 

stamningen i november 1878 och hvari först ett helt dr senare visade sig flagon 

uppåtgående rörelse; och medan det i en berattelse heter, att »vi måste gå tio 

år tillbaka i tiden för att finna lagre medelresultat», betecknar en annan året 

1879 såsom »ett af de varsta, om joke det varsta dr i mannaminne». Exportens 

varde har från 1872 aftagit med hälften (t, 19,600,000 mot rt 38,500,000). 

Af denna förminskning kommer omkring en million på sistförfiutna år i förhållande 

till det nastföregående. 

Äfven för linneindustrien var firet i sin helhet ofördelaktigt, och silkefabrikerna 

hade, förutom de i vanliga konjunkturer förekommande svårigheter, 

isynnerhet att kampa mot de olyckliga följderna deraf, att silkesafveln slog fel, 

derigenom att den omilda och långvariga vintern i Syd-Europa försinkade mullbarstradets 

utveckling. 

Af alla rörelsegrenar dr dock bomullsindustrien otvifvelaktigt den, som 

haft den svåraste kampen och lidit mest. Statistiska framstallningar af förhandenvarande 

uppgifter gå ut på att visa, att spinnerierna och vafverierna 

under de fyra åren 1876-1879 lidit en förlust af sammanlagdt öfver 19 millioner 

pund sterling, men deraf angifvas fulla 6 millioner komma på senaste 

året. Hvad betraffar 55 fabriker (the Oldham Companies) stöder man sig hdr 

på offentliga rakenskaper. Oaktadt dessa i ett och a,nnat fall visade ett nominelt 

öfverskott och lemnade en obetydlig utdelning, larer deras hufvudresultat 

i det narmaste bekrafta rigtigheten af nämnda berakning. Det följer af sig sjelft, 

att harvid dock hansyn tagits endast till egarens direkta förlust, d. v. s. förlust 

på den verkliga produktionen, icke tillika till hvad bartill kommer deraf, att 

kapital har legat dödt genom installande eller inskrankning af driften; an mindre 

innefattas arbetarnes förlust genom nedsattning af lön etc. Importen af ret 

bomull uppgifves till: 

1877. 1878. 1879. 

Myckenhet cwt 12,112,819 11,978,288 13471,043. 

Varde k 35,489,197 33,524,362 36,278,660. 

Medelpriset på, »middling upland» dr 1879 var 6 5/ i, pence mot 6 1/ 8 år 

1878, och året slutade med 67, pence.

251 

Totalvardet af bomullsindustriens produkter på de senaste 7 4ren (innefattande 

rimaterialet) beraknas till: 

1873 R. 104,600,000 déraf till export L 77,300,000 

1874 » 100,500,000 » » » 74,200,000 

1875 » 95,400,000 » » 71,700,000 

1876 » 88,700,000 » » 67,600,000 

1877 » 87,300,000 » » 69,700,000 

1878 » 80,700,000 » » 65,900,000 

1879 D 75,400,000 » » » 63,100,000 

Enligt dessa uppgifter skulle siledes produktionens totalvarde hafva sjunkit med 

öfver 4 millioner och exportvardet med inemot 2,800,000 mot foregående året, 

under det nedgången under de 7 Arens lopp ar respektive 28 och 18 procent. 

Med den rika bomullsskörclen och de lattade förhållandena i det hela, synes 

det vara ett allmant antagande, att bomullsindustrien i fir har battre utsigter; 

och anföres det såsom ett tecken till riktigheten af denna uppfattning, att 

aktier i sådana anlaggningar, hvilka någon tid vant nastan oafytterliga, på de 

senaste manaderna kommit upp i fast kurs. Det at' för öfrigt endast spridda 

och föga sammanhangande uppgifter, som ännu föreligga om de olika grenarna 

af spinnerirörelsen °eh vafnadsindustrien. Export- och importtabellerna och 

hvad deraf later sig utleta, aro de enda upplysningar från officiel kalla, som 

hittills dro tillgangliga. Dessa visa i varderubriken genomgående minskning, 

om an icke i så starkt fOrhållande som för bomullsvarorna. Så bar utförseln 

af lingarn gått ned från L 1,213,000 till k 1,075,000, vafda linnevaror från 

5,535,000 till L 5,474,000, silkesmanufakturvaror från R., 1,922,000 till 

1,695,000. Jutetillverkningen utgör ett undantag härifrån, .utvisande en 

export af R. 1,960,000 mot L 1,588,000 år 1878. Det 'påpekas för öfrigt 

sasom bevis på att sjelfva rörelsen icke gatt tillbaka och att deri nedlagda 

kapital har oförminskad effektivitet, att exportens myckenhet icke minskats, 

utan i många fall tilltagit. Salunda exporterades 

1873 1876 1877 1878 1879 

Bomullstyger yards 3,484,000 3,669,000 3,718,000 

Bomullsgarn g 214,000,000 232,000,000 235,000,000 

Jutegarnstyger yards — 117,000,000 122,000,000 163,000,000 

Silkestyger d:o 2,816,000 3,386,000 3,099,000 

Ullgarn 27,970,000 31,190,000. 33,390,000 

Ylletyger yards 44,000,000 43,500,000 46,290,000 

I en nyligen offentliggjord bearbetning af detta änme ar det pa grund af 

dessa_ och liknande siffror tydliggjordt, att exporten 1878 på 2 h 3 millioner 

nar vant lika stor som 1873, nar nemligen detta års priser laggas till grund 

för berakningen. 

Landtbruket. I förra handelsberattelsen påpekades, att denna naringsgren 

langst hade undgått inflytelsen af det betryck, som hvilade öfver alla andra 

rörelsegrenar. På samma slat waste det sagas att landtbruket DU utgör det 

enda undantaget från den återgång till battre tillstånd, som kan påvisas i alla 

andra riktningar. Stallningens ogynsamhet under år ethar deremot i hög grad 

tilltagit i intensitet. En ovanligt lang och sträng vinter försenade vårarbetena; 

akerns beredning bief i många fall dullkorulig, och saden kom sent i jorden. 

Denna försening kunde icke återvinnas under de ogynsamma vader- och ternperaturförhallanden 

som följde, och, allteftersom sommaren led, blefvo utsigterna 

till att erhålla en medelmåttig skörd mer och mer förmörkande. Först bief

252 

höskörden förstörd genom alit för yranig väta i juni och juli. Augusti, son) 

i allmänhet är den vigtigaste månaden för bergningen, var lika ogynsarn. SädesvHxten 

stod i följe hiiraf fyra till sex veckor efter, och i de mera senländta 

trakterna bief bergningen icke afslutad förrän i oktober eller november. Några 

få meteorologiska uppgifter skola tjena att belysa årets extraordinära karakter. 

Regnmängden belöpte sig till 33 turn, hvilket är 9 tum öfver medelmåttan. 

Öfver en tredjedel deraf foil under sommarmånaderna, juni, juli och 

Vid Greenwichs observatorium noterades blott 928 timmar solsken mot 1,249 

år 1878. Det utomordentliga regnfallet var ogunstigt för all växt spanmal, 

potatis, frukt o. s. v. Måhända var dock potatisen det slag, som led mest, 

då den på många fält bief helt och hallet förstörd. Man beräknade efter berg 

ningen, att landtmannens förlust skulle uppgå till 60 millioner. Antagligen ä 

detta snarare under an öfver det verkliga, dh utbytet både af hvete och korn 

efter tröskningen visade sig iinnu ringare än utseendet låtit förvänta. Ilveteskörden 

i Storbritannien och Irland har beräknats till: 

acres 

1878 3,382,000 

1879 3,059,000 

total (med afdrag 

af utsäde) 

11,825,000 quarter 

5,990,000 )) 

Den oerhörda förminskningen i utbytet på hveteskörden af omkring hälften 

(enligt en annan uppgift fullt en tredjedel) jemfördt med nästföregående år, 

som likaledes var langt under medelmåttan, var icke uteslutande förorsakad af 

de ogynsamma årsväxtförhållandena, men ocksa, såsom inhemtas kan, deraf att 

utsädesarealen aftagit. Detta aftagande bar på grund af de fallande priserna 

på denna sädessoit vant fortsatt genom en längre period, då hvetearealen under 

de sista tio åren minskats från inemot 4,000,000 till 3,056,000. Då den 

starka köld, som inföll efter den sena inbergningen, lade hinder i -vägen för 

jordens bearbetning, vantas att detta förhållande skall visa sig i förstärkt grad 

dfven i dr. 

Priset på hvete var mycket lågt i början af året 1879, men steg efterhand 

under intrycket af de dåliga utsigterna för året med 10 sh. per quarter 

Medelpriset var few det dr, som slutade 30 juni likval endast 41 su. 10 d. 

Det jemförelsevis högre priset på korn har i fiera år danat wagon motvigt mot 

de minskade hvetepriserna, men olyckligtvis är en stor del af förra årets kornskörd 

befunnen obrukbar för maltning, och de bryggerier, som tillverka de dyrbaraste 

ölsorterna, hafva nästan uteslutande mast använda importeradt korn. 

Den engelske landtbrukarens ställning dr något ljusare med afseende 

den del af bans arbete, som gar ut på produktion af animaliska födoämnen. 

Om ocksa icke flagon allmän prisförhöjning inträdt i dithörande artiklar, sa 

har icke heller nagot fall egt rum, utan för en eller annan sort till och med 

nagot förhöjda priser. Tillförseln från Amerika har vant mindre riklig än 

man hade väntat. Utan tvifvel har detta till pagan del sin grund i det stadgande, 

som tvingar importörerna att nedslagta boskapen pa landningsplatsen, i 

hvilket hiinseende våra hinder, som bekant, intaga en gynnad ställning. För 

öfrigt har landtmannen äfven i husdjursskötseln haft säregna svarigheter eller 

hemsökelser att bekänipa. Den stränga köld, som började redan i november, 

utöfvade ett mycket förderfligt inflytande pa rotfruktodlingen, som pa grund af 

den sena skördetiden icke bade uppnatt full utveckling. Detta har i betydlig 

grad försvårat eller fördyrat uppfödandet af boskap under denna vinter. Vidare 

har den vå'ta sommaren framkallat en ytterst farlig sjukdom bland far,

253 

kallad »fluke» eller »rot in sheep». Den har isynnerhet utbredt sig i de syd- 

-vestra grefskapen, men ar förherskande till stirre eller mindre grad öfver 

hela landet. Sannolikt skulle en torr vår och sommar födaga sjukdomen, men 

under tiden åstadkommer den stora harjningar och vacker mycken farhåga. 

Hornboskapen, hvars antal under några dr hade aftagit, har dr 1879 liksom 

1878 åter visat någon tillvaxt. Man saknar dock i detta afseende uppgifter 

för Irland, men hvad England och Skotland betraffar, angifves det, att 

4ntalet stigit från 5,738,000 till 5,856,000. Fårens antal (likaledes endast 

för England och Skotland) har gått ned från 28,406,000 till 28,157,000 och 

svinens från 2,248,000 till 2,091,000. För Storbritannien och Irland tillsammans 

uppgifves mangden af husdjur 1878 till: hastar 1,927,000, hornboskap 

9,761,000, får 32,570,000, svin 3,768,000. Vardet af importerade 

hornboskap, får och svin år 1879 uppgifves till L 7,070,000 mot 1: 7,454,000 

år 1878. Införseln af kött och flask (farskt, saltadt, rökt och preserveradt) 

angifves till t. 18,673,000 år 1879 mot L 18,300,000 föregående året. 

I en af landtbrukets grenar, mejerihandteringar, har under årets sista 

qvartal inträdt en förbattring, liksom i andra naringar. Det uppstod isynnerhet 

en mycket ifrig efterfrågan efter ost, hvaraf de battre sorterna Mira stigit 

anda till hundra procent. Den anaerikanska konkurrensen på detta område har 

vant mindre kanbar, och det synes öfverhufvud vara ett allmänt antagande, 

att engelska jordbrukets framtid först och framst ligger i produktion af kött, 

mjölk, smör och ost. Man framhaller i detta afseende med tillfredsställelse de 

framsteg i mejerihandteringen, hvarom den förra aret hallna allmänna landtbruksutställningen 

i London vittnade. 

I Irland, hvarest landtbruket i langt högre grad an i England och Skotland 

utgör befolkningens hufvudnaring, har det senaste missväxtaret framkallat 

ett tillstånd af verklig nöd, som närmar sig eländet limn 1846 och 1847. 

För att afvärja rent af hungersnöd har man nödgats tillgripa utomordentliga 

åtgärder, dels genom allmanna insamlingar, dels genom statsunderstöd. Den 

harigenom utöfvade valgörenhet bar dock icke kunnat aflagsna det i Irland liddande 

missnöjet, och det förutsattes att regeringen skall framställa ett lagförslag 

om förändringar i det irländska jordlegovasendet. I sjelfva England hafva 

missväxtåren icke angripit de arbetande klasserna af landtbefolkningen. Da 

den förhöjning af arbetslönerna, som hade egt rum under aren narmast efter 

1870, vasentligen hållit sig, under det att priserna på nödvändighetsvaror sjunkit, 

bar landtbruksarbetarnes ställning vant exception elt gunstig. Arrendatorerna 

hafva deremot i beklaglig grad blifvit förlamade, och stallningen dr bland dem 

ytterst svår. Det följer af sig sjelf, att detta Oven verkar tillbaka på godsegarnes 

förhållanden. Jordbruksegendomar arc, till stort antal lediga att utarrenderas. 

Afraden nedsattes nastan i hvarje tillfålle af ny utarrendering, och 

till och med der arrendatorn är bunden genom legoaftal pa langre tid, firma 

godsegarne af nöden att efterskiinka större eller mindre del af legan frail 

10 till 50 procent. Denna lampa å godsegarnes sida har emellertid icke kunnat 

hindra, att en ruangd arrendatorer blifvit alldeles ruinerade, hvilket finner sitt 

uttryck bland annat i den stora tillvaxten af konkurser mom denna klass. Utgangen 

af närvarande kris i landtbruksförhållandena Ur icke ilia att förutse. 

Amtagligen kommer den att leda till en och annan modifikation af den gallande, 

från feodala förhållanden nedärfda landtbrukslagstiftningen, särskildt i riktning 

att latta landtegendoms fria öfvergång i handel °eh vandel och minska de inflytelser, 

som beframja hopande af jordområde på samma hand. 

En kongl. komité bief under augusti månad nastlidna dr nedsatt för att 

undersöka och utlåta sig om dessa förhållanden.

254 

Jernyttgar. Jernvägarna, hvilkas utsigter under rets första hälft ställde 

sig sa ytterst missgynsamt, fortforo even, såsom anfiirdt, under det senare halfåret 

att visa minskade inkomster. Först från och med november inträdde 

märkbar förbättring, men ingalunda tillräcklig att uppviiga den förutgangna 

förminskningen. Likväl visade uppgörelsen vid årets slut ett särdeles tillfredsstitillande 

resultat, sa att de fiesta banor sågo sig i stand att tillkännagifva 

utdelning, som endast var föga mindre än det foregående årets. En och annan 

kunde till och med höja aktieegarnes vinst t. ex. »London, Brighton Si Southcoast»bolaget, 

som för senare halfåret 1879 bestämde en utdelning af 9 procent mot 

8 1/4 år 1878. Forklaringen till detta öfverraskande resultat ligger deri, att 

de låga priserna pa kol °eh jern hade satt jernvägarne i stand att inskränka 

sina utgifter. Såsom exempel pa i hvilken utomordentlig grad detta har egt 

rum, nämnas att »North Eastern»-jernvägsbolaget, oaktadt en nedgång i trafikinkomsterna 

af L 152,000, likväl såg sig i stånd att lemna aktieegarne sa när 

som på en obetydlighet samma utdelning som Pir motsvarande halfår 1878, 

och således mast hafva, haft besparingar på något sa når samma storlek som 

detta ansenliga belopp. Det iakttages dock att många jernvägar fingo en oparäknad 

inkomst derigenom, att de under den pliitsliga stegringen i jernpriserna 

kunde realisera förrader af gamla skenor och annat gammalt jern till ganska 

betydliga summor. Det ena med det andra har i hvarje fall astadkommit, att 

jernviigarna gifvit ett oväntadt gynsamt resultat, och under dessa omständigheter 

harva jernvägsaktier, som hade undergått ett betydligt prisfall, under sista 

tiden åter stigit betydligt och hafva vant föremal för liflig omsättning. Aktierne 

i den underjordiska jernviigen i London hafva t. ex. stigit med 217, 

procent, i ))Great Western» med 187 4 ; i »North Eastern» med 177 2 o. s. v. 

Arbetarförhållandena, Pau_perismen m. m. Försämringen i de lägre klassemas 

vilkor kommer i dagen på fiera sätt. Ett af de sorgiigaste vittnesbörden 

ligger i det stigande antal personer, som atnjuta understöd af den offentliga 

fattigvården. Tillökningen skall., enligt icke officiella uppgifter, ensamt för 

England och Wales utgöra omkring 53,000 jemfördt med nästföregaende året, 

da en liknande tillväxt egt rum. Fran Skotland och Irland har man icke nagra 

upplysningar i detta hänseende, men att förhållandet i sistnämnda land ställer 

sig ännu langt siimre är otvifvelaktigt. Under ar 18 1/9 förekommo 368 större 

arbetsinställelser (strejker), det största antalet efter 1873. I de fiesta fallen 

hafva arbetarne icke vunnit något genom dessa demonstrationer, utan endast 

forsämrat sin ställning genom att ga utan förtjenst. I en nyligen utkommen 

afhandling, som sysselsiitter sig med detta ämne och hvari det bland annat 

upplyses, att 2,352 sadana strejker egt rum pa de senaste 10 åren, beräknas 

det att endast i 110 fall, hvarom man har tillräckliga upplysningar, har arbetarnes 

förlust af dagspenning utgjort 4,468,000 pund. 

Man synes vara ense om att jemte den nedsättning af arbetslönen, som 

under industriens missgynsamma ställning var en oundgänglig nödvändighet, det 

öfverdrifna förtdrandet af starka drycker vant en af hufvudorsakerna till den 

tilltagande fattigdomen och annat elände i de lägre samhällsklasserna. En af 

Öfverhuset nedsatt komité har i sitt utifitande upplyst, att i England har vant 

utgifvet för rusgifvande drycker 140 millioner pund sterling årligen och att 

deraf 100 milliioner kommer pa de arbetande klasserna. Det har likaledes 

påvisats, att utgifterna på detta konto stigit för individ frail t. 2. 18. 6 dr 1860 

till t, 4. 9. 0. dr 1876. Återhållsamhetsrörelsen bar dock samtidigt gjort betydliga 

framsteg och nykterhetsföreningarnes medlemmar uppgifvas till fiera millioner. 

Ett växande antal offentlige man såväi mom som utom parlamentet arbeta

255 

införandet af lagbestammelser för hammande af det onda, i hvilket hanseende 

man bland annat synes fasta uppmarksamheten vid Göteborgssystemet, och deii 

antages, att det nyvalda parlamentet inger förhoppning om, att någon mera 

genomgripande lagstiftningsåtgard i detta Milne skall kunna genomföras. För 

öfrigt synes det, som om sjelfva de betryckta tiderna i har omhandlade 

seende hafva utöfvat ett valgörande inflytande på sederna. Det visar sig nemugen 

af de senaste upplysningarne, att utgifterna till rusgifvande drycker, som 

år 1876 till och med öfverstego det af öfverhusets komité uppgifna belopp, 

hvilket i sjelfva verket utgjorde 147 millioner, under åren 1877, 1878 och 

1879 sjunkit ganska betydligt, och sistnamnda år utgjorde endast 128 millioner. 

— således i förhållande till 1876 en minskning af 19 millioner och i förhållande 

till 1878 af 14 millioner. Den omstandigheten, att förbrukningen af te. 

och kaffe samtidigt stigit, framhålles af nykterhetssakens vanner såsom ett bevis 

på att aftagandet i njutningen af rusgifvande drycker icke uteslutande förskrifver 

sig från de arbetande klassernas brist på förmaga att köpa, utan också 

till någon del betecknar ett moraliskt framsteg. För Irland tradde under förra 

året en lagbestan3melse i kraft, som går ut på stangning af utskankningsstallena 

under sön- och helgdagar, och man vill se ett bevis på den lyckliga verkan af 

denna förhållningsregel deri, att minskningen i förtarandet af starka drycker 

lar visat sig jemförelsevis störst i Irland. 

Emigrationen. Såsom det kunde väntas under de förhållanden, som herskat 

mom de lagre klasserna, har emigrationen 1879 inyo tilltagit och egt rum i 

betydligt omfång. Den visar i sjelfva verket det största antal, som finnes angifvet 

för något år alit sedan 1874, och utgjorde öfver 217,000 personer. 

Samtidigt invandrade emellertid omkring 54,000 personer så att nettoutvandringen 

utgjorde 163,000 mot 70,000 nastföregående året. Af utvandrare 

uppgifves ett antal af 57,000 vuxna personer hafva vant arbetare eller tjenstefolk. 

Under den förbattring af förhållandena, som egt rum i Förenta Staterna, 

hafva dessa Ater visat sin dragningskraft för lediga arbetskrafter. Hufvudströmmen 

af utvandringen har nemligen gitt dit, och antalet uppgifves till 

135,000. Utvandringen utgjorde under de sista fem åren : 

Emigration. Immigration. Netto-emigration. 

Deraf infödtle 

britter. 

1875. 174,000 94,000 80,000 

1876. 138,000 94,000 44,000 38,000 

1877. 119,000 82,000 38,000 31,000 

1878. 148,000 78,000 70,000 58,000 

1879. 217,000 54,000 163,000 126,000 

De offentliggjorda uppgifterna om utvandringen innehålla bland annat några 

intressanta upplysningar rörande de penningförsandelser, som emigranterna skicka 

till hemmavarande slagtingar. De uppgifvas hafva utgjort ensamt för Förenta 

staterna och Kanada: 

1878 784,000 pund sterling 

1879 855,000 » 

Di kallorna för dessa upplysningar på grund af sakens natur Uro ofullkomliga, 

anses det sannolikt att beloppet i verkligheten under de sista åren har rört sig 

omkring en million om Ara. En betydlig del haraf sandes endast såsom medel 

för de hemmavarande att komma efter, i följe hvaraf det också visar sig, att 

dessa försandelser falla rikligast under dåliga tider i mnoderlandet, det vill saga,

256 

när emigrationen är i begrepp att taga ny fart. På grund af denna erfarenhet 

förutsäges det derföre, att utvandringen, oaktadt de inträdda gynsammare förhållandena, 

äfven innevarande dr kommer att ega mm till betydlig utsträckning. 

London den 15 april 1880. 

Det Britiske Rige. 

O. Richter. 

(Utdrag af Aarsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Departement for det 

Indre. — Iövrigt hovedsagelig enslydende med foranstaaende Inberetning til 

Commerce Collegiet. 

Ligesom Importen i Kvantitet har været betydelig under det sædvanlige, 

idet den kun har udgjort 166,000 Tons imod 213,000 Tons i 1877 og 

224,000 Tons i 1878, saaledes har denne Forretning i det forlöbne Aar 

været drevet under uheldige Omstændigheder. Grunden hertil har for nogen Del 

ligget i de vedværende daarlige Handelsforholde, der have trykket saagodtsom 

alle Samfundsklasser og tildels indskrænket Forbruget af Is i private Husholdninger, 

hvor den endnu anses mere som en Luxus- end en Nödvendighedsartikel. 

Den væsentligste Aarsag maa dog söges i de ualmindelige Veirforholde. 

Vinteren 1878-1879 var saa kold i England, at Iskjöbmændene var istand 

til at samle mange Tusinde Tons engelsk Is, der, om den ikke kan konkurrere 

med den norske Blokis, dog bruges i stor Udstrækning i Anvendelser 

hvor Kvaliteten og Renheden ikke kommer i fortrinsvis Betragtning. Heraf 

blev Folgen, at det Kvantum, som behöves i England af norsk Is formindskedes 

i ikke ubetydelig Grad. Naar hertil kommer, at Ishösten i Norge var særdeles 

rig, hvad der fristede nye Exportörer til at pröve sin Lykke og foranledigede 

Overfylding af Markedet, har man tilstrækkelig Forklaring til det 

utilfredsstillende Resultat, som denne Bedrift utvivlsomt har bragt. Allerede i 

December 1878 udbödes Is for Vaarleverance til 12 sh. og 11 sh. 6 d. for 

London og Kanalen, 13 sh. og 12 sh. 6 d. for Liverpool, Dublin, Cork, 

Waterford og Kinsale, 13 sh. 6 d. for Limerick og andre Havne i 'Forhold. 

Eftersom Vinteren med sin usædvanlig strenge Kulde skred frem og Forbruget 

af Is som Folge heraf saa godt som standsede, indskrænkedes Ordrene for 

Vaaren. Priserne sank indtil 1 sh. under hvad man havde opnaaet i December, 

og det var kun ved at Fragterne trykkedes ned til forhen ukjendt lave 

Satser, at det lykkedes Exportörerne at erholde en ringe Fortjeneste eller i 

mange Tilfælde maaske kun at undgaa Tab. Vaarfragterne sluttedes til 8 sh. 

h 8 sh. 6 d. for London og Kanalen, 9 sh. og 9 sh. d. for Bristol, Liverpool, 

Limerick, Dublin o. s. v. Sagen stillede sig heldigere for de Exportörer, som 

havde ældre Kontraitèr paa Haanden, idet de til de betingede höiere Priser 

kunde lægge Fordelen af de lave Fragter. Hele Vaaren gik hen uden at Udsigterne 

bleve bedre, medens Konkurrancen blev heftigere og der solgtes Is frit 

levereret London for Juni Afskibning til 12 sh. 9 d. h 13 sh. Til Hull afsattes 

et större Kvantum for Sommerleverance for 3 sh. pr Ton f. o. b. og en Del skal

257 

endog være solgt til 2 sb. 6 d. Til disse lave Priser udbödes Is gjennem 

Sæsonen uden at finde Kjöbere. Det kolde og regnfulde Vejr varede med faa 

og korte Afbrydelser hele Sommeren og Hösten og udelukkede ethvert Haab 

om Bedring, saaledes at de fleste Kjöbmwnd ved Begyndelsen af November, 

da Vinteren atter satte ind med Strenghed, havde store Beholdninger tilovers 

for 1880. Det forlöbne Aar har saaledes udentvivl bekræftet den Opfatning, 

at Isforretningen er i særegen Grad resikabel . og uberegnelig, idet den vwsentlig 

beror paa de mere eller mindre gunstige Temperaturforholde. At netop 

England med sit ustadige Klima er Hovedmarkedet for denne Vare bidrager 

til at gjöre det saa meget mere prekært. Dersom Vaaren og Sommeren er 

varm, bliver Forbruget af Is her stort, idet den er det billigste og bedste 

Preserveringsmiddel for de uhyre Kvantiteter af Fisk og Kjöd, som maa opbevares. 

Desuden bruges der da et betydeligt Kvantum i Hoteller, Restaurationer, 

Klubber o. s. v. og det store Publikum er blevet saa vant til denne 

Artikkel i alskens Anvendelse, at det nödig undværer den. Som en Faktor, 

der ikke kan sættes ganske ud af Betragtning med Hensyn till Udsigterne for 

denne Bedrift, maa nævnes Fabrikationen af kunstig Is. Denne har i den senere 

Tid utvivlsomt gjort Fremskridt, og der dannes aarlig nye Kompanier. for 

saadan Fabrikation. Der er, saavidt vides, allerede et Par Fabriker i Gang i 

London, og der skal være Tale om Dannelse af et stort Aktieselskab, som 

har til Hensigt at bygge Ismaskiner i de forskjellige Dele af Byen. En Fabrik 

blev i forrige Aars Sommer anlagt i Brighton, hvor den ikke skal have 

været uden Indflydelse paa Markedet for vor Is. Det paastaaes ogsaa, at man 

har seet sig istand til at reducere ... Omkostningerne ved denne Tilvirkning 

meget betydeligt. Det turde dog vel antages, at den norske Is ikke lettelig 

vil kunne fortrænges i de Anvendelser, hvor der spörges om större Masser 

og kræver det uden Sammenligning störste Forbrug (Bryggerierne etc.). Det 

erkjendes fremdeles, at den norske Is for den slags Forbrug har væsentlige 

Fortrin over den kunstige, navnlig ved Blokkenes Tykkelse. Som paavist har 

Indförselen hertil Landet i 1879 været omkring en Fjerdepart under det foregaaende 

Aars. Endnu större er — som det efter det Anförte kunde ventes 

Formindskelsen af Importens Wadi, idet samme opgives til L 139,714 imod 

V, 207,939 i 1878. 

Korn. Havreimporten fra Norge viser i det forlöbne Aar nogen Forhöielse, 

i det den udgjorde i det Hele 119,357 Centner til en Værdi af (V, 

40,481 mod 55,367 og L20,432 i 1878. Priserne vare ved Aarets Begyndelse 

meget lave og fluktuerede mellem 18 sh. h 20 sh. pr 320 R for törret 

skaansk, 16 sh. 9 d. b. 18 sh. 6 d. for utörret Göteborg (304 TO, 18 sh. 6 

d. h 20 sh. 6 d. pr 320 R for sort og 17 sh. 6 d. it 18 sh. 6 d. pr 304 

R for norsk. Mod Slutningen af Sommeren stege Priserne noget og i September-Oktober 

betaltes 22 sh. 6 d. h 23 ah. 6 d. pr 320 R for törret skaansk. 

Da den nye Höst kom i Markedet og til Aarets Slutning betaltes törret skaansk 

med 21 sh. h 22 sh. pr 320 R, utörret Göteborg 18 su. 6 d. h 19 sh. 6 d. 

pr 304 R, sort 20 ah. h 20 sh. 6 d. 320 R og norsk 18 sh. h 19 *ill. pr 

304 R. j de förste Maaneder af indeværende Aar ere Priserne stegne lidt, 

efterat de fleste russiske Havne i laangre Tid vare lukkede. Af Mais have 

Tilförslerne fra Amerika i den sidste Halvdel af Aaaret været betydelig mindre 

end för, hvoraf Folgen har været, at Havrepriserne have kunnet holde sig saa 

nogenlunde stadige. Kvaliteten af den norske Havre, der importeres hid væsentlig 

fra Kristiania og Trondhjem, var ikke saa god som i 1878, hvor den 

endog blev foretrukket for Göteborgs og betingede 3 h 6 pence höiere Pris. 

Det gjælder om denne Kornsort hvad tidigere har været paapeget specielt for 

Ber. om Handel o. Wart. 17

258 

Norges Vedkommende, at en omhyggeligere Behandling ved Afskibningen er 

nödvendig, i det der bör paases, at ikke velbjerget og sletbjerget Havre blandes 

sammen til Skade baade for Kvalitet og Udseende. 

Levende Dyr. Vor Export af Slagtekvæg til England, der i fiere Aar 

havde været ubetydelig, har igjen taget noget Opsving. Medens den for 1878 

blot opgives til 91 Stykker, skal den i 1879 have udgjort 898 Stykker, det 

störste Tal siden 1874, da det var 1,121. Det norske Slagtekvæg nyder god 

Anseelse og finder let Afsætning, omend til noget lavere Priser end der opnaaes 

for engelsk Kvæg. Hvad der bemærkes er, dels at de norske Dyr ere 

sn3aa, dels og især at det i Almindelighed er Tyre istedetfor Stude, der indföres. 

Den bedste Tid for Indförselen skal være paa Vaaren saa tidligt som 

muligt for at undgaa Konkurrencen med den amerikanske Import, hvoraf Hovedstyrken 

i Almindelighed kommer henimod og udover Sommeren. Iaar begyndte 

den dog allerede i Februar. De Priser, der i forrige Aar opnaaedes 

for norsk Slagtekvæg, skulle have udgjort Brutto fra 12, 12 till R. 18 pr Styk, 

men herfra afgaar adskilligt i Omkostninger, bl. A. den f. Ex. fra Kristiania 

udentvivl uforholdsmæssigt höie Dampskibsfragt af 30 sh. pr Styk. Eiter de 

engelske Exportlister for 1878 skulde Gjennemsnitsværdien for norsk Slagtekvæg 

været ct 20 pr Styk og den samlede Importværdi i nævnte Aar altsaa 

(V, 1,820. Dette er dog rimeligvis en höi Angivelse. 

••■••• •••••••■■•■•■ ..... 

Medicintran. Importen af Torsketran til det engelske Marked er höist 

ubetydelig, væsentlig som en Bilge af Petroleums Overlegenhed som Belysningsmiddel. 

Norsk Medicintran hvoraf Importen ifjor udgjorde 2,267 Tönder 

— vedligeholder sin fremragende Stilling paa Markedet, men som en Folge 

af den efter det rige Fiske usædvanligt store Tilvirkning ere Priserne gaaede 

betydeligt ned, og noteres samme 3 sh. A, 3 sh. 6 d. pr Gallon. Ved Aarets 

Slutning indtraadte dog en liden Stigning. 

Öl. Importen hid af norskt Öl belöb sig til 86,186 Potter i 1879, en 

betydelig Nedgang, sammenlignet med tidigere Aar. Grunden hertil turde 

dels være at siige i den Omstændighed, at Reexporten til Chili och Peru, som 

en Folge af Krigen mellem disse tvende Republikker totalt ophörte. Üllet 

kommer væsentligst fra Christiania Bryggerier, tildels ogsaa fra Hamar. 

Kondenseret Melk. Af kondenseret Melk hidförtes i det forlöbne Aar 

omtrent 150 Centner fra Christiania. Den norske Melk sælges her for 6 pence 

Esken. Den har at konkurrere med The Swiss Company», hvis Omsætning 

andrager til over 20 Millioner Esker pr Aar. Den norske Melk ansees forövrigt 

for særdeles god og synes at vinde stærk Indgang paa Markedet. 

Vildt. Importen af Fuglevildt fra Norge har tiltaget betydeligt og androg 

i det forlöbne Aar til næsten 1,500 Centner. Tiur sælges paa Londons 

Marked til 3 A, 4 sh. pr Stykke og Ryper til 1 sh. 4 d. A, 1 sh. 6 d. 

Konserverede Madvarer. Importlisterne udvise en ForageIse i Tilförselen 

af præserverede Madvarer, medens derimod Værdierne vise en Nedgang. Fra 

Norge indförtes i det forlübne Aar circa 600 Centner. 

O. Richter.

Bilagor. 

Lastade svenska fartyg 

Sverige 

Norge 

Ryssland med Finland 

Danmark 

Tyskland 

Nederländerna 

Belgien 

Frankrike . 

Spanien 

Portugal 

Italien 

Turkiet. 

Egypten 

Förenta Staterna 

Britiska Nordamerika 

Mexico, Centralamerika och Vestindien 

Brasilien 

Peru 

Chile 

Ostindien, Singapore och Mauritius 

Australien och Nya Zeeland 

Andra hinder 

Lastade norska fartyg 

Norge 

Sverige 

Ryssland med Finland 

Danmark 

Tyskland 

Nederländerna 

Belgien 

Frankrike 

Spanien 

Portugal 

Italien 

Østerrike 

Grekland 

Turkiet 

Egypten 

Rumänien 

Förenta Staterna 

Britiska Nordamerika 

Mexico och Vestindien 

Brasilien 

Peru 

Chile 

Ostindien 

China 

Australien 

Andra Pander 

259 

Tabell n:r I. 

Tillsammans 

Tillsammans 

Ankomna frail Afgångna till 

1879 I 1878 1879 1878 

397,450 

4,641 

29,948 

3,609 

7,896 

105 

3,529 

5,406 

1,733 

230 

1,164 

32,822 

20,331 

16,535 

4,361 

1,755 

567 

2,993 

8,405 

543,480 

488,982 

264,986 

136,923 

3,532 

20,075 

589 

3,464 

8,142 

11,453 

296 

1,098 

1,514 

9,913 

1,023 

375,857 

230,285 

33,470 

7,159 

590 

3,365 

944 

216 

28,795 

1,632,671 

411,581 

11,043 

60,619 

982 

8,369 

693 

1,406 

6,741 

3,311 

435 

727 

47,278 

12,533 

11,871 

7,608 

2,452 

-- 

5,394 

696 

13,507 

607,246 

537,736 

275,996 

197,944 

2,373 

21,574 

548 

2,525 

9,894 

12,026 

1,132 

2,867 

478 

-- 

1,632 

405 

385,616 

222,552 

23,624 

4,344 

4,814 

-- 

5,827 

3,362 

16,965 

1,734,234 

337,949 

9,943 

24,775 

32,958 

20,982 

166 

3,874 

4,170 

6,811 

2,794 

898 

6,910 

2,352 

12,490 

15,313 

1,471 

1,770 

11,064 

496,690 

292,803 

40,152 

82,713 

55,395 

$ 6,181 

756 

176 

4,137 

10,511 

10,520 

6,592 

810 

672 

876 

9,586 

102,832 

16,166 

63,367 

14,863 

1,211 

6,832 

334,455 

14,016 

43,448 

31,093 

20,554 

520 

246 

3,155 

5,336 

3,457 

7,296 

2,584 

727 

1,752 

1,453 

14,555 

22,756 

2,180 

934 

15,121 

525,638 

271,814 

50,616 

101,685 

42,756 

36,006 

621 

127 

2,740 

13,234 

8,970 

12,678 

-- 

776 

4,187 

1,475 

-- 

60,199 

15,513 

37,842 

18,475 

-- 

632 

9,415 

25,165 20,190 

782,316 I 709,951

260 

Januari Fran Newcastle till 

Februari Mars 

Fran Cardiff till 

Kronstadt 

Stockholm 

Christiania 

Bergen 

Aarhus 

Köpenhamn 

Danzig 

Drammen 

Flensburg 

Göteborg 

Halmstad 

Hamburg 

Kiel 

Riga 

S:t Petersburg 

Stettin 

Barcelona 

Genua 

Livorno 

Malta 

Triest 

Constantinopel 

Alexandria 

Capkolonien 

Tabell nr IL 

sh. sh d. sh. d. sh. d. sh. d. 

d. 

Stockholm 

6. - 6. - 6. 3 it 6. 

Norrköping 

7.- 6.9 

Malmö 

6. --- 6. -- 

Göteborg 

5. - 4.9 

Kronstadt 

6.9 

Trondhjem 

8. 6 A 8. 8. A 7. 67. 6 

7.- Bergen 

L- 7.- 

6.6 Christiania 

6.6 6. 3 it 5. 9 

Ystad 

5. 9 A 6. 6.- 6.- 

Köpenhamn 

6. 3. A 6. 6.- 6.- 

Helsingör 

Barcelona 

6.- 

Z. 14: 10. Z. 14: 10 

5.6 

Z. 14: 10 

Genua 

13. - 13. - 13. 6 

Livorno 

14. - 14. - 14. - 

Malta 

10. 6 10. 6 10. 6 

Triest 

15. - 15. - 16. - 

Constantinopel 

14. 6 15. 6 15. 6 

Alexandria 

Capkolonien 

16. - 

Z. 23: 10. 

15. - 

24. 6 

15. - 

22. - 

Aden 

Ceylon 

26. - 25. - 25. - 

Singapore 

27. - 26. - 27. - 

Havanna 

11. 6 

S:t Thomas 

Bahia 

Rio de Janeiro 

Rio Grande 

Z. 2021.-19. -- 

24. 6 Z. 26: 10. Z. 26: 10. 

Montevideo 

24. - 

Buenos Ayres 

25. - 25. - 26. - 

Valparaiso 

19. - 21. - 21. - 

Callao 

21. - 21. - 

8. - 

8. 6 

7. - 

16. 6 

13. 6 

13. 6 

10. - 

15. 

16. 

23. 6 

7. 6 

7. 

7. -- 

7. 6 

16. 6 

14. -- 

15. - 

15. - 

15. .- 

23. 6 

7. - 

T. - 

7. - 

7. -- 

7. 

6. 6 

7. - 

16. 6 

13. 6 

15. - 

14. 6 

14. - 

23. - 

April Maj 

6. A 5. 6 

6.6 

4.9 

6. 9 h, 6. 6 

7. 6 A 6. 6 

7.- 

5.9 

5.9 

6. --- 

5.6 

12. 6 

14. 6 

10. 6 

15. 6 

12. 6 

15. - 

22. - 

25. - 

18. 6 

23. - 

31. - 

21. - 

7. - 

6. 6 

6. 6 

7. - 

6. 6 

5. 6 A 7. 

6.6 

5. A 5. 3 

6.3 

6. 6 it 5. 9 

8. 9 A, 5. 6 

5.9 

5. 6 it 6. 

5.6 

12. - 

15. - 

12. 6 

14. - 

22. 6 

26. - 

18. -- 

22. - 

31. 6 

21. - 

21. -- 

7. 

7. - 

6. - 

6. 6 

10. 

6. - 

6. 6 

6. 6 

7. - 

9. -- 

16. 6 16. 6 

13. 9 13. 6 

15. - 15. 

13. 6 13. - 

14. 

23. 6 22. 6 

Anm. Noteringarne i shillings (s.) och pence (d) kro pr ton, i pund ( Z. ) och shillings pr keel 

(1 keel 21.1 tons).

Kolfrakter. 

261 

Juni Juli Augusti September Oktober November December 

sli. d. 

6. à 7. 

7. -- 

6. 1 1/2 

5. 6 

6. 6 

5. 9 à 5. 6 

6. -- 

5. 9 

6. 1 1/2 

su.d. 

6. à 7. 

6. 6 

6. 1 1/2 

5. 6 it 5. 9 

6. 3 

5. 6 h, 7. 

6. 1 1/2t 7. 

5. 9 

6. 1 1/2h 5. 9 

sh. d. 

6. A 7. 9 

6. 9 

6. - 

5. 3 à 5. 6 

6. 4 1/2it 6. 

7. 

7. - 

6. 1 1/2h. 5. 9 

6. - 

sh. d. 

5. 9 it 8. 

6. 9 

5. 6 it 5. 3 

5. 9 

7. -- 

6. 9 

5. 10 1/2à 6. 

6. 

sh. d. 

6. à 8. 6 

7. -- 

6.- 

5. 3 à 5. 

5.9 

8. it 5. 9 

7.- 

6.- 

6. à 6. 6 

sh. d. 

7.3 

7.6 

6. à 6. 9 

5. 

6. - 

8. à 9. 6 

7. 6 à 7. 

6. - 

6. 6 it 7. 6 

sli. d. 

8. 6 

5. - 

12. 3 à 9. 6 

7. 9 it 7. 6 

7. à 7. 6 

7. 6 

6. à 6. 3 6. 6 6. 6 6. 6 6.6 7. à 8. 8. 

6. - 6. - 6. - 6. 3 6.- 6. 6 A 7. 7. - 

16. 6 16. 6 16.6 16.6 16. 6 

13. -- 12. 6 12.6 13. - 14. -- 

13. 6 12. - 13. - 13. 6. 13. 6 13. 6 

13. 6 

15. - 16. 6 

12. 6 12. 6 13. - 13. - 14. 6 15. - 15. - 

15. - 15. - 15. - 15. - 14. 6 13. 6 13. - 

23. - 22. 6 22. - 22. 6 

23. - 

23. - 23. 

25. 6 23. - 22. - 24. - 24. 6 26. - 25. 6 

H. 6 

18. - 18. - 16. - 16. -- 17. -- 18. 6 20. 

20. - 21. - 21. - 21. 6 24. - 25. 6 

34. - 35. - 35. - 35. - 3 6. - 35. 6 

22. 6 

24. - 23. - 26. - 25. - 27. 6 

21. - 21. - 21. - 21. - 21 6 22. 6 

22. 6 21. - 24. - 23. 6 23. 6 

7. -- 6. 6 6. 6 7. -- 7. 6 

7. 3 6. 6 7. - 

6. 6 6. 6 

6. 6 6. 6 8. 6 

7. 6 7. 6 

7. - 6. 6 6. 6 7. 6 7. - 8. 6 

6. - 5. 6 

6. - 5. --- 

6. 9 

6. - 6. -- 

6. - 6. 6 6. 6 6. - 6. - 

7. - 

9. -- 8. 6 

7. 3 7. 3 7. 3 7. -- 7. 6 7. 6 

16. -- 16. 6 16. -- 16. - 16. 6 16. 6 16. 6 

13. 6 13. 6 13; - 13. - 13. 6 14. 6 14. 6 

13. 6 13. 6 13. - 13. - 13. 6 14. 6 14. 6 

15. - 13. - 13. - 13. 6 14. - 14. -- 

13. - 12. 6 12. 6 13. - 16. - 15. 6 14. 6 

14. 6 14. 6 15.. 13, 6 14. - 14. 6 14. 6 

22. 6 22. - 22. 6 22. 6 22. - 23. - 24. 6

262 

Tabell N:o II. 

Fran Cardiff till Januari Februari Mars April Maj 

ab.d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. 

Aden- 26. 25. - 26. 6 25. - 

Ceylon 26. 6 26. - 26.- 24.6 24. 6 

Singapore • 27. - 26. - 25.6 25.6 25. 6 

Havanna 13. - 13. - 12.6 12.6 13. - 

S:t Thomas 10. 6 12. - 12.6 11.6 11. - 

Bahia 21. - 21. - 20.- 19. - 20. - 

Rio de Janeiro 24. - 25. - 22. 6 21. - 19. - 

Rio Grande 31. 32. 6 32. 6 32.6 34. - 

Montevideo 23. - 25. - 23.- 22.6 21. 6 

Buenos Ayres 23. - 22. 6 27.- 25. -- 25. - 

Valparaiso 19. 20. - 20. - 20. - 20. - 

Callao 22. - 22. - 20. - 20.6 21. - 

Tabell n:r III. 

De Förenade rikenas skeppsfart pa de hamnar inom Londons general-konsulsdistrikt, 

hvarest vicekonsuler icke finnas anstälde, varande säväl barlastade 

som lastade fartyg men ej kustfarare beräknade. 

Aberystwith 

Barnstaple 

B eaumaris 

Bideford 

Bridport 

Caernarven 

Cardigan 

Carlisle 

Chester 

Colchester 

Faversham 

Folkestone 

Lancaster 

Maldon 

Runcorn 

Scarborough 

Stockton 

Wells 

Whitehaven 

Woodbridge 

Workington 

Coleraine 

Drogheda 

New-Ross 

Skibbereen 

Tralee 

Westport 

Wexford 

England med Wales. 

Summa 

al1=111M 

Svenska fartyg 

Norska fartyg Tillsammans 

Antal Tons Antal Tons Antal Tons 

..111.1.1■11.• 

^1_ 

326 

,7■111.0.1= 

3 

2 

3 

474 

575 

1,061 

116 

3 

2 

4 

i 

474 

575 

1,387 

116 

199 2 293 3 492 

3 611 3 611 

4 639 4 639 

2 994 2 994 

32 7,121 32 7,121 

2 213 4 680 6 893 

6 922 3 490 9 1,412 

160 18 3,241 19 3,401 

283 12 5,078 13 5,361 

7 1,981 7 1,981 

959 5 959 

10 1,356 TO 1,356 

8 1,407 6 1,811 14 3,218 

2 178 2 178 

3 1,221 2 1,102 5 2,323 

2 292 2 265 4 557 

345 1 345 

4 1,045 4 1,045 

5 1,197 5 1,497 

5 2,395 5 2,395 

260 1 260 

1 200 7 2,951 8 3,151 

2 937 10 4,492 12 5,429 

454 1 454 

30 6,338 155 42,286 185 48,624

Kolfrakter. 

Juni I 

sh. d. 

24. 6 

25. - 

15. - 

18. - 

20. 6 

34. - 

22. 6 

24. 6 

21. - 

24. 6 

263 

Juli A.ugusti September Oktober November December 

sh. d. sh. d. shd. sh. d. sh. d. sh. d. 

25. - 25. - 24. 6 25. - 25. 6 25. - 

24. - 24. - 25. - 25. - 25. 6 25. 6 

23. - 23. - 24. - 24. 6 26. - 25. 6 

15. - 15. - 10. 6 12. - 10. 6 11. - 

11.- 10.6 11.- 11.- ] 1. - 11. - 

18. - 17. 6 17. 6 17. - 18. - 20. - 

21. 20. - 21. - 22. - 24. 6 25. 6 

33. 6 32. 6 32. 6 32. 6 32. 6 33. - 

22. - 22. 6 22. 6 22. 6 23. 6 24. - 

24. - 23. - 23. 6 23. 6 25. - 25. 6 

20. - 20. 6 20. 6 21. 6 22. - 23. - 

21. - 23. - 23. - 25. 6 

Tabell n:r IV. 

Drägtigheten af de fartyg som anviindts för import ()eh export från °eh 

till de Förenade konungarikena, fördelad efter de olika nationaliteterna. 

från Sverige 

Svenska fartyg 

Britiska 

Norska 

Tyska 

Danska 

Ryska & Finska_ 

Förenta Staternas 

Nederliindska ______ 

Osterrikiska 

Franska ______ 

13elgiska 

Italienska 

-------- 

tons 

D 

D 

D 

D 

D 

1879 1878 1877 

397,450 411,581 438,073 

289,104 230,319 311,402 

264,986 275,996 324,152 

84,979 82,661 114,286 

77,563 89,017 88,102 

15,134 33,149 37,816 

7,118 3,847 533 

6,129 7,133 8,858 

862 793 

318 1,356 415 

335 

260 

Tillsarnmans tons 1,143,643 1,135,394 , 1,324,690 

till Sverige: 

Svenska --. fartyg __ ------ tons 337,949 334,455 322,364 

Britiska ______ _________ 

Norska ______ _________ 

» 

»---------- 

D 

» 

196,129 

40,152 

184,469 

50,616 

249,913 

69,977 

Tyska » » 27,779 38,897 65,387 

Danska _____ » 

Ryska & Finska ______ D 

........ 

____ 

» 

D 

15,181 

11,279 

16,231 

15,934 

14,926 

18,171 

Nederländska ___ _____ » » 2,536 1,524 

Franska ______ 918 ______ D ------ D . 

3,631 

Spanska D _____ D 476 - 

4,170 

2,027 

Tillsammans tons 632,399 645,757 746,935 

från Norge: 

Norska _________ fartyg tons 488,982 537„736 548,296 

Britiska 143,834 160,329 162,730 

Danska _____ D 16,441 ' 28,628 28,850

264 

från Norge: 1879 1878 1877 

Tyskafartyg .... .. .. tons 5,188 7,441 10,256 

Svenska _ ......... D .. .. .. D 4,641 11,043 12,697 

Nederländska ___ ...... D ..... ...... D 2,605 2,095 2,602 

Ryska & Finska______ D .... D 2,589 5,894 8,389 

Franska _________ D D 754 1,436 1,352 

Italienska D .... .. ------» _____ 303 ____ 

Spanska D D 286 ....... 

Belgiska D D - 44 _____ 

Förenta Staternas ___ D . - _ _ .. D ._ - 634 


till Norge: 

Norska ..... _______ fartyg _______ tons 292,803 271,814 268,223 

Britiska )) _ft.__ D 113,416 110,112 145,106 

Tyska ............... __. D _ ........ . .... D 14,345 12,454 14,574 

Svenska )) ___ ... ... )1 9,943 14,016 17,625 

Danska D .. ... ... ... )1 4,176 7,508 6,488 

Nederländska D ..... .. -- D 2,998 1,049 2,783 

Ryska - Finska ...... D D 2,131 3,394 2,008 

Spanska D..... ..... D 1,466 3,107 3,413 

Franska D ... • ...... D 901 2,167 2,764 

Belgiska D _ - - .. _ .. D - 352 - 


Haiti. 

Port - au - Prince den 10 mars 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till Itommerskollegium.) 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet framgår af Mande öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last fran utrikes ort 2 svenska fartyg om 581 tons, 

0 » » i barlast » 0 14 » » » 5,159 » 

Fran 0 afgingo med last till » 16 0 0 » 5,792 0 

" 

Till 

» 

» 

» i barlast 0 

ankommo med last fran 

0 

» 

i » » 0 

2 norske0 0 

422 0 

471 0 

» 

Fan 

» 

» 

» 

aging° 

i barlast 0 

med last till 

» 

» 

28 

28 

» 

» 

0 

0 

0 8,324 

» 8,215 » 432 » 

0 432 list. 

Handeln har under det förfiutna året befunnit sig i ett myeket dåligt lage, 

icke företeende något tecken till förbiiittring. Kaffeskörden har vant ringa till 

qvantiteten, men gdd till qvaliteten. Prison hafva vexlat mellan 61 2 h, 9 11, 

doll. för samre qvalitet Mr på platsen, 8 A 10 1/2 für biittre och 11 1/2 A 12 1/2 

doll. för biista qvalitet, alit pr 100 R. Exporten af kampeschtra var ungefiir 

densamma som vanligt, priset vexlade raellan 13 1/2 A, 19 doll. pr 2,000 R 

fritt ombord. 

Införseln visar en minskning för alla varuslag; importörerna hafva, med 

fitstadt afseende å handelns tryckta ställning, infört enciast det aura nüdviindigaste. 

Af byggnadsvirke bar dock ganska myeket infürts till följd af de stora 

eldsolyekor, som hemsäkt platsen, det mesta har utgjorts af »white pine» ()eh 

»pitch pine» fran Förenta stater. 

Till följd af de senaste politiska oroligheterna hafva, ej några statistiska 

redogörelser blifvit offentliggjorda. Nu ar hiir lugn rådande. 

Hugh Tweedy.

265 

Brasilien. 

Rio de Janeiro den 12 Marts 1880. 


De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet fremgaar af folgende Oversigt: 

Til Distriktet ankom fra Sverige med Ladning 12 svenske Fartöier dr. 3,039 Tons, 

» » » » Udlandet » » 46 » » » 17,349 » 

Fra » afgik til » » » 29 » » » 8,882 

» » » » ». i Ballast 22 » » » 10,230 » 

Til » ankom fra Norge med Ladning 1 norsk » » 221 » 

» » » » Udlandet » » 92 norske » » 2,783 Læster 19,613 » 

» » » i Ballast 4 » » » ___ 668 

Fra » afgik til » med Ladning 70 » » » 2,291 Læster 13,125 

» » » » » i Ballast 32 » » » 887' » 8,669 » 

Vice-Konsulen i Porto Alegro har, uagtet gjentagne Paamindelser fra min 

Side, ikke indsendt den befalede detaillerede Liste over de Skibe, som have 

besögt den nævnte Havn. 

Det har desværre været mig umuligt at indsende denne Aarsberetning tidligere, 

da den her herskende Epidemi, som har raset særdeles stærkt ombord i 

de forenede Rigers Skibe, har gjort i saa höi Grad Krav paa min og Konsulatssekreterens 

Tid og Virksomhed, at jeg har maattet opsætte dette Arbeide 

for ei at forsömme Pligter, som paaligger Konsulatet overfor de i Havnen 

liggende Skibe. 

Totalbelöbet af den indgaaende Fragt var: 

af de 48 med Ladning ankomne svenske Fartöier 1,' 29,820, 

» 54 » » D norske » D 29,924. 

Totalbelöbet af den udgaaende Fragt var: 

af de 25 med Ladning afseilede svenske Fartöier L 8,031, 

» 42 » » D norske D D 11,970. 

I det nærmest foregaaende Aar udgjorde: 

de 61 med Ladning ankomne svenske Fartöier t, 38,152, 

» 62 D D D norske » D 34,070, 

» 21 » D afseilede svenske D D 7,887, 

D 35 P D D norske » D 10,650. 

I de nærmest foregaaende 3 Aar var Antallet af de til Hovedstationen: 

1878 1877 1876 

Antal Tons Læster Antal Tons Læster 

Antal Tons 

ankomne svenske Fartöier. 

Fra Sverige 10 2,531 6 1,639 10 865 

Fra andre Lande 

53 19,319 514 40 12,284 1,135 5,980 

ankomne norske Fartöier. 

Fra Norge 166 4 '623 132 104 

Fra andre Lande 63 14,092 2,516 58 6,868 4,601 68 94,195 


18

266 

eller tilsammen i de sidste 4 Aar : 

Svenske Norske 

Antal Tons Læster Antal Tons Læster. 

1879 48 17,191,93 56 12,245,86 2,783 

1878 63 21,850,00 514 61 14,258,o o 2,516 

1877 46 13,923,00 1,135 62 7,491,00 4,733 

1876 62 6,845 69 9,523,5 

Meddelelse). vedkommende Skibsfarten. 

Fragtmarkedets Tilstand i andet Semester af 1879 fremgaar af vedstaaende 

Tabel over Fragtraterne for Seil- og Dampskibe. 

Da Kaffeafskibningerne i December Maaned vare höist ubetydlige, saa et 

större Antal Fartöier sig nödsagede til at söge til andre Pladser i Ballast. 

Fortolkning af Certepartier. Her forekommer ofte Stridsspörgsmaal mellem 

Skipperne og Konsignatörerne for deres Skibe angaaende Fortolkning af Certepartierne, 

og jeg skal derfor give forskjellige Anvisninger, som turde have nogen 

Interesse: 

1. Ved Fragtslutningen bör det paasees, at der i Certepartierne stipuleres 

hvormange Dage Ladningsmodtageren har til at udflire Losningen, samt at det 

fastsættes, at Losningsdagene begynde saa snart Skibet er lossefærdigt og det 

fra de respektive Autoriteter har faaet Tilladelse til at begynde Losningen, 

samt Föreren derom har givet Modtageren den fornödne skriftlige Meddelelse. 

— Fra denne Regel maa undtages Certepartier for Stykgodsladninger, hvor der 

ikke godt kan stipuleres et vist Antal Dage til Losningen. Det afhænger 

nemlig for en stor Del af Toldautoriteterne, hvor hurtigt denne kan besörges, 

og det er derfor i dette Tilfælde rigtigere at lade indföre i Certepartiet fölgende 

Klausul: 

»to be descharged with customary dispatch)): 

2. Med Hensyn til Konsignationen af Skibene, da bör Certepartierne 

indeholde folgende Klausul: 

»The vessel to be consigned to — — inwards only, paying the commission 

of — eller: »To be consigned to — — inwards only 

and free af commission. 

Saafremt Ordene: »inwards only» ikke ere tilföiede, gjöre Konsignatörerne 

i Reglen ogsaa Fordring paa Kommission af Skibenes udgaaende Fragt. Den 

i de i England afsluttede Certepartier meget brugelige Klausul: »The vessel to 

be consigned to — for outward freight., provided they can offer same 

freight and conditions as offered by others», eller lignende —, forstaaes 

her saaledes, at Skibet under alle Omstændigheder er konsigneret. til dets indgaaende 

Konsignatör ogsaa for Udgaaende, da det ikke er muligt at bevise, at 

denne ikke har været istand til at byde en lige saa god Fragt, som ethvert 

andet Hus. — En i Certepartierne fra Rio de la Plata meget sædvanlig 

Klausul er: »The vessel to be consigned to — — — free of commission», hvilket 

her forstaaes saaledes at Skibets indgaaende Konsignatör har Ret til at 

besörge dets Udklarering mod den usansmwssige Betaling.

London 

Liverpool 

Antwerpen 

Hamburg 

Ilavre 

Bordeaux 

• 

Marseille 

N. York 

Dampskibe. 

pr Sæk 

N. Orleans I it 60 Kil. 

Do Sydhavne 

30 sb.-35 sh. 

40 sh.---45 sh. 

30 sh. 

40 sh. 

35 francs 

70 fr.-60 fr. 

70 fr.-60 ff. 

50 cents-30 cents 

17 sh. 6 d.-25 sb. 

Tabel over Fragtraterne i Rio de Janeiro i Andet Halvaar af 1879. 

30 sb.-40 sh. 

35 sh. 

27 sh. 6 a.-35 sb. 

40 sh.-45 sh. 

35 fr. 

60 fr. 

70 fr.--60 fr. 

40 cents 

50 cents 

Kanalfor Ordre_ 

I 

)...i 

Lissabon » » 0 

1.1 

P- 

Gibraltar » 

35 sh.-40 su. 

37 sh. 6 d.-42 sb. 6 d. 

35 sb.-42 sh. 6 d. 

35 sh.-40 sh. 

35 sh.--42 sb. 6 d. 

35 sh.-40 sb. 

t; 

For. Stat. Nordhavne C-: 15 sh.-20 sh. 15 sh.-20 sh. 

Juli. August. 

September. Oktober. 

17 sb.-25 sh. 

35 sb. 

35 sh.-40 sh. 

35 sh. 

35 sh.-40 sh. 

35 fr. 

60 fr.-50 fr. 

50 fr.-60 fr. 

40 cents 

50 cents 

35 sh.-40 sh. 

35 sh.-40 sb. 

35 sh.--40 sh. 

15 sh.-20 sb. 

15 sh.-22 sh. 6 d. 

35 sh. 

40 sb. 

35 sh. 

40 sh.-30 sh. 

35 fr. 

50 fr. 

60 fr. 

30 cents-40 cents 

35 sh.-37 sh. 6 d. 

35 sh.-40 sh. 

35 sb. 40 sb. 

12 sh. 6 d.-20 sh. 

15 811.-22 sb. 6 d. 

November. December. 

35 sh. 

40 sh. 

30 sb.-35 sh. 

35 sh.-40 sh. 

40 fr.-50 fr. 

50 fr. 

60 fr. 

40 cents--50 cents 

50 cents 

35 sh -40 sb. 

37 sh. 6 d.-42 sh. 6 d. 

37 sh. 6 d.-42 sh.6 d. 

15 sh.-20 sli. 

40 sh. 

40 sb. 

40 sh. 

45 sh. 

45 fr.-50 fr. 

50 fr.-45 fr. 

50 fr.-60 fr. 

40 cents. 

40 sh.-35 ah. 

45 sh.-35 sh. 

42 sh. 6 d.-35 sb. 

15 ah -20 sh. 

17 sb. 6 d.-22 sh. 6 d. 17 sb. 6 d.-22 ah. 6 d.

268 

3. I Certepartier for Plankeladninger findes sædvanlig folgende haandskrevue 

Klausul: »The vessel to be discharged according to the custom of the 

port», idet samtidigt den i de fleste Certepartier forekommende trykte Klausul: 

»The vessel to be discharged at charterers risk and expence» er udströgen. 

den senere Tid er der imidlertid forekommen flere Tilfælde, hvor denne 

trykte Klausul ikke er bleven udströgen, enten af Forglemmelse eller fordi man 

har ment, at den vilde have Virkning her, idet den haandskrevne Klausul da 

kunde henföres til Losningsmaaden og ikke til Betalingen af Udgifterne ved 

Losningen. Denne Fortolkningsmaade erkjendes imidlertid ikke altid som rigtig 

af Ladningsmodtagerne, som före Udgifterne i Skibets Regning, idet de holde 

fast ved, at den haandskrevne Klausul ophæver den trykte, og at den kun kan 

være indsat i Certepartiet for at slaa fast, at Udgifterne ved Losningen bör 

falde paa Skibet. — Det er nemlig fast Praxis her paa Pladsen, at Losningen 

af Plankeladninger sker for Skibets Regning, saasnart der i Certepartierne er 

stipuleret, at den skal effektueres efter »custom of the port». Forat undgaa 

ethvert Tvivlsspörgsmaal hör den Skipper, som vil sikkre sig for ikke at komme 

til at betale Losningsomkostningerne, drage Omsorg for at der i Certepartiet 

optages en haandskreven Klausul, hvori det klart og tydeligt fremhæves, at 

Losningen skal være for Regning af Befragteren eller Modtageren. — Fremdeles 

hör han selvfölgelig paase, at der ikke saaledes som det ofte er Tilfældet 

— findes Klausuler, som staa i aabenbar Strid med hverandre. 

Dok- og Fyrpenge. Fra Iste Januar 1880 at regne indkræves her Dokog 

Fyrpenge efter folgende Regler: 

A. Skibe og Lægtere, som losse eller lade ved under Toldboden h6rende 

Dokke, Brygger eller Kaier, betale Dokpenge efter fölgende Tabel: 

a. Saafremt Skibet eller Lægteren lægger til ved Ydersiden af en Dok, Brygge 

eller Kai betales 600 Reis pr Meter af Fartöiets Længde 0: af den Plads, 

som det indtager af Kaien, for hver Dag, hvor der losses eller lades og 

300 Reis for hver Dag, hvor der ikke arbeides. 

b. Saafremt Skibet eller Lægteren lægger til ved den indre Side, betales 

800 Reis pr Meter for hver Dag, hvor der losses eller lades og 400 Reis 

for hver Dag, hvor der ikke arbeides. 

c. De Skibe eller Lægtere, som ligge i Dokkerne uden at hale til ved nogen 

af Kaierne, betale: 

For hver Sögnedag 100 Reis pr metrisk Ton, 

Sön- eller Helligdag 50 D 

Dokafgiften for Lægtere afkræves det respektive Skib, for hvis Regning 

de losse eller lade. 

B. Af fremmende Skibe, som anlöbe Keiserrigets Havne, uden Hensyn til 

om de komme med Ladning eller i Ballast, bliver der opkrævet Fyrpenge efter 

fölgende Tabel: 

40 Milreis for Skibe af indtil 20.0 Tons, 

60 » 400 

SO » 700 

100 P » over 700 

Römning af &folk. Det synes,• som om Römning af Matroser fra Handelsskibene 

er i noget Aftagende. Dette skyldes först og fremst den Om-

269 

steendighed, at de forskjellige Landes Konsuler i den senere Tid konsekvent have 

overholdt en mellem dem truffen Overenskomst om ikke at paamönstre Deser- 

Virer eller overhovedet Matroser, som ikke have den fornödne Discharge fra 

deres Lands Konsul. — Da de herværende Shipping-Masters saaledes ikke har 

nogen Udsigt til at faa römte Söfolk mönstrede paa andre Skibe, har de ingen 

Interesse i at lokke Matroserne til at desertere. 

Paa den anden Side bör det ogsaa fremhæves, at Politiet viser större 

Aktivitet end tidligere, og det er i det forlöbne Aar flere Gange lykkedes 

Konsulatet at faa Desertörer bragte tilbage til Skibene, hvilket tidligere kun. 

undtagelsevis lod sig gjöre, da Politiet viste sig overordentlig ligegyldigt i saadanne 

Sager. 

Sunc/hedstastanden var i sidste Halvdel af 1879 god, og indtil Aarets 

Udgang havde der kun vist sig sporadiske Tilfælde af den gule Feber i Byen, 

medens Havnen var fuldstændig forskaanet for denne Sygdom. Som bekjendt, 

har Feberen siden 1871 vist sig saa godt som hvert Aar i Rio de Janeiro, 

og da man antager, at Sygdommen till forskjellige Tider er bragt herfra til 

andre Lande, have disses Regjeringer i den senere Tid taget Forholdsregler, 

som, om de end ikke kunne forhindre at Smitten overföres af Skibene, do 

kunne bidrage til at vedkommende sanitære Autoriteter faa paalidelige Oplysninger 

om Sundhedstilstanden i Rio de Janeiro og dens Havn paa den Tid, 

Skibene ere gaaede derfra. Medens man i Buenos Ayres, saaledes som jeg 

tidligere har indberettet, paalægger de Skibe, som indenfor et vist Tidsrum af 

Aaret ere afgaaede fra brasilianske Havne, Karantæne, ligegyldigt om der paa 

Afgangsstedet herskede gul Feber eller ei, har den hollandske Regjering gjennem 

dens herværende General-Konsulat under 3die December 1879 ladet offentliggjöre 

i en herværende Tidende, at hverken Krigs- eller Koffardi-Skibe have 

Tilladelse til at træde i Kommunikation med de Hollandske Besiddelser i Indien 

uden foregaaende Autorisation fra Chefen paa Stationsskibet eller i hans 

Fraværelse af vedkommende Havnekaptein. Fremdeles ere Cheferne eller FOrerne 

af saadanne Fartöier forpligtede til at fremlægge et af den hollandske 

Konsul paa Afgangsstedet 48 Timer för Afseilingen udstedt eller viseret Sundhedspas. 

Ikke-Opfyldelsen af disse Bestemmelser vil blive straffet med Mulkter 

fra 100 indtil 5,000 Gylden. Af Konsulen for de nordamerikanske Fristater 

udstedes Sundhedspas for Skibe, som ere bestemte dertil, hvori der nöiagtigt 

opföres, hvorledes de sanitære Forhold ved det respekae Skibs Afgang ere 

ombord paa dette samt i Havnen og det omliggende Land. 

Fartöier, som ere bestemte herfra til franske og portugisiske Havne, maa 

medbringe Sundhedspas udstedt af de herværende Konsuler. Disse Forholdsregler 

maa- ansees som meget hensigtsmæssige, da det ofte kan hænde, at et 

Seilskib indtræffer i en Havn, hvortil der endnu ikke er naaet officiel Meddelelse 

om at Epidemien er udbrudt her, og hvor Autoriteterne altsaa ikke 

have havt Anledning til at træffe de nödvendige Foranstaltninger for at undgaa 

Smitten. 

Barren ved Rio Grande do Sul. Jeg skal her henlede Opmærksomheden 

paa, at Indseilingen til Rio Grande do Sul i det forlöbne Aar har frembudt 

særlige Vanskeligheder. Tidligere ansaaes et Dybgaaende af ikke over 11 V, 

Fod (engelsk Maal) for at være passende for ind- og udgaaende Skibe, men i 

1879 hændte det ofte, at Fartöier af dette Dybga'aende have maattet vente

270 

endog indtil 2 Maaneder paa at kunne passere Barren, cia denne ofte kun havde 

9 14-11 Fod (engelsk , Maal) Vand. I den sidste Tid have Forholdene bedret 

sig noget, men det er et stort Spörgsmaal, om dette vil være af Varighed, og 

de forenede Rigers Vice-Konsul dersteds anseer det for rigtigst at gjöre Skibsförerne 

opmærksom paa, at de ikke bör lade Skibe, bestemte for denne 

Havn, dybere end 11 Fod, (engelsk Maal), naar de ikke ville löbe den Risiko 

at komme til at ligge længere Tid udenfor Barren. 

Paa Grund af Barrens slette Tilstand har der i 1879 hændt mange 

Ulykkestilfælde i Rio Grande do Sul. Paa Barren selv strandede 2 tydske og 

1 hollandsk Fartöi, medens 2 norske Farthier (»Howard» og »Svalen») samt 

et dansk og et tydsk Fartöi lede saa betydelige Havarier, at de maatte kondemneres. 

Vice-Konsulen anbefaler Skipperne at vise den störste.Forsigtighed, 

naar de nærme sig Kysten, da de paa forskjellige Kart og i Böger angivne 

Sonderinger tilsyneladende ikke ere ganske nöiagtige eller i alle Tilfælde have 

lidt Modifikationer • ved den stærke Ström. • 

Oversigt over Skibsfarten paa Rio de Janeiro i Aaret 1879. 

Fra Udlandet ankom 1,313 Seil- og Dampskibe drægt. 1,075,847 Tons 

» Brasilianske Havne » 1,043 Seilskibe under brasiliansk Flag, » 123,805 » 

0 0 0 0 419 Dampskibe » » » » 217,473 » 

» » » 0 46 Sejlskibe» fremmed » » 9,716 » 

» » » » 120 Dampskibe » » » » 162,570 » 

som er 118,826 Tons mere end i Aaret 1878. 

Ialt 1,589,411 Tons 

Til Udlandet afgik 1,127 Seil- og Dampskibe drægt. 1,059,115 Tons 

Brasilianske Havne » 1,066 Sejlskibe under brasiliansk Flag 127,695 

0 412 Dampskibe » 213,867 

242 Seilskibe fremmed » 78,531 

129 Dampskibe » 181,697 

som er 130,089 Tons mere end i Aaret 1878. 

Ialt 1,660,905 Tons

Svenske 

Norske 

Danske 

Tyske 

Österrigske 

Belgiske 

Hollandske 

Franske 

Engelske 

Spanske 

Portugisiske 

Italienske 

Russiske 

Nord-Amerikanske 

Argentinske 

Brasilianske 

Orientalske 

271 

Oversigt over Skibsfarten efter Nationalitet. 

Ankomne Fartöier Afgaaede Fartöier 

Fra Udlandet 

Fra Brasilianske 

Havne 

Til Udlandet 

Til Brasilianske 

Havne 

48 — 40 2 

53 3 53 5 

19 2 16 2 

160 46 124 75 

9 — 4 2 

29 2 30 1 

13 1 8 6 

120 19 117 23 

447 59 420 116 

93 2 45 55 

72 26 29 65 

37 2 40 3 

6 — 4 3 

139 2 141 8 

4 2 8 2 

62 1462 48 1478 

2 — — 3 

1313 1628 1127 1849 

Handelen. 

I Tilslutning til min Beretning af 29de Juli f. A., hvori jeg gav en 

Oversigt over Handelskonjunkturerne i förste Halvedel af Aaret 1879, skal 

jeg her i korte Træk skildre Forholdene fra iste juli-31 December, forsaavidt 

de maatte have Interesse for de forenede Riger. 

Den Mistillid og deraf folgende Forretningslöshed, som i saa höi Grad 

karakteriserede de förste Maaneder af det forgangne Aar, veg efterhaanden Plads 

for en almindelig Animation mellem de Handlende. — Hvad der i en væsentlig 

Grad bidrog hertil var, at Tilliden til Regjeringen voxede, og at man 

i Handelsverdenen stolede paa, at den nye Finantsminister vilde gjennemföre en 

streng Ekonomi i Administrationen og overhovedet tage Forholdsregler for efterhaanden 

at bringe Statens Udgifter og Indtægter i Ligevægt. 

Med de stigende Omsætninger voxede ogsaa Begjæret efter Penge, som i 

det forgangne Halvaar havde henligget i Deposito og mod lave Renter i Bankerne. 

Da der samtidigt fra Nord-Amerika viste sig en livlig Efterspörgsel 

efter Landets Hovedprodukt, Kaffe, tog Handelen et Opsving, som bödede Noget 

paa de foregaaende daarlige Tider. 

Af Importartikler, som have Interesse for de forenede Riger, skal jeg nævne: 

Planker. Fra Europa indförtes fra iste Juni-81 December 1879:

272 

I Juli Maaned: 

Priser paa Dusin 3" x 9" x 14'. 

fra Carlshamn 455 8 / i2 Dusin 38 Milreis. 

I August Maaned: 

D Vestervik ....... 861 D 41-41 1/2 

I September Maaned: 

D Vestervik 1128 40-42 

Hamburg 197 2/ 

D 

D Memel 1178 "112 2504 _________ D D 

I November Manned: 

D Stockholm 518 4/, 2D 40-35 D 

D Christiania 473 8/12 D D D D 

D Vestervik 1247 4/12 2239 4/i3 D D D D 

______ _ 37--32 1/2 D 

I December Maaned: 

D Stockholm 6693 87 6/:22 

8/ D 

DÅbo 

D 

D D D 

D Sundsvall 549 10/ D D D 

D Vestervik 690 D D D 7/12 D 

D Hernösand 1216 5/12 3793 D D D D 

9,853 Dusin i 17 Skibe. 

Fra 1 Januar-30 Juni indförtes 6,617 10/ 

i i» 

Ialt 16,470 '/1 Dusin i 28 Skibe. 

2 

Som det vil sees, vare Priserne betydelig höiere end i Aarets förste Halvdel, 

og enkelte Ladninger skulle være solgte til 42 Milreis. Medens Hovedgrunden 

til Prisstigningen maa söges i den Omstændighed, at Lagrene af nordeuropeiske 

Fyrreplanker efterhaanden vare blevne stærkt reducerede, samtidigt 

med at Afskibningerne fra Östersd-Havnene vare ubetydelige, bör det dog fremhæves, 

at hvad der i höi Grad lettede Salget af svenske Planker, og hvad der 

ogsaa bidrog til at der opnaaedes væsentlig höiere Priser, var, at de fleste 

Afskibere nu have adopteret det engelske Maal istedetfor det svenske, idet de 

have indseet, at det er daarlig Politik at holde fast ved et System, som har 

bidraget saameget til at bringe svenske Planker i Miskredit pra Rio de Janeiros 

Marked. 

Jeg drog Omsorg for, at der i den statistiske Oversigt over Handelen, 

som Brasiliens Hovedavis »Journal do Cornmercio» aarlig offentliggjör, og som. 

læses meget af de herværende Handlende, særligt fremhævedes, at man i Sverige 

gjennemgaaende har adopteret det System, at lade Planker, som ere bestemte 

for brasilianske Pladser, save med engelsk Maal. 

Det er forholdsvis kun faa Handelshuse, som beskjæftige sig med denne 

Artikel. Af de i 1879 indförte 16,470 1 7, 2 Dusin Planker, importeredes: 

af Hamann & Co 5,969 9/12 Dusin. 

D Hartvig Willumsen & Co 

D Gross Köhler & Co 

'088 8/12 

3,475 8/„ 

» Wille, Schmilinsky & C;o 1,137 "il 2 

• Eugenio Gomis 549 10/12 

D F. Schmid, Scheitlin & Co_____ 549 

D 

D 

Ialt 16,470 "/„ Dusin i 28 Skibe.

273 

Fra Nordamerika indförtes fra 1 Juli-31 December 1879: 

Fyrreplanker (Pitchpine). 

I Juli Maaned__ 980 214/378 Dusin (3" X 9" X 14'). 

» August » 5,267'72/37s D 

» Sept. D 2,67616%78 D 

» Okt. D 2,61481/378 lo 

» Nov. D 5,0707/378 » 

» Dec. » 2,285214/378 D 

18,900 848/378 Dusin i 21 Skibe. 

Fra iste Januar-30 Juni 

indförtes 11,97116/378 D D 15 

Ialt 30,871 888/37 1 Dusin i 36 Skibe. 

Pris 391/2 Milreis. 

D 39 1/3-40 D 

D 39 —39 1/2D 

D 39 

37 1/2_39 1/2 , 

D 

» 39 D 

Hovedimportörerne vare: Wenceslho, Guimaraes & Col Julius Sauer & Co, 

A. C. Nathan k Co. 

Priserne for denne Artikel vare sau godt som hele Aaret gunstige. Tilförselen 

var væsentlig större end det forgaaende Aar, men Efterspörgselen var 

samtidig betydeligt stærkere end sædvanlig, idet Jernbanerne konsumerede et 

betydeligt Kvantum, maaske endog 5-6,000 Dusin. 

Brædder (Whitepine) af 1 Tommes Tykkelse. 

I Juli Moaned 422,253 superficial [JTod. 

D August D 

562,037 D 

232,793D » Sept. ------ 

D Oktob. 

151,950 

D 

» Nov. 

154,777 

• Decbr » 

90,269 

Fra 

indförtes 

1ste Januar til 30 Juni 

L682,944 

1,614,079 superficial riFod 

Ialt 3,297,024 superficial OFod. 

Pris 103--120 Reis. 

» 80-95 » 

» 85-95 » 

» 85-95 » 

D 92 

» 95-100 » 

Som det vil sees, varierede Priserne for denne Artikel betydeligt. Ved 

Aarets Slutning viste der sig en livlig Efterspörgsel, som er vedbleven indtil nu. 

Klipfisk. Fra Juli til 31 December 1879 indförtes: 

I Juli Maaned 

2,708 Tubs og 2,303 Kasser 

D August 

6,019 » » 1,742 D 

2,255 D Sept. » » 555 D 

5,926 » Oktob. D 

D D 750 » 

» Nov. 

8,751 » » 10 » 

D Decbr 

14,036 » » 1,992 » 

39,695 Tubs og 7,332 Kasser 

Fra lste Januar til 30 Juni indførtes 19,814 » D 9,674 D 

Ialt 59,509 Tubs og 17,006 Kasser.

274 

Hovedimportörerne al 1 norsk Klipfisk vare: Hamann & Co, Johnston & Co, 

Brandes, Kramer & Co og Mansell, Carré & Co. 

Priserne varierede i sidste Halvdel af 1879 for Tubs tra 16-26 Milreis 

og for Kasser fra 12-21 Milreis. 

Medens Kvaliteten af de i Begyndelsen af Aaret indtrufne Partier norsk 

Fisk ikke stedse var tilfredstillende, anerkjende de Huse, som særlig beskjæftige 

sig med denne Artikel, at de i de sidste Maaneder ankomne Ladninger i 

det Hele har været af god Kvalitet. Hovedindvendingen mod den norske Klipfisk 

er vedblivende, at den kun er lidet holdbar. 

Tjære. Af denne Artikel indförtes fra iste Juli til 31 December 1,276 

Tönder. I förste Halvaar importeredes 889 Tönder; saaledes at der ialt i 

1879 indförtes 2,165 Tönder. Denne Vare er af forholdsvis ringe Betydning. 

Smör. Fra 1 Juli-31 December indförtes : 

Juli. 

Foustager 1,757 

Kasser 3,129 

August. Sept. Oktob. Nov. Dec. 

1,563 2.089 1,959 1,704 1,004 

2,350 3,056 2,804 2,338 2,877 

Ialt 10,076 Foustager og 16,551 Kasser 

Fra iste Januar-30 Juni indförtes 7,674 » » 8,083 » 

Ialt 

17,750 Foustager og 24,637 Kasser 

Priserne vare: For Smör i Foustager. 

For Smör i Blikdaaser. 

Juli 

2,000-2,400 Reis. 2,100-2,400 Reis pr Kilo 

August 

2,450-2,400 2,100-2,500 

September ____________ 2,200 2,100-2,400 

Oktober 

2,200-2,250 1,750-2,500 

November 

2,100 1,700-2,400 

December 

2,000-2,100 1,700-2,500 

Medens det er Frankrige og Danmark, som vedblivende forsyne Rio de 

Janeiro med fint Srnör, er det nu Nordamerika, som er Hovedproduktionsstedet 

for det simple Smör, som forbruges her. Fra Nord-Italien indföres et temmelig 

betydeligt Kvantum, men det synes, som om det derfra importerede Smör 

ikke er saa holdbart som det danske og franske. 

Stenkul. Fra lste Januar-30 Juni indförtes 99,929 Tons 

» » Juli-31 Decemb. » 88,399 P 

Priserne varierede imellem 14-24 Milreis pr Tons. 

Ialt 188,328 Tons 

Mel. Af denne Artikel indförtes i sidst Halvaar af 1879: 

I Juli _________ 19,171 Fade og Sække. 

» August 42,040 » » » 

» September 35,399 » » » 

» Oktober 26,499 » » » 

» November 30,234 » » » 

» December 40,261 » » D 

202,604 Fade og Sække. 

Pris 18-23 Milreis 

18-23 » 

16-21 » 

17-23 Milreis 

19-23 » 

17-23 D

275 

Fra 1 Jan.-30 Juni 

indförtes 167,890 » » » 

Ialt 370,494 Fade og Sække = ca. 34,890,060 ca. Kilo. 

Statistik over Mel kan ikke gives nöiagtig, da der fra Rio de la Plata 

indföres Sække af forskjellig Vægt, medens TokIstatistiken kun angiver Antallet 

af Sække. Amerikansk og Triester Mel indföres i Fade h 88 14/1, 0 

Kilo Netto. • 

De höie Priser i Nord-Amerika havde forholdvis ringe Indflydelse paa 

dette Marked, da Hösten i Rio de la Plata Staterne i 1879 var Saa gunstig. 

at der kunde exporteres i Löbet af Aaret (1879) 135,400 Sække til Rio de 

Janeiro. I Nord-Amerika bar man aabenbart ikke gjort Regning paa, at det 

var muligt, at Rio de Janeiro kunde forsyne sig fra andre Pladse, og man 

vedblev at exportere hertil i det Haab, at Priserne vilde stige betydeligt i 

Slutningen af Aaret; dette blev imidlertid ikke Tilfældet, og amerikansk Mel 

har givet stort Tab i den senere tid. 

Salt. I Juli Maaned importeredes 7,317,645 1. 

D August » 5,687,450 » 

» Sept. » 1,601,600 » 

Oktob. » 1,688,000 » 

D Nov. » .1,972,800 » 

D Decbr » 4,578,200 » 

22,845,695 1, 

Fra iste Januar-30 Juni ..... 13,546,290 » 

Priserne vare: 

I Juli Maaned 

» August » 

» Sept. » 

» Oktob. 

» Nov. » 

» Decbr 

Ialt i 1879 .36,391,985 1. 

••••••• ..... 60(1.-700 Reis pr 40 1. 

500-600 » » » » 

550-650 » » » » 

630-680 » » » » 

700-750 D » » 

750-600 » 

Svensk Jern og Svenske Tændstikker ere vedblivende vigtige Importartikler 

; det er imidlertid ikke muligt at erholde tilforladelige statistiske Oplysninger 

om Omfanget af Importen. Det samme er Tilfældet med 01, hvoraf Tilförselen 

fra de Forenede Riger dog ikke har været betydelig. 

Export. • 

Kaffe. I Begyndelsen af sidste Halvdel af 1879 anslog man den löbende 

Höst til c. 2 1/2 Millioner Sække h, 60 Kilo og antoges det, at der paa den 

Tid endnu fandtes paa Plantagerne og her paa Pladsen c. 750,000 Sække af 

den gamle Höst. 

Stemningen paa Rio's Kaffemarked var i Begyndelsen af Juli Maaned fast, 

og der omsattes temmelig betydelige Kvantiteter, navnlig for Nord-Amerika; 

da Kursen i Slutningen af Juli og Begyndelsen af næste Maned steg stærkt 

og Tilförselen af Kaffe fra Indlandet samtidig tiltog, blev Markedet roligere, og 

i August maatte Ihændehaverne finde sig i at give efter i deres Fordringer, da

276 

Stemningen mellem Kjöberne var gjennemgaaende flau. — Da der imidlertid 

længere hen i Maaneden indtraf bedre Efterretninger fra Nord-Amerika, fik Exportörerne 

Mod og der fandt store Omsætninger Sted. — Denne Kjöbelyst 

steg i Löbet af den næste Maaned, da der ogsaa indtraf större Ordres fra Europa, 

og en naturlig Folge heraf var, at Ihændehaverne stillede större og större 

Fordringer, som imidlertid i Slutningen af Maaneden stege i den Grad, at Kjöberne 

atter bleve mere tilbageholdende, om de end ikke trak sig ganske tilbagefra 

Markedet. — I de förste Dage af Oktober var Stemningen rolig, og det 

var först i Midten af Maaneden, at Kjöberne, foranledigede ved de særdeles 

gunstige Efterretninger saavel fra Nord-Amerika som fra Europa, kunde bekvemme 

sig til at betale de höie Priser, hvorpaa Ihændehaverne holdt. — I 

den folgende Maimed löde Efterretningerne flauere fra Nord-Amerika og Exportörerne 

viste som Folge heraf en roligere Holdning, som dog ikke var af lang 

Varighed, og allerede i Slutningen af November fandt store Omsætninger Sted 

til höie Priser. — I December standsede saagodtsom al Forretning i Kaffe, 

omendskjöndt Ihændehaverne efterhaanden vare blevne betydelig beskednere i 

deres Fordringer. — Denne deprimerede Stemning var en naturlig Folge af de 

daglig indlöbende flaue Beretninger fra Konsumlandene. Af de i vedstaaende 

Tabel over det i andet Halvaar af 1879 afskibede Kvantum Kaffe sees det, at 

Totalexporten var 1,804,052 Sække (h 60 Kilo). — Sammenlagt med det i 

förste Halvaar afskibede Kvantum, sees det, at der i 1879 afskibedes ialt 

3,525,184 Sække. 

