Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
24 BRITA FELLÅNDER<br />
Ot men stæng for Øjets Taare,<br />
Stæng for Barmens mindste Suk,<br />
Thi Taaren sees, Sukket høres,<br />
Og at jeg dig har Smerte voldet<br />
Maa vel jeg ane, men aldrig vide,<br />
Aldrig vide!"<br />
" Denna intensivt personliga dikt låter en blicka rakt in i Jacobsens<br />
sjålsliv, dår det gomde sig ett oppet sår, som icke tålde den låttaste<br />
beroring. År det ungdomsminnet, som in te ville lamna honom i ro?<br />
I hans diktning forekommer som ovan framhållits, påfallande ofta<br />
upprorda scener, dår det vaxlas „vassa", obarmhartiga ord och åter<br />
erinras man hår om hans djupt smårtfyllda rader i „Det bødes der<br />
for" „— Sorgen har ingen Drømme: / Med vaagne Øjne den paa Dig<br />
seer, / Øjne som sugende Strømme" (IV: 118). Han hade blivit varnad<br />
for att ån en gang betala for dyrt pris for en karleksupplevelse. Hade<br />
Jacobsen overhuvudtaget något pojksvårmeri for Betty Hennings vid<br />
slutet av 60-talet, som Anna Linck med stod av muntliga uppgifter<br />
från diktarens broder och Fru Agnes Møller vill gora gållande, var det<br />
såkert något i stil med den hogst uppriktiga entusiasm han lågger i<br />
dagen vis å vis „Signora Beati" i den italienska operan. Han antecknar<br />
om henne, den 22 maj 1867 i dagboken (III: 7): „I Guder, hvilket forfærdeligt<br />
Angreb paa et ungt Hjerte, der slaar varmt for alt<br />
Skjønt, maaske endog vel varmt. Signora Beati og Examen<br />
Artium 1 skrækkeligt, at I ikke kunne forliges!" Ett svårmeri av<br />
den arten kan han naturligtvis ha haft mer an en gang. Två dagar<br />
efter att han sett Signora Beati på operan beklagar han: „Ikke<br />
en Gang en Sonet til Beati" (a. a. 7). Två år senare var såkert både<br />
hon och den eventuellt beundrade Betty Schnell helt och hållet<br />
glomda.<br />
I sjålva verket år det inte mojligt att konstatera, om någon anan<br />
flicka ån Anna betytt något alivarligt for honom under ungdomsåren.<br />
Vilhelm Møller, som for sin biografi anstållde efterforskningar bland<br />
hans vånner, hade ingen framgång. Jacobsens korrespondens med<br />
familjen avslojar dock, att han 1869 på våren umgicks i Kopenhamn<br />
med en kusin, Sine Hundahl, vilken han sedan också tråffade i Thisted<br />
under sommaren. Om henne utlåter han sig, då han handelsevis mott<br />
henne och hennes moder på gatan: „Sine er jo formelig smuk!" och<br />
hoppas få tråffa henne ofta den nårmaste tiden. (Brev till foråldrarna<br />
av den 6 maj 1869). Den sista maj beråttar han: „Sine og jeg gaar en