berättelser om handel och sjöfart. - Statistiska centralbyrån

Berättelser om handel och sjöfart år 1893, utdrag ur årsberättelser från de
förenade rikenas konsuler. [Årg.] 1894.
Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.
urn:nbn:se:scb-konsul-93
INLEDNING
TILL
Berättelser om handel och sjöfart år ... utdrag ur
årsberättelser från de förenade rikenas konsuler. –
Stockholm : Samson & Wallin, 1878-1894.
Täckningsår: 1877-1893, årg. 1878-1894.
1877-1890 (årg. 1878-1891) med titeln: Berättelser om
handel och sjöfart år ... från de förenade rikenas
konsuler.
Föregångare:
Generalsammandrag öfver Rikets import och export /
Generaltullstyrelsen. – Stockholm, 1820-1833.
Täckningsår: 1819-1831.
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel
och sjöfart. – Stockholm, 1829-1858.
Täckningsår: 1828-1857.
Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart.
Kommerskollegii underdåniga berättelse för år ... – Stockholm : Ivar
Hæggström, 1859-1912.
Täckningsår: 1858-1910.
Efterföljare:
Svensk export : tidskrift för utrikes handel och sjöfart / utgifven af
Sveriges allmänna exportförening. – Stockholm, 1895-1995.
Årg. 1 (1895)-årg. 101 (1995).
Översiktspublikation:
Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. –
Örebro ; Stockholm :Statistiska centralbyrån (SCB), 1972.

BERÄTTELSER
OM
HANDEL OCH SJÖFART
ÅR 1893
UTDRAG UR ÅRSBERÄTTELSER
FRÅN
DE FÖRENADE RIKENAS KONSULER M. M.
År 1894.
STOCKHOLM
SAMSON & WALLIN

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894.

Belgien:
Berättelser från:
INNEHÅLL:
Sid.
Antwerpen 489
Brüssel 216
Bolivia:
La Paz 72
Brasilien:
Rio de Janeiro 301, 577
Britiska riket:
London 313
Leith 153
Adelaide (Södra Australien) 568
Aden 625
Akyab 216
Belize (Brit. Honduras) 488
Bombay 12
Bridgetown (Barbados) 625
Brisbane (Queensland) 624
Calcutta 618
Colombo (Ceylon) 264
Georgetown (Brit. Guayana) 600
Gibraltar 245
Hamilton (Bermudasöarna) 621
Kapstaden 436, 510, 608
Kingston (Jamaika) 564
La Valetta (Malta) 205
Madras 621
Melbourne 249
Nassau (Bahamaöarna) 624
Port Louis (Mauritius) 520
Port of Spain (Trinidad) 621
Quebec (Britiska Nordamerika) 441
Rangoon (Brit. Birma) 102
Singapore 615
S:t Jamestown (S:t Helena)
Sid.
102
S:t Johns (Antigua) 82
Stanley (Falklandsöarne) 509
Sydney (Nya Sydwales) 148
Victoria (Brit. Columbia) 103
» (Hongkong) 600
Wellington 624
Columbia:
Panama 622
Danmark:
Köpenhamn 169
S:t Thomas (Danska Vestindien) 439
Ecuador:
Guayaquil 456
Frankrike:
Havre 274
Marseille 449
Nantes 39
Alger 547
Pointe-à-Pitre (Guadeloupe) 448
Papeete (Tahiti) 92
Grekland:
Pireus 70
Haiti:
Port-au-Prince 21, 625
Havai:
Honolulu 516
Italien:
Cagliari 390
Genua 473

IV
Sid.
Livorno 61
Messina 235
Neapel 505
Rom 211
Venedig 620
Kina:
Shanghai 527
La Plataländerna:
Buenos Ayres (Argentinska republiken) 578
Montevideo (Uruguay) 457
Liberia:
Monrovia 440
Marocko:
Tanger 560
Mexiko:
Mexiko 545
Nederländerna:
Amsterdam 217
Willemstad (Curaçao) 563
Nord-Amerikas För. Stater:
Newyork 41
San Francisco 212
Washington 265
Peru:
Lima 392
Portugal:
Lissabon 537
Lourenço Marques 244
Rumänien:
Galatz 565
Ryska riket:
Archangel 588, 612
Helsingfors 105, 601
Moskva 617
Odessa 71, 149
Riga 1, 187
S:t Petersburg 206
San Domingo:
Sid.
San Domingo 624
Schweiz:
Genève 623
Siam:
Bangkok 21, 619
Spanien:
Barcelona 464
Bilbao 73, 552
Cadiz 63
Havana (Cuba) 147
Manilla 625
Turkiska riket:
Alexandria 20, 535
Djeddah 625
Konstantinopel 139
Smyrna 566
Tripoli 624
Tyska riket:
Berlin 83
Bremen 517
Breslau 52
Dresden 103
Hamburg 393, 521
Hannover 247
Karlsruhe 246
Königsberg 53
Leipzig 542
Lübeck 22, 569
Nürnberg 561
Stettin 93, 553
Stuttgart 534
Venezuela:
Caracas 624
Österrike-Ungern:
Budapest 151
Fiume 71
Triest 248, 519
Wien 151

Sakregister.
Bomull och bomullsvaror: sid. 13, 50, 92, 308, 536.
Cement, kalk och krita: 19, 258, 306, 558.
Fisk: Sill: 29, 32, 49, 68, 61, 84, 98, 132, 175, 176, 194, 258, 330, 409, 482, 508,
555, 571, 620.
Klipp- och stockfisk: 18, 84, 237, 245, 258, 295, 297, 305, 409, 469, 481, 508,
581, 620.
Öfriga slag: 48, 52, 62, 66, 75, 76, 84, 175, 176, 295, 330, 409, 487, 594.
Fiske: 40, 215, 234, 297.
Frakter: 20, 37, 43, 54, 61, 64, 71, 75, 82, 99, 113, 143, 158, 179, 192, 212, 225,
236, 254, 277, 281, 373, 380, 432, 446, 452, 458, 461, 465, 475, 492, 506, 519,
520, 527, 535, 541, 548, 565, 579, 588, 609, 610, 616, 619.
Frukter och bär: 29, 252, 559. 566.
Fyr- och lotsväsende: 256, 446.
Fältspat: 620.
Glas: 259, 367, 421, 583.
Granit, marmor och andra stensorter: 160, 258, 419, 559.
Guld: 253.
Gödningsämnen: 419, 487, 559.
Hamnarbeten: 79, 255, 494.
Hampa, lin och väfnader deraf: 58, 201, 589.
Handels- och sjöfartslagstiftning samt traktater: 1, 138, 197, 308, 355, 394.
Handskar: 260.
Hudar, läder, skinn, ister och talg: 51, 261, 406, 503, 585.
Humle: 214, 534, 561.
Hyror, hyresbesparingar och sjömäns qvarlåtenskap: 27, 44, 223, 353, 443, 456.
Is: 160, 166, 370, 420.
Jern och Stål: 14, 20, 29, 40, 47, 66, 79, 83, 152, 163, 165, 173, 215, 247, 259, 292,
329, 368, 379, 415, 478, 507, 511, 512, 530, 535, 536, 539, 557, 567, 682, 615.
Jute och juteväfnåder: 165.
Kaffe: 21, 92, 232, 307, 309, 440, 502, 546.
Kakao: 21, 621.
Karantän: 69.
Kol: 161, 166, 253, 372, 375, 377, 419. 503.
Kork: 541.
Kreatur: 27, 176, 177, 178, 329, 405, 575, 584.
Kött och fläsk: 176, 177, 178, 252, 361, 521, 584.
Leksaker: 561.
Ljus: 260.
Maskiner och redskap: 133, 210, 259, 333, 462, 514, 563, 583, 609.
Olja: 68, 202.
Opium: 13, 618.

VI
Papp, papper, trämassa och lump: 15, 17, 31, 40, 78, 128, 152, 175, 177, 258, 358,
359, 386, 422, 498, 499, 508, 510, 582.
Penningemarknaden: 69, 89, 103, 198, 211, 232, 305, 395, 483, 528, 566, 587.
Petroleum: 51, 210, 503, 530.
Ris: 21.
Salt: 67, 419, 540.
Silfver: 253.
Skeppsbyggen: 161, 281, 339.
Skeppsmätning: 142.
Skördeförhàllanden: 20, 137, 149, 200, 240, 251, 266, 408, 536, 590.
Smör, mjölk och ost: 129, 175, 179, 252, 306, 328, 361, 511, 607.
Socker: 92, 147, 229, 233, 248, 253, 502, 520, 534, 546, 557, 581, 621.
Spanmål, mjöl och utsädesfrö: 13, 50, 57, 136, 175, 176, 177, 178, 199, 209, 213,
248, 291, 500, 534, 554, 561, 596.
Sprit: 203, 214, 260, 261, 421, 582.
Sprängämnen: 260.
Svafvel: 243.
Telefoner: 18.
Tjära, beck och terpentin: 62, 215, 260, 289, 305, 590, 591, 615.
Tobak: 20, 147, 233, 308.
Torfmull och torfströ: 175.
Trän: 75, 297, 482, 558.
Trävaror: 18, 20, 21, 28, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 40, 48, 61, 65, 70, 77, 81, 86, 121,
122, 128, 131, 160, 164, 168, 174, 176, 203, 205, 208, 214, 231, 245, 256, 283,
306, 328, 356, 378, 379, 383, 384, 412, 438, 445, 480, 495, 496, 509, 536, 539,
549, 552, 557, 562, 568, 571, 575, 582, 591, 609, 612.
Tullar: 3, 262, 470, 504, 5S6.
Tullbehandling, hamnafgifter, hamnförordningar, certepartier, manifest m. m.:
310, 437.
Tändstickor: 17, 165, 215, 259, 306, 365, 422, 508, 528, 564, 583, 600, 615, 621.
Ull och yllevaror: 148, 214, 252, 333, 535, 585.
Utvandring: 43, 137, 262, 269, 308, 370, 395.
Vin: 67, 214, 242, 252, 261, 540, 562.
Ägg: 202.
Öl: 421.

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 1.
Rysk-tyska handelstraktaten.
Riga den 19 februari 1894.
Sedan den efter långvariga underhandlingar mellan Kyssland och Tyskland
öfverenskomna handels- och sjöfartstraktaten blifvit den 10 innevarande februari
(29 januari g. st.) i Berlin undertecknad, har ryske finansministerns officiella
organ, Wjästnik Fenantsow, offentliggjort texterna till tarifferna öfver de tullsatser,
som enligt desamma skola för en tidrymd af 10 år eller till den 31
december 1903 blifva gällande lör införsel till sä väl Ryssland som Tyskland.
Såsom inledning till berörda offentliggörande yttrar nämnda organ bland annat:
»För bedömande af möjliga nedsättningar i ryska tulltariffen hafva till
finansministerns förfogande stått dels det omfattande material, som insamlats vid
utarbetandet af 1891 års tariff, och dels äfven de utförliga utlåtanden, som för
två år sedan i detta ämne afgifvits af ombud för alla grenar af rysk industri
och handel. Detta material har naturligtvis äfven för närvarande sitt fulla
värde, då under de förflutna två åren några väsentliga förändringar icke inträffat
i landets industriella förhållanden. Men jemte det afseende, som fästs vid
ofvan omförmälda material, liafva de frågor, som rört tullafgifterna, ionan de
definitivt afgjorts, undergått en grundlig pröfning i departementet för handel
och manufakturer i samråd med kompetenta specialister samt i vissa fall äfven
med ombud för handeln och Däiingarna. Otvifvelaktigt har traktatens undertecknande,
efter hårdnackad och ihållande strid, endast kunnat ega rum efter
ömsesidig öfvertygelse hos bada de kontraherande makterna, att dess bestämmelser
vore för livar och en af dem fördelaktiga. Derföre utesluter fördelen
af traktaten för Tyskland icke en sådan äfven för Ryssland och omvändt. Det
skulle vara fullkomligt felaktigt att af den fördel, som genom en traktat beredes
den ena kontraherande parten, draga den slutsats att den andra parten
blifvit lidande.»
För att åskådliggöra de bestämmelser, som träffats rörande införseln af
varor till Ryssland, har jag äran härhos bifoga en af mig utarbetad tabellarisk
sammanställning af de genom traktaten vid införsel till numuda land bestämda
üullsatser samt de för närvarande utgäende tullsatser enligt minimal- och maximaltarifferna
äfvensom vid införsel från Tyskland och Frankrike. Af de uti
berörda sammanställning uppförda varor kunna de under följande tariffnummer
anförda för de Förenade rikena hafva någon betydelse, nämligen under n:is 35,
37, 55:3, 61, 65:4, 74, 75. 70, 77, 112. 125:2, 139, 140, 141. 142, 149,
150, 151, 152, 153, 154, 155:2a, 156:3, 158, 160, 161, 167, 168. 169, 177.
I afseende å varuförselu mellan de båda länderna är i den likaledes i tidningarna
offentliggjorda texten till traktaten bland annat öfverenskommet:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 1

2
Ryska jordbruks- och industrialster, hvilka införas till Tyskland, samt
tyska jordbruks- och industrialster, hvilka införas till Ryssland, skola, vare sig
att de äro bestämda till förbrukning, magasinering, återutförsel eller transitering,
underkastas samma behandling samt icke utgöra högre eller andra afgifter än
produkter, kommande från det i sådant hänseende mest gynnade land.
Vid utförsel af varor från det ena till det andra af de kontraherande länderna
få icke några andra eller högre utförselsafgifter uppbäras än de som utgöras
vid utförsel till det i sådant hänseende mest gynnade land.
Hvarje af den ena utaf de kontraherande makterna en tredje makt i afseende
à in- eller utförsel beviljad förmån, frihet och nedsättning i afgifter
skall utan vidare komma den andra kontrahenten till del.
I afseende åter å sjöfarten är öfverenskommet bland annat följande:
Tyska fartyg och deras laddningar skola i Ryssland samt ryska fartyg
och deras laddningar i Tyskland behandlas på samma sätt som inhemska fartyg
och deras laddningar, utan afseende på hvarifrån fartygen och laddningarna
kommit eller hvarthän de äro bestämda. Hvarje förmån och hvarje frihet,
som i sådant hänseende af den ena utaf de kontraherande makterna inrymmer
åt en tredje makt, skall äfven samtidigt medgifvas den andra kontraherande
makten. Från föregående förmåner äro dock undantagna: a) de särskilda förmåner,
som nu äro eller framdeles kunna blifva i det ena eller andra landet
beviljade det inhemska fisket och dess produkter, samt b) de förmåner, som nu
äro eller framdeles kunna varda den nationala handelsflottan medgifven. Traktatens
bestämmelser tillämpas ej pá kustfarten, hvilken regleras genom särskildt
i båda länder bestående lag.
Från ton- och expeditionsafgifter skola uti en hvar af de kontraherande
makternas hamnar vara helt och hållet befriade: 1) fartyg, som inkomma och
åter utgå i barlast; 2) fartyg, som komma från en hamn i det ena af de båda
länderna till «n eller flera hamnar i det andra och kunna förete bevis att sådana
afgifter redan erlagts i en hamn inom samma land; 3) fartyg, som frivilligt
eller för nöd komma med last till en hamn och lemna densamma utan
att hafva verkstält någon handelsoperation. Uti denna frihet äro dock icke
båk-, lots-, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget hvilande afgifter för
tjenster och inrättningar för samfärdseln inbegripna.
I slutprotokollet till traktaten har ytterligare öfverenskommits, bland annat,
att det i Ryssland för närvarande rådande system af böter för oriktiga
deklarationer å införda varor, hvilket system föranleder många svårigheter, tidsförlust
ocb kostnader för ansökningar om befrielse från sådana böter, skall
underkastas granskning och förenkling. Böterna för oafsigtliga felaktigheter
skola nedsättas och tullkamrarnes befogenhet att medgifva lindring eller befrielse
derifrån utvidgas. Intill dess denna reform, för hvilken den lagstiftande maktens
sanktion erfordras, kan genomföras, har ryska regeringen förpligtat sig att
vidtaga åtgärder, på det att de s. k. accedentierna, hvilka hittills i de flesta
fall uppburits med 10 ,%\ må vid alla ofullständiga deklarationer nedsättas till
5 %.

3
Sammanställning af de genom rysk-tyska handelstraktaten vid införsel till
Ryssland bestämda tallsatser samt de för närvarande utgående tullsatser enligt
minimal- och maximaltarifferna äfvensom vid införsel från Tyskland och Frankrike:

* ej nämnda i tariffen.
5

11
C. Aug. Titz.

12
Bombay den 31 december 1893.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas sjöfart på distriktet var följande:
Från utrikes ort
ankomnio med last. 2 svenska fartyg om 618 ton
A/gick till utrikes ort
med last 1 B B » 318 »
i barlast 1 » » B 300 »
Ankommo med last 3 norska ångare om 4,122 »
Afgiek med last 1 » »
» i barlast 2 » »
Fraktsumman för den svenska skeppsfarten inom distriktet uppgick till
kr. 4,950 eller c:a £ 350, samt för den norska till £ 4,500, eller tillsammans
£ 4,850.
Frakterna härifrån till Europa hafva under hela året varit låga och stå
uti närvarande ögonblick:
Hvete: Liverpool 15 sh.
Hull 16 B
Havre 15 »
Bomull: Dünkirk och Antwerpen 15 »
Hamburg och Havre
allt pr Bombay-ton.
16 »
De nationer och det tontal af seglare och ångare, som deltagit uti skeppsfarten
på Bombay, äro följande:
Med last
I barlast Summa
Antal Ton Antal Ton Ton
Engelska ångf.... 502 905,210 56 99,869 1,005,079
p segl 19 16,231 1 633 16,864
Utländska ångf. 102 178,587 3 5,404 183,991
B segl 220 25,115 9 1,481 26,596
Indiska » 237 21,354 2 237 21,591
Summa ton 1,254,121
hvaraf ångare » 1,189,070
» seglare -- B 65,051

13
Med detta år tilländalöper ett skede inom den indiska affärsverlden, hvilket
på flera håll efterlemnat djupa spär; härmed åsyftas den indiska regeringens
åtgärder att förhindra rupiens fall genom myntets stängning för privat pregling
och dermed sammanhängande finansering af Council Bills i London.
Allt detta är nu redan gammalt, hvarför konsulatet inskränker sig till att
försöka påvisa de verkningar å Bombays export och import dessa finansoperationer
haft och ännu hafva.
Bomullsindustrien.
Vänder man först sin uppmärksamhet till bomullsindustrien, som är den
mest betydande af alla affärsgrenar i Bombay, så har denna genom rupiens
konstlade värde erhållit en svår stöt, men härvarande spinnerier och väfverier
voro förut på mycket klena fötter genom de infödde egarnes brist på förutseende
att ej afsätta reservfonder, utan utdela nästan hela vinsten till aktieegarne,
hvartill kommer, att de flesta affärerna skutas af förläggare, hvilka förbehållit
sig en kommission af 1/4 anna pr skålpund tillverkad eller förädlad
bomull, vare sig försäljningspriset var betalande eller ej, så att de i allmänhet
skördade 3 /4 af vinsten.
Genom rupiens stegrade värde och den amerikanska och mexikanska dollarns
kursfall har exporten till Kina nästan afstannat, och hvarje vecka ser
man ett eller flera spinnerier afvecklas eller öfvertagas af andra egare.
Att kasta hela skulden till detta resultat på regeringens finanspolitik är
derför ej riktigt, ty om företagen från början skötts såsom de bort, hade
egarne haft tillräckligt reservkapital att trotsa stormen och vidtaga åtgärder till
besparing i driftkostnader, som nu äro omöjliga annat än på för aktieegarne
ruinerande vilkor.
Såsom ett första steg att höja industrien hafva härvarande bomullsspinnare
och väfvare med det stora japanesiska ångbåtskompaniet Nippon Yusen Kaisha
träffat aftal om öppnandet af direkt ångbåtsförbindelse mellan japanesiska hamnar
och Bombay i opposition mot engelska och österrikiska linier. hvarigenom
frakten reducerats med ungefär 30 %. Företaget är dock ännu för ungt för
att man skall kunna yttra sig med bestämdhet om utsigterna för dess framgång.
Radikalare läkemedel fordras dock, och förrän förlagsgitvarne reducera
sin kommission, kan industrien ej å nyo uppblomstra.
Opium. Man fruktade att den andra stora exportartikeln, opium, skulle
helt och hållet paralyseras, men efter en veckas fluktuationer stego prisen i
Kina till den punkt, som den lägre dollarkursen fordrade, och nu fortgår exporten
obehindrad som förut, hvarigenom den indiska regeringen fortfarande kan
påräkna en välbehöflig inkomstkälla af cirka 6 millioner £ pr år, såvida ej
den så kallade »Opium Commission». hvilken nu besöker Indien, rekommenderar
tillverkningens upphörande; men man hoppas och tror att det hela var
blott en politisk tillställning, ty opium synes vara. enligt de förnämsta indiska
auktoriteters utsago, det kraftigaste läkemedlet för de nialariska febrar som
härja Indien och årligen skörda milliontals offer. Dessutom synes det vara
konstateradt, att det är preventiv mot reumatiska åkommor, oafsedt att det är
ett högst verksamt motgift mot dryckenskapslasten.
Hvete och frö. Exporten af hvete är äfven af stor betydelse för Indien,
men dock ej af så stor som man velat påstå, och beror mycket på huru det
föregående årets pris gestaltat sig. Hafva prisen varit goda, besås större landsträckor,
hafva de varit mindre betalande, lägges samma mark under bomulls-

14
odling eller besås med sades- eller fröslag, hvilka utgöra födoämnen för befolkningen
och alltid hafva afsättning inom landet, så att prisen och exporten
vanligen bero på tillgång och ej så mycket på kurs. Landtbefolkningen måste
sälja om kursen står högt eller lågt.
På det hela taget har derför ej kursens fixering skadat Bombays eller
Indiens export, men hvad som mer an någonting förderfvat såväl export som
import var misstaget att ej taga steget fullt ut och behandla silfver såsom en
handelsvara och sätta tull å densamma, samtidigt med myntets Btängning eller
åtminstone, när kursen hade arbetats upp till 1 sh. 4 1/4 d., refusera att sälja
Council Bills till lägre än 1 sh. 4 d., hvilka begge försigtighetsmått försummades,
med den påföljd, att kursen höll sig blott en vecka.
Exporten af bomull, bomullsväfnader och garner har under det förflutna
året varit betydande, det vill säga under perioden 31 mars 1892 till 31 mars
1893; för senare period föreligga ej ännu några officiella siffror.
Qvantitet Värde
Bomull cwts 3,861,497 rup. 103,701,509
Garner Ibs 170,786,529 » 61,408,869
Väfnader, blekta yds 57,419,644 » 6,562,278
B oblekta » 82,229 » 36,365
» färgade B 5,035,359 » 1,189,826
Näsdukar och schalar ... styck 178,273 » 80,758
Andra slag Ibs 3,506,404 » 459,087
Opiumexporten från Bombay-distriktet belöpte sig till:
Qvantitet Värde
1890—1891 cwts 35,194 rup. 32,818,880
1891 — 1892 » 38,482 » 35,474,693
1893—1894 B 34,046 » 32,699.811
Hvete och andra sädesslag exporterades från Bombay under året i följande
qvantiteter:
Qvantitet Värde
Hvete cwts 8,174.360 rup. 42,546,144
Korn B 13,536 » 43,782
Frö B 62,176 » 250,165
Ris i hylsa.... » 92 B 3,170
» tröskadt och målet » 716,055 » 3,991,206
Puls » 107,315 B 395,336
Jowari » 767,363 » 2,729,077
Andraslag » 157,341 » 602,879
Vänder man sig till importen, så har de Förenade rikenas insats i densamma
varit ganska betydande, ehuru, ledsamt att säga, Sverige allt mer drifves
ur marknaden hvad jernet beträffar.
Jern och stål. Långsamt men säkert vänjer sig den indiske förbrukare»
att handtera och nöja sig med det mindre goda, men för de flesta industrier
och ändamål här i landet dock brukbara basiska stålet, hvilket säljes till ett
pris. som är ungefär 2/3 af det svenska jernets, och om man jemför den sista
femårsperioden af importen af svenskt jern. erhålles följande resultat:

15
1888 — 89 1889—90 1890—91 1891—92
Plattjern cwts 188,241 160,154 93,002 46,738
Sömjern » 6,760 8,482 3,850 6,178
Rundjern » 12,112 6,796 6,121 5,742
cwts 207.113 175,432 102.973 58,658
Under Uret var importen af svenskt jern följande:
Qvantitet Värde
Plattjern cwts 44,627 rup. 302,194
Sömjern » 3,648 » 24,104
Rundjérn » 4,834 » 32,604
cwts 53,109 rup. 358,902
Medelpriset har varit £ 8. 10. 0 pr ton för vanlig specifikation samt £
9 för sömjern, men för ögonblicket är bazarpriset 7 sb. 6 d. pr ton lägre.
Hvad åter artikeln stål beträffar, så förefaller det, som om de Förenade
rikena hade större utsigter att vinna ökad marknad deri. Åtminstone hafva
på de tvenne sista åren flera marken funnit afsättning i bazarerna, ej allenast
af knippstål, utan äfven af dyrare sorter, så att denna artikel bör uppmärksammas
och flera firmor i Sverige arbeta med kraft för att få sina varor kända. Importen
af svenskt stål belöper sig till mellan 400 och 500 ton pr år, och
denna qvantitet har hållit sig uppe, ehuru här ligger ett lager af c:a 1,000 ton,,
hvaraf dock hälften osäljbart af en eller annan orsak.
Qvantiteten bör kunna ökas till ungefär den dubbla genom import af bunkstål,
så snart de svenska fabrikanterna lärt sig tillverka en vara af samma slag
som nu exporteras af de tyska tillverkarne, troligen från svenska malmer.
Manufaktur af stål och jern. Början till en import hit från Sverige är
gjord, och de varor som företrädesvis gå i större qvantiteter äro: städ, hammare,
släggor, filar, pligg och nubb, till ett värde af c:a £ 3,000 pr år.
Norge exporterar press-spik till ett värde af c:a £ 15,000, men på sista
tiden hafva engelska fabrikanter uppstått, hvilka erbjuda liknande spik till 15
% lägre pris, så att allvarsamma farhågor för konkurrens hafva uppstått.
Hvad som hindrar utvecklingen af denna bransch af den svenska industrien
är i synnerhet ojemnheten i qvaliteten af varorna. De flesta voro i början
goda, men på slutet hafva anmärkningar försports, ej allenast mot förpackning
och dylika saker, som dock här i landet äro vigtiga nog, men äfven mot qvalitet,
hvilket ej borde förekomma.
Dessutom klagas öfver oregelbundenheten i afskeppningarna, förorsakad dels
genom förra vinterns stränghet och kommunikationernas upphörande för ett par
månaders tid, dels genom de temligen primitiva anordningarna för anslutning
till transatlantiska ångarne i brist på egna, hvilka begge orsaker mycket skadat
den unga exporten.
Papper. De Förenade rikenas andel i pappersimporten är otvifvelaktigt
mycket mindre än den borde vara eller man har rättighet att fordra. Ehuru
norskt brunt papper finnes i bazarerna och ett större svenskt bruk är väl representeradt,
så tages dock det mesta från Österrike.
Sak samma med tryckpapper, konceptpapper och Natire account book paper
eller celluloidpapper.

Hela importen hit utgör:
16
Tryckpapper: Qvantitet Värde
England cwts 27,114 rup. 565,843
Österrike » 16,228 » 213,449
Belgien » 397 s> 6,393
Tyskland » 4,100 » 50,491
Holland » 27 » 457
Italien » 242 » 2,344
Norge » 422 » 4,344
cwts 48,530 rup. 843,321
Skrifpapper och kuvert:
Värde
England rup. 469,063
Österrike i> 295,914
Belgien » 97,463
Frankrike » 4,116
Tyskland » 29,060
Italien » 12,492
Värde
Sverige rup. 1,606
Egypten » 20
Kina » 434
Japan » 394
Turkiet » 100
rup. 910,662
Papper, andra slag: Qvantitet Värde
England cwts 12,608 rup. 164,797
Österrike » 11,673 » 177,194
Belgien » 649 » 19,203
Frankrike » » 6
Tyskland ---- » 3,576 » 66.973
Italien » 107 » 1,726
Norge » 189 i> 1,939
Sverige » 201 » 2,200
Amerika 58 » 1,759
Kina » 790 » 47,323
cwts 29,851 rup. 483,120
Analyseras dessa siffror, så finner man, att utaf en import af cwts 78,345
och ett värde af rup. 2,237,103 Österrike ensamt exporterar en qvantitet af
cwts 27,865 med ett värde af rup. 686.557, då de Förenade rikena nästan
försvinna.
Visserligen äro de officiella siffrorna för Sverige och Norge ej fullt riktiga,
emedan största importen går öfver London och Hull och varan upptages
såsom engelsk, men man torde tryggt kunna beräkna, att de Förenade rikenas
export till Bombay i sin helhet ej belöper sig till mer än ett värde af c:a rup.
150,000, eller mindre än en fjerdcdel af Österrikes.
De varor, som i största mängd gä hit, äro följande:
Konceptpapper:
Dimensioner 11 3/4 X 15 1/2
Vigt 4 à 5 lbs pr ris om 500 ark

Tryckpapper:
17
Dimensioner 17 1 /2 X 22
Vigt 9 lbs per ris om 500 ark.
Celluloid och brunt omslagspapper af åtskilliga dimensioner och vigter.
De österrikiska prisen äro:
Konceptpapper l 6 /8 à l 3 /4 d. per Ib
Tryckpapper l3/8 à l 1 /2 » »
Celluloid 2%, à 2 5 /8 » »
Brunt omslagspapper 10 sh. 6 d. à 11 sh. per cwt
allt levererade i Bombay.
Som de Förenade rikena och Österrike äro likstälda livad vattenkraft och
trämassetillgång beträffar, såvida ej till och med vågskälen lutar till de förras
fördel, så kan enda orsaken till att Sverige och Norge ej mod bättre fördel kunna
konkurrera, vara den att Österrike eger bättre fraktförhållanden, oafsedt att
fabrikanterna derstädes ega ganska betydliga fraktnedsättningar i jernvägstaxan,
då gods är afsedt för export.
Konsulatet vågar derför framhålla den fördel som skulle komma pappersindustrien
till del, dels genom nedsättning i jernvägsfrakt å papper afsedt för
export, dels genom en direkt ångbåtsförbindelse till Bombay, ty affärerna äro
nu så fint beräknade att 6 d. pr cwt = 10 sh. pr ton eller 1/16 penny pr Ib
eller 12 sh. pr ton tillförsäkrar köpmannen affärerna, och det är dessa små
differenser, som utestänga de Förenade rikena från affärerna.
Hvad särskildt koncept- och tryekpapper angår, tyckes det som om den
mindre vigten å österrikisk vara mot svensk-norsk skulle tillförsäkra den förra
orderna, men detta är en maskinfråga, som bör kunna besvaras genom anskaffandet
af lämpliga maskiner, om fabrikanterna verkligen vilja odla dessa marknader.
Pappersmassa. Importen till Bombay utgjorde för ett par år sedan c:a
600 tou och konsumeras af ett pappersbruk inne i landet. Sedan kursen fallit,
har emellertid priset å gamla juteväfsäckar så sjunkit, att dessa nu uteslutande
användas i stället för brun mekanisk massa. Af blekt och halfblekt sulfit- och
sulfatmassa åtgår dock c:a 400 ton pr år, hvilken import är ungefär jenit
fördelad mellan de Förenade rikena, och variera prisen efter qvaliteten mellan
£ 14 och £ 18. 10. 0 pr ton fritt i Bombay.
Tändstickor. Importen af tänd- och säkerhetständstickor håller sig temligen
jemn, och lyda de officiella siffrorna:
Värde
Värde
England rup. 681,790 Sverige rup. 72,752
Österrike B 55 Kina och Hongkong... » 5,061
Belgien ... » 7,503 Japan y> 3,492
Tyskland » 39,201 Straits settlements ... » 47.991
Italien
Norge ..
»
»
300
215.158
rup. 1,073,303
Men man kommer sanningen mycket närmare, om listan omskrifves sålunda:
Österrike rup. 55
Italien » 300
Norge » 575,158
Sverige rup. 441,246
Japan.. » 56.544
rup. 1,073.303
Ber. om Handel o. Sjöfart. 2

18
ty allt hvad som är upptaget som engelsk, tysk eller belgisk vara kommer från
de Förenade rikena och stickorna från Kina, Japan och Strait settlements äro·
alla japanesiska fabrikat.
Trävaror. Den marknad, som här finnes, är nästan uteslutande för hyflade
och späntade granbräder i 6" bredder, samt 12" plankor. Glädjande är
dock att kunna konstatera att förbrukningen ökas år från år, samt att på sista
tiden förfrågningar gjorts efter sågade dimensioner 2 1 /," och 3"×6" —11" i
stället för den numera så svåråtkomliga 12", ehuru det nog drager lika långt
om för de infödde att förändra gamla bruk, som det på sin tid tog deras herre
och mästare, England, att taga annat än 2 1 /,"×7" och 3"X9", så att man kan
ingenting säga härom, och konsulatet konstaterar blott en blifvande möjlighet
att få sälja af andra dimensioner.
Omsättningen belöper sig nu till c:a 600 std hyllade varor och c:a 200
std 12", hvilket allt kommer från Sverige, så när som på 1/ä af den hyflade
lasten, som kommer från Norge.
Från Österrike har dock på sista tiden exporterats ca 70 std 12". Uti
färdiggjorda trähus hafva några försäljningar egt rum, men såsom afsättningsort
af betydenhet kan man ej betrakta Indien. Dels äro arbetslönerna så låga,
dels äro sten och teak mycket att föredraga, och kostnaderna af ett hus, byggdt
af dessa materialer, äro åtminstone lika billiga som värdet af ett hit importeradt
hus af barrträ.
Dertill kommer att köparne vilja hafva garanti för motståndskraft, ej allenast
mot klimatisk inverkan, utan äfven, hvad värre är, mot den hvita myran,
hvilket är omöjligt att lemna, så att de hus, som säljas, äro mer resultat af
hugskott af regerande furstar eller en nyck af någon rik inföding, än verkliga
köp af hehof.
Import af spiror från Sverige är påbörjad, men är ej ännu värd att omtala.
Telefoner. En artikel, som tyckes hafva framtid för sig, är de Ericssonska
telefonerna. Som ett engelskt bolag eger koncessioner i Bombay, Calcutta och
Madras, äro de större platserna fridlysta, men furstarne inne i landet hafva
tagit upp saken och order hafva erhållits från Hyderabad, Baroda, Patiala o. s. v.
Salt fisk. Ett af infödingarnes förnämsta födoämnen är salt fisk, som
importeras från Arabien och Persiska viken i stora qvantiteter, men prisen äro
så låga, att det är nog omöjligt att konkurrera från Norge. Emellertid lemnas
här uppgift på importen med qvantiteten och värden, så att beräkningar kunna
göras.
Saltad fisk: Qvantitet Värde
Italien lbs 76 rup. 16
Arabien-Muskat » 1,632,396 » 66,507
Mekran och Sonmiani » 2,302,804 » 91,187
Persien » 1,023,120 » 39.163
Turkiet (asiatiska) » 1,120 » 40
lbs 4,959,516 rup. 196,913
Torkad, osaltad fisk:
Madagaskar _ lbs 112 rup. 30
Arabien-Muskat » 2,512,425 » 91,689
Mekran-Sonmiani B 78,116 » 4,716
Persien » 510,390 » 15,298
Turkiet (asiatiska) » 45,472 » 1,682
lbs 3,146,515 rup. 113,415

19
Cement och krita. Importen till Bombay är egentligen ej af stor betydenhet,
om man tager stadens storlek i betraktande. Hela cementimporten belöpte
sig till:
Qvantitet Värde
Cement ewts 77,508 rup. 148,194
Krita _ » 4,375 » 5,501
Lera » 13,108 » 19,553
De Förenade rikena skulle äfven kunna deltaga deri, men dessa affärer äro
en fraktfråga och tåla ej vid en enda omlastning. I allmänhet sker afsändningen
hit af dessa varor såsom barlast till en nominell frakt af 5 sh. pr ton eller
något i den vägen; det har till och med händt att de tyska båtarne gått öfver
till de engelska fabrikerna utefter Thamesfloden och tagit varan för ingenting.
Dessutom finna följande artiklar vägen till Indien från Sverige och Norge:
bobiner, tapeter, kimrök, vagnsfjedrar, hästskosöm, yxor, knifvar, saxar, elektriska
lampor, kondenserad mjölk, lefvertran o. s. v., men qvantiteterna äro
ännu för obetydliga för att låta tala om sig.
I sin helhet har importen betydligt gagnats af det höjda rupievärdet, och
den skulle nästan hafva upphört, om sakerna fått hafva sin gilla gång.
Total import och export till Bombay belöper sig till:
Import: 1891—92 1892—93
Varor rup. 257,606,823 rup. 252,695,798
Guld och silfver » 110,159,503 » 144,738,397
rup. 367,766,326 rup. 397,434,195
Export:
Varor, inländska rup. 371,026,720 rup. 368,334,149
» utländska » 35,330,183 » 36,169,505
rup. 406,356,903 rup. 404,503,654
Guld och silfver.... » 26,714,222 » 61,295,658
rup. 433,071,125
Summa ex- och import:
rup. 465,799,312
1891 — 92 rup. 800,837,451
1892—93 » 863,233,507
Kommunikationsväsendet.
En jernväg, som troligen kommer att utöfva stort inflytande på Bombays
ex- och import, är en under koncession varande sammanbindningsbana mellan
Agras och Delhis jernvägsnät och staden Kurrachee.
Ej allenast skulle importörer och exportörer i nordvestra provinserna och
Punjab derigenom besparas mellan 200 och 300 eng. mils jernvägsfrakt, utan en
stor del af handeln, som hittilldags gått öfver Bombay, skulle komma att dragas
till Kurrachee, hvarför man anser att, om koncessionen bifalles, hvilket troligen
blir fallet, denna stad kommer att gå framåt med stora steg på Bombays
bekostnad.
En ny ångbåtslinie har äfven kommit till stånd mellan Japan och Bombay,
hvilket förut omnämnts i denna rapport.

20
Den verkan denna kan hafva pä de Förenade rikenas handel härstädes är
ännu obekant, men efter all sannolikhet skola japaneserna försöka tvinga in
sina säkerhetständstickor med mer energi än förut, ehuru dessa ej ännu kunna
motstå regntidens åverkan.
Frankering af bref. Konsulatet beder äfven få påpeka det oegentliga
deri, att bref från Norge frankeras med blott 20 öre för 1/2 uns, hvaremot
bref från Sverige betala 40 öre för samma vigt, under det att afgiften härifrån
till begge länderna är lika, eller 2 1 /2 annas för 1/2 uns.
Alexandria den 28 december 1893.
(Årsberättelse för 1892.)*
C. Bildt.
En ständig tillväxt är märkbar i trävaru-rörelsen på grund af den stigande
konsumtionen bland befolkningen. Införseln från Sverige och Norge uppgick
under år 1892 till 9,755 std, hvilka i genomsnitt betingade ett pris af
£ 12. 5 sh. pr std. De lättnader den egyptiska jernvägsstyrelsen beredt denna
trafik genom nedsatta frakter till Suez hafva i hög grad kommit vår hamn till
godo, under det att införseln från Triest till Suez aftagit. Våra importörer
kunna nu anskaffa sina förråd i den mån reqvisitioner ingå, i stället för att
såsom förut taga fulla laddningar från Adriatiska hafvet och med stora kostnader
lagra desamma.
Svenskt jern hitkommer som vanligt öfver engelska, belgiska och tyska
hamnar; direkt få vi endast smärre profsändningar, deri inbegripet hvad som
skeppas härifrån till Cypern.
Frakterna voro under året mycket låga på grund af den skarpa konkurrensen
från de många här anlöpande ångarne och detta medförde också en icke
ringa minskning i den tonnage, som passerade Suezkanalen.
härifrån:
Till Liverpool för
Noteringarna voro
Bomull pr ton om 40 kub.-fot, i ångpressade balar, 10 sh.
Spanmål pr quarter om 480 lbs
Till London och ostkusten för
1 » 7 d.
Bomullsfrö pr ton om 20 cwts 7 » 1072 »
Spanmål pr quarter om 480 lbs 1 » 5 1/4 »
Sädesskörden var mycket god, tack vare det arbete som nedlagts på jordens
bevattning och som ledes af engelska ingeniörer. Betydelsen häraf är
oöfverskådlig för fellaherna och hela landets ekonomi.
Tillverkningen af cigarretter af turkisk tobak är en vigtig post i landets
inkomster. Införseln uppgick år 1892 i värde till £ 3,924,506, utförseln till
£ 12,100,990.
* Inkom för sent för att inflyta i förra årgången.

Bangkok.
21
(Årsberättelse för 1892.)*
Intet svenskt, men 4 norska fartyg om 2,057 ton besökte distriktet.
Risskörden under året var mycket otillfredsställande, så att föga mer än
3 mill. pikul exporterades, hvaraf 285,000 pikul (170,000. ton) gingo till
Europa. Det låga vattenståndet i floden gjorde likaledes att flottningen af teak
var obetydlig.
Importaffärerna stå i närmaste sammanhang med utfallet af årets risskörd
och visade för den skull låga siffror, äfven i Manchester- och Schweizerai·tiklar,
hvilka härvidlag bruka komma i första rummet.
Hela värdet af importen uppgick till bortåt 9 1/2 mill., af exporten till
något öfver 10 mill. dollars.
Frakterna voro så få och så låga, att till och med flere regelbundna ångare
på Hongkong och Singapore måste tagas ur traden. För teak till Europa
noterades omkring 60 sh.
Chr. Brockmann.
Port au Prince.
(Årsberättelse för 1892.)*
Som inga officiella underrättelser föreligga, kan någon uppgift icke lemnas
om mängd eller värde af årets införsel. Som vanligt bestod den till hufvudsak
af britiska varor, väfnader, metallartiklar och div. maskiner för kaffe-, kakaooch
sockerhandteringarna.
Skörden af kaffe uppgick till omkring 70 mill. ]bs och var af utmärkt
beskaffenhet; priset i Europa var 100 frcs pr 50 kg. Det mesta afsättes till
Havre, Hamburg och Antwerpen. Logwood skeppades i mindre qvantiteter än
vanligt, nämligen blott 115 mill. lbs, mot 160 mill. och 200 mill. lbs de närmast
föregående åren. Härtill bidrager mest bristen på kommunikationer i det
inre af landet. Samma är förhållandet med mahogni, hvaraf exporterades 26,000
fot. Deremot uppgick utförseln af kakao till 4,100,000 lbs mot 3 mill. året
förut. Qvaliteten förbättras ständigt genom mera omsorgsfull behandling af
bönan. Andra exportartiklar voro bomull, socker, rom, honung, vax och hudar.
Regelbunden fart på vår hamn idkades under några månader af »Finska
ångbåtsbolaget». Flere nya varfsanläggningar äro å bane och likaledes uppförandet
af ett nytt fyrtorn vid Cap Haitien.
* Inkom för sent för att inflyta i förra årgången.
A. Tweedy.

Lübeck den 15 februari 1894.
22
(Årsberättelse för 1893.)
Antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som under år 1S93
besökte konsulsstationerna inom distriktet, var som följer:
I. Svenska fartyg.
a) Segelfartyg. Antal Ton
Ankomna från Sverige med last 1,013 107,689.40
» » Norge » 4 347.90
» » andra länder » 84 11,399.94
» » » i barlast 12 602.04
Vid årets början qvarliggande 30 4,989.77
För svensk räkning inköpta 3 640.82
Summa 1,146 125,669.87
Afgångna till Sverige med last 61 5,811.84
B » » i barlast 969 107,464.83
B B Norge med last 2 79.45
B B » i barlast 2 143.53
» » andra länder med last 27 1,907.46
B » s i barlast 50 4,062.84
Qvarliggande vid årets slut 35 6,199.91
b) Ångfartyg.
Summa 1,146 125,669.87
Ankomna från Sverige med last 593 182,112-52
B B B i barlast 2 477l2
B » Norge med last 11 2,039-87
» B andra länder » 54 15,27184
B B » i barlast 1 273-41
För svensk räkning förvärfvadt 1 723" —
Vid årets början qvarliggande 5 1,678'18
Summa 667 202,575-94
Afgångna till Sverige med last 504 160,094"6 1
» » B i barlast 81 22,180-33
B » Norge B 4 610-18
» » andra länder med last 27 8,297'SO
B B » i barlast 47 10,197'26
Qvarliggande vid årets slut 4 1,196'06
Summa 667 202,575-94

23
Totalsumman af svenska segel- och ångfartyg, som under nästlidna år
ankommo till och afgingo från distriktet, utgjorde således:
Segelfartyg 1,146 om 125,66987 ton
Ångfartyg 667 » 202.57594 »
Summa 1,813 om 328,245-81 ton
Af dessa fartyg besökte:
Segelfartyg Ångfartyg
Hufvudstationen
Vicekonsulsstationerna:
278 om 33,459-52 ton 480 om 156,400.81 ton
i Mecklenburg. 283 » 31,860.41 » 30 B 8,850.08 »
i Schleswig-Holstein 585 » 60,349.94 » 157 » 37,325.05 »
Summa 1,146 om 125,66987 ton 667 om 202,575.94 ton
eller, om seglare och ångare sammanräknas, 1,813 fartyg om 328,245.81 ton,
hvilka siffror i jämförelse med år 1892 utvisa en tillökning af 69 st. i antalet
fartyg, men deremot en minskning af 574.03 ton i drägtigheten.
II. Norska fartyg.
a) Segelfartyg. Antal Ton
Ankomna från Norge med last 21 2,214.11
» » Sverige » 8 2,007.38
» andra länder » 29 6,750.31
» » i barlast 1 39.46
Qvarliggande från förra året 1 211.34
Summa 60 11,222.60
Afgångna till Norge med last 1 58-43
» » i barlast 32 4,851-13
» » Sverige » 15 4,30943
» andra länder med last 3 334'11
» » i barlast 7 1,158-71
Till utländskt rederi såldt --- 1 21134
Qvarliggande vid årets slut 1 29945
Summa 60 11,222-60
b) Ångfartyg.
Ankomna från Norge med last 20 3,49371
» « Sverige » 3 665'29
» » andra länder » 29 11,818-60
» » i barlast 1 530'61
Summa 53 16,50821
Afgångna till Norge med last 1 16068
» i barlast 24 6,038-18
» Sverige » 8 5,098-48
» » andra länder med last 8 1,737'29
» » i barlast 12 3,473'58
Summa 53 16,508-2 1

Af nämnda fartyg ankommer.
24
Segelfartyg Ångfartyg
Till hufvudstationen
vicekonsulsstationema:
7 om 1,520.90 ton 11 om 3,303.75 ton
i Mecklenburg 15 » 2,232.66 » 25 » 5,703.19 »
i Schleswig-Holstein 38 s> 7,469.14 » 17 » 7,501.27 »
Summa 60 om 11,222.60 ton 53 om 16,508.21 ton
Totalsumman af norska segel- och ängfartyg, som under nästlidna år besökte
distriktet, utgjorde således:
Segelfartyg 60 om 11,222.60 ton
Ångfartyg 53 » 16,508.21 »
Tillsammans 113 om 27,73081 ton
hvilket i jämförelse med år 1892 utvisar en minskning af 13 fartyg i antalet
och af 9,629-48 ton i drägtigheten.
De särskilda hamnarna i distriktet besöktes under de tre sista åren af
följande antal svenska och norska fartyg:
Svenska
Antal Ton
Norska
Antal Ton
Lübeck 758 189,860 18 4,824
Apenrade 78 8,684 6 1,944
Burg (på Pehmern) 9 616 4 666
Eckernförde 19 2,392 1 304
Ekensund 10 447 1 39
Flensburg 112 14,107 13 3,253
Hadersleben 33 3,603 2 202
Heiligenhafen 8 729 —
Holtenau 56 7,793 1 382
Itzehoe — 9 1,526
Kappeln 19 1,627 —
Kiel 312 49,524 12 5,105
Neustadt 22 2,305 3 1,219
Rendsburg 15 1,327 1 59
Rostock 161 17,593 34 6,085
Schleswig 24 1,892 —
Sonderburg 25 2,623 2 266
Wismar 152 23,116 6 1,850
Wyk (på Föhr) — —
Under de sista tio åren hafva de förra vicekonsulaten i Hoyer, Husum,
Friedrichstadt, Lütjenburg och Tönning blifvit indragna.
Förhållandet mellan ång- och segelfartyg i den svenska och norska sjöfarten
på distriktet var under de fem sista åren följande:

25
Svenska skeppsfarten.
De olika hamnarnas betydelse för den svenska sjöfarten utvisas af följande
öfversigt:
1893
Lübeck, inkommande frakter.. kr. 791,749
» utgående » » 474,602
kr. 1,266,351
Rostock, inkommande " kr. 132,626
» utgående » » 10,720
Wismar, inkommande > » 196,028
!) utgående » » 1,982
Kiel, inkommande » » 293,547
» utgående » » 41,996
Andra hamnar i Schleswig-Holstein:
inkommande frakter » 394,464
utgående » » 6.580 B 1.077,943
kr. 2,344,294
1892
Lübeck, inkommande frakter kr. 852,694
» utgående » » 505,798
kr. 1,358,492
Rostock, inkommande » kr. 99,022
» utgående » — » 6,800
Wismar, inkommande » » 158,605
» utgående » » 1,586
Kiel, inkommande » J> 322,053
» utgående » » 34,173
Flensburg, inkommande » » 127,893
B utgående J> » 274
Andra hamnar i Schleswig-Holstein :
inkommande frakter > 286,398
utgående > » 3.529 kr. 1,040,333
kr. 2,398,825

26
1891
Lübeck, inkommande frakter kr. 903,648
» utgående » » 522,056
kr. 1,425,704
Rostock, inkommande » kr. 69,012
» utgående » » 915
Wismar, inkommande » B 198,018
» utgående » » 791
Kiel, inkommande » » 331,427
» utgående » B 28,640
Flensburg, inkommande B » 157,083
» utgående » » 1,528
Andra hamnar i Schleswjg-Holstein:
inkommande frakter » 243,947
utgående B B 1,747 » 1,033,108
kr. 2,458,812
Följande siffror gifva en öfversigt af den svenska sjöfarten på distriktet
under de sista fem åren:
Ank. o. afg.
fartyg
Drägtighet Bruttofrakt
1893 _ 1,813 328,246 ton kr. 2,344,294
1892 1,744 328,820 B B 2,398,825
1891 1,780 341,467 B B 2,458,812
1890 1,729 314,176 » B 2.335,021
1889 1,928 318,569 B » 2,829,060
medeltal 1,799 fartyg, 326,255 ton och kr. 2,473,202 pr år.
Den norska skeppsfarten var under samma femårsperiod:
Ank. o. afg.
fartyg
Drägtighet Bruttofrakt
1893 113 27,731 ton kr. 284,992
1892 126 37,360 » B 487,672
1891 136 34,339 B B 480,156
1890 132 27,034 B B 501,972
1889 163 26,640 B B 395,736
i medeltal 134 fartyg, 30,621 ton och kr. 430,105 pr år.
I likhet med föregående år upprätthöllos följande reguliera fôrl·indelser
mellan Lübeck och Sverige:
till Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Varberg och Göteborg dagligen
kl. 5 1/4 e. m. af Hallands Ångbåtsaktiebolag och Malmöångaren J>Orion»,
hvilka äfven från den 1 april till och med den 30 september medföra post.
» Stockholm, Kalmar, Karlskrona och Norrköping hvarje måndagseftermiddag
kl. 5'/4 af bolaget »Sveas» ångare »Bore» och »Lennart Torstenson».
» Kalmar och Stockholm onsdagar och lördagar kl. 5 1 /4 e. m. af bolaget
»Sveas» ångare »Svithiod» och »Gauthiod».
» Ystad, Åhus, Karlskrona, Karlshamn och Norrköping hvar 14:de dag af
ångaren »Sydkusten», tillhörande Södra kustens bolag i Karlshamn.

27
Till Kristiania via Köpenhamn gifves lägenhet hvarje onsdag och lördag
kl. 5 1/4 e. m. med de halländska båtarne.
Från Helsingborg, Landskrona och Malmö gjorde danska boskapsångaren
»Jyden» under hela sommaren och intill arets slut hvarje vecka en resa pá
Lübeck.
Vid hufvudstationen verkstäldes följande mönstringsförrätttnngar:
å svenska fartyg: påmönstringar 63
afmönstringar 81
å norska » påmönstring 1
afmönstring 1
Månadshyrorna voro pä ångare: för styrmän 80—90 kr., l:ste maskinist
100—110 kr., matroser och eldare 40—45 kr.; på segelfartyg: för styrman
70 kr., bästeman 50 — 60 kr., matros 40 — 45 kr. och för lättmatros 30—35 kr.
I Lübeck rymde från svenska fartyg 1 svensk och 1 dansk.
Utom firmau C. M. Hallbäck & Söners (C. G. & V. Th. Hallbäck) i
Malmö för ett par år sedan här grundade speditioDS- och kommissionshus (gr.
Altefähre n:o 30) har det bekanta vinhuset J. Cederlunds Söner i Stockholm
sedan flera år i Lübeck en allt mer uppblomstrande filial för tillverkning och
försäljning af punsch; agent C. E. Freidenfelt (gr. Burgstrasse n:o 28). Då den
höga tullen (180 mk pr 100 kg.) omöjliggör varans import från Sverige, tillverkas
punschen här af firmans bryggmästare, hvilken för detta ändamål årligen
hitkommer. Äfven firman C. A. Lindgren & C:o i Stockholm försäljer här
brygd punsch; agent C. J. Krook (gr. Altefähre n:o 20).
Under året utstäldes 253 nya matrikelintyg för svenskar och norrmän och
förnyades 464 d:o. Ehuru norska undersåtar icke på grund af någon internationell
öfverenskommelse med Tyskland äro förpligtade att förete af konsulatet
utstälda matrikelintyg, anser man sig berättigad att fordra sådana af norrmän,
som uppehålla sig inom distriktet.
Generalkonsulatets adress är Mengstrasse n:o 30 och hålles kontoret öppet
kl. 10 f. m.—1 e. m. samt kl. 3—5 och 6—8 e. m.
Tysklands handel anses under året 1893 hafva förblifvit stationär och
gäller detta isynnerhet om importen. T de tyska Ostersjöhamnarna gick omsättningen
med utlandet afgjordt tillbaka. Till dififerentialtullarne, missväxt i
Ryssland och Fiuland, åtföljd af exportförbud af rysk spanmål, genom koleran
föranledda karantänsåtgärder och förbjuden boskapsimport under 1892 kommo
vid början af 1893 isblockad samt slutligen tullkriget med Ryssland och Finland.
Importen från Sverige till Lübeck visade tillbakagående, isynnerhet i
trävaror, tändstickor och färsk sill. Äfven af jern och tjära infördes något
mindre. Denna tillbakagång uppvägdes dock till en betydlig del genom förökad
införsel af sten, ben, lump, skinn och hafre samt isynnerhet genom den stegrade
boskapsimporten. Från april till årets slut var den danska ångaren »Jyden»
uteslutande sysselsatt med denna trafik frän de sydsvenska hamnarna. Enligt
uppgift infördes omkring 7,000 st. hornboskap, 500 svin och 160 får till Lübeck
mot 597 st. hornboskap, 90 svin och. 42 får under år 1892. Äfven
öfver Warnemünde visade importen af svensk boskap stark utveckling och uppgick
densamma, enligt uppgift från vicekonsuln i Rostock, till 3,232 st. nötkreatur,
135 kalfvar, 1,262 svin och 78 får. Äfven trävaruimporten till Wismar
var i starkt framåtskridande. Slutligen var importen af norsk sill i Rostock
betydligare än under något föregående år.

28
Trävaruimporten till Lübeck uppgifves som följer:
från Sverige 33,000 std.
» Ryssland och Finland 19,500 »
» tyska hamnar 10,500 »
Tillsammans 63,000 std.
mot 75,000 d:o år 1892. Införseln från Sverige var nämnda år 37,500 std.
och följaktligen förminskningen år 1893 omkring 12 %. Tillbakagåendet skulle
varit ännu betydligare, derest icke den högre tullen pä finska trävaror föranledt
importörerna att företrädesvis förse sig från Sverige.
Prisen höllo sig under hela året temligen fasta och regulerade för fyrskurna
1 1/4" och 1" bräder från Söderhamn pr std. f. o. b.:
Furu
I II III IV
9" 280 240 155 135 mk
8" 220 180 125 105 »
7"..... 210 165 120 100 »
6" 200 160 110 90 »
5" 180 140 95 75 »
Gran, osorterad
9" 135—130 mk
8".... 110 — 100 »
7" 105 — 100 »
6" 100— 95 »
5" 85— 80 »
1 1/4" Geflebräder betingade 10 mk pr std mera, 1" noterades såsom Söderhamns.
Furu från Hudiksvall betingade:
I II III IV
7" o. 8" 210 170 115 95 mk
6" 195 155 105 85 »
5" sågfallande 90—95 mk och 4" d:o 80 mk.
Osorterad gran från samma hamn betaltes med:
11" 140 mk
9" 130 »
8" 105 — 110 »
7" o. 672" 100—105 mk
6" 95—100 »
5". 80— 85 »
Osorterad vara från Sundsvall obtinerade:
Furu Gran
9" 145 mk 122 1/2 mk
8" 115 » 102 1/2 »
7" 110 » 97 1/2 »
6" 100 s> 92 1/2 »
5" o. 47," 80 » 75 »
4" 75 » 70 »
Osorterad furu från Piteå:
9" 150 mk
8" 125 »
7" 105 »
För gran beviljades 10 % rabatt.
6". 95 mk
5" 80 »
4" 70 »

29
Af hugget virke från Skellefteå och Piteå var importen lika stor som år
1892; V/'— 9 /»" spärrar betingade 32—35 pf., 6 /,"—'/'." 39 pf. samt '/,"
och "/," 55 pf. För gran 10 % rabatt.
Införseln af s. k. valbräder är i aftagande och klagas allt mer öfver qvaliteten
äfvensom öfver brist på större bredder — 9" och derutöfver —, hvarför
preussisk vara uttränger den svenska. Prisen för vankantiga 12" XI 1 /,"
furubräder från Oskarshamn och närbelägna hamnar regulerade pr tolft cif.:
Osorterade
12"
18 7,-20
11"
17
10"
157,
9"
137,
8"
8 1 /2
6"—7"
5—6 mk
14 och 16 fots samt 1" bräder betaltes i proportion,. 17," och 2" bräder
l:a betingade 1 mk 30 pf. à 1 mk 40 pf. pr k.-fot.
beviljades 25 % rabatt.
För andra sortens vara
Enstaka i konsignation ankomna laster vankantiga bräder realiserades till
underpris och kan ej nog varnas för detta slags affärer.
Fyrskurna granbräder från södra Sverige, osorterade, betingade pr std cif.:
7" o. 8" 120 mk 6". 110 mk 5" 100 mk
Importen af jern och stål, såväl råjern som förarbetadt, var mindre än
år 1892. Ehuru införseln af svenskt jern — malm undantagen — ej tyckes
hafva någon lofvaode framtid i Tyskland, skulle dock betydligare qvantiteter af
svensk vara transitera öfver Lübeck, derest billig vattenförbindelse med Elben
funnes eller banfrakterna till de vestra delarne af landet vore mindre höga.
Såsom bekant är, användes svenskt jern i Tyskland hufvudsakligen till hästskosöm
och andra speciella ändamål, vid hvilka priset spelar en underordnad roll.
Medelprisen pr 100 kg. incl. tull (= 2 mk 50 pf.) och på 3 månaders kredit
voro som följer:
Smidt jern Valsadt Hufnageletsen
Mars 20 mk 197, mk 217, mk
Juni 207, » 19'Á » 21 »
Oktober 21 » 20 » 207, »
För tackjern och bessemerstål voro prisen efter qvalitet utomordentligt,
varierande, men uppgifves medelpriset för det förra under året till 117, ^
1274 mk och för det senare till 16 à 17 mk cif. och excl. tull. Tyskt jern
visade året igenom en nedgående tendens, isynnerhet mot årets slut, till följd af
valsverkssyndikatens upplösning. För westfaliskt stångjern noterades vid årets
början c:a 120 mk fritt ab verk., men mot slutet 105 à 110 mk pr 1,000 kg.
Lingonimporten från Sverige var betydligare än någonsin förut och uppgifves
till 13,500 metr. ctr mot 9.513 d:o för nästföregående år och 3,913 d:o
under 1891. Medelpriset var 11 à 12 pf. pr ffi.
Såsom bekant är sker importen af norsk sill till Lübeck hufvudsakligen
öfver Hamburg samt till mindre del öfver Köpenhamn och Stettin. Sedan på
våren behållningen af fetsill på nederlag blifvit under stigande efterfrågan med
lätthet realiserad, inträffade sommarfångsten, hvilken var af god beskaffenhet,
redan i medlet af juli. Prisen incl. tull stälde sig till 36 mk för KKK, 33
mk för KK och 31 mk för K. Tillförseln var af utmärkt beskaffenhet, isynnerhet
under september månad, men blef marknaden snart så öfverfyld, att
prisen sjönko för hvarje vecka och till och med sällsynt vackra partier måste

30
realiseras till underpris. Tillgången på märket KKK var dock, liksom under
de föregående åreD, hela tiden knapp, hvaremot tillförseln af KK var för stark
och äfven den af K riklig. Vid säsongens slut hade prisen uppnått sin
lägsta ståndpunkt, nämligen 23 mk för KKK, 19 mk för KK och 17 mk för
K incl. tull.
För rökerierna i Lübeck och Schlutup ankommo under året 121,346 lådor
färsk sill emot 163,658 d:o under nästföregående år. Förminskningen motsvarar
c:a 30,000 metr. ctr och hade sin grund i den starka kölden från medlet
af januari till i slutet af februari. För Göteborgssill betaltes i januari 3'/ —
4'/4 mk, i förra hälften af mars 472—5'/j mk, i senare hälften 5— 9 mk,
i förra hälften af november 4'/4 mk, i senare hälften 3—3'/4 mk samt i december
3—3 1 /, mk, allt pr låda om era 4 1 /, k.-fot incl. frakt. Varbergssill
betingade i september och oktober 1 mk 20 pf. — 2 mk 60 pf. samt Öresunds
i augusti 1V«—27s mk, i september l 1 /2—2V, mk samt i oktober 1—1 1/2 mk;
allt pr val.
Rostock. Importen från Sverige med svenska fartyg bestod hufvudsakligen
af 14,985 kbm. bräder och plankor, 4,025 d:o sparrar och bjelkar, 7,089
hl. osläckt kalk, granitblock till ett värde af 218,790 kr., gatsten för 18,360
kr., slipstenar för 1,751 kr., 91,900 st. eldfast tegel och trottoarklinker samt
en lyftkran, värd 1,200 mk. Dessutom anlände från Sverige med 3 främmande
fartyg 1,574 kbm. bräder och plankor samt 28 laster granitblock, 3 d:o gatsten,
63 d:o kalksten, 4 d:o färsk fisk, 10 d:o eldfast tegel och klinker, 3 d:o
koltjära och 1 d:o trämassa.
Med de tvenne tyska turångare, som göra regelbundna resor mellan Rostock
och Malmö, ankomruo utom vanligt transitgods 3,232 st. nötboskap, 1,262
svin, 135 kalfvar, 78 får, 1,132 fat koltjära, 117 t:r salt sill, 280 lådor färsk
d:o, 100 fat cement, 211 t:r krita, 434 stänger jern, 16 lådor träkol, 11 d:o
glasvaror, 1,511 st. bräder, 950 d:o plankor o. s. v. Hela den svenska travaruimporten
bestod således af 16,559 kbm. bräder och plankor samt 4,325 d:o
bjelkar och sparrar mot resp. 9,145 och 3,070 kbm. under år 1892, hvilka
siffror utvisa en tillökning af 7,413 kbm. sågad och 1,255 d:o huggen vara
för år 1893.
1 1/4 "X8" furubräder, kontinental sortering, betingade 215 mk för I, 175
mk för II, 125 mk för III och 105 mk för IV; 7" obtinerade resp, 210,
170, 120 och 100 mk samt 6" resp. 200, 160, 110 och 90 mk; osorterad
furu betaltes med 100 mk för 1"×7", 90 mk för 1"×6" samt 75—80 mk
för 1"×5". Utskotts 1" omsattes till 48—50 mk och 1 1/2" samt l'/4"×8"
gran, osorterad, till 110 mk och 7" till 105 mk, allt pr std f. o. b. i afskeppningsorten.
Spärrar betingade vid årets början c:a 36 pf. pr eng. k.-fot
f. o. b., sedermera vek priset till 32 pf.
Vankantiga bräder från Oskarshamn och Kalmar såldes till ett grundpris
af 19 mk pr tolft 12"×17«" l:a, andra bredder i proportion. Plankor betingade
1 mk 40 pf. à 1 mk 45 pf. pr k.-fot, allt cif. i Rostock. För 2:a
25 % rabatt.
Gotländska trävaror såldes med 25 % rabatt på cirkulärpris. Gotlandskalk
betaltes med 14—15 mk pr läst om 12 t:r fritt i Rostock.
Den direkta importen från Norge bestod af 42,490 hl. sill, 174 hl. trän,
29 d:o anjovis samt 11,025 kg. salt. Nästföregående år uppgick den direkta sillimporten
till 34,619 hl. och utvisade följaktligen år 1893 en tillväxt af 7,871
hl. I denna import deltogo 29 norska och 5 svenska fartyg. Med turångare

31
kommo dessutom öfver Köpenhamn 140 hl. sill. Prisen för de fyra märkena
KKK, KK, K och MK voro resp. 21, 17, 12 och 9 mk vid säsongens början,
23—25, 22—24, 17—18 och 12—13 mk vid midten af densamma samt
15—17, 14—15, 12—13 och 10—11 mk vid årets slut, allt pr oförtullad
tunna. Norsk torsklefvertran betaltes som följer: Dampfmediemaltran 62 mk,
rå d:o 50 mk, blanktran 45 mk samt brun 40 mk, allt pr tunna oförtullad.
Importen af norsk sill till Rostock sker hufvudsakligen genom tvenne konsortier,
ett äldre och ett yngre. Det förra består af följande firmor: Wagner & Friedrichsen,
Albrecht & Dieckmann, B. Vietjens Nachfolger, C. Both & Schnappauff
samt C. F. Regenstein, det senare af E. C. Winter, Fr. Danckwardt, Tiebel
& Böhmer samt Brandt & C:o.
Till Wismar infördes från Sverige med 140 svenska och 1 norskt fartyg
42,261 kbm. bräder och plankor, 4,366 d:o bjelkar och spärrar, 46 d:o ved,
12 d:o rundhult, 7,053 hl. bränd kalk, 51,000 st. eldfast tegel, 168 st. slipstenar
och 1,800 ctr tuktad sten. Med 25 främmande ankommo 8,562 kbm.
plankor och bräder, 560 d:o bjelkar och spärrar, 77,140 d:o kalksten, 50,750
d:o trämassa och 73,120 st. eldfast tegel. Hela den svenska importen af skuret
virke uppgick till 50,823 kbm. och af hugget till 4,926 kbm. mot resp. 37,093
och 4,810 d:o under är 1892. Denna tillökning af l /3 mot det föregående
årets införsel hade till en del sin grund i den höga tullen på finska och ryska
trävaror, men äfven i den stegrade efterfrågan för härvarande hyflerier, sågar
och snickerifabriker. Vicekonsuln förmodar, att trävaruinförseln skall ytterligare
betydligt tilltaga genom hamnens nästa sommar fullbordade ombyggnad och öppnandet
af nya och beqväma lagerplatser för trävaror.
Importen af trämassa från Norge och Sverige förminskades deremot under
året med omkring en million kg., dá det enda härvarande importhuset för denna
artikel börjar att förse sig med tysk trämassa via Rotterdam. Ar 1893 var
den norska importen med 2 norska, 2 svenska och 1 främmande fartyg inskränkt
till 1,501,200 kg. mot 2,392,200 d:o under nästföregående år. År 1890 uppgick
denna införsel från Norge till 3,216,000 kg. och år 1889 till 4,710,000 d:o.
Af hugget virke från Skellefteå och Piteå betingade 4/4"—%" 33—35 pf.,
'/," 37—38 pf. samt 8 /8" 45—46 pf. pr eng. k.-fot. Under de senare åren
var tillförseln af fyrkantvirke om öfver 1 j." från de norrländska hamnarna
mycket inskränkt oeh måste starkare dimensioner förskrifvas från Halmstad,
Mönsterås och Oskarshamn. Följande pris betaltes för sydsvensk vara cif.:
78" spärrar från Halmstad 62 pf., '//' d:o 57 pf. oeh 5"—70" d:o 52 pf.;
78" spärrar frän Oskarshamn och Mönsterås 70 pf., /," 58 — 60 pf. och
4 /4"—7Ö" 52—54 pf. Från Halmstad säljes furu och gran tillsammans utan
rabatt för den senare, men från andra hamnar beviljas 10 % för gran. Kortare
längder än 16 fot säljas öfver allt med 3373 % rabatt.
174"×9" furübräder från Gefle och Hernösand omsattes till:
I
II
III
IV
260—280 mk 230—250 mk 150 — 160 mk 130—140 mk,
allt pr std f. o. b., hvarvid de höga noteringarna vanligen gälla för bättre
märken från Gefle och Söderhamns distrikt. 1"×6" qvarta såldes till 80—85
mk och 1"×5" till 70—75 mk, utskotts 1"×5" till 55 — 60 mk oeh d:o
l"×47:i" samt 4" till 52—55 mk. På längder under 9 fot lemnas 3373 %
rabatt. Bland utskottsbräder förekommer äfven gran.

32
För valbräder och vankantiga plankor från Oskarshamns distrikt regulerade
samma pris som i Rostock. Smalare bräder, som pläga säljas osorterade, be­
tingade:
12'×17/'×
8". 9 —974 mk
6"—7" 67t — 67, » pr tolft cif.
Gotländska trävaror omsattes med 10 % rabatt på eirkulärprisen. Gotlandskalk
såldes till 147»—15 mk pr läst·
Till distriktets hamnar i Schleswig-Holstein anlände med last från Sverige
614 svenska och 5 norska fartyg, af hvilka 406 voro lastade med trävaror,
1 medförde murtegel, 111 sten, 13 kalk, 1 jern, 1 slipstenar, 1 krita samt
85 styckegods och diverse. Med last från Norge ankommo till samma hamnar
10 norska och 8 svenska fartyg, hvaribland 12 med trälast och 6 med granit.
Trävaruimporten från Sverige till Kiel nedgick till 49,047 kbm. från
53,534 d:o år 1892 och 60,326 d:o 1891. Tillbakagåendet hade sin grund
dels i den förökade importen från Memel, dels äfven i den tilltagande direkta
exporten från Sverige till Hamburg. På våren regulerade det föregående årets
pris, men till följd af tullkriget med Kyssland inträdde under sommaren en
stegring i priset å svenska trävaror.
174"X7" furubräder från Gefle distrikt betingade:
I
205—220
II
170—180
III
110—125
IV
95—110 mk
Osorterade bräder
Furu
Gran
Sundsvall Gefle Sundsvall Gefle
9" 160 140 135—140 130—140 mk
8" 120 110 — 115 105 — 115 105—115 »
7" 110—115 105 — 110 100 — 110 100 — 110 »
6" 100—105 100—105 95 — 107 90 — 102 »
5" 85— 90 85— 90 80— 90 80— 90 »
allt pr std f. o. b.
Fyrkantvirke frän Piteå och Skellefteå: 4"—6" spärrar 32—35 pf., 7"
d:o 37—40 pf. pr eng. k.-fot f. o. b. Finska Raumo-sparrar betingade i början
54—50 pf. cif., men deklinerade småningom ända till 48 pf.
Om fiskimporten från Sverige yttrar vicekonsuln följande: Införseln af
färsk fisk var inskriinkt till 3,088,095 kg. mot 4,190,440 kg. år 1892 och
2,919,450 kg. 1891. Denna tillbakagång förorsakades af de ogynsamma isförhållandena
under de sex veckorna från medlet af januari till slutet af februari,
genom hvilka de båda ångarne »Flora» och »Diana» tvungos att inställa sina
resor mellan Göteborg och Kiel. Utom 2,667,795 kg. färsk fisk bragte de
äfven 36,695 kg. preserverad d:o. Af färsk sill infördes c:a 20,000 lådor, af
makrill 1,500 d:o och af hvassbuk c:a 300 d:o.
Sillprisen voro som följer:
Januari ... 4—8 mk
Februari 10 »
Mars 10 »
Oktober 8 — 15 mk
November 4— 6 »
December... 4— 5 »

33
För garnsill vexlade priseD mellan 8 och 20 ujk, for hvassbuk från 10
till 40 mk, för makrill från 15 till 40 mk. Samtliga noteringar gälla pr låda
om 47, k.-fot, innehållande 100—120 kg. netto samt incl. frakt. Af ål ankommo
omkring 150,000 tÈ och var priset 50—70 pf. pr®. Importen af lax
och torsk anslås till omkring 50,000 mk i värde.
Till följd af de ogynsamma isförhållandena och affärernas matthet var resultatet
af de båda nämnda turångarnes resor mellan Göteborg och Kiel ej
bättre än nästföregående år, kanske tvärtom. Enligt vieekonsulatets uppgift
infördes med desamma 2,667,795 kg. färsk fisk, 36,695 kg. preserverad d:o,
26,770 kg. förarbetadt jern, 128,388 d:o bär och frukt, 376,352 d:o snickeriarbeten,
587,726 d.·o papper oeh trämassa, 61,380 d:o tändstickor, 779 st.
hornboskap m. m. Med samma ångare exporterades till Sverige 190.672 kg.
yllevaror, 13,330 d:o droger, 73,896 d:o jernvaror, 121,582 d:o färgst offer,
5,053 d:o korta varor, 280,953 d:o garn, 40,100 d:o bohvete, 100.750 d:o
rapsat, 48,924 d:o glasvaror, 8,031 d:o gummi, 8,139 d:o snickerivaror, 2,677
d:o honung, 15,009 d·.o humle, 20,857 d:o diverse verktyg och instrument.
11,030 d:o metaller, 2,466,560 d:o mjöl, 52,219 d:o läder, 12,615 d·.o linne^
265,690 d:o manufakturvaror, 41,052 d:o papper samt 31,032 d:o ull.
Importen från Norge var inskränkt till 955 kbm. trävaror, 29,875 kg.
hö och 65,085 d:o pappersmassa; exporten till 125 kbm. trävaror och 95,000
kg. mjöl. Deremot utskeppade »Die Baltische Jlühlengesellschaft» från sina i
Neumühlen invid Kiel belägna stora qvarnverk flera laster mjöl till Norge.
Till Holtenau anlände från Sverige 4,380 kbm. skuret och 3,860 d:o
hugget virke, 2,724 ton murtegel och 1,380 d-.o granit och gatsten. Importen
från Norge var inskränkt till 1,500 ton granit. Den allra största delen af
denna import befordrades med liktare och smärre fartyg på kanalvägen till det
inre. I denna införsel deltogo 28 svenska fartyg, hvaribland 6 ångare, kommande
från Sverige. Dessutom anlände 6 svenska ångare med granit från
Norge samt från diverse främmande haamar 22 svenska fartj-g, hvaraf 15 ångare.
20 af de sistnämnda fartygen lossade sten, 1 kol och 1 bräder. Från
Norge kom intet norskt fartyg, men 1 norsk ångare bragte kol frän Cardiff.
Den svenska trävaruimporten plägar till en stor del bestå af ringare qvaliteter
bräder — "/("X4"—5" och 174"X5"—"i" — frÄn Sundsvall, Hernösand och
Umeå samt endast till mindre del af sågad vara af bättre sort.
Enligt uppgift infördes från Sverige till Flensburg med svenska fartyg
13,994 kbm. bräder och plankor, 4,699 d:o bjelkar och spärrar, 6,020 st.
stäfver, 210,400 kg. trämassa, 80,000 kg. jern, för 6,500 kr. tuktad gatsten
samt för 800 kr. slipstenar. Hvarken med svenska eller norska fartyg egde
någon import från Norge rum.
Om trävarukonjunkturerna yttrar vicekonsuln: Vid årets början regulerade
ungefär samma pris som under 1892, men småningom nedgingo furubräder från
Hernösand, Sundsvall ni. fl. hamnar omkring 5 mk pr std, på samma gång som
gran blef begärligare och vid säsongens slut betingade 5—10 mk mer än vid
dess början.
1" och 1 1/4" furubräder från Gefle och Söderhamn obtinerade pr std f. o. b.:
I II III IV Osorterade
9" 240 280 100 140 mk 140 — 160 mk
7" o. 8" 190 150 115 95 » 110 — 115 »
Ber. om Handel o. Sjöfart.
3

34
1" och 1'/,"X 6" gran, osorterad, betaltes med 85—95 mk. Frän de
nordligare belägna hamnarna voro prisen 5—10 mk pr std billigare.
Vankantiga bräder från Oskarshamn, Mönsterås m. fl. hamnar omsattes till
ungefar samma pris som i Lübeck. Större bredder — hvilka med hvarje år
blifva sällsyntare — voro mycket eftersökta och betingade mot årets slut
högre pris.
Af fyrhugget byggnadsvirke från Vester- och Norrbotten obtinerade l /t"
—V," spärrar 32—35 pf., '/," 36—39 pf. samt '/," 45 pf. pr k.-fot f. o. b.
samt med 10 % rabatt för gran. Af sydsvenskt fyrkant virke betingade 4/4"
—7," 50-55 pf., 77" 56—60 pf., 7„" 65 — 70 pf. och bjelkar 80 pf. pr
k.-fot cif. i Plensburg samt med vanlig rabatt för gran.
Till Ekensnnd egde ingen import från de Förenade rikena rum, men
till Strömstad, Göteborg och Varberg utfördes omkring 100,000 st. murtegel
(Maschinensteiue) och till Kristiania 58,000 st. glacerade tegel (rothe Verblendsteine).
Den svenska trävaruimporten till Eckernförde utgjordes af omkring
30,000 k.-fot bräder, l:a sort, och 20,000 k.-fot spärrar från södra Sverige
samt af c:a 60,000 k.-fot bräder (II och III) och 60,000 d:o spärrar från
Norrbotten, tillsammans värda omkring 110,000 mk. Dessutom kommo från
Halmstad c:a 16,000 k.-fot smalare bräder för tillverkning af lådor för rökt
fisk, viner m. m., värda omkring 10,000 mark. För härvarande fiskrökeri infördes
från Sverige omkring 370,000 kg. färsk sill, dels öfver Fredrikshamn,
dels öfver Kiel, ungefärligt värde 50,000 mk. Utom 12 svenska fartyg med
trälast från Sverige ankommo 2 med trävaror från Memel och 3 med kol från
England. — Från Norge egde ingen införsel rum, men 1 norskt segelfartyg
bragte oljekakor och palmmjöl från England. Både svenska och norska fartyg
afgingo i barlast.
Kappeln besöktes af 19 svenska segelfartyg, af hvilka 16 medbragte
1,068 kbm. spärrar och bjelkar samt 1;864 d:o bräder och plankor från Sverige.
1 kom med trälast från Finland och 2 med kol från Storbritannien.
med tyska och danska fartyg hitkommo åtskilliga trälaster.
Äfven
Enligt vicekonsulns uppgift betaltes för furubräder från Norra Sverige pr
std f. o. b.:
I II III o. IV
1 1/4"×7" 180 mk 140 mk
×6" 170 » 130 » 80—100 mk
Utskotts 1"×6"—4" c:a 50 mk.
272"×9" furubräder och 3"×9" plankor betaltes med 245 mk för T
och 205 mk för II. För vankantiga bräder från södra Sverige gälde ungefär
samma pris som i Lübeck.
Hugget virke från Vester- och Norrbotten betingade pr eng. k.-fot f. o. b.
32-34 pf. för 7."—7„", 36 pf. för 7," samt 45 pf. för 78". 7," spärrar
från södra Sverige obtinerade 55—58 pf., s /a" 70 pf. 1"×5" sydsvenska
furubräder betaltes med 85 pf. pr k.-fot l:a sort samt med 65 pf. för 2:a;
1"X6" med 927, pf· för l:a sort och 68 pf, för 2:a. Prisen för sydsvenskt
virke gälde cif. på bestämmelseorten och beräknades längden efter danskt mått,
men bredd och tjocklek efter svenskt.

35
Till Schleswig konimo från diverse svenska hamnar 23 svenska fartyg —
hvaribland 1 ångare — med trävaror samt från Danzig äfven 1 fartyg med
trälast.
Importen från Sverige till Sonderburg med 19 svenska segelfartyg bestod
af 1,954 kbm. bräder och plankor, 677 d:o spärrar ocb bjelkar, 123 d:o läkter,
50 st. årämnen m. m. Från främmande hamnar kommo 4 ångare med
hvete från Hamburg samt 1 seglare med trälast från Danzig. 1 svensk ångare
lastade mjöl till Visby. — Af 2 norska segelfartyg anlände 1 med oljekakor
från Riga och 1 med kol från England.
Till Apenrade infördes från Sverige med 71 svenska fartyg, hvaribland
1 ångare, 11,817 kbm. bräder, 964 d:o plankor, 3,546 d:o bjelkar och spärrar,
99 d:o läkter, 2,318 kg. garfbark m. m. Från främmande hamnar kommo 5
svenska ångare med kli och oljekakor samt från England 1 seglare med kol. —
3 norska ångare brngte oljekakor och kli från främmande hamnar, 1 norsk
seglare bjelkar från Danzig, 1 majs och kli från Buenos Ayres samt 1 koks
från England. De inkommande frakterna uppgifvas for svenska fartyg till
89,275 mk och för de norska till 26,499 mk. Både svenska och norska afgingo
i barlast.
För trävaror regulerade ungefär samma pris som 1892. Osorterade bräder
från norra Sverige betingade:
1V,"×8" Sundsvalls 105 mk
1" ×6" D 85 » pr std f. o. b.
1" X 5" Hernösands 75 »
Vankantiga omsattes efter grundpris af 19 mk pr tolft 6 alns 12"×1 1/4";
andra dimensioner i proportion. Fyrkantigt virke från Piteå och Skellefteå
betingade:
1/4"—7," spärrar
8
/8" »
30—40 pf.
40—50 »
pr k.-fot f. o. b.
Sydsvenskt byggnadsvirke såldes till 50—60 pf. pr k.-fot cif.; kortare
Jängder och stuage 1/3 billigare.
Till Hadersleben infördes från Sverige med 22 svenska seglare 3,269
kbm. bräder och plankor samt 802 d:o sparrar. Från Danzig kommo 3 svenska
ångare och 4 seglare med kli samt 1 ångare med trävaror, från S:t Petersburg
1 ångare med oljekakor samt från England 1 seglai e med kol. Inkommande
frakt från Sverige 18,503 mk, från andra hamnar 16,768 mk. — 2 norska
seglare om tillsammans 202 ton bragte kol frän Newcastle. Frakt 2,350 mk.
De nämnda fartygen afgingo alla i barlast, utom 2 svenska seglare, som förblefvo
i vinterlager.
Till Rendsburg ankommo från Sverige med 11 svenska seglare och 1 ångare
7,914 tolfter bräder, 832 st. spärrar. 120 årämnen samt 510 ton granit, —
1 norsk ångare lossade trälast frän Memel. — Från Sverige infördes ytterligare
med 2 tyska och 4 danska segelfartyg 474 tolfter bräder, 1,400 kbm, kantstenar
och 26,500 st. klinkersten. Utförseln till Sverige var inskränkt till

36
1,400 ctr superfosfat med en tysk seglare. — Från Norge infördes med en
dansk seglare 1,888 tolfter bräder. — Förbrukningen af trävaror var, såsom
vicekonsuln bemärker, ingalunda inskränktare än förut, men bristen på för kanalen
passande fartyg om 3 meters djupgående tvingar ännu att vid Holtenau
omlasta till Rendsburg bestämda trävaror. Redan under vintermånaderna 1892
—1893 sänktes kanalens vattenspegel mellan Holtenau och Rendsburg till
Östersjöns niveau och i början af maj 1893 öppnades den nya slussen vid
Rendsburg för trafiken. Man arbetar öfver allt flitigt på kanalens uppmuddring
till 4 meter, mon först när den gamla jernvägsbron vid Westenbeck blifvit ersatt
genom en hög brygga och den stora slussen vid Holtenau blifvit färdigbyggd,
kan Nord-Ostseekanalen i hela dess längd befaras af fartyg om 8 1/2
meters djupgående. Detta väntas komma att ske på våren eller sommaren 1895,
och intill dess måste större till Rendsburg bestämda partier trävaror och annat
gods omlastas vid Holtenau. Byggnadsverksamheten i staden Rendsburg och i
dess närhet längs kanalen är fortfarande liflig, och väntas förbrukningen af trävaror
under det ingångna året blifva lika stark som under 1893.
Sågad vara, osorterad, betaltes som följer:
174"×6" granbräder ab Hernösand 90 —92V2 mk
1" ×5" » » » 727,-77V, »
1" ×6" furubräder » » 92 —95 »
pr std f. o. b.
Sundsvallsbräder betingade 2 V,— 5 mk mera.
74"— V," n-sparrar från Skellefteå 33 — 35 pf., 6 aln. 17„"×12" l:a
vankantiga furubräder från Oskarshamn och närbelägna hamnar 197s mk pr
tolft. I juni och juli visade trävaruprisen en nedgående tendens, men mot
hösten blefvo de fastare och stälde sig slutligen 2 l /2—5 mk högre än på våren.
Frakterna voro låga nog, men regulerade dock c:a 2 mk pr std högre än nästföregående
år. Till följd af ihållande vestliga vindar i augusti och september
hade från Sverige ankommande fartyg ovanligt långa resor.
Till Burg (på Fehmern) anlände från Sverige 7 segelfartyg med 1,475 t:r
kalk, 538 kbm. bräder, 152 d:o spärrar m. m. 1 svenskt segelfartyg bragte
flusspat från Lübeck och 1 kol från England. — Från engelska kolhamnar
konimo 4 norska seglare. Alla fartygen afgingo i barlast. Öns enda exportvara,
spanmål, utskeppas mest med turångare.
Till Neustadt importerades från Sverige med 19 svenska segelfartyg
2,614 kbm bräder, 159 d:o plankor, 59 d:o bjelkar, 154 d:o spärrar, 150 d:o
kalk m. m. 1 seglare bragte trälast från Königsberg och 1 stenkol från Newcastle;
1 d:o, som ankom i barlast, lastade raps från Köpenhamn. — 3 norska
seglare anlände med kol från England.
Itzehoe vid Störfloden besöktes ej af något svenskt fartyg, men af 9
norska, hvariblaud 1 ångare. Den senare kom med brädlast från Sverige. Af
de förra anlände 6 från Fredrikshald och 2 från Drammen med tillsammans
c:a 3,600 kbm. stäfver. Med främmande fartyg kommo dessutom 7 laster
stäfver från Fredrikshald och 1 d:o från Drammen. — Från Sverige ankommo
16 tyska, 5 danska, 1 holländskt och 1 norskt fartyg, af hvilka 13 från

37
Halmstad med tuktad sten, 2 från Hudiksvall med stäfver samt 2 från Sundsvall,
2 från Bergqvara, 1 frän Norrköping, 1 från Hernösand, 1 från Hörncfors
och 1 frän Storkevik, alla med bräder. — För importen af stäfver har den
Alsenska cementfabriken köpt ett barkskepp, hvilket under sommaren gjorde 5
resor mellan Fredrikshald och Itzehoe.
Den sista sommarens skörd i provinsen Schleswig-Holstein utföll i allmänhet
under medelmåttan och klagas äfven på mänga ställen öfver foderbrist. I följd
häraf hafva större inköp af hö skett i trakten af Malmö och äfven foder blifvit
importeradt från Norge.
Frakterna voro, liksom nästan öfver allt i verlden, otillfredsställande.
Från den 11 januari till den 18 februari var farten på Travefloden omöjlig,
men istaxa betaltes intill den 1 mars. De nordiska hamnarna voro dock ännu
tillfrusna och afgick den första ängbåten härifrån till Köpenhamn den 7 mars
samt till Malmö den 10 s. m.
Trävarufrakterna för seglare voro in full pr standard från södra Sverige
18—19 mk, från Gefle-Hernösand 20—21 mk och från nordligare belägna
hamnar 22—25 mk. För ångare gälde 1 à 2 mk mer. llaterna bibehöllo sig
under hela sommaren på samma låga ståndpunkt, stego i början af oktober 1
—2 mk och regulerade senare på hösten 24—25 mk från Gefle och Hernösand
samt 27—28 mk från de nordligare hamnarna.
För vankantiga bräder från Oskarshamn och närbelägna hamnar gälde kr.
1.65 pr tolft 6 alns 12"X1'/," med 5 %, äfven 10—12 öre pr k.·fot. För
färdiga dörrar, fönsterkarmar och annat snickeriarbete: från Stockholm 16 mk
in full pr 1,000 kg., från Norrköping och Vestervik 12 mk, från Petersburg
och Kronstadt 19 — 20 mk och från Memel 18—20 mk.
Kolfrakterna från Skotland och England voro i maj 4 sh.—4 sh. 6 d.;
på senhösten stego de till 6 sh. 9 d.
Pitchpine ab Pensacola 96—106 sh.
Eldfast tegel från Hasle (Bornholm) 11 — 12 mk pr 1,000 st.
Till Flensburg betaltes för oljekakor från Ryssland 7 1/4 mk pr ton; för
salt från England 5 sh. 3 d.—5 sh. 9 d.; från Geestemünde för petroleum
1 mk 30 pf. och 1 mk 40 pf. pr fat och från Künigsberg för slcepers 30—35
pf. pr std. För tomflaskor från Flensburg till England var frakten 14 sh. 6 d.
pr ton.
Särskildt för ångare på Östersjön regulerade följande frakter: för jern frän
Stockholm 6—9 kr., enligt årsackord 5—6 kr., från Norrköping och Vestervik
4'/.2 —6 mk, från Gefle 6 — 8 mk och från Göteborg kr. 6.30—7; allt in full
pr 1,000 kg.
För spik från Norrköping 35 pf. och 5 °„ pr svensk eentner.
Maskingods från Stockholm kr. 18 in full pr 1.000 kg.
Tändstickor från Stockholm och Norrköping kr. 1.25—1.50 in full pr
låda; från Malmö 90 öre pr låda, enligt årsackord 50 öre pr 100 kg.
Spånkorgar från Malmö kr. 1 in full pr 50 kg.
Färsk sill från Marstrand och Lysekil 80 pf. —1 mk pr låda.
Granitblock från Karlshamn och Åhus 5—6 mk pr 1,000 kg. Gatsten
från Karlshamn och Lysekil 47,-5 mk pr 1,000 kg.
Lingon 3 öre pr kanna med 10 %.
Trämassa från Halmstad kr. 1 pr 100 kg.
Svinkreatur från Helsingborg kr. 4'/.3 pr st. Hornboskap från Helsingborg
och Malmö kr. 12; kalfvar kr. 8.

38
Svinlefver, saltade tarmar, tungor m. ni. från Göteborg samt Helsingborg
och Malmö resp. kr. 1'/, och kr. 1 pr 50 kg.
Koks från Lübeck till sydsvenska hamnar 3—3'/2 mk, till Visby 4 mk,
till Stockholm 37,-4 mk pr 1,000 kg.
Salt till sydsvenska hamnar 3—4 mk pr 1,000 kg.
Enligt officiella uppgifter ankommo till Lübeck:
År 1893 1,426 ångare om 1,122,746 kbm.
» » 908 seglare 5> 219,594 »
2,334 fartyg om 1,342,340 kbm.
hvaribland 747 svenska om 532,948 kbm eller ej fullt 39 3 /4 % af hela drägtigheten.
År 1892 1,516 ångare om 1,219,191 kbm.
» )> 900 seglare » 241,110 »
2,416 fartyg om 1,460,301 kW
hvaribland 789 svenska om 551,363 kbm. eller ej fullt 38 % af hela drägtigheten.
År 1891 1,582 ångare om 1,288,435 kbm.
» » 927 seglare » 260,577 »
2,509 fartyg om 1,549,012 kbm.
hvaribland 811 svenska om 588,841 kbm. eller 38 % af hela drägtigheten.
Nästlidna år var det ogynsammaste af de sista fem åren, såväl hvad antalet
som hvad drägtigheten beträffar.
Ordnade efter nationalitet och drägtighet voro de hitkomna fartygen under
är 1893:
Svenska 747 om 532,948 kbm.
Tyska 1,025 » 456,896 »
Ryska 216 » 177,370 »
Danska 301 » 101,027 »
Engelska 27 » 60,817 »
Norska 17 » 13,064 »
Holländska 1 » 218 »
Leonard Åkerblom.

Nantes.
39
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 9 3,977
» Norge » 8 3,482
» andra länder » 5 1,393
» » i barlast 1 311
Afgångna: till Sverige B 4 999
B Norge med last 1 187
» andra länder » 2 475
» » i barlast 10 7,502
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 90 15,175
)) Sverige » 22 7,167
B andra länder B 47 22,147
» » i barlast 0 2,331
Afgångna: till Norge » 30 4,868
» Sverige B 8 2,006
» andra länder med last 19 7,082
)> » i barlast 109 34,019
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna fres 172,997
» » afgångna » 6,240
Norska » ankomna » 875,738
» » afgångna » 53,023
Å norska fartyg påmönstrade i Nantes 12 och afmönstrade 22 man.
Ingen rymning från de Förenade rikenas fartyg är att anmäla.
Fortfarande är att konstatera en minskning i de båda rikenas sjöfart,
hufvudsakligen genom konkurrensen från engelska ångare, hvilka allt mera synas
slå under sig trävaruskeppningen från Norden. Följande öfversigt belyser för­
hållandet:
År
Svenska fartyg
Antal Ton
Norska fartyg
Antal Ton
1889 29 11,468 201 51,399
1890 40 16,937 230 57,819
1891 25 11,252 203 64,592
1892 25 9,189 183 51,125
1893.. 23 9,163 167 48,292

40
Införseln från Sverige omfattade trävaror, jern och en last pressadt hö;
från Norge rogn, byggnadsvirke, trämassa och grankubb samt is och ett mindre
parti fiskolja.
Af jern var importen på Loire 2,881,642 kg. Prisen på nederlag i tullen
voro pr 100 kg.:
Hamradt Laneashire och vergettes frcs 20.—
Ordinärt » 19.50
Valsadt jern, 1:sta klass.. » 18.75
Under de trenne nästföregående åren infördes jern till följande belopp:
är 1890 3,109,159 kg., 1891 1,799,300 kg. och 1892 3,712,650 kg.
Af sågade trävaror infördes med de Förenade rikenas fartyg från Sverige
5,089 och från Norge 1,830 std, hvilket emellertid är obetydligt mot hvad
som hitfördes af andra, särskildt britiska fartyg. Allt i allt torde införseln
under året hafva uppgått till omkr. 20,000 std.
Trämassa importeras i ständigt ökade qvantiteter, dock är det svårt att
angifva ens några approximativa siffror vare sig för denna artikel eller för
grankubb. Äfven i denna trade är konkurrensen från främmande fartygs sida
svår. En svensk ångare har under året gjort sju resor med sådan last från
södra Norge till Nantes.
Från Norge infördes 2,559 ton is, mot 3,081 ton året förut.
Till bretagniska fiskarhamnar och Sables d'Olonne i Vendée ankommo med
norska fartyg 32,227 tunnor rogn, mot 34,611 t:r år 1892.
Fisket har gynnats af god väderlek och varit ganska jemnt, men sardinerna
voro små och betingade låga pris. Försök gjordes med såväl amerikansk
rogn som arachidemjöl i stället för den afgjordt bättre norska rognen.
på denna är 40 à 50 frcs pr tunna.
Priset
Utförseln från Nantes var obetydlig och bestod under redogörelseàret hufvudsakligen
af tunnband och diverse artiklar för kolonierna. Frakten noteras
vanligen i »lump sum». Exporten af spanmål, som eljest brukar vara rätt ansenlig,
blef DU på grund af felslagen skörd så godt som ingen; i stället måste
mycket af denna vara införas från Amerika och Ryssland.
Konsulatets adress är fortfarande Rue Crébillon 20.
A. Backman.
Innehåll: Alexandria (sid. 20), Bangkok (sid. 21), Bombay (sid. 12), Lübeck (sid. 22),
Nantes (sid. 39), Port au Prince (sid. 21), Riga (sid. 1).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 2.
New-York den 14 februari 1894.
(Årsberättelse för 1892.)*
Antallet og Drægtigheden af de svenske og norske Fartöier, som i Aaret
1892 besögte dette Distrikts Havne, udgjorde:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 1 1,224
andre Lande » 49 33,603
» » i Ballast 68 43.702
Afgaaede: til Sverige med Ladning... 7 4,560
)> Norge TI 1 450
» andre Lande » 104 72,028
>» » i Ballast 9 4,465
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 1 447
» » i Ballast 30 21,839
» Sverige med Ladning 4 4,278
» » i Ballast 3 2,232
» andre Lande med Ladning 754 399.041
» » i Ballast 668 523439
Afgaaede: til Norge med Ladning 17 13,348
» Sverige > 31 23,153
» andre Lande » 1,027 724,791
» B i Ballast 409 202,846
De optjente Bruttofragter udgjorde (Maanedsfragter iberegnede):
Svenske Fartöier, ankomne £ 14,943
» » afgaaede » 94,598
Norske » ankomne » 236,580
» » afgaaede » 1,059,952
* Inkom för sent för att inflyta i förra årgången.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 4

42
Anfallet af de under 1892 ankomne Fartöier fordeler sig saaledes paa
de forskjellige Havne inden Distriktet:
De forenede Rigers Skibsfart paa de til dette Distrikt hörende Havne
har i de sidste fem Aar udgjort:
Ankomne Fartöier:
Ifölge Ziffre, hentede fra »Quarterly report of the Chief of the Bureau
of Statistics, N:o 2 1892—1893». ankom der i udenrigs Fart til do Havne.
som udgjöre dette Distrikt, i Kalenderaarct 1892 3,102 amerikanske Skibe af
1,889,226 Tons Drægtighed og 10,737 fremmede Skibe af 12,877,801 Tons
Drægtighed.
Der ankom i 1892 1,578 svenske og norske Skibe af 1,029,505 Tons
Drægtighed mod 1,381 Skibe af 865,051 Tous Drægtighed i det foregaaende Aar.
Vor Skibsfart paa dette Distrikt tiltog saaledes betydeligt i 1892. Vor Andel
af den hele Fart var 7 % eller, naar blöt de fremmede Skibes Drægtighed
haves for Öie, 8 % mod henhnldsvis 6'/ä og 7 /a % i 1891.

43
Fragtmarkedet. I Begyndeisen af 1892 var Skibsfarten fra dette Distrikt
livlig og Efterspörgselen efter Skibsrum var saa stor, at Fragterne holdt sig
uden inærkelig Nedgång. En Förändring indtraadte henimod Sommeren. "Det
viste sig da, at Hösten i Europa var god og at denne Verdensdel ei tiltrængte
nogen usædvanlig Tilförsel af Kornvarer fra Amerika. Uagtet Hvede freinbödes
til ukjendt lave Priser, var der ei noget Begjer efter denne Vare, og
Afskibningerne minskedes derfor. Dette havde til Fölge en almindelig Nedgång
i Fragterne, som navnlig rammede alle de Dampskibe, der ude af Beskjæftigelse
paa andre Farvande vare kastede ind paa det nordamerikanske Fragtoiarked.
TM alle de i fast Rute gaaende Dampskibe, hvis Antal og Drægtighed stiger
for hvert Aar, vare altid. naar de havde Behov af Last for at fylde tomt
Skibsrum til Europa eller audetsteds, færdige til at slaa ned Fragtsatserne.
I Farten til og fra dette Distrikts Havne fortrænge Dampskibe mere og
niere Seilskibe. Vareforselen til og fra Vestindien og Centralamerika, som ind
til for ganske faa Aar siden udelukkende besorgedes af Seilskibe, er na næsten
aldeles övertaget af Dampskibe, blandt hvilke vore Flag indtage en fremtrædende
Pläds. Af de i 1892 til Distriktet ankomne 719 svenske og norske Dampskibe
af 395,401 Tons Drægtighed (mod 630 Dampskibe af 338,229 Tons
Drægtighed i det foregaaende Aar) vare de allerfleste beskjæftigede i Fart paa
Vestindien og Centralamerika, væsentlig for derfra at bringe Bauaner, Kokusnödder,
Sukker o. desl., men ogsaa for at besörgo Stykgodstrafik. For de
Dampskibe, som seilede paa gamle Certepartier, antages denne Fart at have
givet samme Udbytte som i det foregaaende Aar. Men Dampskibe, hvis Certepartier
vare udlöbne, maatte finde sig i at antage lavere Maanedsfragter.
De fleste af de Seilskibe, som besögte Distriktets Havne. ankom i Ballast
og afgik med Ladninger af Petroleum, »naval stores» og Trælast. Petroleums-
(ragterne fra New-York og Philadelplna vare usle. Udförselen af denne Vare
var större i 1892 end i 1891. Men der var Överflöd af Skibsrum for at
före Petroleum i Tonder, medens denne Afskibningstuaade mere og mere opgives;
dette virkede naturligvis trykkende. Fragterne for »naval stores» fra
Wilmington, Charleston, Brunswick og Savannall vare heller ikke höie. men
ansaaes alligevel at være de mest tilfredsstillende for Fartoier af passende Störrelse.
Hvad Fragtmarkedet i Trælasthavnene ved den mexikanske Golf betræffer,
var der vistnok större Efterspörgsel efter Skibsrum til Sydamerika end
i det foregaaende Aar, men alligevel var ikke nogen Stigning i Fragterne at
spore. Et Tidornes Tegn er, at Dampskibe mere og mere kaste sig ind i
Trælastförselen fra disse Havne.
Ivdvandring. Der ankom i Kalcnderaaret 1892 til de Forenede Stater
547,060 Indvandrere mod 595.251 i 1891. Heraf stege 425.470 iland i
New-York, 48,599 i Baltimore, 29,919 i Boston og 29,334 i Philadelplna.
Fra Sverige ankom 40,343 Personer (23,897 Mænd og 16,446 Kvinder) og fra
Norge 15,381 Personer (9.502 Mænd og 5,879 Kvinder). Medens IndvandriDgen
fra Sverige saaledes omtrent holdt sig paa samme Ståndpunkt i 1892 som i
1891, ögedes Indvandringen fra Norge med 3,000 Personer i 1892.
Foravdringer i Skibsbesætningerm. I New-York afmönstredes i 1892 fra
svenske Fartoier 37 Mand (deraf 9 Svensker, 7 Normænd og 21 Udlændinger)
og römte 64 Mand (deraf 48 Svensker, 3 Normænd og 13 Udlændinger); med
svenske Fartoier paamönstredes 74 Mand (deraf 28 Svensker, 21 Nordmænd
og 25 Udlændinger). Fra norske Fartoier afmönstredes 800 Mand (deraf 502
Normænd, 125 Svensker og 173 Udlændinger) og römte 293 Mand (deraf
157 Normænd, 72 Svensker og 64 Udlændinger); med norske Fartöier paa-

44
mönstredes 1,236
lændinger).
Mand (deraf 757 Normænd, 221 Svensker och 258 Ud-
Hjemsendelse af Penge. Fra New-York hjemaendtes i 1892 gjennem Konsulatet
af svenske Sömænd 4,663 Kröner 5 Öre og af norske Sömænd 7.407
Kröner 73 Öre. Gjennem »Seandinavian Sailor Temperance Home» i Brooklyn
hjemaendtes samme Aar til Sverige Boll. 3,325.75 eller 12,317 Kröner 59 Öre
og till Norge Doll. 58,82119 eller 217,856 Kröner 63 Öre. Gjennem New-
Yorks Postkontor expederedes i 1892 67,744 Postanvisninger til Sverige til
Belöb Doll. 1,333,704.23 og 26,278 Postanvisninger til Norge til Belöb Doll.
604,857.59. Pra Sverige modtoges til Udbetaling 3,726 Postanvisninger til
Belöb Doll. 175,420.07 og fra Norge 1,591 Postanvisninger til Belöb Doll.
47,438.60.
Handel.
Handolsomsætningen inden de Porenede Stater var i 1892 större end i
noget foregaaende Aar. Det samme gjaldt ogsaa Udenrigshandelen. I Finansaaret
1 Juli 1891 til 30 Juni 1892 udgjorde Omsætningen med Udlandet
Doll. 1,857,680,610 mod Doll. 1,729,397,006 i det foregaaende Finansaar.
Værdien af de i Finansaaret 1892 indförte Varer udgjorde Doll. 827,402,462
og Værdien af de udförte Varer Doll. 1,030,278,148. Den 30 Juni 1892
var der altsaa et Udförselsoverskud af Doll. 202,875,686, hvilket skyldtes den
store Kornudförsel, som fandt Sted fra Hösten 1891 til Vaaren 1892. Dette
Forhold havde imidlertid betydeligt forandret sig inden Udgangen af 1892.
Handelsomsætningen med Udlandet i Kalenderaaret 1892 udgjorde Doll.
1,814,607,082 mod Doll. 1,798,834,618 i 1891. Deraf kom Doll. 938.420,411
paa Udförselen og Doll. 876,186,671 paa Indförselen. For Kalenderaaret 1892
var der derfor kun et Udförselsoverskud af Doll. 62,233,740. Aarsagen hertil
var at den af Misvæxten i 1891 i Europa fremkaldte Kornudförsel paa Grund
af Forholdenes Natur var, om ikke aldeles ophört, saa dog betydeligt mindsket.
Dertil kom, at Bomuldshösten i 1892 understeg det foregaaende Åars Höst med
omtrent 2,100,000 Baller, en Forskjel, som naturligvis gjorde sig gjældende
ved Udförselen.
Totalindförselen fra Sverige og Norge (den officielle Statistik meddeler som
bekjendt ei særskildte Opgaver for hvert af de to Lande) til de Forenede Staters
samtlige Havne belöb sig i Finansaaret 1892 til Doll. 3,754,932 (deraf
Doll. 3,615,694 toldpligtige og Doll. 139,238 toldfrie Varer) mod Doll.
3,723,201 i det foregaaende Finansaar.
Indförselen fandt Sted:
Fölgende Tabel viser til hvilke Havne
1892 1891
Til New-York Doll. 2,383,207 Doll. 2,382,797
» Boston » 806,631 » 926,040
» Chicago » 182,918 » 161,870
» Philadelphia » 143,558 » 98,755
» Pittsburgh, Pa. (interiör
port) » 84,129 » 60.256
» Minnesota, Minn » 41,551 » 21,434
» Providence, R. I » 35,091 »
» Baltimore » 31,731 » 39,806

45
Til Cuyahoga, Ohio Doll. 17,884 Doll.
» Columbus, Ohio (interiör
port) » 5,536 » 18,825
» New·Orlcans » 3,522 »
Totaludförselen til Sverige og Norge fra de Forenede Staters sanitlige
Havne belöb sig i Finansaaret 1892 til Doll. 6,578,857 mod Doll. 4,939,572
i det foregaaende Finansaar. Fölgende Tabel udviser fra hvilke Havne Udförselen
fandt Sted:
18 9 2 18 9 1
Fra New-York Doll. 4,458,615 Doll. 2,902.009
» Savannah » 708.580 » 1.136.076
» Charleston » 522.148 » 511,045
» Baltimore .. » 242,078 » 12,500
» Perth Amboy - » 137.701 » 171,551
» Philadelphia » 124.596 » 65,187
» Boston » 100.214 »
» Norfolk, Va » 99.448 »
» New-Orleans » 89,571 »
). Beaufort, S. C » 24.906 » 24,250
» Brunswick, Ga » 20.000 »
i> Chicago » 15.160 »
» Fernandina, Fla » 14.500 » 87,480
» Pascagoula » 6.270 » 6,694
j> Mobile » 5.125 » 5.720
» Tampa, Fla » 4.300
» Key West, Fla » » 14,000
De væsentligste Indfbrselsartikler fra Sverige og Norge var i Finansaaret
18 9 2
Jern, Staal og Fabrikata deraf:
Rujern
18 9 1
7,303 Ton
Skrabjern og Staal
Doll. 182.598 1.014 Ton Doll. 25,443
1.034 » » 22.431 512 » » 9,358
Stangjern
38,489.787
Staal
ffi » 705,140 33,446.286 ffi- » 635,872
3.521,116
Plader
>. » 75.653 5.975.952 > » 112.922
58,360
Wire Rods
» » 4.189 46,345 v » 3.713
59,047.615 » » 1,116,937 67.140.170 » » 1,317,393
Wire og Wire rope
129,861
Knivsmedsarbeide
« » 7.069 241,445 » » 16,206
» 7,211 >> » 8,857
Maskiner og Dele deraf
» >. 45,043 » » 24,728
Andre Jern- og Staalfabrikata
» » 7.5S1 » » 5,131
Totalsum Doll. 2.173,852 Doll. 2.159,623

46
1892 1891
Træmasse
14,655 Ton Doll. 709.664 43,827,673 ll. Doll. 796,821
Andet Papirmateriaie » 12,103 » 9,505
Totalsum Doll. 721,767 Doll. 806.326
Fisk og Fiskovarer:
Ansjos og Sardiner, nedlagte i Olie og paa andet Vis
Doll. 26.481 Doll. 25.565
Törret og saltet Torsk
387,033
Sild, röget
ll. » 23,487 334,837 ll. » 19,683
35,510
Sild, lagesaltet
;> » 1,675 317.730 » J> 10.298
32,161 Tdr » 190,842 21.849 Tdr » 130.531
Makrel 12.075 » » 177.996 11,493 » » 180.210
Hval- og Fisketran
161,949 Gäll. » 95,298 218,831 Gäll. » 93,616
Andre Fiskevarer » 53,647 » 42,829
Totalsum Doll. 569.426 Doll. 502,732
Fyrstikker » 66.442 » 63,429
Bögcr, Karter, Gravurer » 5C.409 » 28,930
Skind » 38.576 » 21.738
Guld- og Sölvarbeider... » 20.405 » 5.267
Glasvarer og Flasker... » 10.011 » 5.835
Metaller og Fabrikata
deraf » 7.615 » 13.238
Ost 57.993 ll. » 7.592 98.105 ll. » 12.724
Spirituösa » 5.530 » 4,909
Frugter » 3,783 " 3.428
Kemikalier » 3.517 » 5.364
Öl og Maltdrikke » 3,337 » 1,873
Pelsværk » 2,197 » 1.885
Handsker » 1,679 >> 1,783
Poreelain » 1.609 2.097
Grönsager, hermetiske... » 1.535 »
De væsentligste Udförselsarlikler til Sverige og Norge vare i Finansaaret
189 2 189 1
Bomuld 35,249 Baller 37.868 Baller
16,890,642
Saalelæder
ll. Doll. 1,267,968 18,499,799 ll. Doll. 1,709.958
3,032,378
Petroleum
» » 496,812 4,317,500 » » 742,456
11,159.824 Gäll. » 776,047 8,957.350 Gäll. 686,948
Nafta 487,822
Flæsk
» » 34.327 544,633 » » 41,930
2,710,201
Kjöd, lagesaltet
ll. » 167.353 7,912,422 K » 487,920
1,448,600 > » 82,845 5,086,940 » » 276,354

47
18 9 2 1891
Smult
2,291.932 ll. Doll. 163,984 2.147.671 16 Dol). 149.653
Talg 425.220 » J> 28,918 606,888 » » 39.075
Smör 411,521
Margarinsuiör
). » 53.403 526.660 » > 59.579
78,658
Margarinolie
>. » 9,150 » »
1.884.279
Bladtobak
>. » 175,591 1,800.834 » » 172,010
1,629,755
Cigaretter
» » 200.715 448,735 » J> 52.025
16,055 Mille » 52.348 16.307 Mille » 49.262
Sirup 102,555 Gail.
Kornvarer:
» 15.234 109,288 Gal). » 22.879
Mais 251.534 Bushels » 149.387 14.400 Bushels » 8,779
Havre 71.615 >. >. 38.388 » ,
Rug 1,089,045
Hvede
» » 1,065,240 .. »
1,231.409
Hvedemel
>. » 1.279,142 7.988 » i> 8,387
35,095 Tdr » 177,217 10.902 Tdr » 46.718
Pitchpine og andet Tömmer,
saget eller hugget » 17.086 » 16,646
Harpix 2,203 Tdr >» 6.164 2.250 Tdr » 4,100
Gjödningsstoffe
9,264 Ton » 75,686 10,382 Ton » 127,725
Agerbrugsredskaber » 59,051 » 78.892
Symaskiner og Dele deraf »
Maskiner og andre Fabri-
21.558 13.240
kata af Jern og Staal » 37,730 » 45,504
Klokkerog Dele deraf..- » 4,334 » 7.478
Farvevarer ... > 11.446 » 4.799
Gummivarer » 3,205 » 2,711
Sukkor » 8.682 »
Jern. Hvad svenskt Jern og Staal betræffer, översteg Indförselen i Finansaaret
1892 med en Ubetydelighed Indförselen i det foregaaende Aar. Af Rujern
og Stangjern indförtes mere i 1892 end i 1891. Derimod gik Indförselen
af »wire-rods» ikke ubetydeligt ned. Sverige delte i saa Henseende Skjæbne
med Tyskland, som saa sin Export af »wire-rods» til de Forenede Stater i
1892 gaa ned til det Halve af hvad den havde vseret i 1891.
Jerntilvirkningen i de Forenede Stater var i det förste Halvaar 1892
större end nogensinde för. Efterspörgselen efter Jern til nye Bygninger og
mekaniske Arbeider af alle Slags var nemlig tneget livlig. Fra 1 Januar til
30 Juni udgjorde Tilvirkningen af Rujern 5,342,045 Ton (à 2,000 8) mod
3,772,280 Ton under samme Maaneder i det foregaaende Aar. I de sidste
sex Maaneder af 1892 var Tilvirkningen forholdsvis mindre, men Totalproduktionen
for 1892 var alligevel 982,385 Ton (à 2,000 &) större i 1892 end
i 1891.

48
Indförselen af udenlandskt Jern har stadig gaaet ned i de senere Aar.
Fölgende Tabel viser hvorledes Forholdet mellem Forbrug, Tilvirkning og Indförsel
har været i do sidste sex Aar:
Tilvirkuingen af Staalskinner udgjorde i 1892 1,633.792 Ton ià 2.000 "8)
mod 1,388,120 Ton i 1891, altsaa en Forögelse af 245,672 Ton eller 17 8 /, %.
Af den hele Produktion tilvirkedes 991,000 Ton eller 60 3 /4 % i Pennsylvania.
Prisen var hele Aaret gjennem Doll. 30 pr Ton (à 2,240 "ffi) ved Værkerne i
Oststaterne; ved Aarets Ende gik den dog ned til Doll. 29.. Iadfôrsel af Staalskinner
til de Forenede Stater er aldeles ophört.
Træmasse. Af Træmasse indförtes i Finansaaret 1892 fra Sverige og
Norge 14,655 Ton til en Værdi af Doll. 709,664. Totalindförselen var 41,118
Ton til en Værdi af Doll. 1,820,143, fordelt saalcdes niellem de forskjellige
Lande, fra L·vilke Indförsel finder Sted:
Sverige og Norge Ton 14,655 Doll. 709,664
Tyskland » 11,388 » 599,897
Dominion of Canada _.. » 12,550 » 393,658
Östcrrig-Ungarn » 1.754 » 82.760
Storbritannien » 592 » 24,246
Belgien » 157 » 8.537
Spanien » 22 » 1.381
Trods den indeulandske Industris Væxt tiltog Indförselen af kemisk Trseuiasse
i 1892. Ved Aarets Begyndelse var Priserne paa Jute höie og Papirfabrikanterne
lededes derfor til at kjöbe Sulfit. Kfterspörgselen aftog noget
under Sommeren, som altid er Tilfældet; men da de Forenede Staters Kegjering
i August Maaned gjennem Karantæneforanstaltninger vanskeliggjorde Indförselen
af Klude, blev Efterspörgselen efter Træmasse paany livlig, og Priserne paa
Sulfit steg 74 à· V» Cents pr &. I Aarets sidste Maaneder gjordes uden Vanskelighed
Kontrakter om Leverance af udenlandsk Sulfit for 1893 og Omsætningen
var betydelig.
Fisk. Fölgende Tabel giver en Oversigt över Indförselen af de Fiskevarer,
som har Interesse for De forenede Rigers Fiskehandel:
Torsk, törret og saltet:
Totalindförsel i 1892 ... 10,410,008 f Doll. 449,567

49
Heraf kom fra
Britisk Nordamerika 9.944,499 ® Doll. 420,099
Sverige og Norge 387,033 v » 23,487
Miquelon, Langley og S:t Pierre » »
Totalindförsel i 1891
Heraf kom fra
12,982,019 » » 527,113
Britisk Nordamerika 12.254,554 » » 487,719
Sverige og Norge 334,837 » » 19,683
Miquelon, Langley og S:t Pierre 326,722 » » 15,445
Af de indförte Kvantiteter törret og saltet Torsk udförtes igjen, væsentlig
til Vestindien:
i 1892 4,876.817 1,675
Storbritannien 162.104 » » 6,925
Totalindförsel i 1891
Heraf kom fra
4.299.403 i> >» 101,493
Britisk Nordamerika 3.832.301 » » 85.157
Sverige og Norge 317,730 » » 10,298
Storbritannien 94.166 » » 3,836
Sild, saltet:
Totalindförsel i 1892
Heraf kom fra
152.797 Tdr » 1,178,514
Britisk Nordamerika 41.680 » » 163,477
Holland 39.553 » » 481,621
Sverige og Norge 32.161 » » 190,842
Storbritannien 28,056 » » 246,373
Tyskland 11.303 » » 95,741
Totalindförsel i 1891
Heraf kom fra
128.135 » » 922,099
Britisk Nordamerika 38,296 » » 141,120
Holland 35,616 » » 407,040
Sverige og Norge 2L849 » » 130.531
Storbritaunicn 19.027 » » 133.990
Tyskland — 13.283 » » 109,042
Makrel:
Totalindförsel i 1892
Heraf kom fra
91.808 » » 883.473
Britisk Nordamerika — 69,364 » v 580,365

50
Storbritannien 8,369 Tdr Doll. 100,651
Sverige og Norge. 12,075 » » 177,996
Totalindförsel i 1891 118,365 » » 1,413.875
Heraf kom fra
Britisk Nordamerika 72,780 » » 791.431
Storbritannien 33,960 » >» 431.014
Sverige og Norge 11,493 » » 180.210
Kornvarer. Hvad Udbyttet af Landbruget betræffer, var Aaret 1892 en
Modsætning til 1891. I det sidstnævnte Aar var Hvedehösten i de Forenedo
Stater uhnrt stor, medens samtidigt Hungersnöd herskede i Rusland og Hösten
delvis slog Feil i Frankrig. l)ette bevirkede uieget höie Priser for Hvede. og
Landmanden erholdt i November 1891 en Pris af 83 9 /,„ Cents pr Bushel.
Paa Grund af store Beholdninger paa Verdensrnarkederne opnaaede han i November
1892 kun en Pris af 63 ! /10 Cents pr Bushel, til Trods for at der i
1892 indhöstedes 95 Millioner Bushels mindre end i 1891. Udbyttet af Maishösten
ansloges til at være 431 1/, Mill. Bushels eller 21 % mindre end i
1891, og Havrehösten 77 mill. Bushels eller 10'/, % mindre end i 1891.
Da Mais og Havre hovedsageligen forbruges inden Landet og derfor ere mindre
afhængige af de udenlandske Markeder, faldt ei Priserne saameget for disse to
Kornsorter som for Hvede. I hvilken Grad Hvedepriserne vare sunkne, vil forstaaes,
naar man hörer, at New-Yorks Notering for »red winter N:o 2» var
7974 Cents den 1 Januar 1893 mod 104 3 /4 Cents den 1 Januar 1892.
Udförselen af Kornvarer var paa Grund af det foregaaende Åars rige Höst
meget stor i de förste sex Maaneder af 1892, og gik bl. a. Udförselen af
Hvede (Hvedemel iberegnet) op til 96,517,512 Bushels mod 59,079,248 Bushels
i 1891. Paa Grund af et daarligere Höstudbytte og ringere Efterspörgsel fra
Europa forandredes Forholdet i andet Halvaar 1892, og Udförselen gik långt
under hvad den havde været i samme Tidsrum 1891. I de sidste sex Maaneder
udförtes saaledes kun 107,114.090 Bushels Hvede (Hvedemel iberegnet)
mod 129.166,299 Bushels i 1891. — Ifölge den officielle Statistik havde den
samlede Udförsel af Kornvarer i Finansaaret 1 Juli 1891 til 30 Juni 1892
en Værdi af Doll. 299,363,117 (mod Doll. 128,121,656 i det foregaaende
Finansaar). Heraf udförtes fra New-York for Doll. 112,553.455 (mod'Doll.
40,234,840 i det foregaaende Finansaar).
Medens Sverige og Norge i Finansaarene 1890 og 1891 kun havde infört
Kornvarer for ubetydelige Summer (for Doll. 169,296 i 1890 og Doll. 63,884
i 1891) fra de Forenede Stater, indförtes i Finansaaret 1892 amerikanske Kornvarer
til det overordentlige Belöb af Doll. 2,709,374 (deraf 1,089,045 Bushels
Rug til en Værdi af Doll. 1,065,240 og 1,231,409 Bushels Hvede til en
Værdi af Doll. 1,279,142).
Bomuld. I Aaret fra 1 September 1891 til 1 September 1892 angives
Bomuldshösten at have udgjort 9,038,707 Baller, af hvilke 2.893,503 Baller
forbrugtes af indenlandske Spinderier og 5,864,921 Baller udförtes, hvorefter
Beholdningerne den 1 September 1892 udgjorde 416,536 Baller. Dette er
den rigeste Höst, som Landet nogensinde har hävt. I Atlanterhavsstaterne og
Alabama produceredes mindre Bomuld i 1892 end i de foregaaende Aar; men
Mississippi-Dalen producerede mere end man, naar Hensyn tages til det med
Bomuld beplantede Areal, kunde have ventet, og dette Landströg tilligemed
Texas ikke allene opveiede Mindreudbyttet i de förstnævnte Stater, men frem-

51
bragte ogsaa saameget, at den hele Höst med omtrent 400,000 Baller översteg
det foregaaende Åars. Priserne holdt sig den hele Tid lave, og trods det rige
Höstndbytte, gjorde derfor Planterne ei nogen Vinst, hvortil ogsaa bidrog den
Omstændighed, at Arbeidspriserne i Indhöstningstiden vare höiere i 1892 end
i det foregaaende Aar. Ved at satnmenügne den officielle Statistiks Tal for
Finansaarene til den 30 Juni 1892 og 30 Juni 1891 vil man ogsaa finde, at
Udförselsværdien af Bomuid i 1892 var omtrent 1'/, Cents pr 18 lavere i
1892 end i 1891.
Totaludförselen af Bomuld fra de Forecede Stater udgjorde i Finansaat·et
1892 5.891,411 Baller til en Værdi af Doll. 258.461,241 (mod 5,820,779
Baller til en Værdi af Doll. 290,712,898 i det foregaaende Finansaar). Afskibningerne
fra Wilmington, Charleston og Savannah aftog. medens Afskibningerne
fra New-Orleans og Gaiveston tiltog. Af Udförselsmængdeme gik 57 °0
eller 3,381,130 Baller til en Værdi af Doll. 146,605,503 til Storbritannien.
Til Sverige og Norge udförtes 35,249 Baller eller 16,890.642 ® til en Værdi
af Doll. 1,267,968.
Petroleum. I 1892 aftog Produktionen af Petroleum i de Forenede Stater,
medens saavel det indenlandske Forbrug som Udförselen tiltog. Uagtet
Udförselen fra Rusland til andre europæiske Lande vedblev at voxe, skete dette
dog i mindre Maalestok end i de to foregaaende Aar. De amerikanske Olieraffinadörer
har baade i Retning af Forbedringer i Tilvirkningen og i Retning
af Transportlettelser gjort Alt for at paa en heldig Maade kunne mode den
russiske Konkurrenee. Da Priserne i Amerika gjennemgaaende vare lave, har
man kunnet beholde de europæiske Kunder, hvorvel Forrjenesten for Producenter
og Raffinadörer har været mindre.
I Pennsylvania, i hvilken Stat de rigeste Oliefelter findes, udgjorde Produktionen
i 1892 32.761,466 Tönder mod 34,486,923 Tönder i 1891 og
29,130,751 Tönder i 1890.
Det indenlandske Forbrug af raffineret Petroleum ansloges i 1892 til
12,500,000 Tönder mod 12,000,000 i 1891. Det ögede Forbrug skyldes væsentlig
den voxende Anvendelse af Petroleum til Maskinolie og andre Smörelser.
Salget af Indiana- og Ohio-Petroleum til Brændemateriel ansloges til 11 Mill.
Tönder i 1892 mod 10,600,000 Tönder i 1891. Det hele indenlandske Forbrug
af Petroleum skulde saaledes i 1892 have udgjort 23 1/2 Mill. Tönder
mod 22,600,000 Tönder i 1891 eller 900,000 Tönder mere.
Totaludförselen af raffineret og raa Petroleum og Naphta udgjorde i Kalenderaaret
1892 699.841.615 Gallons mod 629,014,923 Gallons i 1891.
altsaa en Forögelse af 70.826,692 Gallons. Af Udförselshavnene var det navnlig
Philadelphia og Perth Amboy, hvis Export af Petroleum ögedes. Hvad
Afskibningsmaaden betræffer. kan det nævnes, at Forsendelsen af Petroleum i
Tönder fra New-York og Philadelphia gik yderligere tilbage i 1892.
Gjennemsnitsprisen for raffineret Petroleum var i 1892 6.07 Cents mod
6-85 Cents i 1891 og 7.33 Cents i 1890.
Saalelæder. Beholdningerne af Saalelæder vare meget store ved Nytaar
1892. Hemlocklæder noteredes saaledes: Prima 17V3 Cents, Seeunda 15'/,
Cents og Tertia 13'/., Cents. Da Ouisætningen var yderst træg, ögedes Beholdningerne
og Lagrene bleve aldeles overfyldte paa Vaarsiden. Den 7 Mai
holdtes der et Möde af Garvere, ved hvilket 119 Garverier vare repræsente
rede. Det besluttedes der at ophöre med al Tilvirkning under to Maaneder.
Denne midlertidige Stansning af Driften havde samme Betydning som en Reduktion
af Beholdningerne med 1 Mill. Sider. Virkningerne heraf udebleve

52
heller ikke, idet Lagrene under Aarets sidste Halvdel tninskedes og Priseme
holdt sig fäste. Der modtoges i New-York i 1892 2,840,112 Sider Henulocklæder
(mod 3,507,657 Sider i 1891) og 518,423 Sider s. k. »Union tanned»
(mod 464,776 Sider i 1891). Der udförtes 1,459,332 Sider i 1892 (mod
1,692,545 Sider i 1891). Ifölge den officielle Statistik udgjorde Udförselen
i Fioansaaret 1892 37,053,381 « til en Værdi af Doll. 5,783,555 (mod
37,501,278 Üè til en Værdi af Doll. 6,168,362 i 1891). Deraf gik til Storbritannien
28,819,708

53
Königsberg den 16 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 49 8.600
» )> i Ballast 12 3,918
» Norge med Ladning 34 7,896
» » i Ballast .. 2 420
» andre Lande med Ladning _ 26 6,443
» » i Ballast 34 7.245
Afgaaede: til Sverige med Ladning 28 6,311
» » i Ballast 11 2,309
» Norge med Ladning 15 3,608
« » i Ballast 1 244
» andre Lande med Ladning 85 17,368
» » i Ballast 20 5,090
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 61 13,840
» » i Ballast 1 499
» Sverige med Ladning 1 193
» » i Ballast 1 345
» andre Lande med Ladning _.. 47 15.315
» » i Ballast. 13 4.063
Afgaaede: til Norge med Ladning 28 6,091
» » i Ballast 7 1.337
» Sverige med Ladning 2 249
). » i Ballast 4 2,494
» andre Lande med Ladning 71 20,697
» » i Ballast .. 12 3,387
Optjent Bruttofragt var for:
Svenske Fartöier, ankomne Kr. 205,120
» » afgaaede » 230,745
Norske » ankomne » 285.050
» » afgaaede ... » 247,660
Skibsfartsbevægelsen i Pillau var:
Ankomne Fartöier:
Aar Antal Ton
1892 1,688 541,993
1893 1,799 556.251
deraf svenske 114
» norske 92

Afgaaede Partöier:
54
Aar Antal Ton
1892 1,654 530,909
1893 1,774 559,017
Skibsfarten har kun været lidt större end i forrige Aar, endskjönt Kornexporten,
navnlig hvad Rug og Havre angaar, var omfangsrigere. Exporten af
Træ, Hamp og Hör var mindre eud i afvigte Aar. Tilbudet af Tonnage översteg
gjenneoigaaende Begjæret, saa at Fragtmarkedet forlöb livlöst og derfor
ikke bragto nogen Bedring i de lave Fragter. som liar hersket i flere Aar.
For Rederierne var Resultatet saaledes höist ugunstigt og har Bandsynligvis i
flere Tilfælde foraarsaget Tab. Spæringen af Sundet i de förste Maaneder,
den länge vedholdende Kulstrike i England etc. virkede mangefold skadelig
paa Trafikken.
Fragtnoteringer i Aaret 1893.
I de förste Maaneder af Aaret bleve fölgende Fragter betalte fra Königsberg
for Dampskibe:
Til Eoglands Östkyst 1 Sh. I 1 /., D. til 1 Sh. 6 D. pr 500 Pd Hvede
og Oliekager, 13 Sh. til 15 Sh. pr Ton Hamp, 17 Sh. til 20 Sh. Hör, 12
Sh. til 14 Sh. Luujper. 7 Sh. 6 D. Bretter, 9 Sh. til 10 Sh. Props pr Load
af 50 Kubikfod.
Til Belfast 2 Sh. 6 D., Rouen 2 Sh. til 2 Sh. I 1 /.; D. Nantes 2 Sh.
9 D. til 2 Sh. 10 1 /,, D. Hvede, 23 Sh. 6 I). Hamp, Oporto 30 Sh. Hamp.
Gent 1 Sh. 9 ])., Antweipen 1 Sh. 6 D., Rotterdam 1 Sh. 1'/» D. til
1 Sh. 7'/a D. Hvede, 13 Sh. til 15 Sh. Hamp.
Amsterdam 10 til 12 höll. Fl. Hvede, 8 Sh. 6 D. Sukker, 17 Sh. 6 D.
Hamp.
Hamburg 15 til 17 Mk Rug, 17 Mk Snittræ.
Bremen 18 til 24 Mk Rug og Mel, 19 Mk Bretter.
Flensburg 15 til 18 Mk. Kiel 15 til 16 Mk Rug og Oliekager.
Helsingfors 22'/, Mk Mel.
Kristiania 16 Mk Rug og Mel, 20 Sh. Hamp og Hör, 25 til 26 Mk
Biaar.
Bergen 16 til 20 Mk Rug, 17 til 20 Mk Hamp.
Trondhjem og Kristiansund 20 til 26 Mk Rug og Mel, 25 til 28 Mk
Hamp.
Stettin 8'/., til 12 Mk Korn, 8 s /t til 10 Mk Planket- og Bjælker.
Fra Pillau blev der afslutted:
Til Englands Östkyst 1 Sh. til 1 Sh. 7 1 /, D. Hvede, 12 Sh. til 15 Sh.
Hamp, 16 Sh. 8 D. til 20 Sh. Blaar, 10 Sh. til 11 Sh. Lumper, 10 Sh. til
12 Sh. Kleesæd og Thymotheumsæd.
Til Belfast 21 Sh. Hamp.
Antwerpen 1 Sh. 4'/, D. til 1 Sh. 6 D. Hvede, 12 Sh. Lumper. 14 Sh.
Hamp, 17 Sh. 6 D. Blaar.
Amsterdam 9 til 10 höll. Fl., 15 Sh. Hamp.
Rouen 1 Sh. 9 D. til 2 Sh. V/1 D.. Hamburg 13 til 16 Mk, Flensburg
13'/, tü 16 Mk, Kristiania 20 Mk Rug, 20 Mk Hör.
Nogle Seilfartöier erholdt Ladninger fra Königsberg til Englands Ostkyst
til 2 Sh. for Hvede resp. Oliekager; til Danmark 22 Mk pr 2,500 Kg. Rug.