Fra iste Juli 1878-30 Juni 1879 afskibedes fra Santos 1,210,019 

Sække, se vedstaaende Tabel. 

Meningen om Störrelsen af næste Höst ere meget delte, dog synes man 

at være enig om, at den i Provindsen Rio de Janeiro vil blive god og maaske 

endog rigelig. Det samme turde være Tilfældet med Provindsen S. Paula, 

hvor man mener at næste Höst vil kunne give ca 1,200,000 Sække 60 

Kilo.) 

I Aaret 1879 afskibedes fra Rio de Janeiro af 

den löbende Höst ca 1,030,000 Sække Kaffe 

Den 31 Decbr 1879 fandtes i Rio ca 370,000 » » 

1,400,000 Sække Kaffe 

Som ovenanfört ansloges Ildsten til 2,500,000 Sække, saaledes at der 

efter den 1 ste Januar 1880 maatte findes cirka 1,100,000 Sække i Indlandet, 

som ville komme til Afskibning i Löbet af de förste 5-6 Maaneder af 

detta Aar, 

Af Huder exporteredes i 1879: 

Til Frankrige 

» England 

» Tyskland 

Priserne varierede fra 280-340 Reis for Kilo. 

104,873 Stykker 

15„300 » 

224 » 

Ialt 120,3975 Stykker

Lavados 

Superior 

Fin god first 

Regular do do ..... 

God first ord. 

Ringe do do 

God Segunda 

Ringe do 

Toldevaluation 

Tabel over Kaffepriserne i Rio de Janeiro i andet Halvaar 1 870. 

7de Juli 7de August 7de September Ide Oktober Ide November 7de December 

Pris pr 10 Kilo 

i Milreis 


i Milreis 


i Milreis 


i Milreis 


i Milreis 


i Milreis 

6,800-8,500 6,400— 8,000 6,000-7,800 6,300-8,200 nominel 6,800-8,200 

6.500-6,700 6,250 —6,550 6,300-6,500 6,900-7,300 do 7,100-7,300 

6,100-6,250 5,850-6,000 6,000-6,200 6,600 —6,750 do 6,750-6,850 

5,450-5,650 5,200-5,350 5,500-5,650 6,350 —6,500 do 6,500-6,600 

4,950-5,250 4,800-5,000 5,100-5,300 5,950-6,150 do 6,200-6,400 

4,550-4,850 4,300-4,500 4,600-4,800 5,250-5,450 do 5,900-6,100 

4,100-4,400 3,750-4,100 4,050-4,350 4,750-5,050 do 5,400-5,800 

3,000-3,650 2,750-3,200 3,000-3,400 3,800-4,200 do 4,900-5,200 

511 Reis pr Kilo 494 Reis pr Kilo 502 Reis pr Kilo 573 Reis pr Kilo 624 Reis pr Kilo 620 Reis pr Kilo 

Kurs pat London 19 3/4 d. 21 1/4 d. 21'/2 21V, (1. 21 3/4 d. 23 d.

278 

Tabel over det i andet Halvaar fra Rio de Janeiro afskibede Kvantum Kaffe. 

Bestemmelsessted 

Juli August Sept. Oktober Nov. Dec. Total 

Sække it 60 Kilo 

Kanal & Nord-Europa -.- 55,815 57,272 88,917 44,578 72,047 40,292 358,921 

Middelhavet 18,429 10,238 22,220 3,669 3,952 9,200 67,708 

Forenede Stater 162,992 253,213 260,075 375,586 129,539 117,506 1,298,911 

Forskjellige Pladse 16,476 20,412 14,260 13,034 10,857 3,473 78,512 

Total 253,712 341,135 385,472 436,867 216,395 170,471 1,804,052 

Tabel over det i Tidsrummet fra iste Juli 1878-30 Juni 1879 fra 

Santos afskibede Kvantum Kaffe: 

Bestemmelsessted Antal Sække 6, 60 Kilo 

Nord-Europa 917,754 

Syd-Europa 85,970 

Forenede Stater 179,323 

Forskjellige Pladse 26,972 

A f Horn udförtes i 1 8 7 9 : 

Til Frankrige 

» England 

Total 1,210,019 

203,640 Stykker. 

900 », 

Ialt 204,540 Stykker. 

Priserne varierede fra 25-30 Milreis pr Hundrede. 

Af Jacaranda udförtes i 1879: 

Til Frankrige 

» Nord-Amerika 

» Italien 

» Portugal 

9,671 Stykker 

394 D 

332 » 

168 D 

Ialt 10,565 Stykker 

Udförslen af Tapioca var i 1879: 

Til Frankrige 6,075 Fade 

• England 2,083 D 

• Belgien 191 D 

• Nord-Amerika 172 D 

Priserne varierede fra 8-10 Milreis pr Fad. 

Af Tobak exporteredes i 1879: 

Til Rio de la Plata 

» Tyskland 

D Portugal 

Ialt 8,521 Fade 

1,297,811 Kilo 

5,500 Kilo 

3,600 D

Til England 

» Valparaiso 

Exporten af Sukker var i 1879: 


D Nord-Amerika 

D /Portugal 

• England 

D Tyskland 

Valparaiso 

Af Bum exporteredes i 1879 : 


D Portugal 

279 

1,718 D 

235 » 

Ialt 1,308,864 Kilo 

37,832 Sække 

15,845 » 

5,945 » 

1,967 » 

860 » 

78 D 

Ialt 62,527 Sække 

1,621 Piper 

262 » 

Ialt 1,883 Piper 

Bomuld har efterhaanden ganske tabt sin Betydning som Udförselartikkel 

og i Aaret 1879 exporteredes fra Rio de Janeiro ikkun 5,220 Kilo. — Ved 

at sammenligne Exporten af denne Artikel i de sidste 5 Aar sees det, at i 

1879 udförtes 5,220 Kilo 

1878 D 4,050 

1877 215,190 

1876 D 263,880 

1875 D 402,169 

I tidligere Aar dyrkedes Bomuld i temmeligt stort Omfang i Provindsen 

S. Paula, men har maattet vige Pladsen for Kaffe, saa at der nu ikke engang 

produceres tilstrækkeligt for de iövrigt ikke meget betydlige Væverier i Ric. 

de Janeiro og den nævnte Provinds. 

Kursen var i 1879 underkastet betydlige Svingninger, som det vil sees 

af nedenstaaende Tabel. Fra Januar til Juni sank den successive fra 21 Pence 

til 19'/ Pence = 1 1V1ilreis. Fra Juli steg Kursen efterhaanden saaledes, at 

den i December endog var 23V 8 Pence =-- 1 Milreis. Disse Kursfluktuationer 

kunde ikke andet end have den ugunstigste Indflydelse paa Handelen, da der 

manglede Kjöbmwndene enhver Basis for Operationer. 

Hvad der bidrog meget til efterhaanden at give Kursen mere Stabilitet 

Tabel over Kursfluktuationerne i Rio de Janeiro i anden Halvdel af Aaret 1879. 

Kurs paa London 

90 D/S 

Kurs paa Hamborg 

90 DIS 

Kurs paa Paris 

90 D/S 

Juli 19 1/4 d.-21 d. 560 Reis-609 Reis 450 Reis-495 Reis 

August 20 5/8 d.-22 d. 535 » —558 » 434 » —460 

September 21 3/8 d.-21 5/8 d. 542 a -553 » 438 —445 

Oktober 21 1/2 d.-22 d. 540 » —546 » 435 —443 

November 21 1/4d.-23 d. 514 » —541 » 413 —439 

December 22 3/4 d.-23 5/9 d, 502 » -518 » 405 —418

280 

var, at Landets Hovedbank, »Banco do Brazil», der hidtil havde indskrænket 

sin Virksomhed til Forretninger her paa Pladsen, i Juli Maaned begyndte en 

Trasseringsforretning paa London, Paris og Hamburg. De Handlende vare nu 

ikke længer henviste til de herværende fremmede Banker, der synes at se deres 

Fordel i stærke og uventede Kursfluktuationer. 

Indvandringen. 

Det synes som om den brasilianske Regjering nu vil folge det Princip 

ikke at fremme Indvandringen ved direkte Midler, men at lade denne udvikle 

sig paa naturlig Maade. Under 21nde Januar d. Aar har Agerdyrknings og 

Handelsministeren rettet et Cirkulære til Konsulerne for Frankrige, Tydskland, 

Osterrig, Italien og England, hvorved disse gjöres opmærksom paa, at Regjeringen 

for Fremtiden ikke paatager sig nogensomhelst Forpligtelse med Hensyn 

til Udskibningen, Modtagelsen, Underholdning eller Etablering af Kolonister, 

som maatte komme hertil fra Europa med Skibe af de nævnte Nationer, og at 

altsaa saadanne Kolonister for egen Regning maa sörge for deres Udskibning og 

Etablering. 

Denne Meddelelse turde ogsaa have Interesse for de Forenede Riger; de 

europeiske Udvandrere komme desværre ofte hertil med den Tro, at den brasilianke 

Regjering har Forpligtelse til at sörge for dem paa den ene eller den 

anden Maade, og at de kun behöver at henvende sig til deres Lands Konsul 

for at erholde Understöttelse. 

I Löbet af Aaret 1879 afgik ved Döden 32 svenske og 16 norske Sömmnd. 

Fra svenske Fartöier efterlodes syge i 1879 ______ 20 Sömrend 

» » » afmönstredes » » ____- 7 » 

» D D deserterede » »8P 

» » )) paamönstredes » )) 95 P 

Fra norske Fartöier efterlades syge i. 1879 10 Sömfend 

» » D afmönstredes » )) 11 » 

» » D deserterede » » 34 » 

» D )) paamönstredes » D 29 D 

Af General-Konsulatet udstedtes paa Kommercekollegiet i Stockholm SOmandsanvisninger 

til et Belöb af Kr. 1,377,51 = L 76 10 sh. 9 d. = Reis 

859,110, og for Regning af norske Sömænd oversendtses til Departementet for 

det Indre en Sum af Reis 1,557,000. 

Læsteafgiften udgjorde i Aaret 1879 som fölger: 

for svenske Fartöier Reis 641,080 = Kr. 1,018,23 

» norske Fartöier » 767,210 Kr. 1,220,41 

Til Konsulatet ankom 253 og afsendtes 311 Breve i Aaret 1879. 0-runden 

til, at Korrespondansen har været saameget omfangsrigere end tidligere, 

var, at de hyppige Dödsfald mellem Söfolk i Feberepidemien have givet Anledning 

til Forespörgsler fra de Forenede Riger og Meddelelser fra dette Konsulat 

til de Afdödes Slægtninge. 

Emil Nielsen.

Stettin den 31 mars 1880. 

281 

Tyska riket. 

(ÅrsberAttelse för 1879 till Kommerskollegium.) 

Rörande de Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet se öfversigten 

sid. 55. 

Det förflutna året visar för våra affärer en utomordentlig uppblomstring, 

men denim var ty vdrr icke grundad på utvecklingens naturliga gang. Skyddstullens 

införande å de fiesta varor föranledde ovanliga spekulationsuppköp, som 

en langre tid komma att tacka behofvet och derföre sannolikt mera inskranka 

.det löpande årets import än om affarsverksamheten hade bibehållits mom sin 

naturliga grans. Mest harutaf beröres spanmålsinförseln från de ryska Ostersjöhamnarne, 

hvilken stigit till en hittills ouppnådd höjd och qvarlemnat ofantliga 

qvantiteter, hvilkas förbrukning torde taga fiera månader i anspråk. Om 

än icke behållningarne antagit motsvarande stora dimensioner, så har detta till 

en del sin grund i den stora potatisexporten, hvilken hade till följd en vidsträcktare 

anvandning af rag. Anmarkningsvardt dr det, att tillökningen i vår 

plats samfärdsel under dr 1879 företradesvis kom sjöfarten till godo ; jernvägarne 

deremot oaktadt sin stora utvidgning deltogo i långt mindre mått. Lastetalet 

af i Stettin ankomna sjögående fartyg var 24,3 procent större an år 1878, 

fastän den sista sjöfartsperioden inskränkte sig till knappt 8 1/2 månader. Af 

.detta öfverskott komma på ångfartygen 32,8 och på segelfartygen endast 3,8 

procent, hvarutaf framgår att de senare måste alltjemt mer och mer vika för 

de förstnamdas konkurrens. Samtidigt har det goda vattenståndet i Odemn af 

14 h 16 fots djup höjt .flodskeppsfarten med 30,75 procent i drägtigheten. 

Irattenfarleden har alltså deltagit med största delen i samfärdseln, ty vid tillräckligt 

vattenstånd är banornas konkurrens icke farlig för flodfarten. Godstrafiken 

å Berlin- Stettinerbangården steg betydligt isynnerhet från och med 

maj månads ingång och uppgick i kilogram till: 

Afgånget. Ankommet. Summa. 

år 1879 336,973,389 373,307,925 710,281,314 

)) 1878 279,978,521 344,411,231 624,389,752 

Äfven Breslaujernvägen hade vid bärvarande station en förökad godstrafik.• 

Anmärkningsvärdt SI., att under det förut hufvudtrafiken bestod i afgående gods, 

deremot de senare åren det motsatta förhållandet egt rum ; till denna förändring 

torde den stora potatisexporten isynnerhet bidragit. 

Vår förhamn Swinemündes sjöfart har i tonnage likaledes långt öfvertriffat 

alla foregående dr. Dervarande hamnbana möjliggjorde att, afven sedan 

Stettins sjöfart var genom is stangd, en regulier Angbitsförbindelse och sjöfart 

under vintermånaderna fortsattes, fastan under mycket svara omstiindigheter. 

Sedan fiera år tillbaka eger Pillau, anskönt med endast hälften så, stor sjöfart, 

tillräckliga lastnings- och lossningsinrättningar i förening med jernväg, under 

(let Swinemünde, som förlidet Ar bade större sjöfart an bade pill au och Danzig 

tillsammans, annu i detta hanseende ar en nybörjare. 

För att derför i Stettin få en vintersjökommunikation till stand, liksom i 

Hamburg, Rostock m. fi. stader redan eger rum, arbetar jag för bildandet af 

ett bolag till anskaffande af en isbrytare. - 


282 

Pa kanalen vid Kaseburg hafva arbetena sistlidet år sa fortsatts, att densamma 

troligen kan öppnas ipnevarande år. Om farleden till Swinemünde derigenom 

afkortas för Aug-are i medeltal med endast en halftimma, gifver detta 

årligen för 2,000 ångbåtar tur- och retur 2,000 fartimmar. Ännu större ar 

tidsbesparingen för 1,600 segelfartyg, hvilka till största delen bogseras af dugbåtar. 

Våra hamnkajanlaggningar aro genom tvenne langre strackor förstorade °ch 

annu ytterligare utvidgningar at.° projekterade. Dock har vår hamn annu, 

oaktadt sin ansenliga petroleumimport, endast en plats der 7 fartyg samtidigt 

kunna lossa petroleum och, då en mangd petroleumlastade fartyg vanligen anlanda 

samtidigt i aug.-okt. månader som isynnerhet var . fallet sistlidne höst, 

så maste desamma ofta ligga anda till 14 dagar och derutöfver innan de komma 

itur att förhala till lossningsplatsen. Som dessa fartyg i certepartien icke hafva 

fast stipulerade lossningsdagar utan vanligen »custom of the port», så kunna deför 

derma betydande tidsförlust ej berakna sig den minsta godtgörelse. Med_ 

anledning ham(' och som det ar hufvudsakligen de Förenade rikenas fartyg,. 

hvilka sysselsattas i vår petroleumfraktfart, har jag any° hos harvarande handelskammare 

fast uppmarksamhet på nödvandigheten af att inratta fiera loss-. 

ningsplatser för petroleum. 

Bebyggandet af den forna fastningsterrainen har under sistlidet år fortsattsi 

samma utstrackning, som de foregående. Sparvagarnes öppnande till förstaderna 

bidrager afvenledes. markligt till bebyggande af de nya stadsdelarne. Under 

de senaste åren hafva i medeltal årligen 80 styeken 4 h 5 våningars boningshus 

uppförts på förut leke bebyggd grund. Redan bo öfver 2/3 af Stettins 

inneviinare i förstaderna. Den gamla staden förvandlas alltjemt mera fanbouingsplats 

till affarsplats; butiker, restaurationer, kontor, byråer och verkstader 

borttranga harstades i stigande progression bostaderna, hvilket afven de: 

senaste folkrakningarne bevisat. 

Våra förnamsta fabriksetablissementer som t. ex. mekaniska verkstader 

sockerfabriker, ingqvarnar o. s. v. hade god och lönande sysselsattning och 

förbattringen i bolagsaktiernas kurs lofvar tillfredsstallande dividender. 

Handel. Stettins varuomsattaing sjöledes under 1879 utgjorde jemnförd: 

med det föregående Arets - med undantag af tra, kreatur och adla metaller: 

år 1879. dr 1878. 

import _________ 1-4,933,859 centner. 10,859,943 centner. 

export 8,395,536 D 7,702,271 D 

Stettins spanmålstillförsel uppgick under sistlidet år i tons å 1,000 kilogram 

till: 

Hvete. Rag. Korn. Hafre. Arter. 

Med Berliner- jernvagen... 3,638 466 3,320 105 284 

» Hinterpommerska- » ___ 4,206 888 8,688 1,111 837 

D Vorpommerska- D ... 4,596 4,454 3,219 327 154 

D Breslauer- D ..... 1,754 -169 3,210 61 536 

Vattenvagen________________ 20,106 298,919 30,557 29,032 2,771 

tillsammans 34,300 304,896 49,054 30,636 4,582 

mot under 1878 28,418 112,238 45,861 8,552 3,586 

alltså sistlidet år, inberalnadt 15,000 tons landtillförsel, ungefär 438,500 tons 

spanmål, motsvarande ett varde af 65 millioner mark, dessutom 35,000 tons 

raps- och roffr6 varderade till 8,400,000 m. eller sammanraknadt 73,400,000

283 

riks-mark. Värdet af vår totala spanmålsimport under år 1878 uppskattades 

deremot endast till 34,700,000 mark. 

Behållningarne utgjorde den 1 januari: 

Stettin Berlin Danzig Königsberg 

1879. 1878. 1879. 1878. 1879. 1878. 1879. 1878. 

Hvete ______ 7,560 6,954 10,912 6,758 24,418 22,488 19,100 24,340 

Råg 22,381 6,822 27,221 4,871 4,509 6,867 16,700 11,340 

Korn ______ 811 3,762 140 160 2,238 1,593 4,260 5,730 

Here 2,704 985 930 1,790 189 340 2,920 2,500 

Arter...._ 294 513 

Roffrö....... 9,996 1,791 

Hvete. Affärerna voro under det första halfåret temligen stilla. Man 

trodde di alltjemt att en dålig skörd i det vestra Europa lätt kunde täckas 

genom amerikansk och rysk tillförsel, utan att framkalla våldsamma prisförändringar. 

Äfven väntade man joke att den engelska skörden skulle blifva så 

usel som den slutligen visade sig. Priserna, som på våren noterades 175 mark, 

höjde sig i juni-juli till 195 m. Till följe af de dåliga skörderesultaten savdl 

i England som Frankrike, skedde här derpå vidsträckta afslutningar och 

priserna stego ytterligare med korta afbrott i oktober till 210 och mot årets 

slut till 230 mark. Härifrån utfördes 19,165 centner till Sverige och 3,400 

ctr. till Norge. 

irt g . Den kolossala tillförseln fran Ryssland under det förgångna året 

föranleddes till största delen af den med innevarande års början ikraft trädda 

spanmålstullen, ty skOrden under 1879 anses i inlandet öfverbufvudtaget för bättre 

un det föregående årets. Prisernas vexlingar motsvara hvetenoteringarne och 

varierade de första månaderna Indian 117 och 120 mark; vid större tillförsel 

från Ryssland i april föllo de till 115 m. - Till följd af högre noteringar i 

utlandet, höjde de ryska marknaderna nu skyndsamt priserna och den 20 mars 

var för vårleverans medelpriset härstädes 123 m., höstleverans betaltes med 

128 m. Varmt vuder, som slutligen inträdde, bättrade skördeutsigterna och 

förorsakade en vikande tendens i priserne, som i slutet af juni gingo ned till 

116 m. I juli betaltes lägsta priset med 114 m. per juli-augustileverans, 120 

för sept.-okt. och 121,50 för okt.-novbr. Den inhemska skörden var i allmänhet 

visserligen något bättre an foregående år, men hveteprisets stigande och den 

med den 1 januari 1880 ikraft trädande tull såväl som de högre noteringarne 

på de ryska marknaderna framkallade en stark spekulationslusta och i början 

af september höjdes efter få afbrott priset för sept.-okt. leverans till 131 m., 

och för vårleverans, som i juli börjat .med 138 m., till 141 mark. Derpå 

förorsakade klagomål från Rysland öfver dåliga skörderesultat ett snabbare stigande 

i priserne och i oktober betingades för löpande termin 157 m. och fOr 

vårleverans 164. Medelpriset för höstleverans ställde sig å 156 11, m. Importen 

frail Ryssland antog ofantliga dimensioner och likasä erforo behållningarne 

här och i Berlin en förut okänd utsträckning ; men di samtidigt de vestliga 

marknaderna, Rolland o. s. v. svagare försågos än foregående år och vår potatisutförsel 

uppnådde ett kolossalt omfiing, afbröts prisstegringen endast öfvergående 

och noteringarne uppnådde i decbr. för vår- och maj-junileverans 

172 m., för att Ater sluta med ett par mark lägre pris. HärifrA,n utfördes 

2,375 ctr. till Sverige och 2,526 ctr. till Norge.

284 

Korn. De första manaderna voro affarerna i denna artikel mycket stilla 

och priserna, som för bryggerivare började med 120-130 *mark, för fodervara 

med 100 à 110 m., gingo i febr. 4 in. tillbaka; med prisstegringen a de andre 

sadesslagen höjde sig af-ven vardet pa denna artikel och betaltes i juni 134 

h, 145 m. I juli utrymdes till fasta priser behållningarne, tillförseln var inskrankt 

och priserna stego derpå iföljd af dåliga skördeutsigter för god vara 

finda till 155 m. och derutöfver. I medlet af augusti intraffade den första 

tillförseln af den nya skörden, som i qvalitet icke var sardeles tillfredsstallande. 

I oktober uppstod en lifligare exportefterfragan och betingades för fin vara anda 

till 168 oeh för chevalier 178 m. Har utfördes 3,937 ctr. korn och 4,899 

ctr. malt till Sverige samt 11,252 ctr. korn och 2,438 ctr. malt till Norge. 

Hafre. Liksom de narmast foregående åren infördes even sistlidet år af 

derma artikel fran Rysland och Sverige, da behofvet icke mere tackes af den 

inhemska produktionen. I början voro priserna 100 à 112, men erforo snart 

en betydlig förbattring och uppnadde i maj 115 h 130 m., utan att det kom 

till vidare omsattning. I juli intradde fastare pris isynnerhet för finare vara 

och i förvantan p å en stor rysk tillförsel betingades alit efter qvalitet 120 

135 m. I november noterades inlandsk med 133 à 140, rysk 124 h, 132 

mark. Året slutade stilla med 132 it 142 m. — Vår import frail Sverige 

utgjorde 28,436 centner mot 4,100 ctr. ar 1878. 

Arter. De första manaderna voro priserna nastan alldeles nominella för 

kokvara 130 it, 145, fodervara 110 h, 130 m. alit efter qvalitet, utan att föranleda 

flagon vidare omsattning. På hösten infann sig något mere efterfragan 

och med små förråd stallde sig priset slutligen för kokarter till 168 och fodervara 

158 à 162 mark. 

.21f01. Sistlidet firs mjOlaffarer voro till en början mycket stilla. Förtroendet 

till spekulationsinkiip hade genom det foregående årets sorgliga erfarenhet 

nastan försvunnit och kopare iakttogo den största tillbakadragenhet, sa 

att priserna knappt täckte förmalningskostnaderna. I februari installde sig som 

vanligt efterfrågan för varleverans och ledde till nagra större afslutningar mest 

till vestre Tyskland, hvarmed qvarnarne sysselsattes intill juni med ringa vinst. 

Mot slutet af namda maned började ater en lifligare spekulations-efterfragen 

injöl göre sig gullande och, da i september verkligen en större skördebrist i 

England och Frankrike bekraftades, utvecklade sig allma,nt ett starkare begar 

efter tojöl till stigende priser och förde ultimo oktober till stOrre leveransslut. 

Slutet af året förlopp liksom dess början mycket stilla och vinterns tidiga ankomst 

hindrade aflastningar till aflagsnare platser. I anledning af den med 1 

januari 1880 intradande tull å sad och n3j61, hafva mjölhandlarne gjort rikliga 

inköp, hvarigenom större lager bildats an som annars vid årsslutet plagar 

vara fallet och torde angqvarnarnes afsattningar nu under arets första månader 

blifva obetydliga. 

Dé billiga och kolossala anbuden frail de amerikanska qvarnarne hafva 

för hvetemjöl inkraktat hela afsatsområdet i vestre Europa; fördenskull återstod 

för harvarande afsattning vid skyddstullens införande endast inlandet samt 

Sverige-Norge, hvarest priserne genom de mångfaldiga anbuden mycket föllo och 

våra ingqvarnars förtjenst uton3ordentligt reducerades. Af den totala exporten 

484,637 centner utfördes till Sverige 109,269 ctr. och till Norge 12,631 ctr. 

Priserne varierade under årets lopp: 

för hveternjöl 00 mellen --- ------ m. 13,25 och 17,-ragmjöl 

01 » )) 8,25 » 12,25

285 

Hela vår stidesutförsel till sjös utgjorde, enligt tullkammarens uppgiftei: 

Hvete 

Rag 

Korn 

Hafre 

Majs 

Diverse sad 

Malt 

Skidfrukter 

Raps- och roffrö 

centn. 

D 


478,947 

24,003 

1,042,506 

77 

22,577 

36 

60,862 

58,585 

100,642 

1878. 

557,488 

45,345 

853,584 

4,421 

19,830 

1,766 

88,367 

72,870 

50,962 

Summa centn. 1,788,235 1,694,633 

Den stigande potatisexporten ersatter åtminstone till en del vår forna stora 

spanmålsexport. Harifrån utfördes sistlidet dr 1,871,900 centner mot 1,365,463 

ctr. foregående år. Största delen gick till England med 1,629,566 ctr. eller 

ungefar V, million ctr. mera an foregående dr. Det synes att affarerna i denna 

vara vinna allt större dimensioner alit eftersom den tyska potatisen derstades 

finner erkannande. Till Sverige utfördes endast 4,900 centner, men efterfrå,gan 

har innevarande år redan betydligt tilltagit och fiera laster dit afslutats. 

Sill. Importen fördelar sig på de sarskilda sorterna sålunda: 


Norsk fetsill _____ 98,336 t:r 

slosill 621 D 

Gammal skotsk fullbrand 1,206 t:r 

ostamplad 1,423 D 

ihlen 311 » 

matties___ 873 » 

Ny engelsk matties ______ ______ _ 

skotsk fullbrand __ 62,376 t:r 

» ostimplad 21,893 D 

ihlen 11,405 

D =Wes__ ..... 90,804 D 

Pommersk kustsill 

Frammande 

Hollandsk sill 

98,957 t:r 

3,813 » 

16,958 » 

186,478 D 

269 » 

4,818 » 

3,663 » 

114,814 

1878. 

t:r 

76 

6,226 t:r 

2,171 D 

1,466 » 

3,930 D 

..... 

103,680 t:r 

12,370 D 

14,512 » 

68,159 » 

..... 

» 114,890 t:r 

13,793 » 

11,719 n 

198,721 

3,313 

1,446 

Totala importen 314,956 t:r 343,882 t:r 

Omsattningarne voro för de två åren följande: 

Nyårs- Totala importen sjöiedes Arets 

behållning norsk skotsk diverse summa omsättning 

1879 ...... t:r 90,868 98,957 207,249 8,481 405,555 320,751 

1878 D 103,514 114,890 224,233 4,759 447,396 356,528 

Våra behållningar den 31 december 1879 voro: 20,122 t:r norsk, 59,884 

t:r skotsk och 3,933 t:r diverse sill, summa 83,839 tunnor. Sistlidet års import 

var ants& 28,926 t:r mindre an foregående årets, och torde denna minskning 

hufvudsakligen tillskrifvas den norska och skotska fiskfångstens ogynsama 

resultat under höstmånaderna.

286 

Affarerna i gammal fetsill hade under vårmånaderna ett ratt gynsamt förlopp 

; efterfrågan var alltjemt tillfredsstallande och afsattes fore intraffandet af 

ny vara till temligen goda pris BATH,' de från foregående år qvarvarande behållningar 

som de nytillförda partien. 

För köpmanssill betaltes under loppet af januari och februari 27 k 28 

mark, vid hvilken tid de i och för sig icke stora förråden mycket aftogo. De 

vid sjiifartens öppnande tillförda partier betingade i mars 28 ha 29, i april och 

maj 29 hi 31 och i början af juni var lagret afven i andra hand nastan alldeles 

slutsåldt. En liknande prisstegring fullföljde (AA, de öfriga sorterna. 

Stormedelsill, som vid årets början höllls i 22 ha 25 m., afsattes de första 

n3ånaderna långsamt, då de fiesta å lager liggande partien voro till storlek 

och qvalitet bristfalliga, deremot funno de nytillförda partien af renare qvalitet 

och reelare sortering god köplust samt till största delen afsattning från.bord 

i april och maj till 25 ha 27 mark. 

För reelmedelsill höll sig priset alit efter qvaliteten mellan 15 och 19 

för småmedelsill betingades till en början 10 hi 11 och i april-maj endast 

för. storfallande vara 12 ha 13 m. Begaret efter dessa sorter var i allmanhet 

svagt och iföljd haraf afseglade några hitkomna sill-laster till andra marknader. 

Val sallan hafva utsigterna för den nya fetsillen vid höstsaisonens börja,n 

gestaltat sig så gynsamt som det förflutna året, ty först och framst var den 

gamla sillen, norsk saval som skotsk, upprymd till och med den sista tunnan, 

och å andra sidan afbröts den skotska fingsten upprepade gånger genom stormigt 

vader, så att den en langre tid lofvade endast ett ringa resultat. 

Priserna hafva ;even, iföljd af den lilla importen och då en stor del af 

densamma befann sig på fasta Minder, hållit sig ovanligt hliga anda till årets 

slut, isynnerhet på senhösten, nr en sardeles stark efterfrågan å de mindre 

sorterna uppstod, steg priset ytterligare å de större markena. 

Priset för köpmanssill började i juli med 40 ha 41 m., uppnådde i första 

hälften af augusti öfvergående en höjd af 44 hi 45 m., men nedgick vid rikligare 

tillförsel samma månad till 39 h 41 m., hvarvid det förblef till årets 

slut. Begaret efter donna sort var, om an icke sardeles lifligt, dock alltjemt 

tillfredsstallande. 

Stormedelsill hade af alla sorter den största tillförsel och var aften underkastad 

de fiesta prisförandringar. De första nanmvarda partier intraffade i 

juli och betingade 38 h 40 m.; vid tilltagande efterfrågan, mot hvilken införseln 

förblef inskrankt, steg priset i början af augusti till 40 ha 43 m., men 

antog med den större importen en vikande tendens och betaltes i september 

med endast 30 h, 32 m. Affarerna gingo under nästan oförändrade priser mycket 

trögt mot Arets slut. 

För reelmedelsill betaltes i juli alit efter storlek 33 h 40 m., sjönk i 

-varde under påtryckning af större tillförsel ultimo september till 26 hi 30, men 

höjde sig åter småningom i oktober vid battre efterfrågan till 31 6, 32 mark.. 

Medel- och småmedelsill farm till en början ringa uppmarksamhet, höjde 

-Big under september vid battre efterfragan i pris till 24 h, 27 m., på hvilken 

ståndpunkt den nastan bibehöll sig till årets slut; större sort erhöll visserligen 

i enskilda fall 28 6, 29 mark. 

Liten Christiania sill, god vara, betingade i augusti 12 ha 14, i sept.— 

okt. 14 h. 16 m. och uppnådde, då tillförseln bief knapp, i novbr. 17 hi 19 m. 

Priserna för skotsk sill veko, till följd af en rik efterfångst vid kusten 

:af Berwick och Yarmouth, så småningom från 54 till 44 m. för crownfullbrand 

.och 38 till 32 h 33 m. för crownbrandmatties, till hvilka pris en ytterst liflig 

4mnsättning egde rum.

287 

Behallningarne af Dorsk fetsill ara nu myeket små och, da efter alla be- 

Tattelser endast små förrad i Norge al.° förhanden, torde man med sakerhet 

kunna antaga en lifligare efterfragan med högre priser. 

Som ny tillförsel hitintills, den 25 mars, uteblifvit, har afven en god 

köplust intradt och noteras prigerna vid detta tillfalle för kopmans- 40 hi 41, 

stormedel 34 h 36, reelmedel 31 h 32, Christiania 16 hi 17, crownfullbrand 

44 hs 45, ostamplad 39 hi 40, matties 34 h 35, ihlen 37, mixed 34 h. 35 

oeh hollandsk 42 mark. 

Tran. Tillförsel. Afsattning. Bellalining. 

1879 _____ _____ centner 49,212 46,872 7,504 

1878__ » 40,925 40,359 5,164 

Af tillförseln kommo 18,318 centner fran Norge och 28,951 ctr. från 

Danmark. Importen från Skottland bar upphört, alldenstund denna sort fabriceras 

harstades. Priserna började för bergensisk brun lefvertran med 55 m., blank 

66 m.. medicinal 70 m. per förtullad tunna och robber 37 m. pr förtullad 

centner. Affarerna gingo langsamt och priserna föllo i september till 50 för 

bergensisk brun, 58 för blank, 62 för medicinal och 32 hi 33 m. för brun 

robbertran. Genom stark afskeppning hade förraden i Bergen ryints, hvarför 

vid ökad efterfragan vardet steg anyo harstades successivt till början af december, 

dd brun bergensisk betaltes med 54 mark. Priset foil vid arets slut till 

för brun 53, blank 63, medicinal 68 m. pr förtullad t:a, brun robber 68 mark 

pr förtullad centner. 

Metaller. I jern-affarerna herskade fortfarande utöfver medlet af aret en 

ovainlig stillhet med alltjemt fallande priser; i januari galde i England skotskt 

tackjern 43 sh. 3 d., engelskt 38 sh. 6 d., i juli skotskt 40 sh. 6 d. och 

engelskt 36 sh. Samtidigt vek priset å valsadt jern vid de inhemska verken 

frå'n mark 10,50 till 10 pr 100 kilo, liksom i Sverige ett prisfall egde rum 

far stångjern från kr. 6,50 till 6 och för tackjern frail kr. 2,75 till 2 kr. 

Svenskt sang- och heistskosönijern höjde sig harstades vasentligt i vairde 

först genom införseltullens paverkan, sedan i Sverige genom förökad efterfragan; 

priset steg derstades under arets lopp från 6 till 8 kr. resp. fran 7 till 

10 kronor, samtidigt med att harvarande försaljningspris höjde sig för svenskt 

smidt och valsadt stangjern från 21 till 25 mark ach för hastskosömjern frail 

22 till 29 m. per 100 kilogram. Afsattningen af svenskt stangjern harstades 

har återigen något ökats; afvenledes har behofvet af svenskt hastskosömjern, 

trots det inhemska fabrikatets billigare pris, icke ovasentligt 

Af de frail Sverige till Tyskland exporterade 202,868 svenska centner 

stangjern, ankom till Stettin allena mer än hälften eller ungefär 96,800 tyska 

centner. 

Först a Amerika, i trots af sin egen skyddstull a den sedan några år 

för eget behof stegrade tillverkning, för sin starka utvidgning af jernvägsnätet 

började taga Europas hjelp i ansprak samt afven köpte tackjern, samtidigt med 

att Europas eget behof gjorde sig mera markbart och spekulationen skyndade 

att draga nytta af de gynnande omstandigheterna, steg priset et skotskt tackjern 

ansenligt till i början af oktober från 40 sh. 6 d. till 64 sh. 6 d. och 

engelskt frail 36 sh. till 51 sh. 6 d. Efter en tillbakagang af 10 sh., stego 

priserne ater från början af november och 'stodo vid årets slut å 67 sh. 6 d. 

resp. 57 sh. vid visserligen mycket stora behållningar förnamligast i Skottland 

,,oeh öfverallt lifligt fortsatta förberedelser till vidtomfattande tillverkningar.

288 

Förbattringen i de engelska priserna bief en langre tid utan inflytande 

harvarande marknader och sjelfva tullen a stangjern, 2 mark 50 pfg. pr 100 

kilo, förorsakade i början icke någon vasentlig forandring; ty annu i november 

såldes vid verken valsadt jern till 11 mark. Först från denna tidpunkt stego 

priserna till en början till 12 ni. och sedan, när en stor brist pa puddeljern 

visade sig, mot slutet af januari 1880 anda till 18 mark. — De rhenlandska 

och westphaliska verken hafva med sina noteringar foregått de schlesiska och. 

bestandigt vant 1 h 2 mark högre, endast till följd af att de med sina fabrikat 

lifligare deltagit i exporten till Amerika och salunda pa donna marknad 

battre kunnat tillgodogöra, sig skyddstullen. 

Huruvida jernpriserna skola balla sig pa sin nuvarande höjdpunkt, är ternugen 

svart att forutsaga; ty i England har de sista veckorna en marklig stillhet 

i tackjernsaffarerna intradt, som vid längre varaktighet icke torde blifva 

utan inflytande pa kontinentens jernmarknader. 

Koppar. I likhet med andra metaller, höjde sig afven vardet å denna 

artikel under årets lopp och steg fran 130 till 160 mark pr 100 kilogram. 

Oaktadt denna prisstegring var vår import dock förlidet år större, namligen 

26,620 ctr. mot 16,028 dr 1878. Haraf infördes 

1879 1878 

Sverige 6,367 ctr. 3,827 ctr. 

Norge-- ----------- - » 197 D 

Socker. Skörden under kampagnen 1879--80 uppskatttas till för: 

Tyska riket 8,200,000 ctr.- mot 8,413,678 ctr. 1878-79 

Frankrike 6,000,000 » » 8,652,720 » 

Osterrike-Ungarn.. 7,300,000 D D 8,118,151 

Ryssland och Polen ____ 4,500,000 D 4,300,000 D 

Belgien1,100,000 » » 1,398,520 » 

Holland och andra lander____ 500,000 » 600,000 » 

Den närvarande kampagnen lemnade alltså, mot förra året en brist af 

3,900,000 centner rasocker. 

Det harvarande sockerraffineriet »Pommersche Provinzial Zuckersiederei» , 

förarbetade i hvitbets-råsocker ar 1879 ungefar 292,000 ctr. mot 270,000 år 

1878 och erhöll betalt för sin: 

finaste raffinad. fin raffinad. 

Sanuari mark 43,80 mark 40,80 

Februari 

Mars 

_ 

____ __ 

» 43,75 

D 43,15 

D 

D 

40,25 

40,65 

April D 43,35 D 40,85 

Maj _______ ----------------------- » 43,55 » 40,50 

Juni D 43,30 D 39,60 

Juli » 43,00 » 39,65 

Augusti D 43,60 D 39,50 

September__ ______ _______ » 43,00 D 39,45 

Oktober » 45,00 P 40,15 

November » 48,60 D 40,20 

December _____ D 48,45 D 42,15 

Detsamma exporterade under 1 879 till Sverige, Norge och Finland 

127,192 centner raffineradt socker, mest i kakform, mot 116,020 ctr. ar 1878.

289 

De båda sockerfabrikerna vid Stettin »Bredower» och »Mescheriner» förarbetade 

hvardera ungefär 306,000 ctr. fivitbeter och vunnos deraf cirka 36,000 

ctr. malen raffinad, 9,000 ctr. råsocker och 24,000 ctr. sirap. Priset för' den 

mama raffinaden varierade mellan 37 och 42 mark, för råsocker mellan 30,70 

och 36,80 och för sirap mellan 4 och 6 mark per centner. 

Stettins varuomsättning särskildt med de Förenade rikena sistlidet år var 

- excl. trä, kreatur och ädla metaller - Riljande: 

Fran och till Sverige. Fran och till Norge. 

införsel .. utförsel. in försel. utförsel. 

näringsämn en ctr 29,212 351,996 265,14943 , 893. 

råämnen D 119,904 110,595 144,001 10,910 

halffärdiga fabrikat )) 92,750 3,406 4,406 1,776 

manufakturer • 30 57 13 141 

industriprodukter, div. ___ 11,473 9,745 64 4,328 

Summa centner 253,369 475,801 413,633 61,048 . 

mot år 1878)) 204,460 547,974 421,326150,646 

ants& sistlidet år ctr. + 48,909 - 72,173 - 7,693 -- 89,59S. 

Följande sammanställning visar de vigtigaste in- och utförselartiklarne•från 

och till de Förenade rikena år 1879 i jemförelse med Stettins totala in- och 

utförsel af samma varor, jemlikt tullkammarens uppgifter: 

Införsel friin 

Sverige. Norge. 

Hela 

införseln. 

Lumpor och gammalt tågvirke Ctr. 4,205 526 66,980 

Boktryckeristilar 0 9 50 

Blyvaror » 15 4,885 

Fernissor, excl. oljefernissa » 25 248 

Benaska 0 377 68,041 

Krita, slammad » 2,177 200 4,059 

Vitriol, jern- och koppar- » 2,520 3,278 

Tändstickor och tändämnen » 2,218 3,971 

Apoteksvaror, div. » 77 22,611 

Tackjern, alla slags 0 4,821 203 1,175,841 

Jernskrot, gammalt 0 4,458 21,042 

Stangjern » 92,427 4,401 108,709 

Jern- och stalplfit » 23 19,252 

Jern- och stålvaror, grofva » 549 29,534 

Jern- oeh stfilvaror, fina » 9 215 

Maskiner » 15 1 54,120 

Zinkmalm » 534 534 

Nickelmalm » 119 100 269 

Svafvelkis » 3,320 64,722 73,471 

Malmer och mineralier, andra slags » 13,797 49,890 173,975 

Itfig 0 234 4,780 6,221,562 

Haire » 28,436 610,931 

Linfrö » 1,000 101,461 

Griisfrö 0 13 .1■•■■ 10,668 

Frösorter, andra slags 0 65 ••■••■• 23,642 

Glasvaror a 700 8,983 

Hudar, oberedda » 231 2 9,338 

Träkol och bark 0 235 487 

Trä, plankor och bräder » 7,468 1,504 191,051 

Snickare- och tunnbindarevaror, grofva 0 5,215 18 24,618 

Koppar, garad » 6,333 2,890 25,704

290 

Koppar, smidt i stånger Ctr. 

Papper och böcker 

Smör 

Fisk 

Sill, saltad t:r 

Tran Ctr. 

Fett och talg 

Sten, tuktad och huggen 

Mattor af bast etc 

Tjära och beck 

Hartz, terpentin 

Mur- och taktegel 

Zink 

Summa centner 

» sill tunnor 

» fordon st. 

» nötkreatur » 

Lumpor Ctr. 

Affall, div. 

Bomullsgarn och bomullstyg 

Bly, boktryckarestilar och blyvaror 

Blyhvitt 

Blysocker 

Färgtrii, blå- gul- och rödved 

Glycerin 

Mineralvatten 

Natron, svafvelsyradt 

Pottaska 

Salpeter 

Svafvel 

Salpetersyra 

Saltsyra 

Svafvelsyra 

Jern- och kopparvitriol 

Vagnsmörja 

Droger och apoteksvaror, andra 

Jern- oeh stalvtaror, grofva 

Brunsten 

Gips och krita 

Cement 

Malmer och mineral, div. 

Hampa 

Hvete 

Råg 

Korn 

Malt 

Skidfrukter 

Anis, kurnmin, senap, koriander 

Raps- och roffrö 

Klöfverfrii 

Potatis 

Införsel från 


14 

1,879 

97 

195 

1,170 11, 

3 

51,502 

22 

5,351 

570 

13,439 

1,178 

257,326 

1,170V2 

2 

Utförsel till 

••••■■•• 

3 

977 

81,731 1/4 

18,318 

14,112 

4,516 

13 

38 

169,943 

81,731 1/4 

1 

2 


4,749 

9,580 

100 

180 

8,548 

393 

2,105 

835 

292 

20 

5,892 

267 

107 

200 

3,386 

5,203 

259 

935 

8,301 

1,567 

306 

240 

6,375 

12,769 

599 

19,165 

2,375 

3,937 

4,899 

9,336 

171 

3,135 

1,003 

4,880 

609 

5 

222 

1,991 

85 

6 

1,060 

295 

365 

397 

238 

35 

4,052 

152 

3,400 

2,526 

11,252 

2,438 

4,860 

580 

500 

Hela 

införseln. 

916 

11,750 

5,664 

8,058 

313,813 3/4 

49,212 

193,774 

74,903 

5,943 

73,533 

148,443 

100,089 

3,918 

15,154,925 

313,813 1/4 

11 

693 

Hela 

utförseln. 

35,502 

50,770 

18,434 

9,672 

26,073 

4,147 

14,645 

2,122 

15,471 

23,066 

28,830 

1,649 

6,016 

1,612 

12,243 

25,431 

6,789 

25,832 

137,333 

54,675 

5,136 

13,942 

409,867 

628,956 

2,741 

478,947 

24,003 

1,042,506 

60,862 

58,585 

2,644 

100,642 

14,706 

1,871,901

291 

..ipplen, 'Aron, plommon, friska Ctr. 

Frösorter, div. 

Glas och glasvaror 

Timmer, plankor, brader 

Tunnbindarevaror 

Möbler, fina, ben- och trasnideriarbeten 

Humle 

Fortepianos och instrument 

Maskiner, excl. lokomotiver 

Koppar, smidd och gelbgjutarevaror 

Branvin 

Frukt, torkad • » 

Bar, nötter och tradgårdsfrö 

Starkelse 

Mjöl 0 

Mjölfabrikat, šago och sagosurrogater 

Salt 

Sirap och starkelsesocker 

Kaksocker och kandis 

Socker, andra slag 

Oljor, div. 

Oljeaffall, oljekakor etc. 

Papper och pappvaror 

Qvarusten 

Skiffertaflor och div. stenarbeten 

Tjara och beck 

Takfilt, tjarad 

Hartzolja, terpentin och terpentinolja 

Mur- och taktegel 

Porcellain och krukmakaregods 

Fårull 

Yllegarn och ylletyger 

Zink, gammal 

Zinkbleck 

Summa centner 

» sill, tunnor 

» fordon st. 

» nötkreatur 

Utförsel till 


510 

221 

611 

2,965 

71 

1,154 

40 

163 

2,819 

2,099 

3 

448 

1,364 

456 

109,269 

2,936 

38,323 

141 

140,978 

10,962 

4,207 

19,042 

1,895 

700 

2,171 

647 

427 

519 

2,240 

901 

168 

300 

1,169 

2,715 

478,022 

248 

47 

642 

1,844 

170 

38 

1 

203 

1,404 

775 

117 

1,046 

12,631 

75 

310 

930 

205 

834 

427 

20 

65 

10 

414 

341 

321 

56 

280 

1,425 

61,048 

Hela 

utförseln. 

24,537 

12,313 

15,757 

1,001,341 

45,973 

13,848 

4,337 

3,775 

91,843 

28,717 

88,848 

18,373 

16,494 

63,711 

484,637 

5,796 

108,568 

174,790 

323,148 

13,017 

163,020 

32,297 

29,445 

11,505 

68,363 

17,107 

17,639 

2,394 

455,677 

18,855 

11,224 

4,249 

192,047 

28,141 

9,482,822 

23,433 

16 

54 

Sjöfart. De Förenade rikenas sjöfart på generalkonsulsdistriktet var under 

år 1879 den största, som hittills egt rum. Jemförd med det foregående årets, 

utgjorde antalet svenska fartyg, som besökte distriktet: 

fir 1879 360 om 87,583,46 reg.-tons 

» 1878 209 » 34,377,35 » alltså 

ett öfverskott Ar 1879 af 151 om 53,206,11 reg.-tons 

och antalet norska fartyg: 

år 1879 251 om 65,561,53 reg.-tons 

» 1878 229 50,305,99 » således 

ett öfverskott Ar 1879 af 22 om 15,255,54 reg.-tons 

eller antalet svenska och norska fartyg sammanräknadt: 

år 1879 611 om 153,144,99 reg.-tons 

» 1878 438 P 84,68 3,3 4 » följaktligen 

en tillökniug år 1879 af 173 fartyg och 68,461,65 reg.-tons.

292 

Grunden till derma ansenliga tillokning torde mest vara att söka i den 

först med innevarande ars början ikraft trädda tullförhöjning, som hufvudsakugen 

föranledde en ovanligt stor import af spanmal frail Ryssland och petroleum 

frail Nordamerika, i hvilken de Förenade rikenas handelsflottor starkt deltoge. 

— Den svenska sjöfarten härstädes utgjordes mest af angbatsfart, hvilken, 

jemförd med det foregående alias, till drägtigheten nästan tredubblades. Silunda 

besöktes distriktet, hvarje resa räknad som ett fartyg: 

år 1879 af 288 svenska ångfartyg om 77,989,77 reg.-tons, mot 

» 1878 » 123 » » 26,461,52 

Af förstnämda 288 angfartyg ankommo: 

Fran Sverige. Fran utr. orter. Summa. 

Till Stettin 8 173 181 

» Colberg _______ 1 1 

» Stralsund 1 4 5 

» Swinemünde 71 5 76 

» Wolgast 5 20 25 

Summa 86 202 288 ingfartyg. 

Samtliga till Stettin ankomna 181 angfartyg innehade last, äfvenledes de 

till vice-konsulaten med undantag af 6 stycken. 

Af de Fran utrikes orter ankomna, voro 186 angare lastade med spanmål 

fran de ryska ÖstersjOhamnarne, nemligen: 

Till Stettin. Till vicekonsulaten. Summa. 

från Libau 43 10 53 

» Riga ______________ 47 11 • 58 

• Reval 27 1 28 

» Kronstadt 37 6 43 

D Petersburg 4 4 

Summa 158 28 186 ångfartyg. 

Fran Stettin afgingo 26 svenska angfartyg till Sverige och 155 till utrikes 

orter, s:a 181, af hvilka 14 intagit last till Sverige och 48 till utrikes 

orter. — Ofvannämda 288 resor verkställdes af 64 särskilda angfartyg om samrnanlagdt 

18,745,31 reg.-tons, hvaraf ett gjorde 27 resor, ett 26, ett 25, ett 

13, ett 12, ett 11, två 9, tre 8, ett 7, ett 6, sex 5, sex 4, sex 3, fjorton 

2 och nitton hvardera 1 resa. 

Den norska angbitsfarten på distriktet under sistlidet fir tillväxte äfven i 

följd af spanmalsimporten, fastän ej till den grad som den svenska. 

Salunda ankommo till distriktet : 

ar 1879 70 norska ångfartyg om 18,305,12 reg.-tons 

mot 1878 57 » » 12,888,82 

Förutnämda 70 angbatsresor utfördes af 32 olika ångfartyg med en sam-. 

manräknad drägtighet af 8,318,02 reg.-tons. Till Stettin allena ankommo från 

Norge 37 och fran utrikes orter 30 norska angfartyg, tillsammans 67, af hvilka 

66 innehade last; härifran afgingo till Norge 6 och till utrikes orter 61, summa 

67, hvaraf 2 innehade last till Norge och 38 till utrikes orter. Af ofvansagda 

70 resor utförde ett ångfartyg 10 resor, tre 5, tre 4, ett 3, sex 2 och aderton 

hvardera 1 resa. 

Hvad deltagandet af de Förenade rikenas fartyg i härvarande import och 

export betraffar, så framgår af konsulatets anteckningar följande.

293 

Importen från Sverige till Stettin med 26 sven,ska fartyg om 2,402,17 

reg.-tons, har utgjorts af 23,343 centner kalk och granitsten, 14,400 ctr. jern, 

'7,375 ctr. hafre, 4,000 ctr. svafvelkis, 50 standard brader samt styckegods. 

Fran Sverige ankommo till Swinemünde med 73 svenska fartyg om 13,991 

reg.-tons, af hvilka 70 von &Tare, 393,900 centner granit- och gatsten; dessutom 

anlande derstades 1 svensk angbat med 4,700 ctr. svensk hafre. Till 

Wolgast infördes med 4 svenska fartyg 12,500 ctr. svensk granit. Den inseg- 

_lade bruttofrakten utgjorde sammanraknadt harför 118,153 riksmark. 

Exporten till Sverige från Stettin med 27 svenska fartyg om 5,374,85 

reg.-ton har bestått af 21,900 ctr. socker, 19,750 ctr. n.ijöl, 1,720 ctr. potatis, 

2,360 st. balloner syror, 750 ctr. salt och 26,425 ctr. styckegods. - Till 

Sverige utfördes vidare från Wolgast med 6 svenska ångfartyg om 1,071,07 

reg.-tons 30,700 ctr. mjöl och frail Stralsund med 1 svenskt fartyg 1,200 ctr. 

,mjöl. Bruttofrakten var stipulerad till 60,685 riksmark. 

I importen från Norge till Stettin deltogo 66 norska fartyg om 11,064,41 

reg.-tons; deraf anlande hit 45 fartyg med 53,376 t:r norsk sill, 7 med 33,690 

ctr. svafvelkis, 5 med 15,673 ctr. feltspat och 9 med 43,110 ctr. div. gods. 

Vidare importerades fran Norge: 

till Colberg med 5 norska fartyg 3,495 tunnor sill 

• Rtigenwalde 6 » 2,868 » 

» Stralsund _____ » 3 » 1,200 » 

• Swinemünde )) » 1,658 » » 

Wolgast » 2 » » 1,615 » » 

Den förtjenta bruttofrakten utgjorde 152,063 rink. 

Exporten till Norge med 6 norska fartyg om 547,06 reg.-tons frail Stettin 

har bestått af 7,836 ctr. korn, 1,728 ctr. rag och 2,500 ctr. div. gods. 

Vidare exporterades till Norge med norska fartyg fran Wolgast 3,576 ctr. mjöl 

och frail Stralsund 100 scheffel frukt. - Bruttofrakten var 5,952 rink. 

I importen från utrikes orter till Stettin deltogo 204 svenska fartyg om 

59,078,05 reg.-tons; derutaf ankommo 158 ångfartyg lastade med spanmål fran 

Ryssland, af hvilka 142 innehade rag, 5 hafre och 11 blandsad. Desamme utlossade 

i harvarande hamn 1,523,540 centner rag, 105,208 ctr. hafre och 6,450 

ctr. linfrö. Dessutom intraffade 13 svenska ångfartyg med 20,530 t:r sill från 

Norge, 8 svenska fartyg med 16,672 fat petroleum, 9 med 910 laster brader, 

3 med 1,690 tong kol och 13 med cirka 30,000 ctr. styckegods. Derjemte 

anlande från Ryssland till Wolgast 19 svenska ångare med 164,770 ctr. rag 

och till Swinemünde 5 med 39,700 centner rag samt 1 fartyg med 300 tons 

kokes och kol, till Stralsund 4 ångare med 35,210 ctr. rysk rag och 5 fartyg 

med 1,035 tons kol in. m., till Colberg 6 fartyg med 1,250 tons kol och kokes 

etc. Den förtjenta bruttofrakten var 924,745 rink. 

Exporten till utrikes orter frail Stettin med 57 svenska fartyg om13,340,42 

reg.-tons har utgjorts af endast 16,380 ctr. hvete och zink till HAvre, 13,000 

ctr. gods till Leith, 4,000 ctr. korn till Löwen, 2,800 ctr. potatis till London 

och 8,500 ctr. gods till Köpenhamn. Da vår utförsel till de ryska Ostersjöhamnarne 

al., med undantag af de reguliera angarnes, obetydlig, så returnerade 

de fiesta svenska Angbåtar dit tomma; nagra af dem medförde följande 

partier, som dock mera torde kunna anses som barlast, nemligen: 130,720 ctr. 

kalkoch gipssten, 9,500 ctr. krita och lera, 8,000 ctr. cement, 12,000 ctr. 

styckegods och 686,000 stycken murtegel. Bruttofrakten uppgick till 99,374 

riksmark.

294 

I importen frail utrikes orter till Stettin deltogo 118 norska fartyg om 

40,126,43 reg.-tons; af dessa ankommo frail Nordamerika 48 fartyg med 

137,767 fat petroleum, 5 med 17,717 fat bartz och 5 med styckegods, och 

frail Ryssland 34 fartyg, hvaraf 27 voro angare, med 245,039 ctr. rag och 

hafre samt från Skottland 10 fartyg med 6,750 t:r sill. Till Swinemünde infördes 

med 16 norska fartyg fall England 4,247 tons kokes, 1,042 tons kol 

och från Rysland 9,000 ctr rag samt fran Amerika 4,263 fat petroleum. Till 

Stralsund importerades med 20 norska fartyg 4,541 tons kol och 6,500 fat 

petroleum. I Wolgast lossade 3 norska fartyg 37 1/ 2 keel kol o. s. v. Bruttofrakten 

belöpte sig till 1,241,474 riksmark. 

Exporten till utrikes orter frail Stettin med 105 norska fartyg om 26,208,8 7 

reg.-tons, har bestått af 27,240 ctr. sid, 23,700 ctr. potatis, 76,700 ctr. kalkoch 

gipssten, 1,250 t:r cement, 716,200 st. murtegel och 63,100 ctr. styckegods; 

6 norska fartyg afgingo lastade med furu- och 7 med ektimmer, dessutom 

medtogo de till Amerika återvändande norska fartyg 39,316 tomma petroleumfat, 

500 ctr. zink, 850 ctr. lumpor, 130 fat soda och och 105 fat 

fruktsaft. Bruttofrakten var härifrån stipulerad till 217,595 rink. 

De på distriktet förtjenta och stipulerade bruttofrakter utgjorde således: 

ar 1879. år 1878. 

för svenska fartyg 1,202,957 rmk. 555,455 rmk. 

norska 1,616,084 » 1,430,400 )) 

tillsamnaans 2,819,041 rink. 1,985,855 rik. 

eller h, parikurs 112,50 = 2,505,814 kr. 1,765,204 kr. 

ants& för dr 1879 ett öfverskott af 740,610 kronor. 

De Förenade rikenas sjöfart på hamnarne vid vicekonsuls-stationerna mom 

distriktet år 1879 var, jemförd med den mig af provinsens tulldirektör uppgifna 

dervarande totala: 

Colberg 

Greifswald 

Riigenwalde 

Stolpmiinde 

Stralsund 

Swinemiinde 

Wolgast 

Svenska Norska Totala sjöfarten 1 

fartyg. reg.-tons. fartyg. reg.-tons. fartyg. reg.-tous. 

7 1,127.13 8 799.18 329 17,745 

262.84 1 163.82 129 9,195 

6 283.03 317 9,278 

2 196.85 1 56.75 252 14,120 

10 2,148.65 23 4,436.28 527 47,958 

314 77,515.91 205 58,855.92 3,859 909,273 

27 6,613.27 7 966.55 362 29,779 

Enligt från vicekonsuln i Swinemünde inhemtad upplysning hafva bland 

derstädes sistlidet år anlände fartyg följande antal i dervarande hamn lossat 

sin last: 

deribland befunnos: 

276 angfartyg ...... om 149,683 reg.-tons 

31 segelfartyg 7,245 » 

Summa 307 fartyg om 156,928 reg.-tons, 

81 svenska fartyg om 15,596 reg.-tons 

18 norska ...... ...... 6,317

295 

Af de fartyg, som sistlidet ar besökte Stettin, hade de svenska 2,373 och 

de norska 1,831 mans besattning. Vid generalkonsulatet verkstalldes under 

arets lopp följande mönstringsexpeditioner, nemligen frail 28 sarskilda svenska 

fartyg: 

afmönstrade eller afskrifne 46 sjöman 

anmalde som rymde 2 » 

pamönstrade 23 » 71 sjönaan 

och fain 46 olika norska fartg: 

afmOnstrade eller afskrifne 256 sjöman 

anmuld rymd 1 » 

pamönstrade 95 » 352 sjöman 

tillsammans 423 man, 

alltsa utgörande 157 man mer an under dr 1878. 

De mönstrade sjömannens nationalitet var: 

Med svenska fartyg Med norska fartyg 

afmönstrade. påmönstrade. afmönstrade. pamönstrade. 

Svenskar _________ 40 man 20 man 26 man 38 man 

- .T orrna an 3 » 1 » 107 » 42 » 

Danskar 2 » - » 3 » 3 » 

Finnar — D 1 » 8 » 5 » 

Tyskar 2 » 1 D 4 » 5 » 

Div. landsman ___ 1 » — D 9 D 2 » 

Summa 48 man, 23 man, 257 man, 95 man. 

Således hafva i det hela afniönstrat 305 man, men pamönstrat endast 118. 

Orsaken till denna skillnad torde val vara den, att många sjöman taga hyra 

for öfverfarten frail Amerika till Europa i afsigt att hemresa, och att befalhafvarne 

ofta i deras stalle lata hitsanda i hemorten mönstradt manskap eller 

komplettera detsamma vid passerandet af Köpenhamn eller Helsingor, der battre 

tillgang pa sjöman finnes. I hyra med segelfartyg betaltes harstades i medeltal 

för matros 36 kr. och lattmatros 32 kr. per månad. — Enligt skeppares 

anmalan, hafva 1 svensk eldare och 1 norsk timmerman fallit öfver bord och 

drunknat, den förre i harvarande hamn, den senare under resa i Atlanten. 

sjukhus harstades hafva 4 svenskar och 5 norrman enligt anmalan vant upptagne, 

af hvilka 1 svensk aflidit och de öfriga tillfrisknat. Antalet nödstallde och 

hemsande, som atnjutit understöd af generalkonsulatet, utgjorde: 

ar 1879 ar 1878 

svenska undersåtar 17 personer. 21 personer. 

norska ______ 9 10 

Två Svenska och fyra norska fartyg hafva hartades vexlat befalhafvare. 

Ett svenskt fartyg, skonerten »Carl» om 56 reg.-tons hemmahörande i Carlskrona, 

patraffades drifvande på sin tralast utan manskap vid Arkona och inbragtes 

vrak till Swinemünde, der den till betackande af bergningsomkostnaden 

försaldes. 

Efter aflidna svenska och norska sjömän, hvilka fant med tyska fartyg, 

hafva genom generalkonsulatets forsorg 450 kr. 70 öre utbekonamits och hemsandts. 

Den utväg, som är sjömän lemnad att genona sjömansanvisningar hem- 

Banda besparingar å förtjent hyra, b'egagnas har leke id den orsak, att de mer-

296 

.indels hellre personligen hemsanda eller vid hernresa medtaga sin tillgodohafvande 

hyresförtjenst. 

Enligt dagboksanteckningarne ingingo under årets lopp 257 bref och postförsändelser 

samt expedierades 336 skrifvelser och 89 paketer samt korsband 

i embetsväg. 

Antalet bref, som under årets lopp ankommit till generalkonsulatet och 

blifvit befordrade till svenska och norska sjöfarande, utgjorde i det närmaste 

2,300 st., af hvilka endast 9 voro rekommenderade ; deremot afsandes 45 st. 

under inskrifning och vardeuppgift. Jemlikt den nu här utkomna listan öfver 

provinserna Pommerns och Preussens handelsflotta, inköptes under sistlidet år 

i Carnin från Sverige 1 bogserångbåt om 5 reg.-tons samt såldes i Colberg 

till Sverige 1 galeas om 56 tons och i Wolgast till Norge 1 barkskepp om 

895 tons. 

Berndlde provinsers rederier omfattade den 1 januari 1880 1,510 fartyg 

om 277,260 tons, af hvilka 853 voro segelfartyg, 456 kustfarare, 56 sjögående 

Angare och 145 bogserångbåtar. Deraf egde Stettin 107 segelfartyg, 3 kustfarare, 

34 sjögående ångare och 51 bogserångbåtar. Af ofvanförda 56 sjögående 

ångare tillhörde Stettin 34, Danzig 8, Elbing och Königsberg hvardera 

3, Rügenwalde och Wolgast hvardera 2, samt Colberg, Pillau, Stralsund och 

Swinemünde livardera 1. 

Skeppsbyggeriet, som i senare dr nästan alldeles hvilat, tycks numera hvad 

Angfartyg angår taga en raskare fart. Stilunda aro vid Stettins 3 mekaniska 

verkstader för närvarande utom reparationer icke mindre an 15 fingfartyg under 

nybyggnad; deraf 6 för harvarande, 6 för rysk, 1 för Rügenwaldes, 1 for 

becks och 1 för Bremens rakning, hvilket sistnamda är bestamdt för fart a 

Jeniseifloden. A vårt förnamsta varf »Vulcan» byggas, utom de af Ryssland 

bestallda stålångarne, 3 pansarkorvetter för tyska örlogsflottan jemte en mangd 

lokomotiv och maskiner. Derjemte är för Stettins räkning bestald i Elbing 1, 

Rostock 1 och i Glasgow 1 Angare, hvilken sistnamde med en dragtighet af 

2,700 tons ar bestamd fur regulier fart mellan Stettin och Amerika. 

Stettins ångbå'tsflotta, bestående af 85 ångfartyg om 11,034 tons, ökar således 

genom nybyggnad sin dragtighet med 5,900 reg.-tous. Endast 6 mindre 

segelfartyg äro på stapeln vid skeppsvarfven i Anklam, Seedorf, Ueckermünde 

och Ziegenort. 

Af sjögtiende fartyg besöktes Stettin sistlidet år, som följer: 

1,480 ångare om 507,450 reg.-tons 

1,645 segelfartyg » 167,815 

S:a 3,125 fartyg om 675,265 reg.-tons, 

utvisande jemfördt med det föregående årets sjöfart, en tillökning af 348 fartyg 

och 132,545 reg.-tons och detta oaktadt att sjöfarten öppnades bärstades 

för ångare först den 27 och fr segelfartyg den 28 mars. Ordnade efter nationaliteten 

befunno sig bland de sjögående fartygen: 1,814 tyska, 589 engelska, 

231 danska, 205 svenska, 175 norska, 56 hollandska, 44 ryska, 9 franska, 1 

amerikanskt och 1 österrikiskt. 

Hvad sarskildt vår betydliga kainnfregvens angår, så ankommo derjemte: 

1,074 kustfararefartyg ...... om 26,175 reg.-tons 

10,406 flodsegelfarkoster ... .. 706,237 och öfver 

7,000 flodångfartyg » 176,700

297 

Harvid torde anmarkas, att hvarken de vår barna genomgående 2,249 flodegelfartyg 

om 169,762 reg.-tons eller antalet ingslupar och mindre ångbåtar, 

som förmedla den ansenliga passageraretrafiken mellan Stettin och de vid floden 

närmast belagna orterna, äro harofvan inberaknade. 

Det förgångna årets sjöfart var för rederierna i allmanhet något gynsammare 

an Ar 1878. Om ock frakterna annu alltjemt förblefvo tryckta, så har 

dock handeln förnamligast gonna den stora spanmålsimporten och potatisexporten 

erfarit en betydlig tillväxt, hvarigenom också en mangd fartyg erhöllo 

fraktsysselsattning. 

Tysklands varuomsättning med utlandet under år 1879. 

Till följd af det nyinförda skydstüllsystemet, torde en återblick på tyska 

Iandelsstatistiken vara af sarskildt intresse, isynnerhet hvad de beslutade tullförandringarnes 

inverkan på varuutbytet under årets lopp angår. I allmanhet 

har, såsom man kunde förutse, ett betydligt införselöfverskott egt rum af alla 

de artiklar, ltvilka blifvit belagda med en högre eller ny tull. Men då tullförhöjningarne 

för enskilda artiklar tradt i kraft vid olika tidpuukter och för 

,ett stort antal först med den 1 sistlidne januari, har dessas inflytande, si vidt 

.det kan för år 1879 konstateras, gjort sig markbart på mycket olika slitt. Vid 

,de s. k. finansartiklarne, å hvilka de nya högre tullsatserna infördes redan i 

mediet af året, faller införselöfverskottet uteslutande på det första halfåret; 

under andra halfåret föjde derpå en minskning, som dock "last= öfverhufvudtaget 

joke på hingt när har utjemnat det höga öfverskottet. För de fiesta af 

.dessa artiklar visade sig alltså vid årsslutet en ansenligt förökad införsel, som 

följande framstallning visar: 

år 1879 fir 1878 år 1879 ett plus af 

centner. centner. centner. i procent. 

Vin på fat 1,874,641 999,905 877,736 87 

)) på buteljer _ 161,146 127,990 33,156 18 

Kaffe...... 2,251,886 1,987,279 264,607 13 

Peppar 78,839 59,253 19,586 33 

Flask etc. 800,985 632,235 168,750 27 

Ris 1,407,333 1,113,047 294,286 26 

Tobaksblad ______ 1,494,218 1,294,225 199,193 15 

The 48,561 30,881 17,680 56 

Om 1878 års införsel kan anses såsom motsvarande landets behof, så måste 

af dessa artiklar hafva befunnits i tyska tullområdet den 1 januari 1880 

betydligt större redan förtullade förråd än den 1 januari 1879. Öfverskottets 

relativa storlek, hvilken handeln såväl som rikets finanspolitik måste taga i betraktande, 

framgår af de bifogade procenttalen. 

Efter skydstullens införande å jern, är importen och exporten af derma 

vara utaf framstående intresse. Af det sistlidna årets handelsstatistik framgår 

silunda, om man jemför in- och utförseln, att vid alla artiklar utförseln ar betydligt 

större an införseln. Under det den förra jerntullen egde bestånd, fanns 

alltid en mangd artiklar, af hvilka införseln icke ovasentligt öfversteg utförseln. 

Under tullfrihetstiden från den 1 januari 1877 till slutet af maj resp. 

mediet af juli förlidet år hade detta förhållande andrat sig i den riktning, att 

•antalet af dessa artiklar aftog och öfverallt, der annu„importen öfversköt exporten, 

detta öfverskott bestandigt förminskades. Till slutet af år 1879 hat 

Ber. om Handel o. Sjbfart. 20

Jernmalmer Ctr. 

Tackjern 

Jernskrot, gammalt 

Jern, smidt och valsadt 

Jernviigsskenor 

Hörn- och vinkeljern 

Jernbleck och plattor 

Jern- och ståltråd 

Hjulringjern och plogbillar 

Grofsmidda jerndelar 

Jern- ach stålvaror, grofva 

Jernrör, smidda 

Jern- och stålvaror, fine 

Synålar 

Gevii.r, alla slags 

Lokomotiver 

Ingpannor 

Maskiner 

Rekapitulation. 

Skrot- och tackjern Ctr. 

Materialjern och grofva yam-- o 

Maskiner, alla slag 

0 

298 

denna utveckling fortgattt sa langt, att införseln tradt tillbaka för utförseln via 

alla hufvudartiklar, som statistiken upptager, saval af ramaterialier, jernmalmer 

som af alla olika slag halffabrikat af tackjern anda upp till de finaste fardiga jernvaror 

och maskiner, öfverallt sander Tyskland langt niera till utlandet an det 

mottager derifran. Detta faktum at- så mycket mera beaktansvardt som det 

förestaende aterinförandet af tullen frail ruedlet af aret framkallade en betydligt 

vaxande import. Utaf enskilda specialiteter, som handelsstatistiken leke siirskildt 

uppför, ma väl Harm införseln vara större an utförseln, men i dessa fall 

handlar det just om artiklar, som Tyskland -maste importera från utlandet - 

såsom t. ex. af svensk produkt. Afsedt harifran, har den tyska jernindustrien 

just det ar, under hvilket densammas idkare anstrangde alla sina krafter till 

förklarande af skydstullens nödvandighet, för att de till och med pa den inhemska 

marknaden icke skulle duka under för den utlanclska konkurrensen, visat 

sig pa sjelfva de neutrala marknaderna konkurrensdugligare an nagonsin förut.. 

Det torde vara anmarkningsvardt att utförseln vid past= alla artiklar stigit 

till mer an det dubbla, ja i manga fall langt utöfver anda till det åtta- och 

tiofaldiga såsom t. ex. för jernvagsskenor och lokomotiv, alit under det sistlidna, 

arets lopp. 

Talen för de enskilda artiklarne framgå ur följande sammanstallning: 

Införsel. 

5,910,865 

7,491,242 

450,722 

563,040 

294,919 

136,047 

308,859 

80,840 

32,495 

6,814 

529,814 

71,717 

10,412 

142 

965 

13,088 

12,917 

708,415 

7,941,964 

2,024,545 

734,420 

Under år 1879. Under år 1878. 

Utförsel. 

Utförselöfverskott. 

Införsel. Utförsel. 

20,891,321 14,980,266 

7,873,953 382,714 9,159,826 7,534,024 

788,374 337,652 533,429 793,664 

2,692,917 2,129,877 589,990 2,375,824 

3,284,194 2,989,275 901,394 4,144,233 

330,515 194,468 144,529 140,186 

698,445 .389,586 393,779 202,081 

1,534,214 1,453,374 80,886 1,132,889 

116,002 83,507 65,783 157,604 

14,437 

2,385,365 

7,623 

1,855,551 

791,819 2,491,264 

147,154 75,437 103,926 172,678 

28,022 17,610 10,037 36,525 

6,102 5,960 101 5,563 

5,732 4,767 1,684 9,148 

120,055 106,967 59,631 241,836 

30,502 17,585 21,159 33,967 

1,141,270 432,855 822,529 1,248.999 

8,662,327 720,363 9,693,255 8,327,688 

11,188,806 9,164,261 3,072,106 11,316,759 

1,291,827 557,407 903,322 1,524,794 

Alltsa bekraftas af handelsstatistiken det faktum, att förbattringen i jernindustriaffarerne 

i Tyskland liksom i andra lander förnamligast framkallats genom 

en lifligare sysselsattning för utlandet. Salunda uppgick t. ex.. exporten 

af materialjern af alla slag och grofva jernvaror under de första 4 må,naderne 

af år 1879 till 3,207,285 centner, de följande fyra månaderna till 3,538,389 

ctr. och de sista fyra månaderne, då den lifligaste efterfrågan från utlandet intraffade, 

till 4,443,132 ctr. Af de enskilda jernsortern a torde isynnerhet fram.

299 

jernvagsskenor, af hvilka i angifna tidrymder utfördes 1,037,491 ctr., 

883,758 ctr. och 1,352,945 ctr. samt af stangjern 698,184 ctr., 821,870 ctr. 

och 1,172,863 ctr. Exportens stigande har i verkligheten vant Knnu större 

än som af dessa tal framgår, ty statistikeu för de båda första tidrymderna innehåller 

delvis transitorörelsen; under det att i den 'sista tidrymden efter tullens 

återinförande endast exporten af tyskt fabrikat blifvit upptagen som utförsel. 

För hela året 1879 uppgifver statistiken för skrot- och tackjern för första, 

gången en öfvervigt, nemligen af 720,363 ctr. För materialjern och grofva jernvaror 

utgir utförseln mer än det femfaldiga af införseln. Om man reducerar 

de olika fabrikaten efter taekjern, si representerar allenast öfverskottet af utförseln 

öfver införseln en qvantitet af ungefär 14 millioner centner tackjern, d: 

v. s. nästan en tredjedel af den tyska tackjernstillverkningen, som år 1878 utgjorde 

circa 43 millioner centner; för hela utförseln af tyskt jern torde denna 

qvantitet val kunna uppskattas till 18 4 20 millioner eller mera an V, af den 

tyska produktionen. 

'bland de artiklar, för hvilka den nya tullen trådt i kraft först med detta 

års början, står främst spanindl. Statistiken erbjuder härför följande data : 

1879. Öfverskott af införseln. 

Införsel. Utförsel. 1879. 1878. 

Hvete ctr. 18,482,402 12,093,799 6,388,603 5,235,563 

Rig ...... 29,591,461 2,960,553 26,630,908 15,043,746 

Korn ... 6,441,146 5,178,506 1,262,640 3,431,568 

Hafre..... 6,420,739 2,261,350 4,159,389 3,177,927 

Majs ...... _ ..... 4,083,808 314,406 3,769,402 1,909,122 

Då äfven transitorörelsen till en del ingår i talen för in- såväl som utförseln, 

så kan man till jemförelse af åren 1878 och 1879 endast begagna 

förselns öfverskott öfver utförseln. Detta införselöfverskott har nu erfarit den. 

mest påfallande stegring hos rag, från omkring 15 millioner ctr. till 26 112 millioner 

ctr., alltså, en tillökning med 76 procent. Den dernäst största tillväxt 

uppvisar majs, som väl iföljd af de höga potatispriserna detta år importerats i 

större qvantiteter för brännerierna an vanligt. Hvete och hafre hafva erfarit 

en tillvaxt af ungeffir 1 million centner; korn visar deremot ett betydligt aftagande 

införselöfverskott, som endast kan förklaras genom en minskad införsel, 

då båda Arens utförsel uppnått nastan samma höjd. 

För de industriprodukter, som den 1 sistlidne januari ålades högre tull, 

har öfverhufvudtaget en stark höjning i införseln egt rum och detta isynn.erhet 

af glas till det tiofaldiga samt af enskilda textil-artiklar till 30 50 procent 

af 1878 års införsel. — I det hela bekräftar den nu föreliggande statistiken den 

åsigt, att ännu en längre tid måste förflyta innan skyddstullens verkan på priserna 

kan angifvas; ty den tyska marknaden maste nästan öfverallt först förbruka 

eller afsätta sina stora lager. 

F. L. P. Ivers.

300 

Ryska riket. 

S:t Petersburg den 31 december 1879. 

(Årsberättelse för 1879 till Sommerskollegium.) 

De Förenade rikenas sjöfart pa konsulsdistriktet ar 1879 framgår af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 

0 

,» 

» 

» 

» . i barlast » » 

0 med last » utrikes ort 

» 

Fran 

0 

.» 

» i barlast » » )) 

afgingo med last till Sverige 

» 0 

» i barlast » » 

» 0 

» med last » utrikes ort 

0 A 

» i barlast » 0 » 

Till » ankommo med last frail Norge 

» » 

» i barlast » 0 

» » 

0 med last 0 utrikes ort 

0 » 

» i barlast » » » 

Fran » afgingo med last till Norge 

O 

» 

» 

» 

» 

» 

i barlast 0 » 

med last » utrikes ort 

» » 0 i barlast » » i 

54 svenska fartyg om 8,652 tons, 

128 » » » 31,165 0 

158 » » » 40,387 » 

84 » » » 26,550 » 

179 » » » 34,310 » 

6 » » » 1,284 » 

227 » ,») 67,438 » 

12 0 » » 3,722 » 

36 norska 1) 3,759 0 

15 » » 2,832 » 

332 » » » 96,501 » 

25 0 » 7,406 

79 » » » 10,734 » 

8 » i i 4,447 » 

257 0 i i 68,617 

62 » » » 26,039 » 


tons, hvaraf 212 svenska om 49,039 tons °ch. 368 norska om 100,260 tous 

S:t Petersburg och Kronstadt 185 svenska om 42,362 tons och 262 norgka 

om 72,471 tons; till Narva 5 svenska om 1,097 tons och 25 norska om 

5,021 tons; till Reval 21 svenska om 5,189 tons och 70 norska om 18,950 

tons; till Baltischport 1 svenskt om 391 tons och 11 norska om 3,818 tons). 

Antalet med last afga.ngna fartyg utgjorde 742 om 181,099 tons, hvaraf 

406 svenska om 101,748 tons och 336 norska om 79,351 tons (från S:t Petersburg 

och Kronstadt 269 svenska om 65,451 tons och 239 norska om 

58,808 tons; från Narva 5 svenska om 840 tons oeh 33 norska om 7,374 

tons; från Reval 131 svenska om 35,066 tons och 59 norska om 11,214 tons ; 

från Baltischport. 1 svenskt om 391 tons och 5 norska om 1,955 tons). 

De af till distriktet ankomna fartyg intjenta bruttofrakter uppga till N.jande 

belopp: 

för svenska fartyg som ankommit till: 

S:t Petersburg och Kronstadt frail Sverige ____ rub. 37,800 

» Norge 4,200 

» utrikes orter » 196,000 rub. 238,000 

Narva » Norge 540 

• utrikes orter » 19,420 » 19,960 

Reval » Sverige » 275 

utrikes orter » 55,600 )) 55,875 

Baltischport » » »-------------- » 5,000 

rub. 318,835 

IL 180 % kurs kr. 573,900

301 

för svenska fartyg, som afgatt fran : 

S:t Petersburg och Kronstadt till Sverige __ __ _ kr. 233,000 

D D Norge D 40,000 kr. 273,000 

Reval » Sverige _______ » 135,885 

D Norge ___ ___ D 75,700 211,585 

Sammanlagda bruttofrakter af svenska fartyg kr. 1,058,485 

fir norska fartyg, som ankommit till : 

S:t Petersburg och Kronstadt fran Norge rub. 6,600 

D Sverige D 400 

D utrikes orter D 610,000 rub. 617,000 

Narva D Norge ___ » 600 

utrikes orter 33,450 » 34,050 

Reval » Norge ___ » 9,185 

D utrikes orter » 378,500 D 387,685 

Baltischport » Norge ___ » 250 

utrikes orter D 66,000 » 66,250 

för norska fartyg, som afgatt frail : 

rub. 1,104,985 

180 yo' kurs kr. 1,988,973 

S:t Petersburg och Kronstadt till Norge ___ kr. 107,000 

D D Sverige » 18,000 

Reval D Norge 

))) ) 35 7 :51 250 0 kr. 

D Sverige ______ 

167,670 

Sammanlagda bruttofrakter af norska fartyg kr. 2,156,643 

Brutto-inkomsten af de Förenade rikenas fraktfart pa distriktet utgör salunda 

kr. 3,215,128 mot kr. 3,664,794 dr 1878. 

Till Kronstadt och S:t Petersburg ankommo ar 1879 2,791 fartyg af 

olika nationer eller 120 mer an ar 1878. 

Fran Sverige infördes till S:t Petersburg under loppet af ar 1879 följ 

ande varor : 

147,500 centner tackjern. 

11,000 stangjern. 

869 bundtar 

287 knippor 

3,126 centner rundjern. 

1,752 plat. 

832 bundtar » 

245 stycken 

316 centner stal. 

117 stiinger 

99 liidor 

178 colly maskindelar. 

556 D söm. 

16 D messing. 

50 styeken. axlar. 

10 » axlar och hjul. 

80 • D sparvagnshjul.

302 

60 stycken hjul. 

465 gasrör. 

63 lador granater och kulor med tillbehör. 

65 » tändstickor. 

1,688 stycken slipstenar. 

339 fat kopparvitriol. 

287 lador anchovis. 

142 brandsprutor. 

2,500 fat rödfärg. 

2,890 » krita. 

1,174,000 stycken eldfast tegel. 

20,450 fat cement. 

38 stycken plogar. 

Af norska produkter infördes till S:t Petersburg: 

11,540 tunnor sill. 

827 fat tran. 

78,540 kil. fàltspat. 

260 tons » 

150 » qvartz, 

till Nam: 

till Reval: 

till Baltischport: 

2,400 tunnor sill, 

18,500 tunnor sill och brisling, 

450 tunnor sill. 

Fran S:t Petersburg utfördes till Sverige ar 1879 med 284 fartyg hufvudsakligast 

följande varor: 

94,900 pud oljekakor mot 89,100 pud ar 1878. 

2,700 tschetw. linfrö » 11,800 tschetw. » 

290, 100 » rag » 289,100 » )) 

1,145 » hvete » P 

8,411 » hafre » - - P. 

221 siickar hvetemjöl __,_ » 3,754 säckar » 

97,500 kuhl ragmjöl ______ » 57,400 kuhl » 

875 » bohvetegryn D - » 

128,300 pud benmjöl » 90,348 pud » 

48,881 stycken bastmattor ...:_ » 49,700 stycken » 

Fran Reval till Sverige med 67 fartyg: 

142,660 tschetwert rag. 

Till Norge utfördes under samma tid 'frail S:t Petersburg med 118 fartyg: 

300 pud linblar mot ____. — dr 1878. 

1,278 P tagvirke ______ » 449 pud » 

227 » pottaska .. » 190 » » 

235, » tval »• 146 » » 

6,152 y) oljekakor » — — » 

7,320 » benmjöl • ______ » — » 

1,515 » mannagryn ...., » 746 pud »

303 

1,350 tschetw. linfrö mot 2,500 tschetw. dr 1878. 

163,500 » råg » 116,236 » 

3,500 » hafre 

1,600 » korn 5,150 » 

27,100 stycken bastmattor » 19,800 stycken 

Från Reval utfördes till Norge med 46 fartyg 112,672 tschetwert ritg. 

Enligt uppgifter öfver total-exporten af spannmål från S:t Petersburg och 

Reval skeppades år 1879: 

8,950,000 tschetw. __ mot 5,300,000 år 1878 från S:t Petersburg, 

2,455,700 2,139,800 » )») Reval. 

Den berättelse öfver Rysslands utländska handel för dr 1878, som numera 

på Finans-ministeriets föranstaltande finnes i tryck tillgänglig, visar hvilken 

oerhörd omsättning som bemälda dr egde rum, öfverträffande alla förväntningar. 

Det sammanräknade beloppet af in- och utförseln öfver europeiska och 

asiatiska gränsen samt till och från Finland uppgick till joke mindre an 

1,248,326,530 rubel eller 365,860,000 rubel mer an år 1877, hvilket år 

redan da uppvisade den högsta siffra som Rysslands exporthandel någonsin uppnått. 

Af det ofvan anförda varuvärdet faller på: 

Export: 

öfver europeiska, ______ __________________ rub. 596,544,441 

» asiatiska __________ _______________ 9,290,212 

till Finland 12,331,031 

samt guld och silfver till Europa 10,801,790 

» Asien 3,354,128 

import: 

öfver europeiska gränsen rub. 557,714,815 

asiatiska 28,104,756 

från Finland))9,762,621 

guld och silfver öfver europeiska gränsen 16,085,419 

» asiatiska ___________ 437,391 

Transitohandeln uppgick: 

öfver europeiska gränsen till rub. 1,653,456 

» asiatiska 2,246,476 

Detta resultat är så mycket anmärkningsvärdare, som kriget mellan Ryssland 

och Turkiet år 1878 ännu fortfor, hvilken omständighet nödvändigt måste 

utöfva ett inflytande på handeln i allmänhet. Såsom orsak till denna enorma 

handelsrörelse antages, hvad exporten vidkommer, dels den fortfarande låga, 

kursen för ryska rubein, dels den dåliga spannmåls-skörden i utlandet, hvarigenom 

Rysslands spannmålsutförsel befordrades. Utomdess gåfvo dep olitiska förvecklingarne 

år 1878 anledning att frukta utbrottet af ett krig mellan Ryssland 

och England med åtföljande spärrning af de ryska hamnarne, hvarför utlandet 

skyndade sig att dessförinnan förse sig med sina behof af ryska produkter. 

