You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18 BRITA FELLANDER<br />
Hervert Sperring (eller Sigurd Sanger som den lange kallades)<br />
skulle som bekant forst bli en romans, så en cykel om en medeltida<br />
sångare, sist en modern, monologisk diktsamling. Den skulle innehålla<br />
hela hans „Drømmeliv" i „alle dets Nuancer" (IV: 149) och bortåt<br />
hålften av de 55 dikterna åro också dromdikter. De som åro skrivna<br />
fore 1868 kunna samtliga sagas forhårliga dromlivet, de senare åro våldsamma<br />
uttryck for hans anstrangningar att rycka sig ur den fantasteriets<br />
mara, som forfolj de honom. Med „ålvdansen" menar Jacobsen den<br />
ståmning av sensuellt drommeri och maktlystet begår, som Hervert<br />
kåmpar mot och slutligen dukar under for. Allra nårmast alvmotivet<br />
kommer han i den sista dikten, „Herverts Død" (IV: 52 ff.), dår<br />
hjålten overvåldigas av de erotiska drommerierna, som han tidigare<br />
lyckats betvinga, men som nu stiga upp ur graven och forgora honom.<br />
De taga i dikten gestalt av „Elverpiger" i skogen, som fresta vandraren<br />
till den odesdigra dansen: (IV: 55).<br />
„Lys i stærke, brede Farvebølger<br />
Styrted' sig fra Himmelbuen ned,<br />
Fagre Mør, som ingen Klædning dølger,<br />
Lægge sig ved klare Kilder ned.<br />
Ind i Drømmekredsen raskt han springer,<br />
Kysser, favner, trykker til sit Bryst,<br />
Og med Skyggerne i Dands sig svinger,<br />
Fyldt af mægtig, overvættes Lyst.<br />
Snart dog trættet han til Jorden segner,<br />
Dødens Skjælven gjennem Aarer gaar" o.s.v.<br />
Vid sidan av fantasteriet och dess forbindelse med sinneslivets uppvaknande<br />
handlar cykeln om sångaren Herverts kårlék till Asali.<br />
Forst tager han avsked av henne for att gå ut i livet och skaffa sig ett<br />
„livsinnehåll" och på det såttet vinna seger 6ver sin drommarnatur,<br />
sedan återkommer han och finner, att hon overgivit honom. Då hon<br />
slutligen dor, overvåldigas han på nytt av drommarna och går under.<br />
Idén om diktarens behov av ett „livsinnehåll" och om lidandets nodvåndighet<br />
hårstammade kanske delvis från Kierkegaard och från Ibsen,<br />
som hade vidare utfort den i sin offermoral. Den litteråra attityden<br />
utesluter likvål icke, att Jacobsen kunde ha tyckt sig vara i en Iiknande<br />
situation. Det visserligen oklara innehållet i Hervert Sperring år<br />
val framst en romantiserande framstallning (som han dessutom forsokt<br />
utfora på prosa i „En Fortælling om tre", III: 29) av skilsmåssan från