55
I Foraarsmaanederne ankom 290 Fartöier og udgik der 252 Fartöier,
derunder 211 Dampskibe.
Ifölge den ualuiindelige stærke Frost, hvorved Sundet og Belterne ved Is
afspærredes fra den 11 Jarmar til den 10 Marts i Förening med at Piliaus
Havn ogsaa blev tilfrosset, hvilket förekommer yderst sjelden, foraarsagedes at
Skibsforbindelsen i Februar næsten ophörte med Söen. Den förste Damper gik
ud fra Pillau den 31 Marts bertil med AssisteDce af Isbryderen, efter at sidstnævnte
i 4 Dage forud havde brugt til at gjennembryde Haffets stærke Islag:
den 10 April var Skibsfarteu ogsaa aabnet for Seilskibe.
Fra Pillau blev fölgonde Fragter betalte for Dampskibe:
Til Englands Östkyst 1 Sh. til 1 Sh. 6 D. pr 500 Pd Hvede, 14 til 15.
Mk pr Ton Haiup og Hör. 20 Sh. Blaar.
Til Belfast 24 Sh. pr Ton Harnp.
Til Rotterdam 1 Sh. 1'/., D. til 1 Sh. 7'/2 D. Hvede, 13 Sh. Hamp.
Til Antworpen 1 Sh. 6 "ü. til 1 Sh. 9 D., Dünkirchen 1 Sh. 3 D. til
l Sh. 10'/., D. Hvede. 16 Sh. Hamp.
Til Amsterdam 9 til 11 höll. Fl. pr 2.400 Kg. Hvede, 7 Sh. pr Ton
Sukker. 15 Sh. til 17 Sh. 6 D. Hamp.
Til Bremen 17 til 20 Mk. Hamburg 12 til 16 Mk Rug. 14 Sh. Hamp,
17 Mk pr Last Snittræ.
Til Kristiania og Bergen 20 til 22 Mk. Göteborg 20 Mk, Kiel 14 1 /, til
16 Mk Rug og Mel. 14 Mk Hamp.
Til Aarhus 15 Mk pr 2.500 Kg. Oliekager.
Fra Kö nigsberg for Dampskibe:
Til Englands Östkyst 1 Sh. til 1 Sh. 6 ü. Hvede. 12 Sh. 6 D. til 14
Sh. Hamp.
Rotterdam 1 Sh. ti! 1 Sh. 6 D. Hvede. Antwerpcn 1 Sh. 4'/2 D. til 1
Sh. 6 D, Dünkirchen 1 Sh. 7'/2 D. til 1 Sh. 9 D.
Amsterdam 8'/., til 11 höll. Fl. Hvede. Oporto 30 Sh. til 32 Sh. 6 D.
Marseille 32 Sh. 6 1). Hamp.
Bremen 16 til 20 Mk Rug. 14 til 15 Mk Hamp. 20 Mk Blaar, 21 til
23 Pd pr Kubikfod Træ.
Hamburg 14 til 17 Mk Rug, 17 Mk Suittræ, 23 Mk Rundtræ pr Last.
Wilhcimshafen 17 Mk Snittræ.
Kri.stiania 16 til 20 Mk, Bergen 20 Mk, Stavanger 20 Mk Rug, 20 Mk
Hamp.
Danmark 16 Mk Oliekager.
Kiel 15 til 16 Mk Rug. 15 Mk Hamp.
Stettin 7 til 12 Mk Kornvarer, 8 3 /4 til 12 Mk Snittræ, Mel 50 til 70
Pf.. Kli 50 til 55 Pf. pr 100 Kg.
Fra Ko nigs berg for Seilskibe:
Til Englands Östkyst 1 Sh. 6 D., Engelsk Kanal 1 Sh. 9 D., Bristol
Kanal 2 Sh. Hvede.
Firth of Forth 7 Sh. 6 D. pr L·oad Props.
Danmark og Schleswig-Holstein 13 til 14 Mk Rug.
Fra andre Steder hertil bleve betalte for Dampskibe:
6 Sh. pr Ton Kul fra Firth of Forth. 10 Sh. til 13 Sh. pr Ton Gods,
5 Sh. 6 D. til 6 Sh. pr Ton Kul fra
Middlesbro.
Newcastle. 6 Sh. pr Ton Salt fra

56
For Seilskibe: 6 £ 15 Sh. til 7 £ pr Keel Kul fra Firth of Forth, 10
Sh. 6 D. pr Ton Salt fra S:t Ybes.
I Maaoederne Mai—Juli ankom 646 og udgik 634 Fartöier, deraf 415
Dampskibe. Forretningen under denne Periode var slæbende og Fragterne
uieget lave.
For Dampskibe betaltes der:
Til Englands Östkyst 1 Sh. til 1 Sh. 3 D. pr 500 Pd Hvede, 13 til
14 Sh. pr Ton Hamp og Hör, 16 til 18 Sh. Blaar, 11 Sh. til 12 Sh. 6 D.
Lumper, 5 Sh. 6 D. Sukker, 8 Sh. 9 D. til 9 Sh. 6 D. pr Load Props, 5 Sh.
9 D. til 6 Sh. Sleepers.
Til Birkenhead 7 Sh. 9 D. Sleepers.
Til Rotterdam 1 Sh. 17, D. Hvede, 12 Sh. 6 D. Lumper, 12 til 15
Sh. Hamp, 18 Mk pr Last Bretter.
Til Amsterdam Fl. 9 til 11 Hvede, 13 Sh. 6 D. Lumper, 16 Sh. Hamp.
Til Gent 1 Sh. 47, D. til 1 Sh. 7 V, D., Rouen 1 Sh. 9 I), til 2 Sh.
Hvede, 16 Sh. Hamp.
Nantes 24 Sh., Treport 16 Sh. 6 D. Hamp.
Bordeaux 3 Sh. Hvede.
Hamburg 127, til 15 Mk pr Last Rug, 10 til 12 Mk pr Ton Lumper
og Hamp, 10 Mk pr Ton Sæd.
Cuxhafen 18 Mk pr Last Snittræ, Papenburg 21 Mk, Weser 16 til 18'/,
Mk Rug, 14 til 18 Mk Hamp. 17 til 18 Mk Snittræ, 22 Mk Rundtræ.
Finland 12 til 15 Mk pr Last Rug, 57, til 6 Mk pr Tönde Mel.
Norge 13 til 20 Mk Rug, 18 til 20 Mk Hamp.
Danmark 127, til 13 Mk Rug og Oliekager, 13 Sh. 6 D. Hamp.
Malmö 15 til 18 Mk, Göteborg 20 Mk Hamp.
Kiel 12 til 14 Mk Rug, 14 til 16 Mk Hamp, 12 Mk Snittræ.
Flensburg 12 til 15 Mk Rug. 20 Mk Hamp, 37 Pf. pr Jernbanesweller.
Stettin 7 til 10 Mk Kornvarer, 8 til 12'/, Mk Snittræ.
For Seilfartöier:
Til Englands Östkyst 1 Sh. 6 D. til 1 Sh. 9 D. Hvede og Oliekager.
Danmark 12 Mk, Kiel 9 Mk Rug, Flensburg 35 Pf. pr Jernbanesweller.
Fragterne hcrtil vare for Dampskibe fra Skotlands Östkyst 5 Sh. 9 D.
til 6 Sh. pr Ton Kul, 1 Sh. 47, D. til 2 Sh. pr Barrel Sild fra Englands
Östkyst, 4 Sh. 3 D. til 5 Sh. til "Pillau, 4 Sh. 9 D. til 5 Sh. til Königsberg
pr Ton Kul, 5 Sh. Pillau, 6 Sh. Königsberg pr Ton Salt, fra Neweastle 10
Sh. til 12 Sh. Gods.
Fra Sverige og Norge 125 til l·öO Mk pr Tönde Sild. 5 Mk pr 1.000
Kg. Granitsten fra Malmö, 22 til 24 Pf. pr 100 Kg. Kalksten.
For Seilskibe fra Englands Östkyst 6 £ 15 Sh. til 7 £ 10 Sh. pr Keel
Kul, fra Kristiansund 2 Mk pr Tönde Sild. fra Danmark 40 Pf. pr 100 Kg.
Guano, fra Östnorge 5 Mk pr 1,000 Kg. Granitsten.
I Maanederne September—November ankom 500 og udgik 546 Fartöier.
deraf 370 Dampskibe. Heller ikke i disse Maaneder kunde Hapdelen og Skibsfarten
hæve sig; den ulykkelige Toldkrig med Rusland, Kulstriken i England
og Koleraepidemien paa mange Steder udövede slemme Fölger og bliver derfor
Aaret 1893 at betegne som et af de traurigste for Rederierne. Fragterne
endte meget lave; saaledes blev der betalt for Dampskibe:
Til Englands Östkyst 1 Sh. til 1 Sh. 77, D. pr 500 Pd Hvede, 13 Sh.
til 13 Sh. 6 D. pr Ton Hamp, 11 til 15 Sh. pr Ton Lumper, 7 Sh. pr Ton
Oliekager, 6 til 7 Sh. pr Ton Sukker.

57
Til Rotterdam 1 Sh. til 1 Sh. I 1 /, D. til 1 Sli. 9 D. Hvede, 12 Sh.
6 D. til 16 Sh. Hamp, 12 Sh. 6 D. til 13 Sh. Lumpen.
Til Antwerpen 1 Sh. 77, D. til 2 Sh., Gont 1 Sh. 9 D. Hvede, 77„
Mk pr Kbm. Minetræ.
Kouen 2 Sh. 3 D. til 2 Sh. 9 D., Nantes 2 Sh. 6 D. Hvede, 24 til
25 Sh. Hamp og Hör.
Belfast 25 Sh. Hamp,. Bremen 15 til 20 Mk. Hamburg 127.2 til 1C Mk.
Kristiania, Möss 17 til 20 Mk, Flensburg 13 til 16 Mk. Finland 20 Mk pr
Last Rug, 10 Mk pr Ton Mel, Kiel 13 til 15 Mk, Stettiu 7'/2 til 10 Mk
Rug, 9 til 10 Mk pr Last Trse.
For Seilskibe til Englands Östkyst 2 Sh. til 2 Sh. 3 D. Hvede, 10 Sh.
6 D. üliekager, 8 Sh. 3 D. til 10 Sh. 9 B. Pitprops, Engelsk Kanal 2 Sh.
til 2 Sh. 9 D., Finland 18 Mk pr Last Rug, 5 Mk pr Ton Mel. Danmark
16 til 20 Mk Rug, 80 Pi. pr 100 Kg. Kli, Wismar 10 Mk, Stralsund 147,
Mk Rug.
Til Königsberg blev betalt for Dampsklbe fra de britiske Kulhavne
6 Sh. til 7 Sh. 6 D. pr Ton Kul, fra Sverige 25 til 30 Pf. pr 100 Kg.
Kalksten.
For Seilskibe fra Englands Östkyst 7 £ 5 Sh. til 9 £ pr Keel Kul. 1
Sh. til 1 Sh. 107., D. pr Barrel Sild. fra Bremen 1 Mk, fra Aalesund 2 Mk
pr Barrel Sild, fra Sverige og Danmark 25 til 27 Pf. pr 100 Kg. Kalksten,
fra Bremen Mk 1'50 pr Barrel Olie.
Landbruget i 1893.
Det östpreussiske Landbrug, som ved Kornavlen daarlig kan bestaa. læggcr
stodse större og större Vægt paa Mælkeproduktionen og udvidet Kvægdrift.
Som Fölge deraf vise Meierierne en stadig Tilt.agende og Forespörgslen efter
drægtige Kjör og Kvier voxer. Forrige Åars Udbytte af Korn. Klöver og Ho
var ikke tilfredsstillende, navnlig gav Havre et meget ringe Udbytte, hvorimod
Kartofler og Foderroer bleve rigt höstede.
Foderroer indtil 1,200 Ctr.
Kartofler indtil 400 Ctr ]ir Heetar.
Med Undtagelse af en livlig Periode i Mai og Juni, under hvilkeu. paa
Grund af Fodernöd, en större Efterspörgsel efter Havre, Vikker og Ærter 1'andt
Sted, var den förste Halvdel af Aaret temtnelig stille, og först Ankomsten af
russiske Tilforsler i Begyndeisen af September, hvilke paa Grund af den stedfiudende
Toldkrig kun kunde finde Anvendelse som Transitafladning. foranledigedc·
större Forretning med Udlandet. Gjennemsnitspriserne har i det forlöbne Aar
stillet sig frit ombord fortoldet pr 100 Kilo for:
Hvede Rug Byg Havre Ærter
Januar Mk 15-80 12'70 10'50 13'20 16'—
Februar v 15'— 12'10 10-80 13-40 16 —
Mans » 15·— 12 — 11-20 13-50 16'—
Apri! » 15-50 13-10 11·40 14"30 16-—
Mai » 16-30 13-70 11-80 15-50 16 —
Juni » 15-50 12-80 12-— 15-60 16 —
Juli » 15-80 13 70 11-50 16·— 16-—
August » 14-20 1240 11-20 15-—
September J> 13'70 H'90 11'20 15"— 14 —
Oktober » 14'50 1170 10"90 15-20 17-50
November » 14"20 1180 H"— 15 - — 17-50
December x 13-40 ll·60 10'90 14-30 17 - 50
Ber. om Handel o. Sjöfart. 5

58
Hör, Hamp og Blaar. I Begyndeisen af Aaret vare Tilförslerne ringe,
hvorved Priserne undergik en stigende Retning; fortrinsvis ankom lavere Sorter
Slanitzer-Hör til Markedet, hvis Kvaliteter vare tilfredsstillende og fandt god
AfsaetmDg.
Efter de sidste Beretninger ved Aarets Slutning läder det til som den nye
Hösts Udfald saavel kvalitativ som kvantitativ er god, og kan man saaledes
antagelig regne paa billigere Priser. Af den nye bedre Slanitzer-Hör blev her
paa Pladsen handiet til Priser à 23 3 /t til 29 3/4 Mk pr 50 Kg. efter Kvalitet.
Hampepriserne stillede sig i Begyndeisen af Aaret temmelig fast, hovedsagelig
paa Grund af Bfterretningen fra Busland om, at den störste Del af
1892 Höstvæxt befandt sig under Sne. Der betaltes for Mittellagen 25'/j —
26 Mk, Malestowkerlagen 23 — 24 Mk, Russisklagen 20—22 Mk, Podschetzka
1891 19V,—20 Mk, Petersburgerlagen 187,-207, Mk, halvren 17 — 187,
Mk pr 50 Kilo.
Tilförslerne af Hamp vare i de sidste Maaneder af Aaret ikke betydelige,
og udviste den ankomne Vare af den nye Höst middelmaadig Kvalitet, saa at
den gamle 1892 og særdeles 1891 Vare blev stærkt foretrukket. I Rusland
vare Priserne gjennemsnitlig forholdsmaessig höiere end Udlandets Noteringer,
hvorved Forretningen stillede sig yderst vanskelig; der betaltes under denne Tid
for 1892 Mittellagen 27 — 287, Mk, 1893 Mittellagen 26—27 Mk, 1892
Malestowkerlagen 257,-267, Mk, 1893 Malestowkerlagen 24—25 Mk, 1892
Russisklagen 24—25 Mk, 1893 Russisklagen 23—24 Mk, 1892 Podschetzker
24—25 Mk, 1893 Podschetzker 23—24 Mk, 1892 Petersburgerlagen 227,
— 237, Mk, 1893 Petersburgerlagen 217,-227, Mk, 1893 Pensaer Streimel
20—21 Mk pr 50 Kilo. Hampeblaar förblev som för overordentlig knap og
livligt efterspurgt; betalt blev 1893 polsk Blaar med 15 — 167, Mk pr 50 Kilo.
Beholdningerne ved Aarets Slutning udgjorde:
Hör og Hörblaar _ 500 Ton imod 700 i 1893
Hamp og Hampeblaar 1,300 » » 3,700 i 1892
Sildeberetning.
Total-Importen af Sild belöb sig til 349.900 Tönder imod 307.200 Tönder
i 1892.
Fra Sverige og Norge e:a 175,000 Tdr imod 147,000 Tdr i 1892
B Storbritannien ... » 171,100 » » 156,000 » »
» Holland » 3,800 » J> 4,200 » »
c:a 349,900 Tdr imod 307,200 Tdr i 1892
Exporten af Sild i 1893 til Rusland var 195,600 Tönder imod 145,000
Tönder i 1892. Paagrund af at Sundet i flere Maaneder var spærret ved Is,
standsede Skibsfarten paa Ostersöen ganske, hvorved Sildetilförslerne feilede
aldeles. Det gamle tiloversblevne Lager oprömmedes derved under Fastetiden
til betydelig höiere Priser. For Afsætningen til Rusland stillede Rubelkurserne
sig gunstigere, nemlig i Begyndeisen af Februar à 209, i Marts 216 og April
212 til 223. Som almindelig blev Markedets. Holdning ved Foraarets Indtrædelse
svagere og blev Begjæret isser fra Ruslands Side temmelig mindre.
Tilförslerne hertil ved Sundets Aabning omtrent Midtea af Marts Maaned
vare ikke store og bestod af c:a 14,000 Tdr svensk Sild, c:a 9,840 Tdr norsk
Sild, c:a 2,520 Tdr holländsk Sild. c:a 1,240 Tdr skotsk Sild, tilsammen c:a
27,600 Tdr.

59
Svensk Sild. Mod den ovennævnte Skibsfartsslutning hævede Priserne sig
for Spents og Large Spents til 1 à 2 Mk pr Tönde, nemlig til 9 à 11 Mk.
Da de tilbageblevne Tilförsler indtraf i Slutningen af Marta og April, fandt
disse liden Efterapörgsel og vege Priserne for Spents og Large Spents til 7 à
8 Mk pr Tönde; for svensk Fulls viste der sig mindre Efterspörgsel.
Norsk Sild. Stor Kjöbmandssild manglede fremdeles, ogsaa KK blev oprömmet;
for begge Sorter vare Noteringerne meget fäste, hvorimod for mindre
Mærker Værdien var lavere. Priserne stillede sig for KKK à 22 til 25 Mk,
KK 16 til 21 Mk, K 10 til 13 Mk, KM 8'/2 til 10 Mk pr Tönde.
Skotsk Sild. De smaa Lagere heraf bleve udsolgte, Crownbranded Matties
til 22—24 Mk, enkeltvis ogsaa noget höiere, Crownbranded Spents steg omtrent
til 19 — 20 Mk pr Tönde.
Holländsk Sild. Smaa Voll og prima Vollsild viste sig som Erstatning
for den skotske Vare og betingede nævnte Sorter 18 til 20 Mk, Ihlen holdt
sig à c:a 16 Mk uden stor Sögning.
Som almindelig var Sildeomsætningen i Mai og Juni liden, först i Juli,
da de nye Tilförsler begyndte at indtræffe, indtraadte mere Liv i Porretningen,
omendskjönt samme forhindredes betydelig ved Toldkrigen med Rusland, hvis
senere Pölger ikke vare at beregne.
Under disse Maaneder tilförtes Markedet e:a 4,990 Tdr svensk Sild, c:a
9,690 Tdr forrige Åars norsk Sild, c:a 320 Tdr ny norsk Sild, 130 Tdr forrige
Åars skotsk Sild, 27,190 Tdr ny skotsk Sild og 300 Tdr ny Vestkystsild,
tilsammen c:a 42,620 Tdr.
Svensk Sild. Forraadene heraf bleve godt oprömmede ved de billige Priser,
navnlig til Rusland Spents og Large Spents til 7 à 8 Mk, Fulls og Large
Fulls til· 16 à 17 Mk pr Tönde.
Norsk Sild. Ligesom i de förste Maaneder feilede fremdeles stor Kjöbmandssild,
og god Middelsild fandt villig Kjöbere, imellem ogsaa til höiere
Priser; af de smaa Mærker blev der dog en Del tilovers.
Priserne stillede sig for KKK à 18—22 Mk, KK 14—18 Mk, K 10
—12 Mk, MK 7 à 8 Mk. For de förste Prövepartier fin ny stor Kjöbmandssild
bevilgedes 30 til 32 Mk pr Tönde.
Skotsk Sild. Den nye Fångst heraf begyndte c:a 10 Dage tidligere end
det foregaaende Aar og leverede i Begyndeisen et rigt Udbytte, ogsaa i alle
Sorter ypperlige Kvalitæter. I Slutningen af Juni indtraf de förste nye Tilförsler
fra Shetland; disse opnaaede höie Priser, navnlig for Mediums à 24 til
26 Mk, Fulls à 28 til 30 Mk; senere undergik Priserne en Tilbagegang paagrund
af de gunstige Fangstefterretninger, Shetland Mediums og Matties à 25
—24—23 til 21 Mk, Shetland Fulls à 27 — 26 Mk. For de förste Östkysttilförsler
bleve fölgendc Priser betinget: Matties 17—19 Mk, Mediums 21—23
Mk, Fulls 24—26 Mk og imod Slutningen af Juli Matties 16 — 19 Mk, Mediums
19—22 Mk, Fulls 22 — 24 Mk. Fångsten af Vestkyst Mattiessild var
ubetydelig, hvorved der indtraf kun ganske faa Tilförsler hertil. Noteringerne
nerfor stillede sig overmaade höie, nemlig for Stornoway e:a 60 til 75 Mk,
Castlebay c:a 85 til 100 Mk pr Tönde.
Ifölge det særdeles gunstige Fiske, saavel i Skotland som Norge, vare
Tilförslerne i Höst- og Vintermaanederne meget betydelig; imidlertid herskede
ogsaa ved de billigere Noteringer stor Efterspörgsel og udviklede der sig saavel
til Provindsen som Rusland en meget livlig Forretning, især til sidstnævnte
Land efteråt den saakaldte Toldkrig blev tilendebragt.

60
I September, Oktober, November tilförtes Markedet 2,570 Tdr gammel
svensk Sild, 280 Tdr gammel norsk Sild. 66,160 Tdr ny norsk Sild, 450 Tdr
ny holländsk Sild, 11,750 Tdr skotsk Östkystsild Fulls, 37,760 Tdr skotsk
Östkyst Matties, Ihlen Mixed og Tornbellies, 8,870 Tdr Crownfulls, 61,290
Tdr Crownmattfulls, Crownihlen og Crownbranded, 2,670 Tdr Vestkystsild,
tilsammen 191,800 Tdr.
Svensk .Sild. De ringe Tilförsler bestode af gammel Vare og fandt godt
Aftræk til Rusland, for Fulls 15—16 Mk, Ihlen à 6 — 8 Mk.
Norsk Sild. Alleredo i August vare Lagerne af ganmielt Vare oprömmet,
de senest betalte Priser herfor betingede for KK 13 —15 Mk, smaafaldende
KK 8—11 Mk, K og MK 7 — 5 Mk. Tilförslerne af ny Fedsild flod rigelig
siden August Maaned og uagtet Kvalitæterne, især de tidligste Sendelser, faldt
særdeles smukke og Kjöbelysten stor, kunde alligevel icke Priserne holde sig
paa det tidligere höiere Ståndpunkt. I Begyndeisen bestod Tilförselen overveiende
af stor Kjöbmandssild, hvorimod Reelmiddel og Middelsild var knap;
siden September dreiede dette Forhold sig, idet stor Kjöbmands ankom meget
sjelden, men smaa Kjöbmands rigelig. Priserne sank i August fra 25 til 22
Mk for KKK og KK til 19 — 18 Mk, mindre gode Sorter til 15—16 Mk;
for K fra 18 til 16—14 Mk, MK 14—13 Mk, K 15 — 13 Mk, MK 12 —
14 Mk pr Tönde.
Skotsk Sild. Fångsten ved Ostkysten sluttedes i de förste Dage af September
og udviste et Resultat, över Gjennemsuit, nemlig 908,000 Crans imod
790,000 Crons i 1892. I August og September blev Fulls oprömmet til 21
—24 Mk, Matties 15 — 18 Mk, Mediums og fin Måttfulls 19 — 22 1 /, Mk,
Tornbellies 10 — 14 Mk, Crownfulls 25 — 26 Mk, Crownmattfulls 23—24 Mk,
Crownspents 17 —1772 Mk, Crownmixed 161/,—17 1 /, Mk. I Oktober steg
Crownfulls til 25'/a—26 Mk, Crownmattfulls 24 1 /, —25 1 /, Mk, Crownspents
veg til 16—16'/, Mk, Crownmixed 16—17 Mk, Matties opnaaede 15—19 Mk,
Måttfulls 22 — 23 Mk, Tornbellies 10—13 Mk, ustemplede Ihlen 14 Mk.
I Vintermaanederne tilförtes Markedet ca 45,180 Tdr svensk Sild, c:a 34,000
Tdr norsk Sild, c:a 360 Tdr holländsk Sild. era 2,370 Tdr Yarmouthsild, c:a
13,570 Tdr 6kotsk Östkystsild, c:a 3.310 Tdr skotsk Vestkystsild, tilsammen
98,790 Tdr.
Svensk Sild. Tilförslerne af svensk Sild var siden Slutningen af November
rigelige, og viste der sig herfor fremdeles under denne Tid god Efterspörgsel
fra Rusland, i December inere for Large Spents og Spents. Fulls og
Large Fulls opnaaede i December 15 —16 Mk. Medium Fulla 14 Mk, Large
Spents 9V, —10 Mk, Spents 8—9
c:a 17,150 Tdr svensk Sild.
Mk. I Slutningen af Aaret lagrede her
Norsk Sild var vedvarende godt efterspurgt til billige Priser, for KKK
16—17 Mk, KK 14—15 Mk, K 13—14 Mk, MK 12—13 Mk. Beholdningerne
af norsk Sild var den 31 December 30,450 Tdr. I Slutningsmaanederne
var Forretningen i Bkotsk Sild tcmmelig stille; de gjerne seede Sorter,
særdeles god Matties og Crownmattfulls, vare kuappe. Lageret bestod af skotsk
Sild den 31 December af c:a 42,740 Tdr.
Enderesultatet af det holländske Fiske i 1893 blev angivet med c:a 510,000
Tdr imod 537,000 Tdr i 1892. Noteringerne i Holland vare for höie til at
afskibe hertil; Lageret heraf bestod kun af 400 Tdr. Priserne for Matties
vare 15—16 Mk, prima Voll 20 Mk, alt pr ufortoldet Tönde.

61
Af Beretningen fra Vicekonsulatet i Memel fremgaar, at Handelen dersteds
i det Hele taget for de fleste Grenes Vedkouimende ikke har været tilfredsstillende,
og den herakende Toldkrig med Rusland har lagt mange Hiiidringer
i Veien.
Fragterne har holdt sig meget lave og ikke lönnende for derværende Rederier.
Pengeuiarkedet har tildels været let tilgjængeligt. og Bankdiskontoen
var iudtil medio Mai 3 %, derefter indtil medio August 4 % og senere indtil
Aarets Slutning 5 % f. a.
Af Indförsels-Artikler er at fremhæve:
SM, hvoraf 5,901 Tdr fra Sverige, 30.505 Tdr fra Norge, 4,456 Tdr
fra Skotland, ialt 40,862 Tdr, imod 8,190 Tdr fra Sverige, 24,670 Tdr fra
Norge, 5,520 Tdr fra Skötland, ialt 38,380 Tdr i 1892.
Udförselen bestod næsten udelukkende af
Trmlast, og belöb sig til 376,789 Kbm. mod 455,225 Kbm. i Aaret för.
Livorno den 24 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Carl L. Meyer.
Distriktet besögtes kun af 1 svensk Fartoi, drægtig 830 Ton, og af 44
norske, drægtig 30,268 Ton.
I afvigte Aar var Fragtsatserne som fölger:
til Ostersöen:
Marmor
Olie og Stykkegods —
til England, efter Havnens Beliggenhed:
20/
25/ à 35/
pr 1,000 Kilos
Marmor 10/ à 20/ pr 1,200 Kilos
Olie og andre Varer
til Amerikas Forenede Stater:
15/ a 25/ » 1,000 »
Marmor _ _ 17/ pr 1,200 Kilos
Sæbe
Stykkegods
25/
15/ à 25/
» 1,000 »
Mange norske Skibe have fundet bedre Reguing i at gaa til Sortehavet.
Allerede i mine forrige Beretninger fremholdt jeg at Handel og Söfart
niellem Sveriges og Livornos Konsuls-Distrikt have betydeligt aftaget i de sidste
Aar, og med Bekymring maae jeg stadfæste at dette uheldige Forhold har
tillige vedvaret under forlöbne Aar, uden den mindste Udsigt af en Bedring i
en nfermere Tidsrum.
Af Sveriges Handel har jeg desværre kun lidet tilfredsstillende at berette.
Trælast. I forrige Aar ankom til Distriktet kun en Ladning Trælast fra
Sverige, nemlig til Livorno italiensk Seilskib »Avvenire» fra Hernösand med

62
omtrent 800 Tylter Planker. Detail-Prisen af Fyrre-Planker noteres med £
65 à 66 pr Dussin 3×9 & 14 Föds. Af svenske Fyrre-Bjælker vides ingen
Afsætning. I det Hele taget er Forretningen med Trælast meget hæmmet.
Braeder fra det Adriatiske Hav sælges à Lire 50 pr Kubikmeter. Trævillahuse,
forfærdigede i De forenede Riger, passé ikke for dette värme Klimat.
Beeg. Fra Archangel ankom hertil 850 Tönder Beeg, som forhandledes
à Lire 17 pr 100 Kilos ved Bryggen, Thara 16 % mindre, 4 % Diskonto og
Courtage.
Tjmre. Ingen direkt Ankomst af Tjære fandt Sted i 1893. kun enkelte
smaae Partier importeredes över Hamburg og Hull. Prisen noteres Lire 36 pr
Tönde som ovenanfört.
Fra Vicekonsuln i Civitavecchia berettes at ingen Trælast fra Ostersöen
indförtes 1893, derimod med Jernbanen ankom till Civitaveechia 25 Waggons,
e:a 280 Ton, med Granplanker fra Karinzien, og fra Pensacola 1,000 Ton
Pitch-Pine; Prisen beregnes à Lire 250 pr Standard. Til samme Havne ankom
tvende Ladninger, fra Göteborg og Stockholm, med gamle Jernbaneskinner, hvis
Pris angives à Lire 120 pr Ton.
Jern og andre svenske Produkter uden Efterspörgsel.
Importen af norsk Fisk til Distriktet i afvigte Aar var ganske livlig:
Af Klipfisk importeredes med direkte Dampere til Livorno 399 Ton og
til Civitaveechia 1,132 Ton. Norsk Klipfisk vinder mere og mere Afsætning
og konkurrerer stærk med Newfoundlandsk Fisk, især naar den norske
Fiskesort fremkommer ber paa Stedet forinden den fremmede Vare opfylder
dette Marked. De norske Exportörer bör nöiagtigen paasee at Küpfisken er
vel törret og af mindre Störrelse. Detail-Prisen for norsk Klipfisk var gjennemsnitlig
i Distriktet Lire 60 pr 100 Kilos.
Koleran, som grasserede i Höst, og senere Influenzan have meget hæmmet
Afsætningen af saltede Fiskevarer.
Importen af Stokfisk bestod i 1893 af c:a 324 Ton, dels ankommen med
direkt Dampskib og dels över Hull. Prisen for fin hollænder Rundfisk var
Lire 56 à 57 pr 100 Kilos cif. pr Steamcr Livorno. For at lette Afsætningen
af denne Varesort bör Fisken være hvid indvendig og ei for stor.
Af Vaarsild ingen Tilförsel. Denne Fiskesort, naar kun den ankom i god
Lage hertill om Sommeren, vilde under Vinhösten sælges med Fordel.
I afvigte Aar de liöieste Vexelkurser vare fölgende:
Tyskland à Vista. Lire 143-30 pr 100 Mk
London » 29-10 » £
Paris » 115-70 » 100 Frcs.
Senere faldt Kursen, men den er nu igjen höiere, nemlig 141'25, 29'—, 115'—.
Harald Kield Stub.

Cadiz den 20 mars 1894.
63
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 8 2,975
B andra länder » 30 14,925
B » i barlast 17 7,337
Afgångna: till Sverige med last _ 3 2,264
» andra länder » 32 16,031
» B i barlast 23 7.926
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 14 5,228
B B i barlast 7 1,739
» Sverige med last 5 2,054
B andra länder » 20 7,217
» » i barlast 24 8,851
Afgångna: till Norge med last 15 6,236
» andra länder » 41 13,671
» » i barlast 13 4,442
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna kr. 183,000
» » afgångna B 201,545
Norska » ankomna B 151,750
» » afgångna B 260,725
Hamnrörelsen har under året varit följande för de Förenade rikenas fartyg:
Svenska
Norska
Antal Ton Antal Ton
Cadiz 36 16,414 56 21,022
Sevilla 24 8,868 18 6.243
Huelva 5 3,691 5 2,698
San Lucar de Barrameda 22 8,002 20 6,877
Santa Cruz de Tenerife — 6 5,171

64
Frakterna hafva under året varit:
Cadiz: Trävaror från Sverige och Finland med seglare:
för bräder battens och plankor p:tas 55 à 60 pr std
från Finland med ångare för dito dito._ 8 61 »
» Sverige med seglare för bjelkar sh. 40 »
B Pensaeola B » B » £ 5 »
B Philadelphia» » » stäf Doll. 5'50 pr ton
» Bordeaux » B B syllar frcs 0'5S pr st.
» » » ångare » B » 0'65 »
Kol » Cardiff sh. 7 pr ton
» Newcastle B 5/10^ à 6/3 B
Vin till Stockholm, Göteborg, Kristiania och Köpenhamn
med ångare £ 1. 5. 0 pr pipa
» Norge » seglare J 1. 0. 0 »
B Finland » ångare B 1. 10. 0 »
B d:o » seglare » 0. 16. 0 à S. 1 »
allt med 10 %.
Salt B Norge med ångare kr. 0'8S à 1"25 pr norsk tunna
» d:o » seglare » 0'77j à 1'20 » B »
» Finland Fmk 1'40 B finsk »
» Montevideo sh. 11 à 13/6 pr ton
» Buenos Ayres och kringliggande
hamnar » 12 à 14/6 B
» Fray Bentos » 1 6 »
» Rio Grande -
B Saa José do Norte
» 24 à 27 »
» Pelotas -.
» New Foundland » 9 à 10 B
Sevilla: Trävaror från Östersjön p:tas 60 à 65 pr std
Kol » England sh. 7/6 à 8/6 » ton
Cokcs » » B 12 » »
Beck B » » 7/3 à 7/6 B »
Eldfast sten B B » 10 B »
Petroleum » Förenta Staterna ... B 20 B B
Korkbark till New-York Doll. 0-80 B bal
Skuren kork B » _ B 1"25 B säck
Tvål i lådor B » » 5 + 10% B ton
Vin B B « 2 - B0 B pipa
Oliver » B _ B 3·50 B bocoy
» B » B 2'50 B pipa
Lakrits B B B 4 - 60 B ton
Mineral B England _ sh. 7/6 à 8/6 B B
» B Antwerpen frcs 10 » »
Apelsiner B England sh. 2 B låda
» B Frankrike frcs 2'50 B »
Bly i tackor B » B 10 » ton
Vin B B B 25 B B
Apelsiner B Antwerpen B 2'50 B låda
Korkbark B B sh. 55 B ton
Skuren kork B B »65 B B
Vinsten B » Rnik 20 B B

65
Huelva: Trävaror från Sverige p:tas 50 à 56 pr std
Kol och jern B England.. _ sh. 7 » ton
Mineral till kolhanm i England... » 7 à 7/6 » »
B B andra hamnar » ... B 8/6 » »
» B Rotterdam » 8 B »
B B Stettin » 10/6 » B
B B Hamburg B 9/6 » B
Styckegods » England B 20 » »
S:ta Cruz de Tenerife:
Till England _. sh. 15 à 20 pr ton
B Tyskland B 15 à 20 »
» Frankrike fres 40 à 100 »
» Spanien p:tas 20 à .10 »
B Cuba och spanska Antillerna » 65 à 75 B
allt efter lastens beskaffenhet.
B Venezuela » 65 B
B Engelska Antillerna B 65 B
Import.
Trävaror. Importen har varit:
1893 till Cadiz 4,049 Ptbg-std
B Sevilla 7,883 B
B Huelva 1,241 B
B S:ta Cruz
Af dessa kommo från Sverige
618 B
till Cadiz 341 B
B Sevilla 1,348 B
» Huelva 821 »
» S:ta Cruz 230 B
och från Norge
till Sevilla
Resten har kommit:
463 »
till Cadiz 2,773 » frän Finland
8 B 719 B sleepers från
Frankrike
B B 216 » från Pensaeola
B Sevilla 5,702 B » Finland
B B _. 203 B B Canada
B » 167 B B Danmark
» Huelva 260 B B Förenta Stat.
B » _. 90 B B Portugal
B B 70 » sleepers från
Frankrike
» S:ta Cruz 361 B från Förenta Stat.
B B 27 B B andra länder.
Importen 1893 visar i jemförelse med år 1892:
till Cadiz 360 Ptbg-std tillökning
» Sevilla.. 2,806 B minskning
B Huelva 1,518 » B

deraf från Sverige
66
till Cadiz 263 Ptbg-std minskning
» Sevilla 2,061 » »
» Huelva 410 » »
B S:ta Cruz 80 » tillökning
och från Norge
till Sevilla 242 » minskning
» Huelva 72 » »
» S:ta Cruz 320 » »
Stäfver för tunnbinderiarbeten har till Cadiz importerats:
1893.... 2,536,854 st., deraf 2,529,154 från Förenta Staterna
1892 3,224,502 » » 3,171,228 » »
Jern. Cadiz' import af bandjern för tunnbinderiarbeten var:
1893 250,420 kg. från England
1892 373,427 »
Af andra sorter importerades:
Taekjern 50,705 kg. från England
Jernrör 72,448 » deraf 36,812 » Frankrike
Stångjern och jernplåt 793,226 » » 542,400 » England
Skrufvar, spik och bnltar 26,994 » » 12,887 » Frankrike
Jerntråd 46,673 » » 20,857 » Belgien
Jernmanufakturer 224,481 » j> 153,699 » England
Salt fisk. Importen har varit:
Cadiz 1893 219,029 kg., hvaraf 213,486 från Norge
Sevilla » 1,795,774 » » 1,720,798 » B
Huelva » 281,839 » » 206,420 » »
S:ta Cruz » 31,902 » » intet » l>
Till Cadiz har bl. a. importerats:
Spritvaror och likörer 24,620 kg., hvaraf 16,435 från Amerika
Tjära oeh beck 3,393,536 » » 1,798,000 » England
Tryckpapper 20,475 B allt från Tyskland
Skrifpapper 6,204 » hvaraf omkr. hälften fr. Frankrike
Bleckplåt... 59,759 B allt från England
Maskiner 302,101 B hvaraf 203,797 från England
Till Sevilla:
Jern i tackor och rör 541,095 kg., hvaraf 377,831 från England
Jern- och stålmanufakturer 9,070,021 » » 7,645,344 B »
och 12,900 » Norge
Till Huelva:
Jern- och stålmanufakturer 3,090 kg., hvaraf 2,876 » England
och 13 » Sverige

67
Export.
Vin. Exporten har varit år 1893:
Cadiz 1893 8,498,706 liter till England
6,446,661 » » Frankrike
2,144,162 » » Mexiko
1,152,364 » » Förenta Stat.
6,438,107 » » andra länder
24,680,000 liter
1892 31,624,343 »
Sevilla 1893 2,931,250 »
1892 9,221,548 »
Huelva 1893 981,100 »
1892 19,358,020 »
Sanlucar 1893 367,000 »
1892 1,219.288 »
Vinodlingarna gåfvo på våren löfte om en god skörd, men genom längre
fram på sommaren inträffad olämplig väderlek i förening med en skadeinsekts,
benämnd »oruga», härjningar, reducerades skörden betydligt i Cadiz' provins,
men mest i provinserna Sevilla och Huelva, der den nästan alldeles gick förlorad.
Den nya tulltariffen i Frankrike har betydligt hämmat den kolossala införseln
af färska spanska viner, som under de nästföregående åren dit egde
rum, varande detta orsaken till den anmärkningsvärda skilnaden i de två sista
årens export.
Emellertid har Cadiz' export till Frankrike lidit betydligt mindre än alla
andra spanska platser, detta beroende derpå, att denna provins fina viner fortfarande
dit importeras, då genom deras högre värde en tullförhöjning inverkar mindre
än på de billigare sorterna; dessutom tager Frankrike betydliga qvantiteter vin
härifrån, uteslutande afsedda till fabrikation af sin Vermouth.
Salt.
affärsgrenar.
Cadiz. Saltexporten är en af Cadiz' vigtigaste och mest betydande
Under 1893 inhöstades cirka
128,000 läster, af hvilka man kalkylerar afgá
18,000 » i smältning före aflastningen, således
110,000 » hvartill komma
50,000 » som vid årets början återstod af 1892 års skörd,
livadan e:a 160,000 läster lågo lastbara den 1 januari 1894.
I qvantitativt afseende utföll skörden något under ett medelårs, som beräknas
till 120,000 läster netto, i följd af sommarens sena ankomst.
Qvaliten är exceptionelt utmärkt och öfverträffar de nästföregående årens,
ehuru redan dessa voro goda.
Saltassociationens pris är fortfarande stabelt i p:tas 24 pr Cadizläst, till
hvilket det den 28 augusti 1892 nedsattes från det då gällande p:tas 27-60.

Exporten har varit som följer:
68
1893 72,311 läster utrikes
22,774 » inrikea
tillsammans 95,085 läster à 2'/8 eng. ton eller
202,056 engelska ton.
1892 64,386 läster utrikes
14,952 » inrikes
tillsammans 79,338 läster à 2'/s eug. ton eller
168,593 engelska ton.
Förbrukningen 1893 öfversteg således det föregående året med
tillsammans 15,747 läster.
7,925 läster utrikes och
7.822 » inrikes eller
Till Sverige exporterades:
1893 — läster
1892 233 » således
233 läster mindre under 1893.
Till Norge exporterades:
1893 5,485 läster
1892 2,474 » således
3,011 laster mera under 1893.
Sanlucar de Barrameda.
Lagren voro i början af 1893 1,718 läster
Under samma år inhöstades. 2.891 »
Summa 4,609 läster
Af dessa afyttrades, hufvudsakligast inom landet 2,215 »
lemnande ett lager 1 januari 1894 af 2,394 läster
Saltpriset under året var p:tas 25 pr läst.
Olivolja. Af denna artikel exporterades:
Cadiz 1893 5,526,208 kg.
1892 6,146.083 »
Sevilla 1893 24,115,845 »
1892 16,543,972 »
Oliver. Af denna artikel exporterades:
Cadiz 1893 2,298,047 kg.
1892 2,244,173 »
Sevilla 1893 6,997,450 »
1892 5,836,240 »
Malmer från Huelva. Från England importerades för fabrikation af
precipiterad koppar:
1893 27,627 ton taekjern
1892 29,488 » »

Exporten har varit:
69
1893 557,748 ton kopparpyrit
17,136 » rostad kopparmalm
31,078 » precipiterad koppar
777 »fin B
1892 894,174 » kopparpyrit
12.643 » rostad kopparmalm
33,706 » precipiterad koppar
89 » fin »
1893 6,307 » maDganmalm
1892 10,410 » »
1893 940 B bly i tackor
1892 2,010 » B
1893 1,106 B qvicksilfver
1892 1,025 » »
1893 401,254 » jernpyrit
1892 381,210 » »
1893 54 » antiinonmetall
1892.. 104 » »
1893 156 » silfverhaltig blymalm
1892.. 585 B »
Vin
Från S:ta Cruz har bland annat exporterats:
114,604 kg., deraf 43,706 till Tyskland
Potatis 865,716 » » 463.235 » England
Tomater 278,979 B B 260733 » »
Lök 645,709 » » 368,994 » Cuba
Bananer 162,373 » » 145^020 » England
Cochenill 74,573 » » 42.009 » Frankrike
Skinn, torkade 48,266 » » 28.086 » B
Socker 241,209 » » 241,209 J> Spanien
Kurser hafva under året varierat:
i Cadiz på London a. v p:tas 28'95 à 31.12 ==£ 1
B Paris » B 115— à 123·8fi = frcs 100
och hafva medelkurserna varit som följer:
i Sevilla på London a. v p:tas 30'— = £ 1
» Paris » » 119·30 = frcs 100
i Huelva » London » » 29'95=£ 1
B Paris B » 119·80 = frcs 100
i S:ta Cruz B London B B 30'88 = £ 1
B Paris » » 123-06 =frcs 100
Karantän. Lazaretten för obligatorisk karantän äro i Spanien fortfarande
följande: San Simon i Vigo, S:ta Maria de Oza i Coruna, Pedrosa i Santander
och Mabon i Mahon.
Förutom tillfälliga karantänförordningar gälla permanenta för fartyg kommande
från samtliga hamnar i Mexikanska viken, La Guayra, Costa Firma och
Antillerna — för gula febern — då de derifrån afgå mellan 1 maj och 30
september, men äro lör den öfriga delen af året fritagna.

70
Vid konsulatet verkstäldes följande på- och afmönstringar:
A svenska fartyg påniönstrades 4 och afmönstrades 1 sjöman, ä norska
resp. 1 och 1.
Ingen rymning anmäldes under året.
Under fartygens hitresa drunknade 1 svensk kapten och 3 svenska sjömän;
å härvarande hospital afled 1 norsk sjöman. Qvarlåtenskapen har genom
konsulatets försorg blifvit hemsänd, utom i ett fall i januari, då enligt karantänsförordningen
qvarlåtenskap efter sjöman ej fick till Sverige hemsändas, hvadan
den genom auktion ombord här försåldes.
Af skandinaviske undersåtar äro bosatte i
Cadiz Huelva Jerez
Svenske 11 7 1
Norske 1 — —
12 7 1
Pireus den 5 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
C. Segerdahl.
Från Sverige ankommo med last (frakt 17,025 kr.) 3 svenska fartyg om
815 ton, hvilka alla afgingo i barlast till utrikes ort. Norska skeppsfarten
omfattade 8 fartyg om 5,813 ton.
Såsom jag i min föregående rapport meddelat, har jag lyckats att göra
de nordiska trävarorna så kända i Grekland, att en stadigvarande införsel är
att emotse för framtiden. Att afsättningen icke blifvit mera omfattande beror
endast af den här rådande handelskrisen. Trenne laddningar virke ankommo
direkt från de Förenade rikena och åtskilliga andra partier på indirekt väg.
Mina bemödanden gå nu ut på att draga vår arsenal in i kundkretsen och
detta har redan i viss mån lyckats, hvarjemte från nämnda håll ingått en
framställning till marinministeriet om inställandet af reqvisitioner af österrikiskt
virke och dess ersättande med vara från de Förenade rikena. Kommer denna
ändring till stånd, har man deraf att vänta betydande resultat, för hvilkas
vinnande jag ej skall underlåta att göra mitt bästa.
M. N. Rodocanachi.

Fiume.
71
(Årsberättelse för 1893.)
1 svenskt fartyg om 713 ton ankom med last från utrikes ort och afgick
till d:o i barlast; af norska fartyg ankommo hit 14 om 10,728 ton.
Införseln skiljer sig icke från den under de senaste åren vanliga; utförseln
består mest af trävaror, hvaremot spanmål på grund af ringa skörd i
Ungern skeppades i jemförelsevis ringare mängd. En ganska liflig införsel af
italienska viner eger rum med afsättning på det inre af landet.
Handelsministeriet offentliggjorde under den 11 sept. en förordning rörande
subvention af handelsfartyg och f. n. är man betänkt på att nedsätta
hamnumgälderna härstädes.
Odessa den 15 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
A. F. Luppis.
Intet svenskt fartyg besökte under året distriktet; deremot ankommo hit
113 norska ångare, af hvilka 11 om 14,897 ton med last. Alla utom 9 om
11,397 ton i barlast afgingo åter med last af spanmål. In- och utgående
frakter belöpte sig till nära 2 3 /4 mill. kronor.
Den starka tillströmningen af norska fartyg har sin förklaring först och
främst i södra Rysslands rika skörd, hvilken till såväl mängd som beskaffenhet
var den bästa som inbergats under de sista tjugu åreD. En bidragande
orsak var också det låga priset, hvilket tillät den ryska spanmålen att segerrikt
täfla med den amerikanska och indiska. Slutligen kan också nämnas den fullständiga
frånvaron af alla tyska fartyg på grund af de utomordentligt höga
tonnageafgifter, som ingingo i tariffkriget mellan Ryssland och Tyskland. De
norske redarne gjorde utmärkta affärer såväl i ren fraktfart som genom uppköp
af spanmål. Handelsförbindelserna mellan Ryssland och de skandinaviska länderna
blefvo särskildt genom den stora efterfrågan på råg och korn synnerligen
lifliga.
Rob. Wilkins.

La Paz (Bolivia).
72
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas undersåtar äro få här i landet, möjligen 30 à 40,
af hvilka de flesta slagit sig ned i grufdistrikten.
Bolivia åtnjuter nu både inre och yttre fred efter alla de svåra skakningar,
som öfvergått landet. Endast några smärre regleringar återstå med Chili
och Brasilien och goda utsigter finnas för en öfverenskommelse på rimliga vilkor.
Tvisten med Argentinska republiken är bilagd till ömsesidig belåtenhet.
Ehuru landet eger fem universitet och många andra högre bildningsanstalter,
är folkets uppfostran mycket försummad. Af befolkningen utgöra
indianerna vid pass 5 /8 och dessa kunna här vid lag icke alls komma på tal,
men af de öfriga »civiliserade» kan knappt hälften hvarken läsa eller skrifva,
ehuru onekligen framsteg gjorts.
Jorden är af ypperlig beskaffenhet, men denna tillgodogöres endast i
mycket ringa grad; arbetsmetoder och redskap äro de mest primitiva och jordbruket
väntar förgäfves på den tillströmning af intelligens och arbetskraft, som
invandringen ensam kan skänka våra trakter. Afkastningen räcker ej till mera
än det inhemska behofvet, om man undantager kinabark, kautschuk och något
kaffe. På pampas växa potatis och korn och dalarne lämpa sig förträffligt för
odlingen af majs samt allehanda grönsaker och frukter.
Det industriella lifvet företrädes i nämnvärd mån endast af bergsbruket,
hvars afkastning i ädla metaller samt koppar, tenn och vismut är rätt betydlig
och med bättre skötsel kunde ansenligt uppdrifvas.
Införseln till Bolivia kan anslås till ett värde af omkr. 14 mill. bolivianos
(à 21 pence). De vigtigaste artiklarne voro manufakturvaror (12 mill. bol.),
spirituösa, mjöl och socker (från Peru). Utförseln utgjordes af silfver och
silfvermalm (14 mill. bol.), guldstoft, koppar, tenn, vismut, kautschuk, kaffe,
kinabark och tobak, med ett sammanlagdt värde af omkr. 19 mill. bolivianos.
Storbritannien är vår störste afnämare; till Tyskland går en del silfver och
tenn; Frankrike tager all vår koppar.
På grund af det allmänna prisfallet å silfver har en försämring inträdt i
landets mynt, så att en boliviano, hvilken för ett år sedan stod lika med 28
pence, nu är värd endast 21 pence. Huru klent än silfvermarknaden må ställa
sig, är emellertid den rika grufvan Huanchaca i stånd att fortsätta sin drift
med vinst.
Th. Böttiger.
Innehåll: Breslau (sid. 52), Cadiz (sid. 63), Fiume (sid. 71), Königsberg (sid. 53),
La Paz (sid. 72), Livorno (sid. 61), New-York (sid. 41), Odessa (sid. 71), Pireus (sid. 70).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 3.
Bilbao den 20 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet Aar 1893 var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 12 3,682
» andre Lande » 3 1,613
» » i Ballast 6 4,276
Afgaaede: til Sverige » 2 577
» andre Lande med Ladning 6 4,276
» » i Ballast 13 4,718
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 162 58,408
» Sverige » 2 1,121
» andre Lande » 49 26,192
» » i Ballast 88 46,426
Afgaaede: til Norge » 11 3,243
» andre Lande med Ladning 257 113,909
» » i Ballast 34 15,621
Den svenske
gjorde:
Skibsfartsbevægelse paa Distriktet i de sidste 2 Aar ud-
1892
1893 Formindskelse 1893
Antal Ton Antal Ton Antal Ton
Ankomne med Ladning 17 7,446 15 5,295 2 2,151
Afgaaede » 15 9,834 6 4,276 9 5,558
Forholdet mellem Seil og Damp (lastede og ballastede Fartöier) stillede
sig saaledes:
1892
1893 Difference Aar 1893
Antal Ton Antal Ton Antal Ton
Svenske Seilskibe 12 3,936 14 4,714 +2 +778
» Dampskibe ... 16 10,391 7 4,857 — 8 — 5,534
Ber. om Handel o. Sjöfart. 6

74
Den svenske Skibsfarts Fordeling paa Distriktets Havne var fölgende:
1892
1893
Antal Ton Antal Ton
Bilbao 4 1,902 3 1,386
Coruna 4 972 6 2,040
Ferrol 1 382 1 380
Pasajes 13 9,315 6 4,276
San Sebastian 1 302 2 623
Santander 1 716 1 380
Vigo 3 738 2 486
27 14,327 21 9,571
Paa samtlige HavDe med Undtagelse af Coruna og San Sebastian, hvor
Tilvæxten udgjorde henholdsvis 2 og 1 Fartöier samt 1,068 og 321 Tons Drægtighed,
har den svenske Tonnage nedgaaet i det forlöbne Aar; specielt gjælder
dette i Vinfarten mellem Pasajes og Frankrige, hvor den svenske Skibsfart i
Aaret 1891 opgik til idethele 33 Fartöier og över 23,000 Tons Drægtighed,
medens den ifjor blot var noget över 4,000 Ton.
De af svenske Fartöier opseilede Bruttofragter udgjorde:
1892 1893
Indgaaendc Kr. 125,840 Kr. 98,678
Udgaaende » 87,920 » 22,000
Tilsammen Kr. 213,760 Kr. 120,678
I de udgaaende Bruttofragter er iberegnet de i Vinfarten mellem Pasajes og
Bouen af svenske Dampskibe optjente anslagsvis beregnede Fragter.
Til Avilés, hvor ingen Vicekonsul findes, ankom 1 sveDsk Fartöi drægtig
356 Ton, hvis Bruttofragt udgjorde Kr. 5,800.
Den svenske Skibsfarts Vareförsel til Distriktet bestod fornemmelig af
Trælast, hvori deltog idethele 14 svenske Seilskibe, 12 i Fart mellem Sverige
og Vicekonsulsstationerne og 2 i Pitchpinefarten fra Nordamerika. 1 svensk
Dampskib gjorde idethele 5 Reiser mellem Pasajes og Rouen med spansk Vin
mod 5 Dampskibe og 9 Reiser Aar 1892 og henholdsvis 6 og 30 Reiser
Aar 1891.
Skjöndt De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet i det forlöbne Aar
er tiltaget med c:a 5,000 Tons Drægtighed, der omtrent i sin Helhed falder
paa den norske Skibsfart paa Hovedstationen, er Konsulatafgifterne dog aftaget
med idethele brutto P:tas 908.17 sammenlignet med 1892. Grunden hertil
turde söges, foruden Overskridelse for enkelte Skibes Vedkommende af de afgiftspligtige
5 Reiser i samme Havn, i de fra 1 Oktober sidstleden for norske
Fartöier foretagne Forandringer i de Maalingsregler, hvorefter Konsulatafgiften
beregnes.
Nedenstaaende Opgave viser hvilke stærke Skridt fremad vor Skibsfart i
sin Hclhed paa Bilbao Distrikt i de sidste Aar har taget:
Svenske
Norske
Tilsammen
Antal Ton Antal Ton Antal Ton
1885 30 12,587 137 47,287 167 59,874
1890 57 34,316 226 79,652 283 113,968

75
1891 50 30,222 288 107,494 338 137,716
1892.. 27 14,327 317 123,527 344 137.854
1893 21 9,571 302 132,773 323 142.344
eller idethele en Forögelse i det samlede Antal svenske og norske Skibe af
42 % og 52 % i Drægtigbed.
Fragter. Trælastfragterne fra Östersöen varierede mellem P:tas 45 à 47
pr Ptbg-Std. I Slutningen af 1880-Aarene noteredes disse Fragter til 70 à 75
P:tas. For hövlede Bord fra Norge til Santander betaltes 40 à 41 P.·tas. For
Pitehpine fra Pensacola £ 5. 10. 0 à £ 5. 5. 0. Træmasse fra Norge Fres
24 à 25 pr Ton. Klipfisk som vanlig 6 à 7 Rvn pr Kvintal à 54 Kls.
Kulfragterne fra skotsk Vestkyst 4/0 à 4/3 pr Ton, fra Cardiff og Newport
4/3 à 4/6. Jernmal·mfragterne til engelsk Östkyst: Januar—Juni 5/6 à 5/0.
Juli—December 5/6, 5/9 à 5/0; Boness henholdsvis 5/0, 5/3 à 4/9; Terneuzen
og Rotterdam 5/3 à 5/6; Philadelphia 10/0. Kulfragterne fra Gijon
til Bilbao-Santander P:tas 6, sydspansk Havn P:tas 9 og til Barcelona P:tas
12 pr Ton.
Paa- og Afmönstringer. I Bilbao paamönstredes ombord paa norske Skibe
2 (Udlændinge) og afmöDstredes 3 (2 Nordmænd). I Coruna henholdsvis 6
(Udlændinge) og 9 (8 Nordmænd). Ingen Römning fandt Sted.
Konsulatets Aäresse er fremdeles Gran Via 16, l:ste Etage.
Bundtefisk. Forsendelserne fra Norge direkte til Spaniens Indiand udgjorde:
Af Rogn importerades:
1889 1890 1891 1892 1893
Til Bilbao Tdr 855 2,529 2,213 1,462 1,608
» Santander » 300 500 180 1,960 1,700
» Gijon » 2,600 1,265 858 1,900 564
Ialt Tdr 3,755 4.294 3,251 5,322 3,872
Af Tran:
Til Bilbao pr direkte Skib Tdr 142 180 156 96 95
Af det til Bilbao importerede Kvantum norsk Klipfisk hidkom:
18 9 2 18 93
Pr norske Dampskibe 6,519,900 Kg. 6,560,100 Kg.
» spanske » 1,699,000 » 1,999,400 »
» tydske » 440,000 B 758,000 »
Ialt 8,658,900 Kg. 9,317,500 Kg.

76
Klipfiskhandelen. Importen af Klipfisk (lös og bundtet) Aar 1893 til Nordspaniens Havne udgjorde:
Aar 1892 Kg 20,851,880 (hvoraf norsk Kg. 16,941,863)
» 1891 » 20,111,719 ( D » t 14,896,349)
» 1890 « 22,697,365 ( » » 16,204,865)
» 1889 » 22,254,714 ( .. » 14,181,840)
» 1888 » 20,476,590 ( » 12,577,364)
Forholdet mellem Totalitnporten og Indförselen særskildt fra hvert Land stillede sig saaledes:

77
Til Santander skede Importen:
1892 1893
Pr norske Dampskibe 4,512,457 Kg. 4,198,100 Kg.
» tydske » 976,247 » 1,017,800 »
B spanske » 744.800 » 1,037,600 »
Ialt 6,233,504 Kg. 6,253.500 Kg.
Til Vigo:
Pr norske Dampskibe 1,410,675 Kg. 1,297,000 Kg.
» tydske » 54,000 » 232,000 »
Ialt 1,464,675 Kg. 1,529,000 Kg.
Man maa gaa tilbage til Aarene 1890 og 1889 for at finde Sammenligningspunkter
for Omfånget af Klipfiskimporten til Nordapanien, der ifjor
ligesom i nævnte Aar androg til 22 1/2 Mill. Kg., medens det sædvanlige dreier
sig om c:a 20 mill. Kg. Den forögede Import kan væsentlig skrives paa Regning
af den usædvanlige Tilförsel af isländsk Vare, idet den norske Import,
skjöndt den störste hidtil noterede (næsten 18 Mill. Kg.), dog i Forholdet til
Totalkvantumet ikke indtager samme Procentgrad som Aaret forud, hvor den
udgjorde omtrent 81 %. — Som det vil sees af ovenstaaende Statistik er
Bundteforsendelserne i stadigt Stigende, en naturlig Pölge af de mere lettede
og regelmæssige Kommunikationer. Tiltrods for at Prankrige hele Aaret udover
opretholdt sin modus vivendi med Spanien, der fremdeles fortsættes fra
1 Januar 1894, og Toldsatserne altsaa ere ensartede med de övrige Ländes,
vedblev dog Tilförselen at nedgaa med lidt över 6 %; medens den franske
Import for Aar 1888 udgjorde næsten 26 % af det totale Kvantum. — Tillorslerne
af Shetlaudsfisk var ifjor höist ubetydelige og Totalkvantumet kan
betegnes som det laveste hidtil noterede, medens det modsatte er Tilfælde med
Islands- og Færöfisken, der ifjor indtog en i Forhold til de sidste Tiaar særlig
ireniskudt Stilling. — Skjöndt det ved Samtuenligning meüem vört og det danske
Produkt ikke kan være Tale om nogen særlig Konkurrenee, idet vor Klipfisk
nsormest er bestemt for det store Masseforbrug, medens den fortrinlige og yderst
omsorgsfuldt preparerede isländske Vare navnlig flnder sin Afsætning blandt
de bedre stillede Klasser i de store Kystbyer, har dog Islandsfisken i 1893
fundet Indpas ogsaa i Indlandet, særligt paa Grund af den billige pris, hvortil
den af Hensyn til et usædvanligt rigt Fiske og den lavere Toldsats af P:tas
4.80 pr 100 Kg. har kunnet afhændes. Isländsk Fisk har til enkelte Tider
i Aarets Löb kunnet sælges sogar 10 Rvn billigere for förste Sort end den
norske, noget hidtil ukjendt i Klipfiskhandelens Historie.
Trælast. Til Nordspaniens Havne indförtes Aar 1893 af saget Virke:

78
Aar 1892 Ialt Kbm. 122,526 {hvoraf til Bilbao 64,056)
B 1891 » » 103,972 ( » » 56,909)
» 1890 » » 111,038 ( » » 58,036)
B 1889 » » 111,823 ( » » 60,794)
» 1888 » » 95,605 ( » » 50,921)
Totalimporten i 1893 samuaenlignet med Aaret forud viser altsaa en Formindskelse
af over 26,000 Kbm., der i sin Helhed falder paa den svenske og
norske Export, nærmest den sidstnævnte, der nedgik idethele med över 16,000
Kbm. Grunden hertil er at söge i de under Fjoraaret i Santander ophobede
Lagere af norsk Hövlelast, der i Löbet af förste Halvaar 1892 importeredes i
stor- Skale, foranlediget ved den fra 1 Juli nævnte Aar indtraadte betydelige
Toldforhöielse fra P:tas 2 til P:tas 9 pr Kbm. Opförelsen af 2 större Dampsage
og Hövlerier i Santander, der med det snareste sættes igång, i Förbindelse
med de i Bilbao allerede existerende 4 store Hövlerier, vil for Fremtideu
umuliggjöre videre Import heraf fra Norge. Nedgången i Importen fra Sverige,
der androg til c.a 12,000 Kbm., maa, bortseet fra de store Beholdninger
ved Aarets Indgang, nærmest tilskrives den store Prisforögelse fra Producenternes
Side i Förbindelse med den forögede Told og yderligere Stigning i Kurserne
paa Franc og Sterling. Medeus en god Höst i Castilien, Santanders
Opland, medförte livlig Efterspörgsel derfra, gjaldt det modsatte i Bilbao, hvor
den Byggespekulation, der saa stærkt var bleven forceret i de sidste Aar, nu
er slaaet över i sin Modsætning. Udsigterne for det indgaaende Aar ere derfor
ingenlunde lyse.
De omtrentlige Salgspriser, der selvfölgelig varierer efter Kvalitet og Lastens
beskaffenhed, vare fölgende:
Planker
4" × 9"
3" ×11"
3" × 9"
18 9 2 18 9 3
c:a P:tas 320 pr Std. c:a P:tas 356 pr Std
3" × 8"
Battens
3" X 7" » » 230 B » B 260 »
T\ × 7"
Hövlelast 6" × 4^" » » 250 » » i> 300 »
Bjælker » » 300 » » » 320 »
Træmasse. Importen heraf til Nordspanien saavel af svensk som norsk
Produktion var særdeles livlig. Ifölge fra vedkommende Exportörer hjeuime
Konsulatet velvilligst tillstillede Opgaver sammenlignet med det statistiske Materiale,
der hernede har kunnet indhentes, havde Indförselen Aar 1893 fölgende
Omfång:
Svensk Masse:
Importsted Slags Kvantitet Tilsammen
Bilbao: Mekanisk tor
Kemisk »
825 Ton
i Transit
30 »
855 Ton
Pasajes: Mekanisk B 240 » pr direkte Skib
» » 730 » i Transit 2,020 »
Kemisk » 1,050 » »
Ialt svensk Masse 2,875 Ton

Norsk Masse:
79
Importsted Slags Kvantitet Tilsammen
Bilbao: Mekanisk tör
Kemisk »
1.200 Ton
350 »
pr direkte Skib 1,550 Ton
Pasajes: Mekanisk
Kemisk
»
»
2,500
300
»
» » » 2.900 B
Mekanisk » 100 » via Antwerpen
Ialt norsk Masse 4,450 Ton
Tilsammen svensk og norsk Masse 7,325 Ton
Det til Bilbao importerede Kvantum har i sin Helhed fundet Anvendelse
i de nærved Bilbao existerende tvende store Papirfabriker (nærmere beskrevne
i Konsulatets Aarsberetning for 1892), »Papelera Vizeainas og »La papelera
del Cadagua». De i Pasajes udlossede Kvanta afser nærmest at forsyne Papirfabrikerne
i Omegnen af Tolosa og Navarra; endel Partier afsendtes ogsaa videre
pr Jernbane til Catalonien. Denne i de sidste Aar betydeligt stigende
Import fra vore Lande har naturligvis ikke kunnet undlade at henlede de
spanske Papirfabrikanters Opmærksomhed paa Muligheden af i selve Landet at
skaffe sig sit Behov af Raamaterial tilfredsstillet. Den Plan at anlægge Traemassefabriker
i Nordspanien, der i længere Tid har været dröftet inden Handelsstanden,
er nu blevet til Virkelighed ialfald i Bilbao, idet et Aktieselskab
netop i disse Dage er stiftet for Tilberedelse af kemisk Træmasse. Ligeledes
i Provindsen Guipuzeoa ved Lesaca tæt ved den franske Grænse paatænkes
anlagt en lignende Fabrik. Det vides dog ikke hvorledes nian med Udsigt til
lönnende Afkastning vil kunne skaffe sit uödvendige Raamaterial i disse yderst
traebare Trakter.
Forarbeidet Jern. Dels direkte fra Stockholm, dels via Antwerpen indförtes
til Bilbao 90 Ton svensk Stangjern, formentlig til Brug ved de hersteds
i de sidste Aar oprettede tvende Fabriker for Tilvirkning af Hesteskosöm.
Nogen Import af Sprit eller Öl fra vore Lande vides i det forlöbue Aar
ikke at have fundet Sted. De nye Toldsatser, P:tas 160 pr Hl. for Sprit og
P:tas 15 + en staerkt forhöiet Konsumtionstold for 01, virker næsten som et
Importförbud.
Jernmalmexporten var ifjor ganske betydelig, næst efter Aar 1890 det
höiest noterede. Der exporteredes idethele fra Bilbaos Minefelter 4,064,880
Ton; hertil kommer c:a 300,000 Ton fra de inden Provindsen ved Kysten
beliggende Gruber Saltacaballo, Dicido og Povena. Salgspriserne f. o. b. vare
omtrent de samme som Aaret forud eller fra 8/9 til 9/3 for Campanil og fra
5/9 til 6/9 for Rubio, alt efter Kvalitet. Disse Priser ere i og for sig lave,
men havde Exportörerne paa den anden Side en Fordel ved de ifjor stedse
stigende Kurser paa London.
Havnearbeiderve. Efter Afsluttelsen af Grundfundamenteringen for den i
tidligere Aarsberetninger omhandlede Molo ved det vestre Indlöb har man i
Aarets Löb paabegyndt sammes Overbygning i en Længde af c:a 200 Meter
og antages det at de tilbagestaaende 350 Meter vil kunne fuldendes i Löbet
af 2 Aar. I disse Dage er netop afsluttet Kontrakt om Bygningen af den
anden Molo ved det östre Indlöb fra Pynten »La Begona» i en Længde af
1,072 Meter, hvorpaa Arbeiderne paabegyndes i Sommerens Löb. Den fuldförte
Del af Moloen sees allerede at have havt Indflydelse paa Strömforholdene

80
paa selve Baren, og dette i Förbindelse med stadig foretagne Muddringer har
gjordt selve Indseilingskanalen bredere og sikrere for Navigationen. Der har
heller ikke i Aareta Löb indtruffet nogensomhelst Stranding af Fartöier paa
Baren.
Arbeiderne med den i forrige Aarsberetning omhandlede Kailængde af
760 Meter ved Olaveaga, c:a 2 Km. nedenfor Bilbao paa den vestre Side af
Floden, ere nu afsluttede.
Antallet af ved Nattehöivande, hvor Floden i en Længde af 5 Km. oplyses
elektrisk, ind- og udgaaende Fartöier udgjorde ifjor 1,682 mod 1,547
Aar 1892.
Angaaende Havneforholdene i Avilés, en Havn der i de sidste Aar har
været besögt af flere af vore Fartöier med Trælastladninger, skriver Vicekonsulen
i Gijon bl. a.:
»Dybden i Kanalen, der fra Havet förer op til Avilés Havn, kan ifölge
officiel Meddelelse fra Marinemyndighederne dersteds anslaaes til 22 Fod ved
Springtid og 17 Fod ved Ebbe, men bör ikke Skibe som stikke dybere end
henholdsvis 18 og 15 Fod forsñge Kanalen, da der i saa Fald vilde være Fare
for Grund stödning, spoeielt ved Ilechalda'-Klippen i Nærheden af Byen. Er
Skibet först lykkelig kommet ind i Havnen, kan det ligge always afloat , da der
dersteds er fra 4.6 à 6 Meters Dybde.»
Santander (fra Vicekonsuln). Santander, beliggende i Provindsen af
samme Navn, er en af Nordspaniens vigtigste Haodelsbyer med henimod 45,000
Indbyggere. Byen har en udmærket Beliggenhed ved en fra Havet indgaaende
Bugt, der danner Havnen, som uden Tvivl er den störste og sikreste paa den
eantabriske Kyst. Den er godt beskyttet mod nordlige og vestlige Vinde og
har en ganske bred, rummelig og let Iudseiling fra Söen östenfor »Cabo Mayor»
og den længere inde liggendo Ö »Mauro», der begge er forsynet med Fyrtaarne
af resp. 2:den og 5:te Klasse. Sundet paa begge Sider af Öen Mauro er farbart,
men af större Skibe er det östlige Indlöb at foretrække paa Grund af
dets större Bredde og Dybde. Paa Fastlandet ved det vestre Indlöb förbi
Mauro ligger en Signalstation, let synlig östenfor Cabo Mayor. Ved Indlöbet
til Havnen er mindste Dybde 19 eng. Fod paa Lavvande og i Bugten 24 eng.
Fod. Paa den söndre Side af Indlöbet ligger en större Sandbanke, hvor der
under Storm af nordvestlige, nordlige og nordoätlige Vinde er stor Braadsjö og
derfor kræver Fartöiernes Opmærksomhed og hvor enkelte Fartöier uden Lods
har lidt Skibbrud. Speciel Forsigtighed kræves der af Seilfartöier under Storm
og bör alle Fartöier under Indseilingen stedse holde saa nær op til Mauro
som muligt. I Almindeligbed kommer Lods ombord lidt udenfor eller tvers af
Mauro og saasnart man kommer indenfor Odden af Fastlandet findes god sikker
Ankerplads. Seilfartöier kan med nordlige og östlige Vinde paa stigende Vande
gaa lige ind paa indre Havn uden Hjælp af Slæbedamper. Af saadanne gives
der flere, tilhörende et og samme Compagni. Prisen for Slæbning bör accorderes
og varierer efter Distaneen og Fartöiets Störrelse fra £ 5 til £ 20 eller
mere, alt efter Omstændighederne.
Saavel angaaende Havneafgifterne som Reglerne for Lastning og Lösning
er særskilt Indberetning i sin Tid afgivet.
De mest anvendte Kaier er de saakaldte »muelles de Maliano» (alle Trækaier),
der ligger paa Byens sydvestre Side. De bestaar af 8 fra den indre
Langkai udgaaende Pirhoveder, hvor der findes fölgeade Dybder paa laveste
Vandstand:

81
Ved N:o 1, 2, 3 og 4 udgaaende Kai 22 eng. Fod
» » 5 » 17 à 18 »
» » 6 » 23 »
B B 7 B 20 »
B » 8 B 17 »
Bunden ved alle disse Kaier bestaar af Dynd eller lös Mudder. Ved
Langbryggerne lnellem de udgaaende Kaier, hvor Fartöier losser og läder »not
always afloatB paa blöd Muddergrund, varierer Dybden fra 3 til 8 Fod paa
Lavvande med 11 indtil 16 Fod paa Höivande. Ved Jernbanens Kai lige
nedenfor Maliano, hvor Skibe pleier at losse Kul og läste Mineral, er Dybden
ved laveste Vandstand 20 Fod med blöd Muddergrund
B »Elmuelle de Abaredo» (Byens) 20 eng. Fod » B »
B »Elmuelle de la Mönja» ( » ) 19 B » B B
ved Kaiens Vestside og Sten paa den östre Side.
B »Elmuelle de Dehesa» (Byens) 13 Fod, överalt Stenbund.
Af Trælast importeres der gjennemsnitlig pr Aar c:a 6,000 Standard.
Importen sker for det meste pr engelske Dampskibe og norske Seilskibe for
4- à 600 Std. Fragterne varierer efter Aarstiden fra P:tas 45 til 50 pr Std
fra Östersöen. Kul importeres der i betydelige Kvanta fra England pr engelske
Dampskibe, der for en stor Del ligger i regelmæssig Fart paa Santandcr
og for udgaaende laster Jernmineral for britiske Kulhavne. Fra New-York
kommer der aarlig store Kvanta af raa Tobak til det spanske Monopol Compagni,
som herfra forsyner de övrige Byer paa Nordkysten. Santander anlöbes
maanedlig saavel for syd- som nordgaaende af de mellem Mexico, Cuba, Spanien
og Nord-Frankrig (Havre) gaaende spanske Paketbaade tilhörende »La
Compania Transatlantica» i Barcelona samt ogsaa maanedlig af franske Paketbaade
i samme Kute. Flere större spanske Dampskibe underholder ugentlig
Rute mellem Liverpool, Santander, Cuba og de Forenede Stater. Desuden anlöbes
Santander af mange tydske og spanske Dampskibe i regelmæssig Fart paa
London, Liverpool, Hamburg og Antwerpen.
Paa den anden Side af Havnen ligger et Karantænelazaret, hvor alle Fartöier
bestemte til Byerne mellem den fransk-spanske Grænse indtil Avilés inclusive
fra epidemiske Havne henvises.
I Förbindelse med Santander fortjener en paa den anden Side af Bugten
liggende By Astillero speciel Omtale. Den er af ganske ny Opkomst, men
gaar utvivlsorut en stor Fremtid imöde, af Betydning for Skibsfart og Handelsrörelse.
Den har fortiden 2 större Fabrikker for Raffinering af Petroleum,
der i raa Tilstand importeres direkte i betydelige Kvanta. Endvidere har to
store Minecompagnier der sin Export af Jernmineral, som om kort Tid ventes
at andrage til e:a 2- à 300,000 Ton aarlig. Disse Udfragter noteres næsten
udelukkende paa de store Markeder, som London, Paris, Antwerpen, Rotterdam
etc, sjælden her.
Den mindste Dybde for at flyde op til Astillero, hvor Petroleumsfabrikkernes
Kaier ligger og Mac Lennans Mineral-Export foregaar, er 18 eng. Fod.
kun undtagelsesvis 1 Fod mindre, men paa höieste Springtid vil Fartöier med
ligetil 22 à 23 Fod kunne flyde op. Til den lidt længere op liggende San
Salvadoi·-Kai, hvor ogsaa Mineral exporteres, er mindste Dybgaaende c:a 17 Fod.
Ved Lavvande ligger Fartöierne i Bunden, der överalt bestaar af lös Dynd.
Lodspenge fra Santander Havn
til Karantænelazarettet og omv. er 1/2 Taxt af indg.

82
til Astillero og omv 1/1 Taxt af indg.
» San Salvador » l 1/2 » »
Santander staar i direkte Förbindelse med Madrid ved Jernbane c:a 500
Km. läng, der blandt Byer af Betydenhed passerer Torrelavega, Runosa, Pa·
lencia, Valladolid, Åvila, Segovia og Escorial. Endvidere udgaar fra Santander
en Jernbane til Salares, der om faa Aar forlænges til Bilbao, samt en anden
til Cabezon de la Sal, der senere vil forlænges gjennem Provindsen Asturias
til Oviedo. De fleste Kaier staar i Förbindelse med de respektive Jernbaner,
saa Lösning og Ladning kan foregaa direkte paa og af Jernbanevagn. Ved
Indlöbet til Havnen ligger Badestedet Sardinero, meget besögt af Badegjæster
om Sommeren.
De vigtigste Konsignatærer og Skibsmæglere for fremmede Fartöier ere:
Hr E. Tonning (norsk) Muelle N:o 26
» Modesto Pineiro » »15
» Carlos Hoppe y C:ia (tydsk) » »17
Vicekonsulatets Kontor er beliggende ret op for Maliano Kai N:o 3.
S:t Johns (Antigua).
(Årsberättelse för 1893).
Alfred Kirsebom.
Totalvärdet af exporten frän britiska Läöarna nådde en siffra af £ 555,471
och importen frän andra kolonier £, 462,615. Det socker, som blir föremål
för skeppning under år 1894, anslås till 40- à 45,000 ton jemte 30-à 35,000
puncheons melass och sökas härför helst seglare, hvarför sådana hafva goda
utsigter till fraktfart under tiden april—oktober. Många erhöllo sysselsättning
i fjol och ännu flera kunna få sådan i år, om de hitkomma tids nog. Ingen
förändring har inträdt i de vanliga umgälderna, utan erlägges 1 sh. pr ton vid
lastning och lossning; begagnande af lots är frivilligt. Grod fyr finnes och inseglingen
är lättare, sedan sjömärken utlagts på alla svårare ställen. Ett mudderverk
håller på att fördjupa hamnen härstädes till 24 fot. Helsotillståndet är
det bästa.
Från utrikes ort ankommo hit med last 2 svenska fartyg om 273 ton,
af hvilka det ena åter afgick med last. Frakten utgjorde £ 273. Under
samma tid besöktes distriktet af 3 norska fartyg.
F. Melchertson.

83
Berlin (Generalkonsulatet) den 17 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Den ljusning inom affärsverlden, som början af det tiUándaiupna aret antydde,
kan dessvärre icke sägas hafva efterträdts af någon varaktig förbättring
uti handelns och näringarnas läge. Tvärtom måste man konstatera, att det
tryck, som under de senare åren hvilat öfver snart sagdt hela verlden, för
Tysklands handel och industri icke blott fortfar, utan på vissa områden till
och med ökats.
Hvad särskildt handeln beträffar, så har densamma haft att kämpa, utom
med den internationella konkurrensen, med den osäkerhet uti tullförhållandena,
som underhandlingarna om handelstraktater med flere makter medförde, och med
det misstroende, som herskade inom penninge- och kreditförhållanden.
På industriens område visade sig inoiu vissa grenar, t. ex. iuoin textilocli
kemisk-tekniska branschen liksom äfven inom bryggerinäringen, en förbättring.
Deremot visar jern- och kolindustrien en försämring.
Hela Tysklands export och import utgjorde under det gångna året:
Export 100 kilo 213,627,871 värde i 1,000 Mk 3.283,456
Import » 298,208,757 » ' » 4,184,901
mot 1892:
Export 100 kilo 198,916,146 värde i 1,000 Mk 3,150,104
Import » 295,099,123 » » 4,227,004
Af de Förenade rikenas vigtigare produkter infördes under 1893 jemfördt
med 1892 till Tyskland enligt dess officiella statistik. (Der siffror för 1892
saknas finnas för detta år icke specificerade uppgifter):

85
Tysklands utförsel till Sverige och Norge under 1893 jemförd med föregående
är:

88
Partiprisen för vigtigare varor under året jemförda med 1892. (Der icke
annat är anmärkt, äro prisen angifna för Berlin):
Man har påstått att börsen är näringslifvets tillförlitligaste barometer.
Om detta påstående äfven blott till en del har sitt berättigande, så afspeglar
dess utseende i alla händelser på ett slående sätt penninge- och kreditförhållandena.
I detta hänseende kan man väl kalla 1893 ett dödt år.

89
Med undantag af en viss liflighet under årets första månader, hvilken till
en del torde få sättas i förbindelse med österrikisk-ungerska valutaregleringen,
hafva fondaffärerna varit af mindre omfattning detta år än under något annat
af de sista fem åren.
Den tyska allmänheten, såväl den kapitalplacerande som den spekulerande,
har under de sista åren gjort allt för bittra erfarenheter för att ej ett djupt
misstroende mot alla utländska statspapper skulle hafva utbildat sig. Under
1893 har den sparande tyska allmänheten på portugisiska, spanska, grekiska
och italienska statspapper samt amerikanska bonds förlorat millioner; man har
uträknat omkring 1 1/2 milliard mark.
Trots dessa förluster, som utan tvifvel delvis måste anses vara en följd af
de ryska papperens åren 1888 och 89 af politiska skäl föranledda utträngande
från den tyska marknaden, hafva de inländska 3 % -lånen ej kunnat höja sig
öfver 88 %, hvilket antyder, att man i Tyskland ej kan nöja sig med en så
låg förräntning som 3 %, utan ännu i vida kretsar tillgriper ett papper, som
nominelt förräntar sig högre. Att de stora emissionshusen under de sista åren
ej iakttagit tillräcklig urskilning i valet och vid uppläggandet af många lån,
är ock otvifvelaktigt.
Om förestående orsaker afhållit en del af den kapitalplacerande allmänheten,
så hafva utom dessa flera omständigheter hållit spekulationen borta från
marknaden. En af dessa har varit den herskande osäkerheten i lagstiftningen
angående de så kallade ultimo- eller terminsaffärerna.
Åtskilliga missförhållanden, hvilka hafva föga med dessa affärer såsom sådana
att göra, hafva åstadkommit en viss animositet ej blott mot terminsaffärer,
utan mot börsen öfve hufvud taget.
Under inflytande af denna stämning har en komité under presidium af
riksbankens chef blifvit tillsatt för att undersöka börsförhållandena och afgifva
förslag till skärpta bestämmelser för afslutande af börsaffärer, särskildt terminsoch
emissionsaffärer.
Af flera skäl således har emissionsverksamheten under det gångna året
varit ännu mera inskränkt än under 1892, och de ledande bankernas dividender
äro som en följd häraf till dels lägre än de varit på många år.
För de förnämsta instituten stälde sig utdelningen jemförd med föregående
är som följer:
1893 1892 1891
Reichsbank 7.53 % 6.38 % 7.55 %
Disconto Gesellschaft 6 » 6 » 8 »
Deutsche Bank 8 n 8 » 9 »
Darmstädter Bank 5 1 /4 » 5 1/4 » 5 1 /, »
Berliner Handelsgesellschaft 5 » 6 B 77j »
Dresdner Bank 5 1 /, > 7 » 7 »
Nationalbank für Deutschland ... 4'/2 » 5 B 6'/j »
Mitteldeutsche Credit-Bank 4'/s » 4'/, » 5 »
Deutsche Genossensch. Bank ... 5 B 4 /6 » 6 »
Hvad penningemarknaden beträffar, sä visade densamma ej något öfverflöd
på kapital, men led å andra sidan ej under någon utpreglad knapphet.
Bankdiskontot var under året:
v,- 16 /,
4 %
"A-"/.
3 %
"V.- 1 V.
4 %
II, _3l,
/8 '11
5 %:
Ber. om Handel o. Sjöfart. X

10/8-24/8
90
Privatdiskontot:
högst 4'875 % i september, lägst 1'25 % i februari.
Loml·ardräntan:
1/1- 16 /1
5 % 4 %
14/ _ 1 0 ,
/ 5 /ö
5 %
Englands banks räntesatser voro under samma tid:
19/5-12/6
4 %
1/1-25/1
3 %
25 /8-14/9
13/6-15/6
3 %
5 % 13/9-20/9
4 %
26/1 - 5/5
2 1/2 % 6/5-12/5
3 %
16/6-2/8
2 1/2 %
21/9- 4/10
3 1/2 %
11/8-31/12
6 %
13/5-18/5
3 1/2 %
3/8 —9/8
3 %
5/10 30/ 12
3 %
Kursen på Skandinavien var under årets första månader mycket hög, nie»
gick ned under september—december. Den var:
för sedlar: högst 112'85 i juli
lägst 111 '80 i november
för vexlar: högst 112'70 i juli
lägst 111'90 i oktober.
De här noterade svenska stats- och andra papper visade följande kurser;
Svenska statens 3'/2 % lån af 1886:
högst 9775 % i maj
lägst 94"50 » i oktober.
Svenska statens 3'/, % lån af 1890:
högst 97'40 % i april
lägst _- 94'50 » i januari och september.
Svenska statens 3 % lån af 1888:
högst -. 88·60 % i maj
lägst -. ... 85'— » i augusti.
Svenska statens 10 thalers obligationer:
högst mk 125"— i december
lägst » 90'— i januari.
Allmänna hypoteksbankens 4'/2 % obl. af 1879:
högst _ 103'— % i februari
lägst 100'60 » i augusti.
Allmänna hypoteksbankens -t % obl. af 1878:
högst 102'30 % i februari och mars
lägst 100'30 » i november.
Allmänna hypotekskasäaus för Sveriges städer 4'/,
(1/11 93 konverterade till 4 %)-..
% obligationer af 1883
högst 103'50 % i april
lägst 99'30 » i november.
Stockholms stads 4 % lån af 1880:
högst 102'60 % i mars
lägst 98'60 » i september.
4 %

91
Stockholms stads 4 % lån af 1885:
högst 102'60 % i mars
lägst 98'60 » i september.
Stockholms stads 3 1 /2 % lån af 1887:
högst 93.75 % i april
lägst 90.— » i augusti.
Stockholms Intecknings-garanti-aktiebolags 4'/a .% obl. af 1884—85:
högst 103 - — % i april
lägst 100.— J> i december.
Stockholujs Intecknings garanti-aktiebolags 4 % obligationer af 1887:
högst 101.25 % i februari
liigst 97.50 » i september.
Göteborgs stads 3 1/2 % lån:
högst 92'50 % i mars
lägst 90'30 » i januari.
Den handelspolitik, som Tyskland under de sista åren följt och som fått
sitt förnämsta uttryck i afslutande af handelstraktater med flere utländska
makter, har icke undergått någon förändring.
Till de under 1892 afslutade traktaterna med Österrike-Ungarn, Italien
och Schweiz konimo under sistlidna år traktater med Rumänien, Spanien och
Serbien, och nu under början af 1894 underhandlas om den vigtigaste af alla,
traktaten med Ryssland. Såsom redan inberättadt, har man enat sig om tarifferna,
och all sannolikhet talar för traktatens antagande i riksdagen.*
Under den strid, som pågår mellan olika intressen på näringslifvets skilda
områden, har äfven myntfrågan upptagits.
Sedan 1873 har Tyskland haft guldmyntfot på grundvalen af förut existerande
myntslag (thalern). Vid det prisfall, som under de sista åren inträffat
å silfver och den vigt som denna fråga erhållit i Amerika samt genom de indiska
myntverkstädernas stängning, hafva äfven i Tyskland röster höjts, som
väckt densamma till lif. Trots guldmyntfoten** kan Tysklands myntväsende i
följd af den i omlopp varande betydliga silfvermäogden icke undgå att beröras
af silfverprisets nedgång, och här saknas ej heller ganska betydande nationalekonomiska
auktoriteter, som i dubbelmyntfoten tro sig se en förbättring af
varupriser och arbetslöner samt derigenom en utjemning af olika samhällsklassers
olika önskningar. Särskildt inom agrarkretsar hafva dessa åsigter vunnit anhängare.
Regeringen har äfven låtit tillsätta en komité för frågans behandling, men
det finnes ingen sannolikhet derför, att den låter rubba ett system, under
hvilket Tyskland uppnått en förut aldrig innehafd finansiel ställning.
Väderleken var under förra årets början särdeles gynsam för årsväxten,
men senare inträffade stark torka, så att foderskorden till stor del felslog;
deremot gestaltade sig sades- och potatisskörden gynsammare än man haft anledning
vänta. En lång och vacker höst åstadkom särskildt i de södra vinodlande
delarne af landet den bästa vinskörd man haft sedan långa tider.
* Sedan förestående nedskrifvits har traktaten af riksdagen blifvit antagen.
** Ren guldmyntfot kan Tyskland icke sägas hafva, ty man kan laglisen i stallet för
med guld betala med thalerstycken = mk 3. Sådana finnas i omlopp till 300 millioner mark.

92
Koleran, som under 1892 på några ställen uppträdde allvarsamt hotande,
fick under det nu tilländalupna aret ingen nämnvärd utbredning. I Berlin och
distriktet för öfrigt förekommo endast få fall; epidemisk karakter antog sjukdomen
ingenstädes.
Konsulatets adress är fortfarande Brüderstrasse 5. Kontorstid kl. 10—1.
Papeete (Tahiti).
(Årsberättelse för 1893.)
Ed. Schmidt.
Distriktet besöktes af 1 svenskt fartyg om 418 ton, ankommet i barlast
och afgånget med last af kopra, samt 2 norska om 1,063 ton.
Ställningen på öarna Baiatea, Huahine och Borabora är densamma som
förut och vi ha under loppet af ett hälft år haft tre interimsguvernörer.
Önskligt vore att förhållandena kunde stadga sig, då den nye guvernören om
ett par månader hitkommer.
Affärslifvet var i det hela taget matt.
Bomull rönte någon uppmuntran genom högre pris. så att arbetslöner
kunde bestridas och ändå något bli öfver för odlaren, men skeppningen på
Europa var obetydlig och de sista underrättelserna tala om försämrad marknad.
Kaffe odlas med omsorg på flere plantager, men försummas mycket å
andra och det dröjer nog länge, innan ens Tahitis behof kunna täcka3.
Socker-handteringen väntar ännu på tillräckligt driftkapital för att motsvara
den inhemska förbrukningen. Något mera sockerrör användes dock nu
för socker, under det att tillverkningen af rom minskats.
af sämre qvalitet och kan ej skeppas.
Sistnämnda vara är
Perlemor har fallit i pris på den europeiska marknaden och detta jemte
inskränkning af fångstfältet för dykarne samt förbud att använda maskiner vid
fisket har minskat betydelsen af denna handtering.
Kopra hade god afsättning på Europa under de sista nio månaderna af
året, men priset var föga uppmuntrande.
De förnämsta posterna i utförseln voro:
Mängd kg. Värde kr.
Perlemor 603,030 1,085,450
Vanilj 15,077 122,120
Kopra 3,400,000 765,000
Bomull 715,000 386,100
H. F. Jörss.

Stettin den 31 mars 1894.
93
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 629 126,996
» » i barlast.. 3 982
» Norge med last 76 18,718
» andra länder » 102 28,958
» » i barlast 16 4,142
Afgångna: till Sverige med last 293 51,830
» » i barlast 294 75,171
» Norge med last 45 11,707
» » i barlast 5 1,424
» andra länder med last 74 12,062
» » i barlast. 116 27.798
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 59 12,927
» Sverige » 9 3,101
» andra länder » 87 35,818
» » i barlast 3 789
Afgångna: till Norge med last 2 527
» » i barlast 52 12,085
> Sverige med last 1 45
» » i barlast 27 16,616
» andra länder med last 26 8,571
» » i barlast 52 17,403
Antalet af de under år 1893 till distriktet ankomna svenska fartyg fördelar
sig på följande sätt:
Segelfartyg
Ångfartyg
Antal Ton Antal Ton
Vid hufvudstationen 146 8,791 390 113,898
J> vicekonsulsstationerna:
Colberg 10 1,892 1 244
Greifswald 2 310 3 507
Rügenwalde 2 155 11 2,025
Stolpmünde 7 893 3 652
Stralsund 22 2,159 100 21,706
Swinemünde — 117 24,427
Wolgast 5 1,027 7 1,108

94
Nedanstående öfversigt utvisar förhållandet mellan den svenska skeppsfarten
åren 1892 oeh 1893:
Antalet af de under är 1893 till distriktet ankomna norska fartyg fördelar
sig på följande sätt:
Segelfartyg
Ängfartyg
Antal Ton Antal Ton
Vid hufvudstationen 34 12.650 106 34,685
» vicekonsulsstationerna:
Colberg 3 410 —
Greifswald — —
Rügenwalde 2 222 1 252
Stolpmünde 3 342 —
Stralsund 2 293 —
Swinemünde _ — 3 2.151
Wolgast 3 1,221 1 409
Nedanstående öfversigt utvisar förhållandet mellan den norska skeppsfarten
åren 1892 oeh 1893:

95
För svensk räkning hafva förvärfvats 3 fartyg om 944 ton och for norsk
1 fartyg om 1,587 ton.
Vid granskning af ofvanstående tabeller framgår, att år 1893, hvad Sveriges
skeppsfart på distriktet beträffar, torde kunna betraktas såsom synnerligen
gynsamt, såväl i afseende å antal fartyg som ock tontal. Sålunda visar denna
skeppsfart, i jemförelse med det föregående årets, en tillökning af 118 ankommande
fartyg och 22,516 ton. I bruttofrakter hafva under året inseglats
rmk 358,745 mer än under år 1892. Denna tillökning i skeppsfarten har man
till största delen att tillskrifva den ökade importen af granitsten från Sverige.
De under 1893 i skeppsfarten på distriktet förekommande norska fartygens
antal och drägtighet visa åter en tillbakagång med 24 fartyg och 4,967 ton.
Detta är äfven förhållandet med de inseglade bruttofrakterna, enär desamma
med rmk 141,340 understiga 1892 års.
Under år 1893 upprätthöllos följande reguliera förbindelser mellan Pommern
och de Förenade rikena af svenska och norska fartyg:
Stettin—Bergen och vice versa med anlöpande af mellanliggande svenska
och norska hamnar utaf Göteborgsångarne »Iris», »Nornan» och »Temis» med
afgång från hvardera hamnen hvarje vecka.
Stettin—Stockholm och vice versa af ångarne »Wisborg», »Tor» och »Delphin»
med afgång från hvardera hamnen hvar 8 dag.
Stettin—Hernösand och vice versa af ångarne »Göthe» och »S:t Erik»,
hemmahörande i Oskarshamn, med anlöpande af mellanliggande hamnar. Afgång
från hvardera hamnen hvarannan vecka.
Stralsund—Malmö. Denna förbindelse upprätthölls genom ångaren »Sten
Sture», som gjorde en resa dagligen i endera riktningen.
Dessutom trafikerades linien Stettin—Stockholm af tvenne tyska ångare,
och linierna
ångare.
Stettin—Sundsvall och Stralsund—Malmö hvardera af en tysk
Vid generalkonsulatet verkstäldes på- och afmönstringar af sjöfolk till följande
antal:
Påmönstrade Afmönstrade
Svenska fartyg 31 34
Norska » 79 92
Betingad månadshyra har dervid utgjort:
för styrmän kr. 66—75
» matroser » 40—50
» lättmatroser » 25—35
» jungmän » 20—30
» eldare » 40
Å generalkonsulatet hafva anmälts två rymningar,
tyg företagits af tvenne tyskar.
hvilka från norska far­
Generalkonsulatets embetslokal har liksom föregående år befunnit sig i
huset n:o 18 vid Mittwochstrasse och hållits öppen alla söckendagar från kl. 9
f. m. till 12 midd. samt från kl. 3 till 6 e. m.

96
Den hufvudsak ligaste varuomsättningen mellan Stettin och de Förenade
rikena var under de sista tvenne åren följande:
Införsel
i ton à 1,000 kg.
Utförsel
i ton à 1,000 kg.

98
Af sill importerades till Stettin under sistlidna är följande antal tunnor:
1893 1892 1891 1890 1S89 1888
Skotsk 361,875 342,379 324,300 371,560 338,744 292,107
Norsk 175,358 157,663 116,113 131,191 161.023 129,338
Siensk 59,524 50,500 54,547 49,085 49,485 9,627
Holländsk 55,140 26,964 12,560 6,471 9,447 11,610
Fransk 2,210 1,137
Bornholmsk 260 84 1.652 1,766
Summa 651,897 577,506 507,840 558,391 562.561 445,58.".
Behållningen af sill i Stettin utgjorde vid årets slut:
1893 1892 1891 1890 1889 1888
Skotsk 54,812 44,092 49,307 30,380 55,080 49,144
Norsk 37,505 49,611 28,735 28,936 31,966 24,663
Svensk 8,868 9,244 9,427 7,090 5.321 3,461
Holländsk 3,094 9,093 1,758 1,931 1,113 1,756
Bornholmsk 31 88 49 1,575 596
Summa 104,279 112,071 89,315 68,386 95,055 79,620
Under år 1893 inkommo till Stettins hamn 3,940 fartyg om 1,314,031
ton. Under det åren 1892 och 1891 utvisade en minskning i sjöfarten pä
Stettin, finner man för år 1893 en tillökning på 45 fartyg om 103,360 ton.
Denna tillökning leder hufvudsakligen sitt ursprung från den ökade importen
af sten, svafvelkis, trä, kli och fosfat. Äfven Elbes för trafik ogynsamma
vattenstånd har förorsakat en lifligare godsspediering öfver Stettin till det inre
Tyskland.
Nedanstående öfversigt visar huru många af de olika nationernas fartyg
som deltagit i skeppsfarten på Stettin de sista fem åren:
1889 1890 1891 1892 1893
Tyska.... 2,569 2,516 2,495 2,295 2,246
Svenska 431 523 444 423 536
Danska 409 580 539 536 476
Engelska 500 468 429 377 433
Norska 181 168 128 163 140
Holländska 58 51 38 48 48
Ryska 37 22 28 42 46
Franska 8 10 7 6 10
Andra nationaliteters 4 8 4 5 5

99
Fraktmarknaden.
I likhet med det föregående året blefvo jemväl 1893 års frakter till följd
af den under våren stora tillgången på lastrum, som ingalunda motsvarade efterfrågan,
nedtryckta, och visade sig sedan till och med under höstmånaderna ingen
väsentlig stigning i fraktnoteringarna.
Genom det rysk-tyska tullkriget omöjliggjordes den vanliga importen af
spanmål från Nord-Ryssland. Detta skulle synnerligen menligt hafva inverkat på
Stettins skeppsfart, om icke en ersättning lenmats i importen af majs och korn
från Rumänien, majs från Amerika och några skeppsladdningar råg från Odessa.
Beträffande exporten afgingo flere laster melass till Dünkirchcn och Bordeaux.
Soekerexporten var synnerligen liflig, och sändes hela skeppslaster socker till
flere orter, såsom London, Leith, Greenock, mindre partier till Hull, New-York,
Genua.
Frakterna för ångare från Stettin till nedanstående platser voro under
året följande:
Våren Sommaren Hösten
London, socker pr ton 8/0 — 7/0 8/0—7/6 7/6—8/0
» zink » 7/0 — 7/6 7/0—6/0 6/6—8/0
Hull, socker B 8/0 8/0 8/0 — 9/0
B mjöl » 8/0 8/0
B spanmål pr quarter 1/3 1/4 1/2
» zink pr ton 7/0—7/6 6/0—7/0
West-Hartlepool. pitprops ... pr load 8/6 8/6 8/0—10/0
Firth of Forth, B ... B 8/6 8/6
Leith, socker pr ton 9/8 8/0 8/0
» spanmål pr quarter 1/6—1/3 1/3 1/3
Greenock, socker pr ton 8/0—7/6 8/6—7/6 7/6—8/6
Liverpool, » » 8/6 8/6—8/0 8/0-8/9
B zink » 8/6 8/6 — 8/0 8/0—8/9
Riga, socker pr 1,000 kg. rmk 6 É 50 6
Helsingfors, mjöl s> » 7—6 6
Sundsvall, » » » 5—4 5—4'50
B socker B B 12 12 12—14
Rotterdam, spanmål... > » 7—6'50 5 6"50 — 7
» socker ... B B 7—6 6 - 3ü 6'50 — 7
» mjöl » B 7 — 6 7 — 6'50 6·50—7
Amsterdam, socker ... » B 7.50—7 6'50 7
Diinkirchen, melass... pr 2,000 kg. frcs 17—15 15 16—17
New-York, cement pr ton 9/0 8/6 9/0
B potatismjöl » 14/0 13/0 14/0
» socker B 10/0 — 11/0 8/0—9/10
Havre, zink B 7/0— 7/9 7/6
Segelskeppstrafiken pä Stettin under år 1893 utvisar en minskning på
149 fartyg. Denna tillbakagång är att härleda från de långvariga strejkerna
bland de engelska kolgrufarbetarne och de ytterst låga frakterna. Vid skeppsfartens
början herskade en sådan brist på laster, att icke ens de segelfartyg
som legat i vintcrlag härstädes kunde befraktas, utan måste några till följd
deraf en längre tid qvarligga på platsen. Detta marknadens tryckta tillstånd
varade i hufvudsak hela året om. En ej obetydlig del hit ankomna segelfartyg

100
måste i brist på last afgå barlastade till andra, förnämligast svenska och finska,
hamnar för att der söka frakter.
Fraktnoteringarna för segelfartyg voro följande:
Under våren:
London, ekplank pr load 9/6
Sunderland, B » 8/6—8/0
Cardiff, » B 10/0
Gefle, salt pr 50 kg. 15 pf.
Malmö, » » 18 B
Göteborg, syror pr ballon 1 rmk
Kristiania, cement pr tunna 75 pf.
Antwerpen, furuläkter pr load 8/0
Gent, B B 7/6
Havre, B pr last 19 frcs + 15 %
B ekbräder » 19 » +15 »
Morlaix, ekplank » 23 » +15 »
Bordeaux, ekläkter B 197, B +15 B
Under sommaren:
Hull, ekplank pr load 8/6
Grimsby, » » 9/0
Cardiff B B 10/0 — 12/0
Bristol, bly pr ton 5/0
B oljor B 15/0
Riga, lera pr 50 kg. 15 pf.
S:t Petersburg, B » 20 — 227, pf.
Haparanda, socker i fat » 1 rmk
Wasa, B B B 40 pf.
Hernösand, glaubersalt » 20 »
Söderhamn, rapskakor B 40 »
Gefle, » B 327, »
Stockholm, chaniottevaror » 30 »
Helsingborg, rapskakor B 20 B
Köpenhamn, cement pr tunna 60 »
Aalborg, soda. — pr 50 kg. 35 B
Till årets slut:
London, ekplank pr load 10/0
Hull. B _ » 9/9 — 10/0
Newcastle, furubjelkar B 8/6
Riga, lera pr 50 kg. 15 pf.
S:t Petersburg, B » 25 »
Wasa, mjöl pr 1,000 kg. 7.50 rmk
Gefle, rapskakor pr 50 kg. 30 pf.
Stoekholm, » B 27 72 »
Kalmar, soda » 20 »
Ystad, rapskakor » 227,-30 pf.
Malmö, B B 20 pf.

101
Åhus, soda pr 50 kg. 25 pf.
Halmstad, rapskakor B 20—40 pf.
Drammen, chamottevaror pr 1,000 kg. 10 rmk
Köpenhamn, cement pr tunna 60 pf.
Aalborg, kli pr 50 kg. 50 »
Till Stettin voro frakterna från nedanstående platser följande:
för ångare:
Bergen, sill pr tunna l'/4—l 1 Oxelösund, jernmalm
Köping, »
pr ton
»
/4 rmk
3"/4 »
5 1 /,—7 »
Luleå, » » 5'/2—5 B
Halmstad, gatsten
Lysekil, »
»
»
4'/2 »
4 1 /,—5 1 /, >
Karlshamn, » » 4 »
Drammen, trottoarsten » 5 1 /, »
Middlesbro, tackjern » 4/6—5/0
Newcastle, kol » 4/6—5/0
Swansea, » » 4/6—5/0
Marseille, oljekakor > 11/6 — 13/0
Lerwiek, sill pr tunna 2/0
Peterhead, » » 1/6
Fraserburgh, » » 2/0—1/10
Riga, råg pr 2,000 kg. 11 rmk
Libau, B » 11 »
Rotterdam, guano pr ton 6 »
Liverpool, fosfat » 7/0
Braila, ujajs » 16/0—15/0
Haugesund, sill pr tunna l v /, rmk
Huelva, svafvelkis _. pr ton 9/0
Odessa, råg » 15/6
för segelfartyg:
Stockholm, koltjära pr ton 5 rmk
Marseille, oljekakor B 8/10
New-York, petroleum pr barrel 2/0—2/5
Buenos Ayres, hvete pr ton £ 1
Wilmington, harts » 16/0—16/8
Savannah, B » 16/0—16/10
Galatz, majs B 19/4
Charleston, china clay B 7/5
Antwerpen, fosfat » 6 rmk
Memel, » » 5 3/4 »
Plymouth, china clay » 7/0
Helsotillståndet. Koleran uppträdde under år 1893 i större utsträckning
än under år 1892 och hafva cirka 80 sjukdomsfall samt 40 dödsfall konstaterats
i staden Stettin.
I likhet med föregående år tillskrefs orsaken till sjukdomen äfven nu
hufvudsakligen vattnet i Oder och betecknades äfven vattenledningsvattnet, som
hemtas ur Oder, såsom synnerligen misstänkt.

102
Genom energiska åtgärder från härvarande myndigheters sida tog sjukdomen
emellertid ej någon större utbredning.
Förstorandet af hamnområdet i Stettin, hvilket företag jag omförmält i min
föregående årsberättelse, har nu påbörjats.
S:t Jamestown.
(Årsberättelse för 1893.)
F. L. P. Ivers.
Handelsförhållandena äro temligen desamma som förut, med någon liten
stegring af importen och deraf härflytande ökade statsinkomster. Den förut
omnämnda emigrationen till Kapkolonien och Natal har antagit större dimensioner
än under föregående år och bidrager i sin mån att minska lifaktigheten
på vår lilla ö. Hela antalet fartyg, som under året anlände hit, uppgick till
200, incl. krigsfartyg; flertalet förde som vanligt engelsk flagg och hitkommo
antingen med last för regeringens räkning eller för att proviantera. I sistnämnda
syfte anlände också 4 svenska fartyg och 13 norska. Nu som förut
intaga amerikanska hvalfångare ett märkbart rum i hamnrörelsen, både för sin
till stor del här pågående utrustning och genom transitoskeppningen af fångstprodukter
till Förenta Staterna.
Rangoon den 24 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Från utrikes ort ankommo i barlast 3 svenska fartyg om 2,527 ton, af
hvilka 2 om 1,763 ton åter afgingo med last. Distriktet besöktes af 26 norska
fartyg om 29,819 ton.
De upplysningar, som föreligga om handelsförhållandena i allmänhet, gälla
tiden 1/4 1892—31/3 1893.
Den totala handelsomsättningen visar ett importvärde af omkr. 55 1/2 mill.
och export 92 mill. rupier. Ingen förbindelse är att anteckna med de Förenade
rikena.
Affärerna visade ringa lif och priset på paddy var lågt, men steg så mycket
högre för ris, sedan qvarnegarne slutit sig samman för att förbättra konjunkturerna.
Också gjorde de lysande affärer och hafva i hög grad tryggat sin
ställning. Hela utförseln af ris uppgick till 927,000 ton, hvaraf ensamt från
Rangoon 668,000 ton.
Af teak exporterades bortåt 55,000 ton eller 12,000 ton mera än året
förut. Det mesta skeppades från Rangoon, omkr. 36,000 ton.
Rubingrufvorna lemna alls icke den afkastning man väntat och det derstädes
sysselsatta bolaget har svårt att uppfylla sina förbindelser till regeringen.
George Gordon.

103
Victoria (Brit. Columbia) den 14 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Fraktmarknaden på vår kust var den mest tryckta man kan erinra sig
och detta ehuru timmeraffärerna på vissa håll togo stor utsträckning och förvürfvade
sig nya marknader. Afsättningen på Kina, Australien och Pacifickusten
af Amerika var emellertid ytterst ringa och detta betydde ändå mera.
Afven kolfrakterna stodo synnerligen lågt, ehuru skeppningen var ansenlig.
Sälfångsten i Behringhafvet var större än året förut, men prisen föllo till
ett minimum. Nya fångstplatser hafva blifvit upptäckta af den på asiatiska
kusten stationerade flottan och Kopparöarna hafva derför varit besökta af endast
ett fåtal fartyg. Den mellan Storbritannien och Förenta Staterna träffade
överenskommelsen i fråga om sälfångsten har i hög grad stört denna handtering
och skapat mycken osäkerhet, hvarför flertalet fartyg drifva sin fångst
från japanska kusten och endast några få försöka sin lycka i våra vatten.
Arets laxfiske drefs i mycket stor skala och inläggningen öfverträffade
hvad man eljest ansett vara den normala, men fisken från Fraser River är så
mycket bättre än all annan lax på kusten, att den har sin marknad i alla fall.
Bergsbruket har svårt påverkats af det stora prisfallet á silfver; i Kootenaydistriktet
arbetas emellertid ifrigt.
Rob. Ward.
Dresden den 15 mars 1894.
Årsberättelse för 1893.)
Penningmarknaden skakades betänkligt genom de finansiella kriserna i
Australien, Nordamerika, Portugal och Italien och till råga på allt kom under
arets sista månad den grekiska statsbankrutten. De stora förluster, hvilka de
tyska kapitalisterna sålunda ledo på utländska papper, medtogo många besparingar
och komma säkerligen att för lång tid afhålla allmänheten från börsen.
Bäst slå sig innehafvarue af inhemska statspapper, ehuru räntan är låg.
Bankerna utdelade åt sina aktionärer: Sächgische Bank 6 %, Allgemeine
Deutsche Creditaustalt 8 %, Dresdner Bank 5 1 /2 %, Dresdner Bankverein
5 %', Dresdner Creditanstalt 9 %, Chemnitzer Bankverein 6 %, Leipziger
Bank 6 %, Oberlausitzer Bank 6 1 /, %, Sächsische Diskontbank 6 1/2, % och
Vereinsbank zu Pirna 6 %.
För den industriella verlden medförde utställningen i Chicago ingalunda
den lyftning man påräknat och öfverproduktionen under föregående år utöfvade
ännu sina verkningar. Handelstraktaten med Ryssland och sänkningen af de
nordamerikanska tullarne voro de enda verkliga, om ock aflägsna ljuspunkter,
som vid årets slut ingåfvo förhoppningar.

104
Textilindustrien máàte röra sig med mycken varsamhet pá grund af prishöjningen
å bomull. Af spetsar och stickade varor sjönk utförseln ansenligt.
Jutefabrikerna fiugo godt af prisfallet på kol och kunde genom påpasslighet vid
inköp af råvara temligen trygga sig.
Äfven för maskinindustrien kommo de lägre kolprisen väl till pass, ehuru
de neutraliserades af högre jernpris. Tillverkarne af arbetsmaskiner fingo marknaden
mycket inskränkt genom de ryska tullarne.
Pappersfabrikerna hade genom den rådande vattenbristen många svårigheter,
större kolförbrukning och dyrare inköp af trämassa, hvilket gjorde att
flere af dem ej kunde fullgöra ingångna kontrakt utan effektiv skada. Mycken
trämassa importerades från Sverige och Norge. Fabrikerna för albuminpappcr
fingo sin afsättning mycket försvårad genom tullkriget med Kyssland och måste
för att utestänga den franska konkurrensen från marknaden derstädes bevilja
pris, som voro rent af ruinerande. Likaså blefvo affärerna mindre på Nordamerika,
der man börjat använda ett för ljusintryck mycket känsligt »celloidinpapper».
Bryggerihandteringen är såsom bekant en mycket vigtig industri i Sachsen
och med det nu tillryggalagda året har man alla skäl att vara belåten. Konsumtionen
blef på grund af den varma sommaren högst betydlig och råmaterialet
kunde fás af utmärkt beskaffenhet och till moderat pris.
Med textilindustriens ofvan nämnda betryck följde en liknande för färgerierna,
hvilka isynnerhet mot slutet af året hade ytterst knappa order, deiifråti
dock undantagna de som arbetade i turkiskt rödt och hvilka hade stor afsättning
särskildt på Sverige och Norge.
Främlingar hafva i större antal än något föregående år besökt Dresdec
omkr. 270,000. A andra sidan var turistströmmen från Sachsen också mycket
stark, och glädjande är det att numera så många hafva de natursköna och intressanta
trakterna i Skandinavien till mål.
Rosencrantz.
Innehåll: Berlin (sid. 83), Bilbao (sid. 73), Dresden (sid. 103), Papeete (sid. 92),
Rangoon (sid. 102), S:t Jamestown (sid. 102), S:t Johns (sid. 82), Stettin (sid. 93), Victoria
(sid. 103).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 4.
Helsingfors den 30 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart, på distriktet var följande:
Svenska fartyg.
Antal TON
Ankomna: från Sverige med last 100 20,347
» » i barlast 43 12,599
» Norge med last 6 2,789
» » i barlast 1 120
» andra länder med last 113 37,220
» » i barlast 153 45,344
Afgångna: till Sverige med last 67 13,820
» » i barlast 18 3,468
» andra länder med last 290 89,281
» » i barlast 42 12,004
Norska fartyg.
Ankomna: från Norge med last 27 4,562
» i> i barlast 20 10,451
» Sverige med last 2 384
» » i barlast 8 5,025
r> andra länder med last 69 31,095
)> j> i barlast 200 85,644
Afgångna: till Norge med last 2 627
» » i barlast 2 2,231
» Sverige » 7 2,724
» andra länder med last 286 124,155
n » i barlast 29 9,424
Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde följaktligen
317 st. om 96,397 tons drägtighet, hvaraf 219 svenska om 60,356 ton och
98 norska om 36,041 tons drägtighet.
Antalet af med last afgångna fartyg äter uppgick till 645 st. om 227,883
tons drägtighet, hvaraf 357 svenska om 103,101 ton och 288 norska om
124,782 tons drägtighet.
Härvid inseglad bruttofrakt har uppgifvits utgöra:
för svenska ankommande fartyg Fmk 350,704
» » afgående » » 1,169,675
Summa Fmk 1,520,379
för norska ankommande fartyg.. Fmk 417,337
» » afgående » » 2,036,694
Summa Fmk 2,454,031
eller för båda länderna tillhopa 3,974,410 Fmk.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 8

106
Jemföres förhållandet i nu anförda hänseende under senaste femårsperiod,
företer sig dervid följande:

107
Inseglad bruttofrakt under samma tidrymd utgör i Fmk:
Den andel, med hvilken ångfartygen ingått i denna fraktfart under senaste
fem år, åskådliggöres genom nedanstående tabell:
Vid en granskning af ofvanstående siffror framgår, att det förflutna året,
för hvad Sveriges skeppsfart beträffar, torde kunna betecknas såsom ett öfver
hufvud särdeles gynsamt år, såväl i afseende å det antal fartyg som dervid erhållit
sysselsättning, som äfven i fråga om den inseglade bruttofraktens storlek.
Sålunda visar denna skeppsfart under år 1893, jemförd med det närmast föregående
årets, både hvad fartyg och tontal beträffar, en rätt betydande ökning,
eller 47 fartyg om c:a 22,000 tons drägtigliet, hvadan siffrorna för året i sådant
afseende öfverstiga medelsiffrorna derför under den senaste femårsperioden, samt
till och med för hvad tontalet beträffar inom perioden intager främsta platsen.
I fråga äter om bruttofrakternas belopp företor år 1893 jemväl en ökning af
e:a 277,000 Fmk emot det närmast föregående året, hvarigenom siffrorna för
år 1893 med c:a 124,000 Fmk komma att öfverstiga medelsiffrorna för ifrågavarande
belopp under senaste femårsperioden, inom hvilkeu de äfven intaga den
näst främsta platsen. De under år 1893 i skeppsfarten på Finland använda
norska fartygens antal och tontal visa vid en jemförelse med det närmast föregående
året en ännu något större ökning, eller i förstnämnda afseende med 48
stycken samt i det senare afseendet med c:a 29,000 ton, hvadan året i nämnda
båda hänseenden står högst pá skalan för den senaste femårsperioden. Ett liknande
förhållande eger äfven rum i fråga om den under året af norska fartyg
vid skeppsfart på Finland inseglade bruttofrakt. Häri visar sig en ökning emot
är 1892 af c:a 500,000 Fmk, hvarigenom siffran för nästlidet år kommer att
med c:a 200,000 Fmk öfverstiga medelsiffran för det ifrågavarande beloppet
under senaste femårsperioden och år 1893 sålunda på dess skala intaga näst
främsta platsen.
I afseende å ångfartygens deltagande i fraktfarten på Finland under år 1893
bemärkes att de svenska ångbåtarne ökats med 46 stycken om c:a 17,000 tons
drägtighet samt att de norska ångbåtarne äfvenledes ökats med 25 stycken om
c:a 16,000 tons drägtighet. Af den totala tonnagen hos de svenska fartyg,
som under år 1893 besökt Finland, falla c:a 78,500 ton på ångbätarne och
c:a 40,000 ton "på segelfartygen, medan af den totala norska tonnagen c:a
53,500 ton falla på ångbätarne och likaledes c.·a 53,500 ton på segelfartygen.
Fördelningen af de Förenade rikenas skeppsfart emellan hamnarna i distriktet
med hänsyn till fartygens antal och drägtighet åskådliggöres genom följande
tabellariska sammandrag, särskildt för ankommande och särskildt för afgående
fartyg, hvarvid jemväl den andel ångfartygen uti de olika hamnarna intagit i
denna skeppsfart finnes angifven:

108

109

110

111

112
I hvad mån de Förenade rikenas skeppsfart under senaste femårsperioden
till- eller aftagit i de olika hamnarna i distriktet, i hrilka svenske och norske
konsulattjenstemän funnits anstälde, framgår vid en granskning af följande
tabellariska uppgifter om sammanlagda antalet oeh drägtigheten af de svenska
och norska fartyg, som under hvartdera af nämnda fem är besökt dessa hamnar
samt om de dervid erlagda konsulatafgifternas sammanlagda belopp:
Häraf visar sig att under år 1893 en högst betydande ökning egt rum i
de Förenade rikenas skeppsfart på Finland i sin helhet, uppgående i fråga om
de dervid använda fartygens tontal till c:a 50,000 ton. Samtidigt hafva de erlagda
konsulatafgifternas belopp ökats med c:a 4,000 Fmk. Den hufvudsakligaste
ökningen i konsulatafgifter under året faller på vicekonsûlsstationen i Viborg
med c:a 1,300 Fmk, i Kotka med c:a 1,200 och i Hangö med c:a 600 Fmk
äfvensom vid hufvudstationen med likaledes c:a 600 Fmk. Någon minskning visar
sig deremot vid stationerna i Vasa, Brahestad, Ekenäs, Fredrikshamn och Jakobstad,
ehuru densamma ej vid någon af dessa stationer stiger till stort öfver 100 Fmk.

Frakter vid utskeppning af trävaror hafva under år 1893 afslutats i de för dylik export vigtigaste hamnarna i distriktet,
till här nedan angifna belopp, beräknade pr S:t Ptbg-std eller 165 eng. kbf., der ej annan beräkningsgrund finnes angifven.
113

114

115

116

117
Sjöfolks af- och påmönstring har vid hufvudstationen omfattat:
från svenska fartyg afmönstrade 7 man samt
» norska » » 12 »
Påmönstrade hafva blifvit:
å svenska fartyg 11 man samt
å norska » 13 »
Betingad månadshyra har dervid utgjort:
för styrmän kr. 80
» timmermän » 55 à 45
» maskinister » 90
» eldare » 45 à 40
för matroser kr. 40 à 30
» lättmatroser » 33 à 21
» jungmän » 21 a 15
» kockar » . 25 à 20
Uppgifter i nu anförda hänseende hafva jemväl ingått från vicekonsulatet
i Hangö, hvarest från svenska fartyg afmönstrats 2 man samt å samma fartyg
likaledes påmönstrats 2 man, hvarjemte å norskt fartyg påmönstrats 1 man;
från vicekonsulatet i Kotka, hvarest å svenska fartyg afmönstrats 1 och påmönstrats
3 man, under det att dersammastädes å norska fartyg afmönstrats
12 samt påmönstrats 21 man, och utgjorde månadshyran dervid för matroser
kr. 40 à 18, för lättmatroser kr. 35 à 14, för jungmän kr. 30 à 14 samt
för kockar kr. 42;
från vicekonsulatet i Lovisa, hvarest å norska fartyg afmönstrats 2 och
påmönstrats 3 man;
från vicekonsulatet i Uleåborg, hvarest från norskt fartyg afmönstrats
1 man;
från vicekonsulatet i Vasa, hvarest från norskt fartyg afmönstrats 13 man;
från vicekonsulatet i Viborg, hvarest å svenska fartyg afmönstrats 6 och
påmönstrats 5 man, samt å norska fartyg afmönstrats 5 och påmönstrats 6 man
med månadshyra för timmerman af kr. 63, för matros af kr. 50 à 40, för
lättmatros af kr. 40 à 27 och för jungman af kr. 25: samt
från vicekonsulatet i Åbo, hvarest å svenska fartyg afmönstrats 1 och påmönstrats
2 man, hvarjemte å norska fartyg afmönstrats 8 och påmönstrats
14 man.
Några s. k. sjömansanvisningar hafva ej under årets lopp blifvit vid
generalkonsulatet utfärdade.
Under generalkonsulatets adress hafva bref ankommit för svenske sjömän
till ett antal af 339 stycken samt för norske sjömän till ett antal af 479
stycken, eller tillsammans 818 stycken.
Pass hafva vid generalkonsulatet utfärdats till ett antal af 128 för tillsammans
173 svenska och 33 norska undersåtar.
Generalkonsulatets embetslokal har likasom under de föregående sju åren
äfven under år 1893 befunnit sig i huset n:o 2 B vid Manègegatan och har
likasom tillförene för allmänheten hållits öppen alla helgfria dagar åtminstone
från kl. 10 f. m. till kl. 2 e. m. Som kontorslokalen fortfarande befinner sig
i omedelbar förbindelse med undertecknads privata bostad, har dessutom, närhelst
sådant påfordrat? och på hvilken tid af dygnet som helst, embetsbiträde
lemnats vederbörande svenske eller norske undersåtar.
Den för de svenske och norske arbetarne i Finland grundade kassa för
sjuk- och begrafningshjelp har under år 1893 haft att glädja sig åt en ej
obetydlig förkofran. Kassan, som vid utgången af räkenskapsåret 1892 egde
en kontant behållning af Fmk 5,361.45 med 22 delegare, utvisade vid slutet

118
af senaste räkenskapsår en behållning af Fnik 5,678.48 med 26 delogare,
eller alltså en tillökning i kassan af c:a Fmk 317. I sjukhjelp har under
årets lopp af kassans medel utbetalts Fmk 328.30. Något dödsfall inom kassans
delegarekrets har ej heller under år 1893 förekommit.
Det »Svensk-Norska Gillet» i Helsingfors har äfven under det förflutna
året med framgång bedrifvit sin menniskovänliga verksamhet, om än på grund
af den under året härstädes rådande arbetsbristen Gillets tillgångar blifvit i
högre grad än önskligt anlitade. Ledamöternas antal fortfar oaktadt många
dödsfall och bortflyttningar bland gillebröderna att hålla sig vid samma siffra
som under det förflutna året eller c:a 170. Såsom understöd åt 91 nödlidande
svenske eller norske undersåtar har Gillet varit i tillfälle att under år 1893
utdela ett belopp af Fmk 1,184. Den kontanta behållningen i Gillets kassa
uppgick vid slutet af senaste räkenskapsår till Fmk 1,073'52.
Äfven en annan förening, »Svenska Sällskapsklubben», har under årets
lopp härstädes bildats, likaledes i syfte att befordra sammanhållning emellan i
Finland vistande svenskar. Ledamöterna, som hufvudsakligen tillhöra den arbetande
klassen och utgöras af såväl män som qvinnor, sammanträda till enkla
samqväm 2:dra och 4:de lördagen i hvarje månad, hvarvid föredrag hållas i
såväl allvarliga som skämtsamma ämnen samt sång och musik utforos af inom
klubben bildade qvartetter och orkester. Ledamöternas antal utgjorde vid slutet
af år 1893 c:a 60 stycken.
Finlands sjöfart och varuutbyte med främmande länder.
I saknad af de officiella statistiska uppgifterna, hvilka först längre fram
på året blifva tillgängliga, ser jag mig äfven nu. likasom vid afgifvande af föregående
årsrapporter, nödsakad att, rörande såväl storfurstendömets varuutbyte
i dess helhet som ock särskildt de Förenade rikenas deltagande deri, inskränka
min redogörelse till de fakta, som innehållas i nedanstående dels från åtskilliga
af vicekonsulerna i distriktet insända, dels ur pressen och från enskildt håll
hemtade meddelanden.
Björneborg (från vicekonsuln).
Att affärsställningen på orten, som vid slutet af år 1892 var något tryckt,
under året förbättrats, kan delvis tillskrifvas årets goda skörd och spanmålsexportförbudets
upphäfvande, dels de förbättrade trävarukonjunkturerna på den
engelska marknaden och den deraf föranledda större exporten. Också har värdet
af trävaruexporten, som 1892 utgjorde Fmk 6,190,053, stigit till Fmk
6,969,577 eller med c:a 12.5 %, medan värdet af hela exporten stigit med
c:a 16 % eller från Fmk 6,660,812 till 7,723,208.
Varuutbytet emellan denna ort och de Förenade rikena under året utgjorde:
import Fmk 389,058 mot Fmk 469,458 och export Fmk 153,039
mot Fmk 86,507 är 1892.
Äfven här förmärkes den bättre skördens inflytande, i det under året
importerats rågmjöl och gryner för endast Fmk 1,118 mot Fmk 94,222 året
förut. Importen af jern och jernarbeten har likaledes gått nedåt med c:a
Fmk 49,000 och utgjorde Fmk 135,064 mot Fmk 184,123 år 1892 och
Fmk 243,833 år 1891.