Hvad den förökade importen vidkommer, tillskrifves densamma den omständighet 

att industrien i landet, som under året 1877, till följd af krig och 

ogynnsamma kreditförhållanden, låg temligen nere, återvaknade till förnyad verk- 

.samhet och rönte behof af alla slags råprodukter, hvaraf införseln steg med 

laära 75 procent. En annan orsak till stegring at importen var den att in-

304 

förseln af utlandska produkter år 1877 till följd af guldtullens införande reducerades 

till det rajusta möjliga, men till följd häraf voro förråderna dr 1878 

upprymda och måste ersattas genona nya. Den stegrade importen medförde 

samma år för statskassan en tullinkomst af 53,060,400 rubel i metall och, 

4,051,100 rubel i kredit-sedlar. 

De förnämsta export-artiklarne vara: 

Spannmål 

Slagtboskap 

för ett värde af rub. 

Kavfar 

Smör 

Sandsocker 

D 

Sacker, raffineradt 

Spiritus 

Tobak 

Ägg 

D P' 

Ben 

Hampa 

D 

Hampgarn 

Linfrö 

D 

Andra oljefrön 

Borst 

Oljekakor 

D 

Lader och hudar___ 

Lin 

Linblår 

D 

Travaror _________ D 

Metaller, oarbetade 

Pelsverk 

Fjäder 

Talg 

Harts 

Lumpor 

Ull 

D D 

366,543,400 

16,893,180 

1,672,740 

1,548,560 

1,013,140 

323,388 

2,190,450 

980,950 

1,612,000 

2,132,000 

15,777,450 

1,769,900 

35,919,270 

8,814,770 

4,576,800 

1,312,600 

2,820,000 

56,519,400 

4,147,290 

30,454,093 

678,300 

1,123,760 

1,207,250 

3,347,300 

538,300 

616,260 

12,372,570 

1878 års import, för sig betraktad, upptager fyra hufvudafdelningar, näml.: 

Tullfria varor för ett värde af rub. 142,452,700 

Lifsmedel D 85,663,400 

Råmaterial och half-fabrikater 195,068,700 

Fabriks- och yrkesprodukter D 135,529,980 

Framstående äro af: 

tullfria varor: 

Grönsaker _____ ______ rub. 986,300 

Kalk och cement 

• 1,917,800 

Stenkol 

D 17,059,200 

Plantor och frön 

D 2,130,700 

Bomull 

D 67,893,500 

Lader, oarbetadt 

D 3,038,100 

Tegel 

D 711,500 

Åkerbruksredskap r 

D 3,641,500 

Böcker, kartor ach noter 

• 4,026,200 

Diverse 

• 41,047,700

305 

tullpligtiga varor : 

lifsmedel : 

Ris rub. 1,569,700 

Salt - D 6,346,800 

Grönsaker och frukter_ _ ....... D 9,094,900 

Ost D 791,400 

Fisk D 6,877,500 

The D 35,615,000 

Kaffe D 5,704,700 

Tobak D 4,984,700 

Dryckesvaror _ _ _ _ 10,119,100 

råmaterial och half-fabrikater: 

Lader, bearbetadt rub. L924,200 

Pelsfoder 5,537,000 

Silke D 11,905,900 

Ull D 24,487,200 

Bomullsgarn » 18,768,100 

Metaller, oarbetade 59,840,000 

Gummi,och guttapercha, oarbetadt D 3,778,900 

Flygtiga oljor D 7,112,600 

Farger D 17,349,300 

Kemikalier 20,667,500 

Bomolja 13,930,100 

Diverse D 8,767,500 

fabriks- och yrkesprodukter: 

Gips, marmor och sten ...... rub. 1,690,800 

Fajans och porslin ...... D 986,385 

Glasvaror2,818,500 

Metallvaror D 27,039,300 

Maskiner och apparater ...... . D 43,178,800 

Snickare- och svarfvarearbeten i 1,585,100 

Papper . D 1,751,800 

Lader-artiklar D 695,400 

Lin- och hampfabrikater D 9,088,200 

Sidenfabrikater D 3,046,700 

Yllefabrikater D 10,536,900 

Bomullsfabrikater D 4,649,400 

Tyll och spetsar D 1,464,400 

Fardiga klader.. 2,730,000 

Smärre galanterivaror 833,500 

Musikaliska instrument » 1,513,500 

Ur D 5,082,700 

Jernvägsvagnar D 8,491,700 

Diverse D 7,352,200 

Från Ryssland utfördes till Sverige och Norge år 1878 varor för ett 

sammanräknadt varde af 14,082,800 rubel mot 20,010,200 rubel år 1877, och 

från Sverige och Norge infördes till Ryssland år 1878 varor för ett varde af 

3,037,250 rubel mot 2,019,700 rubel år 1877; hvilket visar att de Förenade 

rikena införde från Ryssland varor för nara sex millioner mindre, men utförde 

till Ryssland varor för öfver 1 million mer än år 1877.

306 

Varuomsättningen mellan Sverige och Norge och europeiska Ryssland var 

under femarsperioden 1874-1878 följande : 

Export fran Ryssland Import fran Sverige och Norge 

till Sverige och Norge: till Ryssland: 

ar 1874 ...... rub. 11,920,900 ar 1874 rub. 3,002,000 

1875 

8,763,600 » » 3,191,000 

1876 

9,035,400 • 1876._ ..... 2,791,400 

1877_ ...... 20,010,200 » » 2,019,700 

1878. 

14,082,800 » 1878 3,037,250 

Förhallandet mellan importen af svenska och norska produkter till samtliga 

ryska hamnar i Europa under loppet af ar 1878, jemförd med totalimporten 

af samma varor inhemtas af följande förteckning: 

Import fran 

Hela importen. Sverige o. Norge. 

Lera rub. 631,550 rub. 1,760 

Kalk och cement » 1,281,560 » 18,300 

Sten » . 806,260 D 86,950 

Stenkol » 15,097,400 » . 920 

guano och andra gödningsämnen ---------» 374,960 » 1,500 

Växter, lefvande och torra D 1,326,100 » 8,160 

Spermacetti och fisktran » 568,640 » 17,250 

Sjelspack » 26,560 » . 780 

Tegel » 412,750 0 990 

Triarbeten D 286,860 » 26,560 

Mattor och säckar D 9,050 » 1,390 

Landtbruksredskap D 3,661.030 » 16,650 

Maskiner för bearbetn. af tradartiga imnen P 29,826,100 P 1,240 

Fartyg » 282,750 D 116,030 

Fysikaliska instrument » 286,120 » 6,000 

Böcker och musikalier » 3,755,240 » 1,050 

Salt P 6,543,050 » 52,970 

Fisk, marinerad » 878,070 » 23,790 

Stockfisk » 477,520 » 477,520 

Sill P 5,392,230 » 1,654,390 

» » 10,580 » 10580 

Skini, ej särskildt benämnda » 3,190,150 » 29,550 

» af räf, bisam etc. D 13,990 » 13,990 

» » sjöhäst och sjel » 3,070 » 3,070 

Tackjern D 5,016,870 » 84,670 

Stangjern » 12,285,650 » 97,971 

Koppar » 7,074,280 » 6,318 

Jordfärger D 342,810 » 17,074 

Krita, D 102,850 » 38,880 

Alun » 252,250 » 3,120 

Bensvärta D 40,650 » 3,460 

Bomolja D 13,568,770 » 4,340 

Smergel, pimpsten D 598,980 » 1,720 

Humle » 1,468,630 » 1,230 

Alabaster » 17,420 » 2,610 

Fajans D 717,830 » 26,970

307 

Fönsterglas rub. 965,380 rub. 2,870 

Stilarbeten » 4,654,350 D 21,530 

Handtverksredskap » 3,244,160 » 12,000 

Maskindelar » 13,091,360 D 88,450 

Papp » 475,170 » 4,800 

Yllemattor D 776,080 » 1,220 

Tändstickor D 365,150 » 7,350 

Under loppet af ar 1878 ankommo till Rysslands samtlige hamnar sammanlagdt 

14,211 fartyg, mätande 3,282,919 läster. Deribland befunno sig 

5,704 angfartyg om tillsammans 2,305,390 lästers drägtighet. Dessa fartyg 

voro af följande nationaliteter, nämligen : 

Ryska 1,655 hvaribland 727 angfartyg. 

Svenska och norska 2,072 D 730 D 

Danska 1,109 D 221 » 

Tyska 2,325 » 815 D 

Hollä,ndsk a _ ...... ....... 566 

Engelska 3,325 

Italienska 831 

sterrikisk-ungerska _ ..__ 451 

Grekiska 1,214 

Turkiska 398 

Öfrige länder ----------------265 265 

Den omfattning, i hvilken olika länder deltagit 

del år 1878, inhemtas af neclanstående förteckning : 

Preussen export och import 

Hansestäderne ....... ..., » » 

Andra tyska länder _ ..... » » 

England » D 

Frankrike » » 

Österrike-Ungern » D 

Holland D D 

Syd-amerik. stater ______ » » 

Italien D D 

Turkiet D D 

Belgien D D 

Sverige och Norge .... _ .. _ » » 

Nord-amerik. stater . ..... » D 

Danmark » » 

Rumänien D » 

Grekland » D 

Spanien D )) 

Portugal » D 

74 

» 2,762 

84 » 

109 » 

24 » 

3 

155 » 

i Rysslands utländska han- 

rub. 

299,867,500 

18,662,700 

119,964,600 

352,674,400 

103,008,200 

67,183,600 

40,588,000 

36,900,900 

24,396,200 

23,919,500 

20,847,600 

17,120,100 

11,775,900 

5,906,600 

5,375,250 

5,192,390 

3,903,350 

1,290,190 

Vexel-kurserna å S:t Petersburg den 31 december voro följande : 

London 25118-5/16- 1/8 d. 

Amsterdam 127 —126'/8 c. 

Hamburg ......... ...... 214 —213 V, pf. 

Paris 264'/5—'/4 c. 

G. L. Sterky.

Pireus den 31 december 1879. 

308 

Grekland. 

(Årsberdttelse för 1879 till ministern för utrikes iirendena.) 

Grekland besöktes under Ar 1879 af 7 norska fartyg, deraf 6 om tillsammans 

697 tons och 693 lister ankommo med last och 1 om 162 1/2 lister i 

barlast, sarntliga frA,n utrikes ort. Af dessa fartyg afgingo 3 om 325* lister 

och 233 tons med last samt 4 om 530 1/2 lister och 464 tons i barlast, alla, 

likaledes till utrikcs art. 

Bangkok den 2 februari 1880. 

Siam. 

Rodocanachi. 

(Årsberättelse för 1879 till ministern för utrikes drendena.) 

Distriktet besöktes under Ar 1879 af 1 svenskt fartyg om 510 tons, hvilket 

ankom frill och afgick till utrikes ort med last; 2 norska fartyg om tillsammans 

764 tons ankommo med last ach 2 om 883 i barlast från ntrikes ort; 

samtliga dessa fartyg afgingo med last till utrikes ort. 

Risutförseln till Europa har tagit större dimensioner än någonsin förr, 

uppgående till omkring 80,000 tons; hela utförseln utgjorde 4,200,000 pikuls; 

den stundande skörden lofvar jemvil ett lika godt resultat. 

Införseln hit eger i allminhet rum öfver Singapore, med undantag af 2 

eller 3 fartyg som komma direkt frail London och Hamburg ; frail sistnimnda 

plats införas stora qvantiteter svenska tindstickor. Denna handel ligger till 

ster del i hinderna pa kineserna. 

Man har talat rnycket om en telegrafledning som skulle ansluta sig till de 

europeiska linierna, men innu ej gripit sig an dermed. 

I anledning af den tvist som uppstått med den engelska generalkonsuln 

har den siamesiska regeringen sindt en ambassad till London, och har denna 

ambassad jemvil besökt Berlin. 

W. Niiller.

Lima den 12 januari 1880. 

309 

Peru. 


Till Callao ankommo • under år 1879 10 svenska fartyg om tillsammans 

8,170 tons i barlast från utrikes oft; af dessa afgingo 8 om 7,045 tons med 

last och 1 om 530 tons i barlast, alla likaledes till utrikes ort. Af norska 

fartyg ankommo från utrikes ort 2 om tillsammans 1,455, tons med last och 

5 om 5,813 tons i barlast; 6 af dessa fartyg om 5,983 tons afgingo med last 

,och 1 om 1,285 tons i barlast, samtliga till utrikes ort. 

Danmark. 

S:t Thomas (Danska Vestindien) 'den 24 Januar 1880. 

J. F. Lembeke. 

(Aarsberetning for 1879 til Kommerce-Kollegiet.) 


folgende Oversigt: 

'Til Distr. ank. fra Udlandet med Ladn. 

» » 1) )) » i Ballast 

1 Fra » afgik til . med Ladn. 

6 svenske Fartöier 

38 » » 

» » 

dr. 

» 

,) 

2,108 Tons. 

14,844 

347 » 

» » » » » i Ballast 45 » » )) 17,285 

Til » ank. fra Norge med Ladn. 

1) » » » i Ballast 

)) » » » Udlandet med Ladn. 


1 

4 

35 

77 

norskt 

)) 

» 

» 

» 

» 

» 

)) 

dr. 160 C. L. 

» 259 » 

» 824 » 

» 4,221 » 

» 

') 

)) 

» 

— 

1,037 

9,978 

19,281 

» 

» 

Fra » afgik til » med Lads. 11 0 » » 718 )) » 1,948 

» » )) » » i Ballast 108 » » » 4,985 » » 27,622 » 

Det vil heraf sees, hvormeget Skibsfarten er tiltaget, men at ikkun faa 

Skibe bringe Ladninger og at de övrige kun anlöbe Stedet for at blive befragtede, 

ved Ordrer herfra til forskjellige Steder, eller for at forsynes med Provisioner, 

Vand etc. 

Her er ellers Intet af Interesse at rapportere, Fragterne ere endnu kun 

lave og det har været meget stormigt i den senere Tid, som har foraarsaget 

adskillige Havarister, tillige have vi havt idelig Regnveir, som endog til 

Windward har medfört Oversvömmelse og anrettet megen Skade, med Tab af 

Menneskeliv. 

Paa S:t Croix er Alt nu roligt og Arbeiderne hafve indgaaet ny Kontrakter 

efter Opstanden saa Rösten er begyndt. 

Otto Narstrand.

310 


Tripoli (regentskapet Tripoli) den 15 april 1880. 

(Årsberätteise för 1879 till Kommerskollegium.) 

Under de senaste do åren har hamnen joke vant besökt af mer an 3 norska 

och 1 svenskt fartyg, nämligen: år 1873 1 norskt om 320 tons, 1878 1 

svenskt om 388 och 1 norskt om 403 tons samt 1879 1 norskt om 234 tons. 

Intet af dessa fartyg hade last med sig hit men alla hade espartolast härifrån. 

Equador. 

Guayaquil den 17 februari 1880. 

(Arsbertittelse för 1879 till Kommerskollegium.) 

Taylor. 

Intet svenskt eller norskt fartyg besökte hamnen under sistlidet år. 

Emedan kakaoskörden år 18 78 var mycket ringa och denna vara således 

bief sallsynt i den europeiska marknaden, gick priset högre an det någonsin 

vant och höll sig jemval uppe, oaktadt de stora qvantiteter som utskeppades 

härifrån med hvarje fartyg. Denna gynsamma omstandighet, som gjorde att 

priset holl sig uppe under hela året 1879 Indian 18 och 26 dollars pr qvintal, 

tillika med den rikaste skörd som någonsin erhålllits höjde värdet Elf hela 

utförseln till 8,684,330.54 doll., hvilket utgör 5,319,269.83 doll. mer an före-. 

gående år. Af kakao utfördes 31,534,137 R till ett värde af 6,937,510.14 

dollar. 

Jordbrukets blomstrande stallning har gagnat hela landet och särskildt. 

denna stad, hvars folkm.angd betydligt ökats genom inflyttningar från Chili och 

Peru till följd af kriget. Vår regering har lyckats bevara neutraliteten och 

lugnet inom landet har icke blifvit stördt. 

Till följd af kakaons dyrbarhet skeppas den ut med de engelska d,ngbA:tame, 

som underhålla förbindelsen utmed hela kusten, och emedan frakterna 

dro mycket låga på de atlantiska Angbåtarne försiggår en stor del af den öfriga. 

exporten, even den af s. lc. elfenbensnötter, öfver Panama. 

Segelfartyg anvandas ndstan endast för elfenbensnötter, och betalas i frakt 

nastan hela året om 3 L pr engelsk ton med 90 liggedagar. 

Stora belopp af silfverdollars hafva införts från Peru för att . köpa vexlar 

harstades enar kursen der dr si hög. En följd hard har vant, att, oaktadt 

den stora utförseln, kursen på London hela året vant radian 39 och 45 %- 

I 2., sten. riknas lika med 5 dollars hårdt mynt, hvartill kursen lägges. 

E. W. Garbe.

Odessa den 31 januari 1880. 

311 

Ryska riket. 

(Årsberättelse för 1879 till ministern för utrikes ärendena.) 

Intet svenskt fartyg besökte under år 1879 distriktet. Till distriktet ankommo 

23 norska fartyg om 2,543.5 läster och 11,993.36 tons, hvaraf 17 

ångfartyg om 2040 , laster och 10,919 tons; år 1878 ankommo 44 fartyg om 

5,296 läster och 13,984.14 tons. 

Fran distriktet afgingo år 1879 23 norska fartyg om 2,345.5 laster och 

11,743.35 tons, hvaraf 16 Angfartyg om 2,040 laster och 10,044 tons; år 

1878 afgingo 42 fartyg om 5,296 laster och 13,359 tons. 

Af de 23 afgångna norska fartygen gingo 10 om 305.5 laster och 5,877.36 

tons till Norge (6 från Odessa, 2 från Nicolaieff och 2 från Taganrog) med 

last af 43,164 tschetw. råg, 7,8 .00 tschetw. korn och 456 tschetw. majs; motsvarande 

ett varde af omkring 850,000 kronor, under det att vardet af utförseln 

harifrin till Norge år 1878 öfversteg en million kronor. 

Oaktadt det dåliga resultatet af den sista skörden i hela södra Ryssland, 

en skörd som i sin helhet stadnade betydligt under medeltnåttan, har dock, tack 

vare de höga pris som betaltes öfverallt i Eutopa afvensom till följd af det 

prisfall på rubeln det senaste orientaliska kriget förorsakade, spanmålsutförseln 

år 1879 från Odessa och Nicolaieff icke allenast ej blifvit mindre An år 1878, 

utan till och med blifvit nara på 1/2 million tschetw. större. Under det att 

år 1878 från Odessa utfördes 7,500,000 och från Nicolaieff 3,500,000 tschw. 

steg utförseln år 1879 från Odessa till 7,700,000 och fr‘in Nicolaieff till 

3,750,000 tschetw., eller tillsammans 11,450,000 tschetw., motsvarande ungefar 

24 millioner hektoliter. 

Det kan emellertid icke nekas att det har fordrats stora anstrangningar 

för att bringa exporten till en sådan höjd; man har till och med satt ifråga 

att förbjuda all spanrailsutförsel intill dess den nya skörden kommit i marknaden. 

Minga hafva namligen, lockade af de höga prisen, gjort sig af med så 

mycket spanmål att de leke ens hafva qvar det nödvändiga för den förestående 

sadden, och kan denna brist på omtanke komma att hafva svåra följder. Redan 

nu börjar behofvet göra sig markbart på många stallen, och i de kaukasiska 

provinserna betalas oerhörda pris för spanmål. 

Jordbruket har obestridligt gjort stora framsteg i södra Ryssland under 

de senaste åren, men det kan dock ej bestridas att ej en viss oro börjar sprida 

sig bland sinnena, franakallad af farhågan eller öfveriygelsen, att i sakernas nuvarande 

stallnig Man med Amerika Kr omöjlig och att detta land, som för 

knappt tjugu år sedan icke raknades bland de spanmålsproducerande och som 

nu redan utträngt Ryssland från den engelska marknaden, skall sluta med att 

benaaktiga sig alla de europeiska marknadsplatserna till Rysslands förfa,ng. 

Redan har den amerikanska spanmåln börjat en svår täflan med den ryska 

i Marseille, der denna senare hittills vant ensam, och prisen tryckas ner si 

mycket att vi icke kunna följa med; samma förhållande eger rum i Italien och 

even vid andra hamnar i Adriatiska hafvet. Om man får tro en b,ar i landet 

utkommande tidning skulle till och med en last amerikansk spanmål och mjöl 

hafva kommit till den kaukasiska hamnen Poti, hvarifrån varorna vidare befordrats 

till Tiflis.

312 

Möjligen finnes nagon öfve'rdrift i de uttalade farhagorna, men å andra 

sidan skulle det leke tjena till något att neka en fara som verkligen finnes till. 

Tiden ar inne att öppna ögonen och besinna medlen att förekomma faran. Dessa 

medel bestå i öppnandet af nya kommunikationer, kanaler, jernvagar och andra 

va,gar, i nedsattandet af fraktsatserna afvensom i uppmuntran åt införandet af 

akerbruksmaskiner för att ersatta bristen pa armar och motväga arbetslönernas 

dyrhet. 

Robert Wilkins. 

Riga den 27 mars 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskolleginm.) 

De Förenade rikenas sjöfart pa konsulsdistriktet år 1879 framer af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last frå,n Sverige 82 svenska fartyg om 8,998 tons 

28,176 » )) i barlast » » 138 » » » 

» 

0 » » med last » utrikes ort 70 » » 15,365 » 

» 

Fran 

0 

» 

0 i barlast » 

afgingo med last till 

ii 

Sverige 

191 

113 

» 

» 

» 

» 

» 

» .... 

49,335 

20,479 

0 

» 

» » » i barlast i) i) 51 » » » 3,235 » 

» » » med last » utrikes ort 309 » D 76,308 » 

» » » i barlast » 0 5 0 » » 1,260 » 

Till » ankommo med last hån Norge 99 norska » » 11,495 0 

» » i barlast » ii 91 » » » 17,005 0 

» » » med last » utrikes ort 183 » » » .... ..... 39,265 » 

0 » » i barlast i») 112 » » » 24,576 » 

Fran » afgingo med last till Norge 135 » n 17,527 » 

» 0 » )) » utrikes ort 340 » » » 72,577' » 

» » » i barlast » » 8 D D D 1,926 » 

Hela antalet med last ar 1879 ankomna fartyg utgjorde således 434 om 


de med last afgångna fartygen utgjorde 897 om 186,891 tons, deraf 422 svenska 

om 96,787 och 475 norska om 90,104 tons. 

Distriktet besöktes af: 

481 svenska fartyg om tillsammans 101,874 tons, emot 

427 )) » » 101,730 » år 1878 

346 D D D 97,352 » » 1877. 

Denna tillökning faller, likasom fallet var 1878, uteslutande pa vice konsulstationen 

Libau, hvars handel tir stadd i stadig tillvaxt och visar nära nog 

ett fördubbladt antal fartyg mot för två ar sedan. Spanmalsrörelsen med de 

Förenade rikena var ganska liflig, dock hufvudsakligast under seglationstidens 

förra halft; senare, och framemot hösten, da spanmalsnoteringarna betydligt 

stego, afstannade utförseln till Skandinavien nästan helt och hallet. Trahandeln, 

som eljest plagade sysselsätta en mangd fraktsökande fartyg, bibehöll vid 

hufvudstationen afven i ar sin liflöshet. 

Till Sverige utklarerades med last: 


172 D D D 34,906 » Ar 1878 

121 D D D 28,131 o. 191 nyl. 1877. 

Med barlast utklarerades till Sverige: 

51 svenska fartyg om tillsammans 3,235 tons. 

Denna rubrik, hvilken under föregaende ar ej förekommit,. härleder sig 

däraf, att till hamnen Libau, hvarest större magasinsbyggnader uppförts, från

313 

Gotland förts en - mängd mindre kalklaster samt att dessa fartyg mestadels tomma 

.1tervändt hem. 

Med innehafvande last ankommo från Sverige : 


58 » 10,546 D år 1878 

20 » 4,275 » » 1877. 

Såsom redan blifvit numndt infördes i år till Libau betydligt med bygnadsmaterial, 

nämligen kalk och tegel; Till hufvudstationen infördes från Sverige 

den ungefär vanliga qvantiteten Malmö cement och krita, något stangjern, 

,spegeljern, åkerbruksredskap, 60,000 qvadratfot tuktad gatsten, slipstenar, 

massa, superfosfat, säkerhetstundstickor och sill samt, såsom något nytt, fiera 

laster Höganus eldfasta tegel och lera. 

Fran Norge inkommo till distriktet med last: 


8 » 1,278 » år 1878 

1 » 59» »1877 

samt barlastade: 

13 svenska fartyg om tillsammans 2,636 tons, eraot 

17 » 2,984 » ar 1878 

10 1,958 » » 1877 

Till Norge utklarerades med last: 


74 12,908 » dr 1878 

27 » 5,075 » » 1877 

Importen af sill från Sverige och Norge: 

till hufvudstationen uppgick till brutto tunnor 60,602'1 2 

emot, under 1878 91,753 

och, » 1877 47,668V2 

hvaraf ifrån Sverige 1,421 t:r. 

Till vice konsulsstationen Libau infördes under: 

1879 från Norge och Sverige brutto tunnor 23,172V4, emot 

» 32,870V4 ar 1878 

till stationen Pernau » 5,457 emot 

» 14,3471/4 år 1878 

till stationen Windau » 1,3691/4 emot 

6,303 8/4 år 1878 

Sillhandeln var i allmänhet ratt lönande, och Ur det öfverblifna lagret jemförelsevis 

obetydligt. 

1879 firs skörd måste, med undantag af lin och hampa, såväl i vara egna 

som i grannprovinserna anses såsom ganska otillfredsställande. Rågen sag visserligen 

frodig och lofvande ut, men lemnade ringa afkastning och är latt. 

Utförseln af rag var icke dess mindre 50 %, högre An foregående årets, dock 

hufvudsakligast af 1878 års växt. Korn lemnade ett något gynsammare resultat, 

men var leke heller synnerligt gifvande. Af hafre var qvantiteten ej obetydlig, 

beskaffenheten deremot underordnad. Af lin samt linfrö erhölls en ganska 

tillfredsställande skörd, qvaliteten ovanligt vacker. Samma var förhållan- 

(let med lampa och hampfrö. 

Ber. om Handel o. 8,P:fart. 21

314 

Enligt tullkammarens uppgift steg 

Rigas export år 1879 till silfv.-rub. 65,682,848 

mot under » 1878 » » 56,836,045 

och » » 1877 » 70,088,712 

och dess import, enligt samma uppgift: 

till silfv.-rub. 42,166,757 

emot under år 1878 37,966,884 

och » 1877 » » 32,135,231 

Harvid bör clock bemarkas, att exportvardet (relativt) i sjelfva verket ej 

år så högt som uppgiften tillkannager, utan reduceras i ej obetydlig nåu genom 

den ryska valutans låga stand. 

Under 1879 firs seglationstid anlande till Riga: 

tillsammans 2,764 fartyg 

emot. under 1878 3,000 » 

och » 1877 3,576 » 

Deraf med last 1,449 » 

emot under 1878 1,393 » 

samt i ballast 1,315 » 

emot 1,607 » under 1878 

Af dessa fartyg voro i Sr 1,334 iingare och 1,430 seglare, 

emot under 1878 1,397 » » 1,603 » 

De utklarerade fartygens antal uppgick till 2,770. 

I början af 1879 utöfvade fruktan för pestsmittan ett ganska menligt 

inflytande på Rigas handel. Isynnerhet hade densamma till följd, att storm 

qvantiteter Lampa ach lin dirigerades till Königsberg. Frampå eftersommaren 

var utförseln af dessa artiklar harifrån dock sardeles liflig. 

Af haverier bland svenska fartyg är endast ett att anmala, namligen det 

af i Oskarshamn hemmahörande skonerten »Aurora», kapten L. M. Larsson, som 

den /17 oktober 1879 strandade på öselska kusten och som vardt totalt vrak. 

Enligt skeppsförarnes ej alldeles tillförlitliga uppgifter utgjorde frakten 

för från 

Sverige ankomna fartyg brutto kr. 50,500 

emot under 1878 » 64,900 

d:o från utlandet » 141,700 

emot under 1878 » 114,500 

d:o för till Sverige utgångna » 252,300 

emot under 1878 » 436,300 

d:o till utlandet » 1,000,480 

emot under 1878 D 946,700 

Den stillhet som rådde i trahandeln, den artikel som eljes plar sysselsatta 

de fiesta fartyg, hade till följd att i frakterna öfverhufvud mycken flauhet 

gjorde sig gallande. leke heller ser det ut som om för 1880 någon indring 

till det battre skall intrada, ty lastrum har hittills fuga sökts och de många 

fraktsökande fartygen, isynnerhet angbåtar, underbjuda hvarandra,. 

Vid Backofen å kuriska kusten, emellan Libau och Windau, tindes under 

hösten 1879 en ny fyr, hvilken af de sjöfarande betecknas såsom synnerligt 

nyttig. Det har projekterats att 1880 å Blåberget en3ellan Domesnäs och 

Lyserort, anlagga en ny elektrisk fyr; men då denna, visserligen higa punkt

315 

ligger omkring 2/3 svensk mil — 672 werst aflägset från stranden, så har jag 

i forening med flere andre konsuler samt härvarande handelsdeputation inlemnat 

en petition med syfte att få denna fyrbåk lagd nära stranden vid Pissen, 

hvarest densamma enligt vår tanke blefve af större gagn för fartyg som vid 

svår sjö befunne sig under den farliga Michaelsbanken. Vår petition har pröfvats 

af ryska amiralitetet samt flere tillkallade skeppare, och har utsigt att 

bifallas. 

För att förebygga det vår uthamn Bolderaa alltför mycket försandas, skall 

den ene molon, den s. k. Fort-kometen-Damm, 1880 förlängas. Afven har vårt 

köpmanskap från Elbing bestallt en mudderångbåt, s. k. hopperbagger, af största 

dimensioner, sit att vi ha godt hopp om att vårt farvatten skall med hvarje 

kommande år komma att göras alit djupare. 

Äfven i Libau pågå stora, nya hamnarbeten. 

Riga den 18 mars 1880. 

Oscar v. Sengbusch. 

(Utdrag ur årsberättelsen för 1879 till den norske Regjerings Departement 


Distriktet besöktes af: 

485 norska fartyg om tillsamtuans 92,341 tons, emot 

495 D 93,656 » dr 1878 

556 D 27,223 k.l. o. 63,810 » D 1877 

Deraf komma på hufvudstationen: 

280 norska fartyg om tillsammans 62,237 tons, emot 

330 D 71,727 » år 1878 

418 » 23,313 k.l. o. 51,245 1/2» 1877 

Denna nämnvärda minskning faller på hufvudstationen och har sin hufvudsakliga 

grund i den stillhet som i trähandeln gjorde sig gallande. 

Med innehafvande last ankommo från Norge till distriktet: 


111 D 11,953 D år 1878 

85 » 1,7091/2 k.l. o. 5,433 1/2 » D 1877 

samt barlastade: 


83 D 16,418 » år 1878 

93 » 3,690 k.l. o. 13,309 1/2 » D 1877 

Till Norge afgingo med last: 


101 D 12,466 » år 1878 

139 D 3,2991/2 k.l. o. 1b,440 » » 1877

316 

samt i barlast: inga, emot 

5 norska fartyg om tillsammans 884 tons dr 1878 

1 norskt » 69 » » 1877 

Fraktbeloppet för till Norge afgångna norska fartyg uppgiek enligt kaptenernes 

uppgifter: 

till kronor 210,980 

emot under 1878 » 170.100 

och » 1877 319,600 

Dito till utlandet 1,203,670 

emot under 1878 1,303,500 

och » 1877 1,982,600 

Dito från Norge 144.380 

emot under 1878 101,000 

och » 1877 98,200 

Dito från utlandet 518,730 

emot under 1878 357,600 

och » 1877 375,000 

ilela bruttofraktbeloppet för norska fartya: 

kronor 2.077,760 

emot under 1878 » 1,932,200 

och » 1877 » 2,775,400 

Af norsk och svensk sill infördes till distriktet: 

brutto tunnor 90,601 

emot under 1878 145,27474 

och » 1877 87,7321/, 

Häraf p hufvudstationen 60,6021/, 

emot under 1878 91,7533/8 

och 1877 47.668V 2 

På stationen Libau » 23,1721/4 

ernot under 1878 32,8701/4 

och 1877 21,724 

På stationen Pernau » 5,457 

emot under 1878 14,3471/4 

och » 1877 13,4783/ 4 

På stationen Windau » 1,3691/4 

ernot under 1878 6,3033/4 

och » 1877 4,8611/4 

Enligt min taxering funnos bland dessa poster cirka 4,000 tunnor svensk: 

sill, emot omkring 20,000 t:r foregående år, och hvaraf ungefär hälften infördes 

till hufvudstationen och hälften till Libau. Till Pernau och Windau fördes 

1879 ej nagon sill från Sverige. 

Staden Libau år sedan några år. och isynnerhet nu under senaste tiden, 

stadd i starkt framåtgående och uppblornstring och dess handel har högst betydligt 

tilltagit. Detta gynsamma förhållande torde till stor del vara en följd deraf 

att hela jernbanstrackan från Romny till Libau öfvergått till en direktion, hvarigenom 

trafiken i hog grad underlättats. 

Sillhandeln har i det bela taget lemnat ett godt resultat, och det vid årets 

slut qvarliggande lagret är obetydligt samt anses kunna med Naha realiseras

317 

till skeppsfartens öppnande. Efterföljande tabell visar hvarifrån sillen införts 

samt det resultat hon efter vrakning och packning lemnat. 

Norsk sill frail 

Efter 

Före vrakning 

vrakuing. och packning. 

— 

K 

rma * 

Eukel 

vrakning. 

Dubbel 

vrakning. 

Dubbel 

yr. k. R u tten * 

Bergen 20,1911/2 16,756 1/4 — 13,940 3/4 2,787 3/4 273/4 — 

Kristiansund 16,3691/2 13,582 3/4 — 10,793 1 /4 2,775 1/2 14 1 

Aalesund 11,4471/4 10,087 5/8 — 8,1843/8 1,890 13 — 

Haugesund 3,6083/4 3,05412 — 2,679 3741/2 1 — 

Stavanger 3,2683/4 2,824 — 2,385112 438 1/2 — — 

Stettin 1,5973/4 1,339 — 6631/2 666 1 1 2 9 — 

Trelleborg 1,421 1,186 — 415 708 63 1 

Hull 940 861 — — 861 — — 

Molde 7731/2 618 1/4 — 4853/4 1321/2 — — 

Ito 380 316 — — 233 83 28 

Trondhjem 

Stockholm 

Grimstad 

370 

130 

100 

296 

111/4 

79 

— 

— 

— 

196 

10 

— 

98 

32 

79 

2 

691/4 

........ 

— 

— 

Köpenhamn 5 41/4 — 3 11/4 — — 

Summa 60,603 51,115 7/, — 39,756 3/8 11,077/2 1 282 30 

Spanien. 

Madrid (K. Beskickningen) den 20 maj 1880. 

(Skrifvelse till ministern för utrikes tirendena.) 

Oscar T. Sengbusch. 

Svenska och norska handelsflottornas fraktförtjenst på Spanien belöpte sig 

år 1879 till kronor 4,714,305 — en summa, som visserligen med 113,195 

kronor understiger vinsten under nä.stföregående seglationsår, men deremot är 

33 % högre dh den under femårsperiodens första dr (1875) inseglade frakt. 

— I öfrigt bör anmärkas att en -af ny missväxt, ett återupplitgadt kolonialkrig 

och stegrade skatter i allmänhet försvagad konsumtionsförmaga kunnat komma 

att befara ett för vår skeppsfart ofördelaktigare resultat. 

Detta senare uppväges i hvarje fall af den tillökning som visar sig i 

klippfisk-importen från Norge, hvilken tilltagit med 1,270,000 kil. och sålunda 

företer den ansenliga siffran af 23,592,100 kil. — Vår trd-import Ater, ehuru 

i tillväxt på Bilbao distrikt, utvisar med ett totalberopp af 98,730 kub.-meter, 

en minsknini af 11,390 kub.-meter mot foregående år. — I transit frin Marseille 

hafva införts 60 tons svenskt stangjern (uppgift å det genom engelsk 

mellanhand anlända förekomrner ej). Af artikeln is importerades från Norge 

1,935 tons mot 650 under år 1878, af fiskrom 3,540 tunnor (mot 1,557) 

samt af tran 297 tunnor och öl 90 lador äfvensom 190,000 kil. ved. 

Ehuru salunda 1879 kan anses hafva vant ett för våra intressen fördelaktigt 

år, har derunder förekommit bevis på, att, hvad angår klippfiskimporten, 

denna vår hufvudartikel, enligt konsulernas sammanstämmande mening, 

hotas med ovilkorligt tillbakagående, derest dess beredning i Norge vanskötes 

på sätt under de sista två åren egt rum. 

H. Åkerman.

Barcelona den 30 april 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till Ministern för utrikes ärendena). 

Ofversigten diver de Förenade rikeuas sjöfart på distriktet år 1879 finnes 

införd sid. 53. 

Sjöfart. Barcelonas hamn besöktes under r 1879 af följande antal spanska 

och utländsk.a fartyg: 

Spanska: 

Fran transatlantiska hamnar 

segelfartyg 210 om 59,310 tons 

ångare ______ 33 23„191 

andra utrikes hamnar 

segelfartyg 253 om 89464 tons 

iingare ____ 485 129;897 » 738 219,061 » 

Kustfarare: 

under 20 tons_________ 1,887 om 41,246 tons 

af större drägtighet: 

segelfartyg 723 » 124,118 » 

ångare 443 » 119,539 » 3,053 » 284,903 » 

med en besättning af 43,627 man. 

Främmande nationers: 

Svenska: 

segelfartyg ______ 15 om 7,510 tons 

ångare 5 » 1,909 » 

Norska: 

segelfartyg 

ångare 

Britiska: 

segelfartyg 

iingare 

Franska• 

segelfartyg 

ångare 

318 

Summa spanska fartyg 4,034 om 586,465 tons 

54 om 21,291 tons 

26 » 7,392 


274 » 185,816 » 


128 » 109,886 » 

Italienska: 


Angare 16 » 23,031 » 

Tyska: 

segelfartyg ------------ 7 om 2,820 tons 

ångare 23,791 

243 om 82,501 tons. 


80 » 28,683 » 

328 » 201,748 » 

221 » 141,240 » 

200 » 68,920 » 

42 26,611 »

319 

Danska : 


Angare 386 » 17 om 2,564 tons 

Ryska : 

segelfartyg 16 » 8,042 » 

Grekiska : 

segelfartyg 15 » 4„192 

Belgiska : 

segelfartyg ___ 2 om 1,451 tons 

Angare 9 » 9„585 » 11 » 11,036 » 

Osterrikisk-Ungerska : 

segelfartyg 6 )) 2,294 » 

Holländska : 

segelfartyg 5 » 841 » 

Nord-Amerikas Förenta Staters : 


Portugisiska : 

segelfartyg 5 1,674 » 

Utländska fartyg 971 om 510,742 tons 

med en besättning af 17,499 man, 

Under år 1878 ank-ommo: 

Spanska från transatlantiska och andra utrikes 

hamnar 847 om 266,248 tons 

Främmande nationers 900 » 424,237 » 

Under dr 1877 ankommo : 

Spanska från transatlantiska och andra utrikes 

hamnar_ 884 » 236,820 » 

Främmande nationers 927 » 422,034 '» 

Af svenska fartyg ankommo till Barcelona år 1878: 

25 segelfartyg 

om 8,821 tons 

Etngare 

8 » 3,007 » 

hr 1877 segelfartyg 

Angare 



5 » 1917 , » 


Dch af norska : 

dr 1878 segelfartyg 

iingare 

Ar 1877 segelfartyg 

ångare 


12 » 3,548 » 



8 » 2,414 » 

84 om 29,905 tons

320 

Till Tarragona ankommo : 

Spanska från transatlantiska 

och andra utrikes 

hamnar: 

segelfartyg , ___________ 61 om 4,013 tons 

ångare 178 68,391 

Svenska: 


ångare 7 » 2,842 » 

Norska : 


ångare 15 » 4443 D 

Britiska : 


ångare 58 » 33,332 » 


14 » 4,918 » 

37 » 9,722 » 

84 » 38,683 », 

Franska : 

segelfartyg 

Dångare 139 om 9,480 tons 

12,942 D 171 D 22,422 », 

Italienska : 

segelfartyg ____________ 50 » 11,638 tons 

fingare 

Tyska: 

__ 1 » 1,183 » 51 » 12,821 » 


Angare 

Danska : 

7 » 5,370 » 19 » 8,320 » 

segelfartyg _____ _ 11 » 2,034 » 

Grekiska: 

segelfartyg ___ 8 » 2,638 » 

Osterrikisk-Ungerska : 

segelfartyg 7 » 2,394 » • 

nolländska : 

segelfartyg _ _ _ 6 D 1,006 » 

Belgiska: 

iingare 5 » 5,563 » 

Portugisiska : 

segelfartyg 4 » 506 » 

Ryska: 

segelfartyg 3 D 1,235 » 

Nord-Amerikas Förenta Staters: 

segelfartyg _ _____ 2 » 634 » 

Summa spanska och utliindska fartyg 661 om 185,300 tons. 

Till Valencia ankommo : 

Spanska fartyg: 

Från transatlantiska hamnar 8 om 3,865 tons 

» andra utrikes d:o 383 » 24,107 D

321 

Kustfarare : 

under 20 tons _________ 318 om 5,259 tons 

af större drägtighet ___ 2,099 » 501,053 » 2,417 om 506,312 tons 

med en besättning af 31,353 man. 

Summa spanska fartyg 2,808 om 534,284 tons 

Främmande nationers : 

Svenska: 

egelfartyg____ s 

_ _ 9 om 3,556 tons 

ångare 2 » 1,452 » 11 om 5,008 tons 

Norska : 


ångare 9 » 2,936 » 27 » 10,908 » 

Britiska : 

egelfartyg ____________ s 

311 

ångare 373I 

Franska: 

segelfartyg 

ångare 

Italienska : 

1491 

851 ----------------- 

234 » 55,840 » 

segelfartyg36 » 13,412 » 

Tyska : 

segelfartyg ------------ 6116 » 9,216 »gare 

101 ------------ 


segelfartyg G » 5,316 »- 

Osterrikisk-Ungerska: 

segelfartyg ____________________ ______ 3 » 1,296 ». 

Ryska: 

segelfartyg ------------------------------------------ -7 

» 2„308 

Belgiska : 

ångare3 » 5,056 » 

Danska : 

segelfartyg _______ _ _ ________ 1 » 265 » 

Holländska : 

5 segelfartygl 

2 ångare 

Fran Denia afgingo till utrikes orter med last: 

Spanska : 

segelfartyg ____________ 151 

ångare 351 

404 » 287,663 » 

7 » 4,387 » 

Utländska fartyg 755 om 400,625 tons. 


Svenska: 

segelfartyg ______ 1 om 237 tons 

ångare 1 » 440 » 2 » 677 ».

322 

Norska: 

segelfartyg ______ __________________ _________ 2 om 596 tons 

Britiska: 

segelfartyg 41 

ån gare 45j 

49 » 31,308 » 

Franska segelfartyg ____________ _________ _________ zi- » 1,975 » 

Tyska d:o 3 » 1,141 » 

13elgiska ångare 1 » 1,120 » 

Summa fartyg 111 om 62,010 tons. 

Till Alicante ankommo: 

Spanska fartyg: 

9 Från transatlantiska hamnar » 1,926 » 

» andra utrikes orter 

208 » 36,273 » 

Kustfarare: 

under 20 tons _______ 182 om 

af större drägtighet ___ 1,114 » 

2,962 tons 

243,959 » 1,296 » 246,921 » 

Summa spansk-a fartyg 1,513 om 285,120 tons 

Främmande nationers : 

Svenska .. 

segelfartyg _______ 7 om 2,037 tons 

hilgare 2 » 662 » 9 om 2,699 tons 

Norska: 


ångare 11 » 3,869 » 22 » 7,061 

13ritiska 109 » 59,776 P 

Franska 130 » 48,715 » 

Italienska 31 » 8,396 » 

Belgiska 2 » 2,423 » 

Nord-Amerikas Förenta Staters 4 » 1,837 » 

Portugisiska 2 » 225 » 

Holländska 2 » 885 » 

Tyskt 1 » 2,135 P 

Grekiskt 1 » 263 D 

R yskt_ 1 » 244 » 

Osterrikiskt-Ungerskt___________________________ 1 » 491 » 

Utländska fartyg 315 om 135,150 tons 

Från Torrevieja afgingo till. utrikes or ter: 

10 svenska segelfartyg __ 

21 norska d:o 

_________ om 2,666 tons 

6,332 » 

12 ryska d:o 

6 britiska d:o 

6 franska d:o 

4 tyska d:o 

1 holländskt d:o 

60 utländska fartyg.

323 

Carthagena ankommo 

Spanska: 

fartyg, af större drägtighet an 20 tons: 

segelfartyg L061 om 45,893 tons 

ångare 

649 » 272,542 » 1,710 om 318,435 tons 

Svenska: 

segelfartyg 

Norska: 

segelfartyg 

Augare 

Franska: 

segelfartyg 

Angare 

............... ........... ...... 

---------- 1 om 437 tons 

6 » . 1,871 » 

Britiska: 

segelfartyg 

•Angare 

33 om 

141 » 

6,4/.6 tons 

82,608 » 

Italienska: 

segelfartyg 

Aniare 


307 » 243,281 » 

Tyska: 

7 segelfartyg 

om 2,973 tons 

ångare - 3 » 1,405 » 

Ryska: 

segelfartyg 

Danska: 

-segelfartyg 

Holländska: 

segelfartyg 

Nord-Amerikas Fkirenta 

segelfartyg 

Österrikisk-Unge rska: 

segelfartyg 

Portugisiskt: 

segelfartyg 

Grekiskt: 

segelfartyg 


2 » 816 » 

Staters: 

3 » 1,724 » 

7 » 2,308 » 

380 » 281,811 » 

174 » 89,024 » 

50 » 14,485 » 

10 » 4,378 » 

4 » 2,334 » 

4 » 1,138 » 

3 » 658 D 

2 » 1,232 » 

6 2,373 » 

1 » 102 » 

1 » 409 » 

Spanska och utländska 2,355 om 720,411 tons. 

Från Aclra afgingo till u.trikes orter med last: 

14 Britiska fartyg af 6,417 tons 

7 Franska d:o89 7 » 

89 Spanska d:o 

D 26,218 » 

33,532 tons. 

Till Almeria ankommo: 

Svenska: 

segelfartyg 2 om 453 tons

Norska: 

segelfartyg 

ångare 


2» 

324 

4,629 tons 

1,004 » 13 om 5,633 tons 

Britiska: 


ångare 113 » 90,163 131 98,409 D 

Franska: 

segelfartyg ________ _ 17 om 2,643 tons 

ångare 15 P 1,953 » 32 » 4,596 D 

Italienska: 

segelfartyg ____________ __________ _____ ______ 19 D 5,370 » 

Osterrikisk-Ungerska: 

segelfartyg 3 D 1,220 D 

Portugisiska: 

segelfartyg 7 » 765 D 

Ryska: 

segelfartyg ------------ 2 om 918 tons 

ångare 1 D 507 » 3 D 1,425 » 

Danska: 

segelfartyg ____________ 2 om 426 tons 

angare 1 D 720 » 3 » 1,146 ». 

Tyska: 

segelfartyg 5 D 2,020 D 

Grekiskt: 

segelfartyg 1 » 211 D 


segelfartyg 8 » 3,744 D 

Spanska: 

segelfartyg ___ 957 om 40,447 tons 

ångare 335 D 208,798 D 

1,292 D 249,245 » 

Summa spanska och utländska fartyg 1,519 om 374,237 tons. 

Till Malaga ankommo: 

Svenska: 


angare 11 » 4,266 » 17 om 5,471 tons 

Norska: 

segelfartyg ________ 

angare 

Britiska: 


12 » 

5,949 tons 

4487 » 30 » 10,136 », 

segelfartyg 

ångare 

Franska: 

__________ 62 om 12,409 tons 

219 » 168,185 » 281 » 180,594 » 

segelfartyg ______ _ _____ 19 om 2,906 tons 

ångare _____ 67 D 24,904 » 86 » 27 ;810 D.

325 

Tyska: 

segelfartyg _________ 16 om 2,980 tons 

ångare 40 » 27,084 D 56 om 30,064 tons 

segelfartyg _______ 4 om 1,218 tons 

1),ngare 

Portugisiska: 

12 » 14,284 » 16 » 15,502 » 


Danska: 


-angare 

Belgiska: 

» 1,627 » 11 » 2,922 » 

ångare 2 » 1,098 » 

Ryska: 


ångare 

Italienska: 

1 » 651 » 6 » 2,6.37 » 



segelfartyg 7 D 2,112 » 

Spanska: 

Från transatlantiska hamnar: 


ångare 2 » 571 » 

andra utrikes otter: 

segelfar tyg ____________ 19 om 3,703 tons 

Angare 140 D 17,502 » 159 D 21,205 » 


Summa spanska och utländska fartyg 724 om 306,373 tons. 

Sammandraget af förteckningarne, emottagne från de Förenade rikenas 

vice konsuler i hamnarne af detta konsulsdistrikt hvarest sådane tunas austalde, 

utvisa att: 

Af svenska fartyg ankommo: 

27 segelfartyg ___ af 8,772 tons från Sverige med last 

5 ångare ______ D 1,739 D D Norge d:o 

5 d:o ___ 1,623 » » hamnar mom distriktet med restladdningar 

från Norge 

9 segelfartyg » 2,284 »1 

» hamnar mom distriktet i barlast 

6 angare 2,557 » 

24 segelfartyg D 10,439 D I D andra länder med last 

3 ångare _ 1,374 » 

4 segelfartyg » 1,357 D 1 

8 ångare 3,838 » 

d:o i barlast. 

7 D 1,590 » 

91 svenska fartyg af 33,983 tons, hvilka införtjent en brutto frakt af kronor 

671,110.

326 

Under år 1878 ankommo 73 segelfartyg af 22,308 tons 

44 angare _ _______________ ______ 17,264 D 

117 svenska fartyg _ ___ af 39,572 tons.. 

D 1877 68 segelfartyg af 21,233 tons 

31 tingare ________ » 11,361 D 

Af svenska fartyg afgingo : 

7 segelfartyg af 2,106 

11 angare___ 4.266 

1 segelfartyg 249 

4 ftno'are 1,881 

`.3 d:o ______ 961 » 


5 ångare _ _ _ _ 

2 d:o » 


2 ångare 


3,259 

1,778 

623 

D 5,784 

» 1,452 

» 10,243 

99 svenska fartyg ______ af 32,594 tons._ 

).) 

till Sverige med last 

d:o i barlast 

hamnar mom distriktet för att komplettera 

lasten för Sverige 

• hamnar mom distriktet med restladdningar 

från Norge 

• d:o i barlast 

D andra liinder med restladdningar från 

Norge 

• d:o med last 

D 

d:o i barlast 

88 svenska fartyg af 32,602 tons, hvilka betingat en brutto utfrakt af kronor- 

268,190. 

Summan af beräknad bruttofrakt R r de med svenska fartyg in- och utförda 

laster belöper sig: 

Af norska fartyg ankommo : 

24 segelfartyg ___ af 5,014 

28 angare___ _ 8,313 D 

5 segelfartyg 733 D 

35 ångare___ ____ » 11,029 D 

23 segelfartyg D 7,248 D 

11 D 3,883 

24 segelfartyg D 9,567 D 

81 d:o D 32,863 » 

3 ångare__ _ D 918 D 

10 segelfartyg » 2,997 D 

2 ångare » 1,005 D 

år 1879 till kronor 939,300 

» 1878 D D 849,020 

» 1877 » » 781,710. 

Norge med last 

hamnar mom distriktet med restladdningar 

från Norge 

d:o i barlast 

Svege med last 

andra hinder inkl. andra spanska hamnar 

med last 

d:o i barlast. 

246 norska fartyg af 83,570 tons, hvilka införtjent en bruttofrakt af kronor- 

1,645,940. 

Under år 1878 ankommo 235 norska segelfartyg__ af 70,267 tons 

45 D ångare » 15,234 » 

280 norska fartyg af 85,501 tons.

327 

Under år 1877 ankommo 215 norska segelfartyg_______________ af 68,912 tons 

29 » Angare » 12,576 » 

Af norska fartyg afgingo: 

244 norska fartyg af 81,488 tons. 

9 segelfartyg ___ af 3,073 tons till Norge med last 

1 d:o ___ » 328 » » d:o i barlast 

5 d:o ___ » 733 » 1 » hamnar mom distriktet med restladd- 

35 ångare ______ » 11,028 » I ningar från Norge 

28 segelfartyg ___ D 

10 ångare _ » 

8, 559 » I 

» hamnar inom riktet dist i barlast 

3,233 D 

3 segelfartyg » 455 » 1 » andra länder med restladdningar från 

7 ångare » 2,258 » 1 Norge 

3 segelfartyg » 931 D D Sverige med last 

34 d:o » 9,546 » I D till andra hinder inkl. andra spanska 

22 ångare » 6,913 D I hamnar med last 

80 segelfartyg » 32,710 D 1 

7 ångare __ » 2.166 » f 

D €1:o i barlast 

244 norska fartyg af 81,933 tons, hvilka betingat en bruttoutfrakt af kronor 

353,625. 

Summan af beräknad bruttofrakt för de med norska fartyg in- ()eh utförda 


år 1879 till kronor 1,999,565 

» 1878 D » 1,899,350 

» 1877 » » 2,247,068. 

I följande . uppgift på de under senaste fem tiren till Spanien ankomna 

fartyg äro ej tagna i beräkning de, som ankommit i barlast från annan hamn 

i samma distrikt. 

Af svenska fartyg ankommo: 

hvaraf från Sverige med last 

år 1879 127 om 44,383 tons 

D 1878 156 » 48,271 » 

» 1877 12-1 39,190 » » 

» 1876 167 » 50,938 » 

» 1875 104 » 32,224 » 

år 1879_________ 52 om 15„117 tons 

» 1878____ _____ 54 » 15,535 » 

» 1877___ 35 D 9,791 » 

D 1876 49 » 4,743 » 

D 1875 20 D 6,894 » 

Summan af beräknad bruttofrakt får med svenska fartyg in- och utförda. 

laster belöper sig 

år 1879 till kronor 1,238,070 

» 1878 » 1,273,440 

» 1877 » » 1,666,150 

» 1876 » 1,311,900 

» 1875 » » 879,760.

328 

Af norska fartyg ankommo: 


» 1878 474 » 130,650 

D 1877 432 » 127,986 

» 1876 380 » 116,383 » 

D 1875 367 D 109,534 D 

hvaraf från Norge med last 


» 1878 173 40,512 » 

» 1877 155 » 35,272 » 

D 1876 104 D24,948 1) 

D 1875 135 D 3L376 » 

Summan af beråknad bruttofrakt för med norska fartyg in- och utförda 


dr 1879 till kronor 3,476,295 

D 1878 » » 3,553,120 

• 1877 3,938,120 

• 1876 2,589,600 

• 1875 » 2,703,800. 

Import. Af klippfisk importerades under år 1879: 

Till Barcelona: 

Kg. 3,118,400 med norska fartyg) 

• 481,200 » svenska d:o från Norge. 

• 189,000 » spanska d:o 

Kg. 3,788,600 

1,516,800 från Isefjord, Reikiavik och Lerwick. 

Kg. 5,305,400 under dr 1879 

mot 

Kg. 4,706,400 från Norge 

1 dr 1878. 

» 1,695,000 D Island och Shetlandi under 

Kg. 6,401,400. 

Kg. 4,716,250 frail Norge 

under år 1877. 

915,250 D Island och Shetlandl 

Kg. 5,631,500. 

och af stockfisk frn Norge: 

år 1879 _____ 141,300 kg. 

1878 160,900 » 

)) 1877 151,000 o N1h, 

Till Tarragona: 

Kg. 297,500 med svenska farty 

D 1,303,700 » norska d:o från Norge. 

• 358,400 D spanska d:o 

Kg. 1,959,600 

• 83,500 frn Island 

Kg. 2,043,100 under 1879.

-mot 


329 

» 161,300 D Island och Shetlandj 

Kg. 2,600,600. 

Kg. 2,683,500 frill Norge 

• 64,900 D Island och Shetland! 

I under dr 1878. 

1 under år 1877. 

Kg. 2,748,400. 

soch af stockfisk från Norge : 

ar 1879 _______ 17,500 kg. 

» 1878 _____ _ 5,100 » 

D 1877 _________ 29,450 o 

Till Valencia: 

Kg. 276,500 med norska fartyd 

» 105,000 » spanska d:o 

frail Norge. 

Kg. 381,500 

» 2,167,200 fran Newfoundland och Labrador. 

_Kg. 2,548,700 under ar 1879. 

mot: 

Kg. 275,400 från Norge 

• 2,115,000 D Newfoundland 

Kg. 2,390,400 

Kg. 412,400 frail Norge 

» 1,544,000 » Newfoundland 

Kg. 1,956,400 

etc.1 under ar 1878. 

I under ar 1877. 

etc.i 

Till Alicante: 

Kg. 248,500 med svenska fartyg) 

» 1,497,000 » norska d:o frail Norge. 

• 118,700 D spanska d:o 

Kg. 1,864,200 

» 3,242,000 fran Newfoundland och Labradork-usten. 

Kg. 5,106,200 under år 1879. 

mot 

Kg. 1,096,300 fran Norge 

D 2,587,500 D Newfoundland etc.I 

Kg. 3,683,800 

under dr 1878. 

Kg. 1,076,500 frail Norge 

I under ar 1877. 

» 1,806,100 » Newfoundland etc. 

Kg. 2,882,600. 

Till Carthagena: 

Kg. 373,900 med norska fartyg frail Norge 

• 492,200 fran Newfoundland etc. 

Kg. 866,100 under år 1879. 


330 

mot 



263,700 )) Newfoundland etc.1 

Kg. 843,300 


! under år 1877. 

253,350 )) Newfoundland etc. 

Kg. 603,300. 

Kg. 296,000 

• 

Till Almeria: 

Kg. --- från Norge 

• 60„000 )) Newfoundland 

Kg. 60,000 under år 1879. 


I under dr 1878. 

)) 245,000 D Labradorkusten 

Kg. --- från Norge 


125,000 D Newfoundlandf 

Kg. 125,000. 

Till Malaga: 

Kg. 84,000 med svenska fartyg 

• 726,300 D norska d:o från Norge. 

87,500 D spanska d:o 

Kg. 897,800 

,2, 302,100 från Newfoundland etc. 

Kg. 3,199,900 under år 1879. 

mot: 

Kg. 625,600 fran Norge 

I under år 1878. 

)) 1,254,800 D Newfoundland etc. 

Kg. 1,880,400 


)) 1,750,200 D Newfoundland etc. { un der dr 1877. 

Kg. 3,564,800 

således hela importen af klippfisk till hamnarne i detta distrikt: 

Fran Norge 

År 1879. ir 1878. År 1877. 

Till Barcelona ___ Kg. 3,788,600 4,706,400 4,716,250. 

)) Tarragona D 1,959,600 2,439,300 2,683,500. 

)) Valencia 381,500 275,400 412,400. 

)) Alicante, D 1,864,200 1,096,300 1,076,500. 

• Carthagena _ ______________ 373,900 579,600 349,950. 

D Almeria, ___ _________ 51,000 

)) Malaga )) 897,800 625,600 1,814,600. 

Summa Kg. 9,265,600 9,773,600 11,053,200.

samt från IsMild, Shetland, Newfoundland, Labradorkusten etc. 

År 1879. År 1878. År 1877. 

Till Barcelona Kg. 1,516,800 1,695,000 915,250. 

D Tarragona D 83,500 161,300 64,900. 

D Valencia, D 2,167,200 2,115,00-0 1,544,000. 

• Alicante ____________________ » 3,242,000 2,587,500 1,806,100. 

• Carthagena 492,200 263,700 253,350. 

» Almeria D 60,000 245,000 125,000. 

» Malaga ______ D 2,302.100 1,254,800 1,750,200. 

331 

Till Bilbao distrikt infördes från Norge: 

Kg. 12,220,000 med norska fartyg 

D 2.054,000 » svenska och andra nationers 

Kg. 14,274,000 under dr 1879. 

Kg. 9,863,800 8,322,300 6,458,800. 

och 

Kg. 3,452,000 från Island, Faröarne, Shetland och Newfoundland. 

mot 

Kg. 12,470,000 frail Norge I under år 1878. 

D 3,609,000 D Island etc. 

Kg. 16,079,000 

Kg. 12403,000 från Norge under år 1877. 

Till Cadiz distrikt infördes från Norge: 

Kg. 52,500 med norska fartyg 1 

77,000 från andra utrikes orterl 

under år 1879. 

mot: 

Kg. 78,500 från Norge under år 1878. 

• 343,900 » • d:o » » 1877. 

Hela importen af klippfisk till Spanien från Norge, belöper: 

Under år 1879 Kg. 23,592,100. 

» D 1878 D 22,322,100. 

» » 1877 » 23,500,600. 

• 1876 D 19,264,000. 

» » 1875_ 23,854,200. 

samt af klipp- och stockfisk från alla lander: 

Under eti. 1879 Kg. 40,061,800. 

» » 1878 » 35,393,000. 

• D 1877 )) 33,057,400. 

D 1876 D 31,514,100. 

D 1875 » 34,888,200. 

Importen af plankor, brader, bjelkar, sparrar etc. till Barcelona under 

år 1879 var: 

Från Sverige: 

med 8 svenska fartyg kbm. 6,700 

» 7 norska » 7,000 

» 3 andra nationers » 3,2.00 kbm. 16,900.

Fran Norge: 

med 6 norska fartyg 

332 

Fran Finland: 

med 4 svenska fartyg__ _______ kbm. 5,400 

» 6 norska 6,300 

» 13 andra nationers 15,000 

Fran Nord-Amerika : 

med 2 svenska fartyg___ kbm. 3,600 

» 5 norska _____ _ » 4,100 

» 9 andra nationers » » 5,200 

Fran Österrike : 

med 2 österrikiska fartyg » 500. 

Kbm. 61,100. 

samt under ar 1878: 

fran Sverige kbm. 26,370. 

D Norge 5,360. 

» Finland D 33,470. 

D Nord-Amerika 7,220. 

mot 57,510 kbm. under ar 1877 

79,300 » » » 1876. 

kbm. 4,100. 

26,700. 

12,900. 

Kbm. 72,420. 

Till öfrige hamnar i distriktet under ar 1879 : 

Fran Sverige riled 19 svenska, 17 norska och 6 andra nationers 

fartyg kbm. 26,650. 

D Norge med 2 norska fartyg D 950. 

D Finland med 1 svenskt, 9 norska och 25 andra nationers 

fartyg D 29,610. 

» Nord-Amerika, med 2 svenska, 11 norska och 5 andra notioners 

fartyg D 17,540. 

Kbm. 74,750. 

samt under dr 1878 : 

Fran Sverige kbm. 24,030. 

• Norge D 3,770. 

• Finland » 31,040. 

• Nord-Amerika » 5,550. 

Kbm. 64,390. 

Således inalles till alla hamnarne i distriktet, under ar 1879. 

Fran Sverige ____ _______ kbm. 43,550. 

D Norge D 5,050. 

D Finland D 56,310. 

D Nord-AmerikaD 30,940. 

Kbm. 135,850. 

samt under 1878: 


D Norge » 9,130.

333 

Fran Finland ___ ...... kbm. 64,510. 

» Nord-Amerika ____________ ___ 12,770. 

mot kbm. 120,100 under dr 1877. 

Kbm. 136,810 

Till hamnarne i Bilbao distrikt importerades: 


» Norge _________ D 2,440. 

mot 28,310 kbm. under 1878. 

29,700 » » 1877. 

Kbm. 36,190 

Fran Finland kbm. 5,900. 

» Tyskland » 1,100. 

» Nord-Amerika D 2,010. 

Kbm. 9,010. 

Till Cadiz distrikt: 

Fran Sverige _____ _______________ kbm. 12,820. 

» NorgeD 1420. 

Kbm. 13,940. 

mot 22,280 kbm. under 1878. 

14,320 » 1877. 

Af ordinärt sagadt och hugget virke, såsom furu, gran etc. importerades 

till hela Spanien: 

Under dr 1879 kbm. 277,850, 

» » 1878 » 297,570, 

» » 1877 » 286,150, 

» » 1876 » 280,990, 

• » 1875 » 203,790. 

Af andra produkter har importerats till distriktet: 

Fran Sverige: 60 tons stangjern pr transit för Marseille, 190,000 kg. ved. 

Fran Norge : 225 tunnor trap, 800 tons is och 90 lador öl. 

Till Bilbao distrikt från Norge: 3,540 tunnor fiskrom, 72 tunnor tran 

och 460 tons is. 

Till Cadiz distrikt frail Norge: 675 tons is. 

De förnämsta artiklar, som importerats till Barcelona under dr 1879 från 

främmande länder och som gifvit största fraktsysselsättningen, hafva vant: 

Stenkol___ ______ 265,200 metr. tons, mot 

176,900 under ar 1878, 

256,900 

• 

» 1877. 

Bomull ___ 36,900 mot 

30,400 under ar 1878, 

33,600 

34,100 

» » 1877, 

» 1876, 

30,700 

» 1875. 

Socker ______ 8,800 mot 

8,900 under ar 1878. 

Hudar ------ 366,600 st. mot 

368,500 » under ar 1878.

334 

Petroleum _ _ 22,200 fat och 22,800 lador mot 

19,800 D och 10,900 lador under år 1878. 

Kakao _ _ ___ 13,500 sackar, mot 

13,600 )) under fir 1878. 

Kaffe 17,500 )) mot 

22,600 D under dr 1878. 

Pipstafver 1,366 tusende mot 

1,158 D under ar 1878. 

Hvete och majs: 

frail Nord-Amerikas förenta stater 612,000 hektolit. 

Svarta hafvet _ 489,900 D 

hamnar i Donaufloden ______ 41 ,900 

Marseille, Havre etc. ___ 21,300 

Summa 1,165,100 hektolit. 

mot 710,000 hektolit. under år 1878. 

Till hela Spanien har importerats : 

ar 1879 ar 1878 ar 1877 

Stenkol metr. tons 873,343 761,557 764,461 

Raff. petroleum 21,015 22,577 35,632 

1,591 463 2,697 

Jern i skenor, stiinger och redskap 81,797 59,069 57,787 

Bomull 38,437 37,928 34,162 

Ull 1,586 1,729 1,826 

Papper 4,817 3,625 4,664 

Hudar och skinn 1,450 6,844 6,427 

Korn, majs och rag 71,384 21,468 10,490 

Hvete 119,328 60,192 9,203 

Hvetemjiil 18,117 4,036 4,159 

Socker 33,372 29,227 30,903 

Kakao 6,001 4,937 6,141 

Kaffe 3,655 3,092 2,295 

Fartyg st. 12 11 39 

af eng. tons 1,612 3,224 6,916 

Införselstullumgalder uppburna : 

ar 1879 pesetas 78,243,551 

mot D 1878 )) 67,568,421 

D 1877 )) 63,954,192. 

L. 1876 ar 1875 

659,538 467,587 

3,414 3,104 

5e,891 40,829 

38,872 33,782 

2,553 1,752 

4,952 5,394 

7,866 9,036 

20,655 19,478 

39,677 20,385 

9,351 7,889 

32,348 27,944 

6,020 4,506 

3,203 2,468 

36 43 

11,155 7,100 

Importen fran Sverige till Spanien bestod nastan uteslutande af travaror. 

De ringa partier stangjern som ankommo, upplades pa nederlag M. att afsandas 

till Frankrike. 

Af hela importen af travaror till Spanien, hafva ankonmit : 

32,43 % frail Sverige, och 

3,01 )) Norge 

mot 32 och 5 %, under ar 1878. 

Priset a plankor har under senare delen af förlidet ar, tagit favör, sa 

att vanligt godt norrlands virke, hvilket vid början af 1879 endast erhöll 45 

pesetas pr tolft 3 X 9 tums 14 fots furu, i början af innevarande ar realiserats 

till 50 pesetas, med förhoppning att vid hitkomsten af de första lasterna af 

instundande skeppning erna 55 pesetas genom den stegring i detaljprisen som 

intradt, ehuru afsattningen ej ar sa liflig som borde förvantas i betraktande af 

de manga byggnadsföretag, som börjat sattas i verkstallighet, sava.1 har i Barcelona 

som i hela Catalonien.

335 

Importen frail Norge till Spanien bestod förnämligast, såsom synes af 

foregående uppgifter, af klippfisk och smirre partier stockfisk. Af hela det 

qvantum, som deraf importerades till Spanien, ankommo 58 r, frail Norge under 

år 1879, mot 63 %). under 1878 och 72 % under 1877. Under norsk flagga 

ankommo af den från Norge införda 83 %, under 1879; mot 73 X under 

1878. 

Den öfriga importen frill Norge verkstäldes uteslutande under norsk flagga. 

Priset å den norska klippfisken, som vid början af året noterades till 34 

pesetas pr 40 kg. i magasin, stegrades nagot under fastlagstiden, da största förbrukningen 

deraf uger rum, men nedgick sedermera. Det första partiet af nya 

fangsten hitkom den 26 maj, och öppnades försäljningen till 37 pesetas, i likhet 

med foregående aren 1878 och 1877. Redan i juni maste priset nedsittas 

till 34 pesetas för prima sortering, och i juli till 32, samt vid årets 

.slut till 30, hvilket vant med ringa fluktuationer det rådande under inneva- 

Tande år. 

Med ledsnad maste jag meddela, att genom den föga sorgfilliga behandling 

fisken underkastas i Norge, utfaller qvaliteten med hvarje år alit sämre och 

.simre, hvilket ger anledning till ständig klagan frail importörernes sida, hvilka 

under senare alien lidit kinnbara förluster. Om under innevarande firs fiske 

,qvaliteten ej förbittras, komma spekulanterna i Norge att blifva nödsakade fOr 

.egen rikning hitsända klippfisken i konsignation till försiljning, i stillet fed - 

att derå erhalla skeppningsorder för importörernes rikning. 

Oaktadt det förflutna aret ifvenledes vant föga gynsamt för de Förenade 

Tikena, har det dock vant något bittre in det nist föreglende, och äro utsigterna 

för det innevarande mera hoppgifvande. 

Den tryckta affirsställningen Mr i landet vid förlidet ars början har litet 

.efter hand förbättrats A, att vid ?wets slut var den redan något ,a3.era tillfredsstillande, 

genom den stora exporten af vin till Frankrike, till stegrade priser. 

:Sedan dess har den ytterligare förbittrats genom utsigten till god spanmålsskörd 

i hela Spanien, och genom att innu förmånligare priser erhallas för vinet, med 

-fortfarande efterfrågan. 

Export. Under förflutna året har fran hamnarne i detta distrikt, i likhet 

med hvad som var förhallandet under föregaende; ingen vidare export till Sverige 

.med segelfartyg ägt rum, in af salt frail Torrevieja, men med de ingare som afgatt 

fran Tarragona, Denia och Malaga till Göteborg och Stockholm, hafva partier 

;af vin och frukter afsändts, till Norge har äfvenledes endast exporterats salt. 

Af salt exporterades från Torrevieja under år 1879 till: 

Ryssland metr. tons 11,831. 

Sverige ..................... 4,266. 

Norge 4,257. 

Newfoundland ................ 2,220. 

Tyskland 1,522. 

Danmark för order ..__ _ ___________ 511. 

Brasilien 343. 

Metr. tons 24,950. 

Denna export har verkstilits: 

3,888 metr. tons med 10 svenska fartyg, 

9,002 21 norska 

6,255 D 12 ryska 

2,220 D 6 franska

336 

1,815 metr. tons med 6 britiska fartyg, 

1,522 D 4 tyska 

218 » 1 hollandskt 

24,950 metr. tons. 

Priset bibehålles oförandradt: 

pesetas 9,- fr det tvattade 

D 7,50 c. D D ordinara otvattade (rödt och grått), 

pr 1,000 kg. a vagskålen i saltgården, varande alla omkostnaderna tills ombord, 

som belöpa omkring 1 peseta 50 c. pr ton, för koparens rakning. 

Förrådet af salt ar ringa jemfördt med foregående år, och qvaliteten 

deraf ej heller sardeles vacker. Exporten till dess den nya skörden insamlas, 

kommer således ej att blifva stor. 

De förnamsta artiklar som exporterats från Spanien till utrikes orter, 

hvilka gifvit största fraktsysselsattningen, voro: 

Ar 1879 fir 1878 at. 1877 år 1876 år 1875 

Bomolja 

Korkbark 

metr. tons 

» 

13,280 

2,114 

24,612 

2,748 

9,577 

1,984 

4,998 

1 ,445 

6,00 6 

1,480 

Gräs (Esparto) oarbetadt 

D:o arbetadt 

Anis och Kummin 

Spansk peppar (malen) 

» 

» 

» 

0 

30,326 

1,269 

635 

668 

30,995 

1,214 

279 

877 

32,551 

1,181 

282 

656 

37,013 

1,267 

292 

661 

43,837 

1,302 

472 

732 

Mandel - » 6249 , 1,681 4,302 3,161 3,569 

Hasselnötter . 

Jordpistacier (Arachides) 

Russin 

0 

» 

„ 

7,465 

6,076 

32,154 

5,789 

658 

33,398 

7,149 

1,164 

37,903 

5,270 

658 

40,372 

6,311 

1,673 

32,315 

Vindrufvor 

Risgryn 

» 

» 

12,480 

1,543 

11,864 

2,198 

7,087 

2,848 

2,096 

3,182 

3,472 

2,993 

Johannisbröd (Caroubes) » 295 1,929 4,980 3,643 7,956 

Garbanser (Pois chiches) » 3,163 ,13 6 

3,143 4,903 3,863 

Koppar » 20,834 1,377 1,200 324 92 

Bly 0 100,336 90,841 111,952 87,408 92,064 

Qvicksilfver » 2,100 1,372 1,776 965 1,716' 

Zinkmalm » 27,613 33.533 65,704 40,143 42,234 

Kopparmalm » 459,576 427,259 510,727 453,781 362,365 

Jernmalm )3 1,064,118 1,315,434 1,244,127 631,690 334,321 

Öfriga malmer » 35,576 42,301 25,260 26,386 43,950 

Lakritsrot_ 0 1,875 2,486 1,818 1,795 1,784 

Salt „ 255,847 246,590 300,234 212,992 269,97 8 

Apelsiner tusen styck. 3,823,049 796,037 711,961 726,652 500,574 

Citroner metr. tons 4,792 4,297 4,434 3,626 2,603- 

Vin hektoliter 4,063,011 2,672,468 2,234,549 1,839,408 2,020,601 

Vardet af exporten uppgick: 

ar 1879 till pesetas 503,899,110, 

D 1878 » » 431,326,651, 

» 1877 ___ » » 454,378,596, 

» 1876 D D 390,673,983, 

D 1875 » D 401,638,877. 

Fraktfart. Fraktfarten från utrikes orter med norska och svenska segelfartyg 

till hamnarne i detta distrikt och till Spanien i allmanhet har bestått 

i transporten af travaror från Östersjön, stenkol från Storbritannien, bomull, 

stafver, petroleum, plankor etc. från Nord-Amerika och några få laddningar 

spanmål från Svarta hafvet, guano från Stilla hafvet etc. 

Vid exporten har endast en ringa del lyckats ernå frakter med vin till Syd- 

Amerika, hvarför andra mindre förmånliga af gras, malmer, salt etc. till europeiska 

hamnar mast antagas, hvilka endast betaeka omkostningarne, samt resten, 

afseglat i barlast eller skepparne nAst köpa salt för rederiernas rakning.

337 

Med hvarje ar uttranga Angarne allt mera segelfartygen i fraktfarten, och 

i de fiesta fall till sa laga frakter, att dessa senare ej kunna antaga dem. De 

Förenade rikenas handelsflotta Atnjuter dock under dessa omstandigheter ett 

sådant anseende, att den betingar de jemförelsevis basta frakterna. 

I Barcelona erhöllo fraktsysselsattning endast 1 svenskt och 1 norskt 

segelfartyg med vin till La Platafloden; 2 norska ångare och 1 segelfartyg till 

norra Frankrike, likaledes med vin. 

Resten maste afgå i barlast. 

I Tarragona: 2 svenska och 10 norska segelfartyg till La Platafloden och 

Brasilien med vin, 1 svenskt segelfartyg samt 4 norska Angare och 3 segelfartyg 

till norra Frankrike, Hamburg och Holland med vin etc., dessutom 

export af omkring 120,000 pipor vin, 92,300 sackar hasselnötter och 23,300 

sackar mandel. 

I Valencia: 2 svenska och 2 norska segelfartyg till La Platafloden med 

vin, 1 svenskt segelfartyg till England med palmblad, 2 norska Angare till 

England med apelsiner. 

I Denia: 1 svensk Angare till Sverige med russin, förutom en export af: 

13,800 metr. tons till England, 

8,600 Nord-Amerika, 

1,000 Frankrike. 

I Alicante: 1 svenskt segelfartyg till Havre med vin och 1 norskt till 

Hamburg med gras samt 3 svenska segelfartyg till Savona med kasserade rails. 

I Carthagena: 2 svenska segelfartyg till Philadelphia med jernmalm. 

I Almeria: 1 svenskt och 7 norska segelfartyg till Storbritannien med 

gras, 1 norskt segelfartyg till New-York med jernmalm. 

I Malaga: 10 svenska Angare och 1 segelfartyg till norra Europa med vin, 

olja och frukt; 7 norska angare till d:o med d:o ; 1 norskt segelfartyg till Puerto 

Cabello med vin och russin. 

De frakter som under förlidet Ar betalts für till hamnarne i detta distrikt 

importerade laster med de Förenade rikenas fartyg hafva vant: 

Fran Norge med klippfisk, pr 3 vog: 

Till Barcelona med angare pesetas 21/ 

segelfartyg 2— 

öfrige hamnar med ångare och segelfartyg ...... 21/4 A, 2— 

Fran Norge med plankor pr St. Petersb. Stand: 

Till Barcelona francs 70 A, 60 

Fran Botniska viken D 90 h 80 

Fran Storbritanien med stenkol pr ton 15 h 12 sh. sterlg. 

Från Georgien (För. Stat.) med plankor pr St. Petersb. Stand R., 3,10 sh. 

h L 4,10 sh. 

Utfrakterna som betingats hafva vant: 

Till La Platafloden med vin pr pipa francs 21 A, 22. 

D Brasilien » d:o 28 A, 30. 

• S:t Petersburg 35 sh. pr ton. 

D Hamburg 70 riksm. pr last. 

D Sverige och Norge med salt pr 6 kub.-fot krona 1 11, A, 1. 

D Riga och Liban pr last 16 A) 14 silfverrubel. 

Såsom hare synes, har afvenledes fraktfarten vant föga gynsam fir de 

Förenade rikenas rederier, men mama grundade klag-an höres Fran alla lander.

338 

Den spanska handelsflottan befinner sig, synnerligast för hvad som angår 

-segelfartygen, i ett bedröfligt tillstånd, och med de dryga pålagor, som drabba 

idensamma, kan den ej täfla med andra nationers. 

Rederierna, understödde af det inflytelserika protektionistpartiet, fortfara 

.att arbeta förtvifladt för att ernå återställandet af differentialtullen under utländsk 

flagga. Oaktadt regeringen ej synes villig att lug& på detta, kommer 

den dock se sig nödsakad att inför de församlade Cortes föreslå åtgarder för 

att vid transporten af varor från transatlantiska hamnar tillerkänna de inhemska 

fartygen vissa förmåner. 

Som Storbritannien annu ej afslutat någon handelstraktat med Spanien, 

fortfara dess produkter att vara underkastade de högre tuilumgälder, hvarom 

mina foregående han.delsberättelser utförligare handlat. 

Under det förflutna året hafva endast 3 rymningar från norska och 1 frail 

svenskt fartyg egt rum, hvarvid rymmarne ej lyckats ertappas. 

Af sjömansanvisningar utstaldes: 

8 för kronor 1,475 på Sverige 

17 » » 1,760 » Norge. 

Vexelkurserna i Barcelona hafva undor året fluktuerat emellan: 

47 1/2 ach 48 1/4 pence pr 5 pesetas på London b, 3 månaders dato, 

francs 4,95 och 5,05 pr d:o på Paris h 8 dagars sigt. 

Sundhetstillståndet har vant och är fortfarande i alla afseenden fullkomligt 

tillfredsstallande såväl i hamnarne af detta distrikt, som i hela Spanien. 

C. A. Dahlander. 

Breflau den 4 april 1880. 

Tyska riket. 

(Årsberätteise för 1879 till Kommerskollegium.) 

Liksom förra året hyser jag fortfarande den förhoppning att de tyska, 

stenkolen skola lyckas vinna inträde på den svensk- norska marknaden ; och 

räknar jag på att detta skall ske nar våra egna jernverks behof blifvit tillfredställda 

och exporten till Palen minskats. 

Affärernas uppblomstring i Ofre Schlesiens industridistrikt under de senaste 

sex månader, den ofvan omnämnda exporten och den stränga vintern bafva 

höjt prisen och gifvit sådan fart it arbetena i våra kolgrufvor att man icke 

kan tanka sig någon minskning i priset, och utan en sådan kunna mina bemödanden 

aldrig krönas med framgång. Jag upphör emellertid icke att egna all 

möjlig omtanke åt denna fråga. 

Beträffande handelsutbytet emellan de Förenade riken och distriktet visar 

det någon förbättring i jemförelse med 1878; man har dervid i många fall 

undvikit mellanhanderna i Stettin och Hamburg. 

Utförseln harifrån har i främsta rummet bestått af socker, vidare af mjöl, 

porslin, yllevaror, klöfverfrö m. m.; ullutförseln ar fortfarande i aftagande. 

Från Sverige och Norge hafva införts nickel, koppar, spikjern, trdvaror 

m. fl. artiklar, i öfverenstämmelse med foregående år. 

Robert Berthold.

Köpenhamn i maj 1880. 

339 

Danmark. 

(Årsberättelse för 1879 till ministern för utrikes ärendena.) 

Antalet och dragtigheten af svenska och norska fartyg, som, enligt inkomna 

uppgifter, år 1879 lossat eller intagit laddning i hamnar i detta generalkonsulsdistrikt, 

har vant följande : 

I. Svenska fartyg: 

a. Segelfartyg. 

Antal Reg:tons 

Ankomna från Sverige med last 1,614 87,405, 

D D i barlast 20 636, 

D utrikes orter med last 248 38,022. 

» » » i barlast ___ __ _____ 3 79, 

» hamnar i distriktet med last 19 879, 

D D i barlast 27 1.558, 

vid årets början qvarldgo från året förut ___ __ _ ___ ______ 39 6,231, 

hvarjemte för svensk rakning inkoptes2 333. 

Summa 1,972 135,143. 

Och afgångna till Sverige med last 236 10,090, 

i barlast _____________________ 1 ,567 105,088, 

» utrikes orter med last_ ________________ 22 2,130, 

i barlast 65 8,846, 

» hamnar i distriktet med last 17809, 

i barlast 17 1,138, 

qvarliggande vid årets slut 48 7,042. 

Summa 1,972 135,143. 

b. lingfartyg. 

Ankomna från Sverige med last 278 40,073, 

» » i barlast 125 17,169, 

D utrikes orter med last 346 62,320, 

» » i barlast 6 1,341, 

» hamnar i distriktet med last 1 314, 

D D i barlast 4 1,154, 

qvarliggande från foregående året 1 130. 

Summa 761 122,501. 

Och afgångna till Sverige med last 317 50,818, 

D D i barlast 132 20,907, 

» utrikes orter med last 281 41,997, 

» » i barlast 24 6,845, 

D hamnar i distriktet med last I 273, 

» » i barlast 5 1,365, 

qvarliggande vid årets slut 1 296. 

Summa 761 122,501.

340 

Totalsumman af svenska fartyg, som under år 1879 besökt danska ham-nar, 

hvarest svenska och norska konsulstjenstemän dro anstälde, utgör således: 

för segelfartygen 1,972 om 135,143 reg:tons drägtighet, 

» ångfartygen 761 » 122,501 » 

tillsammans 2,733 om 257,644 reg:tons drägtighet, 

som, i jemförelse med foregående året 1878, utvisar: 

vid hufvudstationen en minskning af 30 fartyg och 15,228 reg:tong 

» v. konsulsstationerne på öarne en tillökning 89 » 5) 10,347 » 

)) Jutland » » 199 » » 11,920 » 

eller för bela distriktet en tillökning af 258 fartyg, men blott 7,039 reg:tons 

i drägtighet, utgörande i medeltal cirka 27 tons pr fartyg, utvisande huru små 

dessa fartyg iiro, som drifva handel på provinshamnarne. 

II. Norska fartyg: 

a. Segelfartyg. 

Antal Reg:tons 

Ankomna frfin Norge med last 894 25,299,95, 

» 

D 

utrikes orter med last 

» i barlast 

456 

10 

98,726,85, 

716,07 7 

» hamnar i distriktet med last 9 597,01, 

» » i barlast 24 3,248,24, 

vid årets början qvarlago från ?wet förut 2 637,50. 

Summa 1,395 129,225,62. 

Oeh afgingo till Norge med last 277 7,569,84, 

» » i barlast.868 53,731,93, 

» utrikes orter med last 30 8,800,88, 

» » i barlast 191 55,249,69, 

» hamnar i distriktet med last 10 912,09, 

» » i barlast _____ ...... 10 1,546,73, 

vid årets slut qvarldgo 8 1,359,06, 

hvarjemte blifvit såldt 1 55,40. 

Summa 1,395 129,225,62. 

b. :kn gfartyg . 

Ankomna från Norge med last 100 20,730,70, 

• )) i barlast 2 557,81, 

utrikes orter med last 26 6,073,16, 

i barlast 5 1,038,87, 

• hamnar i distriktet med last 4 1,082,80, 

i barlast --------------- -5 898,65. 

Summa 142 30,381,99. 

Och afgingo till Norge med last 102 20,447,46, 

» » i barlast 3 393,43, 

» utrikes orter med last 23 6,201,60, 

» » i barlast 8 2,108,19, 

» hamnar i distriktet med last...... ____ 2 329,48, 

» » i barlast _______ 4 901,83. 

Summa 142 30,381,99.

