Absalon Pederssøn Beyer (1528 – 1575): OM NORGIS RIGE
Absalon Pederssøn Beyer (1528 – 1575): OM NORGIS RIGE Absalon Pederssøn Beyer (1528 – 1575): OM NORGIS RIGE
Zeno Eleates bevisede, at intet i Verden bevægede sig: Det var ved samme Hielp Erasmus Montanus tydeligen visede, at Peder Degn var en Hane, og at det var en Merite at slaae sine Forældre. Men for at tale alvorligen, da beder jeg, at du ikke viser dette Brev til nogen, særdeeles ikke til Hr. Niels eller til Peder Degn: de samme kunde forklare alting efter Bogstaven, og deraf tage Text til Prædikener, saa at det kunde gaae mig, som en vis Mand, der var bleven Cardinal udi det lystige Pavelige Collegio, som her i Staden for nogle Aar siden var stiftet; Thi, da man udi hans Stervboed fandt nogle Breve, hvorudi ham gaves Titel af Cardinal Orsini, forstod SkiftesForvalterne det efter Bogstaven, og raadførede sig med deres HerredsBrødre, om man kunde lade den Afdøde komme udi Christen Jord. Jeg forbliver etc. Kilde: http://www.adl.dk/adl_pub/forfatter/e_forfatter/e_forfatter.xsql?ff_id =5&nnoc=adl_pub
Fra Carl von Linnés (1707 – 1778) VÄSTGÖTARESA Juli 16 NATURALIER gåvos här i Västerhavet så många, sällsynta, obekanta, åtminstone för oss i Sverige, som bo från detta havet långt skilda, att vi däröver blevo satta i största förundran. Stenarna i havet voro täckta med snäckor, bottnen med sjöväxter av Confervis, Fucis, Ulvis, Algis; ibland vilka manjetter eller Medusæ, sjöstjärnor eller Asteriæ, task-kräftor eller Cancri utom åtskilliga andra sjökräk kröpo; vartill kom en myckenhet havsfisk, som fiskades vid dessa stränder. Vi botaniserade på havsbottnen, såsom i ett nytt Sverige. Ståndspersoner och invånare tävlade att skicka oss allehanda slags fiskar, varigenom vi fingo så mycket, att tiden knappt räckte till att beskriva allt det vi här fingo se på en dag; vilket allt jag hoppas få lov beskriva på latin, så väl på det jag må göra allt kort, som ock för det man i denna vetenskapen ej ännu på modersmålet fått tillräckeliga Terminos artis; utom det att få lära läsa detta med uppmärksamhet, som ej själva studerat i denna vetenskapen tillförene; vartill kommer, att utlänningar, som mest pläga fägna sig av sådant kram, här, utur en svensk bok, må se vad som finnes vid en svensk strand. TÅNG kallades i Marstrand ZOSTERA. Denna växt fanns så allmän på sjöbottnen, där havet var grunt, som någonsin mossan på bergen. Växten är allmänt bekant hos oss både i Öster- och Västerhavet, så väl som utomlands, att ingen botanicus är, som ej känner den; icke desto mindre fattas beskrivning över densamma, åtminstone på blomman, så att denna växt aldrig av någon Botanico Systematico blivit satt i det ljus den bör; ty ingen härtills haver givit på detta genus tillräckelig karaktär, vilket därav kommit, att man antingen sällan råkat på de stånd, som hava blommor, eller då man får sådana plantor, har man svårt för att se själva blomstren, som ligga fördolda inom ett blad; ingen botanicus har givit någon god figur på denna ört, och dess blommor äro aldrig avtagna. Det är fuller visst, att det finns en kort beskrivning på hennes blommor uti Raj. Synopsi tertia; dock är den ej så tydlig, att man därav kan sluta någon character genericus. Den lärde och kuriöse botanisten MOEHRING har uti Transact. Anglic. under namn av Rupia föreställt densamma på artigt och ackurat sätt; men jag hade aldrig vetat, att den varit samma växt, om jag ej själv råkat blomman. Nu kan jag tryggt göra hans ört till synonyma med min; jag blev härigenom satt i stånd att determinera karaktärn på ett nytt genus, och alltså uppfylla den brist, jag måste kännas vid, då jag utgav Floram Svecicam, där jag förmådde föra alla mig bekanta svenska växter till sina genera, utom denna enda, vilken kommer efter denna dagens rön att transporteras till Gynandriam Polyandram. Örten såg ut alldeles som ett Flotgräs. Den som har bladen och är okunnig, skulle tro att en Vermiculus subcutaneus hade ätit det inuti, och allenast skilt övre huden eller sidan ifrån den undre; men när växten påses, där han i havet vuxit, liknar han ganska mycket vårt bekanta Flotgräs, ty de översta ändarna av bladen flyta efter vinden och vågorna. SUDARE växte här i havet på några famnars djup så allmän, som Potamageton i insjöar. Den såg ut som en tråd, tjock med segelgarn, grön till färgen, hade ingen gren på sig, var mjuk och ofta några famnar lång; flera sådana tråar uppväxte av en rot, och om de blevo längre än vattnets djup, flöto de som Flotgräset, eler som den förre; med den åtskillnad allenast, att denna ej låg
- Page 1 and 2: Absalon Pederssøn Beyer (1528 - 15
- Page 3 and 4: Det andet byskops stict kallis Opsl
- Page 5 and 6: 7. Ach, Venskab og Troo, Som alt ef
- Page 7 and 8: Petter Dass (1647 - 1707) Fra Nordl
- Page 9 and 10: Thi jeg af mig selver kand intet fo
- Page 11 and 12: Til ** Ludvig Holberg (1684 - 1754)
- Page 13: tilstaaer; Endeel ogsaa, saasom ha
- Page 17 and 18: man tillsåg, var vart och ett av d
- Page 19 and 20: kunde föda ett enda kålhuvud, uta
- Page 21 and 22: Carl Michael Bellmann (1740 - 1795)
- Page 23 and 24: Carl Michael Bellmann (1740 - 1795)
- Page 25 and 26: Johan Herman Wessel (1742 - 1785) G
- Page 27 and 28: Men Du, som allene Fremkaldte den L
- Page 29: Jens Zetlitz (1761 - 1821) Mine Læ
Zeno Eleates bevisede, at intet i Verden bevægede<br />
sig: Det var ved samme Hielp Erasmus Montanus<br />
tydeligen visede, at Peder Degn var en Hane, og at<br />
det var en Merite at slaae sine Forældre. Men for at<br />
tale alvorligen, da beder jeg, at du ikke viser dette<br />
Brev til nogen, særdeeles ikke til Hr. Niels eller til<br />
Peder Degn: de samme kunde forklare alting efter<br />
Bogstaven, og deraf tage Text til Prædikener, saa at<br />
det kunde gaae mig, som en vis Mand, der var bleven<br />
Cardinal udi det lystige Pavelige Collegio, som her i<br />
Staden for nogle Aar siden var stiftet; Thi, da man udi<br />
hans Stervboed fandt nogle Breve, hvorudi ham gaves<br />
Titel af Cardinal Orsini, forstod SkiftesForvalterne det<br />
efter Bogstaven, og raadførede sig med deres<br />
HerredsBrødre, om man kunde lade den Afdøde<br />
komme udi Christen Jord. Jeg forbliver etc.<br />
Kilde:<br />
http://www.adl.dk/adl_pub/forfatter/e_forfatter/e_forfatter.xsql?ff_id<br />
=5&nnoc=adl_pub
Change language