119
Den enda artikel, som i någon nämnvärd grad exporteras härifrän till
eller åtminstone öfver de Förenade rikena, är smör och utöfvar derföre fortfarande
inflytande öfver exportvärdet. Arets totala export till de Förenade
rikena är Fmk 66,532 större än sistlidet år och deraf falla icke mindre än
Fmk 51,914 eller c:a 78 % på smör.

120
Hamnen besöktes under året af 239 ångare om 109,723 ton och 212
seglare om 52,923 ton eller tillsammans 451 fartyg om 162.649 ton mot.
467 fartyg om 145,092 ton året förut.
Häraf gingo under svensk flagg 52 ångare och 31 seglare om resp. 17,252
och 7,156 ton, samt under norsk flagg 8 ångare och 31 seglare om resp.
5,587 och 9,658 ton.
Medeldrägtigheten för året utgör 294'07 ton för de svenska och 390.90
ton för de norska fartygen mot resp. 293'90 och 336'70 ton år 1892.
Tillgången på fraktsökande fartyg var tillfredsställande och frakterna höllo
sig, såsom under flera föregående år, låga under förra delen af året, stego
något på sensommaren och gingo på hösten hastigt uppåt, men kunde icke
hålla sig, utan föllo snart åter till samma rater som under sensommaren.

121
Borgå (från vicekonsuln).
Införsel.
Värdet af hela importen, hvaribland 244,741 kg. socker, delvis från
Sverige, 815,535 kg. rågmjöl, delvis från Norge, 30,182 kg. korn, delvis från
Sverige, 305 kg. inlagd fisk, delvis från Sverige, 42,581 kg. sill från Norge,
29,898 "kg. torrfisk från Norge, 2,467 kg. färsk frukt, delvis från Sverige,
32,018 kg. jern- och stålvaror, delvis från Sverige, 15,958 kg. färger och kemikalier,
delvis från Sverige, och 7,179 kg. höfrö, delvis från Sverige, samt
maskiner och telefoner, delvis från Sverige, till ett värde af Fmk 51,793.
uppgick under år 1893 till Fmk 1,418,582 emot Fmk 1,860,790 under
år 1892.
Utförsel.
Trävaror, sågade, till Belgien..... 368,491 kbf. värda 313,216 Fmk
» » » Brasilien 33,026 » » 28,072 »
» » » Danmark 133,547 B » 113,515 B
B » » England 308,914 B B 262,577 »
B » B Frankrike 431,059 » » 366,400 B
» » B Holland 487,293 B B 414,199 »
» » » Spanien 264,693 » B 224,989 »
B » » Tyskland 168,878 y » 143,546 B
Summa 2,195,901 kbf. värda 1,866,514 Fmk
Trävaror, bilade, till Belgien 203,684 kbf. värda 32,589 Fmk
B B » Frankrike 544,806 » )) 87,168 B
B » » Holland 269,842 B » 68,118 B
B » » Spanien 601 B B 258 B
Summa 1,018,933 kbf. värda 188,133 Fmk
Till England, hafre 189,250 kg. värda 24,602 Fmk
B Tyskland, kummin 62,971 B B 28,336 »
B B masur 109,037 B B 4,361 »
B Ryssland, granit 60,000 » B 1,500 B
Värdet af hela exporten utgjorde 2,113,446 Fmk emot 1,705,669 Fmk
år 1892.
Exporten af trävaror från Borgå fördelar sig på nedanstående firmor:
Borgå ångsågsaktiebolag (Aug. Eklöf) 2,173,601 kbf.
Johan Askolin 55,796 »
L. Standertskjöld 59,473 »
K. Almqvist 576,993 »
E. Andersin 348,971 »
Summa 3,214,834 kbf.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 9

122
Fredrikshamn (från vicekonsuln).
En tendeus till det bättre visar exporten, som detta år varit större än
förut, beroende detta på att en del småhandlande och driftiga landtbrukare kastat
sig på tillverkning och utskeppning af s. k. pitprops. Totalsumman af
sägadt trävirke från hela distriktet utgör 29,800 kbm., hvartill sedan kommer
13,400 kbm. hugget virke. Utom dessa qvantiteter har härifrån utförts hafre,
hö, hudar samt mindre partier kimrök och tjära, allt till ett sammanlagdt
värde af 1,170,000 Fmk.
Kotka (från vicekonsuln).
Af de Förenade rikenas fartyg hafva varit
15 st. svenska ångare med tillsammans 5,864 ton
och 13 » » seglare » » 3,630 »
Summa 28 st. med sammanlagdt tonial af 9,494
och hvilkas utgående bruttofrakter utgjort Fmk 174,195.
13 st. norska ångare med tillsammans 6,526 ton
och 62 » » seglare » » 27,123 »
Summa 75 st. med sammanlagdt tontal af 33,649
och hvilkas utgående bruttofrakter utgjort Fmk 558,663.
Af svenska segelfartyg ankom »Marianne» hit med saltlast från Cadiz, hvars
bruttofrakt utgjorde Fmk 5,235, de öfriga alla i barlast.
Af norska seglare ankommo 3 hit med last af sand, lera och stenkol,
hvilkas inkommande bruttofrakter utgjorde tillsammans Fmk 4,700. Med last.
ankom äfven norska ångaren »Seaton» via S:t Petersburg med ett parti svafvel
från Licata (Sicilien) med bruttofrakt Fmk 10,773.
Exporten under året uppgår till ett summariskt värde af Fmk 11,561,020
mot 10,088,646 Fmk föregående året och består i
12,035,344 kbf. sågade trävaror värda Fmk 8,628,156
327,251 » rundt virke — » » 98,175
12,362,595 kbf. värda Fmk 8,726,331
9,904,499 kg. trämassa, papp och papper » » 2,441,846
Glasvaror, smör, fisk, bär, tjära, gjutgods m. m. » » 392.843
Fmk 11,561,020
Hangö (från vicekonsuln).
Importen till denna hamn omfattade bland annat:
Sill kg. 67,562 Jern och stål kg. 1,219,740
I exporten märktes:
Trämassa och papp kg. 4,455,127 Ved f:r 2,035
Papper » 3,173,149 Tjära kg. 4,751
Sågtillv. af minst 2 m. kbm. 34,406 Jern o. stål i stänger » 1,054,067
» hel last ... ton 5,755 Lefvande hästar st. 73

123
Rörande den andel ångfartyget »Express» tagit i förmedlandet af ofvannämnda
varuutbyte, har fartygets redare med vanligt tillmötesgående lemnat följande
meddelanden:
Anjovis kg. 5,748
Apotekarevaror » 1,975
Bly » 15,741
Bröd » 9,940
Böcker och tryckalster... » 22,691
Cacao » 1,711
Diverse » 20,702
Blektr. fotogr.-apparater » 5,995
Klektr. telefonapparater o 12,522
Fisk » 28,566
Fiyttgods » 2,408
Frö.. » 93,845
Färger » 11,556
Galanterivaror » 822
Gjutgods » 6,854
Glas och fajanser » 5,150
Hudar » 8,695
Hummer och ostron ... » 626
Jern och stål, arbetadt » 71,963
Borst och tagel kg. 908
Bastmattor och biår » 6,197
Böcker och tryckalster... » 2,740
Caviar » 1,024
Diverse » 5,133
Fisk (lax) » 8,852
Fiyttgods » 1,698
Fogel och hare » 54,724
Frö » 554
Gummivaror » 32,032
Hår » 481
Från Stockholm.
Från Hangö.
Lovisa (från vicekonsuln).
Jern och stål, oarbetadt kg. 475,965
Kemikalier » 10,606
Kliider » 398
Koru och malt » 20,982
Landtbruksmaskiner ... » 5,757
Manufakturer » 3,991
Maskiner » 28,123
Mejeri- och landtbruksredskap
» 23,616
Metall o. koppar, arb » 4,631
» » oarb. » 6,786
Matvaror » 666
Oljor och trau » 16,211
Pappersarb. och tapeter » 3,588
Trä- och slöjdarbeten... » 5,854
Sten, arbetad » 1,792
Tryckutensilier » 5,774
Viner och spirituösa ... » 34,810
Ärter och vicker » 9,484
Kött kg. 21,064
Linser » 244
Oljor » 1,399
Papyrosser » 1,221
Skidor » 584
Skinn » 10,116
Smör » 147,341
The » 84
Voilock » 370
Ved kbm. 150
Ägg kg. 37.804
Någon direkt fartygsförbindelse med Sverige och Norge har icke heller i
år förefunnits, och de vanliga jemförelsevis ringa affärsförbindelserna med de
Förenade rikena hafva ej visat någon stegrad liflighet.
Vicekonsulatsdistriktet besöktes under året af 14 norska fartyg och 4
svenska, ibland hvilka 4 norska och 2 svenska ångfartyg. Samtliga ankommo
i barlast och afgingo härifrån med trälast.
Med uppmuddringen af stadens hamn har arbetet under sommaren fortgått,
men likväl ännu icke hunnit slutföras.

124
Uleåborg.
Exporten har hufvudsakligen förmedlats af följande firmor: J. W. Snellman
G:son export 24,116'9 3 kbm. sägade trävaror, G. & C. Bergbom samma
slags vara 21,009'7 7 kbm., d:o Uleåborgs sågverksaktiebolag 25,472 - 24 kbm.,
d:o L. Candelin J:r 15,833-67 kbm. och Pruuki sågbolag 3,675-75 kbm.;
tjärexporten har förmedlats af J. W. Snellman G:son 10,386 t:r, G. & C.
Bergbom 4,919'/,, t:r, Otto Ravander 12,257'/, t:r, J. G. Pentzin 10,687 t:r,
Isak Ravander 8,612 t:r, A. Santaholma 3,530 t:r, Iuberg & C:o 2,133 t:r
m. fl. Af firman Bröder Aström har exporterats 563,328 kg. beredda hudar
samt 26,780 kg. sadelmakarearbeten.
I fråga om den andel de Förenade rikena tagit i ofvannämnda varuutbyte
föreligga nedanstående af tullkammaren i Uleåborg benäget lemnade uppgifter:
Från de Förenade rikena importerade varor.
Apotekarevaror, värda ... Fmk 100
Blyhagel kg. 5
Boktryckeristilar » 40
Boktryckerisvärta J> 16
Bomull, rå » 259-6
Bomullstrassel » 480
Bröd af råg » 526
Böcker, tryckta, värda... Fmk 10,620
Cacao, rifven kg. 0 8
Cement » 13,800
Deglar, sand- » 20
Fajans- och porslinskärl... » 57
Fernissa, lackfernissa ... » 270
Fisk, skilda slag » 12,289
Fisknät » 13
Flyttgods, värda Fmk 880
Fotografier, » » 137
Färger o. färgningsilmnen kg. 611
Galanteri- o. korta varor » 112'6
Garn af bomull » 171'4
» » ull » 303-5
Glas och arbctcD deraf... » 169'9
Grönsaker, färska » 120
Guld, arbetadt » 0'35
Hasselspån » 166
Hattar af filt st. 27
» » spån kg. 24
Hattstommar » 1
Hudar, råa » 27,086
Instrumenter, värda Fmk 1,175
Jern o. stål samt arbeten
deraf kg. 75,542
Kalk hl. 6,6981/2
Kalklösning kg. 285
Kardborrar » 1
Kemikalier » 779'9
Kläder, färdiga kg. 29.8
Kork, buteljkork » 1,687
Lampor och tillbehör... » 5'1
Luktvatten » 63"7
Malt, kornmalt » 10,000
Maltextrakt but. 135
Markiser:
värda 45 Fmk kg. 26
Marmor, arbetad:
värde 120 Fmk » 87
Maskiner, skilda slag:
värda 6,288 Fmk ... » 1,936.9
Maskinpackning:
värde 10 Fmk » 1
Maskinremmar:
värda 406 Fmk » 55
Metaller o. arbeten deraf » 759'5
Metrefvar » 5'2
Mineralvatten but. 20
Mjöl, råg- kg. 680,500
» korn- » 28,000
Oljor, skilda slag » 1,406
Ost » 206
Papper » 1,594
Paraplyer af siden st. 1
Pelterier, värda 75 Fmk kg. 0.65
Pressenningaraf segelduk » 26
Skoplagg » 1
Skrifbläck » 576-2
Senap » 40
Slipsten, värde 10 Fmk » 40
Smergelduk » 3 - 2
Snus » 1
Socker » 3,809
Spanmål, korn » 28,750
Stärkelse » 204

Spirituösa på fat kg. 378
» » but » 85
Sprutslang » 14.15
Sysiike » 15'3
Trän » 5,493
Trävaror o. arbeten, värda Fmk 1,225
Tvål kg. 147-8
Tågvirke » 1,485
Ur, fickur, värda Fmk 40
125
Vagnsmörja kg. 200
Viner, icke mousserande but. 134
B pá fat kg. 652
Väfnader af bomull » 26T5
» » hampa » 0 - 7
» » siden » 26 - 8 7
» » ylle B 550'7B
Växter, lefvaode, värda... Fmk 265
Åkdon, en trilla, » ... » 500
Till de Förenade rikena ha under år 1893 följande varor från Uleåborg
exporterats:
Beck t:r 198 1/2
Böcker lador 7
Hjortron kg. 60
Lax, saltad.. » 2,728
Kött, renkött, rökt B 87
Vasa (från vicekonsuln).
Messingsplåtar kg. 303.5
Smör » 17
Tjära t:r 1,380
Tjärolja kg. 950
Vattenapparat, 1 st. B 37
Samfärdseln med Sverige har detta år uteslutande ombesörjts af svenska
ångarne »Carl von Linné» och BSundsvalls, om man undantager att ångaren
»Köpmanholmen» på försommaren gjorde ett par resor emellan denna ort och
Umeå.
Jag har i år antecknat en visserligen kort men ganska liflig varu- och
persontrafik öfver Qvarken, som, redan tidigare under den stränga vintern flere
gånger isbelagd, var trafikabel från och med den 16 februari, då de första tororna
öfvergingo, till den 9 april. Under denna tid öfverfördes sammanlagdt 1,385
föror, deraf 1,094 med 9,586 drittlar smör = 581,293 kg., 99 föror med
268 kolly fogel = 38,823 kg., 8 kolly lax = 1,226 kg., 14 kolly renkött =
3,459 kg., 8 kolly tågvirke = 1,346 kg., 3 föror med 14 kolly fläsk = 1,446 kg.
520 passagerare ha rest öfver till Sverige och ha af dem användts 189 hästar.
Resandena ha till största delen varit emigranter, hvaribland många qvinnor och
några barn.
Forornas afsändare från Vasa äro: Waldemar Schauman 519 föror med
4,513 drittlar, Cairenius & C:o 392 föror med 3,484 drittlar smör, 74 föror
med 239 kolly fogel etc, T. Laurell 151 föror med 1,315 drittlar, J. Kurtén
32 föror med 274 drittlar smör, K. V. Petersén 25 föror med 61 kolly fogel,
lax och kött, Engelska Svinslagteriet 3 föror med 14 kolly fläsk.
Från Umeå ha isvägen till Vasa inkommit 334 st. större jernplåtar c:a
63,166 kg., 1,150 st. tomdrittlar, 319 kolly styckegods, såsom maskindelar,
mejeriredskap och apparater, ullgarn, sill, frö, glasvaror och jernsmide m. m.,
27 kolly jern och stål i stänger c:a 2,260 kg. 85 resande, de flesta från
Amerika återvändande emigranter, hafva till största delen medföljt de återvändande
finska forbönderna, så att endast 11 svenska hästar ha användts för
passageraretrafiken.
Hufvudparten af exporten öfver Qvarken utgjordes, såsom af ofvan framgår,
af smör, som öfver Trondhjem vidare befordrades till England, och hade

126
finska staten för öfvervakandet af spedieringen engagerat och till Umeå sändt
én ombudsman.
Importen från Sverige har i hufvudsak utgjorts af spik, stål, smide, plåt,
krita, rödfärg, eldfasta tegel, dräneringsrör, mejeri- och jordbruksredskap, tunnbinderimaterial,
bröd, böcker, metallvaror, anjovis, hudar, socker, samt från
Norge sey och sill. Bland importartiklarne tillåter jag mig särskildt betona
svenska fabrikers socker, som hitkommit i ganska betydande partier, en abnormitet
som helt och hållet får tillskrifvas följderna af rysk-tyska tullkriget.
Exporterade äro under seglationstiden hufvudsakligast följande artiklar:
Råg kg. 293,885
Hafre s> 611,183
Korn » 3,680
Malt B 950
Foderajöl B 264,170
Hö » 32,740
Höfrö B 9,500
Rörtofs » 319
Kött och fläsk » 86,191
Fisk B 63,321
Smör B 153,890
Vildt B 5,725
Skinn och hudar » 4,207
Kreatursben kg. 13,800
Tågvirke » 4,160
Dref » 16,350
Hampa » 3,100
Nöthårsfilt » 5,965
Bär B 1,336
Lök » 750
Beck » 225,450
Tjära hl. 7,692
Tjärolja B 267
Potatis B 1,030
Lefvande kreatur st. 1,871
Ägg B 118,230
Såsom häraf framgår, har årets export icke varit vidare liflig, i det att
de flesta artiklar visa en märkbart mindre siffra, jemförd med närmast föregående
årens export. Orsaken torde bero på flera omständigheter, icke minst
den att året på hvardera sidan om Bottenviken utfallit ganska lyckligt hvad
skörden beträffar.
Någon immigration från de Förenade rikena torde ej hafva förekommit.
Åbo (från vicekonsuln).
Såsom af nedanstående handelsstatistik närmare framgår, har importen ifrån
Sverige och Norge till Åbo varit i hufvudsak såväl till beskaffenhet som omfång
lik de senast föregående årens och detsamma kan sägas om exporten
härifrån med undantag af att 684,586 kg. hö under hösten exporterades, beroende
på den goda höskörd Finland sistlidna år hade att fágna sig åt.
Dessutom har exporten af kött, fläsk och spanmål härifrån till Sverige
varit högst obetydlig.
Den förnämsta exporten utgjordes af:
1893 1892 1891
Sågadt virke std 34,135 34,166 33,977
Hafre kg. 11,060,555 2,210,549 11,856,257
Råg och korn » 10,354 937,356

127
Den förnämsta importen ifrån de Förenade rikena till Åbo bar åtgjorts af:

128
Tammerfors (från vicekonsuln).
Trävaruexporten härifrån trakten var, sedan de mot slutet af 1892 till
temligen förmånliga pris för vårleverans afslutade battens- och plankpartier blifvit
expedierade, vida mindre än något år förut, hvarutom flere af våra större
exportörer drabbades sf känbara förluster genom stora fallissementer såväl i
England som ock hufvudsakligast i Spanien, med hvilket sistnämnda lands importörer
större delen af våra exportörer stått i liflig förbindelse; till följd af
de stora lager trävaror, sona 1892 och 1893 blefvo qvarliggande osålda i Spanien,
var efterfrågan å virke derstädes ytterst ringa och prisen i överensstämmelse
dermed låga, i medeltal under £ 5 pr standard f. o. b. Äbo eller
Helsingfors. Också lågo 1893 i Tavastland väl 12 à 15 sågar i overksamhet.
Pappersfabriken (firma I. C. Frenckell & Son) arbetade natt och dag med
full fart och hade att uppvisa en tillverkning af diverse slags omslags- och
skrifpapper uppgående till c:a Fmk 1,400,000.
Asfalt- och takfiltfabriken (firma Asfalt- och takfiltfabriksaktiebolaget) producerade
med en arbetsstyrka af 120 man diverse omslagspapper och papp till
ett värde af c:a Fmk 400,000 (c:a 1,980,000 kg.).
Näsijärvi pappfabriksaktiebolag levererade med ea arbetsstyrka af c:a 20
man 120,000 kg. papp till Fmk 30,000 tillverkningsvärde.
Tammerfors aktiepappfabriks årstillverkning utgjorde e:a 225,000 kg. papp
till ett värde af Fmk 56,000.
Tammerfors tapetfabrik (ny för året) frambragte c:a 300,000 rullar tapeter
till ett värde af c:a Fmk 100,000.
Tammerfors tändsticksfabriksaktiebolag var icke hela året om i verksamhet
och tillverkade med c:a 90 personer (män och qvinnor) blott 10,000 lådor
säkerhetständstickor om 1,000 askar hvar, till ett värde af Fmk. 93,000.
Splintfabriken (firma Aktiebolaget Splint), med en arbetsstyrka af c:a 45
man, exporterade c:a 100,000 lådor tändsticksämnen om en million hvar till
ett värde af c:a Fmk 170,000, hufvudsakligast till London och Hamburg.
Nokia aktiebolag, c:a 15 kilometer från Tammerfors, eger ett träsliperi
och cellulosafabrik för tillverkning af tryck-, omslags- och tapetpapper och tillverkade
med c:a 300 arbetare 3,000,000 kg. papper till ett värde af c:a

129
Fmk 950,000, och drifves med vattenkraft liksom Kyröfors pappersbruk (egare
L. J. Hammaren & G. O. Sumelius i Tammerfors), som med eget träsliperi och
en arbetsstyrka af c:a 200 man tillverkade e:a 2,100,000 kg. omslagspapper
till ett värde af c:a Fmk 450,000, hvaraf till c:a Fmk 50,000 värde stannade
i Finland, c:a Fmk 200,000 värde exporterades till Ryssland och c:a Fmk
200,000 värde exporterades till utlandet.
Tillgången på skogsfogel har varit ytterst ringa — bristen af en ny och
strängare jagtstadga gör sig allt mera gällande — och ingen nämnvärd export
har kunnat ifrågakomma. Pä hösten stod priset för tjäder till Fmk 6, för
orre till Fmk 3 och för hjerpe till Fmk 1.50, allt räknadt per par.
Smörexporten, säsom året förut rätt betydlig, utgjorde till S:t Petersburg
öfver 7,500 kg., Danmark, Norge och England (mest) öfver 200,000 kg., och
höll sig priset i medeltal till Fmk 2.25 pr kg. Då för det mesta blott niejerisuiör
utföres, förekomma här inga särskilda smörexportörer, utan en livar mejeriegare
exporterar sjelf öfver Hangö genom derstädes bosatte kommissionärer,
hvaribland de största äro Finska Mejeri-Unionen och Arthur Borgström. Allmogesmör,
hvars pris varit synnerligen varierande under 1893, nämligen frSn
och med Fmk 1.20 upp till Fmk 2 pr kg., har numera varit mindre efterfrågadt
på utrikesmarknaden. Endast norrmannen R. Böe och landthandlanden
A. Toikkonen på Kuru (vid Näsijärvi) hafva deraf exporterat några partier till
Sverige.
Arbetshästarnes pris har stått till Fmk 250 à 400 för dugliga sådana,
och exporterades
Danmark.
deraf härifrän inalles 128 st. till Ryssland och 7 st. till
En exportartikel, som börjat söka sig väg till Tyskland, är kräftor, och
då det i Tavastland årligen fångas flera millioner af dessa djur, torde utförseln,
såvida prisen hålla sig, kunna blifva stor nog. Försök till export hafva äfven
gjorts till Sverige och Danmark och lära utfallit till säljarnes belåtenhet, då
varan framkommit i godt tillstånd och Iemnat god förtjenst.
Allmän öfversigt.
Arten och mängden af de i 1893 års handelsomsättning emellan Finland
och utlandet ingående förnämsta alster synes af nedanstående tabell, i hvilken,
till vinnande af en öfversigt af motsvarande förhållanden under båda närmast
föregående år, redogörelse för dessa äfven intagits:

130
Hvad beträffar de Förenade rikenas andel i ofvannämnda varuutbyte, ser
jag mig beklagligtvis ännu, i följd af bristande statistiskt material, ur ständ
att deroin lemna någon redogörelse, men säkert torde vara att de tullförhöjningar
af 50 %, som under en stor del af aret härstädes drabbat alla artiklar
från Tyskland eller af tyskt ursprung, ganska mycket bidragit att under året
öka afsättningen på Finland af åtskilliga artiklar från de Förenade rikena, såsom
maskiner, jern- och stålredskap, väfnader och socker. En ny införselsartikel
har dessutom varit mjöl, som i mycket betydande partier hit införts,
hufvudsakligen från de stora qvarnverken vid Möss i Norge. Då Finland under
1893 varit gynnadt af ett i alla afseenden godt år, såväl för hvad skörden som
höäringen beträffar, under det att ett motsatt förhållande inträffat i flera delar
af Sverige, har följden varit att ansenliga qvantiteter såväl spanmål som hö

131
härifrån sökt sig marknad på vestra sidan af Bottniska viken, oafsedt de högst
betydande partier smör, som under den tid af vintern, då trafiken varit ledd
öfver Kvarken, från Finland fördes till Sverige för vidare transport via Norge
till England.
Äfven i fräga om Finlands handel och industri i allmänhet under det förflutna
året föreligga ännu inga officiella berättelser, och ser jag mig följaktligen
tvungen att likasom tillförene i denna årsrapport inskränka mig till att endast
beröra några af de artiklar, som utgjort föremål antingen för den hufvudsakligaste
exporten från Finland, eller ock i större myckenhet från de Förenade
rikena till distriktet importerats och rörande hvilka artiklar det lyckats mig
att från fackmän på enskild väg erhålla några mera i detalj gående uppgifter.
Trävaruhandeln.
Trävarurörelsen har i allmänhet under år 1893 stält sig gynsammare för
Finland än under det närmast föregående året, såväl i afseende å de utskeppade
partiernas storlek som å de derför betingade prisens belopp.
Till följd af de särdeles låga prisen under år 1892, ingick året med
öfverfulla lager och var det med stor tillfredsställelse man strax på nyåret
emottog underrättelse om att prisen i utlandet visade en stigande tendens.
Stegringen motsvarade visserligen ej de stora förhoppningar man dervid fästat,
i synnerhet för hvad planchetter och de små dimensionerna beträffar, men på
plankor, battens och de gröfre dimensionerna uppgick stegringen dock till fullt
5 sh. i genomsnitt.
Den stränga och snörika vintern gjorde att skogsarbetena och timmersläpningen
obebindradt kunde fortgå hela vintern, hvarjemte den rikliga tillgången
på vatten tillät vårflötningarna att bedrifvas med full fart.
De tvenne föregående svåra åren, med delvis missväxt i flera delar af
landet samt deraf följande penningeknapphet och höga räntor, kunde naturligtvis
ej undgå att utöfva sin verkan äfven på trävarurörelsen, ehuru dock ej i
den utsträckning som man kunnat befara. De tre eller fyra större konkurser,
som inträffade under året, voro ej en direkt följd af den nuvarande ställningen,
utan torde orsakerna dertill vara att söka långt tillbaka i tiden. De
af olyckan drabbade firmorna voro herrar Tschusoff & Sapetoff i Viborg samt
Blieser Johansson och C. G. Blomberg i Tammerfors.
Den känbara krisen inom byggnadsverksamheten drabbade väl egentligen
endast snickerifabrikerna i Helsingfors och några andra af landets städer, men
äfven inom denna bransch förekom ett fallissement, i det Ekenäs snickerifabrik
nödgats inställa sina betalningar.
Tvenne faktorer, som i hög grad hämmande inverkat på årets trävarurörelse,
hafva varit dels tullkriget med Tyskland, dels de ofördelaktiga förhållandena
på den spanska marknaden.
Det s. k. tyska tullkriget inträffade dock lyckligtvis för Finland så sent
på året, att en stor del af skeppningen till Tyskland hunnit expedieras. Hade
detta s. k. krigstillstånd inträffat tidigare på året, hade dess verkningar för
Finland säkerligen blifvit ytterst känbara, ty efter tullförhöjningen utestängdes
den finska varan helt och hållet från den tyska marknaden, der naturligtvis
under de rådande förhållandena all konkurrens med Sverige eller Norge var
omöjlig.
I Spanien, der de finska handsågade 3"×9"×14' furuplankorna sedan
lång tid tillbaka varit en lätt afsättlig och omtyckt vara och der Finland städse
haft en af sina bästa marknader, voro förhållandena ytterst tryckta, såväl på

132
grund af den fallande kursen som af politiska orsaker. Detta försvårade försäljningen
och nedtryckte prisen, hvartill äfven kom de stora förluster, som
drabbade härvarande exportörer genom det obestånd, hvari en af dem mycket
anlitad stor firma i Barcelona råkat.
En ny bransch inom trävarurörelsen har på de senare åren härstädes uppstått
genom export af hyflade trävaror m. m., och en firma i Helsingfors har
under året förutom en del hyfladt virke skeppat till England och Tyskland ett
större parti dörrar, färdiga villor och andra snickerialster.
Jag tillåter mig här vidfoga en tablå öfver Finlands trävaruexport i kubikmeter
under senaste sex år, hvaraf framgår att skeppningen under år 1893 ej
obetydligt öfverstiger motsvarande export under de föregående åren af perioden:
Sillmarknaden.
Tyvärr måste äfven år 1893 betecknas såsom ett ganska ogynsamt är såväl
för exportörer som importörer af sill till Finland.
Visserligen hade flera laster vårsill redan under februari och mars månader
härstädes afsatts till rätt fördelaktiga pris, men så snart skeppsfarten
började komma i gång, anlände så många »aventurlaster» att prisen genast nedtrycktes
och egarne nödgades sälja varan till ovanligt låga och förlustbringandé
pris. Emedan alla till Viborg tidigare ankomna laster icke genast kunnat placeras,
hade flera af dem måst lagras för framtida försäljning, och dessa lagrade
partier hafva under vinterns lopp blifvit så att säga bortslumpade samt derigenom
äfven bidragit att förstöra marknaden.
hos denna sill varit mindre god.
Tilläggas bör dock att qvaliteten

133
Senare pá hösten blef visserligen efterfrågan å storsill något lifligare och
åtskilliga laster Ostlands- och Islandssill såldes i Viborg till rätt fördelaktiga pris.
I november månad anlände hit en ångbåtslast svensk fullsill, som dock icke kunnat
placeras, utan härstädes lagrats. Såväl qvalitet som packning och behandling
af varan visade sig ganska tillfredsställande. Af svensk tomsill importerades
äfven en större qvantitet, inköpt till billigt pris och som här äfven till största
delen fann afsättning till moderat pris. Något högt pris torde tomsillen på
grund af sin dåliga beskaffenhet aldrig kunna komma att härstäiles påräkna.
Äfven under år 1893 importerades ett större parti skotsk fetsill, som här
funnit god afsättning, ehuru qvaliteten var vida sämre än fjolårets. Den skotska
sillen synes år från år vinna större insteg på den finska marknaden, och torde
detta väl hufvudsakligast bero på det utmärkta skick, hvari såväl tunnor som
packuingen befinna sig, ty i afseende å sjelfva varans beskaffenhet är denna i
många fall underlägsen den norska.
Äfven sjelfva saltningsmetoden torde äfven bidraga till det påpekade förhållandet.
Då stora lager af fjolårets vara ännu finnas öfver allt i Finland och dessa
lager naturligtvis först måste utrymmas, torde någon större efterfrågan å ny
vara knappast vara att härstädes emotse förr än senare på sommaren.
Under årets lopp har i Jakobstad en konserveringsanstalt för fisk inrättats
af herrar Emil Thodén och Uno Lunden. Rökugnarne hafva blifvit uppförda
under tillsyn af en från Norge införskrifven fiskrökare, som dessutom är hemmastadd
äfven i andra metoder att konservera fisk. Fabriken har hittills mest
sysselsatt sig med insaltniag af strömming för afsalu till orter norr om Jakobstad.
Äfven den af herr M. Him i Säkkijärvi anlagda fabrik för konservering
af strömming har under året betydligt utvidgats med tillbjelp af ett beviljadt
statslån af Fmk 5,000. Fabriken lemnar nu kryddad strömming inlagd i bleckburkar,
som i smak och öfriga egenskaper torde kunna jemnställas med den
bästa hvassbuk. Priset är 80 penni per burk, inrymmande vid pass 1/2 kg.
Svenska jordbruks- och mejeriredskap.
Samma ansedda firma som under föregående år lemnat redogörelse för afsättningen
i Finland af ofvannämnda artiklar, har äfven i år till generalkonsulatet
afgifvit en berättelse i ämnet för år 1893, ur hvilken jag tillåter mig
meddela följande:
Den under förra året emellan Ryssland och Tyskland inträffade tullkonflikten,
hvilken som bekant äfven utsträcktes till Finland, har haft ej obetydligt
inflytande på importen af svenska varor till Finland samt haft till följd en ökning
af densamma, oaktadt de stora svårigheter och kostnader anskaffandet af
godkända ursprungsbevis mången gång medfört. Utom denna nu antydda fördel,
hafva också sistlidet års jemförelsevis goda skörderesultat bidragit till att
öka lifligheten i affärerna och göra dem sundare och säkrare än under föregående
år.
Visserligen har den inhemska tillverkningen inom många områden tagit
ett ej obetydligt steg framåt, men de svenska varornas, specielt maskiners och
redskaps, öfverlägsna egenskaper göra sig det oaktadt gällande och vinna af den
opartiske köparen fortfarande det erkännande de så väl förtjena. Så länge de
finska verkstäderna och fabrikerna ej kanna prestera ett arbete, som i såväl
materialets beskaffenhet som arbetets utförande är fullt jemngodt med det svenska,
kommer importen från Sverige ej att minskas, utan tvärtom, härvid sålunda

134
erhållande en hjelpsam hand af de finska verkstäderna sjelfva. En olägenhet,
som ingalunda spelar en obetydlig roll härvidlag, är dock, att svenska maskinernas
pris i allmänhet ställer sig något högre än de finskas och den finsko
bonden ser tills vidare mera på varans pris än dess beskaffenhet, hvilken han
i de flesta fall ej heller fullt kan bedöma.
Det är sålunda på den bildade finske jordbrukaren de svenska fabrikerna
för framtiden måste bygga sina förhoppningar och han skall säkerligen ej heller
svika, förr än han i eget land erhåller en lika god maskin eller ett lika godt
redskap, som han från utlandet importerar.
De äfven detta år af finska staten beviljade lånen för mejeriers anläggande
i förening med den erfarenhet de båda föregående åren lemnat, hafva medfört
en för finska förhållanden ovanlig afsättning af för denna näring erforderliga
maskiner och redskap. Sá hafva af aktiebolaget Separators i Stockholm mejerimaskiner
(separatorer) ej mindre än 5- à 600 st. importerats och försålts i
landet, oaktadt denna fabrikation erhållit en inhemsk konkurrent, som med en
minutiös noggranhet kopierar dessa maskiner och hvad utstyrseln beträffar verkligen
kommit originalmaskinerna mycket nära, ehuru de i andra afseenden lemna
åtskilligt öfrigt att önska.
Äfven Excelsiorseparatorn samt Extractorn, båda svenska tillverkningar,
hafva i något mindre antal importerats. Extractorn såsom skumningsmaskin
enbart tyckes ej vara någon oäfven maskin och torde såsom sådan nog kunna
finna marknad här, men använd såsom både skumningsmaskin och kärna, hvarför
den egentligen konstruerats, synes den vara mindre lämplig.
Ofriga mejerimaskiner hafva funnit afsättning i med separatorerna jemförlig
proportion, men härvidlag hafva mången gång de enklare svenska maskinerna
fått gifva plats för de billigare inhemska och detta till föga fromma för mejeriegarne.
Under detta likasom under föregående år har afsättningen af mejerikärl,
tillverkade vid svenska stålpressningsaktiebolaget Olofström, varit betydlig, trots
den stora konkurrensen med de inhemska fabrikaten och fortsätter fabriken att
använda samma goda material och nedlägga samma omsorg vid tillverkningen,
skall detta fabrikat svårligen kunna öfverträffas och dess goda anseende allt
framgent göra dem begärliga härstädes.
Försäljningen af svenska ångmaskiner och ångpannor, hvilken man skulle
hafva anledning antaga vara betydlig, då så många mejerier byggts, har varit
ringa, enär större delen mejerier uppsatts för handkraft eller hästvandring, till
ej synnerligen fromma för det finska smörets namn på den utländska marknaden.
Följden häraf torde väl i den närmaste framtiden blifva den, att mejerier
med större separatorer och ångmaskiner komma att anläggas, sedan allmänheten
lärt sig inse det ofördelaktiga i att bygga en mängd små mejerier i
stället för ett, fåtal större.
De svenska plogarne af Ofvcrums, Norrahammars och Marieholms bruks
tillverkningar bibehålla fortfarande det goda namn de lyckats förvärfva och alsättningen
häraf uppgår, oaktadt flera inhemska bruk upptagit plogfabrikationen,
till flera tusental. Marieholms bruk tyckes härvidlag taga försteget framför de
öfriga svenska bruken, hvilket i första hand torde bero derpå, att dess plogar
äro billigare men ändock jemngoda med de öfrigas. Försäljningen af dessa
bruks tillverkningar har uppgått till c:a 3- å 4,000 st.
Vesterås' radsånipgsmaskiner intaga ännu ett framstående rum bland dylika
maskiner, hvarför desamma uteslutande här säljas och hafva fullständigt utträngt
såväl de svenska vid Öfverum tillverkade som de från Amerika inkommande.
Till något betydligt antal kan likväl en maskin, för hvilken här

135
finnes sä jemförelsevis liten användning och betingar ett så högt pris, sjelffallet
ej säljas, men torde antalet dock hafva uppgått till ett 50-tal.
Palmcrantz slåttermaskiner, med hvilka konkurrensen mellan inhemska
och andra utländska varit ytterst svår, gå fortfarande segrande nr striden.
Visserligen lyckades en amerikansk slåttermaskin här inarbetas och säljas i ej
så obetydligt antal, men sedan densamma i hållbarhet visat sig vara den svenska
underlägsen, kom den senare åter till heders och c:a 400 st. såldes deraf
under 1893.
I samband med slåttermaskinerna säljas årligen ett antal hästräfsor och
har sådana utgångna från fabriken Ceres vid Vaxholm varit de enda svenska
som funnit köpare.
Sista årets ovanligt rika foderskörd tillät en ej obetydlig export af hö till
kontinenten och äfven till Sverige, hvilket i sin ordning gaf anledning till efterfrågan
af höpressar, såsom varande nödvändiga för höets konservering under
transporten och frakternas nedbringande till det minsta möjliga. Dylika, utgångna
från ofvannämnda fabrik Ceres och Vesterås mekaniska verkstad, kunde
derför här placeras.
Det största antalet mindre landtbrukare sakna ännu slåttermaskiner, hvarför
vanliga liar i stort antal och af öfvervägande svensk tillverkning säljas.
Af de s. k. »Mora-liarne», hvilka uteslutande dominera marknaden, hafva tusentals
dussin under året försålts. Äfven andra alster af den mindre industrien,
såsom högafflar, grepar, spadar och yxor, tillverkade i Sverige, äro synnerligen
omtyckta, men hafva en mycket svår konkurrent i de inhemska tillverkningarna.
Hults bruks klöfvernötare, hvilka i Sverige vunnit ganska stor spridning,
börja nu äfven här efterfrågas, hvadan utsigt finnes för att dessa utmärkta
maskiner, hvaraf några exemplar redan sålts, skola vinna erkännande och afsättning.
De dåliga träkonjunkturer, som under de senaste åren varit rådande, hafva
förorsakat stagnation i sågverksrörelsen, hvarför afsättningen af sågverksmaskiner
varit af ringa betydelse. Det oaktadt hafva dock de sedan gammalt välkända
Bolinderska ramsågarne och Beronii träbearbetningsmaskiner till ett 10-tal placerats,
hufvudsakligast till gamla sågar, som genom eldsvåda blifvit ramponerade,
eller såsom utbyte mot förslitna maskiner och äfven i ett eller annat fall mot
såsom odugliga ansedda finska ramsågar.
Brandförsäkringsbolagens skärpta bestämmelser hafva haft en god omsättning
af pumpar, sprutor och annan brandmateriel till följd. Behofvet häraf
har Holmgrenska sprutfabriken, belägen invid Vaxholm, till en ej ringa del
fylt och det framstående rum inom detta område verkstaden sedan länge tillkämpat
sig, synes den äfven för framtiden kunna komma att behålla.
En i sitt slag i Norden enastående industri, hvilken burit goda frukter,
är tillverkningen af helväfda bruna och hvita bomullsremmar, sådan den sedan
några år bedrifves å Jonsereds fabrikers aktiebolag invid Göteborg. Dessa
remmar utmärka sig för smidighet, lätthet, styrka, varaktighet och i främsta
hand för prisbillighet, hvarför också ej mindre än c:a 3,500 meter försålts i
Finland under år 1893.
Bland större beställningar i maskinväg svenska verkstäder haft att utföra,
framstår det af Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna till Hangö stad levererade
mudderverket. Såsom specialist på detta område har verkstaden goda
utsigter att erhålla leveransen på flera dylika och kontrakt med Uleåborgs stad
om ett dylikt har äfven afslutats. — Atterlingska verkstaden i Örebro, hvilken
såsom specialitet tillverkar maskiner och apparater för tillverkning af kolsyrade
läskedrycker, har under året haft att glädja sig åt ej så obetydliga beställningar

136
från Finland. Det utmärkta arbete denna verkstad presterar förtjenar allt erkännande
och uppmuntran.
För doktor de Lavals genialiska uppfinning ängturbinen har under det gångna
året ej utan framgång arbetats. Denna maskin, afsedd att ersätta de vanliga
ångmaskinerna, utmärker sig för enkelhet i konstruktionen, lättskötthet, ofarlighet
och litet erforderligt utrymme, men den oerhördt stora hastighet, hvarmed turbinen
roterar, afskräcker mången köpare. Det har derför varit förenadt med
mycket arbete och stora kostnader att få de första maskinerna placerade. Sedan
isen nu emellertid en gång är bruten och redan 10 maskiner placerade,
finnas stora förhoppningar på ett godt resultat. Dessa redan sålda maskiner,
hvilka representera en kraft af tillsammans 100 eff. hästkrafter, hafva företrädesvis
användts för elektriska belysningsanläggningar, men äfven för andra
ändamål. Såsom motor för dynamomaskiner, hvilka dä kopplas direkt till turbinen,
torde svårligen lämpligare maskin gifvas, enär de här ofvan för turbinen
angifna egenskaperna i detta fall göra sig i ännu högre grad gällande
än då maskinen användes såsom motor för andra ändamål. Specielt gäller detta
för belysning ombord å ångbåtar och härvidlag har maskinen tills vidare funnit
sin största användning.
Omkring dessa artiklar har maskin- och redskapsimporten från Sverige
hufvudsakligast rört sig, men äfven andra maskiner hafva sjelffallet, fastän i
obetydligare antal, funnit väg till Finland. Det svenska jernets framstående
namn på verldsmarknåden har framkallat en ganska betydlig export jemväl till
Finland. Avesta jernverksaktiebolag är den firma, som otvifvelaktigt gjort de
största affärerna härstädes och af deras tillverkningar af panngaflar, ångpanneplåt,
fartygsplåt, spantjern, vinkeljern, plattjern. fyrkantjern, rundjern etc. importerades
under det gångna året ej mindre än c:a 900,000 kg., representerande
ett värde af Fmk 270,000. Denna för finska förhållanden ej obetydliga
import har gifvit nämnda bruk anledning härstädes nedlägga ett lager om c:a
400,000 kg. af de mest efterfrågade dimensionerna af plåt och jern. För nederlaget
är upphyrdt ett mycket stort och prydligt, nyss uppfördt magasin å villaområdet
Neckcn vid östra chaussén invid Helsingfors. Då jernverket dessutom
utarbetat s. k. normalpannor öfver de i Finland vanligen gångbara och använda
dimensioner samt håller plåt å nederlaget till sådana, bör detta företag kunna
påräkna en betydande omsättning. Prisen för nederlagsvarorna komma att ställas
låga, emedan endast frakt och magasinering samt andra mindre omkostnader
tilläggas, men ingen lagerränta beräknas å materialet.
Äfven andra svenska jernbruk hafva härstädes lyckats få afsättning för
sina tillverkningar. Så har t. ex. Sandvikens maskinsmide till ett värde af
c:a 20,000 Fmk användts af en enda Helsingforsverkstad.
Förutom ofvannämnda artiklar hafva äfven åtskilliga andra produkter af
svensk industri börjat att i Finland erhålla förmånlig afsättning.
Hvalolja af svenska hvaloljefabrikens i Stockholm tillverkning användes i
de flesta finska sågverk, och svensk s. k. krontjära
finna liflig efterfrågan.
för takbestrykning börjar
Förädlade stenkolstjärpreparater och kemikalier för framställande af takbestrykningsämnen,
träkonserveringsmedel och färger hafva af firman E. C. Gernandt
till ett belopp af Fmk 30,000 importerats från Sverige och vidare förarbetats
i firmans härstädes belägna fabrik, hvilken utgör en filial till den i
Stockholm anlagda och i Sverige välkända fabriken för samma ändamål.
Svenskt utsädesfrö har äfven varit en ingalunda obetydlig importartikel,
då detta frö på grund af sin stora grobarhet och renhet har blifvit synnerligen

137
omtyckt. De försök, som under året gjorts att bedrifva denna införsel i större
skala, synas hafva lemnat ett öfver förväntan godt resultat, enar ej njindre än
e:a 17,000 kg. deraf blifvit genom en enda firma härstädes placerade, och antagligt
torde vara att ett par andra härvarande firmor uppnått minst samma
försäljningssiffra.
På initiativ af grosshandlaren W:m Djurling i Stockholm har, med anledning
af tullförhållandena i Finland, i staden Mariehamn pä Åland ett nytt
tapetfabriksbolag bildats, och har den gamla Björklundska tapetfabrikens i Stockholm
maskiner etc. försålts till det nya bolaget samt i Mariehamn uppsatts.
Fabriken får svensk verkmästare och hufvudsakligen svenske arbetare. Delegarne
i det nya bolaget äro svenskar och Mariehamnsbor.
Skördeförhållandena.
Några fullständiga statistiska uppgifter öfver resultatet af 1893 års skörd
föreligga ej ännu. men torde den för hela Finland öfver hufvud taget kunna betecknas
öfver medelmättan och i södra delen af landet till och med såsom god,
säväl för hvad qvalitet som qvantitet angår. Äfven höskörden torde i större delen
af landet hafva utfallit riklig. Denna stora tillgång på hö har under året föranledt
till en betydande export af denna vara, hufvudsakligast till Frankrike,
der årets höskörd felslagit. Transporten har vanligen skett transito genom
Sverige öfver Göteborg.
Emigrationen.
Äfven i Finland har under årot visat sig en märkbar minskning i utvandringen
till Amerika och torde dertill hafva bidragit icke allenast de skärpta
bestämmelserna i Amerika i fråga om tillstånd för utvandrare att der landstiga,
utan äfven, och i än högre grad, de allt talrikare skaror af återvändande
amerikafarare, som endast hafva föga lockande skildringar om arbetslösheten och
nöden i den stora republiken att meddela åt härvarande anhöriga och vänner.
Allt detta oaktadt har dock antalet utvandrare från Finland till Amerika under
år 1893 uppgått till öfver 9.000 personer, hraraf 4.000 ensamt från Vasa län.
Under år 1893 hafva följande svenska försäkringsanstalter
utöfvat försäkringsverksamhet i Finland:
med laga rätt
Lifförsäkringsbolagen Skandia, Stockholm, genom firman Schildt & Hallberg,
Helsingfors; Svea. Goteborg, genom herr J. X. Oarlander, Helsingfors;
Nordstjernan, Stockholm, genom herr K. Elmgi·en. Helsingfors; Thule, Stockholm,
genom herr O. Th. Widerholm, Helsingfors; Victoria, Stockholm, genom
herr E. A. Hjelt, Helsingfors; Skåne. Malmö, genom herr C. F. Curlander,
Helsingfors, samt Allmänna Liffürsäkring-bolaget, Stockholm, genom herr K. Th.
Hjelt, Helsingfors.
Olycksfallsförsfikrivgsbolaget
Carlander, Helsingfors.
Skandinavien, Stockholm, genom herr J. N.
Brandförsäkringsbolagen Skandia. Stockholm, genom firman Schildt & Hallberg,
Helsingfors; Svea, Göteborg, genom herr J. N. Carlander, Helsingfors;
Skåne, Malmö, genom herr C. F. Carlander, Helsingfors, samt Fenix, Stockholm,
genom herr C. J. Kramer, Åbo.
Transportförsäkringsbolagen Gauthiod, Göteborg, genom firman Wald.
Schauman, Nikolaistad; Stockholms Sjöfürsäkringsaktiebolag, Stockholm, genom
Ser. om Handel o. Sjöfart.
10

138
herr C. A. Sundahl, Åbo; Ägir, Stockholm, genom herr Victor Ek, Helsingfors,
samt Vega, Stockholm, genom herr Trapanus Seth, Åbo.
Någon norsk försäkringsanstalt har deremot icke under året bedrifvit sinverksamhet
i Finland.
I afseende å de under årets lopp i Finland vidtagna vigtigare åtgärder
som falla inom handels- och sjöfartslagstiftningens område, tillåter jag mig här
omnämna:
utfärdandet under den 20 februari af en kejserl. förordning angående denaturering
af bränvin;
utfärdandet under den 27 februari af ett bref till poststyrelsen angående
det kännetecken finska handelsfartyg, som frambefordra post, ega föra;
utfärdandet under den 25 maj af en kejserl. kungörelse angående tull å.
ryska rikskreditbiljetter;
utfärdandet under den 25 maj af en kejserl. kungörelse innehållande närmare
föreskrifter angående allmänna upplagsmagasin med rätt att utgifva s. k.
»warrants»;
fastställandet under den 17 maj af ny allmän matordning på finska handelsfartyg;
fastställandet under den 31 maj af formulär till frejdebok för i sjömanshus
inskrifne maskinister, maskinistelever och eldare å finska handelsångfartyg;.
utfärdandet under den 15 juni af en kejserl. förordning angående närmare
föreskrifter om silfverrubelns och dess fullhaltiga underafdelningars gångbarhet
i Finland;
utfärdandet under den 9 augusti af en kejserl. förordning angående åtgärder
emot kolerasjukdomen;
utfärdandet under den 6 november af en kejserl. kungörelse angående införande
af ursprungsbevis för varor, som till Finland införas:
utfärdandet under den 20 december af en kejserl. kungörelse angående
sågningsafgifternas erläggande i Finland under ytterligare tre år;
utfärdandet under den 20 december af en kejserl. kungörelse angående de
vilkor, hvarunder oförtullade varor må i allmänt upplagsmagasin insättas; och
utfärdandet under den 20 december af en kejserl. kungörelse med närmareföreskrifter
angående hallstämpling af guld- och silfverarbeten.
Ibland de bestämmelser i fråga om de finska tullsatserna, som under året
blifvit vidtagna, tillåter jag mig erinra dels om den förhöjning i tullafgifter
med 50 %, som nnder den 10 augusti blifvit faststäld å alla till Finland importerade
tyska varor, dels äfven om den exporttull af 45 penni pr kbm., som
under den 20 december blifvit faststäld för gröfre virke af furu eller gran af
minst 2 meters längd vid utförsel från Finland.
Af de under året öppnade nya kommunikationsleder af större betydelse
torde böra nämnas jernvägssträckan emellan Viborg och Sordavala och hamnbanan
i Helsingfors, hvilka båda upplåtits till allmän trafik. Under året ha
dessutom pågått arbeten för fullbordande af statsbanorna såväl genom Karelen
från Sordovala till Joensuu som från Tammerfors till Björneborg.
M. Björnstjerna.

139
Konstantinopel den 28 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från utrikes ort med last 3 1,479
» » i barlast 1 298
Afgångna: till » med last 4 1.777
Norska fartyg:
Ankomna: frän Sverige med last 1 988
» utrikes ort » 8 10,226
Afgångna: til! v i barlast 9 11,214
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna i] 200
» » afgångna » 200
Norska i> ankomna » 4.644
På- och afmönstringar å de Förenade rikenas fartyg uppgingo till 29.
Vicekonsulsstationerna
Förenade rikena:
hafva besökts af följande antal fartyg tillhörande de
Svenska
Norska
Antal Ton Antal Ton
Saloniki 2 791 2 2.135
Kandia 2 986 — —
Varna — — 1 ?
Frakterna hafva under år 1893 i allmänhet varit goda, och om icke
karantänsföreskrifterna föranledt så stora utgifter, skulle de t. o. m. kunnat
kallas fördelaktiga.
Sanitetsväsendet.
De sanitära förhållandena hafva i hög grad tagit beskickningens verksamhet
i anspråk. Såsom bekant, är det turkiska maritima sanitetsväsendet förlagdt
under det internationella sundhetsrådet härstädes, hvars president är den turkiske
utrikesministern. Det utgöres af 7 turkiska och 13 europeiska delegerade, som
till- och afsätta läkare och tjenstemän vid alla maritima lasarett i hela turkiska
riket samt diktera alla karantänbestämmelser. Sundhetsrådet, som i vanliga fall
sammanträder hvarje tisdag, har 1893 haft möten hvar annan dag. och man

140
kan derför utan öfverdrift säga, att dessa möten, som ofta pågått under flere
timmar, tagit en persons mesta tid och arbete i anspråk; beskickningens delegerade
har i allmänhet offrat 30 timmar i veckan blott på sanitära ärenden,
hvilka for vår sjöfart äro af stor vigt.
Som häraf synes, äro de europeiska delegerade ungefar dubbelt så många
som de turkiska, hvilket också är ganska rimligt, då det är de främmande fartygen
som underhålla både läkare och lasarett.
Kolerans uppträdande här i landet har varit mycket mildt. Den har
härjat i Yemen, Syrien, Anatolien, Konstantinopel och Saloniki, utan att dock
dödsfallens antal å någondera orten i allmänhet öfverstigit 20 à 30 pr dag.
Det är följaktligen icke så mycket sjelfva farsoten som snarare de stränga
karantänsåtgärderna hvilka framkallat nöd och elände hos befolkningen, skadat
sjöfarten och nästan tillintetgjort handel och samfärdsel, i det de föranledt utlandet
till försigtighetsregler icke allenast i fråga om sjöfarten, utan äfven
i fråga om importen af turkiska sydfrukter och andra produkter. Särskildt
tryckande är förbudet att lossa eller lasta under karantän å andra orter än
der formliga af sundhetsrådet erkända lasarett föreflnnas.
Deremot är det nya reglementet för sjöfarten vid Dardanellerna egnadt att
bereda kaptenerna vissa lättnader, såsom framgår af följande deruti intagna
bestämmelser:
1:o. Sundhetsformaliteterna för fartyg med rent sundhetspass kunna efter
kaptenens eget val ega rum i land eller ombord; i senare fallet skall kaptenen
navigera fartyget så nära sundhetsbyrån som möjligt och vid Nagara hissa på
fockmasten en flagga af fem röda band alternerande med lika många gula af
10 centimeters bredd och två meters längd, horisontelt placerade;
2:o. Fartyg, kommande från kolerasmittad ort och destinerade till icke,
kolerasmittade turkiska hamnar vid Svarta hafvet, interrogeras af sundhetsvakten
vid Nagara utan kommunikation och erhålla, i händelse intet kolerafall förekommit
ombord, tvenne sanitetsväktare, hvilka landsättas i Cavak;
3:o. Fartyg, som haft kolerafall ombord, nekas att passera sundet och
hänvisas till Clagomènes för undergående af föreskrifven karantän;
4:o. Fartyg, som passera Dardanellerna och Bosporen i karantän, skola
å stormasten hissa en gul flagga och må endast i nödfall kommunicera med
land;
5:o. Sundhetsafgifterna erläggas i Cavak; och
6:o. Segelskepp, kommande från kolerasmittad ort, förvägras tillträde till
sundet och Bosporen.
Konsulatvisa.
Den 28 september väckte Porten medelst en cirkulärnot till alla främmande
beskickningar den sedan 1887 hvilande frågan om turkisk konsulatvisa å främmande
fartygs sundhetspass. Denna fråga, som nyssnämnda år blef hänvisad
till en speciell kommission, bestående af 13 europeiska och 3 turkiska delegerade,
hade icke kunnat bringas till ett för turkarne fördelaktigt slut, och den
turkiska regeringen utfärdade derför helt enkelt det påbud, att alla främmande
fartyg, som efter den 1 november ankommo till turkiska hamnar, skulle hafva
sina sundhetspass försedda med turkisk konsulsvisa, vid äfventyr att eljest icke
uppnå fri praktika.
Detta uppenbara brott mot kapitulationerna besvarades af internationella
sundhetsrådet med. en skarp protest.

141
Tills vidare är status quo respekteradt, och med undantag af den sanitära
visan hafva främmande fartygs befälhafvare inga formaliteter att uppfylla å
turkiska konsulat i utlandet.
Polisvisitation.
En annan likaledes gammal fräga har Porten väckt i slutet af året, i det
regeringen begärt de främmande konsulernas assistance till att visitera alla
främmande fartyg, för att efterspana och gripa förbrytare o. s. v.
Agenterna.
Beskickningen kan icke annat än förnya sitt i fjolårsrapporlen gjorda uttalande,
att skeppsbefälhafvarne allt för ofta förbigå konsuln. I allmänhet äro
visserligen flertalet fartyg barlastade, och anlöpa denna hamn endast för att
fullgöra vissa för passagen nödiga formaliteter, och kaptenerna hafva följaktligen
ingen skyldighet att inställa sig på konsulatet, ehuru detta skulle lända både
kaptenen, konsulatet och sjöfarten till gagn och fördel. Då fartygen på återvägen
i allmänhet icke anlöpa denna hamn, erhålla de på uppresan jemväl de
för återresan nödiga dokumenterna.
När fartyget på uppgående anländer till Dardanellerna, telegraferar kaptenen
genom derrarande agent till agenten i Konstantinopel. Detta telegram
innehåller i regeln kaptenens och fartygets namn, afgängs- och destinationsorterna,
styrkan af besättningen och lastens innehåll.
På detta telegram erhåller agenten å det beträffande konsulatet de nödvändiga
dokumenterna, d. v. s. sundhetspass och firmaner, som derpå öfverlemnas
till vederbörande turkiska myndighet, der kaptenen vid ankomsten följande
morgon sjelf eller genom agenten afhemtar dem. Man skulle ju tro, att kaptenen,
som vid ankomsten finner så att säga allt klart, skulle hinna att åtminstone
en gång om året aflägga ett besök på konsulatet, helst han ofta uppehåller
sig flere timmar hos agenten. Komme hvarje kapten en eller två gånger
årligen till konsulatet, och konsuln derigenom blefve satt i tillfälle att utbyta
tankar och åsigter med honom, skulle derigenom mången god upplysning
kunna erhållas, många oriktiga uppfattningar häfvas och sjöfarten i hög grad
främjas. Konsuln är visserligen embetsman, men han är tillika, och kanske i
första rummet, den förste och naturligaste målsmannen for hemländernas handel,
industri oeh sjöfart. Denua omständighet i och för sig bjuder honom att, så
långt tid oeh förmåga räcka, bistä kaptenen och söka vinna dennes aktning och
förtroende. Men huru lifligt han än önskar att hjelpa med råd och dåd, har
detta intet praktiskt resultat, då kaptenerna af vana. vänskap eller egennytta
gå i agenternas ledband. Det ligger gifvetvis i dessa senare herrars intresse,
att kaptenen så sällan som möjligt kommer i beröring med konsuln, och när
detta någon gång måste ske, äro de alltid personligen tillstädes för att föra
kaptenens talan. Agenten har ju under åratal ordnat kaptenens angelägenheter
på ett tillfredsställande sätt, under det konsuln betraktas snarare som ett hinder
än en hjelp och i de flesta fall öfverflödig. Kaptenen anar icke, då han af
agenten meddelas att en eller annan tvistig fråga ordnats till hans fördel, att
agenten ingenting gjort eller kunnat göra annat än anmoda konsuln om intervention.
Då konsulns möda krönts med framgång, underrättar han ju agenten
derom, och denne i sin ordning kaptenen, men förtiger visligen att förtjensten
bör tillskrifvas konsuln. På detta sätt får kaptenen en hög tanke om agentens
inflytande och duglighet. Generalkonsulatet kan med detta för ögonen icke

142
underlåta att betona, det en agent i Turkiet absolut intet förmår utöfver de
alldagliga agenturåliggandena, och är tvungen att anlita beskickningens bistånd
i de minsta bagateller som komma inför t. o. m. den mest underordnade turkiska
myndighet. Genom att direkt vända sig till konsuln sparas derför tid,
penningar och — agentarvode.
Det är dock isynnerhet vid haverier och reparationer kaptenerna skulle
hafva sig ålagdt att öfverlemna allt i konsulns händer och låta denne utse
agenter, uppsyningsmän etc, dervid ansenliga summor skulle sparas. Om konsulns
tid och insigter icke tillåta honom sjelf att taga verksam andel i arbetet,
kan han åtminstone skaffa hederligt och insigtsfulit folk och förhindra bedrägerier.
Ju mera konsulns — det menas här gifvetvis de lönade konsulerna,
som icke fä mottaga annat arvode än det i taxan fastsatta — bistånd anlitas,
desto fördelaktigare för sjöfarten och desto billigare för de intresserade. Agenten
är naturligtvis i de flesta fall behöflig, men han får icke tränga sig mellan
konsuln och kaptenen, hämma den förstnämndes arbete och rubba den sistnämndes
förtroende. Han bör i stället vara beroende af konsulns förtroende
och af denne kunna rekommenderas till kaptenen, som då, ifall han blifver bedragen,
kan hålla sig till konsuln. Om redare och kaptener visste huru den
tjenstvillige, förekommande agenten låter uppväga sina tjenster med guld, skulle
de kanske vara en smula försigtigare. I Levanten är agenten mera än annorstädes
att kontrollera, ty i de flesta fall står han i förbindelse med alla. Vid
en reparation t. ex. går allt till på laglig väg; auktion förrättas under iakttagande
af alla lagliga regler, och anbuden öppnas af kaptenen sjelf, som naturligtvis
accepterar det billigaste. Kaptenen vet icke, att alla som ingifvit
anbud äro i komplott, och att de på förhand enat sig om huru stor summa
agenten skall hafva och hvem som skall gifva det lägsta anbudet. Vid inköp,
aflöningar, besigtningar o. s. v. bar agenten sin andel i betalningen från rederierna
och assuradörerna. Nu frågar kanske någon, hvarför icke kaptenen göres
uppmärksam härpå, och det svaras då, att kaptenen för det första sällan eller
aldrig låter se sig, för det andra af agenten vanligen »uppsattes» mot konsuln,
för det tredje har blindt förtroende till den förre och för det fjerde skulle
uppfatta en varning som förtal.
Beskickningen vill härmed ingalunda hafva sagt, att här icke finnes ansedda
och ärliga agenter; tvärtom är afsigten med denna varning att gagna de
redliga agenterna, derigenom att man söker blotta de oredliges knep. Här
finnas ansedda skandinaviska och engelska hus, men det finnes ännu flere svindlare,
och derför tillrådas ännu en gång rederierna att vid vigtiga tillfällen öfverlemna
allt i konsulns händer och låta denne träffa valet af agenter. Beskickningen,
som både i fjol och i år betonat detta, ämnar icke för framtiden trötta
med samma varning, hvilken man har ansett som en pligt att uttala, för att
tillika i påkommande fall undgå klander.
Mätbrefven.
Årets största och vigtigaste tilldragelse på det maritima området är förändringen
uti navigationsafgifiernas erläggande i Turkiet. De Förenade rikena
hafva förut varit särdeles ogynsamt stälda i detta hänseende, i det de nödgats
betala ifrågavarande afgifter efter tyska regeln, under det flertalet andra fartyg
utanordnat desamma enligt »British Rule». Tyskland, som i detta fall varit
likstäldt med oss, har på senare tiden kringgått detta genom att utställa specielt
för Turkiet gällande mätbref efter engelska regeln. Generalkonsulatet, som
1892 väckte mätbrefsfrågan och uti flera rapporter sökte visa våra fartygs oför-

143
•delaktiga ställning i jemförelse med t. ex. de engelska, föreslog jemväl som eo
utväg att följa Tysklands exempel.
Så kom i september underrättelsen, att mätsystemet i Norge blifvit förändradt,
hvilket gaf beskickningen anledning att uti en skrifvelse till Porten
anhålla, att norska fartyg från den 1 oktober 1893 måtte få betala sina afgifter
på grundval af den i mätbrefven upptagna »British Rule».
I anledning häraf begynte beskickningen nu underhandlingar med utrikesoch
marinministrarne samt fyrdirektionen och internationella sundhetsrádet, hvilka
pågingo nästan dagligen i tvenne månaders tid, och som slutade med det resultat,
att de Förenade rikenas ångfartyg från 1 oktober 1893 skulle betala
sina afgifter på grundval af den i deras mätbref upptagna appendixen »British
Riden.
Vigten af den sålunda uppnådda öfverenskommelsen torde bäst illuätreras
genom att framhäfva, att för hvarje besök i hamnen derigenom inbesparas é
à 5 turkiska pund och att besparingen för arets trentie sista månader uppgår
till den ganska ansenliga summan af omkring 200 turkiska pund eller närmare
5,000 francs. Skeppsfarten, som snarare ökas än minskas, har sålunda genom
denna öfverenskommelse uppnått stora lättnader, och den årliga besparingen
kommer att uppgå till bortåt 20,000 francs, eller mera än hälften af omkostnaderna
för beskickningens årliga underhåll.
Levantinsk fraktfart.
En annan glädjande företeelse på det maritima området är, att trenne
norska och ett svenskt ångfartyg i den närmaste framtiden komma att gå i
månadsfrakt mellan Triest och Konstantinopel med aDlöpande af skilda mellannamnar.
Denna anspråkslösa början kan gifva anledning till efterföljd och bereda
stora fördelar för våra rederier, på samma gång det gagnar hemländerna och
gör deras flaggor kända utanför den vanliga stråkvägen för våra fartyg. Allt
talar för öfrigt för att vår skeppsfart, som här går långsamt men säkert framåt,
skall komma att göra ett stort uppsving, så snart de tryckande karantänspåbuden
upphört.
Åkerbruk, industri, samfärdsel m. m.
Årsväxten i turkiska riket har 1893 varit särdeles rik, men likafullt har
nationalvälmågan icke synnerligen tilltagit, då befolkningen icke förstår att förädla
råprodukterna. Med en smula företagsamhet hos befolkningen borde Turkiet
blifva ett af de rikaste och mäktigaste land i Europa, då klimat och jordmån
äro så fördelaktiga, att endast föga arbete kräfves för att förvandla landet till
en verklig kornbod. De förbättrade kommunikationerna och isynnerhet de pågående
jernvägsanläggningarna i Europa och Asien torde emellertid komma att
i hög grad bidraga till åkerbrukets uppsving. Den gamla vanan att endast
odla en teg vid stugudörren och låta milslánga sträckor ligga oodlade skall
nog gifva vika för ett mera rationelt arbete, så snart den turkiske bonden
märker, att hans produkter kunna med förde! afsättas, hvilket hittills varit en
omöjlighet. Hvad man förr icke kunde sjelf förtära, fick ruttna bort. Nu
deremot kan
landet.
öfverskottet med jernväg exporteras till hufvudataden eller ut­
Den stora asiatiska jernvägslinien, på hvilken man arbetar med all kraft,
kommer inom några år att förena Konstantinopel med Bagdad och göra det

144
rika Mindre Asien tillgängligt för odling och kultur, under det den under arbetevarande
linien Saloniki—Konstantinopel bereder afsättning för europeiska Turkiets
rika alster. Af allt att döma, synes turkiska riket vara stadt i ständigt
framåtskridande och det allmänna välståndet med hvarje år ökas.
Finanserna lida gifvetvis under dessa reformarbeten, men sedan desamma,
eller rättare sagdt den turkiska statsskulden, kommit i händerna på ett europeiskt
konsortium, hafva äfven dessa betydligt förbättrats. Man kan derför
numera icke längre bestrida, att de turkiska finanserna så småningom förbättrats,
och allt talar för att detta för framtiden skall blifva tillfallet i än högre grad
än hittills. Visserligen är statsskulden ansenlig, men så äro också landets naturliga
tillgångar och resurser ovanligt stora, ja outtömliga, och i den mån de
göras fruktbringande, ökas förtroendet för de turkiska finanserna, hvilkas oordnade
tillstånd länge varit ett ordspråk.
För endast fem à sex år tillbaka erhöllo åtminstone de lägre embetsmännen
sina aflöningar endast ett par gånger årligen i form af statsanvisningar, som de^
för 1/3 af värdet nödgades omsätta i smärre vexlar. De hade aflöningarna
innestående för ett par år, och dä de på angifvet sätt tvenne gånger årligen
erhöllo ett par månaders aflöning, blef detta betraktadt som en märkvärdighet
och under allehanda loford öfver sultanen omnämndt i tidningarna.
Nu deremot erhåller hvarje tjensteman sin lön i kontanter, och äfven om
det ännu icke hör till sällsyntheterna, att han får vänta på lönen en månad
eller två, kan han åtminstone vänta att utbekomma den ograverad.
Industrien tycks deremot icke kunna fatta fast fot i Turkiet. Endast
sidenbroderier och konstalster tillverkas, hvaremot nästan alla öfriga industrialster
nu som förr tagas frän utlandet. Visserligen anläggas ständigt fabriker,
der man söker tillverka varorna efter europeiskt mönster, men brist på insigt
och ärlighet gör dessa företag omöjliga. De fá européer, som här anlagt dylika
etablissement, bli snart föremål för afund och förföljelse, om affären bär
sig, och så snart koncessionstiden är utlupen, neka turkarne att förlänga den,
för att sjelfva kunna öfvertaga fabriken och skörda vinsten. Efter kort tid
går vanligen allt omkull och på detta sätt har månget lofvande företag förderfvats.
Handeln.
Handeln har under 1893 varit mycket tryckt, och flera af våra äldsta
och mest ansedda hus hafva gått under, närmast i följd af det försvårade handelsutbytet
med andra länder. Införseln af en massa för köpmännen oumbärliga
alster har varit förbjuden, och de få varor, som efter att hafva genomgått
karantän och desinfektion fått införas, hafva ankommit så försenade och
så betydligt skadade, att köpmänneo endast med stor förlust kunnat afyttra
dem. Utförseln har likaledes varit särdeles liten, beroende på den omständigheten,
att flera länder stängt sin marknad för turkiska alster. Inom affärskretsarne
råder derför en mycket tryckt stämning, som tyvärr icke i den närmaste
framtiden tycks skola förbättras. Koleran grasserar ännu, om ock
lindrigt, men då det är mera än sannolikt, att den på våren ökas, förnyas
dervid naturligtvis också de sanitära åtgärderna, som icke just äro egnade att
upphjelpa handeln.
Af
Sveriges och Norges handel på Turkiet.
de Förenade rikenas produkter har under årets lopp afsatts i smärre
partier: bräder, plank, tändstickor, jern, konserver, tran, sprit, öl och torkad

145
fisk. Som vanligt hafva dessa alster reexporterats från Belgien, England eller
Egypten, och någon säker uppgift öfver qvantiteten har derför icke kunnat erhållas.
Afsättningen af dessa produkter skulle dock med en smula företagsamhet kunna
betydligt ökas. Tyvärr hysa våra affärsmän i allmänhet, och kanske icke heller
utan grund, en afgjord motvilja för nya marknader och vilja ogerna ikläda sig den
risk och de utgifter införandet af vara alster på en ny marknad alltid medför.
Det lider dock knappast tvifvel, att en hel del produkter, förfärdigade i Bfverenstämmelse
med inforskrifna modeller, skulle finna afsättning här i landet.
Isynnerhet gäller detta om maskiner och redskap. Generalkonsulatet må dock
ånyo afråda från att utskicka unge, oerfarne män för att här i landet verka
för afsättningen. Dessa agenter kunna i allmänhet vara både iusigtsfulla, dugliga
och ifriga, och kunna måhända fylla sin plats i hvarje annat, land, men i
Turkiet reser sig en massa hinder i deras väg. Till dessa räkna vi i första
rummet den babyloniska språkförvirringen, de levantinska affärsknepen, landets
seder och bruk och härvarande invecklade förhållanden i allmänhet. Att sätta
sig in i dessa tager tid, mycket lång tid till och med, och utan att hafva lefvat
sig in i förhållandena här, kan intet nämnvärdt uträttas. Visserligen kan en
handelsresande knyta förbindelser och aDskaffa pålitliga agenter, men det kan
fabrikanten göra sjelf utan nämnvärda kostnader, och får nian väl antaga att
konsulerna i allmänhet kunna stå till tjenst med adresser. LTär om någonsin
gäller det emellertid att vara försigtig, då en massa svindlare och hunibugsrnakare
etablerat sig som agenter oeh köpmän.
Svindlerier.
Att afsätta produkter på Turkiet i småpartier direkt och utan pålitliga
agenter anser generalkonsulatet absolut icke tillrådligt, då svindlare oftare än
de hederliga agenterna göra beställningar. De knep, som användas för att bedraga
den utländske fabrikanten, äro legio, men vi skola här blott nämna
några fá.
Svindlaren har gerna samma namn som ett eller annat större bekant hus,
har firmanamnet tryckt på kuvert och papper, affattar sina beställningar i en
mycket värdig ton, beder att icke blifva förvexlad med sviudelfirman af samma
namn o. s. v. Vanligen bifogar han remissa för den första beställningen, och
när han sä vunnit fabrikantens förtroende, gör han en större beställning antingen
på kredit eller mot accept, som bär ett kändt, naturligtvis förfalskadt
namn. Varan begär han ofta stäld på honom eller order, och säljer den vanligen
i tullen till underpris. När så accepten förfaller, visar den sig vara
falsk, köpmannen-agenten existerar icke, beställningen är gjord på falskt namn
eller agenten är försvunnen.
Ofta telegraferar han äfven till fabrikanten att den person, till hvilken
han antager att ett större varuparti är på väg, plötsligt aflidit, och beder att
büfva bemyndigad att mottaga varusändningen, då lian realiserar boet etc. Andra
äro mera anspråkslösa, och nöja sig med att infürskrifva varuprof från fabrikanter
i alla verldens länder, som de sedan afyttra. Som sagdt: knepen äro
mångahanda oeh i regeln äro flera bedragare i komplott.
Den, som utan risk vill göra affärer på Turkiet, tuå derför skaffa sig pålitliga
agenter. Såsom redan nämudfc finnes här ett norskt hus, ett svenskt och
flera engelska och tyska firmor, som kunna rekommenderas. Från dessa må
fabrikanten införskrifva modeller och teckningar samt derpå skicka nt varorna
i konsignation eller, om man så vill, i smä partier som profver.

146
Dessa firmor, med sina relationer och sin kännedom om köpmän och handelsförhållanden,
skola dá bättre än hvarje annan sörja för våra alsters afsättning,
dertill sporrade af den med den ökade afsättningen följande större förtjensten.
Detta tillvägagångssätt är för det första obestridligen det billigaste och
minst riskabla, och derjemte efter beskickningens åsigt jemväl det under för
handen varande förhållanden enda möjliga för att här upparbeta en marknad
för de Förenade rikenas produkter.
Firmors soliditet.
I sammanhang härmed torde beskickningen få framhålla de svårigheter det
möter att här anskaffa pålitliga upplysningar om firmors verkliga soliditet. Här
finnes nämligen ingen större eller mera ansedd upplysningsbyrå, och mindre
sådana kan man icke alltid lita på. Dessutom finnas flere köpmän af samma
namn, och ofta äro de så obetydliga, att man icke ens kan finna deras bostad.
Förfrågningar om köpmäns vederhäftighet, som tid efter annan ingå till generalkonsulatet,
äro på grund häraf mycket svåra att besvara. Det kostar mycken
tid, möda och arbete och är dessutom ett mycket delikat uppdrag. Med den
bästa vilja lyckas detta icke alltid, och man riskerar derför, trots den största
försigtighet, att vilseleda fabrikanten.
Om, som ofvan anförts, agenter anskaffas, torde emellertid dylika uppgifter
om enskilda köpmän vara obehöfliga för fabrikanten.
Stämpellagen.
Från och med den 25 mars 1894 kommer stämpellagen att tillämpaä i
Turkiet och alla handlingar och dokument att beläggas med stämplar. Generalkonsulatet
har redan för någon tid sedan insändt denna förordning såväl till
kongl. utrikes-departementet som till kommers-kollegium och kongl. departementet
för det inre, och vi inskränka oss derför till att här gifva en resumé af innehållet
såvidt detta kan anses intressera affärsmän i Sverige och Norge, nämligen:
1:o bolag betala en gång för alla 1 % af kapitalet i stämpelafgift;
2:o deras obligationer etc. förses med stämplar till 1/2 pro mille af deras
nominella värde;
3:o stämpelafgiften i allmänhet utgör för
o. s. v.
1 till 100 piaster 10 para
101 » 1,000 j> 20 »
1,001 » 2,000 » 1 piaster
2,001 i) 4,000 » 2 »
4,001 » 6,000 x> 3 »
6,001 » 8,000 » 4 »
8,001 » 10,000 » 5 »
Dessutom betalas för domslut, prokurationer, kontrakt, fullmakter, inregistreringar
o. dyl. 10 piaster, för chartepartier 1/4 piaster, privata qvitton, juridiska
ansökningar, checker, recepisser etc. 1/2 piaster, för petitioner och hyreskontrakt
1 piaster samt för protester 2 piaster.

147
Försigtighet gent emot nya lagar.
Porten utfärdar ofta på egen hand lagar och författningar, som beröra
främmande handlande och sjöfarande, och låter dessa genom konsulerna publiceras
i utlandet. Då dylika af Porten publicerade lagar och författningar ofta
äro stridande mot internationella aftal, råder beskickningen en hvar att underordna
sig dylika förordningar endast i det fall att beskickningen derom ingifvit
officiell rapport, hvilket lätt kan erfaras genom efterfrågan i kongl. utrikesdepartementet
eller kommerskollegium i Sverige och kongl. departementet för
det inre i Norge.
Konsulära visan t. ex. underkastade sig en hel del kaptener blott på vederbörande
konsuls publikation, utan att hos ofvannäinnda myndigheter begära upplysning,
huruvida beskickningen derom afgifvit rapport om detta påbuds giltighet.
Havana den 31 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893).
Otto Steenbock.
Till samtliga hamnar i distriktet (utom Matanzas) ankommo från främmande
ort under året 20 svenska fartyg om 11.309 ton, alla i barlast. Af
dessa afgingo med last 19 om 9,740 ton och i barlast 2 om 1,986 ton, alla
likaledes till främmande ort. Den totala norska skeppsfarten omfattade ankomna
237 och afgångna 236 fartyg.
Sockerskörden öfversteg förra årets och man kan anslå den färdiga produkten
till 950,000 ton. Prisen noterades emellertid lågt i anledning af dels
en riklig betsockersproduktion i Europa, dels konkurrens mellan härvarande
faktorier.
Tobak gaf ungefär medelskörd såväl till mängd som till beskaffenhet.
Marknaden har en tid varit mycket trög i såväl bladtobak som cigarrer. Hela
skörden af bladtobak anslås i värde till 20 mill. dollars och torde stanna dervid,
såvida icke efterfrågan växer. Cigarrindustrien är aftynande och tusentals
personer, som dervid haft sysselsättning, gä nu utan arbete.
Fruktskörden utföll riklig öfver hela ön.
Handeln direkt med de Förenade rikena är ingen. Norsk klippfisk har
emellertid hitkommit i ansenlig mängd och konkurrerar skarpt med dylik från
Canada och Förenta Staterna.
Edward Francke.

148
Sydney (New South Wales) den 24 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från utrikes ort med last . 2 1,068
» » i barlast 1 854
Afgångna: till » med last o 1,922.
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 1 828
» utrikes ort » 6 4,727
» » i barlast 9 8,130
Afgdngna: till » med last 12 10,894
» » i barlast 4 2,233
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna Á 1,137
» » afgångna » 3,200
Norska » ankomna -- » 3,865
» » afgångna - » 12,936
Handeln har varit mycket tryckt, hufvudsakligen på grund af stora fallissementer
och i öfrigt störda kreditförhållanden, så att köpmännen voro mycket
tillbakadragna och hårdt anlitade inneliggande lager, hvilka derför reducerades
till det yttersta. Till råga på allt betryck kommo under början af året stora
öfversvämningar i norra delen af kolonien, af hvilka i synnerhet befolkningen
kring Hunter River led stora förluster. De der bosatte köpmännen nödgades i
sitt betryck vända sig till importfirmorna i Sydney, hvilka derigenom fått en
mängd mer eller mindre osäkra fordringar att balansera, men i allmänhet öfvervunnit
svårigheterna.
Lyckligtvis har ullklippningen utfallit synnerligen bra och priset på talg
var nästan lika högt som föregående årets. Hveteodlingen har för sig en storartad
utsigt och årets skörd var i allo tillfredsställande. Marknaden öppnades
med 3 sb. 6 d. pr bushel i Sydney.
Ullklippningen visade för säsongen 1893—94 salubjudna 323,000 och
sålda 275,000 balar. Årets hela export utgjorde för New South Wales omkr.
638,000, Victoria 453,000, South Australia 149,000 och Queensland 190,000
balar.
Utmärkta kol hafva upptäckts helt nära Sydneys hamn, hvilket lofvar att
blifva af största betydelse, enär fartygen kunna lasta så godt som direkt från
grufvan.

149
Newcastle (vicekonsuln). — Antalet får som under år 1893 tillhandahöllos
från samtliga slagterier uppgick til! 480,000. En del ångare infunno
sig gång på gång för att, få dylik kompletteringslast och nu återstå 30,000
fårkroppar, som vänta på akeppning. Ingenting har emellertid tills vidare gjorts
för frysrum i hamnen. Smör tillverkas nu i stigande mängd och har genom
sin beskaffenhet gjort sig eftersökt bäde i England och på kontinenten. Åtskilliga
laddningar hafva derjemte afgått till Afrika, Egypten, Indien, Ceylon
och Singapore. Tillverkningen under säsongen uppgick till 451 ton i värde af
£ 45,300, men endast 85 ton gingo till främmande hamnar. Andra industriartiklar
af stigande betydelse äro tvål, ljus, glycerin och benmjöl. Under 1893
tillverkades 2,000 ton tvål och såpa samt 100,000 lådor ljus.
Fraktmarknaden var föga tillfredsställande på grund af ringa efterfrågan
på kol, men blef bättre mot slutet af året.
Odessa den 31 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)*
C. A. Fahlstedt.
Utförseln af spanmål till de Förenade rikena var högst betydlig och öfverträffade
vida hvarje föregående års. Sålunda skeppades till:
Sverige Norge
Råg qvintaler 214,050 727,860
Korn » 14,270 478,630
Hafre » 35,850
I värde af kr. 1.795.000 7,495.000
Äfven dessa siffror äro antagligen för låga. då det är bekant att flere
norska ångare och andra fartyg med destination till Gibraltar hafva fortsatt till
svenska och norska hamnar, hvarjenite export dit egde rum äfven från Eupatoria,
Feodosia oeh Novorossisk.
Skörden 1893 var i södra Ryssland oeh trakterna kring Svarta hafvet och
Asowska sjön utomordentligt rik, den bästa Ryssland sett under de sista tjugufem
åren. Detta gäller i främsta rummet korn, dernäst rög och hvete. Den
vackraste skörden hade guvernementen Cherson och Bessarabien och särskildt
distriktet Odessa, der på sina ställen afkaslningen af korn uppgick till 30 à
35 qvintaler pr hektar, under det att råg och hvete lemnade 10 à 12 qvintaler.
Majsen, hvilken skördas sent och hulvudsakligen odlas i Bessarabien,
der den utgör befolkningens vigtigaste födoämne, lemnade pä långt när icke
samma resultat. Höskörden slog alldeles fel 1891 och var endast medelmått ig
1892, hvarför kreatursstocken starkt decimerades under enorma förluster för
* Jfr sid. 71.

150
landtmannen. Hornboskap oeh hästar sjönko fabelaktigt i pris; ofta nog betaltes
för en oxe ej mer än hvad huden var värd. Med den rikliga tillgång
på foder, som året 1893 medförde, blef strax stor efterfrågan på kreatur, ickeminst
dragare för jordens skötsel, och prisen stego förvånande i höjden, utan
att dock behofvet kunde fyllas. Också fick man mångenstädes bevittna det
ovanliga skådespelet att kameler togos i bruk såsom dragare. Detta djur var
fordom rätt allmänt i våra trakter, men hade på sista tiden så godt som försvunnit,
hvarför man måste anskaffa det från trakterna kring Kaspiska hafvet.
Förnöjsam oeh uthållig synes kamelen fullt motsvara det honom skänkta förtroendet.
Den rika fodertillgången medgaf äfven en betydlig utförsel till vestra.
Europa, som led af foderbrist.
Under förhållanden som de nyss nämnda afstannade naturligtvis all export
af hornboskap,
Marseille.
hvilken eljest haft god marknad i Levanten, på Malta och i
Helt visst har det gångna året i betydlig mån upphjelpt den ekonomiska
ställningen, särskildt för bonden samt de tyska och bulgariska kolonisterna, hvilka
egentligen blott lemna sitt arbete såsom insats i jordbruket och med godt utfall
af skörden vanligen ha en säker behållning. Annorlunda ställer saken sigför
den större jordegaren, hvilken trots jordens fruktbarhet icke så snart hemtar
sig och hvars bryderier ofta nog äro störst, då skörden är mogen och penningar
saknas för dess inbergande eller, hvilket också händer, bönderna neka
att arbeta och föredraga att sköta sin egen jord eller till omvexling glaset på
krogen. Godsegaren ser sålunda icke sällan en stor del af sin skörd ruttna på
marken och har lika ofta förlust som vinst, allra helst sedan prisfall på spanmål
blifvit regel i stället för undantag. I förhoppning på bättre konjunkturer
ett annat år, hvilka ständigt svika, säljer han åt förste bäste köpare, som visar
sig på hans dystra horisont, för att snart åter stå tomhändt. Till och med
juden, den af alla ryssar hatade juden, hvilken förr så ofta tillkallats i trångmål
och spelat försynens roll hos godsherren, öfvergifver honom nu, sedan de
nya lagarne mot ocker sett dagen. Regeringen har dock icke varit overksam,
ehuru fråga kan bli, om dess hjelp alltid kommer, när den borde komma.
Kejserliga banken såväl som dess afdelningskontor skola lemna lån pä spanmåt
vid ansökan, och detta är godt och väl; men spanmålen skall då ligga i magasin,
hvaremot den, som ännu icke skördat, ej erhåller någon försträckning, och,
detta händer så ofta, att den välmenta statshjelpen blott kommer ett fåtal till
godo, och till och med dessa göra icke sällan förluster genom att vänta på
prisstegringar och slutligen nödgas sälja till lägre noteringar.
En följd af jordbrukets tryckta läge, der det idkas i stor skala, är att
många godsegare sälja sina gårdar, hvilka efter hand öfvergå i främmande kolonisters
händer. Häröfver klaga högljudt de ryska patrioterna och begära att
regeringen till förekommande af nationella olyckor må inskrida genom förbud
mot försäljning af rysk jord till andra än verkliga ryssar.
Helsotillståndet i södra Ryssland är för tillfället godt och koleran har
upphört utom i Kaukasus och kring Kaspiska hafvet, der den uppträder
sporadiskt.
Rob. Wilkins.

Budapest den 30 mars 1894.
151
(Årsberättelse för 1893.)
Den officiella statistiken lemnar ganska oklara uppgifter om Ungerns handelsförbindelse
med de Förenade rikena. Endast så mycket framgår, att införseln
hit bestod af hvaltran och att vår export omfattade de vanliga artiklarne sviskon,
bönor, ull och fjäder, hvartill skulle kunna läggas klöfverfrö.
Spanmålshandeln besväras allt mera genom den växande produktionen i
Ryssland, Nordamerika, Indien och Australien och i ännu högre grad af den
stränga tullagstiftningen i de kontinentala staterna. Utförseln var i runda tal:
Hvete 4.52, råg 1.77, korn 4.27 och majs 2.26 mill. metr. centner. Noteringarna
voro: hvete 7.60—9.15 och råg 5.85—7.65.
På det industriella området har Ungern äfven under det nu gångna året
tagit ett godt steg framåt.
Wien den 12 april 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
A. Altschul.
Som allerede nævnt i min sidste Beretning, blev i L·öbet af Aaret 1892:
de Love udstedet, i Henhold til hvilke Reguleringen af vore Valutaforhold og
Indförselen af Guldvaluta i Osterrige-Ungarn skulde foregaa. Den betreffende
Aktion bestaar væsentlig af 3 Dele og indbefatter i sig Statsgjældens Convertering
saafremt denne er forrentelig til mer end 4 2/10 %. endvidere den svævende
Statsgjælds Fundering og endelig Emission af effectiv Guldmynt, henholdsvis
af Noter som ere dekkede ved effectiv Erlæggen af Guld. I 1893 blev af
Osterrige udgivet 60 Millioner og i Slut af Marts 1893 ätter 40 Millioner
Guldrente til 4 %, for hvilke man indtog et samlet Belöb af 94 1/2 Millioner
effective Guldgylden; der resterer altsaa 89 Millioner Guldgylden, som maa tilveiebringes
af Osterrige for at kunde opnaa en Sum af 183 1/2 Millioner Guldgylden,
som efter Finanzprogrammet maa skaffes.
Paa Handelspolitikens Omraade er i formel Henseende at nævne:
Afsluttelsen af en Convention til Beskyttelse af Mærker med llumænien;
Udvexling af en Erklæriug med Sverige og Norge som Tillæg til Handels-
Forliget fra Aar 1873;
Afsluttelsen af Handelstraktaten med Kongeriget Korea, og endelig Afsluttelse
af en Handelstraktat med Serbien.
T 1893 översteg Exportens Værdi ätter Importens med rundt 120 Millioner
Gylden. Exportens Værdi i 1893 androg næsten til 800 Millioner Gylden;
dette er den höieste Sum som nogensinde er opnaaet, og Aarsagen hertil ligger
saavel i Quantitasten som ogsaa i Forhöielsen af de udförte Varers Værdi. En
maadelig Indflydelse herpaa udövedes ogsaa ved den mellem Tydskland og Russland
herskende Toldkrig. Jeg vil ikke undlade at bemærke, at det österrigske
Handelsmuseum har paataget sig at udgive en Bog over Exporten som i Hen-

152
hold til de periodiske Consulatsberetninger aarlig fremviser Situationen af Österriges
Handel i Udlandet, beskriver Exportforholdene af de Stater som staar i
Handelsförbindelse med Osterrige, og indeslutter en Sammenstilling af Europas
Handelsstatistik i sig i det Ojemed at gjöre Consulatsberetningerne tilgjengelig
for större Kredse og herved at give den indenlandske Handel Muligheden at
opsöge de betreffende Kilder til Varernes Afsætning. Til Slut bemærkes at
ved en Lov af December 1893 den hidintil fælles Behandling af Pateutvæsenet
i Osterrige og TJngarn har ophört, og at nu enhver af de to Rigshalvdele gaar
selvstændig freni ved Behandling af Privileg-Anliggender.
Fra Österrige-TJngarn blev i 1893 exporteret:
Sulfit og Natron-Cellulose bleget 142,166 Metr. Cntr
D:o ubleget 155,102 »
Træmassc 55,805 »
Pap brun og bvid 106,320 »
De vigtigste Artikler der blev indfürt fra Sverige i 1893 er, efter Uddrag
af »Statistische Übersichten des auswärtigen Handels», fölgende:
Metr. Cntr
Trän 596
Sild, saltet eller röget 5,717
Andre Fiske, salt, röget eller
törret 1,339
Raa Sten (exel. Marmor).__ 141
Jernerts 389,776
Metr. Cntr
Svovlkis 200
Jord og mineralsk Stof 109
Alm. raadt Jutegarn 305
Træmasse, bleget 331
Ordin. Trævarer 1,045
Frisk Raajærn 1,552, Stöberi-Raajern 1,848, Spiegeljern 203, Luppenjern,
Ingöts 4,456 Metr. Cntr.
Jern og Staal i Stænger, ikke façonneret 1,872 Metr. Cntr
D:o façonneret 1,325 »
Kobber, raa 305 »
Tændstikker 123 »
Metr. Cntr
Sukker 10,030
Fennikel 144
Klövcrfrö 153
Margarin 103
Gummi arab 176
Möbler af böiet Træ 13 7
Fine Trævarer 216
Udfört til Sverige i 1893 blev:
Metr. Cnlr
Glas, farvet, målet etc. 1,965
Bly 1,233
Messing 337
Fineste Metalvarer 135
Potaske m. mer. end 85 %
kuls. Kali 128
Tændhætter etc 1,613
Carl Neufeldt

Leith den 27 mars 1894.
153
(Årsberättelse för 1893.)
Fölgende Ziffre udvise Omfanget af Sveriges Skibsfart paa Skotland og
tilliggende Öer i Aaret 1893 sammenholdt med Aaret 1892.
Omfanget af Norges Skibsfart stillede sig saaledes:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 11

154
Den svenske Skibsfarts hele Omfång er aftaget med 101 Fartöier med en
Drægtighed af 45,042 Ton, hvilkeD Aftageu i de ankomne Fartöier væsentligst
falder paa: Leith med omtrent 12,000, Burnt-Island 7,000, Glasgow 9,000,
Granton 5,000 Ton.
Medens paa den anden Side fölgende Havne vise en Forögelse: Methil
med omtrent 7,000, Boness 2,000, Peterhead 2,500 Ton.
Bruttofragterne aftog med £ 21,308.
Den norske Skibsfarts hele Omfång paa dette Distrikt er i 1893 sammenholdt
med 1892 aftaget i Antal med 345 Fartöier og i Drægtighed med
51,984 Ton.
Totalbelöbet
56,000.
af de optjente Bruttofragter er formindsket med omtrent £
De forenede Rigers Skibsfart var i 1893 fordelt paa Distriktets Havne
saaledes:

155
I de 10 sidstforlöbne Aar ankom til Distriktet:
Svenske Skibe
Norske Skibe
Aar
Antal Ton Bruttofragt Antal Ton Bruttofr.
£
£
1884 273 93,905 (52.1S2 1,739 397,571 365,188
1885 304 101,93.", 70,370 1,843 447.595 379,109
1886 293 94,343 113,238 1,747 430,914 359,529
1887 354 104.787 (14.053 1.028 410,112 327,228
1888 312 120,135 (10,654 1,723 458.594 242.364
1889 339 123,251 50.938 1.873 522.411 351.340
1890 322 126.000 80,851 1,789 541.344 558,682
1891 418 163,525 108.725 1,667 544.807 524,212
1892 523 226,980 134.496 1,759 571,782 479,057
1893 475 205,152 122,188 1,59S 555,343 423.052
Til Ulrica Eleonoræ Kirken i London opkrævedes af svenske Skibe i:
1893 37. 19. 9
1892 i> 55. 17. 2 1/2
1891 s 42. 9. 2

156
Til den norske Sömands-Kirke i Leith indkom som frivillige Gaver fra
norske Skibsförere i:
1893..... £ 12. 13. 11
1892 » 18. 2. 7
1891 » 15. 18. 0
Af Sömandsanvisninger hjemsendtea:
For 2 svenske Sömænd £ 28. 0. 0
» 6 norske » » 21. 0. 0
Efterladenskaber hjemsendtes:
Efter svenske Sömænd £ 19. 18. 1
» norske » » 14. 10. 10
Antallet af skibbrudne, syge og nödlidende Sömænd og andre Personer,
der modtog Understöttelse af Consulatet, udgjorde:
Svenske
42
Norske
233
Tilsammen
275
Antallet af Paa- of Afmönstringer udgjorde:
Paamönstrede Afmönstrede
Svenske Skibe 26 48
Norske » 395 645
Fra svenske Skibe römte 6 Mand
» norske » » 27 »
Fölgende Tabel udviser Kvantiteten og Værdien af nedenstaaende fra De
forenede Riger til Skotland indförte Vareartikler under Aar 1893:

157
Totalværdien af de nævnte indförte Artikler udgjorde saaledes:
Fra Sverige £ 538,090
» Norge » 481,972

158
Af Landbrugsprodukter indförtes fra alle Lande til Skotland:
1893
1892
1891
Cwts £ Cwts £ Cwts £
Smör 174,074 953,879 184,407 1,036,630 166,388 889,873
Margarin 158,893 506,272 151,719 471,947 134,721 402,846
Ost 219,360 492,730 237,170 497,684 233,591 485,560
Æg 861,657 St 301,083 854,950 St. 299,507 696,514 St. 246,411
Heste 2,186 » 102,469 3,346 » 88,840 3,086 » 70,286
Kvæg 47,191 » 818,735 89,149 - 1,426,207 88,820 » 1,405,061
Faar 6,807 « 8,773 105 .. 183 7,780 » 10,093
Möss Litre 13,748 Ton 17,161 15,397 Ton 19,424 10,776 Ton 12,718
TMsammen 3,201,102 3,840,422 3,521,848
Fragtmarkedet. Aaret 1893 stillede sig med hensyn til Skibsfarten endnu
ugunstigere end det foregaaende Aar, og dea almindelige Antagelse under
Aarets Begyndelse, at Fragtsatserne havde naaet det laveste Punkt, vi.«te sig
uholdbar, idet de erholdte Fragter paa de fieste Farvande sank endnu lavere
og vistnok ikke paa et eneste Farvand viste höiere Satser.
Paa de forskjellige Fartsled stillede Fragterne sig omtrent saaledes:
Trælastfragterne.

159
Kulfragterne.
Handel og Næringer.
For Forretningsmanden vil vistnok Aaret 1893 freiustille sig som et af
de ugunstigste i en läng Række af Aar. Med meget korte Mellemrum herskede
der fra Begyndeisen til Enden Forstj·rrelser og Afbrydelser saavel i de
finaneielle og kommercielle som i Arbeiderforholdene, og de vigtigste Aarsager
dertil var Handelskrisen i Australien, Bankkrisen i Amerika og Kulstreikerne
i Storbritannien. I 1892 tiltog Forretningernes Omfång og det udförte
Arbeides Kvantitet i höi Grad, men Fortjenesten var tildels höist utilfredsstillende.
og det netop forlöbne Aar skiller sig i det hele taget derfor
kun forsaavidt fra 1892, som Udbyttet har været endnu mindre. En mærkbar
Undtagelse heri findes i Bygningsforretningerne, der har været særdeles livlige
og givet Löfte om Fortsættelse for den uærmeste Fremtid, en Omstændighed,
der har hävt en meget gunstig Indflydelse for de Arbeidere, der ikke ere oplaarte
i nogen særlig Branche, men væsentligst henvist til Brugen af Hakke,
Spade og Brækstang, en Klasse Arbeidere, der friste den kummerligste Tilværelse
under almindelig Arbeidslöshed. Som et andet Lyspunkt i det forövrigt
saa mörke Billede kan nævnes det skotske Landbrug, der, takket være de exceptionelt
favorable Veirforholde, fristede en långt bedre Skjæbne end forudseet.
Hvad angaar Udsigterne for den nærmeste Fremtid, er Usikkerhedeu med
Hensyn til Kularbeidernes Holdning den væsentligste Hindring for endog en
blöt tilnærmelsesvis paalidelig Udtalelse. Der er ingen Tvivl om, at Lagerne
eller Beholdniagerne af de fleste Sorter Vareartikler ere betydeligt reducerede,
og Fylduingsordre begynde at indlöbe. Kina og Japan optræder som Kjöbere
i videre Omfang end for meget läng Tid, og vil antagelig Indien snart blive

160
nödt til at hente större Forsyninger af Jern og Staal. Ogsaa Argentina begynder
i den seneste Tid igjen at optræde med större Activitet paa Kjöbemarkedet,
og da, som allerede antydet, Hjemmekonsumenterne kun har ringe
Varebeholdninger, er der Sandsynlighed for at Efterspörgselen vil foröges, Produktionen
tiltage og forhaabentlig en Bedring i Priserne efterliaanden indtræde.
Trælast. Uagtet den betydelige Indförsel af Trælast i 1892 var Beholdningerne
ved Aarets Begyndelse ikke synderlig store, og de höiere Priser som
Opkjöbeme forlaogte for den koromende Sæson gjorde Markedet fastere. Afsætningen
var imidlertid i de förste Maaneder ikke meget livlig, paa samme Tid
som Tilförslerne ikke var meget onifattende. Paa Grund af de usædvanlige
gunstige Veirforbolde for Byggeforetagende aftog Beholdningerne nu temmelig
raskt, og de faa Ladninger Trælast der ankom i det andet Kvartal blev stråks
tagne i Brug; den usædvanlig sene Aabning af Farten paa Östersöen bidrog
dog til at holde Priserne oppe. Under Aarets förste Halvdel var Indförselen
af Trælast omtrent 30 % mindre end i de förste 6 Maaneder af Aaret 1892.
Eftersom Sæsonen skred frein, og der ikke var synderlig Udsigt til billigere Tilförsler,
vedligeholdt de gjældende Priser sig, omendskjönt Porretningerne ikke
var meget orafattende, og den stærke Concurrence mellem Importörerne umuliggjorde
synderlig Avance i Priserne. Under Sommer- og Höstmaanederne forögedes
som vanligt Indförselen i betydelig Grad, og ved Aarets Slutning var
Indförselsmængden kun 10 % under Aaret 1892. Aarets Trælastforretninger
udmærkede sig ved et stadig Forbrug uden nogen egentlig Livligbed og ved
Aarets Slutning var Beholdningerne omtrent som almindelig.
Is. Som anfört paa et andet Sted udgjorde Indförselen af Is fra Norge
til Skotland:
i 1893 24,797 Ton
i 1892 21,455 »
altsaa en Forögelse af.
Priserne c. i. f. Leith eller Granton vare:
3,342 »
Januar til Marts 7/6 pr Ton
April 9/6 »
Mai 10/6 »
Juni til Juli 12/0 »
August til September 15/9 »
Oktober til December 14/6 »
Henimod 2 /3 Parter af hele det indförtc Kvantum var bestemt til Glasgow,,
hvor Priserne var 1 Sh. til 1 Sh. 6 D. pr Ton höiere end de ovennævnte.
Sten. Viceconsulen i Aberdeen meddeler: Aaret 1893 har udmærket sig
Ved en betydelig Forögelse i Iudförselen af svensk og norsk-Granit:
Fra Sept. 1891 til Sept. 1892 indförtes 7,680 Ton
» » 1892 » » 1893 » 13,700 »
Det antages imidlertid, at der ikke vil blive Anledning til nogen större
yderligere Udvidelse i denne Branche for Skotlands vedkommende, med mindre
der fremskaffes paa Markedet nye sorter Sten, som kunde falde i Publikums
Smag. SteDen bliver afpudset, poleret og tilhugget i Aberdeen, i Almindelighed
som Gravmonumenter, men tildels ogsaa til Forsiden af offentlige Bygninger og
indvsendige Dekorationer og forsendes til England, Amerika, Syd-Afrika, Australien
og New Zeeland. Som tidligere opgivet, hidförtes fra Norge i forrige Aar

161
6,807 Stykker Faar, der alle kom fra Stavanger. Faarene indkjöbtes i Norge
og blev stråks ved Landsætningen hersteds solgte ved offentlig Auktion. For de
störste Faar betaltes indtil 29/0 pr Stykke, for de middelsgode 23/0 à 24/0
og for de simpleste 18/0 til 20/0 pr Stykke.
Skibsbyggeriet. Statistiken for Skibsbyggeriet i 1893 visor at der i denne
Industrigren har været en betydelig Nedgång. Den store Byggevirksomhed i
de tre foregaaende Aar bragte en betydelig Tilvaext i Tonnagen paa Fragt·
markedet, hvilket beviikede en stærk Coneurrance i alle Forretningsbranchcr,
og Fragterne faldt til et för ukjendt Niveau. Mange Skibe fandt det vauskeligt
at opdrive nogen Fragt, og Fülgen heraf var, at gjennem hele Aaret en större
Procent af Skibe end i noget tidligere Aar henlaa ubeskjæftigct. Udsigterne
til nogen Opgang i Byggevirksomheden er ikke lyse, da Skibsrederne under
de nuværende Konjunkturer anser det heldigst at vente til en Tid, da Fartöierne
kan sættes i Fart stråks, hvilket ikke er Tilfælde nu, eftersom der
överalt er Overflod paa ledig Tonnage.
I Storbritannien og Irland sattes der paa Vandet:
i 1893 832 Fartöier drægtige 988,402 Ton Gross
hvoraf 545 Dampskibe » 824,147 » »
og 287 Seilskibe » 164,255 » »
hvilket er en Nedgang fra 1892 med mer end 450,000 Ton.
Af den ovenfor nævnte nybyggede Tonnage falder paa Skibsbyggerierne:
Ved Clyden 280,159 Ton
» Firthfjorden 13,492 »
» Tayfjorden 6,340 »
» Deefloden 2,427 »
tilsammen 302,418 Ton
mod i 1892 396,459 »
hvilket viser den betydelige Nedgång af
For svensk Kegning byggedes:
94,041 »
i 1893 1 Dampskib drægt. 772 Ton for en Kjöbesum... £ 16,500
i 1892 1 » » 767 B » » » ... B 17,500
For norsk Regning byggedes:
i 1893 4 Staalseilfartöier drægt. 1,380 Ton for en Kjöbesum af... £ 17,450
i 1892 8 » » 6,753 » B » » ... » 87,400
Kul. Det forlöbne Aar udmærker sig ved mange og store Arbeidsstandsninger
i Kulgruberne, der bragte Kulforretningerne ned i en fuldstændig abnorm
Tilstand. Uagtet de betydeligste Streiker intraf i England, havde de
en overordentlig Indflydelse paa det skotske Kulmarked, som det nærmeste
hvorfra Hjælp matte söges. I de skotske Kulgruber fandt kun to Streiker af
nogen Betydning Sted, den förste i Fife fra den 23 Oktober til den 6 September
og den anden i det vestlige Skotland fra 24 November til 9 December.
Fra Januar til Mai Maaned var Konjunkturerne yderst flaue, og Priserne blev
lavere og lavere. Det fandtes ogsaa derfor nödvaendigt at nedsætte Arbeidslönnen
to Gange med 6 D. pr Dag, nemlig den 16 Februar og 22 Mai, og
Berettigelsen til disse Nedsættelser af Daglönnen bevistes bedst ved den Resignation,
hvormed Arbeiderne fandt sig deri. I flere Kulgruber greb man til
det Middel at indskrænke Arbeidstiden indtil 4, tildels 5 Dage i Ugen, men det

162
er tvilsomt, om disse Foranstaltninger havde det tilsigtede Öiemed, ti sikkert
er det at Produktionsomkostningeme dermed ögedes og Evnen til at konkurrere
paa fremmede Markeder med andre kulprodueerende Distrikter indskraenkedes
paa samme Tid som Priserne fremdeles holdt sig paa det yderst lave Ståndpunkt.
Först i Juni Maaned, da Kulexporten til Östersöen tog Fart, begyndte
Priserne at blive fastere, og da den störste Kulstreik, som nogensinde har
fuudet Sted, tog sin Begyndelse i England den 28 Juli, fik Kulindustrien i
Skotland et saadant Fremstöd, at de gunstige Virkninger deraf fökes helt til
Aarets Udgang. De saaledes forbedrede Konjunkturer bevirkede at Kularbeiderne
i Vestskotland forlangte 1 Sh. pr Dag i Tillæg i Arbeidslönnen, hvilket
blev indrömmet den 17 August. Da det viste sig at Streiken i England antog
videre Dimensioner og udbredte sig til Wales, blev Efterspörgselen efter skotske
Kul stedse större og Priserne steg fremdeles, saaledes at Arbeiderne fjorten
Dage efter det sidste Tillæg var bleven bevilget forlangte et yderligere Dagtillæg
af 1 Sh., hvilket ogsaa indvilgedes. Disse yderst favorable Vilkaar vedvarede
uafbrudt nogen Tid efteråt Streiken i England ophörtc den 17 November,
nemlig under Udforelsen af de ved den Tid endnu uopfyldte Breve og Kontrakter.
Fra Skotland exporteredes:
1893 1892
Til Udlandet 4,604,503 Ton 4,934,054 Ton
B Britiske Havne 3.198.416 » 2,755,858 »
tilsammen 7,802,919 Ton 7,689,912 Ton
heraf Udförtes til:
Sverige 387,830 Ton 355,064 Ton
Norge ... 298.069 » 327,274 »
tilsammen 685.899 Ton 682,338 Ton
Den fölgende Tabel viser Udförselsmængden fra de tre Centre for Kuludskibning
i Skotland for 5 Aar:
1889 1890 1891 1892 1893
Clyden
Firth of Forth
Fife
2,671,753
1,637,340
1,493,867
2,781.567 3,040,355
1,925,319 2,125,425
1,517,017 1,572,923
3,450,285 3,581,301
2,466,130 2,394,532
1,773,497 1,827,086
tilsammen Ton 5,802,960 6,223,933 6,738,703 7,fi89,912 7,802,919
Priserne paa Östkysten vare ved Begyndeisen af Aaret fra 6 Sh. til 8
Sh. f. o. b., og faldt med 3 D. pr Ton paa Sommeren; höieste Pris opnaaedes
i November Maaned, da der betaltes fra 12 Sh. til 20 Sh., hvilket
dog varede ganske kort Tid under de store Kulslreiker. Paa Vestkysten stillede
Priserne sig saaledes f. o. b. Glasgow:
1 Januar—30 Juni 1 Juli—31 Dec.
Ell Kul 7/3 pr Ton 10/6 pr Ton
Steam Kul 8/3 » 10/6 »
Splint Kul 6/9 » 9/9 »
Main Kul 6/3 » 9/6 »

163
Jern. Af Pig Jern produceredes i Skotland:
1893 1892 1891
783,867 Ton 977,213 Ton 674,425 Ton
Ialt forbrugtes 1,033,133 » 1,096,504 » 1,094,580 >»
Til Udlandet exporterades 139,897 » 171.586 » 166,969 »
Beholdningerne 31 Dec. 381,790 » 443,646 » 579,677 »
Priserne aabnede i Januar Maaned med 41 Sh. pr Ton og steg under
hele denne og den fölgende Maaned indtil 50 Sh. pr TOD. I Marts iüiidlerl.id
erholdtes kun 40 Sh. og gik senere hen nogei i Veiret indtil der ved Aarets
Slutning betaltes 44 Sh. pr Ton.
Fiskerierne.
distriktet i
Af de forskjellige Slags Fisk landedes under Consulat-
1893
1892
Cwts Værdi £ Cwts Værdi £
Sild .._ 4,414,886 804,789 3.621,133 754,469
Haddock 685,195 387,602 722,740 394,352
Torsk 425.870 156.031 463.450 170,537
Flyndre 75,587 62.905 70.915 61,495
Lange 189,732 58.714 146.567 48.004
Soles 17,267 28,827 23,349 37,155
Halibut 31,260 28.054 25.276 27.168
Hvitling 33,794 20.714 49.089 25,603
Pigvar 4,141 13,394 4,596 14.510
Andre Slags 318.554 62,247 264,163 57.701
Skjælfisk 75.064 80,313
Total Værdi 1,698,341 1,671,307
Af Sild var saaledes üdbyttet i 1893 793,753 Cwts til en Værdi af £
50,320 mere end i det nærmest foregaaende Aar.
I Begyndeisen af Juli betaltes i Wick Distrikt for fersk Sild fra 10 Sh.
til 19 Sh. pr Cran, hvilke Priser senere faldt. Fra Midten af Juli til Midten
af August var Gjennenasnitsprisen 10 Sh. 6 D.; enkelte Dage. saasom den 11
og 12 August, erholdt Fiskerne kun fra 3 Sh. til 5 Sh. pr Cran.
Som specielt vedrörende Distriktets vigtigste Havne hidsættes:
Leith.
Dokkerne. Forskjellige Forbedringer og Forandringer ere blevne gjorte i
de existerende Dokanlæg til Lettelse for Trafikken; flere nye Varehuse ere
opbyggedo og ældre udvidede, og det i tidligere Rapport omhandlede nye Dokanlæg,
der paabegyndtes i Juni Maaned forrige Aar, fortsættes med en betydelig
Arbeidsstyrke; det antages imidlertid at hele Anlæggets Tilendebringelse
vil medtage et Tidsrum af 5 Aar.
Smör fra Danmark tilföres direkte fra Kjöbenhavn i store Kvantiteter,
men viser ikke i det forlöbne Aar nogen synderlig Forogelse mod de nærmest

164
tidligere Aar, og der var ikke nogen videre Fluktuation i Priserne, som stillede
sig omtrcnt saaledes:
Jan.
128/0
Febr.
121/0
Marta
120/6
April
113/0
Mai
104/0
Juni
112/0
Juli
125/0
Ang.
124/0
Sept.
1S4/9
Okt.
131/6
Nov.
139/0
Dec.
129/6
alt pr Centner. Da Produktet i Regelen er bleven forbrugt stråks efter Ankomsten,
har der ikke været megen Anledning for Spekulation. Kvaliteten
angives at have været meget god. Der er ogsaa indfört Smör fra Holland,
især Priesland, og Kvaliteten af dette Smör er i de senere Aar adskilligt forbedret.
Indförselen af irsk Smör synes at aftage; der er ogsaa indfört store
Mæogder af Æg fra Danmark, og denne Vare fremkommer nu bedre sorteret
end tidligere.
Af Trcelast indförtes:
Huggen Saget Total Loads
Loads Loads af 50 Kubikfod
1891 7,015 79,805 86,820
1892 7,702 103,091 110,793
1893 6,793 93,609 100.402
Boness.
Under Aaret 1893 blev der gjort betydelige Forretninger i Trælastimport
og Kulexport. Fölgende Tabel viser Totalindförselen af Trcelast til Boness i
de tre sidste Aar:
Huggen Saget Tilsammen
1893 76,159 Loads 6,597 Loads 82,756 Loads
1892 94,900 » 5,911 » 100,811 s>
1891 85,809 » 9,632 » 95,441 »
hvilket er en stærk Nedgång for den hugne Lasts Vedkommende; dette har
sin Grund deri, at i de to foregaaeude Aar flere nye Firmaer af Pitpropsimportörer
blev etablerede, hvilket bevirkede at der indförtes mere Pitprops
end Markedet behövede, og var Oplagene ved Begyndeisen af Aaret 1893 ret
betydelige. Et Firma for Indförsel af Pitprops har nyligen paa Grund af
overdreven Concurrance arrangeret med sine Creditorer, og det er sandsynligt
at andre Importörer vil blive mere forsigtige i den kommende Sseson og ikke
kjöbe mere end hvad der behöves til at tilfredsstille Efterspörgselen.
Boness staar fremdeles som N:o 1 blandt de skotske Pitpropshavne, og
byder Havnen mange Fordele, eftersom Skibene kan faa udgaaende Last uden
at betale Extraudgifter. Priserne paa Pitprops stillede sig for 1893 omtrent
som i det foregaaende Aar:
1893 2V," 3" 3'/," 4" 4'/2" 5" 5'/," 6"
Vaar 1/7 2/9 3/3 4/1'/, 4/6 5/0 5/6 6/0 pr 100 F. cif.
Höst - 1/6 2/9 3/1 3/9 4/3 5/0 6/0 7/0 » » » »
For Last fra Sverige og Tydskland betaltes 5 til 10 % mere, da denne
er bedre og afpasset mere for Markedet.
Udförselen af Kul fra Boness under 1893 overgaar ethvert tidligere Aar,
hvilket i væsentlig Grad skriver sig fra den store Kulstreik i England.

165
Udförselen stiller sig for de 3 sidste Aar saaledes:
1893 501,024 Ton
1892 487,840 »
1891 434,354 »
Priserne i Januar for Main- & Fife Kul f. o. b. var fra 7 til 8 Sh. og
faldt med 3 D. paa Sommeren; i November steg Priset) fra 12 til 20 Sh.
pr Ton, og ved Streikens Biiæggelse gik den ned til 10 Sh. 6 D. Fragterne
har været meget lave under hele Aaret. Som Fölge af at Minearbeidernes
Lön er ointrent 50 % höiere nu end paa tilsvarende Tid forrige Aar, vil Priserne
paa Kul gaa op. Stedets Handel og Skibsfart er i stadig Opgang.
Jute. I
Dundee.
denne Duodees vigtigste Indförselsartikkel er der en betydelig
Nedgång sauimenlignet med tidligere Aar. Fluktuation i Priserne, de meget
smaa Ordre og den almindelige Slaphed i denne Industrigren foraarsagede at
Importörerne ikke bragte mere paa Markedet af Raamateriale end der nödvendigvis
tiltraangtes. Antallet af Skibe, der ankom direkte fra Indien til
Dundee i 1893, belöb sig til 51, der hidbragte 838,813 Balier.
Allerede i Mai Maaned blev den nye Höst bragt paa Markedet til en
Pris af £ 13. 0. 0 til £ 13. 10. 0 pr Ton for bedste Mærker.
Fragterne fra Indien har været meget lave, saaledes for Dampskibe 22/6
til 35/0 og for Seilskibe 20/0 til 26/3 pr Ton af 5 Balier.
Fragterne paa Flax fra Rusland holdt sig mere fäste i 1893 end i 1892,
der betaltes 14/0 à 14/6 pr Ton fra Riga og 17/6 à 19/0 fra Cronstadt.
Is. Fra Norge ankom 4 Skibe med 972 Ton Blokis mod 680 i 1892,
altsaa en Forögelse af 292 Ton.
Fyrstikker og Flasker. Fra Göteborg indförtes direkte til Dundee 290
Kasser (16 Ton) Fyrstikker og 115 Ton Tomflasker imod i 1892 21 Ton
Fyrstikker og 129 Ton Tomflasker.
Skibsbygning. Fra Dundees Skibsværfter blev der i 1893 sat paa Vandet
5 Skibe med en samlet Drægtighed af 6,340 Reg.-Ton mod i 1892 10 Skibe
og 21,990 Reg.-Ton, hvilket udviser en Nedgång af 5 Skibe og 15,650 Reg-
Ton. Aaret 1893 har været meget uheldigt for Dundees forskjellige Industrigrene,
og Udsigterne for 1894 er ikke meget lysende. Man har forsögt mange
Midler til at raade Bod paa de daarlige Tilstande, saa som at indskrænke Produktionen
og Arbeidstiden, men til liden Nytte.
Glasgow.
Priserne paa Staal og Jern vare:
Begyndeisen Enden
af 1893 af 1893
Iron Augles pr Ton £ ?>. 5. 0 £ 5. 0. 0
» Plates » » 5. 5. 0 » 5. 5. 0
Steel Angles pr Ton £ 4. 15. 0 £ 4. 15. 0
» Plates B >' 5. 8. 0 » 5. 5. 0
Skibe af omtr. 1,200 Ton Jern » 10. 0. 0 » 9. 0. 0
» » « » Staal » 10. 0. 0 » 9. 0.0
Maskiner pr Hkr. nominelle (compound) n 40. 0. 0 » 35. 0. 0
B B B J> (triple expansion) » 43. 0. 0 B 38. 0. 0

166
Arbeidslönnen for Skibstömmermænd pr Time 7'/2 D.
» » Snedkere » 7'/2 »
» » inekaniske Arbeidere » 6'/4 »
Gjenuemsnitsprisen for Seilskibe med Udrustning for Ostindiafart af omirent
1,200 Ton var £ 10 til £ 9. 10. 0 pr Ton for Staal og £ 9. 10. O
til £ 9. 5. 0 pr Ton for Jern, og for Skibe fra 1,200—2,500 Ton £ 9 pr
Ton Staal og £ 8. 10. 0 pr Ton Jern.
En regulær Dampskibslinie mellem Glasgow og Göteborg har ogsaa i 1893
været vedligeholdt af »Napier Shipping Coropany» og »Svithiod Steam Company»
Göteborg, hvis Dampskibe anlöbe Glasgow paa deres Tur tilbage fra Liverpool.
Is. I 1893 indförtes der til Glasgow 14,377 Ton. De erholdte Priser
var lidt bedre end i det foregaaende Aar.
Fra de Forenede Stater indförtes i 1893:
af fersk Kjöd 22,612 Qvarters vægtig 4,222,068 Vè
» Kvæg 28,567 St. mod i 1892
» » 44,161 » og
fra Canada i 1893 18.611 »
» » i 1892 29,349 »
Denne betydelige
paa Udförselsstedet.
Nedgang har hovedsagelig sin Grund i de höie Priser
Kulforretningerne laa i Tiden for Januar til Mai ineget nede og Prisenio
faldt; som Fölge heraf fandt Kulmineeierne det nödvendigt at nedsætte Arbeidslönnen
to Gange i nævnte Tidsrum, hver Gäng med 6 D. pr Dag. Arbeiderno
paa sin Side reducerede Arbeidstiden fra 5 til 4 Dage pr Uge; denne
Reduktion fandt Sted den 22 Mai og varede til 10 August, da, paa Grund af
do store Streiker i England, Arbeiderne forlangte en Forhöielse i Arbeidslöu
af 1/0 pr Dag, hvilket Forlangende Arbeidsherrerne gik ind paa; senere, da der
indtraadte Streik i Wales, forlangte Arbeiderne yderligere 1/0 Paalæg, hvilket
ogsaa blev indvilget. Som let kan forstaaes, steg Priserne paa Kul under disse
Forholde meget hurtigt. Da de engelske Streiker endte i November, forlangte
de skotske Minearbeidere yderligere Tillæg i Lön, hvilket dog samtlige Arbeidsherrer
modsatte sig, eftersom Grunden til de tidligere Forhöielser nu var fjernet.
Resultatet af dette Afslag var at Arbeidet nedlagdes ved næsten alle Gruber
fra den 22 November til den 12 December, da Arbeidet gjenoptogs paa de af
Arbeidsgiverne opstillede Betingelser.
Den gjennemsnitlige optjente Daglön var i 1893 fra 7 Sh. 6 D. til 8 Sh.
Gjennemsnitspriserne f. o. b. Glasgow stillede sig saaledes:
1 Jan.—30 Juni. 1 Juli—31 Dec.
Eli Kul pr Ton 7/3 10/6
Steam Kul » 8/3 10/6
Splint » » 6/9 9/9
Main » » 6/3 9/6
Den totale Inåförsel
Grangemouth.
fra Sverige og Norge belöb sig til en
Værdi af £ 326.230
mod i 1892 » 367,650
eller en Nedgang af £ 41,420

167
Udförselen til de forenede Riger udgjorde £ 358,744
mod t 1892 s 326,332
eller en Forögelse af £ 32,412
Af toldfrie Varer inäförtes fra Sverige _. » 50,302
Fra Norge » 275,861
tilsamuien £ 326,163
Toldpligtigt Gods fra Norge » 67
ialt £ 326,230
Üdförselen til Sverige androg til » 96,635
y> » Norge » » » 262,109
tilsammen £ 358,744
Af Kul udförtes i 1893 Ton 1,205,790
i 1892 » 1.274,732
eller en Formindskelse af TOD 68,942
Af Rujern udförtes i 1893 Ton 36,490
mod i 1892 » 41,500
eller en Nedgang af Ton 5,010
Granton.
Indförselen fra Sverige i 1893 sammenlignet med Aaret 1892:
1892 1893 Forögelse Formindsk.
Battens og Planker... Loads 849 2,842 1.993
Pitprops » 4.492 3,285 1,207
Træmasse Ton 3,305 3,249 56
Papir » 2,858 1,518 1,340
Havre Quarters 3.848 5,123 1,275
Tyttebær Gallons 8,536 2,966 5,570
Flasker Mats 13,668 18,585 4,917
» löse St. 691,488 1,016,208 324.720
Smör Kasser 9.251 7,931 1,320
Tændstikker » 9,364 11,594 2,230
Hesteskosöui » 13,238 11.773 1,465
Tomme Casks ...St. 28.630 10,928 17,702
Telefoner Kasser 27 62 35
Fra Norge:
Battens og Planker... Loads 1,708 3,106 1,398
Pitprops » 1.747 513 1,234
Telegrafpoler Loads 91 38 53
Træmasse Ton 467 467
Is » 250 159 91
Vdförsel:
Til Sverige. Kul Ton 34,270 37,275 3,005
» Whisky Gallons 15,811 15^321 490
» Heste St. 11 29 18
Til Norge. Kul Ton 6,268 4,558 1,710

168
Peterhead.
Det sidste Aars Ind- og Udförsel er steget i ubetydelig Grad sammenlignet
med det foregaaende Aar.
Udförsel. Ingen Udförsel fandt Sted fra Peterhead til Sverige eller Norge.
Den eneste Udförselsartikel er saaledes Sild, og stillede Udförselen sig saaledes.
i 1891 118,942 Barrels
i 1892 184,084 1/2 »
i 1893 203,036 1/2 »
Næsten hele sidstforlöbne Åars Udförsel gik til Tydskland og Rusland
Kun 16,129 Barrels sendtes til Leith og derfra til Continentet eller Amerika.
Svenske og norske Skibe benyttes meget i denne Fart. Saaledes afsendtes
med nævnte Skibe i 1893 55,940 Barrcls til Tydskland og 22,003 Barrels til
Busland.
Fragten var fra 1/2 til 1/4 pr Barrel til Tydskland
og 1/2 » V» » » Rusland.
Indföisel. Sonj i tidligere Aar bestod Indförselen fra Sverige og Norge
hovedsaglig af Trælast, der for störste Delen ankom i svenske og norske Fartöier
og bestod af:
Stav 783'/., Std., Plankor og Battens 777, Bjælker 62, Brændeved 35,
Andet Træmateriale 60 Std.
I andre Nationers Skibe indförtes:
Planker og Battens 260 Std., Stav 357. Std.
Gjennemsnitsfragten var 30 Sh. pr Std.
Priserne paa Trælast stillede sig saaledes:
Stav pr 1,000 Fod £ 2 til £ 2. 10. 0
Battens pr Std » 6 til » 7. 0. 0
Bjælker » » 9 D. til 10 D. pr Cub.-Fod.
Af Salt indförtes der i svenske og norske Skibe meget mindre end i
1892; der ankom kun to Ladninger fra S:t Ybes ialt 1,180 Ton.
Sild. Ved Peterhead og tilüggende Landsby Boddam fangedes:
197,365 Crans, hvoraf mærkedes 107,9187, Barrels
mod i 1892 151,307 >. » » 87.6337,' »
Forögelse 46,058 Crans, hvoraf mærkedes 20,285 Barrels
Fiskerne opnaaede en Gjennemsnitspris af 12 Sh. 6 D. mod i 1892 15
Sh. pr Cran.
For Crown Fulls erholdtes 17/6 til 24/0
» Matties » » 16/0 » 21/0
» Spents » » 12/6 » 14/6
» Mixed » i> 12/0 » 14/6
J. W. Tornöe.
Innehåll: Budapest (sid. 151), Havana (sid. 147), Helsingfors (sid. 105), Konstantinopel
(sid. 139), Leith (sid. 153), Odessa (sid. 149), Sydney (sid. 148), Wien (sid. 151).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 5.
Köpenhamn den 28 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 2,599 226,390
» > i barlast 230 40,791
» Norge med last 33 1,945
» » i barlast 1 168
» andra länder med last 906 209,739
B » i barlast 132 13,442
Afgängna: till Sverige med last 765 111,907
» » i barlast 2,549 253,009
» Norge med last 14 1,440
» » i barlast 24 6,672
» andra länder med last 362 85,849
» » i barlast 190 33,524
Norska fartyg:
Ankomna: frän Norge med last 536 44,495
» » i barlast 7 1,851
» Sverige med last 49 4,005
» » i barlast 8 1,290
fr andra länder med last 524 146,532
» » i barlast 29 4,129
Afgångna: till Norge med last 233 34,852
» » i barlast 585 82.273
» Sverige med last 8 1,396
» » i barlast 125 22,924
» andra länder med last 103 20,813
» » i barlast 92 37,721
Den svenska skeppsfarten fördelar sig på följande sätt:
Segelfartyg
Antal Ton
Ångfartyg
Antal Ton
Vid hufvudstationen 1,145 60,980 764 223,429
» vicekonsulaten:
Seland och öarna 767 57,210 158 35,905
Jutland 850 59,737 214 54,799
Island 2 152 1 263
Summa 2,764 178,079 1,137 314,396
Ber. om Handel o. Sjöfart. 12

170
Nedanstående öfversigt utvisar förhållandet mellan den svenska skeppsfarten
åren 1892 och 1893.
Den norska skeppsfarten fördelar sig på följande sätt:
Segelfartyg
Antal Ton
Ångfartyg
Antal Ton
Vid hufvudstationen 97 17,921 63 28,269
» vicekonsulaten:
Seland och öarna 177 24.842 79 27,677
Jutland 410 28,157 223 57,428
Island 53 4,764 51 13,244
Summa 737 75,684 416 126,618
Nedanstående öfversigt utvisar förhållandet mellan den norska skeppsfarten
åren 1892 och 1893.

171
Den svenska och norska skeppsfarten på distriktets hamnar fördelar sig
på följande sätt för ankomna fartyg:

172
Beträffande de vid generalkonsulatet under år 1893 verkstälda mönstringsexpeditioner
och rymningar må följande siffror anföras:
Svenska fartyg:
afmönstrade 245
påmönstrade 194
rymda (svenskar) 4 443
Norska fartyg:
afmönstrade 240
påmönstrade 184
rymda (3 norrmän och 1 svensk) 4 428
Summa 871 sjömän,
eller 26 fler än under år 1892.
Några hyresbesparingar hafva icke af svenske eller norske sjömän för
hemsändande inbetalts till generalkonsulatet under år 1893.
De till generalkonsulatet under året ankomna till sjömän och resande stälda
l·ref och paket uppgingo till 3,652, hvilket utvisar en tillökning af 44 mot
föregående år.
Enligt under året inkomna anmälningar utgjorde antalet haverister 14 svenska
och 23 norska. 1 af de förra och 5 af de senare blefvo vrak.
Förteckning öfver de i Danmark etablerade svenska och norska firmor.