341 

Totalsumman af norska fartyg, som under ifrågavarande år besökt hamname 

i hela generalkonsulsdistriktet, utgör således: 

för segelfartygen 1,395 med 129,225,6 2 reg:tons drägtighet, 

» ångfartygen 142 D 30,381,99 » 

tillsammans 1,537 med 159,607,61 reg:tons drägtighet, 

hvilket samlade antal fartyg och drägtighet, jemfördt med foregående året, 

'-utvisar: 

för hufvudstationen en tillökning af 39 fartyg och 18,270 reg:tons 

» v. konsulsstationerne på öarne D 15 » » 4,332 » 

» Jutland » 344 » » 29,960 » 

eller för hela distriktet en tillökning af 398 fartyg och cirka 52,565 tons i 

drägtigheten, utgörande en medeltalsdrägtighet af cirka 132 tons pr fartyg. 

Slutsatsen af dessa sifferuppställningar är således, att den svenska skeppsfarten 

på Danmark allt mera fördelar sig på provinshamnarne, hvareitot den 

minskas på hufvudstationen Köpenhamn. Den norska skeppsfarten har deremot 

ökat sig såväl på Köpenhamn som på samtliga provinshamnar, förnämligast i 

Jutland, hvartill utan tvifvel icke obetydligt bidragit det danska jernbanenätets 

utvidgande såväl öfver Seland som isynnerhet öfver Jutland. 

Hvad dernäst angår införseln af de Förenade rikenas vigtigaste produkter, 

så har denna under ifrågavarande år, enligt erhållna uppgifter, utgjort: 

Fran Sverige: 

Jernvaror : 

stångjern 159,684 ent., hvaraf 148,607 cut. till Köpenhamn, 

stal 2,478 » 2,478 » » 

spik 3,266 » » 3,141 D D 

jernplåt och bleck. ......... 7,451 D :D 5,304 » 

diverse jernvaror ..... .••.... 4,586 » » 4,211 » » 

TillfOrseln af stångjern från Sverige var ungefär 32,250 centner större 

An under år 1878; och denna tillväxt inträffade hufvudsakligen under höstmånaderna, 

clå konjunkturerne i allmänhet visade sig något bättre än under första, 

halfdelen af Aret. 

Partipriset å svenskt stångjern, af välkänd tillverkning, noterades vid årets 

början: 

för smidt 9 h 10 kronor pr ent. oförtulladt, 

valsadt 8,25 h 9 D 

hvilket pris, enligt de af härvarande miklare utgifna månatliga prislistor, bibehöll 

sig ungefärligen oförändradt hela året. 

Priset å svenskt stål, noterades likaledes oförändradt 15 kr. 50 öre h 17 

kr. pr cnt., utan tull. 

Spik noterades vid årets början 55 kronor pr par kistor, men priset nedgick 

under sommaren till kr. 45, hvilket noterades vid årets slut. 

Trtivaror : 

Timmer och brä.der ___ 6,1.41,802 kubf., hvaraf 1,765,192 kubf. till Köpenhamn. 

Ekvirke .......... 71,840 » 61 ,216 » » 

Ved af diverse trädslag 26,186 famnar 20,686 famnar» 

Dessutom hitfördes åtskilliga partier förarbetade trivaror, hufvudsakligen 

bestående af snickeriarbeten, husgerådssaker, takspån oCh dylikt.

Tillförseln af timmer och bräder från Sverige var ungefär 1,606,600 

kubf. större an under foregående år, en tillökning som, likasom för jernvaror, 

hufvudsakligen inträffade under senare delen af året. 

Enligt mäklares uppgifter har priset å svenska trävaror med inberåknad 

införseltull, noterats: 

12 fots 1 1/4" & 9 à 10" Kalmar furubräder omkring 8 kronor, 

8à 9, 

D » » 7 » 

7à 8" » » » 6 » 

6à 7, 

342 

» » » 5 » 

12 fots 1" 

1 ,, 

& 8 :1 9" fyrskurna Pitea d:o 

& 7, 

» » 

» 6 A, 8 

»4,50 A, 5 

» 

» 

14 fots 2" & 8" » plankor ,» 11 zï 12 » 

2" & 9" » » » 13 à 14 » 

3" 

alit pr tolft. 

& 9" » » D 18 h, 20 » 

Pita furutimmer, fyrhugget 4" omkring 12 öre, 

5, 

» 18 » 

6, 

» 25 » 

7, 

» 38 » 

8" D 47 » 

9, 

» 60 » 

alit pr löpande dansk am; hvilka prisförhållanden å vår trålast dro, med få af-vikelser, 

ungefär desamma som under förra året. 

Landtbruksprodukter: 

Spanmål: 

omalen: hvete 29,825 tunnor, hvaraf 29,795 tunnor till Köpenhamn, 

rag 4,638 » » 4,628 » » » 

hafre 27,830 » » 26,032 » » » 

korn ___ ______ 35,195 D » 34,391 » » » 

malen: hvete ____ _____ 69,497 R » 68,663 R )) » 

råg ____ 6,693 » » 6,693 » » » 

Lefvande kreatur: 

hästar__________ 1,300 stycken, hvaraf 1,091 stycken till Köpenhamn, 

oxar och kor 18,937 D » 16,604 » » D 

kalf-var 519 » D 428 » » » 

far och lam _________ 17,657 » » 16,978 » » » 

svin och grisar ______ 7,544 » » 7,333 » D » 

Jemförd med foregående året, utvisar tillförseln af omalen spanmål från 

Sverige till Danmark någon tillökning, men deremot minskning med afseende 

ph malen hvete och rag. 

Tillförseln af lefvande kreatur från Sverige utvisar för hästar och kalfvar 

ett något större, men för öfriga kreatur ett något mindre antal, i jemförelse 

med sistlidet år. 

Fran Norge utgjorde tillförseln af treivaror: 

timmer och bråder 2,123,000 kub.-f., hvaraf 47,009 kub.-f. till Köpenhamn, 

ekvirke 17,271 » 

ved 2,131 famnar D 724 famnar » 

förarb. byggnadstimmer 68,610 kub.-f., » 36,043 kub.-f. » 

samt dessutoni en del andra förarbetade trilvaror.

343 

.Denna tillförsel af timmer ach brader utvisar i jemförelse med foregående 

året en tillökning af cirka 423,600 kub.-fot. 

Partipriset å norska bräder, eller s. k. »llispebord», har enligt uppgift, 

noterats: 

12 fot 1 1/4" & 7" furu ...... 1:ma sort cirka 9 kr. 40 Ore, 

2:a » » 8 » 

6 & 7" gran 3:a » D 5 D 80 » 

4:a D D 4 D 60 » 

alit pr tolft, med inberaknad införseltull, utvisande i det hela taget flagon nedgång 

i priset mot foregående året. 

Fiskvaror: 

torrfisk 147,030 R, hvaraf 144,257 till Köpenhamn, 

anjovis 190,331 D » 169,025 » D 

Af höstsill fauns harstades vid årets början en behållning 

af cirka 10,200 tunnor 

hvarjemte under årets lopp hitfördes cirka 53,500 D 

tillsammans 63,700 tunnor 

hvaraf till frammande orter återutfördes 25,900 » 

således att har qvarblef cirka 37,800 tunnor 

af hvilket qvantum ungefarligen 28,700 » 

såldes har till förbrukning; och cirka 

funnos qvar såsom behållning vid .årets slut. 

9,100 tunnor- 

Tillförseln var ungefar 11,500 tunnor mindre an under foregående Ar. 

Partiptiset noterades under årets första månader, för 

köpmanssill 24 h 25 kr. pr tunna 

stor medelsill 21 6, 22 1/2» 

medelsill1 

. 5 6, 17 » » 

små medelsill 10 » 

men uppgick under loppet af sommaren och hösten så att under årets fyra 

sista månader noterades resp.: 

köpmanssill 36 6, 38 kr. pr tunna 

stor medelsill 30 h 32 » D 

inedelsill 26 A, 28 14 » » 

små medelsill 23 A, 26 

alit med inberaknad införseltull. 

» » 

Af s. k. »storsill» hitkom heller icke något under ifrågavarande år; hvaremot 

af »vårsill» cirka 60 h 70,000 tunnor såldes hufvudsakligen till svenska. 

och andra östersjöhamnar till resp. 22 à 23 kronor och 24 h 25 reichsmark 

pr tunna oförtullad. 

Qvaliteten af de hitförda partier sill anses öfver hufvud taget hafva vant 

ganska god och priset har, såsom anfördt, erhållit en icke obetydlig stegning, 

isynnerhet under årets senare halft. 

Då behållningarne af sill i östersjöhamnarne icke lara vara stora, antages, 

det att de anförda priserna komma att hålla sig under nu ingångna vårmånader. 

Af tran var ingen tillförsel från Finmarken; men från foregående år farms. 

en behållning af cirka 450 tunnor brun tran, som i juni och juli månader. 

till största delen såldes för utförsel, till ett pris af 36 kronor pr 210 netto..

344 

Af torrfisk hitfördes heller intet från Finmarken under ifrågavarande 

Behållningen från sistlidet år, cirka 16,000 R, bief såld i oktober för utförsel, 

till ett pris af 28 kr. pr 320 g. 

Hvad nu sarskildt angår handeln och skeppsfarten på Island, hade, 

enligt underrattelse frân svenska ()eh norske vicekonsuln i Reykjavik, under 

ifrågavarande år ditkommit 13 norska fartyg, om tillsammans 1,197,96 tons 

dragtighet. Af detta antal fartyg ankommo 11 från Norge med laddning af 

,dels travaror, dels spanmål och kolonialvaror; 2 fartyg ankommo från andra 

islandska hamnar med restladdning af travaror. 

Af dessa fartyg afgingo 2 till Norge med laddning af fiskvaror; 2 till 

England i barlast och 8 till andra islandska hamnar med restladdning. Ett 

fartyg, nemligen skonerten »Lastdrageren» från Sarpsborg, hade till frammande 

hand blifvit såldt. 

Dessutom hade i april månad svenska skonerten »Eskimo), kapten A. 

Carlsson, hemmahörande i Göteborg, ditkommit i afsigt att idka fiske, dels i 

Faxebugten, dels på det s. k. Vesterlandet. Nämnde skonert afseglade Ater i 

juli månad, utan att resultatet af dess uppehåll vid islandska kusten eller det 

.derunder vunna utbyte blifvit bekant, men enligt vice konsulns förmenande lax 

rederiets afsigt vara, att afven under nu ingångna året fortsatta fisket. 

Vintern på Island hade i början af året 1879 icke visat sig synnerligen 

.strang, och termometern gick sallan under -- 10 h 12° R., men fortfor långt 

fram i vårmånaderna med nordlig vind och nattfrost till stor skada för vaxtligheten 

och isynnerhet graset. Sommaren hade deremot ovanligt vacker vaderlek, 

som höll sig in i september månad, så att inbergningen af höet kunde, 

med endast få undantag, verkstallas under sardeles gynnande förhållanden. 

Efterhösten hade vant ostadig med omvexlande starka stormar och regn, dock 

utan synnerlig frost, och annu i sistl. januari mina," hade termometern icke 

Tarit under — 4° R. 

Fisket . påbörjades tidigt på året, men de i mars och april månader rådande 

nordliga stormar hindrade ofta fiskarena från att gå till sjös, hvaremot fisket 

maj och juni månader, likasom i höstmånaderna, vant ganska gifvande si att 

utbytet i allmanhet anses motsvara ett godt år. 

Af den tillverkade klippfisken blef största delen afskeppad direkt frail 

Island till Spanien eller England samt för flagon del till Köpenhamn. 

Enligt uppgift utfördes under året 1879 från de niera betydande handelsplatserna 

i Faxebugten och Orebuk nedananförda partier islandska produkter, 

•emligen: 

17,400 skepp. klippfisk, som på afskeppningsorten betaltes med 40 kr. pr skepp. 

196 » plattfisk » » 80 » 

33,900 fiskmagar » 90 öre » 

2,280 tunnor tran » 35 kr. » tunna 

1,750 D salt fiskrom » » 17 » » » 

.456,650 ull » » 65 öre » g 

900 D ejderdun » D 10 kr. D 

Dessutom utfördes cirka 1,000 styck. hastkreatur, till ett pris af cirka 

SO kr. pr styck och antages hafva gifvit en ganska god förtjenst. 

De till Reykjavik ankomna laddningar af norsk tral'ast såldes till ett pris 

.af 10 h 12 kr. pr tolft »Målsbord», och, da timmerbehållningarne vid årets

345 

utgång icke voro stora, antages det att tralast af god qvalitet kommer att under 

innevarande år finna latt afsattning derstades. 

Sundhetstillståndet hade i det hela tagit vant tillfredsstallande. 

Betraffande den af svenska och norska fartyg, i fart på Danmark under 

året 1879 intjenta bruttofrakt, har densamma, enligt erhållna uppgifter, 

utgjort för: 

svenska segelfartyg 

ankomna med last från Sverige 833,280 kr. 

utrikes orter ________ 418,912 » 

» hamnar i distriktet 5,108 P 

ångfartyg 

med last från Sverige72,082 » 

utrikes orter 308,213 » 

» hamnar i distriktet 4,500 » 

tillsammans 1,642,095 kr. 

För svenska fartyg, som med last afgått från danska hamnar till Sverige, 

uppgifves den betingade bruttofrakten 

för segelfartyg till 40,166 kr. 

» fingfartyg ___________ 182,841 » 

tillsammans 223,007 kr. 

hvilket belopp, sammanlagdt med ofvanstående för ankomna fartyg, utgör kr, 

1,865,102, utvisande i jemförelse med sistl. dr en tillökning af 81,986 kr. 

För norska fartyg i fart pd Danmark har den förtjenta bruttofrakten enligt 

uppgift utgjort: 

för segelfartyg 

ankomna med last Îån Norge 306,998 kr. 

» utrikes orter ____________ 1,884,043 » 

hamnar i distriktet ___ 7,460 » 

och för ångfartyg 

ankomna med last från Norge____________ _________ 85,104 » 

utrikes orter 47.961 » 

tillsammans 2,331,566 kr. 

Och för norska fartyg, som med last afgatt från Danmark till Norge, bar 

den betingade bruttofrakt(n, enligt uppgift utgjort: 

för segelfartyg 22,568 kr. 

iingfartyg 15,025 » 

Summa 37;593 kr. 

hvilket belopp, sammanlagdt med ofvanstående för ankomna norska fartyg„ utgör 

kr. 2,369,159, som i jemförelse med sistl. dr 1878 utvisar en tillökning 

615,520 kronor. 

Arid harvarande generalkonsulat har under ifrågavarande ìr blifvit verkstälda 

nedananförde mönstringsexpeditioner nemligen 

23 

Ber. om Handel o. Sj6fart.

346 

från svenska fartyg afmönstrades eller afskrefvos 472 sjiiman 

anmälde såsom bortrymde 7 )) 

påmönstrades 530 D 1,009 

och från nors/ca fartyg afmönstrades 563 sjömän 

anmalde såsom rymde 11 D 

påmönstrades 504 » 1,078 

tillsammans 2,087 man, 

varande detta antal 35 man större an under foregående året 1878. 

Antalet af bref, som under årets lopp ankommit till generalkonsulatet och 

blifvit befordrade till svenska och norska sjöfarande, utgjorde 2,520 st., oberäknadt 

till skeppsförarne adresserade telegrammer. 

Huruledes handels- och sjöfartsförhållandena komma htt utveckla sig under 

innevarande dr, låter sig ännu icke beräkna, men det vill synas att den något 

större liffighet, som redan sistlidne höst började visa sig i handel och vandel, 

ännu fortfar. 

Sistlidet års skörd har i landet, hvarom jag förut afgifvit utforliga berattelser, 

var val icke så god som man hade hoppats, men den kunde apses såsom 

en »medelskörd», och spanmålspriserna höllo sig temligen jernna. Den 

alltmer tilltagande införseln af majs torde i sin mån verka tryckande på de 

egentliga sädesslagen. Välmågan bland landtbrukarne ar i allmänhet god, om 

icke fullt så betydlig som under en föregående period. Bank- och penningeväsendet 

är i stadgadt och förtroendeväckande skick. 

Att penningbrist icke ar för handen kan bland annat slutas deraf att 

börsnoteringarne för publika papper, aktier och obligationer o. s. v. hafva 

senare tiden vant i stigande. 

Sundhetstillståndet bland menniskor och husdjur har i landet har under 

sistlidet år vant ganska godt. Den elakartade sjukdom på hornboskapen, som 

nu på våren visat sig i ett par kreatursbesättningar i närheten af Odense på 

Fyen, torde väl väcka någon misstro i utlandet, men kommer genom de snabbt och 

kraftigt vidtagna forsigtighetsåtgärderna förmodligen att snart alldeles upphöra. 

I den danska industriella och kommersiella lagstiftningen hafva inga anmarkningsvarda 

forandringar egt rum med undantag af den nya för de tre nordiska 

konungarikena lika gällande vexellagen. 

Ewerlöf.

347 

Frankrike. 

Alger (Algeriet) den 23 april 1880. 


Beträffande de Förenade rikenas sjöfart på distriktet dr 1879 se sid. 53. 

Enligt uppgifter från tullkammaren härstädes skulle dessutom ett svenskt 

fartyg om 433 tons lastat i Djidjelly, ett norskt om 427 tons i Collo * och 

ett norskt om 370 tons i Ténès, på hvilka platser de Förenade rikena icke 

ännu hafva vice konsuler. 

Antalet af de Förenade rikenas fartyg uppgår således till 57, hvilket utgör 

ungefär det vanliga, som anlöper Algeriet men med 15 understiger föregående 

års. 

Skillnaden mellan antalet i ballast ankomna oeh afgzingna fartyg utgör 

7 mer i ballast afgetngna och 7 fiera ankomna an afgångna lastade. 

Sammanlagda fraktbeloppen för ankomna ()eh afgångna fartyg utgöra: 

för ankomna svenska _______ _ Fres 48,100; 

afgångna „ — 

Summa för svenska Frcs 48,100. 

ankornna norska D 433,800. 

D afgångna » ____ ______ » 138,30Q. 

Summa för norska Fres 572,100, 

hvilka belopp understiga förlidet års med resp. 227,900 och 166,100 Fres. 

Häruti äro likvist icke inbegripna — af brist på uppgifter — de till Djidjelly, 

Collo och Ténès ankomna och afgångna fartygens fraktförtjenster. 

Frakterna for seglare hafva, i medeltal vant för trH, från Sundsvalls och 

Hernösands distrikter 80 Fres -I- 5 % pr Std ; utfrakterna 

från Oran till Ostkusten af England 17 h 19 sh. pr ton för alfa 

» Cardiff ___________ 147, 

D D Bergen Fres 18,50 » » » spanmål 

Dunkirque » 16,— » » » » 

D Antverpen D 22,— » » » D alfa 

» Philippeville » Cardiff » 20,— sh. » spanmål 

Resans längd för fartyg, som med trälast ankommit från Sverige, utgjorde 

i medeltal 

till Alger 2 månader 

D Oran 49 dygn. 

Sammanlagda antalet till Algeriet ankomna lastade fartyg utgör: 

för 1879 franska _____ 1,395 fartyg om 796,596 tonneaux, 

D andra nationers 1,625 » D 338,849 D 

* 1878 lastade äfven ett norskt fartyg derstädes. 

summa 3,020 )) D 1,135,445

348 

för 1878 franska 1,319 fartyg om 728,043 tonneaux, 

andra nationers 1,4542 » » 282,565 » 

summa 2,861 » )1 1,010,608 

saledes en ökning af 159 » » 124,837 » 

hvaraf andra an franska 83 » » 56,284 o 

Antalet fartyg, som med last afgått från Algeriet öfverstiger 1878 ars med 

franska 88 fartyg om 21,123 tonneaux 

andra an franska ___ 408 » » 124,538 

eller tillsammans 496 » » 145,661 

Mangden och vardet af till kolonien importerade travaror utgjordes af: 

från Sverige: 

till Alger 13 laster om 6,050,51 tons med norska fartyg, fres 401,000 

»1 » D 596 , 76 » svenskt D 35,700 436,700 

» Oran 6 » D 2,219 04 D D norska D 148,900 

• Philippeville 2 D D 727 ,— » » svenska » » 49,000 

» Bône1 » » 1,219 ,— » » norska 25,000 

» Bougie _ 1 » » 351 , — » » 30,500 

summa 24 laster . om Fres 690,100 

eller resp. 10 laster och Frcs 693,800 mindre an foregående ars. 

Fran utrikes orter har enligt tullkammarens uppgifter importerats 4,895 

stère och 1,483,075 mètres furu. och gran, hvaraf i synnerhet österrikiska brader 

och amerikansk spruce, om Fres 870,500 eller nara Fres 200,000 mera 

an från de Förenade rikena. Uti denna trade hafva sex norska fartyg deltagit. 

• 

Fran Norge egde hvarken med svenskt eller norskt fartyg import rum; 

men deremot exporterades på Bergen 452 tons korn med norskt fartyg. 

Haraf framgår att de Förenade rikenas traexport på Algeriet under . aret 

vant mindre an foregående års, hvartill man val får antaga orsaken vara 1878 

firs stora import, hvaraf betydliga qvantiteter funnos qvar i magasinerna annu 

vid framkomsten af påföljande års laster. Man har Oven uppgifvit såsom skal 

att importörerne till följd af prisernas standiga sjunkande tendens icke köpte 

mera än deras ovilkorliga behofver i förhoppning att en mangd flytande laster 

skulle på hösten utbjudas. Det visade sig emellertid senare att de derutinnan 

missräknat sig, ty endast ett fåtal sådana kommo i marknaden. 

Det ar i synnerhet till Philippeville och Bane som importen af svenskt 

tra aftagit och hvartill vice konsulerna anföra såsom anledning dels att jern 

numera anvandes i allmäinhet till golf och takåsar, dels ock att skörden 

förbrukningen af tra bland kolonisterna och araberna ar neml. i goda år betydlig 

mom provinsen utfallit under medelmattan. 

departementen Alger och Oran utföll skörden battre och förbrukningen 

af tra har der Oven vant fullt jemförlig med nagot föregående års. 

Trapriserna på platsen hafva vant något lagre an foregående Bras och 

varierat mellan Fres 1,25 h 1,30 pr mètre för 2:da qvalitet 3 X 9 furuplankor 

och Fres 68 pr stère för furubjelkar. 

pa marknaden i fjol öfverflödade på trit till ett ovanligt Mgt pris, har 

den derimot i ar öppnats med raka motsatsen. Importörerna anseende sina 

narvarande lager tillrackliga för annu 8 h 12 månader draga sig för den oerhörda 

prisstegringen omkring 30 % och intaga en afvaktande stallning i för-

349 

modan att de höga priserna skola åstadkomma öfverflöd på trä för höstskeppningarna. 

Möjligen skola de missrakna sig till följd af nordens blida och snöfattiga 

vinter, som torde hetydligt försvåra både afverkning och flotning. 

Di emellertid trälastinförseln Kr till stor del beroende af skördens mer 

eller mindre goda beskaffenhet och densamma f. n. ser lofvande ut, är det 

sannolikt att, om väderleken fortfarande blifver gynsam, importörerna skola se 

sig nödsakade till att kontrahera om åtminstone sina vanliga behofver. 

Fran Sverige har förutom tra införts under 1879 66,766 kilog. jern i 

varde uppgående till Fres. 23,370 äfvensom 100 liter Göteborgsporter. 

Jag har trott mig böra påpeka, att för de mom kolonien pågående jernvagsbyggnaderna 

användas ej obetydliga qvantiteter jernvägssyllar, som nu införas 

från Belgien ech Frankrike, men med hvilka lander det synes mig att 

de Förenade rikena borde med fördel kunna konkurrera. De syllar som anvandas 

här dro 2 1/2 meter långa 25 c. m. breda och 13 c. m. höga af följande 

tvarsection eller samt impregnerade med kreosotolja eller kreosottjara. 

Da det icke ar osannolikt att en del af dessa syllar införas till Belgien och 

Frankrike såsom »bois brut» har jag sökt närmare reda på förhållandet, som i 

enlighet med tillförlitliga uppgifter ger anledning antaga, att min förmodan har 

sina skal. Si t. ex. infördes till Belgien under förlidet år från de Förenade 

rikena 10,637 meter »bois de construction» hvaremot utförseln uppgick till 

19,596 meter, hvaraf 14,604 meter af »utlandskt tra» derstades »sågadt och 

med kreosotolja impregneradt» 

Konsulatet har haft sig tillsandt från norsk fabrik prof på hastskosöm 

och har densamma efter dermed anstalda prof befunnits vara af »lika god qvalitet, 

som har anvand fransk vara» ehuru »något för litet böjlig», men kunde i 

anseende till sin egande form ej anvandas annat an i så obetydlig mängd, att 

flagon införsel deraf ej lönade sig. Prof på harstades bruklig söm insades derför 

jemte uppgift att priset för franskt fabrikat betingade vid inköp i medeltal 

Fres 1,25 och vid försaljning har Fres 1,50 allt pr fransk livre. • 

Likaledes ingick från Norge en mangd förfrågningar om möjligheten att 

till Algeriet importera is, men måste konsulatet beklagligt nog hard, lemna afböjande 

svar, sedan alla dess vidtagna åtgarder visat sig fruktlösa i brist på 

ordentliga iskallare, som har äro alldeles nödvandiga för ifrågavarande import. 

Artificiel is saljes för öfrigt har till 30 centim. pr kilog. 

Tulluppbörden 1879 belöper sig till Francs 10,931,118 således en tillokning 

mot 1878 af Fres 651,243, hvaraf c:a 37,‘ för hvardera af departementen 

Alger och Oran och resten för dep. Constantine. 

Som namdt är utföll 1879 års skörd i allmanhet god, och efter tvenne 

föregående tirs fruktlösa arbeten följde nu för såval araber som kolonister ett 

visst valbefinnande. Derför ökades importen af lyxartiklar samtidigt med nödvändighetsvaror. 

Venader t. ex., hvaraf utförselns värde året förut var Fres 

66,537,855, steg till den höga summan af 92,868,743 eller en tillokning af 

Fres 26,330,888, som kommit större delen af Paris fabrikanter till godo. 

Importen af beredda hudar och arbeten deraf visar en tillökning af 2,011,674 

Frcs. Likaledes ökadcs importen af salt BO, ris och socker, så äfven af arbeten 

i metall med Fres 1,668,757, en omständighet som ensamt får tillskrifvas 

bildandet af nya kolo-niseringscentra, diverse nya arbeten såsom täckta 

vattenledningarm. m. 

Deremot visar sig en minskning i importen bl. a. af trä med 4,598 stère 

»bois brut» och 706,523 mètres »bois Selé,» för jern-, stal- och gjutgods med

350 

3,242,752 kilog. som fir tillskrifvas fullbordandet af vissa jernvagslinier, som 

nu aro upplåtna för trafik. Vin-importen har Ater aftagit mot foregående års 

med 59,057 hektoliter. 

Redan under senare delen af 1879 kan man spåra ett återupplifvande af 

affärerna i Europa genom ökad efterfrågan af de förnamsta export-artiklarne, 

råmateriel. 

Exporten ökades ocksi af kork-bark med 1,150,342 kilog., alfa med 

1,654,200 kg., crin végétal med 1,741,594 kg., jernmalm 592,937 quintaux. 

Under 1878 måste Algeriet importera sad för fyllandet af sitt behof, 

1879 . kunde det deremot återupptaga sin role som exportör deraf; så utfördes 

1,919,534 hektoliter sad och 2,573,942 kg. mjöl. Exporten af olivolja ökades 

med 2,292,070 kg., torkad frukt 1,937,318 kg., grönsaker med 3,037,894 kg. 

och tobak 432,354 kg., kreatursexporten med 586 liastar och mulor, 1,961 oxar 

och kor och 11,246 får. 

En minskning i exporten visar sig deremot för ull med 4,026,887 kg, 

garfvarbark med 3,269,592 kg. 

Provinsen Orans sttirsta rikedom och export ar alfa, hvaraf t. ex. under 

1878 58,900,000 kg. utfördes. Den vaxer på torr jordmfin och förekommer 

i mellersta Spanien, på Malta och på hela afrikanska kusten i Marocco, Tunis, 

Tripoli och Egypten, men ingenstades hafva så rika trakter påtraffats som i 

provinsen Oran. Den N-axer sjelfmant i Algeriet, skjuter upp på vinst och 

förlust utan jordens foregående beredning och vaxer sedermera utan skötsel. 

Sträckorna, på hvilka den förekommer, at.° af så stort omfang att man aldrig 

tankt på att återplantera vaxten der t. o. ni. ett otjenligt skördande, såsom 

ett brutalt uppryckande af plantan, omöjliggör fortväxten. Alfafalten al.° mer 

eller mindre rika, man traffar hela hektarèr, men afven endast flackar deraf, 

på hvilka icke ett strå vaxer. Ett alfafält på 5 h 600 hektarer kan årligen 

producera 2,000 quintaux alfa, men medelproduktionen beräknas till ungefar 

1,500 .kilog. och priset till 110 Fres pr 1,000 kilog., som levererade i Oran 

fritt ombord å fartyg kosta Min 140 till 150 Fres. För erhållandet af en 

regelbunden produktion af god beskaffenhet har erfarenheten viisat, att skörden 

bör försiggå årligen i tort \Icier så snart blomman är fullt utbildad. 

Namde provins har afren rik tillgång på salt och, då grufvorna, som at.° 

belfigna endast 22 kilometer från Arzews hamn, sannolikt komma att blifva af 

stor betydelse för de Förenade rikenas saltimport från och med att en jernväg 

fray grufvorna till Arzew blifvit anlagd, har jag icke -s-elat underlåta att derå 

fasta vederbörandes uppmarksamhet. Arzews grufvor Uro upplåtna till enskild 

person för en tid af 30 år raknadt från aug. 1852 och för för y-tterligare 40 

år savida ofvannamde jernväg blifvit bygd fOre den förstnamda periodens ut- 

Ong, hvaraf numera endast 1 1/2 år återstår, och då saltet i golihet öfvertraffar 

både Medelhafvets och Portugals lar väl byggandet af jervagen icke vara tvifvel 

underkaskunna 

t, för att det afven i pris skall kunna utharda hvilken konkurrens 

som. helst. Herr Philippart, som insåg att har ifrågavarande grufvor 

hade en lysande framtid för sig, inkOpte desamma och började genast anlaggandet 

af jernvigen, som olyckligtvis ej hann fullbordas innan han störtades, men 

antages alltid komma att öppnas inom den föreskrifna tiden för erhållandet af 

.den senare förlängningen på 40 år, räknadt från aug. 1882. Grufvan eller 

såsom den even kallas »le lac said» innehåller årligen under juli, aug. och 

september öfver 2,000,000 tons fullkomligt kristalliseradt salt, som enligt behörigen 

Verkstalda undersökningar består af 98,7 % chlornatrium, 1,65 chlormagnesia 

och återstoden af brom och jodlager. Saltet battre än Medelhaf-

351 

vets och Oceanens och står öfver alit det hittills kända inom den kominersiela 

veriden. Hvad priset beträffar skall saltet enligt uppgjord beräkning komma 

att kosta pd kajen i Arzew Fres 5 minimum pr ton, så att man befarar ingen 

konkurrens synnerligast inom Medelhafvet, men afven i Portugal. Under förlidet 

år hafva exporterats 40,280 quintaux om Fres 120,840. Fartyg, som t. 

ex. lossa sinn trälaster i Oran och Alger och skola sedermera lasta salt i Arzew, 

undgå att intaga barlast utan betjena sig af bogserbåt. Jag hoppas sedermera 

blifva i tillfälle att till kommers-kollegium och norska Departementet för 

det indre afsända prof. 

Bland koloniens öfriga exportartiklar har jag ansett mig böra påpeka korkbark 

och crin végétal och förskaffat mig prisuppgift derå neml.: 

épaisseur du liège. 

Liège première qualité ______ 105 Fres pr 100 kilog. 10V 4 h 14 lignes, 

• deuxième 75 » » » » » 

• troisième 45 » » » » » 

D quatrième 20 » » » » 

»• race 80 » » » » » D 

» épais 60 » » » » 14 h 18 » 

» gros 40 » » » » 18'/4 à, 22 » 

• juste _____ _____ 40 » » )») 9 h, 10 1/4 » 

D Batard 30 » 87, h 9 3/4 » 

» mince 20 » » D au dessous de 8 » 

fritt pd kajen i Bône. 

»Liège race» är sammansatt af 1:a, 2:a & 3:a qvaliteter och fördelade i hvarje 

bal shlunda: 25 kg. 1:a, 25 kg. 2:da och 20 kg. 3:a, 1:a, 2:a och 3:a qvaliteter 

säljas icke utan att man tager lika mycket af den ena som af de andra 

qvaliteterna. Alla öfriga qvaliteter säljas deremot särskildt. 

Af crin végétal utföras stora qvantiteter och t. o. in. på Sverige en mindre 

last om 1,500 It 2,000 balar hvart annat år. Priset bar vant fritt på 

kaj 13 Fres för hvit och 20 Fres för svart alit pr bal om vanligen 125 

kilogram. 

Vinodlingen antager alit större och större utsträckning och är sedan förlidet 

år särskildt föremål för spekulation från fransmännens sida till följd af 

phylloxerans härjande i moderlandet. Till förhindrande af nämde sjukdoms införande 

till Algeriet har redan genom dekret af den 14 aug. 1875 bland annat 

all införsel af färska russin och unga fruktträd vant förbjuden. 

Jernvigen Indian Arzew och Saïda är sedan juli månad förlidet fir öppnad 

så att Arzew numera konkurrerar med Oran om alfa-exporten. Ora n 

torde emellertid blifva svår att konkurrera med, emedan der alltid finnes disponibel 

frakt att tillgå, neml. mineralier, hvarmed fartyg befraktade för alfan 

kunna med fördel komplettera sina laster. 

Ungefär samtidigt öppnades äfven linierna Setif-Constantine och Constantine-BOne 

och koncession å sträckan Setif-Bougie ar redan beviljad bolaget 

1 •Est Algérien och undersökningen af linien i det närmaste afslutad, så att det 

produktiva Kabylien sannolikt om få år skall kunna glädja sig åt direkt jernvägsförbindelse 

med Bougie-hamnen. 

Expeditionernas antal vid konsulatet har ökats med 40 iifvensom beloppet 

af sjömansinvisningarne med Fres 129,30 mot foregående 

Helsotillståndet inom kolonien bar vant under hela året godt. 

Herman Sundelin.

Danzig den 20 juli 1880. 

352 

Tyska riket. 

(Årsberättelse för 1879 till den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

Öfversigten öfver de Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1879 

finnes införd sid. 37. 

Handeln och sjöfarten mom Danzigs konsulsdistrikt ar 1879 befunno sig 

i samma gynsamma läge som ar 1878; först mot hösten inträdde en förbättring. 

Antalet ankomna fartyg utvisar en minskning af 258. Till Danzig ankommo 

under Aret 1,740 fartyg, derifrån afgingo 1,754, utvisande en minskning 

af 275. Af de afgångna fartygen voro 655 lastade med spanmal, 755 

med trävaror, 234 med hvarjehanda varor och 110 i barlast. 

Spanmålsutförseln var af mindre omfang an år 1878 och har dessutom 

till största delen vant föga vinstgifvande för köpmännen. Fram pa hösten 

bief det nagot battre, endr prisen da stego i utlandet. Af spanmål utfördes 

härifran under året 12,500 tons mindre än år 1878, hvaremot utförseln af 

frö var 3,500 tons större. 

Utförseln frail Danzig utgjorde: hvete 231,155 tons, rag 17,500, korn 

14,133, ärter 5,268, vicker 245, bönor 301, hampa 70, oljefrö 11,344, linfrö 

3 och klöfverfrö 81 tons, eller tillsamtnans 280,100 tons. 

Af trävaror var utförseln nagot större än året förut, hvilket till en del 

berodde derpå, att exportörerue läto sig nöja med lfigre pris. Af ek var utförseln 

proportionsvis större än af furu, och företrädesvis gynnades utförseln 

af ekplankor och ekstäfver. 

Hela utförseln utgjorde: ekplankor 881,483 stycken, ekbjelkar 42,596, 

sleepers af ek och furu 1,475,984, furuplankor 213,345, furubjelkar 206,231, 

furumaster och spiror 323, granbjelkar 11,840, ekstäfver 22,373 skock, skeppsnaglar 

af furu 290 skock, furusplitved 236 famnar och diverse trävaror 5,430 

stycken. 

Danzigs handelsfiotta bestod vid början af 1879 af 85 segel- och 8 angfartyg, 

under aret förolyckades 2 segel- och 1 angfartyg, genom köp tillkom 

•1 segelfartyg och genom nybyggnad 1 segel- och 1 ångfartyg, så att vid • 1880 

års början funnos 85 segel- och 8 Angfartyg med en drägtighet af 58,463 tons 

samt dessutom 9 kustfartyg och 21 Weichselångfartyg. 

De till Danzig ankornna fartyg af olika nationaliteter voro till antalet 

1,740, deribland 634 angfartyg, om 632,777 tons, således 46,815 tons mindre 

än år 1878; härifrån afgingo 1,754 fartyg, deribland 636 ingfartyg, om 

632,164 tons. 

Norges handelsutbyte med konsulsdistriktet utvisar icke någon tillväxt, 

utförseln härifran till Norge var mindre, men skeppsfarten ungefär densamma 

soin foregående ar. De ankomna fartygen voro till antalet 8 färre fin året 

förut, men till drägtigheten 4,942 tons niera. 

Summariska beloppet af bruttofrakterna utgjorde för resorna från Norge 

till Danzig 15,040 kr. och fran Norge till Elbing 764 kr., från utrikes ort till 

Danzig 387,746 kr. och härifrån till Norge 34.4250 kr.; således mycket niera 

:in år 1878.

353 

Följande norska produkter infördes till distriktet med norska fartyg: fetsill 

5,628 norska tunnor, granit 12,300 rhenl. kub.-fot, porslinsten 90 tons 

och svafvel 162 tons. 

Med 2 svenska fartyg infördes från Norge 900 rhenl. kub.-fot granit och 

509 norska tunnor fetsill. 

Införsel af norsk sill var mindre än under något af de tre foregående 

aren. Hela införseln utgjorde: 

1879. 1878. 1877. 1876. 1875. 1874. 

af norsk sill 3,213 t:r, 3,553 t:r, 8,596 t:r, 7,189 t:r, 2,550 t:r, 11,484 t:r, 

skotsk » 85,154 » 96,218 78,406 s 56,095 » 79,545 » 117,659 » 

• hollandsk 25 » 

amerikansk » 418 » 

• fransk » 1,195 » 

Utförseln till Norge med norska fartyg bestod af: råg 3,201 tons, hvete 

208, korn 185 och after 108 tons, eller tillsammatas 3,702 tons spanmetl, 

hveternjöl 600 tyska centner, ekstäfver 230 skock, med 1 svenskt fartyg utfördes 

1,325 tons råg. 

Hela utförseln till Norge bestod af hvete 4,620 tons, råg 8,017, arter 

397 och korn 300 tons, eller tillsammans 13,364 tons, kli 72 tons, hveteoch 

ragnajöl 121 tons, stenkol 120 tons, ekståfver 704 skock, bastmattor 

23,100 stycken och säckar 100 stycken. 

I Sveriges skeppsfart på distriktet rådde liflighet, om den an ej var så 

stor som under det foregående sårdeles gynsamma etret, lifligheten berodde 

hufvudsakligen på fraktfart på utlandet under det kommunikationen på Sverige 

var mindre. 

SummariSka beloppet af de utaf svenska fartyg inseglade bruttofrakter 

utgjorde för resor från Sverige till distriktet 4,707 kr., från utrikes orter till 

distriktet 113,454 samt från distriktet till Sverige 7,380 kr. 

Med svenska fartyg infördes följande svenska produkter: granit 10,600 

rhenl. kub.-fot, kalksten 41,472 rhenl. kub.-fot, osläckt kalk 1,588 svenska 

halftunnor. Med 1 norskt fartyg infördes 700 rhenl. kub.-fot granit. 

Utförselu till Sverige med svenska fartyg bestod af 560 tons rag och 256 

tons hvete, 2,200 tyska centner oljekakor och 128 tons stenkol. 

Hela utförseln till Sverige bestod af hvete 2,223 tons, rag 593 oc▪ h korn 

70 tons, eller tillsammans 2,886 tons spanmål, potatis 60 tons, oljekakor 918, 

kli 32, hveteoch ragmjöl 45, benmjöl 173 och stenkol 240 tons samt 3,600 

st. bastmattor. 

Fraktfarten var under större delen af året mindre fordelaktig an dr 1878, 

och ett dubbelt så stort antal fartyg måste afgå i barlast, men hö.sten bief 

mera gynsam och under rik tillgång på frakter höjdes satserna. Följande under 

året afslutade frakter visa de i allmånhet rådande satserna: 

till London ____________ 2 sb. - 2 sh. 107 2 d. pr quarter korn, 

16 sh. 6 d. pr ton potatis, 

kolhamnar______ 1 sh. 7 11, d. pr quarter hvete, 

)) Stockton __ 1 sh. 9. d. 

D Shoreham3 sh. 

D Plymouth ------ ------2 så. 77, d. 

D Sunderland 9 sh. 6 d. pr ton potatis, 

G-rangemouth 10 sh. pr load furusleepers, 

» Liverpool _ ___ 14 sh. pr D 

• D Honfleur 40 fres o. 15 % pr låst ekvaror, 

16 sh. pr load eksleepers,

354 

till Calais __ 16 sh. pr load eksleepers, 

... 40 fres o. 15 %, pr last ekbjelkar, 

D St. Nazaire 30 fres o. 15 % pr D furuvaror, 

D 

D 

Cette54.65 ------ fres pr last furubjelkar, 

Bordeaux 3272 fres o. 15 pr last furubjelkar, 

» Rouen __ _________ 16 sh. 6 d. pr ton furuplankor, 

» Ostende 17 sb. pr load eksleepers, 

30 fres pr last sirap, 

» Libau 37 fres pr » 

» Brügge 38 fres pr )) » 

» Emden 16-17 mark pr last furuvaror, 

» Antwerpen17 sh. pr load 

» Harlingen 16 boll. gulden pr last » 

» Rotterdam 15 sb. pr ton hvete, 

» Flensburg__ _ 

---------3 sh. 1 1/, d. pr quarter hvete, 

2 sb. 10 1/2 d. pr » rag, 

mark pr last rag, 

» Kiel 

- - - - 17 15 » 

Köpenharan 15 » 

» hvete °eh rag, 

» D spanmal, 

» Drammen-- 19-20 mark pr last rag, 

» Christiansund 19-20 » » » » 

» 

• 

Bergen - ------ 21 

Trondhjem 28 

» » 

» 

» Stavanger 25 » 

» Farsund 20 » » 

D Malmö 40 pf. pr centner oljekakor, 

D Norrköping --- 16-18 mark pr last rag, 

D Goteborg ------ 18-20 » » » 

Årets skörd var blott medelmattig hvetet gaf myeket mindre an förra 

ret, men qvaliteten var god ; ragen gaf ganska myeket °eh endast en del skadades 

af regn under bergningen ; kornet gaf en god handelsvara, men ringa 

qvantitet ; hafreskörden var an mindre oeh varan dessutom alltför latt; drterna 

voro ringa till qvantitet, men goda till qvalitet. 

Spanmålsprisen förblefvo laga till augusti, hvarefter de småningom stego. 

Nedelprisen under året voro : 

för hvete -- _ ___ 192 riksm. pr 2,000 R, 

» rag 125 

k orn _ _ _ 

136 

hafre ------ ___ 117 

D Utter ----- ___ 132 

För narvarande är ingen rörelse i barvarande spanmalshandel, men under 

varen var afskeppningen betydlig så att behallningarne pa magasinen aro små. 

Dagens pris noteras som följer : 

hvete pr 2,000 R fritt ombord 197 kr. 

rag » 180 » 

korn » 170 » 

hafre 153 » 

after » 155 »

355 

Elbings handel led minskning i exporten af både spanmål och trävaror, 

hvaremot fabriksrörelsen och i synnerhet maskintillverkningen haft ett godt di.. 

Sjöledes utfördes under året: 1,052 laster diverse spanmål, 665 centner 

mjöl, 2,045 laster trävaror, 16,070 centner jern och jernartiklar, 482 centner 

olja, 520 centner lump och 3,480 centner diverse varor. 

Till Königsberg, Danzig och orterna vid Frische Haff utfördes 1,595 läster 

div. spanmål, 416 laster oljefrö, 240 laster div. trävaror och 2,037 centner olja. 

Blott ett norskt fartyg besökte Elbings hamn, ditförande norsk fetsill ; en 

annan skeppslast norsk fetsill ditfördes med ett svenskt fartyg. Norges handelsförbindelse 

med Elbing skulle dock Ida kunna vinna större utveckling, om de 

norska köpmännen togo hänsyn till de tillfallen som erbjuda sig dels i de höga 

prisen på norsk fetsill, dels i dervarande tillgång på god och billig spanmål. 

Elbing, som räknar 34,000 invånare, behöfva årligen omkring 5,000 tunnor 

fetsill, hvilket behof till större delen tillfredsställes genom tillförsel från Danzig 

och Königsberg. Det skulle blifva mera lönande för norska sillhandlande införa 

sin vara direkt till Elbing i stället för till dessa platser, der den betalas 

vida lagre an i Elbing. Fastän endast 87, fots djupgående fartyg kunna anlöpa 

till Elbing, godtgöres dock den kostnad, som deraf kan förorsakas, genom 

de loga prisen fetsillen der betingar vid direkt försäljning till konsumenterne. 

I Elbing foredrages fetsill af större märken ; M. & C. dro mycket mindre eftersökta. 

Likaledes Ur rådligt att spanmål för norsk rakning framdeles inköpes i 

Elbing i stället för i Danzig och Königsberg, till hvilka platser Elbing afsätter 

sin spanmål. Dessutom erhåller köparen lättare i Elbing en oblandad inhemsk 

rag, hvilken i allmänhet är känd för att vara af en mycket god qvalitet. 

Aug. af Segerström. 


Washington den 2 juni 1880. 

(Skrifvelse till Kommerskonegium.) 

))Iron and Steel Association)) meddelar i sin nyligen utgifna årsberlittelse 

bland annat följande upplysningar angående jernhandteringen i Förenta Staterna 

under år 1879. 

Året började med en siillsynt fastbet i priser men utan anmarkningsvardt 

stigande. På, våren ansågo likväl direktörerna för de större jernvdgarne, att 

utsigterna voro gynnsamma, ernedan större lif förspordes mom alla ndringar 

samtidigt med att en stor spannmålsutförsel till Europa syntes förestd. De 

började derföre göra beställningar å jernvägsmateriel, och det dröjde ej langre 

än till midten af året förr an det syntes tydligt, att flertalet af de nedlagda 

masugnarne och valsverken omöjligt kunde ånyo komma i gang nog hastigt för 

att fylla de nya behofven. Införseln af utlandskt jern tilltog derför betydligt, 

och det blef till och med nödvändigt att införa ,,etora qvantiteter tackjeru.

356 

Priserna stego och införseln. ökades alltmer,. men det oaktadt var hair en verklig 

:hungersnöd å jern mot slutet af sistlidne fir. Den vildaste spekulation 

egde rum, och att köpa och sälja jern var ungefär detsamma som att spekulera 

pa börsen. 

I februari bief det emellertid tydligt, att den inhemska tillverkningen 

ökats i jemnbredd med efterfrågan, och som man samtidigt upptäckte, att in-. 

förseln vant stor, att marknaden var öfverfyld, inträdde en reaktion i prisema, 

och densamma åtföljdes som vanligt af en för tillfället minskad efterfragan. 

Priserna blefvo emellertid fastare i midten af • maj och komma sannolikt 

att under återstoden af Ara shålla sig apt högre än de pris, hvarför 

utländskt jern kan säljas i New-York. 

Följande tabell utvisar de lagsta priserna för vissa slag af jern sedan krisen 

1873, de högsta priserna efter den nya stegringen 1879 samt Wand° 

pris midten af maj i Philadelphia. 

sLiigst. Högst. d. 15 maj 1880. 

feb. 1880 

Tackjern nr. 1 antracit nov. 1878 

doll. 16,50 doll. 43 doll. 25 

Stangjern, prima jan. 1879 

doll. 40,32 )) 89,60 » 56 

Jernriils oktob. 1877 

doll. 31,50 )) 68 » 50 

Stalräls nov. 1877 

doll. 40 » 85 » 65 

Smidt jernskrot nr. 1 juli 1878 

doll. 20 )) 42 » 25 

Införseln af tackjern, som steg till 340,672 tons 1879 fill' 74,484 tons 

1878, utgjorde under de tre första månaderna af innevarande år 179,491 

tons. Införseln af stangjern: 33,346 år 1878 och 48,840 år 1879, utgjorde 

43,590 tons ensamt under innevarande ars första qvartal. Jernskrot: 6,225 

år 1878, 248,429 dr 1879 och 154,738 tons under årets första tre månader. 

Införseln af jernmalm, som förnämligast egde rum frail Spanien, ökades 

från 29,765 tons år 1878 till 284,141 tons 1879 ach utgjorde 93,541 tons 

under januari—mars innevarande dr. 

Tackjernstillverkningen inom landet uppgick sistlidet år till 3,070,875 

tons, hvaraf antracit 1,273,024, bituminös 1,438,978 och träkol 358,873 tons. 

Tillverkningen med bituminös stenkol, som tilltagit för hvarje år alit sedan 

1874, var sistlidet ar större an nagonsin förut. Tillverkningen med träkol 

var större än 1878, då den endast uppgick .till 293,399 tons, men denna ökning 

var endast en följd af den i allmänhet ökade tackjernstillverkningen. 

Niira en tredjedel af detta slags jern tillverkas i Michigan, hvars jerntillverkning 

uteslutande utgöres af dylikt jern. 

Af 697 färdiga, masugnar funnos vid slutet af ar 1879 388 i gang mot 

265 år 1878, 309 voro stängda mot 427 1878. Af de som voro i gang 

bedrefvos 162 med antracit, 123 med bituminös och 103 med träkol. Af de 

stängda voro 67 antracit, 79 bituminös oeh 163 träkol. 

Tillverkningen af valsadt jern steg från 1,555,576 tons 1878 till 2,047,484 

fir 1879, en ökning af öfver 31 %. Denna rubrik inbegriper spik, stang- och 

vinkeljern, jernplåt och jernräls, men bessemer stilriils anses deremot icke 

höra till detta slags fabrikat. Tillverkningen af spik var 614,891 kegs större 

än 1878, men endast 182,103 kegs större fin 1877, emedan öfverproduktion 

egde rum 1877 och till följd deraf minskad tillverkning under näst påföljande

357 

r. Berättelsen uppgifver, att öfverproduktion Any° egde rum 1879, emedan 

,de fiesta spikverk instalde arbetet under 6 veckor i början af innevarande år, 

men det var i sjelfva verket endast ett försök att genom minskad tillverkning 

bibehålla höga pris. År 1877 var priset å spik i Pittsburg och Wheeling 

doll. 2,15 pr keg, och, sedan de ytterligare fallit till doll. 1,90, noterades 

det i december 1878 till doll. 2, och detta pris bibehöll sig med mindre 

vexlingar till september 1879, men det steg di hastigt till doll. 3,40 och i 

.december till doll. 4,25. I februari innevarande år var priset doll. 5,25, 

men det ansågs omöjligt att med fortsatt tillverkning bibehålla detta pris, och 

en del spikverk upphörde derföre med arbetet heldre an att nedsatta priset. 

Det bief emellertid snart tydligt att priset omöjligt kunde bibehållas, och det 

nedsattes den 28 april till doll. 4 och den 12 maj till doll. 3,25 pr keg. 

Följande tabell utvisar ståltillverkningen i Förenta Staterna under nedanstående 

år. 


Bessemerstål '732,226 tons 928,972 tons 

Gjutstål 42,996 56,780 )) 

Martinmetall 36,126 56,290 » 

Andra slag 8,556 5,464 

Summa 819,814 tons 1,047,506 tous. 

Messina den 15 mars 1880. 

Italien. 

(Årsbertittelse för 1879 till Kommerskonegium.) 

C. Lewenhaupt. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1879 framgår af följande : 

Till distriktet ankommo med last fran utrikes ort 4 svenska fart.vg om 1,626 tons 

)) )) » i barlast ,») » 22 » » » 8,034 » 

Fran » afgingo med last till Sverige 10 1) 1) 1) 3,979 » 

» » 0 » » utrikes ort 17 » » » 5,939 » 

Till » ankommo » » fran Norge 9 uorska » » 2,370 » 

» » » » » » utrikes ort 19 » » » 7,331 » 

» » » i barlast » » » 40 » » » 12,558 » 

Fran » afgingo med last till Norge 13 » » » 4,221 » 

» » » » » utrikes ort 54 » 0 » 17,089 » 

» » » i barlast » » » 6 » » 0 3,205 » 

Sammanlagda antalet med last ankomn a fartyg utgjorde således 32 om 

11,327 tons, hvaraf 4 svenska om 1.626 och 28 norska om 9,701 tons; antalet 

med last afgångna fartyg uppgick till 94 om 31,228 tons, hvaraf 27 

.svenska. om 9,918 och 67 . norska om 21,310 tons. 

Antalet ankomna svenska fartyg, som år 1878 utgjorde 41 om 13,225 

tons, utvisar år 1879 i jemförelse dermed en minskning af 15 fartyg och 

3,564 tons. De ankomna norska fartygen utgjorde år 1878 106 om 33,783 

tons, och uppgick minskningen år 1879 till 38 fartg och 11,523 tons.

358 

Vid hufvudstationen har dock någon tillokning i antalet af de Förenade 

rikenas fartyg egt rum, under det att bland vice konsulsstationerna Trapani 

företrädesvis har att uppvisa en minskning, beroende derpå att saltexporten 

vant mycket obetydlig. För utförseln af färsk frukt föredragas allmänt svenska 

och norska fartyg; oaktadt regelmessig Angbatsförbindelse eger rum mellan 

Sicilien och Nordamerikas hamnar har dock antalet af dit med frukt afgångna 

svenska och norska fartyg ökats. I dylik fart användes under året 5 svenska 

och 20 norska fartyg mot 1 svenskt och 19 norska hr 1878. Antalet fartyg 

under nordamerikansk flagg har betydligt aftagit. 

Röreisen i Messinas hamn visar en betydlig tillväxt under året; dit inlöpte 

4,731 fartyg om 1,289,775 tons mot 4,108 fartyg om 1441,472 tons 

året förut, utvisande en tillväxt af 623 fartyg om 148,303 tons. Bland dessa 

fartyg intage'r svenska handelsflottan tolfte rummet beträffande såväl antal som 

tontal och den norska sjette rummet i fråga om antal och sjunde i fråga om 

tontal. 

Alltsedan dr 1864 hafva iingfartygen fått en alit större betydelse för Messinas 

exporthandel, och äfven härvid hafva de svenska och norska fartygen från 

och med år 1874 tagit del ; man har anledning hoppas att de alltjemnt skola 

fortfara att håraf skörda fördel, med fåstadt afseende å den förkårlek hvarmed 

de orufattas. Såvål svenska som norska gngare intaga bär vanligtvis full last 

under det alla andra oftast blott få en del af sitt lastutrymme upptaget. 

Den ökade betydelse som Catanias och Termini-Imereses hamnar erhållit 

beror dels på den snart förestående fullåndningen af det öfver hela ön sig utbredande 

jernvägsnätet dels på förbåttringar af hamnanlåggningarne. Sedan fem 

år tillbaka arbetar man med stora penningeuppoffringar på en dammbygnad i 

Catania för att skydda hamnen mot hafvets våldsamhet vid sydostvind; ännu 

återstå två hr innan arbetet blir fårdigt, men man har redan kunnat erfara 

att hvad som är gjordt verksamt bidrager att skydda hamnen och de i densamma., 

förankrade fartyg. Termini-Imerese ligger vid en rymlig, mot söder och 

vester skyddad vik med god ankarbotten ; till följd af att efter jernvägens öppnande 

en mängd produkter börjat exporteras öfver Termini-Imerese har man 

funnit sig uppfordrad att anlägga en damm, som skyddar fartygen jemväl mot 

nord- och nordvestvinden samt tillater dem att ankra närmare staden än de 

förut kunde göra. 

Sveriges utförsel till Sicilien består hufvudsakligen af jern, stål och trävaror, 

humu mycket som införes af dessa artiklar öfver England kan icke angifvas; 

såsom direkt införsel från Sverige (Göteborg) till Sicilien (Messina) kan 

blott angifvas en last, bestående af 99 Pet. Stand. 3 X 9 plankor och 47 tons 

stangjern. 

Fran Norge ankommo 31 fartyg med tillsammans 193,585 vog stockfisk; 

deraf stadnade i Messina 11 laster om 66,823 vog och i Catania 1 last om 

3,000 vog; de öfriga gingo till andra italienska hamnar. Af dessa laster kommo 

15 om 94,990 vog från Bergen, 6 om 35,971 vog från Vadsö, 5 om 29,834 

vog frgn Hammerfest, 4 om 27,070 vog från Vardö och 1 om 5,720 vog från 

Tromsö. Med 16 norska fartyg infördes 101,638 vog, med 8 tyska 49,904, 

med 5 danska 28,451 och med 2 holländska 13,592 vog. Vårdet af den i 

distriktet lossade fisken belöper sig till ungefår 455,000 francs; för hela laster 

betingades i pris 8 och 6.80 lire pr vog, resp. 7.25 och 6.05. År 1878 

nifördes till distriktet 8 laster om 55,447 vog. Oaktadt införseln år 1879 

således är 4 laster om 14,376 vog större äro förråden nästan alldeles upprymda 

så att ett stort behof af ny tillförsel torde komma att yppa sig med 

den nya skeppningssaisonen.

359 

Beträffande utförseln af sicilianska produkter till de Förenade rikena sak 

nas tillförlitliga uppgifter med undantag af för salt. Af denna vara utfördes 

till Sverige med 5 svenska fartyg om 1,965 tons mot 29 fartyg om 9,903 

tons år 1878, till Norge egde utförsel rum med 12 norska fartyg om 4,073 

tons mot 42 fartyg om 15,608 tons dr 1878. De Förenade rikenas andel 

i saltutförseln visar sig sålunda hafva vant mycket ringa under år 1879; 

saltproduktionen var nämnde dr mycket ringa i jemförelse med foregående år. 

Prisen vexlade hela året mellan 11 lire och 7 lire; det vill synas som om 

deras enornaa höjd vant den väsentligaste orsaken till den minskade exporten. 

Då nu regelbunden Angbdtsförbindelse finnes mellan de Förenade rikena 

och Sicilien kan man ej annat än önska, att äfven industriföremål från Sverige 

och Norge, såsom jernmanufakturvaror, redskaper och maskiner, tändstickor m. 

m. måtte finna en lönande marknad Mr. 

Hvad Siciliens handel i allmänhet angår, kan man icke draga dess tendens 

till förbättring i tvifvelsmål. Utförseln af svafvel har t. ex. sedan dr 1853 

nästan tredubblats; i än högre grad har exporten af apelsiner, citroner och 

oranger samt produkter af dessa frukter tilltagit. Under de senare båda åren 

har jemväl utförseln af vin Lida en förut icke anad storlek, hvilket närmast 

beror af den dåliga vinskörden i Frankrike. Denna vinutförsel kan emellertid 

få en ganska stor betydelse då man dels i utlandet lär kinna och uppskatta de 

sicilianska vinerna, och man dels på Sicilien lär sig af de sista årens goda 

resultat att egna mera omsorg åt vinkulturen. 

Tvångskursen på italienskt pappersnaynt är fortfarande gällande. Agiot 

på guld var : januari 10 %, februari 10.8, mars 10.5, april 9.6, maj 10, juni 

9.8, juli 9.75, augusti 11.2, september 12.8, oktober 12.75, november 14.6, 

den 1 december 13.5 och den 31 december 12.9 %. 

Diskontot var hela tiden 4 % i de sedelutgifvande bankerna. 

Den 31 december 1879 upphOrde Messina att vara frihamn, hvilken åtgard 

befriade handeln från en sedan många dr tryckande börda, hvilken icke 

tillräckligt uppvägdes af de fördelar, stadens konsumerande befolkning deraf 

kunde hafva. Man hoppas nu att Messinas hamn och handel skola under för 

öfrigt gynnsamma omständigheter gå en ny uppblomstring till mötes. 

Julius Klostermann.

Leipzig den 1 april 1880. 

360 

Tyska riket. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium). 

flärvarande universitet besöktes under det förflutna året af 3,345 stude.nter, 

deribland två svenskar, af hvilka en studerade medicin och en naturvetenskaperna. 

Musikkonservatoriet besöktes af 308 studerande, deribland 1 svensk 

och 6 norrmän. 

Leipzigs handel erfor under det tilländagångna året en glädjande förbättring 

inom nästan alla grenar, efter att hafva genomgått en nära sjuårig kris, 

hvars motsvarighet i långvarighet knappast förut förekommit. Nilstan 

börseffekter hafva också stigit: pa penningar var under det senaste året 

riklig tillgång; med undantag af en kortare tid var diskonton 4 % under 

det att i privata affärer penningar med lätthet stodo att få för 3 %. Af 

härvarande banker och kreditanstalter utdelade »Allgemeine Deutsche Credit 

Anstalt» 10 % (mot 6 2/ 3 X år 1878), »Leipziger Bank» 7 % (mot 5V 2 % 

Ar 1878), »Leipziger Cassenverein» 5 % (mot 4 V, %), »Leipziger Disconto- 

Gesellschaft» 6 % (mot 4 %). Ingen anmärkningsvärd betalningsinställning 

egde rum under Aret. 

Rörande 1879 ars jubilatmessa ma meddelas: af alla lädersorter var tillförseln 

inskränkt och stänmingen i början något matt; i kläden och buckskins 

egde en ganska stor omsättning rum till för fabrikanterna tillfredsställande pris; 

bomullstyger voro deremot föga eftersökta, och fabrikanterna fingo ej sina omkostnader 

ersatta; lika litet förekom någon afsättning af yllestrumpor och andra 

vinterplagg. På pelsverk var ganska liflig efterfrågan. 

Beträffande Michaëlimessan ur att 'Barka: för vissa slag af läder visade 

prisen en nagot stigande tendens, i klädeshandeln rådde ganska, mycket lif, och 

stora qvantiteter afslutades fiir export till Brasilien ; i pelsvaror var deremot 

omsättningen icke af flagon betydenhet. 

J. w. Schmidt.

Triest den 25 Marts 1880. 

361 

Österrige-Ungarn. 

(A.arsberetning for 1879 til den Norske Regjerings Departement for det Indre.) 

Herved har jeg den Ære at fortsætte min Rapport for Aaret 1879.* 

Udförselen herfra til de forenede Riger var i afvigte Aar ubetydelig, nem- 

Jig: via Göteborg og Ha til Kristiania, Olivenolie Kilogr. _ 12,692. 

Gummi » 1,149. 

Tilsammen Kilogr. 13,841. 

Stokholm direkte herfra, 

» do via Hull og Antwerpen 

diverse Varer. 

___ ______ Kilogr. 16,918. 

» » » 35,505. 

)) Goteborg 

» )) 

» do 

direkte herfra 

do » 

» 

» 

» 

______ --- )) 

» 

53,072. 

20,108. 

Tilsammea Kilogr. 125,603. 

Hovedudförselen til udenlandske Steder var i 1879 söveis folgende: Brasilien 

134,373 Fade Mel med 43 Fartöier, hvoraf 17,728 Fade med 8 norske 

og 8,050 Fade med 3 svenske FartOier; i 1878 udförtes 184,129 Fade. Til 

England udförtes i 1879 199,236 Sække Mel mod 409,570 Sække i 1878 

samt kun 390,386 Stykker Egestav mod 1,399,375 Stykker ,karet forud. 

Til Frankrige udförtes i 1879 med 153 Fartöier, hvoraf 15 norske og 

6 svenske, 27,587.577 Stykker Egestav mod 32,951,845 i 1878. I Aarets 

Slutning begyndte herfra en Udförsel af gamle Jernbaneskinner og andet Jern 

til Amerika, hvilken nu har betydelig tiltaget, saa at flere Seil- og nogle 

Dampskibe allerede ere blevne befragtede med saadan Last og Efterspörgselen 

deraf vedvarer. 

Hovedindförselen var i 1879 folgende: 

Kaffe _________ ___ __ ______ Kvintaler 127,880 mod Kvintaler 132,580 i 1878, 

Sukker » 444,620 » » 364,500 » 

Kornvarer » 1,545,742 » » 1,433,812 » 

Tor. Frugter » 187,825 » » 177,165 » 

Olivenolie _________ P 132,200 » » 61,050 » 

Ris » 113,315 » » 149,202 » 

Krydde rier ____________ » 43,988 » » ? » 

Huder ___ Stykker 966,990 » Stykker ? » 

- Hamp Baller 29,745 » Baller 35,294 » 

Bomuld » 152,772 » » 147,729 » 

Uld » 8,620 » » 11,063 » 

Jern, svensk og russisk Kvintaler 4,300 » Kvintaler 3,350 » 

* Den förste Del af Rapporten findes indfört Side 36. 

Ber. om Handel o. SRfart.

Staal 

Petroleum 

do 

Stenkul, indl. 

do udenl. 

Rujern 

Kasser 

Fade 

Tons 

D 

362 

37,500 mod 

56,707 » 

290,213 

66,860 

55,902 

1,988 

Kasser 

Fade 

Tons 

33,200 i 1878, 

48,765 D 

190,145 

57,584 

72,393 

1,897 

Indförselen til Lands opgik i 1879 til Kvint. 6,388,440 mod Kvintal 6,143,850 

i 1878, og Udförselen 1879 til Kvint. 2,804,099 mod Kvint. 2,739,476 i 

1878. 

Det herværende österr.-ung. Lloyds,Dampskibsselskab havde i Löbet af 1879 

folgende Fragtindtægter. 

og i 1878 

fl. 7,507,055, 

» 9,843,122, 

saaledes fi. 2,336,067 

mindre, dog forventer man en Uddeling af omtrent fl. 48 pr Aktie, som modsvarer 

omtrent 9 X, . 

I Aarets Lob hidkom folgende Fartöier: 

Seilfartöier med Last 5,286 dr. Tons 272,639 og 1,002 i Ballast dr. Tons 72,331,. 

Dampskibe D 1,433 »699,418 » 103 » 57,682, 

tilsammen med Last 6,719 dr. Tons 972,057 og 1,105 i Ballast dr. Tons 130,013. 

Herfra udklarede: 

Seilfartöier med Last 4,815 dr. Tons 298,781 og 1,463 i Ballast dr. Tons 44,524, 

Dampskibe D 1,439 » 681,728 » 110 » » 84,847, 

tilsammen med Last 6,254 dr. Tons 980,509 og 1,573 i Ballast dr. Tons 129,371, 

eller ialt: 

ankomne Fartöier i 1879 7,824 dr. Tons 1,102,070, 

» » » 1878 8,365 » » 1,168,119, 

afgaaede FartOier i 1879 7,827 dr. Tons 1,109,880, 

» » » 1878 8,432 » » 1,171,646. 

Den österr.-ung. Handelsflaade talte i 1879 folgende Fartöier : 

402 österrigske til længere Fart, dr. 216,266 Tons og 5,483 Mands Besætning, 

147 ungarske » D » » 66,309 » 1,495 » » 

1,691 österrigske » Kyst- » » 30,168 » 5,225 » » 

205 ungarske » » » » 3,041 » 567 » » 

2,445 Fartöier 

Endvidere findes: 

1,936 österrig. Fiskerbaade 

64 ung. do 

dr. 315,784 Tons og 12,770 Mands Besætning. 

dr. 5,550 Tons og 7,167 Mands Besætning, 

136 » 142 » 

4,445 Fartöier dr. 321,470 Tons og 20,079 Mands Besætning.. 

Heraf ere: 

104 Dampskibe dr. 60,281 Tons, 

11 Fregatskibe » 10,412 » 

296 Barkskibe » 159,035 » 

113 Brigger D 38,514 »

363 

115 Skonnertskib. & Skonnert. dr. 21,507 Tons, 

10 Kuttere 124 D 

1,806 Kystfartöier )) 25,911 D 

2,000 Fiskerbaade D 5,686 )) 

4,445 Fartöier dr. 321,470 Tons. 

I Aarets Lb byggedes paa de österr.-ung. Verfter 34 Seilfartöier, 8 Dampskibe 

og 200 mindre Kystfarere dr. tilsammen 19,310 Tons og med en Udgift af 

fl. 3,224,210. 

Sundhedstilstanden var i Aarets Löb saavel her som i Omegnen ganske 

tilfredsstillende, alligevel var Dödeligheden i 1879 meget betydelig da de statistiske 

Tabeller udvise 43.02 pr Mille, hvortil dog Grunden mindre ligger i 

hygieniske end i sociale og moralske Forhold. 

Ifölge Lov af 20 December 1879 blev Istrien og Dalmatien med Bosnien 

og Herzegovina indlemmede i det österrigsk-ungarsk fælleds Toldvæsen. 

Den österr.-ung. Regjering har med ministeriel Forordning af 20 Januar 

d. A. udfærdiget, i Overensstemmelse med de andre Regjeringer, nye Forholdsregler 

til Forebyggelse af Söulykker tilfölge af Kollisioner. 

Med Cirkulære af 29 Januar d. A. bekjendtgjör det herværende k. k. Sö- 

Gouvernement en ministeriel-Forordning af 29 December 1879, hvormed Forpligtelsen 

til at have et Sundhedspas for de mellem de österr.-ung. Havne 

farende Fartöier ophæves saalænge Sundhedsforholdene holde sig i den normale 

Stilling; for den udenrigske Fart bibeholdes de för gjældende Regler. 

Det herværende k. k. Statholderi bekjendtgjör under 10 dennes, at Kvægpest 

er udbrudt i Zaras politiske Distrikt, og forbyder Indförsel og Transit 

derfra ifölge Lov af 29 Juni 1868; samtidigt ophæves det af mig den 30 

December 1879 rapporterede Indförsels- og Transitforbud fra Distrikterne Sign 

og Spalato. 

Fragtforholdene har i Aarets Löb ikke været særdeles fordelagtige hverken 

for Seil- eller Dampskibe; nu noteres folgende: 

Dampskibe: til England 18 sh. h 20 sh. pr Ton ; Antwerpen, Holland og 

nordlige Frankrige fra 20 sh. til 35 sh. pr Ton; Newyork fra 20 sh. til 37 

sh. 6 d. pr Ton. 

Seilfartöier: Marseille eller Cette 14 og 15 francs pr Ton, med 5 %. — 

Messina eller Palermo, italienske Lire 26 pr 100 Brædder, med 5 %, — Trapani 

eller Cagliari 22 ital. Lire pr 100 Brædder, med 5 %. — Alexandria 

(Egypt.) 26 francs pr 100 Brædder, med 5 %. — Bordeaux 6 francs pr 100 

Egestav 37" X 5V 4" X 17 4". — England, direkte Havn, 5 sh. 3 d. pr 100 

Egestav 36" X 5 1/4" X 1". — Newyork eller Philadelphia 1 sh. pr tomt Petroleumsfad 

og 10 à 14 sh. pr Ton Jern. — Brasilien (Pernambuco, Bahia, Ric, 

Janeiro, Santos) 30 à 35 sh. stg. pr Ton Mel i Fade med 5 %. — Rio 

Grande do Sul 40 sh. stg pr Ton Mel i Fad, med 5 %. 

I dette Aars förste Maaned hidkom folgende Ladninger Rundfisk: 

fra Hammerfest med den norske Skon. Nordstjernen, Vog. 6,080 

D Bergen D hollandske D Mercator D 6,400 

D Tromsö Harmonie )) 6,882 

og Detailpriserne ere altid fra 29 til 33 fl. pr 100 Kilogram. 

J. C. Lindman.

364 

Spanien. 

San Juan (Portorico) den 12 mars 1880. 

(Årsberättelse för 1870 till Ministern för utrikes ärendena.) 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet dr 1879 framgår af följande: 

Till distriktet ankommo friin utrikes ort i barlast 3 svenska fartyg om 699 tons ach 81 nyl. 

Fran » afgingo till » med last 3 » 699 » 81 » 

Till ankommo fran » » 19 norska » 3,931 » 398 k. 

)) )) )) )) i barlast 5 » » 871 » 267 » 

Fran afgingo till )) med last 12 ), » 1,710 ), 665 » 

)) )) 

i barlast 12 » » 3,092 ), — 

Handeln har vant något lifligare och prisen på våra produkter något fördelaktigare 

under det senast förflutna året än under dr 1878. Utförseln visar 

emellertid en minskning af 6,646 tons socker och af 482,680 gallons sockersirup, 

öns båda förnämsta produkter ; långt ifrån att vara beredd på en sådan minskning 

hoppades man på en större skörd än vanligt, men det myckna regnandet verkade 

menligt. Sockerprisen hafva vexlat mellan 3 3/4 h, 3 7/, doll. och 4 h 47, 

doll. pr qvintal, allt efter qvaliteten ; priset på sockersirup har vexlat mellan" 

12 och 25 cents pr gallon, likaledes beroende på qvaliteten. A andra sidan 

torde erinras, ait kaffeskörden dr 1879 med 7,750 tons öfverstiger foregående 

års, och hafva kaffeprisen hållit sig gartska bra uppe. 

Tobaksskörden har äfven lidit af regnet; medelpriset för ordinär vara utgjorde 

9 hi 9 1/2 doll. samt för bättre vara 107, hi 11 doll. pr qvintal. Utförseln 

af boskap har vant mindre, beroende ph minskad efterfråga från Kuba. 

Bomullsodlingen har helt och hållet öfvergifvits. 

Ons ångbdtsförbindelser hafva ökats, ytterligare en linie har öppnats mellan 

Newyork och Puertorico, hvarjemte »the royal mail steam packet Company 

of London» inköpt fyra nya lastångare, hvilka anlöpa hvilken hamn som helst 

på On der frakt erbjudes på Europa. .71ngbdtsfrakterna dro för närvarande 

22V, h, 25 cents pr 100 lbs. till Förenta staterna och 45 h, 60 sh. till Europa; 

följden häraf hr att segelfartygens antal befinner sig i fortgående aftagande. 

Under året har denna plats äfvensom öns öfriga hamnar vant hemsökta 

af gula febern utan att dock sjukdomen antagit epidemisk karakter. 

Charles A. de Tillers Hoard.

365 

Amerikas Forenede Stater. 

Newyork den 31 Marts 1880. 


Oversigten over de forenede Rigers Skibsfart paa Konsulatdistriktet Aar 

1879 findes indfört Side 2. 

Af denne Tabel vil sees, at 77 svenske Skibe ankom hertil, hvoraf fra 

Sverige direkte 5 Skibe i Ballast og fra udenlandske Steder 34 Skibe med Ladning 

og 38 Skibe i Ballast, tilsammen 1 Skib drægtig 269 Nylæster og 76 

Skibe drægtig 40,119 Tons imod 1 Skib drægtig 312 Nylæster og 60 Skibe 

drægtig 25,794 Tons i 1878. 

Den optjente Bruttofragt udgjorde ,t 11,759. 

Herfra afgik i Ballast 2 Skibe og med Ladning 72 Skibe, hvoraf 5 direkte 

til Sverige, alle med Petroleum, og 67 til udenrigske Steder, tilsammen 

1 Skib drægtig 256 Nylæster og 73 Skibe drægtig 37,593 Tons mod 2 Skibe 

drægtig 542 Nylæster og 56 drægtig 24,665 Tons i 1878. Den samlede 

Bruttofragt udgjorde ,t 62,590. 

Af de hertil ankomne 1,128 norske Fartöier kom med Ladning 3 Skibe 

direkte fra Norge og 269 fra udenlandske Steder, og i Ballast 128 Skibe direkte 

fra Norge og 728 fra udenrigske Steder, tilsammen 1,128 Skibe drægtig 

68,717 Læster og 459,291 Tons mod 921 Skibe drægtig 101,961 Læster og 

270,468 Tons i 1878. Den optjente Bruttofragt udgjorde t, 43,577. 

Herfra afgik 1,042 norske Skibe, hvoraf 7 i Ballast og 1,035 med Ladning, 

tilsammen 1,042 Skibe drægtig 63,343 Læster og 421,472 Tons mod 

930 Skibe drægtig 104,457 Læster og 269,990 Tons i 1878. Af de med 

Ladning afgaaede Fartöier afgik 14 direkte til Norge med Last som fölger: 

2 Skibe med 2,550 Kasser Flesk, 

» » 10,210 Quart. Rug, 

1 » » 1,750 » Mais, 

8 » ______ 20,000 Tdr Petroleum. 

Den samlede Bruttofragt udgjorde ct 933,490. 

For svensk Regning er intet Fartöi kjöbt eller solgt. 

For norsk Regning indkjöbtes 4 Skibe, drægtig tilsammen 1,691 Tons, 

for en samlet Kjöbesum af 22,000 Doll. 

Fra svenske Skibe römte 120 Mand, 47 afmönstredes og 163 paamönstredes. 

Paa Hospitalet blev indlagt 36 Mand, hvoraf 2 vare gjenliggende ved 

Aarets Slutning, og en döde. 

Fra norske Skibe römte 1,150 Mand ; 586 afmönstredes og 1,786 paamönstredes. 

Paa Hospitalet blev indlagt 544 Mand, hvoraf 5 Mand döde, 4 

syge hjemsendtes og 55 vare gjeniiggende ved Aarets Slutning. 

Hertil ankom fra forliste svenske Skibe 30 Mand, hvoraf 24 forskaffedes 

Hyre; 3 Styrmænd, 2 .Jungmænd og 1 syg Mand hjemsendtes. 

Fra forliste norske Skibe ankom 106 Mand, hvoraf 100 forhyredes; 5 

Styrmænd og 1 Gut hjemsendtes.

366 

Fra indenrigske Havne ankom i det forlöbne Aar 12,282 Fartöier og fra 

udenrigske Havne 8,073; de sidste vare fordelte paa de forskjellige Nationer 

som fölger: 

Nationalitet Dampskib Skib Bark Brig Skonnert Total 

Amerikanske 188 204 433 435 1,156 2,416 

Argentinske 2 2 

Britiske 1,096 269 729 348 364 2,806 

Belgiske 59 1 1 — 61 

Brasilianske 1 1 

Costa Rica 4 4 

Danske 29 4 4 37 

Franske 40 37 5 82 

Haitiske 17 19 36 

Italienske 3 3 467 87 560 

Mexikanske 3 4 

Nederlandske 35 4 9 14 62 

Nicaraguanske 1 1 

Norske 93 992 43 1,128 

Portugisiske 6 8 12 27 

Russiske 3 12 16 

Svenske 5 66 6 77 

Spanske 10 2 16 16 8 52 

Tydske 129 81 236 13 459 

Venezuelianske 6 6 

Österrigske 9 216 11 •■•■•••• 236 

1,590 682 3,227 1,025 1,549 8,073 

Nedenstaaende Liste viser Antallet af de i de sidste fem Aar hertil fra 

udenrigske Havne ankomne Skibe: 

1875 ankom 5,390 Skibe, 

1876 5,732 D 

1877 D 6,250 D 

1878 D 

1879 )) 8,073 » 

heraf sees, at Skibsfarten paa Newyork har været i stadigt Tiltagende paa Grund 

af den i de senere Aar næsten fordoblede Export af Kornvarer og Petroleum, og 

med den nu saa meget lettede Kommunikation med de vestlige kornproducerende 

Stater er det at formode, at Exporten herfra i Fremtiden snarere vil tiltage 

end aftage, især hvis Hvede- og Mais-Hösten vedbliver at være saa rig som i 

de sidste to Aar; dog synes der desværre at være Grund 61 at befrygte, at 

vore Sejlskibe i Fremtiden ikke ville finde saa lönnende Fragter som för 

da Antallet af de Dampskibe, som ere i Fragtfarten fremdeles er i Tiltagende, 

og er det derfor at haabe at de Forenede Riger ogsaa snart vil tage Del i 

denne Fart. De fleste af de Dampskibe, der ere i Fragtfarten — foruden de 

regulære Liniers Skibe — ere Engelske, men et dansk Kompagni har ogsaa i 

forrige Aar sat flere Dampskibe i samme Fart, og et nyt Kompagni skal nu 

være dannet i Danmark til Indkjöb af Dampskibe for at istandbringe en direkte 

Forbindelse mellem Kjöbenhavn og Newyork. 

Fragterne for Seilskibe være forrige Aar i det Hele taget nogenlunde 

lönnende, idetmindste indtil Udgangen af November Maaned, da det i Höst 

dannede Konsortium af Spekulanter til Opkjöb af Hvede og Mais dreve PHserne 

op til en saadan Höide, at de fra Frankrige og England indlöbne Ordres

367 

for Kornvarer ikke kunde effektueres, hvorved Export gjordes umulig, al Efterspörgsel 

for Skibe pludselig oph5rte og de faa Fartöier, der senere bleve befragtede, 

nödsagedes til at antage Fragter, der sikkerlig maa have foraarsaget 

Rederierne Tab. 

Den nuværende Stilstand i Fragtmarkedet vil rimeligvis vedvare indtil 

Kanalernes Aabning — i April, — da Tilförselen af Kornvarer fra Vesten vil 

blive betydelig; desuden findes her paa Lager endnu omtrent 6 Millioner 

Bushels og flydende i Kanalbaade 2 Millioner. Det er derfor at vente, at 

Kornpriserne da vil muliggjöre en livlig Export baade til England og Frankrige, 

hvilket forhaabentlig vil foraarsage större Efterspörgsel af Skibe, og som 

Folge deraf höiere Fragter. 

Fragtnoteringerne for Kornvarer til Cork f. o. vare forrige Aar i: 

Januar 5 sh. — d. à 5 sh. 9 d. pr quarter. 

5 Februar ------ - D - D h 5 » 6 » » 

Marts 5 » ____ » h, 5 » 3 » » 

April ..... ...... 4 D 9 » à 5 » 3 » P 

Mai 4 » 9 » h5 » 6» D 

Juni 4 » 8»h4 D 9 » P 

Juli 5 » 3Dh6» — D D 

August 6 » --- » h6» 6» D 

September ___ 5 D 9 » h, 6 D 3 » D 

Oktober ...... 6 » 6 »h 6 » 9 » D 

November ...... 6 » 3 » h 6 D 6 P D 

December 4 D - D h5» — D D 

med Tillæg af 10 %; til Kontinentet imellem Hamburg og Bordeaux. 

For raffineret Petroleum til England og Kontinentet betingedes i: 

Januar _________ 3 sh. 6 d. h 4 sh. — d. 

Februar 3 D 4 1/2 » h3» 9» 

Marts 3 D 9 » h 4 » — 

April 2 » 10 1/ 2 »h3 » 3» 

Mai 4 » » à4 » 6» 

Juni 4 » » à 4 » 6» 

Juli 3 » 9 » h4» 3» 

3 D 9 » à 4 D 3 » 

September 3 » 9 » h4» Y.) 

Oktober 4 » » h4» 3» 

November 3 D 6 » h4» — » 

December__ 2 » 9 » h3» 6 D 

For Naphta og raa Olie betaltes fra 3 d. til 6 d. höiere Fragt. 

Indförselen of fremmende Varer synes nu, som Folge af de bedre Konjunkturer; 

igjen at ville tiltage ; den samlede Værdi af de til Newyork indförte 

Varer belöb sig til 124,189,123 Doll. mod 303,186,867 Doll. i 1878 

og de vigtigeste Indförselsartikler vare: 

Ædle Metaller 84,196,109 Doll. 

Kaffe 2,569,197 Sække. 

Sukker 1,933,262 Kasser. 

do 641,221 Foustager. 

Uld 64,9,27 Baller.

368 

HarnP 

186,972 Baller. 

The 1,039,752 Pund. 

Tin 19,092,314 » 

Zink 3,745,500 D 

/740Se/0/ Vac paa Grund af den rige [löst langt större end i de foregaaende 

Aar, men da Priserne paa Udförselsartiklerne vare meget lave, belöb 

Værdien af de udförte Varer sig kun til 371,046,609 Doll. imod 362,522,688' 

Doll. i 1878. 

De vigtigste Udförselsartikler vare: 

Ædle Metaller 14,820,044 Doll.. 

Hvede 62,306,839 Bushels værd. 72,271,179 D 

Mais 35,380,469 » » 18,284,639 D 

Rug 3,665,342 » D 2,572,372 D 

Hvedemel 3,860,043 Tdr D 21,016,726 )) 

Petroleum raff.255,495,871 Gall. D 23,046,146 ». 

D raa 20,869,219 » D 1,640,129 )) 

DNaphta 16,111,797 )) D 1,137,585 » 

Spiritus 6,639,921 » D 2,059,020 » 

Bomuld . 440,779 Baller D 23,434,851 )) 

Bomuldsvarer_ 102,155,185 » » 7,970,646 » 

Saltet Flæsk i Kasser 535,528,631 Pund » 35,594,87g » 

do i Tdr 52,873,935 » » 2,986,271 >> 

Svinefedt---- ------- )) » 17,720,258 .D 

Talg 69,587,874 » » 4,714,671 ». 

Ost 130,336,579 D D 10,537,538 )) 

Smör 35,079,412 D » 5,102,559. » 

Kjöd, ferskt 49,835,661 » D 4,508,821 )) 

» saltet 29,889,569 » D 1,992,916 )) 

Tobak i Foustager _ __ ___ 107,815,049 » » 7,579,790 D 

Klöverfrö 24,942,424 )) » 2,148,631 »- 

Læder 20,501,767 )) D 4,247,937 )) 

Humle .10,673,780 D » 2,532,585 »- 

Oliekager 119,66022 )) D 3,115,275 )) 

Sukker raff. 49,503,491 D D 4,201,365 )) 

Af levende Dyr udförtes til England og Kontinentet: 

Kweg ...... ....____ 33,076 Værdi 3,018,770 Doll. 

Faar 40,016 D 305,864 D 

Svin ___________ 1,627 D 13,971 )) 

Heste 2,440 » 637,724 » 

Petroleum. Den totale Produktion af raa Olie i de forskjellige Distrikter 

i Pennsylvanien belöb sig til 19,740,000 Tönder, altsaa over 4 Millioner Tönder 

mere end noget foregaaende Aar; deraf udskibedes omtrent 9,666,004 

Tönder, hvoraf fra Newyork: 

6,080,000 Tönder raffinereret Petroleum, 

495,000 D raa D 

398,000 D Naphta. 

Af disse 6,080,000 Tdr raffineret Petroleum udförtes til: 

England 1,121,000 Tönder, 

Tydskland 1,527,000 D

Belgien 

Holland 

Rusland 

Dan mark 

Sverige 

Norge 

369 

384,700 Tönder. 

262,200 » 

63,600 D 

138,300 

46,456 

21,9,65 

Endvidere udskibedes til Sverige 13,010 Tönder Naphta og 500 Tönder 

raa Olie. 

Af nedenstaaende Tabeller vil sees, at Prisen for raffineret Petroleum 

nogenlunde stod i Forhold til Kvantiteten af den raa Olie, der produceredes. 

