Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8 . BRITA FELLÅNDER<br />
fulde Gudindes") Skyld glemme det Krav Livet har paa os, Gud har<br />
ikke for Inlel sat os her, vi bør ikke gruble, men bruge den kostbare<br />
Tid (Prøvetiden)" o. s. v. Det ligger bakom orden en viss beråttigad<br />
oro, att: han med sina vetenskapligå och poetiska intressen skall se på<br />
annat sått på naturen an non. I samma brev beråttar hon en legend om<br />
Augustinus. Vid havsstranden fann denne ett barn, som forsokte<br />
tomma havet med en sked och som på hans forundrade anmårkning<br />
svarade honom, att det var lika.omojligt att med sitt svaga månniskoforstånd<br />
vilja utforska Guds under. I ett samtidigt brev • beklagar<br />
Anna sig over det skvaller och struntprat, som forekommit på en bjudning<br />
hon deltagit i. Båda dessa brevtycks Jacobsen ha lagt på minne.t,<br />
det ena på grund av dess symbolik, det-andra som betecknande for ett<br />
visst karaktårsdrag hos den något lillgamla, men samtidigt uppriktigt<br />
indignerade brevskriverskan, som kanner sig intellektuellt och manskligt<br />
overlågsen sina jamnåriga, och som genom sin medvetna onskan<br />
att isolera sig utvecklas till en overspand och sentimental drommerska.<br />
Teckningen av Bartholine Blide i Niels Lyhne (Adelgunde eller Anna,<br />
som hon omvåxlande kallas i utkasten, jfr. II: 300, 304) bygger ju som<br />
bekant i sin helhet på minnet av Anna, men t.'o. m. deri lilla psykologiska<br />
detalj, som detta brev avslojar, har han funderat på att taga med:<br />
„Drømmeri isolerer, men havde ikke en Ting været, vilde Adelgunde<br />
ikke blevet saa ene som hun var. Hun deltog aldrig i de verdslige Missionsmøder,<br />
der altid ere satte naar to eller tre ere forsamlede. Hun var<br />
ikke Søster i den store kvindelige Loge, hvor der bygges paa Bagtalelsens<br />
Babel i alle Verdens Tungemaal." (11:304).<br />
Legenden om barnet som forsokte tomma havet forekommer i<br />
Niels Lyhne i ett intressantare såmmanhang, måhånda symptomatiskt<br />
for hans reaktion mot den hamsko hon med sin religiosa instållning<br />
ville lågga på hans utvecklirig. Anna tycks ha anat, att forskaranlagen<br />
och den rent instinktiva naturglådjen stod i vågen for<br />
det asketiska pliktideal och odmjukhetsbegrepp, som for henne utgjorde<br />
livets mening. Att det inte var råttå metoden, då hon med legenden<br />
ville dampa hans vårldserovrårlusta, visar tonen i det stycke i Niels<br />
Lyhne, dår symbolen anvåndes och dår han med langtansfullt vemod<br />
ser tillbaka på den fruktbårå utvecklingstid, då vetandets oåndliga<br />
vidder oppnade sig for honom:<br />
„Hvem af os, hvem en venlig Skæbne stillede saaledes, at han kunde<br />
sørge for sin Aands Udvikling, hvem af alle os har ikke med begejstrede
Change language