173
Införseln till Danmark
af svenska och norska produkter 1893.
De vigtigaste införselsartiklar utgjorde enligt meddelade uppgifter:
a) Jern och stål:
Från Sverige.
Stángjern 175,962 ctr, hvaraf 107,312 ctr till Köpenhamn
Stål 6,117 B » 4,870 » »
Spik 17,392 B » 15,714 B B
Plät (jern- och bleck-) _ 6,195 B » 4,210 B B
Gjutgoda 5,038 B B 3,746 B B
Andra jernvaror 14,365 B » 13,517 B B
allt dansk vigt.
Tackjern. Vexlingarna i priset å svenskt jern och särskildt å tackjern
hafva under år 1893 varit i det närmaste omärkliga. Gjuterierna i Danmark
förse sig fortfarande nästan uteslutande från Skotland och England med tackjern
(pig-iron), och då priset å svenskt tackjern är högre än det, hvarför bästa
skotskt jern kan köpas, finnes användning för svenskt jern endast vid vissa
speciella sammansättningar, nämligen för åstadkommande af stålgjutgods, hvarmed
emellertid allenast ett par fabriker sysselsätta sig, hvilka använda blott en
ringa myckenhet jern.
Omkring 100 ton gammalt svenskt gjutjern hafva under år 1893 införts
till användning vid gjutning af granater.
Priset å svenskt gjuttackjern (pig-iron) har varit oförändradt sedan 1892
och kan fortfarande angifvas till i medeltal kr. 7.75 pr 100 kilo cif. här.
Likasom föregående år har priset vexlat mycket, allt efter qvaliteten, och kan
beträffande priset för specialmärken hänvisas till meddelandena derom förlidet
år och de för år 1892 noterade prisen.
Jerntillverkningar. Det har visat sig att ångfärjeförbindelsen mellan Helsingborg
och Helsingör väsentligt främjat afsättningen här af svenska jerntillverkningar,
och om än den sammanlagda införseln till Danmark af jerntillverkningar
från Sverige icke varit större 1893 än de närmast föregående åren,
torde det dock kunna anses säkert, att införseln hit under år 1893 skulle
hafva varit ej oväsentligt mindre, derest den lätta och iemförelsevis billiga
transporten medelst ångfárjan hade saknats.
Stångjern. Priset härå, som i december 1892 utgjorde kr. 13.80 à kr.
14 pr 100 kilo cif här, har, såsom nedanstående noteringar utvisa, hållit sig
temligen oförändradt.
Valsadt svenskt stángjern noterades cif. här pr 100 kilo:
i januari 1893 kr. 13.75 à kr. 14.—
i april B » 13.60 à » 13.75
i juli B » 13.50 à » 13.75
i september B B 13.45 à » 13.65
i december B » 13.40 à » 13.60
Jernplåt från Sverige införes på den danska marknaden egentligen blott i
prima qvaliteter. Prisen för dessa hafva varit lägre än under 1892. Specielt

174
för plåt gäller emellertid, att de särskilda svenska verkens fabrikat icke anses
alldeles lika i qvalitet, och att så kallad prima qvalitet betalas olika allt efter
det verk, hvarifrån fabrikatet utgår.
Prisen hafva varit pr 100 kilo cif. här:
i januari 1893 kr. 18-76 à kr. 19-25
i april » » 18-65 à » 19'15
i juli » » 18'50 à » 19-—
i september » » 18-50 à » 19"—
i december » » 1840 à » 18 - 90
Af svenskt stål införes i regel endast svenskt plogstål (pinnstål). Begreppet
svenskt stål är allt för omfattande för att någon notering i sjelfva
verket skulle kunna uppgifvas. Äfven det speciella slaget plogstål erhålles i
mycket olika qvaliteter. Plogstål var ganska begärligt under 1893, och priset
dera stälde sig i medeltal högre än under år 1892 samt kan anslås till kr.
18 à kr. 21-50 pr 100 kilo eif. här.
Angående gjutgods af stål hänvisas helt och hållet till uttalandena i berättelsen
för år 1892.
Spik. Införseln hit från Sverige har varit större år 1893 än under de
föregående åren. Priset har varit kr. 47'— à kr. 49-— pr ett par kistor
3" och 4" Göteborg.
b) Trävaror:
Ekträ
Bjelkar, spärrar, bräder,
61,503 kbf., hvaraf 42,182 kbf. till Köpenhamn
plankor m. m. 9,334,944 » B 1,964,131 » »
Byggnadsvirke, förarb. 163.142 » J> 8,232 » »
Takspån m. m. 37,243 ctr « 5,112 ctr »
Snickeriarbete 6,167 » » 4,992 » »
Ved 60,064 fmnr, » 33,910 fmnr »
Trämassa och trämjöl 132,720 ctr, » 65,860 ctr »
Vid en jemförelse med föregående år finnes, att byggnadsvirke, ved och
trämassa införts i större mängd år 1893.
Enligt uppgifter från härvarande mäklare har partipriset å svenska trävaror,
inberäknadt tull, under året noterats:
Kalmar furubräder:
12 fots 1 1/4"×9 à 10" barkk omkr. 8 à 9 kr. pr tolft
» 8 à 9" » -... » 6 à 7 » »
» 7 à 8" » » 5 à 6 5> »
» 6 à 7" » » 4 à 5 v »
Fyrskurna Piteå furubräder:
12 fots 1"×8 à 9" omkr. 6 à 7 kr. pr tolft
» 1"× 7" » 5 » »
Fyrskurna Piteå furuplankor:
14 fots 2"×8" omkr. 12 kr. pr tolft 12 fots
» 2"×9" » 14 » » »
» 3"×9" » 20 » » »

Piteå furutimmer, fyrhugget:
175
4" omkr. 10 öre pr löpande dansk aln
5" B 18 B » B
6" » 24 » i) »
7" i 32 i B »
8" B 50 B » »
9" » 70 B » »
Med undantag för fyrskurna Piteå furuplankor, hvarå prisen varit något
högre än föregående år, hafva trävaruprisen varit ungefär desamma som år 1892.
c) Spanmål:
omalen, hvete 25 t·.r, hvaraf 25 t:r till Köpenhamn
B råg 219 » » 219 » B
» korn B B » »
B hafre 161,250 B B 148,314 B »
målen, hvete 176,412

176
Sverige. På grund häraf torde prisnoteringarna under 1893 kunna vara af
intresse. Under maj och juni månader noterades torfströ af bästa svenska
fabrikat cif. Köpenhamn kr. 1.60 pr 100 kilo, hvilket pris qvarstod intill slutet
af augusti, da det steg till kr. 1.90, för att efter hand i slutet af året nå
upp till kr. 2.60 à kr. 2.80, allt efter qvalitet. För framtiden torde dock
icke kunna påräknas högre pris än kr. 1.60 pr 100 kilo cif här, enär tillverkning
nu har börjat på flera ställen i Danmark.
Torfmull användes förnämligast för bostadsklosetter, men här i landet i
mycket ringa omfattning. Endast i Helsingör torde bruket deraf kunna sägas
vara allmänt, då der begagnas torfmullsklosetter. Priset under 1893 har varit
pr 100 kilo cif. Köpenhamn kr. 2·— intill i augusti månad och senare under
året kr. 2.20 à kr. 2.80, allt efter qvaliteten.
Från Norge.
a) Trävaror:
Timmer, plankor, bräder
m. m 678,733 kbf., hvaraf 1,283 kbf. till Köpenhamn
Ekträ 109,385 » »
Byggnadsvirke, förarb 761 » 15 » »
Takspån 257 ctr, 3 ctr »
Snickeriarbete 56 » 30 » B
Ved 1,858 fmnr, » 835 fmnr »
Trämassa och trämjöl 102,130 ctr, » 15,780 ctr »
b) Fisk:
Färsk 3,157 ctr, hvaraf 1,187 ctr till Köpenhamn
Sill (saltad) 168,878 B B 162,145 B B
Torkad och torrsaltad 1,068 B B 771 B B
Anjovis m. m. d 762 B B 676 B B
c) Metaller:
Spik 3,582 ctr, hvaraf 1,451 ctr till Köpenhamn
d) Lefvande kreatur:
Hästar 471 st., hvaraf 128 st. till Köpenhamn
e) Spanmål:
Korn 382 t:r, hvaraf 1 t:a till Köpenhamn
Hafre 4,087 B B 3,969 t:r B
Rågmjöl 7,280 "B, B 7,280 8 »
f) Andra landtbruksprodukter:
Kött 50,929 S, hvaraf 47,178 ffi till Köpenhamn
Fläsk 1,303 B B » »
Margarin 588,774 B B 588,774 B B
Ull 31,825 B B 31,825 B B
Ägg 252 tjog B »

g) Papper:
177
Makulatur och omslagspapper . 32,469 % hvaraf 29,965 $ till Köpenhamn
Skrif- och tryckpapper 133,788 » B 116,495 B B
a) Lefvande kreatur:
Från Danmark utfördes år 1893.
Till Sverige.
Hästar 62 st., hvaraf 57 st. från Köpenhamn
Föl 4 » B 3 B B
b) Spanmål:
omalen, korn 19,304 t:r, hvaraf 9,456 t:r från Köpenhamn
» hafre 22 » B 22 » »
» hvete 223,116 » » 70,986 » »
» råg 34,023 » » 23,426 » »
målen, hvete 16,230,789®, » 9,068,848 K B
B råg 478,980 B » 314,280 » »
c) Andra landtbruksprodukter:
Fläsk och skinkor 447,754 % hvaraf 354,491

178
Danmarks införsel från och utförsel till utlandet af vigtigare
spanmålsalster och smör under år 1893.
Danmarks utförsel till England år 1893.
Spanmål:
Korn 236,979 t:r, hvaraf 35,799 t:r från Köpenhamn
Hafre 109,824 » B 496 B B
Petalievaror:
Fläsk och skinkor ... 84,650,260 % hvaraf 15,333,567

179
Smörmarknaden 1893.
Det förflutna aret har i flera hänseenden icke varit gynsamt for handeln
med landets stora smörproduktion. Afsättningen på England trycktes under
första delen af året genom den stora tillförseln af smör från Australien och
Nya Zeeland samt genom den stränga vintern, som medförde osäkerhet och
oregelbundenhet i försändningarna, hvaraf följde stora förluster för utskepparne.
Nästan under hela året påverkades handeln på England dessutom af stora arbetsinställelser,
som försvagade köpförmågan och skadade marknaden. Prisen voro
låga i början och slutet af året, lägre än vanligt, särskildt i januari, februari,
mars och december månader. Endast under sommartiden voro prisen högre
än under de senare åren, närmast till följd af den i en stor del af Europa då
rådande torkan, som förorsakade mindre tillförsel från andra på England smörexporterande
land, såsom Island. Frankrike och Nederländerna. Medelpriset
under 1893 var emellertid 93 kronor, hvilket väl var 4 s /4 kronor lägre än
under år 1892 och 2 1 /i kronor lägre än under år 1891, men dock något
högre än under åren 1890 och 1888.
Januari månad började med en högsta notering af 100 kronor, som under
månadens lopp nedgick till 92 kronor och i början af februari, antagligen till
följd af de genom isspärrningen förorsakade oregelbundenheter i trafiken, ytterligare
sjönk till 86 kronor. Priset höjde sig derefter småningom till 96 kronor
och i början af mars till 98 kronor, men sänkte sig åter och föll under
loppet af mars till 84 kronor. Under april steg priset till 86 kronor, men
var dock i slutet af månaden nere på 80 kronor och sjönk i maj ytterligare
till 74 kronor, men höjde sig dock i månadens slut till 78 kronor. I juni
blef marknaden mycket fast vid framträdandet af sommarsmör, och till följd
af torkan i de flesta smörproducerande land höjde sig priset småningom till 88
kronor och i juli till 96 kronor. Derpå inträdde matthet, så att priset i början
af augusti måste sänkas till 92 kronor, men i slutet af månaden steg det ånyo
till 98 k 100 kronor och i september ända till 104 kronor. Vid mycket flau
marknad i England sjönk priset i början af oktober till 96 kronor, hvarigenom
köplust åter framkallades, och, vid liflig marknad och aftagande produktion,
höjde sig priset efter hand till 106 kronor och i november till 108 kronor,
hvilket blef årets högsta notering. Priset sjönk derpå vid aftagande efterfrågan
i slutet af månaden till 104 kronor och under loppet af december till 92 kronor.
I slutet af året stadgade sig marknaden och slutade med en notering af
94 kronor.
I sekunda herrgårdssmör och mellanvara var afsättningen hufvudsakligen
till förbrukning på platsen och omfattade, förutom danskt smör, företrädesvis
finska och ryska mejerialster. Förbrukningen här i Köpenhamn af ordinärt
smör tillgodosågs till största delen genom tillförsel af finskt, ryskt och galiziskt
bondsmör, hvarå priset fluktuerade mellan cirka 60 och cirka 80 öre pr ffi.
Fraktmarknaden.
De danska farvattnen voro under vintern 1893 ovanligt länge stängda af
is, i det vintern började i slutet af december 1892 och fortvarade till långt
in i påföljande mars månad samt var så sträng, att farten genom Sundet var
fullständigt stängd från den 11 januari till den 6 mars. Man skulle hafva
trott att, efter ett så långvarigt stillastående, en stark trafik skulle hafva ut-

180
Öfversigt af det månatliga medelpriset enligt högsta notering å första klassens smör under år 1893 i jemförelse med de senast
föregående 20 åren.

181
veeklat sig, men en sådan uteblef delvis, och allt syntes gå sin jemna gäng.
Någon synnerlig utförsel af landets egna spanmålsalster egde icke rum, och införseln
af foderämnen var icke heller anmärkningsvärdt stor; först fram i juli
och augusti månader, efter en ovanligt torr försommar, hvarunder höskörden
var ovanligt ringa, kastade sig spekulationen på foderämnen, och infördes sådana,
särskildt kli. i stor skala. Höga frakter betaltes icke, utan ungefär 12
fr. pr ton kli från Belgien, 10 sh. à 12 sh. 6 d. från östra England och 9
à 10 rmk från Preussen.
Införseln af trä till Danmark var ungefär normal och till låga frakter.
Cirka 24 rmk betaltes pr stånd, bräder från Hernösands distrikt till goda provinsplatser
och ett par rmk mindre med ångfartyg till Köpenhamn. Endast
fram mot hösten fanns en period, då det syntes vara brist på fartyg för trälast,
särskildt från Finland, och befraktarne nödgades medgifva högre rater,
men detta förhållande qvarstod icke till säsongens slut.
Efter en jemförelsevis god skörd af korn, blefvo i början af hösten åtskilliga
kornlaster utskeppade till England, men till låga rater. Till ostkusten
betaltes 1 sh. 6 d. a 1 sh. 9 d. pr 448 lbs, men någon riktig förmåga till
utförsel af spanmålsalster förefanns dock icke, i det landtbrukarne, som efter
den långvariga torkan voro i behof af foderämnen, till stor del sjelfve utfodrade
sin egen skörd.
Uppgift
angående de här på platsen företrädesvis gångbara svenska och norska obligationer.
Omsättningen af sådana obligationer på Köpenhamns börs har, likasom
under det föregående året, haft endast en mindre omfattning, hvilket otvifvelaktigt
berott hufvudsakligen derpå, att dessa värdepapper för närvarande till
öfvervägande del befinna sig på fasta händer.
Kursen har under årets lopp genomgående stigit, på sätt framgår af följande
sammanställning:
Hvad de norska obligationerna angår, kan någon kurs icke uppgifvas, enär
under året å marknaden funnits hvarken köpare eller säljare af sådana.
Här på platsen finnas for öfrigt äfven åtskilliga andra svenska och norska
obligationer, men inga af dessa äro upptagna till officiel kursnotering på Köpenhamns
börs, och kan till följd häraf icke något pris å dem uppgifvas, likasom
det öfver hufvud icke heller blifver bekant när och till hvilket omfång omsättning
af dem eger rum.

182
Ölskatten. Med hänvisning till livad i årsberättelsen för 1892 meddelats
angående resultaten under första driftsåret, från den 1 oktober 1891 till den
30 september 1892, af lagen om ölskatt m. m. af den 1 april 1891, må här,
efter generaldirektoratets för skatteväsendet numera offentliggjorda berättelse
angående samma lags resultat under andra driftsåret från den 1 oktober 1892
till den 30 september 1893, anföras följande.
Tillverkning af skattepligtigt öl har, likasom under föregående driftsår,
egt rum i 43 bryggerier och 2 maltextraktfabriker. Af berörda 43 bryggerier
hafva 7 tillverkat endast skattepligtigt öl, men de ofriga både skattepligtigt
och skattefritt öl. Af skattepligtigt öl har frånföris bryggerierna till förbrukning
inom landet: 1892—1893 515,423.26 tunnor, hvarför erlagts skatt med
3,607,962 kr. 86 öre, mot 1891 — 1892 477,976.02 tunnor med en erlagd
skatt af 3,345,832 kr. 31 öre, hvilket utvisar en ökad skatteinkomst under
1892—1893 af 262,130 kr. 55 öre.
Tages emellertid hänsyn till att det antages att, för att spara skatten,
under september månad 1891 från bryggerierna utlemnats 16,000 tunnor skattepligtigt
öl, som förbrukats först efter den 1 oktober, har förbrukningen utgjort:
1892—1893 515,423.26 tunnor och 1891 — 1892 493.976.02 tunnor, hvilket
utvisar en ökad förbrukning under 1892—1893 af 21,447.24 tunnor. Oaktadt
således en ganska betydlig ökning i förbrukningen egt rum under det sistförflutna
året, antages dock, att häraf icke kan slutas till en tendens för ökning
af förbrukningen af öl i allmänhet, utan att ökningen helst bör betraktas såsom
öfvergående och beroende af väderleksförhållandena. 1893 års sommar, på hvilken
tidsperiod den ökade förbrukningen hufvudsakligen faller, var nämligen mer
än vanligt varm och torr, och erfarenheten har visat, att varm och torr väderlek
alltid medför stor ölförbrukning. Till stöd för berörda antagande har åberopats
en tabell, hvari angifves dels medeltemperaturen i hela Danmark för de
särskilda månaderna under driftsåren 1891—1892 och 1892—1893 efter uppgifter
från meteorologiska institutet, dels ock förbrukningen af skattepligtigt öl
under samma månader. Af donna tabell framgår, bland annat, att under januari
och februari månader 1893, då temperaturen var lägre än under samma
månader 1892, ölförbrukningen var mindre, men att deremot under månadernamars—augusti,
då temperaturen var högre, ölförbrukningen var större.
Att den ökade förbrukningen af skattepligtigt öl under 1892—1893 varit
beroende af särskilda förhållanden antydes äfven af den omständighet, att densamma
icke varit förenad med en motsvarande minskning i bränvinsförbrukningen,
i hvilken tvärtom en ökning jemväl egt rum. Under tiden från den 1
oktober 1892 till den 30 september 1893 har bränvinstillverkningen nämligen
uppgått till 16,764,248 potter (1 pot = 0.9661 liter) alkohol à 100 pct, och
då, enligt under hand inhemtade upplysningar, behållningarna af spiritus såväl
vid årets slut som vid dess början voro små, måste antagas att tillverkningen
ungefär motsvarat förbrukningen, hvilken senare deremot under 1891—1892
uppgick till cirka 16,600,000 potter alkohol à 100 pct.
Utförseln till utlandet från bryggerierna af skattepligtigt öl, utan skatts
erläggande, uppgick under 1892—1893 till 15,187.62 tunnor, mot 16,6698]
tunnor under 1891 — 1892.
Under 1892—1893 funnos 274 bryggerier, som tillverkade endast skattefritt
öl, eller samma antal som året förut. Dessa bryggeriers sammanlagda tillverkning
af skattefritt öl belöpte sig under 1892—1893, enligt bryggeriernas
autoriserade handelsböcker, till 918,532 tunnor, under det att densamma under
1891—1892 utgjorde 891,974 tunnor. Skenbart skulle alltså en ökning hafva
egt rum, hvilket dock näppeligen torde vara händelsen, i det nämligen skil-

183
naden sannolikt beror derpå, att siffran för 1891—1892 icke är fullt noggrann,
då den meddelats efter muntliga uppgifter af bryggare.
Räddningsväsendet. Enligt offentliggjord berättelse angående det danska
räddningsväsendets verksamhet under året från den 1 april 1892 till den 31
mars 1893, funnos sistnämnda dag i Danmark 49 räddningsstationer, nämligen
32 båt- och raketstationer (30 i Jutland och 2 på Bornholm), 2 båtstationer
(i Jutland) samt 15 raketstationer (10 i Jutland, 4 på Bornholm och 1 på
Möen). Förutom ofvannämnda räddningsstationer funnos den 31 mars 1893 i
Jutland 8 bistationer, vid hvilka finnes räddningsbåt, som bemannas från närmast
belägna hufvudstation, nämligen: Gl. Skagens bistation, ('/4 mil vester om
räddningsstationen Gl. Skagen), Spirbakken, Skiveren, Uggerby, Eödhuus, Svenske
Knolde, Anholt fyr och Horneks på Læsö.
Lagstiftningen.
Om än arbetet inom detta område år 1893 icke lemnat så betydliga resultat,
som under det närmast föregående året, hvilket till väsentlig del torde
hafva berott derpå, att under den närmast föregående tiden ett mycket stort
antal af de under flera år på dagordningen stående reformer blifvit afgjorda,
har dock äfven under år 1893 lagstiftningsarbetet varit ganska fruktbringande.
Bland de under året utfärdade nya lagar torde företrädesvis följande vara förtjenta
af att här omnämnas:
Lagen om konsulatväsendet af den 14 april 1893. Genom denna lag har
bestämts, att den konsulatafgift, som hittills utkräfts af danska handelsfartyg,
som anlöpa hamn, der dansk konsul eller vice konsul finnes anstäld. skall bortfalla
från den 1 januari 1894, från hvilken dag emellertid danska handelsfartyg,
hvilkas nettodrägtighet uppgår till eller öfverstiger 50 registerton och
hvilka gå i utrikes fart, skola till statskassan erlägga en fast halfårlig konsulatafgift
af 50 öre pr registerton netto för ångfartyg och 17 öre pr registerton
netto för segelfartyg. Denna afgift, som förfaller till betalning respektive den
30 juni och den 31 december, uppbäres af tullväsendet och åligger fartyget,
så framt det vid halfårets början befinner sig i utrikes fart eller under halfårets
lopp utklareras från dansk hamn till utrikes ort. Enligt lagen är utrikesministern
bemyndigad att, efter den 1 januari 1894 och intill dess antingen
genom särskild lag eller genom den årliga finanslagen meddelats annan bestämmelse
angående vederbörande konsulats framtida aflöningsförhållanden, utbetala
till redan varande konsuler och vice konsuler en årlig godtgörelse, som dock
icke må öfverstiga medelbeloppet af de inkomster, som den förutvarande konauiatafgiften
under de 3 kalenderåren 1891—1893 tillfört vederbörande konsul
eller vice konsul, och hvilken godtgörelse för öfrigt lcmnas blott, för så vidt
berörda medelbelopp uppgår till 100 kronor eller deröfver. Vidare bestämmes
att efter hand bör sökas genomförd en ordning, enligt hvilken på de vigtigaste,
äfven transatlantiska, handelsplatser anställas utsände konsuler eller vice konsuler,
hvilka skola hafva dansk infödingsrätt och vara affärskunnige män med
erforderlig kännedom om handels- och sjölagstiftningen. Dessa skola åtnjuta
fast aflöning enligt i lagen angifna bestämmelser och ega pensionsrätt enligt
pensionslagen.
Instruktion för de danske konsulerna i utlandet af den 15 december 1893.
hvilken är gällande från den 1 januari 1894 och innehåller utförliga föreskrifter
angående konsulattjenstens utöfvande med hvad dertill hörer.

184
Lagen af den 14 april 1893 om ändrad lydelse af § 9 i lagen af den
1 april 1887 om anstalter till husdjursafvelns och husdjursskötselns främjande,
hvarigenom en enligt sistnämnda lag for ändamålet anslagen summa höjts till
125,000 kronor, som af inrikesministern må användas på följande sätt:
a) intill 40,000 kronor till understöd åt hästafvelsföreningar;
b) intill 60,000 kronor till understöd åt hornboskapsafvelsföreningar;
c) intill 10,000 kronor till tillskott till aflöning åt föreningskonsulenter i
husdjursskötsel;
d) intill 15,000 kronor till understödjande af andra anordningar, som vidtagas
af föreningar, och som på annat sätt än genom premiering vid
kreaturspremieringsniöten åsyfta husdjursafvelns och husdjursskötselns
främjande.
Lagen om smittosamma sjukdomar hos husdjuren af den 14 april 1893,
deruti stadgas, bland annat, att de sjukdomar hos husdjur, som skola vara
underkastade det allmännas särskilda omsorg (elakartade smittosamma sjukdomar)
äro: mjeltbrand hos alla husdjur, mul- och klöfsjuka hos samtliga klöfbärande
husdjur, koppor hos fár, elakartad klöfsjuka och skabb hos får, ryggmärgstyfus,
rots och springorm hos hästar, elakartad katarralfeber, elakartad lungsjuka hos
nötkreatur och boskapspest, samt svindifteritis (akut svindifteritis eller svinpest
och kronisk svindifteritis eller kascös tarminflammation) och rödsjuka (mjeltbrandartad
rosen) hos svin.
Dérjemte är emellertid stadgadt, att, derest någon annan smittosam sjukdom
bland Husdjuren skulle vinna större utbredning och antaga en mer elakartad
karaktär, inrikesministern i så fall är bemyndigad att bestämma, att densamma
derefter skall inräknas bland de elakartade smittosamma sjukdomarna; hvarförutom
i lagen särskilda föreskrifter äro meddelade med hänsyn till vattuskräck
hos hundar.
Enligt lagen egcr inrikeministern påbjuda, att djur, om hvilka det efter
vederbörande veterinärs förklaring måste anses afgjordt att de äro angripna af
någon sjukdom, som jemlikt lagen är underkastad eller kan blifva indragen
under det allmännas särskilda omsorg, skola dödas. Likaledes eger inrikesministern,
om sådant finnes erforderligt för sjukdomens undertryckande, påbjuda
att hela den kreatursbesättning, bland hvilken sjukdomen utbrutit, eller delar
af densamma skola nedslås. Före sådan nedslagtning skola djuren värderas af
3 af vederbörande polismyndighet utsedde män, och bestämmes djurens värde
efter deras tillstånd vid nedslagtningen, dock så att hänsyn icke tages till den
förefintliga eller förmodade sjukdom, som föranleder nedslagtningen. Från beloppet
afdrages djurets värde i dödt tillstånd, och den sålunda framkomna summan
utbetalas till egaren till fullo, derest obduktionen gifver det resultat att
djuret icke var angripet af någon af de ifrågavarande sjukdomarna, hvaremot i
motsatt fall egaren tillkommer blott 4/5 af summan. Derest egaren sjelf genom
sitt förhållande gifvit anledning till att nedslagtadt djur blifvit angripet af den
ifrågavarande sjukdomen, förlorar han den rätt till ersättning af det allmänna,
som eljest skulle hafva tillkommit honom. Ersättningen äfvensom utgifterna
för värdering och nedslagtning bestridas till hälften af statskassan och till hälften,
på landet af amtsrepartitionsfonden, och i Köpenhamn och de öfriga städerna
af kommunens kassa, hvars utlägg, utom för Köpenhamn, sedermera blifver
föremål för fördelning på amtets samtliga städer.
Lagen om statsunderstöd till bekämpande af tuberkulos hos hornboskap, utfärdad
den 14 april 1893 och gällande till utgången af finansåret 1897—98.
Enligt denna lag uppföres på de årliga finanslagarna ett belopp af 50,000 kronor
årligen till inrikesministerns förfogande, för att användas till lemnande af

185
understöd till kreatursegare, som önska att, för bekämpande af tuberkulos hos
deras hornboskap, nyttja tnberkulin eller andra diagnostiska medel, som veterinärvetenskapen
må erbjuda; hvarjemte inrikesministern är berättigad att använda
en del af beloppet till understöd åt boskapsafvelsföreningar, som införa användning
af tuberkulinförsök på de utvalda kreaturen.
Lagen angående ytterligare anordningar mot införandet af asiatisk kolera
af den 1 april 1893. Genom denna lag är justitieministern bemyndigad dels
att, då införandet af asiatisk kolera öfver landgränsen kan befaras, föranstalta
att persontrafiken söder ifrån öfver hela gränsen blifver instäld, dels ock att
anordna läkareuppsigt öfver personer, söm inkommit eller inkomma till riket
från land, gent emot hvilka den i lagen angående anordningar mot smittosamma
sjukdomars införande i riket af den 2 juli 1880, 2:dra afdelningen I, föreskrifna
besigtning i anledning af kolera eller karantän till följd af lagen om
ytterligare anordningar mot asiatisk koleras införande af den 30 mars 1885 är
satt i verkställighet, hvilken läkareuppsigt de skola vara underkastade intill utloppet
af femte dagen efter deras ankomst till riket.
Lagen angående tidens bestämmande af den 29 mars 1893, enligt hvilken
tiden skall från den 1 januari 1894 för alla delar af landet, med undantag af
Færöarna, bestämmas lika med medelsoltiden för den 15:de längdgraden öster
om Greenwich. Till följd häraf och i enlighet med kungörelse af ministeriet
för kyrko- och undervisningsväsendet af den 20 december 1893 borde klockorna,
hvilka förut jemlikt lag af den 6 februari 1880 öfver hela landet visat
klockslaget efter Köpenhamns medclsoltid, vid nyåret 1894 öfver hela landet
ställas fram 9 minuter 41 sekunder.
Lagen angående nedsättning i införselstullen a korkar af den 24 november
1893, hvarigenom förordnats, att från den tid, då den mellan Danmark och
Spanien under den 4 juli 1893 afslutade handelstraktat blifvit ratificerad, och
så länge densamma förblifver gällande, införselstullen å korkar nedsättes till 3.6
öre pr 18.
Bland större lagförslag, som icke blefvo genomförda under riksdagssessionen
i årets början, men som vid riksdagens sammanträdande i oktober af regeringen
ånyo förelades densamma, må företrädesvis framhållas de särskilda jernvägslagarne
samt lagförslaget om den personliga kommunalskatten. Vid riksdagens
sistnämnda sammanträdande framlade regeringen dessutom flera nya förslag, hvaribland
bör särskildt framhållas det stora och vigtiga lagförslaget om näringsväsendet,
hvilket grundar sig på en komités arbete och är af stor betydelse
särskildt för städerna. Derjemte hafva under den nuvarande riksdagssessionen
af medlemmar af riksdagen framlagts flera vigtiga agrariska lagförslag, åsyftande
att bereda lättnader och understöd åt den här, som i andra land, under trycket
af svåra förhållanden arbetande jordbruksnäringen. Dessa sistnämnda lagförslag
stå i nära samband med den öfver hela landet under det senaste året allt mer
utbredda agrariska rörelsen, hvilken ledt till bildandet af en agrarisk förening,
som räknar öfver 80,000 medlemmar. Denna förening höll i november 1893
ett konstituerande sammanträde i Odense, dervid föreningens program faststäldes,
hvilket i en följd af särskilda punkter angifver föreningens önskningar.
Allmänna arbeten.
Jernbanorna. Dessa hafva under år 1893 ökats med två nya bansträckor,
nämligen Hobro—Lögstörbanan och Aalestrup—Viborgbanan, hvilka öppnades
för allmän trafik, den förra i juli och den senare i augusti månad.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 13

186
Köpenhamns frihamn. Arbetena vid denna instäldes i årets början till
följd af den starka kölden, men, så snart väderleken medgaf, börjades de ånyo
med kraft, och arbetades det delvis både dag och natt för att påskynda det
stora verket. Arbetena giugo också hastigt framåt. Den 8 oktober voro bassinerna
färdiga, och den 1 november öppnades slussarna för att insläppa vattnet
i bassinerna, hvilket skedde efter hand under loppet af november och december
månader. Samtidigt har ifrigt arbetats på omdaning af terrängen och uppförandet
af de många för den blifvande rörelsen erforderliga byggnaderna.
Telefonväsendet. Med hänsyn härtill är särskildt att märka hurusom rikstelefonförbindelsen
mellan Sverige och Danmark öppnades den 6 december.
Skörden. Enligt inhemtade upplysningar komma de officiella uppgifterna
angående resultatet af 1893 års skörd icke att föreligga förr än i början af
nästkommande juni månad, och kan derför härom nu icke meddelas annat, än
att, efter hvad på enskild väg inhemtats, hveteskörden utfallit litet under medelskörd,
rågskörden deremot något öfver medelskörd samt korn- och hafreskörden
under medelskörd.
Island.
Enligt meddelande från vicekonsulatet i Akureyri har handeln under år
1893 icke varit gynsam för köpmännen derstädes; på affärer i fisk och trän
hafva gjorts förluster. Ull såldes emellertid efter omständigheterna temligen
fördelaktigt, och kött och lefvande får betaltes bra i Köpenhamn och England.
Utvandringen till Amerika från Island omfattade under året cirka 600
isländingar, ett betydligt antal i förhållande till folkmängden, 70,000. Den
ständiga utvandringen visar sina följder, bland annat deruti, att folkmängden
icke ökats under de senaste 20 åren. Invånareantalet är nämligen ungefär det
samma nu som år 1870.
Under år 1893 hitfördes från Island:
torr och torrsaltad fisk 5,160,924 U
saltad sill 492,538 »
anjovis m. m. d 36,594 »
kött 1,840,170 »
talg 74,446 »
trän 1,770,151 »
ull 944,230 »
Generalkonsulatets embetslokal är fortfarande i huset n:o 24 Lille Strandstræde
och kontorstiden kl. 10—3.
S. Cederschiöld.

Riga den 31 mars 1894.
187
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på Riga distrikt var är 1893 följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 108 25,151
B » i barlast 73 27,679
» Norge med last.. 11 2,366
B > i barlast . 1 221
> andra länder med last _. .. 50 17,-106
» » i barlast 93 28,088
tillsammans 336 100,911
Qvarliggande från ar 1892 4 899
Summa 340 101,810
Afgångna: till Sverige med last 122 29,751
» » i barlast 19 4,824
» Norge med last 16 3,995
» andra länder » 159 53,585
B » i barlast 15 4,925
tillsammans 331 97,080
Qvarliggande till år 1894 9 4,730
Summa 340 101,810
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 75 13,564
» » i barlast 1 229
» Sverige med last 1 47
» » i barlast 5 1,943
» andra länder med last 69 30,058
B B i barlast 43 14,537
tillsammans 194 60,378
Qvarliggande frän år 1892.... 1 217
Summa 195 60,595
Afgångna: till Norge med last 7 1,672
B » i barlast 12 2,315
» Sverige med last 9 1,505
B B i barlast 8 6,489
B andra länder med last.. 146 45,738
» » i barlast.. 10 2,156
tillsammans 192 59,875
Qvarliggande till år 1894 3 720
Summa 195 60,575

188
För att inhemta order ankom till Windau ett norskt segelfartyg om
77 ton.
Följande af svenska och norska fartyg i fart på distriktets särskilda hamnar
inseglade bruttofrakter hafva för är 1893 uppgifvits:
Af svenska fartyg Af norska fartyg
Kiga: inkommande frakter kr. 117,610 471,810
utgående » » 259,750 377,360 348,420 820,230
Libau: inkommande frakter ... kr. 207,980 248,300
utgående » ... » 522,970 730,950 179,350 427,650
Pernau: inkommande frakter ... kr. 930 46,800
utgående » ... » 4,700 5,630 200 47,000
Windau: inkommande frakter... kr. 6,650
utgående » ... » 13,380 13,380 6,560 13,210
Summa kr. 1,127,320 1,308,090
De uppgifna fraktbeloppen utgjorde dercmot år:
Af svenska Af norska
1892 kr. 956,790 1,055,380
1891 » 1,435,050 1,061,940
1890 » 1,525,930 1,002,720
1889 » 843,230 1,292,820
Bruttofraktbeloppet år 1893 för svenska fartyg öfverstiger visserligen de för
åren 1892 och 1889 uppgifna fraktbelopp, men är betydligt lägre än enahanda
belopp för åren 1890 och 1891 samt understiger äfven medelsiffran, 1,177,664
kronor, för de fem åren 1889—1893 med 50,344 kronor. Deremot är det
för norska fartyg år 1893 uppgifna fraktbelopp det högsta, som under de senaste
fem åren förekommit och öfverstiger medelsiffran för dessa fem år, eller
1,144,190 kronor, med 163,900 kronor.
Sveriges och Norges sammanlagda sjöfart på Riga distrikt har uoder nyss
omförmälda fem år enligt nedanstående tabell utgjort:

189
De Förenade rikenas skeppsfart på Riga distrikt år 1893 i jemförelse
med föregående år 1892 företer en ökning i antal af 90 fartyg och i drägtighet
af 31,538 ton. Den svenska skeppsfarten ökades med 63 fartyg om
27,830 ton samt den norska med 27 fartyg och 3,708 ton. Sistlidna års
skeppsfart, hvilken näst efter år 1892 utvisar de lägsta siffror, som under de
fem åren 1889—1893 förekommit, företer äfven i jemförelse med medelsiffran
för dessa fem år minskning i antal af 117 fartyg och i drägtighet af 10,821
ton. Den svenska skeppsfartens minskning utgör vid denna jemförelse 112 fartyg
och 13,763 ton, hvaremot den norska skeppsfarten väl minskades till antal
med 5 fartyg, men ökades till drägtiglieten med 2,942 ton.
De särskilda hamnarna inom distriktet hesöktes år 1893 af följande fartyg:
Svenska fartyg
Antal Ton
Norska fartyg
Antal Ton
Riga ... 120 30,682 102 34,652
Libau 207 68,347 78 22,818
Pernau 2 415 6 2,080
Windau 7 1,467 8 830
336 100,911 194 60,380
Vid konsulatet verkstäldes på- och afmönstringar
antal:
af sjöfolk till följande
Svenska fartyg Norska fartyg Summa
Påmönstringar 2 26 28
Afmönstringar 2 29 31
Rymlingar 2 — 2
Summa 6 55 61
Under år 1893 hafva till konsulatet ankommit 2,173 till svenska och
norska sjöfarande adresserade bref, oberäknadt de till fartygsbefälhafvare aflåtna
telegram.

190
Konsulatets kontorslokal befinner sig numera i huset n:o 7 Groase Schlossstrasse
och hålles öppen alla helgfria dagar kl. 10 f. m. till 4 e. m.
Börande sjöfarten i dess helhet och den del de Förenade rikeDas fartyg i
densamma tagit må här meddelas, att till de hannar inom distriktet, hvarest
svenska och norska konsulattjenstemän äro anstälda, under är 1893 ankommit
tillsammans 2,556 fartyg om 1,314,924 tons drägtighet, nemligen 643 engelska
om 506,786 ton, 505 danska om 286,304 ton, 500 tyska om 232,090 ton,
336 svenska om 100,911 ton, 326 ryska om 98,262 ton, 194 norska om
60,379 ton, 38 nederländska om 21,832 ton, 6 belgiska om 5,306 ton, 6
franska om 1,734 ton, 1 österrikiskt om 912 ton och 1 italienskt om 408 ton.
De Förenade rikenas fartyg deltogo i fraktfarten på Biga distrikt hvad
angår antalet med 20'7 4 % och i afseende å drägtigheten med 12'27 % af
samtliga hit anlända fartygs antal och drägtighet. De svenska fartygens anta!
och drägtighet utgjorde resp. 13'15 och 7'6 8 %, samt de norska fartygens
resp. 7.59 och 4.59 % af samtliga de anlända fartygens antal och drägtighet.
Jemförd med sjöfarten på distriktet ár 1892 företer 1893 års sjöfart en
tillökning i hit anlända fartygs antal af 17 och drägtighet af 57,889 ton.
Jemförd åter med medelsiffran för åren 1889—1893, eller 3,180 fartyg om
1,451,242 ton, företer 1893 års sjöfart en minskning af 624 fartyg och
136,318 ton.
Sedan under den 15—27 juli sistlidna ár af finanaministern föreskrifvits,
att, i samband med tillämpningen af de förhöjda tulltarifferna å varor af tyskt
ursprung, af de under tysk flagga anlända fartyg skulle uppbäras afgifter af
1 rubel för last om 2 ton vid inkommandet och af samma belopp vid utgåendet,
i stället för den afgift af 10 kopek för in- och utgående, som dittills
erlagts af så väl tyska som andra privilegierade länders fartyg, var det att förvänta,
att denna föreskrift skulle utöfva en förlamande inverkan på den tyska
sjöfarten på detta land. Minskningen i antalet af de till Biga distrikt anlända
tyska fartyg under årets fem sista månader, då nämnda föreskrift varit i kraft,
har dock icke varit så betydande, som det varit anledning att förutsätta, enär
rederierna för de ångfartyg, som underhålla reguliera förbindelser mellan ryska
och tyska hamnar, ansågo sig, i afvaktan på en lycklig utgång af de då ännu
sväfvande underhandlingarna om afslutande af en handels- och sjöfartstraktat
mellan Ryssland och Tyskland, icke böra, genom att afbryta ångfartygens turer,
lemna andra konkurrerande länders fartyg tillfälle att vinna fotfäste och i sin
ordning upprätta fasta linier. År 1893 minskades den tyska sjöfarten på detta
distrikt med 136 fartyg och 67,936 ton, jemfördt med år 1892, samt med
360 fartyg och 144,952 ton i jemförelse med medelsiffrorna för åren 1889—
1893. Men samtidigt har år 1893 äfven den ryska sjöfarten på detta distrikt
minskats med 63 fartyg och 20,916 ton, jemfördt med år 1892, och med 75
fartyg och 19,123 ton mot medelsiffran för nyss berörda fem år. Den hufvudsakliga
minskning, som år 1893 egt rum i sjöfarten på distriktet i jemförelse
med år 1892 och äfven med femårsperioden 1889—1893, har kommit på tyska
och ryska fartyg. Enligt mig benäget lemnad enskild uppgift hafva ensamt af
de till Biga under de fem sista månaderna år 1893 ankomna tyska fartyg erlagts
58,000 rubel högre afgifter än under vanliga förhållanden skolat utgöras,
hvadan ock den slutsats kan dragas, att det sannolikt icke varit obetydliga belopp,
med hvilka den tyska sjöfarten fått bidraga till kostnaderna för den

191
handelspolitiska strid, som under snart tre fjerdedels år utkämpats mellan Ryssland
och Tyskland.
Från Sverige ankommo år 1893 till distriktet med last 108 svenska fartyg
om 25,151 ton mot 89 fartyg om 20,203 ton år 1892 samt 115 fartyg
om 25,402 ton år 1891, hvarjemte från Sverige förstnämnda år ankom med
last 1 norskt fartyg om 47 ton.
Till Sverige utklarerades år 1893 med last 122 svenska fartyg om 29,751
ton mot 95 fartyg om 23,611 ton år 1892 och 204 fartyg om 47,874 ton
år 1891, hvarjemte förstnämnda år till Sverige afgingo med last 9 norska fartyg
om 1,505 ton.
Regulier ångfartygsförbindelse har under året egt rum mellan Stockholm
och Kiga med svenska ångfartyget Rurik om 355 ton, som dervid gjort 13
resor fram och tillbaka samt dessutom 4 gånger besökt Libaus hamn.
Från Norge ankommo år 1893 till distriktet med last 75 norska fartyg
om 13,564 ton mot 58 fartyg om 11,812 ton år 1892 och 27 fartyg om 5,816
ton år 1891. Dessutom inklarerades förstnämnda år med last från Norge 11
svenska fartyg om 2,366 ton.
Till Norge utklarerades år 1893 med last 7 norska fartyg om 1,672 ton
mot 5 fartyg om 1,065 ton år 1892 och 41 fartyg om 11,010 ton år 1891.
Dessutom afgingo med last år 1893 till Norge 16 svenska fartyg om 3.995 ton.
Af de till distriktet med last ankomna svenska och norska fartyg hafva
medförts följande varor, nämligen:
af svenska fartyg:
Fiskvaror 40 fartyg om 8,825 ton m. fraktbl. af kr. 89,970
Korkbark 5 B 3,876 » » >» 65,900
Cement 39 » 8,424 B » B 37,080
Sten, lera, krita m. m. 26 » 5,334 » » » 28,370
Styckegods 20 j> 6,859 » » j> 23,200
Fat, tomma 23 » 5,323 » » » 19,360
Stenkol och koks ... 7 » 2,714 » » » 18,540
Färgträ 2 » 676 » » » 16,600
Svafvelkis 1 » 1,073 » > » 12,600
Gödningsämnen 5 » 1,547 B » » 12,500
Kopra 1 » 272 » » » 2,400
169 fartyg om 44,923 ton m. fraktbl. af kr. 326,520
samt af norska fartyg:
Färgträ 17 fartyg om 8,522 ton m. fraktbl. af kr. 276,500
Fiskvaror 85 » 15,220 » i> B 192,250
Salt 4 » 7,035 B B » 149,000
Kopra 2 » 1,126 » » » 54,000
Harts 2 » 1,234 » » « 32,600
Krita, lera, sten m. m. 16 » 5,293 B » » 29,370
Stenkol 10 » 2,975 » » B 20,820
Styckegods 3 » 1,002 » » » 7,650
Soda 3 B 577 » » » 5,060
Malm 1 » 415 » » » 3,600
Gödningsämnen 1 » 109 » » j> 1,450
Tjära 1 » 161 » » B 1,260
145 fartyg om 43,669 ton m. fraktbl. af kr. 773,560

192
Frän hamnar i Livland och Kurland åter utfördes:
med svenska fartyg:
Spanmål, alla slag 115 fartyg om 42,867 ton m. fraktbelopp af kr. 422,100
Oljekakor 82 B 19,112 B B B 167,820
Trävaror 74 B 16,858 B B B 163,220
Styckegods 18 B 5,875 B B » 38,760
Hampa och lin ... 3 B 824 » » B 8,600
Säckar, tomma ... 3 B 434 B » » 300
295 fartyg om 85,970 ton m. fraktbelopp af kr. 800,800
samt med norska fartyg:
Trävaror 73 fartyg om 27,100 ton m. fraktbelopp af kr. 291,240
Spanmål, alla slag 40 B 12,232 B » B 145,070
Oljekakor 32 B 5,636 B B B 63,070
Hampa och lin ... 8 » 1,784 » » » 16,700
Oljor 2 B 657 » B B 8,100
Hö 2 B 572 B B B 5,500
Styckegods 3 B 730 » » B 4,300
Gipssten 1 » 55 » » » 550
161 fartyg om 48,766 ton m. fraktbelopp af kr. 534,530
Frän nedannämnda främmande länder ankommo år 1893 svenska och norska
fartyg med last till följande antal, nämligen från:
Tyskland 8 svenska och 1 norskt fartyg
Danmark 6 B » 1 » B
Storbritannien 26 » B 39 norska »
Frankrike 3 » B 3 » B
Portugal 5 B B — » »
Algeriet 1 svenskt B — - B »
Rysslands Svartahafshamnar — » B 4 B »
Norra Amerika och Vestindien ... 1 B B 21 B »
50 svenska och 69 norska fartyg
Med last åter afgingo svenska och norska fartyg till följande främmande
länder, nämligen till:
Tyskland 19 svenska och 13 norska fartyg
Danmark 80 » » 31 B B
Storbritannien 37 B B 79 B B
Nederländerna 3 B » 6 B B
Belgien 4 » B 4 B B
Frankrike 14 B B 9 B B
Portugal — B B 2 B B
Spanien — B B 1 norskt »
157 svenska och 145 norska fartyg
Vid utskeppning af nedan angifna varor hafva följande fraktnoteringar år
1893 egt rum:
Bräder och plankor, pro standard:
till tyska Östersjöhamnar rmk. 21 à 22
» » Nordsjöhamnar B 24 à 30

193
till Belgien fres 30 k 33
» norra Frankrike B 35 à 36
» vestra » » 40 à 42
» Englands östra kust sh. 18 à 22/6
» B södra B » 25 à 28
» » vestra B B 22/6 à 30
Bjelkar, pro load:
till Englands östra kust sh. 7 à 8
» B södra » » 8/6 à 9/6
» B vestra » B 7/6 à 10
Lukter, pro famn:
till Englands östra kust sh. 35 à 40
» » södra » » 42/6 à 50
» » vestra B » 37/6 à 50
Åspvirke, pro kubikfot:
till Sveriges östra kust öre 14 à 16
B hamnar vid Vettern... » 23 à 24
» » Venern .. » 24 à 25
» Sveriges vestra kust B 18
» Norge » 18 à 20
» tyska hamnar pf. 18
Pipstäf, pro mille:
till Portugal £ 17/10 à 18
Råg, pro 2,000 kg.:
till Sveriges östra kust rmk. 9 1 /, à 15
B » vestra B » 12 à 16
B Danmark » 12 à 16
» tyska Östersjöhamnar B 10 à 12
Kli, pro 2,000 kg.:
till Sverige rmk 18 à 22
Hampa, pro last:
till Sverige kr. 18 à 20
B Norge rmk 20 à 25
B Danmark B 18 à 20
B Englands östra kust, pro ton sh. 16 à 17/6
B » södra B B » 22/6
Linfrö, pro 2,000 kg.:
till Sverige rmk 12 à 14
» Danmark » 12 à 16
B tyska Östersjöhamnar B 10 à 12

Oljekakor, pro 2,000 kg.:
194
till Sveriges östra kust rmk 12 à 16
» Danmark » 13 à 18
» tyska Östersjöhamnar » 12 à 14
» England, pro ton sh. 7 à 10
Bergolja, pro fat:
till Sverige rmk 1.50 à 1.75
» Danmark » 1.50
» tyska hamnar » 1.—
Införseln till distriktet af svensk och norsk sill utgjorde:
År Svensk sill Norsk sill Summa
1893 tunnor 57,537 160,223 217,760
1892 » 92,170 102,766 194,936
1891 » 83,473 54,948 138,421
1890.... » 37,236 54,564 91,800
1889 » 45,520 64,372 109,892
Till hufvudstationen infördes:
1893 brutto tunnor 13,894 100,066 113,960
1892 » 22,110 63,862 85,972
1891 » 23,342 39,472 62,814
1890 i> 7,770 38,414 46,184
1889 )» 6,407 52,362 58,769
Till Libau infördes:
1893 brutto tunnor 43,643 50,320 93,963
1892 » 70,060 25.914 95.974
1891 » 59,331 12J87 72,118
1890 » 29,466 9,994 39,460
1889 » 36,113 11,840 47,953
Till Pernau och Windau infördes likasom föregående året uteslutande
från Norge:
År Pernau Windau
1893 tunnor 5,239 4,598
1892 » 5,321 7,669
1891 » 1,500 1,989
1890 » 1,956 4,200
1889 » 1,244 1,926
Den till Riga från de Förenade rikena år 1893 införda vrakade sill utgjordes
af 76,298 tunnor fetsill, 17,241 tunnor vårsill och 12,118 tunnor
slosill.

Af skotsk sill infördes till:
195
Är Kiga Libau Tillsammans
1893 ...10,545 118,650 129,195
1892 15,754 115,606 131,360
1891 12,421 50,423 62,844
1890 8,407 97,430 105,837
1889 13,949 116,995 130,944
Nedanstående tabell utvisar från hvilka platser den till Riga ankomna sill
blifvit införd och det resultat densamma efter vrakningen lemnat:

196
Följande pris, deruti inbegripna tull och öfriga kostnader, noterades i Riga
å nedannämnda slags sill:
April—Maj
1893 1892
Vársill, stor rub. 11 —11 1 /2
medel B 107,—11
små » 9 1 /2—10 1 12—127,
/2
December
1893 1892
8-8 1/2
7'/,-8 9-9%
67,-7
KKK norsk fetsill-.. » 13—15 17—19 13—14 15—167,
KK ... » 12—14 15—17 127,-137, 13—147,
K ... 107,-127, 13—15 117,-127, 117,-13
MK » D ... 97,-117, 11—13 11 — 117, Il—UV,
KKK svensk sill ... 10—107, 97,-97, 10—107,
KK » » ... 10—107, 9— 9 7« 9'/,—10
K » ... 97, —10 87,-9 9—97,
Skotsk sill, matjes... 13—18 13—15
Vid 1893 års slut uppgåfvos behållningarna af sill i Riga till 38,900
t:r, hvaraf 30,000 t:r norsk, 6,300 t:r svensk och 2,600 t:r skotsk sill samt
i Libau till 38,000 t:r, hvaraf 20,000 t:r svensk, 2,000 t:r norsk och 16,000
t:r skotsk sill.
Sammanlagda införseln af sill år 1893, eller 346,955 f.r, öfverstiger föregående
årets införsel med 20,659 t:r samt medelinförseln under de fem åren
1889—1893, eller 262,598 t:r, med 84,357 t:r. Införseln af sill från de
Förenade rikena utvisar ea tillökning af 22,824 t:r mot år 1892 och af 67,198
t:r mot medelinförseln, eller 150,562 t:r åren 1889 — 1893. Ökningen faller
uteslutande på införseln från Norge, ty under det införseln från Sverige år
1893 minskades med 34,633 t:r mot år 1892 och med 5,650 t:r mot de fem
förberörda årens medelsiffra, steg införseln från Norge med 57,457 t:r mot år
1892 och med 72,848 t:r mot medelsiffran för femårsperioden 1889—1893. Men
på grund af denna ökade tillförsel, som visar sig vida hafva öfverstigit behofvet
här, såsom äfven ådagalagts af de ofvan uppgifna, vid årets slut befintliga
behållningarna af osåld vara, har försäljningen gått trögare än vanligt och
icke heller kunnat betinga några för varuafsändarne förmånliga pris, helst varan,
innan den kommer i marknaden, har att draga utgifter som uppgå till omkring
6 rubel pro tunna, nämligen frakt omkring 80 kop., tull med guldagio omkring
4 rub., stadsafgifter 95 kop., lagerkostnader 25 kop. Af ofvan intagna
tabell rörande det resultat, som vid vräkning af sill i Riga erhållits, framgår
att packningen (fyllningen) år 1893 utgjort i medeltal för norsk sill 10.43 %,
för svensk sill 4.41 % och för skotsk sill l - 76 % mot resp. 12.69 %, 4.39
% och 231 % år 1892 samt 11.7 %, 2.2 % och 3.6 % år 1891.
I afseende å införseln i öfrigt från de Förenade rikena är jag för närvarande
icke i tillfälle att meddela några detaljerade sifferuppgifter, enär sådana
ännu på lång tid icke blifva tillgängliga, utan tillåter jag mig i sådant hänseende
endast omförmäla, att förutom sill infördes år 1893 till Riga från
Sverige hufvudsakligast jern, tack- och gjut-, stång- och knipp-, gjutgods, stål,
jern- och stålarbeten, maskiner och redskap, lera, dräneringsrör, eldfast tegel,
qvarts, gatsten och tomma fat samt från Norge feltspat; hvarjemte endast från
Sverige samma är infördes till Libau tomma fat och cement, äfvensom till
Pernau slipsten.
Enligt af mig förda anteckningar åter utfördes till Sverige från Riga år
1893, bland annat, 188,320 pud hvete, 132,112 pud råg, 19,568 pud korn,

197
24,114 pud hafre, 95,395 pud linfrö, 19,930 pud lin, 3,576 pud hampa.
405 pud smör, 135 pud ost, 176,987 pud oljekakor, 5,186 pud bergolja,
15,633 pud gipssten, 69,745 stycken bjelkar, kubbar och andra trävaror,
1,471 pud benmjöl m. m., och från Libau 802,270 pud råg, 17,875 pud rågmjöl,
12,699 pud korn, 23,120 pud linfrö, 225 pud lin, 1,221 pud hampa,
79,200 pud ägg, 5,923 pud oljekakor samt 63,907 pud bergolja.
Till Norge åter utfördes från Riga 24,783 pud linfrö, 235 pud lin, 18,545
pud hampa, 13,485 pud trätråd, 728 pud smör, 618 pud oljekakor, 6,531
stycken bjelkar, kubbar och pipstäf, samt från Libau 47,924 pud råg, 20,138
pud korn, 124,382 pud kli, 77,931 pud linfrö och 63,963 pud bergolja m. m.
Under senare åren hafva nästan regelbundet vid ingången af årets andra
hälft åtgärder vidtagits eller omständigheter inträffat, som utöfvat en hindrande
eller förlamande verkan på Rysslands handelsomsättning. Sålunda höjdes den
16 augusti 1890 de dittills gällande tullsatserna med 20 % för att »bringa
tullafgifterna i öfverensstämmelse med vexelkursens förändrade ställning»; sålunda
trädde den 1 juli 1891 en ny tulltariff i kraft och utfärdades den 28
juli samma år det första af de minnesvärda utförselsförbuden. Ett år senare,
eller den 7 augusti 1892, voro visserligen alla utförselsförbuden upphäfda, men
då visade sig ock allt klarare, att utlandet under tiden förstått att finna utvägar
att från andra land än Ryssland fylla sitt behof af spanmål. Juli och
augusti månader år 1893 medförde åter det rysk-tyska tullkriget, hvars verkningar
fortsatts till helt nyligen eller till den ^ innevarande mars samt
icke äro utan betydelse för distriktets likasom för Rysslands hamnar, då Tyskland
i afseende å införseln hit intager rummet näst efter Storbritannien och
Irland, samt i afseende å utförseln härifrån är nära likstäldt med Belgien och
Frankrike.
De mellan Ryssland och Tyskland sedan år 1892 förda underhandlingar om
afslutande af ett handelsfördrag, som kunnat bereda Ryssland samma tullafgifter
på jordbruksalster, som genom särskilda öfverenskommelser blifvit Österrike-
Ungarn, Schweiz, Italien och Belgien af Tyskland beviljade, ledde ej till något
resultat. Genom ukas den 1 juni 1893 infördes derefter i Ryssland efter
franskt mönster systemet af dubbla tulltariffer. Förut hade i Ryssland endast
en autonom tariff varit gällande. Jemlikt denna ukas skola de från den 1 juli
1891 tillämpade allmänna tullsatser såsom minimalsatser användas på alla varor,
som äro producerade i länder, i hvilka ryska varor fått sig vid införsel förmåner
beviljade. Men produkter från sådana länder, der dylika förmåner icke blifvit
ryska varor beviljade, skola enligt berörda ukas vid införsel till Ryssland vara
underkastade maximaltariffens bestämmelser, d. v. s. erlägga afgifter, som med
15 till 30 % öfverstiga de i 1891 års tariff faststälda.
Ukasen den 1 juni 1893 synes nästan uteslutande hafva varit riktad mot
Tyskland. Nästan samtidigt, eller den {'7 juni samma år, afslöt Ryssland
med Frankrike ett handelsfördrag, på grund hvaraf viner, galanterivaror, landtbruksredskap
och andra franska produkter vid införsel till Ryssland åtnjuta
tull lindringar från 10 till 20 % af 1891 års tullsatser, hvaremot Frankrike
nedsatte sina tullsatser å petroleum, nafta och smörjoljor.
Berörda ukas af den 1 juni 1893 samt det rysk-franska handelsfördraget,
hvars tull-lindringar derefter förklarades skola tillämpas å produkter från samtliga
europeiska stater, med undantag af Tyskland, Österrike-Ungarn och Portugal.

198
äfvensom från Nordamerikas Förenta stater, tjenade den tyska regeringen till
förevändning att höja de tyska införselstullarne å ryska varor med 50 %
Ryssland å sin sida besvarade denna åtgärd med ett tillägg af 50 % å maximaltariffens
tullsatser för tyska varor, äfvensom med den bestämmelse, att de
under tysk flagga ryska hamnar anlöpande fartyg skulle vid sä väl inkommande
som utgående betala en lastafgift af 1 rub. pro last om 2 ton i stället för de
derförinnan erlagda 10 kop. pro last.
På grand af dessa förhållanden skulle handelsomsättningen hafva bort gestalta
sig vida ofördelaktigare än förhållandet blef, om icke en ökad efterfrågan
efter hafre gjort sig gällande och ett relativt bättre värdeförhållande å rubeln
egt rum. De föregående årens spekulationer på rubelmarknaden hade år 1893
på ett märkbart och välgörande sätt upphört. Omsättningarna, isynnerhet i
Berlin, försiggingo med större lugn än föregående år, och till följd häraf upphörde
äfven de ofta oförutsedda förändringarna i rubelkursen. Den från den
1 juli 1893 i kraft varande förordningen om tullbeskattning af kreditsedlar vid
utförsel hade till ändamål att ställa utlandets rubeloperationer under en viss
kontroll. Denna äfvensom andra åtgärder, som afsägo att försvära arbitrageförsäljningarne
af rubel i utlandet, hafva utöfvat en välgörande inverkan på
rubelkursen, hvilken till följd häraf intagit en relativt gynsam och fast hållning.
Följande tabell utvisar noteringarna af rubeln å Berlin för 100 riksmark:
Högsta kurs Lägsta kurs Medelkurs
Januari 48·]2'/, 46-82 1 Februari 46-65
/,
46-02 1/2
47"6l7ls
46·22 s Mars ..47-15 46-15
/16
46·62 2 April..... 47-25 46-62
/9
1 Maj 46-7272
/,
45-65
40-78'/e
46-33 1 Juni - 46-12
/,,
1 /, 45-75 45·90 6 Juli 47-50 45-92'/,
/9
46·66 2 /3
Augusti.
September.
47-45
46-75
46'60
46-37
47·06'/4
1 /, 46-55 7,
Oktober 46-57'/, 45-95 46·377„
November 46.40 46.02 1 /, 46'2478
December 46-15 4540 45-757,,
år 1893 48.12 7, 4 5'40 46-50 1 /,,
J> 1892 50.05 45-877, 48-487,
» 1891 52.00 40·37'/„ 44·72'/6
» 1890 45.05 37-4 7VJ 4197
» 1889 47.95 44-65 46"24'7I7
Distriktets handelsomsättning på utlandet, som å ena sidan varit lidande
genom rysk-tyska handelsstriden, men å den andra gynnats af en ökad efterfrågan
efter hafre samt till en del äfven lin, äfvensom af en relativt förmånlig
rubclkurs, har derföre icke visat ett så oförmånligt resultat, som eljest varit
att förvänta. Sammanlagda värdet af de år 1893 till distriktets hamnar införda
och derifrån utförda varor utgjorde nemligen i jemna tusental:
Införsel Utförsel Tillsammans
i Biga rub. 25,592,000 48,438,000 74,030,000
i Libau » 23,450,000 31,540,000 54,990,000
i Pernau » 123,000 4,328,000 4,451,000
i Windau » 70,000 911,000 981,000
rub. 49,235,000 85,217,000 134,452,000

199
Införsel Utförsel Tillsammans
år 1892 rub. 38,274,000 73,675,000 111,949,000
» 1891 » 34,891,000 99,415,000 134,306,000
» 1890 x> 39,310,000 98,597,000 137,907,000
» 1889 B 47,975,000 105,808,000 153,783,000
åren 1889—1893 i medelt. » 41,937,000 92,542,000 134,479,000
» 1884—1888 B B 36,427,000 94,074,000 130.501,000
Införselns värde år 1893 är det högsta, som under de sista fem åren
förekommit, samt öfverstiger medelvärdet för ieke blott förberörda fem aren
utan äfven för de nästföregående fem åren, 1884—1888. Värdet af utförseln
åter öfverstiger visserligen föregående årets utförselsvärde, men är ieke obetydligt
lägre än medelvärdena under de båda femårsperioderna 1889—1893 och
1884—1888. Sammanlagda värdet af in- och utförseln öfverstiger 1892 års
enahanda värde, samt är i det närmaste lika med samma värde under femårsperioden
1889—1893, men är icke obetydligt högre än medelsiffran åren
1884—1888.
Hela europeiska Rysslands utrikes handel för tiden från den 1 januari till
den 1 december under de fyra sista åren utvisar ett resultat, som nästan öfverensstämmer
med erfarenheten från distriktets hamnar. Enligt officiella uppgifter
från finansministeriet utgjorde nämligen värdet af de från europeiska
Ryssland (öfver europeiska och kaukasiska gränsen samt i handeln med Finland)
in- och utförda varor:
Från den 1 januari till den 1 december.
Införsel Utförsel Tillsammans
1890 rub. 351,366,000 642,335,000 993,701,000
1891 » 321,446,000 669,221,000 990,667,000
1892 » 341,178,000 431,063,000 772,241,000
1893 » 387,801,000 537,314,000 925,115,000
Införseln visar äfven här en betydlig stegring, hvaremot utförseln år 1893
väl öfversteg föregående årets utförsel, men är ansenligt lägre än under 1890
och 1891.
Utförseln af spanmål från Riga och Libau, som ár 1893 utgjorde tillsammans
27,068,000 pud, öfversteg nästföregående årets utförsel med 11,483,000
pud, men har icke uppnått samma qvantitet som under åren 1889—1891 eller
ens medelsiffran, 35,432,000 pud, för de fem åren 1889—1893. Den år
1893 utförda qvantitet hvete är den lägsta, som under ofvannämnda fem är
förekommit. Om äfven utförseln af råg öfversteg 1892 års utförsel, så är
den dock betydligt underlägsen de nästföregående tre årens utförsel. Samma
förhållande egde äfven rum med afseende å korn. Det enda sädesslag, hvaraf
utförseln år 1893 utvisar en betydligare tillökning, är hafre. Men 1893 års
utförselssiffra har dock på långt när icke uppnått siffrorna för de första två
åren i femårsperioden.
Jemföres med ofvanstående siffror spanmålsutförseln från hela Ryssland år
1893, framgår deraf att denna utförsel varit betydligt större än föregående år,
samt att hafre, men i synnerhet korn, år 1893 utförts i qvantiteter, som öfverstigit
1890 års utförsel. Enligt officiella, i finansministerns organ meddelade
uppgifter utfördes nämligen från den 1 januari till den 1 december nedannämnda
år från ryska hamnar:

200
Hvete Råg Korn Hafre Tillsammans
i t u s e n pud
år 1890 173,6,11 74,115 58,737 47,274 353,737
» 1891 176,059 67,938 45,947 45,955 335,899
» 1892 73,794 11,146 41,333 18,655 144,928
» 1893 142,564 29,388 99,984 48,272 320,208
Rysslands spanmålsskörd var år 1893 mycket god, oaktadt i det vidsträckta
riket områden finnas, der skörden slagit fel. Åf de särskilda sädesslagen
hafva värhvete, ràg, korn och hafre gifvit mer än medelskörd, hösthvetet
deremot medelskörd. Ännu saknas officiella uppgifter rörande resultatet
af sistlidna års skörd i dess helhet, men enligt uppgifter af statistiska centralkomitén
har skörden af hösthvete och höstråg utgjort:
Hösthvete Höstråg Tillsammans
i tusen tschetwert
1888 20,732 124,539 145,271
1889 8,651 97,256 105,907
1890.... 15,158 118,298 133,456
1891 11,956 88,789 100,745
1892 15,156 107,308 122.464
1888—1892 i medeltal 14,330 107,238 121,568
1893 » 17,157 130,482 147,639
Om dessa siffror äro tillförlitliga, skulle 1893 års skörd af höstsäd öfverstiga
medelskörden af dylik säd för de fem åren 1888—1892 med omkring
21 % samt till och med öfverträffa den synnerligen rika skörden år 1888.
Prisen å alla sädesslag voro år 1893 i allmänhet låga. Hvete betingade
i början af året 100—103 kop. pro pud för 126—128 B:s vara, steg öfvergående
i maj till 106 kop., men nedgick derefter till 95 och 92 kop. samt
kunde i december svårligen finna köpare till sådant pris. Prisen på råg hade
redan år 1892 varit i fallande och gingo år 1893 ännu mera tillbaka. I
januari såldes 120 V:a vara till 88—90 kop. pro pud, sedermera vexlade priset
ända till maj mellan 85 och 93 kop., föll derefter oaflåtligt och uppnådde sin
lägsta ståndpunkt i december, då god rysk vara om 120 8:s vigt utbjöds till
70 kop. och kurländsk råg till 65 kop., utan att finna köpare. Ryssland blef
under dessa tryckta pris så mycket mera lidande, som det saknade köpare af
sin rika rågskörd. Till förekommande af ytterligare prisfall ansåg sig regeringen
böra vidtaga åtskilliga åtgärder. För sådant ändamål dels beviljades lån
mot pant på spanmål, dels nedsattes frakterna för spanmål öfver österrikiska
gränsen, dels anordnades uppköp af råg för intendenturens räkning i åtskilliga
guvernement. Om dessa åtgärder måhända för tillfallet utöfvat det dermed
åsyftade ändamål att ej allt för mycket nedtrycka prisen på den inländska
marknaden, torde dock kunna ifrågasättas, huruvida samma verkningar äfveo
under innevarande år skola göra sig gällande eller om icke, då de beviljade
lånen skola återbetalas och låntagarne för att skaffa sig penningar nödgas att
till hvad pris som helst försälja sin belånade vara, ett ytterligare prisfall skall
inträffa. Korn betingade i början af året, 2-rad. 110 S:s vara 70—72 kop.
och livländsk riad 6-rad. 100 ffi:s vara 74—78 kop. pro pud. Med sjöfartens
öppnande steg korn i pris, i synnerhet hårdriad livländsk vara, för hvilken i
juni betalades 82 kop.; derefter inträffade ett stillestånd, men i oktober och

201
Dovember, då ny vara kommit i marknaden, blef köplusten lifligare och såldes
rysk 100 ffi vara till 54 à 55 kop., 110 — 113 8 vara till 62 — 65 kop.
och 115 f vara till 70 à 71 kop. I november noterades för livländsk riad
6 rad. 100 ffi vara 70 à 71 kop. och för 2-rad. 110 ffi vara 59 — 61 kop.
pro. pud. Af hafre betingade i början af på året riad genomsnittsvara 73—
76 kop. och oriad, allt efter qvaliteten, 76—84 kop. pro pud. I februari
erhöllos redan 78 resp. 90 kop. och derefter i juni 90 kop. samt för högre
oriade sorter ända till 98 kop. Då utsigterna för skörden vid denna tid visade
sig gynsammare, föllo prisen; riad och oriad genomsnittsvara kunde i oktober
redan erhållas för 68 kop. och betingade i december endast 63 kop. pro pud.
Af lin exporterades sjöledes från Riga 3,740,065 pud år 1893 mot
2,924,140 pud år 1892 och 2,699,727 pud år 1891, frän Libau 1,121,178 pud
år 1893 mot 1,708,869 pud år 1892 och 1,227,768 pud år 1891 samt från
Pernau 759,525 pud år 1893 mot 934,904 pud år 1892 och 760,945 pud
år 1891. Prisen på lin voro i januari 37 à 38 rub. pro berkowez för högre
och 35 à 36 rub. för lägre sorter. Då emellertid de förhoppningar, som på
sommaren hystes rörande skörden, endast till en del gingo i uppfyllelse och det
på hösten visade sig att af föregående års skörd några behållningar icke förefunnos
samt tillförseln från landet blott var obetydlig, inträdde en hastig prisstegring,
som fortfor ända till årets slut. Linskörden år 1893 var i guvernementen
på svartmyllans område tillfredsställande eller god, men i de egentliga
lindistrikten, Lithauen, Kurland och Livland var densamma så väl till qvantiteten
som till qvaliteten underlägsen 1892 års skörd.
Utförseln af hampa utgjorde: från Riga 454,777 pud år 1893 mot
388,850 pud år 1892 och 577,273 pud år 1891, samt från Libau 219,041
pud år 1893 mot 178,400 pud år 1892 och 186,729 pud år 1891. Om
äfven utförseln år 1893 varit något högre än året förut, så är dock hampexporten
från så väl distriktets hamnar som Ryssland i dess helhet i aftagande.
Sammanlagda utförseln från Ryssland, hvilken år 1889 utgjorde 4,044,000
pud, uppgick nämligen år 1892, det sista för hvilket uppgifter öfver hamputförseln
från hela riket för närvarande äro tillgängliga, till endast 2,900,000
pud. Vid exporten af hampa, äfvensom af lin, uppträder Königsberg i en
svår täflan med Riga och Libau. Två tredjedelar af den ryska hamputförseln
sker landvägen, isynnerhet öfver jernvägsstationen Wirballen. De fasta pris.
som i slutet af 1892 voro rådande, icke allenast bibehöllo sig 1893, utan
stego vid tilltagande efterfrågan, så att under loppet af året anses hafva erhållits
2 till 4 rub. för berkowez i medeltal mer än det föregående året. I
januari betingades 35—39 rub. pro berkowez, i mån af qvalitet, i april noterades
1 till 1 1/2 rub. lägre pris, men snart stego prisen åter och uppnådde
sin höjdpunkt i juni, då 39—43 rub. noterades. I augusti betingades ännu
42 rub., sedermera endast 40 à 41 rub., tills i december erhöllos 37—41
rub., allt efter qvaliteten. Skörden år 1893 anses hvad vintervara angår hafva
varit god, men till qvaliteten icke motsvara föregående årets skörd.
Af slaglivfrö utfördes från Riga 1.150,116 pud år 1893 mot 1,567,071
pud år 1892 och 2,567,284 pud år 1891, samt från Libau 1,720,554 pud år
1893 mot 2,073,184 pud år 1892 och 2,677,546 pud år 1891. Utförseln
af slaglinfrö är den lägsta, som under de sista fem åren förekommit. I början
af året fann slaglinfrö föga köpare; för vanlig vara, oriad eller riad, erhölls
endast 147—148 kop. och för högre vara 152—153 kop. pro pud.; derefter började
prisen att stiga och i juli månad betalades för vanlig vara 157 kop. och
för steppvara 170 kop. I oktober beviljades för linfrö af ny skörd 143 resp.
Ber. om Handel o. Sjöfart.
14

202
147 kop., men i slutet af aret hade priset åter sjunkit och dä utbjödos vanligt
slaglinfrö till 135—137 kop. och steppvara till 140—142 kop. utan att finna
köpare.
Utförseln af utsädeslinfrö uppgick från Riga till 710,704 pud år 1893
mot 526,640 pud år 1892 och 628,299 pud år 1891, samt från Libau till
10,455 pud ár 1893 mot 7,175 pud år 1892 och 12,290 pud år 1891. År
1893 har exporten af utsädes linfrö under stigande pris varit betydligt större
än under något af de föregångna fem åren. Dåliga skördar i Storbritannien.
Frankrike och Belgien framkallade en ökad efterfrågan efter ryskt linfrö til!
utsäde. Qvaliteten af 1893 års skörd var mindre tillfredsställande, till följd
deraf stego prisen på prima vara frän 145 till 155 kop. pro pud för 87'/
% vara, men i slutet af året hade priset åter nedgått och då betingades knappast
105 kop. pro pud.
Af hampfrö utfördes från Riga 168,693 pud år 1893 mot 109,186 pud
är 1892 och 283,822 pud år 1891, samt från Libau 165,816 pud år 1893
mot 135,984 pud år 1892 och 290,413 pud år 1891. Om sistlidna års utförsel
ock uågot öfverstiger föregående årets, så är den dock betydligt lägre
än under nägot annat år under femårsperioden 1889—1893. På grund af
inskränkning i produktion och ökad efterfrågan i de inre delarne af riket, är
utförseln af hampfrö ständigt i aftagande. Prisen å hampfrö voro år 1893
underkastade starka vexlingar. I januari och februari betingades 140 kop., i
mars sjönk priset till 135 kop., steg derefter till 140 och 150 kop., som erhölls
i juni. I augusti utbjöds frisk vara till leverans på hösten till 115 kop.,
men då tillförseln äfven i oktober och november förblef obetydlig, höjdes prisen
till 130 kop., men snart upphörde efterfrågan, prisen började åter falla, och i
slutet af året kunde varan knappast finna köpare till 110 kop. pro pud.
Af oljekakor utfördes från Riga 1,856,642 pud är 1893 mot 1,295.370
pud år 1892 och 1,841,238 pud år 1891, samt från Libau 1,060,421 pud
är 1893 mot 1,793,331 pud år 1892 och 1,390,735 pud år 1891. Under
är 1893 var efterfrågan från utlandet på grund af brist på kreatursfoder
mycket liflig. Samma brist på foderämnen har äfven föranledt utförsel i betydliga
qvantiteter af hö, som förut icke utgjort föremål för någon nämnvärd
utförsel. Af hö utfördes år 1893 från Riga 153,587 pud och från Libau
331,620 pud.
Af mineraloljor utfördes från Riga 313,073 pud år 1893 mot 229,707
pud år 1892 och 248,803 pud år 1891, samt från Libau 311,964 pud är
1893 mot 792,535 pud år 1892 och 563,972 pud år 1891. Om äfven Rigas
utförsel år 1893 ökats, har utförseln från Libau aftagit i större proportion.
Ehuru naftaproduktionen i Baku år 1892 varit i stigande, anses densamma
dock icke hafva varit för producenterna fördelaktig. Prisen hafva varit s-å
låga, att åtminstone för de mindre producenterna någon vinst icke stått att
uppnå. Saknaden af billig kredit, otillräckliga transportmedel på den transkaukasiska
jernvägen och slutligen den amerikanska konkurrensen hafva föranledt
Bakus naftaproducenter att upprätta en af regeringen sanktionerad förening i
ändamål att befordra produktionen och afsättningen af naftaprodukter i Ryssland
och utlandet. Denna förenings hufvudsakliga syfte lärer dock vara att
med all kraft söka bekämpa den amerikanska konkurrensen.
Utförseln af ägg utgjorde från Riga 146,693,000 st. år 1893 mot
122,275,000 st. är 1892 och 154,967,000 st. år 1891, samt från Libau
38,506,000 st, år 1893 mot 43,973,000 st. år 1892 och 41,634,000 st. år

203
1891. Utförseln af agg från Eiga har hittills befunnits i utveckling och af
de ryska östersjöhatnnarna är Riga den, som haft den största utförseln af ägg.
Fråga torde dock vara huruvida en ytterligare utveckling af denna utförsel skal!
kunna ega rum, sedan genom en ny från den 1 oktober 1893 gällande jernvägstariff
fraktsatserna till Riga just från de trakter, derifrån den största tillförseln
af ägg eger rum, nemligen Wolga- och Hoslowtrakterna, blifvit ansenligt
höjda.
Utförseln af sprit utgjorde från Libau 762,280 vedro år 1893 mot 144,082
vedro 1892 och 1,671,772 vedro ar 1891. Från Riga utfördes år 1893
endast 18,661 vedro, men de två föregående åren ogde någon utförsel derifrän
icke rum. Från hela Ryssland exporterades år 1893 enligt af departementet
för de indirekta skatterna offentliggjorda uppgifter 2,073,625 vedro mot 902,025
vedro år 1892. Sistnämnda år hade för den ryska spritutförseln varit synnerligen
ogynsamt. De närmast föregående åren utfördes 3,980,289 vedro och
4,173,668 vedro i medeltal åren 1882—1891. Minskningen i utförseln år
1892 förorsakades hufvudsakligen af 1891 års missväxt.
Af trävaror utfördes från Riga 34,600,000 kbf. år 1893 mot 38,200,000
kbf. år 1892 och 40,600,000 kbf. år 1891 samt från Libau 1,120,000 kbf.
år 1893, mot 838,000 kbf. år 1892 och 1,286,000 kbf. ar 1891. Utförseln
år 1893 är, såsom af ofvanstående siffror framgår, betydligt underlägsen föregående
årens utförsel. En minskning i utförseln har hufvudsakligen egt rum
af nordiska kappbjelkar och syllar, hvaremot andra slags trävaror icke hafva
att uppvisa synnerligen stora afvikelser från medelsiffrorna för de fem sista
åren. I allmänhet anses resultatet af förlidna års trävaruexport icke hafva
varit fördelaktigt. Menligt inverkade derpå den i allmänhet ogynsamma affärsställningen,
de många arbetsinställelserna i konsumtionsländerna, de höjda frakterna
på sensommaren och hösten, samt slutligen tullstriden med Tyskland.
Under sådana förhållanden kunde det blott i enstaka fall vara tal om några
prisstegringar, och för många slag af trävaror kunde de i början af året beviljade
pris icke bibehålla sig.
Under den 2 december 1893 har Riga börskomité godkänt ett af en
särskild kommission utarbetadt förslag till nytt reglemente jemte maximaltaxa
för bogsering. Vid utarbetandet af taxan hade kommissionen hufvudsakligen
tagit i betraktande, att, sedan de billigare skrufängfartygen utträngt de gamla
hjulångfartygen med stor kolförbrukning, den gamla taxans samtliga satser voro
för höga, hvilket bäst framgick deraf att, enligt hvad allmänt påståtts, icke
obetydliga rabatter beviljats samt att dessa satser således icke alltid tillämpats
eller motsvarade nuvarande förhållanden. Derföre hafva i den nya taxan nedsättningar
egt rum i sommartaxan, hvilken tillämpas från sjöfartens början till
den ^j november, med 20 % för bogsering å floden och 10 % för bogsering
i öppna sjön, samt å vintertaxan, hvilken tillämpas från den Js november
till den dag, då den s. k. isningskommissionen träder i verksamhet, med 10 %.
Under den tid, då sistnämnda kommission sammanträder, kan, så länge bogseringstjensten
försvåras af is, den för sådana förhållanden faststälda taxa allt efter
omständigheterna fördubblas eller tredubblas.
Lagstiftning. Af de under år 1893 utfärdade lagar och förordningar på
handelns och finansväsendets område förtjena att omförmälas följande:

204
Genom cirkulär af finansministern den 16 januari 1893 meddelades enskilda
bankinrättningar, bank- och handelshus, att hvarje deltagande från deras
sida i det för Rysslands ekonomiska och finansiella intressen skadliga börsspelet
med rubelkursen icke komme att för dem blifva utan påföljd, enär ministern
hade för afsigt att undandraga inrättningar, som gjorde sig saker dertill, all
kredit i riksbanken, samt att i yttersta fall vidtaga ännu kraftigare åtgärder.
I sammanhang härmed följde riksrådets den 8 juni samma år sanktionerade betänkande
om förbud mot vissa grenar af köp och försäljning af guldvaluta,
vexlar och dylika värden, som äro utstälda i guld. Vidare blefvo under den
29 mars 1893 ryska kreditsedlar temporärt till den 1 januari innevarande år
belagda med en in- och utförselsskatt af 1 kop. för 100 rub., i ändamål att
derigenom erhålla statistiskt material rörande in- och utförseln af kreditrubel.
Under den 8 juni 1893 har utfärdats en ny tariff för konsulatafgifterna.
Denna tariff är från innevarande års början gällande. Enligt densamma utgår
konsulatafgiften för fartyg med följande belopp, nämligen: för fartyg under 300
ton med 1 rub., öfver 300 till 1,000 ton med 2 rub. och öfver 1,000 ton
med 3 rub. samt derjemte, så snart fartyget i en hamn lossar eller lastar eller
företager någon handelsoperation, med 1 kop. pro ton af fartygets uppmätta
tontal. För hvarje på- eller afmönstring erlägges 50 kop.
För spanmålshandelns uppmuntrande hafva vidtagits åtskilliga åtgärder, såsom
förenklade och lättare vilkor för erhållande af förskott å spanmål frän
riksbanken äfvensom tillåtelse för riksbanken att lemna de enskilda bankerna
kredit för belåning af spanmål.
Jernvägsväsendet. År 1893 hafva i europeiska Ryssland nybyggts och för
trafik öppnats tillsammans 2,303 verst jernvägar. Af dessa 2,303 verst hafva
endast 176 verst anlagts för statens räkning och återstoden af enskilda jernvägsbolag.
Tages den stora sibiriska jernvägen, på hvilken arbetena redan med
mycken kraft och stor arbetsstyrka bedrifves samt på hvilken en provisorisk
trafik redan öppnats dels från Tjeljabinsk till Kurgan (240 verst) och dels pa
Ussuriområdet till Nikolskoje (101 verst), icke med i räkningen, har allena
inom europeiska Ryssland jernvägsnätet under sistförflutna året ökats med
8-2 %.
Grenom köp hafva år 1893 följande enskilda jernvägar öfvergátt i statens
ego, nämligen: Orenburg-, Moskva—Kursk-, Baltiska-, Donez-, Petersburg-—
Varsjava-, Moskva—Nishnij-Novgorod-, Petersburg—Moskva-, Mitauer-, Riga—
Dvinsk- och Orel—Vitebsk-banorna. Lägges härtill Dvinsk—Vitebsk-banan, om
hvars inköp underhandlingar ännu äro i gång, skulle ryska staten numera hafva
ett jernvägsnät af 17,060 versts längd, d. v. s. öfver hälften af samtliga ryska
jernvägars väglängd, hvilken den 1 januari innevarande år uppgick till 31,804
verst. Å andra sidan har regeringen i vissa fall till enskilda jernvägsbolag
öfverlåtit att mot arrende besörja trafiken på statsjernvägar. Afven på detta
område hafva åtgärder ansetts kunna vidtagas för underlättande af spanmålshandeln.
Sålunda hafva icke mindre än fjorton särskilda banförvaltningar under
året fått sig medgifvet att vid en del eller alla dem underlydande stationer
belåna
fordran.
spanmål, som der antingen upplägges eller ankommer till vidare be­
I livländska och kurländska guvernementen hafva åtskilliga förslag uppgjorts
till anläggande af nya lokalbanor, men ännu har intet af dessa förslag
erhållit vederbörlig sanktion.
Helsotillståndet bland kreaturen var i allmänhet under året godt och endast
några fá fall af rots och mjeltbrand bland hästar hafva förekommit, men dessa
sjukdomar hafva icke fått någon vidare utbredning.

205
Icke heller kolerasjukdomen tog inom distriktet någon synnerlig utveckling.
I Riga anmäldes det första kolerafallet den 17 oktober och den 11 november
hade sjukdomen derstädes upphört. I Jurjew (Dorpat) och trakten deromkring
varade sjukdomen från den 27 september till den 1 november. Kurland
var hela tiden fritt från sjukdomen.
La Valetta den 22 januari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
C. Aug. Titz.
Trots den stränga karantän, som måste upprätthållas mot koleran, var sjöfarten
af ungefär samma omfång som året förut. Inalles ankommo under samtliga
flaggor 2,668 ångare om 3,324,698 ton och 1,173 seglare om 88,662 ton.
Af de förstnämnda voro 4 svenska, af hvilka 2 om 1,786 ton med last och 2
om 1,871 ton i barlast. De norska fartygen voro till antalet 56 med en drägtighet
af 60,135 ton.
Frakterna för kol noterades jan.—aug. 5 sh. à 5 sh. 6 d., sept.—okt.
4 sh. à 5 sh. och nov.—dec. 4 sh. 9 d. à 5 sh. 3 d. pr ton.
Införseln af trävaror utgjordes af bjelkar, plankor och bräder, af gran
och furu, med en genomsnittslängd af 13 à 14 fot, omkr. 600,000 stycken,
samt 10 partier stäfver, hvartdera af 30,000 à 80,000 st., allt från Triest,
Fiume och Venedig. Prisen voro föga afvikande från förra årets:
Bjelkar, gran, 13 fot, 2 3/8" Q 46 frcs pr 100 st.
> B » 2 6 /9" » 66 » » »
» » » 3 3 /8" » 103 » »
» furu, » 3 3/s" ». 155 » » »
» gran, » 2V8×1 5 /S" 33 » » »
» furu, » » 36 » » »
» gran, i> 3 3 /8×l 5 /s" 65 » » »
» furu, » » 72 s> » »
Furu- och granbräder 13 fots, 8" à 15"× 5 /8" à 2 2 /8" betingade allt efter
mått och beskaffenhet pris från 38 till 750 frcs pr 100 st.
Postförbindelse mellan vår ö och Syracusa med maltesiska ångare är anordnad
för fem resor tur och retur hvarje vecka och med anknytning till de
hvarje vecka anlöpande engelska, franska och italienska ångarne.
James Gollcher.

206
S:t Petersburg den 9 april 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: frän Sverige med last 88 20,006 - 83
» » i barlast 9 2,735-30
» Norge med last._ 9 2,012·07
» andra länder » 38 13,210'83
» » i barlast.... 25 7,478'46
Afgángna: till Sverige med last 34 7,422-8 5
j> » i barlast.. 4 316' —
» Norge med last 4 926 - 67
)> andra länder )) 74 19,332-29
» » i barlast. 47 14,785-27
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 44 7,391'27
» Sverige f> 6 1,264-67
» andra länder » 151 83,279-97
» » i barlast 35 14,624-42
Afgángna: till Norge med last 4 1,683'66
» » i barlast 11 1,647-91
» Sverige med last 3 838-11
« » i barlast 14 13,001-54
» andra länder med last 118 47,572-26
» » i barlast 86 41,816-85
Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 336 om 127,165'64
ton, hvaraf
135 svenska om 35.22973 ton
och 201 norska » 91,93591 »
Antalet med last afgángna fartyg utgjorde deremot 237 om 77,775.7 i ton,
hvaraf
112 svenska om 27,68171 ton
oeh 125 norska » 50,094-03 »
I jemförelse med svensk-norska skeppsfarten på distriktet år 1892 visar
detta år en förökning, nämligen af 57 med last ankomna fartyg om 26,875'64
ton och 47 med last afgångna fartyg om 12,493-74 ton.

207
Fördeladt på de båda länderna hvar för sig ställer sig förhållandet sålunda:
Svenska skeppsfarten:
förökning år 1893 73 fartyg om 12,800-44 ton
Norska skeppsfarten :
förökning år 1893 31 fartyg om 26,568-94 ton
Den inseglade bruttofrakten utgjorde enligt uppgift:
för svenska fartyg, som ankommit rub. 158,760
y> » » » afgått » 146,670
» norska » » ankommit » 643,930
» » » » afgått » 270,070
Summa bruttofrakter rub. 1,219,430
eller efter kurs af 55 kopek för 1 krona kr. 2,217,145
År 1892 uppgick bruttofrakten för båda länderna till kr. 2,164,590
» 1891 B » » B j) » 2,355,909
» 1890 » >i » » » » 2,253,678
» 1889 )> » » » » B 2,286,140
Till utländska rederier såldes under årets lopp 6 svenska ångfartyg om
2.660.51 ton.
I distriktet ha blifvit påmönstrade å svenska fartyg 3 och ä norska fartyg
60 man, samt afmönstrade från svenska fartyg 15 och från norska fartyg
50 man.
År 1893 ankommo till S:t Petersburg och Kronstadt 1,242 ångfartyg om
1.044,424 ton och 407 segelfartyg om 105,187 ton, eller tillsammans 1,649
fartyg om 1,149,611 ton mot 1,393 fartyg om 988,012 ton år 1892, eller
en förökniDg af 256 fartyg och 161,599 ton.
Sjöfarten i Kronstadt varade från den 5/
13/
maj till den
17 25 november.
Den 15/
29 april/
april satte sig isen på Newafloden i rörelse och den tog den
27 11 maj
direkta ångbåtsförbindelsen mellan S:t Petersburg och Kronstadt sin början.
Från Sverige infördes till S:t Petersburg år 1893 följande varor: 253
tunnor sill, 48,910 centner faekjern, 32,760 bundtar och 31,935 ringar stångjern,
20,654 st. jernplåt, 100 fat rödfärg, 8.519 ton krita, 27,455 fat cement,
1,271,317 st. tegel, 12,319 st. lerrör, 112 ton lera, 40,768 st. tomfat,
3.000 centner sandsten, 252 fat kopparvitriol och 130 st. tyres.
Från Norge infördes: 14,853 tunnor sill, 2,592 ton fáltspat, 1,050 ton
svafvelkis och 98 st. granitsten.

208
Till Sverige och Norge utfördes år 1893 från S:t Petersburg följande
varor enligt nedanstående tabellariska sammandrag:
Trävaruexporten från S:t Petersburg år 1893 uppgick inalles till 1,124,606
std dussinbräder, 277,078 kbf. aspvirke, 2,801,596 st. tunnstaf, 289,210 st.
rickers, 405,808 st. splitwood. Deraf gingo till:
Storbritannien och Irland 789,058 std dussinbräder
29,409 kbf. aspvirke
254,484 st. rickers
396,996 » splitwood
Frankrike 76,074 std dussinbräder
2,632,249 st. tunnstaf
21,484 » rickers
Belgien 8,478 std dussinbräder
1,500 kbf. aspvirke
3,805 st. rickers
8,812 » splitwood
Holland 179,060 std dussinbräder
159,140 st. tunnstaf
9,437 » rickers
Tyskland 70,693 std dussinbräder
Danmark 1,243 » »
41,000 kbf aspvirke
10,000 st. tunnstaf.

209
Af spanmål utfördes är 1893 från S:t Petersburg:
Hvete 19,486 tschetw.
Hafre 2,204,700 »
Råg 13,545 »
Andra framstående utförselsartiklar voro:
23,903 pud tågvirke
15.608 » dref
1,312,122 » lin
529,684 » linblår
611,658 » mineralolja
587,167 » petroleum
25,909 » talg
62,962 » smör
18,678 s> pottaska
68,066 » glycerin
Bohvetegryn 80,668 tschetw.
Linfrö 183,349 »
Kli 218,113 pud
3,809,738 pud oljekakor
945,775 » benmjöl
18,900 » gasreningsmassa
43,387 » tarmar
23,092 » borst
33,581 » kalfhudar
64,079 » ull
916,393 » hö
43,557 » ägg
10,071 » gummigaloscher.
Vicekonsuln i Narva meddelar, att under loppet af navigationen 1893 infördes
till Narva följande varor, nämligen: 472,000 pud bomull, 214,500 pud
jute, 165,600 pud tackjern, 298,000 pud stenkol, 51,000 pud cokes, 25,800
pud sill, 2,800 pud maskiner, 6,500 pud soda och chlorkalk, 20,300 pud eldfast
tegel.
Och utfördes från Narva: 7,000 pud lin, 37,400 st. bjelkar, 42,475 st.
sparrar, 12,513 std dussinplankor och bräder.
Navigationen i Narva varade från den 8/
20
under hvilken tid hamnen besöktes af 105 fartyg om tillsammans 50,147 ton,
hvaribland 1 svenskt om 93 ton och 16 norska om 7,242 ton. Skeppsumgälderna
i Narva äro oförändrade och belöpa sig till 98 kopek pr läst om 2 ton
med tillägg af 12 rubel 50 kopek i tullexpedition för hvarje fartyg.
Priset i S:t Petersburg för norsk sill höll sig under årets lopp omkring
10 à 11 rubel pr tunna, och utgjorde förråden vid årets slut c:a 2,500 à
3,000 tunnor, deri inbegripet en del från svenska exportörer hitsänd vara.
Från den 1 januari till den 1 december 1893 belöpte sig den ryska varuutförseln
öfver europeiska gränsen, guld och silfver ej inberäknadt, till ett värde
af 537,314,000 rubel mot 431,063,000 rubel under samma period år 1892
och införseln till 387,801,000 mot 341,178,000 rubel år 1892.
april till den 11/
23 november,
Följande sammanställning utvisar de hufvudbeståndsdelar, hvarunder varuutbytet
sammanfaller, nämligen:
Export Import
Lifsmedel— 30,095,600 rub. 68,889,000 rub.
Råämnen och halffabrikat— 201,495,000 » 235,809,000 »
Fabrikat 22,748,000 » 81,863,000 >.
Boskap - 12,115,000 » 1,240,000 »
Tillverkningen i Ryssland af vattenfri alkohol år 1893 uppgick till
11,714,800 vedro. Deraf utfördes 2,073,625 vedro, i hvilken utförsel följande
östersjöhamnar deltogo, nämligen:
Reval med 380,900 vedro
Riga » 18,660 »
Libau med 676,340 vedro
Windau » 39,100 »

210
Vid slutet af året voro 1,895 spritfabriker i verksamhet och de qvarvarande
förråden vid samma tid utgjorde 6,687,360 vedro.
Hela spamnålsutförseln från Ryssland uppgick under årets lopp till 375,181,000
pud, hvari östersjöhamnama deltogo sålunda:
S:t Petersburg med 14,688,000 pud
Reval » 4,400,000 »
Riga med 9,142,000 pud
Libau » 22,315,000 »
Ur statistiska uppgifter öfver skörden af höstsäd i Ryssland framgår, att
i 60 guvernement resultaten varit tillfredsställande. Dessa 60 guvernement
producerade 130 1/2 millioner tschetwert höstråg och 17 millioner tschetwert
hvete, hvilket, jemfördt med genomsnittsskörden för femårsperioden 1888—1892,
visar en förökning af 20 %.
Rysslands tullinkomster under perioden 1 januari till den 1 december 1893
uppgingo till 88,292,000 rubel i guldvaluta mot 76,530,000 rubel år 1892.
Exporten af naphtaprodukter från Batum uppgick år 1893 till ett belopp
af 50,838,000 pud och hela årsutbytet från naphtadistrikten uppgick sammanräknadt
till 324,700,000 pud. Samtlige ryska naphtaproducenter hafva numera
sinsemellan afslutat en öfverenskommelse om ordnandet af exporthandeln
af naphtaprodukter. I enlighet med denna öfverenskommelse har naphtaproduktionssällskapet
Bröderna Nobel blifvit tillerkändt försäljningsrätten å den europeiska
marknaden. Terminen för denna öfverenskommelse utlöper den 1 april
1899.
I ryska tidningar hafva förekommit rykten, som äfven återgifvits i norska
tidningar, att det nuvarande sättet för naphtatransporten på de ryska floderna
skulle verka skadligt på fisktillgången, ja att en massförgiftning af fisken i följd
deraf eger rum. Det är naturligt att en så vigtig angelägenhet skulle blifva
föremål för uttalanden i de ryska fackorganen och härvarande sällskapet för
fiskodling och fiskfångst syntes i sitt maj—juni-nummer biträda de ofvan uttalade
åsigterna. Häremot opponerade sig ett annat organ, nämligen »Rybnoe
djelo» (tidning för fiskeriangelägenheter) och förklarar i sitt september-häfte,
att fisken icke lider någon nämnvärd skada deraf att naphta eller produkter
deraf från otäta farkoster flyter ut i floderna, samt anför till bevis flera på
vetenskapliga grunder utförda experiment.
Dä det framhållits att en stegring i prisen för saltad fisk, importerad till
Ryssland, vore att förvänta just till följd af den befarade förminskade tillgången
af rysk fisk, saknar ett sådant antagande all grund.
Såsom ett bevis i hvilken omfattning den tyska maskinindustrien finner
afsättning i Ryssland, torde här böra anföras, att oaktadt de förhöjda tullarne
för varor af tyskt ursprung infördes till Ryssland under januari—november år
1893:
Maskiner, öfvervägande af trä 397 ton
D:o d:o » gjutjern 8,725 »
D:o d:o » smidesjern 2,470 »
Symaskiner. 590 »
Om än i många fall den tyska industrien beherskar marknaden härstädes och
genom billiga pris utestänger en konkurrens från de Förenade rikena, torde
dock för mången svensk artikel en afsättningsort kunna beredas i Ryssland, om
producenterna sjelfva, genom annonser i härvarande tidningar eller genom att
tillhandahålla konsulatet illustrerade priskuranter, bemödade sig att fästa uppmärksamhet
å sina produkter. Konsulatet har, särskildt i år, vid flera tillfällen
haft förfrågningar, huruvida en eller annan artikel kunnat anskaffas från

211
Sverige, hviika förfrågningar varit lätta att besvara om en priskurant funnits
till hands. Såsom nu var förhållandet har konsulatet visserligen bemödat sig
att på enskild väg förskaffa önskade upplysningar, men innan sådana ingingo
förgick en rymlig tid och reflektanterna hade funnit tillfälle att på annat håll
förse sig med sina behof.
Vexelkurserna på S:t Petersburgs börs voro den 30 december följande:
London rub. 93-20, 93-30, 93-15, 93·25 pr 10 £
Amsterdam.. » 77-20 pr 100 höll. fl.
Berlin » 45-60, 45-65, 45-62 1 /., pr 100 ruik
Paris » 37-05, 37'io pr 100 frcs
Rom den 11 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Gust. M. Damberg.
Ingen förändring har inträdt med afseende på handelsförbindelserna med
do Förenade rikena. De jemförelsevis få och obetydliga affärer, som kommo
till stånd under de närmast föregående åren, då vi lefde under mycket konstlade
och osunda förhållanden, äro knappast egnade att uppmuntra till fortsättning,
sedan det nu inträdt en allmän depression i det ekonomiska lifvet. Hvad
vi emottaga af svenska eller norska alster kommer alltsammans hit från de
italienska hamnstäderna.
Pá grund af den under sistforflutna år inträdda försämringen af den italienska
valutan — guldagiot uppgick stundom ända till 16 % och någon utsigt
till nämnvärd förbättring visar sig icke — måste jag på det bestämdaste
tillråda svenska och norska exportörer att vid afslutande med Italien af försäljningskontrakt
på viss tid öfverenskomma om liqvid i guld eller ännu hellre,
för att undvika äfven smärre kursskilnader, i francs efter den på förfallodagen
i Paris gällande kurs för à-vista-vexlar. Termen »francs» eller »francs effectifs»
i motsats till »lire» är ej tillfyllest, utan medför ofta meningsskiljaktig·
heter, vanligen till förfång för den utländske säljaren.
H. Bohm.

212
San Francisco den 24 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Skibsfarten. Ingen direkte Skibsforbindelse har i det sidste Aar fundet
Sted mellem De forenede Riger og dette Konsulat-Distrikt.
1 svensk Skib dr. 1,422 Ton, der var henliggende fra 1892, afgik med
Hvede till Queenstown. Af norske Fartöier ankom der med Ladning 13 dr.
20,762 Ton.
Pra De forenede Rigers Skibe her i Havnen römte 28, afmönstredes. 14
og paamönstredes 41 Mand.
Her i denne Havn, hvor det mest dreier sig om Kul ind og Hvede ud,
ere Jern- og Staalskibe af 2,000 til 3,000 Tons Drægtighed unægtelig de fordelagtigste;
det samtne gjælder ogsaa for Hvedeudskibningens Vedkommende fra
Tacoma eller Seattle, hvor der er Vand nok, men for Portlands Vedkommende,
hvorfra store dybtgaaende Skibe ikke kunne gaa ned Columbia-Floden lastede,
og derfor inaa betale Legterage for en Del af Ladningen til Astoria, passer
1,500 à 2,000 Tons Skibe bedst. De fleste Skibe komme dertil i Ballast,
hvorimod alle med Kul til San Diego og San Pedro. Med Undtagelse af 2
u 3 om Aaret, som der kunne faa Hvedelast til U. K., have de fleste at forlade
disse Steder i Ballast, og gaa da Jernskibene gjerne til Portland eller
Tacoma for at läste Hvede til U. K. og Traeskibene til Puget Sound for Trælast
til Australien, Chili og Peru eller U. K., i hvilken Fart ogsaa de större
Fartöier betale sig bedst.
Paa samme Tid som britiske, tydske og italienske Skibe i Farten her paa
Kysten tiltage, er det sörgeligt at se de norske og svenske aftage. Vistnok
vare Fragterne her sidste Aar paa Grund af den financielle Krise og de lave
Hvedepriser i Europa ikke lokkende, men med de store Kvantiteter Hvede her
endnu, og med de tilstedeværende gode Udsigter for en stor Hvedehöst iaar,
vilde det v.ære önskeligt, om blandt den forholdsvis lille Flaade underveis hertil
der vilde være flere af vore Nationers Skibe, især da höiere Fragter herifra
maa kunne forventes, dersom Hvedepriserne i Europa stige.
Der ankom hertil Havnen sidste Aar ialt:
337 Dampskibe drægtige 530,463 Ton
565 Seilskibe » 642,188 »
Tilsammen 902 Skibe og 1,172,651 Ton
Hvedefragterne for Jernskibe herfra Kysten til U. K. stillede sig i det
sidste Aar som fölger:
San Francisco
lavest höiest
Portland
lavest höiest
Tacoma
lavest höiest
Januar 20/0 25/0 30/0 31/3 30/0 32/6
Februar 20/0 27/6 27/6 30/0 25/0 27/6
Marts 17/6 25/0 25/0 27/6 23/9 25/0
April 17/6 20/0 23/9 25/0 21/3 22/6
Mai 20/0 28/9 23/9 26/3 21/3 23/9

213
Juni 20/0 25/9 25/0 27/6 22/6 25/0
Juli... 22/6 27/6 27/6 31/3 25/0 28/9
August 27/6 31/3 32/6 37/6 30/0 35/0
September ... 30/0 35/0 35/0 40/0 31/3 36/3
Oktober 28/9 33/9 33/9 37/6 31/3 33/9
November ... 25/0 29/3 32/6 35/0 30/0 32/6
December ... 22/6 25/0 31/3 33/9 30/0 31/3
Herifra vare de gjennemsnitlig i 1893 22/8, i 1892 31/1. i 1891 41/11.
i 1890 37/3, i 1889 32/7, i 1888 36/2, i 1887 28/2, i 1886 32/6, i 1885
38/0, i 1884 34/8, i 1883 46/9, i 1882 67/3 og i 1881 73/0.
Trælastfragferne fra Puget Sound vare lave, mest paa Grund af den store
Aftagning i Bestillingerne fra Australia, og varierede de per 1,000 superficielle
Fod fra 26/3 til 31/3 for Sidney, 36/3 à 40/0 for Melbourn, 37/6 à 39/0
for Adelaide, 36/3 à 42/6 for Port Pirie, 27/6 à 40/0 for direkte Havn paa
Vestkysten af Syd-Amerika, 50/0 à 62/6 for U. K. for Ordre, 55/0 à 60/O
for Syd-Afrika og 50/0 for Calcutta.
Kulfraglerne hertil vare i Begyndeisen af sidste Aar 15/0 à 16/0 fra
Storbritannien og 12/6 à 13/0 fra Newcastle Australia, og i Slutningen af
Aaret relative 12/0 k 14/0, med 1/0 k 2/0 mere for San Diego eller San
Pedro. Fra Sidney ere de i Almindeligbed fra 1/0 til 2/0 lavere end fra
Newcastle. Fra Nanaimo varierede de fra Doll. 1'75 til Doll. 2'00 hertil og
fra Doll. 2'25 til Doll. 2'50 til San Diego eller San Pedro.
Handelen var her forrige Aar, som i alle andre Dele af Verden, desværre
alt andet end glimrende, da der fra först til sidst var en stadig Trykning i
Værdierne af næsten alle Varor.
Udförselen herfra söværts af alle Varer belöb sig til en Værdi af Doll.
33,853,345 mod Doll. 40,246,608 i 1892, inedens Indfvrselen belöb sig til
Doll. 39,405,028 mod Doll. 45,607,950 i 1892. Af de indförte Varer kom
der fra Europa for Doll. 6,708,429 værd. fra Asien for Doll. 14,692,615,
fra Australien og Polynesien for Doll. 11,825,264 og fra Central-Amerika for
Doll. 6,178,720 værd.
Hvede. Sidste Aars Höst anslaaes til 20 à 22 Millioner Centals, eller
omtrent det samme som begge Aarene forud. Udförselen heraf, ibefattet Mel,
belöb sig til 13,523,008 Centals, værd Doll. 15,910,911, mod 13.109,617
Centals værd Doll. 18,935,609 i 1892, som viser, at omendskjönt der blev
solgt 414,391 Centals mere, der var Doll. 3,024,698 mindre faaet derfor, en
af Aarsagene til Pengemangelen her sidste Aar; en anden er, at ved Slutningen
af Aaret vi sad inde med den usædvanlig store Beholdning af omtrent
15 Millioner Centals Hvede.
Priserne var gjennemsnitlig Dollars:
Jaa. Febr. Marts Apr. Mai Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dee.
1893 l - 30 1-29 1-26 1'27 l - 29 1'24 l - 20 1 - 10 1'07 106 1"05 1'06
1892 1-75 1-64 1-62 1-64 l - 67 1'42 1.40 1'37 131 135 1'33 1'27
Hvedemel. Heraf blev der udfört:
ialt i 1893 882,580 Tönder værd Doll. 3,185,498
mod i 1892 1,115,267 » » » 4,680,704

214
Priseme vare Doll. 3'00 à 4'00 pr Tönde gjennemsnitlig for de forskjellige
Kvaliteter eller 50 Cents à Doll. 1.00 pr Tönde lavere end i 1892.
Byg. Deraf anslaaes den sidste Höst till 7,200,000 Centals, eller omtrent
500,000 Centals mindre end Aaret för, og opstod der en ivrig Efterspörgsel
for sidste Sommer fra Storbritannien baade for »Chevalier» og »Brewing» med
långt större end almindelige Afskibninger dertil, foruden ogsaa til de östlige
Stater, da de belöb sig til 2,833,305 Centals mod 1,327,572, eller 1,505,733
Centals mere end i 1892. Af dette gik der 2,317,561 Centals til Storbritannien
og 37,354 d:o til Frankrige, alt »Chevalier» og »Brewing», og Resten
bestod for det meste af »Feed», som gik til Pacific Lande og Öer.
Af xChevalier» avledes der omtrent 350,000 Centals, som solgtes til Doll.
1.10 à Doll. 1'20, og tog Europa næsten alt dette, og Resten af hvad der
gik derhen var »Brewing», som solgtes til fra 85 Cents til Doll. 1'00 pr Cental
og som synes at vinde mere og mere Bifald i- Storbritannien. »Feed» blev
som sædvaniigt næsten alt brugt her og bragte fra 70 Cents til 85 Cents pr
Cental.
Vin og Brcendevin. Man anslaar at omtrent 18 Millioner Gallons produeeredes,
men Priserne vare lavere end för. Der blev udfört næsten 4 Millioner
Gallons Vin værd noget över l 1 /, Million Doll. og Y2 Million Gallons Brændevin
værd omtrent '/, Million Doll.
Frugtavlen var en af de Industrier, som maaske led mere end nogen anden
her sidste Aar, da paa Grund af Pengemangelen Dyrkerne ikke kunde faa
den nödvendige Assistance for at plukke, faa sine Varer törret og bragte til
Markedet. En Fölge var at en Masse Frugt raadnede paa Træerne. Hvad der
blev plukket bragte yderst daarlige Priser.
3 Millioner Kasser à 20 Pund hver.
Af Rosiner pakkedes der omtrent
Vid. Deraf blev der klippet över 27 Millioner Pund. for hvilket Gjenuemsnitsprisen
neppe kan sættes höiere end 10 Cents pr Pund. Denne vor
Kysts betydelige Industri staar i stor Fare, dersom australisk Uld under den
nye Tarif skulde komme ind toldfrit.
Humle. Hösten var större end nogensinde för og anslaaes for hele Kystens
Vedkomniende til 120,000 Baller af omtrent 190 Pund hver, og bragte
den forholdsvis bedre Priser end Landets andre Produkter, nemlig gjennemsnitlig
18 à 20 Cents pr Pund.
Trælast. Eierno her af Sagmöllene i Puget Sound, de störste vi har.
erklære at til de yderst lave Priser af Doll. 7'00 à Doll. 8 - 00 pr 1,000 superficielle
Fod af skaaret Last de have sat Penge til, og have derfor blöt
drevet dem nok til at beholde sine gamle Kunder, og disse have paa Grund
af de daarlige Tider i Australien og Chili blöt hävt smaa Bestillinger. Til
disse lave Priser og Fragter synes der imidlertid at gaa mere til Europa end
tidligere. Der anslaaes at være skaaret i sidste Aar 1,100 Millioner Fod i
Washington, 700 Millioner i Oregon og 500 Millioner i California, tilsammen
2,300 Millioner eller 450 Millioner mindre end f. A.
Hvalfangst. Denne var yderst daarlig for Seilskibenes Vedkommende, derimod
god for Dampskibene og især for de af dem som laa Vinteren över oppe
i Ishavet. Priserne for Olie saavelsom Been vare daarlige, saa der overhovedet
blev tabt Penge paa denne Forretning.
Sælfangst. Hele Udbyttet belöb sig til omtrent 100,000 Skind mod
45,000 d:o i 1892. Paa Grund af den store Fangst formaaede forrige Aars

215
Priser ikke at holde sig, men maatte ned e:a 25 %, og noteres Alaska-Skind
i Doll. 30.00 og andre i Doll. 1500 pr Stykke.
Laxeftskeriet.
Kysten:
Dette blev stærkt drevet, og blev der pakkel her paa
i Oregon 388,809 Kasser (hver 4 Dusin 1 Pund Daase)
i Alaska 637,120 »
og i Britisk Columbia 609,950 »
Tilsammen 1,635,879 Kasser mod 1,388,597 d:o i 1892.
I sidstnævnte Sted var Pakningen 50 % mere end Aaret forud. Priserne
vare gjennemsnitlig Doll. 1.00 pr Dusin for Alaska, Doll. 1'20 for Britisk
Columbia og Doll. 1.35 for Columbia River (Oregon).
Torskefisket. Der fangedes ialt 1,215,000 Fisk, eller omtrent 100,000
d:o mindre end i 1892. Efterspörgselen tog af omtrent 30 % og Priserne
maatte ned, og er der ingen Udsigt til snarlig Bedring.
Norsk Sild, Anchovis, Stokfisk og Medicintran kommer blöt i smaa Kvantiteter
hertil.
Svensk Jern er Forbruget af i Aftagende, da amerikansk »Charcoal», som
er saa långt billigere, benyttes istedetfor, og er nu maaske 1,000 Ton om
Aaret alt der kommer hertil deraf.
Stockholms-Tjære bruges her omtrent 500 Tönder om Aaret af og bringer
i'ra Doll. 5'00 til Doll. .6'00 pr Tönde.
Svenske Fyrstikker synes igjen at komme mere i Brug her, og bliver
Tolden paa dem nedsat, vil der kunne sælges adskilligt af dem.
Midt-Vinter-Udstillingen. Der blev aabnet her i Januar for sex Maaneder.
som, omendskjöndt et privat Foretagende og ingen Regjering tager Del i, dog
har bragt ikke saa faa Udstillere fra alle Dele af Verden, deriblandt tre fra
Norge med Sölvsager og to fra Sverige, den ene med Conditorie-Sager og den
anden med Mönstre af Jern- og Trævarer.
Arbeidslösheden som överalt i de Forenede Stater har denne Vinter været
saa stor her i Byen, at omtrent Doll. 100,000 frivillige Bidrage ere i de
sidste Par Maaneder blevne dispenseret af dertil udnævnt Commité af Bycns
Borgere.
Sundhedstilstanden er og bar hele sidste Aar været god.
Arvemidler. Deraf blev der i 1893 hjemsendt til Sverige Doll. 5,148.44
og til Norge Doll. 728.90.
Konsulatets Adresse er fremdeles 214 California Str. og Telegram-Adressen
er »Lund».
K. H. Lund.

Brüssel.
216
(Årsberättelse för 1893.)
Intet vare sig svenskt eller norskt fartyg besökte distriktet. Som fartygens
drägtighet är i stigande, är man betänkt på att fördjupa kanalen härifrån
till hafvet. Frakten på jernväg är emellertid så låg, att våra industriidkare
med fördel hemta sina behof på denna väg från Antwerpen och Gent.
Handel dch industri hafva haft ganska god sysselsättning, ehuru vinsten
icke alltid varit så tillfredsställande. Införseln af byggnadsvirke steg med ett
värde af nära 10 mill. fres. Äfven hafre och majs visa en stegring i importen
med omkr. 15 mill. fres, efter det skörden på många ställen blifvit knapp på
grund af den torra sommaren. Hvitbetorna lemnade god skörd och sockerexporten
öfversteg föregående årets med 25 mill fres.
Myntkongressen, vid hvilken Sverige och Norge voro så väl representerade,
tyckes hafva stämt meningen temligen allmänt för monometallismen, d. v. s. guld.
Jag har redan förut omnämnt en svindlare, som uppgifvit sig ega relationer
till Centralbanken i Brüssel och som lyckats göra åtskilliga »affärer» i
Sverige. Nu har jag sport att en annan dylik industriidkare valt samma land
till operationsfált och der uppträder såsom direktör för Brüssels Volksbank,
ehuru någon sådan bank ej alls existerar. Detta till varning för dem sora
möjligen komma i beröring med mannen i fråga.
Helsotillständet har varit godt och de kolerafall, som förekommit, hafva
vanligen haft en lycklig utgång.
G. Brugmann.
Akyab.
(Årsberättelse för 1893.)
Intet svenskt fartyg, men 3 norska om 5,956 ton besökte distriktet.
Risskörden uppgick till 168,000 ton mot 189,000 ton året förut; till
Europa utfördes 99,000 ton, till indiska hamnar 69,000 ton.
Frakterna noterades till Europa: med ångare 25 à 30 sh. och med seglare
22 sh. 6 d. à 27 sh. 6 d. pr ton.
Regnfallet var mycket jemnt fördeladt och låter hoppas på en god skörd.
F. Müller.
Innehåll: Akyab (sid. 216), Brüssel (sid. 216), Köpenhamn (sid. 169), La Valetta
(sid. 205), Riga (sid. 187), Rom (sid. 211), San Francisco (sid. 212), S:t Petersburg (sid. 206).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsoler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 6.
Amsterdam den 31 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Skibsfart paa Distriktet i 1893.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 15

218
Sammenlignet med de fem foregaaende Aar stiller 1893's Skibsfart sig
som fölger:
Af ovenstaaende summariske Opgaver frerugaar, at De forenede Rigers
Skibsfart paa Nederlandene i 1893 har været noget mindre end i det næstforegaaende
Aar 1892; derimod. naar det sees paa den samlede Tonnage af
de svenske og norske Skibe, der har besögt Distriktet, og ikke paa disses Antal,
noget större end Totaldrægtigheden saavel af de i 1892 ankomne Fartöier
som af Gjennemsnittet for Femaaret 1888—1892. Der ankom saaledes 27,166
Ton mindre i 1893 end i 1892, men 18.156 Ton inere end gjennemsnitlig
aarligt i ovennævnte Femaar. Forinindskelsen, sammenholdt med 1892, rammer
den svenske og den norske Skibsfart, hver for sig betragtet. omtrent i
Forhold til hvert Lands Fart paa Distriktet. Af ovennævnte Tonnageforskjel
27,166 Ton falder 7,140 Ton paa de svenske og 20,026 Ton paa de norske
Skibe, hvilket heuholdsvis staar lig med 12'/4 % og 9 1 /, % under 1892 s
Skibsfart. Herved bör dog ikke tabes af Sigte, at en vis Del af de norske
Skibes ringere samlede Drægtighed bör tilskrives en af det Kongl. Indre Departement
i September 3Iaaned f. A. truffet Ordning, om fra 1 Oktober næstefter
at lade den Konsulatafgift, som norske Dampskibe har at erlægge. blive
beregaet efter Fartöiets Nettodrasgtighed ifölge den saakaldte engelske Skibsmaalingsregel.
Tonnagen af de norske Dampskibe, der har besögt Xederlandene
i den sidste Kvandel af 1893, er i Förbindelse med denne Anordning blevea
optört i vedkommende Rubrik i Skibsfortegnelserne med det til nævnte Maalingsregel
svarende Tal og ikke, som i tidligere Aar samt i de förste 9 Maaneder
af 1893, med det i Dampskibenes norske Maalebrev angivne Tal. Da
Forskjellen mellem. Nettodrægtigheden efter engelsk Regel og den tidligere Beregningsmaade
efter en Sammenligning, anstillet med endel Dampskibe, for
hvilke saavel den ene som den anden har været noteret. har vist sig at være
af temtnelig stor Betydning (i Gjennemsnit mellem 9 og 10 %, som den ældre
Maalingsregel giver större Drægtighed!), kan det regnes at den samlede Tonnage
af de norske Skibe, der i 1893 ankom til Distriktet, skulde have været ikke
saa ubetydelig större, dersom Dampskibenes Nettodrægtighed under hele Aaret
havde været anfört i Skibslisterne med de til den tidligere anvendte Maalingsregel
svarende Tal, og Forskjellen imellem de to Aar 1892 og 1893's Skibsfart
i lige Forhold ringere.
Tilbagegangen i Fartöiernes Antal i 1893, sammenlignet med 1892, holder
hvad de norske Fartöier angaar omtrent Skridt med Tonnageformindskelseu,

219
hvoraf der altsaa skulde kunne sluttes, at de norske Skibe, der har besögfc
Distriktet i det foregaaende Aar, gjennemsnitlig har været af samme Störrelse
som i det næstforegaaende Aar. De svenske Fartöiers Gjennemsnitsindhold er
derimod blevet större, hvilket bl. A. fremgaar deraf, at der mod den ovenangivne
Tonnagereduktion af 12'/t % staar en Antalsformindskelse af 23 %.
Anstilles de samme Betragtninger angaaende Fartöiernes Antal og disses samlede
Drægtighed for det næstforegaaende Aar 1892's samt det allerede nævnte
Femaar 1888—92 s A^edkommende, er Resultatet det, at saavcl den svenske
som norske Skibsfart paa Distriktet viser et iöienfaldende Tiltagende af Fartöiernes
Gjennemsnitsdrægtighed.
Fartöiernes Gruppering efter Seilskibe og Dampskibe viser fölgende Zifre:
SveDske og norske tilsammen:
234 Dampskibe. drægtige 127,255 Ton
263 Seilskibe, » 112,929 »
hvoraf svenske:
64 Dampskibe. drægtige 36.088 Ton
33 Seilskibe. » 14,919 »
og norske:
170 Dampskibe, drægtige 91,172 Ton
230 Seilskibe, i> 98,010 »
I 1892 var dette Forhold:
Svenske og norske tilsammen:
267 Dampskibe, drægtige 138.230 Ton
299 Seilskibe, s> 129,120 »
hvoraf svenske:
95 Dampskibe. drægtige 44,061 Ton
31 Seilskibe. » 14.081 »
og norske:
172 Dampskibe. drægtige 94.169 Ton
268 Seilskibe, » 115.039 »
I Modsætning til de 10 forudgaaende Aar, der. som i disses Aarsberetninger
paapeget, stedse har hävt at paavise en Tiltagen af Dampskibstonnagen
paa Seilskibstonnagens Bekostning, viser ovenstaaeude Tabel for den svenske og
norske Skibsfart under Et omtrent samme Forhold mellem Seil og Damp som
i 1892, nemlig 48 mod 52 %. Dette gjælder dog ikke for hvert Land särskilt
betragtet: Speeialopgaverne viser her for de svenske Dampskibes Vedkommende
en Formindskelse fra 76 til 70 % af den samlede svenske Tonnage,
men for de norske en Forögelse fra 45 til 48 "£, med en dertil svarende
Forögelse resp. Formindskelse af de to Ländes Seiltonnage. Viser Opgaverne
fra Konsulaterne i de andre Lande ligeledes, at der gaar en Strömning
i Retning af större Stabilitet i Forholdet mellem Damp- og Seilskibene,
synes deraf at kunne dragés den Simning, at disse Sidstes Fortrængen af de
Förste, ialfald for Öieblikket, er kommen til Stilstand.