Den daglige Produktion var i Gjennemsnit i : 

Januar 43,500 Tönder, Juli ____ 58,000 Tönder, 

Februar ___ 44,000 D August 62,000 D 

Marts ____ 47,500 D Septernber ___ 63,500 

April. 51,000 )) Oktober 62,000 

Mai _ ______ » 53,000 

November 60,000 

Juni 55,000 December 60,500 

og Prisen for raffineret Olie pr Gallon: 

Januar.. 9.0 5 Cents, Juli 6.97 Cents, 

Februar __ 9.5 3 D August _ 6.5 7 

Marts ___ 9.09 D September_ 6.7 2 

April 9.22 » Oktober _ 7.43 

Mai_ 8. 5 2 D November 8.03 

Juni ___ 7. 2 3 D December 8.5 6 D 

Angaaende Kvaliteten af den raffinerede Olie, som exporteres herfra, 

synes der nu ikke at klages, da Fabrikanterne har indseet Nödvendigheden af 

at den raa Olie fra Bradford Distriktet maa raffineres langsommere og med 

större Omhyggelighed end Olie fra det gamle Distrikt; — det hele raffinerede 

Produkt er derfor nu af ensformig god Kvalitet ; — Olie til 110° h 112° 

Test udskibedes næsten til alle Lande, undtagen til England, hvor 120 0 Test 

forlanges ; denne Kvalitet er at foretrække som mindre farlig end den lettere 

Olie, og er den især at anbefale for Sverige og Norge, hvor Landsfolket er 

mindre agtsom ved Brugen af dette let brændbare Material. 

Af Kornvarer udförtes herfra i 

1879, i: 

Hvede. 

Mais. 

Rug. 

Januar 3,339,870 Bushels, 1,558,557 Bushels, 104,487 Bushels. 

Februar _ 2,571,823 

2,463,854 

256,013 D 

151,684 Marts 3,798,505 

1,397,126 

» 

April _ 3,923,559 

2,606,110 D 226,875 

Mai 3,387,585 

3,323,747 

461,362 » 

Juni 5,695,561 

4,625,149 

411,970 D 

50,520 Juli 4,951,686 

3,345,808 

D 

269,678 August ______ 8,564,208 

2,085,746 

» 

Septemb. 8,540,481 D 3,427,311 

313,661 » 

Oktober 6,994,812 

2,351,308 

29-1,514 » 

November 3,778,332 

2,218,774 

43,549 D 

137,812 December 2,989,008 

2,931,100 

» 

Summa 58,523,460 Bushels. 32,364,590 Bushels. 2,722,125 Bushels,

370 

hvilke 93,610,175 Bushels Kornvarer bleve udskibede i 2,595 Skila?, fordelte 

paa folgende Nationer : 

1,399 Engelske ___ Sejlskibe og Dampkibe, 

498 Norske 

339 Italienske 

163 Österrigske 

79 Amerikanske 

40 Tydske 

22 Svenske 

55 Andre Nationer 

Den forrige Höst var meget rig og ansloges tiP: 

448,755,000 Bushels Hvede, 

1,544,809,000 » Mais, 

23,640,000 » Rug. 

Ligesom i 1878 var ogsaa forrige Aar Kvaliteten af Vinter-Hveden tilfredsstillende, 

men Spring-Hveden var slet. Aaret aabnedes med meget lave 

Priser, der holdt sig lave indtil Oktober Maaned, da Spekulanterne dreve dem 

op til saadan Höide, at Udförselen næsten umuliggjordes. 

ust » 1 . 0 5 » »1.12» a 47. » 66. 

Ved Aarets Slutning fandtes her paa Lager: 

Hvede _ ______ ___ 7,792,320 Bnshels, 

Mais 1,378,000 » 

Rug 426,190 » 

Andre Kornvarer 1,272,560 » 

Total 10,869,070 'Bushels. 

Af Flesk i Kasser udförtes herfra omtrent 1,000,000 Kasser, hvoraf 

20,000 Kasser til en Værdi af 493,649 Dollars, skibedes direkte til Sverige 

og Norge. Gjennemsnitsprisen paa 7 2 long og V, short Middles var pr R i: 

Januar ___ ___ 4 3/4 Cents, Juli 51/8 Cents, 

Februar 5 » August 5 » 

Marts ___ 57, » 

April 5V, » 

Mai 5 » 

September ___ 5 3/4)) 

3/4)) 

Oktober___ 6 7, 7, » 

November ___ 6'/4» 

Juni 578 » December __ 7 »

371 

Prisen paa Mess Pork var i Januar 8 Doll. pr Tönde, men den steg i 

Löbet af Sommeren til 10 Doll., og i December betaltes 12 1/ 2 Doll. pr Tönde. 

Jern. Af svensk Jern indförtes i 1879 til de Forenede Stater 24,598 

Tons, hvoraf 

til Newyork 3,660 Tons, 

)) Boston 17,438 » 

Philadelfia 3,500 » 

imod 23,638 Tons i 1878. 

Paa Lager fandtes ved Aarets Slutning omtrent 6,000 Tons. Prisen ved 

forrige Aars Begyndelse var imellem doll. 65 og doll. 75 pr Ton; senere betaltes 

doll. 85 à doll. 90, og i Februar og Marts dette Aar opnaaedes doll. 

100 til doll. 105 pr Ton. Da Priserne for amerikank Jern nu ere meget 

höie og Forbruget, af svensk Jern langt större end noget af de senere Aar, 

saa kan man vente en betydelig Forögelse i Indförselen; allerede nu ved Slutningen 

af dette Aars förste tre Maaneder er der solgt et större Kvantum end 

i det Hele foregaaende Aar. Nogen Forandring i Tolden paa Jern ventes ikke. 

Emigrationen er i betydeligt Tiltagende; i Löbet af 1879 ankom hertil 

135,000 Emigranter, hvoraf fra Sverige 12,331 mod 4,168 i 1878 og fra 

Norge 4,918 mod 2,800 i 1878 og ventes i Aar næsten det dobbelte Antal, 

da allerede nu de fleste Dampskibe fra Europa komme med fulde Passagerlister. 

Det er altid vanskeligt for Emigranter at finde Arbeide her i Newyork, 

hvorfor Haandværkere og Landsfolk i Særdeleshed anbefales at reise ud i de 

vestlige Stater, hvor det nu skal være let at finde Arbeide, men for Ingeniörer 

Kontorister og andre unge Mænd er det til alle Tider næsten umuligt at finde 

Beskjæftigelse her. 

I Statens lovgivende Forsamling i Albany ere gjorte flere Forslag angaaende 

Lodsvæsenet, herværende Redere synes at Lodstaxten er altfor höi og 

foreslaa en Reduction af 50 %, hvilket med Kraft modstræbes af Lodsene, 

der selv har foreslaaet en Reduktion af 15 %, men dette Tilbud er ikke antaget; 

da Skibsredere og Lodse saaledes ikke synes at kunne blive enige, saa 

er det rimeligt at ingen Forandring vil finde Sted i Aar. 

I Aaret 1877 er der gjennem Konsulatets Forsorg indkasseret og hjemsendt 

Arvemidler til Belöb af' 10,093 Kroner, hvoraf til Sverige 2,661.50 Kroner 

og til Norge 7,431.50 Kroner. 

Den norske Sömandskirke, som kjöbtes forrige Aar, kostede med alle de 

nödvendige Reparationer 13,885 Doll.; de modtagne Bidrag belöb sig til 7,355 

Doll., hvoraf 4,577 Doll. ydedes af norske Skibsförere og Skibsmandskaber, 

der hviler saaledes paa Kirken fremdeles en Gjæld af 6,500 Doll. 

Sundhedstilstanden har været god. 

Christian Börs.

872 


Konstantinopel den 31 mars 1880. 


Til distriktet ankom under året i svenskt fartyg om 423 tons med last 

från utrikes ort, och afgick samma fartyg likaledes med last till utrikes ort; 

af norska fartyg ankommo 7 om tillsammans 3,945 tons med last frill utrikes 

ort; af dessa afgiek 1 om 451 tons med last °eh 5 om 3,146 tons i barlast, 

alla till utrikes ort. 

Skeppsfarten iå Konstantinopel visar i år en forminskning i jemförelse 

med föregående året såvål i fartygens antal som tontal. Fartygens antal 

äfven mindre dn under de sista sju åren, med undantag af krigsåren 1876-77, 

ehuru satumanlagda tontalet är, med undantagande af fjoldret, betydligt större, 

hvilket förklaras genom ångfartygens tilltagande betydenhet i Svartahafs-spanmålstraden 

oeh segelfartygens förminskade antal. Salunda ankommo: 

dr 1879 20,383 fartyg om __L. 6,054,508 tons, 

» 1878 22,901 » » ---- 6,809.243 » 

» 1877 13,215 » 2,415,331 D 

» 1876 19,467 0 ___ 5,116.513 

---- 

1875 20,6814 856 197 

• 1874 21,674 4,606,195 » 

• 1873 20,994 4,340,097 » 

Af dessa voro år 1879: 

segelfartyg 9,326 om 1.733,046 tons, 

lastångare 3,567 » 2,960,393 D 

postångare 1408 » 1,194.372 » 

kustfarare 6,382 » 166,707 » 

år 1878: 

segelfartyg 9,711 om ____________ 1„895,657 

lastångare -1,195 _________ ______ 3,389,50; 

postångare 1,258 » _ _____ 1,310,019 

kustfarare 7,740 )) 214,062 

Häraf framgår en förminskning för året af 385 segelfartyg, 628 lastångare, 

150 postångare och och 1,358 kustfarare. 

Af de ankomna fartygen voro: 

segelfartyg 

Ottomaniska 

Tyska 

Engelska 

Üsterrikiska 

Panska 

Franska 

3,548 om 

1 » 

120 D 

582 » 

2» 

7 » 

tons, 

319.630 tons, 

5,566 » 

29,716 » 

208,177 » 

264 » 

457 »

Grekiska 

Holländska 

Italienska 

Runaäniska 

Ryska 

Brasilianska 

Svenska och norska 

373 

3,511 om 

2» 

1,187 

14 

220 » 

» 

18 » 


210 » 

157 » 

140 » 

50 » 

141 

684,415 tons, 

361 

440,708 

1,617 

34,349 

242 

7,241 

Summa 9,326 om 1,773,046 tons. 

Lastångare: 

Ottonaaniska 26 om 7,218 tons, 

Tyska -55 » 49,822 

Engelska 3,103 » 2,576,335 

Belgiska - 48 » 51,56 ,1 

Danska 8 » 6,624 

Franska 117 » 94,225 

Grekiska 111 » 79,713 

Holländska 20 » 21,983 

Italienska ___________ 11 » 8,052 

Ryska 10 » 20,614 

Serbiska 7 » 4,508 

Svenska och norska 51 » 39,737 

Postånga're tillhörande: 

Osterrikiska »Lloyds» 

Franska »Messageries» 

Ryska »Navigationsbolaget» 

Ottomaniska »Mahsoussi6» 

Egyptiska »Khedivi6» 

Italienska »Florio» ___ 


442,103 tons, 

241,788 

217,896 

87,330 

43,919 

161,336 


Med undantag af den grekiska skeppsfarten, som under året tilltagit med 

53 ångare och 442 segelfartyg om tillsammans 50,675 tons, visa alla de andra 

nationers större eller mindre förminskning. Salunda bar antalet engelska fartyg 

aftagit med 566 eingfartyg om 402,293 tons och 108 segelfartyg om 30,775 

tons, de österrikiska med 19 fartyg om 13,321 tons samt de italienska med 238 

segelfartyg om 109,162 tons och 28 fingare om 10,134 tons. Förminskningen 

tir proportionsvis märkligare för de Förenade rikenas fartygs antal, som räknar 

35 seglare och 20 ångare, om tillsammans 27,408 tons, mindre Nil i fjol. 

Den svenska skeppsfarten representeras med i allt 13 fartyg eller rättare 13 

resor gjorda af ett och samma fartyg mellan Svarta- och Medelhafshamnar med 

anlöpande af Konstantinopel. 

Norska fartygens antal uppgår till 57 om tillsammans 42,926 tons, hvaraf 

angare om 35,135 tons samt 18 segelfartyg om 7,781 tons. Häraf ankommo 

med last till Konstantinopel 2 ångare om 1,752 tons drägtighet samt 

5 segelfartyg om 2.192 tons drägtighet. Bruttofrakten för dessa hit införda 

laster uppgick till t, 6,365. Af de öfriga om tillsammans 38,981 tons dragtighet, 

hvilka passerade Bosporen till eller frail Svarta hafvet voro 35 om 

28,841 tons lastade samt 15 om 10,140 tons i barlast. Bruttofrakten för 

med last passerande må beräknas till t. 33,2-40.

374 

De pa Svartahafskusten vid ingången till Bosporen anbragta fyr- och båk 

stationer samt dermed förenade lif- och skeppsräddningsanstalter, till hvilkas 

inrättande generalkonsulatet genom davarande konsulatsekreteraren och chancehemn 

Bödtkers verksamhet sa väsentligen bidragit, hafva nu vant i stand i 

jemnt tio fir och visat sig vara af all den nytta föresprakarne vid tjenstens 

organisation väntat sig deraf. Inseglingen till Bosporen, som var förenad med 

sa manga faror på grund af inloppets svara belägenhet ocb der ofta rådande 

tjocka, Or nu till väsentligaste del betryggad. Lifräddningsstationerna, hvaraf 

fyra äro anbragta på europeiska kusten vid Kilia och Karabounar samt fyra 

på motsidan i närheten af Riva, bemannade tillsammans med 200 man samt 

försedda med raketapparater, lifbatar och s. k. ))refuge houses)) till herbergerande 

af bergade skeppsbesättningar, hafva visat sig motsvara det vid deras 

inrättande afsedda ändamålet. Under dessa 10 ar har räddningsmanskapet 

vid dessa stationer fatt bispringa ej mindre an 111 fartyg, som funnit sig i 

större eller mindre sjöfara. Af dessa voro: totalvrak 55 (hvaraf en angbat), 

öfvergifna 5 (hvaraf 2 angbatar), sjönöd 26, strandade 25; tillsammans 111 

fartyg, hvaraf 3 ångare, icke inberäknade lust- och fiskarbåtar frail Bosporen,, 

hvilka öfverfallna af plötslig storm bade förolyckats om ej bistand kunnat anlitas 

vid räddningsstationerna. Om nu tillä,gges att lifräddningsväsendet räddat, 

oftast ur största fara, 871 menniskolif, enligt vid stationerna hållna register, 

kan man ej rdttvist saga att man vid tjenstens organiserande öfverskattat dess 

nytta. 

Dock hotas tjensten tyvdrr med snar upplösning om ej kraftiga matt vidtagas 

till att afhjelpa det onda. Förhållandet är nemligen följande: 

Till tjenstens vidmakthållande pålägges, som bekant, alla fartyg, som genomsegla 

Bosporen en afgift af 20 paras per tons drägtighet. Salunda insamlade 

medel, hvilka uppga, till circa t, 16,000 årligen, inflyta i marindepartementets' 

budget, hvilken Ater bestrider tjenstens utgifter, manskapets hyror, fyrskeppets, 

stationernas samt apparaternas underhåll m. m. Under senare arens financiela 

betryck bar flämnde departement, liksom alla öfriga, i riket, småningom kommit 

på rest med dessa utbetalningar. Manskapets månadspenningar betalas dessutom 

dels i pappersmynt, dels i s. k. metallique penningar (underhaltiga myntsorter), 

hvilka undergått mycket betydande depreciationer, och detta oaktadt att lastafgiften 

af skeppsfarten erlägges i guld. De utdelade rationerna hafva ofta 

vant dåliga och oregelbundet utbekomna, apparaternas förnyande har tid efter 

annan uppskjutits till kostnaders undvikande och erforderliga raketer m. m. d. 

ofta uteblifvit. Manskapet gjorde slutligen strejk och hotade att helt och hallet 

öfvergifva sin post och aflägsna sig. 

I skeppsfartens intresse måste de hos höga Porten ackrediterade utländska 

representanter göra gemensamma kraftiga framställningar till Porten med be- 

Oran att ifrågavarande tjensts administration måtte fråntagas marindepartementet 

och öfverlemnas till annan myndighet, vare sig till sundhetsadministrationen, 

der den utländska skeppsfartens intressen vårdas af ombuden fran de utländska 

legationerna, hvilka i sundhetsradet hafva säte och stämma, eller till ett sdrskildt 

derför upprättadt embete, deri det utländska elementet finge del och rätt 

att utöfva kontroll. Regeringen visar sig föga beflägen att instämma i någon 

dylik nyhet endast harigenom kan dock en anstalt, som numera blifvit navigationen 

oumbarlig, raddas från en komplett desorganisation. 

Ett forslag har framstalts af regeringen till omreglering af lotsväsendet 

Konstantinopel medelst utnamnande af kronolotsar lydande under marindepartementet. 

Huru önskvard en sådan organisation än må vara, dr det att frukta

375 

det denna, liksom mangen annan reform i Turkiet, aldrig kommer ur theoriens 

och de fromma önskningarnes område. Den får ej ringaste praktisk tillampning 

eller resultat, om ej den kanhända att landa till beskattande af alla, hvilka nu 

på egen ansvarighet drifva lotsyrket. Såsom bekant finnes ingen egentlig lotskår 

för närvarande i Turkiet, och ingen som helst tillatelse eller intyg om 

duglighet behöfves till idkande af detta ansvarsfulla yrke, utan enhvar, som 

finner sig dertill hågad, må annadla sig såsom lots och antaga uppdrag att lotsa 

fartyg in eller ut frå,n Bosporen. Att ett sådant system lemnar mycket öfrigt 

att önska faller af sig sjelft. År 1857 utgafs visserligen ett lotsreglemente 

med uppgifvande af lotsflagg m. m., men dervid stannade ock lotsväsendets 

organisation; ingen vidare uppmarksamhet fastades hvarken på reglemente eller 

flaggan. Kort derefter sökte en har bosatt engelsman att på eget bevåg bringa, 

lotsväsendet i ett något mera tidsenligt skick, genom bildande af en s. k. ))Constantinople 

pilote association». hvilken till kompetenta lotsar, som inför densamma 

aflagt kunskapsprof, utfärdade lotsattester emot innehafvarens förbindelse att 

underkasta sig de af associationen uppställda reglor samt hålla sig till den af 

densamma bestämda lotstaxa. En tid fades ock denna taxa allmanneligen men 

konkurrensen mellan lotsarne sjelfva, hvilkas antal dagligen ökas, har betydligen 

nedbragt lotsningspriserna, hvilka numera bestämmas vanligast genom enskildt 

ackord mellan fartygsbefälhafvare och sig anmälande lots. 

Barlastleveransen ar ett hamnprefekturen tillhörande monopol. Efter nyligen 

antagen tariff levereras barlast till fartyg i hamnen N, 10 piaster pr ton 

samt till fartyg pd redden b, 13 piaster pr ton. Fartyg, som lossa barlast, måste 

leverera densamma till hamnprefekturen, som låter den afhemtas vid fartygets 

sida och härför betalar 3 112 piaster pr ton. 

Två norska fartyg halva under året förlist i distriktet och 2 inkommit 

haven: briggen »Catherine» från Bergen, i barlast från Messina till Odessa, 

som strandade den 8 januari vid Besikabugten utanför Dardanellerna, hvars 

besättning bief bergad och hemsänd, samt barkskeppet »Anna Jespersen» från 

Tönsberg, med petroleum från Newyork till Dedeaghatch, som drefs i land 

utanför parade redd den 2 december. Dess besattning äfvensom last och inventarium 

bergades. 

Intet fall af rymning från svenskt eller norskt fartyg har under året på 

generalkonsulatet blifvit anmäldt. Ett antal af 54 sjömän deremot har er- 

Hint sjukvård, nödhjelp eller blifvit hemförskaffadt. 

I anseende till det farliga öfverhopandet af pilgrimerna h de för transportfart 

till Mecca begagnade fartyg, som under de senare åren isynnerhet gjort 

sig gallande, har sundhetsrådet till hämmande af ett oskick, som ofta vant 

orsak till utbrytande af fanliga sjukdomar, mast utarbeta ett särskildt reglemente 

att tillämpas vid pilgrimstransporten till och från Röda hafvet. Detta, 

reglemente, som är kopieradt efter det i England antagna, för pilgrimstransporten 

från Indien — »native passenger-ships act — trader i kraft vid nästa vallfärdsperiod. 

Då de Förenade rikenas fartyg ibland deltagit i denna transportfart, 

anser jag mig böra till intresserades underrättelse i en denna min rapport 

åtföljande bilaga meddela nämde reglementes hufvudsakliga bestämmelser. 

Den politiska ställningen och rikets förtviflade finansiela tillstånd har fortfarande 

inverkat menligt på handeln och hindrat dess återupplifvande efter 

sista årens betryck. Medan . en förnimbar reaktion intradt i vestra Europas 

handelscentra och omisskänneliga tecken -visat sig först i Amerika och dernäst 

i Europa, att den med krisåret 1873 inträdda penning- och handelskrisen nått 

sin vändningspunkt och lemnat plats ht en sann och -sund aktivitet, har bar i

376 

Orienten samma stockning, samma förlamning herskat oförändradt. Anledningen 

härtill maste sökas dels i den oro, den ovisshet om framtiden, den politiska 

ställningen inger, dels i penningmarknadens betryckta läge till följd af regeringens 

olämpliga finansiela åtgarder. 

Att en del af Berlintraktatens bestämmelser gått i fullbordan, hindrar ej 

att det, som är ännu ogjordt, lemnar •öppen en fråga på hvars upplifvande rikets 

sjelfva tillvaro må bero. Orientens trygghet, som den berömda vendsakten 

var afsedd att tillförsdkra, fir alit annat in Baker; ty, om Rumilien, Bulgarien, 

Bosnien och Herzegovina afskilts frail riket och börjat sin nya tillvaro, 

atå icke desto mindre den montenegriniska och den grekiska gransfrågan oafgjorda, 

för att ej tala om en ny albanesisk fråga, som skapats, och är den ej minst 

kinkiga af alla. Dessa kunna niir som helst blifva branden, som förnyar elds- 

'Man. 

De inrikes siren, korruption, anarki in. m., äro ej mindre svåra, ty man 

har fördjupat sig i de yttre angelagenheterna med totalt försummande af de 

inre reformer, som kongressen Afyon förordat såsom nödvändiga för rikets räddfling. 

Ett sallsynt tillfälle till panyttfödelse och början på en ny æra af inre 

förkofran har sålunda gått förloradt. Det högst märkbara och ovantade hade 

i Berlin inträffat, att de der samlade makterna blifvit ense, och detta till ottomaniska 

rikets upprätthallande, dock under vissa vilkor. Hari låg Turkiets 

makt och trygghet, om det oväntade tilifllet med ifver fattats och en ren °eh 

klar situation skapats, som da hvilat på det förenade Europas garanti och tilltvingat 

sig denna garantis förverkligande och vidmakthållande. I stället harför 

har ett och ett halft år förflutit under haltande försök att undgå de pålagda 

vilkoren, att kringgå kongressens bestämmelser, der dessa framstaldes blott i 

form af önskningar, samt att underblåsa den osämja ibland makterna den orientaliska 

fragan stadse haft förmagan framkalla hvars symptomer, undertryekta 

i Berlin, straxt Ater framträdde efter kongressens slut — för att genom kifvet 

afväpna den yttre pressionen och battre kunna motstå alla påstötningarne till 

inre reformer. Dessa hafva ock inskrankt sig till förestallningsåtgärder, till utnä,mnande 

af undersökningskommissioner och provinsinspektörer, hvilkas rapporter 

ej en gang läsas, till utfardande af upprepade firmaner, hatter och enahanda 

förordningar om landtregeringens reorganisation, hvilka endast tjena till 

att öka den redan ansenliga samlingen af sådana aktstycken i höga Portens 

arkivgömmor. Af praktiskt verkstälda reformer kan icke en enda nämnas. 

Afven den för Macedonien särskildt af kongressen bestamda administrationsomreglering, 

hvilken skulle grundas på den kretenserna beviljade samt af kongressen 

stadfästade autonomiska administrationsrätten samt granskas och godkännas 

före tillämpningen af den för Östrurniliens organiserande bildade europeiska 

kommissionen, har dock aldrig komrnit langre an att, då nämda kommission 

hade slutat sitt värf i Philippopoli och erbjöd sig att skrida till verket i 

Macedonien, bief den artigt bortvisad med erinran, att sultanen beslutat införa 

genomgripande reformer i alla rikets provinser, hvadan Macedonien, i likhet 

med andra rikets delar, snart skulle begåfvas med en tidsenlig fullkomligt fri 

och liberal administration. Författningen var, som vanligt, under bearbetning 

af en specialkommission. Och med denna liberala tolkning af artikeln 23 i traktaten 

måste makterna låta sig nOjas. 

Hvad nu den financiela situationen betraffar, så är den ingalunda förbättrad. 

Redan i en föregå,ende rapport omnämdes, att den var så förtviflad, att 

spörjsmålet var blott, om stallningen ej nått den yttersta punkten, då en reaktion 

bör inträda och en förbättring blifver niöjlig derigenom att vederbörande 

se sig drifna till de eftergifter, hvarförutan den nödiga finansreformen och der-

377 

till erforderliga medel ej kunna påräknas. Sannt är, att intet mindre än ett 

utländskt fürmynderskap, d. v. s. landets ekonomiska forvaltnings öfverlåtande 

till utländska förrnyndare, kunnat rädda situationen. Ty den af Berlinerkongressen 

(prot. 23) afsedda finanskommissionen, om an sammansatt af »fackmiin utnämnda 

af de respektive regeringarne», såsom kongreszen förordat, skulle aldrig 

kunna uträtta eller utreda något, om ej en viss oaf hängighet i finansstyrelsen, 

fria händer i synnerhet i afseende på reformer, sindragningar och skapande af 

nya tillgångar medgifves densamma. Något sådant har sultanen och hans omedelbara 

rådgifvare aldrig kunnat besluta sig till. Khaireddin Pacha hade sannerligen 

haft mod härtill, om han kunnat under sitt storvizirat genomdrifva sin 

regeringsplan. -Hans forslag gick ut på ej mindre än att öfverlåta rikets finanser 

till en europeisk kommission, hvars medlemmar dock skulle villjas af Porten 

och hufvudsakligen ibland de mindre staternas mest ansedda financierer, med 

fritt uppdrag att genom än så kraftiga medel rädda riket från den hotande 

finansiela undergangen. Men projektet förkastades och förespråkarne miste i 

stället öfvergifva styrelsen. 

Hiirmed upphörde ock ant tal om europeiska kommissioner och grundliga 

reformer. Man förblef vid de gamla irrlärorna. Alit hopp om nya lån, om 

nttgon som helst penningfürsträ,ckning utifrån försvann naturligtvis med detsamma. 

Lokallånens källa var likaledes uttömd. Affärsmännen i Galata kunde eller 

ville icke riskera mer, oaktadt de erbjudna fabelaktiga räntevilkoren. Statens 

säkraste inkomster, tullmedlen, befunnos redan pantsatta såsom garanti och 

amortering för tidigare försträckningar hos dessa lokalkreditanstalter. Beräknande 

tullinkomsterna till L 100,000 per månad samt återstoden af lokalbankernas 

fordringar till nio millioner, behöfdes minst 7 h, 8 år till skuldens 

amortering. Regeringen befann sig emellertid i bard nöd. Arm& var utan 

lön; proviantrastarne obetalta och urståndsatta att fullgöra glna leveranskontrakter; 

sjelfva civillistan bade kornmit på rest. Brytande af ingångna förbindelser 

befanns nu, som förr, vara enda utvägen. De pantsatta tullmedlen måste Atertagas 

med brytande af härvidlag ingångna kontrakter. Pantinnehafvarne måste, 

efter fruktlösa protester öch underhandlingar, böja sig för det oundvikliga och 

emottaga till garanti och amortering af sina återstående fordringar, i stället 

för tullmedlen, inkomsfen af de s. k. »indirekta kontributionerna». Dessa bestå 

af stämpelafgiften, skatten på bränvinstillverkning och försäljning, tionden 

J)å silkesodlingen, fiskeriafgiften å Bosporen samt tobaks- och saltmonopolen. 

Dessa utarrenderas till lånesyndikatet fdr 10 år. Arrendesumman, bestilmd till 

L 275,000 pr qvartal, behålles såsom ränta och amortering för skulden, som 

bokfördes i sluträkning till L 8,725,000. Ofverstiger utskyldernas afkastning 

ränte- och amorteringssumman skall öfverskottet, efter afdrag af 10 r, till förvaltningskostnader 

och med tillägg af Cyperns och Östrumiliens tribut fördelas 

rnellan statens öfriga in- och utrikes fordringsegare. I hopp om att äfven 

undgå Berlinerkongressens till förmån för dessa senare uttalade rekommendationer 

(prot. 18), hade nemligen en nästlidne november högtidligen förkunnad 

firman utlofvat en utdelning ibland den konsoliderade skuldens obligationsinnehafvare 

af V, per år att börja med nästingående året. Denna betalningsskyldighet 

förflyttas nu på de till cio privilegierade fordrings.egarne öfverlatna 

indirekta utskylderna jemte Cyperns och Rumiliens tribut. 

ITtsigterna till någon sådan utdelning äro minst sagdt tvifvelaktiga. Till 

en utdelning af V, erfordras ej mindre än t. 1,450,000 årligen utöfver de 

1,100,000, som först tillfalla arrendatorerna. Att utskylderna kunna någonsin 

inbringa en sådan summa är ej att tänka på. Efter all anledning var regeringen 

fullkomligt öfvertygad om, att den estimerade arrendesumman var nätt 

Ber. om Handel o. Wart. 25

378 

och jemnt hvad utskylderna kunde inbringa och de pa öfverskottet grundade löften 

af -intet praktiskt varde. Hvad Cyperns och Rutni liens tribut betraffar, så uppgår 

den förra, alit inberäknadt, till knappt L 100,000, och den senare ar beroende 

af så många konjunkturer att, för den narmaste framtiden iitminstone, 

ingen. Wier inkomst ar att derifrån paräkna. 

Att allmänna meningen, såval har som i vestra Europa, ;even uppfattat 

saken på detta satt, framer deraf, att börsnoteringarne af statspapperskursen 

ingalunda berörts af dekretet. Innehafvarne af 1862 års statsobligationer hafva 

deremot protesterat emot de indirekta kontributionernas öfverlåtande till inhemska 

fordringsegare, då de anse sig kunna, enligt vid namde bins upptagande 

fogade bestammelser, göra sarskildt anspråk harpå. Till engelska ambassadens 

meddelande härom har Porten svarat, att åtgärden vant en oundviklig nödvandighet, 

eft nödtvunget mått som statens behof och det allmanna basta påkallat. 

Emellertid har regeringen åter kommit i omedelbar besittning af tullinkomsterna. 

Detta har visserligen något förbättrat finansdepartementets situation, 

men ingalunda afhjelpt alla behofven. Proviantmästarnes räkningar tro 

ännu för det mesta ouppgjorda, och måste dessa nöja sig med mindre utbetalningar. 

Med embetsmannens lön är afven departementet 6 h 8 månader på 

rest, och civillistan, som skulle från de frigjorda tullmedlen erhålla 22,000 

turkiska L i månaden — 15,000 till civillistans administration samt 7,000 till 

sultanens privatkassa tyckes even hafva erfarit dröjsmål i inbetalningarne, 

om man får döma deraf, att namda administration fått underhandla om ett lån 

från en lokalbank af 60,000 turk .. L, betalbara i månatliga summor af L 5,000 

och återgäldade i vexlar pa tullkamma' ren. 

I den af budgetkommissionen nyligen utgifna rapport öfver budgeten för 

ingångna finansåret 1880-81 uppskattas utgifterna till turk. L 22,000,000 

samt inkomsterna till turk. L 16,500,000. Då inkomsterna afven före kriget och 

derpå följande afträdelser sällan uppnått en sådan summa, men deremot uppskattades 

af den blandade europeiska finanskommissionen i fjol till cirka turk. 

R, 14,000,000 kan man ej tillerlanna dessa budgetuppgifter någon tillförlitlighet. 

Hur det an ma vara, ett är dock sakert, att man gar en ny och oundviklig 

statsbrist till mötes. 

Till ytterligare lättande af statskassans betryck har Porten funnit sig 

föranlåten genom ett nyligen utfärdadt dekret demonetisera de i cirkulation 

varande s. k. Dmetallique»-penningarne. Dessi, underhaltiga myntsorter, bestående 

af en blandning koppar och silfver, emitterades straxt efter kriget med Ryssland 

1829 i afsigt att kunna indraga en del af guldmynten i cirkulationen för 

att dermed betala krigsersattningen till Ryssland. Mellan åren 1830-1845 

emitterades af dessa myntsorter för en summa af piaster 498,232,430. Deras 

indragande har sedan dess fiera ganger beslutats, men indragningarne hafva, 

enligt myntverkets egen uppgift, endast uppgått till 121,190,882 piaster. En 

summa af 377,041,547 piaster var derför ä,nnu i omlopp. I vexling mot guldeller 

silfverpenningar hade dessa myntsorter en depreciation af cirka 20 c,'‘. 

Da skatterna m. m. inbetalteg i sådant mynt var statskassan underkastad en 

förlust af 20 %. å sina inkomster. Ett den 1 innevarande mars månad utfardadt 

dekret bestämmer emellertid, att dessa myntsorter skola hädanefter 

vägras vid statsverken. Tvångskursen försvinner härigenom och myntet vagras 

afven i handeln. Kursen har fallit 300 % och s såsom hände med pappersmyntet 

i fjol, komma given dessa metallmyntsorter att snart upphöra helt och 

hållet att vara betalningsmedel. Deras reela varde ar knappt 1/4 af nominela 

vardet. Förlusten, beräknad till narmare 2 1/2 mill. .2, sten. faller sålunda på, 

folket, liksom hande vid pappersmyntets demonetiserande i fjol. Åkerbruks-

379 

och handelsklasserna i provinserna, der dessa myntsorter för det mesta cirkulerade, 

komma att hufvudsakligen drabbas af donna förlust, som de äro så föga 

i stånd att bara. 

I ofvannamnde dekret bestammes vidare att, i anseende till silfrets depreciation, 

silfvermyntet, hvars utpräglade varde ar 20 piaster, skall hadanefter 

vid statsverken mottagas endast till 19 piaster. Di svensk-norska handelstraktaten 

uttryckligen bestämmer, att, vid förtullning af varor, tullafgiften ma, 

betalas vare sig i guldeller silfvermynt efter proportionen af 5 silfver-medjidiédalrar 

för ett guldpund af 100 piaster, har de Förenade rikenas beskickning, 

i likhet med öfriga utländska sändebud, formligen protesterat mot -denna bestämmelse. 

Den såsom bihang till den svensk-norska handelstraktaten med Turkiet 

(1862) bestämda tulltaxan, ursprungligen antagen för 7 år med 7 ars förlangningsrätt, 

ar för fiera år sedan utlupen. Den behålles provisoriskt, men dess 

revision kan nar sm helst sattas i fråga och är i det hela att önska. Varupriserna 

hafva i mångahanda fall betydligen ändrat sig sedan dess, och en ny 

taxering, mera öfverensstammande med nuvarande förhållanden, kan anses i fiera 

afseenden vara påkallad. Porten tycks afven hafva tankarne riktade ditt, ty, 

ehuruväl intet officielt steg ännu blifvit taget, hvarken gentemot de Förenade 

rikenas eller andra staters representanter för att begara tariffens revision, har 

en kommission blifvit nedsatt under Sabri Pachas ordförandeskap, med uppdrag 

att bestiimma de ändringar i de utländska handelstraktaterna och tulltaxorna, 

som det kunde vara i Portens intresse att söka åstadkomma. För oss 

even vore det törhända ej utan andamål att bereda de äudringar i prisuppgifterna, 

som kunde, med särskildt afseende på de svensk-norska artiklarne i 

tulltaxan, vara pakallade. I ett dylikt syfte har engelska ambassaden redan 

utsett härstades en kommission, bestående af de mest intresserade köpmän 

platsen, till frågans studerande. 

Erfarenheten har visat, att ett på förhand bestamdt och oföränderligt 

tullpris, förutsatt att det icke öfvergår varans marknadspris, är till köpmannens 

fördel ; följaktligen dr det af intresse att så manga af vara handelsartiklar 

som möjligt blifva upptagna å tulltaxan med bestämdt varde och tullpris. 

Förköpsrätten efter estimation, eller »ad valorem»-tullbehandlingen, ma 

visserligen anses förenkla operationen, förutsatt att värderingen alltid sker 

prompt, rfittvist och utan ringaste partiskhet, men detta kan, har åtminsto. ne, 

ej alltid på'räknas. Varuimportören utsättes i viss mån för godtycke och tvister; 

han sättes dessutom i förlägenhet genom ovisshet OM patänkta varors blifvande 

tullbehandlingskostnad, hvilket försvårar hans beräkningar om leveranspriset på 

platsen. Köpmannens rätt att i tvistemål betala in natura bevapnar honom 

visserligen mot en alltför orättvis värdering, men i grunden ar detta tullbehandlingssätt 

ingalunda till hans fördel. I stället för 8 yo' af varans värde 

måste han till tullverket öfverlemna 8 af hvarje 100 stycken, att väljas från 

hela varumassan af tullbetjenten. Harigenom taxeras ej allenast de 92 stycken, 

som levereras honom tullfria, utan given de 8, som af tullen behållas, d. v. s. 

att varan betalar öfver % mer än efter Dad valorem»-taxeringen. Sålunda 

t. ex. om för 100 stycken vara, vard 100 piaster per stycke, betalas, efter 

»ad valorem»-taxering, 800 piaster i tull, införas 100 stycken som kostat 

10,800 piaster, eller jemnt 108 per stycke. Deremot om tullen erlägges in 

natura öfverlemnas till tullverket 8 st. af de 1 00 och köpmannen införer 92 

st. som kostat 10,000 piaster eller 108,695 pr stycke.

380 

BILAGA. 

Bestämmelser angående pilgrimtransporten till °eh från Röda hafvet. 

Aanteinna besteimmelser. 

Befälhafvaren å fartyg, som ämnar företaga resa med pilgrimer till Mecca, 

bör, minst 24 timmar före embarkeringen sker, underriitta sundhetsmyndigheten 

i hamnen hdrom med uppgifvande af fartygets namn, hemort och officiela 

drägtighet samt tillärnade afgangstid och destinationsort. Nämda myndighet 

låter da, ifall nödig är. fartyget utföra grundlig inspektion med hänsyn till 

dess sjöduglighet, till det befintliga utrymmet för pilgrimernas beqvämlighet, 

till medförd proviantering, dricksvattenförråd m. m. d. 

Lefvande djur (utöfver de till proviant medhafda), skinn, ben, trasor, lumpor, 

m. m. d., explosiva ämnen, bränsle (utöfver det för kokning och maskineriet 

å angbatar erforderliga) få ej medföras. 

Latriner, en för hvar 50:de passagerare, särskildt för man och qvinnor, 

böra förefinnas i godt och sundt skick. 

Proviant, dricksvatten och bränsle bör medhafvas efter följande skala: 

Ris, mjöl, bönor in. m. d. V, kilogram pr person per dag; dricksvatten 

4 1/2 liter per person per dag; köksbränsle 2 skålpund per person per dag. 

Förklara sig passagerarne villiga ombesörja egen proviant, befrias befälhafvaren 

fran allt ansvar härutinnan. Dricksvatten är han dock under alla 

omständigheter pligtig utdela efter förbemälte rationsbestämmelse. 

Utrymmet bestämmes sålunda, att för hvarje mellandäckspassagerare bör 

uppvisas 12 fots yta och 72 kubikfots fritt utrymme a segelfartyg samt 9 

fots yta' och 54 kubikfots fritt utrymme a angbatar i mellandäcket samt 4 

qvadratfots yta pa dlicket. Öfverstiger däcksytan det erforderliga antalet fot, 

som beräknas för mellandäckspassagerare, kunna pa däcket diickspassagerare 

placeras, med vilkor att en yta af 9 qvadratfot beräknas per passagerare, att 

relingen är solid och tillräckligt hog samt att talt eller skans anbringas ofvanpå 

däcket till passagerarnes skyddande under stormväder. 

Befälhafvaren å pilgrimsfartyg bör medhafva noggrann anteckning å de 

medförda pilgrimernas antal, namn och kön. Inträffar dödsfall under resan inskrifves 

a denna lista den aflidnes namn, alder, dagen för dödsfallet, och, när 

sa ske kan, dödsorsaken. 

Anlöper fartyget fiera hamnar till intagande eller ilandsättande af pilgrimer, 

böra salunda intagna eller ilandsatta pilgrimer antecknas å listan samt 

denne före afgangen förevisas sundhetsmyndighet till visering. Dessutom bör 

sundhetspasset, derå passagerarnes och besiittningens antal Ar jemväl antecknadt, 

uppvisas till inskrifning af salunda förekomna Andringar i passagerareantalet. 

Försummelse af endera af dessa bestämmelser eller medtagande af fiera 

passagerare än de å listan och sundhetspasset uppförda .straffas med böter af 

10 till 200 turk. I!. efter omständigheterna.

381 

Speciela besteimmelser för Böclakafshamnar. 

Sundhetsmyndigheten bestämmer, efter fartygets uppgifna dragtighet och 

dimensioner m. m., det antal pilgrimer, fartyget ä.r beriittigadt medtaga, och 

meddelar befälhafvaren och dennes agent i land underrättelse harom. Antalet 

bestammes efter ofvan angifna reglor med afseende på utrymme m. m. Till 

embarkering maste pilgrimerna vara försedda • med passagerarebiljetter, utfardade 

af agenten i land, hvilken är ansvarig att ej större antal utfardas an för det 

besthinda antalet passagerare. Sundhetsmyndigheten bevakar, medelst dertill 

afsedda ombud, embarkeringen a fartyget och kontrollerar passagerarnes antal. 

Så snart laga antalet blifvit taget ombord, hissar befälhafvaren a stormasten 

en grön flagg till tecken att inga vidare passagerare kunna ombordtagas. Flaggan 

förblifver hissad till afresan sker. — Medtager befalhafvaren lönligen fiera 

passagerare ün medgifna antalet, eller motsätter han sig myndighetens kontroll, 

så att fiera sådana embarkeras, pliktar saval han som rederiet eller agenten, 

hvar för sig, 10 R, turk. per hvarje passagerare utöfver det lagliga antalet. 

Utfärdar agenten biljetter till fiera passagerare an de lagligen medgifna, 

och söker åstadkomma deras embarkering, pliktar han 10 I.,' turk. per passagerare 

utöfver nämnda antal. Bevisas det, att befalhafvaren haft vetskap 

harom och sökt bidraga till öfverträdelsen, pliktar han detsamma. 

Si3eciela bestlimmelser med afseende på slezandeln. 

Med hansyn till det med England nyfigen afslutade fördraget rörande 

slafhandelns hammande i Röda hafvet, har ottomanska regeringen velat tillägga 

detta reglemente 4 art. med sarskildt afseende Bra. De utlandska medlemmarne 

i sundhetsOdet hafva haft betankligheter riirande den afsedda förordningens 

tillämpande å utlandska fartyg, i anseende till befalhafvarnes okunnighet 

i landets språk och plagseder in. m. samt i betraktande öfverhufvud af 

förordningens svåra straffbestammelse, hvarefter öfverträdelser af reglementets 

bestammelser straffas med böter af t, turk. 10 till 200. — Tillfölje af de förestallningar, 

som gjordes hos höga Porten i detta hanseende har straffbestämmelsen 

i reglementet blifvit afskaffad, och lyda nu tilliiggsartiklarne i korthet 


Befälhafvaren å fartyg, som transporterar pilgrimer, bör, ifall ibland passagerarne 

upptackes någon, som dr åtföljd af slafvar, andra än egen betjening, 

och misstänkes vara slafhandlare, genast sådant till hamnmyndigheten anmala. 

Pilgrimer, hvilka åtföljas af betjening, böra för hvarje medföljande tjensteperson 

uppvisa ett af lokalmyndigheten utfardadt certifikat uppgifvande tjenstepersonens 

namn, kön, ålder och anstallning samt sarskilda kännetecken. Da sadana 

certifikater ej kunna förevisas, bör befalhafvaren öfverlemna ifrågavande person 

eller personer till lokalmyndigheterna eller genast underratta denna myndighet 

samt konsuln för det land, fartyget tillhör, hvilka då tillsammans låta de misstankta 

personerna arresteras och ilandföras. Sanitetsagenten, hvars uppgift det 

dr att hafva tillsyn öfver pilgrimernas embarkering, bör efterse att denna bestammelse 

noga efterlefves samt i nödigt fall lemna befälhafvaren biträde 

harutinnan. 

0. G. Ton Heidenstam.

Rom den 5 maj 1880. 

382 

Italien. 

(Årsbertittelse för 1879 till Ministern för utrikes iirendena.) 

Harmed får jag aran afgifva den öfversigt af de Förenade rikenas handel 

och sjöfart på Italien år 1879, hvarmed det enligt gallande konsulsstadga åligger 

mig att till Eders Excellence inkomma. 

Jemlikt de af konsulerne till mig insanda utdrag af deras årsberattelser 

utgjorde antalet af de Förenade rikenas fartyg, som sistlidne år ankommo till 

konungarikets hamnar, 75 från Sverige om 25,937 tons och 189 från Norge 

om 67,891 tons dragtighet, eller tillsammans 264 fartyg om 93,828 tons dragtighet, 

hvilket, jemfördt med hvad förhållandet var det foregående året, dd dit 

ankommo 111 svenska och 238 norska fartyg, tillsammans 349 fartyg, utvisar 

en minskning af 36 svenska och 49 norska fartyg, eller tillsammans 85 fartyg. 

Bland de distrikter, der af de Förenade rikenas fartyg sistlidne hr ett ringare 

antal än under foregående år infunnit sig, intager Messina-distriktet framsta 

rummet, enär dit år 1879 ankommo blott 26 'svenska och 68 norska fartyg, 

tillsamu3ans 94 fartyg, emot 41 svenska och 106 norska fartyg, tillsammans 

147 fartyg år 1878, dertill orsaken uppgifves vara det af en dålig skörd framkallade 

sardeles höga priset på salt, hvilket gjorde att man annorstades fylde 

behofvet af denna vara. Till ett annat distrikt, nemligen Neapels, har Ater 

förlidet år ett större antal fartyg, an under foregående år ankommit, eller 16 

svenska och 51 norska, fartyg, tillsammans 67 fartyg, emot 11 svenska och 

27 norska fartyg, tillsammans 38 fartyg år 1878, hvilket förklaras af den 

ökade förbrukningen utaf den i förhållande till andra födoaninen billiga klippfisken. 

Afven förlidet dr hafva, i likhet med under de narmast föregåen -de 

aren, flere norska an svenska fartyg ankommit till alla distrikter, med undan- 

- tag af Cagliari distrikt, der de utgjorde resp. 10 och 14. 

Om under Ar 1878 en ringare myckenhet norsk fisk an under det föregående 

Aret till Italien infördes, har deremot under förlidet år denna vara 

dit införts i större mängd an under förstnamnda år, då blott 474,337 voger 

infördes emo,t 596,946 voger år 1879 eller 122,669 voger mindre. Denna 

ökade införsel har förnamligast agt rum till Neapel- och Genua-distrikten, uti 

hvilka, sedan prisen på andra lifsmedel stegrats, förbrukningen af norsk fisk i 

hog grad tilltagit och i framtiden torde komma att an ytterligare stiga. Införseln 

utgjorde förlidet ar till Neapels distrikt 184,048 voger och till Genuadistriktet 

213,262 voger emot resp. 125,140 och 138,061 voger året förut. 

Till Messina-distriktet infördes 69,823 voger, hvaremot till Livorno och Cagliaridistriktet 

ingen direkt införsel deraf förekommit. 

Priset a fisken har under det förflutna aret utgjort uti Genua 80 6, 85 

lire, prima sort från Bergen, samt 70 h 75 lire, samre sort från Finnmarken, 

pr 100 kil., uti Venedigs distrikt 70 6, 75 lire pr 100 kil., tullen ej inbegripen, 

uti Messina-distriktet lire 8 6, 6.80 pr vog. Från Neapel-distriktet 

sakna.s uppgift på priset. Uti Livorno-distriktet, dit smärre partier stockfisk 

på indirekt vag införts, har priset nergått till 70 h 75 lire pr 100 kil. i parti 

och 80 6, 85 lire i detalj, prima vara, samt för samre sort 50 lire pr 100 

kil. oförtullad.

383 

I-Tariff-an hafva från Norge till Italien införts 1,321 tunnor tran, 800 tunnor 

tjara och 150 tons fisklefverolja. 

Endast till Genua och Livorno-distrikten har förlidet år direkt införsel från 

Sverige egt rum och utgjorts af 4,070 tolfter plankor, 406 st. bjelkar, 30 spiror, 

1,250 tunnor tjara, 306 tons stangjern samt 1,000 tons smaltstycken, sömjern 

m. m. Plankorna betingade uti Genua-.distriktet ett pris af 45 flor. pr tolft maskinsagade 

och 37-39 flor. pr tolft handsågade samt uti Livorno 50 h 56 lire 

i parti och 60 à 70 lire i detalj pr tolft, tull och öfriga umgalder inbegripne. 

&Isom vanligt, bar på indirekt vag införsel af svenska och norska produkter 

agt rum till Italien, likasom från England och Förenta staterna en betydande 

, . införsel med fartyg från de Förenade rikena försiggått. 

Saltutförseln har förlidet år verkstallts frill. Cagliari med svenska fartyg 

om 8,714 tons och med norska fartyg om 2,974 tons, tillsarnmans 11,688 

tons mot 31,940 tons det foregående dret, från Trapani till Sverige med 5 

fartyg om 1,965 tons och till Norge med 11 fartyg om 3,870 tons, tillsammans 

5,835 tons emot 25,511 tons året förut, samt från Augusta till Norge 

med 1 norskt fartyg om 203 tons, tillhopa 17,726 tons emot 57,451 tons 

året förut, och liar orsaken till den betydliga minskningen i saltutförseln från 

dessa orter uppgifvits vara det höga pris denna vara under förlidet dr i motsats 

mot under det foregående betingat. 

Under förlidet år, då skörden uti Italien ej kan anses hafva vant god, har 

vardet af stival in- som utiörseln öfverstigit in- och utförselsvardena det föregående 

året och beraknats, det förra till 1,262,044,668 lire emot 1,070,637,230 

lire året förut eller 191,407,438 lire mera året 1879 an dr 1878, samt det 

senare till 1,100,961,109 lire emot 1,045,801,302 lire året förut eller 

55,659,607 lire mera år 1879 an år 1878. Under detta senare dr, jemfördt 

med ar 1877, hade en minskning uti importvardet, men ökning i exportvardet 

agt rum med resp. 77,246,803 och . 73,421,883 lire.. Det sammanraknade 

vardet af in- och utförseln förlidet år uppgick till 2,363,005,779 lire och utgjorde' 

året förut 2,115,938,532 lire eller 247,067,245 lire mindre än år 

1879. År 1862 uppgick detta sammanraknade varde till blott 1,568 millioner. 

Den ökning af in- och utförselns totalvarde, som förlidet år egde rum, 

skulle kunna betraktas såsom en gladjande företeelse om den vore en följd af 

ökadt arbete och ökad produktion, men, beklagligtvis, har den sin förnamsta 

grund uti en felslagen skörd och uti det stora hasardspel, som till men för 

staten föröfvats medelst införsel af ofantliga qvantiteter socker, sprit, petroleum 

m. m. till undvikande af den förhöjning i tullen som föreslagits och beslutats. 

Bland de artiklar, som utgjorde föremål för in- och utförsel, intager spanmålen 

ett af de framsta rummen. Deraf infördes för ett varde af 213,590,115 

lire, under det att utförseln uppgick i varde till blott 21„045,770 lire, hvadan 

den förra öfversteg den senare med anda till 192,544,345 lire, en följd af 

förlidet års felslagna skörd. Året förut understeg vardet af utförd spanmål 

vardet af den införda med endast 20,358,473 lire. Vardet af förlidet år infördt 

vin utgjorde 1,962,640 lire emot 1,866,090 lire dr 1878 och vardet af 

sistlidne år utfördt vin uppgick till 30,590,590 lire emot 12,856,340 lire 

året förut, ut;visande en skilnad till förmån för förra året af 17,734,250 lire, 

hvartill dock ej något fullkomnande af vinberedningen, utan endast den annorstades 

felslagna vinskörden utgör förklaringsgrunden. I sammanhang harmed 

kan det i förbigående förtjena anmärkas, att under innevarande års två första 

månader från Italien till Frankrike utförts 25,421,820 litres vin emot 2,686,380 

litres under samma period det föregående Lief, alit en följd af phylloxerans

384 

härjningar i Frankrike. Beklagligtvis har detta skadaljur nyligen visat sig 

flerestädes Sicilien, hvarifrån det torde blifva svårt att hindra dess spridning 

till fastlandet. Saltinförseln från italienska hamnar, hvilken Ar 1878 betydligt 

ökades och uppgick till 150,887 tons, nedgick förlidet år till 69,013 

tons. Af rått silke infördes under år 1879 för ett värde af 70„200,000 lire 

emot 57,652,400 lire året förut, hvadati vardet af infördt rått silke år 1879 

öfversteg värdet deraf året förut med 12,547,600 lire. Venader af siden utfördes 

för ett varde af omkring 13 millioner mera an som infördes. Mineralier, 

metaller och arbeten deraf infördes förlidet år för ett varde af 108,321,168 

lire emot lire 104,750,743 året förut och utfördes Ar 1879 för ett varde af 

54,454,118 lire em.ot 68,764,415 lire år 1878. Utaf valsadt eller smidt 

jern uppgick införseln till 357,076 qvintaler år 1879 och till 416,520 qvintaler 

året förut eller förlidet dr till 59,444 qvintaler mindre an det foregående. 

Rails af jern och stål infördes år 1879 till en myckenhet af 552,022 qvintaler 

emot 357284 qvintaler året förut, hvadan skilnaden utgjorde 194,738 

qvintaler. Af fisk infördes förlidet år 396,903 qvintaler för ett varde af 

21,326,005 lire emot 334,228 qvintaler för ett varde af 18,310,515 lire drat 

förut. Af halmflator utfördes förlidet år för ett varde af 13,622,400 lire 

eller för 4,575,600 lire mindre än året förut och utfördes halmhattar för ett 

varde af 10,799,200 lire eller 3,611,600 lire mindre an året förut, hvadan 

derma för Italien vigtiga industri synes vara stadd i ett betankligt aftagande. 

Af virke, sågadt, grofhugget, fyrkantigt, har införts för ett varde af lire 

29,116,860, men utförts för ett varde af blott '11,951,580 lire, hvilket ej 

lärer vara så att förstd, att man har •börjat hushålla med skogarne bättre an 

forut, utan snarare så att desanama tro uthuggna ()eh att skogsskötseln i yap 

sentlig man försummas. 

Samtliga tullinkomsterna uppgingo förlidet år till 130,911,708.44.1ire 

emot 105,379,912.32 lire året forut, utvisande en skilnad till förmån för det 

förra af 25,531,789,12 lire. Utförselstullen inbringade förlidet år 1,038,002.38 

lire mindre an året förut. 

Utom den nyligen afgifna officiela redogörelsen för sjöfarten på de italienska 

hamnarne hr 1878 vill jag, då denna statistik föranleder till talrika. 

och intressanta betraktelser och noga angifver ej allenast betydelsen af den italienska 

handelsflottan, hvad betraffar såval segelfartyg som ångfartyg, utan afven 

hvilka utvägar för den internationella handeln hamnarne på Italiens kuster erbjuda, 

har meddela följande: 

Hela sjöfartsrörelsen på de italienska hamnarne år 1878 ombesörjdes med 

ett antal af 229,796 in- och utgångna fartyg, med en besattning af 2,281,347 

personer, en drägtighet af 28,198,095 tons och 853,093 passagerare. Sjöfartsrörelsen 

med seglande fartyg ingår haruti med nedannamnda antal: för 

handelsoperationer: 23,519 in- och utgångna fartyg med 2,745,480 tons dragtighet, 

163,044 mans besattning och 8,783 passagerare; för kustfarten: 

128,237 fartyg med 4,082,045 tons dragtighet, 691,268 mans besattning och 

88,593 passagerare; sjöfarten i relâche: 36,347 fartyg med 2,098,305 tons 

dragtighet, 240,053 mans besattning och 15,305 passagerare ;• för fiskerierna: 

3,138 fartyg med 29,783 tons drägtighet, 20,292 mans besättning och 1,374 

passagerare, tillsammans 191,235 fartyg med 8,955,613 tons dragtighet, 

1,114,657 mans besättning och 114,055 passagerare. Sjöfartsrörelsen med 

ingfartyg ingår åter deruti med dessa antal: för handelsoperationer: 7,919 

fartyg med 5,407,344 tons dragtighet, 247,079 mans besattning och 138,501 

passagerare; för kustfarten: 29,479 fartyg med 13,018,233 tons drägtighet, 

877,585 mans besattning och 570,103 passagerare; sjöfarten i relâche: 1,163

385 

fartyg med 816,905 tons drägtighet, 42,026 mans besättning och: 35,434 passagerare, 

tillhopa 38,561 fartyg med 19,242,482 tons drägtighet, 1,166,690 

mans besättning och 744,038 passagerare. Hela sjöfartsrörelsen för handelsoperationer 

ombesörjdes af 189454 fartyg om 25,253,102 tons drägtighet, 

hvaraf 31,438 fartyg om 8,152,824 tons drägtighet användes i den direkta 

handeln med utlandet. Utai. dessa 189,154 fartyg voro 171,658 med 16,304,451 

tons drägtighet italienska och 17,496 om 8,912,651 tons drägtighet utländska.. 

De maritima arrondissementen, som haft största andelen i denna sjöfartsrörelse, 

äro Genua med 12,177 fartyg om 3,222,595 tons, Neapel med 14,419 fartyg 

om 2,858,746 tons, Messina med 17,530 fartyg om 2,816,602 tons; Livorno 

med 14,542 fartyg om 2,410,519 tons; Palermo med 10,672 fartyg om 

2,000,469 tons; Catanea med 17,276 fartyg om 1,591,966 tons; Tarento med 

5,545 fartyg om 1,512,544 tons, Venedig med 8,204 fartyg om 1,161,654 

tons, Ancona med 6,177 fartyg om 1,073,616 tons etc. - De 17,496 utländska 

fartyg som ankommit till eller afgatt fran de italienska hamnarne dr 

1878 tillhörde 17 arskilda nationaliteter, hvaraf .den engelska representerades 

af 1,637 segelfartyg om 414,985 tons drägtighet och 5,025 angfartyg om 

4,582,854 tons drägtighet, den franska af 592 segelfartyg om 63,435 tons 

och 3,719 angfartyg om 1,939,849 tons. Den österrikiska af 1,635 segelfartyg 

om 162,707 tons och 828 ångfartyg om 366,521 tons; den tyska af 

167 segelfartyg om 41,519 ions och 355 angfartyg om 240,089 tons o. s. v. 

- Om man jemför fartygens drägtighet med besättningens styrka, visar det 

sig att i medeltal de italienska segelfartygen hafva 145 mans besättning för 

1,000 tons drägtighet, under det de utlä,ndska hafva blott 40 för samma antal 

tons. De italienska angfartygen Ater använda för 1,000 tons 73 mans besättning, 

under det att de utländska använda endast 43. Utaf de 1,674 fartyg 

som afgatt tram italienska hamnar för bedrifvande af fiskerirörelse hafva 1,147 

om 10,658 tons och med en beattning af 6,224 man egnat sig at fiskfangst, 

512 om 1,691 tons och 7,603 mans besättning sysselsatt sig med korallfiske 

och 15 om 312 tons och 273 mans beattning bedrifvit svampfangst. 

Beträffande med främmande makter ingangna traktater och konventioner 

ir endast att nämna, att de, pa sätt min förlidet fir afgifna berättelse utvisar, 

af Italien med Frankrike och Schweiz afslutade konventioner, enligt hvilka de 

respektive länderna intill förlidet ars slut örnsesidigt tillerkänt hvarandra samma 

behandling som den mest gynnade nation, genom deklarationer utvexlade den 

18 november med Schweiz och den 20 november med Frankrike förlängts till 

innevarande års slut, likasom att, medelst deklarationer utvexlade den 11 november 

med England och den • 18 novembet med Belgien, med hvilka Mader 

de rèsp. handelstraktaterna gått till ända, dem intill detta ars slut tillförsäkrats 

den uti traktaten med Österrike-Ungern aftalade tullbehandling. 

I fråga ater om förlidet år utfärdade handeln och sjöfarten rörande lagar 

och författningar, har jag att anmäla, att di uti den italienska tulltaxan vidtagits 

följande förändringar: 

Genom ett den 31 januari utfärdadt dekret har dels femte kategorien, 

allmänna tariffen, omfattande hampa, lin, jute och öfriga tradiga vegetabilier, 

med undantag af bomull, i sa matto förändrats, som tullen a tråd och väfnader 

af dessa ämnen nedsatts och beräknandet af d'ensamma förenklats, dels ock den 

för torkad cichoria stadgade införselstull borttagits. 

Vidare har genom en den 25 juli utfärdad lag, dels införselstullen 

socker höjts, för råsocker till 53 lire pr qvintal och för • raffineradt socker till 

66.25 lire pr qviutal, i sammanhang hvarmed tillverkningen af inhemskt socker 

belagts med en skatt af lire 32. 2 0 pr qvintal råsocker och 37.40 lire pr qvin-

386 

tal raffineradt socker, dels ock i efterföljande artiklar tullen höjts sålunda: 

för konfekter och konserver till lire 70, chocolade till lire 85, kaffe till lire 

100, peppar till lire 70 och kanel till lire 120, allt pr qvintal, allt detta i 

öfverensstammelse med regeringens för kamrarne framlagda och af dem gillade 

förslag, hvarom den af mig den 28 maj förlidet år afgifna, bland berattelserna 

om handel och sjöfart från de Förenade rikenas konsuler förlidet hr, pag. 409, 

intagna berattelse utförligt förmäler. 

Slutligen har, genom en den 31 juli förlidet år utfardad lag,tullen å sprit, 

i fråga hvarom jag får hänvisa till hvad uti en af mig den 5 november förlidet 

år afgifven, bland ofvan omförmalda berattelser, pag. 411, offentliggjord 

berättelse, omstfindligt blifvit upplyst, förandrats salunda att 

för ren sprit på fastager skall erlaggas pr hektoliter. lire 25, 

» sprit, aromatiserad, cognac, skum deruti inbegripen 50, 

» alla slag, pl buteljer af mera an V, litre, men joke öfver 

en litre pr 100 50, 

)) på buteljer af V, litre och derunder, pr 100 ...... 30. 

I öfrigt har under förlidet år någon anmarkningsvard forandring uti den 

italienska konnuersiella lagstiftningen icke egt rum. 

Budapest den 12 april 1880. 

Osterrike-Ungern. 

F. T. Lindstrand. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommersk.ollegium.) 

Krigets stormar hade rasat ut, Berlinerfreden började att låta sina verkningar 

blifva kanbara, och man trodde att landet skulle så småningom hemta 

sig efter de förgångna Arens svåra hemsökelser, dd nya handelser timade som 

påtryckte året 1879 stiimpeln af ett långt in i framtiden markbart olycksår. 

Redan under årets första månader intraffade Ofversvamningar i en del af de 

nordliga komitaten, mot slutet aT året hade turen kommit till de östra och 

södra, men de största fkirharjningarne anstaldes i midten af landet af Theissfloden. 

Den stora Theiss-slatten var förvandlad till ett haf, som under månader 

höll den fruktbara åkerjorden under. vatten samt ödelade fiera stallen. Den 

förfarliga natten mellan den 11 och 12 mars beröfvade landet dess niist största 

stad; af dennes 6,000 hus blefvo blott några hundra stiende, och hundratals 

menniskolif gingo dervid förlorade. Ä.nnu voro alla uppskakade af denna sorgliga 

tilldragelse, a nya olyekor började hota, och man kunde befara att miss- 

-1712ft skulle hemsOka hela Ungern, farhågorna öfvertraffades likval af verkligheten. 

Spanmål och potatis gafvo i allmanhet en klen skörd, ofta icke ens 

nog für nästa ars utsade, och i mer an 20 komitat rådde snart allman nöd. 

Huru mycket an regeringen gjorde för att lindra nöden rackte det dock ej till 

öfverallt, och tyfus börjar redan nu att krafva talrika offer. Under dessa 

skickelsedigra omstandigheter hafva många förlorat modet och tusentals familjer 

hafva leninat de mest hemsökta distrikten för att söka sig nya hem i det an-

387 

gränsande Galizien och på andra sidan Save i Bosnien, oaktadt Ungern i allmänhet 

är sa glest befolkadt, att man redan allvarsamt tänkt pa att låta utländingar 

inflytta och slå sig ned pa kyrkans och universitetets stora jordegendomar. 

Di Ungern redan förut alltid haft att kämpa med en statsbrist, var det 

en stor lycka, att vid denna tid nya penningekällor öppnade sig i utlandet, och 

det pa sådana vilkor, att icke statsbudgeten behöfde alltför mycket betungas för 

framtiden samt staten fick tid att hemta sig. Derigenom att den tmgerska 

guldräntan fick tillträde till börserna i Paris ach London blef det möjligt att 

konvertera den sväfvande skulden, hvars omsättning förut för hvarje gang kräft 

alit större offer, för hvilken statsdomänerna stodo i pant och som uppgående 

till 150 millioner gulden utgjorde en ständig källa till oro för alla finansministrar. 

Trots alit som under de senaste åren gjorts för att införa större sparsamhet 

i statshushållningen, arbetar budgeten dock fortfarande med ett deficit af 

11 millioner gulden, oberäknadt de anspråk som af oförutsedda omständigheter 

kunna . ytterligare ställas på densamma. 

Huru stora fördelarne an dro af jernvägarne måste man dock gifva dem 

den väsentliga skulden till att staten befinner sig i ett dylikt läge, ty staten 

måste för deras skuld årligen betala 30 millioner gulden, hvilket ej dr sa mycket 

att undra öfver, da man besinnar, att af det för jernvägarna använda kapital 

50 ,°4: kunna sägas vara illa anvinda. . 

Staten räknar dock på ett bättre resultat, da den sjelf tager trafiken om 

hand, och kommer detta att snart ske med de - båda vigtigaste banorna, som 

garanterats af staten, Theissbanan och den första siebenbürgska jernbanan; 

Waagdalbanan har staten redan under det förflutna året inköpt. Dessutom 

man betiinkt på en bana, som lofvar ett särdeles godt resultat, nemligen fran 

Budapest till Semlin med anslutning till det serbiska jernvägsnätet. De ungerska 

jernvägarnes anslutning till det rumäniska jernvägsnätet har lindtligen 

under året egt rum. Det finnes öfverhufvudtaget på manga hall tillfälle till 

och behof af vinstgifvande placering, men vigtigare uppgifter tvinga staten att 

dervid inskränka sig till det aura nödvändigaste. Det som för närvarande icke 

tål nå.got uppskof är återuppbyggandet af Szegedin samt indämningen och 

regleringen af floderna. Utlandets mest framstående fackmän ammodades att 

afgifva ett utlåtande och detta tager man nu hänsyn till vid de patänkta och 

delvis redan i verket satta arbetena. 

Szegedins förolyckade invånare bo nu i provisoriska träbyggnader; dammarne 

omkring staden, hvilka för framtiden skola omöjliggtira ett återupprepande 

af olyckan, dro redan ndstan fürdiga och snart skall man börja att 

bebygga de nya gatorna och torgen. 

Skeppsfarten pa Donau kommer att vinna en kraftig befordran genom 

flodens reglering mellan Theben och G-önyö och genom bortsprängning af klippan 

vid »jernporten» !Ara Orsova. Hittills bar angbatsbolaget årligen mast 

utgifva millioner för att öfvervinna de svårigheter, som vid lågt vattenstand 

uppsta för trafiken. 

Regeringen, som man icke kan saga lemnar några kraftiga bemddanden 

oförsökta för att hjelpa handeln och industrien, har skaffat hamnen Fiume 

ökad angbatsförbindelse genom att bevilja skotska angbatsbatsbolaget »Adria» 

ett understöd, och Ungerns mjölexport, som förut gick genom Tyskland eller 

öfver Triest, tar nu den betydligt billigare vdgen öfver Fiume till England, 

Frankrike och Holland. »Lloyd» erhåller i årligt understöd af ungerska staten 

400,000 gulden, »Adria» 150,000. Af de Förenade rikenas fartyg förde ett 

mjöl från Fiume till Amsterdam och ett annat vin till Rouen.

388 

Under det att exporten på detta .sItt skyddas mot det skadliga, inflytandet 

af Tysklands jernvagspolitik, kommer den frail Österrike föreslagna Arlbergbanan 

att verka på annat håll derigenom att sålunda en direkt jernvagsförbindelse 

åstadkommes med Schweiz och det inre af Frankrike. 

I sina bergsbruksföretag hade staten föga framgång och trots det kostnadsfria 

anvandandet af statens skogar uppstår ett deficit på bergsvasendet af omkring 

400,000 gulden. Jernverket Dios Györ har under loppet af de senaste 

10 åren kostat mer an 5 millioner gulden och är likvdl ej i stand att fylla 

den minsta af de ungerska jernvagarnes årsbehof af skenor. Deremot lemma 

de ungerska statsskogarna i medeltal en årlig inkomst af 1,400,000 gulden; 

den nya skogslagen, som trader i kraft år 1880, lofvar ytterligare förbattringar 

i forstvasendet. I allmanhet söker man afyttra statens domaner när något 

gynsatnt tillftLlle erbjuder sig. Under de senaste åren kunde man rakna på 

årlig inkomst af 2 millioner gulden genom dessa försaljningar. 

Bosniens besattande har annu icke tillvunnit sig några sympatier hos allmanheten 

; några kommersiella fördelar göra sig på det hela taget Minn .ej gallande, 

och det ar snarare Osterrike, som ar i stand att få sin industris alster 

in der. Under tiden sörjer den österrikisk-ungerska militaren für an.laggandet 

af jernvagar och landsvagar samt ordningens återstallande i det ockuperade 

landet. 

Tullunderhandlingarne med utlandet undergingo ej under det förflutna aret 

nagra vasentliga förandringar, de med Tyskland dro annu icke bragta till slut, 

men det kunde dock ej förhindras att Tyskland uppbar införselstull från och 

med den 1 januari 1880 af vår spanmål och af vårt mjöl. De komroersiella 

penningeförhållandena voro under året mycket fördelaktiga, och hade vi, isynnerhet 

till följd af tillströmmande fransyska kapital, mycket billigare rantor än förr. 

Börspapperen hafva också stigit ganska betydligt under året samt anda till 

detsammas slut bibehållit sin höga standpunkt. Statspapper och jernvagspapper 

hafva stigit med 10 à, 20 °X, ; vardestegringen uppgår för tiden från den 31 

december 1878 till den • 31 december 1879 för ungerska statspapper till 

85,500,000 gulden (guldrantan steg frail 83 1/2 till 101V 2 ), för jernvagsprioriteter 

till 16,500,000 gulden och för jernvagsaktier till 10,200,000 gulden, 

under det att vardestegringen för 36 lokala foretag i hufvudstaden utgör 

18,416,415 flor. och endast 2 hafva fallit med tillsammans 98,750 flor. 

I jernaffarerna medförde det tyska jernets prisstegring ökadt lif, då man 

numera var anvisad på den inhemska produkten och denna kunde anvandas på 

vinstgifvande 

Deremot spordes icke migon stegring för de inhemska kolen; kolverken 

tillhöra inhemska bolag och producerade under år 1877 15,895,748 metr. 

centner ; dessutom införas ytterligare ett par millioner metr. centner från utlandet, 

företradesvis från preussiska Schlesien. 

Under de svårigheter, med hvilka, landthushållningen har att kampa, började 

man egna större intresse åt höjandet af den inhemska industrien. En i. 

Stuhlweissenburg med framgång anordnad utstallning af ungerska industriföremål 

bief utgångspunkten för en agitation i dylik rigtning, som börjar vinna 

uppmarksamhet even hos regeringen. 

Såsom redan namnts, hade Ungern missöde med spanmfilsskörden, men, 

enar stora förråd funnos qvar flit' 1878, pågick annu under första hälften af 

år 1879 en betydande export. Sedan var spekulationen ensam afgörande för • 

prisen; hvete steg småningom till 16 gulden och gick sedan ner till 15, rag 

steg till 912, korn till 10 1/2, majs till 9, men gick sedan Ater ned till 71, 

gulden. Endast hafre förblef 161:made; priset var till slut 7 16 gulden.

389 

Qvarnarne gjorde lysande affärer under årets första halft, men måste sedan, 

till följd af de höga spanmalsprisen som försvårade konkurrensen i utlandet, 

inskränka såväl exporten som rörelsen i allmänhet, sa att under årets 

sista månader fingo de Etta 30 h 40 af sin kraft vara oanvänd, ty de finare 

mjölsorterna funno icke ersättning i afsättningen mom landet. Lyckligtvis var 

man vid inköpet af hvete icke endast anvisad pa Ungern, utan kunde dfven 

använda hvete från Wallachiet; 365,000 metr. centner wallachiskt hvete maldes 

till rajöl i Ungern, men denna inblandning förblef icke alldeles obemiirkt i 

mjölets qvalitet. De finaste mjölsorterna n:r 0 n:r 3 funno som vanligt sin 

väsentliga afsättning i Storbritannien. Afsättningen till Tyskland, som under 

det senaste året uppgick till 308,000 centner, kommer framdeles att betydligt 

aftaga, emedan Tyskland faststält en införselstull af 2 mark pr kil. och 

de tyska qvarnarne fa införa tullfritt utländsk spanmål till reexport. De 

olika mjölsorterna noterades vid årets slut pr metr. centner: n:r 0, 25.40 gulden; 

n:r 1, 24.60; n:r 2, 23.80; nr 3, 23; n:r 4, 22.40; n:r 5 20.60; 

n:r 6, 19.20; n:r 7, 18.80; u:r 8, 18 och n:r 8V 2, 16.60 gulden; fint kli 

noterades 5 gulden och groft d:o 4.40 gulden. Dessa pris voro i medeltal 

20 % högre än vid årets början; för ordiniira sorter voro prisen dubbelt sa 

höga. Dit prikn stego, hade qvarnarne stora firråd inne, hvilka stodo dem 

billigt, och sålunda kunde året, trots de inskränkta affärerna, lemna ett rnycket 

godt resultat; i allmänhet utdelades 25 %. 

Sprittillverkningen, hvilken har så stor betydels.e för alla liinder numera 

såsom skatteobjekt, har under det senaste året gifvit 6 h 7 millioner gulden. 

Den lifliga utftirsel till Frankrike och Italien, som började under slutet af år 

1878, fortfor ännu de första månaderna af 1879 och började sedan &ter mot 

hösten till stegrade pris, företradesvis till Italien. I januari var priset 27.75 

gulden, men steg till följd af den felslagna, skörden slutligen till 36,50 gulden. 

Allt besvärligare blir Böhmens konkurrens pa detta område; man använder der 

affallet från hvitbetssoekerfabrikerna till sprit, och nya jernvägar underlätta 

tillträdet till österrikes sydliga provinser, hvilka hittills hemtat sitt behof från 

Ungern. Sammanlagdt utfördes år 1879 från Budapest 193,000 centner mot 

190,000 hr 1878. Donaufurstendömena hafva gjort sig nästan alldeles oberoende 

i denna afar, det är endast Rumänien och Bulgarien som Hann nagon 

gang göra reqvisitioner. 

De låga vinpris, som förskaffat de ungerska vinerna en stigande efterfragan 

i utlandet, komma äfven att fortfara nästa ar, tack vare den rikliga skörden 

år 1879. Egendomligheterna i den fransyska vinaffären, hvilken är koncentrerad 

i Paris, försvåra betydligt vår export dit; minskningen i den franska 

skörden har dock möjliggjort en omfattande afsättning dit. Exporten till 

Schweiz afstannade för en tid, då man Awn att samvetslöse köpmän färgade 

sitt vin med fuchsin. Ungerska regeringen grep genast till energiska &Order 

för att hämma detta ofog och lät på kemisk väg undersöka förråden i källarne. 

Lyckligtvis befanns det att blott nagra få personer voro komprometterade. 

Regeringen gjorde ilfven allt hvad göras kunde för att hindra den för vingårdarne 

sa skadliga vinlusens spridande. Priset för hvitt vin pr hektoliter var 

5 gulden och mera, för rödt vin 7-12 gulden och för mycket starkt vin. 

20-30 gulden. 

Af oljefrön uppskattades sista skörden till 500,000 centner; prisen för 

raps vexlade mellan 9 1/2 och 14 1/ 2 gulden samt vore i medeltal lägre An under 

fiera föregående ar. Till utlandet gick endast obetydligt prima vara ; i 

allmänhet var qvaliteten föga tillfredsställande.

390 

För baljväxter voro konjunkturerna fördelaktiga, stora reqvisitioner gjordes 

från utlandet; priset pi stora hvita bönor steg från 7 1/, till 11 8/4 gulden, på 

dvergbönor från 9 1/4 till 13 gulden pr centner. 

Hampodlingen led af öfversvämningarne, och afsättningen inskränktes till 

hemlandet; för rahampa och samre slag vexlade prisen föga och voro vid årets 

slut desamma som vid dess bödan ; för hampa, afsedd att spinna, föll priset 

från 46 till 42 gulden pr centner. Denna sist nämnda artikel brukas alit 

mindre, då afven landtbefolkningen mer och mer öfvergår till den billigare 

bomullen. 

Tobaksodlingen uppvisar gladjande framsteg; landtmannen egnar rnera omsorg 

derit an förr. Skörden anses hafva gifvit 1/3 mindre an året förut, di 

410,000 centner levererades, hvilka i medeltal betaltes med 18.10 gulden pr 

centner ; af nämnda qvantitet öfvertog österrikiska finansförvaltningen 220,000 

centner, ty af de österrikiska länderna få endast Galizien och Tyrolen odla 

tobak. Den ungerska tobaken har permanent afsättning till franska och italienska 

regeringarne. Den ungerska statens inkomst af tobakshandeln uppgår 

numera årligen till 27 millioner gulden eller det dubbla mot hvad den utgjorde 

för 20 år sedan. 

Plommon utgjorde mer an någon annan artikel föremål för spekulation; 

under det man befaracle missväxt steg priset frail 18 till 36 gulden pr centner. 

I stället för att man vantade en skörd af 15,000 centner hafva Serbien och 

Bosnien lemnat 100,000 centner. Exporten fördelade sig pit Frankrike, Tyskland 

och Amerika. Annu vid slutet af året var priset i medeltal 33 gulden. 

Af ekbark utfördes 150,000 centner till stegrade pris; för prima betaltes 

5 112 och för sekunda 3 14 gulden. 

Ungerns ullproduktion uppvisar en minskning under iret; totala omsättningen 

i Budapest utgjorde 80,000 centner, hvaraf vid årets slut 10,000 centner 

funnos pi lager. De ovanligt låga prisen på kolonialull tryckte afven ned 

prisen på de fiesta slag af ull har i landet ; de finaste sorterna betaltes med 

210 gulden pr wienercentner, medelsorterna, med 110 ach bomull med 97 

gulden. Mot slutet af året stego prisen dock betydligt; de förbättrade industriella 

förhållandena i Amerika föranledde en prisstegring å auktionerna i London, 

Tyskland konsumerade större qvantiteter för militara behof an man beräknat, 

och till följd haraf fick ullhandeln, som under hela året legat nere, en 

lifaktighet, som den icke haft på fiera år. Alla tecken tyda på att de höga 

prisen skola hålla sig äfven under dr 1880. 

Omsättningen i inhemska ra hudar här på platsen höll sig mellan 450,000 

oeh 520,000 stycken ; till utlandet försåldes omkring 40,000 hästhudar för 

10 1/2 h, 12 1/

391 

Ister liar upphört att vara af någon betydelse såsom exportartikel. Af 

lefvande kreatur exporteras får i stort antal till Paris, gödoxar till Wien; af 

svin utfördes under senaste året 379,440 stycken till ett pris af 40 h 50 

gulden stycket. Under det att den inhemska varan betydligt fördyrades genom 

de höga foderprisen, var tillförseln från Donaufurstendömena mycket liflig ; 32 

% af hvad som har erbjöds kom derifrån och kunde saljas mycket billigt, så 

att de inhemska köpmannen och producenterna gjorde stora förluster under året. 

Fran regeringens sida egnas mycken omsorg åt hästafveln ; statens stuterier 

hafva rikliga medel till sitt förfogande; de basta racer finnas der representerade, 

också hafva ungerska kapplöpningshastar upptradt i utlandet med 

glansande resultat. 

S. Altschul. 

Dresden februari 1880. 

Tyska riket. 


År 1879 har att visa en storartad och i ögonen fallande forandring 

hela det tyska rikets näringsförhållanden, en forandring som hufvudsakligen har 

sin orsak i regeringens förändrade näringspolitik. Den stora tullreformen, som 

till sina sista delar tradt i kraft den 1 januari 1880, har gifvit den tyska 

industrien det efterlangtade skyddet mot den utländska konkurrensen, hvilket 

saknades under den förra krisen, hvarigenom det tyska arbetet sattes tillbaka 

och det nationela valståndet led. Om ock tullreformen icke är utan fel och 

många klagomål höjas mot densamma, har den dock från det ögonblick den 

bief en verklighet utöfvat sin gagnande verksamhet. Tysklands industri- och 

handelsidkande klasser hafva med hoppet på battre tider fått mod till driftig 

verksamhet. 

Bergsindustrien har isynnerhet fatt erfara verkningarne af den inträdda 

förbättringen, efter att förut under fiera år haft att uppvisa ett fullkomligt 

stillestånd. Anna i början af dr 1879 befann sig det sachsiska bergsväsendet 

nästan i ett tröstlöst läge ; stenkolen hade fallit så i pris, att de knappt ersatte 

uppfordringskostnaden. Sedan emellertid den utländska konkurrensen försvårats, 

afsättningen ökats och prisen småningom stigit, torde de sachsiska kolgrufvorna 

med få undantag anses hafva gifvit ett godt resultat under det tilländagångna 

året. Boksluten föreligga visserligen ännu ej, men man kan sluta af 

den stegrade kursen på stenkolsaktier att förhoppningar films på battre utdelningar. 

Transporten af stenkol pa de sachsiska jernvagarne visar °chit en betydlig 

stegring; antalet afsända vagnslaster år 1878 utgjorde 462,539, men 

steg år 1879 till 501,411 eller 8.4 %. Till denim stegring bidrog förnamligast 

årets fjerde qvartal och framför alit december,,månad.

392 

Ölbryggeriernas stallning har nagot förbattrats under året, men de lida 

annu deraf att de låga arbetslönerna tvinga de arbetande klasserna att inskranka 

konsumtionen, hvartill kommer att mycket öl införes från Bayern och Osterrike. 

De billiga prisen på humle och korn hafva dock förhjelpt bryggarne 

till ett gynsamt resultat af det senaste tillverkningsaret. 

Pappersprisen hafva visserligen fuga stigit, men till följd af stark efterfragan 

hafva fabrikanterna kunnat dels utrymma sina lager, dels halla sina 

fabriker i oafbruten sysselsattning. Hard11 kommer att de större fabrikerna 

lyckats få afsattning för sina varor på den utlandska marknaden. Hvad angår 

{le för tillverkningen erforderliga materialieg, kunde besparingar göras saval pa 

kemikalier, som på balm- och tramassa; till följd af införselförbud för lumpor 

under farhågan för pesten, steg denna vara mycket i pris, men blott för en 

jemförelsevis kort tid. Afslaget a de tyska pappersfabrikanternas anhallan om 

utförseltull å lumpor skadade ej si mycket som man hade vantat, emedan 

och Amerika ej upptradde som kopare. 

Maskintillverkningen bar icke annu haft så rnycket godt af den intradda 

förbattringen i affarsstallningen. Först mot sista delen af det tillandagangna 

året ökades antalet bestallningar och steg jemval priset nagot. 

För Sachsens vafnadsindustri slutade året 1879 med goda utsigter för 

framtiden, sedan tull-lagstiftningen hammat den förut mycket besvarliga engelska 

konkurrensen på den tyska marknaden. Den stranga vintern tvang allmanheten 

till större inköp än vanligt, hvilket kom vissa grenar af denna industri till godo. 

Prisen pa alla ladervaror stego redan under hösten pa Leipzigermarknaden 

ganska mycket, för somliga artiklar med anda till 10 mom mycket kort 

tid. Enar laderprisen under de senaste tre månaderna stigit betydligt i Amerika, 

kan ingen tillförsel derifrån komma i fråga, och till följd af ökad efterfrågan 

för inhemska fabrikat visa prisen för dessa sistnamnda fortfarande en stigande 

tendens. 

Ännu kan man ej kanna afkastningen af de större sachsiska trafikanstalterna, 

men man torde kunna antaga att de fiesta af dem dragit nytta af den 

•ökade handelsrörelsen. 

Samtliga bolagen för skeppsfart på Elben hafva haft betydligt större fraktinkomster, 

och man vantar sig god utdelning å aktierna. Statsbanorna lida 

i fraga om afkastningen mycket af nagra ar 1878 inköpta bibanor, hvilka till 

en del till och med behöfva tillskott för trafikens bedrifvande. Hela anlaggningskostnaden 

för statsbanorna utgjorde ar 1879 536,391,293 mark, trafikerade 

medellangden 2,033.01 kilometer, bruttoinkomsten 59,883,235 mark, 

samtliga utgifter 39,124,356 mark, behallningen 20,758,879 mark, motsvarande 

3 7/8 7:, å anlaggningskostnaden, eller samma afkastning som år 1878. 

Antalet i Sachsen afiemnade telegram, som från fir 1877 till 1878 endast 

.stigit med 2,516, steg år 1879 med 72,842 eller till 756,548, hvaraf 131,857 

till utlandet; antalet ankomna telegram steg med 64,279 eller till 795;775. 

A. Rosencrantz.

Havre den 15 April 1880. 

Ankomne Fartöier : 

Med Last 

I Ballast 

Afgaaede Fartöier: 

iMed Latt 

Ballist 

Ankomne og afgaaede 

Sammenlagte 

Bruttofragter: 

Summa 

Summa 

Med ankomne Fartöier ...... 

» afgaaede 0 

Ankomne Fartöier: 

Med Last 

I Ballast 

..4fgaaede Fartöier : 

Med Last 

I Ballast 

Summa 

Summa 

:-.. . 

P 

393 

Frankrige. 


De forenede Rigers Skibsfart paa Generalkonsulatdistriktet i de tvende 

sistforlöbne Aar fremgaar af folgende Tabel: 

1. Den svenske Skibsfart. 


■;..- 

Tons ::.-.. 

P 

Tons 

,..p. 