220
Mellem de Fartöier, der i 1893 ankom og afgik med eller uden Ladning,
har Forholdet været fölgende:
De i Ballast ankomne svenske og norske Fartöier har, som af Tabellen
fremgaar, ätter udgjort en forsvindende liden Brökdel af de ankomne Skibes
Totaldrægtighed, nemlig 3 l /2 % deraf, hvilket omtrent svarer til vedkommende
Zifre for tidligere Aar. Endnu skarpere bliver Modsætningen mellem ballastede
og ladede Skibe. naar der udelukkende sees paa den svenske Skibsfart paa
Distriktet; Forholdet blifver da 1"7 % af disses Totaldrægtighet ankommet i
Ballast og 98'3 % med Ladning. For de norske Skibe er disse Forholdstal
4'1 % og 95'9 %. Det modsatte af ovenstaaende, omend i ringere Udstrækning,
sees at være Tilfældet med de fra Distriktet afgaaede svenske og norske
Fartöier, under Et betragtet; blandt disse er det, ligeledes som i tidligere Aar,
de i Ballast afgaaede, der har en overveiende Flerhed, nemlig 67 % af de
afgaaede Skibes Totaldrægtighed. Anderledes stiller dette sig dog, naar de to
Ländes Skibsfart paa Nederlandene tages hver for sig: den svenske sees da at
vise en Excedent paa de ladede Skibes Side af ialt 6,450 Ton eller 56V, %
af de afgaaede svenske Skibes Totaldrægtighed, inedens den norske derimod
viser et overveiende Antal af i Ballast afgaaede imod de ladede end ovenfor
angivet for de to Lande seet under Et, nemlig af förstnævnte 62'/2 % af de
afgaaede norske Skibes samlede Tonnage mod 27VS % af sidstnævnte. I Sammenligning
med tidligere Aar viser denne Tingenes Tilstand, hvis Aarsag bör
söges i Vanskeligheden at opdrive Udfragter fra nederländske Havne, dog snarere
paa Fremgang end paa det modsatte; det med Ladning afgaaede Totalkvantum
i Ton sees saaledes at være noget större end i 1892, modens det
Tonnageziffer, der viser hvormeget den svenske og norske Skibsfart paa Distriktet
i 1893 er mindre end i 1892, udelukkende sees at falde paa de i
Ballast afgaaede Fartöier.
De til Distriktet med Ladning ankomne svenske og norske Skibe fordeles
efter Afgangslandene som fölger:

221
Sammenligner man disse Tal mod den i Aarsberetningen for 1892 indtagne
Tabel, sees at Totaldrægtighedeu af de fra svenske og nordlige rusaiske
Havne med Ladning ankomne svenske og norske Skibe er tillaget nogct, derimod
aftaget fra norske Havne. Farten paa Distriktet fra spanske Havne —
det er især Transporten af spansk Jernmalm, bestenit for de ved Rhinen liggende
tydske Jernverk, der i 1892 og tidligere Aar har beskjæftiget endel af
vore Dampskibe — er ligeledes gaaet ikke ubetydelig tilbage, men den störste
Forskjel med 1892, i Retning af Tilbagegang, viser de svenske og norske
Skibes Fart mellein de nordamerikanske Havne og Distriktet (nærved 50,000
Ton mod i 1892 76,300). I den för meget betydelige Fart mellem Havnene
i det sydlige Rusland og Nederlandene, hvilken dog i 1893 har været ubetydelig
i Sammenligning med tidligere Aar, formentlig paa Grund af Vanskeligheden
ved at faa russisk Korn indfört i Tydskland, har svenske og norske
Fartöier i det henrundne Aar ikke hävt nogen Andel. Med Undtagelse af
Farten fra Australien til Nederlandene, der er gaaet tilbage. sees de fleste
andre Langfarter fra afrikanske og indiske Havne, men især fra sydamerikanske,
at have tillaget.
Her fölger en Opgave över de fra Distriktet med Ladning afgaaede Skibe:
I Bestemmelseslandene for de i 1893 med Ladning fra Distriktet afgaaede
svenske og norske Skibe er der ikke kommen nogen nævneværdig Förändring,
naar Sammenligning anstilles med de for det næstforegaaende i sin Tid meddelte

222
Opgaver. Drægtigheden af de fra nederländske til svenske Havne med Ladning
udklarerede Fartöier, der i 1892 havde at opvise en betydelig Tiltagen
ligeoverfor 1891, er dog kommen ikke saa ubetydelig ned igjen, nemlig fra
29,000 Ton til, som i ovenstaaende Tabel angivet, 24,306 Ton. Farten paa
de övrige Lande er, som sagt, omtrent forbleven stationær.
De manglende 7,496 Ton — adderer man Tallene i den sidste Kolumne
af ovenstaaende Tabel, faar man 74,316 Ton, medens Totaldrægtigheden af
med Ladning fra Distriktet afgaaede svenske og norske Skibe nærmere ovenfor
har været meddelt at udgjöre 81,812 Ton — faar sin Förklaring derved, at flere
Fartöier, især Rutedanipskibene, har udlosset sin Ladning i flere nederländske
Havne og saaledes i Skibsfartstabellen for enkelte af disse Havne staar opregnet
som afgaaet med Ladning til en anden indenlandsk Havn.
Noget över Halvparten af den med Ladning fra Distriktet afgaaede samlede
Tonnage er tilfaldt de mellem svenske og norske og nederländske Havne
i fäste Ruter gaaende Dampskibe. Disse har i det henrundne Aar været desamme
som flere Gange tidligere nævnt i General-Konsulatets Beretninger, nemlig
for Farten mellem Sverige og Distriktet Aktiebolagene »Sveas» i Stockholm
og »Götas» i Göteborg Skibe i Farten henholdsvis paa Amsterdam og Rotterdam,
og for Farten paa Norge de af Firmaet Winge & C:o i Christiania disponerendes
3 Dampskibe, hvoraf 2 mellem Christianra og Amsterdam (enkelte
Gange med Anlöb af Göteborg paa Tilbagereisen til Norge) og 1 mellem Christiania
og Rotterdam. Ialt blev der gjort af »Sveas» Skibe 16 Reiser, representerende
13,237 Ton, af »Götas» 24 Reiser, representerende 8,122 Ton, og
af Winge & C:os Skibe 64 Reiser, representèrende 24,169 Ton, tilsammen
45,528 Ton. Paa Amsterdam falder heraf 30.457 Ton, paa Rotterdam
15,071 Ton.
Hvilken Plads den svenske og norske Handelsflaade indtager blandt de
nederländske og fremmede Skibe, der aarlig besöger Nederlandene, fremgaar af
fölgende Opgave for Aarene 1890—1892 (for det sidst henrundne Aar 1893
foreligger endnu ingen Opgave):
De svenske og norske Skibes Andel i alle Nationers Fart mellem Sverige,
Norge og Nederlandene i ovennævnte Aar 1890—92 fremgaar af fölgende Tabel:

223
Den sammenlagde Sum af de af til Distriktet ankomne og derfra afgaaede
svenske og norske Skibe optjente Bruttofragter udgjör ialt Kr. 4.276,571.
mod i 1892 Kr. 5,009,695; heraf falder Kr. 3.744,465 paa de ankomne og
Kr. 532,106 paa de afgaaede Fartöier. Af Porskjellen, de to Aar iinellem
Kr. 733,124, rammer Kr. 676,378 de ankomne og Kr. 56.746 de afgaaede.
Skibe. I de optjente Fragters Totalsummer er dog ikke indberegnet de sf
tidsbefragtede Dampskibe, eller af Fartöier, der for egen Regning medhavde
Ladning, opseilede Fragter; Antallet af disse Skibe, omend hidtil ikke betydeligt,
stiger dog med hvert Aar.
Dampskibenes og Seilskibenes Andel i Bruttofragterne, saavel i 1893 som
i 1892, fremgaar af fölgende:
i 1893 i 1892
Ankomne Dampskibe Kr. 1.338,841 Kr. 1,523.130
Afgaaede » » 370.085 » 482.271
Ankomne Seilskibe » 2,405.624 » 2,897,713
Afgaaede j> » 162.021 » 106,581
Antallet af- og paamönstrede og römte Folk rar for det hele Distrikt:
Paamönstrede Afmönstrede Römte
For svenske Fartöier 70 69 7
» norske » 423 529 20
Af opsparede Hyrebelöb hjemsendtes der ved General-Konsulatets Forsorg
i det henrundne Aar til Sverige Kr. 385 og til Norge Kr. 390. At den
betydelige Tilbagegang i Sammenligning med tidligere Aar i Störreisen af den
Totalsum, der i de sidste 2—3 Aar er bleven sendt bjem ved det Offentliges
Forsorg, dog lykkeligvis ikke tyder paa ringere Sparsommelighed hos vore Söfolk
eller Mangel paa Hjælpsomhed ligeoverfor deres Paarörende bjemme, har
været nærmere omtalt i forrige Aarsberetning. Summen af de Pengeforsendelser,
som Sömandsmissionens Udsendinger i Amsterdam og Rotterdam og Bestyreren
for det skandinaviske Sömandshjem paa sidstnævnte Sted har besörget.
nemlig ifölge modtagen Opgave ialt Kr. 4.410, deraf Kr. 1,595 til Sverige
og 2,815 til Norge, er imidlertid ikke saa lidet under den tilsvarende Opgave
over 1892. Den i allerede offentliggjorte Aarsberetninger for enkelte Sömands-

224
hjem paapegede Vanskelighed, som det nu henrundne Aar har været Vidne til,
hvor det gjaldt at finde passende Hyrer for vore Söfolk i udenlandske Havne
og i Sammenhæng derined de forholdsvis länge Tider disse har maattet tilbringe
og vente i Hjemmene, hvilket ätter foraarsagede at den störste Del af
de fortjente Hyrer medgik til Opholdet der, har uden TvivI i förste Række
været Grunden til Pengphjemsendelsernes Aftagen.
I Sömandsmissionens og det ovennævnte kristlige Sömandshjems Virkekreds
er der i Aaret 1893 s Löb ikke kommen nogen Förändring.
Sömandsstand til stor Velsignelse.
Begge er vor
En Forholdsregel, der ogsaa vil komme vore Söfolk tilgode, har i det
henrundne Aar været truffet af den her for faa Aar siden oprettede Förening
»Zeemandsbond»; den har nemlig ved Siden af sin almindelige Virksomhed, der
hovedsagelig gaar ud paa at besörge indredet hyggelige Samlingslokaler, hvor
Sömanden, medens hans Skib ligger i Havn eller naar han for Tiden er uden
Ansættelse, kan opholde sig om Dagen og finde passende Adspredelse, samt at
veilede ham i Tilfælde han önsker at sikre sig en Livrente paa sine gamle
Dage, nu ogsaa aabnet en saakaldt »Arbeidsbörs». Det er jo en bekjendt Sag,
at de Forhyringsagenter, som Sömanden er henvist til, naar han skal söge ny
Hyre, for den allerstörste Del bestaar af Folk, som det kun er om at gjöre
at faa saameget Fordel som muligt ud af den — som Regel let paavirkelige
og lettroende — Sömand; fast Tarif for Forhyringsafgift eller Provision findes
i de fleste Tilfælde ikke; som Regel er Agenten samtidig Indehaver af et Udskjænkningslokale,
hvoraf fölger, at den, som fortærer mest paa Stedet, vil staa
bedst anskrevet hos Agenten-Værten og först blive skaffet Pläds (Notabene naar
Sömanden ikke længere har noget at fortære!), medens Agenten som oftest
staar i nær Förbindelse med en eller flere af den endnu mindre anbefalelsesværdige
Kategori af Folk: Indehaverne af Sömandshoteller (Boardingsmastere),
hvis Gjæster, altsaa de Söfolk, som foretrækker et Ophold hos dem istedetfor
i et ordentlig Sömandshjem, stadig vil blive foretrukket. Zeemandsbond agter
med sit eget Forhyringskontor at slaa Agenternes Virken en Pæl i Livet.
De af kontante Penge bestaaende Efterladenskaber efter ombord i svenske,
norske, nederländske og andre fremmede Skibe samt paa Hospitalerne i Distriktet
afdöde Söfolk, indbetalte til General-Konsulatet og remitteret til Hjemlandene,
udgjorde ialt Kr. 512.47, deraf til Sverige Kr. 351.15 og til Norge
Kr. 161.32. Under Koleraens Hersken i Hösten af det henrundne Aar, især
i Provindsen Syd-Holland med dens talrige Söhavne, blev saavidt vides ingen
svensk eller norsk Sömand angreben af Sygdotnmen.
For Söulykker i Nærheden af og paa den holländske Kyst har vi i det
henrundne Aar ikke helt været spåret: et forladt svensk Skib blev indbjerget
til Delfzyl og et forladt norsk ilanddrev paa den nordhollandske Kyst nær
Zandvoort, medens der paa to andre Punkter af Kysten ligeledes ilanddrev
Vrag, ladede med Trælast, som man formodede vare norske.
I Förbindelse med ovenstaaende Beretning om det ved Zandvoort ilanddrevne
forladte norske Skib hidsættes som en Merkværdighed, at den af Fartöiet
optjente Distantsfragt er bleven udbetalt ifuld; det er, saavidt vides, den
förste Gäng at dette er lykkets, hvor det gjaldt et fremmedt, af Besætningen
forladt og til ikke-nederlandsk Havn bestemt Fartöi. Art. 484 i »Wetboek
van Koophandel» (Handelslovbogen), der bestemmer, at der skal blive udbetalt
Distantsfragt for alt Gods, der af Skipperen eller paa hans Vegne bjerges fra
Söen, har af fremstaaende Jurister og Dispachörer stedse været erklæret uanvendelig
paa fremmede Skibe, der strander paa den holländske Kyst, medens
de var paa Reisen til en Havn i et fremmedt Land, hvis Lovgivning ikke

225
kjender til Distautsfraçtberegning, idet de grunder denne Opfatning derpaa, at
det et saadant Skib tilstödte Havari bör opgjüres paa Bestemrnelsesstedet eller
dog iethvertfald efter de paa dette gjældende Regler. Paa Grund af denne
fra flere kompetente Hold fremsatte Anskuelse har der, saavidt vides, stedse,
hvor der ikke herskede fuld Overensstenimelse heroin ruellem Partierne, været
trufffit et Kompromis, der i de fleste Tilfælde gik ud paa Betaling af Halvparten
af hvad der vilde have været forskyldt som Distantsfragt, og liar en saadan
Sag aldrig været förelagt en nederländsk Domstol til Afgjürelse. Det ringe
Belöb, hvorom det i dette Tilfælde dreiede sig, har vistnok ikke været udeu
Indflydelse paa Sägens Ordning, ruen som et Prejudikat i en fra tidligere
Praxis afvigende Retning, tür Afgjörelsen dog udeD Tvivl tillægges en vis Be·
tydning. Paa Sägens for det norske Rederi heldige Udfald har, foruden den
af Agenten for vedkommende norske Assuranceforening viste Dygtighed ved dens
Behandling, den af General-Konsulatet i de senere Aar fulgte Fremgangsmaade:
strax der indlöber Underretning fra Kysten om, at et forladt svensk eller norsk
Fartöi er andrevet, i den fraværende Skibsförers Navn telegrafisk at anmode
vedkommende Bjergningsautoritet om paa dens (Skibsförerens) Vegne at besörge
Bjergningen, været af reel Betydning; nævnte Autoritet handier efter saadan
Opfodring som Skibsförerens Fuldmægtig, og Lovens Bestemmelse, der, som
sagt, knytter den Betingelse til Distantsfragtens Erlæggelse: »at Godset bjerges
fra Söen af Skipperen eller paa hans Vegne» fyldestgjüres.
Den samlede Tonnage af den nederlandske Handelsflaade förblev paa en
Ubetydelighed nær paa samme Ståndpunkt som i 1892. Ialt var den 31 December
1893 indregistreret som Söskibe under nederländsk Flag:
442 Seilskibe, drægtige 116,426 Ton
154 Dampskibe » 176,171 »
ialt 596 Fartoier, drægtige 292.597 Ton
Det er imidlertid en bekjendt Sag, at en Del — efter Enkeltes Mening
en ikke ubetydelig Del, især af Dampskibsflaaden — af de som nederländske
Skibe indregistrerede Skibe kun i Navn tilhörer Nederlændere eller nederländske
Aktieselskaber, men i Realitet befiuder sig i Udlændingernes Eie. Især skal
dette være Tilfteldet med engelske Dampskibe. der paa Grund af »Board uf
Trades» strenge Regler for under engelsk Flag fareude Skibe, ofte forsöger at
blive indregistrerede i Udlandet. Efter hvad en af Landets paa Söfartens Om·
raade mest bekjendte Jurister i det henrundne Aar meddelte General-Staterne,
skal et i England meget læst Blad aabent have givet engelske Rederier det
Raad at lade sine Skibe gaa under fremmed, og da speciel. paa Grund af den
nederländske LovgivniDgs bekvemme Bestemmelser, under nederländsk Flag.
Regjeringens Opmærksomhed skal fortiden være særlig fæstet paa denne Tingenes
Tilstand.
Fragtmarkedet.
Det er desværre ikke noget lyst Billede, som Skibsfarten har havt at
fremvise i det henrundne Aar; var den i det næstforegaaende Aar 1892 lidet
lönnende, paa faa Undtagelser nær, har den i 1893 været det endnu mindre.
Fragtraterne, som allerede i 1891 og 1892 betegnedes som de allerværste man

226
havde kjendt, faldt paa enkelte Farvande endnu lavere og er nu kommet ned
til et saadant Minimum, at det selv med den störste Sparsommelighed for de
flestes Vedkommende maa være en Umulighed at holde noget tilovera for Rederierne,
Daar Skibepe skal höides vedlige og assurerede. Mulig at enkelte
större förste Klasses Skibe, især Staalseilskibe, paa længere Farvande har hävt
noget Udbytte at opvise, men tarvelig har det vist været, især naar der tages
Hensyn til den löbne Resiko og til Værdiforringelsen.
Trælastfragterne fra Östersöhavnene, der, efter hvad der ovenfor er sagt
oin den Stilling De forenede Rigers Skibe aarlig indtager i Trafiken mellem
disse Havne og Distriktet, er en vægtig Faktor, holdt sig Aaret rundt mellem
Fl. 14 og Fl. 18 mod i 1892 mellem Fl. 15 og Fl. 19; fra det vestlige
Sverige og Norges Östland mellem Fl. 10 og Fl. 14. Paa de fjernere Farvande
var det ikke bedre stillet: Pitchpine-, Farvetræ-, Terpentinfragterne fra
Nord-Amerikas Forenede Stater, Kornfragterne, Ris-, Kaffe- og Sakkerfragterne,
alle holdt sig paa eller under Lavtnaalet for 1891 og 1892. Her fölger en
Tabel över indgaaende Fragter i 1892 og 1893:

227
Med Udfragterne, der dog. som ovenfor antydet, er af ringere Betydning,
har det, som nedenstaaende Tabel viser, ikke været bedre stillet end med de
indgaaende Fragter:
Handelen.
At danne sig et rigtig Billede af Handelens Resultater i det store Hele
i det henrundne Aar er en forholdsvis vanskeligere Sag end hvor det gjælder
Söfartens, da man i Handelen har at gjöre med en större Flerhed af Faktorer,
som langtfra stadig virker i samme Retning, og der ovenfor den ene Artikel
kan være virket med gunstigt og ovenfor den anden med det modsatte Resultat.
Omdffmmet vil derfor, naar der sees paa særskilte Varegrupper og Handelen
deri, blive niere eller mindre paavirket af det deri opnaaede Resultat,
og Aaret vil, alt eftersom dette har været heldigt eller uheldigt i vedkommende
Gruppe, blive kaldet et tilfredsstillende eller et daarligt Aar. I det store Hele

228
taget synes det heurundne Aar dog snarere at burde henregnes til de med tilfredsstillende
Udbytte end til de sidstnævnte, og mere specielt turde dette vise
sig at være Tilfældet Daar Opmærksomheden fæstes paa Handelen i den for
vore Hjemlande vigtige Exportvare Trælasten; herom nærmere nedenfor.
Paa Omraadet af det Offentliges Befatning med Handelen haves at notere.
at den i General-Konsulatets forrige Aarsberetning omhandlede, mellem Nederlandene
og Spanien i 1892 trufne Aftale om en forelöbig Handelstraktat i
1893 har faaet General-Staternes Samtykke og er bleven kundgjort som Lov
af 24 Juli 1893; en senere kgl. Besolution har bestemt dens Ikrafttræden til
den 1 Januar 1894. Traktaten gaar ud paa, at Nederlandene uden Forbehold
tilstaaer Spanien at blive behandlet som den mest begunstigede Nation, medens
Spanien kun udstrækker sin Indrömmelse til at omfatte visse, særskilt opregnede
Artikler; da blandt disse imidlertid findes alle, som er af nogen Betydning for
Nederlandene, og Spanien desuden ved Underhandlingen har erklæret at ville
tage fremtidige Forslag fra nederländsk Side om Forögelse af de særskilt nævnte
Artikler i velvillig Overveielse. staar den fra spansk Side indrömmede Begunstigelse
faktisk lig med Nederlandenes uindskrænkede Begunstigelse af spanske
Artikler.
En for Nederlandene mindre glædelig Fremtoning paa Handelens Omraade
har i det henrundne Aar været den Udbredelse, som her etablerede Svindelfirma
er har givet sine Transaktioner med Udlandet. Uagtet at der saavel i
Amsterdam og Rotterdam som i de mindre Handelsbyer i Landet findes Konsulater
for de fleste Lande, og det jo sandelig nu om Dagen ikke tager läng
Tid til at före Korrespondence mellem de forskjellige Lande, saa er dog Anfallet
af de udenlandske Handelshuse utrolig stort, der, uden först at indhente
nærmere Oplysning angaaende vedkommende Bestilleres Soliditet etc, har sendt
til af dem aldeles ubekjendte Personer her i Landet större eller mindre Partier
Handelsvarer og derved lidt betydelige Tab. Den af de fleste af disse
Svindlere fulgte Fremgangsmaade er simpelt den, at antage et godtklingende
Firmanavn og forsyne sig med vakkert udstyret Forretningskorrespondencepapir;
er det lykkets at faa en eller andeu lettroende eller ubetinget paa »holländsk
Soliditet» stolende Udlænding til at gaa ind paa en Vareseudelse, saa angives
dens Værdi iöinefaldendo Iavt ved Toldbehandlingen, i Haab om at opnaa, at
Toldbetjentene, der efter Toldloven har Ret til at overtage Varerne mod den
angivne Værdi med Tillæg af 10 % som Godtgjörelse for Tab af Udbytte,
vil lade sig forlokke til Handelen. Dette lykkes som oftest, men hvis ikke,
saa niangler det jo intetsteds i Verdenen paa anden Leilighed til at blive af
med Varer mod en Pris, der er betydelig lavere end den gjængse; den saakaldte
Kjöber indkasserer i begge Fald Provenuet og den lettroende Sælger
faar i intet af Faldene at se en eneste Skilling af den ham tilkommende
Salgssum: vedkommende Svindelfirma sorger for, enten i god Tid at være spurlös
forsvunden eller at gjöre Konkurs. Den nederländske Regjeriugs Opmærksomhed
er i Förbindelse med disse Slags Bedragerier bleven fæstet paa en
Mangel i deu civile Retspleie, der ikke giver Adgang til at faa saadanne Svindlere
tiltalt for Svig, paa Grund af, at det juridiske Bevis ikke kan forskaffes,
at Vedkommende ved at sælge Varerne til en Spotpris har gjort dette for at
tilfbie deu tidligere Sælger Skade eller at han, da han bestillede Varerne, havde
til Hensigt ikke at ville betale dem. Ved hyppig Advarsel i udenlandske Blade
samt ved Uddeling til de i Nederlandene etablerede fremmede Konsulater og
de nederländske Konsuler i Udlandet af trykte Lister över de mest bekjendte
Svindelfirmaer, haaber man dog at kunne slaa disse sidste og deres Gjerning en
Pæl i Livet. En Revision af Toldloven, hvorom der er bleven fremsat kgl.

229
PropositioD for General-Staterne, vil uden Tvivl ogsaa bidrage til at aabenbare
Bedragerier, som de her omskrevne. der er et eiviliseret Land uværdig og der
altid skader det hele Lands Handelsreputation, snart ätter vil höre til Historien.
I Aarets Löb er der i Amsterdam blevet oprettet en officielt italiensk
Handelsagentur. Dets Virksomhed skal blandt andet bestaa i at fremme Salget
af italienske Produkter i Nederlandene ved at holde en permanent Udstilling
af en saavidt gjörlig fuldstændig Samling af Prover deraf og saaledes skaffe
nederländske Kjöbere Adgang til at gjöre sig bekjendt med disses Priser etc..
et Forbillede, som uden Tvivl fortjener at blive fulgt. hvis ikke i Europa, saa
dog i oversöiske Lande, hvor vore Produkter endnu ikke eller ikke tilstrækkelig
er bekjendt.
Paa Statsfinancernes Oniraade haves, foruden en gjennemgribende Omorganisation
af Skattevæsenet, bvorom der er bleven tilstillet det kongelige Udenrigsdepartement
samt det kongelige norske Indredepartement en af Vice-Konsul
Bgidius forfattet udforlig Redegjörelse*, at omformelde en i det henrundne Aar
vedtaget ny Lov om Beskatningen af det i Landet jiroducerede Sttkker. I Tilslutning
til hvad der om den i 1891 vedtagne Sukkerlov i sin Tid fra General-
Konsulatets Side er indberettet til vedkommende Departementer (jfr »Berättelser
om Handel och Sjöfart, årg. 1891, n:o 6», hvori Indberetningen er optaget i
sin Helhed), skal jeg her weddele folgende om den nye Lov af 1893: Denne
Lov er ligesom dens nærmeste Forgjænger en forelöbig Lov ; den löser heller
ikke det — allerede længe — brændende Sukkerskatspörgstuaal, men tilsigter
kun at sikre Staten en fast Indtægt af Sukkerakcisen (Forbrugsafgiften), stor
8 l /2 Millioner Gulden. Ved at indföre Kontrol med det i hver Fabrik produeerede
Sukkerkvantum, hvorom Loven ligeledes treffer Anordning, vil det
samtidig være muligt om kort Tid at danne sig en besfemt Mening om Omfanget
af den Protektion, som de indenlandske Sukkerfabrikanter nyder fra
Statens Side, noget som det hidtil ikke har været muligt at afgjöre med Zifre
i Haanden. Det tor være överflödigt her ätter i Bnkeltheder at beskrive, paa
hvilken Maade denne Beskyttelse nu er ordnet; i den för omtalte Indberetning
af 1891 fiudes dette udforlig beskrevet, kun skal jeg med et enkelt Ord her
gjentage at Protektionen ligger deri, at Statskassen beregner Akcisen efter en
bestemt Sukkermængde, som den antager kan blive fremstillet af en Hektoliter
Bedrodsaft, medens Fabrikanterne faar et långt större Kvantum Sukker (der
antages at være mellem 20 à 25 % mere) ud af Saften. Fölgen heraf har
været, at Fabrikkerne hvert Aar bar kunnet sælge Sukker. hvorfor ingen
Akcis havde været erlagt (de saakaldte »Overponden»). Saalænge den aarlig
producerede Sukkermængde eller rettere det aarlig forarbeidede Kvantum Sukkerrödder
holdt sig indenfor visse Grændser, og det aarlig blev forbrugt i Landet
saameget Sukker, hvoraf Akcisen havde været betalt, at Statskassen omtrent
fik sine 8 Millioner ind, er der ikke bleven gjort Invendninger mod denne
Tingenes Tilstand, men anderledes blev det da Fabrikanterne. ved at anvende
forædlede Bedefröarter og stadig forbedrede Arbeidsprocedur samt ved betydeligt
at opdrive det forarbeidede Bedkvantum, begyndte at fremstille et saa stort
Kvantum Sukker -— og derved samtidig et tilsvarende Antal »Overpondeu» —.
at Statens Indtægter af Sukkerakcisen gik med hvert Aar tilbage. Loven af
1891 gik i Korthed ud paa at bestemme. at dersom der i de förstkommende
Aar skulde blive produceret mere end 32 Millioner Kilogram afgiftspligtig
Sukker og Sukkerakcisen indbragte mindre end 8'/, Millioner Gulden, saa
skulde hver Sukkerfabrik, der havde produceret mere end den paa Forhaand
* Vil udkomme trykt i »Statsökonomisk Tidsskrift», 1:ste Hefte 1894.

230
bestemte Andel i de nævnte 32 Millioner Kg., refundere Statskassen Fl. 6*
for hver 100 Kg. af denne sin Overproduktion. Det har dog vist sig, at
denne Bestemmelse, hovedsagelig paa Grund af endnu mere fremskreden Forbedring
af Arbeidsprocedur i Fabrikkerne, hvorved der i Gjennemsnit er bleven
produceret mellem 24 og 25 % mere end efter Statskassens Beregningsmethode,
ikke har formaaet at besörge Statskasseu den nödvendige Indtægt af Akcisen,
og man er derfor bleven nödt til, »i Alventning af en endelig OrdniDg af
Sukkerskatsspörgsmaalet», i Mellemtiden at söge efter andre Hjælpemidler til
at skaffe Staten den begjærte Indtægt. Den nye Lov af 1893 gaar ligeledes
ud fra, at den Protektion, som Sukkerfabrikkerne hidtil har nydt, ikke helt
bör fratages dem, men at den Premie, som ialt aarlig skal komme dem tilgode,
indtil videre bör bestemmes til et vist Maximumsbelöb, nemlig l'/2 Million
Gulden, hvilket med den bestaaende Akcis af Fl. 27 pr 100 Kg. staar
lig med en Tilladelse at fremstille et afgiftsfrit KvaDtum af omtrent 5'/2 Millioner
Kilogram Sukker. Finantsministeren har ment ikke at kunne bitte paa
nogen mere effektiv Maade at sikre sig mod nye »Overgreb» fra Fabrikanternes
Side end ved betydelig at forhöie den Sukkermængde, nemlig med 12 %', som
Statskassen antager kan blive fremstillet af en Hektoliter Bedrodsaft, og hvoraf
som sagt Akcisen erlægges. Naar det regnes, at Fabrikkerne i 1893 har kunnet
erholde mellem 24 og 25 ,%', altsaa i Gjennemsnit 24'/2 % mere ud af
Saften, saa läder den nye Lovs Bestemmelse dem endnu Frihed til at produeere
et 24'/2 —12 = 12'/, % större Kvantum Sukker end hvorfor de skal
have at erlægge Akcisen. Den hele afgiftspligtige Mængde, der bliver at producere
naar 12'/j % deraf skal udgjöre de ovenfor omtalte 5,500.000 Kg.,
er altsaa 44,000.000 Kilogram. For yderligere at sikre sig mod alle Eventualiteter
er desuden i den nye Lov optaget, at dersom den fremstillede afgiftspligtige
Sukkermængde udgjor mere end de nævnte 44 Millioner Kg., saa skal
hver Sukkerfabrikant, der har overskredet sin Andel deri, refundere Statskassen
12'/2 % af Sukkerakcisens Belöb Fl. 27 = Fl. 3.40 for hver 100 Kg. af
denne sin forögede Produktion. Det faar nu staa sin Pröve om denne nye
forelöbige Ordning af Sukkerskatten vil besörge Staten den forönskede Indtægt.
En ny Lov om Konkurs og Betalingstidens Udsættelse (»Surséance») er i
det henrundne Aar bleven vedtaget og vil snart træde i Kraft. Lovarbeidet
roses som meget fuldstændigt og skal hylde de nyeste Anskuelser paa Konkursfeltets
Omraade. Den mest betydningsfulde Forskjel fra den tidligere Lov om
Emnet er, at for Fremtiden ogsaa Ikke-Handelspersoner vil kunne blive erklæret
fallit og deres Boer behandlet efter samme Regler som en Kjöbmands
Konkursbo.
Efter i 24 Aar at have frigivet Patenlvæsenet her i Landet eller rettere
ikke givet Adgang til at man kunde registrere Opfindelsespatenter etc, har den
nederländske Regjering nu foreslaaet Patenter indfört her i Landet. Lovforslaget
vil uden Tvivl vinde General-Staternes Bifald og forventes sat i Kraft
fra Midten af 1894.
Svenske Exportörer, der sender sine Varer til den sydafrikanske Stat
Transvaal, gjöres opmærksom paa fölgende nylig i den nederländske Stats-
Courant offentüggjorte Meddelelse fra Udenrigsministeriet:
* Sukkerakcisen udgjör Kl. 27 pr 100 Kg.; 22 1/2 % deraf, som det i 1891 antoges
Fabrikkerne kan fremstille mere nd af Saften end Staten gaar ud fra, er omtrent Fl. 6.

231
Da det nederländsk-sydafrikanske Jernbaneselskabs ved Delagoa-Bay begyndende,
delvis allerede færdige Linie mere og mere nærmer sig den beboede
Del af Bepubliken Transvaal, bliver Transporten fra Lorenço-Marques til Lydenburg,
Barberton, Middelburg, Pretoria og Johannesburg stadig af större Betydning;
fra Liniens nuværende Endepunkt Nelspruit kan Varer skaffes billig
til nævnte Steder, og med saadan Transport per Kjærrer forbundne Udgifter
vil blive yderligere reducerede, saasnart Linien, antagelig i April 1894, bliver
færdig til Elandshoek. Fordelen ved at sende Varer via Lorenço-Marques er
bl. A., at den portugisiske Regjering kun afkræver 3 % Transitoafgift, medens
Transiten af levende Dyr, Cement, Kalk, Mursten og deslige Bygningsmaterialier,
Böger og Tidsskrifter, Stenkul, Cokes, Mel, IB, Redskab m. fl.
er helt frigivet.
I Förbindelse med ovenstaaende meddeles, at der hver Maaned findes di
rekte Dampskibsleilighed fra Amsterdam til ostafrikanske Havne, deriblandt
Delagoa-Bay, via Suezkanal, med »Deutsche Ost-Afrika-Linies» Dampskibe.
Trælast. Handelen i denne saavel for Sverige som Norge fremdeles meget
vigtige Exportvare til Nederlandene kan, som allerede med et enkelt Ord
sagt, for 1893 s Vedkommende kaldes tilfredsstillende: især har dette været
Tilfældet med Handelen i skaaren og hövlet Last, medens Bjælkehandelen har
givet mindre heldige Resultater. Uagtet Beholdningen af förste Slags var meget
stor ved Aareis Begyndelse, saa har dog Afsætningen, saavel af Foraarets
Vare som af den i 1893 ny ankomne, kunnet gaa rask for sig til stigende
Priser; Forraadet ved Aarets Slut er forholdsvis ringe. Af Bjælker hidförtes
noget mere end i 1892, men delvis ved denne Forögelse af Importen og delvis
ved at Sagningen i Landet nu bliver mindre med hvert Aar samt ogsaa
paa Grund af Pitchpine-Bjælkernes Konkurrence har Handelen i denne Slags
Trælast ikke været lönnende. Forraadet ved Aarets Slut er betydelig og vil
formodentlig neppe kuune realiseres uden Tab.
Priserne for de mest gangbare Gransorter (»mixed») har været fölgende:
3 x 9 — 11 Fl. 100 à 105 pr Std
3 × 8 » 85 à 90 »
3 X 7
y> 75 à 80 »
2V,× 7
2'/1× 6—6 1/2 - » 70 à 75 »
1 — V/t—l'/a×11 - » 125 à 130 »
1 —1'/4—1'/,×10 » 105 à 110 »
1—1V4—1V,× 9 » 100 à 105 »
1 — V/t—V/\× 8..... » 90 à 95 »
1—1V4—1'/, × 6-7 » 80 à 85 »
1 × 4—5 » 65 à 70 »
Sammenlignet med Fjoraarets Priser viser 1893's for enkelte Sorter en
glædelig Fremgang. Ved Aarets Slut noteredes 8" hövlede Graubord Fl. 100
og 9" Fl. 106 f. o. b. norsk Havn. Foruden den formindskede Produktion
i Norge og dermed sammenhængende formindskede Tilförsel af hövlet Last
skal ogsaa, efter hvad der er General-Konsulatet fra flere Sider blevet meddelt,
de af den norske Hövellast-Exportforening gjennemförte Forandringer baade i
Sorteringen og Prisen væsentligst have bidraget til det opnaaede tilfredsstillende
Resultat. Importen af Granbord fra Archangel bliver aarlig större.
Prisen paa hollandske Bjælker aabnede med Fl. 60 à 62 pr Tylt og
holdt sig omtrent paa samme Höide udover Vaaren med nogenlunde jævn

232
Afsætning. Senere paa Aaret solgtes der meget lidet. Afsætningen af Kassebord
har ligeledes været træg i 1893, antagelig paa Grund af at Raamaterialet
har været forholdsvis for höi i Norge, saa Konsumeuterne her faodt det mere
lönnende at anvende almindelig Östersölast, som da blev gjennemskaaret til
Kassebord.
Importen af forarbeidede Træartikler, Dörer, Vinduer, Listværk etc. er
fremdeles ubetydelig.
Af Træmasse og Cellulose har Forbruget omtrent været som tidligere;
de opnaaede Priser skal dog have været gode.
I det forlöbne Aar har der været faa större offentlige Arbeider under
Udförelse, saa Importen af svensk eller norsk Granit, der næsten udelukkende
anvendes ved Bygnicg af Sluser, Kaier etc, kun har været ringe.
Af fersk Sild fra Bohusläns Kyst og Hvalöerne kom der e:a 3,000 Tdr
til Rögerierne her i Landet og betingede gode Priser.
Hermetisk nedlagte Fiskevarer synes at have faaet Indpas i Landet; man
antræffer dem i saagodtsom alle Spisevare-Butikker og paa Restaurationerne,
og de vilde uden Tvivl have en Fremtid for sig, hvis ikke den höie Told paa
Madvarer i Blikdaaser stod hindrende iveien for, at disse Säger ogsaa regelmæssig
kunde finde Afsætning i bredere Lag af Befolkningen.
Pengemarkedet og Fondshandelen.
Paa Grund af det forholdsvis betydelige Omfång af Nederlandenes Handelsförbindelse
med de Forenede Stater af Nord-Amerika og de store Summer,
som her i Landet er anbragt i amerikanske Jernbane-Selskaber, har den ulykkelige
Peogekrisis i Amerika ogsaa været foleligt bemærket paa det holländske
Pengemarked. Den nederländske Bank blev i Mai nödt til at forhöie Diskontoen
fra 2'/2 % til 3 % og senere lidt efter lidt til 5 %. hvilken sidste
Kurs maatte haandhæves lige til Midten af November og selvfölgelig var Handelen
til stor Génance. Den private Diskonto og Prolongationsrenten opnaaede
ligeledes fra Slutten af Augustus til November meget höie Satser, nemlig 5 à
6 %; lavest var den i Februar—Marts, 1 3/4 à 2 %; ved Aarets Slut 3 à
8 1/2 %.
De enkelte Gange, der fandt Omsætning Sted af svenske og norske Statspapirer
paa den herværende Börs, kunde disse betinge fölgende forholdsvis höie
Kurser: de svenske 37, og 4 % henholdsvis 98'/,—96'/, og 103 s /s—105'/4
og de 3 og 4 % norske henboldsvis 87 —91 V, og 100'/,—102 7 /6.
Kaffe. Prisnoteringen i Java-Kaffe har i det henrundne Aar seet noksaa
betydelige Fluktuationer, den förste Halvdel af Aaret dog saagodtsom uden
Afbrydelse i nedadgaaende Retning. Aaret aabnede med den höie Notering
567, Cts for god ordinær Java, men om Vaaren var den allerede kommet ned
til 52 og i August til 507t Cts. Fra da af begyndte en jævn Stigning, der i
Oktober—November ätter bragte Prisen op til 587, Cts, uden at dette forholdsvis
höie Ståndpunkt imidlertid kunne opretholdes; ved Aarets Slut var
Prisen ätter ned igjen paa 52 Cts.
Tilförselen af ostindisk Kaffe har i 1893 været betydelig större end i
1892, nemlig 637,800 Baller mod 539,500 Baller i sidstnævnte Aar; deraf
anförtes 395,600 Baller af det »Nederlandsche Handel-Maatschappy» som Statens
Mægler. Fra Brasilien hidförtes större Partier og Handelen i denne her
for sjeldent forekommende Vare synes at have en god Fremtid for sig.

233
Ostindisk Tobak. Aaret 1892's Sumatrahöst, der i 1893 kom her paa
Markedet, var meget mindre cnd de sidste Åars Tilförsler, nemlig 136,381
Baller mod i 1892 206,257 og i 1891 219,000 Baller. Kvaliteten af de
först anförte Partier var ualmindelig god og da især Nord-Amerika paa det
hervaerende Marked optraadte som Kjöber, kunde disse betinge Priser, som
aldrig tilforn har været betalt for Raatobak, nemlig op til Fl. 4'/2 pr 1/2 Kg.
De senere om Sommeren anförte Partier viste sig dog at være af ringere Kvalitet;
de saa meget eftersögte lyse Sorter förekom mindre og mindre blandt
de ankomne Partier, de tydske Kjöbere holdt sig tilbage paa Grund af Vårens
alt for höie Noteringer og Amerika ophörte med at sende Ordres, da Pengekrisen
indtraadte i de Forenede Stater, og Fölgen af Et og Andet var, at
Prisen ätter gik tilbage med store Skridt; senere kom dertil endnu den tydske
Regjerings Forslag til Tobakskat, der ogsaa bidrog sit til at lamme ethvert
Indkjöb fra tydsk Side. De om Hösten holdte Auktioner bar da ogsaa hävt
at opvise Priser, som man för ikke havde troet mulig for en saa almindelig
afholdt Vare som Sumatra-Tobak; enkelte Gange har neppe 25 Cents været at
opnaa for god ordinær Vare. Takket være de tidlig om Aaret opnaaede fabelagtige
Priser har dog Gjennemsnittet for Aaret været nogenlunde tilfredastillende,
nemlig 125 Cents, representerende en Totalsalgssum af 26 Millioner
Gulden; Gjennemsnitsprisen for 1892 var 92 1/2 Cents, for 1891 73 1 /, og for
1890 148 Cents, medens de i disse Aar solgte Partier ialt opbragte henholdsvis
29, 24 1 /, og 36'/, Millioner Gulden. Aar 1893's Höst, der vil ankomme
her til Landet i 1894, vides allerede nu at være kvantitativ betydelig större
end dens Forgjænger,
at sige.
men om Kvaliteten er endnu intet med Bestemthed
Java-Tobak har hävt et godt Aar i 1893. Tilforselen af 1892"s Höst
gik op til 41,000 Baller mere end det næstforegaaende Aar, medens Kvaliteten
idethele taget viste sig at være meget tilfredsstillende. Prisen holdt sig
i Gjennemsnit paa densamme Höide som i 1892, nemlig 33 1/2 Cents pr 1/2 Kg.
Solgt blev ialt for 10 1 /, Millioner Gulden.
Borneo-Tobakken var ligeledes af meget god Kvalitet og kunde i Gjennemsnit
betinge 121 Cents mod i 1892 60 Cents. Tilforselen var dog noget ringere
end det næstforegaaende Aar, nemlig 9,100 Baller mod i 1892 12,400 Baller.
Om de övrige for Nederlandene vigtige Export- og Kolonial-Artikler haves
ikke meget af Interesse at meddele.
Sukker-priserne har i 1893 havt at opvise stærke Fluktuationer; det torre
Foraar foraarsagede en jævn Stigning op til 23 Gulden, men den mere end
tilstrækkelig Kegnmængde, der senere faldt om Sommeren og der gav Udsigt
til, at man alligevel vilde kunne forvente en tilfredsstillende Bedrodhöst, bragte
Priserna om Hösten ned igjen til 14 3 /4 Gulden.
Ris-priserne holdt sig hele Aaret rundt paa et lavt Ståndpunkt; Java-
Taffel, den mest brugelige Sort, kunde stedse kjöbes til 8 l /s à 9 Cents.
Jötta·priserne er i 1893 falden til et för ukjendt Ziffer, Indigo derimod
har kunnet gjenerobre en ikke saa ubetydelig Del af de sidste Åars Prisfald.
Cacao begyndte Aaret med höie Priser, men disse har senere gaaet jævnt
tilbage.
The-priserne har holdt sig lidt över 1892's Priser.
Tin har ligesom i tidligere Aar ätter hävt at opvise de stærkeste Fluktuationer:
fra 54 Gulden for Banka-Tin i de förste Maaneder af Aaret med
stærke Op- og Nedsvingninger til 47 Gulden ved Aarets Slut.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 16

234
Nordsöfiaket har i det henrundne Aar givet noget bedre Resultater end i
de to foregaaende Aar.
Sildefangsten har ifölge Beretningen fra Vice Konsulen i Maassluis været
udövet ved 536 Fartöier (mod i 1892 520 og i 1890 463 Fartöier), der
ialt anbragte i runde Tal 585,330 Tönder Sild, et Ziffer der endnu med
50,000 Tönder överstiger Fjoraarets Fångst, som da blev fremhævet som det
störste Kvantum, der nogensinde i et Aar har været fanget og anbragt til
Nederlandene. Fremgangen i den fiskede Mængde fremgaar af fölgende Opgave:
1893 585,330 Tdr
1892 535,660 »
1891 349,260 »
1890 425,760 Tdr
1889... 407,090 »
1888 346,590 »
Kvaliteten af den anbragte Fisk var gjennemsnitlig god og Prisen har
uagtet det store Tilbud kunnet holde sig noget över 1892 s Priser, men den
opnaaede Gjennemsnitspris, omtrent Fl. 9, ansees her dog for lav til at kunne
give Rederierne noget Udbytte; den laveste Pris, der blev noteret, förekom i
August Maaned, nemlig Fl. 7 pr Tönde; i 1892 var den laveste Notering
Fl. 6. Paa en 10,000 Tönder nær blev den hele Sildefangst solgt i Aarets
Löb.
En i 1893 anstillet Pröve om allerede i Mai Maaned at fiske Sild ved
Hebriderne mislykkedes ganske; Silden blev ikke antruffet. Det forlyder dog,
at Proven skal blive gjentaget i 1894.
Kolje og Torsk-fisket har ätter givet gode Resultater for de Fiskere, der
bragte sin Vare levende paa Markedet, men daarlig for dem, der strax nedsaltede
Fisken. Trawl-fisket har ligesom i tidligere Aar givet daarligt Udbytte.
Anchovis-fisket i Zuiderzee gav lidet Udbytte;.der blev kun fanget henimod
16,000 Tönder, som blev solgte til höi Pris, Fl. 21 à 23'/,.
Zuiderzee-Spörgsmaalet (Udtörringen) vil nu antagelig snart faa sin Lösning.
Den i 1892 nedsatte Statskommission vil antagelig indgive sin Indstilling
i den förste Halvpart af 1894 og man forventer, at dens Konklusion vil gaa
i Retning af, at Arbeidet kan og bör udföres.
En Konferents af Udsendinger fra flere Lande har paa den nederländske
Regjerings Initiativ været afholdt i Haag i det henrundne Aar til Dröftelse af
enkelte vigtige Spörgsmaal vedrörende den internationale Privatret; Konferentsen
vil antagelig ätter blive holdt i 1894.
Landbruget har i 1893 ikke arbeidet under gunstigere Omstændigheder
end i det foregaaende Aar. Hösten var ret god, men Priserne lave.
Sundhedstilstanden blandt Fseet forbedredes successive, dog viser Mule- og
Klövesyge sig fremdeles paa flere Steder i Landet.
Om Svinesygdommen hörte man saagodtsom intet i Aarets Löb.
Kolera viste sig paa mange Steder, men antog dog egentlig ikke nogea
epidemisk Karakter.
Den nederlandske Toldtarif har i 1893 ikke undergaaet nogen Forandring.
Tho. Egidius.

Messina den 7 april 1894.
235
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra andre Lande med Ladning 5 3,293
» » i Ballast 9 6,575
Afgaaede: til Sverige med Ladning 6 4,652
» » i Ballast 1 710
» Norge med Ladning 1 594
» andre Lande med Ladning 6 4,415
» i Ballast 1 736
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 17 6,386
» andre Lande » 67 37,850
B » i Ballast 112 58,884
Afgaaede: til Norge med Ladning 75 43,554
» andre Lande B 95 41,871
» » i Ballast 28 18,438
Til Messina Konsulatdistrikt ankom altsaa i Aaret 1893 ialt 210 svenske
og norske Fartöier, fordelt paa fölgende Steder:
Messina.. 45 Fartöier dr. 18,703 Ton
Augusta 3 » » 2,802 »
Catania 24 12,489 »
Girgenti 21 9,484 »
Lieata 13 » 6,607 »
Milazzo 2 » 1,649 B
Palermo 9 8,931 B
Riporto 6 » 2.249 B
Siracusa 6 » » 2,114 »
Trapani 81 » 47,960 B
Tilsammen 210 Fartöier dr. 112,988 Ton
imod i 1892 344 B B 176,416 »
1891 376 » B 180,262 »
1890 321 B » 135,208 B
1889 114 B B 59,827 B
1888... 112 B » 59,972 B
1887 177 B » 92.993 B
1886... 205 » » 100,317 »
1885 294 B » 146,407 B

236
Som man vil se, maa man gaa saa långt tilbage som til 1886 for at
finde et lignende lavt Antal Fartöier som i 1893.
Af disse 210 Fartöier var 14 svenske og 196 norske. Desværre er der
for det Förste ingen Udsigt til, at en Forbedring vil indtræde, idet Trafiken
paa Triest saa at sige aldeles er gaaet över til det store ungarske Dampskibsselakab,
der hver Uge har flere Dampere her i Havncn, hvilke for en
Fragt af 35 à 40 Centimer pr Kasse förer Frugten op til Triest. Det er
derfor en Umulighed for de sicilianske Firmaer, der om Vinteren og Vaaren
pleiede at befragte norske Dampere i »time charter», at konkurrere, og man
maa derfor afvente til Ungarerne bliver træt af at underholde Linier, der
trods Statsunderstöttelse ingen Levedygtighed besidder. Der siges, at Actionairerne
paa mange Aar intet Udbytte har erholdt, og hvis saa er Tilfældet, kan
det vel ikke vare saa ret længe, för denne Trafik, hvortil vore Dampskibe paa
3- à 400 Ton var saa vel skikket, igjen kommer i det vandte Spor.
Blöt to norske Dampere, »Patria» 345 Ton og »Jotun» 390 Ton, hvoraf
förstnævnte var befragtet af Frugtexportörerne selv uden de sædvanlige Fragtspekulanters
Mellenikomsfc, var regelmæssigt beskjæftiget Vaaren 1893, og siden
sidstledne December har Dampskibet »Dana», 318 Ton, hävt Sysselsættelse
i Frugttraden paa Triest ogsaa for Frugtkjöbmændenes egen Regning.
Disse tre Baade havde fölgende Fragter:
»Patria» 5,500 Francs pr Md netto
»Jotun» 6,250 » » »
»Dana» 5,000 » » »
hvorved som almindeligt Kul, Havneudgifter, Lodspenge og Konsulatafgifter
betales af Befragterne.
I Catania var Trædamperen »Bergliot», 372 Ton, beskjæftiget indtil Juni
Maaned for 4,000 Lire netto pr Maaned.
Der optjentes i Bruttofragt paa Indgaaende og Udgaaende af svenske Fartöier
c:a 400,000 Lire og af norske 1,750,000 Lire. Af sidstnævnte Belöb
opseiledes allene paa Udgaaende fra Trapani ømtrent 1 Million Lire for Salt
til Norge.
Af tilfældige Fragter kan nævnes:
en Dampere paa 506 Ton £ 450 til Hamburg
» » » 383 » » 600 » Östersöen
» » » 836 » » 800 » Hull
» » » 342 » » 700 » Petersburg
I den store Frugttrafik paa Amerika fra de sicilianske Havne deltog desværre
ingen norske eller svenske Dampskibe. Grunden maa vel være den, at
de faa Fragtspekulanter, i hvis Hænder disse Forretninger ligger, er saa lieret
med de engelske Compagnier, at alle andre Nationers Fartöier udelukkes. Skulde
derimod, hvad der er Tegn til, de större Frugtkjöbmænd emancipere sig saavidt,
at de selv befragter Dampskibe for Amerikatraden, ligesom de er begyndt
at gjöre det med Exporten til Triest, som föran berört, saa vilde der aabnes
et vidt Felt for större svenske og norske Dampskibe til Konkurrence.
Konsulatet skal til næste Saison have sin Opmærksomhed nöie henvendt
paa denne Sag, og er der Mulighed for at sprenge den Ring, der har været
dannet af nogle faa Fragtspekulanter, hvilke, om end indbyrdes Konkurrenter,
dog har været enig om, ei at lade fremmede Folk og fremmede Fartöier komme
ind paa denne Trafik, saa skal visselig ingen Möie spares fra Konsulatets Side. —

237
Jeg tror at kjende en Mand, Sicilianer, der nok kan have Lyst og Evne at
være Konsulatet behjælpelig med at fremme den her omhandlede vigtige Sag,
og skal jeg paa et senere Stadium indkomme med nærmere Oplysninger til
Kommerce-Kollegium og til Indredepartenientet.
Kulfragterne fra England var som överalt lave. De större Danipskibe erholdt
7 Sh. 9 D. pr Ton; mindre Fartöier opnaaede noget höiere Fragter,
Det er glædeligt at kunne konstatere, at Hovedmassen af Stokfisk i de
senere Aar indföres hertil med norske Dampere. Den engelske Linie via Hull
og den tydske via Hamburg bringer stadigt mindre og mindre Fisk, og hvis
den nyoprettede norske Linie tillades at optage Messina som tredie italienske
Losseplads, saa er der neppe Tvivl om, at Bnglænderne og Tydskerne vil udelukkes
fra denne Trafik. Höilydte Klager höres speeielt över Hullerliniens
Upaalideligbed, idet Wilson averterer Afgange fra Hull, der ofte ikke finder
Sted, bvorved Afskiberne i Bergen og Modtagerne her paaföres svære Tab-
Dette er især Tilfældet i Begyndeisen af Saisonen (Juli og August), og naar
Betræffende saa gjör Liniens Agent i Bergen Bebreidelser for falske Opgivender
af Afgange fra Hull, saa faar man, efter hvad jeg har bragt i Erfaring, til
Svar, at paa Listen över disse annonserede Afgange staar trykt: »intended to
sail», altsaa ingen Forpligtelse. Dermed maa man lade sig nöie. Da man
neinlig i Norge ikke kan komme nævnte Compagnie tillivs ad Rettens Vei, og
da man nödig vil indlade sig paa Prooes i England, saa gaar saadan Humbug
igjennem Aar efter Aar, og jeg kan derfor blöt gjentage min Advarsel: undgaa
at benytte Hullerlinien!
Uagtet Messina indtil videre ikke er bestemt at blive optaget som fast
Anlöbssted for den subventionerede norske Linie, skal jeg dog tillade mig at
beröre denne Sag lidt nærmere.
Om end det unægteligt er rigtigt, at Genua og Neapel fastslaaes som
Anlöbssteder, da jo disse Byer er de betydeligste Importsteder for norske
Fiskevarer, saa er det Iigesaa sikkert, at Linien, som Bindeled mellem Norge
og Italien, maa ansees som ensidig, ja forfeilet, hvis ikke Messina, den eneste
By i Italien — Trapani naturligvis undtagen —, der i nogen nævneværdig
Grad udskiber Varer til Norge, medtages som fast Anlöbssted. Det svenske
Lloyds Dampere kommer hertil blöt to, tre Gange om Aaret for at läste for
Sverige og Norge, medens der vel neppe afgaar nogen dansk eller engelsk
Damper til Norden Aaret rundt uden at medtage Stykgods — Olie, Sydfrugter,
Svovl etc. — til De forenede Riger med Omladning i Kjöbenhavn eller Hull.
Naar dertil kommer den Ting, at Importen af Stokfisk til Messina i de
senere Aar er voxet ganske enormt, saaledes at Kvantummet i gunstige Saisoner
löber op til 20,000 à 25,000 Baller = 21 2 1 /,, Millioner Kilogram,
medens derimod norsk Klipfisk endnu kun indföres i ringe Udstrækning, saa
synes jeg, at der er tilstrækkelig Grunde tilstede til ikke allene at tillade den
nye Linie at anlöbe Messina som tredie italiensk Havn, men ogsaa til at paabyde
det. Nogen videre Opofrelse vil der neppe blive Tale om, hverken fra
Regjeringens eller fra Liniens Side, idet det vistnok vilde vise sig regningsvarende
at optage Messina i Routen.
En Ulempe vil det altid blive, at de for Italien bestemte Varer, grundet
de mange Anlöb, vil være længe underveis, men dette kan maaske blive bedrc,
naar Routen först bliver indarbeidet. De större Fiskhandlere, saavel i Norge
som i Italien, vil vistnok stille sig fjentlig ligeoverfor den nye Linie, da privat
fragtede Baade naturligvis konvenerer dem bedre, baade fordi disse anvender
mindre Tid og fordi de derved kunde beröve mindre Konkurrenter let Adgang
til at faa Varer nedover direkte.

238
Saadan ensidig Tænkemaade kan imidlertid ikke gaa igjennem nutildags,
hvor Lösenet er: hurtige, direkte, regelmæssige og for Hvermand tilgjængelige
Kommunikationer. Ingen Monopoliseringslyster kan staa sig mod denne Tendents,
selv om der kan være delte Meninger om Almennytten af Exportens
resp. Importens Fordeling paa mange Hænder.
Indtil 31 December indförtes 1,663,010 Kilogram Stokfisk, medens der
efter Nytaar er ankommet flere Partier, saaledes at for Saisonen 1893—1894
kan opgives som indfört og konsumeret 2,000,000 Kilogram.
Samhandelen mellem De forenede Riger og Sicilien var ogsaa i det forlöbne
Aar temmelig betydelig. Trods Stokfiskens slette Kvalitet og trods det
uheldige i, at Prisen for de ringere Sortimenter ved Saisonens Aabning stilledes
for höit i Forhold til Kvantummet, saa at Priserne i Löbet af Hösten
stadigt gik nedover og Kjöberne derfor optraadte tilbageholdent, saa androg
Indförselen, som sagt, i den nu afsluttede Saison til omtrent 2 Millioner Kilogram.
Mesteparten konsumeredes i Calabrien af dette Kvantum, idet Oliehösten
derover var gunstig, i Modsætning til hvad der var Tilfældet ber paa
Sicilien, og Bönderne havde derfor Penge til at kjöbe Fisk for.
Stokfisk er den eneste Föde, der giver Bönderne hernede en kraftig og
god Næring til en forholdsvis billig Pris.
De förste Partier Rundfisk, der ankom hertil i August Maaned, var anskaffet
til fölgende Priser:
Lire 63 cif. for almindelig Höll.
» 55 » » samfæng Fisk.
Senere hen paa Hösten solgtes store Partier til resp. Lire 59 og 52 cif. pr
Balle. At der vilde opstaa mange Tvistemaal paa Grund af den daarlige Kvalitet,
var en Ting som man kunde forudse, og var der vel neppe en eneste
Exportör i BergeD, der ikke nödsagedes at godtgjöre större eller mindre Belöb
til sine Kjöbere her. Flere slige Stridigheder afgjordes ved Konsulatets Mellemkomst,
og er det betegnende for Situationen og for Handelsmoralen hernede
overhovedet, naar jeg anförer et Tilfælde, hvor Modtageren her forlangte en
Erstatning af 3,000 Lire for 400 Baller Fisk, som han ei var tilfreds med.
Han lod Varerne blive liggende paa Toldboden i över en Maaned, stadig
truende med Proces. Afskiberen i Bergen, der var sig bevidst at have sendt
saa gode Varer som det var muligt at opdrive i et saa daarligt Aar, tilböd at
erstatte 500 Lire »per la buona paee», og fordi han ikke gjerne vilde tabe en
stor Kunde. Da dette Forslag med Haan blev afslaaet, og da Afskiberen, træt
af alle disse Chicaner, bestemte sig til at afbryde enhver Förbindelse med
Messinahuset, idet han erklærede ei at ville godtgjöre en Centime, saa slog
Modtageren strax om og erklærede sig villig at acceptere 2,000 —1,500 —
1,000 Lire, ja tilslut vilde han tago tiltakke med de 500 Lire, saameget mere
som Varerne paa det Stadium forlængst var betalt, afhentet og formodentligt
befunden bedre end de fleste Partier, der ankom samtidigt.
Gjennem Konsulatet ordnedes Sägen saaledes, at det bergenske Firma betalte
Kjöberen 300 Lire for ikke at höre mere om Historien, idet Husets
herværende Agent fik Ordre til ikke nogensinde at indlade sig med Vedkommende,
tiitrods for at denne er en af Messinas solideste og betydeligste Importörer.
Jeg finder det överflödigt at beskrive denne Herres Stemning, da han paa
Konsulatet kvitterede for de 300 Lire; det er nok naar jeg oplyser, at hans

239
reelle Tab for Indsvinding, Magasinage. Rentetab etc, medens Varerne henlaa
paa ToldbodeD, mindst kan anslaaes til 1,500 Lire.
Af og til kan selv den mest raffinerede Spetsbub erfare, at »Falsk slåar
sin egen Herre paa Hals».
Naar jeg her saa udförligt har omtalt denne dagligdagse Bpisode, saa er
det hovedsageligt for at, freuiholde, hvilkcn Fare man lüber, naar man ikke
fustholder sotn Regel: 3 Maaneders Accept mod Dokumenterne. (Jeg forudsætter,
at man blöt indlader sig med solvente Folk). Man kan efter min Ertaring
gaa ud fra, at de Firmaer, der i MessiDa betinger sig at ville betale Varerne
kontant med Diskonto mod Dokumeuterne, liar til Hensigt at gjöre Chieaner,
idet de trækker det saalænge ud med Betalingen, at Daniperen tilslut
ankommer, hvorved de faar Anledning at se Varerne og under et eller andet
Paaskud at refusere dem. Resultatet bliver da, at Afladerne maa godtgjöre en
större Sum; thi at procedere her er til liden Nytre, og iniedens at lade Varerne
henligge paa Toldboden er ligefrem ruinerende.
Ikke stort bedre bevendt er det med de Firmaer, der forpligter sig til at
betale 3 /i Parter af Fakturabelöbet kontant, eller at aeceptere for de ';t Parter,
mod Dokumenterne, medens den sidste '/4 Part af Belöbet skal remitteres efter
Varernes ankomst. Specielt har jeg bragt i Erfaring, at föran omtalte större
Importeur, hvis Navn enhver Interesseret kan erholde opgivet ved Henvendelse til
Konsulatet, har foresat sig at gjöre sine Indkjöb til næste Saison paa den Maade.
Jeg advarer indtrængende mod at indgaa paa saadanne Betingelser, der
altid vil bringe Afskiberne Tab, ifald Priserne er faldende, og sjælden vil
löbe af uden nogen Opofrelse fra Sælgerens Side, selv om Konjunkturerne ikke
liar forværret sig.
Det skulde gjöre mig ondt, om noget Handelshus i Vestlandets Byer skulde
fånges i den Snare, som jeg her saa varmt har advaret mod.
Fra Sverige ankom hertil med en dansk Brig en Ladning Trælast paa
120 Standards. Dette var i sit Slags en enestaaende Begivenhed, forsaavidt
at det var lykkets en herværende Agent for förste Gäng at bringe 4—5 Kjö·
bere til at forene sig om at befragte et Fartfli i Fællesskab.
Der opstod store Vanskeligheder med Betalingen og Modtagelsen, hvilke
dog ordnedes ved Konsulatets Bistand uden nogen större Opofrelse fra Sælgerens
Side. Stillingen var imidlertid yderst kritisk, idet Lasten var solgt paa
kontant rued Diskonto mod Dokumenterne, Jhvoraf Kjöberne selvfölgelig benyttede
sig til roligt at lade Fartöiet ankomme hertil efter 3 Maaneders Reise uden
at indlöse Dokumenterne hos Banquieren. Ved Ankomsten var heldigvis Markedet
oprömmet for svensk Virke, saaledes at Sælgeren, tiltrods for at Lasten
ei var som den burde, kom yderst billigt fra Historien.
Via Hull ankom hertil i Aarets Löb c:a 80 Standards svensk Trælast.
Til andre Steder paa Sicilien ankom ingen nordisk Trælast af Betydning.
Der forbruges aarligt i Messina c:a 300 Tönder svensk Tjære og omtrent
ligemeget Beg.
Ligesaa forbruges her 50 à 60 Ton svensk Jern.
Til De forenede Riger udföres fra Sicilien ett betydeligt Kvantum Svovl,
Bomolie, Sydfrugter og Vin dels med svenske og norske Fartöier, dels med
fremmede Liniers Skibe.
Saltexporten fra Trapani til Norge var særdeles livlig, omend ikke saa
stor som i 1892. Af Trapanis samlede Salthöst, c:a 250,000 Ton, udförtes
til Norge över 75,000 og til Sverige noget över 2,000 Ton. Prisen var i
Gjennemsnit Lire 8 pr Ton.
Fra Augusta exporteredes til Sverige 2,000 Ton Salt og til Norge 4,000 Ton.

240
Actuelle Forholde paa Sicilien og Öens Handel.
Uagtet Udbyttet af saavel Vinhösten som Frugt- og Kornhösten var tilfredsstillende
i kvantitativ Henseende, medens derimod Oliventræerne grnndet
den långvarige Törke gav et ringe Udbytte, saa havde Sicilien ingen Grund til
at se tilbage paa 1893 med Tilfredshed.
Dette gjælder efter min Opfatning hovedsageligt Oens Hovedbefolkning,
nemlig de Klasser, der lever af hvad Jordbruget kaster af sig, hvad enten de
dyrker sin egen Jord eller staar i direkte eller indirekte Afhængighedsforhold
til de store Proprietairer.
Man vil niuligens undre sig, naar jeg efter denne Indledning hidsætter en
Tabel, der, omend den viser en stærk Tilbagegaog i Værdierne fra for 3—-4
Aar siden, dog viser Suinmer for alene agrariske Produkters Vedkoinmende,
der synes at tyde paa Rigdom og gode Tider netop blandt disse Klasser, medens
der i Virkeligheden hersker den störste Armod.
Siciliens agrariske Produkter 1888—1892.
For 1893 er Statistikken endnu ikke færdig, men stort lavere end 450
Millioner Lire vil Udbyttet neppe komme. Man maa imidlertid tage i Betragtning,
at foranstaaende Beregning er fremkommet ved at tage Markedspriserne
i Byerne som Grundlag, efteråt altsaa Varerne er passeret gjennem
flere Hænder, hvorved det altsaa bliver umuligt at kunne opgive, hvormange
Millioner der bliver tilbage for Producenterne. Nöden, der stadig voxer, synes
mig imidlertid at bevise, at disse Zifre er aldeles imaginaire, idet sandsynligvis
en altfor höi Værdi er sat for de Produkter, der tjener til Befolkningens
eget Underhold.
Skatter og Afgifter i Forbindelse med Aageren paa Landet hviler tungt
paa Befolkningen i Sicilien og sluger sikkert en stor Del af disse Millioner.
Da desuden Vinstokken, der, som foranstaaende Tabel viser, afgiver det
störste Udbytte for den sicilianske Landbruger, i mange Provindser har lidt
betydelig Skade af Philoxera og Phoronosfera, saaledes at en Mængde Eiendomme
er blevet næsten værdilös, og mange Familier derved bragte til Betlerstaven,
og da Svovlindustrien, som jeg skal beröre nærmere længere ud i denne
Beretning, ligeledes undergaar en Krise, der har varet i flere Aar, saa vil man
lettelig forstaa, hvormange Elementer der var tilstede for at frembringe en
Rivolte som den, der ved Aarsskiftet truede med at brede sig over hele Sicilien,

241
men som heldigvis blev kvalt i Födselen dels ved Regjeringens kraftige Forholdsregler,
dels ved den store Autoritet og Popularitet, som Ministerehefen,
Crispi, nyder hos sine specielle Landsmænd, Sicilianerne.
Foranledningen til Udbruddet af denne Rivolte var, at nogle Folkeförere —
man kunde fristes at sige Folkeforförere — benyttede den herskende Misère
og deraf fölgende Utilfredshed til i Löbet af et Par Aar at omslut te hele Sicilien
med et Næt af Arbeiderforbund (Fasci) med socialistisk Austrflg, hvilke
de holdt sammen ved Forespeiling af alskens Utopier, saasom Jordeiendonimenes
Deling, Afskaffelse af Skatter etc. etc, inedens de sandsynligvis havde til
Hensigt at forberede en Revolution i republikansk Retning. Den opviglede og
forhungrede Mængde rettede imidlertid sin Opmærksomhed paa den mere praktiske
Side af Sägen, idet der i Provindserne Palermo og Trapani begyndtes en
systematisk Nedbrænden og Nedriven af alle Acciseposter, hvorved det i mange
Byer lykkedes, ialtfald for nogle Dage, at umuliggjöre Opkrævning af den for
den fattige Befolkning yderst trs T kkeude Accise eller Korumunotold paa Livets
förste Fornödenheder, saasom Mel, Maccaroni etc. etc.
De Herrer Kommunebestyrere og Raadmænd havde saalrenge ti-oet at kunne
lade Masserne betale Hovedstolen af de fornödne Kommuneskatter paa den
Maade, men omend Accisen ikke var höiere end 8—10 Centinier pr Kilo, saa
er det klart, at den fattige sicilianske Bonde og hovedsageligt Daglönnerne, der
arbeider for 1 à 1 1/2 Lire pr Dag, hvormed han og hans Familie knapt nok
kan friste Livet, ikke kan afse en eneste Centime til Told, Skatter eller lignende.
Man vil erindre, at en stor Del af Landbrugerne og Daglönnerne i flere
af Siciliens Provindser bor i Byerue, hvorfra de om Morgenen, længe för Solopgangen,
gaar til sit Arbeide, og hvorhen de ved Solens Nedgång begiver sig
tilbage. Dette sker dels fordi Usikkerheden er for stor i ensomme Huse paa
Landet, dels fordi Vandmangelen eller Feberluften — Malaria — ofie gjör
det vanskeligt at bo paa de Steder, hvor de har sine Besiddelser eller Arbeidsfelt,
altsaa paa ingen Maade fordi de gjör Fordring paa nogen af et civiliseret
Livs Göder.*
Imidlertid skred Uordenerne længere og længere frem; man nöiede sig
ikke med at ödelægge Acciseposterne, men stormede og plyndrede i flere Byer
alle de offentlige Bygninger — Raadhus, Post- og Telegrafbygninger, Skattekontorer
og Arehiver —, og paa enkelte Steder begyndte man at plundre private
Folks Eiendomme. Det var en Selvfölge, at Hadet til de besiddende
Klasser ved slige Anledninger maatte give sig Udslag og danne det uæste Stadium
i Rivolten. Slemmest saa det ud i Provindsen Palermo, hvor Störsteparten
af Jordeiendommene tilhöre den palermitanske Adel. Disse Godse bortforpagtes
til Spekulanter (Gabelloti), der igjen forpagter dem smaastykkevis lil
de fattige Bönder, forsyner disse med Sædekorn til ublue Pris og forstrækker
dem med Pengeforskud paa Aagerrenter. Hvor frugtbar end Jorden er, saa
har dog Bonden trods Flid og Nöisomhed ingen Udsigt til at komme helskindet
ud af disse Blodsugeres Hænder. Ganske anderledes er Situationen i
Provindsen Messina, hvor Bonden dyrker Jorden paa Part med Besidderen.
Indförselen af dette System (mezzadria) vil sikkert ogsaa blive gjenneuifört ved
Lov i de andre sicilianske Provindser. I hele Provindsen Messina forefaldt
heller ikke en eneste Uorden.
* Hvor ätrengt Regjeringen end maatte gaa tilværks for at ssette en Stopper for den
rasende Mængdes Excesser, saa er det betegnende for Situationen, at det förste Skridt Excellensen
Crispi tog, efterat Ordenen överalt var gjenopretter, var at ophxve og forbyde Komumnetold
paa Me] i alle Siciliens Kommnner.

242
Do faa Tropper, der var tilstede paa Skuepladsen for Opstanden, havde
i Förbindelse med Politinjyndighederne saalænge som muligt undgaaet Blodsudgydelse,
saameget mere som Folkemængden överalt forsögte at give sine Demonstrationer
et vist loyalt, Præg ved at udbringe Leveraab for Kongehuset
og ved at bære Portraiter af H. M. Kong Uniberto i Spidsen for Toget.
Först da der gaves strong Ordre til at hindre saadanne Optog med Magt, og
efteråt Tropperne havde været nfldt til paa flere Steder at skyde paa Menneskeuiassen,
dels for at hindre Excesser og dels for at værge sig selv, hörte Optöierne
op, efteråt omtrent 100 Mennesker var nedskudt.
Agitatorerne, der selv blev forskrækket över den Retning, som Begivenhederne
tog, havde vistnok forsögt at berolige Masserne, men som det sædvanligt
gaar, forinaaede de ikke længere at kommandere de vilde Lidenskaber,
som de selv havde fremkaldt. Efter Nytaar blev Sicilien erklæret i Beleiringstilstand,
og efteråt Tropper i fornödent Antal var ankommet fra Kontinentet,
har Ordenen ingensteds været forstyrret, selv da de nævnte »fasci» blev oplöst
med Magt, og da Opviglerne, der tidligere havde slaaet om sig med sine
300,000 væbnede Medlemmer af Arbeiderforbundene, blev sat under Laas og
Lukke.
Ved Löfte om at afhjælpe mange Mangler, at lette mange Byrder og at
afskaffe mange Uretfærdigheder, hvilke det ligger udenfor min Opgave at beröre
nærmere her, lykkedes det Regjeringen yderligere at berolige de ophidsede
Gemytter, saaledes at de ankomne Troppeforstærkninger ingen anden Opgave
fik at löse end den at paase Befolkningens successive Afvæbning (disarmo).
Efter saaledes at have omtalt — muligens altfor udförligt — de Begivenheder,
der ved Aarsskiftet saa stærkt lagde Beslag paa Europas Opmærksonihed,
vender jeg tilbage til jnine Betragtninger över de ökonomiske Forhold.
forsaavidt de staar i Förbindelse med Öens hovedsageligste Næringskilder.
Korndyrkningen — især Hvede — optager nscsten Halvdelen eller 1,200,000-
Hektarer af det dyrkbare Territorium i Sicilien og afkaster aarlig, som föran
sees, mellem 6 og 10 Millioner Hektoliter, efter som Höstens Udfald er. Herved
er at mærke, at de store Godser dyrkes paa den Maade, at Agrene benyttes
vexelvis, saaledes at den Äger, der dyrkes det ene Aar, ikke benyttes
det andet Aar. Det er altsaa 600,000 Hektarer, der afgiver nævnte Kvantum
Kornvarer. Mangelen paa Regn om Sommeren gjör, at frodigt Græs er van
skeligt at opdrive, og fölgelig kan Kvægavl ikke drives i nogen betydelig
Maalestok. Da fölgelig ogsaa naturlig Gjödniog mangler, er man nödt til, som
nævnt, at lade Halvdelen af Agrene vexelvis ligge ubenyttet hen. Muligens
vil Fremtiden lære Sicilianerne at drive sin Kornavl paa en mere profitlig
Maade ved Anvendelse af kunstige Gjödningsstoffe.
Naar Oldtidens Historieskrivere omtalte Sicilien som det romerske Riges
Komkammer, saa synes dette at tyde paa, at Skoverne ikke har været saa aldeles
udryddet i Sicilien som nutildags, og at fölgelig Nedslaget har været
mere fordelt paa de forskjellige Aarstider, hvorved den rige Jordbund gav dobbel
Afgröde.
Vinavlen paa Sicilien befinder sig i en sörgelig Nedgangsperiode, idet de
aarlig producerede 6 à 8 Millioner Hektoliter Vin overhovedet ikke har den
Værdi paa Verdensmarkedet som for 8 à 10 Aar siden. Dertil kommer, at
Sögningen efter de stærke men uensartede og daarligt behandlede sicilianske
Vine er aftaget Aar efter Aar, efterhaanden som Frankrigs egen Vinproduktion
tog sig op igjen efter Philoxeraens Odelæggelser. Samtidigt begyndte Algier
at produeere Vin i stor Maalestok, saaledes at man kan anslaa Frankrigs og
Algiers tilsammenlagte nuværende Produktion til det dobbelte af hvad den var

243
tor 7—8 Aar siden. Hvad Frankrig forövrigt tiltrængte af »vini da taglio»
forskaffede det sig fra Spanien efter Handelstraktatens Afbrydelse med Italien,
og dermed var den sicilianske Vinproducents Skjæbne afgjort.
Lidt efter lidt har alligevel Italien aabnet sig Markeder i andre Lande,
saaledes at man paastaar, at Vinexporten nutüdags endog overgaar livad Italien
för Traktatens Afbrydelse udskibede til Frankrig. Ligesaa paastaaes, at Prisernes
Nedgång var en naturlig Fölge af alle Verdensdeles forögede Vinproduktion,
og at altsaa nævnte Traktats Afbrydelse ingen Förändring til det Værre
har hidfört. Dette kan muligens vsere rigtigt i sin Almindelighed, men ügesaalidt
kan det bestrides, at Siciliens ökonomiske Ruin hidhörer fra Afbrydelsen
af den fransk-italienske Handelstraktat.
Med al Respekt for de i foranstaaende Tabel angivne Kvanta tager jeg
derfor heller ikke i Betænkning — tiltrods for at Opgaverne hidhörer fra Ministeriet
for det Indre — at erklære Værdierne for overdrevue og vildledende,
især hvad Hovedposten — Vin — angaar.
For at fuldstændiggjöre disse sörgelige Forholde kommer, at Pliiloxeraeu
griber mere og mere om sig i flere af Siciliens Provindser, og da desværre
mange af de Rimedier, der anvendtes med Held i Frankrig, viser sig frugtelös
hernede, saa kan man let indse, hvor slem Situationen er saavel for den större
Proprietair som for den almindelige Vinbonde. Da Proprietairerne ikke har
Midler til at anvende megen Arbeidskraft paa sine lidet indbringende Vingaarde,
saa gaar et uendeligt Antal af Arbeidere Glip af sin sparsomme Daglön.
For ikke at sulte ihjæl griber da mange af disse Daglonnere til Betleri
og Tyveri, medens andre, om muligt, emigrcrer til Amerika.
Frugthösten var, som nævnt, meget god paa de fleste Steder i Sicilien,
for Oitronernes Vedkommende rigere end for Appelsinernes. Landmanden opnaaede
ved Saisonens Begyndelse 8 Lire pr Kasse Citroner og 6 Lire for Appelsiner
samfæng; senere hen blöt resp. 5 og 4 Lire.
Exportörerne i Messina, Catania og Palermo, der afskiber Störsteparten
af Frugten for egen Regning, efteråt have sorteret den for de forskjellige Markeder,
fortjente i Begyndeisen store Summer paa sine Konsignationer til Amerika,
men da Markederne derover meget snart blev overlæsset med Frugt, tabtes
tilslut muligens endnu större Kapitaler. Det er overhovedet en yderst farlig
Spekulation.
Svovlproduktionea paa Sicilien tilfager aarügt og andrager nu til næsteu
400,000 Ton pr Aar, eller omtrent 4 /6 Parter af hvad der udvindes aarügt
af naturlig ren Svovl paa hele Jorden. Över 100,000 Mennesker har sin
Existence af denne Industri, der indbringer Sicilien e:a 30 Millioner Lire om
Aaret. Sicilianerne vilde kunne dominere Verdensmarkedet, hvis man ikke i
de seneste Aartier havde lært at udvinde Svovl af forskjellige Kisarter, og det
i saadanne uhyre Kvantiteter, at Siciliens Produktion stilles i Skyggen, og saa
billigt udvindes denne Svovl af Kisen, at Siciliens naturlige Svovl paa Grund
af Konkurrensen ikke kan finde Afsætning saa raskt som Mineralet kommer op
af Minerne. Resultatet bliver altsaa en Överproduktion, hvorved der aarügt
bliver en större og större Beholdning igjenüggende i Udförselshavneue Catania,
Licata. Girgenti og Palermo.
Trods den billige Arbeidskraft og trods Minernes Righoldighed trykkes
Mineeierne saa af sine Lagere, at Priserne stadigt falder. Den almindelige
2:den Kvalitet noteredes under Aaret 1893 i 6 Lire pr 100 Kilos.
Störsteparten af Siciliens Svovl exporteres til Nordamerika, der bruger den
til at udvinde Svovlsyre deraf, men ogsaa paa dette Felt begynder Konkurrensen
med den af Kisen udvundne Svovl at blive farlig.

244
Til Held for Siciliens Svovlhandel tiltager Vindyrkningen överalt i VerdeD,
og for at preservere Vinstokken mod Sygdomme eller til Bekjæmpelse
deraf, naar Stokken er angrebet, forbruges en umaadelig Maengde naturlig Svovl.
Svovlkrisen er ligesaa acut som Vinkrisen; ved Lov at indskrænke Minernes
Produktion til et vist Kvantum, som man har foreslaaet, vilde vsere
ensbetydende ined at tage Brödet fra Tusinder og ätter Tusinder af Arbeiderfamilier.
Paa den anden Side paastaar Mineeierne, vistnok med Ret, at de
ikke kan producere Svovlen billigere, og at overhovedet blöt den billige Arbeidskraft
gjfir det muligt tor dem at lcvere den saa billigt.
Som man af foraustaaendc Fremstilling vil have seet, er Forholdene paa
Sicilien yderst kritisk, og mange og vigtige er de Problemer, som man venter
at Regjering og Parlament skal löse. Maatte det lykkes!
Sundhedstilstanden paa Sicilieu lod meget tilbage at önske i det forlöbne
Aar. I Palermo herskede en forholdsvis let Choleraepidemi, der til Gjengjæld
varede saa meget længere, nemlig fra September til December, hvorved Byens
Handel tilföiedes stort Afbræk. Paa nogle faa Steder i Provindsen Messina
forefaldt ogsaa nogle Tilfælder, medens der i Messina selv, trods de hyppige
Dampskibsforbindelser med Neapel, hvor der ogsaa förekom 10—12 Tilfælder
om Dagen, og trods den daglige Jernbaneforbindelse med Palermo, ingen Choleraülfælder
förekom. Dette var saameget mærkeligere, som man den Dag idag
lever under de samme elendige Porhold, hvad Drikkevand anbelanger, som for
40—50 Aar tilbage.
Konsulatet er fremdeles i Via Garibaldi 102, Kontortid fra Kl. 10 til 2.
Lourenço Marques.
(Årsberättelse för 1893.)
I. C. Martens.
Från Sverige ankommo med trälast 2 svenska fartyg om 1,068 ton och
från utrikes ort 1 om 760 ton med sleepers. 2 af dem med sammanlagd
drägtighet af 836 ton afgingo i barlast till utrikes ort. Norska skeppsfarten
utgjordes af 9 fartyg om 4,526 ton.
Importen hade ett totalvärde af 800 contos de reis, hvaraf mer än hälften
i transit.
Jernvägsarbetena gå raskt framåt och man hoppas att vid 1894 års slut
vara i direkt förbindelse med Pretoria. Telegrafen sammanknyter redan
Lourenço Marques med alla stationer i Transvaal och Sydafrika.
Jon. Bang.

Gibraltar den 21 mars 1894.
245
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 1 343
» andre Lande » 1 324
Afgaaede: til » i Ballast 2 667
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 2 568
» Sverige » 3 897
» andre Lande » 12 6,609
Afgaaede til Norge » 2 1,103
» andre Lande i Ballast 14 5,649
Brnttofragten udgjorde for
Svenske Fartöier, ankomne. £ 408. 13. 4
Norske » » » 3,093. 18. 3
» » afgaaede » ?
Det ene svenske Fartöi bragte hid 155 Stds Planker, det andet Kul fra
England.
Trælast. Ialt ankom fra Sverige 4 Seilskibe med 572'/s Stds Planker,
mest 3"X9"×14 Fod, hvilke solgtes à Pesetas 50 til 75 pr Dusin, beregnet
efter 14 Fod. Ialt indförtes e:a 1,000 Stds, saaledes var Pladsforbruget noget
mindre end i 1892. Fra Oanada indförtes intet f. A.
Klipfisk. Af Klipfisk direkte fra Norge er der paa dette Konsulat anmeldt
750 Baller à 50 Kilo. Med fremmede Skibe ankom c:a 3,250 d:o samt
500 fra Island og 400 fra Newfoundland. Total c:a 4,900 Baller, hvilket
altsaa udgjör e:a 3,100 Baller mindre end i 1892.
Priset paa norsk Klipfisk varierede fra Pesetas 22'50 til 35 pr Balle og
for isländsk og newfoundlandsk d:o fra 15 til 17'50 Pesetas.
Handelen er i stadig Aftagende, og er der liden Sandsynlighed for, at det
vil kunne blive noget bedre, thi Algier byder paa saa mange Fordele, at selv
engelske Dampskibe foretrækker at anlöbe dersteds fremfor Gibraltar.
I 1889 ankom hertil 7,146 Fartöier dr. 6,256,932 Ton
» 1890 » » 6,333 » B 5,756,461 »
B 1891 » » 5,790 » » 5,337,807 »
» 1892 » » 4,947 » » 4,393,019 »
B 1893 B » 5,171 B » 4,637,454 »
altsaa c:a 2,000 mindre end i 1889.
Heraf ankom i de fem Aar resp. 321, 334, 313, 280 og 355 svenske
og norske Fartöier.

246
Fragterne vare gjennemgaaende overroaade lave.
Her er nu direkte Jernbaneförbindelse melletn Algeciras og Madrid med
Gjennemgangsbilletter fra Gibraltar til Paris og London, hvilket tager c:a 70
Timer.
Ingen Römninger og Dödsfald blandt Svensker og Normænd fandt Sted.
Hospitalet blev besögt af 7 Svensker og 7 Normænd.
Paa Konsulatet blev 1 Svensk paamönstret og 10 afmönstrede; ingen
Normand blev paamönstred, men 10 afmönstrede; af fremmede blev 11 paa·
mönstrede og 20 afmönstrede.
Sundhedstilstanden var under hele Aaret udmærket.
Karlsruhe den 30 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
A. S. B. Dietrichson.
Många omständigheter bidrogo att kullkasta de förhoppningar man med
skäl kunnat hysa om redogörelseåret. Deribland må nämnas foderbrist, prisfall
å silfver, tysk-ryska tullkriget, enstaka tecken till kolerans utbrytande på nytt
samt hotande förslag till nya skatter.
Inom spanmålshandeln fluktuerade prisen visserligen icke i någon högre
grad, men företagsamheten, som förut blifvit så gäckad, stod icke att upplifva,
och vi slutade med hvetepris sådana som icke förekommit på femton år. Betecknande
äro också de ovanligt låga sjöfrakterna, hvilka endast i fart från
Indien erbjödo någon förbättring. Mjöl, åtminstone af nord-tyskt ursprung,
omsattes föga, rågmjöl dock bättre vid slutet af året.
Lädermarknaden tyngdes af rubbade kreditförhållanden och en betydlig
öfverproduktion; importörerna af amerikanskt läder hade likväl fördel af ändringarna
på silfvermarknaden. Färdiga skodon hade också rask afsättning,
men prisen voro föga tillfredsställande.
Inom maskintillverkningen rådde föga lif, dock med undantag för maskiner
för foderberedning, hvilka under den rådande foderbristen rönte god efterfrågan.
Sockerfabrikerna hade en god termin under första halfåret, men sedan
sjönk priset och hölls nere ända till årets slut på grund af det gynsamma utfallet
af hvitbetsskörden.
Råämnena för pappersindustrien hade god marknad, isynnerhet med hänsyn
till de störande faktorer, som framträdde på verldsmarknaden. Den ringa
byggnadsverksamheten gjorde året mindre uppmuntrande för tapetfabrikerna
och äfven utförseln var trög.
I cement var omsättningen ganska stor, hvilket likväl motvägdes af ständigt
vikande pris.
Rob. Koelle.

Hannover den 15 mars 1894.
247
(Årsberättelse för 1893.)
En mängd af de vigtigare företeelserna under året äro att hänföra till
slutet af förra decenniet med dess öfverdrifvet starka industriella produktion
och omfattande kapitalplaceringar i en tid, dä en tygellös fantasi talade ett
högre språk än den lugna beräkningen. Dit är att räkna bland annat den ur
politiska grunder uppväxande striden mot ryska papper, hvilka på svaga skäl
såldes och utbyttes mot andra af vida sämre beskaffenhet. Hade man förut
ställt sig misstrogen mot en del exotiska papper, tog man nu emot dem i
mängd och samtidigt gjorde skyddstullar och karteller sitt till att locka kapitalet
in på en mängd industriföretag och spekulationer, hvilka icke ens med
nämnda konstlade skydd förmådde hålla sig uppe. Då den stolta byggnaden
ramlade, visade det sig snart nog huru djupt nationens hela ekonomi deraf
berördes. Allmänheten led så enorma förluster, att man kan utan öfverdrift
anslå till flere hundra millioner ensamt det kapital, som vandrade öfver hafvet
för att för alltid gå förloradt. Bristen på förtroende gjorde sig naturligtvis
strax märkbar på penningmarknaden, der räntefoten knappast någonsin varit så
vacklande som under året 1893. Dertill kom ytterligare tullkriget med Kyssland
och de skarpa motsatserna i riksdagen, der det ena partiet sökte på det
andra vältra de skatter, som statens män proklamerat såsom oundvikliga, och
der hatet mot kapitalet fick ett riktigt godt tillfälle att rasa. Efter riksdagsupplösningen
i maj kom visserligen en mot militärförslaget gynsammare representantförsamling,
men dess sammansättning till stor del af fiender till den
lugna utvecklingen, till företagsamhet och kapital låter befara att det ekonomiska
lifvet från detta håll har att befara ännu många rubbningar.
De kriser börsen undergått i förening med de känbara förluster, som
drabbat det enskilda kapitalet, gjorde att detta nu höll sig ur den stora rörelsen
och i stället uppsökte en mindre men tryggare tillflykt i förstklassiga
papper, der sådana stodo att finna. Rentabiliteten, sådan den i medeltal låter
beräkna sig ur de noterade kurserna, var under år 1893 för svenska och norska
3 % lån resp. 3.43 och 3'49. Ytterst känbart påverkades för kort tid sedan
börsen af den vikande tendensen hos italienska papper, hvilka i massor äro
placerade i Tyskland. Riksbankens diskonto under 1893 var 4.06, hvilket icke
öfverskridits sedan 1886, och denna höjning var banken tvungen till för att
öka sitt guldförråd.
För kolbrytningen stälde sig året 1893 jemförelsevis gynsamt mot sin
föregångare, hvars vikande pris nu så förbättrats, att det i denna industri nedlagda
kapitalet har utsigt att förräntas på tillfredsställande sätt, och är denna
ändring desto mera glädjande, som dermed icke är förenad någon inskränkning
i driftens ansenliga omfattning.
Mera bekymmersamt är jernindustriens läge. Affärerna äro mycket tröga
och prisen så låga som möjligt, ja ställningen är till och med sämre än före
skyddstullens införande, om man tager i betraktande att kolpris och arbetslöner
sedan dess stigit rätt betydligt. En hel mängd Siemens-Martinugnar hafva instält
sin drift och i många andra närstående branscher, äfven ståltråds- och
stiftverken, är verksamheten mycket begränsad. Noteringen för valsadt jern

248
pr 1,000 kg. var i genomsnitt 100 mk; för bly och koppar var den mycket
vacklande; zink noterades pr 50 kg. 16.50 mk; tenn hade fastare marknad en
tid bortåt, men priset föll starkt mot slutet af aret.
Beträffande den allmänna tyska spanmålsmarknaden må det vara nog att
påminna om tullkriget mot Ryssland med åtföljande 50 % förhöjning af hittills
gällande satser, och detta just som skeppningarna börjat. Spanmålshandlarne,
som vid stipulering af pris utgått frän gamla tullen, 22'50 mk pr ton, fingo
nu betala en tull af 33.50, d. v. s. förlora 11 mk pr ton utan möjlighet att
frånträda kontrakten. Handelskammaren i Hannover var en af de första som
grepo sig an och inlemnade till handelsministern en petition om befrielse från
tullen å de partier som bona fide kontraherats före den 25 juli. Först mot
slutet af året erhöll man visshet om att dessa sträfvanden krönts med framgång.
Skörden i Hannover utföll mycket rikligt och begynte tidigt. Råg och
hvete visade sig vara af utmärkt beskaffenhet, men kornet stod tillbaka för
förra årets och hafren var »temligen ojemn. De båda förstnämnda sädesslagen
öfverstego en normalskörd med resp. 25 % och 5 %.
Priset å socker stälde sig på Magdeburgmarknaden vid 14'35 mk, hvilket
med nu gällande lindrigare beskattning är mera än förra årets 17'45 mk.
Fabrikerna äro i hela riket 401, vid hvilka under året 1892—93 bearbetades
öfver 98 mill. deciton betor. Utförseln öfversteg något föregående årets.
Priset på melass var temligen tryckt på grund af låga bränvinspris och deraf
följande mindre efterfrågan från brännerierna. Ett öfverslag af hela betsockertillverkningen
i Europa (incl. rörsocker på Madeira och i Spanien) gifver för
året 1892—93 omkr. 3,419,000 ton.
I trävaror var marknaden ganska vacklande och stördes isynnerhet af den
höjda tullen å rysk vara, hvilket gjorde att man måste antaga de alltjemt stigande
pris som svenskarne fordrade. Denna prisförhöjning, omkr. 10 %, håller
i sig ännu.
Bernhard Caspar.
Triest.
(Årsberättelse för 1893.)
Till härvarande hamn ankom 1 svenskt fartyg om 529 ton med last
(frakt 11,735 kr.) och afgick åter med trälast (frakt 4,000 kr.). Af norska
fartyg ankomma hit 26 om 10,758 ton, hvilka hade ingående frakt 50,650 kr.
och utgående 70,287 kr.
Otto von Leitenburg.

249
Melbourne den 28 februari 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet i Aaret 1893 var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 2 1,082
» andre Lande i Ballast 1 1,421
Afgaaede: til » med Ladning 2 1,111
» » i Ballast 1 370
Norske Fartöier:
Ankomne: fra andre Lande med Ladning 3 2,116
5> » i Ballast 3 2,762
Afgaaede: til » med Ladning 5 4,779
Optjent Bruttofragt var for:
Svenske Fartöier, ankomne £. 1,483
» » afgaaede » 850
Norske 5> ankomne » 2.797
» » afgaaede » 5,755
Intet svensk eller norsk Dampskib besögte Melbourne Konsulsdistrikt i
Aaret 1893.
Af foranstaaende Tal sammenlignet med Opgaverne fra det foregaaende
Aar fremgaar, at Sveriges Skibsfart paa Distriktet aftog med 2 Fartöier og
1,439 Ton, og Norges med 21 Fartöier og 26,018 Ton.
Intet svensk eller norsk Fartöi anlöb Distriktet alene for at söge Ordre
eller reparere.
Almindelig Oversigt. I ekonomisk Henseende er Aaret 1893 det mindst
tilfredsstillende, som Kolonien Victoria nogensinde har gjennemgaaet. Vistnok
gav Bergværksdriften et godt Udbytte, og Jordens Afkastning var udmærket.
men forövrigt var der paa saa godt som alle Omraader kun Nedgång, Indskrænkning
og Tab. Noget lignende, om end i mildere Grad, var Tilfældet i Tasmania.
Import og Export. Kolonien Victorias Import var for nogle Aar siden
betydelig större end dens Export, men har i senere Aar aftaget, medens Exporten
har holdt sig omtrent stationær. I 1893 aftog saavel Import som Export
i Værdi, men förstnævnte i långt höiere Grad, saaledes at Balance tilveiebragtes,
idet begge dreiede sig om e:a £ 13,300,000. At Værdien af Koloniens
Export aftog, skrev sig væsentlig kun fra lavere Priser paa Varerne, thi
Produktionen af næsten samtlige Exportartikler tiltog betydelig och viser tydelig
Tendents til fremtidig Forögelse. Navnlig er dette tilfældet med Produk
tionen af Kornvarer, Smör, Ost, Talg, Huder, Frugt, Vin og Guld. Derimod
Ber. om Handel o. Sjöfart. 17

250
synes den ret betydelige Fabrikdrift, som en overdrevcn Toldbeskyttelse har
fostret, kun at have en maadelig Livskraft.
Handel og Næringer led under end större Tryk end i det foregaaende
Aar, særlig i Melbourne. I de övrige Byer og i Landdistrikterne var Tilstanden
adskilligt bedre, grundet paa at man har hävt en Bække for Landmanden
gunstige Aar. Vareomsætningen redueeredes til det mindst mulige,
idet al Spekulationslyst syntes forsvunden. De fleste Aktier i lokale Anlæg
vedbleve at synke i Værdi; det samme var Tilfældet med fast Eiendom. Ogsaa
Husleien vedblev at gaa ned, og er nu gjennemsnitlig neppe över to Trediedele
af, hvad den var for et Far Aar siden. Saagodtsom ingen nye industrielie Anlæg
sattes igång. Byggevirksomheden, saavel den offentlige som den private,
indskrænkedes til et Minimum, ligesom Vei· og Jernbaneanlæg paa Grund af
Statskassens Tilstand næsten aldeles indstilledes. Hvorvidt det er en vis Politik,
at i trange Tider paa saadan Maade tilveiebringe Balance i Budgettet, synes
höist tvivlsomt. Det har ialfald her bcvirket, at et betydeligt Antal af
Koloniens Indbyggere har forladt Landet, hvilket nödvendigvis maa representere
et stort Tab. Thi det er den bedste Del af Arbeiderbefolkniogen, som ved
saadanne Anledninger gaar bort, inedens man er sikker paa at faa beholde alle
udygtige og hjælpelöse, samt dem, som paa Grund af Uorden og Ödselhed ei
kunne opdrive den til Udvandring fornödne Kapital. I nogen Mon er dog
denne Udvandring fra Kolonien bleven modvirket ved ihærdige Bestræbelser
saavel fra det Offentliges som fra Privates Side for at faa den arbeidslöse Del
af Bybefolkningen til at söge ud paa Landet, tage op ny Jord och skabe sig
Hjem som smaa Farmere. Der har været anlagt flere saakaldte »Village Settlements»,
hvor hver Mand har faaet fra 10 til 40, oftest omkring 20 Acres
Jord paa läng Kredit og afdragsfrit i de förste Par Aar, tildels ogsaa med
nogen pekuniær Hjælp til at komme över den förste Tids Vanskeligheder.
Uagtet disse Settlements vistnok i flere Tilfælde have været ledede med mere
Enthusiasme og god Vilje end Erfaring og Klogskab, synes de dog at lykkes
i mærkværdig Grad, og skal af de omkring 2,100 Familier, som paa den
Maade ere blevne etablerede paa Landet, kun 50 have givet op sine Jordstykker,
medens Resten for den större Del synes paa god Vei til at skabe sig
selv en taalelig Existence og bidrage til Landets Velstand.
Retsvcesen. Ogsaa i det forlöbne Aar har man hävt nogle eklatante Exempler
paa, hvor mangelfuld, besværlig og enormt kostbar Retspleien er i dette
Land. En forelöbig Retsundersögelse om, hvorvidt Direktörerne i en Bank
skulde sættes under Tiltale for at have fremlagt en falsk Aarsbalance, medtog
35 Dage, og tilslut kuldkastedes alligevel den af samme resulterende, saavidt
vides enstemmige Kjendelse, alene fordi en Mand, der i länge Tider havde
resideret her i Kolonien, men ei var naturaliseret, ved en Feiltagelse var opnævnt
som Jurymand og havde fungeret som saadan.
En Sag mellem en Overadministrator af Jernbanevæsenet og Udgiveren af
en Avis, der i elleve forskjellige Inserater havde beskyldt ham for Uduelighed
og Ödselhed, procederedes i henimod 90 Retsdage og angives at have kostet
Sagsögeren c:a £ 14,000 og Indstevnte e:a £ 10,000. Resultatet var, at Sagsögeren,
istedetfor en förlängt Erstatning af £ 25,000, tilkjendtes £ 100 for
Udtrykkene i et af de paaklagede Inserater, medens Juryen med Hensyn til de
övrige ti ikke kom til noget Resultat, saaledes at denne vidtlöftige Sag maa6ke
ätter vil blive procederet om igjen fra Ende til anden. — For c:a to Dages Arbeide
i en Sag vedrörende »The Mercantile Bank» skal en Sagförer have indsendt
Regning for c:a £ 1,400.

251
Retspleiens Formalisme, Orosvöb og Kostbarhed har tilslut resulteret i, at
ialfald Kjöbmandsstanden har sögt at frigjöre sig for samme ved at for kommercielle
Säger oprette et Voldgiftsbureau, hvilket i disse Dage træder i Virksomhed.
Derimod er der, roærkværdig nok, endnu ikke gjort det ringeste
Forsög paa at reformere de almindelige Domstole og indföre en billig og effektiv
Administration af Retten; dette synes opgivet som totalt haablöst, uagtet
man dog i den Maade, hvorpaa Politiretten og »Marine Board of Inquiry» administreres,
har nærliggende Exempler paa, at hurtig og billig Retspleie ogsaa
hertillands er mulig, samt Veien anvist til, hvorledes dette Maal kunde naaes
ogsaa ved de almindelige Domstole.
Agerbrug og Fædrift gave i 1898 en rig Afkastning, men paa Grund af
de i Europa raadende lave Priser for Koloniens vigtigste Udförselsartikler. Uld
og Hvede, blev det ökonomiske Udbytte for Landmanden alligevel mindre tilfredsstillende.
I den officielle Statistik er for Aaret 1893 Værdien af herfra
exporteret Hvede og Mel ansat til i Gjennemsnit 5 Sh. 2 D. per Cental og
£ 7. 17. 6 per Ton mod resp. 7 Sh. og £ 9. 17. 6 i 1892; og Gjennemsnitsværdien
af Uld er ansat til 7'415 D. for uvadsket og 12m D. for vadsket,
mod resp. 8.922 D. og 14-016 D. i 1892. Prisfaldet paa disse to Artikler
alene gaar op til över £ 1,300,000, og nærmer sig folgelig det Belöb, hvormed
Totalværdien af Koloniens Export er aftaget.
Hvedehösten 1892—93 beregnes at' have givet et Overskud disponibelt for
Export af 218,844 Ton, folgelig det störste, som Kolonien Victoria nogensinde
har hävt. Heraf var der den 23 December 1893 udskibet 173.246 Ton, hvorfor
altsaa endnu fulde 45,000 Ton var tilbage, da den nye Hösts Hvede begyndte
at komme i Markedet. Hösten 1893—94 tegnede ogsaa til at blive
et Kronaar, men paa Grund af mindre heldigt Veir kort för og under Indhöstningen
realiseredes ikke disse store Forhaabninger: alligevel maa dog Udbyttet
betegnes som særdeles godt, og har man folgelig nu hävt sex paa hinanden
fölgende gode Aar. Udbyttet beregnes at have været 13,985,000 Bushels,
hvorfor man, naar den betydelige Beholdning fra forrige Aar tages med
i Betragtning, tör gjöre Regning paa en lige stor Export som i foregaaende Saison.
Henimod en Trediedel af Udbyttet udskibes til britiske Kolonier, og
Resten til Europa. Priserne vare gjennem hele Aaret jevnt og stadigt nedadgaaende,
nemlig fra 3 Sh. 3 1 /, D. i Januar til 2 Sh. 97, D. i December,
og i de forlöbne Uger af indeværende Aar har Bevægelsen gaaet i samme Retning,
saaledes at prima Hvede nu sælges f. o. b. Melbourne til den forhen
uhörte Pris af kun 2 Sh. 4 D. per Bushel. Til Kanalhavn for Ordre afskibedes
68 Ladninger, som gjennemsnitlig realiserede £ 1. 9. 6 1/2 per 480
Lbs cif., og da Gjennemsnitsfragten for disse Ladninger, ihvorvel betydelig höiere
mod Slutningen af Aaret, antageüg kan ssettes til 23 Sh. 9 D. per Ton, svarer
dette til en gjennemsnitlig f. o. b. Pris af kun 2 Sh. 11V8 D. per Bushel.
Naturligen reiser sig Spörgsmaalet, om Landmanden her i Kolonien med
nogen Fordel vil kunne producere Hvede til saadan Pris; men dette Spörgsmaal
besvares nu fra kompetent Hold med et ubetinget Ja, uagtet man for
fire eller fem Aar siden ofte hörte udtalt at 4 Sh. f. o b. her var den laveste
Pris, til hvilken Hvede uden Tab kunde produceres. Tvivlsommere er, om
man ogsaa vil kunne vedblive Hvedeproduktionen med den Minimumspris, som
nu senest er naaet, 2 Sh. 4 D., men selv dette tör ansees muligt isser i »Malbelandet»,
Koloniens nordvestlige Del, hvor de gunstigste naturlige Betingelser for
Hvedeavling i stor Skala ere tilstede.
Havre og Mais begynder man mere og mere at dyrke for Export til Nabokolonierne.
Af Ærter forsögtes Skibning i ei ubetydeligt Omfång til England,

252
og antages der at være al Udaigt til, at denne Erport vil udvides. Priserne
hersteds faldt eflerhaanden fra 2 Sh. 5 D. til 2 Sh. 1/2 D. per Bushel.
Kvægavlen gav i 1893 et godt Udbytte.
Af Vid exporteredes fra Melbourne og Geelong i aidste Saison, d. v. s.
Tiden mellem 1 Juli 1893 og 31 Januar 1894: 390,799 Baller. Exporten
af denne Vare til Nordamerikas forenede Stater og til Tydskland aftog betydelig,
men dette opveiedes af foröget Import til Frankrige og England. Totalexporten
for Australia, New Zealand inberegnet, udgjorde for samme Tidsrum
1,430,083 Baller, hvilket skal være omtrent Fjerdeparten af al den Uld, som
alle Verdens Lande tilsammen konsumerer.
Som en ny, men allerede meget betydelig Exportartikel kan man regne
frosset Faarekjöd. Forsög paa saadan Export blev vistnok gjort herfra for
över tolv Aar siden, men opgaves snart igjen, fordi man aldeles overflöiedes af
New Zealand, der besad Faareracer mere skikkede for Kjödproduktion, medens
man her ensidigen havde lagt sig efter Merinofaar og andre Racer, der give
fin Uld. Der er iaar anlagt Fryserier baade i Melbourne og Geelong, samt
fragtet Dampskibe, der ere specielt indrettede for denne Trade, og venter man,
at Exporten af Kjöd snart vil antage storartede Dimensioner.
Exporten af Smör steg til c:a 10,000,000 Lba, mod c:a 7,000,000 Lbs i
1892 og 4,789,181 Lbs i 1891. Der opnaaedea i det engelske Marked kun
undtagelsesvis lige höi Pris for Smör herfra som for dansk Vare, idet saavel
Kvaliteten som især Sorteringen angivelig ofte lod adskilligt tilbage at önske,
men Forretningen synes at lönne aig særdeles vel. Forsögavis exporteredes ret
betydelige Mængder af Cheddar Ost, og Resultatet angives at opmuntre til udvidet
Bedrift. Ogsaa denne Export stöttes ved en betydelig Statspremie, nemlig
S. 6 per Ton, der dog kun ydea paa Vilkaar af, at Våren opnaar en Pris
af mindst £. 2. 10. 0 per Cwt, og at visse Forskrifter iagttages med Hensyn
til Vægt, Pakning og Mærkning.
Smör og Ost föres herfra til London mest med Postdampskibene, der for
denne Transport have indrettet særskilte Afkjölingsrum og beregne i Fragt 1
D. pr Lb. Fra indeværende Aar af haaber man imidlertid at faa Transporten
besörget à 3 /t D. per Lb.
Frugtavlen gjör betydelige Fremskridt saavel i Victoria som i Tasmania,
og var Udbyttet i 1893 særdeles tilfredsstilleude. Æbler exporteredes i Mæogde,
især fra Tasmania, til England, men ankom ofte i mindre god Skik. Törret
Frugt af mange forskjellige Slags og af udmærket Kvalitet produceres nu i
Victoria, og den Tid turde ei ligge fjern, da Exporten af saadan vil naa en
betydelig Höide, men endnu förnödiges ret stor Import. Vinhösten 1893 var
udmærket og den indeværende tegner godt. Victorias Vine have allerede faaet
fast Fod i det engelske Marked, og der gjöres adskillige Anstrængelser for at
skaffe dem Indpas ogsaa i andre Lande. Exporten er jevnt voxet fra 28,000
Gallons i 1883 til 225,000 i 1892. De fleste af de australiske Vine have
en helt eiendommelig Aroma, samt stor Rigdom paa Alkohol; nogle af dem
egne sig fortrinlig til Fremstilling af Druebrændevin, og er her i forrige Aar
anlagt nogle ret betydelige Cognacdestillerier, der synes att have en stor Fremtid
for sig. Et af dem skal kunne producere op til 50,000 Gallons aarlig og
ledes af erfarne Franskmænd. Inden Kolonien selv have de et rigt Marked,
saa længc Importtolden vedbliver at være 5 Sh. per Gallon höiere end den
indenlandske Produktionsafgift.
Man synes i De forenede Riger at nære adskillig Interesse for dette nye
Produktionssted for »Cognac», og der har været spurgt, om ogsaa en ren og

253
uforfalsket Vare hertillands kan produceres lige billig som i Frankrige eller
endnu billigere, og om man virkelig kan levore saadan til den Pris, som nu vanlig
forlánges herfra, nemlig 5 Sh. à 5 Sh. 6 D. per Gallon for 1 à 2 Aar
gaminel Vare. Dette maa besvares bekræftende, men paa samme Tid maa indrömmes,
at Fristelse til Opblandning med Kornbrændevin ogsaa her er meget
stor, hvilket fremgaar af fölgende Beregning:
Til at producere en Gallon Druebrændevin udkræves hertillands paa Grund
af Vinenes större Alkoholgehalt kun 5 Gallons Vin — mod antagelig e:a 7
Gallons i Frankrige — og saadan kan her erholdes à 9 D. per Gallon, altsaa
for 5 Gallons 3 Sh. 9 D.; Destillationen heraf vil ei koste över 3 D.; fölgelig
koster Produktionen af 1 Gallon rent Druebrændevin kun 4 Sh. Et Produkt,
der ikke er saa ganske let at skjelne fra ren Cognac, fremkommer imidlertid,
om man for hver Gallon blander f. Ex.:
85 % Kornbrændevin kostende à 1 Sh. 9 D 1 Sh. 6 D.
15 % Druebrændevin » i 4 » 7'/4 »
»Seve de Cognae» eller anden Essence 1/4
Tilsammen per Gallon 2 Sh. 1 1/2 D.
Man vil hermed ikke have udtalt den ringeste Formodning om, at noget
saadant hidtil har fundet Sted ved herværende Destillerier.
Saavel Vinplantning som Export af frisk Frugt stöttes ved Regjeringspremier,
hvilket unægtelig synes noget överflödigt.
Phylloxera optraadte i et enkelt Distrikt, men der blev taget de kraftigste
Forholdsregler mod samme, og man haaber, at denne Pest ikke vil sprede sig.
En Fabrik for Hvidbedesukker tænkes anlagt ved Maffra, 130 Miles öst
for Melbourne, og denne vil sandsynligtvis snart blive efterfulgt af flere. da det
forlyder, at Regjeringen agter at stötte Bedriften ved en betydelig Premie.
Dennes Belöb antages at ville blive £ 2 per Ton af de förste 5.000 Ton Sukker,
som produceres inden Kolonien för den 1 Juli 1895, og videre £ 1 per
Ton af de næste 5,000 Ton produeerede inden 1 Juli 1896, og vil desuden
formentlig alt til Bedriften hörende Maskineri tillades indfört toldfrit. Naar
hertil kommer, at Importtolden paa Sukker nylig er bleven forhöiet fra £ 3
til £ 6 per Ton, synes der fra det Offentliges Side at være gjort tilstrækkeligt
for at sætte igång en Bedrift, for hvis Fremgang denne Kolonis Klima og
Jordbund antages fortrinlig skikket.
Maaske turde der blive Anledning til at sælge hertil fra Sverige adskilligt
for Hvidbedesukkerfabrikationen nödvendigt Materiel, ligesom ogsaa til Ansættelse
for endel i denne Bedrift övede Arbeidere og Ingeniörer.
Bjergværksdrift. Udbyttet af Victorias Guldminer viser, efter flere Åars
Tilbagegang, fra 1890 af igjen en jevn Fremgang. Der blev i 1893 udvundet
Guld for c:a £ 2,666,000, hvilket er c:a £ 50,000 niere end i det foregaaende
Aar. Fra 1851 til 1892 beregnes i Kolonien at være udvundet Guld
til en samlet Værdi af £ 232,280,860.
Sölvminerne i Broken Hill vedblive at give udmærket Udbytte, og tiltrods
for de faldende Sölvpriser har Driften ved enkelte af dem lönnet sig brilliant.
Driften paa Stenkul, som i flere Aar har syntes rét lovende, uden at den
dog tidligere havde nogen stor Betydning, har i det forlöbne Aar gjort aldeles
forbausende Fremskridt. Flere nye Miner ere blevne aabnede og Driften ved
de gamle betydelig udvidet. Striker ved Nabokoloniernes Miner have bidraget
meget til at give Driften inden Victoria foröget Fart.

254
Skibsfarten og Fragtmarkedet. Til Kolonien Victorias Havne ankom i
1893 fra Havne udenfor Australien 319 Fartöier, drægtige 636,379 Reg.-Ton
mod 380 Fartöier, drægtige 712,844 Reg.-Ton i 1892, hvilket ätter var betydelig
under, hvad Skibsfarten paa Kolonien havde andraget til i de nærmest
foregaaende Aar.
Det var ei at vente andet, end at De forenede Rigers Skibsfart paa dette
Distrikt under de uheldige Konjunkturer for Trælastimporten i Förbindelse med
lave Hidfragter skulde i nogen Mon indskrænkes, men at den, saaledes som
skeet, skulde svinde ind til næsten intet, maa i höi Grad beklages; thi naar
alt tages i Betragtning, tör det australiske Fragtmarked i det forlöbne Aar,
skjöndt det naturligvis har lidt under den almindelige Nedgång paa Verdensmarkedet,
dog have frembudt de relativt bedste Chancer. Man kan vistnok
ikke undre sig över, at vore Redere nödigt vilde akceptere saadanne Hidfragter
som de, der iaar tilbödes, nemlig kun £ 2. 0. 0, eller endog lavere, per Standard
for Trælast fra svensk eller norsk Havn, i hvilken Fart for nogle Aar
siden var naaet lige op til £ 7. 0. 0; men naar Udsigterne til Udfragt herfra
iaar stillede sig saavidt gode, at engelske og tydske Redere fandt sin Fordel
ved at lade sine Fartöier läste for Australien i svenske og norske Havne til
ovenangivne lave Fragter, eller endog enkeltvis lade dem seile hidud fra Europa
i Ballast, turde det alligevel have været i vore Rederes velforstaaede Interesse
at sikkre sig de faa Trælastfragter hertil, som vare at erholde, istedetfor at
överlade dem til vore udenlandske Konkurrenter. Der var iaar saa mange
Faktorer, som tydede paa, at Höstfragterne herfra maatte blive forholdsvis gode,
at man, tiltrods for det i Almindelighed for et Konsulat betænkelige ved at
tilraade visse Spekulationer, fandt at burde under 3:die Juni ved speciel Rapport
hendrage Redernes Opmærksomhed paa de herhen hörende Forhold. Det
viste sig ogsaa, at man ikke havde taget Feil ved Bedöinmelsen af Udsigterne
paa vört Fragtmarked, men det givne Raad blev kun fulgt af nogle ganske faa.
Hvedefragterne herfra til Europa gik op fra c:a 20 Sh. per Ton d. w. ved
Aarets Begyndelse til henimod 30 Sh., og Gjennemsnitsfragterue for samtlige
de i denne Saison for saadan Fart optagne Fartöier andrager til 27 Sh. 6 D.,
hvilket for de store Skibe, som her vanlig anvendes, maa antages at give et
godt Resultat. For Uld og Stykgods til England og til Östkysten af De forenede
Stater noteredes 37 Sh. 6 D. til 42 Sh. 6 D. per Reg.-Ton.
Tvende mindre norske Fartöier paa respektive 385 og 268 Reg.-Ton, som
i Slutningen af Aaret ankom hertil, erholdt ;£ 875 og £ 675 en rouge for
Last af Talg, det förste til Cadiz f. o., det andet til Falmouth f. o., begge
med fri Stuvning, hvilket er långt höiere Fragter, end der betaltes i det forrige
Aar.
Hidfragterne vare derimod gjennemgaaende yderst lave. For Trælast fra
De forenede Riger betaltes som öven nævnt kun c:a 40 Sh. per Standard; de
Ladninger, som ankom, bragtes samtlige paa fremmed Kjol.
Af Trælastfragter fra Puget Sound var der kun faa i Markedet, og de
vare meget lave, nemlig kun 35 Sh. eller lidt derover per 1,000 sup. Feet til
Melbourne, og forholdsvis til Havne i New South Wales og South Australia;
men da samtidig Kulfragterne fra Newcastle, N. S. W., til Honolulu og Nordamerikas
Vestkyst vare ret gode, antages Farten at have baaret sig for de
Fartöier, som holdt sig stadig til samme. Overhovedet tör det speeielt an
befales, at i denne Fart ei gjöre enkelt Reise alene, men hellere lægge Fartöiet
ind i den for længere Tid.
Sukkerfragterne fra Mauritius have som vanlig varieret betydelig. Med
faa Ugers Mellemrum sluttedes hertil trende Skibe til respektive 14 Sh., 16

255
Sh. og 20 Sh. Der antages at være lönnende Sysselsættelse at finde for et Par
gode Smaaskibe paa 250 til 500 Ton i stadig Part med Sukker fra Mauritius
til Australien, Mel herfra til Sydafrika og Ballast derfra tilbage til Mauritius;
men ogsaa for denne Fart gjælder det, at en Hovedbetingelse for, at den skal
lönne sig er, at Fartöiet lægges ind i den for nogle Aar og ei for enkelt Tur
alene; endvidere bör vedkommende Förer have fuld Dispositionsret över Fartöiet,
thi derved undgaaes den kostbare Telegrafering om disse forholdsvis sniaa
Fragtbelöb, paa samme Tid som endel Mæglerkurtage kan indspares og ei sjelden
bedre Certepartibetingelser opnaaes. Oftere kan fuld Last af Gjödningsstoffe
faaes fra Melbourne til Mauritius, og i Nödsfald er altid Kulfragt fra Newcastle,
N. S. W., at erholde.
Sukkerfragterne fra Java holdt sig omtrent som i det foregaaende Aar,
og beskjæftigedes nogle meget store Dampskibe i denne Fart. Troligvia vilde
her kunne findes et godt Feldt for nogle af vore store tidsmæssige Lastedampskibe,
kanske helst i Maanedsfragt.
I Trælastfarten mellem New Zealand og Australiens Fastland vilde der,
som ved tidligere Leilighed paapeget, være Anvendelse for nogle mindre Træseilskibe,
der ere gode Trælastdragere, men ikke behöve at have nogen höi
Klasse. Bnkeltvis kunde de anvendes af en Drægtighed paa 600 à 700 Ton,
men Fartöier paa kun 200 à 350 Ton ville være mere sikkre paa at finde
stadig Sysselsættelse. Fragterne have endnu kun undtagelsesvis gaaet lavere
end 3 Sh. per 100 sup. Feet = c:a 59 Sh. per Ptbg. Std, hvilket formenes
at være ganske lönnende, da australiske Smaafartöier paa under 100 Ton vedblivende
kunne seile frem og tilbage med saadan Fragt. Ogsaa her gjælder
det, at vedkommende Förer maatte være fuldstændig ubunden af Rederiet i sin
Disposition över Fartöiet.
Med Hensyn til Udsigterne for en direkte Seil- eller Danipskil·slivje mellem
vore Lande og denne Koloni har Konsulatet i en særskilt Rapport af den
18 August sidstleden paapeget, at der, bortseet fra Artiklerne Trælast, huggen
Sten, Skifersten, Rujern og Cement, i 1891 indförtes til denne Koloni hele
69,129 Ton, tilVærdi c:a £ 1,033,500, af saadanne Varer, som godt kunde
leveres fra De forenede Riger, og som for en större Del maatte antages at
ville blive leverede derifra, om man havde ec direkte Linje; og endvidere at
De forenede Riger importere Masser af de Varer, som udgjöre de vigtigste
Exportartikler fra denne Koloni, uden at der dog, vistnok fornemmelig paa
Grund af manglende Fragtleilighed, hidintil har foregaaet noget nævneværdigt
Salg herfra til vore Lande. De iaar indledede Förbindelser og Prövesendinger
begge Veie ville formentlig lede til en noget större direkte Handel samt lægge
for Dagen, hvilken overveiende Betydning en direkte LiDJe vilde have for den
videre Udvikling af saadan Handel.
Havneforhold. Arbeiderne paa den i tidligere Aarsberetning nævnte nye
Dok i West Melbourne ere endnu ikke fuldförte, men den er dog delvis taget
i Brug. Kun et norsk Fartöi har endnu ladet eller losset i samme. Opförelsen
af Pakhuse längs de nye og rummelige Kaier rundt Dokken er forelöbig
indstillet, da de Oplagsrum, som man allerede har, ere fuldt tilstrækkelige for
Behovet, indtil bedre Tider bringe Opsving i Skibsfarten.
Muddrirtgen i Yarrafloden og Hobsons Bay fortsættes, dog har den gjennem
Aaret 1893 ikke været drevet med fuldt saa stor Kraft som tidligere, da
Havnevæsenet paa Grund af Skibsfartens mindre Omfång ei har kunnet disponere
lige store Midler som tidligere.

256
long,
Den 20:de December 1893 aabnedes höitidelig den nye Indseiling til Gee-
og denne Havn, som för kun var tilgjængelig for smaa og middelstore
Skibe, kan nu befares af de a]ler störste. Gjennem den store Sandbanke, som
spærrede Indlöbet til Corio Bay, er nemlig muddret en Kanal, 12,290 Fod
läng, 132 Pod bred og 22 1/2 Fod dyb ved Lavvand. Arbeidet hermed har
taget 12 Aar og kostet £ 85,000.
Lodspengene ere fremdeles de i forrige Aarsberetning angivne, hvilke maa
betegnes som urimeligt höie. Dette turde være en af Grundene til, at Fartöier,
som komme fragtsögende til Australien, yderst sjelden söge ind til Port
Phillip Bay, men foretrække at gaa til Sydney eller Adelaide. Portland i
Victoria vilde være en ret god Ordreplads, om der ei var 2 V, D. per Ton at
erlsegge i Lodspenge for Anlöb dersteds, uagtet Farvandet er saa enkelt, at
Assistance af nogen Lods neppe paakræves. Portlands Havn er vistnok kun
middelmaadig, da den er noget aaben, dog anlöbes Stedet stadig af saavel store
som smaa Skibe; bl. a. har det norske Dampskib BH. W. Jarlsberg», drægtig
1,958 Reg.-Ton, dersteds indtaget Last. Ind- og Udseilingen er let med næsten
hvilkensomhelst Vind, og Stedet har Telegraf- og Jernbaneforbindelse med Melbourne.
Paa Ostsiden af Wil9on's Promontory, og ganske nær den sammesteds
oprettede Semaforstation, findes en liden, men god, naturlig Havn, Sealers
Cove, der i tidligere Dage oftere besögtes af Hvalfangere, men i senere Aar
har været godtsom glemt. Anlöb dersteds er ei förbundet med nogensomhelst
Udgift, hvorfor det maaske turde være at anbefale at i visse Fald benytte
dette Sted som Ordreplads.
Trælastmarkedet var i 1893 endnu flauere end i det foregaaende Aar.
Byggevirksomheden i Melbourne reduceredes til saagodtsom intet, og uagtet
Efterspörgselen fra det Indre af Landet, særlig henimod Aarets Slutning, tiltog
noget, maa man gaa tilbage omkring tyve Aar i Koloniens Historie for at
træffe et Aar, da Forbruget af Trælast var mindre end i 1893. Importen af
flere Træsorter ophörte aldeles, og af samtlige andre indskrænkedes den betydelig;
som Fölge heraf ere Beholdningerne stadig redueerede, hvilket giver
Grund til Haab om noget bedre Priser i det kommende Aar, ligesom ogsaa en
noget större Import antagelig snart igjen vil vise sig fornöden. Totalforbruget
har været jevnt aftagende fra c:a 142,000,000 sup. Feet i Saisonen 1888—89
til c:a 51,000,000 sup. Feet i 1892—93, men desuagtet reduceredes paa Grund
af indskrænket Import Beholdningerne i sidstnævnte Saison med över 21,000,000
sup. Feet, og udgjorde per 30 Juni 1893 ei över 62,000,000 sup. Feet, der
senerehen ätter er betydelig aftaget.
Af Baltic and Scotch Flooring og Weafherboards importeredes kun 9,813
Std. mod resp. 11,480, 17,727 og 28,673 i de nærmest foregaaende tre Aar.
Forbruget, der tidligere dreifide sig om noget over 19,000 Std., faldt til c:a
11,000. Priserne have dreiet sig om, per 100 Feet lineal·.
Furu Gran
For Floorings 6"×l'/8" c:a 7 Sh. 9 D. c:a 6 Sh. 6 D. à 6 Sh. 9 D.
» » 6"× 7S" » 6 » B 5 » 3 B
» » 6"x '/," » 5 » » 4 » 6 »
» B 6"× 7a" » 4 B » 3 » 8 »
» Weatherboards 4 out » 5 » à 5 Sh. 3 D. »4 »6 B
Beholdningen af disse Træsorter var per 1:ste Juli 1893 noget over
22,164,000 sup. Feet mod c:a 32,000,000 ved samme Tidspunkt af det fore-

257
gaaende Aar og antages ved Aarets Udgang at havo andraget til omkring
18,000,000 sup. Feet.
Af Furuplanker og Battens importerades kun 2,782 Std., hvilket ikke er
synderligt mere end en Fjerdedel af hvad Forbruget i de nærmest foregaaende
ti Aar gjennemsnitlig gik op til. Beholdningerne reduceredes betydelig og antages
ved Aarets Udgang kun at have været c·.a 5,000 Std.
Priserne angives at have været, beregnet per engelsk Fod 3"×9":
Mixed Tertia Qvarta
For 11" 57, D. à 6 D. c:a 4'/4 D. 4 D.
» 9" 47, » à 5 B 4 » à 47, D. 3 B à 4 D.
» 7" og 8" 4 B à 47, » 4 » 3 » à 37, s
Importen af Oregon reduceredes til en ganske liden Brökdel af, hvad den
var i de foregaaende Aar. Der ankom nemlig i 1893 kun 1,170,760 sup.
Feet mod 12,489,000 i 1892, 20,272,000 i 1891 og over 35,000,000 i 1890.
I Aarets elleve sidste Maaneder importeredes slet intet af denne Slags Last.
Priserne angives at have været noget bedre end i det foregaaende Aar, nemlig
fra £ 4. 10. 0 til £ 5. 5. 0.
Ogsaa af andre amerikanske Træsorier svandt Importen ind til en ren
Ubetydelighed imod, hvad den tidligere har været, og Priserne holdt sig gjennemgaaende
lave, saaledes som fremgaar af nedenstaaende Oversigt:
Import
Pris
i sup. Feet
per 1,000 sup. Feet
Californian Redwood 270,948 £ 7. 5. 0 à £ 7. 10. 0
Ceiling, tongued & grooved 17,245 » 8. 0. 0 à » 8. 10. 0
Sugar Pine 238,057 » 11. 0. 0 à B 12. 10. 0
Clear Pine » 15. 0. 0 à B 17. 10. 0
Shelving 42,380 B 11. 0. 0
Af Kauri Pine fra New Zealand importeredes kun 2,653,391 sup. Feet,
mod 5,201,473 i det foregaaende Aar. Priserne have paa Grund af den indskrænkede
Tilfbrsel kunnet höides noget höiere, og senest har været betalt 14
à 16 Sh. per 100 sup. Feet for prima Kauri Bord.
Importen af White Pine og Red Pine fra New Zealand, der for nogle
Aar siden var helt liden, tiltog ei ubetydelig og skal have andraget til över
2,500,000 sup. Feet. Förstnævnte Træsort benyttes mest til Kasser for Export
af Smör, og udskibes især fra Havnen Greymouth.
I en tidligere Aarsberetning er gjort opmærksom paa Muligheden af en
betydelig Export fra Australien af Træblokke til Brolægning. Iaar har Prövesendinger
af saadanne Blokke fundet Sted fra Hobart til London, og skal i
disse Dage den förste Bestilling være indlöbet, rigtignok kun en ganske liden.
Men skulde denne förste Sending lykkes, er der al Sandsynlighed for, at der
vil springe op en stor Industri, der vil have Betydning ogsaa for De forenede
Riger; den vil nemlig i höi Grad vanskeliggjöre Salg af lignende Trævirke fra
vore Skove, men paa den anden Side vil der aabnes ny Anledning til Returfragt
for vore hertil kommende Skibe.
I Tasmania findes Marked, ihvorvel ei noget stort, for Kassebord fra Sverige
eller Norge; endel saadanne have været importerede fra Sundsvall.

258
Fisk. Det i forrige Aar indförte Toldpaalæg af 5 Sh. per Cwt for saltet
Fisk har i nogen Mon hindret Afsætningen, dog antages af saadan Vare
fra De forenede Kiger at være solgt mindst lige stort Kvantum som i det foregaaende
Aar. For Sild i Halvtönder betaltes fra 15 Sh. til 24 Sh. efter
Kvalitet. Klipfisk af Længer, der her synes at foretrækkes for Klipfisk af
Torsk, solgtes til 3 1 /2 à 4 D. per Lb for priuüa Vare, og ned til 2 1/2 D. for
simplere. »Boneless cod» og »Boneless Ung», mest af amerikansk Tilvirkning,
betingede fra 4 til 5 D. per Lb; lignende Vare fra Norge kunde antagelig omsættes
i större Udstrækning, thi de suiaa Mæogder, som i 1892 hidförtes fra
Aalesund, solgtes med L·ethed til 5 D.; i disse Dage er et mindre Parti ankommet
fra Christianssund. Ansjos af flere, saavel svenske som norske, Mærker
vinder Favör, og synes Importen aarlig at tiltage noget.
Afsætningen af de finere hermetiske Varer, der nærmest maa regnes for
Luxusartikler, faldt vanskelig paa Grund af de trange Tider, og fordi der næsten
stedse var rigelig Tilgang paa fersk Fisk til billige Priser.
Papir, Pap, Tapeter. Importen af disse Varer fra De forenede Riger
synes nu paa god Vei at udvikle sig til, hvad den bör blive. I Aarets Löb
ere flere Förbindelser indledede, Pröver udvexlede og Pröveordres indsendte,
samt nogle Partier allerede dels ankomne, dels underveis. Med det sidste tydske
Dampskib ankom c:a 250 Collies Papir, hvoraf en större Del fra Sverige
og Norge. Det vil antagelig især være Trykpapir, som finder Marked her, men
ogsaa forskjellige Slags Omslagspapir, Filtrerpapir, Træpap og maaske Tapeter.
De större Dagblade, hvilke konsumere Trykpapir i betydelige Mængder, opstille
meget strenge Vilkaar for Leverancerne, men vore Fabrikanter synes at have
indseet Nödvendigheten af at finde sig heri, om man vil have Ordres fra disse
Kunder. Trykpapir indgaar toldfrit, medens Omslagspapir — til Fordel for
en enkelt, mindre betydelig Fabrik — er belagt med den höie Told af £ 6
per Ton.
Kridt, Cement, Mursten. Af svensk Kridt ankom i 1893 intet; prima
engelsk Kridt solgtes gjennem hele Aaret til saa lave Priser, at Konkurrenee
fra Sverige gjordes umulig, nemlig £ 2. 7. 6 à SL 2. 12. 6 per Ton her leveret.
Svensk eller norsk Mursten vil ei kunne sælges her, uden naar den
bringes hid til Ballastfragt, og naar Prisen her samtidig staar höit, hvilket den
neppe vil komme til at gjöre i de næste Par Aar. Cement burde derimod i
betydelig Mængde kunne sælges hertil fra Sverige. Importen af denne Vare
androg i det forlöbne Aar kun til 73,450 Fade, mod 171,005 Fade i 1892,
der ätter var betydelig mindre end i de foregaaende Aar. Beholdningerne ere
ei store, og de nu forestaaende betydelige Kloakbygninger antages at ville fornödige
en foröget Import. Der synes ei at være synderlig Grund til at frygte
Koncurrencen fra indenlandske Cementfabriker, thi disse Anlæg have hidintil
kun hävt liden Fremgang; og heller ikke den for et Par Aar siden paa Maria
Island i Tasmania anlagte Fabrik bar endnu kunnet faa sit Produkt introdueeret
paa Melbournemarkedet. Sidstnævnte Fabrik vil dog maaske overtage den större
Del af Tasmanias Forsyning med Cement; den fik iaar helt nyt Maskineri indfört
fra England. En Mængde Mærker sælges her, uden at noget synes at
nyde synderligt Fortrin, og vil enhver god Vare let kunne indarbeides. Tolden
er 1 Sh. per Cwt, og dreiede Priserne sig om 11 Sh. 6 D. og 12 Sh. 6 D.
per Fad, fortoldet.
Af Granit importeredes ei lidet, og antager man, at for svensk eller norsk
Vare vilde kunne opnaaes c:a 3 Sh. per engelsk Kubikfod. eller maaske lidt
höiere, her leveret. De heldigste Dimensioner turde være 5'×2'/, × Vi eller

259
3'×1'×1', engelsk Maal, raat tilhugget for videre Bearbeidelse eller Polering
her. öranit af enhver Parve er sælgbar, naar den bare er vakker. En Sending
Prover er i disse Dage ankommen hertil fra Norge. Ogsaa Marmor og
maaske andre Stenarter fra De forenede Eiger turde kunne finde Marked her.
Importen af Skifersten der i 1892 var usædvanlig liden, nemlig kun
1,607,000 Stykker, svandt i 1893 ind til en Ubetydelighed, 219,000 Stykker,
men her er nu godtsom ingen Beholdning af Våren.
Jern og Jernvarer. Priserne for denne Slags Varer have gjennemgaaende
holdt sig yderst lave. Et hertil ankommet lidet Parti svensk Borstaal sælges
kun langsomt. Der er i Aarets Löb indsendt Ordre for et Par Ton svensk
Fjæderstaal, som nu er underveis. og antages dette at ville lede til betydeligere
Ordres. Der er ogsaa andre svenske Jern- og Staalvarer, som antages at kunne
indarbeides, navnlig Staaltraadstouge og visse Sorter Stangjern, men de Par
svenske Fabriker, til hvilke man har henvendt sig, synes ei videre interesserede
for at vinde Marked her. Af Gjærdestraad N:o 8 og 10 solgtes som vanlig
betydelige Maengder, men Priserne vare meget lave, nemlig kun £ 7. 15. 0
til £ 8. 2. 6 per Ton. Galvaniseret »eorrugated» Jern betingede c:a £ 17
per Ton her leveret og Pigtraad £ 17. 0. 0 à £ 17. 10. 0.
Saavidt vides er eüdnu ingen Import af svensk Stöbejern forsögt, uagtet
dette, med lav Fragt, antagelig vilde lönne sig. Engelsk s>Pig iron» af forskjellige
Nummer og Mærker har her været noteret £ 3. 5. 0 à £ 3. 7. 6
per Ton og »Hematite» £ 4. 0. 0 à £ 4. 10. 0.
Saavel svensk som norsk Hesteskosöm vinder mere og mere Favör, men
kan kun sælges ved ihærdigt Arbeide af vedkommende Agenter, og mest kun
i ganske smaa Partier til Detaillister og Forbrugere.
Endel svensk Knivsmedarbeide kommer hertil via Sydney.
Fyrstikker. Uagtet Voxfyrstikker bære en Told af 1 Sh. per Gros, inedens
Sikkerhedsfyrstikker indgaa toldfrit, sælges fremdeles betydelige Mængder
af förstnsevnte. Almindelige Svovlstikker, der tidligere fandt et stort Marked
her, kunne derimod nu betragtes som aldeles fortrængte. Priserne for svenske
og norske Sikkerhedsfyrstikker have været meget lave, særlig i den sidste Halvdel
af Aaret, og for nærværende kunde vist ei Ordres herfra erholdes til höiere
Pris end 13 D. à 14 D. per Gros f. o. b. London eller Hamburg. Det er i
senere Tid bleven vanligt, at Avertissementer anbringes paa Fyrstikæskerne, og
ved den herfor ydede Betaling sættes jo Fabrikanter istand til at levere Våren
noget billigere, men turde det antagelig være at anbefale, at ialfald Æskens
ene Side stedse reserveres for Fabriksmærke og Stempel, da det ellers bliver
altfor let at passere udenlandsk Fabrikat som svensk eller norsk.
Af kondenseret Melk importöres fremdeles c:a 1,000,000 Lbs aarlig; endel
af dette Kvantum kommer fra Fabriken »Anglo Scandinavian» ved Hamar, hvis
Produkt betinger samme Pris som bedste schweiziske Mærker, iaar ca 7 Sh.
4 1/2 D. per Dusin Boxer, fortoldet.
De Lavals Separatorer foretrækkes i Meierierne hertillands fremfor alle
andre, og skal til dato över 900 saadanne være solgte i Victoria. Smörfarve
og Ostelöbe fra Malmö har ogsaa et jevnt Marked saavel her som i
Tasmania.
Af Glasvarer importeredes nogle Ubetydeligheder fra Sverige. Der synes
at være Mulighed for större Omsætning af denne Slags Varer, men de ere
vanskelige at indarbeide.

260
Dynamit og andre Sprængstoffe fra De forenede Riger, hvoraf endel angivelig
sælges i Sydney, burde ogsaa kunne finde Marked her. Af saadanne
Varer importeredes i 1893:
405,650 Lbs Minerkrudt til Værdi £ 8,038
148,246 » Jagtkrudt » » 10,330
474,250 » Dynamit, Gelatine- J> » 34,599
43,560 » » anden » » 2,590
71,000 » andre Sprængstoffe » » 5,555
Af Kemikalier sælges hertil intet fra De forenede Riger, men formenes
der at være Mulighed for Afsætning af Alun, Soda, Jod og Oxalsyre. Af
Malervarer kunde maaske sælges Zinkhvidt, Blyhvidt og Kjimrög.
Af norsk Tjcere ankom et Parti i ganske smaa Blikboxer, men angives
Våren i saadan Emballage at stille sig noget for kostbar. Det turde være
hensigtsmæssigst at benytte större firkantede Blikboxer paa 5 à 10 Gallons,
maaske helst pakkede to tilsammen i en Trækasse, saaledes som den vanlige
Fremgangsmaade er, naar Petroleum sendes hertil fra Amerika. At hidsende
Tjære i Trætönder, hvilket tidligere har været forsögt, er förbundet med for
stor Risiko, da Våren under den länge Transport og i de hede Klimater let
vil lække ud. Purubeg noteres 35 Sh. per Barrel.
Kärve burde kunne importeres hertil fra De forenede Riger. Prisen hersteds
for denne Vare har været op til S l /t D. per Lb, medens den i Sverige
angivelig er under 2V2 D. og i Norge omkring 2 D. per Lb. Våren er toldfri.
Forbruget hersteds er ikke ganske ubetydeligt.
Prover af Handsker, som for et Par Aar siden modtoges dels fra Sverige
dels fra Norge, faldt ikke gaDske i Smagen og vare maaske ikke billige nok,
men her gives et betydeligt Marked for denne Artikel. I 1892 importeredes
til Victoria Handsker for £ 105,669 og i 1893 for £ 68,948.
Prover af svensk Hvede til Vdsæd forsôgtes i det forrige Aar, og gav paa
enkelte Steder meget tilfredsstillende Resultat, medens man paa andre fandt
sig skuffet.
De Firmaer, som tidligere have befattet sig med Salg hersteds af Puneh,
Aquavit og Öl fra De forenede Riger, have nu opgivet denne Forretning som
altfor lidet lönnende, dog turde der vel være Mulighed for, at andre Agenter,
hvis Tid
retningen.
er mindre kostbar, kunde finde det regningssvarende at optage For­
Svenske Stearinlys kunde maaske finde Marked her. Der importeredes i
1893 til Victoria 787,000 Lbs Lys.
tinger nu 7
Tolden er 2 D. per Lb, og Våren be-
1 /2 D. per Lb fortoldet.
De Exportartikler herfra, som kunne faa störst Betydning for De forenede
Riger antages at være Hvede, Hvedemel og Uld.
Da Kolonien Victoria formaar at i England optage Konkurrencen med de
andre hvedeproducerende Lande, indsees ingen Grund, hvorfor det samme ei
skulde være muligt ogsaa i De forenede Riger. Man interesserer sig paa denne
Side i höi Grad for at finde nye Markeder og er villig til adskillig Opofrelse
for at bringe Forretning istand. Dersom ogsaa Importörer i De forenede Riger
nærede Interesse for Sägen, vilde Förbindelser snart være knyttede. Prover
ere herfra blevne indsendte og alle forberedende Skridt gjorte. Det samme
gjælder Artikelen Uld.

261
En anden meget betydelig Artikel, som med Fordel kunde kjöbes herfra,
er Talg. Exporten deraf fra Victoria tiltager hurtig. Priserne have iaar som
vanlig fluktueret meget, men i det hcle holdt sig lave. Der noteres nu for
Prime Beef £ 22, Prime Mutton £ 22,, Middling £ 20, Inferior £ 17 à £
19, alt per Ton.
Læder og Skind exporteres ogsaa i stigende Mængde. Tidligere skal Tilberedningen
hertillands oftere været mangelfuld, men dette har man i senere
Tid rettet paa. Garverbark af forskjellige Aeaciaarter gjælder nu fra £ 4 til
£ 6 per Ton i Bundter, og op til £ 8 förmålet.
Vin og Druebrændevin. Koloniens Vine vinde Favör i England og antages
ogsaa at kunne finde Marked hos os, naar de först blive kjendte. Produktionen
af Druebrændevin tiltager hurtig, og antages at ville naa en betydelig
Höide, da Vinene hertillands, som föran nævnt, i Álmindelighed ere meget rige
paa Alkohol.
Dersom De forenede Rigers Import af de föran nævnte og muligens tillige
andre australiske Artikler voxede op til nogen större BetydniDg, maatte dette
antagelig blive til Gavn ogsaa for vor Export derved, at endel af den Kurtage.
som nu betales for Remisser mellem Landene, vilde kunne indspares. Hidintil
have vi jo godtsom ingen Import hävt fra Australien, hvorfor Fakturabelöbene
for vor Trælast og de faa andre Artikler, som vi have exporteret hertil, have
maattet dækkes med Vexler paa europeisk Bankplads, og Kursen for saadanne
har i Álmindelighed holdt sig meget höi. Kom derimod Varer til at gaa begge
Veie, vilde Betalingen delvis kunne formidles ved Banker inden De forenede
Riger, og kun Balancen gaa gjennem fremmed Bank.
Naar bortsees fra Trælastbranehen, synes Forretningsverdenen i De forenede
Riger lidet interesseret for det australiske Marked. Man har hersteds
hävt Anledning til at sammenligne en Række Breve fra Kjöbmænd i Amerikas
forenede Stater med lignende fra svenske og norske Firmaer, og har man fundet
en paafaldende Forskjel. Medens Amerikanerne, naar der er Tale om at
knytte en ny Förbindelse eller introducere en ny Vare, stråks i de förste Breve
give fuldt udtömmende Besked om alt, som deres Korrespondent her i Landet
behöver at vide, og oftest tillige forsyner ham med en god privat Telegrafcode,
saaledes at senerehen betydelige Forretninger kunne afgjöres ved et kort Brev
eller endog et enkelt telegraferet Ord, samt derhos uden Ophold besvare alle
Breve, vise vore Landsmænd desværre stor Efterladenhed i sin Korrespondence
baade ved at meddele altfor knaphændige Oplysninger og ofte tillige ved at i
længere Tid opsætte Besvarelsen af vigtige Breve; i intet eneste Tilfælde vides
nogen privat Telegrafeode at være sendt hertil fra Sverige eller Norge. Saa
läng Tid som Vexling af Brev tager, og saa kostbar som vanlig Telegrafkorrespondance
er, synes det dog at ligge nær, at man bör sörge for en hensigtsinæssig
Telegrafcode, og kunne vi i denne Henseende vistnok have meget at
lære af Amerikanerne. Ligesaa burde vi efterligne disse i at sende större og
rigeligere Prover, thi vidtdreven Sparsomhed i dette Stykke gjör et mindre
godt Indtryk og lönner sig neppe.
Fra Sverige har Konsulatet i Aarets Löb modtaget trende Böger, nemlig
»Export of Sweden», udgivet af Herrerno Reinh. Hörnell og Wilhelm Kôersner.
»Catalogue of Swedish Exports», af herr Wilhelm Tesch, og »Swedish Catalogue,
World's Columbian Exposition 1893, Part II», af D:r S. A. Löfström. Disse
fortrinlige Værker ere af den störste Nytte under Arbeidet for at skaffe svenske
Produkter nye eller udvidede Markeder, idet de give en klar Oversigt över
Landets Produktion og dennes Vilkaar, samt over Exportartiklernes Kvalitet,

262
Pris og Afsætningsforhold, og vilde det være særdeles önskeligt om lignende
Haandböger snarest muligt bleve udarbeidede ogsaa for Norge.
Told. For at dække Underbalance i Budgettet paalagdes i Juli Maaned
en saakaldet »primage duty», der ved Siden af den ordinære Told skulde erlægges
med 3 % af Værdien af alle Varer, der tidligere ei avarede höiere Told
end 25 % af Værdien. I August Maaned blev först bestemt, at denne Afgift
kuu skulde ramme Varer. som tidligere indgik toldfrit, og et Par Uger senere
at den skulde reduceres til 1 %, men ramme alle ioiporterede Varer.
Ogsaa i Tasmania blev noget senere en lignende »primage duty» indfört,
og dens Belöb fastsat til 3 3 /4 % af Værdien af alle importerede Varer, med
Undtag alene af dem, som svare en Værditold af kun 5 % (Minimums).
Det er dog Meningen, at saavel i Victoria som i Tasmania denne »primage
duty» kun maa betragtes som en midlertidig Foranstaltning, og at den
ätter skal ophæves, saasnart Statskassens Tilstand tillader det. For Tasmanias
Vedkommende
Budgettermin.
foreligger Forslag om Ophsevelse allerede i den indeværende
Man er i den Grad bleven vænnet til at vente Statsbjælp til alle industrielle
Foretag, at neppe noget eneste saadant, stort eller lidet, her sættes i
Gäng, uden at man söger at erbolde og grunder sine Beregninger paa Toldbeskytlelse
eller Statspremie. Som et Exempel paa, til hviike Urimeligheder
man i den Retning kan gaa, anföres, at det herværende Gaskompagni, der stadig
giver 12 % Dividende, iaar har ansögt om, at der maatte blive lagt en
klækkelig Told paa Petroleum.
for Indförselstold paa Stenkul.
Samtidig agitere Kulgrubeeierne inden Victoria
Vdsigterne for Emigranter ere i senere Tider stadig blevne mindre og
mindre gode og det til saadan Grad, at man har seet sig nödt til saavel i de
sidste to Aarsberetninger som ved en speciel Rapport at advare mod Indvandring
hertil. Undtagelse gjordes dog dengang for enkelte Klassers Vedkommende;
men for Tiden antager man, at ingen andre end Folk med nogen Kapital, og
da navnlig Landmænd, som ville kjöbe Jord, bör tænke paa at begive sig hid
fra De forenede Riger. Lönningerne i visse Arbeidsbrancher kunne vistnok,
uagtet reducerede til kun 50 à 75 % af, hvad de vare for faa Aar siden,
endnu synes ganske tillokkende sammenlignede med de tilsvarende i Hjemlandene;
men naar tages i tilbörlig Betragtning, at Levemaaden hersteds er en
god Del kostbarere end hjenjme, samt især at Adgangen til Arbeide er långt
mere ujevn og usikker, turde der ei findes nogen förnuftig Grund til at foretage
den länge og kostbare Reise hertil. Kontorfolk ere ei alene relativt men
absolut lavere lönnede i Melbourne end i Stockholm og Cliristiania. Akademiske
Grader og Examina aflagte i Hjemlandet ville kun yderst sjelden kunne
hjælpe en Mand til at tjene sit Bröd her. Selv for Tjenstepiger, hviike hidtil
stedse have kunnet være sikkre paa at stråks ved Ankomsten finde gode Pladse,
er Lönnen nu saa redueeret, at de kun lidet ville vinde ved at komme hid.
En Mængde svenske og danske Meierister have i de senere Aar faaet gode
Ansættelser her, men heller ikke i denne Branche synes der for det förste at
være Rum for flere. Den almindelige Lön for Jernbane- og Veiarbeidere er
nu kun 5 Sh. per Dag mod 7 Sh. 6 D. for et Par Aar siden. Landmænd
med nogen Kapital ville derimod just nu kunne gjöre det godt, da en Mængde
större og smaa Brug ere tilsalgs for meget billig Pris, ligesom der er Regjeringsland
at faa paa liberale Betingelser saavel i denne Koloni som især i
Tasmania.

263
Diverse Oplysninger.
Antallet Mönstringer og Römninger var:
Paamönstrede Afmöastrede Römninger
Svenske Fartöier 2 1 4
Norske » 16 18 —
Hyrerne holdt sig gjennem hele Aaret usædvanlig lave, og kunde omtrent
til enhver Tid for vore Skibe fuldbefarne skandinaviske Sömænd erholdes til
£ 2. 15. 0 à £ 3. 0. 0 per Maaoed. Paa britiske Seilskibe betaltes i Langfart
fra £ 3. 0. 0 til £ 4. 0. 0, i Kystfart £ 4. 10. 0. Paa Dampskibe
i Kystfart vare Hyrerne fra Aarets Begyndelse af £ 7. 0. 0 per Maaned,
hvilket imidlertid fra Juli Maaned nedsattes til £ 5. 0. 0. »Seamens Union»
sögte vel at mode dette med en Strike, men denne döde snart hen og havde
ingen anden Fölge, end at adskillige af de Strikende kom ud af Stiiling og
maatte söge sig andet Arbeide eller förlade Kolonien. Flere Dampskibskorupagnier
vægrede sig nemlig ved ätter at tage i sin Tjeneste nogen af de Sömænd,
der efter »Unions» Ordre havde forladt Skibene för Kontrakttidens Udlöb.
Samtidig med Hyrens Nedsættelse ere ogsaa Reglerne for Beregning af
Betaling for Övertids Arbeide, der nu er 1 Sh. per Time, blevne noget forandrede
i Redernes Favör.
Paa Grund af stærk Udvandring, især til Western Austraiia, hvor rige
Guldminer ere opdagede, er Folkmængden i Victoria i de to sidste Aar ikke
tiltaget, og det uagtet Antallet af Födsler har været omtrent dobbelt saa stort
som Antallet af Dödsfald. I 1892 födtes 37,829, döde 15,849. indvandrede
62,951 og antages udvandret över 80,000. I Tasmania var Forholdet ganske
lignende, kun i mindre Skala.
Sundhedstilstanden inden Distriktet har gjennem hele Aaret været god.
Drikkeondet synes fremdeles at være den værste Svöbe for Landet, og ad
Lovgivningens Vei er hidtil saare lidet gjort for at standse det. En af Koloniens
freinragende Mænd udtalte nylig fölgende: »Drik foraarsager i denne Koloni
antagelig större Tab for Staten og for Individet, mere Ulykke i Familierne
og flere Forbrydelser end alle andre Aarsager tilsammentagne. Ifölge officiel
Statistik konsumeredes her i 1891 paa en Befolkning af kun lidt över 1,100,000
Individer et mindre end 1,360,000 Gallon Spirituösa, 2,000,000 Gallon Vin
og 20,000.000 Gallon 01, hvilket man kan beregne at have kostet Konsumenterne
c:a £ 6,500,000. Naar Kvinder, Börn og Totalafholdsforeningernes
Medlemmer sættes ud af Betragtning, kommer altsaa paa hver voxen Mand her
i Landet et Forbrug af c:a £ 22. 10. 0 per Aar, eller över 8 Sh. per Uge,
til berusende Drikke. I 1890 var Belöbet end större, nemlig £ 6,750,000,
og i 1885 £ 5,500,000, og for de otte Aar 1885—1892 tilsammen faar man
ud et Forbrug af £ 46.000,000 eller netop samme Belöb som hele den Statsgjæld,
der nu trykker Kolonien.» I 1891 foretoges i Victoria 35,429 Arrestationer,
hvoraf de 18.000 vare for Drukkenskab.
Fra den l:ste Juli 1892 til den 30:te Juni 1893 döde i Victoria 23
svenskfödte og 22 norskfödte Individer; af disse döde 22 i Hospital eller andre
Velgjörenhedsindretninger, 13 omkom ved Ulykkeshændelser og 1 ved Selvmord.
Af 51 svenske og norske Uodersaatter, som Konsulatet ifölge Anmodning
fra hjemmeværende Slægt og Venner i Aarets Löb lod efterlyse, lykkedes det
at finde 15. Tre andre kunde man konstatere at være afgaaede ved Döden.
Gjennem Konsulatet hjemsendtes ved Sömandsanvisninger i Aarets Löb til
Sverige £ 267. 12. 4 og til Norge £ 129. 0. 0.

264
Til Söfolk ombord i svenske og norske Skibe samt til i Kolonien bosatte
Landsmænd ankom der under Konsulatets Adresse c:a 3,000 Breve, hvoraf
henimod 150 vare utilstrækkelig frankerede.
Den skandinaviske Menigheds Byggefond for en paatænkt Kirke andrager
fremdeles kun til lidt över £ 500, idet samme paa Grund af de trykkede Tider
i Aarets Löb ingen anden Forögelse har faaet end indvundne Renter. Et
skandinavisk Læseværelse har i nogen Tid været aabnet, og har et her etableret
norsk Firma gratis stillet Lokale for samme til Disposition. I Förbindelse
med Læseværelset er der oprettet et »Scandinavian Labour Office», gjen·
nem hvilket i 1892 över 100 svenske, norske og danske erholdt Arbeidspladse,
men i 1893 kun 16.
Konsulatkontoret er i William Street N:o 33, og höides aabent alle Sögnedage
fra Kl. 10 til 4 1/2, om Lördagene dog kun fra Kl. 10 til 2.
Colombo (Ceylon).
(Årsberättelse för 1893.)
H. Gundersen.
Härvarande hamn besöktes under året af 1 svenskt fartyg om 318 ton
oeh 10 norska om 13,971 ton. Till Point-de-Galle ankommo 7 norska fartyg.
Någon direkt handelsförbindelse med de Förenade rikena är icke att anteckna,
dock synes svenskt jern och stål på indirekt väg hafva kommit hit,
ehuru inga siffror derom föreligga. Svenska tändstickor förekomma också i
marknaden, men hafva att utstå en svår konkurrens med sådana från Japan.
F. W. Bois.
Innehåll: Amsterdam (sid. 217), Colombo (sid. 264), Gibraltar (sid. 245), Hannover
(sid. 247), Karlsruhe (sid. 246), Lourenço Marques (sid. 244), Melbourne (sid. 249), Messina
(sid. 235), Triest (sid. 248).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 7.
Washington den 27 mars 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Det forlöbne Aar er bleven et Mærkeaar i de Forenede Staters Udviklingahistorie
ved fölgende to Begivenheder: Verdensudstillingen i Chicago og den
store Pengekrise, hvilken sidste naaede sit Höidepunkt just under Udstillingstiden;
de to foregaaende större Kriser i 1857 og 1873 antoges at hidröre
henholdsvis fra overdrevne merkantile Kreditforhold og industriel Överproduktion,
medens Unionens Sölvlovgivning hovedsagelig faar Skyiden for 1893 s
Krise; saasom samtidigt virkende Aarsager niaa dog formentlig betegnes de
sidste Aartiers altfor liöit drevne Spekulationer, især i fast Eiendoni, overdrevne
Arbeider- og Tjenerlönner og som Fölge deraf altfor höit opdrevne Levnetsomkostninger.
Saagodtsom alle Jernbane- og Industriaktier faldt betydeligt i
Værdi, og talrige större Selskaber kom under Administration. Som et eiendommeligt
Træk bör anföres. att det under flere Maaneder var förbundet med
de störste Vanskeligheder at erholde kontante Penge; Aarsagen hertil var, at
Almenheden, som frygtede for at saagodtsom enhver Bank vilde suspendere
sine Betalinger, tog ud alle sine deponerede Penge og selv opbevarede de Summer,
som eliers ere forvarede i Bankernes Kjældere; under nogle Maaneder
beregnede flere större Banker en Præmie af 5 % blöt for at udlevere Kontanter.
I Juli og August udfærdigedes der i New-York og de större Steder
Clearing-House-Certifikater til en Værdi af henved 70 Millioner Dollars, og
dette Middel, hvortil der nu altid gribes for at ofværge en overhængeude og
forbigaaende Fare, viste sig ogsaa denne Gäng virksomt; var det ikke her i
rette Tid bleven benyttet, er det vanskeligt at vide, hvorvidt selv de solideste
Banker vilde have kunnet overleve August Maaned. Den 1 November vare
alle Certifikater ätter inddragne.
Krisens Vendepunkt indtraf i sauime Öieblik som Kongressen, der var
bleven indlsaldt til extraordinært Mode i Begyndelsen af August, i Slutningen
af samme Maaned ved Repræsentanthusets Beslulning viste, at der vilde blive
gjort Älvor af Ophævelsen af den da gjældende Lovgivning om et maanedligt
Indkjöb for Statens Regning af 4 1 /, Millioner Unzer Solv: selve den fortnelle
Ophævelse fandt dog, paa Grund af de långvarige Forhandlinger i Senatet, först
Sted den 1 November, men Udfaldet var forud diskonteret, og Noteringerne
havde allerede under to Maaneder vist en jevn Stigning.
Ea Forestilling om de ved Krisen foraarsagede Tab af Kapitaler vil kunne
erholdes ved nedenstaaende Meddelelser, der ere hentede fra Dagbladenes Op·
gaver över Kursnoteringerne til forskjellige Tider: det store Aktieselskab American
Cotton Oil Co., der repræsenterer en Kapital af 20 Millioner Dollars,
havde den 1 Nov. 1892, altsaa för Krisens Begyndelse, en Notering pr Aktie
af 46; den 1 Aug. 1893, altsaa omtrent Krisens Höidepunkt, var Værdien
falden til 25; den 1 Febr. 1894 var den igjen 28. — American Sugar Ref.
Co., med en repræsenteret Kapital af 37 Millioner Doll., havde sine Aktier
Ber. om Handel o. Sjöfart.
18

266
til de samme tre ovennævnte Tider noterede til 111, 68 og 77. — Chicago
Gas Co., med Kapital af 25 Millioner, havde til samme Tider Noteriüger af
94, 42 og 64. — General Electric Co., Kapital 30 Millioner, 116, 38, 35.—
National Lead Co., Kapital 15 Millioner, 48, 19, 28. — Distilleries & Cattle
Feeding Co., Kapital 35 Millioner, 66, 14, 27. — Western Union Telegraph
Co., Kapital 86 Millioner, 98, 68, 84. — National Cordoge Co., Kapital 10
Millioner, 134, 12, 17; Selskabet kom under Administration den 5 Maj.
Fölgende store Jernbaneselskaber bör ogsaa bemærkes:
Ene, med Kapital af 20 Millioner Doll., noteredes til de samme ovennævnte
Tider 45, 9 og 12; det kom under Administration den 25 Juli;
North Pacific, Kapital 36 Millioner, havde sine Aktier noterede til 50,
8 og 17; under Administration 16 Aug.;
Union Pacific, Kapital 60 Millioner, 40, 17 og 17; under Administration
13 Okt.;
Atchison, Topeka & Santa Fé, med Kapital af 102 Millioner Doll., noteredes
39, 14 og 12; kom under Administration den 23 Dec; en stor Del
af dette betydelige Jerubaueselskabs Aktier lade til at være placerede i England;-
New-York & New England, med Kapital af 20 Mill. Doll., 45, 17 og 19;
kom under Administration den 27 December;
Missouri Pacific, med Kapital af 47 Millioner, 62. 18 og 24.
Disse Exempler kunde selvföigelig foröges næsten i det Uendelige; hor
skal endnu kun anföres, at et saadant Jernbaneselskab som New-York Central,
med sin Kapital af 90 Millioner, sin stæi·ke Trafik og mönsterværdige Administration,
faldt fra 111 paa föratuævnte Tid til henholdsvis 97 og 101; Illinois
Central, ogsaa et af de solideste Selskaber, med Kapital af 50 Millioner,
noteredes til samme Tider i 100, 89 og 93.
Ifölge paalidolige Opgaver indstillede ikke mindre end 642 Banker sine
Betalinger under Aaret; deres opgivne Passiva udgjorde tilsammeu 211 Mill.
Doll. Disse to Tal maa betegnes som overordentlige og vise bedre end noget.
Audet Krisens Udstrækning; bestemte tilsvarende Talopgarar for de foregaaende
Aar foreligge ikke, men Autallet af fallerede Banker under almindelige Aar
synes i Gjenneinsuit ikke at overskridc 12; den almindelige Forögelse fra 12
til över 600 tåler for sig selv uden nogen Kommentar.
Med Hensyn till Agerbruget kan det anföres, at. saavel Hvede- som Bygliösteu
var ringere end i det foregaaende Aar, Majs- og Bomuldshösten deritnod
noget höiere. Tallene ere for Hvede, Majs og Byg< Vedkommende:
Hvede Majs Byg
1893 400 Mill. Bush. 1.650 Mill. Bush. 641 Mill. Bush.
1892 516 » » 1,628 » » 661 t> »
1891 612 » » 2,060 >» » 738 » »
1890 399 i- » 1,490 » » 523 » »
1889 490 » f> 2,112 » » 751 » »
Uagtet den betydelige Aftagen i Af kastningen for Hvedes Vedkommendehave
Priserue aldrig været saa lave som nu: ved Aareis Slutning var Prisen
i New-York 65'/, Cents pr Bushel mod 80 i 1892 og 104 i 1891. I Vesten
skal der endog være bleven solgt Hvede til 35 Cents pr Bushel.
Produktionen af Bomuld i 1893 anslaaes til 7.275,000 Baller mod
6,717.142 i 1892; Priserne angives at være lavere end nogensinde för, nemlig
6'99 Cents pr 65 mod 8.4 i 1892.
Produktioueu i Siöbejern vedblev i den förste Halvdel af Aaret at være
ligesaa betydelig som under det foregaaende Aar, det vil sige. den gik op til

267
omtrent 5 Millioner Ton; i den sidste Halvdel af Aaret derimod led Jern·
industrien, ligeaom enhver anden Industri i Landet, under Trykket af Krisen:
i Begyndeisen af Maj vare 251 Masovne i Virksomhed, uien af disse arbeidede
der den 1 Oktober kun 114.
Ogsaa paa den udenlandske Handel viste Krisen sin Indflydelse, idet Imjiortev,
der havde vseret særdeles betydelig under de förste 6 Maaneder. var
forholdsvis ligesaa ubetydelig under Aarets sidste Halvdel.
Værdien af den satnlede Import under Aaret anslaaes til 776 Mill. Doll.
mod 840 i 1892. De toldfrie og de toldbare Artikler fordele sig paa dette
Belöb med henholdsvis 417 og 359 Mill.
De vigtigste Indförselsartikler vare:
V a r e r
Værdi
Mill. Doll.
Sukker 124
Kaffe 84
Kemikalier, Parver, Lægemidler
46
Uld og Uldvarer 44
Silkevarer 35
Raasilke 18
Bomuldsvarer ... 30
V a r e r
Værdi
Mill. Doll.
Jern og Jernai·beider 29
Hamp, Stry og Varer deraf... 24
Huder 22
Frugt 20
Guttapereha 17
Træ og Trævarer 15
Tobak 14
Vin 8
Af de importerede Varer indfortes den störste Del, neailig Varer til en
Værdi af 572 Mill. Doll., i fremmede Dampskibe; i udenlandske Seilskibe
indfortes der Artikler til en Værdi af 49 Mill. Doll. og i indenlandske Seilskibe
Varer for 51 Mill. Doll.
De vigtigste Udförselsartikler vare:
Varer
Værdi
Mill. Doll.
Bomuld 204
mod 217 Mill. i 1892.
llvede og Hvedeniel
mod 195 Mill. i 1892.
151
Majs
mod 42 Mill. i 1892.
28
Flæsk - 40
Varer
Værdi
Mill. Doll.
Svinefedt 35
Purufin 38
Jern- og Staalarbeider 30
Tobaksblade.. 23
Bomuldsvarer 22
Læder og Lædervarer 13
Værdien af den samlede Export anslaaes til 855 Mill. Doll. mod 923 i
1892 og 957 i 1891. Ogsaa den störste Del af Udförselen, nemlig Varer til
Værdi af 670 Mill., foregik i udenlandske Dampskibe; i udenlandske Seilskibe
udförtes der Varer for 68 Mill., i indenlandske for 25 Mill.
Mellem de forskjellige Næringer fordele Kxportværdierne sig saaledes:
Værdi
Mill. Doll.
Landbrug 619
Fabriker 177
Skovprodukter 28
Værdi
Mill. Doll.
Bjærgværksprodukter 22
Fiskerier 5
Diverse 4
De Lande i Europa, hvortil de störste Kvantiteter Bomuld udförtes, vare
som sedvanligt England, Tydskland og Frankrige; de forskjellige Arter af Födevarer
saavelsom Parafin udförtes fornemmelig til England.

268
Da Totalværdien af Udförselen viser et Overskud över Indförselsværdien
af 78 Mill. Dollars, skulde man ogsa for 1893's Vedkonimende have ventet en
betydelig Import af Guld; istedet derfor udförtes der Guld til et Belöb af
7 Mill., et rioge Belöb i Saninienligning med 1892's 59 Mill.; af Solv udförtes
der for 28 Mill. mod 14 Mill. i 1892. Erfaringen fra forrige Aar
har altsaa ätter godtgjort, hvor lidet Ind- bg Udförselen af ædle Metaller har
med Vareudbyttet eller den saakaldte Handelsbalance at gjöre. Derimod viser
ogsaa det förgångne Åars Erfaring Indflydelsen af Fondsbörsens Stilling, idet
der i Aarets förste 6 Maaneder, altsaa förend Krisens egentlige Begyndelse,
udförtes Guld til et Belöb af 61 Mill. Doll. Paa Krisens Höidepunkt, altsaa
i August Maaned, strömmede iniidlertid Guld til Landet, i den nævnte Maaned
alene til et Belöb af 41 Mill. Disae Summer vare beatemte til Indkjftb af
Obligationer og Aktier, som just paa den Tid solgtes til Panikpriser, og anvendtes
formodentlig og3aa til korte Laan; Diskontoen holde sig nemlig under
længere Tid i 40 til 60 % regnet pr Aar og gik endog under de værste
Dage op til 74 %.
Til de Forenede Stater ankom der i 1893 489,000 Emigranter mod
543,000 i 1892. Det er en Selvfölge, at de daarlige Tider og den deraf
foranledigede Arbeidsloshed er den fornemste Aarsag til denne Formindskelse.
Paa den anden Side haandhaves de Love, der söge at forhindre Indvandring af
Folk, som ikke er sunde og arbeidsföre, meget strengt.
De ankomne Emigranter tilhörte fölgende Nationaliteter:
fra Storbritannien ankom 106,000 mod 107,000 i 1892
» Tydskland » .... 90,000 » 118,000 »
» Italien » 70,000 » 60,000 »
» Österrige-Ungarn » 66,000 » 70,000 s>
» Sverige og Norge tils. » 51,700 » 55,000 »
B Busland » 51,000 » 52,000 »
» Danmark » 8,000 » 10,000 »
» Holland » 8,000 » 8,000 B
B Frankrige » 5,000 » 5,000 »
B Schweiz » 5,000 » 7,000 »
Det störste Antal kom som sædvanligt över New-York, hvor der ialt landede
403,000 Indvandrere: 30,000 kom över Philadelplna, 28,000 över Boston
og 21,000 över Baltimore.
De Belöb, som herfra under Aarets Löb ere blevne opkrævede og hjemsendte
til Fordel for Svensker eller Nordmænd, udgjöre tilsammen Kr. 143,977;
heraf sendtes til Sverige Kr. 63,784 og til Norge Kr. 80,193.
Med Hensyn til det direkte Vareudbytte mellem Sverige og Norge samt
de Forenede Stater kan anföres, at Værdien af de Varer, som i Fiskalaaret
1893 (der altsaa ender den 30 Juni) indförtes fra De forenede Riger, udgjorde
4,176,000 Doll. samt af dem som udförtes dertil 4,084,000 Doll.
Den förstnævnte Sum fordeler sig paa fölgende Maade:
Varer Værdi, Doll.
Böger, Kort o. 1 52,000
Gede- og andre Skind ... 92,000
Sild 155,000
Varer Værdi, Doll.
Saltet Makrel 122,000
Takjern 74,000
Stangjern 557,000

Staalbarrer 126,000
Jern- eller Staaltouge... 1,153,000
Fiskolie 87,000
269
Træmasse 1,124,000
Diverse 417,000
Af ovennævnte Varekvantiteter er der til Chicago direkte ankommet Artikler
til en Værdi af 198,000 Doll.; det vil altsaa sige, at saa meget er der
bleven toldbehandlet efter at være bleven transporteret dertil under Toldsegl.
Den långt overveiende Del af Importen toldbehandlea imidlertid i selve New-
York og spredes saa derfra videre til alle Dele af Landet. Denne Omstændighed
gjnr det overmaade vanskeligt at erholde paalidelige Opgaver över hvor
tueget af hver Vare der konsuoieres i Staterne i det Indre af Landet.
Det kan endnu ikke med Sikkcrhed forudsiges, hvilkeu Virkning den nye
Toldtarif, hvortil Forslaget endnu er Gjenstand for Kongressens Forbandlinger,
vil faa for svenske og norske Varers Vedkommende; Forslagets enkelte Paragrafer
kunne nemlig endnu undergaa store Forandringer inden Loven sluttelig
om adskillige Maaneder antagcs. Men Udsigterne maa betegnes som gode;
gjennem Udsiillingen i Chicago ere Handlende og Konsumenter blevne gjorte
bekjendte med de svenske og norske Exportgjenstandes gode Egenskaber, og
det vil nu afhænge af Handelsstandens og de Industridrivendes Foretagsomhed
og Forretningsdygtighed, i hvilken Udstrækning den kommende Tarifs Bestem·
nielser kan komme vore Næringer og vor Export tilgode.
Værdierne af de forskjellige Varer, som i sidste Fiskalaar, altsaa indtil
den 30 Juni 1893, udförtes til Sverige og Norge, opgives olficielt saaledes:
Varer Værdi, Doll.
Agerbrugsredskaber 65,000
Rug 22,000
Hvede 525,000
Hvedemel 360,000
Raa Bomuld 570,000
Gjodmogsstoffe 146,000
Jern- og Staalarbeider... 72,000
Saalelæder 472,000
Chicago (från vicekonsuln).
Varer Værdi, Doll.
Parafin 959,000
Saltet Kjöd..... 105,000
Flæsk 110,000
Svinefedt 192,000
Oleomargarin 174,000
Smör 2,700
Tobaksblade 29,000
Diverse 275,000
Sjelfklart har den ökade emigrationen till Förenta Staterna från Sverige uppstått genom
förhoppningen att härstädes finna en mera betryggad ställning än den, hvilken varit dem beskärd
hemma. Lockelsen af här boende vänner har otvifvelaktigt till en stor del bidragit till
de flestas beslnt att i de Förenade Staterna söka en utkomst. Såsom ett bevis härför kan
statistiken visa, att 1/3 af de emigranter, som i allmänhet hitkommit, hafva direkt härifrån
erhållit biljetter af vänner och bekanta, 8. k. »prepaid tickets». Härigenom uppstår det förhållandet,
att en hel del af de hitkommande emigranterna, åt hvilka dessa förmåner ej varit
beskärda, söka under den långa resan de bättre lottades bekantskap, hvilka i sin tnr under
den första tiden ofta hjelpa de föregående med logis, mat och arbete.
Sedan en längre tid tillbaka hafva utsigterna för bekommande af arbete i de östra staterna
minskats, under det Rtt samma allt mer och mer ökats i de vestra. Chicago har varit
en centralpunkt för svensk emigration. Om ock för desamma det här till en början kan
anses rådligt tillsammanvara med sina landsmän, blir detta sedermera dock ej förhållandet,
alldenslund de härvarande amerikanska arbetsgifvarne ofta draga fördel af personers okunnighet
i språk och brist på kännedom af landets seder. Det bör också räknas till en oegentlighet,
att de svenska emigranterna allt för mycket qvarstanna i Chicago och mindre söka
en utkomst på landet af staten Illinois. Hos jordbrukare faller det för en nykommen kanske
svårare att erhålla anställning, alldenslund en obemedlad vanligen till fots måste företaga ganska

270
långa vandringar, men med väl en gång erhållen plats ar han der vanligen i lillfiille hopsamla
vida mera penningar iiu hvad fallet troligen blifvit i en stad med frestelser af bvarjehnnda
slag. Föregående års vanliga löner i Illinois för dylikt arbete hifva för nybörjare vexlat från
doll. 15 till 18, mat och husrum, allt pr månad. Jernvägs- och sågverksarbetare i Chicago
eller andra städer af denna stat hänvända sig der till »Employment oftices» och vid erhållande
af arbete påstås under det förflutna året de förstnämnda erhållit doll. 1.25—1.40 pr arbetsdag
och de senare frän doll. 18 till 22 med mat och husrum pr månad. Entreprenörarbeten
för jernvägar ha beräknats från doll. 1.50 till 1.75 pr arbetsdag.
De, hvilka i städerna af denna stat oftast ega de bästa utsigterna, äro haudtverkare-
Sådana hafva vanligen for hvarje olika handtverk en förening, som för hela nejden bestämmer
prisen på arbetet. Det torde sålunda sällan för en emigrant vara möjligt erhålla dylika
arbeten, utan att han vänder sig till en sådan förening. Lönerna inom handtverkarekretsen
veila mycket, och en nyligen ankommen erhåller sällan mer än doll. 1.50 pr arbetsdag.
Fabriksarbetare, som ej hafva någon speeiel skicklighet, och grofarbetare i allmänhet hafva
under det förflutna året erhållit från doll. 1'25 till 1'50 pr arbetsdag. Svenska tjenstnickor
äro i allmänhet mycket eftersökta, dels för deras ständiga beredvillighet till arbete, dels för
deras renlighet, och erhålla sådana oftast lätt arbete med ersättning af från doll. 2 till 7
med mat och husrum pr vecka. Svenska fruntimmer vinna också ofta anställning i fabriker,
butiker etc.
Arbetslösheten här i Illinois har under sistl. är varit stor, dels i följd af de tryckta
tiderna, dels, hvad särskildt angår Chicago, i följd af att verldsutställningen hitlockat folk från
alla nationer. De uppmaningar, som i Sverige gjorts för hejdande af emigrationen, tyckas
hafva krönts med framgång, ity att betydligt färre emigranter efter den 1 sistl. juli hit
från Sverige anländt än hvad som var fallet 1892.
Alldenstund här ännu råder en kris i Illinois, så att fabriker och firmor hafva upphört,
hvilka sysselsatt masstals af folk, kan jag ej annat än på det bestämdaste tillråda en
och hvar, som påtänkt emigrera och här söka efter sysselsättning, att tills vidare uppskjuta
detta i afvaktande på bättre tider.
Madison (från vicekonsuln).
Den störste Del af den svenskfödte Befolkning i Wisconsin bor långt herfra, i den nordligste
Del af Staten, og i Vicekonsulatets Nærhed er saagodtsom ingen. Jeg har forgjseves
henvendt mig til derboende Svenske om Oplysninger desangaaende. Imidlertid skal jeg oplyse,
at ifölge Folketællingen af 1890 var der her i Stateu dengang 20,157 svenskfödte Iudvaanere,
og naar man reguer disses Efterkommere med, maa Antallet antages at være tredobbelt.
Indvandringen fra Sverige til de Forenede Stater ojigives officielt til 19,302 for Aaret, som
endte med 30 Juni 1893, og fra 1873 til og med 1892 til 563,262.
De ekonomiske Forholde blandt de Svenske kjender jeg, af anförte Grnnde, forholdsvis
lidet til, uudtagen dette at jeg i mange Aar har hävt Forretningaforbindelser med ikke faa af
dem långt borte, væsentlig Gaardhrugere, og har fundet dem punktlige i at afgjöre Mellemværende.
De Svenske, ligcsom de Norske, anses som de önskeligste af den indvandrede Befolkniug.
Mange af dem maa være komne til Velstand og vistnok ikke faa af dem ere
komne til Tillidsposter paa de Steder hvor deres Antal er betydeligt, men ingen har her i
Staten opnaaet iioget Statsembede, væseutlig paa Grund af deres Faatallighed. Mindst heldigt
stillede i ekonomisk Henseende maa de være som hovedaagelig beskjæftiger sig med Arbeide
i Gruberne, da disse nu for en stor Del er nedlagte eller ialfald betydeligt indskrænkede i
deres Virksomhed.
Med Hensyn til Spörgsmaalet om de Svenske er til freds med Forholdeue her, skal jeg
anföre det Svar jeg, paa Tilspörgsel desangaaende, fik fra en Svensker: »Det skal vel være
vanskeligt at finde noget Sted hvor alle er tilfreds.»
Jeg beklager raeget at jeg ikke er istand til at afgive nogen fyldigere Indberetning om
Forholdene blandt de Svenske her i Staten.
Den direkte Handelsförbindelse mellem Sverige og denne Stat, ialfald forsaavidt ludförselen
hertil augaar, idet den ved Statens fornæmste Toldhus udgjorde blöt 1,798 Dollars
for 1893 fra begge De forenede Riger. Iudförselen fra De forenede Riger foregaar formentlig
hovedsagelig över Chicago for Vestens Vedkommende og hvorfra de andre Stater faar sin
Forsyning. Udförselen til Sverige er vsesentlig större end lndförselen. Den bestaar sandsynligvis
fordetmeate af Fedevarer og Mel, men nogen officiel Opgave derover er ikke at
erholde.

271
S:t Paul (från vicekonsuln).
Angaaende den svenske Immigration og Indvandreres Forholde i Minnesota, Syd- og
Nord-Dakota, giver jeg mig herred den Ære at afgive fölgende Indberetniug, idet jeg tillader
mig at gaa helt tilbage til den tidligste Immigrationsperiode, for derved bedre at kunue belyse
Aarsagen til de bestaaende Forholde
Minnesota organiseredes som et Territorium ved en Heslutning af Kongressen den 3
Marts 1849, og indlemmedes som selvstændig Stat i det nordamerikanske Förbund eller Union
i 1857. Paa den Tid da Territoriet blev organiseret havde det en Befolkning af c:a 0,000,
hvoraf kun meget faa Svenske.
Den svenske Indvandring til Minnesota tog egentlig först sin Begyndelse i 1852—53.
Paa denne Tid bosatte en Del Svenske sig i Goodhue County i den östsydöstlige Del af Staten,
og disse tog Initiativet til Dannelsen af de senere saa stærkt voxende og blomstrende svenske
Kolonier i dette County, hvortil der efterhaauden slnttede sig flere og llere Svenske fra Illinois,
i hvilken Stat der havde dannet sig större N\byggerkolonier saa tidlig som i Aaret 1846.
Efterretningen om Minnesotas Aabning for Nybyggere blev snart Signalet for en stor
direkte Udvandring til denne Landsdel fra Sverige, og den Folkesværm, som i hin Periode
sögte sin Lykke paa amerikansk Grund, lededes nu efterhaauden hovedsagelig til nævnte Stats
ubebyggede, frugtbare Sletter.
Det var i den svenske Indvandrings förste Periode mest almindeliut, at man bosatte si^
i Landdistrikterue, medens Byeme for den væsentligste Del grundlagdes af Irlændere og Tydskere,
samt Amerikanere fra Osten, som var draget üd til det rige Territorium for at gjöre
Karriere og blive rige paa en kort Tid. Naar de Svenske saaledes fortrinsvis valgte Landbruget
som deres Næringsvej, da maa dette utvivlsomt först og fremmest söges i den Omstændighed,
at de fleste af dem kom fra Landdistrikterue i Sverige, hvorfor det faldt dem mest
naturligt her at söge deres Erhverv ved samme Beskjseftigelse, hvortil de fra Barnsbeeu var
vante i Fædrelaudet. Hertil kommer, at Forbundsregjeringen under den saakaldte »Home-
«tead»-Lov tilböd særdeles gunstige Vilkaar for Erhvervelse af Landeiendoinme, mod at Nybyggerne
forpligtede sig til at dyrke et vist Areal i et bestemt Tidsrum — en Ordning, der
selvfölgelig i höi Grad maatte bidrage til Landets hurtige Opdyrkning og Bebyggelse. I denue
Förbindelse bör det heller ikke forbigaas, at Jernbanekompagnierne stillede meget rimelige
Betingelser for saadanne, som önskede at kjöbe Landeiendomme. Disse Kompagnier havde
saavel af de Forenede Staters Iiegjering som af Staten Minnesota modtaget meget betydelige
Subsidier i Form af store Landstnekninger längs deres Baner, og det var dem jo magtpaaliggende,
at de störst mulige Arealer heraf blev dyrket, hvilket var ensbetydende med en foröget
Godstrafik og deraf fölgende större Fortjeneste.
Med Kommunikationsmidlerne stod det forövrigt yderst slet til i denne förste Nybyggerperiode.
I Regelen maatte Landmændeoe kjöre fra 30 til 50 engelske Mil til nærmeste
Marked med sine Produkter, ofte med Fare for at fry se sig fordarvet ude paa de aabne,
sporlöse sletter om Vinteren. Efterhaanden som Kommuoikationen udviklede sig og nye Byer
sprang op rund t om i Kolonierne, forbedredes jo dette Forhold, og ligesom der nu opstod en
Jivligere Handelsförbindelse og aabnede sig nye Markeder for Landbrugsprodukterne, saaledes
blev der ogsaa snart alraindelig Velstand blandt Landmændene — en Velstand, hvori de Svenske
i rigt Maal er blevue delagtiggjorte.
Kommunikationsmidlernes hurtige Udvikling, Byernes Bebyggelse og den tiltagende Udvandring
fra Byer og Kjöbstæder i Sverige af Haandværkere, Mekanikere, Handelsfolk o. s. v.,
hvilke i Regelen fortrinsvis har sogt deres Erhverv i samme Næringsgren som hjemme, bidrog
senerehen til at lede Udvandringsströmmeu fra Sverige til de större Byer, hvor de Indvandrede
fandt et godt og lönnende Marked for sit Arbeide. Eiendomspriserne var i den
förste Tid ikke saa höie som de senere er blevne, og mange svenske Haandværkere kunde den
Gäng med forholdsvis ringe Opofrelse skaffe sig eget Hjem, og mange af dem har ved förståndig
Spekulation i fäste Eiendomme i Byerne grundlagt en pen Formue. Gjennemgaaende
er saavel de svenske Haandværkere som almindelige Arbeidere selvhulpne, uagtet Byerne for
Tiden er n.xsten overfyldte af Folk og Konkurrensen derfor meget stor i saagodtsom
Næringsgren.
enhver
Det vil ses af Ovenstaaende, at omend de Svenske i Emigrationens förste Periode fortrinsvis
valgte Landbruget som Virkefeldt, er den Tid nu forlængst förbi, da dette udgjorde
deres eneste Nperingsvei.
Som allerede bemærket, er de Svenske i Minnesota i gode Orastsendigheder, og mange
af dem, der begyndte i den gode gamle Tid, da Landet var billigt og Hvedepriserne höie, er
endog blevne formuende. Pantehæftelser paa Gaardene, hvor saadanne overhovedet findes,
afbetales i Regelen paa nogle faa Aar. Dog har de senere Tiders lave Korupriser i Förbindelse
med den Ouistændighed, at Vexelbrug, saasom Mejeridrift, Kva·gavl o. s. v., blandt de

272
Svenske aaavelsom andre Jordbrngere i den nordvestlige Del af Staten har været saagodtsomnkjendt,
lagt ogsaa Svenskerne adskillige Hindringer i Veieo.
Gaardens Störrelse er i Regelen fra 160 til 800 Acres, hvorpaa der som antydet hovedsagelig
avles Hvede. T den sydlige Del af Staten har man i den senere Tid begyndt at
lægge större Vind paa mere vexlende Jordbrng.
Hvad ovenfor er bleven sagt om Minnesota gjælder i Almindelighed ogsaa for de to
Dakotastater. Disse blev indlemmede som fel ds trendige Stater i Unionen i 1889, efter at
have bestaaet som et Territorium siden 1861. Den svenske Indvandring til disse Stater begyndte
adskilHge Aar seuere end til Minnesota, nemlig omtrent 1870, medens den först har
antaget nogen större Udstrækning i Aarene siden 1876—82. Parmerne er ogsaa her i nogenlunde
gode Formuesomstsendigheder og driver saagodtsom ndelnkkende Hvedeavl. Det bör dog
bemærkes, at mange af de Svenske i Nord-Dakota, og tiidels ogsaa i Syd-Dakota, i de senere
Aar har lidt betydelige Tab ved Hagelstorme, Frost og Törke, der paa mange Steder har ödelagt
deres Grode.
Red River-Dalen — det store Dalföre paa begge Sider af Floden Red River, der danuer
Grænsen mellem Minnesota og Nord-Dakota — er særdeles frngtbar og Jordbunden egner
sig fortrinligt for Hvedeavl. Dakotas Red River-Dal blev bebygget för nogen anden Del af
Staten, og de ileste Svenske, der driver Jordbrug her, har erhvervet deres Eiendomme inden
Homesteadloven, hvorefter de var berettigede til 160 Acres Land hver; men mange af dem
har fra Tid til anden ved private Kjöb underlagt sig store Landomraader, saa der nu findes
Svenske i Red River-Dalen, der har Eiendomme paa flere hundrede Acres Land. I flere af
de vigtigste Byer yder Svenskerne en betydelig Kontingent til Indvandriugsantallet·
Den religiöse Träng gjorde sig tidlig gjældende hos den svenske Befolkning i Minnesota,
og det er först og fremmest gjennem Menighedsdannelsen i Kolonierne, at de Svenske
lægger for Dagen at deres Interesser hæver sig över det rent materielie, hvilket som en Fölge
af ForhoMene nodvendigvis rnaatte beskjæftige dem tidlig og sent i den förste Tid, inden de
opnaaede ökonomisk Selvstændighed. Det er forövrigt ganske naturligt, at Nybyggernes förste
aandelige Behov maatte ytre sig i en stærkt udpræget Religiositet. Det tiidels temmelig ensomme
og monotone Liv nde paa Vestens SI etter med stadigt haardt, opslidende Arbeide,
blottet for enhver Adspredelse, synes i særlig Grad at have opfordret hertil.
Den förste svenske Menighed i Minnesota dannedes i Vasa, Goodhne County, i 1855,
og efterfulgtes snart af andre Samfund, som efterhaanden stiftedes blandt de Indflyttede, indtil
de svenske Menigheders Tal nu naar op til nere Handrede. Alene i Minneapolis, der har
en svensk Befolkning af omtrent 50,000, tindes mange svenske Menigheder med et stort
Medlemsantal.
De i Minnesota- og Dakota-Staterne bosatte Svenske bekjender sig for en stor Del til
don lutherske Lære, men Sekterne, særlig Baptister, Methodister og Missionssamfundet, har
ogsaa vnndet mange Tilhængere, fornemmelig i de större Byer. De svenske Kirkesamfund
har her i Minnesota megen værdtfuld Eiendoin. I de to Dakota-Stater derimod besidder de
forholdsvis liden Eiendom, ihvorvel der tindes mange mindre Menigheder, særlig i Syd-Dakota.
Dette har hovedaagelig sin Grnnd i de Svenskes Faatallighed der og tiidels ogsaa i den Omstændighed,
at man endnn ikke har organiseret sig. Værdien af Kirkeeiendomme i Minnesota,
ttlhörende svenske Kirkesamfnnd, andrager sig til flere hundrede tusinde Dollars og foröges
stadig. Af lutherske Menigheder er der et Antal af 184 med 85 Præster. Baptistmenighederne
opgaar til næsten 200 med 145 Præster. Methodisterne tæller 125 Menigheder med
130 Præster, og Missionssamfundet har c:a 100 Menigheder med 111 Præster. Der er her
tre större svenske kirkelige Akademier, af hvilke det ældste, Gustavas Adolphus College i
S:t Peter, grnndlagdes i 1864.
Men har Svenskerne saaledes bragt store Ofre paa Kirkens Alter, saa fölger ingenluude
heraf, at de har forsömt sig i andre Retninger. Jeg har ovenfor nærmere berört deres ekonomiske
Stilling og kunde endnn tilfoie, at et betydeligt Antal Svenske fra en tarvelig Begyndelee
har arbeidet sig op til Rigdom og Velstand som Kjöbmænd, og Forretningsmænd i
det Hele taget, i Byerne, og nogle af de störste Forretninger saavel i Minnesota som i Syd-
Dakota eies eller drives af Svenske. Svenskfödte Læger og Advokater findes der næsten i enhver
lidt större By i disse tre Stater, og mange af de förste har faaet sin Uddannelse ved
Univeraiteter i Sverjge, medens de övrige, ligesom ogsaa de fleste af Advokaterne, ere SÖnner
af svensk-amerikanske Farmere eller Handelsmsend og har modtaget sin Uddannelse ved de
amerikanske Universiteter-
Ogsaa paa det politiske Omraade har Svenskerne taget aktiv Del. Den Bevægelse, der
ledsagede den amerikanske Borgerkrig med den för og efter saavelsom nnder samme förte
skarpe Avispolemik, ondlod ikke at fæste dyb Rod ogsaa blandt dem og bidrog meget til paa
en Gang at vække deres politiske og sociale Interesse. Ligesom Svenskerne var meget vet
repræsenteret i selve Krigen, gjorde de paa denne Tid sit Indtog i Statens politiske Liv.

273
Rigtignok havde ogsaa för Borgerkrigen de Svenske indehavt offentlige Gjöremaal, men nogea
politisk Rolle havde Statens svenske Befolkning endnu ikke spillet. Hertil havde Forholdene
tildels endnu været for nye og tildela havde man nok at bestille med at varetage aine personlige
Interesser. Nu fulgte det imidlertid Slag i Slag, og de banede sig ikke alene Adgang
til de lokale Embeder rundt om i Conntierne, men fik efterhaanden ogsaa flere og flere Repræsentanter
i den lovgivende Forsamlings hegge Huse. Alt ialt har her över 50 Svenske
hävt Sæde siden 1860, og mange af disse har været gjenvalgt flere Gauge. I de forskjellige
lokale Embeder, af hvilke der er flere meget vigtige og vellönnede Stillinger, sidder for Tiden
henved 60 Svenske. Men den svenske Befolkning var ikke tilfreds med blöt de mindre
Tillidsposter, og allerede i 1870 finder vi en Svensk som Minnesotas Statssekretær, der gjenvalgtes
i 1886. Den nnværende Höiesteretsskriver, ligesom den assisterende Statssekretær og
Statens Mejerikommissær, er Svenske. Ligeledes har i Nationalförsamlingen i Washington en
Svensk hävt Sæde i flere Terminer.
Til foranstaaende Opgaver kan endnu föies den Oplysning, at en stor Del Svenske har
indehavt eller indehaver Embeder under Forbnndsregjeringen, som f. Ex- ved de offentlige
Kontoren i Toldvæsenet o. s. v. Ogsaa i Nord- og Syd-Dakota indehaves talrige Tillidshverv
af Svenske.
Det tnrde have sin Interesae i denne Förbindelse at mærke sig, at de fleste Svenske,
der beklæder eller har beklædt höiere politiske Embeder i de tre Stater, er praktisk uddannede
Mænd, der ofte har et Forretningskarriere bag sig. I det Hele taget synes Handelen at have
været en ndmærket politisk Forskole. Den rent theoretiske Dannelse finder ofte ikke saa
stor Anvendelse i Embedsværket som et godt Förråad af praktisk Indsigt og Færdighed i den
almindelige Forretningsrntine.
Men naar man tåler om Sveuskerne som en Faktor i de nordvestlige Staters Politik,
bör det erindres, at svensk og norsk er omtrent ensbetydende og at mange af de Svenske,
der indehaver eller har indehavt vigtigere Embeder, ligesom de Norske, der har beklædt fremragende
Stillinger i Staternes Politik, i egentlig Forstund repræsenterer den samlede skandinaviske
Befolkning, som i Regelen slntter sig om og vælger Skandinaver, nden Hensyn til,
om disse er fodt paa den östlige eller vestlige Side af Kjolen. Undertiden hænder det jo
nok, at svenske og norske Kandidater opstilles mod hinanden paa de respektive Partiers Valgsedler,
men knn sjelden finder man en Nordmand, der svigter sit Parti, fordi han ikke vil
stemme paa en Svensk, og omvendt. I Politik tales der kun om Skandinaver. For Minnesotas
Vedkommeude har Nordmændene ligesom Svenskerne spillet en betydelig Rolle paa det
politiske Omraade.
Fölgende statistiske Opgaver vil forhaabentlig have sin Interesse:
Antallet af svenskfodte Personer i Minnesota 99,913
af en samlet Folkemængde af 1,103,826
Antallet af svenskfodte Personer i Nord-Dakota 5,583
af en samlet Folkemængde af 182,719
Antallet af svenskfödte Personer i Syd-Dakota 7,746
af en samlet Folkemængde af 328,808
Medregnes deres her fodte Born, vil Svenskernes Antal i Minnesota blive opimod 250,000
og for de to Dakota-Staters Vedkommende c:a 35,000.
Som Slntningsbemærkning skal jeg til Fordel for saadanne, som matte have til Hensigt
at ndvaudre, tillade mig at oplyse, at Arbeidslösheden har herover i de sidste Aar været nalmindelig
stor, og mange og svære er de Lidelser og Savn, som Emigranter som Fölge heraf
har maattet gjennemgaa. Under de nuværende Forholde vil jeg derfor paa det indstændigste
fraraade ubemidlede at emigrere til Amerika, da huudredtusindvis af villige og arbeidsdygtige
Folk gaar ledige, og stor Nöd hersker blandt denne Klasse af Befolkningen i næsten.
alle Dele af Landet.
A. Grip.

Havre den 19 maj 1894.
274
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 187 103,886
» B i barlast 3 2,035
» Norge med last 7 3,910
» andra länder » 92 51,457
» B i barlast 34 15,873
Afgèngna: till Sverige med last 120 64,926
» » i barlast 41 16,798
» andra länder med last 35 16,421
» » i barlast 125 78,413
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 237 87,390
» » i barlast 1 323
B Sverige med last 79 38,030
» andra länder B. 415 239,373
» B i barlast 19 10,778
Afgångna: till Norge med last .. 59 27,614
» » i barlast 189 69,335
» Sverige med last 2 943
» B i barlast 29 11,996
» andra länder med last 163 84,364
B B i barlast 338 182,317
Fördelningen af vår sjöfart på distriktets vigtigare hamnar kan angifvas
som följer:

275
Häraf synes, att uti endast en af distriktets hamnar vär sjöfart gått sà
vidt framåt, att sistlidet år för båda länderna utvisar högsta siffran under hela
den angifna tidrymden, nämligen Dunkerque. I motsats härtill har såväl den
svenska som den norska flaggan drabbats af afgjord minskning i Bordeaux.
Hvad Calais beträffar, har den norska sjöfarten derstädes stadigt tilltagit, under
det att den svenska synes hafva förlorat terräng, likasom i Rouen den
svenska tonnagen under sistlidet år något återvunnit livad den förlorat, medan
norska flaggan der varit stadd i ett visst aftagande. I Dieppe har den norska
skeppsfarten haft framgång under det sistförflutna året, hvaremot den svenska
samtidigt lidit en betydande förlust, medan åter i Honfleur båda ländernas sjöfart
visat framåtskridande sistlidet år, ehuru den norska icke uppnått sin forna
betydenhet. Slutligen har hufvudstationen år 1893 varit något talrikare besökt
af både svenska och norska fartyg än hvad fallet varit det närmast föregående
året, ehuru dock en ansenlig skilnad råder mot tonnagen under den förutvarande
femårsperioden.
Angående arten af den trafik, som under de Förenade rikenas flaggor upprätthålles
å nämnda hamnar, torde vara att omförmäla, att regelbundna ängbåtslinier
finnas mellan såväl Stockholm och Göteborg som Christiania å ena sidan samt
Havre, Rouen och Bordeaux jemte La Rochelle å den andra. Dessa linier. hvilka
äfven afse befordran af resande, hafva emellertid åtskillig konkurrens att utstå,
ej mindre ined hvarandra inbördes än äfven med främmande, särskildt danska
och finska bolag, hvilken täflan till äfventyrs understundom kan ställa sig svår
nog, der den måste utkämpas med äldre och mindre tidsenlig materiel, såsom
fallet synes vara med vissa svenska fartyg. För öfrigt är att anmärka, att
Bordeaux och Bouen i regel besökas af svenska och norska ångare, som förhyrts
på tid för skeppning af viu, förnämligast från Spanien, i hvilken transport
pä senare åren inträdt tillbakagång, dels på grund af tullförhållanden, dels
också till följd af vinskördens utfall i Frankrike. Eljest är Rouen den hamn,
dit företrädesvis införas sådana varor, som äro afsedda till förbrukning i det inre
af Frankrike, såsom t. ex. spanmål och trämassa. I fråga om Calais och i någon
mån Dunkerque förmäles, att i dessa hamnar uppstått en temligen liflig
införsel af gruftimmer frän nordiska hamnar, i hvilken våra fartyg funnit användning,
hvarhos den sistnämnda hamnen i stigande omfattning drager till sig
fartyg i långfarten. Den ofvan omtalade delvisa tillväxten i vår skeppsfart på
Honfleur har deremot, efter hvad det förklarats, varit af mera tillfällig art,
enär införseln dit af bland annat trävaror under sistlidet år påskyndats af det
skäl, att i hamnen väntas skola detta år företagas ändringsarbeten, som komma
att väsentligen försvåra trafiken under den tid de fortgå.
För öfrigt kan nämnas, att Dunkerque, såsom det synes, i stigande utsträckning
för hvarje år trafikeras af större fartyg i transatlantisk fart, och att jemväl
dit dragits en del af den tonnage, som förut besökt Havre, hvilken hamn
eljest är den mest betydande i distriktet för oceanfarten.
Hvad angår de Förenade rikenas sjöfartsförbindelser med de öfriga af
distriktets hamnar, i hvilka konsulattjenstemän finnas anstälde, har derom under
sistlidet år intet annat försports, än att dessa förbindelser fortfarande äro
mindre betydande och icke egnade till vidare utveckling.
Den sammanlagda sjöfarten under svensk och norska flagga på Frankrike
i sin helhet skall, efter erhållna uppgifter, under 1893 i jemförelse med tidi
gare år hafva intagit den ställning, som angifves af följande siffror, hvilka omfatta
ankommande lastade och barlastade segel- och ångfartyg:

276
Det befinnes sålunda des9 värre, att såväl den svenska som den norska
skeppsfarten på Frankrike under sistlidet år varit stadd i aftagande.
Beträffande den rang, som i Frankrike intages af den svenska och norska
flaggan i jemförelse med andra främmande nationers fartyg, egas derom icke
några detaljerade uppgifter för år 1893. Efter den franska officiella tullstatistiken·
kunna emellertid anföras nedanstående tal, hvilka utvisa drägtigheten af de förnämsta
sjöfarande nationers fartyg, som under år 1892, i jemförelse med femårsperioden
1887 —1891, ankommit med last till fransk hamn (deri icke inbegripna
fartyg, som anländt från annan hamn i Frankrike):
18 9 2
I medeltal för år
under perioden
1887—1891
Ton
Ton
Svenska fartyg 178,819 206,297
Norska » 455,839 573,150
Danska » 151,953 132,757
Ryska » 70,404 113,030
Tyska » 630,784 618,183
Engelska » 5,821,254 5,786,378
Holländska B 415,260 313,184
Spanska » 404,247 546,091
Österrikiska » 114,858 115,530
Italienska » 330,855 364,647
Grekiska » 119,981 123,940
Amerikanska » 38,293 37,885
Efter hvad dessa siffror gifva vid handen, hade under år 1892 både den
svenska och norska sjöfarten på Frankrike gått tillbaka i betydenhet i förhållande
till den förntgående femårsperioden, utan att dock någondera flaggan
förlorat sin rang i jemförelse med den öfriga främmande sjöfarten, enär fortfarande
den norska kommer i tredje samt den svenska i sjunde rummet.
Emellertid bör det icke lemnas oanmärkt, att medan, såsom DU nämndt, våra
flaggor gått tillbaka i Frankrikes hamnar, andra främmande nationer förmått
allt framgent der vinna terräng, såsom den engelska, tyska, holländska och jemväl
den danska, hvilken sistnämnda dock hufvudsakligen sysselsattes i samma
trafik som den svenska och den norska.
De fraktsatser, hvilka under sistlidet år noterats för svenska och norska
fartyg, som besökt hamnar inom detta distrikt, kunna i enlighet med vederbörande
befälhafvares uppgifter sammanfattas i nedanstående öfversigt:

277
Träfrakter för S:t Petersburg-standard.
Från Sverige.
Till hamn vid Kanalen.
Segelfartyg: frca 33—37 från Hernosand till Boulogne
»35 » Sundsvall » »
»38 » Skellefteå » »
»26 » Falkenberg » Calais
»30 » Stockholm » »
»34 » Hudiksvall » »
»35 » Luleå » »
» 35 — 36 » Sundsvall » »
»37 » Ljusne » »
» 38 » Umeå » »
» 41 » Skellefteå » »
» 31—36 » Skutskär » Dunkerque
» 35 » Sundsvall » »
»40 » Luleå » Havre
»37 » Sundsvall » Honfleur
»38 » Gefle » »
Ångfartyg: » 32—34 » Hernosand » Boulogne
» 33 » Stockholm » »
» 34—35 » Domsjö » »
» 38 — 39 » Hudiksvall » »
» 42 » Sundsvall » »
» 43 » Norrköping » »
»45 » Gefle » »
» 30 » Skutskär » Dunkerque
» 33 » Norrköping » »
» 28 » Sundsvall » Honfleur
). 311—34 » Gefle » »
»33^ » Sundsvall » »
» 33J—39 » Hernosand » »
»37 » Skutskär » »
Från Norge.
Till hamn vid Kanalen.
Segelfartyg: frcs 21—23 från Drauimen till Boulogne
» 22 » Arendal » »
» 22 » Ciiristiania » »
»24 » Skien » »
» 24^ » Fredrikstad » »
» 21—31 » Skien » Calais
»23 » Kragerö » »
» 24 » Arendal » »
»25 » Christiansand » »
» 26J yi Christiania » »
» 24 » Arendal » Dunkerque

278
Segelfartyg: frcs 24—25 från Tvedestrand till Dunkerque
B 28 » Porsgrund B »
» 22 — 32 » Kragerö » Gravelines
» 25 » Porsgrund » »
» 33 » Fredrikstad » Tréport
»25 » » » Trouville
»25 » Skien i> »
B 20 » Fredrikshald » »
» 27 » Arendal » »
Ångfartyg: »21 » » B Calais
B 22 » Skien » »
» 27 » Christiansand i> Dunkerque
» 28 » Christiania » Honfleur
Is för ton.
Segelfartyg: frcs 8^—12 från Norge till kanalhamn.
Träfrakter från andra länder för S:t Ptbg-std.
Segelfartyg: frcs 50 från Åbo till Tréport
» 32J » Helsingfors B Calais
» 33 » Narva » »
» 35 » Kotka » Dunkerque
B 35 » Helsingfors » »
Ångfartyg: » 32 » Viborg » Calais
» 36 » Kotka » »
» 36 » Cronstadt » Honfleur
» 43 » Björneborg » »
Färgträ för ton.
Segelfartyg: 23/9 à 26/3 från Belize till Havre
25/0 » Savannah la .Mar » B
26/0 à 28/0 » Port Maria » »
26/0 a 29/6 » Milk River B >.
27/0 B Green Island B »
27/0 à 29/0 » Old Harbour B »
27/6 à 28/0 » Kingston » »
29/9 à 32/0 >» Campéche >» »
31/3 à 33/6 » Laguna i> »
33/6 à 35/0 B Monte Christy » »
35/0 à 40/0 » Puntü, Arenas B B
37/6 à 39/6 B Fort Liberté » »
41/6 » Aquin » »
25/0 )) Belize » Dunkerque.
Mahogny för ton.
Segelfartyg: 41/3 frän Laguna till Havre
46/0 B Puerto Platå » B
Pitchpine for S:t Ptbg-std.
Segelfartyg: £ 4. 10. 0 från Pensacola till Havre
B 5. 0. 0 B Apalaebif·ola B »
i) 4. 8. 6 B Pensacola » Dunkerque

279
Hvete för ton.
Segelfartyg: 17/0 à 25/0 frän Buenos Aires till Havre
15/6 à 17/6 » » » Dunkerque
17/6 » La Platå » »
15/6 » Bahia Blanea i> Calais
16/10 à 18/0 » Rosario » »
Petroleum for 40 gallons.
Segelfartyg: 1/7^ frän Philadelphia till Havre
2/0 à. 2/6 » » i) Dunkerque
2/41 „ New-York » i»
Saltade hudar for ton.
Segelfartyg: 30 sh. frän Rio Grande do Sul till Havre
35 » » Buenos Aires » »
35 » » Rio de Janeiro )> »
37 » » Paysandû » »
Sävidt af denna öfversigt låter sig sluta, inträdde ej Dågon förbättring i
fraktniarknaden under fürlidet är. och icke få torde derföre de rederier vara,
som måst låta sin verksamhet bedrifvas utan vinst. Under innevarande år har
emellertid försports en viss ljusning, i det att särskildt träfrakterna synas hafva
uppgått med två à tre francs öfver fjolårets medelnotering, såsom det uppgifves.
med tecken till ytterligare stegring. Detta glädjande förhållande kan likväl
möjligen bero på en tillfällighet, då någon mera ingripande förändring icke synes
hafva försiggått med afseende på de faktorer, som bruka bestämma marknadens
ställning, hvarföre till äfventyrs icke någon säker räkning torde b : Jra
göras på förbättringens varaktighet eller större omfattning.
Hvad beträffar de utfrakter, som stå till buds i franska hamnar, äro dessa
allt framgent sällsynta för andra fartyg än dem, som finnas aubragta i regelbunden
fart. Af och till erbjudas dock, särskildt i Havre, styckegodsbefraktningar
för transatlantiska hamnar, och af dessa hafva under det gångna året
jemväl åtskilliga af våra fartyg blifvit delaktiga. Alvenså förekomma, ehuru
ännu mera sällan, skeppningar härifrån af färgträ, oljekakor och qvarnprodukter
till nordiska hamnar, liksom ock med samma destination understundom sändes
kalk- och gipssten från Rouen ni. m. I Bordeaux har äfven. såsom vanligt,
varit tillgång på pitpropsfrakter till England, och för ofrigt har, enligt hvad
redan anförts, i båda sistnämnda hamnar ett visst antal af våra fartyg funnit
sysselsättning i niänadsbefraktuingar för transport af vin, hvarvid i medeltal
skall hafva uppnåtts omkring fres 14'50 pr ton.
I denna förbindelse förtjenar anföras, att, enligt meddelande från de Förenade
rikenas vicekonsul i Calais, derstädes under senare år gjorts ansträngningar
i olika riktningar för att bereda returfrakt för de svenska och norska fartyg,
som i hamnen utlossat sina laddningar. I sådant afseende hafva försök anställs
med salt jemte en del andra varor, bland hvilka man nu synes knyta de största
förväntningar vid stenkol, enär denna produkt befunnits väl egna sig att skeppas
af våra trälastfartyg. Det upplyses ock, att från och med sistlidne Oktober
månad flere af våra rederier inköpt hela fartygslaster stenkol, hvilka fraktats
såväl till Sverige som till Norge och hvarvid ända till 2,000 ton stufvats pä
en köl. Kolen, som levereras från grufvortia i franska departementen Pas de
Calais och Nord, lämpa sig derhos godt till maskinkol för ångare, likasom ock

280
hamnens läge är i högsta grad gynsamt för att medgifva dennas anlöpande af
ångfartyg, hvilka behöfva förstärka sitt bränsleförråd.
På tal om fraktförhållanden i Calais må här erinras, hurusom under sistlidet
år i nämnda hamn blifvit afskaffad den tidigare der rådande sedvänjan,
enligt hvilken last, bestående af trävaror, skolat vid lossning uppstaplas å kaj
genom fartygsbefálhafvarens försorg, likasom denne också egt att bära hälften
af de härmed förenade kostnader. I stället för detta bruk har en öfverenskommelse
träffats derom, att följande regler skola tillämpas vid lossning i hamnen
af trälast:
1. Då fartyg anländer till Calais med träladdning, som är bestämd att
lossas i land, har fartygets besättning endast att leverera laddningen styckevis
på nedan angifoa sätt:
a. Derest lossningen försiggår genom lastport, skall laddningen fullständigt
föras ut från fartygets rum, så att den med hela sin längd hvilar på kajen,
hvarefter lastemottagarens folk skall bortskaffa den, eftersom den styckevis levereras
från fartyget;
b. Om åter lossningen sker öfver relingen, åligger det fartygets manskap
att blott bringa lasten i land på sådant sätt, att den med sin ena ända berör
kajen och med den andra hvilar på fartygets reling, hvarifrán den skall hemtas
af lastemottagarens folk.
2. Ar lasten afsedd att lossas i större pråmar (kanalbördingar), fordras,
att fartygets manskap skall leverera laddningen styckevis ombord å nämnda
bördingar, hvarest stufningen fullgöres af lastemottagarens folk.
3. Sker deremot lossningen i mindre pråmar (hvilket understundom blifver
nödvändigt på grund af bristande utrymme), och dessa farkoster kunna läggas
alldeles intill lastporten, utan att det erfordras att upprätta nägon ställning
emellan pråmen och fartyget, har befälhafvaren blott att lemna lasten i pråmen
utau stufning oeh utan att taga hänsyn till lastens längd och andra dimensioner.
Det åligger då lastemottagaren att sända en man för att ombesörja stufningen
i pråmen och taga denna bort från skeppsbord, så snart den blifvit fullastad.
Men om ställning uppsattes emellan pråmen och fartyget, eger befälhafvaren
anskaffa erforderligt manskap på densamma.
4. Utgöres lasten af bjelkar, skall lossningen ega rum på sådant sätt, att
bjelkarne styckevis föras helt ut frän fartygets rum, hvarefter de mottagas af
köpmannens folk.
Enligt en i Frankrike gängse rättspraxis skall åt sjöförklaring, som af främmande
fartygsbefälhafvare här i landet behörigen afgifves inför hans nations
konsul, tillerkännas samma vitsord, som om handlingen verkstälts inför vederbörande
franska myndighet. Denna praxis, som stöder sig på det förhållandet,
att Frankrike fordrar samma förmån medgifven åt sina egna sjöfarande i utlandet,
har sedan längre tid tillbaka vunnit sanktion såväl på administrativ väg
som af domstolarne. Detta oaktadt inträffar någon gång, att giltigheten af ett
dylikt tillvägagående af franska intresserade dragés i tvifvel och att ärendet sålunda
måste hänskjutas till domstols afgörande. Ett mål af .«ådan beskaffenhet
har ock för icke lång tid sedan handlagts af handelsdomstolen i Nantes,
vid hvilket tillfälle af rätten stadfästades:
1:o att främmande fartygsbefälhafvare icke äro pligtige att underkasta sig
de i fransk lag meddelade bestämmelser angående afgifvande af sjöförklaring, samt
2:o att följaktligen en af dylik skeppsbefälhafvare inför sitt lands konsul
aflagd sjöförklaring kan inför fransk domstol åberopas emot fransk undersåte
med samma kraft och verkan, som om handlingen utförts inför vederbörande
franska myndighet.

281
Det bör här framhållas, att rättigheten att inför sitt lands konsul aflägga
sjöförklaring i Frankrike har särskild betydelse för en utländsk skeppsbefälhafvare,
hvars fartyg eljest tullklareras utan skeppsmäklares biträde, enär befälhafvaren
då jemväl i fall af hafveri kan undgå att anlita skeppsklarerare såsom
tolk för besättningen för sjöförklaringens afgifvande, hvilket i praktiken är liktydigt
med ett fullständigt inbesparande af klareringsarvodet, enär genom domstols
utslag är faststäldt, att skeppsklarerare, som anlitas i egenskap af tolk
för fartygsbesättning, när sjöförklaring i Frankrike afgifves inför fransk myndighet,
derför egt rätt att beräkna full kurtage enligt gällande taxa, äfven om
fartygets tullklarering helt oeh hållet verkstälts utan mäklarens mellankomst.
Den fraktförtjenst, som kommit våra fartyg till del under årets seglation
på distriktets hamnar, utgjorde i jemförelse med resultatet under föregående år
(ankommande och afgående fartyg):
hvad
De inseglade fraktbeloppen motsvara någorlunda den vexling, som, enligt
förut visats, vår sjöfart undergått under ofvan angifna år; dock är förlusten
här jemförelsevis icke obetydligt större på grund af fraktsatsernas nedgång.
Det framgår nämligen af de anförda siffrorna, att, medan den svenska
sjöfarten år 1893 i förhållande till medelresultatet under femårsperioden 1887
—1891 minskats med 14.6 % samt den norska med 4.6 %, den samtidigt
inträdda förlusten i fraktförtjensten utgjorde för de svenska fartygen 30'8 %
samt för de norska 19 %.
Sammanlagda skeppsfarten pá Frankrike, hvad lastade fartyg beträffar, utgjorde
under de tvenne senast förflutna åren enligt den olficiela franska statistiken
:
189 3 18 9 2
Franska fartyg 3,961.910 Ton 4,323,588 Ton
Främmande i> 9.225,484 » 8,837,473 )>
Tillsammans 13,187,394 Ton 13.161.061 Ton
Sjöfarten på Frankrike i sin helhet har sålunda under sistlidet år vuxit
med 26,333 ton, men denna tillökning kommer uteslutande på de främmande
fartygen, dä nämligen franska flaggan under året visat tillbakagång.
Det kan ej gerna undgå att väcka undran, att, trots all den uppmuntran,
som kommer franska skeppsbyggeriet oeh handelssjöfarteu till del, något bättre
resultat ej kunnat härigenom åvägabringas. Orsakerna härtill äro likväl af
mångfaldig art. Till en början må således icke förbises, att då, enligt den
äldre lagen om »la marine marchande» af 1881, sjöfartspremierna med en gång
skulle efter tio års förlopp upphöra, kunde, såsum en följd af detta stadgande
under de senaste åren af lagens tillvaro ej utvecklas någon synnerlig verksamhet
inom franska sjöfartsnäringen, emedan man var stadd i ovisshet, huruvida
premiesystemet skulle senare förlängas. Vidare kan anmärkas, att, då detta
Ber. om Handel o. Sjöfart. 19

282
omsider skedde genom lagen af den 30 januari 1893, den väsentliga förändringen
infördes, att premie icke alls skulle tillfalla fartyg, som inköpts från utlandet,
under det att tidigare åt sådana fartyg medgifvits half premie. Härigenom
skapades, såsom det synes, monopol för det franska skeppsbyggeriet, och
verkningen af denna åtgärd har ock blifvit, att de franska varfven och verkstäderna
så höjt sina pris, att det numera nästan icke är möjligt att hos dem
göra några beställningar, så mycket mindre som de större verkstäderna ännu
för någon tid hållas sysselsatta med arbete för franska statens räkning och derföre
icke äro angelägna att förvärfva andra kunder. Det förmäles sålunda, till
belysning af detta forhållande, att en fransk redare föreslagit en af landets
större varfsegare, att denne skulle bygga honom ett segelfartyg af jern för
samma pris som ett liknande fartyg skulle kosta i England mod tillägg dessutom
af halfva beloppet af de premiemedel fartyget under sin fartstid komme
att insegla, men att varfsegaren funnit dessa vilkor oantagliga, oaktadt hanoeksä
å sin sida skulle för byggandet af fartyget ega rätt att uppbära dryga,
statspremier.
Ställningen är derföre för närvarande sådan, att franske kapitalister icke
önska nedlägga penningar i sjöfartsföretag, enär dels det blefve för dyrt att
bygga fartyg i Frankrike samt dels fartyg inköpta frän utlandet skulle komma
att stå i allt för ogynsamt förhållande till andra fartyg under fransk flagga.
Efter hvad det uppgifvits, har ock under sistlidet år den franska skeppsbyggnadsverksamheten
hufvudsakligen inskränkt sig till konstruerandet af fartyg, afsedda
för kustfart och fiske.
Handelskammaren i Havre, som egnat denna sak sin uppmärksamhet, har
emellertid antagit att orsakerna till det nuvarande stilleståndet i maritima företag
i landet vore att söka å ena sidan i bristande utrustning hos skeppsvarfven
och å andra sidan i den obestridliga kris, under hvilken rederiverksamhetenöfver
allt är lidande och som medfört, att talrika fartyg ligga oanvända i hamn
i stället för att hållas gående i fart. Deremot har handelskammaren i Dunkerque
kommit till den slutsatsen, att prenuieringssysteniet icke i och för sig
vore tillfyllest för den franska sjöfartens upphjelpande, utan att vid sidan deraf
kräfdes, att en sjöfartsbank (comptoir maritime) blefve upprättad, som skulle
förskjuta inteekningslån åt franska fartyg samt jemväl diskontera dessas premiobelopp.
Enligt andras mening vore det dock ett ännu kraftigare medel, om det
i den äldre premielagen gifna stadgandet återupplifvades, enligt hvilket också
át fartyg, som inköpts från utlandet, inrymdes premier, äfven om dessa blott
komme att utgå med halfva beloppet. Härigenom skulle nämligen också rederiernas
intressen blifva tillgodosedda i stället för att nu skeppsbyggnadsiudustrien
i öfvervägande grad gynnats.
Hvad som for öfrigt förefaller anmärkningsvärdt är, att ej heller den genom
den nya premieringslagen träffade anordning att utsträcka seglationspremierna
till den s. k. internationella (europeiska) kustfarten ännu åstadkommit någon synbar
effekt. Det enda nya företag inom detta område, som veterligen kommit till
stånd i denna del af Frankrike under det sistförflutna året, är en linie emellan
Dunkerque och ryska östersjöhamnar, hvilken dock endast till hälften kommer
att upprätthållas medelst franska ångare och derhos väl också har den nya.
fransk-ryska handelstraktaten lika mycket som premiesystemet att tacka för sin
tillvaro.
Såsom jemväl egnad att utöfva ett särskildt gagnande inflytande på utvecklingen
af den franska kustfarten har ansetts föranstaltningen att likställa
sjöfarten emellan Frankrike och Algeriet med inrikes kustfart (petit cabotage),
d. v. s. att från deltagandet i sådan fart utestänga främmande fartyg, hvilken.

283
ätgärd fullständigt genomfördes den 4 oktober 1893. I allt fall kommer derigeuom
åtskilligt afbräck att tillfogas särskildt svenska och norska fartyg, hvilka
tidt och ofta i den farten funnit sysselsättning under den äldre regimen.
Franska handelsflottans samlade drägtighet uppgick vid sistlidet ärs början
till 905,606 ton, hvaraf 407.044 ton segelfartyg samt 498.562 ton ängfartyg.
Af denna tonnage användes 425,495 ton i fart pä aflägsnarc länder (long cours),
under det att 194,179 ton kommo på den europeiska kustfarten samt 43,472
ton på storsjöfisket.
I jemförelse med Btällningen det nästföregående året utvisa dessa siffror on
minskning af 42,473 ton i hela franska handelsmannen, i det att icke allenast
landets segelflotta aftagit med 19,163 ton, utan älven dess ängflotta gått tillbaka
med 23,310 ton.
I afseende på det i föregående årsberättelser omförmälda lagstiftningsarbetet
rörande skeppsstufningen kan nämnas, att derom, i enlighet med den
förut i ämnet utkomna lagen, under den 1 december 1893 utfärdats ett regeringsdekret,
som innehåller detaljerade bestämmelser om det sätt. på hvilket
last af olika slag skall anbringas ombord ä fartyg och hvarigenom väntas skola
för framtiden förebyggas de tvistigheter. hvilka förut varit temligen svåra att
undvika, på grund deraf att olika stufningsmetoder tillämpades i olika hamnar.
Bäst vore dock otvifvelaktigt, om i detta hänseende kunde åvägabringas en internationel
öfverenskommelse. emedan endast på detta sätt sjöfarten skulle, sävidt
inses, komma att draga väsentlig nytta af stufningens reglementeraude.
En öfversigt öfver den afsättning, som under sistlidet är kunnat beredas
på den franska marknaden ät produkter frän de Förenade rikena, synes erbjuda
sävskildt intresse af det skäl, att. deraf i någon mån bör angifvas betydelsen
för våra handelsförbindelser med Frankrike af den år 1892 i detta land upprättade
nya tullagstiftningen. Med stöd af föreliggande uppgifter i ämnet torde
måhända ock redan såsom ett alluiänt omdöme i berörda afseende kunna uttalas,
att den varuinförsel till Frankrike från våra länder, som kommit till
stånd före den nya regimens antagande, jemväl sedermera förmått i det väsentliga
bibehålla sig hvad råvaror och halfiabrikat angår, hvaremot i fråga om
vissa manufakturalster inträdt en afgjord förminskning, som väl för framtiden
icke kan annat än i allt betydligare grad göra sig gällande.
Bland de produkter af förstnämnda slag. som inkomma till Frankrike frän
de Förenade rikena, stå fortfarande, hvad den sammanlagda importen beträffar,
i främsta rummet vanliga trävaror, ehuru denna artikel eger vida större vigt
lör Sverige än för Norge. Säsom bekant hade de. hvilka i Frankrike ifrado
for ett genomförande af tullskyddssystemet äfven till förmån för trävaror, förutsagt,
att genom vidtagandet af en sådan åtgärd en allmän uppblomstring skulle
befordras af den franska skogsskütseln. sedan under tullarnes inflytande virkesprisen
nått den höjd, att afverkningen af landets egen skogstillgäng blefve en
tillräckligt lönande handtering. Huruvida denna förutsägelse är pä väg att gå
i fullbordan eller icke, är till äfveutyrs svårt att ännu med bestämdhet afgöra.
men dock må det kunna sägas. att. om vilkoren härför skulle vara det utländska
och särskildt det nordiska virkets mera eller mindre systematiska undanträngande
från den franska marknaden, icke synnerlig utsigt lärer finnas för handen,
att det åsyftade ändamålet under nuvarande förhållanden nàgonsiu står att vinna.
Det senast förgångna året har nämligen visat, att den franska konsumtionen
icke förmår undvara de nordiska träslagen, och att derföre inom detta område
tullarue. sådana de blifvit faststälda. icke mägtat åstadkomma annat än en till-

284
fällig rubbning i omsättningen, hvilken rubbning visserligen vållat åtskilligt
obehag, men som dock inom kort utjemnats for att låta det förut varande tillståndet
i det närmaste oförändradt åter inträda.
Det har sålunda iakttagits, att under den senare delen af nästföregående
år efterfrågan å nordiskt virke varit jemförelsevis liflig på den franska marknaden,
sedan de äldre lagren så småningom hunnit utrymmas, under det att
förbrukningen i det inre af landet vidblifvit att hålla sig god. Härmed har
ock fortgått under den flydda trimestern af innevarande år, hvarföre de franska
importörerna förmena sig kunna göra räkning på förmånlig afsättning också
under den närmast följande tiden, och detta icke allenast i fråga om trä af
större dimensioner, utan äfven hvad de mindre sorterna beträffar.
Med hänsyn till prisen å våra trävaror anmärktes redan i nästföregående
årsberättelse, att dessa icke utvisat vidare förhöjning, trots de tillkomna, i flera
fall dryga tullsatserna, i förbindelse hvarmed ock antyddes de omständigheter,
på hvilka detta förhållande kunde vara beroende. I nämnda afseende har ej
någon märkbarare förändring försports under sistlidet år, i det att såsom gällande
medelpris torde kunna angifvas följande noteringar för sågad vara, levererad
fritt på kaj i Havre pr S:t Ptbg-std:
Gran, plankor.
3/9 l:ma qvalitet frcs 306-50
» 2:a » B 290·50
» 3:a » » 274·—
» 4:a » » 258'—
» 5:a » B 242·—
Battens.
21/7 à 6J sägfallande qvalitet frcs 200
2^/6 » B » 193
Bräder » » » 250 à 280
Tunnbräder » » » 205 à 215
Furu, plankor.
3/9 l:ma qvalitet frcs 400 à 435
» 2:a » » 335 à 365
» 3:a » » 310 a. 335
B 4:a » » 280 à 305
Battens.
21/7 à 61 sågfallande qvalitet frcs 225 à 240
Bräder J> » » 275 à 325
Tunnbräder B B » 215 à 235
Det sågade gran- och furuvirke, som ankommit till Frankrike i sin helhet
under de tvenne närmast förflutna åren, utgjordes enligt franska tullstatistiken
af nedan nämnda qvantiteter, hvarvid bör erinras dels att i importen endast
innefattas hvad som angifvits till förbrukning i landet (commerce special), dels
ock att siffrorna för 1893 blott äro approximativa:

285
Sågadt trä af en tjocklek af öfver 35 mm.:
1893 1892
från Sverige 319,269 ton 208,525 ton
B Norge 32,975 » 40,549 »
» Belgien 892 » 6,552 »
» Kyssland 156,092 » 103,035 »
» Tyskland 3,284 » 6,490 »
» Schweiz 1^128 » 10,600 »
B andra länder.. 28,228 » 41,468 »
Tillsammans 541,868 ton 417,219 ton
Sågadt trä af 35 mm. och derunder:
från Sverige 167,689 ton 112,909 ton
» Norge 7,865 » 3,579 »
B Belgien. 1,022 » 4,993 »
B Ryssland 90,617 » 37,436 »
» Tyskland 6,506 » 8,491 »
» Schweiz 4,097 » 8,099 »
» andra länder 45^919 » 25,261 »
Tillsammans 323,715 ton 200.768 ton
Under sistlidet är har sålunda i denna införsel uppkommit en ökning af
öfver 120,000 ton för hvartdera af förenämnda slags trä. Denna stegrade import
har, enligt hvad det synes, förnämligast härrört från Sverige och Ryssland,
men äfven. i fråga om bräder af 35 mm. och derunder, kommit Norge
till godo, hvaremot, beträffande Tyskland och Schweiz, minskning befinnes hafva
uppkommit uti importen af såväl de större som mindre dimensionerna. Hvad
särskildt Norge angår har emellertid den nämnda stegrade införseln derifrån af
sågade tunnbräder dessvärre motsvarats af tillbakagång uti importen af hyllade
golfbräder, af hvilken artikel tidigare jemförelsevis ansenliga qvautiteter inkommo
till Frankrike. Det må för öfrigt anmärkas, att laddningar af tuunbräder också
numera med ångare fraktas från norra Amerika till Frankrike.
Angående införseln af hugget gran- och furuvirke egas härom ej ännu
några specificerade uppgifter för år 1893. Af detta slags virke af 80 mm.
tjocklek (oberäknadt jeruvägssyllar) utgjorde importen till Frankrike i sin helhet
under sistlidet år 116,067 ton, enligt en i franska tullstatistiken angifven approximativ
siffra, och det kan antagas, att fördelningen af denna införsel varit
föga skiljaktig från hvad förhållandet var år 1892, då samma import stälde sig
som följer (inberäknadt sågtimmer af liknande dimensioner):
Sverige 37,556 ton Belgien 5,314 ton
Norge 9,714 » Österrike 7,732 »
Östersjön
Ryssland
Svartahafvet...
8,999
1,737
»
»
Amerika
Andra länder
21,084
4,220
B
B
Tyskland 21,200 B
Tillsammans 117,556 ton
Också med hänsyn till denna import intaga de Förenade rikena, särskildt
Sverige, ett betydande rum, enär, såsom bekant, de nordiska furubjelkarne alltid
äro mycket eftersökta på den franska marknaden. Emellertid förekommer
också här konkurrens med bland annat pitchpinetimmer, hvilket i afseende på
dimensionerna eger vissa företräden framför det nordiska, om det också ej,

286
hvad beskaffenheten angår, kan fullt uthärda täflan med de nordiska furubjelkarne.
Pitchpinetimret har nämligen dels samma omfång i båda ändame,
under det att de nordiska furubjelkarne gemenligen hafva en gröfre och en smalare
ända, dels är detta timmer derhos qvistfritt, hvilket vanligen ej Ur fallet
med det nordiska furuvirket. Det mä jemval erinras, att det höga pris, som
begäres för detta senare virke, medgifver de bättre qvaliteterna af pitchpinetimret
en alltjemt ökad användning i Frankrike, likasom ock derigenom rum
lemnas för afsättning af liknande virke från britiska Columbia trots de dr3'ga
frakterna och den långsamma transporten. I fråga åter om det timmer, som
produceras inom Frankrikes egna skogstrakter, kan sägas, att detta visserligen
är af förmånliga dimensioner och derföre ofta användt såsom byggoadsbjelkar,
bland annat i magasin, men dock till beskaffenheten mindre tätt och såluuda i
högre grad än det nordiska utsatt för röta. Det påstås i hvarje fall, att det
franska timret, såsom en följd af införselsafgiften å det främmande virket, stigit
i pris samt att det numera, åtminstone i landets egna skogstrakter, röner
större efterfrågan än tidigare.
Under sistlidet år uppgifves följande medelpris hafva noterats å hugget
timmer, levereradt förtulladt å kaj i Havre:
Granbjelkar frcs 55 à 60 för stère
Gransparrar » 40 à 50 »
Furubjelkar 65 à 75 »
Furusparrar » 45 à 55 »
Pitchpinebjelkar » 58 à 60 »
Af öfriga slags oarbetade trävaror infördes under de båda sistförflutna
åren till Frankrike:
1893 1892
Trä i stycken till gatubeläggning 2,500 kg. 17,308 kg.
Tunnstäfver af ek 107,617,707 » 77,552,700 »
B » annat trä 1,714,910 » 3,246,929 »
Ribbor 2,501,745 » 2,511,025
Tunnband, läkter och arbetade störar... 1,928,322 » 2,447,849
Oarbetade störar och stakar 89,181,020 » 101,348,606 »
Vedträn och knippeved 36,611,000 » 29,153,000
Cellulosaved 78,712,000 » 60,080,000
Träkol _. 7,981,000 9.219.000
Träull 1,711,600 » 782,229
Annat trä 469,689 » 1,947,833 »
Den del af nämnda införsel, som härrör från de Förenade rikena, är det
icke möjligt att ännu angifva för år 1893, men enligt den franska tullstatistiken
för 1892 uppgick under det året importen till Frankrike af ifrågavarande träslag
från våra länder till följande qvantiteter:
Sverige Norge
Tunnstäfver af ek 1,011,647 kg.
» B annat trä.. 80
Ribbor 469,185 »
Tunnband, läkter och arbetade störar 102,020
Oarbetade störar och stakar 8,618,382 kg. 9,847,754
Vedträn och knippeved 1,571,000 »
Cellulosaved 23,220,000
Annat trä 21,542

287
Af byggnadsvirke infördes i det hela till Frankrike till ett värde af:
1893
94,121,000 frcs
1892
73,198,000 frcs,
sålunda utvisande för sistlidet år en ökning af 20,923,000 frcs eller af omkring
28"5 %. Jemföres åter inlorselssiffran under sistnämnda år med medelimporten
under de närmast förutgående fem åren eller under perioden 1887 —
1891, då värdet uppgick till 105,490,000 frcs, uppkommer för år 1893 en
minskning af 11,369,000 frcs eller omkring 10.8 %. Härvid är likväl att ihågkomma,
att under nämnda femårsperiod år 1891 utmärkte sig för en synnerligen
högt uppdrifven införsel, hvilken nämligen i värde motsvarade 160,038,000
frcs. Undantages deremot detta år, befinnes importen år 1893 öfverstiga resultatet
för hvarje annat år under berörda period utom år 1888.
Rörande trävarumarknadens ställning i Calais meddelar de Förenade rikenas
vicekonsul på platsen, att brädgårdarne i trakten och särskildt i det inre
af landet äro väl försedda, men att detta oaktadt importörerna derstädes uppgjort
ganska omfattande kontrakt för leverans vid skeppningstidens början samt
under loppet af sommaren. Mera än två tredjedelar af årets behof hafva redan
på sådant sätt tillgodosetts, och det är att förvänta att med det närvarande
priset å trä, som antagligen kommer att hålla sig fast intill slutet af året, betydande
lager för vintern icke skola anskaffas. Uuder år 1893 var priset å
battens 2J/7 i medeltal 125 frcs pr standard, hvaremot nu uppnås 150 frcs
för samma qvantitet eller 25 frcs mera pr standard. Under innevarande år
tros införseln af sågadt virke svårligen komma att nå samma betydenhet som
år 1893.
Rundtiinmer af gran för tillverkning af pappersmassa börjar också röna
stor efterfrågan. Detta timmer bör ej öfverstiga 1'10 m. i längd för att kunna
antagas såsom cellulosaved och ingå under tullsatsen 20 centimes pr ton, under
det att åter gruftinimer betalar 3 frcs eller 6'50 frcs pr ton, allt efter tjockleken.
För pappersindustrien är timmer af en medeltjocklek af 40 centimeter i
den gröfre ändan mest eftersökt, men för tullsatsens skull kan tjockleken vara
huru stor som helst, blott den nyss angifna längden ej öfverskrides. Detta
timmer bör för öfrigt så vidt möjligt vara qvistfritt och torrt. Det nu rådande
priset vexlar mellan 12 frcs och 12'5 0 frcs pr stère cif. Calais. Betydande
leveranskontrakt hafva detta år redan uppgjorts för pappersbruken i Pas-de-
Calais.
Hvad angår gruftimmer anför vicekonsuln, att importen till Calais af denna
artikel sistlidet år varit i det närmaste lika betydande som under år 1892.
Det införda timrets dimensioner hafva i allmänhet befunnits fullt kontraktsenliga,
till följd hvaraf icke någon laddning blifvit afvisad, såsom fallet varit
under de förutgående åren. Redan vid årets början hafva en del leveranskontrakt
blifvit afslutade för skeppningstiden, men till låga pris, hvarföre transaktionerna
hittills icke hafva tagit vidare fart. Under de rådande förhållandena
skulle det också för exportörerna vara ofördelaktigt att sända laddningar i konsignation,
ty grufvornas förråd af varan äro för närvarande mera än tillräckliga,
och i öfrigt hafva jemväl franske skogsafverkare kastat stora qvantiteter
timmer in på marknaden till ytterligt låga pris. Visserligen skall detta timmer
icke besitta samma egenskaper som det nordiska, men de franske grufingeniörerna
hafva velat nedtrycka priset å detta senare och derföre afslutat ansenliga
köp af virke från Ländes och Ardennerna samt andra trakter af landet. Icke
desto mindre kunna grufvornas behof härmed ej tillgodoses, enär det i hvarje
fall blifver nödvändigt att för de större dimensionerna anlita det nordiska

288
gruftimret, och det är derföre att antaga, att innan detta års utgång de förra,
prisen skola ånyo uppnås, om icke öfverskridas. Men här är det, enligt vicekonsulns
förmening, af vigt att de skandinaviske afskepparne afhålla sig ifrån att
sluta leveranskontrakt till nuvarande låga noteringar och, såsom sagdt, framför
allt icke i konsignation sända laddningar, hvilka i regel då icke kunna säljas
annat än genom offentlig auktion.
I det föregående är nämndt, hurusom importen till Frankrike af sågade
tunnbräder tilltagit såväl från Sverige som från Norge, men att denna ökning
beklagligtvis vunnits genom en motsvarande reduktion uti införseln af den förädlade
varan eller hyflade golfbrtider.
Att denna artikel icke Bkulle kunna fortfarande behålla sin plats på den
franska marknaden var dock att förutse på grund af den högt uppdrifna tullsatsen,
som för bräder af mjukt trä enligt minimitariffen utgör frcs 3'BO pr
100 kg. Under de båda närmast föregående åren infördes af ifrågavarande
fabrikat till Frankrike i sin helhet:
1893
5,183,707 kg.
1892
13,724,560 kg.,
hvilket för sistlidet år utgör en minskning af 8,540,853 kg. eller omkring
62'2 %. Efter den mening, som hyses af intresserade industriidkare här på
platsen, bör denna införsel inom icke lång tid, om icke helt och hållet, så
dock i det närmaste upphöra.
I motsats härtill kan anföras, att importen af fönster, dörrar och liknande
snickeriarbeten under sistlidet är i sammanlikning med det förutgående året icke
långt ifrån fördubblats, enär nämligen af denna artikel inkommit till Frankrike:
1893
322,816 kg.
1892
175,901 kg.
Af andra arbetade trävaror hafva importerats följande qvantiteter:
1893 1892
Timmermans- och hjulmakeriarbeten 641,888 kg. 742,137 kg,
Små trådrullar 517,716 » 237,829 »
Andra slag- 761,296 » 1,673,934 »
De qvantiteter af arbetade trävaror, som till Frankrike inkommit från de-
Förenade rikena, utgjorde år 1892:
Sverige Norge
Hyflade golfbräder 2,463,863 kg. 5,189,182 kg.
Fönster, dörrar o. d 57,714
Timmermans- o. hjulmakeriarbeten 27,284 » 25,599 »
Smärre trådrullar 50,425 »
Andra slag 215,798 »
Det kan för öfrigt nämnas, att någon gång införsel förekommer af färdiga
villor såväl frän Norge som från Sverige, men att användningen häraf natnrligtvis
måste vara begränsad. Under sistlidet år skall sådan införsel hafva
förekommit särskildt öfver Rouen från Norge.
Hela importen till Frankrike af arbetade trävaror motsvarade under de
tvenne senaste åren i värde:
1893
8,303,000 frcs
1892
10,565,000 frcs

289
Af vegetabilisk tjära infördes till Frankrike:
1893
3,151,881 kg.
1892
2,578,020 kg. (bruttovigt).
Under år 1892 inkom den mest betydande delen af denna import eller
1,976,964 kg. från Sverige, och efter föreliggande underrättelser synes ej heller
införseln från detta land hafva varit obetydlig under sistlidet år. Sålunda upplyser
vicekonsulu i Dunkerque, att till dervarande hamn år 1893 hufvudsakligen
för att användas till skeppsbruk infördes 5,315 heltunnor (gonnes) och
3,654 halftunnor (demi-gqnnes) tjära, under det att från Finland, som är Sveriges
störste medtäflare å den marknaden, samtidigt ej förekom någon införsel.
De hamnar i Sverige, från hvilka denna vara skeppas, äro Umeå, Skellefteå,
Örnsköldsvik och Nordmaling. Prisen uppgifvas hafva noterats fres 25"50
à 26 cif.
Af trämassa var införseln till Frankrike under sistlidet år liflig, såsom
synes af nedanstående uppgifter:
1893 1892
Mekanisk massa 81,834,174 kg. 74,627,078 kg.
Kemisk massa.... 23,620,530 » 16.359,315 »
Tillsammans 105,454,704 kg. 90,986.393 kg.
Visserligen har härmed icke uppnåtts den exceptionella importsiffran för
1891, som utgjorde 126,925,421 kg., men införselsrçvantiteten under det närmast
föregående året eller 1890, som blott uppgick till 93,464,712 kg., har
emellertid öfverskridits med 11,989,992 kg. eller vid pass 12'8 %, och detta
oaktadt det hinder, som den sedermera upprättade tullsatsen hörför lagt i vägen,
icke varit obetydlig- Emellertid torde väl en sådan uppgång icke kunna beräknas
skola blifva långvarig, men det är i hvarje fall att anmärka, att trots
den nu anförda stegringen i införseln och det mindre vanliga förhållande, att
prisen å varan samtidigt hållit sig ganska höga, ej den inhemska produktionen
af trämassa ännu kunnat derigenom vidare stimuleras, såsom af de franske tullifrarne
förespeglades. Det uppgifves visserligen, att en större förbrukare i
Frankrike af pappersmassa anlagt en fabrik, med ånga som drifkraft, för tillverkning
af denna produkt, men efter hvad det Iärer förhålla sig, skall detta
hafva skett mera i alsigt att ega varan med säkerhet till hands Un för att göra
besparingar. Men det torde dock väl ej böra förbises, att sådana anläggningar
utan tvifvel måste vara att motse i den närmaste framtiden, om ock det råmaterial,
som i dem kommer att förbrukas, blifver att hemta från Norden och
ej från Frankrike sjelft. Ty, såsom förut anfördt, har införseln af cellulosaved
redan icke obetydligt stigit, och anledning saknas ingalunda för antagandet, att
denna ökning med åren kommer att ytterligare göra sig gällande. Inträffar
emellertid delta kan följden häraf för våra intressen blifva i tvenne afseenden
menlig, nämligen derigenom att arbetsförtjensteu för råvarans förädlande kommer
att från våra länder tillföras Frankrike, under det att för denna råvaras
anskaffande åt de franske förbrukarne våra skogar för en ringa penning måste
lcmna en tribut, som för deras framtid kan blifva ödeläggande.
Angående utsigterna för det löpande året kan anföras, att franske importörer
synas göra sig räkning på ett prisfall af viss omfattning, trots den inverkan
som i detta afseende kan utöfvas genom öfverenskommelse afskepparne
emellan. Af viss betydelse härför torde ock vara, att utförseln från Frankrike

290
af papp och papper synes aftaga, i det att redan under är 1893 i denna export
uppstått en minskning af öfver 1 mill. frcs.
Den trämassa, som inkommer till Frankrike, är fortfarande till den vida
öfvervägande delen af norskt ursprung och skeppningen häraf försiggår förnämligast
öfver Rouen. Efter meddelande frän de Förenade rikenas vieekonsul på
platsen skall till nämnda hamn hafva införts är 1893:
frän Sverige 8,757,344 kg.
» Norge 41,951,010 »
Vicekonsuln tillägger emellertid, att importen från Sverige är betydligt
uppgående. Det lärer ock vara ifrågasatt, att verkställa skeppning af trämassa
medelst mindre ångare direkte från lastageplats i det inre af Sverige, för att
derigenom undgå de dryga omlastningskostuaderna i kusthamnarna.
Till öfriga större hamnar i distriktet infördes under sistlidet år trämassa
i följande qvantiteter:
från Sverige från Norge
Dunkerque 905,940 kg.
Havre 201,792 kg. 40,446 »
Bordeaux 1,245,000 » 2,793,000 »
Under år 1892 var hela tillförseln till Frankrike af trämassa fördelad
såsom nedanstående siffror angifva:
Mekanisk massa Kemisk massa
Sverige 5,896,472 kg. 385,493 kg.
Norge 50,309,817 » 1,246,854 »
Danmark 95,006 »
Tyskland 10,112,901 » 5,974,295 »
Belgien 2,938,673 » 1,474,130 »
Österrike 494,002 » 3,587,684 »
Schweiz 4,728,113 » 3,650,208 »
Andra länder 52,094 » 40,651 »
Tillsammans 74,627,078 kg. 16,359,315 kg.
Med hänsyn till mekanisk massa befinnes denna, såsom det synes, till den
öfvervägande delen komma från Norge; dock är i afseende på kemisk massa
förhållandet icke detsamma, enär här största importen härrör från Tyskland,
Schweiz, Österrike och Belgien.
Under sistlidet år hafva förhållandena gifvit anledning till en i icke ringa
grad stegrad införsel till Frankrike från våra länder af hö och hafre. Såsom
omförmäldt i generalkonsulatets specialberättelser i ämnet blef såväl foder- som
spanmålsskörden i Frankrike år 1893 till väsentlig del felslagen och den uppkomna
bristen måste naturligtvis fyllas genom inköp fiån utlandet. Reda?)
tidigt på året började den ihärdiga torkan ingifva farhågor för årsväxten, och
franska regeringen underlät ej heller att med alla till buds stående medel
komma den jordbrukande befolkningen till hjelp, bland annat genom upplysningar
om hvilka foderväxter, som med större framgång än de eljest allmänt förekommande
kunde odlas i landet under den torra väderleken, äfvensom om
hvilka surrogat, som skulle kunna ersätta det hastigt fördyrade höet. Visserligen
bereddes medelst dessa åtgärder någon lindring i betrycket, men dock
kunde derigenom ej undvikas att foderimporten från utlandet tog ett stadigt
växande omfång under alltjemt höjda pris. Denna import försiggick såväl

291
från transatlantiska länder som från andra länder i Europa och både med
segel- och ångfartyg.
Det är tydligt, att en i dylik skala företagen transport af en så lätt skadad
och föränderlig vara som hö skulle gifva upphof till åtskilliga tvistigheter
vid varans mottagande, och detta ej mindre på grund af leveransernas bristande
kontraktsenlighet med hänsyn till beskaffenheten, än äfven till följd af varans
undervigt. Af båda dessa skäl hafva jemväl icke fåtaliga tvister uppstått med
anledning af den hötillförsel, som från våra länder egt rum till Frankrike. Det
måste likväl härvid ihågkommas, att sådana tvistigheter väl kunna tänkas skola
inträffa äfven der varan i afskepparnes tanke sändts i fullgodt skick. Höet skeppades
nämligen i regel i pressade balar, hvilka utan tvifvel i det yttre kunna synas
utan fel, äfven om de vid öppnandet befinnas innehålla skämd vara. Särskildt
förekom detta vid leveranser under hösten och vintern, hvaremot de skeppningar,
som utfördes under loppet af sommaren, vanligen mottogos utan reklamation.
Detta torde kunna förklaras deraf, att de tidigare sändningarna utgjordes
af väl torkadt hö, medan deremot vid de seuare leveranserna höet pa
grund af den stigande efterfrågan måst inläggas äfven i fuktigt tillstånd, likasom
ock höbalarne under transporten från det inre af landet till skeppningshamnen
kunde hafva tagit skada af regn och snö, utan att dock följderna hüraf
blefvo fullt märkbara förr än vid framkomsten till leveransorten. Huru än härmed
må förhålla sig, hafva i många fall leveranserna afvisats af mottagarne,
hvilka ock på sistone icke gerna ville såsom tidigare afsluta köp på annat vilkor
än att varan finge prüfvas vid framkomsten. I det hela taget har emellertid
denna tillförsel beredt afskepparne ansenlig förtjenst, om ock en och annan
expeditör utsatts för förlustbringande efterräkningar.
De hamnar, öfver hvilka denna import försiggick från våra länder, voro
förnämligast Havre och Roueu, och de införda laddningarna voro till störBta delen
af norskt ursprung. Det norska timotejhöet betingade också i allmänhet högre
pris än andra utländska foderväxter. Vid importens början betalades från 13
till 15 frcs pr 100 kg. cif. med leverans i nordfransk hamn, men snart höjde
sig noteringarna och uppgingo mot hösten ända till 18 frcs, för att sedermera
åter falla till först angifna och ännu lägre belopp. På grund af inträffad torka
under mars månad innevarande år stodo emellertid prisen ända till midten af
april i 12 à 13 frcs för fullgod vara, men hafva, sedan regn fallit, visat nedgående
tendens.
Hela importen af foderväxter till Frankrike uppgick under de tvenne
senaste åren till följande qvantiteter:
1893
159,425,025 kg.
1892
21,277,801 kg.,
hvilka siffror tillräckligt tydligt utvisa, hvilken utomordentlig utsträckning importen
nådde under sistlidet år.
Angående importens fördelning på de olika länderna kan derom upplysning
blott meddelas för år 1892, då ställningen var som följer:
Norge 528,277 kg.
Ryssland 129,369 »
Tyskland 5,466,989 »
Holland 742,749 »
Belgien 5,887,424 »
Österrike 1,787,372 »
Spanien 1,013,067 »
Italien 2,472,172 kg.
Schweiz 930,855 »
Argentinskarepubliken 386,092 »
Chile 613,131 »
Algeriet 1,161,581 B
Andra länder 158,723 »
Tillsammans 21,277,801 kg.

292
Såsom redan sagdt, gaf den felslagna skörden i Frankrike under sistlidet
år likaledes anledning till en betydligt ökad införsel af hafre. Af denna artikel
inkomuio följande qvantiteter i metercentner (100 kg.):
1893 1892
Sverige 335,212 1
Belgien 284.555 1,951
Ryssland 1,342,171 7,658
Tyskland 12,793 193
Italien 2,789 197
Turkiet.... 211,695 178.470
Algeriet 415.882 186,097
Tunis 4,552 6,941
Andra länder 467.049 13,797
Tillsammans 3,076,698 395,305
Det land, som under sistlidet år mest funnit afsättning i Frankrike för
sitt öfverflödiga förråd af hafre, är efter förestående siffror Ryssland, under
det att Sverige först kommer i tredje rummet, ehuru dock den under året derifrån
intagna qvantiteten ej långt ifrån var lika stor som Frankrikes hela hafreimport
år 1892. Norge finnes ej särskildt nämndt i denna statistik, men det
är bekant att också norsk hafre sistlidet år ankommit öfver såväl Havre som
Rouen, i hvilken senare hamn lossades så godt som hela hafreinförseln från de
Förenade rikena.
Den utländska hafre, som mest värderas i Frankrike, är den svarta, hvilken
förnämligast intages från Sverige, men ock till någon del hemtas från Irland.
På grund af den rådande foderbristen nådde under sistlidet år denna
artikel pris, som väl tidigare icke ofta antecknats, hvarföre våra afskeppare
antagligen måste hafva skördat en icke obetydlig vinst å sin vara. Enligt tillgängliga
uppgifter betalades i oktober 1893: för svart Libau 15 à 15'2S fres,
d:o hvit 13 à 14 fres, d:o strimmig 14 à 14"25 fres, amerikansk d:o 14 à
14'60 fres, irländsk 16'50 à 17 fres, allt för 100 kg. cif. i Rouen. Dessa
pris hafva jemväl efter vissa variationer återkommit vid nuvarande tidpunkt
(15 april) och till och med ytterligare stegrats, enär nämligen för svensk svarthafre
af god qvalitet erhålles ända till 18 fres.
Också under innevarande år har import af utländsk hafre i viss betydenhet
försiggått till Frankrike, men då den inhemska såväl spanmåls- som foderskörden
för närvarande har ett särdeles lofvande utseende, lärer väl, derest de
härpå grundade förhoppningarna om god skörd i landet icke störas, denna införsel
icke länge kunna fortfara i större utsträckning.
I nästföregående årsberättelse anmärktes, att en icke ringa tillväxt uppkommit
i införseln till Frankrike af jern- och stålprodukter under år 1892.
Denna stegring synes under sistlidet år hafva än ytterligere tilltagit, såsom
framgår af följande uppgifter å ifrågavarande tillförsel:
1893 1892
Tackjern 11,314,000 fres 9,178,000 fres
Stångjern och stål 10,003,000 » 9,511,000 »
Enligt tillhandakomna upplysningar skall denoa växande efterfrågan dock
icke hafva galt det nordiska stångjernet, då dettas plats mera och mera synes
inkräktas af det mjuka stålet af fransk tillverkning. Visserligen är nämnda
produkt, ehuru dess beskaffenhet stadigen lärer förbättras, likväl fortfarande

293
underlägsen särskildt det svenska jernet, men skilnaden i detta afseende uppväges
tillräckligt af den franska metallens prisbillighet. I medeltal noterades
nämligen under är 1893 för svenskt stángjern, levereradt å kaj i nordfransk
hamn, med inberäknande af inforselsafgiften, frcs 2450 för 100 kg., under det
att franskt mjukt stål kunde erhållas till samma qvantitet för 18 à 19 frcs, levereradt
vid smedja. Det är tydligt, att man vid dylikt förhållande, i de fall
då detta på något sätt låter sig göra, skall nöja sig med den inhemska produkten,
och detta lärer ock numera temligen vanligt inträffa, särskildt i fråga
om sådana artiklar som vagnsaxlar, hjulringar, hästskor ni. ni., vid hvilkas
tillverkande fordomdags det nordiska jernet funnit utbredd användning i Frankrike.
Likaså har så kalladt knippejern (»vergettes») af svensk produktion
äfvenledes börjat undanträngas af det mjuka stålet. »Les vergettes» brukades
tillförene allmänt vid smidning af hästskosöm, som då skedde för hand. Sedermera
importerades färdigsmidda söm såväl från Sverige som i synnerhet från
Norge, men på den nyaste tiden hafva i Frankrike uppförts fabriker, i hvilka
medelst maskiner tillverkas söm, till en början af jern infördt från Norden,
men nu i allt större omfattning af inhemskt mjukt stål, under det att de mindre
industriella anläggningar, som för hand smida söm af nordiska »vergettes».
efter hand försvinna. Under de sista fem åren säges deras antal hafva aftagit
med 75 %.
En ytterligare orsak till nedgången i införseln af det svenska smides- och
valsjernet lärer dess värre vara att söka i den mindre lojala konkurrens, som
härrörer från dessa produkters eftergörande. I detta afseende har hit inberättats,
att man understundom skall å den franska marknaden anträffa träkolsjern
af icke svensk tillverkning, försedt med märket »Lancashire», som synes användt
i afsigt att ingifva föreställning om, att produkten är ensartad med det
svenska jern, som går i handeln under nämnda märke. I verkligheten lärer
ock denna vara, som säljes 2 à 3 frcs billigare än den svenska, förvexlas med
svenskt jern, men man anser att, då beteckningen »Lancashire» icke kan kallas
ett märke för en specifik produkt, bruket häraf icke bör vara liktydigt med
förfalskning.
För framställande af finare stålprodukter har tidigare inom franska metallindustrien
med fördel användts svenskt stángjern, särskildt Dannemorajern, men
äfven på detta område har efterfrågan minskats, sedan man medelst nyare tillverkningsmetoder
förmått åstadkomma en snarlik produkt förnämligast med tillhjelp
af spanska malmer.
Hvad beträffar svenskt tackjern kan visserligen sägas, att importen häraf
ännu fortfar att ega en viss betydenhet, bland annat från Göteborg, och större
kontrakt skola, efter hvad det uppgifvits, redan hafva afslutats om leverans af
denna artikel jemväl för år 1894. Det är emellertid här hufvudsakligen fråga
om raffineradt tackjern (fonte d'affinage), under det att den gröfre produkteu
(fonte de moulage) mestadels tages från England till billigare pris, om ej af
fullt så god beskaffenhet. Importen af tackjern af det förstnämnda slaget skulle
antagligen taga större fart, om priset något kunde sänkas, utan att produkten
försämrades.
Efter hvad i det föregående framhållits kan i korthet sägas, att den aftagande
konsumtionen af svenskt jern på den franska marknaden beror på de
förbättrade förädlingsmetoder, som numera användas inom franska metallurgien.
Härtill torde dock kunna fogas den anmärkningen, att denna tillbakagång i beaktansvärd
mån påskyndats af den försvårade införseln under temporär tullfrihet
eller förmedelst s. k. »acquits à caution», hvilken trafik nu till största delen
kan anses hafva upphört.

294
Med afseende på den införsel af jern och stål, som under år 1893 egt
rum till Frankrike från de Förenade rikena, kan nämnas, att till Havre inkommit
från Sverige 20 ton taekjern samt 167 ton stål och stångjern, äfvensom
att till Rouen intagits af den senare produkten 3,646 ton från Sverige
samt 1,133 ton frän Norge, hvarhos dit också importerats 5,048 ton svenskt
taekjern; till Bordeaux har införts från Sverige 1,693 ton stångjern samt 96
ton stål.
I ersättniDg för den minskade importen af den färdiga produkten taekjern
och stångjern har förekommit en viss tillförsel från Sverige af jernmalm i täflau
med den spanska och algeriska råvaran. Sålunda uppgifves häraf hafva under
sistlidet år inkommit till Dunkerque från Sverige en qvantitet af 5,145 ton,
men att en ännu vidsträcktare marknad är öppen för denna artikel torde bevisas
deraf, att till samma hamn ensamt från Spanien under året införts icke
mindre än 91.967 ton.
I sammanhang härmed kan omförmälas, att till Dunkerque från Norge
under år 1893 inkommit 6,090 ton svafvelkis (pyrites ou sulfures de fer),
men att denna införsel fordom varit vida ansenligare. För ett visst antal år
tillhaka intogs nämligen nämnda mineral i betydande qvantiteter från grufvorna,
i Vigsnæs till förarbetning vid de kemiska fabrikerna i departementet Nord,
och särskilda ångare voro året om sysselsatta i denna transport. Numera hemtas
åter sådant råmaterial mest från Spanien, och det är nästan blott undantagsvis
som på de senare åren Norge deltagit i denna införsel.
Frankrikes egen tillverkning af jern och stål utgjorde under de tvenue·
senaste åren som följer:
Taekjern: 18 9 3 18 9 2
Kokesjern 2,010,109 ton 2,032,037 ton
Träkolsjern 6.125 » 12,366 »
Blandadt 16,333 » 12.855 »
Tillsammans 2,032,567 ton 2,057,258 ton.
Stångjern:
Puddladt 705,876 ton 694,203 ton
Skedadt med träkol 10,611 » 8.709 »
Omsmält gammalt jern och skrot 113,364 » 125,607 »
Tillsammans 829,851 ton 828,519 ton
Stål i stänger och plåt:
Bessemer 422,646 ton 412,534 ton
Siemens-Martin 214,782 » 238,224 »
Puddladt och smidt 13.967 B 13,129 »
Cementeradt 1,547 » 1,385 »
Masugnsstål (fondu au creuset) ... 11,324 » 11,500 »
Omsmält stålskrot 4.399 » 5,755 n
Tillsammans 668,665 ton 682,527 ton
Stal i tackor:
Bessemer 518.361 ton 515,640 ton
Siemens-Martin 284,702 » 309,846 »
Tillsammans 803,063 ton 825,486 ton-

295
Af förestående siffror synes, att under sistlidet år Frankrikes tillverkning
af tackjern nedgått med 24.691 ton, medan produktionen samtidigt ökats af
stångjern med 1,332 ton. Af stål i stänger och plåt likasom af stål i tackor
har vidare tillverkningen aftagit, för den förstnämnda produkten med 13,862
ton samt för den senare med 22,423 ton.
Angående jern- och ståljabrikat är det icke att säga annat, än att någon
större afsättning häraf näppeligen kan under nuvarande tullfürhällanden påräknas
i Frankrike. De artiklar inom nämnda kategori, af hvilka mera omfattande
införsel brukat förekomma, äro spik och söm, och särskildt har norsk
hästskosöm tidigare funnit en vidsträckt användning här i landet. Nu har dock
ställningen i detta hänseende blifvit mindre fördelaktig, sedan den inhemska
tillverkuingen af fabrikatet årligen vunnit ökadt omfäng. Sålunda upplyser
vicekonsuln i Rouen, att importen dit af hästskosöm frän Norge aftagit till
följd deraf att sömfabriken i Duclair. som grundats af en norsk industriidkare,
fördubblat sin tillverkning och nu årligen levererar omkring 2,800 ton af sin
produkt. Likaså anför vicekonsuln i Bordeaux, att de till denna plats från
Norge inkomna qvantiteter af berörda fabrikat ärligen aftagit, och att sålunda
sistlidet år endast inforts 155 ton, under det att år 1890 importen uppgick till
218 ton. I detta sammanhang kan ock meddelas, att franska tullverkets tabeller
af och till innehälla uppgifter om införsel från de Förenade rikena af
vissa metallarbeten, såsom åkerbruksredskap,, ett och annat slags maskiner och
maskindelar, verktyg o. d., men allt i mindre skala och utan att från det ena
året till det andra någon vidsträcktare utbredning beñnnes halva kommit någon
enda artikel till del. Huruvida förändring häri skulle kunna uppnäs genom
större ansträngningar från våra exportörers sida är väl svårt att säga. men
visst är att kampen ständigt skulle blitva härd. enär man finge vara beredd
att möta ej allenast inhemska utan också utländska medtäflare, färdiga att bevilja
mera eller mindre väsentliga fördelar och eftergifter, om blott derigenom
ett ökadt inträde pä marknaden kunde beredas. Likväl förefaller det, som om
sådana produkter som maskiner och redskap för jordbruket och mejerihandteringen
äfvensom knifsmide kunde från våra länder afyttras i Frankrike i betydligare
omfattning än hvad nu är föihållandet, då sådana alster, när de lyckats
blifva kända, tillvunnit sig uppmärksamhet och gillande för godt och solidt arbete
ej mindre än för ändamålsenlig anordning.
Också i fråga om fiskeriprodukter torde det öfver hufvud kunna uttalas,
att de Förenade rikenas handel med Frankrike förblifvit stationär. De alster
af denna industri, -hvilka gemenligen finna väg till franska marknaden, äro, såsom
ock i tidigare årsberättelser angifvits. hval-, torsk- och silltran, hvalbarder
(oarbetade), torsk- och uiakrillrom, ansjovis, fisklim samt mera sällan klippfisk
och stockfisk. Af nämnda artiklar uppgick den utländska införseln till Frankrike
till följande qvantiteter:
Torsk- och klippfisk: 1893 1892
från franska storsjöfisket 41.983,507 kg. 37,257,214 kg.
» andra länder 32,632 » 31,093 »
Stockfisk. 384,700 T 445,497 »
Fiskkonserver (andra än sardiner) .. 502.210 s> 521.685 u
Hvaltrau.. 1.008.483 » 877.522 »
Torsktran 3.967.576 » 3.571,368 »
Andra slag. 1.358.942 » 1,222,316 »
Torsk- och makrillrom — 8.287.273 » 7,645,429 »
Hvalbarder — 44.693 » 98,560 »
Fisklim 28.333 » 28.466 »

296
Specifikationen öfver ursprunget af denna tillförsel är ännu ieke tillgänglig
för år 1893. Hvad det närmast förutgående aret beträffar, angifvas här nedan
de qvantiteter, som då inkommo från Norge, i det att så godt som ingen liknande
införsel egde rum från Sverige.
Klippfisk 9,636 kg.
Stockfisk 108,942 »
Saltad eller rökt fisk 739 ))
Hvaltran- 282,778 » (nettovigt)
Torsktran 195,372 » ( » )
Andra slags fiskfett 84,526 » ( » )
Torsk- och makrillrom 6.037,062 » ( » )
Hvalbarder 59,030 »
Fisklim 9,315 »
Såsom förhållandet är med alla i det föregående angifna införselssiffror endast
utvisa också de senast anförda de qvantiteter, som inkommit genom den direkta
importen. Dessförutom införes naturligvis en icke ringa del af ifrågavarande
produkter öfver andra länder, hvilket särskildt skall vara fallet med torsktran,
som förnämligast tager vägen öfver Holland. Förestående siffror innefatta ej
heller de qvantiteter, som äro bestämda att från Frankrike föras vidare till
andra länder eller att tagas å nederlag, ej heller att omedelbart bringas ombord
å fartyg som proviant. Under dessa omständigheter måste det anses beaktansvärdt,
att en så betydlig import som den ofvan antydda kunnat förekomma till
Frankrike af norsk klippfisk och stockfisk. Det är nämligen knappast möjligt,
att dessa varor inköpts af skeppsfournerare för fartygsbehof, emedan man väl
då skulle undvikit att dera erlägga införselsafgift. Hafva åter produkterna
verkligen konsumerats i landet, synes det egendomligt att detta kunnat försiggå
med klippfisk, å hvilken artikel dock blifvit satt en tullafgift, som förmenats
skola utestänga all tillförsel frän utlandet af denna vara.
Något försök att i större skala organisera införsel till Frankrike af färsk
fisk har icke veterligen under året skett hvarken från Norge eller Sverige.
Antagligen äro härmed förenade vanskligheter icke heller ringa. Deremot har
ifrågasatts att åvägabringa förbindelser i Havre för import frän Norge af musslor,
hvilken artikel man förmenat skulle med fordel kuuna försäljas på den
franska marknaden. Af musslor och liknande skaldjur försiggår för öfrigt redan
en viss tillförsel till detta land, mest från Belgien, Holland och England,
och denna import uppgick år 1893 till en qvantitet af omkring 6 mill. kg.
Af marinerad fisk från våra länder, särskildt ansjovis, har man lyckats såväl
under det sistförflutna som under de föregående åren afyttra en del å de platser
i Frankrike, med hvilka vi underhålla regelbunden förbindelse, såsom Havre,
Rouen och Bordeaux, men det kan ej sägas, att man bragt afsättningen till
någon höjd. Hvad Bordeaux beträffar uppgifves införselu dit af norska fiskkonserver
hafva nedgått från 3,096 kg. år 1892 till 1,350 kg. sistlidet år.
Kn speciel produkt af våra fiskerier synes dock förmå tillvinna sig en ökad
uppmärksamhet i Frankrike, nämligen tillquano, hvilken artikel från Bergen
och Lysekil intages öfver Dunkerque. Enligt hvad vicekonsuln i sistnämnda
hamn inberättat, har den qvantitet af nämnda vara, som år 1893 dit importerats,
utgjort 1,264 ton från Sverige och 087 ton från Norge, hvarhos under
innevarande år icke mindre än sju laddningar af produkten redan hemtats från
samma skeppningsorter, ehuru nian ännu blott befinner sig i exportperiodens
början. Han tillägger, att detta gödningsämne visat sig synnerligen lämpligt för
jordbruket i trakten.