P 

.-+ 

nrögelse' F s°1( rmelisned- 

Tons V,.. 

er 

Tons 

418 139,333 278 98,307 140 41,026 - - 

6 

424 1 

2,800 9 

142,133 287 

2,574 - 

100,881 137 

226 3 - 

41,252 - - 

51 18,631 65 22,463 - - 14 3,832 

378 127,604 217 76,318 161 51,288 - - 

429 146,235 282 98,779 147 47,456- 

853 288,368 569 199,660 284 88,708 - - 

Frs 4,112,379 Firs 2,994,185 Frs 1,118,194 - - 

1) 

» 314,921 » - Frs 116,327 

Frs 4,310,973 Frs 3,309,106 Frs 1,001,867 ---1 - 

2. Den norske Skibsfart. 

11•10111■1111■11111111 

, 

1,207 415,075 1,009 326,086 198 88,989 - - 

4 713 4 1,042 - - - 329 

1,211 415,788 1,013 327,128 198 88,660 - - 

47 15,417 47 15,586 - - - 139 

1,161 399,759 971 308,721 190 91,038- 

Summa 1,208 415,206) 1,018 324;307 190 90,8991- - 


Sammenlagte 

Ankomue og afgaaede 

Bruttofragter: 

Med ankomne Fartöier ..... 

afgaaede n 

1878 


Summa 

1879. 1878. Forögelse 

Formindskelse. 

Tons Tons Tons Tons 

Et. 

2,419 830,994 2,031 

Frs 13,688,250 

» 183,299 

651,435 388 179,559 

Frs 11,111,605 

» 221,360 

Frs 2,576,645 

» 

••••■■■• 

Frs 38,060 

Frs 13,871,549i Frs 11,332,965 Frs 2,538,584 —I — 

Ankomne. Afgaaede. Tilsammen. Bruttofragt. 

424,393 Tons 

554,408 » 

394 

De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet er i forrige Aar tiltaget 

med 335 Fartöier og i Drægtighed 129,912 Tons, hvoraf omtrent 41,000 

Tons falder paa den svenske Skibsfart og 89,000 Tons paa den norske. Fra 

1 Januar 1879 af er G-eneralkonsulatets Distrikt udvidet til ogsaa at omfatte 

de tvende Pladse Dunkerque og Gravelines, og mar fra ovennævnte 

Belöb 129,912 Tons 

drages Drægtigheden af de svenske og norske Fartöier, der i f. 

A. have besögt disse tvende Steder, eller 67,512 )) 

udkommer 62,400 Tons 

som den Förögelse, der i f. A. har vist sig i vor Skibsfart paa Generalkonsulatets 

tidligere Distrikt. I Aaret 1878 var denne Stigning lidt större nemlig 

75,753 Tons. 

Den samlede Drægtighed af de til Generalkonsulatet i de tvende sidste 

Aar ankomne og afgaaede ladede svenske og norske Fartöier er: 

38,049 Tons 

34,078 » 

462,442 Tons 

588,486 » 

14,642,071 Tons 

18,182,522 » 

Aaret 1879 udviser en Forögelse i Drægtighed af ankomne og afgaaede 

ladede Fartöier af 126,044 Tons og i optjente Bruttofragter af 3,540,451 

Francs. Beregnet efter Forholdet. mellem Drægtighed og Fragt skulde den 

anförte Forögelse i Drægtigheden for Aaret 1879 have bevirket en Stigning 

det optjente Fragtbelöb af paa det nærmeste 4 Mill. Differencen, omtrent 

450,000 Francs, er altsaa Tab opstaaet ved Fragternes Nedgang i 1879. 

Allerede i 1878 stode Fragterne saa lavt, at de neppe gave Rederierne 

synderligt Overskud, og i det forlöbne Aar gik de end yderligere ned. De 

fra Sundsvall og Hernösand til Havre ankomne Fartöier havde paa förste Reise 

Gjennemsnit en Fragt af' kun 49 1/2 Francs pr Petersb. Standard. For anden 

Reise indtraadte en ubetydelig Bedring, idet Gjennemsnitsfragt for de fra 

nævnte Havne ankomne Fartöier kan ansættes til lidt over 52 Francs I 

indeværende Aar er sluttet fra sydlige Havne i den bottniske Bugt til Havre 

for 53 til 56 Francs, altsaa noget opadgaaende. Fragterne fra Amerika gave 

ogsaa i Regelen i f. A. et utilfredsstillende Resultat. Kornfragterne forbedrede 

sig vel ud paa Sommeren, men gik atter ned mod Aarets Slutning. Petroleumsfragterne 

vare omtrent de samme som i 1878, i Gjennemsnit 3 sh. 

10 d. pr 40 gallons; i indeværende Aar er endog ankommen hid norske Far-

395 

töier med Petroleum fra New-York til en Fragt af 3 sh. og 2 su. 7V, d. 

Bomuldsfragterne, som allerede i 1878 stode meget lavt, i Gjennemsnit fra 

New-Orleans 14-16 pence pr R, gik i 1879 ned til 11-16 pence. 

Uagtet de lidet gunstige Konjunkturer for Skibsfarten blev der i forrige 

Aar indkjöbt for norsk Regning i Havre tvende franske Fartöier til en Drægtighed 

af 1,336 Tons. I indeværende Aar er derhos udstedt midlertidigt 

Nationalitetsbevis for 5 ligeledes for norsk Regning hersteds indkjöbte Far- 

Viler til en samlet Drægtighed af 3,635 Tons. I Gjennemsnit er for disse 

Fartöier, der alle ere ældre Seilskibe, kun betalt omtrent 40 Francs pr Ton. 

liömninger fra svenske og norske Skibe i Havre vare i f. A. ikke saa 

hyppige som tidligere. I Gjennemsnit for de 3 Aar 1876-1878 römte narlig 

75, hvorimod i 1879 Antalet gik ned til 51. Fra svenske Fartöier römte 

i forrige Aar 10, hvoraf 3 svenske og de övrige Udlændinge. Tvende af de 

Orate svenske Sömmnd bleve paagrebne og atter indsatte i Tjeneste. For 

norske Fartöiers Vedkommende var de Römtes Antal 41, hvoraf 27 Norske og 

2 Svenske. Af disse bleve 4 Norske paagrebne og förte ombord i de Fartöier, 

hvortil de hörte, medens 2, der först paagrebes efter vedk. Fartöiers 

Afreise, bleve hjemsendte til Afstraffelse. Endvidere bleve 2 norske Sömænd, 

der efter Anmeldelse fra Vicekonsulen i Cherbourg vare römte fra et derliggende 

norsk Fartöi, paagrebne i Havre og ligeledes hjemsendte, medens 

trende i Rouen fra norsk Skib rötnte Sömænd, der paagrebes her, atter bragtes 

ombord i dette Fartöi. Fra de övrige Vicekonsulater haves ingen Oplysning 

om Römning, naar undtages at Vicekonsulen i Dieppe har indberettet, 

at der i sidstforlöbne Aar ikke har været mange Tilfælde der paa Stedet, og 

at man har været istand til at paagribe de Römte samt atter indsætte dem i 

Tjenesten. Af de ovennævnte for Römning hjemsendte 4 norske Sömænd blev 

1 dömt til 5 Dages Fængsel paa Vand og Bröd, 1 til 8 Dages Vand og Bröd, 

1 til 28 Dages Fængsel paa sædvanlig Fdngekost samt 1 for Römning og Tyveri 

til 10 Dages Vand og Bröd. En i f. A. hjemsendt norsk Sömand, 

der havde gjort sig skyldig i Opsætsighed og uden Tilladelse forladt Fartöiet, 

blev ilagt 8 Dages Fængsel paa Vand og Bröd. 

De norske Skibsförere have udtalt Tilfredshed med, at der er aabnet 

Adgang til at erholde römte Sömmnd hjemsendte fra Havre paa offentlig Bekostning 

til Afstraffelse. Der er af Flere bleven yttret, at den Straf, der i 

Regelen ilægges af de norske Domstole for Römning, synes at være noget 

ringe i Forhold til den begaaede Forbrydelse. Römning er lidet sædvanlig 

fra franske Fartöier, og de tro at Grunden hertil vmsentligen er den franske 

Lovgivnings Strenghed, idet denne Forbrydelse i Almindelighed mcdförer 

mindst en Maaneds Fængsel i Forening med 1 h 2 Aars Tjeneste ombord i 

Krigsskib for 2/3 Sold. • 

Hvad der navnligen bidrager til, at det i en saa stor Söhavn som Havre 

er meget vanskeligt at erholde paagrebet Sömicnd, römte fra fremmede Fartöier, 

er, at den franske Lovgivning ganske savner Bestemmelser, i Kraft af 

hvilke Personer, der befatte sig med at forföre Sömænd til at römme fra 

fremmede Fartöier og ere dem behjælpelige hermed, kunne forfölges og straffes. 

Römning fra franske Fartöier höre under specielle Domstole — »tribunaux 

maritimes commerciaux» —, der ingen Befatning have med fremmede Skibe, 

og de samme Domstole kunne ogsaa ilægge Personer, der forföre til Römning 

fra franske Fartöier, Böder og Fængselsstraf.

396 

Pen ved Generalkonsulatet for offentlig Regning af svenske og norske 

Fartöier opkrævede Konsulatafgift udgjorde i Aaret 1877 Francs 20,394 

1878 » 24,669 

» 1879 » 30,897. 

Afgiften er i sidste Aar fordelt paa Stationerne paa folgende Maade: 

Svenske Fartbier. 

7•1•111111111111•11111■ 

Norske Farti) 

jer. 

Tilsammen. 

Frs c. Frs C. Frs C . 

Havre 3,529 55 9,964 65 13,494 20 

Rouen 968 05 2,080 45 3,048 50 

Calais 962 1,889 90 2,832 45 

Dunkerque 883 38 1,840 92 2,724 30 

Honfleur 531 05 2,124 60 2,655 65 

Dieppe 220 25 1,993 60 2,213 85 

Boulogne s/ni 225 60 966 55 1,192 15 

Caen 375 000 90 976 35 

Fécamp 28 25 432 05 460 30 

Cherbourg 54 40 397 65 452 05 

Övrige Vicekonsulater 239 60 608 35 847 95 

Summa 7,998 13 22,899 62 30,897 75 

Vor Skibsfart paa Rouen, der i Aaret 1878 var dobbelt saa stor som 

det forudgaaende Aar, er i 1879 atter steget næsten i samme Forhold; saaledes 

at dette Sted i f. A. var det betydeligeste Vicekonsulat i Distriktet. 

Rouen indtog i 1878 den 8de Rang blandt samtlige franske Havne med Hensyn 

til Drægtighed af derhen ankomne ladede Fartöier, men har i f. A. hævet 

sig til No 5 næst efter Marseille, Havre, Bordeaux og Dunkerque. Den 

svenske og norske Skibsfart paa Stedet var i: 

1911111.1.111MINCI.L 

Svenske Farthier. Norske Fartbier. Til samm en. 

1878 10,952 Tons 28,003 Tous 38,955 Tons 

1879 21,990 » 50,738 » 72,728 » 

Og er altsaa foröget 11,038 Tons 22,735 Tons 33,773 Tons 

Denne Forögelse er hovedsagelig opstaaet ved, at der med svenske Dampskibe 

er foregaaet en meget större Indförsel af Havre, medens et stort Antal 

norske Fartöier have deltaget i den extraordinvere Kornindförsel, der bar fundet 

Sted i afvigte Aar fra Amerika till Rouen. 

Den samlede Skibsfart paa Havre -- derunder ogsaa indbefallet den franske 

Kystfart - udgjorde i f. A.: 

Franske 

Fremmede 

Tilsammen 

I 1878 ankom 

Ankomne Fartöier : 

Antal. Drægtighed. 

3.676 660,243 Tons 

2,539 1,533,654 » 

6,215 2,193,897 Tons 

6,491 2,192,778 Tons

397 

Skibenes Antal er aftaget, medens Drægtigheden udviser en ubetydelig 

Forögelse. Den fremmede Skibsfarts Drægtighed er tiltaget med 12,498 Tons, 

den franske aftaget med 11,379 fölgelig er Drægtigheden i det Hele steget 

1,119 Tons. Den fremmede Skibsfart paa Havre er i forrige Aar fordelt 

mellem de forskjellige Flag omtrent i samme Forhold som tidligere; England, 

de forenede Riger og Tyskland indtage fremdeles de förste Pladse. Sammenlignet 

med Aaret 1878 er de forenede Rigers Skibsfart her paa Stedet aftaget 

med 19,650 Tons, hvoraf 14,650 falder paa svenske Skibe og 5,000 Tons 

paa, norske, — en Formindskelse, der mere end opveies ved den betydelige 

Stigning, som har fundet Sted ved flere Vicekonsulater og navnligen Rouen. 

Antallet af forliste og ntkllidende svenske og norske Seimcend, der understöttedes 

i f. A. af Generalkonsulatet, udgjorde 70, og af syge Siimænd efterlodes 

til Konsulatets Omsorg 32. De i denne Anledning havte Udlæg belöb 

sig til 8,885 Francs. 

Af Afmönstringer og Paamönstringer forefaldt i Havre i 1879: 

Svenske Fartöier Norske Fartöier 

Afmünstringer 65 505 

Paamönstringer 59 516. 

Belöbet af de i f. A. gjennem Generalkonsulatet af Sönmnd bjemsendte 

Pengebeltib har fremdeles været i Stigende. Der hjemsendtes 

............. 11,817 Kroner 

1878 ______ 22,636 

1879 26,265 

Sidstnævnte Belöb hjemsendtes af 66 svenske Sönmnd med 8,525 Kroner 

og af 131 norske med 17,740 Kroner. I Löbet af f. A. blev der aabnet 

Adgang til Hjemsendelse af Penge ved Vicekonsulaterne i Dunkerque, Calais, 

Rouen, Honfleur og Caen, uden at dette hidtil er bleven synderlig benyttet. 

Gjennem Generalkonsulatet hjemsendtes i f. A. efter 29 afdöde svenske 

og norske Sömænd Efterladenskab, hvoriblandt i Penge et samlet Belöb af 

3,237 Kroner. 

Paa Generalkonsulatet indsamledes i f. A. i frivillige Bidrag til herværende 

Sömandskapel et Belöb af 1.800 Francs. Desuden indsendtes fra 

Vicekonsulen i Honfleur i samme Öiemed 270 Francs, der efter Fradrag af 

Leie for et til Gudstjeneste benyttet Lokale var i Behold af paa Tieekonsulatet 

indsamlede Bidrag. 

Fra Generalkonsulatet afsendtes i f. A. 

til Kommerce Kollegiet . 107 Skrivelser 

Indredepartementet ...... _________ 251 

» Andre Myndigheder, Vicekonsuler m. v 643 1,001 Skrivelser, 

medens Antallet af indkomne Skrivelser udgjorde 1,095. 

Under Generalkonsulatets Adresse ankom til svenske og norske Sömænd 

i afvigte Aar 8,938 Breve, af hvilke 923, hovedsagelig ankomne fra Sverige, 

vare ubetalte.

398 

Havres Udvikling er saa nöie knyttet til Söfarten, at Forbedringer of 

Stedets Harn altid vil were en Sag af förste Interesse. I Handelskammerets 

Oversigt over dets Virksomhed i afvigte Aar yttres om Havnearbeiderne: 

»Vi ere alle gjennerntrængte af Overbevisning om, at der • ikke inaa spares 

nogen Bestræbelse for at udstyre vor Havn med alle de Forbedringer, som 

den er modtagelig for. Meget er allerede udfört, og vi have Ret til at paastaa, 

at vi i mange Henseender med Held ville kunne taale en Sammenligning 

med andre Havne, med hvilke vi rivalisere. Heller ikke andetsteds er alt 

fuldkomment. Men disse andre Havne arbeide paa at fjerne Mangler, som 

findes, med en Aktivitet, som vi nödvendigvis maa efterligne, dersom vi ikke 

ville lade os distancere.» 

De i forrige Aarsberetning omtalte Arbeider til Udvidelse af Forhavnen 

og Indlöbet, der have været forbundne med adskillge Vanskeligheder, nærme 

sig nu sin Afslutning. Dette betydelige og kostbare Arbeide rnedförer store 

Lettelser for Skibsfarten. En anden ikke uvæsentlig Forbedring er, at næsten 

alle de gamle Broer mellem Bassinerne nu ere erstattede af nye Svingbroer 

samt at man har fortsat med Anbringelse af Jernbaneskinner paa Kaierne og 

Opförelse af Hangars. Der har i det forlöbne Aar flere Gange været anket 

over, at Kaierne ere utilstrækkelige og som Folge deraf have været overfyldte 

med Varer til Hinder for Expeditionen, noget som vanskelig kan hindres, forinden 

man er istand til at realisere flere större Anlæg, som i længere Tid 

have været under Behandling. Der er saaledes ved Lov af 4 Aug. f. A. af 

givet Bestemmelse om Opförelse af et 9de Bassin og tvende Tördokker, men 

disse Arbeider ere endnu ikke paabegyndte. Det i en tidligere Beretning omhandlede 

Kanalanlæg fra Havre til Tancarville er nu under Afgjörelse i Nationalforsamlingen. 

Udgifterne ved dette Anlæg ere beregnede til 19 1/2 Mill. 

Francs, hvaraf Havres Kommune vil bidrage 1 Mill. og Handelskammeret 4 

Mill. Uagtet de betydelige Udgifter, som de ovennævnte og andre paatænkte 

Arbeider ville medföre, har dog Handelskammeret kunnet bringe i Forslag en 

betydelig Nedsættelse i den Afgift, det er berettiget til at oppebære af alle 

hertil ankommende Fartöier under Navn af »droit de péage». 

I forskjellige Indberetninger har jeg henledet Opmærksomheden paa de 

særegne Vanskeligheder, som Seinemundingen og Seiladsen opad Seinen frembyder 

for dybtgaaende tartöier, samt at det i Almindelighed ikke kan ansees 

tilraadeligt for Fartöier, der stikke dybere end 18 engelske Fod, at modtage 

Befragtninger til Rouen. Det Indre af Seinemundingen er bedækket af en 

Masse bevægelig Sand, som ved Ebbe ligger tör; den ind- og udgaaende Ström 

danner en Kanal, hvis Plads i den Grad varierer, at den i Löbet af nogle 

Dage kan blive flyttet fra den ene Bred til den anden. I Flodtidens Begyndelse 

löber Str8mmen i denne Kanal, men saasnart Vandets Stigning bringer 

det til at gaa over, styrter det ind i andre Kanaler, der findes mellem Bankerne 

og taber ikke i Hurtighed, förend disse næsten fuldstændigt ere bedækkede 

; det er ftirst da at Floden er seilbar. For nogle Aar siden blev 

der foretaget endel Inddigningsarbeider i Seinen, og siden den Tid har Löbet 

forbedret sig; Kanalen er bleven dybere, og man har under gunstige Omstændigheder 

været istand til at bringe op til Rouen Fartöier, hvis Dybgaaende 

éndog bar været over 21 Fod. De udförte Inddigningsarbeider have imidlertid 

bevirket, at Sandet er bleven fört ned mod Indlöbet til Havre, og man 

nærer derfor Frygt for at en Forlængelse af Digerne, der forlanges af Handelskammeret 

i Rouen, vil kunne ödelægge Havres Havn. Dette mellem de 

tvende Byer omtvistede Spörgsmaal blev efter Begjæring af nævnte Handelskammer 

i forrige Aar forelagt en af Regjeringen nedsat Kommission, som er-

399 

klærede sig enig i, hvad andre Sagkyndige tidligere havde yttret herom, og 

tilraadede at opgive enhver Forlængelse af Digerne. I Rouen, hvorpaa der i 

de sidste Aar bar udviklet sig en tidligere ukjendt transatlantisk Fart, vedbliver 

man at forlange, at Digerne skulle forlænges og de i Floden allerede 

opförte skulle vedligeholdes, medens man paa den anden Side söger at lægge 

Hindringer i Veien for det projekterede Kanalanlæg fra Havre til Tancarville. 

Under disse Omstændigheder har Regjeringen, for at söge saavidt muligt at 

tilfredsstille begge Parter, i det fremlagte Lovforslag om Kanalanlægget anbefalet, 

at der tages Hensyn til at der senere kunde opstaa Spörgsmaal ova at 

forandre Kanalen saaledes, at den ogsaa kunde benyttes til »la navigation maritime» 

eller den almindelige Skibsfart paa Rouen. Denne Skibsfart skulde 

da foregaa gjennem Havres Havn, og i saa Fald matte först foretages forskjellige 

större Arbeider, navnligen et nyt Indlöb til Havre og en Uddybning 

af Kanalen. 

I saagodtsom alle Havne i Distriktet foretages eller forberedes större 

Havnearbeider. I Dunkerque skal saaledes ifölge Lov af 31 Juli f. A. foretages 

en Uddybning af Indlöbet samt Forlængelse af et Bassin, hvilke Arbeider 

ere anslaaede til en Udgift af 50 Mill. Francs. I Honfleur skal efter 

Lov af s D. opföres et nyt fjerde Bassin, anslaaet til 2 1/2 Mill.; i Rouen 

anlægges nye Kaier, som ville koste over 8 Mill.; i Dieppe vil ifölge Lov af 

3 dennes foretages Uddybning af Indlöbet og Forhavnen, der vil medföre en 

Udgift af 15 Mill., ligesom efter Lov af s. D. forskjellige Forbedringer, anslaade 

til 3 112 Mill., vil finde Sted i Tréports Havn. I Cherbourg skal ifölge 

Lov af 28 Febr. sidstl. et Belöb af 2 Mill. anvendes til Uddybning af en 

Del af Forhavnen samt til et Bassin; i Caen arbeides paa at udvide Havnen 

ved Anlæg af et nyt Bassin, hvorhos man er beskjæftiget med at uddybe den 

14 Kilometer lange Kanal, der förer fra Havet op til Caen, idet Dybden i 

denne, for Tiden 4 m. 50. (19. 6. eng. Fod) skal bringes til 5 m. 22. I 

Calais har man i flere Aar været sysselsat med Anlæg af et nyt stort Bassin; 

naar dette kan tages i Brug, hvilket man haaber vil kunne ske om 4 h, 5 

Aar, antages denne Havn at blive meget god og sikker. En paabegyndt Udvidelse 

af det ældre Bassin vil blive færdig i Löbet af Sommeren. 

I en under 20 Marts 1878 afgiven Beretning har jeg omtalt det Program, 

som den franske Minister for de offentlige Arbeider havde fremlagt. 

Dette Program, der i 1879 i Principet er bifaldt af Nationalforsamlingen, er 

nærmere udviklet i en i Slutningen af forrige Aar til Republikens President 

afgiven Rapport. De paatænkte Arbeiders Udförelse antages at medföre en 

Udgift af 5 Milliarder, fordelte paa et Tidsrum af 12 Aar, nemlig 3V 2 

Milliard til Anlæg af Jernbaner, 1 Milliard til Kanaler og 500 Millioner til 

Söhavne. 

I 1877 er i det Hele anvendt ___ ...______ 68 Mill. 

» 1878 » » » 108 » 

» 1879» » » 195 » 

» 1880 anslaaes Udgifterne til 300 » 

» 18 8 1 D » 400 o 

og i hvert af de folgende 7 Aar til omtrent 500 Mill. Til de 5 Milliarder 

vil desuden blive at föie 7 h 800 Mill. til Indkjöb af private Jernbaner, som 

Indehaverne ere ude af Stand til at fuldende eller drive, og af hvilken Sum 

500 Mill. allerede ere anvendte. Om dette storartede Program, der — som 

Ministeren udtrykker sig — vil gjöre Frankrige til »un vaste chantier» for 

et Tidsrum af 12 Aar, har man bemærket, at det forsaavidt kan siges at

Fra Sverige 

» Norge 

» Rusland 

Amerika 

Preussen 

400 

overstige Landets flnantsielle Kræfter, som maa ikke til samme Tid vil være 

istand til at foretage noget til Lettelse af de nye Skattebyrder, som maatte 

paalaagges efter Krigen i 1870. Den Reduktion, man hidtil har seet sig 

istand til at foretage heri, er ringe, og der staar endnu tilrest af disse Krigs-• 

skatter et aarligt Belöb af 650 Mill. Der anföres derhos, at man ved at 

fuldende disse mange og store Arbeider i en forholdsvis meget kort Periode 

vil fremdrive en storartet Virksomhed i Landet i mange Retninger, som efter 

de 12 Aars Forlöb vil blive efterfulgt af en Slappelse. 

Af Trælast införtes til Havres Distrikt i forrige Aar: 

fra Svericre 

D Norge 

• Rusland 

• Amerika 

D Preussen 

Havre Honfleur Dieppe Calais 

121,457 Pet. Stand. 

20,929 

33,427 

10,379 

5,991 

192,201 D 

Naar herifra drages Indförselen til Dunkerque og G-ravelines 

21,242 

udkommer 170,959 Standards, 

som udgjör Indförselen til det tidligere Generalkonsulatdistrikt, og hvilket Tal 

sammenlignet med Indförselen i 1878 udviser en Foragelse af næsten 23,000 

Standards. Indförselen til Havre og Honfleur er i 1879 aftaget noget, men 

for Dieppe, Calais, Rouen og flere Steder viser den en mere eller mindre betydelig 

Stigning. Forövrigt henvises til folgende Tabel over den samlede Trwlastindförsel 

i Petersb. Standards til dette Distrikt i det forlöbne Aar: 

kerou Dun- e 

' 

Övrige 

Vieekonsulater 

Tilsamme, 

15,106 14,618 20,667 21,136 12,814 37,116 121,457 

4,255 2,540 2,526 4,096 810 6,702 20,929 

3,893 6,629 9,201 4,777 1961 , 6,966 33,427 

3,190 1,060 857 1,037 617 3,636 10,397 

1,559 1,920 808 91 65 1,548 5,991 

28,003 26,767 34,059 31,137 16,267 55,968 192,201 

Af »planchettes brutes» opgives at være indfört til Distriktet hovedsagelig 

til Ronfleur og Havre 11,391 Stand. og af »frises h parquet» til Honfleur, 

Boulogne oz Havre 1,485 Stand. 

Af den hele Trælastindförsel foregik: 

110,510 Stand. under norsk Flag 

29,021 », D svensk 

52,670 D fremmed » 

Det forlöbne Aar vil for vor Trælasthandel mindes som saa ufordelagtigt 

som nogensinde. De i flere Aar dalende Priser naaede i f. A. sit Minimum; 

ud paa Hösten indtraadte en Bedring, og i indeværende Aar har en almindelig 

betydelig Prisforhöielse fundet Sted, hvilken ForhOielse vil fretugaa af fölgende 

Opgave over de nuværende Priser samt Priserne i afvigte Höst:

401 

Furu, Planker og Bord: 

iste Kval. 2den Kval. 3die Kval. 4de Kval. 

L Sept. 8. 1879 15. 6. 15. 4. 15. 3. 5. 

Marts 1880 

D 11. 10. 9. 10. 7. 10. 6. 10. 

Furu, Battens : 

Sept. 1879...... 6. 15. 4. 15. 2. 10. 2. 

Marts 1880 _ )) 9. 10. 7. 10. 6. 10. 5. 10. 

For Gran opgives Priserne at være stegne i Gjcnnemsnit 50 %. Den 

foretagne Reduktion i Tilvirkningen, som under de fortrykte Forhold var bleven 

en Nödvendighed, har saaledes havt den tilsigtede Virkning. 

Vicekonsulen i Calais har med Hensyn til Trælastmarkedet bemærket, at 

de lave Priser i Sverige og Norge i 1879 vel for en stor Del have foranlediget 

den forögede Indförsel, der har fundet Sted i afvigte Aar., men at paa 

den anden Side Forbruget har været meget betydeligt, saa at Beholdningerne 

ved Aarets tidlöb maaske endog vare noget mindre end ved Udgangen af 

1878. Den forholdsvis betydelige Forhöielse af Priserne i Sverige og Norge 

for indeværende Aar, sammenlignet med 1879, er i det Hele taget bleven 

accepteret og synes ikke, forsaavidt uforudseede Begivenheder ikke skulde indtræde, 

at burde öve megen Indflydelse paa en normal Indförsel i '1880 ; der 

er allerede fra Söhavnene afsluttet betydelige Salg med det Indre af Landet 

til de forhöiede Priser. At Indförselen fra Tyskland, Amerika og Rusland i 

f. A. aftog noget, finder sin Forklaringsgrund i de lave Priser i Sverige og 

Norge Indfôrselen fra Tyskland bestod hovedsagelig i Jernbanesleepers. - 

Andre af Distriktets Vicekonsuler have ogsaa udtalt den Mening. at der ikke 

er Grund til at tro andet end at Trælastindförselen i indeværende Aar vil 

blive regulær. 

Ifölge den officielle franske Statistik er der indfört til Frankrige af »bois 

h construire»: 

i 1875 for 97 Mill. Francs 

i 1876 D 130 D 

i1877 » 150 » » 

i1878 » 165 » » 

i1879 » 178 

og i de tvende förste Maaneder af indeværende Aar for l3'/2 Mill. eller for 

over 3 Mill. mere end i 1879. Henved Halvdelen af Trælastindförselen 

kommer fra Sverige og Norge. 

Af Træmasse indförtes i 1879 til Havre fra Sverige 1,840 Tons, fra 

Norge 496 Tons og fra andre Lande 205 Tons, tilsammens 2,541 Tons, 

hvortil bliver at föie 56 Tons, der var taget pai Entrepôt som »carton)), 

men senere udtoges som »pate de bois» d. v. s. förtes til en Papirfabrik, 

efterat were gjennemstukket af Toldvæsenet og under Iagttagelse af andre 

foreskrevne Formaliteter. I 1878 var Indförselen til Havre af Træmasse fra 

de forenede Riger 2,531 Tons, hvoraf 1,403 fra Sverige og 1,128 fra Norge. 

Den hele Indförsel til Frankrige gik i samme Aar op til 8,526 Tons, hvoraf 

fra Sverige 1,560 og fra Norge 1,473. Den övrige Indförsel kom fra Tyskland 

(1,851 Tons), Schweitz (1,756 Tons), Belgien (1.399 Tons) samt et 

mindre Parti fra England. 

Af Fyrstikker indförtes til Havre i 1879 for en Værdi af 105,083 

Francs, hvoraf fra Sverige for 3,035 Francs. Fra'nkriges hele Indförsel ar

402 

denne Artikel var i 1878 for et Belöb af 1,012,688 Francs, hvoraf fra 

Sverige for 149,380 Francs. 

Vicekonsulen i Dunkerque har opgivet, at der som Folge af forholdsvis 

lave Priser i Sverige paa Tjcere i f. A. indförtes derfra til Dunkerque 4,587 

Tönder, medens Indförselen fra Finland kun var 2,200 Tdr. Man venter, at 

Priserne i indeværende Aar ville stige. 

Af Jern indförtes i 1879 til Havre: 

Stöbegods, fra Sverige 156 Tons 

D 'D andre Lande 1,440 » 

Stangjern, (»au bois») D Sverige 5,630 » 

» » » Norge 3 D 

D D D andre Lande 141 » 

D (»au coke») D Sverige13 D 

D D D andre Lande 325 » 

Rujern, » Sverige 809 D 

D D andre Lande 12 » 

Jerntraad, D Sverige 66 » 

D D andre Lande 569 D 

Staal, D Sverige 11 » 

D D Norge 33 D 

D D andre Lande 57 » 

Af den samlede Indförsel af Jern og Staal 9,265 Tons kom saaledes 

6,685 fra Sverige og 36 fra Norge. I Aaret 1878 udgjorde Indförselen til 

Havre af svensk Jern 6,000 Tons ; sidstforlöbne Aar udviser altsaa nogen 

Forögelse. 

Efter Opgave fra vedkommende Vicekonsuler, er af Jern i f. A. indfört 

fra Sverige til nedennævnte Havne i Distriktet: 

Dunkerque 1,890 Tons 

Calais 04 » 

Tr4port ---------------------------111 D 

Dieppe 177 » 

Rouen 638 D 

Honfleur 210 D 

Caen 286 D 4,216 Tons. 

Den hele Jernindförsel fra Sverige til Distriktet skal i forlöbne Aar 

efter disse Oplys"ninger have udgjort 10,901 Tons, der næsten udelukkende 

indförtes under svensk og norsk Flag. 

I Aaret 1878 indfOrtes til Frankrige af Stangjern, Rujern, Stöbegods og 

Jerntraad 219,158 Tons, hvoraf 22,905 Tons kom fra Sverige. 

Priserne paa svensk Jern vare i f. A. nedadgztaende, indtil der i Oktober 

Maaned indtraadte en Bedring, der senere har været i rask Stigende, 

saaledes som folgende Opgave vil udvise: 

Okt. 1879 Dec. 1879 April 1880 

Smedet Jern 22 h 23 26 h 27 30 h. 33 Francs 

Valset 21 h 22 25 29 h 31 » 

Jern i Bundter 26 h 27 32 h 33 35 h 40 P 

pr 100 Kg., Fragt og Indförselstold ikke medregnet.

403 

Indförsel af svensk Havre aftog i f. A. for Hovedstationens Vedkommende, 

medens der foregik en betydelig Indförsel til Rouen. Der indförtes 

nemlig til: 

fra Sverige andre Lande 

Havre 29,027 Tons 36,024 Tons 

Rouen 34,427 » 45,993 » 

I Aaret 1878 indförtes af svensk Havre til nævnte Steder resp. 36,000 

Tons og 16,000 Tons. Samme Aar udgjorde Frankriges Indförsel af Havre 

373,921 Tons, hvoraf kom fra Sverige 60,986 Tons. Priserne pr 100 Kg. 

sort Havre leveret paa Jernbanevogn i Havre vare i de 5 förste Maaneder af 

Aaret Frs 17,40 til 17,77; i Löbet af Sommeren steg de til Frs 20 og vare 

i December Manned i Frs 18,80. 

Til Dunkerque indförtes i afvigte Aar fra Norge (Vigsnæs) med Dampskibe 

15,632 Tons Svovelkis, der benyttes ved de betydelige kemiske Fabriker, 

som findes i Departement du Nord. Til samme Sted blev ogsaa importeret 

fra Norge 160 Tons Slibestene. 

Medens der i Aaret 1878 indförtes til Distriktet fra Norge omtrent 

26,000 Tons Is, har, som man kunde forudse, Indförselen i afvigte Aar 

været meget ringe, nemlig mellem 5 og 6,000 Tons. Störstedelen heraf er 

indfört til Calais og Boulogne, hvor man i de senere Aar har begyndt at 

benytte Is ved Kystfiskerierne. 

Som bemærket i foregaaende Indberetninger har der, naar det Sildefiske, 

som drives fra de franske Kanalhavne i Maanederne November, December og 

Januar, ikke er heldigt, været Anledning til at indföre Sild fra Norge. Der 

indförtes saaledes i Januar 1879 til Boulogne og Fécamp 11,636 Tönder. 

Da dette Fiske i 1879-80 har været usædvanligt rigt, er det saa langt fra 

at indförsel har kunnet finde Sted, at man tvertom fra Frankrige har udfört 

til England omkring 13,000 Tönder og til Norge nogle mindre Partier, — 

en Udförsel der i Mands Minde ikke vides at være foregaaet. Ogsaa de 

franske Torskefiskerier under Island og New-Foundland gave i forrige Aar i 

Almindelighed godt Udbytte, men Priserne i Frankrige have været lave og 

Markedet trykket. Som bekjendt er Indförselstolden i Frankrige paa »la 

morue» saa höi, at den kan betragtes som et Indförselsforbud. Men foruden 

at saaledes de franske Fiskerier, der ikke have nogen Told at erlægge, ingen 

Konkurrence möde paa det franske Marked, tilstaaes der dem i Henhold til 

de gjældende midlertidige Love om »Primes aux grandes Pêches maritimes» 

direkte Pengeunderstöttelser af den franske Statskasse. Ifölge nævnte Love, 

der flere Gange ere fornyede og om hvis yderligere Forlængelse der vil opstaa 

Spörgsmaal næste Aar, skal til Fartöier, der fiske under New-Foundland, Island 

og paa Doggerbank, udbetales en Præmie beregnet for hver Mand af et 

Fartöis Besætning (»primes d'armement»). Desuden tilstaaes der Præmier 

ved Fiskeprodukters Udförsel enten fra Fiskestederne eller franske Havne til 

Udlandet (»primes d'exportation»), og endelig er der Præmie for Rogn, som 

franske Fiskere indföre til Frankrige som Produkt af deres Fiske. Til Udredelse 

af disse Præmier opföres en aarlig Bevilgning paa det franske Budget 

under Navn af »Encouragements aux pêches maritimes». I Aaret 1874 udbetaltes 

i Præmier 2V, Mill. Francs; senere har Belöbet aftaget saaledes, at 

man i Budgettet for indeværende Aar kun har anseet det nödvendigt at anslaa 

hertil et Belöb af 1,700,000 Francs, hvilken Bevilgtiing gjentages i det nylig

254,829 

38,166 

404 

forelagte Budget for 1881. I 1878, det sidste Aar for hvilket Opgave haves 

over udbetalte Præmier, medgik hertil 1,471,207 Francs, der er saaledes. 

fordelt: 

1. primes d'armement for 685 Fartöier samt 13,160 Mand 607,680 Francs 

2. D d'exportation, beregnet efter en Udförsel af 

4,783,000 Kg. 808,753 

3. D for Indförsel af Rogn 54,774 

1,474207 

Gjenuemsnit for de 5 Aar 1873-1877 udgjorde Udförselen af »la 

morue» saavel fra Fiskestederne som Havne i Frankrige 7,362,892 Kg. med 

en Preemie af 1,252,813 Francs. At Udförselen aftager trods Prwmiesystemet 

viser, at de franske Fiskeprodukter ikke i Udlandet ere istand til at 

konkurrere med de lignende Produkter, der bringes i Markedet af andre Nationer. 

Efter den franske Handelsstatistik er der i 1878 indfört til Frankrige 

fra Norge af Fiskevarer og der fortoldet (commerce spécial) : 

Rogn 7,374,158 Kg. af Værdie 

Torsketran 384,749 P D 

Hvaltran ___ ___ ___ 24,239 » D 

Anden Tran D D 

Stokfisk 

Sild, saltet el. röget___ 

Anden Do 

Landets Indförsel og Udförsel er i de tvende sidste Aar beregnet til: 

1878 

Indförsel 4,176 Mill. 

Udförsel 3,179 D 

3,097,146 Frs 

246,240 

15,901 

22,862 

178,380 

20,991 

2,907 )) 3,584,427 Frs. 


4,595 Mill. Francs 

3,163 » 

tils. 7,355 Mill. 7,758 Mill. Francs 

Medens der i Gjennemsnit for de 5 Aar 1873-1877 blev indflirt til 

Frankrige for 270 Mill. Kornvarer (»grains et farines») om Aaret, har Höstens 

Utilstrækkelighed i de tvende sidste Aar fremkaldt en langt betydeligere 

Indförsel, nemlig i 1878 for 560 Mill. og i 1879 for næsten 827 

Af Kornvarer udförtes i Gjennemsnit for de 5 Aar 1873-1877 for 171 

Mill. aarlig, men i de tvende Aar 1878 og 1879 er der kun udfört for resp. 

55 og 41 Mill. Frankriges Kornproduktion i et middels Aar, der svarer til 

hvad Landet konsumerer, angives til 102 Mill. Hectolitres, medens Hesten 

afvigte Aar kun anslaaes til omtr. 75 Mill. Hectolitres. En anden Artikel, 

hvis Indförsel i afvigte Aar er steget betydeligt, er Vin. Der indförtes i 

1878 for 59 Mill. Francs, men i 1879 for 105 Mill., og i de tvende förste 

Maaneder af indeværende Aar er der indfört for ikke mindre end 45 Mill. 

Phylloxera og den regnfulde Sommer i afvigte Aar har bevirket, at Vinhösten 

kun anslaaes til henved 26 Mill. Hectolitres, hvilket ikke engang er Halvparten 

af en ordinær Höst. De Egne, som have lidt mest, ere Bourgogne og 

Champagne, Charente og de i Centrum af Landet beliggende Departementer. 

Det er især fra Spanic .1 at den betydelige Indförsel af Vin er foregaaet. I

405 

Indförselen til Havre fra Catalonien, Valencia og Alicante har ogsaa vort Flag 

deltaget, nemlig 5 svenske Dampskibe, der have udfört 8 Reiser, 1 svensk 

Sejlskib og 3 norske Dampskibe. 

Antal og Drægtighed af til Frankrige ankomne ladede Fartöier, herunder 

indbefattet Skibsfarten fra de franske Kolonier samt »la grande pêche », udgjorde 

i 1878: 

Franske 9,161 Fartöier, drægtige 3,035,281 Tons 

Fremmede 23,961 » 7,887,487 » 

33,130 Fartöier, drægtige 10,922,768 Tons 

hvilket sammenlignet med 1878 udviser en Stigning af 1,204 Fartöier og i 

Drægtighed 1,019,674 Tons, hvoraf 86,045 falder paa det franske Flag og 

933,629 Tons paa fremmede Flag. Efter den franske Statistik for 1878 

vare i nævnte Aar folgende fremmede Flag stærkest repræsenterede i de 

franske Havne i Europa: 

Ankomne ladede Fartöier 

Antal Drægtighed 

Engelske 13,080 4,082,756 Tons 

Svenske 492 167,680 

Norske 1,771 589,355 

Italienske 2,987 635,777 

Tyske _ ______ 830 544,689 

Spanske 1,467 209,778 » 

Amerikanske 226 167,561 » 

De forenede Rigers Flag indtage saaledes den anden Plads. 

I det Nationalforsamlingen nylig forelagte ordinære Statsbudget for 1881 

ere Indtægterne opförte Med 2,777 Mill. Frs og Udgifterne mcd 2,773 Mill., 

hvilket sidste Belöb er 24 Mill. mere end i 1880. De foreslaaede Forögelser 

Udgifterne bevirke, at der til Lettelse for de trykkende Skattebyrder, der 

paahvile den franske Nation, kun er opfört et Belöb af 29 Mill., som foreslaaes 

anvendt til en Nedsættelse i de Afgifter, der erlægges af Vin og 

Cider. Hvor ringe den foreslaaede Nedsættelse vil blive i de Statsafgifter, 

der i det Hele opkræves af »les boissons», vil fremgaa deraf, at denne Post 

Indtægtsbudgettet for 1881, med Fradrag af Nedsættelsen, er opfört med 

393 Mill. 

H. Bernhoft.

Leith den 23 April 1880. 

406 



De forenede Rigers Skibsfartsbevægelse med Skotland under Aaret 1879 

stiller sig i Sammenligning med det forudgaaende Aar paa folgende Maade: 

Begge Lande i Forening: 

Med Last_ 

I Ballast 

Med Last 

I Ballast 

AnIcomne Fartöier 

Afgaaede Fartöier 

Summa 

Summa 

Skibsfartsbevægelsçans hele Omfang 

Bruttofragter med 

Ankomne Fartöier 

.Afgaaede » 

1879. 1878. Forögelse. Formindskelse. 

Antal. Tons. Antal. Tons. Antal. Tons. Antal. Tons. 

1,222 

704 

254,315 

133,191 

1,233 

525 

267,893 

87,820 179 45,371 

1,926 387,506 1,758 355,713 168 31,793 

11 13,578 

1,205 236,306 1,063 196,350 142 39,956 

724 153,481 715 165,564 9 12,083 

1,929 389,787 1,778 361,914 151 27,873 

3,855 777,293 3,536 717,627 319 59,666 

253,142 319,355 

» 118,286 » 85,645 

- 

‘ 32,641 

66,213 

Summa 371,428 40,500 33,572 

Denne Bevægelse fordelte sig mellem de tvende Riger paa folgende Maade: 

Svenske Fartöier : 

Ankomne : 

Med Last 161 37,061 

I Ballast 104 27,979 

Afgaaede 

Summa 265 65,040 

Med Last 180 43,813 

I Ballast 82 20,750 

Summa 262 64,563 

Den svenske Skibsfarts samlede 

Omfang 527 129,603 

Bruttofragterne med 

Ankomne Fartöier 35,450 

Afgaaede » 24,828 

Summa 60,278 

182 44,347 

55 12,699 49 15,280 

237 57,046 28 7,994 

150 31,888 30 11,925 

89 27,387 

239 59,275 23 5,288 

476 116,321 51 13,282 

60,640 - 

» 5,595L 19,233 

21 

L 66,235 -£5,957- 

7 

7,286 

6,637 

25,190

Med Last 

I Ballast 

Med Last 

I Ballast 

Norske Fartöier: 

Ankomne: 

Afgaaede: 

Summa 

Summa 

1879. 1878. 141orögelse. 

Antal. Tons. Antal. Tons. Antall Tons. 

1,061 217,254 1,051 223,546 10 

600 105,212 470 75,121 130 30,091 

1,661 322,466 1,521 298,667 140 23,799 

1,025 192,493 913 164,462 112 28,031 

642 132,731 626 138,177 16 

1,667 325,224 1,539 302,639 128 22,585 

Den norske Skibsfarts samlede 

Omfang 

Bruttofragter med 

3,328 647,690 3,060 601,306 268 46,384 

Z Ankomne Fartöier 

. 217,692 Z. 258,715 

Afgaaede e 

e 93,458 e 80,050 13,408 

Summa 

Til Havne paa Östkysten 

» 

Til Havne paa Vestkysten_ 

311,150 Z* 338,765 

Svenske 

Norske 

Svenske 

Norske 

407 

33 5,748 

361 67,164 

Formindskelse. 

Antal. Tons. 

I - 

6,292 

Z. 41,023 

Af foranstaaende Opgaver fremgaar, at de forenede Rigers Skibsfart paa 

Distriktet i 1879 har tiltaget med 7 1/2 r, i Sammenligning med 1878, og at 

denne Förögelse var forholdsvis större for svenske (10 1/2 %) end for norske 

(7 %) Fartöiers Vedkommende. 

Förögelsen viser sig at bestaa i en betydelig Tilvæxt af Fartöier ankomne 

i Ballast og afgaaende med Last. I Modsætning hertil har der været en ikke 

ubetydelig Tilbagegang i Tonnage af Fartöier, ankomne med Last. Dette Forhold 

har havt en nedtrykkende Indflydelse paa Summen af Bruttofragterne, der 

i 1879 vise en betydelig Formindskelse i Sammenligning med 1878. 

Denne Formindskelse falder dog ene paa »ankomne» Fartöier. 

Forögelsen i Tonnagen er hovedsagelig kommen Havne i Firth of Forth 

tilgode, i hvilke Havne de forenede Rigers samlede Skibsfartsbevægelse i 1879 

oversteg den tilsvarende i 1878 med omtrent 80,000 Tons. 

Det er forövrig• væsentligst i hine Havne, at de forenede Rigers Skibsfart 

paa Skotland koncentrerer sig. Der ankom saaledes i 1879. 

Antal Tons Antal Tons 

Til Havne ved Firth of Forth Svenske ______ 190 40,816 

» Norske__ 1,179 209,775 1,369 250,591 

394 72,912 

42 18,676 

121 45,327 163 64,003: 

Summa 1,926 387,506, 

Af det samlede Antal og Tonnage gik fölgelig: 

Antal. Tons. 

Til Havne ved Firth of Forth 71 % 65 YG, 

» » paa Östkysten ........ ________ 20,V, Yo. 18V, % 

» )) » Vestkysten ...... __ ...... __ 8 1/2 r, 16 1/2 %"

1=1,•11•1•1•1011•1111111■, 

Ankomne i 

Ballast. 

408 

Det vil bemærkes, at medens den gjennemsnitlige Tonnage af de forenede 

Rigers Fartöier, ankomne til Firth of Forth og Östkysten, i 1879 blot var 

184 Tons pr Farthi, var den gjennemsnitlige Tonnnage for hvert af dem, der 

anlöb Vestkysten, 392 Tons, eller med andre Ord, medens de östlige Havne i 

det Væsentligste anlübes af Smaafartöier, er Vestkystens Havne (navn. Greenock 

og Glasgow) endnu af nogen Vigtighed for vore större Seilfartöier. 

De skotske Havne, hvori vor Skibsfartsbevægelse i 1879 udviste det störste 

Antal og Tonnage, vare: 

Svenske. Norske.Tilsammen. 

Antal. Tons. Antal. Tons. Antal. Tons. 

Boness •__ 42 5,826 424 56,198 466 62,024 

Burntisland .. ... 70 24,004 372 94,879 442 118,883 

Charlestown 66 8,734 477 60,018 543 68,752 

GI a sgow 28 13,150 91 37,543 119 50,693 

Grangemouth 74 12,682 223 47,522 297 60,204 

Granton*) 1r1 47,952 317 53,116 468 101,068 

Greenock 48 22,516 96 37,384 144 59,900 

Leith 56 12,148 368 86,563 424 98,711 

Tages blot Hensyn til Antallet stod i 1879 altsaa Charlestown overst i 

vor Skibsfartsbevægelse med Skotland; hensees derimod blot til Tonnagen indtog 

Burntisland den förste, Plads. Af störst Betydning for vor Söfart maa dog 

Leith og det nærliggende Grauton ansees, ikke blot paa Grund af Skibsbevmgelsens 

Omfang (den anden og tredie efter Burntisland) men ogsaa og navnligen 

som Fölge af dens flersidige Beskaffenhed. 

I vor Skibsfartsbevægelse med Skotland vil det af foranstaaende Opgaver 

bemærkes, at Fartöier ankomne og afgaaede i Ballast indtage en væsentlig Plads. 

Denne Bevægelse omfatter ikke i nogen större Udstrækning Forbindelsen med 

Udlandet eller den direkte Fart med Sverige og Norge; den skriver sig hovedsagelig 

fra Omflytten af Fartöier fra en Havn til en anden inden Storbritannien 

og navnlig inden Skotland. Folgende Opgave belyser nærmere dette Forhold: 

Deraf ankomne 

fra Havne i 

Storbritannien. 

A fgaaede 

i Ballast. 

Deraf afgaaede 

til Havne i 

Storbritannien. 

Svenske 104 27,979 87 22,100 82 20,750 62 13,059 

Norske 600 105,211 453 79,499 642 132,732 380 63,579 

Summa 704 133,190 540 101,599 724 153,482 442 76,638 

63 %, af Skibsfartsbevægelsen i Ballast foregik altsaa mellem Havne i Storbritannien. 

Denne Bevægelse skylder sin Oprindelse paa den ene Side Vanskeligheden 

.af i visse Havne at finde Udfragter, paa den anden Side den Adgang, som andre 

skotske Havne og navnlig enkelte Kulhavne yde til stadig Sysselsættelse 

for Seilfartöier. Medens saaledes Störstedelen af vor Tonnage afgaar i Ballast 

fra Aberdeen, Arbroath, Banff, Fraserburgh, Inverness, Kirkwall, Montrose, Peterhead, 

St Andrews og Wick, eller fra næsten alle Havne paa östkysten, 

*) Det i 1879 nyt oprettede Viceconsulat i Granton traadte i Virksomhed den 15 August 

s. Aar. De fra denne Tid förte officielle Fortegnelser, der forövrigt udelukkende ere fulgte i 

nærværende Beretning, vise den samlede Bevægelse at were opgaaet til et Antal af 134 Fartöier 

paa 27,652 Tons. Ifölge private Meddelelser var der imidlertid i Aarets Löb för nævnte 

Tidspunkt ankommet et Antal af 116 norske Fartöier paa 18,740 Tons og af 56 svenske paa 

17,968 Tons.

idet disse Havne savne Udförselartikler, egnede for vore Fartöier, ere forskjellige 

Havne, navnlig i Firth of Forth, der have liden eller ingen Betydning 

for den indgaaende Trafik og hvorhen derfor vore Fartöier ankomme i Ballast, 

af störste Vigtighed som ydende altid tilgjængelige Udfragter, særligen eller 

udelukkende med Kul. Som de vigtigste af disse maa mærkes, Burntisland, 

Charlestown, Dysart og St Davids, til hvilke 4 Havne der i 1879 ankom 600 

svenske og norske Fartöier, hvoraf et saa stort Antal som 541 vare i Ballast. *) 

I Havnene paa Vestkysten og i endel Havne ved Firth of Forth er dette 

Misforhold mellem de med Last og i Ballast ankomne og afgaaede Fartöier 

mindre fremtrædende. Medens næsten alle Fartöier ankom til G-reenock og Glasgow 

med Last, afgik i 1879 62 derfra med Last og 67 i Ballast. Iblandt 

Havnene i Firth of Forth aabne paa lignende Maade Alba, Boness, Grangemouth, 

Granton og Leith de fleste Fartöier Adgang til saavel at didföre som 

derfra at medtage Ladning. Det samme gjælder paa Östkysten Dundee. 

Blandt vore ankomne og afgaaede Fartöier var der kun et ringe Antal 

Dampskibe. En mindre svensk Linie, der raader over 2 Dampskibe, underholder 

en lidt uregelmæssig 14 daglig Forbindelse mellen Grauton, Christiania og 

Goteborg, og leilighedsvis komme til Skotland endel mindre svenske og norske 

Dampskibe, dels med Ladning, navnlig til Leith, dels i Ballast forat laste Kul 

Kulhavnene. I Aarets LOb ere i det Hele ankomne folgende Dampskibe: 

Med Last. I Ballast. 

Antal Tons Antal Tons 

Svens k e **) . 23 9,385 31 14,168 

Norske 5 1,103 18 5,938 

409 

28 10,488 49 20,103 

blandt disse altsaa et overveiende Antal svenske. 

Omtrent Halvparten af den svenske og norske Tonnage, der ankommer til 

Skotland med Last, kommer fra de forenede Riger. Nedenstavende Tabel giver 

herover en Oversigt: 

Ankomne med Last. Fra Norge. Fra Sverige. Fra andre Lande. 

Norske Fartöier 565 71,163 148 36,950 348 109,142 

Svenske 3 372 102 19,081 56 17,608 

568 71,535 250 56,031 404 126,750 

Det overveiende Antal af vore Fartöier före til Skotland Trælast. Dette 

gjælder ikke alene Transporten fra Sverige og Norge, men ogsaa fra andre 

Lande, navnlig fra russiske Havne ved Östersöen og det hvide Hav samt fra 

Nordamerika. I folgende Tabel ere de i 1879 ankomne lastede Fartöier fordelte 

efter deres Ladningers Beskaffenhed: 


Ankomne med Antal Tons Antal Tons 

Trælast fra Sverige 95 18,177 145 36,560 

» Norge 2 170 532 66,029 

» udenrigske Steder 16 3,928 150 45,095 

Trælast tilsammen 113 22,275 827 147,684 

*) Det er kun uegentlig, at Udtrykket »i Ballast>) kan bruges. En stor Del af vore Fartöier 

gaa nemlig aldeles tomme, navnlig mellem Havne i Firth of Forth, idet de slæbes til sit Bestemmelsessted 

af Dampskibe. Denne Indvinden af Ballastpenge medförer en ikke uvæsentlig Besparelse 

og bidrager Sit til Hyppigheden af de foretagne Omflytninger fra en Havn til en anden. 

**) Heri er ikke indberegnet de för det derværende Vicekonsulats Oprettelse til Granton 

ankomne svenske Dampskibe. 


27


Ankomne med Antal Tons Antal Tons 

Transport 113 22,275 827 147,684 

Kornvarer, Hamp, Lin, Oljekager 20 3,980 90 29,420 

Sukker 15 7,604 34 12,402 

Esparto — 27 9,677 

Bark 2 249 9 818 

Is — 11 2,099 

Fisk 3 884 6 606 

Andre Artikler 8 2,068 57 14,549 

410 

Summa 161 37,061 1,061 217,255 

67 % af Tonnagen og 77 % af Antallet har altsaa i 1879 fört Trælast til 

Skotland. 

Det var de forenede Stater og russiske Havne ved Östersöen, der beskjæftigede 

vore Fartöier med Transport af Kornvarer etc., Sukkeret förtes (til 

Greenock) hovedsagelig fra Vestindien samt Espartoen (væsentligst til Östkysten) 

fra Spanien og Nordafrika. I Stykgodsfart har næsten intet Fartöi været beskjoeftiget, 

naar delvis undtages de svenske Dampskibe, der anlöbe Granton. 

Ligesom omtrent Halvparten af den i 1879 ankomne lastede Tonnage kom 

fra de forenede Riger, saaledes gik i afvigte Aar ogsaa omtrent Halvparten af 

vor fra Skotland afgaaende lastede Tonnage tilbage til Hjemlandene. Efterstaaende 

Tabel udviser nærmere dette Forhold. 

Afgaaede og Lastede 

Til Norge. 

Antal.ITons. 

Norske Fartöier 579 100,311 

Svenske 9 2,988 

Til Sverige. 

Antal. Tons. 

23 

75 

5,030 

16,757 

Summa 588 103,2991 98 1 21,787 

Til andre Lande. Tilsammen. 

Antal. Tons. 

AntaliTons. 

419 86,803 1,021 192,144 

95 23,666 179 43,411 

5141 110,46911,2001 235,555 

Som ovenfor paavist var den store Flerhed (77 %) af de til Skotland 

ankomne svenske og norske Fartöier lastede med Trælast. Den Ensartethed i 

Lasternes Beskaffenhed, der gjorde sig gjældende for Indgaaende, fremtræder 

imidlertid end skarpere for Udgaaende. Næsten intet med Last fra Skotland 

afgaaende svensk eller norsk Fartiii medförte nemlig andet end Kul, og dette 

hvad enten de afgik til de forenede Riger eller til andre Lande. Naar de fra 

Granton delvis med Stykgods afgaaede svenske Dampskibe lades ud af Betragtning, 

var nemlig, ifölge Vicekonsulernes Opgaver, af vore 1,200 afgaaede lastede 

Fartöier blot folgende fuldt lastede med andre Varer: 

Bestemte til Norge Norske: 5 Skibe paa 344 Tons, lastede me'd Tjære, 

Parafinolie eller Turnips. 

Sverige_________ Svenske : 1 paa 182 Tons med Jernrör. 

)) andre Lande Svenske og norske: 9 Skibe lastede med Stykgods, 

8 med Jern, 3 med Tjære og 15 med Sild. 

Alle andre afgik med Kul, nogle faa medtagende endel Jern eller Parafin. 

Blandt Forhold, der havde Indflydelse paa vor Skibsfart i Löbet af 1879, 

er saaledes fornemmelig at behandle dem, der beröre Trælast og Kulfarten. 

Disse Forhold vare gjennem en större Del af Aaret höist uheldige. Det 

Tryk, der raadede i alle Næringsgrene, gjorde sig maaske mere end i andre 

Retninger gjældende i Fragtmarkedet, og ikke mindst i vore Skibsfartsforbin-

Fra Christiania 

» Sandefjord 

» Kragerö 

Porsgrund 

Göteborg 

sh. 

20 

20 

20 

15 

sh. 

18 

18 

1-1 

sh. 

17 

411 

delser med Skotland. Hvad enten hensees til indgaaende Fragter eller til udgaaede 

Rater var Forholdet lige ugunstigt. Ringe Efterspörgsel efter Trælast 

lammede Efterspörgselen efter Skibe for Indgaaende, og stærk Konkurrance fra 

Dampskibes Side i Transport af Kul gjorde Seilskibes Stilling i den udgaaende 

Fart höist mislig. Först i Aarets sidste Maaneder begyndte i visse Router en 

Bedring at indtræde, men foruden at være ringe medförte de under Höst- og 

Vintersaisonen forögede Skibsudgifter og forskjellige tilstödende uheldige Forhold, 

at Nettoprovenuet ikke udviste en tilsvarende Afkastning. 

Hvad Trælastfragterne angaar kommer for Skotlands Vedkommende egentlig 

kun i Betragtning Fragter for Pitprops fra Norge og for Planker og Battens 

fra Östersöen samt Nordamerika. 

De förstnævnte Fragter, der allerede i Aarets förste Maaneder vare yderst 

lave, faldt henimod Juli til et Punkt, der ikke synes at kunne have levnet 

nogetsomhelst Udbytte, fra August af indtraadte imidlertid, som anfört, en Forandring 

til det bedre, der jevnt fortsattes til henimod Aarets Udgang, saaledes 

som fremgaar af efterstaaende Oversigt over i Aarets Lb betalte Fragtrater 

for Pitprops til Havne i Firth of Forth, Leith for Ordre. 

sh. 

16 

18 

sh. 

15 

16 

14 

pr Steamer 

C-4 

16 — 

cq 

Cip 

CD 

o 

o- 

P.1 

sh. sh. sh. d. sh. sh. 

15 17 18 — 23 24 

17 19 19 23 24 

18 20 23 — 25 

21 6 24 26 

17 19 19 — 23 

pr Kommercelæst fra norske Havne, pr Ptbrg. Stand. fra svenske. 

Medens Skibning af Pitprops som oftest foregaar under hele Aarets Löb, 

ankommer Vaarskibningen fra Ostersöen af Battens og Planker först i Juni. 

De i forrige Aar for de förste Skibninger til Firth of Forth betalte Fragter 

var 30 sh. fra Gefle, 31 sh. 3 d. fra nordligere svenske Havne, 26 sh. 6 d.-- 

27 sh. 6 d. fra Kronstadt og Riga, 31 sh. fra Björneborg. For Dundee og 

Tayport betales et Tillæg til disse af 2 sh. 6 d., for Montrose, Aberdeen, Peterhead 

og Inverness var dette Tillæg i Almindelighed 5 sh. Disse Fragter, 

der vare lavere end man kan erindre at Trælastfragter til Skotland nogensinde 

have været noterede, viste senere en liden Tendens til Stigning, men denne 

blev ikke af Betydning Prend fra Oktober af, da der fra Hudiksvall betaltes 

indtil 47 sh. 6 d., fra Sundsvall og Hernösand 37 sh. 6 d. til 40 sh., fra 

Riga 48 sh , fra Björneborg og Kronstadt 37 sh. 6 d., alt pr Petbrg. Stndr. 

Fra Archangel bragte i 1879 et indskrænket Antal af vore Fartöier Trælast 

til skotske Havne. Fragterne varierede mellem 52 sh. 6 d. — 56 sh., medens 

der fra Onega betaltes 47 sh. 6 d.-50 sh. 

Ligesaa uheldigt stillede Trælast-Fragterne fra Nordamerika sig. Til Clyde 

betaltes saaledes kun 21 sh.-23 sh. og 25 sh.-27. sli. pr load, fra Quebec 

og fra Pensacola noteredes 36 sh.-38 sh. for hugget, 105-115 sh. for saget 

Virke. 

Som ovenfor paavist indtager næst efter Trælast Transport af Kornvarer 

og Sædfrugter den vigtigste Plads i vore Söfartsforbindelser med Skotland.

412 

Ligelidet opmuntrende vare imidlertid de for samme betalte Fragter. Fra 

New-York vexede Fragterne for Hvede til Skotland mellem 5 sh. og. 5 sh. 9 d. pr 

Qvarter og kun lejlighedsvis opnaaedes en lidt höiere Rate; for Havne fra Archangel 

noteredes 3 sh. 3 d.-3 sh. 9 d. pr 320 R, og Hamp og Lin fra 

russiske Havne ved Östersöen fartes for 25 sh.-30 sh. Alt Fragtsatser, 

der neppe kunne give Fartbierne noget Udbytte. 

Der anvendes i de skotske Papirfabrikker et meget betydeligt Kvantum 

Esparto og et stort Antal Fartöier, deraf navnlig Dampskibe, ere beskjoeftigede 

med Transport af samme dels fra det sydlige Spanien, dels fra Nordafrika. 

De norske Seilskibe, der have været optagne i denne Fart, have i 1879 erholdt 

en Fragt af 17 sh.-20 sh. 

Sukker er i Aarets Löb fört fra Vestindien til G-reenock for 32 sh.— 

35 sh. eller for 47 sh.-52 sh. Tour og Retour. 

Paa lignende Maade som indgaaende stillede ogsaa udgaaende Fragter sig 

yderst ugunstigt. Som ovenfor anfört er blandt disse alene Kulfragter for os 

af Interesse og navnlig Fragter for Kul til de forenede Riger og Östersöen. 

Lave ved Aarets Begyndelse holdt de sig temineligt uforandret under Aarets 

Lob, visende fra August af i enkelte Router en Tendens til at stige, hvilken 

Stigning dog i de færreste Tilfælde antog större Proportioner, medens i andre 

Router det om Hösten for Kulfragter almindelige Fald ogsaa nu iudtraadte og 

medförte Rater, der endog vare lavere end de nogensinde tidligere noterede. 

Nærmere Oversigt herover giver ornstaaende Tabel over Kulfragter fra Burntisland 

idet det bemærkes, at der i Almindelighed gives 5 sh. pr Keel mere fra 

Charlestown, St Davids, Alba, Dysart og Wemyss, medens der fra Grangemouth, 

Boness og Leith gjerne betales 5 sh.-10 sh. pr Keel mindre end 

Burn ti slan d. 

Foruden under lave Fragte lede vore Skibe i Aarets sidste Maaneder i 

enkelte Havne under et Misforhold, ved hvilket Opmærksomheden fortjener 

særligen at fæstes. 

I Certepartier for Kullastning i Havne ved Firth of Forth optages i Almindelighed 

ikke Bestemmelser om et vist Antal Liggedage, men det hedder 

gjerne i samme, at Fartöiet skal lastes enten i »regular turn» eller i »regular 

colliery turn.» »Regular turn» beregnes efter Tiden for Fartöiets Ankomst i 

Dokken, taget absolut, saaledes at det gaar forud for ethvert andet Sejlskib, 

der ankommer senere, medens Bestemmelsen »regular colliery turn» har til Folge, 

at et Fartöi med Hensyn til Lastning kun gaar foran saadanne senere ankomne 

Seilskibe, som skulle laste fra samme Colliery. I Almindelighed indtrmde 

sjeldent Forviklinger, da Expeditionerne foregaa hurtigt, og et Fartöi behöver 

saaledes ikke at vente synderligt Isenge paa sin Tour. Ved Afslutning 

af Certepartier indgaa vore Rederier derfor gjerne uden synderlig Modstræben 

paa hvilkensomhelst af disse Betingelser. En pludselig Tilströmmen af Fartöier 

eller specielle Forhold hindre imidlertid undertiden hurtig Expedition, og i saadanne 

Tilfælder kunne Fartöier forblive i ugevis i Havnen i Paavente af Last, 

uden under de nævnte Betingelser i sine Certepartier at være berettigede til 

derfor at kræve Erstatning. Saadanne Tilfælde indtraadte hyppigen i forrige 

Höst- og Vintermaaneder. 

Ifölge Vicekonsulernes Opgaver henlaa de i Novbr. og December Mdnr. 

fra Burntisland afgaaede 24 norske Seilskibe med 3,860 Reg.-Tons Drægtighed 

tilsammen i 356 Dage i Havnen, eller hvert Fartöi gjennemsnitlig i 15 Dage. 

Regnes 1 1/2 Tons Kul pr Reg.-Tons lastedes altsaa kun 16 Tons Kul pr Dag 

pr Fartöi. I samme Tidsrum afgik fra Charlestown 12 norske Seilskibe paa 

1,558 Reg.-Tons, der tilsammen brugte til Lastning 130 Dage s eller i 1 Dage

=IN& 

Christiania __. _ pr Keel 6 10 

Kulfragter i 1879. Burntisland. 

Januar. Februar. Marts. April. Mai. Juni. Juli. Angst. Septbr. 

sh. d. 

Alba 

Oktobr. Novbr. Dear. 

sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. 

7 

6 17 

-6 6 1 

10 10 10 10 GI 5 6 10 7 7 7 

Christiansand- )) 4 15 41 is 4 10 5 4 10 

Bergen __ )) 7 10 6 10 6 6 10 7 10 7 10 7 10 

)) -■ Göteborg 5 10 5 10 5 5 5 5 5 5 10 5 10 4 10 4 10 

Malmö )) 5 10 5 10 5 10 6 

Stockholm 

)) 

Kjöbenhavn )) 7 6 10 6 10 10 10 6 10 II 5 75 8 8 8 

Aarhuus )) 6 15 15 15 7 - 7 5 7 10 8 10 8 

Königsberg )) 7 6 10 10 10 7 II 10 8 

Danzig ..... )) 5 10 5 10 5 10 6 6 65 10 4 10 

Riga 5 5 5 10 5 55 SI 10 SS 

Kronstadt 7 6 10 7 6 10 Gt 10 

sh. d.

414 

pr Fartöi eller en gjennemsnitlig daglig Lastning af 17 1/2 Tons. I Modsætning 

hertil var vore Fartöiers gjennemsnitlige Ophold i Burntisland i Juni og August 6 

Dage og den daglige Lastning 53 Tons ; i Charlestown 5 1/2 Dag og 39 Tons 

daglig Lastning. Paa lignende Maade stillede Forholdene sig i Dysart og 

Alba. 

Grundene til dette Misforhold vare, dels en stærk Tilströmmen af Fartöier 

til Kulhavnene i Aarets sidste Maaneder, dels Strikes og andre Omstændigheder, 

der vanskeliggjorde en hurtig Produktion, dels Kontrakter, afsluttede af 

enkelte Collierier for Levering af betydelige Kvanta til Indlandet (Jernbaner), 

hvorved deres Evne til at afgive Kul til Udskibning i væsentlig Mon indskrænkedes, 

samt endelig og væsentligst det Fortrin, som i Burntisland og i de fleste 

andre med Docks udrustede Havne ydes Dampskibe. Disse have nemlig ved 

Losning og Ladning ubetinget Forrangen fremfor Sejlskibe og medtages ikke i 

Beregningen for Seilfartöiernes regular turn eller regular colliery turn. Et 

Dampskib lastes, uden Hensyn til Sejlskibe, umiddelbart efterat det tidligere 

ankomne Dampskib er bleven fuldlastet, Selv om et Seilfartöi allerede er kommen 

under Kulspruten, hænder det ikke sjeldent, at det maa forhale forat give 

Plads for et senere ankommet Dampskib. this et saadant ankommer efter 

den bestemte Tid, tilbageholdes ofte de for dette fremdrevne Kul i Paavente 

af dets Ankomst, medens intet afgives til Seilskibe. 

Et Dampskib paa f. Ex. 1,500 Tons henligger derfor nogle Dage i en 

Havn under Lastning, medens et Seilfartöi paa f. Ex. 300 Tons kan henligge tiger. 

Det har endog oftere hændt, at et Dampskib, forbigaaende et tidligere ankommet 

Seilskib, er lastet, afgaaet fra Havnen og atter kommen tilbage fra sin 

Reise, findende Seilskibet paa samme Plads, endnu ventende sin Tour. 

Undertegnede har i Anledning af dette Forhold, hvis Ubillighed almindeligen 

anerkjendes, havt forskjellige Sam taler og Korrespondance med Afladere 

og vore Vicekonsuler, forat hidföre en Forandring, men under Indvirkning af 

de forskjellige Interesser, der knytte sig til det Bestaaende, vil neppe Afladere 

eller Eiere af Collieries af sig selv træffe Skridt, der kunne made Bod paa 

Forholdet, og andre Midler maa formentlig bringes i Anvendelse. 

Der blev saaledes foreslaaet, at Eiere af Collieries skulde indgaa paa at garantere 

at Seilskibes Afventen af sin Tour ikke skulde overskride et bestemt 

Antal Dage (10-12 Dage), og de forenede Rigers Vicekonsul i Burntisland, 

der tillige er Sekretær i Fife Collieries Association forelagde denne Sag i et 

af Foreningens Möder. Resultat heraf meddelte han i folgende Skrivelse: 

»Der var igaar et Möde af Kulmine-Eiere og jeg benyttede Anledningen 

til at forelægge for flere af disse Spörgsmaalet om Tour for Lastning. Med 

enkelte af Eierne tror jeg, at der ikke vilde være megen Vanskelighed at fa..a 

Sagen ordnet, men Andre indvende, at jeg forlanger, at de skulle paatage sig 

en Forpligtelse, som fortiden Kjihmanden paatager sig.» 

»Fortiden garantere Colleries ikke engang Lastning af Dampskibe inden et 

givet Tidsrum. Det er Kjöbmanden, som gjor dette, og som derefter ordner sig 

med Collierierne for at undgaa Overliggedagspenge ; Kjöbmændene ere imidlertid 

de eneste ansvarlige, og Collierierne indvende derfor, at de, ved at garantere 

Tour for Lastning i et givet Tidsrum, vilde paatage sig en Forpligtelse, 

som fortiden ikke er deres.» 

»Jeg svarede herpaa, at hvis ikke Noget gjöres, Seilskibe ville blive afskrækkede 

fra at afslutte Certepartier. De indse dette, men paa den anden 

Side anföre de, at Dampskibe ikke ville komme, medmindre der gives dem 

specielle Lettelser, og at Sejlskibe fortiden ofte ere ana sjeldne, at Collierierne 

ikke kunde holdes gaaende, hvis ikke Dampskibe komme.»

415 

»Sagen er imidlertid nu under alvorlig Diskussion og i næste Meide skal 

jeg yderligere drive paa Sagen.» 

»Spörgsmaalet berörer ikke blot svenske og norske Fartöier, der laste i 

Burntisland. Det samme Misforhold finder Sted baade i Charlestonn og Tayport, 

thi naar Dampskibe lastes hersteds, unddrage naturligvis de Colfierier, der 

laste dem, Kul fra Seilskibe i de nævnte Havne saavel som i Burntisland». 

Efter nogle Ugers Forlöb tilstillede Vicekonsulen derpaa, herværende Konsulat 

nedenstaaende Skrivelse: 

»I min sidste Meddelelse omtalte jeg for Dem, at jeg havde konfereret 

med nogle af Fife Kulmine-Eiere betræffende det urimelige Ophold Seilskibe 

ere underkastede i Kulhavnene, og jeg har netop havt Anledning til at henvende 

mig til dem kollektivt i det samme Anliggende.» 

»Hr Salvesen» (Chefen for et i Leith etableret Handelshus) »havde höist 

beleiligen skrevet til en af Kulmineeierne (der var tilstede,) insisterende paa 

denne Sag, og den blev nièget omstændeligen behandlet.» 

»Resultatet af Diskussionen er bleven, at Dampskibe nu ville faa en modificeret 

Betjening. Det er bleven foreslaaet, at adoptere Colliery guarantee for 

Dampskibe, der laste, paa samme Mande som Tilfældet er i det nordlige Eng• 

land, saaledes at det Dampskib, der ikke ankommer til den bestemte Tid, faar 

sin Tid for Lastning i Forhold udvidet.» 

»Fortiden ligger Hovedgrunden til Seilskibenes Ophold i den Omstxndighed, 

at Dampskibe komme sent Kul holdes tiltage i Beredskab for dem til 

Skade for Seilskibe — under det forestaaede Arrangement vilde Kulmineeierne 

vide Udstrækningen af sine Engagements for et givet Tidsrum og afpasse Arbeidet 

saaledes, at Sejlskibe ikke utilbörligen blive tilbageholdte. Saaledes som 

det er fortiden, kan et Dampskib, hvis Ankomst er lovet i denne Uge, först 

ankomme om 10 Dage, og herved er alt Arbeide bragt i Uorden ; under den 

nye Garanti vilde et saadant Dampskibs Tid for Lastning blive betydelig forlænget 

og om end Seilskibe i Mellemtiden have indtaget Last, vilde der være 

Tid nok til at gjöre behörige Forberedelser for Dampskibet efter dets Ankomst. 

Jeg er derfor 'vis paa, at vi ville se en stor Forbedring indtræde i Behandlingen 

af Seilskibe.» 

Den af Kulmineeierne saaledes paatænkte Forlængelse af Tiden for Lastning 

af Dampskibe, der ikke ankomme til bestemt Tid, synes imidlertid neppe 

at kunne betragtes som et tilstrækkeligt kraftigt Middel til Afhjelpelse af det 

nuværende Misforhold. 

Under Umuligheden af at opnaa yderligere frivillige Indrömmelser fra Kulmineeierne 

maa formentlig Skridt træffes fra andre Hold, hvormed de paapegede 

Onder kunne afhjelpes. Det bedste Bodemiddel herimod ligger formentlig 

hos Rederne selv. Det virksomste Middel til at hidkalde en Bedring vilde 

vistnok være, at Rederierne eller deres Befuldmægtigede under alle Omstwndigheder 

og til alle Tider fastholdt ikke at antage Certeparti, hvori ikke fandtes 

indtagen en Bestemmelse, der nærmere begrændsede Tiden for Lastning. 

Ned Udelukkelse af Klausulen »regular colliery turn» maatte, alt efter Omstwndighederne, 

Klausulen »regular turn» nærmere bestemmes — f. Ex. not to exceed 

8. 10. 12. days — med Fastsætelse af Overliggedagspenge, hvis Overskridelse 

indtræder, eller Stipulation maatte træffes om at et vist Kvantum skal 

leveres pr Dag eller at Fartöiet skal lastes i et vist Antal Dage. Saadanne Klausuler 

vilde under almindelige Forhold, naar Havnene ikke ere synderligt optagne, 

ikke være saa særdeles vanskelige at opnaa; Nödvendigheden for Collierierne 

og Afskibere af at sikre sig Sogning og den gjensidige Rivaliseren mel-

416 

lem Havnene vilde lette Gjennemförelsen. Under almindelige Forholde ansees 

imidlertid saadanne Klausuler for mindre nödvendige, da i alle Fald Lastningen 

foregaar prompte og man insisterer ikke paa at de indtages i Certepartierne. 

Heri ligger Feilen. Er det nemlig bleven Vane at bestemte Stipulationer betræffende 

Lastningstiden indtages i Kulcertepartier saaledes som de indtages i 

næsten alle andre lignende Dokumenter, har, selv under livlige Afskibninger og 

stærk Efterspörgsel, Kulafladerne eller Collieries ondt for at undlade at indgaa 

paa dem ; saalmnge det derimod er usædvanligt at indtage dem ville paa sin 

Side Rederne finde Vanskelighed ved at faa dem antagne under Forholde som 

ovennævnte og altsaa netop, naar de vilde være af Interesse ; Afladerne ere da 

Herrer over Markedet og lade sig ikke foreskrive nye og uvante Betingelser. 

Skal man altsaa kunne sikre sig mod at Seilskibe under visse Forholde 

og navnlig i Konkurrence med Dampskibe i herværende Kulhavne udsættes for 

nævnte ofte hensynslöse Behandling, maa der efter min Formening arbeides hen 

mod det Maal at i alle Tilfælde bestemte Stipulationer med Hensyn til Lastningstiden 

indföres i Certepartierne. Udförelsen heraf forudsætter dog en Samvirken 

af Kræfter, der ofte ledes af stridende Interesser; Gjennemförelsen er 

derfor ikke let, men det synes at være den eneste Maade, hvorpaa man kan 

raade Bod paa et af de mange uheldige Forhold, hvorunder fortiden vor Seilflaade 

lider. 

I Aarets Löb ere ikke mindre end 15 norske Fartöier totalt forliste paa 

de skotske Kyster. Af disse Forlis have tre været forbundne med Tab af 

Menneskeliv. 

3 af Forlisene ere forefaldne ved Fife Ness, en udspringende Odde ved 

det nordlige Indlöb til Firth of Forth. De indtraf i Tykke, der skjulte de 

nærliggende Fyre. Paa eller nær Kysten findes intet Taagesignal eller Kyststation, 

der tinder saadanne Forhold kan advare Fartöier eller give dem Antydning 

om, hvor de befinde sig. Konsulatet fandt derfor Opfordring til at 

henlede den herværende Fyr-Direktions — the Commissioners for the Northern 

Lighthouses — Opmærksomhed paa disse hyppige Ulykker. I Anledning heraf 

har de Commissioners i Skrivelse af 13 Februar dette Aar meddelt, at de 

efter omhyggelig Overveielse af den forelagte Sag har besluttet at oprette et 

Taagesignal i Nærheden af North Carr Rock forat afmærke denne Fare for 

Seiladsen. 

Et Forlis af et norsk Fartöi er i forrige Aar foregaaet paa Fair Island 

under Forhold, som synes at antyde, at Oprettelse dersteds af et Fyrtaarn eller 

af Taagesignaler er af paatrazngende Nödvendighed. Konsulatet har ogsaa underrettet 

the Commissioners af Northern Lighthouses om dette Forlis og er underhaanden" 

bleven meddelt, at Spörgsmaalet om Oprettelse af 2de Fyrtaarne 

paa Öen i nogen Tid har været under Behandling. 

Konsulatet savner förövrigt nærmere officielle Oplysninger om de Omstændigheder, 

hvormed de fleste af de indtrufne Forlis have været forbundne. Som 

bekjendt aflægges ingen Söförklaring ved de herværende Konsulater og det er 

kun leilighedsvis og i private Samtaler at enkelte Oplysninger erholdes. En 

Skibsförer negtede endog at afgive enhver hvilkensomhelst Oplysning, anförende, 

at behörig Forklaring vilde blive aflagt ved Hjemkomsten. Det vil indsees, at 

det nuværende System lidet egner sig til at fremme Söfartens Interesser. Paa 

samme Tid som Kjendskabet til de Omstændigheder og Forholde, under hvilke 

et Forlis er foregaaet, kan give Anledning til at Foranstaltninger som ovennævnte 

træffes til Undgaaen af lignende Söulykker i Fremtiden, vii Offentliggjörelsen 

af de afgivne Forklaringer tillige kunne tjene andre Söfarende til Veiledning 

under Seilads i vedkommende Strög og Forsigtighedsregler saaledes

417 

kunne iagttages, hvorpaa Tanken ellers ikke vilde være bleven henledet. At 

andre vægtige Grunde ligeledes tale for Nödvendigheden af Aflæggelse og 

Offentliggjörelse af Söforklaringer, naar Forlis er indtruffen, behöver formentlig 

hersteds ingen nærmere Paapegen. 

Folgende Antal svenske og norske skibbrudne og nödlidende samt syge 

Sönmnd have erholdt Understöttelse af Konsulatet med folgende Belöb: 

Antal. Belöb. 

Svenske 3. 3. 9 sh. 4 d. 

Norske 123. » 362. 7 D 8 » 

Syge Sömænd blive hersteds gratis forpleiede i the Royal Infirmary of Edinburgh, 

hvis nye, storartede Bygninger i forrige Aar . bleve tagne i Brug, og 

hvis betydelige Udgifter (.k, 500 om Ugen) udelukkende bestrides ved private 

Bidrag.. 

I afvigte Aar blev i Leith fölgende Antal Sönnend : 

Afmönstret. Paamönstret. Römte. 

Svenske Fartöier 9. 6. 5. 

Norske 127. 96. 14. 

Gjennem Konsulatet blev i forrige Aar fölgende Hyrebelöb hjemsendte: 

Af svenske Sömænd R, 26. 

norske D 73. 11 sh. 

I frivillige Bidrag til Sömandsmissionen indkom der paa Konsulatet L 17 

11 sh. 5 d. og paa Vicekonsulaterne L 4. 16 sh. 1 d. 

Der ankom i Aarets Löb 3,766 Stykker Breve addresserede til svenske og 

norske Sömmnd ; af disse vare 335 Breve ufrankerede, de fleste af disse bestemte 

for svenske Sömænd, 355 Breve bleve efter i 3 Maaneder at være 

blevne opbevarede paa Konsulatet tilbagelevererede till Postvæsenet som Folge 

af Adressaternes Ikke-Tilstedeværen. 

Fra Konsulatet er i. Aarets Löb fölgende Antal Skrivelser blevet expederet 

: 

a) Til Kommerc-Kollegiet 21. 

b) » Indre Departementet ...... ...... 105. 

Vicekonsulerne 649. 

d) » Andre Myndigheder og Private ___ ___ 301. 

Stkr. 1,076. 

Antallet af de indgaaende Skrivelser udgjorde 881. 

Handel. Forud for Aaret 1879 var i Storbritannien gaaet et længere 

Tidsrum af Tryk i alle Omsætninger, hidkaldt af de forskjelligste Omstændigheder 

og ikke mindst af flere paa hinanden fölgende daarlige Aaringer. Til 

disse Omstændigheder sluttede sig i de sidste Maaneder af 1878 for Skotlands 

Vedkommende en kommerciel Katastrophe, — City of Glasgows Banks Fallit -der 

saavel paa Grund af Tabenes enorme Störrelse som paa Grund af de Forholde, 

der havde fremkaldt Ulykken, rystede alle Handelens Grene paa det 

föleligste. Aaret 1879 aabnedes derfor under lidet gunstige Auspicier. Til ringe 

Omsætninger, lave Priser, lave Arbeidspenge, Indskrænkning eller Standsning af 

forskjellige Virksomhedsgrene sluttede sig almindelig Mistillid og Frygt for Fremtiden. 

Paa samme Tid som Omsætningerne foregik med Besværlighed og under 

uheldige Forhold, paa samme Tid sögte Enhver at indskrænke sig til det mindst 

mulige. Dette Tryk syntes ikke at lettes i Aarets Löb. Tvertimod tiltog det 

i Intensitet alteftersom Sommeren skred frem og efterat en sen og yderst ringe

418 

Indhöstning, der næsten kan betegnes som en Mishöst, havde sluttet sig til de 

forudgaaende uheldige Aaringer. 

I September indtraadte imidlertid et Omslag til det Bedre. Dette Omslag 

kom fra de forenede Stater. Den derværende Höst viste sig usædvanlig rig 

og medförte for Storbritannien en dobbelt Fordel. Den satte herværende Konsumenter 

istand til at supplere til forholdsvis lave Priser den Mangel paa Födeemner, 

som Storbritanniens egen daarlige Höst havde fremkaldt, og hindrede 

derved den Stigning i Priserne, som ellers vilde have end yderligere föröget de 

lavere Klassers Nod. Paa samme Tid gav Storbritanniens betydelige Indkjöb 

en yderligere Impuls til de forbedrede Forhold, der begyndte at gjöre sig gjeldende 

i de forenede Stater, og de fremkaldte der en Virksomhed, som snart 

lod sig ogsaa hersteds föle. Dette viste sig navnlig i Jernindustrierne. I Juli 

var Prisen paa Jern i Staterne lavere end den hvortil engelsk Jern, betynget 

med en dryg Indförselstold, kunde leveres. Men henimod denne Tid bragtes 

paa Bane de forskjelligste Planer til Omformen af det amerikanske Jernbanesystem. 

Dette medförte betydelige Bestillinger af Jernbanemateriel, og Efterspörgselen 

efter Staal-Skinner etc. oversteg snart de amerikanske Jern og Staalværkers 

Produktionsevne. Fölgelig stege Priserne i stadig voxende Proportioner, 

saaledes at det snart viste sig fordelagtigere at gjöre Indkjöb i Storbritannien, 

og Bestillinger i stor Maalestok indlöb ogsaa hertil. Ved den förste Placeren af 

disse Ordres gav sig en vild Spillelyst tilkjende i det skotske Marked, navnlig 

hvad Rujern angaar, og Priserne bragtes hurtigen op til en urimelig Höide. 

Denne Spekulationsfeber forsvandt dog snart og gav Plads for jævnere og derfor 

mere tilfredsstillende Forretninger til Priser, der stode i gunstig Modsætning 

til dem, som betaltes ved Aarets Begyndelse. 

Heller ikke var det blot i Jernindustrierne at dette Omslag gav sig tilkjende. 