297
Äfvensä röner silUran fortfarande en viss efterfrågan i Fraukrike. Denna
artikel intages för att i blandning med hvaltran användas i läderindustrien och
torde efter hvad det förklarats bafva utsigt till större utbredning, om den kunde
fullständigare renas före införseln.
Med hänsyn till det af Frankrike sjelft bedrifna storsjöfisket kan anmärkas,
att dettas utbyte, såsom för öfrigt redan antydts, under sistlidet år
blifvit mera fördelaktigt än år 1892. Med inberäknande af de qvantiteter,
som transiterat öfver landet eller der intagits å nederlag, har från samma fiske
nämligen hemförts till Frankrike af saltad torsk:
18 9 3
42,077,487 kg.
18 9 2
37,575,025 kg.,
hvilket för sistlidet är utgör en ökning af 4,501,862 kg.
I förbindelse härmed kan uppgifvas, att den utförsel, som samtidigt förekommit
från Frankrike af klippfisk, utgjort:
1893 1892
Spanien 1,858,630 kg. 2.844,939 kg.
Italien 3,015,952 » 2.936,360 »
Algeriet 1.203.324 >» 1.207,608 »
Andra länder 3.394,426 s 3.028.922 »
Tillsammans 9,472.332 kg. 10,017,829 kg.,
sålunda här för år 1893 en minskning af 545,497 kg., beroende förnämligast
på nedgång i exporten till Spanien.
Det har under det senast förflutna året framstälts spörsmål, huruvida ej
genom reglemente borde bestämmas den tidpunkt, vid hvilken det tidigast kunde
medgifvas franska fartyg att afsegla till fàngstplatserna under Island och på
Doggerbanken. Ett dylikt reglemente hade nämligen ansetts erforderligt med
anledning af de olyckshändelser, hvilka tidt och ofta drabbade fartyg, som under
de stormiga vintermånaderna utsändas på nämnda fiske, och man hade till
förebyggande af sådana missöden antagit, att förbud borde utfärdas mot fartygens
afseglande före den 1 april hvarje år. Ett sådant förbud har emellertid
icke kommit till stånd och dess utfärdande har till och med afstyrkts. Som
bekant idkas ifrågavarande fiske af kustbefolkningen i Bretagne och Nordfrankrike.
Fiskefartygen från Bretagne insalta torsken löst i rummet för att
fångsten så mycket tidigare kan hemföras till Frankrike, der den beredes för
export. Då nu det första fisket under året är det mest inbringande, skulle
genom dess reglenjenterande hela Frankrikes klippfiskindustri lida allvarsamt
afbräck, och för den orsakens skull torde planen icke lämpligen kunna förverkligas.
Mindre skadlig vore deremot den föreslagna åtgärden för det fiske,
som utrustas från Nordfrankrike, och der fångsten, som saltad nedpackas i
tunnor, är afsedd till förbrukning inom landet: men då reglementet ej kunde
tillämpas på fisket i sin helhet vore det naturligtvis till ringa nytta. Det har
i stället förordats, att införa skärpt kontroll med afseende på fartygens sjövärdighet,
likasom oek strängare kompetensvilkor för fartygens befälhafvare.
Angående öfriga å den franska marknaden förekommande artiklar från de
Förenade rikena är ieke mycket att förtälja. De utgöras nu som tillförene af
hudar och skinn, vildt, sirap för sprittillverkning, porslinslera, slipstenar, is,
papp och papper, öl och punsch o. d., och äro i allmänhet endast föremål fölen
mindre omfattande införsel, med undantag af hudar och skinn samt särskildt
Ber. om Handel o. Sjöfart.
20

298
is, hvilken senare artikel ärligen från Norge tillföres Frankrike i betydandeqvantiteter
och röner fast och jemväl stigande efterfrågan på grund af varans
framstående beskaffenhet. Af och till göras visserligen försök med att i något
större skala bereda afsättning också för andra af förenämnda produkter, men
såsom det synes utan att medföra varaktiga resultat. Utan tvifvel hafva vid
sådana försök icke uteblifvit förluster och motgångar, hvilka hafva stält sig
hindrande i vägen för anordnandet af en vidsträcktare exportrörelse från våra
länder.
Beträffande omfattningen af införseln i sin helhet från de Förenade rikena
till Frankrike, äro derom ännu icke uppgifter tillgängliga för år 1893. Under
det närmast föregående året motsvarade den samlade importen följande värden
i commerce special:
Från Sverige.
Frcs
Vanliga trävaror. 31,564,799
Jern och stål 1,954,037
Trämassa 913,028
Arbeten i trä 791,418
Sirap 648,766
Hudar och skinn 448,053
Frcs
Trämassa 7,014,081
Vanliga trävaror 5,578.786
Hvalbarder 3,541^800
Torsk och makrillrom ... 1,811,118
Arbeten i trä 1,303J400
Verktyg och andra metallarbeten
1,274,232
Hudar och skinn 410,726
Is 408,304
Fiskfett 394,244
Från Norge.
Frcs
Vegetabilisk tjära 260,959
Verktyg och andra metallarbeten
242,387
Andra artiklar 472,058
Tillsammans 37,295,505
Lump af alla slag
Frcs
390,590-
Fisklim 270,135
Jern och stål 214,375
Stenar och jordarter för
industriella behof
Torkad, saltad eller rökt
146,730
fisk 94,104
Andra artiklar 807,032
Tillsammans 23,659,657
I jemförelse med medelresultatet under femårsperioden 1887—1891, då
genomsnittsvärdet af införseln uppgick till 54,333,742 frcs från Sverige samt
till 30,588,618 frcs frän Norge, utvisar år 1892 en minskning i afsättningen
af svenska produkter af 17,038,237 fres, motsvarande omkring 31 - 3 %, medan
den norska importen samtidigt nedgått med 6,928,961 frcs eller vid pass
22'6 %. Den svenska införseln till Frankrike har sålunda under det nämnda
året haft att utstå större förluster än den norska, på samma gång denna senare
förmått bibehålla sig mera omfattande än den förra.
Den utförsel till våra länder, som under förenämnda tid egt rum af produkter
från Frankrike, har uppgått till följande värde:
1892 1887 — 1891
Till Sverige 7,026,534 frcs 8,586,114 fres
» Norge 10,412',772 » 6,697,691 »
utvisande sålunda för Sveriges del tillbakagång, men för Norges del stegring,
detta sistnämnda förhållande beroende derpå, att under året 1892 till Norge
infördes en ovanligt stor qvantitet spanmål (hafre, korn och råg).

299
Hela Frankrikes hmidelsomsättniug med kolonierna och utlandet motsvarade
under de tvcnne senaste åren i värde:
Införsel.
1893 1892
Näringsämnen 1,114,061,000 frcs 1,400,435,000 frcs
Råvaror 2,253.706,000 » 2.172,688.000 »
Manufakturartiklar 568,953,000 » 014.936.000 »
Tillsammans 3,936,720,000 frcs 4,188.059,000 frcs
Utförsel.
18 9 3 1892
Näringsämnen 699.831,000 frcs 759,303,000 frcs
Råvaror 776,996,000 » 822,587.000 »
Manufakturartiklar 1,660,252,000 » 1,820,713,000 »
Postpaket 72.540,000 v 58,132.000 »
Tillsammans 3,209,619.000 frcs 3,460,735,000 frcs
Dessa uppgifter visa, såsom det beflnnes, ett icke synnerligen tillfredsställande
resultat af den nya franska tullpolitiken, i det att nämligen under
sistlidet är i jemförelse med 1892 icke allenast importen reducerats med
251,339,000 frcs, utan älven exporthandeln lidit förluster till ett liknande
värde eller 251,116,000 frcs, hvadan sålunda Frankrikes handelsomsättning i
det hela under det senast gångna året aftagit med det ansenliga beloppet af
502,455,000 frcs. Ett dylikt bokslut måste ock vara sä mycket mindre egnadt
att väcka glädje, som under årets första månader exporten visade ett beaktansvärdt
öfverskott i förhållande till samma period under fjolåret, och man
derföre hyste förhoppning om en för Frankrike gynsam handelsbalans vid årets
utgång.
Hvad som härvid särskildt torde förtjena framhållas är, att bland de franska
exportvarorna ej mindre näringsämnen (bland dessa jeniväl vin och bränvin) än
äfven och i synnerhet fabriksartiklar under det sistförflutna året synas hafva
rönt vida mindre efterfrågan än eljest i utlandet, enär inom den förstnämnda
varuklassen bristen i utförselsqvantiteten i jemförelse med år 1892 uppgår till
59,472,000 frcs, under det att beträffande den senare utförseln aftagit med
icke mindre än 160,461,000 frcs. Denna ställning, som väl bör anses bekräfta
sanningen af satsen, att man ej kan sälja utan att också nödgas köpa samt att
varor måste utbytas mot varor, har ej heller förändrats till det bättre under den
tilländalupna delen af innevarande år, hvarföre man på flera håll, såsom det
förefaller med stigande eftertryck, funnit sig berättigad uttala misstro till den
nu sä högt uppdrifna protektionistiska regimens lämplighet för Frankrike. Och
man har ansett sig så mycket mera kunna i detta hänseende nära betänkligheter
som, vid sidan af den anmärkta nedgången i handelsomsättningen, ganska
högljudda klagomål låtit sig förnimmas också från den åkerbruksidkande befolkningen,
oaktadt dennas intressen under det flydda året blifvit än ytterligare
tillgodosedda genom nya tullförhöjningar, hvilket i sin ordning förmenades skola
bevisa, att ej heller jordbrukets lycka obetingadt skapas af tullar.
Från samma håll fordras derföre nu återgång till ett mera liberalt ekonomiskt
system, i det man söker göra gällande, att det. varit under de tider,
då man i Frankrike företrädesvis hyllade det fria varuutbytet, som landet

300
lyckades vinna sina väsentligaste förmåner på den utländska marknaden. Men
man tror sig ock bura yrka på att, om ändring skall företagas, detta må ske
med minsta möjliga uppskof, medan det eljest kan blifva vanskligt att någonsin
återvinna hvad som nu gått förloradt, dá det visat sig, att handeln icke liitteligen
öfvergifver de vägar, på hvilka den en gång kommit att definitivt färdas.
Under dessa omständigheter torde det ej vara så alldeles osannolikt, att
man i en nära framtid kommer att, åtminstone i viss mån, bryta med de nu
rådande stränga skyddstullsteorierna i Frankrike. Hvad som till en början väl
kan tänkas skola verka i en sådan rigtning, är den förmodade nödvändigheten
att bringa till stånd en rimlig öfverenskommelsc med Italien och Schweiz, emedan
det herskaude kommersiella missförhållandet emellan Frankrike och dessa
länder icke kan undgå att i längden på ömse sidor tillskynda allvarsam skada.
Och som härför vissa eftergifter lära blifva af nöden, antager man att dessa
icke skola kunna åvägabringas utan att den så mödosamt hopfogade franska
tullregimen derigenom skakas i sjelfva sin grund, eller med andra ord, att man
måste besluta sig för en sänkning af satserna i minimitariffen, ehuru dessa förklarats
beteckna de yttersta gränserna för de tullreduktioner, som laudet utan
skada för sitt eget näringslif förmådde tåla. De under året afslutade handelskonventionerna
med Byssland och Amerikas Förenade Stater hafva deremot icke
härför egt något slags betydelse, alldenstund de å Frankrikes sida endast inrymt
lättnader för införseln af de andra ländernas mineraliska oljor.
Samtidigt med nu antydda fordringar förspörjas också sträfvanden att på
andra vägar än förmedelst tullskydd befrämja de franska näringarnas och särskildt
åkerbrukets intresse. I sådant afseende kunna nämnas de förslag, hvilka
inom landets representation väckts om inrättande af fullständigare kredit- och
försäkringsanstalter för jordbruket, jemte de åtgärder, som vidtagits för dettas
höjande genom förbättrad undervisning, likasom också för utvecklandet af landets
agronomiska laborations- oeh försöksanstalter m. m. För att derhos bevara de
franska produkternas värde i utlandet har yrkats på forhöjda straffbestämmelser
mot förfalskningar, såsom i fråga om handeln med vin och smör, då i
detta hänseende ännu lära förekomma en del missbruk. Det torde ock kunna
tänkas, att man på sådana vägar, med tillhjelp af landets utomordentliga naturliga
tillgångar, bör komma till ett lyckligare resultat än genom det nu
strängt tillämpade systemet af skyddstullar och statspremier, som kan befaras
snarare skola föranleda stillastående än befordra utveekling och framåtskridande.
Daniel Danielsson.

301
Rio de Janeiro den 4 Mai 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Paa Grund af de politiske Forholde paa Kysten bave trods al Umage Skibsfortegnelser
for 1893 hidtil ikke fra alle Vicekonsulater kuimet fremkomme, hvorfor den vanlige Skibsliste
fra Generalkonsulatet först senere kan foreligge færdig. Da Aarsberetuing for L89;i ei saaledes
endnn kunde indeholde den brugelige Oversigt över vor Skibsfart, men det dog turde
vnere af Interesse, at dens kommersielle Del blev tilgjæugelig saa snart som muligt, har jeg
troet her at burde indsende den i saaledes afkortet Form, idet Generalkonsulatet senere vil
oversende særskilt de mauglende Data om Skibsfarten.
Ved Hovedstationen udförtes i 1893 fölgende Möiintringsforretninger:
Paamönstringer paa norske Fartoier: 37 Svenske, 71 Nordmænd, 56 Udlændinge,
ialt 164. Afinöustringer paa norske Fartoier: 20 Svenske, 58 Nordmænd,
31 Udlændinge, ialt 109. Paamönstringer paa svenske Fartoier: 14
Svenske, 4 Nordmænd og 12 Udlændinge, ialt 30. Afinönstringer paa svenske
Fartoier: 3 Svenske, 3 Nordmænd och 1 Udlænding, ialt 7.
Der anmeldtes fölgende Römninger: fra svensko Skibe: 7 Svenske, 1 Nordraand
og 8 Udlændige, ialt 16; fra norske Skibe 11 Svenske, 10 Nordmænd
og 17 Udlændige, ialt 38.
Der ejlerlodes i Aarets Lob: fra svenske Skibe 4 Svenske og 1 Nordtnand.
ialt 5; fra norske Skibe ingen Svenske, 9 Nordmænd og 4 Udlændinge,
ialt 13. Der döde fra svenske Skibe 8 Svenske, 1 Nordmand, ialt 9: fra
norske Skibe: 1 Svensk og 8 Norske, ialt 9, foruden de ved Vicekonsulsstationerne
forefaldne Dödsfald. Nærmere Data angaaeude alle disse Döde ligesom
deres Efterladenskaber ere blevne hjemsendte i specielle Indberetninger.
Forsaavidt Udlændinge ere döde paa svensk eller norsk Skib, er Meddelelse
derom bleven tilstillet vedkommende fremmede Ländes Autoriteter.
Ligeledes ere specielle Meddelelser efterhaanden indsendte angaaende Udlæg
gjorte i Distriktet for Skibbrudne eller efterladte Syge. Disse belöbe sig for
norske Skibes Söfolk til Milr. 25,562.604 og for svenske Skibes til Milr.
246'000. For de norskes Vedkommende er Belöbet saa betydeligt derved
at Antallet af förliste eller kondemnerede Skibe opgik til 16. — For Emigranters
Hjemsendelse udlagdes Milr. 300-000. Fra Generalkonsulatet hjemsendtes forskjellige
Fragtbelöb og Deposita tilsammen Milr. 13,999-500, Arvemidler efter
afdöde Svenske Milr. 2,104'200 (£ 103), efter afdöde Norske Milr. 3,488667
(£ 170).
I Aarets Löb er der bleven bjemsendt for norske Sömænd Hyrebelöb til
en Sum af Milr. 3.797.000. modsvareude £ 176. 18. 9, og for svenske til
Kr. 1,903 modsvarende £ 102. 7. 3.
Generalkonsulatets Bistand er i det forlöbne Aar bleven paakrævet i betragtelig
Grad, dels ved forskjellige Vanskeligheder angaaende Lösning og Lastning
i nogle Havne og Tvist med Lastemodtagerne, særlig ved Hovedstationen,
dernæst ved den i en længere Speeialberetning omhandlede Forseiling af Fartoier
fra den hele Kyst, men særlig de nordlige Havne, til Ilha Grande og
deraf flydende Krav paa Liggedagspenge eller Erstatning, betalt ligefrem eller

302
ydet i Form af Havarie-Grosse, videre ved forskjellige Forlegenheder, hvori
Emigranter, der ei forefandt, hvad der var dem lovet, befatidt sig, iigesoni
sluttelig den under 6:te September udbrudte söinilitære Revolte skabte en Tilstand
for Handelsskibe og Landsmænd, hvor det blev en betydningsfuld Op·
gave ved forenede Anstrængelser at korume igjennem med saa faa Opofrelser
og saa faa Tab som muligt. Den ved Generalkonsulatet förte Brevvexling var
omtrent som i forrige Aar.
Jeg skal i det Fölgende efter de Kilder, der tidligere have staaet til
Generalkonsulatets Raadighed, samt de Oplysninger, der fra forskjelligt Hold
have kunnet indhentes, beröre den Skibsfartsbevægelse, der paa brasiliansk
Omraade i Aarets Löb idethele har fundet Sted samt den lokale Handel og de
indenlandske Næringsforholde i sin Alcuindelighed.
Skibsfarten paa det hele Distrikt var i 1893 lidt livligere end i 1892,
i sin Helhed taget. Det engelske Flag viser fremdeles Fremgang, og da vor
egen Fart omtrent er bleven densamme, særlig hvad Hovedstationen angaar, er
det ei vanskeligt at se, at britiske Skibe fremdeles i öget Grad kaste sig ind
i denne Fart og muligens derved ville beröve vore Fartöier endel af de Kulfragter.
der hidtil stod dem aabne, særlig i denne Havn.
Der ankom til Rio de Janeiro i oversöisk eller udenrigsk Fart fölgende
Skibe: Tydske, ankomne 141, afgaaede 131, Argentinske ankomne 14, afgaaede
11, Osterrigske ankomne 16, afgaaede 15, Belgiske ankomne 20, afgaaede 17,
Brasilianske ankomne 41, afgaaede 32, Chilenske ankomne 1, afgaade 4, Danske
ankomne 17, afgaaede 5, Franske ankomne 169, afgaaede 140, Spanske ankomne
ingen, afgaaede 1, Holländske ankomne 4, afgaaede 4, Engelske ankomne
650, afgaaede 578, Italienske ankomne 95, afgaaede 91, Nordamerikanske ankomne
55, afgaaede 44, Norske ankomne 86, afgaaede 73, Uruguayske ankomne
3, afgaaede 3, Portugisiske ankomne 58, afgaaede 48, Sussiske ankomne
4, afgaaede 6, Svenske ankomne 23, afgaaede 15.
Af disse ankomne Skibe vare 452 Ton brasilianske Seilskibe og 27,306
brasilianske Dampskibe; her maa dog erindres, at Farten paa Rio var stængt
for brasilianske Fartöier under Revolten i alle de fire sidste Maaneder af Aaret.
529,907 Ton vare udenlandske Seilskibe og 1,504,629 Ton udenlandske Dampskibe.
Af de afgaaede vare 369 Ton brasilianske Seilskibe og 23,221 Ton
brasilianske Dampskibe, medens 466,708 Ton vare udenlandske Seilskibe og
1,434,151 Ton vare udenlandske Dampskibe. Den ankomne og afgaaede Tonnage
var altsaa ialt respektive 2,062,294 Ton og 1,924,449 Ton.
Da en Sammenligning mellem de sidste Åars udenrigske Fart paa Rio de
Janeiro fremdeles har Interesse, hidsættes fölgende Tal:
Ankomne Skibe Afgaaede Skibe
1888 1,196 dr. 1,495,410 Ton 1.072 dr. 1,407,239 Ton
1889 1,375 » 1,275.527 > 1,181 » 1,163,316 »
1890 1,359 » 1,842,513 » 1,150 J> 1,672,650 »
1891 1.680 « 2.287,912 » 1,387 » 2,088,310 »
1892 1,379 » 1,948,547 » 1,187 » 1,856,347 »
1893 1,397 » 2,062,294 » 1,218 » 1,924,449 »
Det vil fölgelig sees, at den Omstændighed, at brasilianske Skibe i Aarets
sidste 4 Maaneder ikke kunde tage Del i Farten, ikke har bragt Tonnagen
ned under det forrige Åars. Selvfölgelig har fremmed, særlig Dampskibstonnage,
indtaget den Pläds, Landets eget Flag ellers vilde have fyldt.

303
Hvad Kystfarten angaar, have fremmede Skibe i höiere Grad end i 1892
og særlig i Aarets fire sidste Maaneder taget Del deri. Nedenstaaende Oversigt
viser Omfånget deraf for Rio de Janeiros Vedkommende:
Tydske Skibe ankomne 96, afgaaede 102, Argentinske ankomne ingen, afgaaede
6, Österrigske ankomne 13, afgaaede 12, Belgiske ankomne 3, afgaaede
5, Danske ankomne 5, afgaaede 15, Franske ankomne 29, afgaaede 47, Spanske
ankomne ingen, afgaaede 1, Holländske ankomne 1, afgaaede ingen, Engelske
ankomne 62, afgaaede 112, Italienske ankomne 31, afgaaede 31, Nordamerikanske
ankomne 7, afgaaede 12, Norske ankomne 42, afgaaede 49, Uruguayske
ankomne ingen, afgaaede 1, Portugisiske ankomne 26, afgaaede 31, Rnssiske
ankomne 4, afgaaede 2, Svenske ankomne 4, afgaaede 6.
Af disse i Kystfart ankomne fremmede Skibe vare 122 dr. 43,797 Ton
Seilskibe medens 201 dr. 329,115 vare Dampskibe; af de afgaaede vare 152
dr. 62,850 Ton Seilskibe, medens 280 dr. 436,861 Ton vare Dampskibe.
Af Brasiliens egne Fartöier indkom i Kystfart til Rio de Janeiro i 1893
249 Seilskibe dr. 29,397 Ton og 511 Dampskibe dr. 250,935 Ton, medens
der afgik 220 Seilskibe dr. 26,014 Ton og 521 Dampskibe dr. 248,916 Ton.
Heri indgaa som tidligere mindre Seilfarkoster.og Smaadampere. Virksoniheden
var i Kystfarten idethele ikke saa livlig som forrige Aar. Dog medfôrte de
politiske Forholdo, at vore Fartöier, særlig de mindre, erholdt lönnende Fragter
og hurtige Reiser mellem Rio samt Imbetiba, Victoria, Itapemirim, Aracajü og
andre Havne.
Det er almingelig bekjendt, at Farten paa Rio de Janeiro bar taget betydeligt
Opsving siden tidligere Aar. Det er for at bedömme dette Opsvings
Omfång af Betydning at sammenligne med tidligere Tal. Hvert af nedenstaaende
Zifre onifatter den samlede Tonnage, indbefattet saavel udenrigsk som
Kystfart, saavel ankommen som afgaaet, saavel Dampskibstonnage som Seilskibstonnage.
1860 Ton 1,526.976
1865 » 1,521,429
1870 » 2,346,105
1875 B 3,044,494
1880 » 3,071,409
1885 Ton 3,626,987
1890 » 4,667,355
1891... » 6,109,653
1892 » 5,522,636
1893 » 5,414,628
Ved Dekret af 11 November 1892 er, som för indberettet, bestemt, at
TIdlændinge, undtagen i faa Tilfælde, skulle være udestængte fra Kystfart.
Der var herved udentvivl tænkt at udestænge nærmest den fremmede Dampskibsfart
mellem Kysthavnene, der gjorde de brasilianske Compagnier, særlig
»Lloyd Brazileiro» Rangen stridig, medens man vistnok havde mindre imod
Seilskibenes Virksomhed. Den sömilitære Revolte har imidlertid gjort ubrugo-
Iigt endel af det indenlandske Dampskibsmateriel. Hvorvidt saaledes Bestemmelsen
effektivt kan træde i Kraft, er tvilvsomt. En mod Udlændinge under
den politiske Gjæring framtrædeude Misstemning for ei at sige Uvillie turde
muligens bevirke, at man vil gjöre sit bedste for at iværksætte den. De Varer,
der sysselsætte vore Skibe i Kystfarten, ere fremdeles Salt, Herya Matte,
törret Kjöd og Fedt, Poteter og Lög, indenlandsk Trse, Sukker, Brændevind
og Bomuld. For Saltfarten er det af Betydning, at det store brasilianske
Bolag, der har Saltværker i Macáu, Mossorô og Assü, trods store finansielle
Vanskeligheder og daarlig praktisk Anordning ei er bleven nödt til at standse.
men forhaabentlig vil kunne holde Driften gaaende og forbedre denne, ihvorvel
endel Skibe senest have lidt Tab i Liggedagspenge i Saltfarteu.

304
Fragtmarkedet i Rio de Janeiro har i 1893 stillet sig paa fölgende
Maade:
Utförselen fra Rio de Janeiro i Dampskibe havde, som tidligere, til Gjenstand
væsentlig Kaffe. Hvad der afgik i Seilskibe var mindre Partier Hnder
til Kanalhavnene, eller Kaffeladninger paa fra 3—5,000 Sække til forskjellige
Stæder i Sydafrika, særligen Kapstaden. Direkte Dampskibsleilighed mellem
Sydafrika og Sydamerika findes hidtil ikke. Be afgaaende Seilskibe medföre
derfor ogsaa Post. Fragterne for Reisen beregnedes med rund Sum fra 300 —

305
600 £. Hvad Saltfragterne fra Nordhavnene og Mattefragteme fra Paranagua
angaar, vare de omtrent soni forrige Aar.
Pengekursen vexlede meget ligosom i 1892 med pludselige og uventede
Sprang saavel opad som nedad. Gjennemsnitlig stillede den sig saa pr Maaned:
Maaned Kurs
Januar 13 à 13 5 /a D.
Februar 12 7 /a » 13 5 /, »
Marts 127„ 9 13 ' .
April 11V4 » 12 7 /8 »
Mai 10'/a » 11 3 /4 »
Juni 10"/4 »11 »
Maaned Kurs
Juli 10'/., à 12 D.
August 1174" » 1278 B
September 107, » 1278 »
Octuber 1078 s> 1078 i>
November 1074 » 10 7„ »
December 10'/s » 107, »
Medens Kursen i Aarets Löb var nede næsten ved 9 D. naaede den paa
den anden Side ogsaa op til c:a 14 D. med Oscillationer opad og nedad, der
af den store Almenhed kun vanskelig kunde beregnes. Middelkursen kan for
det hele Aar ansættes til 117, D· (i 1892 117, D., i 1891 IG 73 D., i
1890 227„ D., i 1889 26'710 D., i 1888 257, D·)· Her handles om
Kursen, saaledes som den er givet af Bankerne paa 90 Dages Sigtvexler.
Importhandel.
Indförselen kjæmpede i Aaarets förste Maaneder med Vanskeligheder. Först
og fremst hidrörte disse fra Toldboden, der kun langsomt udförte sit Arbeide
med Fortoldning, hvorved det dog maa erinres, at der for at undgaa de nye
Toldpaalæg, der traadte i Kraft fra l:ste Januar 1893 var skeet en forceret
Indförsel af alle Varer, der berörtes deraf, i Slutningen af 1892, saa at baade
Oplagsliuse og Lægtere vare fulde. Heröver hörtes talrige Klager. Aarets
förste Halvdel hengik med en nogenlunde livlig Handelsvirksomhed. Dets sidste
Halvdel var derimod noget släp paa Grund af Revolten. Trods alle Vanskeligheder
stoppede dog Indförselen ikke, og det kan billigen siges, at de fremuiede
Handelsskibe med Resiko for Mandskab og for Skrog reddede Rio de
Janeiro fra Hungersnöd. Aarets Indförselshandel regnes i det hele for betragteligere
end 1892, hvor utroligt end dette skulde synes. Af de Varer,
der for Norden have Interesse, sees der Forögelse baade i Klipfisk och Trælast;
i Tjære og enkelte mindre Artikler sees der Forringelse.
Vi skulle nedenfor kaste et Blik paa enkelte Artikler, der ere eller kunne
blive vigtige for vor Export eller kunoe sysselsætte vor Fragtfart.
Trän. Der indförtes fra Hamburg 740 Fade og fra England 350 Fade
ialt 1,090 Fade mod 1,036 i 1892. Priserne holdt sig mcllem 39 og 48
Milr. pr Fad mod 18 à 39 i 1892.
Klipfisk. Den samlede Indförsel heraf var 60.622 Bötter, 11,657 Tönder,
3,027 Halvtönder og 58,828 Kasser mod resp. 49,845, 11.408. 1.595
og 27,669 i 1892. Forögelsen er altsaa betydelig. Rörelsen paa Markedet
var fölgende: Der existerede pr l:ste Januar en Beholdning af 12,944 Colli
Fisk. Der ankom i Aarets Löb forannævnte K vänta ialt 140,154 Colli, tilsaminen
153,098 Colli. Der forbrugtes i Aarets Löb 133,098. Der var ved
Aarets Slutniug altsaa paa Lager c:a 20,000 Colli.
Tjære. Der indförtes 11,775 Fade fra de Forenede Stater og 286 fra
Europa, ialt 12,061, mod 24,331 i 1892. Priserne vare i Aarets Begyndelse

306
varierende mellem 14 og 25, senere mellem 13 og 24 Milr., men holdt sig
omtrent saaledes det sidste Halvaar.
Cement. Da der har været forespurgt om Handelen med Cement, anföres
her fölgende: Der indförtes i 1893 125,107 Fade mod 130,340 Fade i 1892.
Priserne stode i Aarets Begyndelse og Slutning saaledes for de forskjellige
Sorter:
1 Januar I December
White Brothers 15 à 15500 12 à 13-500
Knight Beven & Sturge 15 » 15-500 12 » 13-500
Andre Mærker, ligeledes engelsk 13 )i 14 É 000 12 » 12-500
Tydsk 13 » 14-000 10 » 11-000
Boulogne 15500 à 16 13 » 13-500
Niel 15 à 15-500
Romarn Rover 13 » 13 - 500
Smör. Heraf indförtes 57,461 Kasser i 1893 mod 48,945 i 1892, eller
en Forögelse af 8,516 Kasser. Indförselen hidrörte fra fölgende Lande: Fra
Frankrig 52,498 Kasser, fra de Forenede Stater 870 Kasser, fra Italien 1,827
Kasser, fra forskjellige Lande 2,266 Kasser. Priserne varierede: Forskjellige
franske Mærker Milr. 2.260 à 2-050 og ligtil 1-980 per engl. Skaalpund
Demagny(Isigny, Anatolli, Bretel Frères), dansk 1'080 à 2'000, italiensk l - 980
à 2'OûO, amerikansk 1-500 à 1-520.
Trælast. Som nævnt steg Indförselen betydelig. Af Pinho Baltico (svensk,
norsk og tydsk Last) ankom 38,126 Dusin i 1893 mod 12,871 i 1892. Priserne
vare i Aarets Begyndelse 64 à 66 for röd Furu og 61 à 63 for hvid,
af Dimension 3X9X14, og i dets Slutoing resp. 55 à 57 og 52 à 54 pr
Dusin. Ankomsterne fordelte sig paa de forskjellige Maaneder saaledes: Januar
6,265 Dusin, Februar 3,990, Marts og April intet, Mai 733, Juni 2,945, Juli
3,388, August 4,795, September 6,101, October 5,641, November 2,249, December
2,018. Lasten modtages af fölgende Importhuse: Companhia Geral de
Commercio o Industria 12,277 Dusin, Ch. Heekscber & C:o 11,448, C. \V.
Uross & C:o 4,613, F. P. Passos 4,321, City Improvements 1,390, Alvares
Pollery & C:o 1,712, Walter Christiansen & C:o 969, Norton Megow 767,
H. Stoltz & C:o 620.
Af amerikansk Last ankom i 1893 32.863,984 Fod mod 25,101,453 i
1892, eller en Forögelse af 7,762,531. Fordelt paa de forskjellige Sorter
stiller Indförselen sig saaledes.
Pitch-Pine. Der ankom 26,439.192 Fod mod 17,383,843 i 1892 eller
en Forögelse af 9,055,349 Fod. Priserne vare mellem 64 og 72 Milr. pr
Dusin Planker i l·.ste Fjerdingaar, omkring 56 i andet, mellem 56 og 58 i
tredie og mellem 60 og 62 i fjerde.
White-Pine. Der ankom i 1893 3,835,470 mod 5,502,161 i 1892 eller
en Formindskelse af 1,666,691 Fod. Priserne vare mellem 175—179 Reis
pr Fod i förste Fjerdingaar, mellem 170 og 190 i andet, mellem 190 og 230
i tredie og omkring 210 Reis i sidstc Fjerdingaar.
Spruce. Der ankom i Januar 949,696 Fod og i October 1,639,626, tilsammen
2,589,322 eller 373,873 Fod mere end i 1892.
Tændstikker. Indförselen formindskedes i 1893 med 19,108 Kasser.
Der importeredes nemlig 4,928 Kasser mod 24,036 i 1892. Fra Tydskland

307
(og Sverige) kom 4,361 Kasser, fra Belgien 15, fra forskjellige Lande 552.
Priserne vare i Aarets Begyndelse 250 til 270 Reis pr Kasse og sluttede i
December med 240 à 314 Reis.
Jern, Staal og Maskiner. Statistiske Data mangle, men der indförtes ret
store Kvanta fra Forenede Stater, og ei ubetyddeligt af svensk Vare.
Handel med Norden.
Da Hamburg-Südamericanische Dampfsehiffahrts-GeseUschaft har begyndt
Part niellem Rio de Janeiro og Gotoborg eveDtaelt Christiania, vi] antageljg
den lettere Förbindelse medföre en Udvikliug af Handelsforbindelseme med
Norden og lotte saavel Afsætningen af vor Trælast och Fisk udeu at passere
Mellemhænderne i Hamburg som Skibningen af Kaffe fra Brasilien direkte til
vore Havne.
Exporthandel.
Kaffe. Aaret 1893 var i det hele guastigt for Kaffehartdelen. Men faa
Aar have kunnet opvise saa store Oseillationer i Priser, saa store Ujævnheder
i Tilförselen og saa mange Skuffelser ligeoverfor enkelte Markeder, hvor stærk
og overdreven Spekulation gjorde sig gjældende. Den brasilianske Kaffe havde
i Europa at kjæmpe med Konkurreucc fra Centralamerikas Stater samt Venezuela,
medens derimod disse Sorter Kaffe ei voldte noget Tab i den brasilianske
Afsætning i de Forenede Stater. Hösten 1893—94 var beregnet til 2,700,000
Sække i Rio og ligesaail·eget i Santos. Til Rio ankom omtrent det nævnte
Kvantum, men det synes, som om Hösten i Staten Sao Paulo har været mindre.
Priserne vexlede. For Kaffe N:o 7 vare de mellem 16600 og 22'800 pr
Arroba (15 Kg.). Revolten i Rio Havn indvirkede i nogen Grad paa Kaffehandelen,
forsaavidt den gjorde Virksomheden vanskligere. Men den skadede
Exporten meget mindre end befrygtet. Nogle Huse lod sine Laduinger istedenfor
at komme ned til Rio, insktbe i Santos, i Ioibetiba og i Victoria og undgik
saaledes Resiko.
Fölgende Oversigt viser Bevægelsen paa Markedet i de forskjellige Maaceder
af Aaret og de gjældende Priser:
Maaned
Ankomster
til Rio Paa Lager
Sikte à 60
Udskibning
fra Rio
Kg.
Pris for N:o 7
pr Arroba
(V, Sæk)
Januar 257.353 152,669 250,167 Milr. 17
Februar 259,132 222,200 189,601 » 18
Marts 236,574 168,822 289,952 i» 18
April 204,000 189,800 150,879 » 17
Mai 149,237 86,372 252,665 » 19
Juni 177,014 117,928 145,455 » 20
Juli 272,818 228,756 162,000 » 20
August 293,478 283,520 238,674 » 18
September 110,856 189,354 212,166 » 20
October 134,822 68,217 176,257 » 22
November 215,412 138,536 145.093 » 22
December 267,753 180,293 225,996 » 22

308
Der udförtes fra Rio i Aarets Löb 2.438,905 Sække Kaffe.
De vigtigste Afskibere vare: Arbuckle Brothers 281,997 Sække, Härd
Rand & C:o 168,896, I. W. Doane & C:o 143,841, Karl Valais & C:o
133,817, Ed. Jobnston & C:o 133,558, Levering & C:o 128,858, Steinwender
Stoffregen & C:o 91,434, Ville Schmilinsky & C:o 75,300, Frank Norton &
C:o 72,148, Phipps Irmaos & C:o 66,240, John Bradshow & C:o 61,234,
Gustav Trinks & C:o 60,729, Holworthy' Ellis & C:o 58,033, Norton Megow
& C:o 57,220, Rieh. Riemer & C:o 56,794, Forskjellige 660,262, ialt 2,438,891
Sække.
Denne Kaffe afsendtes til fölgende Havne: Foretiede Stater: New-York
1,254,663 Sække, Baltimore 196,753, New-Orleans 166.984, ialt 1,618,400.
Europa: Hamburg 188,553, Triest 131,957, London 73,076, Marseille 69,641,
Havre 55,817, Genua 38,219, Antwerpen 15,285, Odessa 5,225, Constantinopel
3,200, Bordeaux 1,904. Bremen 1,600, Venedig 250, Oporto 167,
Corfü 100, Neapel 76, Vigo 50, Lissabon 29 og Southhampton 3, ialt 585,152.
Forskjellige Havne: Capetown 81,079 Sække, Laplatafloden 52,489, Smyrna.
1,050, Puenta Arenas 50, tilsamrnen 134,668 Sække.
Bomuld. Tilförselen til Rio af Bomuld er steget. Dette hidrfirer derfra,
at Våren nu ei alene udföres fra Stedet igjen, men ogsaa at de i det Indre
af Sao Paulo, Minas Geraes og Staten Rio de Janeiro værende Spinderier
forbruge mere og mere af dette Raastof. Der ankom til Markedet 95,770
Baller hidrörende fra fölgende Produktionshavne: Pernauibuco 50.288. Parahyba
do Norte 18,124, Maceio 900, Penedo 5,141, Sergipe 19.500, Assü & Mossorô
1,614, Ceará 203.
Tobak. Tobakhösten i Bahia var betydelig. Der ankom til Markedet
derfra 1,687 Baller. Ligesaa var Hösten i Rio Grande meget stor. Der ankom
8.000 Baller. Priserne vare for förste Sort 9 à 11'500 og for anden
fra 7 til 9 pr 15 Kg.
Agerbrug. Opmærksomheden er begyndt at fæstes paa Nödvendighedeo
at freinme dette. Der er henpeget paa det Ydmygende for Landet i at afhaeDge
af Laplatalandene baade for Kornvarer og Foder og det Bagvendte i,
at der paa de store Landeiendomme, hvor Kaffe avles, ikke engang dyrkes den
Mais, Bönner (feijao) og Gröntsager, der ere absolut uundværlige og som kunde
dyrkes uden Möie eller Bekostning.
Indvandring. Paa Grund af Frygten for Indförsel af Cholera ved Immigranter
særlig fra Italien og Tydskland, begunstigedes ikke Indvandringen, forbödes
tvertimod for nogen Tid, og kan i Aarets Löb ikke siges at have hävt
nogen Betydning. Af de ankomne vara de fleste Italienere. Den fra Plantageeiernes
Side med Utaalmodighed imödeseede Indvandring af Cuinesere (eoolies)
tog henimod Aarets Slutning sin Begyndelse.
er man tilfreds.
Med de hidtil ankomne 4—500
Handelstraktaten med Nordamerika er hidtil ikke opsagt. Brasilien finder
ei, at den i det hele skader dets Interesser, om det end tror, at dets Udförsel
ikke er afhængig af den. For de Forenede Stater har det selvfölgelig ei alene
Betydning, gjennem denne Traktat at besidde commercielle Fordele, men ogsaa
gjennem den, som ene begunstiget, at udvide sin politiske Indflydelse i Landet.
Paa vor Handel kan den ei hidtil siges at have hävt Inflydelse.

309
Santos. Angaaende Forholdene i Santos, der for vor Skibsfart have en
betragtelig Interesse udtaler Vicekonsul Nordby i sin Aarsoversigt:
Skibsfarten. Af svenske Seilskibe ankom i 1893 ialt 14 med 7,841 Ton
mod 27 med 13,667 Ton i 1892. Der afgik i 1893 ialt 21 med 12.164
Ton mod 21 med 9,602 Ton i 1892.
Af norske Seilskibe i 1893 ialt 50 med en Kegistertonnage af 32.221
Ton mod 45 med 26,742 Ton i 1892. Der afgik i 1893 ialt 57 med 38,165
Ton mod 77 med 43,687 Ton i 1892.
Af disse Opgaver fremgaar det, at Anfallet af ankomne svenske Skibe i
1893 viser en betydelig Nedgång mod 1892, medens Antallet af ankomne
norske Skibe sees at være noget större end i 1892. I det hele taget viser
dog den almindelige Skibsfartsbevægelse paa Santos i 1893 en ret betydelig
Nedgång i Sammenligning med de foregaaende 5 Aar, bvad Seilskibe angaar,
medens Trafiken med Dampskibe med sine fäste Ruter ikke viser nogen synderlig
Förändring.
Över Importen existerer der ingensomhelst paalidelig Statistik. Man ved
kun ved overfladisk Beregning, at den var betydelig mindre end de foregaaende
Aar, og at den i 1894 formodentlig vil blive kun Halvparten af Importen
f. Exp. i 1889, 1890 og 1891.
Störste delen af de ankomne svenske og norske Skibe bidbragte Kul fra
England, nogle Stykgods fra Tydskland, Salt fra lliddelhavshavnene og Riis fra
Rangoon etc., ligesom 4 svenske Skibe sees at have hidfört Trælast fra Sverige
(c:a 847 Ptb.-Standards), samt en del Jern. Samtlige afgik ätter i Ballast,
for det meste til Barbados.
Af svenske og norske Exportartikler er der vistnok indfört ret betydelige
Kvanta svenske Fyrstikker og norske preserverede Kjüd- og Fiskevarer över
Hamburg, og svenske og norske Fabrikanter vilde formentlig i Staten Sao Paulo
med Held kunne oparbeide et rigt Marked for direkte Export af flere Produkter,
saasom: Trælast, Jern, flere Jern- og Isenkramvarer, Fyrstikker, Hesteskosöm,
preserverede Kjöd- och Fiskevarer, Klipflsk, Smör, condenseret Mælk,
svenske og norske Punehe etc.
Export. Kaffe udgjör omtrent den eneste Artikel, der exportöres fra
Staten Sao Paulo, men den umaadelige Mængde der produceres og exportöres
af denne Vare gjör· at Staten ansees for en af de rigeste inden bele den brasilianske
Republik. Naar man saaledes ser hen til, at der aarligaars exportöres
2 à 3 Millioner Sække, at Udförselstolden er 11 % af Værdien. og at 4 %
af Udförselstolden for den fra Staten Minas Greraes över Santos cxporterede
Kaffe tilfalder denne Stat — saa niaa man kunne danne sig et Begreb om.
hvilke svimlende Ziffre Exporten gaar op til. Statistikken över den över
Santos i Aarene 1891 —1893 exporterede Kaffe stiller sig saadan:
Fra 7, 1891 til "% 1892 3,557.533 Sække a 60 Kilos
j> '/. 1892 » 30 /j 1893 3.421.611 » »
» 'A 1893 » 3 713 1893 1,280.846 » »
Da der fra Sverige og Norge hyppig udbedes Opgaver över de ber etablercde
Kaffeexportflrmaer anfores ber en Fortegnelse över de mest anseede
Huse tilligemed deres Generalagenter i Europa:

310
Certeparlier. Jeg har ved en tidligere Anledning paapegt Nödvendigheden
af Forsigtighed ved Tegning af Certepartier for Santos, ligesom jeg ogsaa har
oplyst om, at de store Afgifter ved de nye Kaianlæg, trods gjentagne Protester
fra Vicekonsulatets Side har maattet bæres af Skibene, idet Kjöbmsendene har
hængt sig ved. at Dokkompagniet holder Skibet ansvarlig for Afgifterne. Protesterne
har selvfölgelig kun gjældt de i Dokkompagniets Reglement eller Tarif
opförte: »l 1 /» Reis for hver udlosset Kilos, hvilken Afgift jeg har förment
burde henhöre under de i Certepartierne omhl.: sDues and Duties on tlie
Cargo». For imidlertid at have Skibets Udgifter i dette Punkt paa det Rene
og for at undgaa Tvivl og Tvistigheder bor derfor Certepartierne indeholde en
klar Klausul. Fölgende vil formentlig være hensigtsmæssig:
"The following Charges in the Port of Santos are for account of the ship, viz: 500
reis per day per meter of quay occupied hy the vessel, & 1'/z reis additional per kilo of
eargo loaded or discharged; — and if ordered to any other wharf or private wharf the
freighter to pay any amount exceeding Uilr. 40.000 per day."
Hensigten med dette sidste Tillæg skulde være, at forhindre at Lastemodtageren,
ved private Arrangements med Eierne af private Brygger, skulde kunne
her öge paa Skibets Bekostning ved at beordre det til en af disse for en ofte
ublue »wharfage» per Dag.
Skulde derimod Rederierne önske helt at være fri for »wharfage», hvilket
muligens kunde være hensigtsmæssig ikke alene paa Grund af Kursens Svingninger
(Oscillationer), men ogsaa for at være uafhængig af Dokkompagniets
eventuelle Förändring af Taxterne ved Kaianlægget, kunde inaaske fölgende
Klausul anvendes: »All wharfage, dockdues and duties as well as lighterage, if
any, for freighters aceount.»
Ved Stykgodsiadninger maa Tidsspilde som Regel forudsættes, i det Skibet
ikke erholder sine Udklareringspapirer fra Toldboden, forinden den Fortegnelse,
der gjöres över Ladningen af vedk. Toldbetjent efterhvert som den udlosses er
bleven confereret med det af Kapteinen ved Indklareringen indleverede Manifest.
Da Toldbodpersonalet läder meget tilbage at önske hvad Duelighed og
Qvethet angaar, saa hænder det ikke sjælden at Skibet bliver opholdt indtil 8
à 10 Dage inden Manifestet er confereret, og enhver Uoverensstemmelse med-

311
förer da Mulkilæggelse og Ubehageligheder; disse ere dog hidtil ved Vieekonsulatets
Intervention ophævede og ryddede af Vejen.
Det skal i denne Förbindelse nævnes at Kapteinerne som Regel vil undgaa
alle Vanskeligheder og Tidspilde ved at vise Venlighed og Opnjærksomhed
mod den Toldbetjent, der bliver sat til at holde Vagt ved Skibet og kontrollere
Udlosningen. Ledsager han dertil denne sin Venlighed med en liden »Paaskorjmelse»,
hvilket her i Santos næsten kan siges at være »Custø·ji of the
Port», saa vil han visserlig finde sin Fordel derved.
Hvad Toldboden i övrigt angaar, saa er den ikke tilfulde sin Opgave
voxen, og de Klager, der fra alle Hold bar været rottet mod den. vil sikkerlig
tiltage i Styrke med et tilbagevendende normalt Forhold i Skibsfarten. De overordnede
Funktionærer mangle Energi og Indsigt til at indfore praktiske Systemer
iuden Administrationen, og det underordnede Personal have alt for suiaa
Aflönninger og fjærne Udsigter til Forfremmelse, hvoraf Fölgen er, at Personalet
stadig vexler, saa der altid arbeides med nye Folk, der foruden at være
uövede tillige mangle flere nödvendige Forudsætninger.
Römning. Dér römte fra svenske Skibe 3 Nordmænd, 7 Svensker og 6
Udlændinge, tilsammen 16. Der römte fra norske Skibe 15 Nordmænd, 10
Svensker og 23 Udlændinge, tilsammen 48, eller ialt fra svenske og norske
Skibe 64. Ved den daglig tiltagende Römning fra De forenede Rigers Skibe
i Begyndeisen af foregaaende Aar, viste der sig en paatrængende Nödvendighed
for at noget maatte företages til dens Forebyggelse. Der försögtes med Paagribelse
og Arrestationer af Römningsmændene, uden at dette dog havde den
forflnskede Virkning. Paa dette Vicekonsulats Initiativ blev der da, som et
andet Forsög, indgaaet en Overenskomst med det herværende engelske, tydske.
franske og amerikanske Konsulat gaaende ud paa, at ingen Sümand. der ikke
havde sine Papirer (Discharge s. 1.) i Orden eller paa anden tilfredsstillende
Maade kunde legitimere sig, skulde kunne udmönstres. De respective Konsuler
bragte strax denne Overenskumst til Kapteinernes Kundskab med Paalæg
om, at gjöre Mand^kaberne bekjendt dermed i den mest mulige Udstrækning.
Samtidig lykkedes det at paagribe 2 af de værste Rönnere, der ved Politiets
Mellemkomst hensattes i Arrest i 20 Dage samt ilagdes en Mulkt af Milr.
200'000 hver for ulovligt L·ogihold (Skulested) for de ilandlokkede Söfoik.
Resultatet overgik enhver Forvcntning, idet, siden den omhandlede Overenskomst
i Mai Maaned, era '/,, af de anförte Römninger have fundet Sted.
Afmönstringer. Der afmönstredes i 1893: fra svenske Skibe: 13 Svensker,
5 Nordmænd, 11 Udlændinge, tilsammen 29; fra norske Skibe: 27 Nordmænd,
11 Svensker, 57 Udlændinge, tilsammen 95.
Paambnstringer. Der paamönstredes i 1893 med svenske Skibe: 16
Svensker, 6 Nordmænd, 17 Udlændinge, tilsammen 39; med norske Skibe: 43
Nordmænd, 18 Svensker, 103 Udlændinge. tilsammen 164.
Sundhedstllstanden. Dette Kapitel har i de senere Aar været Gjenstand
for mange Undersögolser, Overvejelser og Betænkeligheder hos vore Redere ved
Tilbud af Fragter til Santos.
Det turde derfor her være paa sin Pläds at give lidt udförlige Oplysninger
desangaaende, specielt hvad G-ulfeber-Epidemierne angaae: thi bortseet
fra smaa Udbrud af Koppeepedemier (Smallpox), der her omtrent aldrig angriber
Germanere, existerer der ikke anden Sygdom af epidemisk Natur. En betydelig
Forbedring i Stedets sanitære Forholde synes at være indtraadt. Aarsagen
hertil tillægges Havnearbeidernes delvise Fuldförelse, samt Opmudringsarbeidernes
förelöbige Afslutning. dels ogsaa de forelöbige Forbedringer — saasom
Omlægning af Kloaker. Tilförsclen af en rigelig Vandforsyning, Desinfek-

312
tioner etc. — som Sundhedskonimissionen har udfört og vedblivemlft udfbrer
iland.
Som maaske bekjendt, har Santos ikke för i Tiden været noget Pesthul,
omend en Gulfeber-Epidemi af mindre Omfång et Par Gange i 70- og 80-
Aarene kom til Udbrud. Det var först i 1889 og fremover, da Vandtilförselen
og Sundhedsvæsenet ikke længere holdt Skridt med Befolkningens Forögelse,
men især da Opniudringen af Havnen og de nye Havnearbeider paabegyndtes
at Stedet hjemsögtes af regelmæssige, haarde Epidemier. De Midler, der var
stulet til Sundhedsvæsenets Raadighed viste sig da for smaa i enhver Henseende
til at Sygdonimen kunde rationelt bekjæmpes, ligesom det vel ogsaa tör
formodes, at Mangel paa Erfaring, Ansvarsfölelse og en retmæssig Förvaltning
af de Summer, der bevilgedes, for en del bærer Skyiden for det sörgelige Omfång,
Sygdonimen tog i de siste 3 à 4 Aar.
Saalæage Epidemierne optraadte localt stod Provindsregjeringen i Sao
Paulo og saa paa Sägen ined ligegyldige Oine som en Ting, der ikke vedkom
dem; men da Sygdommen tilslut i 1893 begyndte at udstrække sig til Sao
Paulo blev det den klart, at den ikke længere kunde holde sig passiv, eller
forlange, at de med de gjennemgribende Arbeider, der vare nödvendige til Forbedring
af de sanitære Forholde i Santos, forbundne Omkostninger skulde udredes
af Municipalitetet. Fölgen heraf blev, at Regjeringen i Sao Paulo besluttede
sig til selv at tage sig af Sägen, og opnævnte strax en paa Omraadet
kompetent Mand til at studere Forholdene og presentere Planer til de sanitære
Arbeider efter amerikansk Mönster.
Den opnævnte Ingeniör, Professor E. A. Fuertes, skal udföre Arbeiderne
under Kontrol af en af Regjeringen opnævnt Commission og i Förening med en
amerikansk Ingeniör ved Navn Rudolf Herring, der liar været Ingeniör-Consulent
ved de udförte sanitære Arbeider i New-York, New-Orleans, Minneapolis,
Chicago, Boston og andre amerikanske Byer. Arbeiderne i Santos anslaaes til
3 à 4 Millioner amerikanske Dollars og ventes paabegyndte i en nær Fremtid.
Den egentlige Epidemie her i 1893 ophörte i April Maaned, hvorefter
der kun förekom enkelte sporadiske Tilfælde iudtil i August—September, da
ethvert Spor af Sygdommen forsvandt.
Om man end ikke ventede helt at undgaa en Epidemie i indværende
Season (December 1893—Mai 1894) saa troede man dog at have Grund til
at haabe. at den vilde blive af mindre Ouifang, end foregaaende Aar, dels paa
Grund af Skibenes Formindskelse i Antal, dels paa Grund af Sundhedscommissionens
stadige Udbedringer, Desinfektioner og Forholdsregler. Man er derfor
behagelig overrasket ved, at der indtil Dato kun har förekommet enkelte spredte
Tilfælde, ialt c:a 10 à 12, af hvilke de fleste förekom ombord i Dampskibe,
kommende fra Rio de Janeiro, hvorfra de altsaa paaviselig have sin Oprindelse.
Ingen af de Forenede Rigers Skibe, der under foregaaende Aar besögte
denne Havn, havde Uheld eller Tab ved Expeditionen. Enkelte havde vistnok
længere Ophold, men uden at Tvivl eller Tvist opstod med Hensyn til Liggedagspenge,
der udbetaltes med ret betydelige Summer. Et Skib erholdt saaledes
£ 2,800, et £ 2,100, et £ 1,560 og flere fra 200 til 1,000 £. Mange
bleve udlossede inden Liggedagerne vore udlöbne.
Im. Bolstad.
Innehåll: Havre (sid. 274), Rio de Janeiro (sid. 301), Washington (sid. 265).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 8.
London (Generalkonsulatet) den 27 april 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Allmänna ekonomiska förhållanden, handel och finanser.
Året 1893 har ur britisk affärssynpunkt lemnat ett vida mindre tillfredsställande
resultat än hvad uian vid dess ingång trodde sig ega berättigad anledning
till att motse. Orsaken härtill är främst att süka i de bankkriser, som
inom tvenne af de vigtigaste afloppskanalerna för britisk industri och kapital —
Australien och Nordamerikas Förenta Stater — nära nog förlamat all affärsverksamhet,
samt dernäst, och antagligen till ännu Större omfattning, uti här
förekomna arbetsinställelser, som i de flesta fall utgjort en följd af arbetsklassens
motstånd mot den reglering af aflöningen, hvilken nödvändiggjorts af fallande
varupris, men delvis ock af genom yrkesfüreningarna alstrad obenägenhet mot
fortfarande tillämpning af arbetsgifvarnes intill senaste tider obestridda rätt alt
ega afgörandc röst vid valet af arbetare, fördelningen af dessas sysselsättning
och dervid använda förfaringssätt m. m. d. Menligaste inflytande utöfvade härvid
den inom landets mellersta koldistrikter utbrutna strejk bland grufarbetarne,
genom hvilken under en tid af 4 månader flere de mest betydande industrigrenar
fullständigt desorganiserades, och livarvid ej blott de strejkande, utan
ock ett stort antal inom andra näringar sysselsatte försattes utom verksamhet,
och i följd deraf nödsakades underkasta sig försakelser af mångahanda slag,
med deraf minskad konsumtionsförmåga.
Ytterligare bidrog till minskad omsättning de abnorma väderleksförhållanden,
som inom större delen af England gjorde det förflutna året till ett af de
för landtmannen ogynsammaste af de många svära år, som närmast föregått
detsamma; och detta ej blott derigenom att skörden utföll lägre äu i mannaminne,
utan ock emedan å flertalet af landtbrukets alster gällande pris voro
synnerligen låga, ja t. ex. å hvete — landets hufvudsäde — lägre än någonsin
tillförne under innevarande århundrade.
Lätt förklarligt är att under nu anförda exceptionella svårigheter landets
handelsomsättning under 1893 företer en minskning mot den under närmast
föregående år. I verkligheten har dock denna minskuing utfallit vida mindre
än hvad man kunnat förmoda. Den utländska varnomsättningeu företer sålunda,
jemförd med den under 1892, följande siffror:
1S93
£
1802
£
Minskning
£
I procent
Import
Export af brttiska och irländska
405,068,000 423,794,000 — 18,726,000 — 4'42 %
alster 218,496,000 227,077,000 — 8,581,000 — 3.73 %
Reexporterade aläter _58,936,000_ 64.S63.000 - 5.627,000 —_8,72 %
Summa 682,500,000 715,434,000 — 32,934,000 — 4'80 %
Ber. om Handel o. Sjöfart.
21

314
dock
Af nu angifna minskning i värdet af handelsomsättningen med utlandet är
en betydlig del beroende af nedgående pris, ej af förknappning i varumängden.
Så t. ex. egde 1893 års import till inhemsk förbrukning ett värde
af £ 346,132,000 mot £ 359,231,000 under år 1892; men af sålunda uppkommen
minskning af £ 13,099,000 berodde ej mindre än £ 8,011,000 af
billigare inköpspris och endast £ 5,088,000 af minskad varumängd. Eaahanda
utfaller förhållandet med hänseende till exporten, af hvars minskade värde,
£ 8,581,000, ej mindre än £ 3,804,000 orsakats af lägre pris, men blott
£ 4,777,000 genom reducerade afskeppningar. Om derföre vexlingarna i prisen
ej tagas i betraktande, framstår att importen af utländska alster till inhemsk
förbrukning nedgått med blott 1.42 % och exporten af britiska och irländska
med 2.10 %, jemförda med motsvarande under 1892; och det under rådande
förhållanden onekligen lugnande i nu anförda siffror blir ännu tydligare vid en
jemförelse
anföres:
med motsvarande för närmast föregående 6 år, på sätt här nedan
Import för inhemsk
förbrukning.
%
Ökning Minskning
Export af
inhemska alster.
%
Ökning Minskning
Import och
export.
.. %
Ökning Minskning
1893 — 1.42 — 2-10 — 1-68
1892 0'33 — — 3é3 — 1-17
1891 4.34 — — 5'30 0-25 —
1890 — 0·3i — 0-51 — 0·39
1889 11-25 — 3-71 — 8-08 —
1888 3-42 — 4-64 — 3-94 —
1887 5-07 — 4·80 — 4-93 —
Huruvida den inhemska varuomsättningen företett motsvarande resultat,
torde vara tvifvel underkastadt. Till utrönande häraf med någorlunda noggrannhet
saknas visserligen statistiskt material, men obestridligt är att sistanförda
omsättning eger vida större omfattning och betydenhet än den med utlandet,
hvilken senare i rundt tal ej torde öfverstiga £ 20 för år och person af befolkningen,
motsvarande ej fullt 8 sb. pr vecka —, under det att den inhemska
är, äfven med lägsta beräkning, minst tio gånger större.*
Såsom häraf framstår, ger handeln med utlandet sysselsättning åt enda«t
en jemförelsevis ringa del af landets tillgång å kapital och arbete, hvadan ock
välmågan inom landet kan sägas vara i väsentlig mån oberoende af nyssanförda
omsättning, under det att det å andra sidan ej kan bestridas att, derest de inhemska
förhållandena i verkligheten vore fullt tillfredsställande och krediten
god, den utländska varuomsättningen snart skulle visa spår deraf, ty denna är
i hög grad beroende af den lätthet härvarande penningemarknad erbjuder åt utländska
låntagare, likasom erfarenheten städse visat att en betydlig del af till
utlandet lemnade lån — företrädesvis sådana till transatlantiska länder — snart
hit återgått i liqvid af härifrån skeppade industrialster.
Antydan om den inhemska affärsverksamhetens omfång lemnas dock i någon
mån af uppgifterna rörande jernvägstrafiken, och sammanföras dessa uppgifter
* Vid behandlingen inför parlamentet af 1892 års budget meddelades af d. v. finansministern
åtskilliga intressanta uppgifter rörande årsinkomsten i medeltal iuom olika klasser
af det engelska samhället. Så anfördes hnrnsom den vid beräkning af inkomstskatten upptagna
medelinkomsten af läkare vore något större än den af de s. k. bomullsfurstarne och
bomullsbolagen; att lagkarlarnes årsinkomst i medeltal öfversteg den af i kolindustrien iutresserade
kapitalister, äfvensom att den vinst, som tillfölle dem, hvilka förmedlade distribution
och transport, vore dubbelt större än den hos samtlige producenter och fabrikanter, o. s. v.

315
från de 15 vigtigaste af härvarande jernvägslimer, erhälles efterstående jemförelse
med motsvarande siffror under 1892.
l:sta halfåret
Person- och paketbefordran
£ £
1893
1892
13,092,900 12,732,100
Handelsvaror
£ £
1893 1892
9,121,300 9.199,000
Mineralier
£ £
1893 1892
0,253,100 6,346,100
2:dra d:o 15,078,600 15,333,600 9,303,000 8,670,800 5,955,500 7,233,400
Summa för år 28,171,500 28,085,700 18,424,300 18,869,800 12,208,600 13,579,500
Ökning eller minskniog under 1893:
l:sta halfåret + 360,800 = T & % — 77,700 = 0'S % — 93,000 = ro %
2:dra d:o — 275,000 = \·g % — 367,800 = 3s % _ — 1,277.900_ = 17'7 %
Summa förär + 85,800 = 0 - 3 % — 445,500 = 2 - 4 % — 1,370,900 = 101 %
Denna jemfñrelse utfaller ingalunda ogynsamt under årets första hälft.
Nedgången i jernvägstrafiken var proportionelt mindre än den i omsättningen
med utlandet, hvaraf den slutsats torde kunna dragas, att den inhemska marknaden
befann sig i relativt sundare tillstånd än utlandets. Under nästföljande
sex månader iuträdde deremot en fullständig forändring, i det att jernvägstrafiken
minskades till vida större omfattning än som kunde bero af omsättningen
med utlandet. Både Skotland och Irland intogo härvid en vida gynsammare
ställning än England. Inom båda dessa länder erhölls rikligare skörd och det
förstanförda gynnades derjemte betydligt af den engelska kolstrejken, hvilken
bidrog att leda affärsverksamheten till norden. Alla tillgängliga data antyda
emellertid att under året 1893 den af handel och industri skördade vinst, som
redan under närmast toregående år lidit afbräck, ytterligare nedgått, så att året
med allt skäl kan betraktas såsom ett af betryck och ansträngning utan motsvarande
lön.
Huruvida den tryckta stämning som sedan 7 år gjort sig gällande inom
nffärsverlden numera nått sin kulminationspunkt, torde vara svårt att med ens
sken af säkerhet förutsäga. Anföras torde dock förtjena livad härom yttras i
en ansedd tidskrift, hvars meddelanden i allmänhet visat sig förtjena förtroende.
"Det år som ingått» — yttrar författaren under den 6 sistlidne januari —
»torde efter all sannolikhet komma att 'visa sig i hvarje hänseende blifva bättre
än de trenne närmast föregående, städse förutsatt att vi undgå något större
krig. Detta påstående grundar sig derpä, att under senaste trenne år fortgått
en långsam och hårdt käobar afveckling af de dåliga affärsförhållanden, hvilka
hopades under åren 1886—1890. Denna liqvidation åtföljdes af en intensiv
misstro och brist på kredit, hvilka verkade nära nog absolut hämmande mot
nya företag; men detta förhållande kan dock numera sägas vara i verkligheten
ufslutadt. Under nämnda treårsperiod har derjemte bristen på förtroende inom
landet och finansiella svårigheter hos de utländske afnämarne medfört ett betydligt
nedåtgående i alla pris, hvarigenom likaledes obenägenheten mot nya
företag ytterligare stegrades och en förändring i anordningarne för tillverkningen
nödvändiggjordes, hvaribland främst en nedsättning i arbetslönen. Men under
det att denna besvärliga liqvidation oeh ännu kännbarare lönenedsättning försiggått,
har liktidigt ett betydligt hopande af nytt kapital egt rum, derigenom
att den inhemska handelsomsättningen på ett märkligt sätt hållit sig uppe.
Anda intill den stora kolstrejken omkring medlet af senaste år utvisade
nämnda omsättning ett mycket ringa aftagande, såsom otvetydigt angafs af den
stadigt stigande jernvägstrafikinkomsten. Sant är visserligen att betryck härunder
fortfor inom landtmannayrket — ytterligare stegradt genom den långvariga
torkan —, men inom öfriga inhemska näringar var tillståndet temligen

316
tillfredsställande. Derunder bildadt nytt kapital, hvars belopp var ganska betydligt,
utgjorde en besparing som icke förspildes, säsom ofta tillförne, på lönlösa
företag eller genom lån till främmande mer eller mindre insolventa stater,
utan ackumulerades i afvaktan på bättre tider och säkrare placering. Förlusterna
under de dåliga åren 1886—1890 hafva härigenom blifvit mer
än ersatta och landet i dess helhet är i dag obestridligen rikare än för trenne
år sedan. Under tiden har ock den minskade produktionen medfört en minskning
i befintliga lager, hvilka ock för närvarande hos mellanhänderna — distributörerna
— äro vida mindre Un under vanliga förhållanden, och dessa måste
fyllas. För någon tid iakttages härvid visserligen försigtighet — ingen vill
gerna göra början, då man saknar visshet huruvida den öfver hela rerlden
spridda krisen verkligen är öfvervunnen —, men så snart början skett med lagrens
komplettering, orsakas häraf en stigande tendens hos prisen, efterfrågan ökas
och industrien företer ökad lifaktighet. Antagligen kommer denna förändring
ingalunda att hastigt inträda — och detta vore ej ens önskvärdt, ty deraf erhölles
anledning till att antaga det den ökade verksamheten framkallats genom
tillfällig spekulation, — men all anledning finnes dertill att en sakta fortgående,
stadig förbättring kommer att inträda, hvars långsamhet just antyder att den
ock blir långvarig.»
Mot denna måhända väl mycket i ljust liållna skildring af motsedda förhållanden
torde dock förtjeua att påpekas, hurusom möjligheten för England
att hädanefter behålla den industriella supremati det hittills innehaft, och genom
hvilken dess rikedomar väl främst blifvit grundlagda, torde till mycket väsentlig
del bero af ett ordnande af der rådande arbetsförhållanden derhän, att sådana
rubbningar, som senaste årens strejkrörelser samt arbetare-associationer, med
dessas ohämmade sjelfsvåld, medfört, icke komma att förnyas, då genom sådana
kapitalet skrämmes bort från företag, inom hvilka hvarje sund beräkning genom
desamma omöjliggöres. Dertill kommer, att genom de kontinentala industristaternas
ansträngningar redau nu den dominerande ställning alstren af britisk
industri innehaft å verldsmarknaden — isynnerhet inom transatlantiska länder
— börjat att väsentligen rubbas, främst genom den duglighet och energi som
utvecklats af representanter från nämnda länders industriidkare och köpmän vid
spridandet af kännedom om deras tillverkningar samt dessas apterande efter
fordringar och sedvanor hos de kunder man sökt vinna", — en duglighet i
hvilken britiska handelsagenter onekligen äro underlägsna, såsom ock numera
äfven här erkännes.
Slutligen torde ej heller blifva utan inflytande att åtskilliga af de industrigrenar,
hvilkas alster hittills egt en betydande afsättning inom Orienten, numera
dit öfverflyttats med den framgång, att derigenom uppkomna konkurrens börjat
känbart inverka på detta lands dervarande marknad för dessa fabrikater.
Bevis för nu anförda förhållanden finnas af mångahanda art. Så t. ex.
den genom dockstrejken i London föranledda benägenheten af transitohandeln
att, till undvikande af den stegring i dockafgifter med 12 1/2 %, som nämnda
strejk medförde, söka annan utfartsväg, företrädesvis öfver Antwerpen och Hamburg.
Likaså det menliga inflytande å kolexporten från Hull, som blef en
följd af der anstälde dockarbetares våldsåtgärder, m. m. d.
Vidare åskådliggöres genom senaste årens handelsstatistik hurusom isynnerhet
tyska fabriksalster allt mera inkräkta på marknader, der England hittills
varit så godt som enarudande, ja t. o. m. vunnit insteg i sistanförda land,
hvilket senare vid besök i Londons detaljförsäljningar lätt iakttages. Kändt är
ock att, oaktadt under senare åren vidtagna åtgärder till höjande af engelska
handelsbiträdens kunskaper och duglighet, företrädet mycket ofta, äfven inom

317
London, gifvcs åt tyska kontorister, hvilka med mångsidigare och grundligare
underbyggnad samt sparsammare lefnadsvanor utveckla större duglighet och flit.
De faror lör britisk industri, som den orientaliska konkurrensen kan komma
att medföra, framhållas i en här utkommande tidning, »The Shipping Gazette»
på sätt här nedan i sammandrag anföres.
»De svårigheter britiska köpmän erfara vid bemödandet att vinna inträde
å främmande marknader eller der bibehålla och utvidga redan vunnen omsättning,
visa ingalunda tecken till aftagande. För hvarje år uppträder en eller
annan ny konkurrent, under det att förut redan befintliga utveckla ökad energi.
Uti vår omsättning inom Orienten hafva vi sålunda ej blott att möta täflan af
kontinentala rivaler, hvilka måhända innebära mindre fara, utan ock, livad som
torde vara af större betydelse, en ökad utveckling af inhemsk fabriksverksamhet.
För fà år sedan var sålunda Japan en god afnämare af britiska fabriksalster.
Numera äro detta lands talrika invånare ej blott å god väg att fylla egna
behof, utan äfven till en viss omfattning äfven dem inom närbelägna länder.
De framsteg i handlverkerier och industri nämnda land under senaste åren gjort
;iro rent af förundransvärda. Bästa beviset liärà lemna dess bomullsspinnerier.
Under år 1875 köpte japanska regeringen i Europa några små modellmaskiner
for spinning af bomull. Ar 1884 funnos der redan 27 spinneribolag med en
tillverkning af omkring 617,000 jap. B garn, och år 1890 hade denna tillverkning
tiodubblats. Under första tiden af denna industris tillvaro lemnade
den en vinst af 20 à 30 % . Iläraf föranleddes emellertid en öfverproduktion,
och då hufvudsakligen blott grölre garner kunde tillverkas, fortfor likafullt importen
af do finare slagen. Till afnjelpande häraf sändes agenter till Bombay
och Europa för att inhemta de tekniska detaljerna vid spinnandet af fina garner,
med det, resultat att äfven sådana numera tillverkas inom Japan. Utan
tvifvel kommer landets eget behof af sådana att snart fyllas, och af vissa slag
eger redan en ej obetydlig export rum till grannlandet Kina, hvilket efter all
sannolikhet kommer att blifva en betydlig afnämare. Manchester-fabrikanterna
klaga mycket üfver den låga produktionskostnaden af i Indien tillverkade bomullsväfnader,
oeh medgifva med oro att dessa börja att i väsentlig mån uttränga
dem från Lancashire å kinesiska och andra orientaliska marknader. Tillverkningskostnaden
är dock ännu lägre i Japan äu i Indien och läget till Kinas
ofantliga afsättningsområde gynsammare. Fråga lärer ock vara att borttaga
hittills i Japan uppburen införseltull å råvaran. Konkurrensen med nämnda
landj inskränker sig dock ingalunda blott till bomull. Under senaste kolstrejk,
talades sålunda mycket om export frän Japan af nämnda nödvändighetsartikel,
ä hvilken tillgången är riklig, af god beskaffenhet och f. n. i mycket lågt pris.
Exporten deraf till Bombay är redan ganska betydlig, likasom ock sådan till
San Francisco ifrågasatts. Tvifvel råder ej att det för den hos dessa 'Orientens
engelsmän' befintliga energi skall lyckas finna marknader för ofverskottet af
deras tillverkningar. Den företagsamhet de härvid utveckla öfverstiger all jemförelse.
Sà t. ex. fylde Japan för få år sedan behofvet af paraplyer från
Europa. Denna import har numera helt och hållet upphört och i dess ställe
exporteras omkring 1 1/2 mill. sådana, till ett värde af £ 50,000. Senast till
Japan införda industri är tillverkning af ur, och all anledning finnes dertill att
inom få år ej blott landets eget behof af denna vara kommer att härigenom
fyllas, utan ock export deraf ega rum.»
Det prisfall, som under 1893 drabbade flertalet af för härvarande marknad
vigtigaste varuslag, var jemförelsevis obetydligt, uppgående till ej fullt 2 %,
såsom af följande jemförande sammanställning synes.

318
Sammanlagda priset å 22 de vigtigaste varuslag.
1 jan. 1894 2082
1 juli 1893 2105
1 jan. 1893 2121
1 juli 1892 2081
1 jan. 1892 2133
1 juli 1891 2199
1 jan. 1891 2224
1 juli 1890 2259
1 jan. 1890 2236
1 juli 1889 2161
1 jan. 1889 2187
1 jan. 1888 2230
1 jan. 1887 2059
»Nu anförda siffror» — 3'ttras i The Economist — »ådagalägga ovedersägligt
ohållbarheten af det af bimetallisterna så ifrigt försvarade påståendet,
att en noggrann öfverensstämnielse råder mellan vexlingarna i varors i guld beräknade
pris och det af silfver. Om så verkligen vore fallet, skulle silfrets
häftiga prisfall under sistlidna år onekligen bort medföra en deremot svarande
nedgång i varuprisen i allmänhet; men så har dock ingalunda varit fallet, och
dermed öfverensstämmande förhållande företer sig, om vi något längre tillbaka
utsträcka vår granskning af nämnda siffror. Varuprisen voro vid ingången af
innevarande år något litet högre än den 1 januari 1887, under det att priset
å silfver, som då utgjorde 46 1/8 d. per uns, vid förstanförda tidpunkt nedgått
till 31 s /4 d., följaktligen företeende ett prisfall af öfver 30 %'.
Att oaktadt de billigare prisen å flertalet af de artiklar, som ingå i den
stora massans dagliga förbrukning, arbetslöshet eller minskad arbetsförtjenst
medfört en inskränkning i förtärandet af dem bland dessa, hvilka icke kunna
sägas vara för förbrukaren absolut nödvändiga och med hänseende till hvilka
derföre under hårda tider återhållsamhet lättast iakttages, torde framstå vid en
jemförelse mellan de siffror, som angifva nämuda förbrukning under senaste trenno
år af med tull eller accis belagda artiklar, till hvilkas anskaffande vanligen en
så väsentlig del af arbetarens inkomst förbrukas.
Förbrukning inom landet af:
1893 1892 1891
Té

319
Varuslag: 1888 1889 1890 1891 1892
Fläsk « 10-4 1 12-67 13-55 13·11 14.10
Smör » 4'88 5'60 5'83 6 - 14 6'23
Ost » 5-64 5'57 623 5-86 6-39
Ägg St. 30-46 30-37 32-91 33-68 35-03
Mjöl 8 223-49 219-03 226-38 244-06 252'73
Socker » 71-10 77-19 73'21 80-17 77'84
Té » 5-03 4-99 5-17 5-36 5-43
Ris » 9-98 10-74 9-38 8'85 8-91
Sjelfklart är att vexlingar i produktionen inom landet af sådana bland
ofvan anförda födoämnen, som utgöra föremål för sådan, väsentligen inverka på
beloppet af den importerade delen deraf, hvadan dessa siffror endast ega relativ
betydelse, men synas mig likfullt vara af rätt stort intresse.
Att ofvan antydda ogynsamma förhållanden, som utmärkt året 1893, icke
förmått i någon betydlig grad menligt inverka på den finansiella ställningen hos
de delar af befolkningen, hvilka utgöra väsentligaste klientelen inom de institutioner
— postsparkassor och andra sparbanker —, hvilkas uppgift det är att
mottaga och fruktbargöra äfven den minsta sparpenning, torde framstå deraf
att tillökningen under året i det hos dessa insatta kapital hållit temligen jemna
steg med den under närmast föregående år. Det i dessa sparbanker innestående
kapital utgjorde sålunda vid utgången af:
År Uti postsparbanken Andra sparbanker Summa
1888 £ 58,556,394 £ 46,404,688 £ 104,961,082
1889 » 62,999,620 » 45,127,820 » 108,127,440
1890 » 67,635,807 » 43,650,552 » 111,286,359
1891 » 71,608,002 » 42,875^565 » 114,483,867
1892 » 75,853,079 » 42,385^449 » 118.238,528
För år 1893 saknas visserligen ännu motsvarande uppgifter, men då den
23 december 1893 ofvan anförda sparbankers behållning i statspapper motsvarade
ett belopp af £ 122,543,284, synes mig deraf den slutsats berättigad, att
insättningarna under året ingalunda visat ett nedgående. Ett välkändt faktum
är ock att arbetslönen ingalunda i allmänhet nedsatts — å åtskilliga orter
tvärtom —, under det att lefnadskostnaden varit ej obetydligt billigare än på
lång tid härförinnan.
Uti senast offentliggjorda årsredogörelse af »The Local Government Board»
rörande fattigvården, meddelas hurusom totalantalet inom England och Wales
af understödstagare den 1 januari 1893 — deruti inbegripna såväl i arbetsinrättningar
och asyler för svagsinta intagna, som ock s. k. »out·door paupers»,
hvilka i egna hem erhållit fattighjelp — och hvilket antal den
1 januari 1858 uppgick till 940,552
1 B 1875 » B 817,822
1 » 1885 J. » 788,902
1 j> 1890 » » 793,246
1 » 1892 » T> 763,473
1 » 1893 stigit » 783,597
Af »The Economist» ur annan källa hemtade och till slutet af november
1893 sig sträckande uppgifter rörande understödstagare, anföres hurusom detta
utgjorde den

320
30 November 1888 728,483
30 » 1889 702,396
30 » 1890 675,999
30 » 1891. 660,823
30 » 1892 672,722
30 » 1893 726J951,
hvilka siffror leda till ungefär enahanda resultat. Nämnda stegring finner sio
naturliga förklaring i rådande stagnation inom affärslifvet, i minskade tillfällen
till arbetsförtjenat äfven för jordbruksarbetaren med anledning af abnorma väderleksförhållanden
samt, antagligen, företrädesvis genom under året i gång satta
arbetsinställelser. Fattigvårdens räkenskapsår utgår den 25 mars. Fördelas
Dämnde dag befintligt antal understödstagare af alla slag på befolkningen i des»
helhet, visar sig att det förra utgjorde 25.8 för hvarje 1,000 invånare, hvilket
är lägre än någonsin tillförne sedan dylikt statistiskt material varit tillgängligt,
med undantag för 1892 vid samma tid, då motsvarande beräkning lemnar såsom
resultat 25'6. Märkligt är härvid att, oaktadt allt rop om arbetsbrist och deraf
föranledd nöd inom hufvudstaden, antalet af understödstagare är i förhällande
till det af befolkningen mindre än inom landets öfriga delar, äfvensom under
det år som utgick den 25 mars 1893 relativt lägre än under 30 af 31 närmast
föregående år.
Uppgift å den af fattigvården orsakade kostnad har ej ännu offentliggjort»
för senare tid än det i och med den 25 mars 1892 utgående räkenskapsår.
Den uppgick för nämnda år till £ 8,847,678, motsvarande 6 sh. 1 d. för
hvarje person af befolkningen. Tillgångar härtill bereddes dels genom uttaxering
af fattigvårdsafgift, dels genom afgift, för lokala tillståndsbevis — »licenses» —,
på sätt nedan anföres, äfvensom genom kommunerna tillerkänd andel i arfsskatt,
hvilken andel under året uppgick till ej mindre än £
Lösen för tillståndsbevis inbragte:
1,918,424.
Till försäljning af rusgifvande drycker till förtäring på stället... £ 1,370,509
s> utminutering af B » genom personer, som icke
äro berättigade att afyttra sådana till förtäring på stället » 31,603
» försäljning af vildt » 6,520
» ölhandlare » 33.127
» bränvinsförsäljare » 120,104
» vin- och likörförsäljare » 44,120
» restaurationer » 7,740
Hundskatt » 407,554
Jagtskatt » 142,690
Tillåtelse att ega gevär » 79,175
Afgift af husagenter och värderingsmän » 7,702
» » auktionister » 59,923
» » tobakshandlare » 64,250
Vagnskatt » 433,112
Afgift för begagnande af heraldiska vapen » 70,219
» manliga tjenare » 130,602
kringvandrande krämare. » 16,880
» pantlånare » 30,330
» handel med guld och silfver » 43,609
Häraf torde framstå hvilken betydlig andel af nödens lindrande, som här
bäres af de samhällsklasser, för hvilka lyx och öfverflöd utgöra behof.

321
Årets penningemarknad har i främsta rummet rönt hämmande inverkan af
utländska förhållanden. Den var lugn och tillfredsställande under första qvartalet,
i någon mån beroende af oafbrutet guldtillflöde från Förenta Staterna,
och den enda förändring i bankräntan, som derunder förekom, utgjordes af en
nedsättning från 3 till 2 1 /2 % mot slutet af januari. Vid början af april
erhölls dock en varning om stundande svårigheter genom de betalningsinställelser
inom de australiska bankerna, som efter hand antogo så ofantliga proportioner.
Med anledning häraf höjde engelska banken under de första trenne veckorna
af maj räntan från 3 till 3 1 /2 och derefter till 4 %, utan att dock derigenom
förmå att lugna oron inom den öppna marknaden, der räntefoten höll sig omkring
7< % högre, hvaraf bankerna föranleddes att inkalla utestående fordringar och till
den omfattning inskränka låntagarne under vanliga förhållanden medgifna lättnader,
att vid medlet af uiaj en panik hardt när inträdde inom fondbörsen,
orsakande talrika betalningsinställelser. Denna känsla af oro varade dock ej
länge, lättnad återinträdde å penningemarknaden och den höga räntefoten
framkallade tillflöde af guld från utlandet. Vid början af juni ned.-atte derföre
»Bank of England» räntan åter till 3 % och en vecka senare till 2 1/2 %.
Mot slutet af juli gjorde sig dock den under tiden inom Förenta Staterna utbrutna
penningekrisen märkbar; ett starkt tillflöde af guld till nämnda land
egde rum, hufvudsakligen från engelska banken, hvilket åter föranledde en
stegring i dess ränta vid början af augusti till o % och en vecka senare till
4 % samt tvenne veckor derefter ytterligare till 5 %. Denna höga räntefot
ej blott stoppade vidare guldskeppningar, utan framkallade ett återflöde af
nämnda ädla metall, så att banken vid medlet af september återvunnit den
styrka, att den kunde sänka räntan först till 4 och senare (ill 3'/2 %. Den
5 oktober skedde ytterligare nedsättning till 3 %, hvilken derefter förblef
gällande under återstående del af året. Den inhemska efterfrågan å penningar
har under hela året varit mycket inskränkt, en följd af inom affärsverlden rådande
misstämning samt stagnation i omsättningen å fondbörsen. Nedanstående
tabell lemnar en jemförande öfversigt af hithörande förhållanden under senaste
tioårsperiod:

322
Inom fondbörsen utgjorde brist å förtroende till alla slag af värdepapper,
med undantag för de allra säkraste — s. k. »guldkantade» — det utmärkande
draget. Denna känsla förefanns redan vid årets början; men i stället för att
småningom aftaga, såsom efter en panik vanligen egt rum, blef den allt intensivare
till följd af de förhållanden, hvilka främst bidragit till grundläggandet
af 1893 års financiella historia. Kapitalisternas tålamod underkastades de hårdaste
pröfningar genom de afslöjanden som erhöllos i sammanhang med de s. k.
»Trusts-bolagen, hvilka så talrikt komma till stånd under den tid spekulationsraseriet
stod på dess höjd. Lagen om bolags afveckling har härvid visat sig
vara af synnerligt värde, i det att deri föreskrifna offentliga förhör af direktörer
och andra styrelsemedlemmar möjliggjort blottandet af de mindre samvetsgranna
förfaringssätt, som vissa grupper af finansmän tillåtit sig, samt derigenom
foranledt en grundligare undersökning af ruinerade företags förutgående
historia, dervid uppdagande åtskilliga af de för aktietecknare anordnade snaror
till framtida varning för desamma. Dessa uppdaganden hafva emellertid spridt
misstro till inhemska aktieföretag i allmänhet, på samma gång som utsigterea
att i utlandet finna förmånligt användande för disponibelt kapital i de flesta fall
ingalunda befunnits vid närmare granskning mera lockande, hvarom de financiella
förhållandena inom flertalet af stater, såväl inom som utanför Europa, lemna
så talrika bevis. Beloppet af det kapital, för hvars erhållande i och för nya
företag eller lån denna marknad anlitats, har under 1893 nedgått till den lägsta
siffra, som under något år förekommit sedan 1876. Det uppgick nämligen endast
till £ 49,142,000, och anföras här nedan till iemförelse motsvarande siffror
för närmast föregående 4 år:
Inom England
Inom England och
uti andra länder
Summa
£
1893 39,181.438 9,959,750 49.141,188
1892... 53,197,091 27,940,086 81,l37,177
1891 80,239,270 24,355.640 104,594,910
1890 125,898,000 16,667,000 142,565,000
1889 178,930,000 28,107,000 207,037,000
Placeringen af först anförda belopp fördelas sålunda:
Län till främmande stater £ 2,968,000
J> » kolonier » 12,356,257
» » britiska korporationer » 6,035,904
y> » främmande och koloniala korporationer » 3,147,372
Britiska jernvägar » 2,842,650
Främmande och koloniala jernvägar » 9,325,456
Grufbolag » 1,191,284
Pneumatiska hjulrings- och velocipedbolag » 995,000
Bank- och finansbolag » 964,275
Bolag för inköp af jordegendom och forskningsföretag » 883,500
)> » belysning och vattenledning » 971,250
» » spårvägar och omnibus » 248,500
» » hotell och förlustelseställen » 1,241,430
Industriella och diverse andra bolag » 5,970,310
Summa £ 49,141,188
Märkligt är härvid det betydliga belopp som nedlagts i företag af till
hjulsporten hörande föremål, isynnerhet vid jemförelse med den ringa uppmärksamhet
som egnats andra industriella företag.
£
£

323
Senast afgifna officiella redogörelse rörande insolventa bolag — den för
1892 — erbjuder en mörk skildring af hithörande förhållanden. Antalet af
under nämnda år afvccklade bolag utgjorde 1,091 af hvilka 117 voro af
domstol anbefallda — s. k. tvångsafvecklingar. Det i dessa bolag insatta kapital
— oberäknadt säljares aktier, — uppgick till £ 27,218,653. Af detta
betydliga belopp antogs £ 18,000.000 vara totalt förlorade vid de frivilliga
eller under domstols öfvervakaude utförda afvecklingarna, och £ 7,429,789 vid
de af domstol anbefalda. Härigenom uppkommer en nettoförlust för fordringsegare
och bolagsmän af £ 25,429,789, oberäknadt säljares aktier och liqvidationskostnader.
»Svårligen» — yttras i nyss åberopade redogörelse — »kunna
dylika oregelbundenheter förekommas genom lagstiftning. Enda skydd deremot,
som f. n. torde finnas, synes bero af vederbörande styrelsers redbarhet och
duglighet, revisorers sjelfständighet och skarpsinne samt lagstadganden mot
falska uppgifter.» Det är egentligen fyra slag af bolag, som företrädesvis visat
sig vara förlustbringande och som till väsentligaste del uppslukat de 18 millioner,
allmänhetens godtrogenhet anförtrott dem. Dessa äro: bolag bildade för
öfvertagande af värdelösa patenter; bolag för öfvertagande af affärer med svag
financiel ställning, ej sällan redan fullkomligt insolventa; bolag i och for fiuanciella
spekulationer samt bolag bildade ä fingerade grundvalar.
Under året inträffade konkurser hafva enligt af »Board of Trade» offentliggjord
redogörelse uppgått till 4,635 med ett skuldbelopp af £ 8.763.031 mot
tillgångar af £ 3,078,393, utvisande följaktligen en beräknad förlust för
fordringsegarne af £ 6.691,641. Liktidigt träffades 3,333 ackorder med £
5,957,022 skulder och £ 2.937,315 tillgångar, samt förlust för fordringsegarne
af £ 3,019,707. I sammanhang härmed anföres, att under det att antalet af
konkurser och beloppet af beräknad forlust för fordringsegare under året väsentligen
ökats, har medelbeloppet af hvarje massas förbindelser nedgått från
£ 2.031 under 1891 till £ 1.890 under 1892. bvaremot motsatsen varit
förhållandet i de fall då ackordsaftal träffats, eller från £ 1,692 till £ 1,787.
Medelförlusten för hvarje fordringsegare i konkursmassa har likaså minskats
från £ 1,525 till £ 1,443, under det att den ökats vid ackorder från £
1,004 till £ 1,199. Att en stegring inträdt i fallen af insolvens är ju ock
helt naturligt med anledning af inom handel och landtbruk rådande betryck;
men å andra sidan är det onekligen i viss mån tillfredsställande att landets
allmänna affärstillstånd visat sig vara tillräckligt sundt för att med synbarligen
ringa skada kunna motstå nämnda förhållanden. Att så kunnat ske, torde antagligen
bero deraf att lidna förluster vida mera drabba de kapitalplaceraade
klasserna än den egentliga affiirsverlden.
Välbekant är hurusom inom detta land donationer till välgörande ändamål,
såväl under lifstiden som i testamentariska dispositioner, äro mycket allmänna.
Årligen lagfaras omkring 60,000 testamenten, och under det räkenskapsår,
som utgick den 31 Mars 1893, utgjorde antalet af sådana, som behandlade en
£ 100 öfverstigande qvarlåtenskap och för hvilka följaktligen arfsskatt erlades
51,400. Sammanlagda beloppet af dervid disponerad personlig qvarlåtenskap,
— ej fastigheter — egde ett varde af £ 164,000,000 —- företeende en
minskning af £ 29,000,000 mot det under närmast föregående år. I testamenten
rörande ett belopp af £ 14,200,000 förekommo dispositioner i ofvan anfördt
ändamål uppgående till £ 1,400,000, eller omkring 10 % af qvarlåtenskapen.
I allmänhet torde man kunna antaga att något öfver 1 % af samtlig personlig
qvarlåtenskap testamenteras till välgörande och allmännyttiga ändamål.

324
Storbritanniens varuomsättning under år 1893 fördelar sig med hanseende
till dess värde i £ mellan olika länder pä bär nedan anfördt sätt, hvarvid, till
jemförelse, motsvarande uppgifter för uärmast föregående tvenne år liktidigt
meddelas, samtliga i afjemnade tusental.
Från
Import.
1893
£
1892
£
1891
£
Förenta Staterna 91,775,000 108,186,000 104,409.000
Frankrike 43.003,000 43,519.000 44,777,000
Holland 28,872.000 28.821,000 27.302.000
Tyska riket 26,376.000 25,727,000 27,032.000
Ryssland... 18,607.000 15,123,000 24.110,000
Belgien . 16,855.000 17.014,000 17,253.000
Spanien 10,354.000 10.917,000 10.524,000
Danmark 8,904.000 8,042,000 7.937,000
Egypten 8,845,000 10.525.000 10.658.000
Sverige 8,431.000 8.233,000 8,511.000
Turkiet 5.004,000 5,552.000 5.443.000
Argentina 4.839.000 4.540.000 3,451,000
Brasilien.... 4,642.000 3.512.000 4,250.000
Kina 3.945.000 3.583.000 4,713,000
Chili 3,773.000 3,871.000 3,710,000
Norge.. 3.568.000 3.574.000 3,362.000
Italien — 2.948.000 3.284.000 3.419,000
Portugal 2.378.000 3,441,000 2,952,000
Syd-Amerikanska stater, ej särskildt
angifna 2.334.000 2,416,000 1,700.000
Österrike L624.000 1.238.000 1.464,000
Central-Amerika 1,211.000 1,089.000 1,400,000
Japan 1,046.000 804,000 1,153.000
Mexico 584.000 454.000 493,000
Vestindien 145,000 111,000 172.000
Uruguay 133.000 288.000 374.000
Andra länder 12.265.000 12.163,000 15,407,000
Summa 313,061.000 326,027.000 335.976,000
Britiska kolonier och besittningar
. 92.006,000 97,766.000 99,465.000
Tillsammans 405.067,000 423,793,000 435,441,000
Till
Export.
1893
£
1892
£
1891
£
Förenta Staterna 24,023.000 26,547,000 27.544,000
Tyska riket 17,799.000 17,583.000 18,804,000
Frankrike 13,404,000 14,686,000 16.430.000
Holland 9,264.000 8,836,000 9,463.000
Brasilien 7,779,000 7,910,000 8.290,000
Belgien 7,146,000 6,943,000 7,374,000
Ryssland- 6,380,000 5.357.000 5,407,000
Turkiet 5,776,000 6,190,000 6,554,000

325
Argentina 5.558,000 5,652.000 4.247,000
Italien 5.214.000 5.564,000 6.296.000
Kina 4.631,000 5,776.000 6,456,000
Spanien 3.620.000 4,673.000 4,977,000
Japan 3.492.000 2.992.000 2.883.000
Egypten
Syd-Amerikanska stater, ej sär-
3,363.000 3,192.000 3,789,000
skildt angifna 2.979.000 2,495.000 3.398.000
Sverige 2.699.000 2.862.000 2.990.000
Danmark 2.528,000 2.622,000 2.617.000
Chili 2,384 000 3,735.000 2.000.000
Norge 1,757.000 1,707.000 1.902.000
Portugal.. 1,741.000 1,395.000 2.018,000
Vestindien 1,646.000 2,918.000 1,949.000
Uruguay 1,510.000 1.280.000 1,165,000
Mexico 1,149,000 1.298.000 1.690.009
Österrike 1.095.000 1,143.000 1.228,000
Central-Atuerika 690^000 829.000 1.145,000
Andra länder 8.784.000 8.263.000 10,657,000
Summa 146,411.000 152,448.000 161,279.000
Britiska kolonier och besittningar
72.085.000 74.630.000 S5.956.000
Tillsammans 218.496.000 227,078,000 247.235.000
Värdet af liktidiga införseln af guld och silfver — i plantsar och mynt
— har utgjort 1893 1S92 1891
£ £ k
39,591.218 32.329.614 36.145,481
hvarewot utföris 37.228.791 28.910.690 33.031.018
och öfverskjuter införseln livad
som utförts med 2.362.427 3,418.924 3.114.463
Värdet af de olika varuslag, hvilka ingått i ofvan angifna handelsomsättning,
utgöres, enligt af nBoard of Trade» redan vid medlet af årets första manad
offentliggjord statistik, af bär nedan närmare anförda belopp:
Varuslag ITU part
Lefvande djur:
£
Export af britiska
och irländska
ni st er
£
Hästar 376.954 472.790
Slagtboskap och afvelsdjur 6.351.704 157,125
Reexport af u(läiulska
och
liolotiialaalster
£
Födoämnen och dricksvaror:
Spanmäl, mjöl m. m. d 51.299.802 336.862
Bröd, »biscuits» m. m. d. 594.520
Kött och fläsk 22,331.503 285,492
» , preserveradt annorledes än
genom saltning 155.584
Smör 12,754.233 85.960 373.055

326
Margarin 3,656,224 42,103
Ost 5,160.918 44,053 195,697
Agg 3,875,639
Fisk, färsk... 800,404
» , rökt eller saltad 1,881.549 1,769,773 547,638
Frukter, färska 4,399,870 94,809
Humle 1,141,294 79,849 33,908
Ister 2,808.549 292,112
Mjölk, konserverad 1,008,855
Lök 783,399
Potäter 906,952
Fjäderfä och vildt 578,959
Ris 2,139.648 1,056,562
Kryddor.. 650.526 273,284
Socker och sirap _ 22,261^573 902,305 493,839
Grönsaker, färska 1,076,750
Jäst 575.905
Salt ._ 504,529
»Pickles», ättika, såser m. m. d. 1,103,720
Ciehoria 61.917
Kakao 1,080,431 331,274
Kaffe 4,001,280 2,267,766
Korinter 919,013 67,785
Russin 716,159 74,111
Té 10,217,071 1,475,487
Spritvaror 1,915.219 1,177,958 255,444
Vin _ 5,303,294 510,169
ülochporter 1,505,699
Andra hithörande alster 5,137,021 2,834,980
Tobak 3,566,061 463,904
Metaller:
Jernmalm 2,792,028
Jern och stål, bearbetadt , 683.531 23.886,978 875,669
Koppar och arbeten deraf 5,233,184 3,022,651 613.279
Svafvelkis (»Pyrites») 1,065.407
Bly i,855,215 553,275
Silfvermalui 3,070.822
Tenn 2,892.107 606,318 1,688,362
Zink 1.007,397 159.094
Qvicksilfver 341.186 240,017
Pläterade varor 306,549
Malm och messiug 454,985
Telegraftråd och apparater 1,065,767
Andra slag, ej angifna 1,688.440 810.650
Kemikalier, färg och garfämnen 6,353,643 8,695,234 1,071,889
Oljor, petroleum och trän 7,409.841 1,437.196 1,077,810
Råämnen för väfnadsindustrien:
Bomull 30.684,942 4,607,431
Lin 2,517,953

327
Hampa 2.104,351 754,635
Jute 3,672.249 1,439,661
Silke 2.334,694 170,771
Ull.. 24^437,178 638,929 13,293,766
Ylleaffall..... 661.419 1,876,649
Alpaca, getull, här m. m. d..._ 1,204,955
Andra slag, ej aDgifna 358,268 2,041,364
Råvaror för andra industrier:
Bark, peruviansk 148.962 109,487
Borst - 518,757
Kautschuk 3.328,572 1,618,338
Gummi, olika slag 685,418 452,821
Guttaperka. 303.593 72,661
Hudar 2.180.887 882,162
Elfenben 477.001 247,376
Gödningsämnen 1,694,138 12,736
Lump, linne- och ylle- 199.155 361,662
Esparto 870.431
Trämassa 1,180,310
Harts 394.252
Talg och stearin 2,163.509 793.202
Paraffin 813,500
Stenkol 14,488,154
Alster af stenkol, petroleum m.m. 1.275.238
Tjära 60,921
Trävaror, alla slag 15,390,894 54.138
Andra hithörande alster 10,566,630
Fabriksalster:
Fickur, klockor och delar deraf 1.161,807
Bomullsvaror 2.655,520 63.777.180 360,748
Yllevaror 11,971,352 20,961.881 1,039,798
Sidenvaror 11,728.651 1.899.234 711,573
Jutevaror 2.689.790
Linnevaror 5,784.151
Alpaca, hår m. fl. dylika 1.496.120
Läder och arbeten deraf 9,075,753 2,141.619 1,472,381
Hattar och flätor af halm 759,998
Glasvaror 2,443.269 766,072 86,247
Porslin och lergods ... 1,986.544
Jernmanufaktur 3.007.062
Zink- » 398,349
Maskiner och delar deraf 13,970.285
Vapen och ammunition 1,394.737
Papper och papp 2,311.000 1.474,734 71,415
Klädespersedlar 9,564,105
Säckar ni, m. d 512.330
Tryckalster 1,263.338
Ljus - 352.918
Kautschuksarbeten 1.186.953
Vagnar, jernvägs- och andra... 1,107.946

328
Velocipeder 1,039,591
Cement 744,926
Kepslogeriarbeten 401,453
Möbler 521.564
Vaxduk m. ni. d 709,690
Målarfärger 1,434,661
Pelsverk. 1.145,528
Tvål 646,102
Skrifmateriel, utom papper
Andra, ej specificerade, tillverk­
815,975
ningar 20,392,514 4,750,514
Diverse varor:
Droger och färgämnen 817,357 159,083
Oljehaltiga frön 6,226.478 299,297
Oljekakor 1.935,989
Klöfver- och gräsfrö 790,061
Andra, ej angifna, varor 5.687,406 15,021,325
Med paketpost befordrade 619.118 1.042.105
Summa £ 405,067,000 218,496,000 58,936,000
Den andel Sverige och Norge egt i nu anförda import till och export från
Storbritannien och Irland har, enligt från härvarande tullstyrelse meddeladt sammandrag,
utgjorts af här nedan till mängd och värde angifna varuslag, fördelade
i enahanda rubriker, som i senast afgifna årsberättelser iakttagits.
Import från Sverige.
Varuslag Mangd
Värde
£
Summa värde
£
Skogsbrukets alster:
Trävaror, huggna, furu och gran loads 375,248 491,695
» i. ek y 89 300
j » ej angifvetslag » 4,095 6,714
v sågade, furu och gran J> 1,466,358 2,963,446
> >' ej angifvetslag )' 15,488 28,553
» stäfver » 20,319 37,853
» möbelsnickerier ton 9 90
» byggnadssnickerier ... — 86,025
Trämassa ton 48,049 329.190
Bark-färgämne cwts 4,600 890
Kork, ej bearbetad ton 172 1.159
Tjära fat 167 154
Beck cwts 3,638 1,440
Skogsbär, räa bushels 160 64
v preserverade 'VS 62.004 454 3,943,027
Landlbrukets alster:
SmBr cwts 267.401 1,452,099
Ost ». 577 l!l87
Mjölk, kondenserad i> 2,219 4,741
Margarin >. 170 644
Spanmål, korn » 91,554 30.818

329
Spaniuål, hafre cwts 2,890,220 927,936
» bönor B 22,552 7,223
i) vicker och linser bushels 18,494 4,038
Fläsk, sid- (Bacon) cwts 62,339 163^693
» skinkor (Hams) B 293 756
» saltadt (Pork) B 2,932 3,623
» färskt B » 491 1,389
Boskap, lefvande, hästar st. 2 120
B ej angifvet slag — 18
Kött, ox-, färskt.. cwts 496 697
B B saltadt B 50 68
B ej angifvet slag B 62 79
» ox-, preserveradt » 4 9
B får, färskt » 42 96
B andra slag B 18 38
Ägg storhundra 27,247 8,792
Fjäderfä — 524
Hudar, råa, torra cwts 938 4,071
» B våta B 1,922 3,954
Skinn, ej aDgifvet slag, beredda st. 103 136
» B obsredda B 80,000 670
Horn och klöfvar ton 15 193
Hår, nötboskaps- cwts 88 66
» ej angifvet slag — 261
Ister cwts 112 281
Talg B 154 209
Ull .—

Fabriksalster:
330
Papper, tryck- ...-.— cwts 93,005 92,239
> ej angifna slag > 206,624 167,125
Papp » 35,762 16,825
Tändstickor — 204,060
Glas — cwts 123,480 77,601
VapeD, artilleri- — 7,486
» gevär — 108
Boktryckerialster .. cwts 130 1,298
Garfveritillverkuingar 8 32,131 1,583
Porslin och lergods cwts 735 891
Socker, rå-, rör- » 500 500
Gödningsämnen, ej angifvet slag ton 105 518
Målarfärger — 784
Olja, ej angifvet slag — 38
Oljekakor » ton 51 580
Kemikalier — 367
Petroleum gallons 4,080 162
Öl fat 16 49
Repslageriarbeten — 2
Bomullsaffall « 8,208 97
Lump, ylle- ton 524 10,456
» linne- och bomulls » 71 766
» andra slag » 728 6,314 589,849
Fiskerialster:
Fisk, färsk, sill cwts 467,923 65,065
» J> andra slag » 1,857 3,418
» saltad eller rökt sill » 3,879 4.764
Hummer » 19 56
Trän f.r 265 3,901
Fiskguano ton 296 1,581 78,785
Diverse alster:
Ej bearbetade — 1,170
Bearbetade — 87,926
Konstalster st. 44 876
Med paketpost inkomna — 1,458 91,430
Summa £ 8,411,345
Import från Norge.
Varuslag Mängd
Skogsbrukets alster:
Värde
£
Trävaror, huggna, furu och gran loads 248,972 330,709
» » e k » 192 418
> » ej angifvet slag » 1,668 2,475
» sågade, furu och gran » 448,183 954,645
» » ej angifvet slag » 3,589 5,874
Summa värde
£

331
Trävaror, stäfver loads 24,718 52.994
B möbelsnickerier ton 645 2,064
B byggnadssnickerier ... — 9,072
Trämassa ton 125,889 538,260
Tjära fat 165 113
Bark-färgämne cwts 33 9
Kork, ej bearbetad ton 56 148
Skogsbär, råa bushels 56 37
» preserverade
Alster af fiske och jagt:
saltad och rökt, sardiner B 217 605
» B andra slag » 329,378 327,651
Hummer och ostron » 1,673 3,551
Trän fat 7,617 145,082
Sälskinn st. 113,206 32,460
Hvalfiskben cwts 817 7,690
Fiskguano ton 724 4,284
Villebråd — 4,778
Pelsverk st. 402 1.549 641,630
Landtbrukets alster:
Mjölk, kondenserad cwts 44.705 94,813
Smör » 22,576 119,399
Margarin » 14,011 38.761
Ost B 218 536
Spanmål, korn ... » 980 340
» hafre » 19,019 6,264
Lefvande boskap, oxar st. 34 340
» B kor B 7 57
B B fár » 6,807 8,773
» » hästar » 131 1,711
B B ej angifvet slag — 173
Fläsk, sid- (Bacon) cwts 770 2,051
B saltadt (Pork) B 9 23
» färskt » 3 7
Kött, ox-, färskt » 3 7
» » saltadt » 98 185
B > preserveradt » 442 1,203
» får- » 26 73
» andra slag, ej angifna ... » 2,526 5,786
Hudar, råa, torra » 2,023 6,563
B B våta B 435 1,184
Skinu, get-, oberedda st.. 7,000 843
B ej angifvet slag B 1,083 102
Talg cwts 900 1,342
Ull, får- « 13,044 440
Moss-strö ton 1 4
Frukt, äpplen, råa bushels 24 7
Hår, nötboskaps- cwts 306 401

332
Horn och klöfvar ton 28 539
Hampa » 25 427
Hö — > 1,674 8,138
Ben " 427 1,548
Gödningsämnen, ej angifna slag » 30 80 302,120
Fabriksalster:
Papper, tryck- cwts 51,141 41,192
B ej angifna slag » 202,655 163,685
Papp » 23,394 11,234
Tändstickor — 47,935
Glastillverkningar cwts 2,985 4,157
Lump, ylle- ton 359. 9,080
» linne- och bomulls- » 144 1,390
» andra slag » 990 5,072
Bomullsaffall B 8,016 55
Kemikalier — 1,431
Öl fat 257 695
Porslin och lergods.. cwts 12 53
Läder, oberedt K 1,676 80
Olja, vegetabilisk ton 6 150
Yapen, artilleri- — 210
» gevär — 19
Boktryckerialster cwts 54 534
Messingsarbeten » 15 57
Kepslageriarbeten — 727
Målarfärger — 284
Guldsmedsarbeten uns 474 350 288,390
Bergsbrukets alster:
Koppar, malm ton 1,047 8,170
> skrot- B 309 10,060
» rå.... » 14 311
» delvis bearbetad » 5 261
» manufaktur — 360
Jeru, malm- ton 643 929
» stång- B 18 145
» skrot- » 328 1,442
Stål, ej bearbetadt B 2 38
Jern- och stålmanufaktur cwts 59,947 62,998
Bly, tack- ton 54 518
Silfver, malm — 282
Svafvelkis (Pyrites) ton 6,626 10,720
Zink, rå » 9 140
Metall, skrot- cwts 125 1,107
» ej angifvet slag » 7 27
Malm, B ton 448 9,375
Granit m. m. d » 31,671 42,417 149,300
Diverse alster:
Is ton 404,530 261,037
Droger — 9,513

333
Konstalster st. 46 622
Diverse alster, bearbetade — 8,094
B B ej B — 6,159
» » med paketpost... —
B » ankomna — 3,321 288.746
Summa £ 3,567,703
Export af britiska och irländska alster till Sverige.
Varuslag Mängd
Varde
£
Summa värde
£
Stenkol, cokes m. m. d ton 1,599,805 783,678
B produkter deraf — 33,860 817.538
Jern, inalm ton 5 13
» oeh stal, tillverkningar deraf B 68,275 298,761' 298,774
Ull, får- och lam- S 149,500 8,128
» Tflocks oeh rågs» » 1,992,600 49.114
» »noilsB > 666,300 43,395
B affalls- » 190.600 9,670
B kam-, kard- och tops- » 630,500 43,470
B garn^ » 13,500 1,055
» kamgarn » 2,572,400 218,949
Yllevaror, alngods, kam- yards 1,258,700 85,534
B andra slag — 12,998 472,313
Bomull, garn S 3,449,100 m,163
B alngods yards 4,045,400 71,695
B andra slag.... — 115-314 308,172
Maskiner, ång- — 10,118
B andra slag — 96,992 107,110
Socker, raffinad- och kandi- ... cwts 131 126
B melass m. m. d » 161,462 73,202 73,328
Kemikalier m. m. d — 59,586
B färgämnen — 3.768 63.354
Gödningsämnen ton 33,073 59,322
Koppar, alla slag cwts 17,423 47,616
Krigsmateriel _ — 28,363
Läder, beredt och oberedt — 26,006
Alkalier cwts 86,900 23,356
Linne, garn ® 4,800 233
» varor, alngods yards 389,500 10,820
» B andra slag — 11,713 22,766
Tenn cwts 4 888 · 21,883
Svart- och knifssmiden » 2,982 19,978
Smörjämnen » 9,466 19,562
Velocipeder — · 18,772
Spritvaror, britiska gallons 39,747 14,943
Oljor, vegetabiliska ton 479 10,280
B andra slag — 4,446 14,726

334
Silke, tråd och garn ffi 6,025 5,174
» tillverkningar deraf — 8,443 13,617
Messingsarbeten cwts 3,794 13,054
Bly, tackor ton 351 3,674
» plåt m. m. d » 650 7,091 10,765
Målarfärger
Lefvande boskap:
— 10,750
hästar st. 61 5,340
nötboskap » 176 4,821
Är och lam v 21 89
svinkreatur » 2 30
ej angifvet slag » 20 15 10,295
Kautschuk-tillverkningar — 9,245
Vaxduk m. m. d. qv.-yards 165,100 7,632
Salt ton 12,675 7,422
Skrifmateriel, utom papper — 7,418
Hattar, alla slag dussin 3,271 7,404
Blekningsämnen cwts 17,500 7,084
Telegraftråd — 6,323
Papper, alla slag cwts 2,139 5,392
Elektriska ljusapparater — 5,222
Kedskap, åkerbruks- — 291
B ej angifna slag — 4,782 5073
Lera, rå ton 5,638 5,009
Korta varor (Haberdashery) ... -— 4,946
Jutetillverkningar, alngods yards 448,500 4,591
Alpaca-garn m. fl. d « 93,400 4,608
Tryckalster — 4,599
Metaller, ej angifvet slag — 4,389
Färdiga kläder — 4,028
Porslin och lergods — 3,961
Tomsäckar dussin 23,887 3,796
Pickels m. m. d — 3,598
Bisquits cwts 953 3,430
Glasvaror, alla slag — 3,182
Tegel tusen 285 2,781
Silfver- och pläterade arbeten — 2,580
Repslageriarbeten cwts 1,216 2,481
Slipstenar ni. m ton 617 2,057
Instrument, vetenskapliga — 1,986
» musikaliska — 122 2,108
Träarbeten, ej angifvet slag ... — 1,948
Möbler _ · 1,789
Frön cwts 802 1,779
Medicinalier _ 1,229
Fisk, alla slag — 1,140
Tvål cwts 677 1,049
Spanmål — 792
Målningar st. 12 749
Kakao

335
Sadelmakeriarbeten 580
Vagnar, jernvägs- och andra ... — 498
Paraplyer — 406
Öl och porter fat 77 —— 306
Parfymer — — 303
Humle cwts 44 295
Klockor — 294
Ost cwts 36 205
Tobak 12 55
Skinn, ej angifvet slag — 40
Hudar, råa cwts 25 36
Ljus ffi 1,200 33
Potäter cwts 28 29
Zink, tillverkningar deraf » 11 24
Mjölk, kondenserad
Alla andra varor:
» 3 6
ej bearbetade — 4,328
bearbetade — 22,857
ankomna med paketpost — 9,003 36,188
Summa £ 2,698,558
Till Norge.
Varuslag
Stenkol, cokes m. m. d. ton
Mängd
849,808
Värde
£
402,027
Samma värde
£
» produkter deraf. — 11,312 413,339
Jern, alla slag ton 42,851 239,'o30
Bomull, garn « 1,258,500 44,974
B väfnader, alngods yards 9,466,100 125,784
i> B andra slag... — 49,441 220,199
Ull, får- och lam- « 189,500 11,096
B Bflockss och BragsB » 539,700 12,295
B xmoilsB » 322,100 14,392
B affalls- B 130,000 6,203
B kam- eller kard- B 17,200 1,526
Ylle, gam B 57,700 4,899
B kamgarn B 702,200 62,522
B väfnader, alngods yards 1,142,500 70,943
B B andra slag — 15,564 199,440
Maskiner, ång- — 38,523
B andraslag — 62,077 100,600
Socker, raffinad- cwts 94,027 80,656
B melass- B 30,489 14,719 95,375
Linne, garn « 120,000 6,494
» väfnader, alngods yards 766,600 32,346
B B andra slag — — 7,915 46,755

336
Oljor, vegetabiliska ton 1,687 36,020
» andra slag — 3,637 39,657
Koppar, alla slag cwts 13,512 37,033
» vitriol ton 13 201 37 234
Kemikalier — 32,944
Kautschukstillvcrkniogar — 29,093
Svart- och knifsmidcn cwts 3,856 21,367
Korta varor (Haberdashery) ... — 18,243
Jute, garn - « 105,200 1,201
» vlifnader, alngods yards 1,845,900 13,628
» » andra slag — 131 14 960
Redskap, åkerbruks- — 1,744
f> andra slag — 10,656 12,400
Spritvaror, britiska gallons 27,866 11,285
Tryckerifärger — 10,647
Repslageriarbeten cwts 4,469 9,922
Läder, beredt och oberedt — 9,583
Alkalicr cwts 46,400 9,270
Blekningsämnen » 23,500 9,100
Papper, alla slag » 6,447 8,665
Tenn, ej arbetadt » 1,743 8,000
Bisquits » 2,665 7,501
Kläder, färdiga — 7,341
Bly, tack- ton 108 1,140
» plåt m. m. d » 555 6,099 7,239
Salt > 12,071 — 6,828
Messingsarbeten cwts 1,819 6,261
Porslin och lergods — 5,910
Silke, tråd « 161 129
» arbeten deraf — 4,929 5058
Målningar st. 83 4,615
Vaxduk m. m. d qv.-yards 96,800 4,228
Velocipeder — 4,129
Hattar, alla slag dussin 5,859 4,123
Krigsmateriel — 4,069
Pickles — 4,051
Oleomargarin cwts 1.961 3,941
Möbler — 3,516
Telegraftråd — 3,334
Gödningsämnen ton 1,837 3,300
Glastillverkni ngar — 3,133
Lera, rå ton 3,752 3,064
Slipstenar m. m. d » 951 2,747
Tomsäckar dussin 12,461 2,663
Tvål cwts 2,168 2,509
Instrumenter, vetenskapliga — 1,721
» musikaliska — 759 2,480
Silfver- och pläterarbeten — 2,210
Skrifmateriel, utom papper — 2,200
Matvaror, olika slag — 1,971

337
Cement ton 1,049 1,95:1
Tryckalster — 1,815
Färgämnen — 1,754
Vagnar, jernvägs- och andra ... — 1,660
Metaller, ej angifna slag — 1,495
Tegel tusen 577 1,492
Smörjämnen cwts 751 1,408
Spanmål, ej angifvet slag — 853
Apparater för elektriskt ljus ... — 735
Alpaca m. fl. d. garn IS 2:1,100 6:58
Trä, ej angifvet slag.. — 585
Medicinalier — 517
Cacao K 13,000 484
Fisk, ej angifvet slag — 469
Frön, B cwts 102 428
Skinn, > st. 987 374
Lefvande boskap:
hästar st. 3 255
får B 6 9
svinkreatur » 2 20
ej angifvet slag » 201 35 319
Öl och porter fat 84 315
Mjölk, kondenserad cwts 167 283
Ljus ffi 12,500 271
Sadelmakeriarbeten — 263
Parfymer — 174
Potäter cwts 1,805 163
Kött, ej angifvet slag B 24 134
Ost B 21 131
Ur och klockor — 126
Zink, rå, och arbeten deraf ... cwts 41 45
Smör » 8 38
Paraplyer — 35
Hudar, råa cwts 26 32
Tobak

338
Oljor, kokosnöt- cwts 2,498 3,262
» oliv- fat 72 2,573
» palm- cwts 20,977 25,792 31,627
Linfrö quarters 15,364 29,296
Socker, raffinad o. ej raffineradt cwts 7,875 6,915
» melass » 50,000 18,783 25,698
Spanmål, hvete » 7,071 3,082
» » mjöl » 24,828 13,436 16,518
Ull "ffi 349,880 13,742
Talg och stearin cwts 8,777 13,105
Gummi, alla slag » 2,809 10,251
Kryddor, » » "8 506,256 8,348
Té » 154,054 7,893
Droger, ej angifna slag — 7,693
Färgstofter cwts 270 7,521
Hudar, råa » 2,272 6,339
Frukter, mandel m. m. » 2,148 6,320
Jern- och ståltillverkningar ... » 1,710 5,573
Kött, preserveradt annorledes
än genom saltning » 3,363 5,384
Viner gallons 7,258 3.284
Ister cwts 818 1,588
Alla andra varor — —— 121,023
Summa £ 1,049,647
Till Norge.
Varuslag Mängd
Värde
£
Samma värde
£
Kaffe cwts 25,086 116,065
Fläsk (Bacon och Hams) » 43,846 78,836
Bomull, rå » 28,039 64,442
Spanmål, hvete och mjöl » 100,089 55,505
Socker, melass » 119,133 44,921
Läder, oberedt ffi 981,242 41,700
Jute ton 1,263 17,987
Kött och fläsk, saltadt cwts 1.2,512 15,974
Frukter, apelsiner och citroner bushels 33.533 9,483
Svafvef cwts 24,017 8,568
Ister » 4.072 7,543
Talg och stearin » 4,034 5,961
Smör och margarin » 1,619 4,450
Kött, preserveradt, ej saltadt... » 2,495 3,688
Ull ..

339
Skeppsfart.
För den britiska skeppsfarts- och skeppsbygguadsindustrien var resultatet
af senast förflutna års verksamhet synnerligen otillfredsställande. Den ofantliga
tillökning i tonnage, som under närmast föregående trenne år frambragts i
härvarande skeppsvarf, stegrade konkurrensen inom fraktmarknaden, hvarigenom
dennas noteringar nedtrycktes till den grad, att desamma inom talrika områden
blefvo rent af förlustbringande. Ett betydligt tonnage af fraktsökande fartyg
erfor härigenom svårighet att finna sysselsättning till något pris och under hela
året förblef en mer än vanligt stor procent af britiska handelsflottan liggande
sysslolös. Att så inträffat kan visserligen i någon — och antagligen ej ringa
— mån tillskrifvas den stagnation, som inom varuomsättningen varit rådande;
men i vida högre grad måste dock orsaken härtill sökas i inom skeppsbyggnadsindustrien
under närmast föregående trenne år rådande förhållanden. Derunder
tillkommo nämligen vid britiska och irländska varf ej mindre än 3,761,000
ton nya fartyg. Af denna ofantliga tillökning till verldens handelsflotta byggdes
688,000 ton för utländsk räkning. Den årliga afgången genom förlis och andra
orsaker vexlar mellan 300,000 och 350,000 ton, motsvarande för trenne år
högst 1,050,000 ton. I nämnda nybygguader ingingo 306,000 ton krigsfartyg,
och afdragas nu anförda trenne kategorier från totalsumman af nybyggnader,
återstå 1,717,000 ton, representerande den verkliga tillökningen af den britiska
handelsflottan under åren 1890—1893. Tillgängliga uppgifter rörande den
liktidiga fraktfarten visa ingalunda att denna betydliga tillväxt varit af behofvet
påkallad, isynnerhet om i betraktande tages att fullt 80 % af densamma utgjorts,
af ångfartyg, hvilkas fraktfönuåga kan antagas vara tredubbelt större än
den af segelfartyg. Storbritanniens utländska skeppsfart under år 1893 företer
nämligen en minskning mot den under 1892 af 1 s /4 millioner ton, och om än
kustfarten i motsats härtill liktidigt något ökats, motsvarar detta ingalunda den
betydliga tillväxten i tillgängligt tonnage; och förnekas kan ej att denna senare
vida öfverstigit behofvet, livadan man ock är berättigad till farhåga att lång
tid ännu torde komma att förgå, innan frakterna åter blifva ens någorlunda
lönande.
Under nu anförda förhållanden är det helt naturligt att skeppsbyggnadsverksamheten
under 1893 varit något mindre än under åtskilliga förutgående
år. Sålunda utgjorde
1893 Ton 1892 Ton
Totaldrägtigheten af nybyggda fartyg 915,000 1,300,000
J> J> » handelsfartyg 872,000 1,131,000
» för utländsk räkning d:o d:o ... 158,000 188,000
» » britisk » d:o d:o ... 714,000 943,000
Afräknas förlista m. fl. d:o 350.000 350,000
Återstår en nettotillökning af 364,000 593,000
Härvid bör dock ihågkommas, att skeppsbyggnadsindustrien under senaste
tider ej egentligen varit beroende af verkligt behof af nytt tonnage, utan fast mera
af nya fartygstyper, med de mest förbättrade maskiner, möjliggörande största
snabbhet med minsta kolåtgång. Uti nämnda hänseende har utan tvifvel yttersta
gräns«n ännu ingalunda blifvit nådd, ej heller finnes sannolikhet för att
så kommer att under närmaste framtid inträffa. Förbättringar afseende besparingar
i fartygens driftkostnad hafva i allmänhet tillgodogjorts med stor begärlighet
och hvarje nytt framsteg i sådant hänseende framkallar begär efter
nytt tonnage, fullt oberoende af handelsflottans verkliga behof af fraktförmåga.