De amerikanske Indkjöb af næsten alle de væsentligste britiske Produkter 

tiltog paa en fremtrædende Maade, og Folgen heraf viste sig snart i 

större Tillidsfuldhed i de fleste Forretningsgrene og i en eraf folgende föröget 

Produktion. Fabrikanter, som havde ladet sine Beholdninger af Raamatenaher 

synke til en Ubetydelighed, lod det nu være sig magtpaaliggende at fylde 

dem, for at sikkre sig imod en fremtidig Stigning af Priserne, og tillige for at 

være beredte paa en föröget Efterspörgsel efter sine Artikler. 

Denne tiltagende indenlandske Kjöbelyst indvirkede atter igjen paa alle 

Industrigrene, hvormed Skotland specielt beskjæftiger sig. 

Bomulds-Spinderierne og Væverierne, der hovedsagelig ere koncentrerede i 

det vestlige Skotland, og som havde lidt under et stærkt Tryk i den tidligere 

Del af Aaret, fik en ny Impuls, der dog var af mindre Betydning for Væveriernes 

Vedkommende. I Uld-Industrien havde Stagnationen i Löbet af 1879 

været end större end det forudgaaende Aar. Den Forögelse i Priserne, som. 

fandt Sted i Aarets sidste 3 Maaneder, af 30 til 40 % for de ringere Kvaliteter 

Uld og af 15 til 20 %, for de finere, hævede ogsaa Priserne for den 

forarbeidede Artikel. 

I Linned og Jute-Industrien indtraadte der en ikke uvæsentlig Bedring 

til Fordel for Fabrikanterne. 

Særligen viste Omslaget sig af Betydning for Skibsbyggeriet i Clyde. Den 

Tonnage, der bragtes paa Vandet i 1879, var vistnok ringere end det forudgaaende 

Aar, men i de sidste Maaneder indlöb der saamange Bestillinger, at 

næsten al disponibel Plads i de forskjellige Værfter blev optagen. 

Den Hurtighed, hvormed Likvidationen af City of Glasgow Bank foregik, 

bidrog ogsaa Sit til Gjenoprettelse af Tilliden. Udskiftningsmændene ansattes

419 

clou 22 October 1878; den 30 Decbr 1879 forelagdes der i et Möde af Aktiehavere 

et fuldstændigt Opgjör. Den optagne Status havde udvist Forpligtelser 

til et Belöb af 12 1/2 Millioner Pounds Sterling og en Deficit af 6 Millioner 

Pounds. Opgjöret viste, at de fleste Fowrpligtelser vare blevne eller i Löbet 

af nogle Maaneder vilde blive betalte fuldt ud, men uden Renter. Dette 

Resultat blev kun naaet ved ruinerende Opoffrelser fra Akteeiernes Side. Hver 

Aktie paa R, 100 havde at tilskyde t. 2,750. Af de 1819 Individer, der 

eiede Aktier, vare blot 112 istand til fuldstændigen at dække de Krav, der saaledes 

stilledes paa dem ; de övrige 1707 maatte opgive alt, hvad de eiede og 

bleve endnu Bankens Skyldnere. De Ulykker, som denne Fallit bragte med 

sig, strakte sig til de videste Kredse og vil stadigen staa som en af de mör- 

.keste Pletter i Skotlands kommercielle Historie. 

De Artikler, der danne Gjenstand for de forenede Rigers Omsætninger 

med Skotland, fulgte alle i större eller mindre Grad de Bevægelser, som efter 

Ovenstaaende gjorde sig gjældende paa Markedet i sin Helhed. 

Trælast. Som ovenfor leilighedsvis antydet udföres fra de forenede Riger 

til Skotland hovedsagelig Planker (fra Sverige) Battens (fra Sverige og 

Norge) og Pitprops (fra Norge), hvortil komme mindre Kvanta Stav og Latwood. 

Vor Export til Skotland af Bjælker, der tidligere var af Betydning, er derimod 

nu delvis ophört og Export af hövlede Bord, der spiller en saa vigtig 

Rolle i vore Forbindelser med England og Irland, foregaar i yderst ringe Maalestok, 

eller rettere, næsten aldeles ikke til Skotland. 

Det Tryk, der i Aarets förste Del hvilede over alle Forretninger, gjorde 

.sig særlig gjældende i Trælastmarkedet. Den Mistillid, der raadede, og de 

Ulykker, den forlængede Depression og navnlig City of Glasgows Banks Fald 

foranledigede, svækkede al Kjöbe- og Spekulationslyst og nödte Enhver til at 

indskrænke sig i de forskjelligste Retninger. Nye Byggeforetagender sattes ikke 

i Gang, selv allerede paabegyndte standsedes delvis, og i de större Byer, 

faldt Værdierne af Bygninger indtil 20 %. Efterspörgselen efter Trælast kunde 

under disse Omstændigheder ikke blive andet end yderst mat; vistnok havde 

Aaret 1878 noget indskrænket de tidligere store Beholdnibger, men hvad 

.der endnu forefandtes var ikke aldeles ubetydeligt, og Tilförselen, om den end 

foregik i mindre Maalestok end vanligt, oversteg til flere Tider Behovet. Priserne 

holdt sig derfor i længere Tid af Aaret lavere end man i Aartier kan 

erindre og kunne neppe antages at have givet Afskiberne nogetsomhelst Udbytte. 

I Januar betaltes saaledes for 2den Kvalitet norske Battens 6 1/2" X 2 1/2" fra 

de bedste Havne ct 5. 10 sb. cif. pr. Stud., for 3die Kvalitet Whitewood Bat-. 

tens fra Sundswall og Hernösands Distrikter 5 pr Ptbr. Stnd., 3die Kvalitet 

Redwood Battens fra L 5. 10 ah. til L 6 pr. Ptbrg. Stndr. I Sommerens 

Löb forbedredes vistnok disse Priser noget i enkelte Havne, navnlig i 

Grangemouth og Leith, hvor de i Juni noteredes 10 sh. pr Stndr. höiere end 

i Januar, men Omsætningerne vedbleve at være matte og utilfredstillende og 

Udsigterne ansaaes for at være lidet lovende. 

Det Omslag, som i Septbr. indtraadte i andre Retninger, undlod imidlertid 

ikke at have en mærkbar Indflydelse paa det skotske Trælastmarked. 

Den Virksomhed, som udviklede sig i de forskjellige Næringsgrene, fornö: 

digede snart en yderligere Anvendelse af Trælast, og Efterspörgselen efter denne 

Artikel — det maatte være i Form af Battens og Planker eller af Pitprops 

— steg jevnt og raskt. Med Efterspörgselen gik Priserne i Folge og ved 

Aarets Udgang stode de for Planker og Battens betalte 20%, —25% over de. 

i Januar noterede. For 2den Kvalitet norske Battens betaltes saaledes X, 7.

420 

5 sh. — L 7. 15 sh. pr Stndr., for 3die Kvalitet Sundsvall Hernösand Whitewood 

Battens R., 6. 10 sh. til L 7, for Redwood Battens L 7 — L 7. 

10 sh. Selv disse Priser ere imidlertid i indeværende Aar blevne noget overskredne, 

og under nogen Tid syntes det som om Spekulationen vilde drive dem 

op til samme Höide som for nogle Aar tilbage. En Reaktion indtraadte dog 

snart, og fortiden gjör sig mindre Kjöbelyst gjældende i Markedet for Planker 

og Battens. 

Importen af Pitprops til Havne i Firth of Forth og navnlig til Boness, 

Alba, Charlestown og Granton er særdeles betydelig. Der mangler officielle 

Opgaver over det i 1879 importerede Kvantum, men nogen Ide om dets Störrelse 

kan dannes, naar hensees til, at der • afgik fra Norge alene til Boness 155 

Fartöier paa 19,480 Tons ladede med denne Artikel. Det er Störstedelen , 

smaa Sejlskibe, der ere beskjæftigede i Transporten af samme og som atter vende 

hjem eller afgaa til en östersöisk Havn med Kul. Sjelden laste Dampskibe 

Pitprops, men under gæregne Forholde saaledes som under vedholdende 

vestlige Vinde eller under en pludselig opstaaet Efterspörgsel kaste dog ogsaa 

Dampskibe sig ind i denne Transport, ligesom enkelte Kvanta ankomne med 

svenske Dampskibe til Granton. 

Det er hovedsagelig fra Havne i det sydlige Norge, at Pitprops exporteres 

hertil, fra Sverige kommer nu neppe 10 %, og disse hovedsagelig fra Falkenberg, 

Göteborg og Uddevalla samt tidligere tra Osearshamn og Mönsterås. 

Ved herværende Omsætninger i Pitprops tages altid Hensyn enten: 

1) til lange Længder 3 Toms 10 h 11-11 h 12 Fods 

4 » 9 h 10 

5 » 8 4 9 

eller 2) skaaren Props i Længder op til 6 Fod og af alle Diametre fra 

2 1/2-6 Tommer. 

Af begge Slags var der ved Begyndelen af Aaret 1879 smaa Beholdninger 

i Firth of Forth. 

De Forhaabninger om hbiere Priser, som med Stötte heraf næredes af 

Exportörer, realiseredes dog ikke, tvertimod sank Priserne i Sommerens Löb 

dels i Sympathi med de övrige Trælastpriser, dels som Fölge af hyppige Stri 

ker i Kulminerne, der indskrænkede Forbruget. Beholdningerne vare dog 

gjennem hele Aaret ringe, og da det i September indtraadte Omslag i Forretningsforholdene 

medförte en livlig Efterspörgsel efter Pitprops, steg derfor 

ogsaa Priserne hurtigen og holdt sig forholdsvis höie til Aarets Udgang. 

Nedenstaaende Tabel angiver nærmere disse Fluktuationer: 

Januar—April Mai—August Septbr.—Deebr. 

Kort Props pr 100 löbende Fod: 

2 sh. 3 d. 2 sh. 2 sh. 6 d.-2 sh. 9 d. 

3,, 

3 » 2 » 6 d.-2 sh. 9 d. 4 » —4 D 3» 

31/2". ------- - 4 » 3 » 6 D —3 D 9 »4 » 9 » -5 » —» 

4 & ------5 » 4» 6 » 5 » 9 D — 6 

4 & 5 1/2"______ 6 »5 » 6 7 » » —7 » 6» 

6" ..8 »7 » » 9 » — » --10 » » 

Lange Props pr 100 löbende Fod: 

3" 11 h 12 Fod 4 sh. 3 sh. 6 d.--3 sh. 9 d. 5 sh. 9 d. 

4" 8h 9 » 5 » 4 D 6 » 6 » 6 » 

5" 7 h 8 D 6 D 5 » 6 » 7 » 6 D

421 

De höie Priser, hvormed Aaret gik ud, fremkaldte en livlig Export fra 

de aabne Havne i Norge ; denne Export antog dog snart for store Dimensioner 

og trykkede Priserne paa en fölelig Maade; fortiden (April Md) er derfor atter 

indtraadt en Tilbagegang, som dog formentlig neppe bliver af længere Varighed, 

med mindre vore Udskibere uden Hensyn til Markedets Absorptionsevne 

bringe for store Kvanta til Forsælgning. 

Smör. Den Artikel, der næst efter Trælast maaske staar överst i Betydning 

af Sveriges Export til Skotland, er Smör; da imidlertid denne Vare forsendes 

hertil fortrinsvis over Danmark, er det vanskeligt at opgive Störrelsen 

af de Kvanta, der oprindelig komme fra Sverige. Til Leith alene var Importen 

fra Sverige og Danmark omtr. 80,000 Fad, repræsenterende en Værdi af 

1. 400,000. 

Skotland forsynes med Smör tillige fra Holland og Tyskland, hvorhos de 

forenene Stater og Canada begynde at spille en vigtig Rolle i denne Forretning. 

Vistnok skibes sjeldnere derfra det finere Slags Flöde- og Meierismör, der betinger 

altfor höie Priser, men til Gjengjæld forsendes saameget större Kvanta 

af simplere ægte Meierismör samt af det saakaldte laddle packed Smör, der 

sælges i Konkurrauce med 2den Kvalitet svensk og dansk Smör. 

Derhos er nu paa herværende Markeder bleven almindeligen introduceret 

13utterine og Oleomargarine, der komme saavel fra de forenede Stater som fra 

Holland, Frankrige og Australien. Det tjener som er billig og sund Artikel 

istedetfor de ringere Kvaliteter Smir og anses overalt i Husholdninger for bedre 

end ægte Smör af simplere Slags. Dette Produkt sælges nu til 84 sh. 

96 sh. pr cwt. leveret her. 

I Smörforretningen har de samme Fluktuationer gjort sig gjældende som 

i andre Grene; fra 136 sh. i Begyndelsen af Aaret for fineste svenske Herregaardssmör 

steg Prisen som Folge af ringe Forsyning til 148 ah. i Begyndelsen 

af Marts, men fra Skibsfartens Aabning af sank den atter, saaledes at 

fineste Greessmör i Slutningen af Juni solgtes til 102 sh., den laveste Notering, 

som kan erindres for Aar tilbage. Med September kom Omslaget, og Bedrin 

gen vedvarede ligetil Aarets Udgang, da fineste Herregaards Smör holdtes i 

156 sh. pr cwt. Middelprisen har desuagtet været den laveste i de förlobne 

10 Aar, saaledes som fremgaar af folgende Oversigt over Middelpriserne for 

dansk Herregaardssmör: 

1870. 1871. 1872. 1873. 1874. 

130 sh. 3 d. 133 sh. 11 d. 128 sh. 9 d. 134 sh. 10 d. 148 sh. 10 d. 

1875. 1876. 1877. 1878. 1879. 

145 sh. 10 d. 155 sh. 6 d. 146 sh. 5 d. 138 sh. 1 d. 125 sh. 3 cl. 

Amerikansk Smör er i indeværende Air bleven importeret i forholdsvis 

ringe Kvanta, og der forudsees saaledes en livlig Efterspörgsel efter svensk og 

dansk Smör. 

Havre. Fra Sverige indföres endel Havre til Skotland især over Leith 

og Granton. Denne Import var dog i afvigte Aar af mindre Betydning end 

sædvanligt. Saaledes indförtes i 1879 til Leith kun 11,374 qv. mod 45,742 

qv. i 1878 og til Granton blot 394 qv. Prisen var lav ved Udgangen af 

1878, og oversteg ikke i Gjennemsnit 20 sh. 7 d. pr qvarter. Fra denne 

Tid af og indtil September gik den op til 26 sh. 7 d. pr qv., men da Markedet 

begyndte at forsynes med den nye Indhöstning, begyndte Prisen atter at 

dale, indtil den i Slutningen af Novembr stod i 20 sh. 6 cl., medens Aaret 

afsluttedes med 20 sh. 10 cl. pr. qv.

422 

Foruden nævnte Artikler er i 1879 indfört fra Sverige endel Bark, tomme 

Flasker, Træmasse, Tændstikker, Bönner og Ag, men denne Indförsel, over 

hvilken nærmere statistiske Opgaver endnu savnes, bar ikke været af væsentlig 

Betydning, og nærmere Indgaaen paa sammes Enkeltheder vil saaledes maaske 

ansees for at være af mindre Interesse. 

Af Exportartikler til Sverige og Norge spiller som hyppigen nævnt Kul 

den væsentligste Rolle. Næsten alle svenske og norske Fartöier, bestemte for 

de forenede Riger, afgaa med denne Artikel, da den samlede Tonnage i 1879 

var omtrent 125,000 Reg.-Tons, er altsaa omtrent 187,000 Tons Kul förte fra 

Skotland til Sverige og Norge i de forenede Rigers Fartöier. Hertil komme 

de Kvanta, der ere importerede i udenlandske Fartöier, der ikke skulle være 

af ringe Betydning. 

Det var især fra det östlige Skotland og navnlig fra .Kulminerne i Fife, 

at i 1879 denne Forsyning foregik. Det vestlige Skotland deltog heri langt 

mindre end sædvanligt som Folge af vedvarende Strikes, der især i den sidste 

Halvpart af Aaret vanskeliggjorde eller standsede Arbeidet i Minerne i Lanarkshire 

og nærliggende Distrikter. 

De i Sverige og Norge mest anvendte Kvaliteter skotske Kul ere fra 

Burntisland : Elgin Wallsend, Halbeath, Muircookhill, Cowdenbeath, Lochgeley 

og Townhill og fra Charlestown: Elgin Wellwood, Townhill og Cowdenbeath. 

I alle Udskibningshavne stode Priserne lavt under den förste Halvdel af 

Aaret; de noteredes i Burntisland 5 sh. 9 d. frit ombord og i Charlestown 5 

sh. 7 d. pr Ton med stigende Priser for bedre Kvaliteter; i Glasgow 6 sh. 

for Main Steam, 7 sh. for Splint & Ell og 8 sh. 6 d. for Navigation Steam 

Coals. 

De holdt sig paa dette Standpunkt indtil Efterspörgselen efter Jern ogsaa 

havde föröget Sogningen efter Kul; fra denne Tid af og indtil Slutningen af 

Aaret steg Priserne 2 sh. til 2 sh. 6 d. höiere end de vare noterede ved 

Aarets Begyndelse, og selv til disse Priser var det vanskeligt at faa Varen leveret 

uden Ophold og Tidsspilde. Til disse Forhold bidrog ikke alene den almene 

Bedring, der var indtraadt i Forretningerne, men tillige de Lönstillmg, 

der maatte ydes Arbeiderne og de hyppige Strikes, der delvis fremtvang disse 

Tillæg. I Lanarkshire betaltes saaledes en Minarbeider under förste Halvdel 

af Aaret 3 sh. 3 d. til 3 sh. 6 d. om Dagen, i Septbr. 4 sh. 3 d., i Oktobr. 

5 sb. og i Novembr. 6 sh. 6 d. om Dagen ; en Reduktion foretoges derpaa först 

til 5 sh. 9 d. og senere til 5 sh., men denne Reduktion fremkaldte en Strike 

af betydelig Omfang og Varighed. 

De i de sidste Maaneder synkende Jernpriser har ikke undladt at have 

en vægtig deprimerende Indflydelse paa Kulpriserne, der ere blevue yderligere 

trykkede ved Skibningssaisonens Ophor, en mild Vinter, en livlig Konkurrance 

fra Nord-Englands Kuldistrikter og ikke ubetydelige Kulbeholdninger paa Kontinentet. 

Hvad Fife Kul angaar er nu tillige Lanarkshire indtraadt i Konkurranee, 

efter at den der stedfundne Strike er ophört. 

Yderligere Reduktion i Priserne er dog neppe antagelig, da den maatte 

medföre en Reduktion af Arbeiderens Lönning, og da Försög herpaa uden 

Tvivl vilde fremkalde fornyede Striker. 

fern. Over Fluktuationerne i Jernpriserne i liarets Lob giver folgende 

Tabel over de gjennemsnitlige Noteringer for Rujern en Oversigt:

423 


Januar. Febr. Marts. April. 

42 sh. 8 d. 43 sh. 1 cl. 43 sh. 9 . cl. 43 sh. 2 d. 

Mai. Juni. Juli.Aug. 

42 sh. 9 d. 41 sh. 6 d. 40 sh. 6 14 cl. 42 sh. 6 1/2 d. 

Sept. Oktbr. Novbr. Decbr. 

50 sh. 1 d. 57 sh 10 d. 56 sh. 1 d. 61 sh. 6 cl. 

1880. 

Januar. Febr. Marts. 

70 sh. 1 cl. 67 sh. 7 1/2 d. 58 sh. 11 cl. 

Allerede af ovenstaaende Fremstilling af Handelens Gang inden de Grene, 

hvormed Omsætningerne mellem Skotland og de forenede Riger hovedsagelig 

bevæge sig, fremgaar at Aaret 1879 er af særlig Interesse som dannende en 

Afslutning paa det kommercielle Tryk, der i aarevis havde hvilet paa Forretningerne. 

Og i denne Henseende er lige interessant at betragte Hurtigheden 

i det indtraadte Omslag og Omfanget af dets Virksomhed. Men netop disse 

Omstændigheder synes at love en Fortsættelse af den hidkaldte Bedring. Hurtigheden 

i Omslaet beviser hvormeget tidligere Beholdninger vare reducerede 

og hvor vel Terrginet var forberedt for en Bedring. Reaktionens Udstrækning 

til alle Handelens Grene har givet Produktionen et Stöd i alle Retninger, der, 

engang i Virksom ed, vil styrkes ved stadig gjensidig Paavirkning. 

Meget vægtige Omstændigheder ville derfor nu fornödiges for atter at 

svække Virkningerne af dette Stöd, og hvorlidet man end kan være forud sikret 

mod Indtrwdelsn af saadanne Omstændigheder, og omendskjönt der allerede 

er indtraadt Forholde der have skuffet gjorte Forhaabninger, tör man dog med en 

Tillidsfuldhed, hvortil man paa længe ikke har været vant, se den nærmeste 

Fremtid imöde. 

En vigtig Gren af vor Virksomhed synes imidlertid at befinde sig under 

Forhold, der selv i gunstige Perioder antages neppe at ville kunne give Rum 

for Tillidsfuldhed. 

I de sidste Aar er en fuldstændig Forandring indtraadt i Transportmaaden 

tile's ; Seielskibe ere mere og mere blevne fortrængte af Dampskibe ikke 

alene i de fleste transatlantiske Router, men ogsaa i den europæiske Trafik og 

i Transport af Varer, som tidligere antoges stadigen at ville blive förte af 

Seilskibe. Storbritannien er gaaet i Spidsen for denne Revolution, der navnlig 

i det sidste Decennium dersteds har antaget storartede Dimensioner. Storbritanienns 

Danapskibsflaade var i 1870 1,111,375 Tons, i 1879 2,508,112 Tons; 

altsaa i 9 Aar en Förögelse af 125 %. 

Dens Seilftaade, som i 1870 var 4,506,318 Tons, var i 1879 derimod 

kun 4,013,187 Tons, eller ikke uanseeligt formindsket. 

Paa samme Tid, som Storbritannien altsaa i et Decenium byggede en Dampskibstonnage, 

der i og for sig ved sin 4 dobbelte större Effektivitet kan sættes 

ved Siden af dens samlede enorme Seiltonnage, fortrænger den saavel fra andre 

Router som fra sine egne Kyster mere og mere fremmede Fartöier. 

Siden 1876 har den norske Tonnage i Fart paa Storbritannien stadigen 

gaaet ned (med næsten 500,000 Tons for Ind og Lictaaende), medens den bri-

424 

tiske er steget med omtrent 4 Mill. Tons. Og saaledes de fleste andre Nationer. 

Men med de Forbedringer, som stadigen indföres i Dampskibsseiladsen 

.med de Besparelser af Kul, Mandskab og andre Udgifter, der tilveiebringes 

med de Lettelser i Losning og Ladning, som opnaaes, med de nye Router, 

næsten ene skikkede for Dampskibe, der aabnes, med det forbedrede Bygningsmateriel, 

som benyttes, og med den större Sikkerhed og Varighed, som deraf er 

en Folge, med den Hurtighed, hvormed et Dampskib af den störste Tonnage 

kan bygges, med disse og mange andre Forhold for Oie kan det neppe betvivles, 

at den iværksatte Omformen stadigen og maaske i end större Proportion• 

vil gaa for sig, og at den Overvægt, Dampskibe allerede nu har naaet, snart 

vil blive aldeles overvældende. Vor Seilflaades Stilling er derfor lidet opmuntrende, 

saameget mindre som man, hvis. gunstige Fragtperioder dertil maatte 

opfordre, nu er istand til i Löbet af nogle Maaneder at sætte en betydelig 

Dampskibstonnage paa Vandet i Konkurrence med hvilkensomhelst Seiltonnage. 

Vore Redere synes derfor at have al Opfordring til nöie at folge de Forandringer, 

som de nyere Tider have medfört og at adoptere dem i den Udstrækning, 

hvortil Omstændighederne matte opfordre. 

Honolulu den 29 mars 1880. 

Hawai. 

W. Christophersen. 

(Årsberättelse för 1879 till Ministern för utrikes itrendena.) 

Ingen direkt handel har under Al. 1879 egt rum Indian de Förenade rikeim 

och de Hawajiska öarne, och ej heller hafva några svenska eller norska 

fartyg under .Aret besökt hamnar mom distriktet. 

Under inflytande af handelstraktaten med Nordamerikas förenta stater 

har produktionen af socker, som dr vår förngmsta stapelartikel, tillväxt under 

Ar 1879. Utförseln utgjorde 49,020,972 pounds mot 38,431,458 pounds år 

1878, en tillvaxt . af 27,5%. 

Värdet af hela exporten var 3,781,717 doll. mot 3,333,979 doll. Ar 1878, 

en tillväxt af 13,43% . 

Införseln uppgick till 3,742,978 doll. mot 3,046,369 doll. ar 1878, en 

tillväxt af 22,84%. 

Till samtliga hamnar mom distriktet ankommo under år 1879 251 handelsfartyg 

om 151,576 tons mot 232 fartyg om 163,640 tons år 1878 samt 

25 hvalfångare om 8,195 tons Ar 1879 mot 27 om 8,239 Ar • 1878. 

J.. C. Glade.

Königsberg den 19 Mai 1880. 

425 

Det tydske Rige. 


De forenede Rigers Skibsfart i 1879 paa Konsulatdistriktet sees af 

,den Oversigt, der er indfört Side 54. 

De forenede Rigers Skibsfart paa dette Konsulatdistrikt var i Aaret 1879 

betydelig mindre end i det foregaaende Aar; hele Differencen falder paa Königsberg 

idet Drægtigheden af de til Vicekonsulsstationerne ankomne svenske Fartöier 

omtrent var den samme som i 1878, og Drægtigheden af de derhen ankomne 

norske Fartöier endog udgjorde ca 4,000 Reg.-Tons mere. 

Der ankom til Distriktet: 

Svenske Fartöier: 

1879___ _________ 158 Fartöier, dr. 25,856 Reg.-Tons 

imod i 1878 244 » 40,998 » 

og i 1877._ 145 » » 32,162 D 

fleraf var i 

1879 ____________ 46 Dampskibe, dr. 13,486 Reg.-Tons 

imod i 1878 131 » » 32,011 » 

og i 1877rn 78 » » 23,629 » 


1879 242 Fartöier, dr. 50,376 Reg.-Tons 

imod i 1878 311 » )) 54,303 » 

og i 1877rn 282 » » 55,919 » 

deraf var i 

1879 _ _______ 66 Dampskibe, dr. 17,773 Reg.-Tons 

imod i 1878 -----77 

» 21,722 

og i 1877 ----------- 84 » » 22,456 » 

Af Svenske Fartöier ankom og afgik med Ladning i 1879: 

I. Ankomne: 

til Distr. fra Sverige ______ 34 Fart., dr. 2,780 R.-Tons, Fragt Kr. 7,685 

» D udenrigske Steder 67 » » 10.458 » » » 118,125 

101 Fart., dr. 13,438 R.-Tons, Fragt Kr. 125,810 

II. Afgaaede: 

fra Distr. til Sverige 28 Fart., dr. 2,062 R.-Tons, Fragt Kr, 18,575 

» » » udenrigske Steder 98 » D 17,366 D 


126 Fart., dr. 19,428 R.-Tons. 

I. Ankomne: 

til Distr. fra Norge 69 Fart., dr. 11,095 R.-Tons, Fragt Kr. 143,265 

» » udenrigske Steder 112 » » 26,271 » » » 431,405 

181 Fart., dr. 38,366 R.'Tons, Fragt Kr. 57 4,670 


II. Afgaaede: 

426 

fra Distr. til Norge ______ 84 Fart., dr. 12,090 R.-Tons, Fragt Kr. 138,400 

» udenrigske Steder 120 » » 26,058 D » 352,070 

204 Fart., dr. 38,148 R.-Tons, Fragt Kr. 490,470, 

Till Königsberg ankom der: 

Svenske Fartöier: 

i 1879 ______ 100 Fartöier dr. 12,270 Reg.-Tons 

imod i 1878 196 27,740 » 

og i 1877 95 17,206 » 

deraf 

i 1879 ______ ______ 30 Dampskibe dr. 6,759 Reg.-Tons 

imod i 1878 __________ 102 P » 21,049 » 

og i 1877 47 » » 12,763 » 


i 1879 ___ 129 Fartöier dr. 22,932 Reg.-Tons 

imod i 1878 208 » » 30,980 

og i 1877 ___ 169 » » 25,774 » 

deraf 

i 1879 __________ 

imod i 1878 

47 Dampskibe dr. 13,319 Reg.-Tons 

64 » » 17,860 » 

og i 1877 _____ 

Der ankom til Pillau: 

56 » D 14,461 

i 1879 ______ 2,139 Fartöier dr. 432,079 Reg.-Tons 

imod i 1878 3,098 » » 582,173 » 

deraf var: 

i 1879______ 730 Dampskibe dr. 317,055 

imod i 1878 1,002 » » 423,292 

Af de ankomne Fartöier var: 

under Svensk Flag _ _ _ 125 Fartöier 

» Norsk »157 » 

» Dansk » 377 » 

» Tysk » 1,040 » 

» Engelsk » 328 » 

» Hollandsk » 102 » 

» Russisk o 7 » 

» Belgisk » 1 » 

» Fransk » 1 » 

» Amerikansk » i » 

Af de ankomne Fartöier har 1,846 været i Königsberg. 

Der afgik fra Pillau: 

i 1879 ___ ___ _ _ 2,029 Fartöier dr. 429,503 Reg.-Tons 

imod i 1878 2,972 » D 589,682 

deraf var: 

i 1879 727 Dampskibe » 316,231 

imod i 1878 1,024 » » 438,623

427 

I Ilailas , ton.' Og med indbragt Ladning afseilede: 

i 1879 ..... 188 Fartöier dr. 51,688 Reg.-Tons 

imod i 1878 _ 361 )) D 71,734 D 

• 

Fragtberetning. For Skibsfartens Aabning bevilgedes fra Pillau for: 

Dampskibe: London, Hull 2 sh., Leith 2 sh. It 2 sh. 3 d., Newcastle 2 

sh. 3 d., Antwerpen 2 sh. 3 d.-2 sh. 4 1/2 d., Rotterdam 2 sh. 3 d.-2 sh. 

6 d., Diinkirchen 2 sh. 6 d., Havre 2 sh. 9 d.-3 sh., Rouen 3 sh., Bordeaux 

3 sh. 3d.-3 ah. 6 d. pr 500 R Hvede; Bergen Rigsm. 25 pr 2,500 

Kil. Rug. 

Efter Skibsfartens Aabning d. 6 April betaltes ab Königsberg: 

Dampskibe: London, Hull 2 sh. 3 d.-2 sh. 6 d., Antwerpen, Rotterdam 

2 ah. 6 d.-2 sh. 9 d., Amsterdam- 2 sh. 9 d., Diinkirchen 2 sh. 9 d.-3 

sh., Havre 3 sh., Rouen 3 sh. 3 d. pr 500 R Hvede; Leer Rigsm. 30-32, 

östl. Norge Rigsm. 25, Bergen Rigsm. 26, Kjöbenhavn Rigsm. 18-19 pr 

2,500 Kil. Rug. 

Seilskibe : östl. Norge Rigsm. 20-22, Bergen Rigsm. 22-24, Trondhjem 

Rigsm. 26-27, Danske Öer, Hertugdömmerne Rigsm. 18-20 pr 2,500 Kil. 

Rug; Kulhavne 1 sh. 9 d.-2 sh. med stigende Rater til Kanalen 2 sh. 9 d. 

—3 sh., nordl. Frankrige 3 sh., Bristolkanal 3 sh.-3 sh. 3 d., östl. Irland 

3 sh. 3 d.-3 sh. 6 d., vestl. Frankrige 3 sh. 3 d. pr 500 R Hvede. 

Udover Sommeren gik Noteringerne lidt efter lidt nedad, og var der i 

hele den saakaldte döde Saison, som i dette Aar varede ualmindelig længe, kun 

meget faa Fragter paa Markedet. Sommeren igjennem noteredes: 

Dampskibe : London, Hull, Leith 1 sh. 6 d.-2 sh., Antwerpen, Rotterdam 

1 sh. 9 d.— 2 ah., Diinkirchen 2 sh. 3 d.-2 sh. 6 d., Havre, Rouen 

2 ah. 6 d.-2 sh. 9 d., Bordeaux 2 sh. 9 d.-3 sh. pr. 500 R Hvede; Amsterdam 

hfl. 16-17 pr 2,400 Kil. Hvede; Leer Rigsm. 23-24, östl. Norge 

Rigsm. 18-20, Bergen Rigsm. 20-22,- Trondhjem Rigsm. 26-27 pr 2,500 

Kil. Rug. 

Seilskibe: Firth of Forth og Kulhavne 1 ah. 6 d.-1 sh. 7 1/, d. med 

stigende Rater til Kanalen 2 sb. 6 d. pr 500 R Hvede; Hertugdömmerne, 

Danmark Rigsm. 11-13, sydl. Sverige Rigsm. 10-12, östl. Norge Rigsm. 

16-17 pr 2,500 Kil. Rug; nordl. Frankrige 27 sh. 6 d., vestl. Frankrige 32 

sh. 6 d., östl. Norge 20 sh. pr Ton Hamp; London 11 sh., Hartlepool 8 sh., 

Newport 11 sh. pr Load Sleepers. 

Paa Grund af de smaa Tilförsler af Kornvarer var Fragtmarkedet hele 

Hösten igjennem meget stille, og naar Fragterne desuaget hævede sig, laa det 

deri, at de russiske Nabohavne anlagde höiere Fragter. Senhöstes noteredes 

saaledes: 

Dampskibe: Hull, London, Leith 2 sh. 9 d.-3 sh., Antwerpen, Rotterdam 

3 sh., Havre, Diinkirchen 3 sh. 6 d.-3 sh. 9 d., Rouen 3 sh. 9 d., 

St Malo, Lorient 4 sh. pr 500 R Hvede ; hfl. 24 Amsterdam pr 2,400 Kil., 

Hvede ; Rigsm. 33-35 Leer, Rigsm. 24-25 Bergen pr 2,50,0 Kil. Rug. 

Seilskibe: Rigsm. 24-26 östl. Norge, Stavanger, Bergen, Rigsm. 15=-16 

Hertugdommerne, Danmark pr 2,500 Kil. Rug.; 2 sh. 6 d. Firth of Forth og 

Kulhavne med stigende Rater til Kanalen 3 sh. 6 d., 3 sh. 9 d. Bristolkanalen, 

4 sh. nordl. Frankrige pr 500 Hvede ; 35 ah. Fecamp, 45 sh. Nantes 

pr Ton Hamp. 

Allerede d. 26 November maatte de sidste Dampskibe paa Grund af den 

Dagen forud indtraadte pludselige Kulde forlade Haine».. I dette Aar havde

428 

vi saaledes blot 7 2/3 Maaned aaben Skibsfart. Fragterne ab Pillau noteredes i 

Slutningen af Aaret for: 

Dampskibe: London, Hull, Leith 2 sli., Antwerpen, Rotterdam, Amsterdam 

2 sh. 6 d.-2 sh. 9 d., Diinkirehen 3 sh.--3 sh. 3 d., Rouen 3 sh. 

d., Lorient 3 sh. 9 d., Bordeaux 4 sh. pr 500 Hvede; Leer Rigsm. 30, 

Kristiania Rigsm. 30, Laurvig Rigsm. 32 pr 2,500 Kil. Rug. 

Kornberetning. Den herværende Export af Kornvarer var i det forlöbne 

Aar over 1/3 mindre end i 1878. Aarsagen hertil er fornemmelig at söge i 

den i Konsulatets tidligere Aarsberetninger omtalte Forskjel i Jernbanetarifferne 

mellem denne Plads og de konkurrerende russiske Havne. Vistnok betales 

nu igjen Jernbanefragterne i dobbelt Myntsort, altsaa for den russiske Strækning 

i Rubel og for den preussiske Strækning i Rigsmark, men fra næsten alle 

Egne stiller dog Fragterne til de russiske Havne sig billigere. Men ogsaa 

andre Omstændigheder har bidraget til at bringe Forretningen i Königsberg i 

en ugunstig Stilling. De russiske Jernbaner har tildels stillet Fragterne saa 

lavt, at de notorisk medförer Tab, blot for at trække Varerne til de russiske 

Havne og saaledes bort fra Königsberg ; dog haaber man her, at de i Længden 

ikke vil udholde denne Manipulation. 

Saa længe man endnu i Rusland havde Forraad fra den rige Höst 1878, 

og man endnu ikke havde nogen væsentlig Frygt for den sidste Höst, kom der 

fremdeles nogenlunde Tilförsler fra vor östlige Nabo, men i den störste Halvdel 

af Aaret var det saa stille i den herværende Kornhandel, som man neppe 

nogensinde tidligere har kjendt. 

I Maanedene Januar og Februar var Tilförslerne nogenlunde gunstige, men 

formindskedes de derpaa i en betydelig Grad. I Mai, Juni og Juli ankom som 

sædvanlig Wittinnerne fra Rusland, hvilket bidrog til at bringe lidt Liv i 

Forretningen. Derpaa udviklede der sig lidt mere Virksomhed i Oktober, idet 

Landmanden her i Provindsen benyttede de höie Priser til at realisere sine 

Produkter. 

Hvad dette Aars Höst angaar, har den i det Hele taget ikke været meget 

tilfredsstillende. Om Hveden havde man i Begyndelsen godt Haab, men Rust 

og Regn, som netop indtraf under Indhöstningen ved varmt Veir, og som anrettede 

stor Skade, foraarsagede at kun en liden Del kunde bringes under Tag 

i god Beskaffenhed, saa at Vægten i det Hele taget kun er ringe. De övrige 

Kornsorter blev indhöstede under gunstigere Veirforholde og for det Meste i 

god Beskaffenhed, dog er Udbyttet under Gjennemsnit. 

Efterstaaende Tal giver en Fremstilling af Omfanget af den herværende 

Omsætning i Kornvarer i 1879: 

landværts. söværts. 

Hvede ___ ___ 1,235 Tonnen, 125,276 Tonnen, 

Rug 6,879 » 78,503 » 

Byg 6,095 21,588 D 

Havre __ 3,911 » 51,867 

Boghvede 3,311 » 

Erter 254 D 18,939 D 

Bönner 27 2,944 

Vikker 65 » 6,201 

Linsæd 2,060 20,816 

Hampsæd 8 » 635 -D 

Rips & Raps 2,208 » 10,188 »

Malet Boghvede___ 

Sæd & Diverse 

Valmue 

122,589 Tonnen 276,878 Tonnen h 1000 Kil. 

462,969 imod i 1878: _______ 112,690 

» 

og i 1877: ______ 77 202 

563;275 h » 

429 

landværts. 

407 Tonnen, 

502 D 

111 » 

siiværts. 

736 Tonnen, 

955 

223 h 1,000 Kil. 

23,769 Tonnen, 342,182 Tonnen A, 1,000 Kil. 

23,769 » 

365,951 Tonnen h 1,000 Kil. 

imod 554,214 Tonnen i 1878 og 604,628 Tonnen i 1877. 

Kornmesternes Register udviser en Totalexport af 409,312 Tonnen imod 

607,823 Tonnen i 1878 og 66.7,000 Tonnen i 1877. 

"Ifölge Toldlisterne fordeler Exporten sig paa de forskjellige Lande 

saaledes: 


Belgien 1,004,034 Cntr. 1,538,199 Cntr. 

Bremen 23,870 D 67,418 D 

Danmark_.._ ______ ______ 201,175 » 540,803 » 

Frankrige 1,746,394 D 1,449,572 D 

Storbritannien. og Irland 1,5'74,521 D 2,980,313 D 

Hamburg ____ __ __ ______ ___ 3,125 D 8,005 » 

Holland 907,811 D 1,183,216 D 

Italien » 26.000 D 

Lybeck 188,313 D 100,393 » 

Nordtyskland 1,359,647 D 1,991,3 5 » 

Norge ___ 591,534 » 1,014,4 3 D 

Rusland 167 D 4,9 0 D 

Sverige 91,034 D 551,660 D 

7,691,625 Cntr. 11,456,367 Cntr. 

Fra Provindsen og fra Rusland og Polen ankom der ifölge Veieramtets 

Opgaver: 

Hvede .. 

Rug 

Byg 

Havre __________________ - 

Boghvede 

Erter 

Bönner 

Vikker 

Linsæd 

Hampswd 

Rips og Raps ___ 

Malet Boghvede _ 

Frö og Diverse 

Valmue__________________ 

fra Indlandet fra Rusland og Pole 

4,721 Tonnen 77,304 Tonnen 1.000 Kil. 

24,325 

72,472 

15,739 

17.012 

12,634 

52,002 

57 

4,189 

9,879 

11,777 D 

1,983 

1,209 

5,812 

158 

3,881 

25,215 

16 

1,171 

6,323 

10,613 

10 

1,216 

1,178 

2,083 

31 

421

430 

De herværende Beholdninger belöb sig ved Aarets Slutning til: 

Hvede____________ _________ 19,100 Tonnen à 1,000 Kil. 

Rug _____________ __________ 16,700 » 

Byg 4,260 

Havre _ _ _ _________________ 2,920 » 

Erter 2,880 

Bönner _____ 800 » 

Vikker 2,320 » 

Linsæd3,950 

Rips og Raps 6,720 » 

Hampsæd 200 » 

Boghvede _ _ _ _ _ _ 630 » 

Medens England i tidligere Aar altid har været vort Hovedmarked for 

Hvede, sendtes i dette Aar den störste Del til Frankrige. Grunden hertil er 

fornemmelig at söge i den Omstændighed, at den herfra exporterede Hvede var 

af lettere Kvalitet, hvorfor de engelske Markeder foretrak den smukkere, vægtigere 

amerikanske Hvede. Den störste Del af den herværende H-vedeexport 

gik derfor, som netop antydet, til Frankrige, derefter kom England, Belgien og 

Holland. Ligeledes fandt der en ret livlig Omsætning Sted til det vestlige 

Tyskland, men efter den nye Host tog den af, da man der selv havde et, om 

ikke tilstrækkeligt, saa dog rigeligere Tilbud. — Medens man endnu temmelig 

let fandt Afsætning for Hvede, om ogsaa kun med ringe Gevinst, var det van-, 

skeligere med Rug og Sommerkorn. Paa Grund af de ugunstige Jernbanefragter 

var man her med disse Artikler tvungen til at anlægge forholdsmæssig hOiere 

Priser end for Hvede for at trække Tilförslerne til sig. Konkurrencen 

med de russiske Östersöhavne blev altid vanskeligere, da de paa Grund af de 

lavere Jernbanetariffer var istand til at offerere billigere. Fornemmelig fölte man 

Fölgerne af denne Konkurrence i Norge, hvilket man saa meget mere beklagede, 

som man her i lang Tid haii været vant til at betragte dette Land som et Hovedmarked. 

Exporten af Sommerkorn fordelte sig hovedsagelig paa England, 

Tyskland og Frankrige, men Forretningen med disse Artikler var hele Aaret 

igjennem vanskelig og lidet lukrativ. 

Med Oliefrugter var der en lidt livligere Forretning, fornemmelig efterat 

den nye Höst var kommet paa Markedet. Fra Polen og de tilgrændsende Dele 

af Rusland ankom der temmelig megen Linsæd, som fandt en livlig Afsætning 

til de Lande, hvor Hösten af Foderkorn havde været daarlig. Den störste Del 

gik til Hull, meget ogsaa til Frankrige, Holland, Belgien, Tyskland og Norge. 

Angaaende Prisbevægelserne for de enkelte Sorter er folgende at berette: 

Hvede. I den förste Halvdel af Aaret blev der gjennemsnitlig ved noget 

op- og nedadgaaende Noteringer betalt for ordinær og Gjennemsnitskvalitet Rigsm. 

160-180, fin röd Rigsm. 178-185, fin hvid Rigsm. 185-192. I Juli gik 

Priserne op til Rigm. 185-195 for ordinære og Middelkvaliteter, Rigsm. 

195-200 for fine og rôde og Rigsm. 195-205 for fine hvide Kvaliteter. 

Efter en Tilbagegang indtraadte der i September en hurtig Stigning af ca 

50 Rigsm. for alle Kvaliteter. I Slutningen af Oktober fandt der attér en 

Tilbagegang Sted og opnaaede i Slutningen af Maaneden ordinære og Middelkvaliteter 

Rigsm. 195-210, fine röde og höibuntede Rigsm. 215-225 pr. 

1,000 Kil. 

.Rug. De i de förste Maaneder betalte Priser Rigsm. 100-108 for 115-20 

g Russisk og Rigsm. 113-115 for 122-25 indenlandske Vare, gik efter

431 

nogen forbigaaende Vaklen i Sommermaanederne i Lôbet af Hösten op til Rigsm. 

155-165 for 120-27 R indenlandsk. Lette russiske Varer var næsten ikke 

forhaanden. Terminpriserne fulgte ved ubetydelig Omsætning den samme Tendens 

som loko Vare; de gik fra Rigsm. 120 op til Rigsm. 152 pr September 

Oktober og fra Rigsm. 135 til Rigsm. 165 pr Foraar 1880. 

Byg. Sort Maltbyg opnaaede Rigsm. 115-135, smaat Maltbyg Rigsm. 

120-132; Foderbyg Rigsm. 95-105; senere gik Priserne 10-15 Rigsm. 

tilbage for Maltbyg ; om Höstmaanederne blev der atter igjen betalt Rigsm. 

140-155 for de bedre Kvaliteter og Rigsm. 120-130 for Foderbyg. 

Havre. I Begyndelsen af Aaret betalte man Rigsm. 84-88. Da Skibsfarten 

aabnedes, blev der en stor Efterspörgsel, og steg Priserne op til Rigsm. 

100-105 for almindelig russisk og endog op til Rigsm. 115 for sort Havre. 

I Sommermaanederne var det paa Grund af de utilstrækkelige Tilförsler meget 

stille ; der betaltes Rigsm. 96-104 for hvid Russisk og Rigsm. 108-115 

for sort, medens fin indenlandske Vare lidt efter lidt steg fra Rigsm. 120 til 

Rigsm. 135. Höstforretningen var meget ubetydelig, da man her ikke kunde 

konkurrere med den betydelig billigere Nabohavn Libau. Priserne holdt sig 

omtrent paa det samme Standpunkt som om Sommeren. 

Bönner. Priserne holdt sig nogenlunde lige mellem Rigsm. 125-135 

efter Kvaliteten. Om Hösten betaltes der i Begyndelsen for den nye Vare ca 

Rigsm. 140, men paa Grund af större Efterspörgsel for England ligeoverfor 

svage Tilförsler gik Priserne lidt efter lidt op til Rigsm. 170. 

Erter. Indtil den nye Höst vaklede Priserne for hvide Kogeerter mellem 

Rigsm. 125-135. I Löbet af Hösten gik de lidt efter lidt op fra Rigsm. 

140 til Rigsm. 163. Fodererter betaltes om Foraaret med Rigsm. 115-124; 

om Sommeren gik Priserne ned til Rigsm. 107-117. For graa Erter fandt 

lidt efter lidt en Stigning Sted fra Rigsm. 180-210; store graa opnaaede indtil 

Rigsm. 225. 

Vikker blev betalt med Rigsm. 95-105; for den nye Vare fandt en Stigning 

Sted i Priserne, og bevilgede man Rigsm. 128-134. 

Linseed blev betalt med Rigsm. 110-140 for ordinære, Rigsm. 155-195 

for middels, Rigsm. 205-225 for god og Rigsm. 230-255 for fine Kvaliteter. 

Alle Noteringer pr 1,000 Kilos. 

Sild. Hedge Toldlisterne belöb Importen sig til 159,590 Td. imod 

194,132 Td. i 1878; denne mindre Import af ca 34,500 Td. fordeler sig 

omtrent i lige Dele paa den skotske og norske Sild. Tilförslerne af norsk 

Sild var betydelig mindre end G-jennemssnittet i de sidste Aar, hvilket havde 

sin Grund i den lille Sommer- og Höstfangst. Saavidt det lader sig bestemme, 

fordeler Importen af de forskjellige Sorter sig saaledes : 

c a 2,659 Td. Norsk Vaarsild 

87,386 » » Fedsild 

5,580 » Skotsk 1879er unbrand og crownbranded Fullsild 

607 » » 1879er crownbranded Matties, Mixed og Ihlen 

63,130 » 1879er unbranded og crownbranded IVIatties, Mixed, 

'Mien, Vestkyst, Matjes og Tornbellies. 

300 » Pommersk Kystsild. 

ca 159,590 Td.

432 

Sildeforretningen var i det forlöbne Aar i det Hele taget tilfredsstillende 

og rentabel. Der fandt en regelmæssig Afsætning Sted saavel af norsk som af 

skotsk Sild ; til Rusland afsendtes • ca 89,000 Td. imod ca 99,000 Td. i 1878. 

Rubelkurserne var vistnok lave, men holdt sig temmelig stabil indtil Slutningen 

af Juli; paa denne Tid steg Kurserne ikke ubetydligt, hvilket havde en gunstig 

Indflydelse paa Höstforretningen. 

Ogsaa i Sildeforretningen mærkede man Libaus stigende Konkurrence, som 

fornemmelig afskar denne Plads Afsætningen til de Egne, hvorhen man afsender 

med den Kongl. Ostbahn. Paa den anden Side var der större Afsætning 

til Sydrusland, Rumænien og Galizien paa Ostpreussiske Südbahn. 

Paa 0-rund af de smaa Fangstresultater ved alle Fiskerier indtraadte der 

om Sommeren meget höie Noteringer, som ved de smaa Lagere holdt sig indtil 

Aarets Slutning. 

Af norsk Vaarsild ankom der kun et lidet Kvantum, som fandt Afsætning 

til maadelige Priser. 

Norsk Fedsild. I Begyndelsen af Aaret var her en Beholdning af ca 

26,000 Td, og stillede Priserne sig meget lavt, saa at der fandt en betydelig 

Afsætning Sted. Tilförslerne var ligeledes hele Foraaret igjennem meget smaa, 

da Lagerne i Norge viste sig at være stærkt reducerede. Da det nu viste 

sig, at det förste Fedsildfiskeri mislykkedes, indtraadte der en stærk stigende 

Tendens. Paa Grund af den livlige Konkurrence i Stettin ankom de förste 

Tilförsler af den nye Fedsild först i Slutningen af August. Priserne var meget 

höie, og holdt de sig indtil Slutningen af Aaret omtrent paa den samme 

Höide. 

Ved Aarets Slutning var der en Beholdning af ca 19,500 Td. 

Skotsk Östkystsild. Aaret begyndte med en Beholdning af ca 23,550 Tdt 

og var der i Fastetiden god Afsætning til Rusland, saa at alt indtil Foraare, 

kunde römmes saagar til stigende Priser. Nogle mindre Rester af crownbrandeci 

full sendtes ved Skibsfartens Aabning til Stettin. Den nye saison i Juli begyndte 

med moderate Priser, og de förste Tilförsler af frisk ustemplet Sild 

fandt en god Afsætning, da Lageret af den norske Sild næsten var fuldstændig 

römmet. Da Fangstresultatet i August viste sig mindre, end man havde 

ventet og ogsaa Efterretningerne om de norske Fiskerier fremdeles var ugunstige, 

indtraadte der en hurtig Stigning i Priserne. De höie Priser har holdt 

sig indtil Slutningen af Aaret, og den lille Beholdning af ca 16,600 Td. vil 

uden Tvivl blive solgt til Foraret. 

Prisbevægelserne for de enkelte Sorter var folgende: 

Norsk Vaarsild opnaaede for de förste Tilförsler Rigsm. 24-25, senere 

stillede Priserne sig i Rigsm. 21--23. 

Norsk Fedsild. I Begyndelsen af Aaret betaltes Kjöbmandssild Rigsm. 

23-26, smaa do. Rigsm. 18-20, reel Middelssild Rigsm. 14-16, smaa do. 

Rigsm. 9-10; indtil Foraaret steg Priserne ca 2 Rigsm; 'da indtraadte der en. 

videre Stigning af ca 5-6 Rigni. Resten af 1878er Kjöbmandssild römmedes 

til Rigsm. 33-35. En tidlig ankommen Ladning af ny Vaarsild opnaaede 

i Begyndelsen af Juni kun 18-19 Rigsm., de förste Tilförsler af ny Fedsild 

opnaaede derimod Rigsm. 40 for stor Kjöbmandssild, Rigsm. 36 for smaa do., 

Rigsm. 30 for Middelssild, Rigsm. 20--24 for smaa do. Paa Grund af de 

större Tilförsler gik Priserne noget tilbage, men boldt sig da temmelig stabil 

indtil Slutningen af Aaret i Rigsm. 38-39 for stor Kjöbmandssild, Rigsm. 

30-32 for smaa do., Rigsm. 28-30 for stor Middelssild, Rigsm. 12-17 for 

Kristiania resp. Middelssild.

433 

Skotsk Vestkyst Matjes Sild. Fin Vare opnaaede Rigsm. 70-80. 

Skotsk Östkystsild, I Begyndelsen af Aaret betaltes crownbranded fullsild 

Rigsm. 38-38 1/ 2 , crownbranded Matties Rigsm. 29-30, crownbranded Ihlen 

og Mixed Rigsm. 29-29 1/2. Indtil Foraaret römmedes crownbranded Fullsild 

til Rigsm. 42-43, crownbranded Ihlen og Mixed til Rigsm. 31-31 1/2 , 

derimod crownbranded Matties til lidet forandrede Priser. 

For de förste friske ustemplede Matties stillede Priserne sig i Slutningen 

af Juli i Rigsm. 25-29, og fandt samtlige Tilförsler i August Afsætning 

til Rigsm. 27-30. De förste Tilförsler i August af crownbranded Matties 

opnaaede Rigsm. 32-33. Priserne steg derpaa hurtigt op for denne Sort til 

Rigsm. 37-38, for crownbranded Fullsild til Rigsm. 50-52, for crownbranded 

Ihlen og Mixed til 38-39. Fra Oktober til Slutningen af Aaret holdt 

Priserne sig temmelig stabil, nemlig crownbranded Fullsild Rigsm. 54, crownbranded 

Ihlen Rigsm. 39, erownbranded Matties og Mixed Rigsm. 38. 

Alt pr ufortoldet Tönde. 


We (Nya Zeeland) den 6 mars 1880. , 

Otto Guthzeit. 


Till distriktet ankom under förlidet dr endast 1 norskt fartyg om 323 

tons med last af bräder från utrikes ort; samma fartyg afgick i barlast till utrikes 

ort. 

Singapore den 12 mars 1880. 


E. Pearce. 

Antalet svenska fartyg, som under år 1879 besökte hamnen, var 2 om 

tillsammans 1,098 tons, båda ankommande från utrikes ort med last; dessa 

båda fartyg afgingo till utrikes ort, det enn med last, det andra i barlast. Af 

norska fartyg ankommo 3, deribland ett ångfartyg, som kom fem gånger. 

Frakterna på London under förlidet år voro i medeltal för seglande fartyg 

(deadweight) L 1 5 sh., hvilket ej air så mycket som året förut. Fran januari 

till april betaltes endast L 1, derefter och till början af oktober steg det 

till L 1 5 sh., under november var det L 1 12 sh. 6 d. och under december 

rt 2 à L 2 2 sh. 6 d. För lätt gods torde frakten kunna anses hafva vant 

10 sh. mera. Under midten och senare hälften af året var liflig efterfrågan 

på fartyg att lasta i Bangkok och äfven i Saigon till Europa. Detta bidrog 

att styrka marknaden.

434 

Kursen ph London för 6 månaders vexlars började med 3 sh. • samt 

höll sig mellan 3 sh. 7 d. och 3 sh. 10 d. till slutet af juni. Den 1 juli 

andrades bankusancen till 4 månader, och kursen noterades då 3 sh. 1072 d., 

'den gick ned till 3 sb. 8 5/8 d. i slutet af september; i oktober var den 3 

•sh. 9 3/8 d. A 3 sh. 10 3/4 d., vid årets slut 3 sh. 10 1/2 d. h, 3 sh. 107 8 d. 

Med undantag af mot slutet af året var marknaden dålig för svenskt jern, 

men den förbättrades i november på samma gang som prisen step i Europa. 

Priset hill sig mellan 3 doll. 50 och 3 doll. 60 pr picul. Samma anmärkning 

galler stål, men det Ur blott mycket litet svenskt stål som kommer hit. 

Det uppgifves alltid som eftergjordt svenskt stål, priset var 3 doll. 25 a 3 

doll. 60 pr tub. Tandstickor hafva ej funnit hut afsättning, alla förråd hafva 

Tarit öfverfylda. 

I Atchin hafva förhållandena förbättrat sig, och i stallet för den militäre 

guvernören har en civil dylik tillsatts, hvilket dock anses vara för tidigt. 

den britisk-malajiska halfön bar lugn vant rådande. Fiera kaffeplantage-egare 

hafva slagit sig ned vid Jahore, midt emot Singapore, och kaffeodling skrider 

framåt alltmera. 

Christchurch (Nya Zeeland) den 14 april 1880. 

R. B. Rea d. 


Under året ankom 1 norskt fartyg om 323 tons med last från utrikes 

ort, och afgick samma fartyg i barlast. 

Madras den 22 april 1880. 

W. Montgomery. 


Ända sedan dr 1877 har hvarken något svenskt eller norskt fartyg besökt 

distriktet. 

Sydney den 26 mars 1880. 

IV. W. Arbuthnot. 

(Arsberättelse för 1879 till Kommerskollegium). 

Af svenska fartyg ankommo under år 1879 till distriktet 2 om 791 tons 

med last och 7 om 4,295 tons i barlast, samtliga från utrikes oft; de två,

435 

förstnämnde arging0 i barlast .och de sju senare med last, alla äfvenledes till 

utrikes ort. • Af norska fartyg ankom 1 om 417 tons med last och 5 om 2,274 

tons i barlast från utrikes ort; alla dessa fartyg afgingo med last till utrikes ort. 

Den vigtigaste tilldragelsen under förlidet år var den stora internationella 

utställningen, som öppnades härstädes den 17 sistlidne september och som ännu 

är öppen. Nistan alla nationer hafva dervid vant väl representerade ; den största 

fördelen af utstallningen för kolonien är att hafva Adragit sig den allmänna 

uppmarksamheten. Ur finansiel synpunkt har utstallningen icke vant så lyckad, 

utan torde utgifterna för densamma komma att med 200,000 L öfverstiga inkomsterna. 

Befolkningen befinner sig fortfarande i tillväxt. 

Vice konsul Wallace i Newcastle skrifver under den 1 januari: »Kolutförseln 

år 1879 har att uppvisa en minskning vid jemförelse med år 1878; 

sistnämnda år utgjorde den 1,259,452 tons till ett värde af 796,719 k, år 

1879 deremot endast 1,172,588 tons till ett varde af 718,189 L. Denna 

minskning beror hufvudsakligen derpå att de större marknaderna i orienten von 

fullständigt försedda med kol under större delen af året och att frakterna till 

och från San Francisco voro för låga für att fartyg skulle vilja gå på den 

linien. Priset höll sig oförändradt nästan hela året: 11 sh. pr ton för stora 

kol och 7 .sh. för små, men till följd af den rådande liflösheten i handeln torde 

det ej dröja lange innan prisen blifva billigare. 

Frakterna hafva vant låga till alla utlindska hamnar, och understundom 

har det vant svart att finna sysselsättning för lediga fartyg. 

Kopparverken hafva hållits i gang och hafva producerat 3,502 tons koppar 

till ett virde af 255,050 L. Till följd af de liga prisen i Europa har denna 

industrigren icke vant mycket lönande. 

Arbetena i hamnen fortga alltjemnt afvensom arbetet med förlängningen af 

vågbrytaren; 'even jernvägsnätet har under året vunnit ytterligare utstrackning. 

Boskap har börjat exporteras till Nya Zeeland, och det ar att hoppas att 

derma utförsel skall komma att fortsättas. 

Hela antalet ankomna fartyg utgjorde 1,330 om 651,501 tons, hamn- och 

lotspenningar m. m. uppgingo till 11,072 k; hela vardet af importen beräknades 

till 340,501 L. 

Alfred Hilder. 

Georgetown (Demerara, Britiska Guyana) den 21 april 1880. 

(Årsbertittelse för 1879 till Kommerskonegium). 

Distriktet besöktes under året af 2 svenska fartyg om tillsammans 943 

tons och 10 norska om tillsammans 2,957 tons. 

J. II. de Jonge.

436 

Ka pstaden (Kapkolonien) den 31 mars 1880. 

(Arsberattelie för r 1879 till Kommerskollegium). 

De Förenade rikenas sjöfart pft konsulsdistriktet år 1879 framgår af fol.jande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last fran Sverige 55 svenska fartyg om 20,679 tons, 

» » utrikes ort 25 » » 9,751 

» i barlast » 2 » 0 » 760 

Fran 0 afgingo med last till » 21 » 0 » 7,441 

» i barlast » » 48 » » 18,645 

Till 0 ankommo med last frail Norge 10 norska 3,084 

» utrikes ort 26 » » 8,523 

» i barlast » 3 » 767 

Fran afgingo med last till 11 0 3,650 

» i barlast 26 » 0 » 8,623 0 

De till konsulsdistriktet ankomna svenska fartygen vore således 82 om 

31,190 tons dragtighet eller 48 fartyg om 19,455 tons mer an foregående 

år; 44 fartyg med tralast från Sverige och 22 med olika last från utrikes orter 

utlossade i distriktet, och erhöllo af dessa 60 fartyg endast 4 frakt Mrifrån. 

De hit inseglade bruttofrakterna belöpte sig till L 59,295 eller 

36,837 mer an året förut. 

De ankomna norska fartygen voro 39 om 12,374 tons eller 4 fartyg mer 

men 1,695 tons mindre an förra året. Antalet i distriktet utlossade var 28, 

hvaraf 6 från Norge och 3 från Sverige med tralast, och blefvo af dessa icke 

fler In 3 harifrån befraktade. Summan af de hit förtjenta bruttofrakterna var 

1, 18,565 eller R, 1,505 mindre an året %rut. 

Nedanstående svenska produkter importerades till Kapkolonien direkt från 

Sverige i 39 svenska och 3 norska fartyg, namligen: 334,979 plankor, 99,099 

golf- och takbrader, 127 bjelkar, 118 spiror, 96 fönsterkarmar, 12 dörrar, 

193 tradgårdsstaket, 312 tralister, 509 tunnor tjara, 105 spisar, 212 plogar, 

4 slittermaskiner med tillbehör, 4,837 stanger och 356 knippor jern samt 7 0 

lador tandstickor. 

Frin Norge hafva till samma koloni direkt hitkommit i 6 norska och 

svenska fartyg följande produkter: 18,428 plankor, 264,119 golf- och takbrader„ 

1,896 taklister, 327 spiror, 304 lador öl, 30 halflfidor spik och 22 %listerpersienner. 

Till kolonien Natal ankommo direkt från de Förefiade rikena 10 fartyg 

med trävaror, hvaraf 5 svenska bragte dylik last från Sverige och 1 svenskt 

filin Norge. Sammanlagda beloppet af de med dessa 10 fartyg importerade 

travaror uppgick till L 11,760. 

Den förnamsta exportartikeln från brödrarikena till konsulsdistriktet utgöres, 

som bekant, af travaror, och tager distriktet sitt behof af denna artikel hufvudsakligen 

från Sverige, antingen direkt eller öfver England. Det sistförflutna 

året har att uppvisa obetydlig skeppning den senare vagen, utan har deremot 

det mesta gått direkt från Sverige och de norska travarorna direkt från Norge. 

Importen af travaror till Kapkolonien har vant ofantligt stor eller mer an dubbelt 

så stor, som foregående år, namligen 1,989,492 kub.-fot mot 855,466 

kub.-fot år 1878, hvartill Sverige, som vanligt bidragit med största delen och 

i qvantativt afseende mer an något annat år. Norge har even hitsandt mer 

an något föregående år, och hafva de derifrån ankomna travarorna förnamligast

437 

vant golf- och takbräder. Orsaken, hvarföre de skandinaviske trävaruexportiirerne 

skeppat sa mycket pa detta distrikt, är väl att söka deri, att efterfrågan var 

sa obetydlig på de europeiska marknaderne, att de ansågo det vara bättre att 

vända sig till aflägsnare. Jag tror ock, att de ej blifvit svikne i denna förväntan, 

hvad detta distrikt betraffar, utan hafva, tack vare ett hastigt uppkommet, 

stort begär, om an icke gjort stor vinst, dock icke gjort förlust på sina 

skeppningar. Man kunde hafva befarat, att ett betydligt prisfall skulle inträdt, när 

det bief bekant, att så många tralaster voro pa vag hit. Men, som sagdt, det 

visade sig en ovanligt stor efterfragan, beroende pa, att betydliga qvantiteter 

gingo till det inre af landet i följd af lättheten att fortskaffa trävarorna genom 

de utsträckta jernvägsanläggningarna. Förut hade trät mast forslas med de bekanta, 

tunga kapvagnarne pa de backiga vägarne, och hvilken kostnad och tidsutdrägt 

detta fortskaffningssätt mast medföra, kan man lätt föreställa sig. Byggnadslusten, 

som efter gränskrigens lyckliga slut fick ny fart, bidrog iifven mycket 

till att frammana detta stora begär. 

Priset pa plankor, förtullade och levererade vid köparens upplagsplats, var 

vid arets början 5 d. pr löpande fot 3" X 9", men alit efter som det bief bekant, 

att fler och fler laster voro pa väg, antogs 4 3/ 4 d. à 4 1/, d. och slutligen 

4 d. Sedan de fiesta lasterna hitkommit och det bief kändt, att de alla blifvit 

placerade, började priset att visa en stegring och kan för närvarande ej sdttas 

lagre än 4 3/4 d. Priset pa hyflade och spantade golfbräder vexlade mellan 

1 3/8 d. och 1 5/8 d. per löpande fot 1" X 6" och på dylika takbräder mellan 

3/ 4 d. och 1 d. pr dito V," X 6" och kan nu anses vara respektive 1 3/4 d. 

och 1 d. 

Humu marknaden kommer att stalla sig under instundande silsong, är svart 

att förutsäga, a, man ännu icke vet, hurudan efterfragan flirt landsbygden kommer 

att gestalta sig, ej heller humu manga trälaster kunna hitväntas, likasom 

man ock waste taga hansyn till stegringen på produktionsorterna. 

Fran jernmarknaden är ingenting af intresse att förmäla, då helt obetydligt 

svenskt jern importerats. 

Svenska tändstickor beherska fortfarande marknaden. Hit har blifvit importeradt 

en del tyska säkerhetständstickor. Oaktadt de tyske fabrikanterne, 

såsom kändt är, ieke akta för rof att förse askarne med etiketter i de svenska 

färgerna och med svensk rubrik, äro deras fabrikat dock latt igenkanliga genom 

sin underiägsna beskaffenhet, hvarför jag ej tror, att de kunna blifva farliga rivaler 

till de svenska. I allmänhet, ndr en afnämare blir bekant med ett svenskt 

märke och finner det tillfredsställande, koper han heist af detta, om än lika 

goda eller till och med battre svenska erbjudas honom till samma pris. Nastan 

hela importen har gått öfver England. Priset har stält sig som under det föregående 

året eller mellan 2 sh. och 2 sh. 3 d. för svafveltändstickor och mellan 

3 sh. och 3 sh. 3 d. for säkerhetständstickor per gross. 

Införseln af landtbruksredskap har nästan fördubblats eller L 48,319 mot 

1: 24,704 fir 1878. De tagas numera förnämligast frail England, hvars fabrikanter 

äro outtröttlige i att konstruera nya modeller, passande för alit slags 

mark i Sydafrika. Det är derför tydligen svart för andra lands fabrikanter att 

härstädes tä,fla med de engelske, Dar de dro sa papasslige. Ocksa har ej importen 

af denna artikel från Sverige vant stor. 

För svensk tiara har efterfragan ej vant i förhallande till tillförseln, beroende 

pa, att, utom hvad som hitkommit öfver England, nästan hvarje från 

Sverige anländt fartyg medfört denna vara. Priset är derför nu högst 30 sh. 

för hel tunna och 20 sh. för halftunna.

438 

Importen af smör har, om an ej så stor som foregående atet, dock ickè 

,vant obetydlig eller 765,821 R mot 923,749 R år 1878. Mindre partier 

svensk vara hafva hitkommit med Angare öfver London. Fran Kjöbenhavn harva 

deremot rätt stora partier importerats, °chi om an större delen icke i sig sjelf 

vant af si god beskaffenhet som det svenska, har det dock haft den stora fördelen 

att hålla sig i detta klimat. Kunde man intressera de svenske mejeristerne 

att bereda sitt prima smör för utförsel till varma luftstreck, borde utan 

tvifvel finnas en god afsättning för deras tillverkningar i Kapkolonien. Troligtvis 

är en stor del af det, under namn af danskt, hitkomna smöret uppköpt 

i Sverige, men har sedan blifvit preserveradt och inpackadt i Danmark, hvilket 

bör kunna göras lika latt i Sverige. Priset på 1:ma smör har vant mellan 1 

ah. 6 d. och 1 sh. 9 d. pr g i förhållande till bleckburkarnes storlek. Den 

öfriga delen af det importerade smöret har kommit från Australien och Irland, 

men vant af underlägsen qvalitet samt sets till 1 ah. 1 sh. 3 d. pr R. 

Konsulsdistriktets skeppsfart och handel i allmanhet visa sig ganska fördelaktiga 

för året. 

Till Kapkolonien ankommo tillsammans 2,238 fartyg om 2,139,182 tons, 

hvaraf voro engelska 1,816 » » 1,978,842 » 

hvilket utgör en tillökning i fartygens antal mot dr 1878 af 408 st. ont. 

504,156 tons. 

Till kolonien Natal ankommo: 

i alit Ar 1879 363 fartyg om 207,029 tons, 

mot år 18'78 289 D D 132,278 » 

silunda 74 D » 74,751 » 

mer år 1879 in Aret förut. 

Till Kapkolonien importerades under 

mot år 1878 

sålunda utvisande en tillökning af 

året för 7,080,229 

» 6,151,023 

L 929,206. 

Exporten belöpte sig till 

D 3,664,735, 

under det att den år 1878 var 

» 3,312,979, 

silunda öfverstigande det sistnämnda årets med 1, 351,756. 

Jemföres öfverskottet af 1879 iris införsel öfver 1878 års eller V., 929,206 • 

med 2- 992,675, öfverskottet af det senare årets import . öfver 1877 års, finner 

man en minskning . af' t, 63,469. Göras jemförelser med utförseln under dessa 

år, finner man, att den ar L 351,756 större an 1878 års samt L 122,041 

större an 1877 års. Året har silunda att uppvisa en förbattrad handelsbalans, 

hvilket man icke kunnat vanta af det ovissa tillstånd, hvari landet befunnit sig 

till följd af de störda förhållandena till infödingarne vid grinsen och inflytandet 

af kriget i Zululand tillsammans med den svåra torka, som hemsOkte en ,del af 

kolonien. Det ovissa politiska förhållandet i Transvaal hammade ock hvarje 

framåtskridande i den riktningen. Det Ur anmarkningsvardt för handejn i allmänhet, 

att importen af de artiklar, som am mest underkastade spekulation, 

och som ega sammanhang med proviantering af trupper i falt, vant mindre, 

under det att införseln af sådane, som inga, i förbrukningen af en bofast befolkning, 

tilltagit, så fana vi ett stort aftagande i importen af de varor, kolonien 

äfven producerar, såsom smör, korn, majs, hvete, mjöl, tobak, vin och 

spritdrycker, äfvensom i Booker, kaffe, te, sadelmakar-arbeten, ris och krut. 

Deremot ir det en i ögonen fallande tillökning i landtbruksred.skap, beklidnadspersedlar, 

öl, ljus, bomulls-, linne-, silkes-, metall- oeh korta vgrQ' r, sting- och,

439 

galvaniseradt jern i plåtar, läderarbeten, sackar, travaror, spritdrycker och 

sockersirup. 

Mad utförseln betriffar, visar sig en stadig tillväxt i alla artiklar undantagandes 

aloe, torkad frukt, hastar och elfenben. Af vin hafva vi skeppat mindre 

Constantin men mer ordinart. Den hufvudsakliga tillökningen har vant i 

kopparmalm, spanmål, strutsfjadrar, angorahår, ordinfirt vin samt ull. Det dr 

att beklaga, att intet registreringssystem anvandes för att utröna vardet på de 

exporterade diamanterne, men väl underrattade personer • satta denna summa till 

L 2,250,000. Guldstoft skeppades till ett belopp af ,e 29,000. 

De förnamsta exportartiklarnes mangd och varde voro följande : 

Ull 40,087,593 R, varderade till R., 2,156,609, 

Strutsfjadrar ______ 96,582 D » » D 653,756, 

Kopparmalm ...... _ _ 14,178 tons, » » 283,885. 

Skinn, get- och får- 2,168,445 st., » » 212,152, 

Hår, angora- ...... 2,288,116 g, » 130,775, 

Hudar104,281 st., » 39,092, 

Fisk, saltad ...... 3,956,881 R, » » » 25,997, 

Elfenben 79,225 » 23,769, 

Vin 75,412 gall. » » 16,035. 

Öfriga namnvärda exportartiklar voro: hafre, hastar, aloe, horn, hvetcmjöt 

och torkad frukt. 

Importen till kolonien Natal belöpte sig till .......... _ R., 2,176,356 

mot D 1,719,562 

året förut, sålunda öfverstigande det senare året med L 456,794. 

De förnamsta posterna i importen voro: bekladnadsartiklar, galanteri-, bom, 

ulls- och korta varor, laderarbeten, metallvaror, mjöl, spritdrycker, filtar samt 61, 

Exporten af kolonialprodukter under år 1878 varderades till 2, 658,812, 

då den deremot under år 1879 var » 540,041, 

silunda utvisande en förminskning för sistlidet år af ___ L 118,771, 

beroende förnämligast på att sockerodlingen mycket hammades genom zulukriget, 

De förnamsta exportartiklarne voro : 

Ull 12,029,216 R, varderade till t, 415,890. 

Råsocker 60,201 cwts., » 56,956, 

(Mot 148,568 = 141,077 Ar 1878) 

Hudar 158,193 st., varderade till .t 34,873, 

Strutsfj adrar 1,857 R, • D D 9,410, 

Elfenben 34,150 D » » 8,678, 

Hår, angora- 122,417 » » 4,897, 

Arrowrot 2,310 cwts., » 3,607. 

Skinn, Wildheaste-, Buck- & Quagga- 22,550 st., » » » 1,320. 

kalf-, fir & get- 27,563 D 1,189. 

En händelse af största betydelse i de sydafrikanska jernvagarnes historia 

ar den under året för allman trafik öppnade Beaufort West Extension Line, 

hvarigenom Kapstaden fått en oafbruten jernvägslinie af 338 eng. mil till det 

inre af landet, och anses det för afgjordt, att fullbordandet af denna linie skall 

rikligen gagna denna stads handel och genom att utveckla det genomskurna landets 

slumrande hjelpkallor tjena till att ansenligt befordra dessa kommuners 

blomstring.

440 

Årets stora händelse i telegrafiskt hanseende är det lyckliga nedläggandet 

af en underhafskabel mellan kolonien Natal och the Eastern Telegraph Cornpanys 

linier i Aden öfter Delagoa-Bay, Mozambique och Zanzibar, och är afståndet 

mellan de båda ändpunkterna omkring 3,800 eng. mil. Telegrafförbindelsen 

mom landet har blifvit fullbordad mellan Pietermaritzburg, hufvudstaden 

i Natal, och Pretoria, hufvudstaden i Transvaal, ett afstand af 373 mil, och 

mellan Fauresmith i Orange Free State och Bloemfontein, hufvudstaden i denna 

republik, ett afstånd af 91 mil. Härigenom hafva de förnämsta medelpunkterna 

for handeln i Sydafrika kommit i omedelbar forbindelse, icke endast med England 

utan med alla platser af kommersiel vig i hela den civiliserade veriden. 

Om diamant- och guldgräfningarna är intet anmärkningsvärdt att meddela. 

Emigrationen har ej under året varit särdeles betydlig, hvilket är att beklaga, 

då landet är i stort behof af kunnige och arbetsamme jordbrukare. 

I politiskt afseende bar ingen forandring inträdt i förhållandet mellan de 

sydafrikanska staterna. I Transvaal fruktade man visserligen för oroligheter 

frail böndernes, de s. k. boers', sida med anledning af deras kraftiga protest, 

att de mot sin vilja blifvit gjorde till engelske undersåtar, men da de blefvo 

förvissade, att England var fast beslutet att bibehålla hvad det annekterat, bief 

stämningen lugn och förståndigare. 

Det i förra årsberättelsen, såsom pågående, omnämda kriget i Zululand 

bief, som bekant, efter den afgörande drabbningen vid Ulundi samt det strax 

derpå följande tillfångatagandet af zulukungen Cetyvayo fördt till ett lyckligt 

slut, oaktadt de engelska vapnen derunder ledo flere förödmjukande nederlag, en 

följd af deras i början hysta ringaktning för fienden och deras alit som oftast 

visade oförsvarliga sorglöshet, som nådde sin höjdpunkt genom att låta prins 

Louis Napoléon med ett obetydligt följe företaga rekognosceringar i ett föga 

kändt land, som kunde antagas vara öfversvärmadt af ytterst rorlige fiender: 

med hvilken sorglig utgång är allmänt bekant. Zululand bief icke efter kriget 

taget i besittning utan fördeladt i flere distrikt, hvart och ett under en sjelfständig 

höfding, men skall dock på vissa platser hafva engelske residenter. Det 

troliga är väl, att det vid lägligt WINN blir införlifvadt med det engelska 

väldet. 

Ändtligen hafva vi fått ett slut på kriget med höfdingen Sekukuni vid 

transvaalska gränsen, sedan hans här bief slagen och han sjelf tillfångatagen. 

Det var detta krig, först fördt mellan honom och de transvaalske boers, som 

gaf England föreviindning att taga Transvaal under sitt beskydd, under förklaring 

att, om de blefvo slagne, kunde Sekukuni med sitt folk och förvärfvade 

bundsförvandter bland de öfrige stammarne hota hela det sydafrikanska landets lugn. 

Vid vår egen gräns har kriget mot höfdingen Moroisi ock afgjorts, sedan 

hans befästade berg bief intaget och han sjelf skjuten. 

För närvarande råder sålunda lugn öfver hela Sydafrika, hvilket, få vi val 

hoppas, skall blifva varaktigt, i hvilket fall Sydafrika utan tvifvel bör gå en 

löftesrik framtid till mötes. 

C. G. Akerberg.

441 

Brasilien. 

Pernambuco den 27 april 1880. 


De Förenade rikenas sjöfart pa konsulsdistriktet ar 1879 inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last fran utrikes ort .19 svenska fartyg om 5,784 tons, 

» » » i barlast » » 18 » » » 5,226 » 

Fran 0afgingb med last till » 22 » » » 6,172 » 

)) )) )) i barlast » •» I 9 » » » 5,676 » 

Till » ankommo med last fran » 31 norska » )) 7,829 » 

» » » i barlast » » I 1 » » » 2,639 » 

Fran » afgingo med last till » 25 » s )) 6,325 » 

» )) )) i barlast » » 21 » » » 5,490 » 

Under det förfiutna aret voro frakterna nagot mera lönande än under det 

föregaende. För kanalen varierade de mellan 22 rh. 6 d. och 5 — 32 

eh. 6 d. och 5 %, för Newyork: 15 eh. och 5 eX, — 25 eh. och 5 'X, alit 

per ton socker i säckar och fritt langsides. 

Den under de tre senare Aren herskande torkan har nu upphört .och en 

myckenhet regn har fallit, och äro utsigterna for den kommande skörden utomordentligt 

goda samt fir att antaga det frakterna i september—april här blifva 

särdeles lönande. 

Nagon direkt skeppsfart .mellan de Förenade rikena och distriktet har under 

arets lopp ej egt rum. 

De hufvudsakligaste import-artiklarne fran de Förenade rikena hafva vant 

jern, plankor, tändstickor, tiara och öl samt mindre qvantiteter norsk klippfisk, 

hvilka sändningar blifvit gjorda med segelfartyg öfver Hamburg och delvis med 

fingbatar öfver England. 

Hvad exporten angår så har af senaste arets sockerskörd utförts: 

frail 1 oktober-30 september 1878-1879 82,703 tons, 

hvaremot » 1877-1878 98,335 D 

» 1876-1877 112,173 » 

D 1875-1876 78,109 » 

» 1874-1875 103,822 » 

Utskeppadt bief fran 1 oktober-31 december 1879 36,831 » 

hvaremot » » 1878 26,594 » 

» 1877 24,291 D 

» 1876 39,816 

Af bomull utskeppades: 

hvaremot 

fran 1 juli-30 juni 1878-1879 55,632 balar, 

» 1877-1878 60,318 )) 

1876-1877 156,349 

» 1875-1876 126,500 » 

D 1874-1875 141,504 » 

Be,. om Handel o. Sjöfart. 

•• 

29

442 

och frill 1 juli-31 december 1879 19,895 balar, 

hvaremot 1878 16,628 D 

1877 32,420 D 

1876 67,131 D 

Kursen på London varierade under årets lopp från 20 1/2-23 1/2 pencepr 

milreis. 

Helsotillståndet har under året vant utomordentligt godt och har ingen 

epidemisk sjukdom vant rådande. 

Det tyrkiske Rige. 

Ale Xandria (Egypten) den 24 Juni 1880. 

Herm. Lundgren. 

(Aarsberetning for 1879 til Ministeren for de udenrigske Anliggender). 

De forenede Rigers Skibsfart paa Konsulsdistriktet framgaar af folgende 

Oversigt: 

Fra Sverige ankom til Distriktet med Ladning 5 svenske Fartöier dr. 1,783 Tons, 

» Udlandet » » 3 » 1,623 

Til » afgik fra »» 7 » 2,922 

» » » » » i Bailast 2 » » 0 857 

Fra ankom til med Ladning 12 norske » 12,257 

» 0 » 0 i Ballast 2 • » 1,374 

Til afgik fra med Ladning 12 » 0 » 12,257 

0 i Ballast 2 » 1,374 

Desuden passeredes Suezkanalen af 6 norske Fartöier dr. 6,934 Tons. 

Antallet af de til Alexandrias Konsulsdistrikt i Aaret 1879 ankomne. 

svenske Skibe opgik saaledes til 8 dr. 3,406 Tons og af afgaaede til 9 dr. 

3,779 Tons. 

Antallet af ankomne norske Skibe opgik til 20 dr. 20,565 Tons, og af' 

afgaaede ligeledes 20 dr. 20,565 Tons. 

Bruttofragten af de til Distriktet i 1879 ankomne svenske Fartöier opgik 

til 4,678 R. og af afgaaede til 3,940 I. 

Af ankomne norske Fartöier opgik Bruttofragten til 12,208 L og af afgaaede 

til 13,634 I. 

Ingen Römning fra svenske og norske Skibe anmeldt paa Generalkonsulatet 

i Löbet af 1879. 

Som vedlagte Fragtnoteringer (Tabel 1) udviser, vare Fragterne i Alexandria 

i Löbet af 1879 lave. — Kornfragterne herfra til England noteredes. 

saaledes under en stor Del af Aaret omkring 2 sh. per quarter (h 480 g). 

Först i Oktober og November gik de for nogen Tid op til 4 sh. 3 d. prquarter. 

Man tillader sig her at gjentage, hvad man allerede har omtalt i tidligere 

Rapporter, angaaende hvilke Aarstider, der i Almindelighed ere de fordelagtigste 

at sysselsætte Fartöierne i paa Alexandria:

443 

1) Udskibningen af Kornvarer, Hvede og Bönner m. m. begynder i Juni 

og er livligst i August. 

2) Udförselen af Bomuld og Bomuldsfrö, Landets fornemste Exportartikler, 

begynder i Midten af Oktober og er livligst i Maanederne Oktober, 

November og December. Exporten fortsættes næsten hele Vinteren udover. 

3) I Februar begynder Udskibningen af Sukker. 

Der er saaledes i Alexandria Efterspörgsel efter Skibe hele Aaret igjennem. 

Den betydeligste Del af Exporten, omkring 64 %, foregaar til England, 

10 % til Frankrige og de resterende 26 % til Rusland, Italien, Österrige, 

Tyrkiet og andre Lande. 

Det fortjener at anföres, at der i de för.ste Maaneder af Aaret fra Alexandria 

gives Fragter for Seilskibe og hen i April for Dampskibe med Bomuld 

til Kronstadt og Reval. — I Löbet af den ivrige Del af Aaret skibes en Del 

Bomuld til de ovennævnte russiske Havne via Bull. — Resten af de betydelige 

Kvanta af egyptisk Bomuld, der skibes till Rusland, afsendes herfra via Odessa. 

Den i sin Tid betydelige Transport af Muhamedanske Pillegrimme via 

Egypten er nu ophört, idet de fra Tyrkiet og fra Nordafrika til Mekka valfartende 

Pillegrimme ikke længere lægge Veien over Egypten, men afgaa via 

Suez-Kanalen direkte til Djeddah. Transporten af de nordafrikanske Pinegrimme 

foregaar fornemmelig med engelske Dampskibe, der under Pillegrimstiden 

paa deres Reiser imellem Ost-Indien og England via Suez-Kanalen anlöbe 

de nordafrikanske Havne samt Djeddah. 

Tonnageantallet af samtlige de i Löbet af 1879 hid ankomne Fartöier 

opgik, som vedlagte Tabel (No. 2) udviser, til 1,102,107. 

I denne Trafik tage de Forenede Riger, som paavist, kun ringe Del. 

Naar Tonnagen af de til Alexandria ankomne Fartöier aarligen overstiger 1 

Million, saa kan Grunden til vor ubetydelige Trafik paa Alexandria fölgelig 

ikke være den, at der her ikke er Felt for Virksomhed, tvertimod er jo Feltet 

höist betydeligt. 

Grunden til vor Underlegenhed er derimod den, at vi ikke ere i Besiddelse 

af de til Farten paa Alexandria nödvendige större Dampskibe. 

Dampskibe have i den G-rad her fortrængt Seilskibene, at der af Tonnageantallet 

af hid ankomne Skibe falder over 80 % paa Dampskibene. Seilskibstonnagen 

falder hovedsageligen paa de mindre tyrkiske og græske Skibe, sysselsatte 

i Farten imellem Egypten og de nærliggende tyrkiske og græske Havne. 

I Löbet af forrige Aar besögtes Alexandria blot af 15 engelske Seilskibe, 

hvarimod Antallet af hid ankomne engelske Dampskibe opgik til 616, 

hvoraf 174 tillige Postdampskibe. 

Gjennemsnitsstörrelsen af de i Fragtfarten paa Alexandria sysselsatte 

Dampskibe er omtrent 1,000 Register Tons. Dampskibe paa circa 6 hi 800 

Register Tons ere dog de, der lettest finde Anvendelse her. Men af saa store 

Dampskibe have vi i Sverige og Norge kun meget faa. 

Af Mangel paa större Dampskibe er ikke alene vor Fart paa Alexandria, 

der för var ret betydelig, aftaget; men det Samme gjoelder ogsaa ogsaa flere 

andre Farvande f. Ex. paa det Sorte og Azofske Hav samt paa Donau Floden, 

hvor Seilskibene ligeledes mere og mere fortrænges af Dampskibene. 

Hvad Trafiken via Suez-Kanalen paa de Ost-Indiske Farvande angaar, da 

ere vi af Mangel paa passende Dampskibe saa godt som aldeles udelukkede fra 

denne Verdensroute. 

Man er derfor sikkerligen berettiget til at betvivle Muligheden for os af 

at kunne opretholde vor nuværende, fremragende Stilling iblandt de söfarende 

Nationer, om vi ikke udvide vor Dampskibsflaade og anskaffe större Dampskibe,

444 

thi de, vi mu besidde, 'ere hovedsagligen mindre Fartöier, skikkede til Kystfart 

eller til Fart paa nærmere Farvande. 

I hvilken höi Grad den engelske Dampskibsflaade i de sidste Aar har 

udviklet sig, fremgaar af folgende Tal: (The Saturday Review). 

I 1870 opgik Tonnagen af de engelske Seilskibe til 4,506,318 og af 

dets Dampskibe til 1,111,378. 

Da det antages, at et Dampskib i Löbet af en bestemt Tid er i Stand 

til at transportere et firdobbelt Kvantum Varer, a ' hvad et Seilskib af samme 

Nettodrægtighed formaar at transportere i samme Tid, saa beregnes 1 Dampskibston 

at kunne gjöre samme Nytte som 4 Seilskibstons. 

Den engelske Dampskibsflaasde med en Tonnage af 1,111,375 4,445,000 

Seilskibstons var saaledes i 1 870 naaet òp til den samme Betydning som dets 

Seilflaade. 

I 1879 var den engelske Dampskibsflaade steget til 2,508,100 Tons, 

hvorimod Tonnagen af de engelske Sejlskibe var gaaet ned til 4,013,187 Tons. 

I Seilskibstons udgjorde den samlede engelske Handelsflaade i 1879 derfor omkring 

14 Millioner. 

Denne betydelige Forögelse af den engelske Dampskibsflaade har fölgelig 

fundet Sted under Löbet af en Periode, under hvilken Skibsfarten i de fleste 

andre Lande var alt andet end livlig. 

Sammenlignet med den norske Handelsflaade er den engelske fölgelig ikke, 

som almindelig antaget, 4 h, 5, men 9 Gange saa betydelig som den Norske. 

Og denne store Udvikling af den engelske Dampskibsflaade, der allerede, som 

paavist, har fortrængt vore Sejlskibe fra flere Farvande, synes i höi Grad at 

fortjene vor Opmærksomhed. 

Det er ikke blot England, hvis Dampskibsflaade i saa betydelig Grad 

,udvides. 

I Forhold til Sveriges og Norges Dampskibsflaade ere Frankriges og Tysklands 

ogsaa meget betydelige. 

I Fölge den af »Bureau Veritas» nyligen udgivne Skibsstatistik opgaar: 

Frankriges Dampskibsflaade til 335,219 Tons 

do Seilskibsflaade D 595,933 » 

Tysklands Dampskibsflaade D 253,667 0 

do Seilskibsflaade D 814,677 » 

Reduceret i Seilskibstons udgjör saaledes den franske Handelsflaade over 

1,900,000 og Tysklands 1,800,000. Hver af disse Flaader, reduceret i Seilskibston, 

overstiger saaledes den norske Handelsflaade, naar denne ligeledes reduceres 

i Seilskibstons, men hver af dem er dog betydeligt underlegen de 

svenske og norske Handelsflaader tilsammenlagte. 

Den storartede Udvikling, som den norske Seilflaade i sin Tid opnaaede 

i Löbet af nogle faa Aar, er Bevis paa, hvad vi formaa at udrette som söfarende 

Nation. Naar en Gang Interessen er vakt for Dampskibsfiaadens Udvikling, 

vil vel ogsaa denne blive bragt op til en anseelig Höide. 

Hvad der formodentlig i led Grad vil bidrage til, at vi nödsages til at 

anskaffe större Dampskibe, er det, at der Aar for Aar bliver mere Efterspörgsel 

efter saadanne Skibe i Fragtfarten paa vore nærmere Farvande. 

Store engelske Dampskibe begynde allerede nu at sysselsættes i Trælastfarten 

imellem Havnene i den Botniske Bugt og England. 

Gjennem nye Havneanlæg og gjennem Udbedring af Indseilingen til flere 

af de vigtigste nordfranske, hollandske og tyske Östersöhavne blive disse mere 

og mere gjort tilgjængelige for dybtgaaende Dampskibe.

445 

Hertil kommer ogsaa de for Seilskibene ugunstige Vindforholde paa vore 

nærmeste Farvande, der medföre en tilsvarende Forlængelse af Reisetiden. 

I sit Bidrag til ))Belysningen af Skibsfartens ökonomiske Forhold» (Pag. 

35) anförer Kjær angaaende Gjennemsnitshurtigheden af Seil og Dampskibe paa 

de forskjellige Farvande: 

»I Henseende til Transportens Hurtighed (udtrykt i de pr. Time tilbagelagte 

Antal Kilometer) meddeles folgende Oplysninger for de forskjellige 

Transportarter: 

Dampskibsfart. 

1. Postdampskibe: 

Queenstown—Sandy Hook ved New-York ____ 20,5 Kilometer. 

Southampton—Sandy Hook 21,2 

2. Lastedampskibe: 

London—New-York og omvendt 13,0 » 

Havre—New-York og omvendt 13,0 

London—Gibraltar 13,0 

Bergen—New-York 15,0 

Kristiansund—Santander___ ______ ______ _ 17,0 

Seilskibsfart: 

1. Engelske Klippere: 

Kina—England ________ _______ ______________ 9,4 

Sydney—London 9,6 

Liverpool—Sydney 8,3 

2. Andre engelske Seilskibe: 

Rio Janeiro—Portsmouth 7,6 

Cap Lizard—Gibraltar 7,8 

do —Halifax 4,4 

Malta—Gibraltar 4,7 

3. Norske Sejlskibe: 

Pensacola—Havre 8,2 

New-York—London 7,2 D 

D —Havre 7,5 

Newcastle—Newyork 4,6 

Qvebek—London 6,2 

Newcastle—Qvebek 4,9 

St. Petersburg--London 3,6 

Botniske Bugt—England 3,1 

Newcastle—St. Petersburg ___ ____________ 5,0 D 

Norge—Frankrige 3,4 

Som det gjennemsnitlige Forhold kan man efter ovenstaaende maaske antage 

folgende: 

Postdampskibe 20-21 Kilometer pr. Time, 

Lastedampskibe 13-15 » 

Sejlskibe: Oceanfart 6- 7 » 

i Fart paa Östersöen, Middelhavet 

og andre mere lukkede Farvand 3-5 D D D

446 

Den förste Betingelse, for at vi med Fordel skulle kunne drive Dampskibsrederi 

i det Store, er vel den, at vi blive i Stand til at skaffe Sysselsættelse 

for Dampskibene hele Aaret rundt, thi ikke vil det lönne sig at anskaffe större 

Dampskibe for blot at sysselsætte dem en vis Tid af Aaret og lægge dem op 

i den övrige Del. 

Vore nærmeste Farvande saa,velsom Farten paa det Hvide, det Sorte og 

Azofske Hav samt paa Donaufioden tilbyder ikke en saadan Sysselsættelse, 

eftersom disse Farvande ere tilfrosne enten en Del eller hele Vinteren. 

Hvad Farten paa Nordamerika angaar, da er denne i Löbet af de stormfulde 

Vintermaaneder baade farlig og kostbar. 

Derimod tilbyder Farten paa Alexandria Sysselsættelse i Llibet af Vintermaanederne 

og Farten paa de Ost-Indiske Farvande via Suez-Kanalen Syssaettelse 

hele Aaret rundt, men især i Vinter og Foraars Maanederne. 

Hvad Vind og Veirforholdene paa de sidstnævnte Farvande angaar., saa 

fortjener det at bemærkes, at Maanederne Oktober til Januar, da N. O. Monsunen 

blæser, netop er den fordelagtigste Aarstid for Sejladsen paa dè Ost- 

Indiske Farvande, idet Vejret da er lidet stormfuldt. Fra Februar til Mai 

er Vejret i Almindelighed godt. S. V. Monsunen blæser fra Juni til September 

ofte med höi Sö og Regn. 

I min ærbödige Rapport af 2den Marts 1874 har jeg nærmere omhandlet 

Dampskibsfarten via Suez-Kanalen paa de forskjellige Ost-Indiske Havne og 

paa China. 

Hvad Dampskibsfarten paa Alexandria angaar, saa fortjener det at bemærkes, 

at »det Forenede Bergenske Dampskibs Rhederi» i Löbet af hele forrige 

Aar har havt et större Dampskib sysselsat i Fart imellem England og 

Alexandria. Uagtet Fragterne vare lave, saa skal Udbyttet dog have været 

ret tilfredsstillende. 

I den betydelige Trafik, der nu foregaar ad den store Verdens Route 

Suez-Kanalen spille vi en aldeles underordnet Rolle. 

Medens, som vedlagte* Fortegnelse (Tabel 3) udviser, Trafiken via Suez 

Kanalen opgik til 1,457 Skibe dr. 2,139,081 Tons, passeredes Kanalen ikke 

af et eneste svensk Dampskib og af Norske blot af to, begge af Bergen. 

Antallet af disse to Dampskibes Reiser, Reisernes Varighed samt de af 

dem optjente Bruttofragter, fremgaar af folgende Tabel: 

Passerede Suez-Kanalen paa Gjennemgang. 

Maaned 

.......... 


Datum 

Reisens 

Varighed 

i 

Dage 

Tons 

Lastens 

hovedsagelige 

Inhold 

Bruttofragt. 

Fra Cardiff til Bombay Marts 7 13 1,232 Kul Z 2,225 

» Saigon til Bremen April 5 31 1,003 Ris » 3,800 

» Moulmain til Gibraltar for Ordre Mai 14 21 1,232 » » 4,800 

» Newcastle til Bombay Juli 13 17 1,232 Kul » 3,500 

» Hamburg til Penang August 27 20 1,003 Stykgods » 3.800 

» Coconada til Marseille Oktober 17 23 1,232 Oliefrii » 3,700 

6,934 Z 21,825 

* Fartöierne ere her opförte saavel paa deres Reise fra Middelhavet til det Röde Hav 

*om paa deres Tilbagereise.

447 

Gjennemsnitsdrægtigheden af de Suez-Kanalen passerende Handelsdamp- 

-skibe er over 1,300 Register Tons. Dampskibe paa 8 à 900 Register Tons 

.ere ogsaa sysselsatte i Farten paa Ost-Indien. Men af saa store Dampskibe 

have vi, som tidligere omhandlet, meget faa. 

I Norge findes der omtrent 8 Dampskibe, alle af Bergen, der have en 

Drægtighed af over 700 Register Tons. Af disse ere dog de fleste over 1,000 

Tons. I Sverige derimod gives der blot nogle faa Dampskibe paa 1,000 Tons 

og neppe 10, der overstige 700 Tons. 

Gjennemgaar man derimod Fortegnelsen over den danske Handelsflaade for 

1876, finder man, at Kjöbenhavn tæller omtrent 23 Dampskibe med en Drægtighed 

af over 700 Tons, og deraf en stor Del over 1,000 Tons. 

Jeg tror saaledes at have paavist den store Betydning, som Farten paa 

Alexandria saavelsom via Suez-Kanalen paa de Ost-Indiske Farvande har for 

Dampskibene, samt Nödvendigheden af at anskaffe större Dampskibe, om vi 

ville opretholde vor fremragende Stilling iblandt de söfarende Nationer. 

Om Egyptens Handel i 1 879. Det sidste Aars Höst var, paa Grund af 

1878 gunstige Nil, ualmindelig rig. Bomuldshösten opgik til omtrent 3,250,000 

Cantar eller 500,000 Baller, et Belöb, som den aldrig för havde naaet. 

Egyptens Handelsomsætning opgik i forrige Aar til omtrent 18,944,434 

I, hvoraf 13,842,228 I, falder paa ExpOrten og 5,102,206 I: paa Importen. 

Naar Exporten saa betydelig overstiger Importen, da er Grunden væsentlig 

den, at Befolkningen, hidtil trykket af höie Skatter, aldrig har havt 

Raad til at forsyne sig med fremmede Varer. Den störste Del af de Penge, 

som Salget af Agerdyrkningsprodukterne indbringe, gaa til Betaling af Skatter, 

som udkræves for at forrente Landets enorme Gjeld, der opgaar til omtrent 

116 Millioner I. 

Ligesom Grunden til vor ubetydelige Skibsfart paa Egypten er den, at vi 

ikke besidde Skibe, der egne sig til denne Fart, saaledes er Grunden til vor 

herværende ringe Handel den, at vi hverken har Varer at forsyne Egypten 

med eller synderligt Behov for egyptiske Produkter. 

For vore tre fornemste Exportartikler, Raaprodukterne Jern, Tömmer og 

Fisk, har Egypten kun ringe Brug, og hvad Fabrik og Manufakturvarer angaar 

staar vor Industri endnu saa lavt, at vi ligesaalidt forma at forsyne Egypten 

med Saadanne, som vi formaa at indföre egyptiske Raaprodukter som f. Ex. 

Bomuld og Bomuldsfrö til Forædling. 

Trælast. I Löbet af forrige Aar importeredes 9 Ladninger, udgjörende 

circa 1,520 Standard, med Trælast fra Sverige. 

Fra Norge införtes i Löbet af 1879 ingen Trælast. 

De her mest gangbare Dimensioner paa svensk Trælast ere Furuplanker 

af 3 X 9, 2 X 9 og IN, X 9 Tommers Tykkelse og Bredde. 

Priserne fra Lagerne varierede i Löbet af 1879 fra 58 til 62 Paras pr 

Fod 3 X 9 Tommers Furuplanker. 1 Piastre = 40 Paras ; 97 1/ 2 Piastre = 1 I. 

Trælasthandelen er her hovedsagelig i Hænderne paa de tvende italienske 

Handelshuse G-. Stagni og G-. Luzzatto. 

Den her indftirte svenske Trælast anvendes fornemmelig til Snedkerarbeide. 

Hövlede Bord indföres og benyttes til Forfærdigelse af Gulve. I de bedre 

Huse begynde Trægulve mere og mere at fortrænge Stengulve. Importen af 

færdigtarbeidede Træsager som Döre, Vindueskarme og Persienner o. s. v. er ringe.

448 

Naar en Gang EgYptens Finantser ere bragte i Orden, og Fellahen sikkres 

mod Udpresning, saa at der bliver ham noget tilovers at bygge for, er det vel 

muligt, at Forbruget og Importen af Trælast .vil stige. 

Jern. Af svensk Jern .er Forbruget her overmaade ringe. 

I en til det Kongl. Kommerce-Kollegium af 30 Juli 1873 stilet Rapport 

tillod jeg mig at fæste Opmærksomheden paa den herværende Import af Jernbaand 

til Indballering af Bomuld. 

Paa Grund af, at det svenske Jern er det engelske overlegen i Kvalitet 

og Styrke, antog jeg, at man ved at gjöre de svenske Jernbaand tyndere end 

de Engelske alligevel vilde blive i Stand til at levere en brugbar Vare og 

sælge samme Antal svenske Jernbaand til samme Pris som her betales for 

engelske.. 

Forbruget opgaar her aarligen til 3 h, 4,000 Tons. Prisen i England paa 

disse Jernbaand er nu circa 7 I. I December Maaned f. A. vare de gaaede 

op til 11 I. 

Paa Grund af det store Forbrug, fornenalig i Ost-Indien af Jern eller 

Staalbaand til Indballering af Bomuld, fortjener sikkerligen Spörgsmaalet nærmere 

at blive undersögt af de svenske Jernfabrikanter. 

Forbruget af de hos os gangbare Spiger er her meget ringe, hvorimod 

Indförselen af de saakaldte »Pointes de Paris», der komme fra Frankrige og 

Belgien, er betydeligt. I den övrige Del af Orienten har disse »Pointes de 

Paris» ligeledes fortrængt de almindelige Spiger. 

Spörgsmaalet er derfor, om vi ikke skulle were i Stand til at konkurrere 

med Frankrige og Belgien i Tilvirkningen af denne Vare. 

liesteskosöm. Som bekjendt udfordres der for Tilvirkningen af denne 

Vare et udmærket godt Jern. Det synes rimeligt, at man i Sverige skulde 

kunne tilvirke denne Vare til en antagelig Pris. 

Paa Grund af det ringe Antal Heste, som findes i Egypten, og paa Grund 

af at man i Landdistrikterne ikke bruger Sko hverken til Heste eller Æsler, 

er Forbruget af disse Söm her meget ringe. Varen indföres fornemlig fra 

Frankrige og Prisen »en detail» er omtrent 2 1/2 Francs pr Okka.* 

I den övrige Del af Orienten forekommer det mig, at der burde were et 

större Marked for denne Vare. De lave Toldsatser, 8 `A" af Varens Værdi, 

som gjælder i Tyrkiet, skulde ikke være en Grund til at udelukke os fra dette 

Marked. 

Is. Deri Is, som her forbruges, er Maskinis, Forbruget er endnu ubetydeligt. 

Der findes ingen Ishuse i Alexandria til Isens Opbevaring, og saa længe 

disse mangle kan der ikke være Spörgsmaal om at indföre Is fra Norge. 

I Port-Said er der Anledning til at afsætte Is til de Suezkanalen passerende 

Skibe. Den der solgte Is er ligeledes Maskinis. 

Med Hensyn til Udvidelsen af vor Ishandel — nu væsentligen baseret 

paa England og paa andre nærliggende Lande -- til fjernere Markeder, gjmlder 

det fremfor alt alvorligen at undersöge, om vor Is kan konkurrere i Billighed 

med den, der tilvirkes paa Maskine. 

Hvad der synes at tale for, at den formaar dette, er, at den amerikanske 

Is i Ost-Indien kan konkurrere med den der tilvirkede Maskinis. 

* 36 Okka = Kilogram 4,545.

449 

I min ærbödige Rapport af 10de Februar 1876 tillod jeg mig nærmere 

at omhandle Spörgsmaalet om Dannelsen af et Kompagnie med Formaal at forsyne 

fjernere Markeder med Is. 

Et saadant Kompagnie maatte selvfölgelig begynde sin Virksomhed paa 

Steder, hvor der allerede er stort Felt for Virksomhed, som f. Ex. i Calcutta, 

hvor Forbruget af Is aarligen opgaar til omtrent 12 h, 15,000 Tons og i 

Bombay, hvor Indförselen af Is aarligen opgaar til 5 A, 6,000 Tons, foruden 

hvad der fabrikeres paa Maskine. 

Detailprisen paa Is var den Gang circa 1 1/2 Pence pr paa de fleste 

Ost-Indiske Markeder. Fra saadanne Pladse kunde Kompagniet derpaa udvide 

sin Virksomhed til andre indiske Markeder og til Havnene i Middelhavet f. Ex. 

Alexandria og Port-Said, hvor Forbruget endnu er höist ubetydeligt, men hvor 

det, gjennem en dygtig Ledning af Forretningen og gjennem billigere Priser, 

formodentlig betydeligt kunde udvides. 

I ovennævnte Rapport paaviste jeg, at paa Grund af de lave Kulfragter, 

som betales pr Dampskib, (Hovedfortjenesten værende beregnet paa Retourfragten), 

der om Efteraaret eller i Löbet af Vinteren afgaa via Suezkanalen fra 

England til Ost-Indien, ville vi formodentlig være i Stand til baade at sende 

Isen hurtigere og billigere ud fra Norge til Ost-Indien, end hvad Amerikanerne 

formaa pr Seilskib fra Boston via Cap. 

Amerikanerne have ikke været i Stand til regelmwssigen at holde de indiske 

Markeder forsynet med Is, saa Varen ofte har manglet, og dette skal 

were Grunden til, at Maskinisen optraadte som deres Konkurrent. 

Ved at forsende Isen pr Dampskib via Suezkanalen maatte det være 

meget let regelmæssigen at kunne forsyne nævnte Markeder med Is. 

Naar de naturlige Betingelser ere tilstede, for at vi skulle kunne levere 

Isen billigere end Amerikanerne, saa kan vel neppe Hensynet til, at det mægtige 

amerikanske »Tudor Compagnie» nu der dominerer Ishandelen, være en 

afgjörende Grund, til at vi skulde holde os væk. Skulde vi kun tænke at optræde 

der, hvor vi ikke vente at finde Konkurrenter, saa vil vor Handel aldrig 

kunne komme til at udvides. 

En etableret Ishandel paa Steder, hvor vi nu ingen Handel have, vilde, 

som jeg paaviste i min ærbödige Rapport af 10de Februar 1870, sikkerligen 

fremkalde andre Forretninger, saa at vor Ishandel vilde blive et Middel til vor 

Handels Udvikling. 

Vore Dampskibe vilde videre faa Anledning til at erholde Fragter i Löbet 

af Vintermaanederne ud til de Ost-Indiske Markeder. 

Ol. Værdien af det til Egypten indförte Ol opgaar til omtrent 29,500 I. 

Den störste Import, circa R., 23,000, foregaar fra Osterrige. Fra Eng- 

-land indföres for omtrent 5,300 I. 

Det fra Österrige indförte 01 kommer paa Fade og skibes over Trieste. 

Det engelske 01 kommer for störste Del paa Stenflasker i Kasser h 4 

Dusin. 

Man tror, at der skulde blive et större Marked for norsk Ol, naar Varen, 

Kost, Fragt og Assurance iberegnet, kunde leveres i Alexandria for 7 sh. 

Sterling pr Dusin. 

Det forekommer mig, at Varen maatte kunde sendes hid via Newcastle 

til en billig Fragt. 

Fyrstikker. Importen opgaar til circa 13,000 k, hvoraf den störste Del 

kommer fra Österrige. Varen er meget billig, idet en Kasse österrigske Fyr-

Fragterne fra 

Alexandria til 

England. 

Maaned 

Bomuld pr Ton à 40 

Kubikfod. 

Höieste 

Fragt 

Laveste 

Fragt 

Januar 12 sh. 6 d. 12 sh. 6 d. 

Februar 12 » 6 » 12 » 6 » 

Marts 12 » 6 » 12 a 6 » 

April 15 » — 12 » 6 » 

Mai 15 » — 12 » 6 n 

Juni 15 » — 12 » 6 » 

Juli 15 » -- 13 » 9 » 

August 12 » 6 d. 12 » 6 » 

September 20 » — 12 » 6 » 

Oktober 22 » 6 d. 20 » ___ 

November ....... 22 » 6 » 20 » ___ 

December ...... 20 » — 15 » ......_ 

450 

stikker, indeholdende 200 Dusin !Esker, og hver !Eske indeholdende 150 Stykker, 

her sælges til 2 L 3 sh. 1 d. 

Virkelige og imiterede svenske og norske Fyrstikker findes her, men i 

ringe Mængde. Spörgsmaalet er, om det ikke, for at de kunne faa Indpas, 

skulde betale sig at gjöre nogle Opoffrelser, og i Begyndelsen sælge Varen 

meget billigt, og mar den er bleven kjendt og efterspurgt paa Grund af sin 

Godhed, da at betinge sig en passende Pris. 

Af stor Vigtighed er det at erholde en billig Fragt. Skulde denne Vare 

ikke kunde sendes som Dækslast med de fra Sverige hid kommende Trælastladninger? 

Papir. Indförselen er ikke ubetydelig. Indförselen fra Osterrige og Italien 

af Skrivpapir anslaaes til circa t, 14,500, 

Cigaretpapir fra Frankrige og Osterrige » » » 43,000, 

D Trykpapir fra Frankrige 2,500, 

» Pap og Pakpapir fra Frankrige, Osterrige og Italien D 4,727. 

Export. Jeg tillader mig at vedlægge en Fortegnelse (Tabel 5) over Priserne 

under Löbet af forrige Aar ma de vigtigste egyptiske Exportartikler. 

Angaaende de forskjellige egyptiske Exportartiklers Betydning for de Forenede 

Riger, liar jeg i talrige Rapporter fremhævet det egyptiske Bomuldsfrö, 

der anvendes til Fabrication af Olie og Oliekager, hvilke sidste spiller en saa 

betydelig Rolle som Kraftfoder. 

Bilag. 

Kornvarer pr quarter 

h 480 R 

Höieste 

Fragt 

Anker Bädtker. 

Tabel Nr 1. Fragtnoteringer i Alexandria i Löbet af 1879. 

Laveste 

Fragt 

Bomuldsfrei pr Ton 

h 2,240 R 

Haieste 

Fragt 

Laveste 

Fragt 

2 ah. ...._. 1 sh. 6 d. 11 sh. — 11 sh. — 

2 » 3 d. 1 » 6 » 11 » ___ 10 » 

2 » ....... 1 » 9 » 15 » — 10 » — 

2 » 9 d. 2 }) ....... 14 ...._ 14 » 

3 » 6 » 2 » 9 » 17 » ..__ 14 » 

a » 6 » 2 » 9 » 16 » ___. 15 » ....... 

3 » ___ 2 » 5 » 15 » ___ 12 » 6 d. 

3 » 3 d. 2 9 » 16 » ___ 14 » ___ 

3 » 6 » 2 » 9 » 17 » — 15 » ___ 

4 » 3 » 3 » 6 n 22 » 6 d. 17 » ___ 

4 » 3 » 3 » 22 » 6 » 20 » ___ 

3 » 3 » 2 » 9 » 18 » 6 » 16 ....... 

Bomuldsfragterne direkte til Kronstadt og Reval 37 h 40 sh per Vægt Tons. 

Kulfragterne fra Newcastle fra 12 h 16 sh. pr Ton. 

Trælastfragterne fra den Botniske Bugt fra 85 til 100 Francs pr Standard.

Nationalitet 

451 

Tabel Nr 2. Antal af Fartöier ankomne til Alexandria i Löbet af 1879. 

Nationalitet 

Postdampski- 

Dampskibe, 

be, der tillige 

der blot trans- 

transportere 

portere Varer 

Varer 

Postdamp- 

Dampskibe, 

skibe, der tilder 

blot transligetransporportere 

Varer 

tere Varer 

Sejlskibe Total 

Antal Antal Antal Antal Tons 

Amerikanske 1 1 

Belgiske 1 1 

Danske 1 2 .3 

Engelske 174 442 15 631 

Franske 117 5 2 124 

Græske 124 124 

Jerusalemske . 2 2 

Italienske 66 43 109 


Rumteniske 1 

Samiotiske 10 10 

Spanske 2 2 

Svenske og Norske 10 19 

Tunesiske 4 4 

Tvdske 4 5 

Ty. rkiske 4 886* 890 

Ægyptiske 58 4 62 

Österrigske 129 44 173 

* Mindre Kystfartöier. 

562 466 1,153 2,181 1,102,107 

Tabel Nr 3. Antal af Fartöier afgaaede fra Alexandria i Löbet af 1879. 

Seilskibe 

Antal Antal Antal Antal 

Amerikanske 

Belgiske 1 1 

Danske 1 2 3 

Engelske 160 427 13 600 

Franske 108 12 2 122 

Græske 112' 112 

Jerusalemske 11 11 

Italienske 69 2 54 125 


Samiotiske . 8 8 

Serbiske 1 1 

Spanske 2 2 

Svenske og Norske ..... 10 11 21 

Tunesiske 

Tydske 4 4 

Tyrkiske 5 991' 996 

Ægyptiske 52 52 

Österrigske 128 48 177 

Mindre Kystfartöier. 

534 460 1,260 2,254 

Total 

I Tons 

1,028,811

Bomuld 

Bomuldsfrö 

452 

Tabel Nr 4. Antal af Fartöier, der passerede Suez-Kanalen i Löbet af 1879. 

Nationalitet Register Tons Paa Veien 

til det Röde 

Hav 

Amerikanske 2,000 1 

Danske 4,962 2 

Engelske 1,637,256 561 

Franske 174,259 49 

Hollandske 113,841 32 

Italienske 66,828 28 

Japanesiske , 1,229 1 

Norske 6,934 3 

Ottomaniske 2,862 3 

Portugisiske 5,352 2 

Russiske 7,515 3 

Serbiske 1,202 1 

Spanske 40,967 13 

Tydske 16,427 9 

Ægyptiske 7,365 4 

österrigske 50,082 20 

Total 2,139,081 1 732 

Det exporterede 

Kvantum 

Cantar 2,715,327 

Ardeb. 1,663,437 

Bönner Ardeb. * 919,345 

Mais 45,693 

Byg 129,153 

Hvede(forskjellige Kvaliteter) » 1,221,117 

Sukker Cantar 749,436 

Antal Fartöier 

Kommende 

fra det Röde 

Hav 

3 

563 

44 

29 

24 

3 

2 

4 

4 

1 

12 

7 

9 

20 

Pris 

Total 

1 

5 

1,124 

93 

61 

52 

1 

6 

5 

6 

7 

2 

25 

16 

13 

40 

725 1,157 

Tabel Nr 5. Udförselsmængden og Priserne paa de vigtigste Egyptiske 

Vareslag i Löbet af 1879. 

* 1 Ardeb. =- 5/8 quarter. 

7 A, 8 1/4 Pence pr lb. frit ombord 

6 J 10 sh. it 7 L. 10 sh. pr Tons h 

2,2240 lb. f. o. b. 

24 sh. it 34 sh. pr quarter A, 480 R. 

26 » » 29 » » » » 480 » 

22 » » 24 » » » » 400 » 

Saida Hvede 32 sh. à 42 sh. pr quarter 

it 480 R. 

Baheira Hvede 35 sh. h 45 sh. pr quarter 

A, 480 R. 

Hvidt krystalliseret 26 sh. f. o. b. pr 112 lb. 

Brunt Sukker 16 sh. A,18 » 112 »

Antwerpen den 10 juli 1880. 

453 

Belgien. 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes ärendena). 

Vadret har hittills i allmanhet vant gynsamt för årsvaxten, och tyckes 

man hafva goda utsigter för sadesskörden, under det att höet uppgifves hafva 

mer eller mindre lidit af ihållande regn under slåttertiden. 

Ehuru fraktsatserna annu icke erfarit den vantade stegringen, har dock 

sjöfarten på Antwerpen under första hälften af året vant ganska jemn och hållit 

sig uppe i jemförelse med förlidet an Följande fraktslut hafva noterats för 

resor till Antwerpen: 

från Nederkalix för bjelkar fr. 65 o. 5 %, 

» Gefle » skuret trä, » 50 o. 5 X, 

» Piteå » bjelkar» 60 o. 5 %, , 

» Nederkalix » plankor_____ » 60 o. 5 %, 

D Rand » » » 58 h, 59 in full, 

» Skellefted D » » 58 o. 5 ,°4, 

D » » » o. battens » 56 o. 5 %, 

D » » tjära » 3 1/4 h, 3 1/2 pr baril, 

D Hernösand » plankor o. battens » 55 in full, 

D Sundsvall D skuret trä » 54 o. 5 %, 

» Söderhamn » D D 57 in full, 

D Hernösand » bjelkar o. batteris » 50 o. 5 ,% , 

» Söderhamn » skuret tra » 53, 

» Sundsvall » » » 50, 

» Hudiksvall » » ___ » 50, 

» Gefle D D D 55, 

D . Helgenas D D -__- D 50 in full, 

D Halmstad » brader » 42 o. 5 X, 

D Kristiansand D battens D 36 o. 5 %, 

D G-amla Karleby » D O. plankor )) 62 o. 5 %, 

D Viborg » planker D 54 h 55 in full, 

D Kotka D D D 54 h, 55 in full,' 

D Kronstadt » D » 60, 

D Riga D bjelkar cent. 18 pr fot, 

» D D plankor ___ ___ fr. 58 in full, 

D Windau D D ___ ______ » 48 » » 

D Memel D D ___ ______ fl. 11 pr last, 

D Danzig » sleepers D 14 D load. 

Utfrakter från Antwerpen hafva noterats: 

till Alger för jern fr. 19 pr ton, 

D Camocim D rails sh. 23 » 

D Galveston D D » 19 D » 

D Mauritius D guano » 25 D D

454 

till Malaaför kol fr. 17 pr ton, 

D Nantes » rails » 10 D D 

» Neworleans » styckegods sh. 12 h 13 D D 

» Newyork » glas » 11 h 12 » » 

» » D tomma fat d. 6 6, 7 » fat, 

» Oran D jern ..„ ___ sh. 16 » ton, 

» Pernambuco » styckegods___ » 27 d. 6 » » 

» Penedo » rails D 33 » D 

» Paranagua » » ___ ______ » 28 » » 

» Philadelfia » jern » 10 D » 

» Quebec o. Montreal » glas »11 A 12 » » 

D Rio Janeiro » styckegods_ D 30 » D 

» Rio Grande D rails » 40 à, 45 » » 

D S:t Thomas » guano » 10 » D 

» » » kol _- 

» 8 » » 

» Sagua la Grande » rails » 20 » » 

D Smyrna » styckegods fr. 21 » » 

D Triest » » D 21 » » 

D Valparaiso » » D 20 » » 

Vid Antwerpens tullstation inklarerade under innevarande års första halfdel 

2,221 fartyg mot 1,909 fartyg under motsvarande tid året förut. Bland 

de i dr ankomna fartygen voro 228 tyska, 19 amerikanska, 1,120 engelska, 6 

österrikiska, 135 belgiska, 127 danska, 43 spanska, 91 franska, 3 grekiska, 

68 holländska, 35 italienska, 10 portugisiska, o. s. v. Af dessa fartyg afgingo 

1,457 med last oçh 747 i barlast. 

Af de Förenade rikenas fartyg ankommo : 

108 svenska fartyg om 44,201 tons till Antwerpen, 

39 » » » 6,367 » D vicekonsulsstationerna, 

147 norska D D 60,876 » » Antwerpen, 

64 » D » 13,750 » D vicekonsulsstationerna. 

Till Belgien infördes under årets fon första månader: 

från div. främmande länder 34,524 kub.-meter ek- och valnöt-trä, 

D » D 31,225 D andra oskurna byggnads-trävaror, 

» » » 109,822 » » skurna D 

D Sverige och Norge 89,042 » » D D 

D D D 2,848 D D oskurna D 

Såsom i Antwerpen gallande pris å trävaror vid juni månads utgång har 

angifvits: 

2 X 9 F krona B från G-efle 1:a 45 centimer, 

2X 9 F » B » »2:a32 » 

2 1/ 2 X 7 (röda) D Sverige 3:a o. 4:a 18 1/4 h 18 1/2 cent., 

3 X 9 D » » 4:a 29 h, 30 » 

3 X 9 D » D 2:a o. 3:a 32 à 36 D 

3 X 9 P » » krona 48 » 

6/4 X 9 D D D D 35 D 

6/4 X 9 » » D2:a25» 

2V, X 7 (röda o. hvita) » » 5:a 16 » 

2 1/ 2 X 7 (d:o mixed) D D 18 V, h 18 3/4D 

2 1/2 X7 (röda) D D 1:a 20 »

455 

3 X 9 (röda) från Sverige 

2 X 9 » » 

2 X 9 » » 

2 X 9 

6/4 X 9 

6/4 X 9 

6/4 X 5 

6/4 X 5 

6/4 X 5 » » 

6/4 X5 

alit per löpande Antwerpens fot; 

hyflade bräder (röda) från Sverige 

alit per qvadratmeter. 

Kursnoteringarne på platsen 

D 

5:a 26 

cent., 

3:a 24 

D 

2:a 28 

1:a 45 

3:a 13 A, 15 

1:a 27 h, 35 

3:aX X X 81/4 

D 

2:a NAS 9 

1:a KAB 13 h 14 

4:a X X 6 3/4 à 7 

1:a francs 2,50 h 2,7 0„ 

2:a » 2 à 2,20, 

3:a »1,50 h 1,80, 

Amsterdam pr 100 floriner fr. 

209,15 à 209,45, 

Rotterdam » 100 » 209,15 à 209,45, 

Tyskland 100 riksmark 123,40, 

Wien 100 gulden 212,50, 

London 1 (t Sten. 25,32 h, 25,36, 

Paris 100 francs 100,05 h 100,20, 

Italien (guld) » 100 lire 99,50, 

Schweitz 100 francs 100, 

Belgien 3) 100 

Diskonto i allmänna 

D D 

marknaden 

99 , 87 72, 

2742 3/4 %• 

Nederländska Ostindien. 

Batavia den 21 maj 1880. 

(Årsberättelse för 1879 till Kommerskollegium). 

0. L. Ber 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet dr 1879 framgår af 

följande öfversigt: 

Till distriktet ankommo fan utrikes orter med last 8 svenska fartyg om 4,637 tons, 

» » » » i barlast 4 » » 0 2,224 » 

Fran 0 afgingo till » » med last 12 » » » 6,603 

» » » » i barlast 1 » » » 902 » 

Till » ankommo från » » med last 3 norska » o 1,744 

» » » » » i barlast 2 » » » 1,005 » 

Fran » afgingo till » med last 6 » » » 3,586 

» 0 » 0 » » i barlast 2 » » » 1,479 »

456 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 11 om tillsammans 

6,381 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 18 om 10,189 tons. 

Ingen direkt införsel egde rum under dr 1879 från de Förenade rikena. 

Totalimporten utgjorde ifrågavarande dr: 

jern 

stål 

koppar 

zink och spelter 

tenn 

jernspik 

stenkol tengelska 

australiska 

svensk tjara._ 

stenkolstjära 

is _ 

petroleum _ 

132,459 

4,192 

2,483 

20,814 

2,222 

13,430 

60,015 

19,774 

5,450 

780 

1,613 

1,171,627 

stänger 

lador 

kistor 

lador 

tons 

barrels 

tons 

fat om 

och knippen emot 

10 gallons 

194,367 dr 1878, 

7,868 

2,642 

7,417 

1,872 

10,887 

82,047 

8,741 

2,738 

501 

1,152 

492,655 

Jern. Införseln fördelar sig sålunda: svenskt jern 90,644 stanger och 

knippen, engeiskt 35,918, tyskt 5,897. Införseln af svenskt jern var således 

hr 1879 ungefar densamma som år 1878. Till följd af den ringa införseln 

höll sig priset för svenskt jern under årets sex första månader stadigt vid 9 

9 1/2 holl. floriner. Under juli—september stodo prisen åter lagre till följd af 

den ökade införseln, men sedan prisen hemma stigit, blefvo de äfven här fastare, 

och under årets tre sista månader betaltes 9 3/4 flor. Några innehafvare 

hafva sedan erhållit än mera. 

Stål. Sedan den infödda befolkningen mer och mer börjat vänja sig vid 

att köpa europeiska verktyg i stället för att sjelf tillverka dem, har förbrukningen 

af stål årligen minskats. Priset förblef detsamma som under föregående 

år, 9 à 10 flor. pr tub. 

Koppar och gul metall. Införseln var ungefär densamma som dr 1878; 

prisen utgjorde för holländsk tillverkning 60 à 65 fl., för engelsk 60 à 64 fl. 

och för gui metall 55 60 fl. Mot slutet af året betingade säljare dock 

högre pris, och man har j —, "salt till resp. 72 h, 74, 70 h, 72 och 65 fl. 

Zink och speller. Den stora införseln gjorde att priset ej kunde undergå 

någon förbättring, utan höll det sig fortfarande omkring 19 à 20 fl. för zink 

och 16 à 16 1/2 fl. för spelter. 

Bly. Som införseln var större an förbrukningen, föllo prisen småningom 

för bly i plåtar från 20 till 18 1/ 2 fl. och för bly i tackor från 15 till 147 2 fl. 

Jernspik. Ej heller denna artikel kan uppvisa någon stegring i priset, 

utan höll det sig fortfarande mellan 10 och 13V, fl. pr pikul. 

Stenkol. Minskningen i införseln af denna vara, i jemförelse med dr 1878, 

får ej tillskrifvas ett aftagande i förbrukningen utan beror endast på att titskilliga 

laddningar ankommit senare. Till följd af att år 1879 var mycket 

regnigt, stego prisen betydligt, och i augusti-september betaltes ända till 35 fl. 

pr ton för australiska kol af sockerfabrikanter som voro i behof af bransle. 

Vid årets slut betaltes 24 à 25 fl. för engelska och 20 h 22 fl. för australiska 

kol. 

jära. Priset för svensk tjara håller sig fortfarande vid 19 à 22 fl. pr 

barrel. Stenkolstjära säljes för 8 à 9 fl.

457 

Is. Denna vara infördes allenast af »the Tudor Ice Company» i Boston; 

detaljpriset var 7 cents pr pound. Förbrukningen befinner sig arligen i tillväxt. 

Petroleum. Den årliga förbrukningen haraf kan nu anses hafva stigit 

1,200,000 fat om 10 gallons, och, oaktadt den stora införseln, kunde priset 

halla sig uppe under aret, men nu tyckes ett missförhallande hafva inträdt 

mellan förraden och behofvet. 

Under ar 1879 egde ingen direkt utförsel rum härifran till de Förenade 

rikena. 

Javas förnämsta exportartiklar utgjordes af: 

socker 

kaffe 

ris 

kryddor 

té 

d:o 

tobak 

damar-gummi___ 

guttapercha 

tenn 

rotting 

indigo 

hudar 

d:o 

arrack 

3,045,003 

1,157,278 

146,688 

52,271 

64,437 

111 

197,384 

13,663 

588 

143,917 

29,859 

990,550 

374,312 

32 

3,482 

pikuls 'emot 

lador 

pikuls 

D 

D 

D 

D 

holl. skalp. 

stycken D 

pikuls D 

leagers 

3,473,955 

920,751 

72,780 

21,979 

74,695 

422 

230,627 

10,569 

963 

141,028 

26,928 

863,114 

332,405 

1,658 

8,128 

ar 1878, 

D 

Socken Skörden 1879-1880 blef mycket liten till qvantitiet och äfven 

dålig till qvaliteten. Hela skörden torde ej komma att öfverstiga 3,300,000 

pikuls eller 12 mindre an en medelskörd. Årets affärer började först i 

juli och da till ett pris af 13 1/4 fl. för n:r 14, ugusti hade dock priset redan 

stigit till 14 3/4, och när nyheterna fran Europa hitkommo i oktober om 

den skada, regnet ' förorsakat pa sockerbetsskörden, blef spekulationen mycket 

liflig. I november betaltes ända till 177 2 ft., men de fallande prisen i Europa 

hafva gjort att dessa spekulationer misslyckats ganska betydligt. Såvidt man 

nu kan döma äro ej utsigterna för 1880-1881 ars skörd särdeles gynsamma. 

Kaffe. Skörden 1879-1880 anses hafva gifvit: 

regeringens plantager pa Java 

D enskilda » 

D Sumatra 

D Moluckerna 

D 

D 

1,260,000 pikuls, 

250,000 » 

120,000 

75,000 D 

1,705,000 pikuls. 

Skörden kan anses vara den rikaste i mannaminne. Da de första affärerna 

i det nya kaffet afslötos i juni—juli, betingades för vestindisk vara 50 h, 

50 1/ 2 fl. och för god ordinär 42 fl.; i september voro prisen resp. 54 h 55 

och 42 4 47 1/2 fl.; i oktober 56 och 44 à, 46 fl. Prisen fortforo att stiga 

och i november betaltes 60 à 61 och 50 à 52 fl. Till sistniimnda pris försåldes 

större delen af hvad som då fanns qvar af skörden, men då en neat- 


458 . 

gående tendens i december börja,de intrada på den europeiska marknaden samt 

sedan fortfor, torde koparne sakerligen hafva lidit stora förluster. 

Den officiella berakningen af regeringens skörd 1880-1881 ar ej högre 

an 760,000 pikuls, men regeringens första berakning brukar alltid vara under 

hvad skörden sedan blir i verkligheten. 

I Padang stalde sig prisen i medeltal sålunda: 

28 mars 

2 juli 

24 september 

24 december 

Regeringens 

1:a 20,600 pikuls h 60,00 fl., 2:a 1,000 pikuls h 15,06 1, 

» 32,600 D h 58,70 » » 600 » h 12,58 D 

» 28,000 » h 59,69 » 600 » 13,15 » 

» 22,400 » h 66,24 D » 400 » h 20,52 .» 

103,600 pikuls 2600 pikuls. 

försaljningar af Javaplanteringarne gåfvo som resultat: 

25 augusti 5,000 pikuls 

10,000 D 

_______ 10,000 

16 september 15,000 » 

» ______ 5,000 » 

5,000 » 

25 oktober ______ 19,600 » 

5,000 » 

____ 400 

11 november 25,000 » 

Samarang h 44,06 

Kadoe h 45,12 

Preangerà 55,20 

Passoeroean h 42,87 

Samarang h 45,44 

Kadoe h 47,59 

Malangà 47,09 1/2 

Passoeroean h 46,63 

vestind. vara h 51;50 

Preanger h 64,07 V, 

Såsom vanligt har stirre delen af Padangkaffet, 99,385 pikuls, gått till 

Amerika; af Javakaffe Bandes 70,764 pikuls dit. 

Ris. Exporten, som var mycket stor, inskrankte sig till de finare 

sorterna. 

Kryddor. Den ofantliga tillvaxten i exportén beror uteslutande på artikeln 

peppar, hvaraf utfördes ej mindre an 35,267 pikuls. Man betalte en tid 

till och med 23 fl., men detta höga pris, som endast var beroende på spekulation, 

kunde ej hålla sig lange. 

Té. Det tillandagångna året har icke att uppvisa någon utveekling af téodlingen, 

()ch den egendorctliga • lukt, Javatéet har, gör att det troligen aldrig 

kommer att blifva af någon betydelse för ön. 

Tobak. Det ihållande regnet inverkade mycket skadligt på tobaksodlingen, 

och på somliga plantager ansag man det ej ens löna mödan att skörda. Som 

emellertid tobaksodlingen Ar af stor betydelse för den infödda befolkningen utgör 

en rad af dåliga skördar en stor olycka, och man maste derför hoppas att 

den kommande skörden skall blifva battre. 

Tenn. Af Billitontenn producerades 84,712 pikuls och af Bankatenn 

77,615. Alit Bankatenn utförde's som vanligt till Holland för regeringens 

rakning. Af Billitontenn utbjöds på auktion och betingade i medelpris pr pikul 

10 februari 12,048 pikuls 38,42 flor., 

15 april 12,004 »à 45,98 » 

9 juni 13,029 h 43,70 

11 augusti 13,042 h 42,28 

13 oktober 13,039 56,32 

8 december 13,013 h 62,29 

76,175 pikuls.

459 

I jemförelse med foregående år utvisa de båda senaste försaljningarne en 

förbattring som uppgår till mer an 50 % 

Oljekakor. Denna utförsel har helt och hallet upphört; produktionen Ur 

ej ens tillracklig för behofvet på stallet, utan stora qvantiteter gödningsamnen 

maste införas. 

Indigo. Odlingen deraf visar en förbattring mot år 1879. De basta 

qvaliteterna betaltes med 4 A, 474 fl. pr kilo. 

Hudar. Priset var något lagre an under 1878; far buffelhudar betaltes 

20 A, 30 cents, för kohudar 30 à 45 cents pr V, kilo eller hollandskt pound. 

Arrack. De stora förluster, exportörerna af denna vara lidit, gjorde att 

vid de afslutade kontraktens utgång mot slutet af året priset föll från 170 till 

till 90 fl., och har det sedan gått ned till 80 fl. pr leager om 600 liter. 

Fraktmarknadens stallning var mycket battre under 1879 an under föregående 

år, mot årets slut betaltes för seglande fartyg 65 sh. h 67 sh. 6 d. 

pr ton. 

Vid en öfversigt af de senaste åtta seglationsåren, från 1 juli till 30 juni, 

visar det sig att vår marknad sysselsatte: 

1872-1873 298 segelfartyg och 22 ångfartyg om 236,396 tons, 

1873-1874 300 30 » 248,900 

1874-1875 313 32 » 285,981 

1875-187 2 36 » » 256,946 

1876-1877342 37 304,346 

1877-1878 _________ 329 37 » » 314,946 

1878-1879 257 34 » 262,246 

1 juli—december 1879___ 224 25 » » 221,346 

Frakterna för segelfartyg till kanalen för ordres eller till Amerika voro 

under samma år: 

Fran 1 juli-31 december. Från 1 januari-30 juni. 

1872: högst 90 sb. lagst 72 sh. 6 d. 1873: högst 80 sh. lagst 75 sh. 

1873: » 85 D » 70 D 1874: D 67 » 6d. » 65 » 

1874: » 72 » 6 d. D 57 » 6 » 1875: » 60 D » 5.7 D 6 d. 

1875: » 65 » » 50 D 1876: » 50 » » 45 D 

1876: D 65 » » 57 » 6 D 1877: » 60 D » 50 » 

1877: » 62 D 6 » » 47 » 6» 1878 » 47 D 6 d. » 40» 

1878: » 42 » 6 » D 27 » 6 » 1879: » 40 D D 25 » 

1879: » 67 D 6 » » 42 » 6» 

Förutom af andra olyckor hemsöktes On under förlidet ar jemval af 

kreaturspesten, som, oaktadt de mest energiska åtgarder vidtagits till dess hammande, 

anstalt stor förödelse och ännu icke upphört. 

W. Su,erniondt.

Nürnberg den 30 juni 1880. 

46.0 

Tyska riket. 


Det förflutna året var ej sardeles gynsamt fir industrien. Tvärtom hafva 

de fiesta industrigrenar, i förhållande till åren 1876-1878, gått alarm mera 

tillbaka, och våra handelsförbindelser med åtskilliga främmande stater, förr ganska 

betydande för &TO importen som exporten, hafva förminskats. 

Sålunda hafva Nordamerikas förenta stater och Ryssland un .dandragit sig 

vårt bistand vid förfarAigandet af en mangd saker, för hvilka de fordom voro 

tvungna att betala oss tribut. Annu mera, de konkurrera för närvarande med 

oss i artiklar, hvilka förr utgjorde ett monopol för den tyska industrien. För 

att beskydda sinn nya industrigrenar hafva dessa lander faststallt höga tullar, 

hvilka förhindra all införsel af våra produkter. Oaktadt jag egentligen endast 

hat; att redogöra för staden Nürnberg med narmaste omgifning, antager jag dock, 

det ej kan vara alldeles utan intresse att given kasta en blick på handeln och 

industrien i öfriga delar af konungariket Bayern. 

För att kunna lemna battre upplysning harom, betjenar jag mig af landets 

indelning i åtta större departement eller provinser, hvarje i besittning af sin 

särskilda handelsgren. 

1. Mittelfranken. Dess mest betydande stad för handel och industri al. 

Nürnberg, hvarför jag isynnerhet faster mig vid förhållandena på denna plats. 

Affärerna hafva i det hela taget icke vant gynsammare har an i bfriga 

delar af landet. Hvad som vanligen förekommer i handeln under namn af 

Nürnbergerkram har haft ganska god afsättning, men måste- de exporthus, som 

arbeta harmed, i anseende till den starka konkurrensen, bevilja mycket lång 

kredit, hvarför större delen af vinsten endast ar inbillad till följd af den stora 

ranteförlu.sten å det anvanda kapitalet, konkurrensen har afven omöjliggjort all 

större utbredning af denna handelsgren. Försäljningen i kommission var förr 

ganska betydande, men har nu helt och hallet upphört, då fabrikanterna sjelfva 

• besöka de främmande platserna. 

Hufvudartiklarne, som af fabrikanterna exporteras, är°: 

Feirg och kemiska fabrikat, hvilka oaktadt den stora konkurrensen bibehålla 

sin öfverlägsenhet. 

I narheten af Nürnberg ligger en, sodafabrik, hvilken måste uppbjuda alla 

krafter, för att bekampa den påtrangande konkurrensen isynnerhet från England. 

Den ar emellertid val inrättad och dess fabrikat utmarkt. 

Kop_partråd, guld- och silfverglitter. Leoniska fabrikat, guld- och silfvertrensar, 

veifnader och bårder. Afsättningen har ej vant så stor till följd af 

det politiska tillståndet i Orienten. I Södra Amerika och Indien hafva dessa 

artiklar afven haft svårigheter att bekänipa. 

Staniol- och metallkapslar. Fabrikanterna aro icke sardeles belåtna med 

affarerna; emellertid hoppas man erhålta större beställningar från Amerika.

461 

Spegelglasfabrikanterna begagna sig numera af silfvervitriol i stallet för .sianiol, 

hvarför even tillverkningen förminskats. 

Spegelglas. Exporten på Amerika Ali sedan någon tid lifligare och order 

finnas had. 

Guld-, silfver- och messingtråd. I jemnförelse med föregående år air tillverkningen 

temligen ringa, hvilket Wen air fallet vid metallslagerierna. 

Så mycket jag vet eger Tyskland endast en fabrik för klaviaturstreingar 

af giutstål, hvars sate är i Nürnberg, och Kr dess egare my cket tillfredsstald 

med afsattningen. 

Maskiner, jernvägsvOnar och gjutgods. Tillverkningen häraf ar sardeles 

dålig, isynnerhet hvad jernvagsvagnar betraffar, hvaraf mimera ingeOing exporteras. 

Blyertspennor. Detta verldsberömda fabrikat har i intet afseende att beklaga 

sig och, di blyertspennan öfver alit dagligen anvindas, bör man ej förvilla 

sig öfver, att denna vara så val håller sig uppe, oaktadt den i öfrigt 

affarsstallningen. 

Detsamma kan even sagas om tillverkningen af penslar, ehuru Frankrike 

är en sto.' konkurrent cich mycket bemödar sig att öfvertraffa oss. 

Kammar. De vanliga hornkammarne ga i allmanhet ganska bra, hvaremot 

efterfrågan å elfenbenskammar dag för dag blifver mindre, då desamma ,aro för 

dyra och allmanheten endast önskar hornkammar. 

Tillverkningen af hornknappar till kläder har even vunnit stor utbredning. 

Optiska och matematiska instrument af alla slag samt glasögon utgöra • en 

af Nürnbergs mest betydande handelsvaror och konkurrera med framgang. saval 

med det öfriga Tyskland som med utlandet. 

Bronsfiirger. Dessa saljaS till sa utomordentligt billiga priser att de gifva 

nastan ingen vinst. Norra Amerika tager sedan nagon tid mindre brons an 

förr, beroende derpå, att detta land sedan år 1874 har sina egna fabriker, 

hvilka synas hafva ' god fortgang, ehuru de annu måste taga ramaterialierna 

från harvarande handelshus. 

Guld-, silfver- och feirgadt papper. Afsättningen haraf är mycket god. 

Filttofflor och skor. Denna tillverkning synes hafva att parakna en god 

framtid, då stora qvantiteter haraf exporteras och bestallningarne öfverstiga 

tillverkningen. 

Mycket berömd Sr den Fleischmanska papier-machefabriken, isynnerhet för 

sina noggranna efterbildningar . af menniskokroppens och dess olika delars organiska 

byggnad att användas vid undervisningen i skolor och laroanstalter.. 

För inredning af rum i gammaldags stil evensom för tillverkning af föremil 

af terra cotta och efterbildningar af forntyska kakelugnar åtnjuter samma 

fabrik stort anseende. 

Nürnbergs • vigtigaste affarsgren är exporten af hum/e, hvilken under goda 

år antager storartade dimensioner. Genom den nyuppfunna metoden att konservera 

humlen i zinklador eller, hvad som Visat sig annu fördelaktigare, i metallcylindrar, 

försågo sig bryggerierna under Aren 1877-1878 med så stora 

förråd att, oaktadt skörden sistlidet år endast var medelmåttig, den icke 

allenast kunde täcka det kontinentala behofvet utan even tillat en export till 

England af narmare 60 hi 70,000 centner.

Priserna stalde sig: 

462 

fir 1878 för 50 kilos h 80 till 180 mark, 

» 1879 » 50 D A, 200 » 320 D 

och försä,ndes frail Nürnberg från början af september till slutet af maj 

åren 1878-1879 7,738,000 kilos, 

» 1879-1880 8,459,500 » 

Sedan beslut fattats att en allman utstallning för Bayern år 1882 skall 

ega rum och Nürnberg, såsom rikets första ,handels- och industristad, erhållit 

tillstånd att densamma skall få hållas mom dess murar, om en tillracklig garantifond 

för möjligen uppkommande förluster kunde uppstallas, hafva stadens 

borgare, i förhoppning att härigenom kunna höja såväl handeln som industrien, 

beslutit att genom frivillig teckning åstadkomma en sådan, och skedde detta 

med så stor framgång, att listorna för närvarande uppvisa öfver 600,000 mark. 

Med godt mod hafva derför förberedelserna, såsom planritningar och utvaljande af 

passande platser, påbörjats och hoppas man att det tecknade beloppet ej skall 

behöfva anvandas, då Nurnberg och öfriga industriella platser i Bayern äro tillrackligt 

berömda och dess fabrikat för val kanda, att icke vid ett tillfälle sådant 

som detta framlingar och naringsidkare från alla håll skola tinströmma, 

för att få en åskddlig bild af alit det basta Bayern vid ett sådant tillfälle har 

att uppvisa. 

2. Oberfranken. En af dess mest betydande industrigrenar är bomullsberedningen. 

Under året 1877 sysselsatte denna industri 4,273 arbetare ; 245,424 

spindlar och 2,184 viifstolar afkastade för 2,300,000 mark och producerade 

121,000 centner garn och 330,000 stycken bomullsvafnader. Fran denna tid 

hade handvafvarne emellertid de största kvårigheter att bekampa, och deras belagenhet 

bief slutligen så förtviflad, att detta arma folk skulle hafva omkommit, 

så vida leke deras landsmans gifmildhet kommit dem till hjelp. 

Linneindustrien, en af de äldsta industrigrenar i Tyskland, förminskas för 

hvarje dag. Den mest betydande fabriken sysselsatte år 1877 endast 230 arbetare, 

hvilka beredde 9,300 centner lin och förfardigade 73,169 stycken larft. 

Afkastningen från jern- och stenkolsgrufvorna var m'ycket ringa till följd 

af den frammande konkurrensen. Sachsen °A Westphalen förse oss med detta 

brannmaterial till så billiga priser, att vår egen produkt derigenom gifver föga 

vinst, och England lemnar oss till lagsta pris alla sorters jernvaror, så att konkurrensen 

dermed nästan Ur omöjlig. 

Afsättningen af granit- och syenitartiklar är sardeles god, och kommer den 

nu färdigbyggda Fichtelgebirgsbanan att annu mera föröka densarnma. 

Deremot har korg- och glasperlsfabrikationen Edit betydligt genom det allmanna 

stilleståndet i affarerna. 

3. Untofranken med staden Aschaffenburg utmarker sig för fabrikation 

af feirgadt papper, hvilken tillverkning likval har att lida genom afskaffandet 

ak den utgående tullen & lumpor och afven genom den dåliga affärsstallningen. 

Aktiebolaget för papperstillverkning producerade år 1877: 

16,000 centner maskinpapper till ett värde af 535,000 mark, 

20,000 » cellulosa » » » 433,000 3) 

Det sistnämnda papperet anvandes hufvudsakligèn i »Frankfurter Journals» 

tryckerier, hvilka taga hela sitt behof från Aschaffenburg.

463 

Fargfabrikerna, hvilka här äro tämligen betydande, hafva ej haft någon god 

affärsverksamhet, di ordres felas I deras tillverkningar. 

Fabriken for mekaniska tryckpressar i Oberzell nara Würzburg har haft 

särdeles god afsättning under de senaste firen. 

4. Oberpfalz. Den hufvudsakligaste affärsgrenen är driften af jerngrufvorna. 

Den förnämsta bland dem Maximilianshyttan gaf sina aktieegare år 

1879 36 cX, utdelning. 

Tygfabriken i Waldmünchen (Wesely & Späth) florerar evenledes, och har 

'man till följd af ökade beställningar sett sig nödsakad utvidga densamma. 

Mycket missbelåtna äro deremot de betydande garfverierna, emedan under 

senaste tiden stora qvantiteter amerikanskt Wier (hemlock) importerats. 

5. Oberbayern. Maskin och lokomotivtillverkningen intager här frimsta 

rummet, men den har att beklaga sig öfver minskad afsättning. 

Deremot äro pappersfabrikerna mycket belåtna °eh isynnerhet aktie-pappersfabriken 

i Dachau vid München, i motsats till hvad fahållandet är med denna 

industri i andra provinser. 

Laderindustrien i München har lidit mycket, så att ett af de första etablissementen 

mast upphöra med sin verksamhet. 

Stenkolsverk-aktiebolaget i Miesbach sålde år 1878 4,798,938 centner stenkol 

och sysselsatte 1,421 arbetare. 

Fabrikationen af kemiska produkter har betydligt förminskats till följd af 

konkurrensen, från England, Belgien och Frankrike. 

Konstgjorda gödningsmedel halva god afsättning, och sysselsätter den kemiska 

fabriken i Heufeld 270 männer och 65 qvinnor samt producerar 

260,000 centner. 

Bomullsspinneriet i Kolbermoor går mer och mer tillbaka, di priserna fortfarande 

falla och de engelska garnen öfversvämma marknaden. Detsamma tillverkade 

för ungefär 2,160,000 mark och sysselsatte öfver 500 arbetare samt 

hade 46,000 spindlar i verksamhet. 

6. Niederbayern. Kristalltillverkningen Miler sig temligen uppe oaktadt 

den stora konkurrensen från Belgien. 

Travarufabrikationen är deremot ej tillfredsställande. Sedan år 1877 

hafva jalousierna och svafvelstickorna förlorat sin bästa afsättningsplats, nemligen 

Frankrike, hvilket land nu sjelft fabricerar sitt behof. Äfven torde den myckna 

införseln af' svenska tändstickor bidragit till den förminskade efterfrågail. 

7. Schwaben och Neuburg. Den betydande bomullsindustrien har lidit 

mycket genom den stora konkurrensen från England, men hoppas man hafva 

satt 'en gräns härför genom att höja tullen å garn. 

asitillverkningen, hvilken .utgör en af Algaus hufvudinkomster, har till 

följd af den ringa efterfrågan och derigenom ökade konkurrensen från Schweitz, 

betydligt förminskats. 

urfjadrar hafva beställningarne förökats, isynnerhet från Ryssland och 

Norra Amerika. 

8. Pfalz. Mycket betydande är kleidesfabrikationen, men har densamma 

ej haft så god afsättning som förr, med undantag af kamgarnstygerna, hvilka

464 

ännu al.° på modet och var efterfrågan härå så, stor att spindlarnes antal måste 

ökas med 2,000 stycken. Den förarbetade råvaran motsvarade år 1878 ett 

varde af ungefar 3,700,000 mark. Fabrikatet sjelft mark 5,000,000. 

Basockerfabrikerna förarbetade år 1878 283,775 centner sockerbetor efter 

omkring 1 mark 30 pf. pr ctr. 

Sockerraffinaderierna förarbetade circa 300,000 centner råsocker. Fabrikatet 

motsvarar ett varde af 10,200,000 mark vid pris som aro lagre an de 

någonsin vant. 

Fabrikationen af skodon, hvilken liar' dr mycket betydande, har ansenligt 

förökat sig, och voro har 1878 3,500 manliga och qvinliga arbetare sysselsatta, 

hvilka tillverkade 4,445,000 par skor och stöflar till ett varde af 9,900,000 

mark. Priserna voro i allnaänhet tryckta och vinsten ringa. Denna industrigren 

har mycket att frukta af den nya tull- och handelspolitiken, hvilken vill 

pålagga ramaterialierna tull, hvad detta fabrikat med redan ytterst reducerade 

pris ej förmår bara. 

• 

Det återstår mig nu endast att saga några ord om de allmänna produktionsgrenarne 

i Bayern, nemliken: 

Tobak. Haraf odlas i Mittelfranken ungefär 800,000 kilos och i Pfalz 

2 1/2 million kilos. Emellertid har man fruktat införandet af nya skatter, hvarför 

odlingarne förminskats. Af samma orsak hafva förbrukarne pd förhand fürsett 

sig, och var en följd haraf först stark efterfrågan och sedan det nu rådande 

lugnet. 

Spekulanterna hafva infört mycket amerikansk tobak, innan de nya lagarne 

tradde i kraft, och prisen hafva redan stigit med 10 hi 15 %. 

Vanliga priset für 100 kilos dr : 

tobak från vår trakt 40 hi 46 mark, 

amerikanska noteringar 25 h 30 D 

vanlig amerikansk 60 h 70 

finare qvaliteter anda till 100 

Humle. Till stor lycka für producenterna var skörden, &Iva' i Bayern 

som i öfriga lander, förra året endast medelmåttig, ty, om skörden blifvit riklig, 

hade produkten genom det minskade behofvet vid bryggerierna vant nastan 

vardelös, och harigenom många personer ruinerats. Som förhållandet nu var, 

stego erltellertid priserna, hvilka år 1877 och 1878 vant så tryckta, att plantagerna 

knappast gåfvo någon vinst och mangen funderade på att helt och hållet 

uppgifva humleodlingen. Für att visa den oerhörda skilnaden i afkastningen 

under de senaste 5 åren i Bayern, får jag anföra följande: 

dr 1875 producerades ______ _ _ _ _ _ 112,923,500 kilos, 

D 1876 3,910,700 » 

» 187711,865,200 D 

» 1878 ______ ------- 8,319,500 » 

D 1879 (6,298,200 » 

och kan harigenom den stora vexlingen i priserna lätt låta tanka sig. 

Öltillverkuingen air i Bayern så betydande, att jag i korthet vill redogöra 

für hvad jag kunnat inhemta harom.

Ar 1878 tillyerkades vid: 

5,496 bryggerier.. 

hvartill användes. 

vid 1,540 bryggerier 

hvartill användes_ _ 

Ar 1879 tillverkades vid: 

1,291,700 hektoliter öl, 

1,311,702 » » 

435,619 

448,028 D 

553,221 D D 

642,701 

17,807 D D 

19,642 D 1879 

D 

465 

5,544 bryggerier_ ___ 11,905,703 

hvartill användes ___ 5,192,967 

samt 243,517 

För sist nämnda qvantitet air 

tal ej bekant. 

Häraf kommer ph München: 

år 1878 

D 1879 

och på Nürnberg: 

dr 1878 ___ 


Fran Bayern exporterades : 

år 1878 


Samtidigt importerades : 

dr 1878 

12,358,015 hektoliter lageröl, 

5,142,112 » malt, 

219,501 D hvitöl, 

51,000 » malt, 

lageröl, 

malt, 

hvitöl. 

mig maltförbrukningen och bryggeriernas an 

Om man gör en sammanställning, så koniumerades i Bayern dr 1879: 

11,282,644 hektoliter, hvilket med en befolkning af 5,022,396 utgör 225 

liter person. 

Häraf konsumerade München med 222,000 inv. 1,309,800 hektoliter eller 

590 liter person och Nürnberg med 95,000 inv. 312,501 hektoliter eller 329 

liter person. 

Sedan den 1 oktober 1879 höjdes skatten å malt från 4 till 6 mark pr 

hektoliter. 

Marseille den 20 januari 1881J. 

Frankrike. 

Bernhard Lang. 



öfversigt :

466 

Till distriktet ankommo med last fran Sverige 9 svenska fartyg om 

» » » » » utrikes ort 20 » » » 

» » » i barlast )) » 7 » » » 

Fan » afgingo med last till Sverige 6 » » » 

3,303 tons, 

6,377 )) 

2,125 » 

2,302 » 

» » » 0 » utrikes ort 22 » » » 5,750 » 

» » » i barlast » » 10 » » » 3,926 » 

Till » ankommo med last fran Norge 1 norskt » » 160 » 

» » » » utrikes ort 123 » » » 48,536 » 

» » » i barlast » » 5 » » » 1,665 » 

Fran » afgingo med last till Norge 7 » » 2,264 » 

» » » » » utrikes ort 47 » » » 16,339 » 

» » i barlast » » 70 » I») 29,728 » 


tons, deraf 29 svenska om 9,680 och 124 norska om 48,696 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 82 om 26,655 tons, deraf 28 svenska om 


Distriktet besöktes år 1877 af 

46 svenska fartyg om tillsammans__ _. 16,666 tons 

och 104 norska ______ 35,602 

tills. 150 D D ---- 52,268 » 

År 1878 af: 

58 svenska 

och 125 norska 

tills. 183 

År 1879 af: 

41 svenska 

och 137 norska 

tills. 178 

Af dessa 178 fartyg qvarlågo 

5 svenska om 

8 norska » ___ 

Af de öfriga ankommo : 

___ 18,673 » 

47,557 » 

66,230 » 

13,012 

53,197 

66,209 

i hamnarne vid årets början 

1,207 tons 

2,836 » 

9 svenska från Sverige om 3,303 tons 

8 norska D D D 3,432 » 

1 norskt D Norge » 160 » 

25 norska » Östersjön & Ilvita hafvet D 2,372 D 

13 svenska D andra europeiska hamnar ..... » 2,217 D 

24 norska D D D D D 7,877 D 

• 7 svenska » aflägsnare farvatten » 2,159 » 

66 norska » » ... » .. » 34,851 D 

7 svenska i barlast » 2,124 » 

5 norska » » 1,664 » 

Af ofvanstående jemförelse framgår det, att om den svenska skeppsfarten 

under året betydligt nedgått är deremot den norska fortfarande i tilltagande 

och stigit från 35,602 tons år 1877 till 53,197 tons under sistl. år, oaktadt 

skeppningen från Östersjön med norska fartyg vant högst obetydlig, hvaremot 

den från aflägsnare farvatten mer än fördubblats. 

Den förtj enta bruttofrakten belöper sig under året för svenska fartyg till 

301,900 francs, motsvarande omkring 31 francs pr ton.

467 

Under ar 1878 hade den varie 461,770 francs, motsvarande omkring 35 

francs pr ton. 

För norska fartyg deremot: 

År 1879 2,06a,215 francs, motsvarande omkr. 42 1/2 francs pr ton emot 

» 1878 1,113,025 » »25 1/2D » 

Af frill distriktet utklarerade fartyg under dr 1879 afgingo: 

6 svenska lastade fartyg om tills. 2,301 tous till Sverige, 

1 » 349 » » Norge, 

7 norska » » 2,263 » 

svenska » » 2.739 » » andra europ. hamnar, 

11 norska » 3,006 » 

10 svenska » » 2,660 » atägsnare farvatten, 

36 norska » D 13,333 » 

10 svenska » » » 3,925 » i barlast, 

71 norska 29,726 » 

Dragtigheten af svenska till Marseille ankomna fartyg har under året i 

medeltal vant omkring 321'4 tons emot 320 tons året förut. 

"För de norska deremot har drägtigheten betydligt ökats nemligen frail 380 

tons i medeltal ar 1878 till omkring 427 tons sistl. ar. 

Såsom jag uti mina foregående arsberattelser haft aran framhålla, finna 

större fartyg svårligen förmånliga utfrakter harifran, då Marseille i synnerhet 

är en importplats, smarre deremot kunna nastan alltid räikna på passande sysselsättningar 

till Norden och Södra Amerika. Salunda hafva våra norska fartyg, 

hvilkas dragtighet i allmanhet är större än svenskarnas, i de fiesta fall 

harifran afgatt i barlast, helst till Förenta Staterna, hvarest spanmalsfrakter 

till goda vilkor under hela året varit 

Treivaror. Importen har under aret vant betydligt mindre an under de 

nastföregående åren, nemligen: 

omkring 10,960 stand. emot 

» 18,517 dr 1878 och 

» 14,230 » D 1877. 

Denna import fördelas salunda: 

Omkring 4,162 stand. fran Sverige ...... emot 6,491 dr 1878 

D 2,333 D » Finland » 5,788 » 

2,318 Hvita Hafvet D 2,779 » och 

» 2,148 » » Canada » 3,459 D 

Af hela under året importerade qvantiteten har sålunda Sverige hit exporterat 

omkring 38 % emot 35 % året förut. 

Dessa qvantiteter infördes af: 

29 norska fartyg med omkring ...... 5,205 stand. 

13 franska » 1,803 D 

10 tyska » 1,641 

6 svenska » » ..... 1,055 » 

2 österrikiska 480 » 

3 div. nationers 777 » 

Den norska handelsflottan har, såsom synes, deltagit i denna skeppning 

för ungefar hälften; Oa nog har importen med franska fartyg vant till och med 

nagot större Lin under 1878, hvaremot den med tyska fartyg betydligt nedgått.

468 

Trävaruhandelns ställning är god vid årets slut och torde behållningen 

vara betydligt mindre än vid 1878 års slut. Da stora allmänna arbeten, ibland 

andra en hamnanläggning på södra sidan af staden, förberedas, kan man emotse 

en lifligare skeppning och förmånligare pris. 

Af andra handelsvaror från Norden hafva till Marseille importerats: 

Omkring 1,150 tons jern från Sverige samt 4,300 tunnor tiara från 

Sverige och Finland. 

Till Cette har ingen import af travaror från Sverige egt rum; men från 

andra hamnar vid Östersjön, från Ilvita hafvet och Canada hafva omkring 

2200 , stand. införts. 

Exporten derifrån till Sverige består af allenast 117 tons vin, 1,755 tons 

salt och 5 tons diverse varor till ett approximativt värde af 95,000 francs. 

Till Norge består exporten af 18 tons vin och 1,590 tons salt till ett 

värde af omkring 31,000 francs. 

Till Toulon har en last af trit från Sverige importerats och till Nizza en 

last fisk från Norge, samt från Port de Bouc exporterats tvenne laddningar 

salt till Norge. 

Saltskörden i Hyères har vant dålig och belöpt sig till 16,000 tons, 

hvaraf knappast 2,000 återstå vid årets slut, för hvilka begäras 16 fr. pr ton. 

Samma förhållande råder i Port de Bouc, hvarest skörden vant ungefär 

hälften af hvad den brukar vara, och har priset der under året varierat från 

10 till 15 fr. pr ton. 

Genève den 15 oktober 1880. 

Schweiz. 


Fölsch. 

Tullinkomsterna uppgingo under år 1879 till 16,825,859 fr. eller 1,164,511 

fr. mer än år 1878. Af boskap infördes 268,246 stycken mot 310,921 år 

1878, och utfördes 104,852 st. mot 116,089 dr 1878. För dr 1879 visar 

sig sålunda en minskning i införseln af 42,675 stycken och i utförseln af 

11,237 st. Fo varor, hvarå tullen beräknas efter värde (trävaror, vagnar, 

båtar, jernvägsvagnar m. m.), visar sig en tillökning i införseln af 11,663 fr. 

och i utförseln . af 2,205,735 fr. ilvad angår de varor, som tullbehandlas 

efter vigt, uppgår införseln till 19,593,503 metr. qvint. mot 18,398,187 år 

1878 samt utförseln till 2,220,344 metr. qvint. mot 2,242,268 år 1878. 

Skördeåret 1878-1879 utvisar ett införselöfverskott för spanmå/ af 

3,313,863 metr. qvint. och för mjö/ af 254,582. Detta öfverskott har dock 

kunnat inköpas till billiga pris, tack vare den utmärkta skörd Nordamerika haft. 

Priset nedgick salunda från 307, fr. i juli till 27 1/4 fr. i mars. 

Värdet af hela spanmålsinförseln till Schweiz utgjorde året 1877-1878 

77,836,000 fr. och dr 1878--1879 77,000,000 fr. 

Införselsöfverskottet .utgjorde affärsåret 1878-1879 af socker 239,270 

metre qvint., af kaffe 84,597, af petroleum 211,222 och af stenkol 5327,596. 

Priset på raffineradt socker föll från 81 1/2 fr. till 72 fr. för 100 kil.; för

469 

Javakaffe, god ordinär vara, .vexlade prisen mellan 89 och 104 fr. för 50 kil.; 

för petroleum vexlade priset mellan 12V 2 och 16 1/ 2 fr. för 50 kil. 

Det låga pris, som var rådande under större delen af året pd råsilke, och 

fabrikernas minskade behof af spunnet silke utöfvade ett ogynsamt inflytande 

ph silkesspinnerierna i allmänhet. Enahanda var förhållandet med sysilke, hvaremot 

konsumtionen af brodérsilke vant något större. För billiga sidentyger 

har afsättningen vant ganska god med försvarliga pris, hufvudsakligen till 

Amerika. 

Bomunsindustrien har under det förflutna året haft att kämpa med alla 

möjliga svårigheter. De låga pris, som vant rådande för råvaran, hafva verkat 

i än högre grad ph den förädlade varan. De schweiziska spinnerierna hafva 

allt mer öfvergått från de finare slagen till de gröfre. Tillverkningen af hvila 

tyger har att täfla med den skotska industrien och lär väl ej i längden kunna 

halla ut. De kulörta tygerna hafva sin förnämsta, afsättning i östra delarne af 

Asien samt i Afrika, och hafva de der haft att kämpa med många svårigheter 

af hvarjehanda slag. 

Urfabrikatianen har icke haft att klaga öfver minskad efterfrågan. 

Tillverkningen af artificiel is har stor afsättning, och finner man den Alunda 

åstadkomna varan vida bättre med hansyn så till pris som beskaffenhet 

än den som hitföres från annat håll. 

Året 1879 har icke vant ogynsamt för bankaffeirer; ända sedan år 1873 

har en dylik lifaktighet leke vant herskande på detta område. Räntan har 

unit sig omkring 3 1/4 %; statspapper och kreditinrattningars obligationer och 

aktier hafva stigit, den motvilja man hyste mot de schweiziska jernvägarne har 

aftagit, sedan man sag humu styrelserna grepo sig an med att spara; äfven industriaktier 

hafva stigit, hvilket visar en början till ett bättre sakernas skick. 

År 1879 uppgick sammanlagda längden af de schweiziska jernvägarne till 

2,559 kilometer och trafikinkomsten till 52,692,449 fr. 

Polytekniska skolan i Zürich besöktes år 1879 af 223 elever, hvarif 10 

från Sverige och Norge. 


Bridgetown (Barbados) den 10 maj 1880. 


de Schaeck. 

Till distriktet ankommo dr 1879 från utrikes ort 10 svenska fartyg om 

3,118 tons i barlast; af dessa afgick 1 om 275 tons med last och 9 om 

2,843 tons i barlast, samtliga till utrikes ort. Af norska fartyg ankom 1 om 

439 tons i barlast från Norge, 3 om 842 tons med last samt 10 om 2,825 

tons i barlast från utrikes oft; häraf afgingo 3 om 1,142 tons med last och 

10 om 2,704 tons i barlast, samtliga till utrikes ort. 

J. Gardiner Austin.

Yokohama den 20 maj 1880. 

470 

Japan. 


Risskörden år 1879 var mycket god, men prisen höllo sig likväl höga., 

I början af året utfördes en god del af de gamla förråden, och man hade natt 

och jemt så, mycket qvar som behöfdes för att motsvara efterfrågan. Några 

laster Saïgonris infördes från Ho-ngkong, men det visade sig sä,mre än den japanesiska 

varan och passade icke befolkningens smak. Den nya skörden kom, 

i marknaden redan i midten af augusti och togs i anspråk för förbrukningen 

sit fort den hann komma från det inre af landet. Hvete- och ragskördarnes 

felslagning bidrog att öka efterfrågan på ris. Skatterna på jorden nedsattes 

från 3 % till 27 2 %, hvilket i forening med de höga risprisen bidrog att 

sprida valstand i det inre af landet. 

Den ökade efterfrågan på ylletyg har föranledt japaneserna att upprätta 

några klädesfabriker, i hvilka ull från Australien förarbetas. Man har ifven. 

försokt införa far till Japan, men bristen på beten har gjort att försöket icke 

krönts med framgang. Spinnerierna och vifverierna äro i tillväxt, och har man 

äfven börjat införa det amerikanska sättet att skala ris. Vid regeringens varf 

byggas nu små kanonbatar under ledning af infödingar. 

De bästa kolgrufvor finnas i södra delarne af riket, men afven i norra 

delen finnes kol, om ock af sämre slag. De bästa koppargrufvorna at.° belägna 

i de norra och östra provinserna, afsättning af den färdiga varan finnes i Kina 

och Indien. 

Yokohamas handel visar en betydlig förbättring mot förhållandet åren 1877 

och 1878; hela införseln steg år 1879 till 23,507,542 doll. och utförseln till 

18,972,043. I infOrseln inbegripes äfven ett belopp af 10,563 doll. för varor 

införda från de Forenade rikena, till ena hälften bestående af tändstickor, till 

den andra af öl, smör och jern. Någon export till Sverige eller Norge omnä,mnes 

ej. 

Kursen för vexlar pa London vexlade lika mycket år 1879 som året förut; 

högst var den 3 sh. 11 d. pr dollar, lagst 3 sh. 5V, d. Det japanesiska 

pappersmyntet eller yen-satsu har äfven vant underkastadt stora vexlingar, 

papper diskonterades i juni 5V 2 %, i augusti 25 .tr, och i december 38 %, 

d. v. s. 138 yen-satsu motsvarade 100 silfver-yen. Bankerna här p4, platsen 

liksom i Singapore taga den af japanesiska regeringen preglade silfveryen lika 

med den mexikanska dollarn, och den förstnämnda har nästan helt och hållet 

uttrangt den senare ur rörelsen. 

Till Yokohama ankommo år 1879 283 utländska fartyg om 352,129 tons, 

deraf 145 engelska om 158,738 tons, och afgingo 292 fartyg om 363,726 

tons, hvaraf 152 engelska om 163,803 tons. Förbindelsen mellan kusthamnarne 

besörjes hufvudsakligen af det japanesiska Mitsibishibolaget, som har ett 

stort antal fartyg. Yokohama har förlorat mycket af den europeiska handelnt 

som nu i stället gar öfver Hiogo.

471 

En Yarning torde vara val behöflig for sjöman, att joke taga hyra på amerikaneka 

fartyg. De lockas af nominelt höga hyror, men de behandlas . oftast 

illa, och, nar de vilja lemna fartyget i en utländsk hamn, uppstallas stora fordringsanspråk 

på dem, °eh de afskedas nag= utan någonting, understundom till 

och med i skuld efter en 4 it 6 månaders rosa. Följden ar att de vanda sig 

till konsulaten såsom blottstälda sjömän, oaktadt de borde hafva haft medel att 

underhålla sig sjelfva om de behandlats riktigt. 

MeIlan Japan och Korea har utvecklat sig en ganska liflig handel, och 

hittills tiro japaneserna de enda som medgifvits rattighet att idka handel i sistnämnda 

rike. 

Bland framstegen på civilisationens bana under det förlidna året torde 

förtjena nämnas: tortyrens afskaffande, arbetena på civil- och kriminal-lagstiftningen, 

inrättandet af provins-representationer, af en generalstab, af geografiska 

och andra larda sallskap. Japan har anslutit sig till postkonventionen i Bern 

och har deltagit i den internationella telegrafkonventionen ; regeringen har lifvertagit 

harvarande amerikanska och engelska postvasende och kommer snart att 

göra sammaledes med det franska. Sjö- och lifförsakringsbolag hafva inrattats, 

land, snndhetsmyndigheter, hvilka hafva gjort stort gagn under rådande kolerafarsot. 

Frågan om en revision af handelstraktaterna har sedan lange vant på dagordningen; 

ett forslag till ny tulltaxa är utarbetadt, men man vet ännu ej når 

det skall diskuteras med de frammande makterna. Detta forslag har en mycket 

protektionistisk anstrykning och har i allmänhet ej heller gjort något gynsamt 

intryck, enar hvarken infcidingar eller utlandningar vilja att nya band skola 

laggas på handeln. 

Regeringen har från mango, hill fått mottaga framställningar om inrättandet 

af en folkrepresentation, men synes densamma hittills joke visa stor benagenhet 

far ett dylikt steg. Tiden fir utvisa om regeringen lange skall kunna 

vidhålla sin vilja mot den allmanna meningen, och man kan nu blott hoppas 

att inga oroligheter skola uppstå. 

Berlin den 1 juli 1880. 

Tyska riket. 


van der Pol. 

Den gynsamma stämning, som var rådande i början af innevarande år, har 

afven hillit sig under den nu tillandagångna första halfdelen. Har som på alla 

andra Europas börser var öfverflad på penningar, och fiera obligationslån konverterades 

till vinnande af lagre rantefot. Kapitalisterna hafva härigenom föranledts 

att lagga sina fonder i utlandska papper och industriella foretag. Understödt 

af stämningen på Londons, Paris' och Wiens börser har haussepartiet 

lyckats hålla kurserna uppe. Utfaller skörden fördelaktigt och inträda ej 'Agra 

särskilda politiska tilldragelser, kommer sannolikt den gynsamma stemningen 

på börsen att fortfara.

472 

Hvetehandeln har vant beroende ph pris och affärsförhållanden de amerikanska 

och vesteuropeiska marknaderna. Under det Amerika, i förtröstan 

Englands och Frankrikes stora behof, framkrallade en stor prisstegring derigenom 

att betydliga förråd qvarhöllos i landet, spekulerade ett konsortium af. i Odessa 

bosatta hus på satsuma sätt A, la hausse till våren och sommaren. 

Rag är för Nordtysklands befolkning af vida större betydelse an hvete, 

och är Berlin den tongifvande marknaden fr denna vara, helst dess qvarnar 

förbruka mycket stora qvantiteter. 1879 års skörd var 25 % simre än 1878 

års, och samtidigt 'fade Ryssland, hvarifrån vår import till största delen kommer, 

en så betydlig minskning i sin skörd att den året förut så stora exporten 

derifrån nästan heft' och hallet afstadnade, isynnerhet som från och med den 1 

januari 1880 en införselstull på råg träidde i kraft i Tyskland. 

I huru hog grad den dåliga skörden samt spanmålstullen inverkade på raginförseln 

framgår af följande tal : 

Från 1 januari till slutet af maj år 1880 infördes 128,233 tunnor om 

1,000 kil. mot 530,438 år 1879; utförseln var under förstnämda period' 

20,295 tunnor mot 64,402 under den senare. 

Hafre är en vigtig handelsartikel för vår stad, emedan forväsendets utveckling 

år för dr ökar lokalbehofvet och härvarande samt närliggande garnisoners 

proviantdirektioner till större delen verkställa sina inköp härstädes. 

1879 omsattes Mr på platsen 91,100 tunnor, år 1878 99,806, år 1877 

96,585 och ar 1876 115,378 tunnor. Minskningen år 1879 härleder sig 

fr?tn årets senare halft, då England och Frankrike konkurrerade i fråga om inkopen 

samt emellanåt erbjödo högre pris än man ville gifva hir. För två år 

sedan förekom äfven svensk hafre härstädes och var mycket omtyckt samt betaltes 

efter högsta noteringar, men sedan fick Sverige bittre ,marknad i England 

och Frankrike. Prisen vexlade hir i januari mellan 135 och 157 riksm., 

i februari 145-162, i mars 153-165, i april då större tillförsel egde rum 

144-165, i maj 148-168, i juni 148-180 riksm., allt efter qvalitet. 

Caracas den 4 juni 1880. 

Venezuela. 


Ed. Schmidt. 

Distriktet besöktes under år 1879 endast af 2 norska fartyg om tillsammans 

251 tons ; det ena ankom med last och afgick i barlast, det andra ankom 

i barlast och afgick med last. 

M. A. Matos.

Indberetninger om Handel og Söfart i Aaret 1879

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?