340
Enligt vid senaste sammanträde af härvarande »Chamber of Shipping»
meddelad appgift hade under år 1893 inom Storbritannien och Irland nybyggts
438 ångare om 718,277 tons drägtighet och 98 segelfartyg om 118,106 ton.
samt liktidigt i utlandet och kolonierna 135 ångare om 121,606 ton och 175
segelfartyg om 68,752 ton, eller med en sammanlagd drägtighet af 1,026-741
toD. Under samma ár totalt förliste eller slopades ångare om 268,000 ton
samt segelfartyg orn 369,000 ton, hvadan verldshandelsflottans verkliga tillökning
motsvarade en drägtighet af 390,000 ton. Vid samma års utgång förefunnos
enligt »Lloyds Register of Shipping» under byggnad 641,981 ton, hvaraf
578,026 ton ångfartyg och 63,955 ton segelfartyg, eller 71,240 ton mera än vid
utgången af 1892, hvarjemte under förberedande arbete — »preparing» — voro
176,621 ton, eller 21,750 ton mera än vid utgången af 1892. Under 1893
afyttrades till utlandet 238,910 ton britiska fartyg, hvaremot derifrån inköptes
29,202 ton. Af inom Storbritannien och Irland liktidigt byggda ångare voro
98'4 % af stål och 1"4 % afjern, de sistanförda hufvudsakligen ång-Jtrawlers»
fiskebåtar. Af segeltonnaget voro 97'3 %' byggda af stål och 0'7 % af jern,
bland de sistanförda oj något öfver 300 ton. Såsom af nu anförda siffror
synes, har segelfartygens tonnage ej obetydligt reducerats under aret, under det
att deremot handelsflottan i dess helhet vunnit en tillväxt med c:a 390,000 ton.
Uti en artikel i »The Times» framhålles hurusom ej obetydlig oro inom
vederbörande kretsar föranledis af en fortgående benägenhet hos utländskt tonnage
att inkräkta på den britiska fraktfarten. »I den mån fartyg af gammalmodigt
byggnadssätt blifva obrukbara» — säges deri, »afyttras de till utlandet
— företrädesvis till Norge och Tyskland — vanligen för en spottstyfver, hvarigenom
deras nya egaro blifva i tillfälle att beräkna ränta på ett vida lägre
kapitalutlägg än det, som erfordras för inköp af fartyg af nyare konstruktion,
anskaffade till deras ersättande. Dcrtill kommer att de nya egarne i allmänhet
bemanna dessa fartyg vida billigare än hvad å britiska är fallet, och då de derjemte
framdrifvas med vida mindre hastighet än hvad som under britisk flagg
är vanligt, ernås derigenom besparing af bränsle. Den officiella statistiken visar
ock att inom den britiska fraktfarten proportionen af den drägtighet, som under
landets egen flagg in- och utklarerats i dess hamnar nedgått från 88'5 %
under 1870 till 83-2 % år 1880, till 79'5 % under 1890 och ytterligare
till 78 % under 1892. Häraf framstår, att utländska fartyg tillgodogjort sig
en alltjemt ökad andel af fraktfarten till britiska hamnar, så att då denna andel
under 1870 endast motsvarade 11'5 % hade den under 1892 nära nog
fördubblats. Dessa siffror framkalla naturligtvis berättigad fråga, huruvida vår
supremati på hafvets allfartsvägar hotas af andra sjöfartsidkande nationer. Det
ligger i sakens natur att, om nu påpekade förhållande kommer att fortgå i samma
rigtning till betydligare omfång, det är vår oafvisliga skyldighet att underkasta
detsamma omsorgsfull granskning; och detta så mycket mera som vi faktiskt
likaledes förlorat fotfäste vid täflan inom äfven andra nationers fraktfart —
t. ex. inom Ryssland, Tyskland, Holland, Portugal, Förenta Staterna m. fl. —
i vissa fall till betydligt omfång. Detta gäller främst Tyskland, som i all
handels- och sjöfartsrörelse uppträder såsom en skarp och framgångsrik konkurrent,
inom hvars hamnar numera blott 39 % af samtliga in- och utklarerade
ångare äro britiska, mot 49 % under 1880, och likaså inom Förenta
Staterna, der våra ångare under sistanförda år egde 68 % af hela ångfraktfarten,
men deremot under 1892 blott 59 %. Hittills har Storbritannien
inom hela verldens fraktfart åtnjutit den stora fördelen att kunna förfoga öfver
den största och bäst utrustade ångfartygsflotta, och då verldens varuutbyte numera
till största del förmedlas medelst ångare, var detta ett. förhållande af syn-

341
nerlig vigt, soin väsentligen medverkade till att grundlägga vår öfverlägsenhet
såsom en skeppäfarts- och handelsidkande nation. Men häri, likasom i andra
hänseenden, der vi hittills gått i spetsen, börja numera andra nationer att nalkas
vfir ståndpunkt, hvarvid det lyckats dem att frånryeka oss en jemförelsevis betydlig
andel af de affärer, i hvilka vi hittills innehaft en supremati som under
senaste år börjat synas vara mer än osäker. Sannolikt torde derföre vara att
vår ställning såsom sjöfartsidkande nation endast kan bibehållas genom träget
iakttagande af den politik, som bragt oss till den position vi f. n. intaga, nämligen
genom att tillgodogöra hvarje förbättring, som möjliggör för oss att utföra
vårt arbete med större ekonomi och kraftutveckling, utan hänseende till
de uppoffringar, som deraf må för ögonblicket tagas i anspråk; och i sådant
hänseende finnes en viss grad af hopp om framgång inom den f. n. så allvarligt
betryckta skeppsbyggnadsindustrien.»
Uti den af Angier Brothers offentliggjorda rapport rörande årets fraktmarknad
yttras: »Fraktnoteringarna under det förflutna året hafva i det hela
företett närmaste likhet med dem under båda närmast föregående. Låga noteringar,
lemnande ringa eller ingen behållning, hafva utgjort regel, med något
litet afbrott till det bättre under höstmånaderna, hvilket fortgick till årets utgång,
medförande såsom slutligt resultat någon vinst, ehuruväl, derest oundviklig
värdenedsättning å begagnade fartyg tages i full beräkning, mycket få
fraktångare torde införtjent ränta å för dem utgifna kapital. En jemförelse
med de trenne närmast föregående åren utfaller dock gynsamt för 1893, och
så till vida vore väl förhoppningen berättigad att det värsta af det långvariga
betrycket vore öfverståndet; men om alla denna fråga berörande förhållanden
tagas i betraktande, synes dock denna förutsättning vara allt för sangvinisk.
Ofverproduktionen af tonnage har nemligen härtill räckt alltför länge. Sålunda
uppgingo nybyggnader af fartyg under
1884 till 750,000 ton
1885 » 540,422 »
1886 » 473,654 »
1887 » 578,668 »
1888 » 903.687 »
1889 till 1.332,889 ton
1890 » 1,279,077 J>
1891 » 1,209,904 B
1892 » 1,194,784 »
1893 » 878,000 »
och äfven den under senaste år sålunda reducerade tillökningen af tonnage
lemnar efter afdrag af afgångna fartyg en allt för betydlig tillväxt af fraktsökande
fartyg inom den förut öfverfylda marknaden. Utsigterna inom handelsverlden
förete ej tecken till återuppvaknande lifaktighet, och livad särskildt angår
skeppsfarten måste en ytterligare minskning af 50 % af den årliga byggnadsverksamheten
inträda, innan den jemvigt mellan tillgång och efterfrågau
inträder, af hvilken en lönande sysselsättning främst betingas.»
Tagas de hufvudsakligaste riktningarna inom fraktmarknaden i betraktande,
visa sig utgående frakter under hela året hafva varit enformigt ickevinstgifvande
och tillgången af äfven dessa likafullt knapp. Förenta Staterna och Canada
hafva sålunda erbjudit en till omfånget mycket inskränkt sysselsättning
med mycket låga fraktsatser, och förit under årets tvenne sista månader inträdde
härvid ett svagt spår af förbättring. Sydamerikas varuomsättning lemnade
visserligen under en kort period någon möjlighet till vinst, men der inträffade
inbördes krig gjorde slut härpå under sista delen af året. Indien och Orienten
i allmänhet erbjöd såväl i transatlantisk som kustfart en betydligt reducerad
omsättning, med mycket låga noteringar, ända till årets sista månad. Inom
Australien och kolonierna förekom visserligen god efterfrågan under hösten,

342
efter långvarig stillhet, men betingade frakter lcmnade ringa behållning. Inom
Östersjön och Medelhafvet egde omsättningen jemförelsevis ringa volym, men
frakterna stego likafullt under arets sista månader. Bästa resultatet under hela
året gaf trafiken på Svarta hafvet, Azowska sjön och Donauhamnar derigenom
att skörden inom Kyssland och Levanten utföll ymnig och vida utöfver all förväntan.
Väsentligen inverkande på ångfartygens fraktförtjenst var ock den genom
kolstrejken orsakade stegringen i kostnaden för bränsle, likasom ock att
assuranspremierna höllo sig höga, i hvilket sistanförda hänseende tecken till
nedgång under innevarande år ännu saknas.
Af under 1893 inom Storbritannien utförda fartygsnybyggnader hafva omkring
15 % skett för utländsk och kolonial räkning. Främsta rummet härvid
intages af Tyskland med 12 fartyg om 30,020 ton, dernäst af Norge med 11
fartyg om 18,069 ton, så af Frankrike och Spanien med något öfver 12,000
ton hvardera, samt Kyssland och Österrike med omkring, likaledes hvardera,
10,000 ton. Enligt till generalkonsulatet inkomna uppgifter ha under året
for svensk räkning inköpts 6 fartyg om 3,409 ton, samt för norsk 51 fartyg
om 44,802 ton. Häraf vill synas som om Norges handelsflotta under året
ökats med 40 äldre britiska fartyg om tillsammans 26,633 tons drägtighet.
Ej få af dessa torde dock i verkligheten fortfarande vara till allra väsentligaste
del britisk egendom. Redan i föregående årsberättelse har nämligen påpekats
hurusom ett säkerligen betydligt antal under norsk flagg seglande fartyg i verkligheten
tillhöra engelska redare; och jag eger all anledning antaga att så ock
är förhållandet med åtskilliga af dem, som under sistlidet år uppgifvits vara
för norsk räkning inköpta. Att detta kringgående af gällande lag redan nu
ofta nog medfört väsentliga svårigheter oeh förvecklingar, och kan komma att
i vida högre grad ytterligare orsaka sådana, har jag i till vederbörande myndighet
afgifven rapport redan förut tillåtit mig framhålla. Antagligt är visserligen
att britiska fartygs seglande under norsk flagg medför ej oväsentliga ekonomiska
fördelar för å dessa fartyg anstälde norska befälhafvare och sjömän,
likasom ock för norska statskassan genom den beskattning, som torde påläggas
de nominella redarne, samt genom den konsulatafgift, som frän dessa fartyg
uppbäres. Men, oafsedt att en uppenbar lagstridighet ej torde böra få oanmärkt
passera, kan med skäl ifrågasättas, om ej de angifna fördelarne mer ärt
uppvägas af olägenheter, som äro derifrån oskiljaktiga. Bland sådana tillåter
jag mig påpeka yrkanden till generalkonsulatet och vederbörande vicekonsuler
frän de engelska egarne rörande dylika fartygs affärer, befälhafvares och besättnings
antagande och afskedande, samt andra dylika spörsmål eller tvistigheter
mellan å ena sidan den nominelle redaren eller skepparen och å andra
sidan den engelske egaren, hvilken senare ej sällan begagnar sin anonyma ställning
till att söka undandraga sig infriandet af förbindelser, hvilka skepparen
för fartygets räkning iklädt sig, ett förhållande som fullt berättigat det af en
transatlantisk konsul i bref till generalkonsulatet fälda yttrandet, att det »er en
Utilbörlighed, der i mere end en Tilfælde har vanæret Flaget». Särskildt
torde ock böra uppmärksammas den mycket kostbara förpligtelse, som kan
komma att drabba den norska statskassan med afseende å hemsändandet af besättningar
från dessa fartyg i händelse af förlis i aflägsna farvatten samt svårigheten
att i vissa fall från den derför i verkligheten ansvarige egaren utfå
af statsmedel förskjutna belopp för sjömäns underhåll m. m. dylikt. Under
erinran, bland annat, om de förhandlingar, som under senare år förekommit
rörande qvarhållandet i engelska hamnar af svenska och norska fartyg på grund
af öfverlastning, samt tidigare om förbud mot förande af däckslast, äfvensom
om vilkoren för i England köpta fartygs öfverflyttande till svensk eller norsk

343
flagga, synes det mig ingalunda osannolikt att, då reklamationer eller framställningar
af en eller annan hithörande anledning ifrågakomma, sådana kunna af
härvarande myndigheter bemötas med den anmärkning, att dessa reklamationer
ske till förmån för engelska skeppsredare, hvilkas fartyg segla under norsk
flagg för att på så sätt undgå betungande oeh år för år allt mer skärpta bestämmelser
i den britiska sjölagstiftningen med afseende å fartygs lastning, utrustning,
proviantering, bemanning m. m. dylikt. Jag har ock helt nyligen fått
anledning antaga att »Board of Trade» egnat uppmärksamhet åt nu angifna
förhållanden, hvilkas fortvaro och ytterligare utveckling torde möjligen föranleda
direkta, vår sjöfart i dess allmännelighet betungande åtgärder från bemülda
myndighet.
Skeppsfarten inom britiska hamnar under år 1893 fördelar sig på sätt
här nedan angifves:
Utrikes sjöfart.
Med last ankomna britiska fartyg 20,962,040 ton
» » » utländska p 7,833,696 »
Summa 28,795,736 ton
Med last afgångna britiska fartyg 24,495,770 ton
» » » utländska » 8.456,681 »
Summa 32,952,451 ton
Ankomna och afgångna tillsammans 61,748,187 ton
mot under 1892 63,473,694 »
» » 1891 62,314,224 »
Inrikes sjöfart.
Ankomna lastade britiska fartyg 29,954,879 ton
» » utländska » 123,832 »
Summa 30,078,711 ton
Afgångna lastade britiska fartyg 28,707,414 ton
» » utländska » 112,440 »
Summa 28,819,854 ton
Ankomna och afgångna tillsammans 58,898,565 »
mot under 1892 56,676,485 »
» » 1891 56,935,302 »
Ofvan anförda tonnage af britiska hamnar under 1893 besökande utländska
fartyg har tillhört olika länders handelsflottor på sätt här nedan visas, hvarvid
till jemförelse motsvarande sifiror för närmast föregående tvenne år likaledes
anföras:

Nationalitet
344
Med last ankomna fartyg:
1893
Ton
1892
Ton
1891
Ton
Norska 2,152,571 2,361,918 2,064,754
Holländska 1,004,229 1,001,659 906,273
Tyska 985,419 1,120,201 1,167,629
Svenska 798,810 844,062 779,308
Franska 606,197 580,584 578,972
Spanska 556,298 538,594 574,985
Danska 552,994 635,389 670,899
Belgiska 394,773 392,612 360,915
Ryska & finska 283,279 284,686 213,261
Förenta Staternas ... 234,463 95,088 151,619
Italienska.. 142,114 179,707 163,732
Österrikiska 60,976 59,785 40,952
Portugisiska 31,842 28,317 19,501
Grekiska 23,984 46,509 54,885
Andra länders 5,747 4.691 6,406
Summa 7,833,696 8,173,802 7,754,091
Nationalitet
Med last afgångna fartyg:
1893
Ton
1892
Ton
1891
Ton
Tyska 1,749,562 1,878,838 2,094,133
Norska 1,546,695 1,578,312 1,732,632
Holländska 1,013,974 1,014,739 909,568
Danska 832,665 895,472 861,801
Svenska 805.752 860,997 803,237
Franska 760,583 801,799 816,426
Spanska 472,306 528,204 578,543
Belgiska 449,301 426,512 415,550
Ryska & finska 223,726 236,331 209,426
Förenta Statemas — 211,366 85,802 132,745
Italienska 152,880 272,326 219,153
Grekiska 97,731 146,984 134,849
Österrikiska 94,732 87,504 63,426
Portugisiska 34,379 38,411 30,995
Andra länders 11,029 27,869 23,296
Summa 8,456,681 8,880,100 9,025,780
Sammanräknas med last ankomna och afgångna svenska fartyg visar sig
att fraktfarten med dessa, som under är 1891 utgjorde 1,582,545 ton, och under
1892 steg till 1,705,059 ton, under 1893 åter nedgått till 1,604,562 ton.
Fraktfarten med norska fartyg föll under 1893 till 3,699,266 ton
mot under 1892 till 3,940,230 »
» » 1891 » 3,797,386 p

345
Bland samtliga olika främmande nationers andel i denna frakfart intager
den norska första rummet och den svenska det tredje, dervid endast öfverträffad
af Norge och Tyskland.
Varuutbytet mellan britiska hamnar och Sverige eller Norge har förmedlats
på sätt synes af efterföljande tabell:
Från Sverige
Fartygens nationalitet
Ton
Till Sverige
Ton
Summa
Ton
Svenska 659,323 646,395 1,305.718
Britiska 524.921 400,087 925,008
Norska 229,456 107.030 336,486
Danska 79.887 35.873 115,760
Tyska 53.351 33,270 86,621
Ryska och finska 25,081 11,448 36,529
Holländska 10.394 23.107 33.501
Spanska 1,442 6.784 8,226
Franska 1,388 1.616 3,004
Österrikiska 1,256 1.036 2,292
Belgiska 590 467 1.057
Italienska 528 528
Summa 1.587,617 1,267,113 2.854,730
mot under 1892. 1,628,177 1,305,803 2.933.980
» » 1891 1,556,185 1,270,064 2,826,549
Fartygens nationalitet
Från Norge
Ton
Till Norge
Ton
Summa
Ton
Norska 952.926 610.195 1.563,121
Britiska ... 188,784 211,568 400,352
Svenska 27.514 10,921 38,435
Danska 19,545 0,430 25,975
Tyska _ 5,942 16,175 22,117
Ryska och finska 4,727 7.131 11,858
Holländska 556 2.112 2,668
Spanska 1,362 1,362
Franska 260 371 631
Summa 1.200,254 866.265 2.066,519
mot under 1892 1.283.800 881.207 2.165.067
» » 1891 1,171,293 899.575 2,070,868
Ber. om Handel o. Sjöfart. 23

346
Rörande de Förenade rikenas skeppsfart å detta generalkonsulats distrikt
— England, Irland och Kanalöarna —, meddelas efterföljande uppgifter, affattade
i öfverensstämmelse med derför gällande föreskrifter.
Summarisk uppgift öfver den svenska skeppsfarten på
Londons generalkonsulsdistrikt år 1893.

347
Summarisk uppgift öfver den norska skeppsfarten på Londons
generalkonsulsdistrikt år 1893.

348
Följande siffror utvisa omfattningen af Sveriges skeppsfart på Londons
generalkonsulsdistrikt under nästlidet är i jemförelse med år 1892:
Motsvarande uppgifter för norska skeppsfarten visa:

349
Båda ländernas skeppsfart tillsammans:
Skeppsfarten på Londons hamn stälde sig sålunda (barlastade fartyg oberäknade):

350
Nedanstående tabell visar antalet och drägtigheten af de svenska och
norska fartyg, som under år 1893 utklarerats från hufvudstationen samt hvar
och en af de särskilda vicekonsulsstationerna inom distriktet jemte beloppet af
de vid hvarje station uppburna konsulatafgifterna.

351
Uppgift å antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som
under år 1893 inklarerats från eller utklarerats till utlandet i de engelska och
irländska hamnar, hvarest svenske och norske vicekonsuler icke finnas anstälde:

352
På- och afmönstringar samt rymningar år 1893 hafva varit:
Antalet sjuke, skeppsbrutne och nödstälde, som hemsändts genom eller åtnjutit
annat understöd från generalkonsulatet eller underlydande vicekonsulatr
och för hvilka omkostnadsrakningar insändts till vederbörande svensk eller norsk
myndighet, har utgjort:
1893 1892 1891
Svenske undersåtar 160 141 138
norske » 698 526 793
utländske » 38 29 34
tillsammans 896 696 965

353
Medelst sjömansanvisningar
till följande belopp:
hafva år 1893 sjömäns hyresmedel hemsändts
Inbetalda vid:
Till Sverige
Antal Belopp £
Till Norge
Antal Belopp £
General konsulatet
Vicekonsulaten i:
8 104. 0. 0. 37 400. 0. 0.
Cardiff 3 32. 0. 0. 10 155. 0. 0.
Hull 6 72. 15. 7. 1 11. 0. 0.
Liverpool — —
Newcastle — —
Summa 17 208. 15. 7. 48 566. 0. 0.
mot år 1892 11 147. 15. 7. 44 482. 10. 0.
D » 1891 10 144. 15. 7. 80 932. 11. 9.
Generalkonsulatet har emottagit och till vederbörande myndigheter hemsändt
qvarlåtenskaper efter hufvudsakligen under britisk sjötjenst aflidne svenske
och norske sjömän till följande belopp:
Svenske sjömän
Norske sjömän
År
Antal
aflidne
Qvarlåtenskapernas
belopp pund
Antal
atlidne
Qvarlåtenskapernas
belopp pund
1893 105 1,100. 10. 2. 89 584. 4. 5.
1892 134 1,485. 14. 2. 110 1,110. 1. 4.
1891 72 698. 4. 5. 112 667. 9. 11.
Dessutom har under 1893 genom generalkonsulatet och underlydande vicekonsulat
hemsändts qvarlåtenskap bestående endast af effekter efter 1 svensk
samt 24 norska sjömän.
Den svenska fartyg vid besök i britiska och irländska hamnar ålagda afgift
till Ulrika Eleonora kyrka i London har för detta generalkonsulat under
1893 utgjort £ 378. 16. 1
och då dertill lägges i skotska hamnar influtna... » 37. 19. 9
uppgår sammanlagda beloppet till £ 416. 15. 10
mot under år 1892 » 422. 9. 1/2
» » » 1891 » 379. 9. 6
»Scandinavian Sailors' Temperance Home» har, under enahanda nitiska
och synnerligen förtjenstfulla ledning som hittills, under året anlitats af 2,696
sjömän och andra yrken tillhörande personer. Dessutom har vid hemmet lemnats
tillfälligt nattlogis åt omkring 200 personer. Bemödandet att anskaffa
arbete åt skandinaviskt sjöfolk har mötts af större svårigheter än tillförne,
hvartill orsaken uteslutande torde ligga i de betryckta tiderna. Visserligen
fortfar med orubbad kraft den agitation mot utländingar, som för några år
sedan, under de stora dockarbetare- och sjömansstrejkerna, uppblossade; men
detta lands redare och fartygsbefälhafvare tyckas dock alltjemt anse förmånligt,
att åtminstone delvis rekrytera besättningarna bland skandinaver. Sålunda påmönstrades
från hemmet manskap å 349 ång- och segelfartyg under sistlidet år.
Af hos hemmets föreståndare liktidigt deponerade £ 19,784, hemsändes
till sjömännens anhöriga eller till vederbörande sparbanker £ 12,396. Sam-

354
manlagdt har på liknande sätt under senaste fyra år genom hemmets försorg
af sjömäns besparingar remitterats öfver £ 50,000.
Härförutan hafva 29 s. k. »half-pay-notes» omhänderhafts för pä långresor
stadda sjömän samt regelbundet för hvavje månad inkasserats och tillsändts
hemmavarande familjer.
En annan gren af hemmets verksamhet, »The Destitute Seamens Fund»,
fick under året understöd genom donationer till ett belopp af £ 115. 13. 8,
och erhöllo 155 nödlidande sjömän understöd ur denna fond, hufvudsakligen i
form af klädespersedlar.
Hemmets bokförråd, afsodt att i form af s. k. bokpåsar tilldelas sjömän
— företrädesvis sådana stadda ä långresor —, har beklagligen icke ihågkommits
med förstärkning, hvaraf det befinner sig i stort behof.
Inom härvarande engelska Sailors' Home hafva under året 270 svenska
och 352 norska sjömän intagits och funnit omsorgsfull vård.
Sjömanshospitalet i Greenwich har anlitats af 2,582 sjuke sjömän, bland
hvilka 106 voro svenskar och 103 norrmän. Inkomsterna vid nämnda, helt
och hållet på frivilliga bidrag baserade, förträffliga välgörenhetsinrättning hafva
under senare åren icke motsvarat utgifterna — sistlidet år utgjorde bristen
£ 1,717. 2. 2. —, hvadan en inskränkning i dess verksamhet ovilkorligen
blir af nöden, derest ej ytterligare tillgångar kunna beredas. I sådan hänsyn
har en anhållan utgått om ökadt understöd från i främsta rummet de länder,
hvilkas sjömän draga största gagn af ifrågavarande institution och som den förutan
säkerligen skulle komma att få vidkännas betydligt ökade utgifter för
deras härvarande undersåtars sjukvård.
Antalet af från generalkonsulatet aflåtna skrifvelser
sulerna oberäknade) utgjorde:
(cirkulär till vieekon-
1893 1892 1891
Till kongl. utrikesdepartementet 188 182 159
» » kommerskollegium ... 384 407 329
» » inredepartementet 907 866 968
» vicekonsuler, andra myndigheter och enskilda
personer 4,872* 4.679 4,033
Summa 6,351 6,134 5,489
* Bland hithörande skrifvelser äro ej fa, som utgöra svar å gencralkonsulatet, oftast
från nybörjande köpmän, tillhandakomna framställningar om uppgift å sådana britiska handelshus
— företrädesvis importörer af kolonialvaror —, som icke äro representerade inom de
Förenade rikena, antingen i vissa angifna branscher eller t. o. m. inom samtliga de artiklar,
som kunna ifrågakomma för import till nämnda länder. Att tillfredsställande upplysningar i
sådana hänseenden icke kunna beredas, ligger i sakens natur med den långt drifna arbetsfördelning,
som äfven inom affärsverlden här råder, i förening med det betydliga antal affärsmän,
som i tillgängliga referensböcker angifvas inom hvarje särskild affärsrubrik. Lika litet
ledande till dermed afsedt mål blifva ock i de flesta fall begärda upplysningar for erhållande
af ageutorer, oeh i ännu högre grad otillfredsställande svar å framställningar om utverkande
af enligt vederbörande korrespondenters antagande erbjudna offentliga och till beloppet ofantliga
belöningar för lösning af »Quadratura Circuli», eller konstruktion af »Perpetuum mobile»,
eller presterandet af en »trefärgad katt» m. m. d. Generalkonsulatet gör sig ock säkert skyldigt
till beskyllning för brist å nit och förmäga, då afböjande svar lemnas å t. ex. anhållan
om biträde vid bildandet af ett bolag för ledning af Rjukans fall till Londons förseende med
dricksvatten, likasom å ofta förekommande uppdrag att lyfta millionarf, hvilkas befintlighet
inskränker sig inom ryktets eller inbillningens områden.

355
Antalet af ingångna skrifvelser uppgick till:
Under år 1893 5,535
» » 1892 5,533
» » 1891 5,056
Af generalkonsulatet har mottagits och ombesörjts följande antal bref —
andra postförsändelser oberäknade —, adresserade till befälhafvare och besättningar
å svenska och norska fartyg, äfvensom till andra London tillfälligt besökande
landsmän, nämligen:
År 1893 25,254
» 1892 27,702
» 1891 22.651
Handels- och sjöfartslagstiftning.
Årets parlamentsförhandlingar hafva endast i mycket inskränkt grad varit
fruktbringande med hänseende till ofvan anförda lagstiftning. Bland de vigtigaste
af hithörande
följande kunna anses:
stadganden, som ega intresse äfven för utlandet, torde
Stämpelafgiff å utländska, till innehafvaren stälda aktier har afskaffats,
hvaremot dylik afgift ökats från 6 d. till 1 sh. vid köpslut å fondbörsen till
belopp af £ 100 eller derutöfver.
Taggig jerntråd afsedd till stängsel. Kommunalmyndighet har erhållit
berättigande att anbefalla borttagandet af sådan, då den finnes anbragt utmed
allmän landsväg på sätt att den kan orsaka skada för menniskor eller djur,
hvilka lagenligt begagna sådan väg.
Försäljare af in- och utländska gödnings- eller foderämnen hafva ålagts
att till köpare deraf aflemna räkning, angifvande varans benämning, beståndsdelar
samt proeenthalt af de vigtigaste bland dessa m. m. d., utgörande sådan
räkning garanti för köparen af uppgifternas öfverensstämmelse med verkliga
förhållandet samt medförande stränga ansvarsbestämmelser för säljaren, derest
det skulle befinnas att så ej är händelsen.
Inspektion af proviant å transatlantisk skeppsfart idkande britiska fartyg
bar införts från och med den 10 sistlidne juli; och hafva derefter intill årets
utgång å ej mindre än 391 fartyg bland 1,015 inspekterade 4,115 varupartier
kasserats, hvilka dock
proviantartiklar.
ej uppgått till mer än 1'3 % af samtliga granskade
Under behandling af nu församlade parlament föreligger derjemte en omredigering
och konsolidering af »The Merchant Shipping Act», åsyftande att
utan införande af nya lagbestämmelser i en författning sammanföra de talrika
olika »Acts», som beröra handelsflottan, och om hvilkas omfattning man kan
döma deraf
foliosidor.
att det nu föreliggande förslaget innehåller ej mindre än 357
I sammanhang härmed torde ock böra påpekas hurusom alltjemt förekommande
fall af underlåtenhet hos utländske tillverkare eller importörer till detta
land, att noga efterkomma i lagen om varumärken — »The Merchandise Marks
Act, — gifna bestämmelser, föranledt härvarande tullstyrelse att aflåta varning

356
mot dylik uraktlåtenhet, under framhållande att, derest ej ett noggrannare iakttagande
af nämnda föreskrifter gör sig gällande, nödvändighet derigenom framkallas
till påläggande af strängare ansvarsbestämmelser. Härvid bör särskildt
uppmärksammas, att denna författnings bestämmelser tillämpas äfven å sådana
varor, hvilka endast såsom transitogods passera britiskt område.
Det godtyckliga sätt, pä hvilket lagen om registrering af varumärken här
tillämpats, har under året gifvit anledning till talrika klagomål af dem, som
genom dylika märken sökt bereda sig dermed afsedt skydd mot obehörig konkurrens;
och hafva dylika klagomål och anmärkningar främst funnit uttryck i
den merkantila tidskriften »The Commerce», och torde antagligen komma att
gifva anledning till ändringar i nämnda hänseende.
Näringar.
I öfverensstämmelse med konsulatförordningens stadgande meddelas här
nedan uppgifter af allmännare intresse rörande åtskilliga industrigrenar, hvilkas
alster utgöra föremål för betydligare export från Sverige eller Norge.
Trävaror.
Importen af sådana för olika länder har under senaste trenne år utgjort
i mängd och vid tullklarering angifvet värde:
Hugget virke:

357
Stäfver:
Af ofvan anförda import från Sverige och Norge hafva nedanstående
qvantiteter införts till London:
Från Sverige 1893 1892 1891
Bjelkar stycken 600 200
Plankor » 2,024,000 3.081.000 2,689,000
Battens » 5,099,000 4,142.000 3.967.000
Bräder, hyfiade » 8,086,000 7,758,000 8,767,000
Ved
Från Norge.
famnar 34.000 47,000 44,000
Spärrar stycken 52.000 97.000 90,000
Plankor » 51.000 37,000 24,000
Battens » 342,000 411.000 372,000
Bräder, hyflade » 6,663,000 5.839.000 5,906,000
Ved famnar 3,000 6.400 6,000
Uti den af firman Churchill & Sims meddelade årsrapport yttras rörande
trävarumarknaden, att densamma företett föga förtjent att specielt uppmärksammas.
Den af svenska exportörer numera vidtagDa inskränkning af krediten
inom denna marknad från 6 till 4 månader har, för hvad angår London, kunnat
med få undantag genomföras, emedan aflastare varit i tillfälle att nära nog
diktera försäljningsvilkoren. Häraf har dock den inom härvarande marknad
vanliga längre kredit ingalunda påverkats. Dimensionerna å det importerade
virket blifva allt smärre, delvis till följd af byggnadsentreprenörernas sträfvan
att så långt sig göra låter blifva oberoende af britiskt arbete, men utan tvifvel
ännu mera till följd af minskad tillgång å grof skog. Arets verksamhet ger
berättigad anledning till det antagande, att trävaruomsättningen inom London
efter åtskilliga års slapphet numera är på god väg att återgå till normala förhållanden.
Spekulation inom denna affärsgren torde dock kuona anses tillhöra
en förgången tid, sedan trävaror numera till så väsentlig del transporteras
medelst ångare, hvarigenom lagren å produktionsorten blifva lika lätt disponibla
som de i dockorna förvarade, ja stundom t. o. m. lättare tillgängliga vid direkta
order. Den svenska importen har företett en ökad mängd af battens — till
stycketalet större än någonsin tillförne —, hvilka funnit lätt afsättning till
lönande pris samt med ringa behållning till det nya året. Plank har rönt
mindre efterfrågan, oaktadt obetydlig tillförsel, hvaremot hyflade bräder, som
fortfarande varit af utmärkt beskaffenhet, varit begärliga. Så har ock varit
förhållandet med hänseende till importen af golfträ från Norge.

358
Den betydand» härvarande travarufirman Martin Olsson & Sons meddelar,
bland annat, följande: »Om den senaste säsongen ses ur svensk synpunkt,
framstår dervid att, oaktadt den lediga afsättning som derunder varit rådande,
deraf uppkommen nettobehållning ingalunda motsvarar en skälig vinst på de
mycket betydliga kapital, som äro nedlagda i denna affärsgren. Eedan länge
har det varit tydligt att ett stort antal af smärre sågverk arbetat allt för mycket
med länadt kapital, äfvensom att en öfverdrifven konkurrens uppjagat prisen å
sågtimmer utöfver den nivå, då deraf kan påräknas någon behållning. Smärre
skogar, egda af allmogen, hafva till stor del blifvit afyttrade, och ännu befintliga
disponibla skogstrakter innehafvas till största delen af staten eller kommunen,
hvilka ieke deraf erhållit timmer under en bestämd, högt stipulerad
gräns. Härigenom hafva exportörerna ej kunnat anskaffa sågtimmer annat än
till ständigt stegrade pris, utan all hänsyn till den utländska marknaden, hvadan
de, för att kunna ernå någon behållning, nödsakas att mera höja försäljningsprisen
å den skeppningsbara varan samt att införa hvarje möjlig besparing
vid dess tillverkning. Att hvad nu anförts är väl grundadt, framstår bäst af
betalningsinställelser och finansiella svårigheter hos åtskilliga exportörer, nedläggandet
af smärre sågverk, uteblifven vinstutdelning från andra samt ej minst
genom bankernas ofta förekommande vägran af fortsatt kredit. Allmänt giltiga
slutsatser med hänseende till trävarurörelsen böra ingalunda dragas af de vinstutdelningar,
som lemnats af åtskilliga större bolag, hvilka under föregående
generationer lyckats tillförsäkra sig värdefulla skogar till hardt när nominella
pris.»
Då vid 1893 års utgång befintliga lager i Londons dockor endast uppgingo
till 96,917 standard
mot vid samma tid 1892 113.307 »
» » » » 1891 122,602 »
» » » » 1890 152,121 »
torde den slutsats häraf vara fullt berättigad, att innehafvare af trävarulager
för närvarande innehafva en mycket fast position.
Trämassa.
Bland råämnen för tillverkning af papper synes trämassa i allt högre grad
intaga främsta rummet.
trenne år utgjort:
Sålunda har importen af nämnda råämnen under senaste-
Slag
1893
Ton Värde £
1802
Ton Värde £
1891
Ton Värde £
Lump af linne och bomnll... 20,751 199,155 23,032 214,065 32,824 317,555
Esparto-och andra vältfibrer 185,450 870,431 212,967 1,029,901 212,666 1,033,938
Trämassa, alla slag 215,584 1,180,310 190,946 981,025 156,609 851,389
Enligt af härvarande tullstyrelse meddelad uppgift rörande fördelningen
mellan olika länder af
sålunda:
trämasse-importen under sistlidet år, utfaller denna
Från Ton Värde i £ Medelvärde pr ton
Norge 125,889 538,260 £ 4. 5. 6.
Sverige 48,049 329,190 » 6. 17. 0.
Tyskland 11,096 109,235 » 9. 16. 10.
Kanada 7,870 40,170 » 5. 2. 0.

359
Från Ton Värde i £ Medelvärde pr ton
Holland 6,347 63,526 £ 10. 0. 2.
Förenta Staterna 5,569 15,656 » 2. 16. 2.
Ryssland och Finland 5,324 34,386 » 6. 9. 2.
Österrike 2,722 28,713 » 10. 10. 11.
Portugal.. 1.668 12 607 » 7. 11. 2.
Danmark 1.043 9,290 » 8. 18. 0.
Andra länder 343 3,232
Summa 215,920 1,184,265
Jemföres ofvan angifna import från Sverige och Norge med den i senaste
årsberättelse å sidan 262 upptagna, företer sig för båda länderna någon, om än
ej betydlig tillökning. Då de olika slagen af trämassa — såsom våt eller
torr, mekanisk eller kemisk o. s. v. —, som förekomma i marknaden, i tullstatistiken
upptagas under en och samma rubrik, oaktadt de ega väsentligen
olika värde, bar jag genom uträkning af medelvärdet å den från olika länder
importerade sökt åskådliggöra, så vidt ske kunnat, den olikhet, som dervid
förekommit. Att döma af dervid erhållna siffror eger den svenska tillverkningen
mer än 50 % högre värde än den norska, hvarigenom i ej ringa mån
olikheten i exporten utjemnas.
Af trämassa reexporterades från Storbritannien under år 1893 ett belopp
af 14,566 ton, värda £ 113,541, hvaraf ej mindre än 13,512 ton till Förenta
Staterna.
Papper och papp.
Importen häraf har under senaste trcnne år utgjort i vigt och värde under
i tullstatistiken angifna kategorier:
Slag
Cwts
1893
£
1892
Cwts £
1891
Cwts £
Tryck- och skrif- 385,190 435,261 363,345 425,928 321,635 397,926
Andra slag, utom
tapeter 2,528.684 1,876,639 2,523,327 1,946,630 2,270,121 1,725.885
Summa 2,913,874 2,311.900 2,SS6,672 2,372,558 2,591,756 2,123,811
Sistlidet
angifves.
års import härstammar från olika länder på sätt här nedan
Från
Tryckpapper
Cwts £
Andra slag
Cwts £
Papp
Cwts £
Sverige 93,005 92,239 206,624 167,125 35,762 16,825
Norge 51.141 41.192 202,655 163,685 23,394 11,234
Tyskland 72,918 77,060 336,989 379,766 184,258 71,400
Belgien 67,169 87,748 131,920 212.734 20,198 9,741
Holland 54,773 73,044 257.546 278,258 912.713 313.259
Frankrike 5,180 19,108 24,875 01,952 6,252 14,221
Österrike 11,244 17.584 9,023 11,289 1,922 1,097
Ryssland och Finland 13,559 9.400 98,225 69,791 14,513 6,839
Danmark 5,414 4,564 28,525 34,877 7,108 2,848
Förenta Staterna 9,918 9,111 26,669 46.213 189 395
Japan 550 3,193 422 2,450
Andra länder 319 918 573 1,890 102 262
Summa 3S5.190 435,161 1,324,045 1.430,030 1,206.411 448.121

360
Sammanföras ufvan anförda alster af pappersindustrien, visar sig att till
värdet största importen hitkommit:
frän Holland med £ 664,561
dernäst » Tyskland B » 528,226
» » Belgien » » 310.223
» » Sverige B » 276,189
» » Norge » » 216,111
» » Frankrike » » 95,281
» » Ryssland i> B 86,030
» » Förenta Staterna. » » 55.719
» » Danmark )» » 42.289
» » Österrike » » 29.970
» » Japan )> » 5,643
» » Andra länder B B 3.070
eller tillsammans £ 2,313.312
Jemföres importen under hvartdera af senaste trenne år frän Sverige med
den från Norge af olika hithörande slag, visar sig att densamma uppgick till från:
Sverige 1893 1892 1891
af tryckpapper cwts 93.005 98,320 84,021
» andraslag » 206,624 248.916 215.913
» papp
Norge
» 35,762 41,122 37,693
af tryckpapper » 51,141 23.746 9,118
» andra slag » 202.655 170.296 125.196
» papp s> 23,394 37.169 32,256
Följaktligen med någon minskning för Sverige, men deremot med ej obetydlig
stegring i importen från Norge i tvenne förstanförda slag.
Landtbrukets alster.
Då både från Sverige och Norge inom Storbritannien anstälda officiella
mejeri-agenter numera afgifva vidlyftiga redogörelser rörande hithörande ämnen,
har jag ansett mig böra inskränka här intagna meddelanden i nämnda hänseende
till följande:
Ur mig af Danmarks härvarande generalkonsul med vanlig välvilja meddelade
upplysningar inhemtas att sistlidet år varit, i omedelbar följd efter en
rad af för Storbritanniens jordbruk ogynsamma årgångar, det, för hvad angår
sjelfva England, svåraste af dem alla, under det att deremot Skotland och Irland
i vida mindre grad drabbats deraf. Till följd häraf har värdet af landtegendomar,
som för ett år sedan företedde spår af stigande, ytterligare nedgått,
likasom ock för sådana betingade arrendeafgifter. Sålunda har det visat sig
vara svårt att för gårdar med mindre god eller svårbrukad jordmån, t. ex. i
grefskapet Essex, oaktadt dess för afsättningen gynsamma läge i Londons närhet,
finna arrendatorer, äfven till mycket låga fordringar, och ej få egendomar
förekomma numera, som lemnats fullkomligt obrukade. Man hade hoppats att
den starka tillväxten i befolkning inom Nordamerika, i förening med äfven der
under senaste år rådande låga pris å spanmål, skulle bidraga att i väsentligare

361
mån minska exporten deraf från nämnda länder, så att odlingen af hvete skulle
åter blifva lönande inom England; och temligen sannolikt är att en reduktion
i sådant hänseende kommer att inträda, isynnerhet sedan produktionens tyngdpunkt
förflyttats längre mot vester, hvarifrån exporten till Europa medför
mycket dryg kostnad, — men en stegring i prisnivän är numera ej beroende
ensamt af Nordamerika, sedan andra länder, t. ex. Argentina, äfven börjat att
i allt högre grad upptaga konkurrensen och fylla behofven. Hvad som bör
vidtagas för att förhjelpa jordbruket ur detta bekymmersamma tillstånd, har
härigenom blifvit en af detta lands brännande frågor.
Sannolikt är att mejeriskötseln kommer att i någon mån vinna ytterligare
utveckling; men synnerligen betydliga framsteg har den dock icke gjort under
senare år, och äfven inom detta område synas numera, förutom grannländerna,
aflägsna kolonier framgångsrikt upptaga konkurrensen, sedan försändning af smör
i afkylda rum blifvit allmän.
Uppfödandet af boskap har likaledes under senare är lemnat dåliga resultat
till följd af stadigt ökad tillförsel af fruset kött från New Zealand, Australien
och Argentina, som med fördel kan afyttras till mycket låga pris.
Att såsom en utväg till ernående af ökad afkastning egna större uppmärksamhet
åt fjäderfäskötsel, odling af frukt m. m. d., har i det hela visat
sig vara af ringa betydenhet till af hjelpande af landtmannens nöd. Röster påkallande
tullskydd hafva visserligen förnummits, men mot regeringens och städernas
motstånd finnes ringa förhoppning om möjligheten af genomförandet af en
dylik åtgärd. En parlamentskomité är tillförordnad för att undersöka och anvisa
bot för landtbrukets betryck, utan att nägot resultat af dennas ännu pågående
förhandlingar offentliggjorts.
Inom den för skandinaviskt smör vigtigaste afsättningsorten — Manchester
— har årets medelpris utgjort kr. 93.10 pr centner, mot kr. 97.98 under
1892, och detta till trots för de höga pris, som uppnåddes under sommarmånaderna,
då till följd af rådande torka den engelska och franska konkurrensen
var starkt förminskad. Orsaken till nämnda nedgång af medelpriset
torde vara att söka i den alltjemt stigande importen af australiskt smör under
årets tvenne sista månader. Nämnda smör torde svårligen någonsin komma att
á ifrågavarande marknad uppträda såsom direkt konkurrent med prima s. k.
dansk vara, men det har vunnit starkt insteg inom andra delar af landet, der
det delvis undanträngt finare tillverkuingar, hvaraf åter blifvit en följd att den
i Manchester utbjudna qvantiteten af sådana utomordentligt förökats. Med hänseende
till den begärlighet det australiska smöret, oaktadt dess underlägsenhet
under danskt, här röner, yttras i den vidt spridda facktidningen The Grover,
»att under den apati, som för närvarande» — under sistl. februari — »gör sig
gällande inom 'The Provision Märket', intager kolonialsmöret en synnerligen
märkbar plats, såsom den artikel åt bvilken den största uppmärksamhet egnas,
då det röner så liflig efterfrågan att tillgängliga qvantiteter deraf knappast
motsvara denna, hvadan det ock finner köpare före ankomsten till fulla beloppet
af gällande pris».
Rörande Londons köttmarknad meddelar en här etablerad dansk firma —
L. Nielsen Ladsfoged & Co. — bland annat följande, som torde vara af intresse
äfven för svenska och norska exportörer af slagtboskap.
Tillförseln af kött till Londons centrala köttmarknad i West Sniithfield uppgick
under:
1893 till 318,162 ton
mot 1892 » 320,050 »
» 1891 » 307,880 »
Ber. om Handel o. Sjöfart. 24

Denna tillförsel har utgjorts af:
362
1893
Ton
1892
Ton
1891
Ton
1. Kött af kreatur slagtade utanför London,
men inom landet 115,650 117,852 117,298
2. Kött af kreatur slagtade inom London 61,361 64,829 66,66&
3. Amerikanskt oxkött, afkyldt under transporten,
men ej fruset, cirka 3 /4 bakfjerdingar
och 1/4 frainfjerdingar 56,902 69,495 58,175
4. Australiskt, fruset fårkött 48,160 37,819 40,686
5. Kött från Europas kontinent 36,089 30,055 25,057
Det under 1 och 2 anförda qvantum är ej uteslutande efter britiska kreatur,
ty under 1 ingår ock kött efter amerikansk boskap, slagtad i Liverpool
och utgörande mellan 1,000 och 3,000 sidor i veckan, och under 2 inbegripes
kött efter amerikanska djur, slagtade å h. v. marknad i Deptford — omkring
115,000 stycken under 1893 —, hvaraf cirka 3/4 föres till centralmarknaden.
I medeltal torde köttet efter i Liverpool och Deptford slagtade amerikanska
djur kunna beräknas uppgå till 45,000 ton. Största tillförseln under 1 utgöres
af skotskt kött, under 2 af amerikanska oxar slagtade i Deptford samt af fár
slagtade inom kreatursmarknaden i Islington. Af det under 5 anförda kött
importerades största delen från Holland, från Danmark åter omkring 15,000
sidor nötboskapskött och 9,000 kroppar fårkött.
Högsta och lägsta pris per stone om 8 eng. K för bästa danskt ox- och,
fárkött hafva under året varit:
Månad Oxar Kor Får
Mars 3/6 à 4/0 3/0 à 3/8 3/10 à 4/0
April 2/10 » 3/10 2/6 » 3/2 3/6 » 3/10
Maj 3/0 B 3/6 2/8 » 3/0 3/6 » 3/10
Juni 2/8 B 3/8 2/4 j 3/2 3/4 x> 3/8
Juli 3/2 » 3/8 2/8 » 3/2 3/6 p 3/8
Augusti 2/8 » 3/6 2/2 » 3/0 3/2 » 3/8
September 3/2 » 3/8 2/8 B 3/0 3/2 » 3/8
Oktober 2/10 » 3/2 2/4 » 2/10 3/0 » 3/6
November 3/2 B 3/6 2/10 B 3/0 3/2 » 3/8
December 3/4 » 3/6 2/10 B 3/2 3/4 » 3/8
Danskt oxkött hitföres företrädesvis under april—juni, fårkött åter från·
september till december. Ernådda pris voro låga under de första månaderna,
ej på grund af för stor tillförsel, ty denna uppgick endast till cirka 1,000 sidor
i veckan, följaktligen blott obetydligt af de 6,000 ton, som i medeltal
för vecka tillföras eentralmarknaden, men hufvudsakligen emedan handeln med
danskt kött var en ny affär, som först måste upparbetas och köpares tillit till
varan förvärfvas. Vid en dylik export är åtskilligt att iakttaga, såsom riktig
slagtning, ändamålsenlig behandling under transporten och framför allt vid utlevereringen,
hvarjemte handhafvandet vid jernvägsstationen i London till en
början lemnade mycket öfrigt att önska. Hade vana i dylika hänseenden förvärfvats
innan större sändningar skedde, skulle säkerligen 4 d. pr stone högre
pris betingats. Likaså var man nödsakad att afyttra affall och talg till 3 à
6 sh. pr nötboskapsdjur under de pris, som ernåddes sedan erfarenhet vunnits
rörande rätta sättet för deras afyttrande. Jemföras prisen för danskt kött af

363
l:ma qvalitet med dem, som erhöllos för andra slag, visar sig att det först
anförda betingade 8 d. à 1 sh. pr stone mindre Un engelskt kött, slagtadt i
Islington, samt omkring 2 d. mindre än det i Liverpool och Deptford slagtade
amerikanska. Danskt fárkött betalades med 6 1 8 d. pr stone lägre pris än
skotskt eller l:ma engelskt, slagtadt i Islington, men ungefärligen lika pris
som från Holland hitfördt.
Med undantag för julmarknaden föres dock endast ringa del af den skotska
hornboskapen i lefvande tillstånd till Londons marknad, hvaremot skotskt kolt
hitsändes i stora massor — flere hundrade ton för hvarje vecka. Deraf torde
den slutledningen kunna dragas, att det för uppfödaren lönar sig bättre att sända
nötboskap i slagtadt tillstånd till köttmarknaden än lefvande till marknaden i
Islington. Skotska får, som sändas slagtade till köttmarknaden, betalas vida
bättre än lefvande pä Islingtons marknad.
Med hänseende till den under 3 och 4 anförda tillförsel, har det visat
sig att medelpriset för afkyldt amerikanskt kött — fram- och bakfjerdingar
sammanräknade — är ungefärligen detsamma, som ernås för bästa danska kokött.
Räknar man att tre djur lemna 1 ton slagtadt kött, motsvarar importen
till London minst 170,000 stycken hornboskap, hvilket är betydligt mera, än
hvad som af lefvande djur från Amerika tillföres Deptford-marknaden, hvaraf
framstår att det betalar sig lika bra att från nämnda land sända kött i slagtadt
som i lefvande tillstånd.
Af australiskt fårkött befinner sig tillförseln i oafbruten stegring, med
allt jemt bättre pris, hvaraf åter den slutsats är berättigad, att konsumenterna
kommit till insigt derom att det frusna köttet efter yngre får är bättre än det
efter äldre, slagtade inom landet.
Att i stället för lefvande boskap så stora qvantiteter af slagtadt kött —
sä väl från in- som utland — tillföres London, har i hög grad verkat till
förändring af så väl engros- som detaljhandeln. Slagtare, hvilka tillforne köpte
lefvande kreatur på marknaden i Islington, fylla numera sitt behof med utanför
London slagtadt kött. De stora leverantörerna till armén och flottan m. fl. d.,
som förr lemnade lefvande boskap, att nedslagtas på leveransplatsen, äro numera
berättigade att lemna slagtadt kött, hvaribland delvis antages äfven fruset fárkött
eller amerikanskt slagtadt oxkött. Detaljförsäljare af kött, som förr i
egna slagthus nedslagtade inköpta lefvande djur, förse sig numera från köttmarknaden,
hvarigenom de ock undgå den risk, som vid inköp af lefvande
slagtboskap är i mer eller mindre mån oundviklig. Denna förändring har ock
visat sig förmånlig både för nämnde detaljörer som ock för konsumenterna.
Köttet efter å marknaden för lefvande boskap inköpta djur, som nedslagtades
och afyttrades omedelbart efter en längre sjö- elier jernvägstransport, var aldrig
så mört eller välsmakande som det efter goda och välfödda sådana, slagtade i
närheten af det ställe der de blifvit gödda, och som förbrukades först 4 till
6 dagar efter nedslagtningen; hvarjemte bör ihågkommas, att större slagtvigt
erhålles då djuren undgå en lång och ofta besvärlig transport, äfvensom att
frakten för kött är ej obetydligt billigare än för lefvande djur.
Den qvantitet kött och talg, som välgödda danska oxar och kor lemna i
förhållande till deras lefvande vigt, kan i allmänhet antagas uppgå till 55 %
kött och 5 % talg för unga oxar samt 52 % kött och 5 % talg för kor;
en procenthalt som dock hos riktigt l:ma välgödda oxar stegrats till 62 och
7 % samt hos så beskaffade kor till 58 och 8 %. Då oxar fritt levererats
i exporthamnen Esbjerg, der de nedslagtats, samt efter dem erhållet kött i
London betingat ett pris af 3 sh. 4 d. pr stone, har detta motsvarat ett nettopris
af 24 öre pr ffi lefvande vigt, likasom köttet af kor, såldt till 3 sh. pr

364
stone, lemnat 20 Öre pr ll. Vid antingen högre eller lägre priser har 1 d. pr
stone motsvarat 1/2 öre pr ll. lefvande vigt.
Då erfarenheten visat att det nära nog absoluta förbudet mot införsel af
lefvande boskap till Storbritannien ingalunda i nämnvärd mån stegrat priset
eller försvårat tillgången å kött, på samma gång som genom nämnda åtgärd
säkerhet mot införandet af smittosamma kreaturssjukdomar väsentligen ökats,
synes mig deraf den slutsats kunna dragas, att en återgång till förut rådande
importfrihet svårligen torde vara att motse. Att transport af slagtadt kött
både från Sverige och Norge icke möter oöfvervinneliga svårigheter, torde ock
vara obestridligt. Skall sådan blifva lönande, fordras dock ovilkorligen att derför
afsedda djur ej nedslagtas innan de äro fullgödda, äfvensom att det till
export afsedda köttet underkastas noggrann kontroll å nedslagtningsorten af
sakkunnig person. Så t. ex. har införseln af kött efter med tuberkulos behäftade
djur i ej ringa mån bidragit att väcka misstro mot det danska köttets
beskaffenhet.
Importen af lefvande slagtboskap utgjordes under 1893 af
oxar och tjurar 337,063 st.
kor 2,908 »
får 62,682 »
Huru obetydlig denna import dock är i jemförelse med den af slagtadt kött,
torde framstå deraf, att från transatlantiska hamnar infördes under samma år
af nötboskapskött 1,800,000 cwts samt af fårkött 3,889,444 frusna kroppar.
Sistanförda import tog sin början först under 1880, då på försök hitfördes
400 kroppar. Dess ofantliga tillväxt under derefter förflutna 13 år är i väsentlig
mån att tillskrifva i importhamnarna — London och Liverpool — vidtagna
anordningar för köttets förvaring i fullgodt skick och omsorgsfulla sortering
intill dess lönande afsättning företer sig i marknaden. Förnämsta produktionsorten
är New Zealand, der fårkroppar, i vigt ej öfverstigande 70 &, till uppfödarne
betalas med 2 d. pr SS, hvarvid dessa få behålla hudar, talg och njurar.
Vid inom nämnda koloni numera befintliga 22 frysningsanstalter kunna
12,000 à 13,000 får dagligen beredas till afskeppning. Kostnaden för en dylik
anstalt, beräknad för en frysning af 1,000 kroppar pr dag, uppgifves utgöra
S, 17,000 till £ 18,000. I och för transporten af fruset kött finnas numera
88 med frysningsapparater försedda ångare, egande en maximifraktförmåga af
6,700,000 kroppar pr år. Kostnaden för slagtning, frysning och ombordbringning
uppgifves vexla mellan 3 /8 och 1/2 d. pr 18, samt frakt, assurans och kostnader
i London utgöra 1 1/2 d., hvadan summan af importörernas utgifter uppgår
till 4 d. pr ffi, eller något derunder.
Den med importen från Nord-Amerika af lefvande boskap förenade risk
och de lidanden djuren derunder hafva att utstå, hafva genom ändamålsenliga
åtgärder numera i högst betydlig grad förminskats. Så t. ex. har ett af de
ångbåtsbolag, som företrädesvis besörja denna transport, under 1893 öfverfört
36,963 stycken hornboskap, hvarvid blott 51 gått förlorade.
Bland Norges landtbruksalster, som hitförts under 1893, intages första
rummet af smör, hvaraf importen mer än fördubblats mot den under nästföregående
år, utgörande:
22,576 cwts, värda éè 119,399
mot under 1892 9,425 s> » » 49,377
» » 1891 6,812 » » » 35,982

365
Af kondenserad mjölk, som under senare år, intill 1893, i nämnda hänseende
varit främst, har åter importen något aftagit, nämligen
från 62,010 cwts och £ 119,555 under 1891
och 54,113 » » » 89,551 » 1892
till 44,705 » » » 94,813 » 1893
Enahanda har ock förhållandet varit med totalimporten till Storbritannien,
som utgjorde
under 1891 501,005 cwts, värda £ 1,008,855
och under 1892... 481,374 » » » 930,288
men » 1893... 444,666 » » » 900,170,
hvaraf skulle med skäl kunna antagas att förbrukningen af nämnda födoämne
vore i aftagande. All anledning finnes dock dertill att så icke är förhållandet,
snarare motsatsen, och torde orsaken till den minskade importen främst böra
sökas i en allt jemt ökad tillverkning inom landet — egentligen Irland — der,
såsom mig af sakkunnig person uppgifvits, kondensering af i synnerhet skummad
mjölk numera lärer bedrifvas till stor omfattning. Denna finner begärlig
afsättning bland Londons mindre bemedlade befolkning, till ett pris af 2 à 3 d.
pr burk, under det att på samma sätt behandlad oskummad mjölk betalas med
4 à 5 d. for samma qvantitet. Då inom vår mejerihushållning tillgodogörandet
af skummjölken till ett någorlunda förmånligt pris synes vara ett ännu olöst
problem, torde nu anförda användande deraf förtjena uppmärksamhet. Dervid
torde dock böra ihågkommas att en vigtig ingrediens i den kondenserade mjölken
— socker — här erhålles betydligt billigare än antagligen i något annat
land, då dess införsel är tullfri och en del af dess pris erlägges af kontinentala
stater i form af exportpremier.
Af årets ovanligt ringa nederbörd orsakad brist på ströfoder — hö och
halm — har möjliggjort att någon, om äfven ej betydligare, import egt rum
både från Sverige och Norge af hö — totalimporten deraf uppgick under året
till 263,050 ton hufvudsakligen från Nord- och Syd-Amerika — samt derjemte
till mindre omfattning af torfströ. Då förbrukningen af detta slröämne synes
vara äfven under normala förhållanden i jemn tillväxt — importen deraf uppgick
under 1893 till 73,770 cwts — har spekulationen riktats på att för
nämnda ändamål tillgodogöra de betydliga mosstrakter, som så allmänt förekomma
inom Sverige, och torde resultatet häraf främst blifva beroende af möjligheten
att kunna lemna varan i härvarande marknad till ett pris som ej öfverstiger
det, till hvilket den erhålles från de närmare belägna tillverkningsorterna i
Tyskland och Holland.
Tändstickor.
Importen till Storbritannien af alstren af denna industri, inom hvilken
både Sveriges och Norges tillverkningar intaga en så framstående plats, har
under året förblifvit i det närmaste lika med den under det närmast foregående;
— för hvad angår Sverige ökad från .£ 202,353 till £ 204,060, från
Norge åter minskad från £ 58,873 till £ 47,935.
Rörande hithörande förhållanden har en härvarande svensk firma, som
deråt egnar speciel uppmärksamhet, benäget meddelat följande:
Säkerhetständstickor rönte en temligen liflig efterfrågan under början af
året till ganska antagliga pris; men efterdyningarna från tvenne h. v. bank-

366
firmor drabbande financiella svårigheter i förening med de politiska förhållandena
i Södra Amerika inverkade högst ofördelaktigt på afsättningen.
Brasilianska marknaderna, hvilka under en längre följd af år importerat
betydande qvantiteter af svenska säkerhetständstickor, hafva numera büfvit nära
nog helt oeh hållet stängda för denna import, dels till följd af den oerhörda
tull, som pålagts nämnda vara, dels ock med anledning af der rådande inbördes
krig, till någon del ock såsom verkan af der anlagda fabriker.
Inom Australien har financiel kris likaledes förlamat och betydligt inskränkt
all afsättning. Någon del säkerhetständstickor har visserligen skeppats dit. men
hufvudsakligast sådana som varit försedda med annonsetikettcr, hvilka säljas till
mycket billiga pris — vanligen med förlust, som ersattes af annonsörerna.
Konkurrens med japansk tillverkning omintetgör, åtminstone under pågående
kris, att dit med fördel skeppa skandinaviska bättre, men dyrare fabrikater.
Importen af fosfortändstickor till nyss anförda verldsdel har inskränkts
ganska betydligt, derigenom att de olika regeringarna derstädes, för att så vidt
möjligt förhindra densamma, belagt dessa stickor med betydligt högre tull än
den å säkerhetständstickor,
tressen.
hvilket befordrar de japanska fabrikanternas in­
Till Afrika äro skeppningarna ingalunda i tilltagande, hufvudsakligen i
följd af höga tullar oeh framgångsrik inhemsk tillverkning. Äfven af fosfortändstickor
har afsättningen minskats.
Till Indien voro skeppningarna mycket lifliga vid början af året, men aftogo
efter hand, till dess de mot slutet af året nära nog upphörde, beroende
hufvudsakligen på oupphörlig nedgång i priset å silfver. Japaneserna, hvilka
hafva silfvermyntfot, öfverfylla Dumera alla dervarande marknader med säkerhetsstickor
till priser som med 20 à 25 % understiga de billigaste skandinaviska
fabrikater. Enahanda är förhållandet å öfriga asiatiska marknader.
Till Amerika hafva visserligen några partier paraffinerade stickor, äfvensom
något mindre säkerhetsstickor, blifvit exporterade, men till nämnda land
kan ej på något vis jenin afsättning med säkerhet påräknas. Dess inhemska
fabriker göra allt för att motarbeta införseln af skandinaviska fabrikater, och
rätt ofta lyckas de häri.
Inom England säljas fortfarande endast säkerhetständstiekor och i Skotland
paraffinstickor.
smärre partier.
Fosforstickor röna mycket sällan efterfrågan och då endast i
Holländska och belgiska fabrikanter undersälja de skandinaviska rätt mycket.
Vissa välkända svenska märken betinga dock fortfarande temligen goda
pris med ej obetydlig omsättning, men i allmänhet föredrages den billigare
varan, hvilken i de flesta fall är försedd med annonsetiketter.
Vanliga säkerhetständstickor betalas f. n. med
50/0 à 52/0 pr kista af 50 gross i 6 zink.
46/0 B 50/0 » B 1 »
42/0 B 46/0 B B 0 B
Paraffinstickor 50/0 à 52/0... » » 0 »
Fosfor- » 44/0 » 46/0... B s i »
40/0 B 42/0...
allt f. o. b. London.
B B 0 B
Utsigterna för de svenska och norska tändsticksfabrikerna torde vara allt
annat än tillfredsställande, ty ej endast tilltaga skeppningarna från Japan ganska
betydligt, men äfven inom de flesta kolonierna anläggas tändsticksfabriker, till
hvilka, der passande inhemskt träslag saknas, färdiggjorda askar och splint im-

367
porteras; den senare, eller osatsade tändstickor, från Ryssland och Finland;
spån till askar eller nägon gång färdiggjorda askar frän Tyskland eller
Sverige.
Skulle den betänkliga silfverfrågan kunna lösas på ett tillfredsställande
sätt, torde antagligen äfven tändstieksaffärerna komma att förete större Iiflighet;
men f. n. äro utsigterna härför temligen mörka.
Glasvaror.
Importen af sådana från Sverige befinner sig i raskt framåtskridande,
under det att den frän Norge förblifvit temligen stationär.
från Sverige under år:
Sålunda infördes
1891 till ett värde af £ 48,239
1892 » » » » » 55,156
1893 » » » » » 77,601
Från Norge åter under:
1891 till ett värde af £ 4,547
1892 » » » » » 3,940
1893 B » » » B 4,157
Bergsbrukets alster.
Inom de flesta grenar af hithörande industri har under senast förflutna
år en nedåtgående rörelse företett sig med minskad omsättning och vikande
pris. Uti en här offentliggjord årsrevy yttras sålunda, att jernmarknadens
ställning varit den under åtskilliga år sämsta. Totalexporten af jern och stål,
som för 10 år sedan — 1883 — utgjorde 4,043,301 ton, nedgick under
1893 till 2,857,743 ton, hvarvid det lyckats Tyskland att vinna afsättning
af billigt stål inom britiska kolonier, likasom ock belgiskt stångjern uppträdt
konkurrerande med det billigaste skotska. Den under augusti månad började
och under 16 veckor fortsatta kolstrejken hade nödsakat talrika jern- och ståltillverkare
i Yorkshire och Lancashire att stänga sina verkstäder. Från Amerika
hitförd koppar hade afyttrats till £ 3 lägre pris än det lägsta under 1892
gällande. Prisfallet å silfver hade nedtryckt priset å tenn, så att detta under
en tid af 12 månader nedgick med £ 17 o. s. v. Enahanda nedåtgående
tendens företer ock summan i värde af importen af ifrågavarande alster från
Sverige, som under
1891 uppgick till £ 1,525,050
1892 » B » 1,287,096
men under 1893 endast utgjorde » 1,080,982
Motsvarande import från Norge egde under
1891 ett värde af £ 149,794
1892 » » 166,539
1893 » » 149,300,
hvadan den följaktligen bibehållit sig temligen lika. För båda länderna ingår
häruti äfven granit och andra slag af sten, antagligen i de flesta fall utförd
som råvara. Den utgjorde från

368
Sverige
Norge
År
Ton Värde i £ Ton Värde i £
1891 6,590 9,832 19,518 23,485
1892 7,544 13,496 33,668 41,086
1893 10,860 19,338 31,671 42,417,
sålunda företeende en i synnerhet till värdet jemn stegring, för hvars fortvaro
sannolikhet förefinnes, sedan numera de framstående egenskaper, hvilka utmärka
dessa stenarter, här blifvit allmännare kända och användandet af sådana äfven
till byggnadsmateriel synes vinna insteg.
Rörande prisen å svenskt jern och stål å marknaden i Sheffield, der de
bästa slagen deraf finna användande, meddelar de Förenade rikenas dervarande
vicekonsul följande:
Vid årets ingång förefans förhoppning om en återuppvaknande affärsverksamhet;
men innan denna hunnit göra sig någorlunda märkbart gällande,
inverkade ryktena om förestående svårigheter inom kolindustrien hämmande på
köparnes förtroende. Skiljaktigheten mellan kolgrufveegarnes och hos dem
anstälde arbetares fordringar gaf slutligen upphof till en af de mest olycksdigra
arbetsinställelser, som lemnat året 1893 i en sorglig hågkomst. De förluster,
som dervid inom kolindustrien drabbade båda parterna voro betydliga; men
verkningarna deraf ännu vida känbarare för landet i dess helhet; och detta
distrikt, som i så hög grad är beroende af kol ocb koks, och som befann sig
i strejkens centrum, led ytterst känbart deraf.
Under årets senare del voro med anledning häraf försäljningar af svenskt
jern och stål i allmänhet mycket begränsade, och åtskilliga firmor upphörde
nästan helt och hållet att arbeta under nämnda period. Lagren äro f. n. stora;men
torde likafullt i någon mån minskats, oaktadt kontraktsenliga leveranser.
Anledning saknas derför ej att affärerna komma att i någon utsträckning återfå
lif, om än ej en mera omfattande verksamhet torde kunna motses.
Tackjern. Under årets tidigare del voro försäljningarna begränsade; men
under senaste tid har deremot en ganska god omsättning i billigare märken
försiggått och åtskillig verksamhet i speciella branscher motses. Prisen hafva
vexlat för ordinära qvaliteter från £ 4. 0. 0 pr ton,
» goda » » » 4. 10. 0 till £ 5. 0. 0 pr ton,
» Dannemora » » » 6. 0. 0 » » 6. 15. 0 »
Iron-Blooms, hvari mycket små omsättningar förekommit, enkelvälda
omkring £ 5. 15. 0 pr ton och dubbelvälda omkring 30 sh. pr ton
högre pris.
Träkolsjern i ringar, begagnade hufvudsakligen i kardtillverkningsdistrikten,
uppgifves hafva betingat omkring £ 8. 10. 0 pr ton.
Sömtenar, hvilka numera föga efterfrågas inom detta distrikt, Bundlingoch
Tang-Iron anses gälla omkring £ 8. 7. 6 till £ 8. 12. 6, allt efter
qvalitet.
Ståljern till smältning:
Ordinära råstänger £ 6. 15. 0 till £ 7. 5. 0 pr ton.
Bättre qvaliteter j> 8. 0. 0 t » 9. 0. 0 B
Bästa » »10. 0. 0 » » 11. 0. 0 »
Svenskt Bessemer fortfar att vinna i afsättning såsom ett billigt surrogat
för åtskilliga af sistanförda slag, hvilka derför ock röna minskad efterfrågan.

369
Dubbelväldt, valsadt eller smidt ståljern till smältning, hvarunder inbegripas
märken i hvilka Dannemora-malm ingår, vexla i pris från £ 8. 10. 0 till
£ 12. 0. 0 pr ton, allt efter märke. Lagren deraf äro fortfarande betydliga.
Dannemora-jern:
Lancashire och Franche-Comté £ 11 till £ 12 pr ton,
Wallon- B 16 B B 23 »
allt efter märke. Lagren häraf äro fortfarande stora och utöfver efterfrågan.
Detta
seende.
slag af jern finner likafullt stadig afsättning till följd af dess höga an­
Iron-Box-Ends noterades ända ned till £ 5. 10. 0 pr ton.
» bättre märken £ 6. 0. 0 till £ 7. 0. 0. pr ton.
» Dannemora omkring £ 11. 6. 0 till £ 14. 0. 0 pr ton.
Nail Iron & Martin Siemens Scrap hafva utbjudits till £ 4. 10. 0 och
i lådor till £ 5. 15. 0 pr ton.
Köpmansjern (Merchant Iron) £ 8. 0. 0 till £ 9. 10. 0 pr ton.
Svensk Bessemer har rönt full inverkan af affärsbetryeket, så att försäljningar
deraf betydligen aftagit. I talrika fall har det till följd af lägre pris
ersatts af engelskt Siemens Martinstål.
och prisen förlustbringande.
Lagren äro uied anledning häraf stora
»Ingöts» hafva sålts från £ 6. 5. 0 till £ 6. 17. 6 pr ton.
»Billets» » » 8. 0. 0 B » 9. 5. 0 »
»Tempers» omkring £ 1. 10. 0. à 10 sh. derutöfver »
»Squares, Rounds & Fiats» från 10 sh. till 30 sh. extra pr ton, allt
efter dimensioner.
»Rods», 4 till 5 »gauge», till 25 sh. à 30 sh. pr ton utöfver priset å
»Billets».
Siemens
derutöfver.
Martinstål betingar ungefärligen lika pris eller en obetydlighet
Svenska Bessemer Box-Ends £ 5. 15. 0 à £ 6. 10. 0 pr ton.
Svenskt spegeljern finner numera mycket ringa afsättning å denna marknad.
Samtliga nu angifna pris äro vid leverans i Sheffield.
Alster af fiske och jagt.
Importen af sådana från Sverige företer en fortgående minskning i värde,
i det detta
under år 1891 uppgick till £ 90,959
mot » 1892 » » 89,353
och » 1893 » » 78,785,
hufvudsakligen beroende af minskad tillförsel af färsk sill.
Från Norge har åter motsatsen varit förhållandet.
derifrån af hithörande alster utgjorde:
Värdet af importen
1891 £ 614,488
1892 » 629,764
samt 1893 J> 641,630

370
Jemföres nu anförda import med värdet af den inom Storbritannien och
Irland liktidigt i land förda fisk, hvilket utgjorde:
Inom
1891
£
1892
£
1893
£
England 4,870,206 4,944,061 5,168,659
Skotland 1,829,786 1,671,307 1,698,341
Irland 308,627 268,457 296,876
eller tillsammans 7,008,619 6,883,825 7,163,876
visar sig att de Förenade rikenas import af detta vigtiga näringsämne motsvarar
i värde omkring 10 % af det inhemska fiskets afkastning.
Is.
Sistlidet års så ovanligt varma och torra sommar gaf all anledning till att
antaga ökad förbrukning af och deraf stegradt pris å ifrågavarande artikel,
hvilken numera i allt högre grad kan sägas utgöra en nödvändighetsvara, och
som hitföres nära nog uteslutande från Norge. Nämnda förutsättningar hafva
ock vunnit bekräftelse, om än, såsom vill synas, ej fullt till den omfattning,
hvartill för handen varande förhållanden bort gifva anledning.
import har nämligen under senaste trenne år utgjort:
Ifrågavarande
under 1891 337,814 ton, värda £ 204,670 = per ton 12 sh.
» 1892 351,859 » » » 210,916 = » 11 B 11 d.
» 1893 404,830 » » » 261,037 = » 12 » 10 »
Rörande fördelningen af denna import under 1893 mellan olika månader
af året och landets särskilda hamnar har redan förut afgifvits rapport, som
återfinnes i n:o 4 af »Beretninger om Handel og Skibsfart» för år 1894.
Förutom genom denna import fylles landets behof af is hufvudsakligen
genom konstgjord sådan, hvars tillverkning visserligen år för år något ökas,
men detta likafullt endast långsamt, emedan dess produktionspris hittills uppgått
fullt ut till det, för hvilket man kunnat erhålla naturis, som befunnits ega
väsentliga företräden. Konkurrensen mellan dessa båda torde i väsentlig mån
bidraga att hålla priset å den norska naturisen vid en af den konstgjordas
produktionspris betingad nivå, som dock derjemte antagligen röner inverkan
af brist på samhållighet mellan de norska importörerna vid fixerandet af priset
under olika tider af året.
Utvandring.
Sammanlagda antalet af under 1893 till Storbritannien ankomna emigranter
har uppgått till 112,306
mot under 1892 126,165 och
» » 1891 136,654, följaktligen
företeende en fortgående minskning.
Af de förstanförda uppgåfvos 78,848 hafva Amerika till destination och
33,458 andra länder.
Med hänseende till de kontinentala hamnar, från hvilka denna emigration
utgått, angifves att

371
från destinerade till
Amerika Andra länder
Göteborg ankommit 25,546 2 274
Kristiania, Arendal och Kristiansund... 7,091 4,049
Hamburg 2,029 8'l20
Andra hamnar 44,182 19,015
Liktidigt utflyttade 209,117 britiska undersåtar, hvaraf till
Nordamerikas Förenta stater 149 150
Britiska Nordamerika 24 759
Australien 11,264
Sydafrika 13,092
Andra länder 10 852
Årsredogörelser hafva ingått från vicekonsulerna i
Blyth
Cardiff
Dover
Grimsby
och tillåter jag mig ur dessa anföra följande:
Blyth.
Hull
Liverpool
Milford och
Portsmouth
Skeppsfartens tillväxt på Blyth under senaste treårsperiod samt i hvad
mån de Förenade rikenas fartyg under samma tid deri deltagit torde framgå
af en jemförelse emellan nedanstående tvenne tabellariska uppgifter öfver hit
ankomna fartyg, hvarvid dock måste tagas i betraktande de olika tontal, hvartued
de svenska och norska ångfartygen i allmänhet ingå i de tvenne tabellerna,
med anledning af de skilda mätningsregler, som utgöra grunden till de källor,
hvarifrån uppgifterna hemtats.

372
Såsom af den sista tabellen synes, har den svenska skeppsfarten på Blyth
under ifrågavarande period nästan fördubblats, och äfven hvad den norska vidkommer
utvisas en betydlig ökning, om året 1893 jemföres med 1891, men
jemfördt med 1892 föreligger en minskning i tonnagen af cirka 4,500 tonT
ehuru samtidigt fartygens antal ökats från 410 till 447.
Denna minskning i totaldrägtigheten kan naturligtvis till en del tillskrifvas·
de sedan den 1 nästlidne oktober införda nya mätningsregler, hvilka dock under
förlidet år nästan uteslutande inverkade på den nominella drägtigheten endast
af ångfartygen.
Då likväl den norska skeppsfarten under årets 8 första månader mycket
väl tål en jemförelse med den under motsvarande månader af 1892, under det
att en betydlig minskning äfven i fartygens antal visar sig under de 4 sista
månaderna af 1893, jemförda med samma månader af närmast föregående år,
kan med skäl antagas, att resultatet för året till stor del berott på den strejk,
hvarom mera här nedan, och att minskningen följaktligen är att anse såsom temporär,
med nödigt afseende dock fästadt på den minskning, som för framtiden
blir en naturlig följd af de nyinfbrda mätningsreglerna, hvilka i år för första
gången under ett helt år komma att visa sin inverkan på totaldrägtigheten af
de norska fartygen.
Kolskeppningen från hamnen har under treårsperioden ökats från 2,092,789·
ton år 1891 till 2,180,837 ton 1892 och 2,366,943 ton under nästlidet år.
Den under senare delen (juli—november) af 1893 bland kolgrufvearbetarne
i flera af landets kolproducerande distrikter rådande långvariga strejk, som ej
spreds till Northumberland, hade här till följd en ökad grufdrift samt till en
början äfven en betydligt ökad skeppning. Härifrån, likasom från öfriga kolhamnar
i nordöstra England, tilltog dock, i den mån förråden i t. ex. London
och andra större kolfbrbrukande centra uttömdes samt kolprisen stego, skeppningen
kustledes, under det att exporten aftog, hvarförutom en stor mängd kol
från distriktets grufvor med jernväg fördes till de af strejken affekteradedistrikten.
Strejkens inverkan på skeppningen härifrån torde framgå af följande jemförande
siffror. Af hvad förut anförts, synes att under 1893 härifrån skeppades
186,106 ton kol mera än under närmast föregående år. Af dessa 186,106
ton komma 161,727 ton på månaderna januari—augusti, men endast 24,379
ton på tiden september—december, eller rättare på november—december. Då
det torde vara af särskildt intresse att jemföra skeppningen under årets 6 sista
månader med motsvarande månader af år 1892, hitsättes nedanstående tabell.
1892 1893
Ton
Ton
Juli 199,421 237,775
Augusti 225,054 244,293
September 215,723 208,588
Oktober 198,787 205,378
November—December 346,884 371,807
Kustledes skeppades under 1893 268,241 ton emot 188,793 ton år
1892, alltså en ökning för året af cirka 80,000 ton, hvaraf största delen
kommer på de månader strejken varade. Under månaderna juli—september
nästlidet år utgjordes således t. ex. skeppningen kustledes af resp. 14,838,
21,050 och 21,034 ton emot resp. 8,292, 8,907 och 12,682 ton under motsvarande
månader år 1892.

373
I kustfarten härifrån hafva under det gångna året norska fartyg endast
undantagsvis (och svenska fartyg alldeles icke) deltagit, hvilken omständighet i
sin mån äfven torde hafva bidragit till det jemförelsevis ogynsamma resultatet
af den norska skeppsfarten på hamnen under året; att den svenska ökats torde
bero derpå, att så många ångfartyg varit engagerade i transporten af kol, som
levererats på grund af årskontrakter.
Kolpriserna, som från årets början till slutet af juni månad höllo sig temligen
fasta omkring 9 à 10 sh. för »best Northumbrian steam coals», stcgo på
grund af strejken betydligt under årets sex sista månader, men varierade mycket
beroende å partiernas storlek, leveranstiden m. m., hvarför det är ytterst
vanskligt att gifva någon bestämd uppgift om nämnda priser under samma tid.
Höjdpunkten nåddes i november månad före sammanträdet af den s. k. Rosebery·konferensen,
då ända till £ 1 pr ton lärer betalts för mindre partier afsedda
för London samt att genast levereras; dylika »fancy prices» erhöllos dock
naturligtvis ej för kol afsedda för export. En nedgång i priserna visade sig
sedermera, ehuru då och då en tillfällig stigning inträffade. Kring midten af
december månad kunde 15 sh. pr ton vid omedelbar leverans anses såsom normalpriset
och under senare hälften af månaden afslötos i Newcastle kontrakter
om leverans under januari månad till 13 sh. och under februari månad till
11 sh. pr ton för »best Northumbrian».
Från en i Newcastle och härstädes etablerad mäklarefirma har erhållits nedanstående
uppgift om de priser, som under år 1893 vid omedelbar leverans
betingats pr ton kol f. o. b. i Blyth, hvarvid är att bemärka, att f. o. b. priserna
här i allmänhet ställa sig 3 à 6 d. lägre pr ton än i Tynehamnarna.
Jan.—Juni Juli Augusti September Oktober November December
Best coals 9/0àl0/0 10/0 a 10/6 11/0 à 11/6 12/0 à 12,6 13/0 à 13,6 14/0 à 15/0 14/0 à 17/0
Bunkers unscreened7/6à
8/3
Smallsteam
8/0 à 8/6 9/3 à 9/9 9/9 à 10/0 10,0àl0.9 11/0à11/6 11/0à14/0
coals ... 4/0 4/0 à 4/6 5/0 B/0 à 5/6 5/6 à 6/0 6'0 5/0 à 6/6
Vid i Newcastle under årets lopp afslutade befraktningar från Blyth till
nedannämnda orter hafva följande frakter pr ton kol erhållits för ångfartyg:
Sverige: Stockholm 3/9 à 4/9; Norrköping 4/3 à 5/0; Skånska hamnar
4/3 à 6/6 (Ystad, december).
Norge: Norra 4/1 \ à 4/9; Östra 4/0 à 4/9.
Alexandria 5/0 à 7/0; Archangel 4/0; Bombay 8/6 à 10/0; Bordeaux
5/3; Carthagena 7/6 à 8/6; Constantinopel 6/7 1/2 Cronstadt 3/9 à 4/9; Genua
5/0 à 7/3; Hamburg 4/-| à 5/0; Havre 4/1 1/2 à 6/3 (nov.); Helsingfors 4/6
à 5/3; Köpenhamn 4/J à 4/10J; Lissabon 5/6 à 6/6; Malaga 8/0; Malta
4/9 à 6/6; Marseille 5/9 à 6/9; Messina 6/0 à 7/1 1/2 Neapel 7/4 1/2; Riga
4/6; Swinemünde 4/3 à 4/6; Vasa 5/6; Venedig 7/10 1/2 à 8/0.
England: London 3/4J à 6/0: Hull 4/0 à 5/0 (okt.); Plymouth 4/0 à 6/6.
Importen till Blyth är fortfarande obetydlig och utgöres sä godt som uteslutande
af trävaror, mest gruftimmer, som till största delen införes från Sverige;
för transporten begagnas uteslutande mindre segelfartyg, i regel skandinaviska.
Från Norge har under året på försök införts ett mindre parti hö.
Ännu saknas så godt som allt kajrum och andra beqvämligheter för import,
men efter fullbordandet af nu pågående vidtomfattande arbeten för hamnens
utvidgning och fördjupning, finnas alla förutsättningar för att Blyth med

374
tiden äfven blir en ej obetydlig importhamn, förnämligast för trävaror. Ifrågavarande
hamnarbeten beräknas afalutade inom tre à fyra år. Arbeten pägå
äfven för uppförande af ett ytterligare antal »kolsprutor», beräknade för lastning
af cirka 2,000,000 ton kol pr år, hvadan efter deras fullbordande, förmodligen
under loppet af nästa år, möjlighet finnes för en årlig skeppning nära
dubbelt så stor som för närvarande.
Lotsväsendet lemnar tyvärr mycket öfrigt att önska. Förnämsta skälet
till klagomål från skeppsförarnes sida är att lotsarne, som sakna för sjögång
lämpliga båtar, endast under ovanligt gynsamt väder begifva sig utanför pierarne,
och att lotsen mången gång kommer ombord först då fartyget är långt inne i
hamnen samt då endast dess vändning och förtöjning återstår att verkställa.
Då bcfälhafvaren är obekant med inloppet eller ej vill riskera att utan lots gå
in, händer derför ofta att ett fartyg flere timmar under afvaktan på lots uppehälles
utanför inloppet till hamnen, till dess befälhafvaren slutligen ser sig
tvungen att utan lots taga sig in, ett försök som dock dess bättre i allmänhet
aflöper lyckligt. Klagomål hafva naturligtvis ej uteblifvit öfver det anmärkta
missförhållandet, för hvars afhjelpande lotsarne för sin del numera beslutit att
eventuelt inköpa en ångkutter, som skulle sätta dem i stånd att under alla väder
gå ombord å fartyg i öppna sjön. Ett vilkor för planens förverkligande
är emellertid att medel erhållas till ångbåtens underhåll, och då för detta ändamål
någon ytterligare afgift ej kan afkräfvas fartygen, hafva lotsarne, ehuru
tyvärr hittills förgäfves, sökt erhålla bidrag så väl från Trinity House i Newcastle
som från härvarande Harbour Commissioners. Det återstår likväl att
hoppas det den alltjemt tilltagande trafiken slutligen skall förmå vederbörande
hamnmyndighet att i eget intresse lemna det begärda bidraget, för att få till
stånd en för hamnens goda namn så nödvändig förbättring i lotsförhållandena.
Ehuru förhållandet numera torde vara ganska allmänt kändt bland skeppsredare
i hemlanden, anser jag likväl på grund af upprepade gånger förekomna
anledningar vara önskligt att framhålla det fartygen i Blyth ej lastas efter
»regular turn», d. v. s. i tur och ordning allt efter som de inkomma och anmälas
färdiga till lastning, utan att tiden för lastens erhållande helt och hållet
beror på den garanti, s. k. »colliery guarantee», som derfor lemnas af vederbörande
grufbolag. I ifrågavarande garanti bestämmes i allmänhet ett visst
antal timmar för ångfartyg, eller dagar för segelfartyg, inom hvilka lastningen
skall vara fullbordad. Med dessa timmar och dagar menas dock alltid »colliery
working hours» eller »colliery working days» (alltid fulla arbetsdagar), och räknas
tiden sålunda endast för så vidt brytningsarbete derunder verkligen försiggår
i den ifrågavarande grufvan. Såsom väl bekant, afbrytes dock detta arbete af
många anledningar, såsom söndagar, allmänna och lokala helg- och fridagar, aflöningsdagar,
olyckshändelser i grufvan, strejker o. s. v.; hvad särskildt de
lokala fridagarne beträffar, förtjenar nämnas den vecka vid midsommartiden, då
de s. k. Gosforth Park Race's ega rum, samt veckan emellan jul och nyår, då
i regel ej mycket arbete försiggår i distriktets grufvor. Ett fartyg, som enligt
garanti bör lastas på t. ex. sex »colliery working days», kan således under
ogynsamma omständigheter blifva liggande här 14 dagar utan att öfverliggedagarne
börja löpa. Likväl inträffar ofta att fartyg i hemlanden befraktas för
att här intaga last (som ofta vid befraktningens afslutande ännu ej är köpt),
utan att i certepartiet hänvisas till »colliery guaranteen», eller att i certepartiet
endast stipuleras ett visst antal dagar eller timmar, utan tillägg arbetsdagar
(timmar) eller »colliery working days» (»hours») inom hvilka lastningen skall
vara fullbordad. Kan lasten inom föreskrifven tid ej erhållas och skepparen
med anledning deraf gör anspråk på ersättning för öfverliggedagar, mötes han

375
af köpmannen, som under anförda förhållanden aldrig ingår på att betala ersättning,
med den invändningen att »colliery guaranteen» innehåller något helt
annat än eertepartiet, att lasten ännu ej ens är köpt och att således någon
garanti ej föreligger, eller åberopas »custom of the port» eller den omständigheten
att haD, köpmannen, ej haft något med befraktningen att göra. Då, såsom
ofta varit fallet, eertepartiet innehåller en klausul, att skepparen är skyldig,
ofta vid högt vite, att teckna »rena» koaossementer, eller också att anspråk
på ersättning för öfverliggedagar skola ersättas på lastningsorten och att lasten
derför ej får häfta, inses lätt att skepparen befinner sig i en högst vansklig
ställning och utsigterna att slutligen erhålla den ersättning, hvarpå han på grund
af certepartiet med fog kan göra anspråk torde ofta blifva mycket tvifvelaktiga.
Befälhafvare å fartyg, som komma hit såsom fraktsökande, torde också
böra taga i betraktande ofvan angifna förhållande, att lastningen ej försiggår
efter »regular turn», hvilken föreställning ännu af många hyses.
Cardiff.
Vid återblick på det förgångna aret, som ingick utan några stora förhoppningar,
befinnes att, hvad Cardiff beträffar, de ekonomiska förhållandena inverkat
mindre hämmande än i andra engelska affärscentra. Cardiff har ej gått tillbaka,
utan blott hvilat, för att med desto större energi begagna sig af förbättrade
konjunkturer.
Dess skeppsfart, Barry inbegripen, var ungefär densamma som år 1892;
tonnagen af inklarerade fartyg visade 7,123,602 ton mot 7,106,182 ton år
1892, eller en tillökning af 17,420 ton. Utklareringen visade emellertid en
minskning af 264,082 ton.
Utskeppningen af kol, kokes och »Patent Fuel», inberäknade s. k. »bunkers»
samt kol för segelfartygens behof, stannade vid 13,303,190 ton eller
615,579 ton mindre än år 1892, deraf »bunkers» 109,972 ton. Denna minskning
föranleddes helt och hållet af en oväntad, planlös 5 veckors strejk i
härvarande kolgrufvedistrikt under augusti och september månader. Kolframbringarne,
»the hauliers», lemnade utan afvaktan på utgången af lagbestämd
uppsägningstid sitt arbete, emedan de ej erhöllo begärd 20 % förhöjning å
arbetslönen, och då de andra arbetarne ej ville eller tillätos taga de strejkandes
plats, förorsakades en nästan allmän stagnation. Slutet kunde dock blifva endast
ett — återupptagande af arbetet på de gamla vilkoren, då de strejkande voro
oorganiserade, utan medel, arbetsinställelsen olaglig och företagen utan ledarnes
gillande. Nöden kom snart och tvingade till underkastelse.
Det är att hoppas att den stadiga utvecklingen af Cardiffs export, med de
högre kolpris, som här erhållas, hvilka pris betingas jemte af kolens godhet
af den tillit till kontraktens utförande, som ingifves genom säkerheten för arbetets
oafbrutna fortgång, så länge aflöningen bestämmes genom »the sliding
scale», ej måtte lida af denna obetänksamma arbetsinställelse.
»Sliding seales-principen synes ännu hafva tillit hos arbetarne, synnerligen
efter att vid hvarje revision flere procents löneförhöjning egt rum, sedan kolprisen
stigit och antagligen komma att bibehålla sig, och man hoppas att en
för arbetarne fördelaktigare öfverenskommelse skall kunna afslutas efter utgången
af den hittills varande, den 30 september.
Vid årets början betingade bästa ångkol ej högre pris än 9 sh. à 9 sh. 6 d.,
på hvilken grund kolkontrakten för 1893 uppgjordes, och efter öfverenskommelse

376
om ny »sliding scale» föll priset ännu lägre, så att grufegaren fann, att han
pä kontrakt erhöll lika mycket och stundom mer än i den öppna marknaden.
I maj månad började dock prisen åter gå stadigt upp och Cardiff trodde sig
få draga fördel af strejken i Forest of Dean och den följande stora Midlandstrejken,
då »the haulier's» strejk härstädes inträffade, vid hvilken prisen stodo
för bästa ångkol 13 sh. à 13 sh. 6 d. och bästa huskol 10 sh. 9 d. à 11 sh.
pr ton f. o. b. Sedan Midlandstrejken uppdrifvit prisen till en oskälig höjd,
noterades de vid årets slut till 15 sh. 6 d. à 16 sh. 6 d. för bästa ångkol
och omkring samma siffror for bituminösa kol. Utsigterna för 1894 synas
synnerligen uppmuntrande och kolkontrakten uppgöras betydligt högre än för
1893, antagligen till 12 à 13 sh. f. o. b.
På kolkontrakten med Sverige och Norge lära betydande förluster hafva
egt rum.
Af de exporterade kolen hafva utförts från Barry 4,211,000 ton, eller
en tillökning från föregående år af 30,000 ton.
Stål- och jernindustrien var äfven under 1893 otillfredsställande med till
och med lägre pris än föregående året, så att vid årets slut noteringen för
tunga skenor ej var högre än £ 3. 12. 6 à £ 3. 15. 0 pr jernvagn vid verken.
Utskeppningen från Cardiff var fortfarande obetydlig eller 24,000 ton
rails och 27,000 ton annat stål och jern, dock 6,000 och 8,000 ton respektive
mera än 1892.
Hvad Cardiffs införselsartiklar, trävaror, jernmalm och säd, beträffar, har
trävaruimporten jemförd med den till andra hamnar varit betydlig. Cardiff har
deri ryckt upp till platsen näst efter London, då Liverpool under 1893 gått
tillbaka. Cardiffs import var 631,474 loads; visserligen 31,653 loads mindre
än 1892, men med hela Englands import nedgående med eirka 670,000 loads,
är Cardiffs ställning ganska beaktningsvärd. Man ämnar äfven söka beliålla den,
då Severn s öppnande för navigation af fartyg upp till 400 ton ingifver rättmätig
förhoppning om att, till trots af Manchesterkanalen, kunna utvidga operationsområdet
inom »the Midlands» upp mot Staffordshire.
Af jernmalm har importerats 650,000 ton eller CD tillökning af 68,000
ton, betingadt af Dowlais-verkens årligen ökade verksamhet. Priset har dock
hållit sig ytterst lågt och har fluktuerat mellan 11 sh. och 11 sh. 6 d. för
Rubio- och högst 10 sh. 6 d. för Tafna- och Garnueha-malm cif.
Spanmålsinförseln fortgår att årligen tilltaga. Så infördes nästlidna år
3,685,000 cwts eller 603,000 cwts mera än år 1892.
Orten ser med tillfredsställelse på hvarje år ökad import; men den hämmas
i sin färetagsamhetsifver genom dockmouopolet i Cardiff. Bote Docksbolaget
vill ej bereda rum för importen eller sälja land för andra att bygga
en importdocka. Det arbetas derför nu ifrigt på att få till stånd en »Harbour
Trust», och det ser ut som det skulle lyckas, då säljarne äro villiga och behofvet
af utrymme trängande, så att liberal betalning kan erbjudas. Men
markisens of Bute försäljningslust inskränker sig måhända till dockorna, som
gifva dålig ränta, för att behålla närgränsande land, som genom dockornas tillvaro
mångdubblats i värde, hvarigenom förslaget måste stranda.
I Barry har en ny docka redan påbörjats, som beräknas blifva färdig efter
omkring fyra års tid.
Helsotillståndet har under året varit tillfredsställande. 17 fall hafva vårdats
i afdelningen för smittosamma sjukdomar hörande till hoapitaläkeppet
»Hämmadryad»; deraf 11 tyfus, 2 pyæmia, 2 erysipelas, 1 messling och 1
koleradiarrhé.

377
Ett fartyg anlände utanför hamnen med 2 kolerapatienter om bord, hvilka
blefvo förda till sjukhuset på Flatholm, en ö 3 mil från strand utanför Cardiff.
Ett krematorium har der blifvit uppbygdt till förbränning af i kolera aflidne,
till hvars begagnande tillåtelse har gifvits åt Bristols och Gloucesters
sundhetsmyndigheter.
Härvarande myndigheter hafva dock hittills med framgång motsatt sig upprepad
anhållan från närgränsande hamnar att få till sagda ö försända fartyg
med kolera om bord. De frukta att Cardiff skulle derigenom blifva förklarad
för en smittad hamn, till oberäknelig skada för dess skeppsfart. Ej ens åt
Barry har sådan tillåtelse lemnats.
Hvad svenska och norska skeppsfarten beträffar, har den varit ganska tillfredsställande,
oaktadt frakterna till de flesta ställen, dit kol härifrån skeppas
— redan vid årets början låga—, ytterligare nedgingo med från 5 till 25 %.
Våra fartyg nödgades derför till betydande antal sluta på de osunda brasilianska
hamnarna.
Antalet af hit anlända fartyg var:
Större delen anlända i barlast och afgå med få undantag med kollast.
Af här utskeppade kol afsändes till svenska och norska hamnar följande
qvantiteter:
Svenska Ton
Stockholm 30,000
Göteborg 12,000
Saltkällan 3,500
Malmö 2,275
Karlskrona.. 2,133
Kalmar 1,970
Landskrona 1,540
Norrköping 950
Helsingborg 675
Gefle 650
Gottskär 630
Ystad 600
Sundsvall 277
Karlshamn 125
Ton 57,325
Norska Ton
Kristiania 13,300
Bergen 5,765
Slemmestad 1,587
Sannesund 1,210
Drammen 1,110
Möss 935
Trondhjem 935
Horten 888
Kristianssand 600
Tromsö 550
Tönsberg 420
Fredrikshald 380
Skien 270
Ton 27,950
Ber. om Handel o. Sjöfart. 25

378
År 1892 skeppades till Sverige 54,596 ton och till Norge 15,700.
Af jernvägsskenor afsändes:
år 1893 till Sverige 450 ton och till Norge 149 tonT
mot år 1892 » » 4,406 » » » 2,825 »
Värdet af kol- och jernutskeppningen uppgick:
år 1893... till Sverige £ 34,272 och till Norge £ 15,275,
mot år 1892 » » 57,696 » » 24,645.
Införseln till Cardiff från Sverige och Norge bestod af:
Furuplankor och battens från Östersjön hafva under året haft god efterfrågan
och voro lagren vid årets slut ej stora.
Större delen af svensk och norsk pitprops afyttras här genom i början af
året ingångna kontrakter, och uppgifves priset för året hafva varit 25 sh. pr
load allt igenom.
Norskt gruftimuier levererades under säsongen till pris varierande mellau
23 sh. och 27 sh. 6 d. pr load samt fransk pitwood från 14 sh. till 16 sh.
pr ton. Den under höstmånaderna rådande kolgrufvestrejken synes icke hafva
berört pitpropsmarknaden något väsentligare, och lära kontrakter för leverans
under nu ingångna året hafva uppgjorts till samma pris som under det föregående.
Stora kontrakter för fransk pitwood för innevarande år lära hafva antagits
för mellan 15 sh. och 16 sh. pr ton.
Uti den ganska betydande sädesimporten till Cardiff torde ej Sverige kunna
deltaga i någon anmärkningsvärdare grad, fastän dess hafre här har högt anseende.
Visserligen infördes hit sistlidet år 30,345 cwts trots de höga prisen

379
derå, i följd af stor efterfrågan från Frankrike, men priset blir dock alltid en
afgörande faktor, och häri konkurrerar med framgång den irländska och ryska
hafren.
Af den svenska och främst norska utförselsartikeln till Cardiff, trämassa,
har mängden varit ungefär densamma från Norge som år 1892 och från Sverige
något mindre. Tillfälle till afsättning är också begränsadt, då endast ett pappersbruk
finnes å orten eller dess närhet, och afsättningen bestämmes af detta
pappersbruks förbrukningsförmåga.
Det nya året har ingått med ljusa utsigter, och om fortsättningen håller
hvad början utlofvar, och inga nya strider uppstå mellan kapital och arbete,
kommer åtminstone skeppningen af kol att ökas väsentligt.
Grimsby.
På grund af den stora kolstrejken under sommaren, hvilken i väsentlig
mån inverkade förlamande på härvarande affärer, har importen under året betydligt
minskats.
Införseln, jemförd med densamma under föregående år, ställer sig på följande
sätt:
Plankor, battens och bräder 1893 loads 225,962
mot under 1892 » 230,602
Minskning: 4,640
Hugget virke af alla slag 1893 loads 54,284
mot under 1892 - » 81,956
Minskning: 27,672
Trävarorna hafva hitförts hufvudsakligen å Öslersjöfarare till låga och ofördelaktiga
frakter på sätt nedan angifves:
Archangel 35 sh. till 40 sh. pr standard
Onega 32 » 6 d. J> 35 » » »
Gefle och Kronstadt 19 » » 21 » » »
Viborg -- 21 » » 23 » 6 d. » »
Nedre Botten 22 » 6 d. » 25 » » B
Björneborg 20 » » 23 i> » »
Öfre Botten 23 » J> 27 » » »
Jern och stål införas fortfarande blott såsom barlast i trälastade fartyg,
företrädesvis från Stockholm och Gefle.
Årets import utgör af jern 7,917 ton
» » » » stål 370 »
Totalsumma 1893 8,287 ton
mot år 1892 ... 15.221 »
Minskning 6,934 ton
Denna hamn har lidit mycket under sistlidet år af ovanliga orsaker till
affärsbetryck, bland hvilka särskildt bör nämnas kolstrejken, kolerafarsot och en
häftig storm under november. Den först anförda berörde ödesdigert nästan
hvarje gren af industrien och i synnerhet skeppsfarten.

380
Kort efter slutet af juli upphörde här nästan all utskeppning af kol och
detta fortfor till slutet af november.
Efter det tillfälliga biläggandet af tvisten fingo affärerna förnyadt lif och
under årets sista månad har utförseln af kol varit mycket betydlig. Minskningen
i densamma hade emellertid varit för stor för att kunna täckas under en
enda månad, och «huru qvantiteten af kol, som numera lastas i denna hamn, är
mycket större än under motsvarande tidrymd under föregående ár, kommer den
under fyra månader nödtvungna sysslolösheten nödvändigt att förminska totalexporten
för året.
Största delen af de kol, som härifrån utskeppats, kommer från grufvorna
i Yorkshire och Derbyshire. Under det strejken varade, bragtes tusentals ton
kol till Grimsby sjövägen från hamnar i Skotland, norra England och äfven
South-Wales. Så skedde hufvudsakligen för Manchester—Sheffield- och Lincolnshirejernvägsbolaget,
äfvensom för åtskilliga kolförbrukande firmor, såsom
gaskompaniet, kol-, salt- och garfverikompaniet med flere andra.
rades likaledes från kontinenten.
Kol importe­
Under juli var priset på bästa South-Yorkshire »Härd Steam CoalsB 12
sh. pr ton, 2:dra qvaliteten hårda ångkol 10 sh. 6 d. pr ton och ång-Bcobbles»
9 sh. 9 d., allt f. o. b., men efter strejkens inträde stego prisen för ofvannämnda
qvaliteter till 18, 14 och 12 sh. pr ton f. o. b.
Totalexporten år 1893 utgjorde 378,214 ton
» » 1892 B 603,201 »
Minskning 224,987 ton,
hvaraf utförseln till Sverige år 1893 utgjorde 99,120 ton
mot år 1892 185,688 B
Minskning 86,568 ton.
Utförseln till Norge år 1893 utgjorde 37,593 ton
mot år 1892 44.582 »
Minskning 6,989 ton.
Kolfrakterna började låga, men förbättrades något mot årets slut, och voro
i genomsnitt följande:
Till Kristiania £ 3. 10. 0 till £ 6. 0. 0
» Stockholm » 4. 10. 0 » » 5. 5. 0
» Norrköping » 4. 15. 0 B » 5. 5. 0
» Malmö och hamnarna vid Öresund »4. 0. 0 » J 5. 0. 0
» Åhus »4. 0. 0 » »5. 0. 0
» Kronstadt »4. 0. 0 B » 5. 0. 0
B Köpenhamn B 4. 0. 0 B » 5. 15. 0
Hvad införseln af is angår, var
totalimporten år 1893 63,028 ton
B B 1892 61,306 »
Ökning 1,722 ton.
Denna ökning förorsakades af den ovanligt varma sommaren; tillverkning
af is har fortfarande egt rum till ungefär enahanda omfattning som under 1892.

381
Resultatet af denna tillverkning har icke uppmuntrat till dess utsträckning,
alldenstund priset på här tillverkad is är högre än det å sådan från Norge.
Priset på norsk is direkt från produktionsstället var 1 sh. 6 d. till 2 sh. 6 d.
pr ton f. o. b., under det att detsamma vid försäljning under sommaren från
förrådshusen vexlade från 2 sh. 6 d. till 7 sh. 6 d. pr ton f. o. b. Cif.priset
var 9 sh. till 14 sh. 6 d. och frakten omkring 7 sh. pr ton.
Omsättningen af fisk fortfor att stegras. Byggandet af ångtrawler, som
under 1892 låg alldeles nere, fick förnyadt lif år 1893, och antalet ångfiskefartyg
har betydligt ökats. Från slutet af juni till slutet af september tillväxte
detta med en ångare i veckan.
Åtskilliga fartyg hafva under årets lopp gått förlorade, men flertalet deraf
voro smackar, så att, på det hela taget, Grimsby's fiskeflotta blifvit betydligt
ökad.
Island.
Tre norska fiskesmackar hafva hitfört kabiljo och halleflundror från
Under året ilandförd fisk utgjorde
under 1893 75,000 ton mot
» 1892 62,706 »
Ökning 12,294 »
Tolf laddningar färsk makrill infördes från Norge med små norska ångfartyg.
Åtskillig färsk sill har likaledes införts från Norge och Sverige med reguliera
ångbåtar.
Hull.
Till åskådliggörande af svenska och norska sjöfarten på denna hamn, jemförd
med den under närmast föregående år, meddelas nedan anförda uppgifter.
Inklarerade svenska fartyg.
Från
1893
Antal Tonnage
1892
Antal Tonnage
Sverige 205 75.786 236 83,495
Norge 17 5,054 8 3,295
Andra länder 39 21,287 51 25,696
Inköpta i Hull — — 3 2,814
Summa 261 102,127 298 115,300
Samtliga dessa fartyg ankommo med last, med undantag för 8 ångare om
4,908 ton. Af totalantalet voro 147 ångare om 66,618 tons drägtighet.
Inklarerade norska fartyg.
Från Antal Tonnage Antal Tonnage
Norge 110 35,457 167 53,033
Sverige 33 9,025 44 14,548
Andra länder 67 38,406 85 46,566
Inköpta i Hull — — 1 77
Summa 210 82,888 297 114,224
Af dessa voro 8 fartyg om 1,518 ton barlastade, och utgjorde ångarnes
antal 66 om 25,100 ton.

Till
382
Utklarerade svenska fartyg.
1893
Antal Tonnage
1892
Antal Tonnage
Sverige, med last 104 40,849 177 '65,800
B i barlast 88 26,883 51 15,390
Norge, med last 1 238 — —
» i barlast 3 884 — —
Andra länder, med last 8 2,087 26 10,894
)> » i barlast 57 30,811 44 24,641
Kondeinneradt 1 324 — —
Summa 262 102,076 298 116,725
Utklarerade norska fartyg.
Till Antal Tonnage Antal Tonnage
Norge, med last 23 7,362 72 21,066
» i barlast 62 21,468 52 17,326
Sverige, med last 22 7,709 42 14,565
» i barlast 22 8,825 18 5,532
AndFa länder, med last 19 7,549 45 17,017
» » i barlast 62 30,892 64 35,991
Summa 210 83,805 293 111,497
Det ökade antal fartyg, hvilka, såsom ofvan synes, lemnat denna hamn barlastade,
utgör, dess värre, ett fullkomligt, bevis å dervarande affársomsättning
under året. I min senaste årsberättelse omnämnda stridigheter med härvarande
dockarbetare vid lastning af ett norskt fartyg, visade sig vara ett förespel till
kort derefter vidare utvecklade oroligheter, hvilkas spår länge komma att blifva
märkbara, och detta ej blott lokalt, utan inom hela arbetarebefolkningen. Den
hufvudsakliga grundvalen för dockarbetarestrejken i Hull utgjordes af arbetareföreningsledarnes
fordran att endast till denna förening hörande arbetare finge
användas vid med fartygens lossning eller lastning förenade arbeten. Arbetsgifvarne
åter funno att de af nämnde ledare för ernåendet af detta mål vidtagna
åtgärder ovilkorligen nödvändiggjorde deras bekämpande, och resultatet af
härigenom föranledd strid har blifvit, att de af arbetareföreningen framstälda
fordringar måst öfvergifvas, så att f. n. ej någon svårighet mot fritt aftal förefinnes.
Ytterligare fördelar för fartygsegare vunnos derjemte med hänseende
till öfverarbete under lördagseftermiddagar samt användande af föreniugen ej
tillhörande stufvare.
Knappast hade nu anförda strejk afslutats, förrän affärerna i denna hamn
drabbades af följderna af den stora kolstrejken, som genast på det svåraste utöfvade
inflytande på exporten af kol. Denna har deraf skadats till den omfattning,
att antagligen många år torde åtgå innan exporten hinner ernå sitt
dittillsvarande omfång, hvilket är så mycket beklagligare, som ihärdiga åtgärder
för att göra Hull till en betydligare kolexporthanin just då började lemna förhoppning
om framgång. Totalbeloppet af årets afskeppningar till utlandet föll
ock härigenom till 387,293 ton, mot 879,127 ton under 1892.
Under året har ett vigtigt afgörande kommit till stånd med hänseende till
den länge oafgjorda frågan rörande Hull-dockkompaniets egendom. Regeringens
sanktion har nämligen erhållits till en parlamentsakt genom hvilken »North-
Eastern Railway C:o» bemyndigats att inköpa hela nyssanförda egendom på

383
vilkor, sota allmänt anses vara synnerligen gynsamma för Hulls utveckling såsom
hamn. Bland nämnda vilkor ingår ock förbindelse för jernvägsbolaget att
inom förloppet af 7 år nedlägga minst £ 500,000 å nödiga förbättringar; oeh
redan planlagda eller igångsatta arbeten bära vittne om de nya egarnes frikostiga
bemödanden att vidare utveckla de förmåner hamnen redan förut eger
genom sitt läge och andra gynsamma förhållanden.
De dockor, af hvilka »Hull & Barnsley Railway & Dock C:o» är i besinning,
komma fortfarande att förblifva i nämnda bolags oberoende ego.
Bland nyss anförda förbättringsarbeten ingår ock att i närmaste framtid
bereda ökade lättnader för fiskimporten, både med hänseende till dockor och
kajutrymme. Man har nämligen länge klagat öfver att härvarande landningsplats
för fisk ingalunda motsvarade fordringarna af denna snabbt tilltagande industri,
och detta har isynnerhet varit fallet sedan importen af sill genom särskildt
dertill anordnade ångare vunnit allmänt begagnande.
Under senaste tvenne år har ock denna hamn till stor omfattning besökts
af tyska 5>trawlersi>, hvilka först funno sin väg hit under kolerans härjningar
i Hamburg.
Samtliga till Hull ankomna fartyg egde
under 1893 en drägtighet af. 2,973,510 ton
mot under 1892 3.282,880 »
hvaraf voro svenska under 1893 3'é4 % 1892 3-5 1 % 1891 3-61 %
» B norska » r· 2'78 % » 3"é8 ''„ » 2'99 %
Samtliga inklarerade fartyg voro från
Sverige 422 st. om 213,647 ton under 1893
» 465 » » 253,399 » » 1892
Norge 275 » » 156,087 » s> 1893
» 366 )i » 184,360 >< » 1892
De väsentligaste varuslag, som ingått i importen från Sverige och Norge
under senaste trenne år, hafva varit:
Från Sverige.
Slag 1893 1892 1891
Trävaror, sågade loads 128,713 135.659 134,709
» huggna » 40,759 74,286 81,177
Trämassa ton 7,527 8,097 10,533
Jern och stål » 43,531 44,005 64,055
Tack- och skrotjern » 18,730 20,059 22,979
Papper cwts 37,863 38,185 27,950
Smör B 176,434 143,584 131,097
Fläsk » 10,203 2,293 4,781
Hafre » 107,587 47,959 109,369
Fisk » 479,502 540,596 383,450
Tändstickor lådor 23,192 16,250 818
samt härförutan under senaste år: bark 630 ton; ost 125 cwts; koppar 65
cwts; repslageriarbeten 72 kollis; vicker 5,453 bushels; ärter 1,500 bushels;
droger 31 kollis; ägg 114 lådor; frukt 175 kollis; glas 820 cwts; skinkor 233
cwts; hår 87 balar; hö 1,090 balar; horn 282 cwts; hudar 1,673 cwts; ister

384
60 cwts; margarin 52 cwts; gödningsämnen 295 ton; kött 192 cwts; papp
4,438 cwts; malm 33 ton; potäter 1,800 cwts; trän 53 kärl; lump 2,935 balar;
skinn 100 balar; spritvaror 31 gallons; talg 140 cwts; tjära 164 kärl;
ull 28 balar; gulmetall 490 cwts och zink 60 cwts.
Från Norge.
Slag 1893 1892 1891
Trävaror, sågade loads 10,627 12,440 7,768
» huggna » 23,477 47,562 36,533
Trämassa ton 11,591 12,253 16,999
Fisk cwts 443,710 415,112 403,957
Trän kärl 2.193 2,713 2,180
Is ton 18,308 13,530 26,940
Smör cwts 6,518 2,627 2,968
Margarin » 3,921 10,946 20,207
Papper » 42,714 36,116 33,186
Hafre » 1,010 400 14,736
Tändstickor lådor 20,336 24,420 4,643
hvartill kommer för senaste ár: fläsk 190 cwts; öl 38 lådor; ost 132 cwts;
repslageriarbeten 471 kollis; korn 980 ewts; droger 396 cwts; frukt och grönsaker
377 kollis; mjöl 40 cwts; vildt 631 kollis; glas 791 cwts; hö 5,184
balar; horn 224 cwts; hudar 2,181 cwts; häjtar 79 st.; stångjern 2,034 ton;
tack- och skrotjern 212 ton; gödningsämnen 80 ton; kött 2,357 cwts; papp
3,217 cwts; malm 4,005 cwts; lump 2,177 balar; skinn 29 balar; spritvaror
28 gallons; talg och stearin 636 cwts; tjära 89 kärl; ull 320 balar; gulmetalt
3,453 cwts och zink 165 cwts.
Importen af trävaror visar från båda länderna ett betydligt aftagande, somdock
hufvudsakligen orsakats af de båda ofvan anförda strejkerna. Tillförseln
af smör befinner sig deremot i tillväxt; af norsk margarin äter i aftagande.
Den skarpa konkurrens som skandinaviskt smör redan mött i London och södra
England af kolonialsmör synes befinna sig i stadigt tilltagande och börjar att
göra sig känbar äfven inom denna del af landet.
Importen af fisk företer fortfarande betydliga siffror. Den, enligt uppgift,
mellan exportörerna bildade »ring» har icke förmått att begränsa tillförseln inom
rimligt omfång, och resultatet häraf har utan tvifvel medfört förluster, då denna
vara f. n. — efter påsk — har praktiskt varit osäljbar. Under innevarande
år 1894 hafva hittills redan 123 svenska och norska ångare hitfört sill, under
det att under motsvarande tid af 1893 deras antal endast uppgick till 89.
Is har funnit liflig efterfrågan till förmånligt pris; en följd af sommarens,
varma väderlek. Det ökade antalet af ång-»trawlers» i förening med dessas,
till aflägsna fångstplatser, t. ex. Island, utsträckta färder bidrager ock att stegra
förbrukningen af nämnda konserveringsmedel.
Tillförseln af får och nötboskap från Norge har under året helt och hållet,
uteblifvit.
Liverpool.
Hela utrikes skeppsfarten på denna hamn under 1893 — alla nationers
fartyg inbegripna — utvisar en icke obetydlig förminskning mot den år 1892.

385
År Inklarerade Utklarerade
1893 _.. 4,184 st. om 5,576,003 ton 3,324 st. om 4,585,645 ton
1892 4,597 » » 6,245,430 » 3,718 s> » 5,216,699 »
Minskning 413 » B 669,427 » 394 » » 631,054 »
— 9 % — 11 % — 11 % — 12 %
Orsaken till denna minskning af i genomsnitt 11 % är att söka dels i
den allmänna stagnationen i verldens affärsrörelse, som rádt allt ifrån slutet af
1890, dels ock i de stora arbetarestrejkerna i bomullsfabrikerna i Lancashire
under början af året samt i kolgrufvedistrikterna inom mellersta och öfre England
under årets senare hälft, hvilka strejker medförde förlamning inom nästan
alla verksamhetsområden af industrien och trafiken.
Fartygens medeldrägtighet för året visar sig hafva varit 1,353 ton mot
1,380 år 1892, 1,307 år 1891 och 1,176 år 1888.
De hitkomna norska fartygens medeldrägtighet har stigit till 619 ton mot
600 ton år 1892.
Norges deltagande i Liverpools ofvannämnda utrikes skeppsfart, i hvilken
icke ingår fartyg, som ankommit från eller afgått till Storbritanniens och Irlands
hamnar, har aftagit med omkring 12 %.
År Inklarerade Utklarerade
1893 334 st. om 208,855 ton 303 st. om 187,935 ton
1892 380 » B 234,518 » 363 » » 216,157 »
Härvid bör påpekas, att nära dubbelt så många fartyg som under vanliga
år måste gå till andra kolhamnar, i synnerhet till Syd-Wales, för att söka last,
och att importen af pitprops från Norge sysselsatt endast 26 fartyg mot 47
nästföregående år.
Norges skeppsfart på Liverpool i det hela, inberäknadt kustfarten, ställer
sig sålunda:
År
Inklarerade
Antal Ton Bruttofrakt
£
Förtjenst
pr ton
Utklarerade
Antal Ton Bruttofrakt
£
Förtjenst
pr ton
1893 368 226,102 221,300 19/7 372 232,592 42,050 3/8
1892 392 239,347 275,940 23/0 400 241,516 49,950 4/1J
— 6 % — H % — 20 % — 7%—3>\ % — 16 %
Sammanlagda antalet norska ankomna och afgångna fartyg utvisa en fraktfor-
»jenst pr reg.-ton af blott 11 sh. 6 d. mot 13/7 år 1892 och 13/11 år 1891.
Sveriges skeppsfart på Liverpool har hållit sig nästan lika med den under
1892 och är fortfarande långt mindre betydande än Norges samt visar ingalunda
tendens till utvidgning eller inskränkning, likasom ej heller till stadgande
på vissa trafikleder, med undantag för den jemförelsevis regelbundna ångbåtsförbindelsen
med Göteborg.
Ar
Inklarerade
Antal Ton Brnttofrakt
£
Förtjenst
pr ton
Ut klarerade
Antal Ton Bruttofrakt
£
Förtjenst
pr ton
1893 71 46,795 33,470 14/3 72 50,113 9,060 3/7
1892 74 50,656 36,650 14/6 72 48,559 9,580 3/9
Den norska skeppsfarten visar sig hafva lidit mest i trävaruförseln från
Norra Amerika, hvilken antagligen lemnat rederierna föga öfverskott. Isynnerhet

386
torde detta vara förhållandet i pitchpinefarten frän sydstaterna, der fraktsatser
af i genomsnitt 97/6 pr standard i årets första hälft och 92/6, eller något
lägre, i dess midt lemnat en förtjenst pr reg.-ton af blott 19 sh. för hela året.
Under allra sista tiden hafva fraktslut för denna led ingåtts mot 87/6 pr standard,
hvilket enligt uppgift ej skall kunna leda till annat än förlust för rederiet.
Den enda trafik, som varit jemförelsevis tillfredsställande är mahognyförseln
från vestindiska distriktet.
Siffrorna för farten bortom Cap Horn oeh Goda Hopps-udden synas ej så
nedslående; men farten på Kalifornien har dock i hvarje fall lemnat ogynsamt
resultat.
Hvad särskildt angår importen från Norge till Liverpool, visar sig minskning
utom i den af is, men äfven för denna hafva, oaktadt en betydlig tillväxt
i lastqvantitet, lägre fraktsatser lemnat ett utbyte af blott 10/8 pr reg.-ton
mot 11/3 år 1892.
Importen af trämassa från Norge företer något högre utbyte pr ton, jeinfördt
med 1892; men denna import är icke synnerligen betydande, i det trämassa
föga användes i vestra delen af Lancashire.
Såsom redan påpekats, var nedgången i importen af norsk pitprops betydlig:
26 fartyg om 15,038 ton mot 47 fartyg om 24,900 toa år 1892 och
utbytet pr ton 9/0 mot 9/9 år 1892, 10/0 år 1891 och 11/0 år 1890.
Under senare delen af den stora strejken i kolgrufvedistrikten hitfördes i
norska fartyg 20 kollaster från de skotska vestkusthamnaroa; men den förtjenst,
som uppkom häraf, åtminstone för 15 ångfartygslaster, föll till stor del i händerna
på härvarande firmor, som befraktat dessa ångare för månad.
Oaktadt hvad nu anförts rörande rederiernas gäckade förhoppningar under
sistlidet år, synas dessa icke hafva minskat utan snarare ökat sin ihärdighet
i afvaktan på bättre fraktförtjenst. Med alltjemt fallande tendens i fraktsatser
gingo dock blott 53 fartyg hem till Norge under sistlidet år, mot 78 under
1892 och 89 under 1891, hvarjemte antalet fartygsköp härstädes förblifvit sig
temligen lika.
Hvad angår utsigterna för innevarande ár, kan med visshet sägas, att de
äro betydligt bättre än de voro vid förra årets början; och mången anser dem
vara rent af goda.
Manchesters skeppskanal öppnades för trafik ända upp till det nya docksystemet
innevarande års första dag; men det antages, att den nya trafikleden
icke kommer att hafva synnerlig inflytelse på Sveriges eller Norges skeppsfart
på Liverpool under de närmaste åren, om ens någonsin.
I Liverpool råder stark spänning i afvaktan på resultatet af kanalens öppnande,
likasom i Manchester. I sistanförda stad synes man allmänt hoppas att
en stor del af skeppsfarten på Liverpool skall draga sig till den nya, mera
centrala lossnings- och lastningsplatsen för Lancashire och omnejd, under det
att man i Liverpool räknar pä att få behålla fullt lika mycken trafik som tillförne,
ehuru man äfven här medgifver, att den nja kanalen skall blifva lifligt
trafikerad af pråmar och mindre ångfartyg.
Planläggarne för kanalen utfäste sig att på densamma kunna tillföra
fabriksdistrikterna deras förnödenheter for billigare kootnader än de som varit
rådande vid lossning i Liverpool. I sistnämnda stad har man deremot alltjemt
framhållit att Manchester — med Salford — icke eger mer än 800,000 invånare
utaf de 5 à 6 millioner, som räknas på samtliga hithörande fabriksdistrikter,
och att sjelfva Manchester numera icke är den förnämsta konsumenten
af de varor, aom erfordras för de industrier, hvilkas medelpunkt denna
stad otvifvelaktigt fortfar att vara. Om än kanalbolaget kan se sig i stånd att

387
underbjuda Liverpool i leveranskostnader för varor, afsedda for sjelfva Manchester,
hvilket mången betviflar, anses det dock ej vara i stånd att erbjuda
någon besparing med hänseende till transport af varor till Rochdale, Oldham,
Stockport m. fl. närbelägna orter, och än mindre till mera aflägsna härdar för
industrien, äfven om sjelfva fartygsfrakten från de importerade varornas utskeppningsorter
skulle, mot här närd förmodan, hålla sig lika för Manchester
och Liverpool.
Det är ännu icke möjligt att uppgöra några beräkningar med bestämda
siffror för att derpå grunda en förutsägelse om utgångeu af de båda stadernas
täflan, ty åtskilliga af de vigtigaste faktorerna äro ännu obekanta, i det att
ännu icke föreligga några förklaringar från jernvägsbolagen huruvida eller huru
mycket jernvagsfrakterna härifrån till konsumtionscentra, eller från produktionacentra
till Liverpool, kanna nedsättas, likasom ej heller från härvarande hamnstyrelse
huruvida och till livad omfattning umgälderna för lossning och lastning
kunna lindras eller borttagas: eller huruvida några åtgärder komma att företagas
till underlättande af lossning eller lastning eller omlastniug. Ett sakförhållande
torde dock härvid förtjena att anföras. Ett uorskt fartyg om nära
1,000 ton, som hitkom i slutet af november med plankor från britiska Nordamerika,
förmåddes af kanalbolaget, medelst löfte om ersättning för liggetid,
möjlig skada och extra arbeten, att deltaga i kanalens öppnande den 1 januari.
Vid uppbogseringen befans det, att detta fartyg, som låg 21 fot djupt, icke
kunde föras längre än till Latehford rid Warrington, ehuru kanalen uppgifvits
hafva 26 fots vatten, och först efter lossning af en del af lasten derstädes har
fartyget kunnat föras upp till de nya dockorna. Skepparen på detta fartyg
förklarade, att hela öfverriggen, utom undermasten, måst nedtagas och att han
icke trodde att segelfartyg i framtiden kunde underkasta sig denna jemförelsevis
kostsamma afriggning.
Till och med ängfartyg hafva att underkasta sig liknande afriggning för
att kunna gå under de fasta jernvägsbroarna, ehuru dessa hafva en höjd af 70
fot öfver vattenytan i kanalen. Äfven om ångfartyg, som hafva jemförelsevis
enkel rigg, möjligen kunna åtaga sig att gå upp till Manchester för samma
fraktsats som till Liverpool, torde detta icke vara möjligt för segelfartyg.
Sjöförsäkringsbolagen begära nu tilläggspremie, om resan skall fortsättas
förbi Liverpool till Manchester; men denna torde icke kunna vidhållas, då trafikerandet
af kanalen icke lärer blifva farligare än t. ex. inseglingen till Hamburg,
för hvilken hamn samma premier gälla som för Liverpool.
Till Manchesters fördel torde böra anföras att åtskilliga kontinentala hamnar
sägas hafva öppnat eller vara på väg att öppna regelbunden direkt ångfartygsförbindelse
med Manchester. Emellertid är ej osannolikt att större delen
af de varor, som komma att fraktas med dessa ångbåtar, äro sådana, som förut
kommit till Manchester via Newcastle, Grimsby, Hull och Goole.
Den import, som f. n. utgör Liverpools specialitet, omfattande varor från
Amerika, Afrika och än aflägsnare länder, hitförda i stora ång- eller segelfartyg,
torde icke kunna till större utsträckning förvärfvas af Manchester.
För öfrigt har Liverpool sin oerhörda prestige att bygga på. Det är två
omständigheter i förening, som hufvudsakügen grundlagt och uppehålla denna:
stadens lyckliga läge vid mynningen af den för de största fartyg jemförelsevis
lätt tillgängliga Merseyfloden och den omedelbara närheten till Englands starkast
konsumerande och producerande fabriksdistrikter.
Värdet af Liverpools import och export utgör i rundt tal tredjedelen af
hela Englands med Wales, och hamnen har under många decennier intagit
denna framstående plats. Under denna maktperiod på trafikens område hafva

388
här uppstått en bomullsbörs, som har så godt som monopol för England ocb
eger ett betydligt inflytande på kontinentala länder; en spanmålsbörs, som mäter
sig med Londons; en samling rederier, som ega nära hälften af Englands handelsflotta,
samt en mängd andra grupper af de förnämsta importörerna af råvaror
och lifsmedel, jemte andra förnödenheter för fabriksdistrikten; och Liverpools
skeppsdockor och varumagasin torde icke ega sin like. Sant är visserligen
att Manchester är medelpunkten och till viss grad härden för den enorma
industri, som lemnar till värdet största delen af Liverpools export, och äfven
att sorteringen af fabriksalster för export till stor del försiggår i Manchester;
men det torde icke vara annat än ytterst undantagsvis som ett större fartyg
afgår härifrån eller kan komma att afgå från Manchester lastadt uteslutande
med Manchestergarn, väfnader eller maskinerier. En stor fartygsladdning är
oftast sammansatt af de mest skilda elementer, af hvilka en stor del kommer
från helt andra orter än Manchester eller dess omnejd. Den slutliga sorteringen
och sammansättningen af lasten göres af Liverpools aflastare, som härvid gå
tillväga efter lång erfarenhet och ännu längre tradition. Liverpools redare,
köpmän och mäklare hafva hvar för sin bransch den största fördel af att alla
andra härvarande grupper af affärsmän äro så starka och samlade som de äro,
och deraf att en så stark trafik är konstruerad. Det skulle kunna tänkas, att
alla härvarande grupper af affärsmän med fördel kunde förflytta sig till don
nya inlandshamnen; men härvid måste i beräkning tagas, att de mångtusentals
medlemmarne af alla grupperna hafva sina bem härstädes och att lefnadsförhållandena
äro här långt sundare och angenämare än i Manchester. Det är
icke antagligt att de starkare firmorna någonsin skola förflytta sig dit eller
göra mera än på sin höjd öppna ett afdelningskontor derstädes. Och förrän
Manchester eger en stam af representanter för de olika import- och exportgrenarne,
jemnstark med Liverpools, torde den egentliga täflan mellan de båda
städerna icke begynna.
Norska och äfven svenska rederier hafva jemförelsevis ringa intresse i rivaliteten
mellan ifrågavarande båda samhällen. Det är visserligen icke otänkbart
att svårigheten för segelfartygs trafik på kanalen kominer att leda till
större användning af ångfartyg i fraktfarten med de för segelfartygen vigtigaste
artiklarne, men äfven om en förändring häruti är att förvänta, torde denna
komma att inträda så gradvis, att våra rederier få god tid att sätta ångfartyg
i stället för segelfartyg i den mån det kràfves. Det stadiga tilltagandet i
Norges ångfartygstrafik på Liverpool synes tyda på, att i hvarje fall de norska
rederierna äro fullt vuxna denna uppgift.
Af senast offentliggjorda årscirkulär för trävaruhandeln framgår, att importen
af mahogny nära fördubblats, i det att på de senaste fyra åren uppstått
en tillförsel från Afrikas vestkust, som f. n. är lika stor som hela mahognyimporten
till denna hamn från samtliga öfriga produktionsorter. Afrikansk
mahogny hitkommer uteslutande i ångfartyg.
Milford.
Fiskeriindustrien fortfar alt gynsamt utveckla sig i denna hamn och isimporten
från Norge visar ej någon minskning, oaktadt försök skett att bilda
bolag för tillverkning af konstgjord is, men hittills dock utan att sådant kommit
till stånd.

389
Portsmouth.
Ehuru varuutbytet med Sverige och Norge i vissa hänseenden ieke varit
så blomstrande som under närmast föregående år, har det dock i det hela varit
nära nog jämförligt med det vanliga, och ehuru frakterna varit låga, har likafullt
största delen af handelsomsättningen förmedlats genom norska fartyg.
Importen af trävaror och ved har ökats; af sistanförda vara var den större
än under närmast foregående år.
Den allmänna stagnationen i alla affärer, i förening med stoppning af ett
härvarande byggnadsbolag, har haft till följd att byggnadsverksamheten ej egt
vanlig omfattning, men hafva likafullt några få större byggnader blifvit uppförda.
Äfven skeppsbyggeriet har legat nere, då segelfartygen numera undanträngas
af ångfartyg, hvilka senare företrädesvis byggas i Nord England och Skotland.
Endast några få segelyachter, af lågt tontal, afsedda för kappsegling,
hafva här blifvit utförda.
Införsel af hafre har ej varit så betydlig som under föregående år; blott
en last ankom från Sverige, hvaremot större import egde rum från Finland
och Irland, hvilken betingade mycket moderata pris till följd af en i synnerhet
under årets senare del flau marknad.
Skörden af säd var ogynsammare och afkastningen lägre än under något
år allt sedan 1879. Höskörden slog likaledes fel, hvadau införsel af detta foderämne
blef af nöden. Högt pris å halm nödvändiggjorde likaledes import af
torfströ, företrädesvis frän Holland. Skörden af potäter var deremot en af de
bästa och friskaste, som någonsin erhållits.
Margarin vann betydligt ökad efterfrågan, sedan torkan uppdrifvit smörprisen
.
Med undantag för får har boskapsskötseln varit allt annat än gynsam för
kreatursegarne. Höga pris à foder och knappt bete nödgade dessa att realisera
djuren innan de voro slagtfärdiga, hvarvid de betalades lågt.
Fisket liar utfallit üfver medelmåttan; makrill oeh sill erhöllos i stor
mängd samt funno god afsättning. Norsk sill, hitförd från London på jernväg,
betalades godt; detsamma gäller ock om svensk sill från Göteborg, som ankom
via Grimsby, packad i is.
C. Juhlin-Dannfelt.

Cagliari den 16 maj 1894.
390
(Årsberättelse för 1893).
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige mod Ladning 1 366
» andre Lande i Ballast 6 3,781
Afgaaede: til Sverige med Ladning 4 2,496
» andre Lande v 3 1,651
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 1 466
» andre Lande » 2 2,223
y> » i Ballast 8 6,378
Afgaaede: til Norge med Ladning 1 281
» andre Lande » 8 7,484
» » i Ballast 2 1,302
Optjent Bruttofragt var for
Svenske Fartöier, ankomne Kr. 6,518
» » afgaaede » 45,770
Norske » ankomne » 36,320
» » afgaaede » 103,526
Det forlöbne Aar har altsaa givet bedre Resultat end det foregaaende for-
De forenede Rigers Skibsfart paa Cagliaris Distrikt, saavel med Henäyn til
Fartöiemes Antal som Draegtighed.
Den norske Skibsfart forögedes med 7 Skibe af 7.739 Ton, den svenske
med 6 Skibe af 3,380 Ton.
13 Skibe med 11,119 Ton.
For begge Lande tilsammen udgjör Tilvæxten.
Cagliaris Havn besögtes ifjor af ialt 355 Skibe dr. 144,441 Ton.
Indförsel fra De forenede Biger. Som sedvanlig indförtes direkte fra
Norge en Ladning af e:a 450 Ton Is og fra Sverige en d:o af c:a 200 Std
Trævarer. Indirekte över Italiens Fastland indförtes mindre Partier Jern, Begt
Fisk og Tjære.
Udförsel til De forenede Biger bestod udelukkende af Salt, som udskibedes
med svenske, norske, italienske og österrigske Skibe.
Handelsbevcegelsen i Cagliari til og fra Udlandet udgjorde ifjor:
Import Lire 7.230,490 mod
s> 7,685,325 i 1892
en Formindskelse af Lire 454,835, som fulder paa.
Bomuld, Silke, Skind, Kristalarbeide, Metaller og deraf tilvirkede Varer.

391
De vigtigate Indförselsartikler vare:
Kaffe Lire 893,940
Bomuld B 54,613
Uld s> 92,832
Trævarer » 400.587
Skind » 44,339
Petroleum » 209,202
Jeru- og Staalvarer Lire 361,311
Hamp og Lin » 11,970
Stenkul » 811.219
Stentöi og Glas » 36,181
Kornvarer.. » 4,008,490
Fisk og Madvarer... » 71,869
Exporten belöb sig til Lire 12,853,760 mod
5. 18,729,150 i 1892
altsaa en Forinindskelse af Lire
sten helt og holdent paa Malmer.
5,875,390, som falder næ-
De vigtigste Udförselsartikler vare:
Vin Lire 948,347
Salt » 290,608
Trækul » 1,200,000
Kork » 92,700
Huder Lire 242,61fr
Malme » 9,276,730
Ost » 155.135
Mandier » 524,985
Salt. Heraf produeeredes c:a 180.000 Ton og udförtes til Udlandet c:a
30,000 Ton. Priserne varierede mellem Lire 8 og 9 pr Ton.
Agerbrug. Som Fölge af Regnmangel var Hösten höist ugunstig. Kora
gav ussedvanlig liden Afkastning. Vingaardene gav bedre Udbytte og Udskibniogen
af Vin var meget livlig, især til Osterrige-Ungarn, som besörgedes for
det meste af österrigske Dampskibe,
Fæärift. Paa samme Grund, af Mangel paa Vand og Græs, var forrige
Aar for denne Bedrift höist ugunstigt og beregner man at e:a '/, af Hornkvæg
og Faar skulde være omkomne paa Sardinien.
Tunfisket slog ifjor Feil. Udbytlet var ikke halvt saa stort som forrige
Åars, idet det kuns belöb sig til 417 Ton mod 1,024 Ton i 1892.
Koralfangsten vedbliver at være ubetydelig; kun 450 Kg. blev fanget
ifjor.
Bergværksdriften. Produktionen af Malm udgjorde 158,302 Ton til en
Værdi af Lire 15,168,344, udvundet af 88 Miner. Udskibningen skeede fra
Cagliari og Carloforte til Italien, England, Belgien og Holland.
have 5 norske Dampskibe fundet Sysselsættelse.
I denne Fart
Kul fra Kngland indförtes med engelske Skibe c:a 30,000 Ton.
Hvede fra Sortehavet. Heraf importeredes c:a 20,000 Ton mestedels med
engelske og græske Fartöier, medens forhen flere norske Skibe vare eroploierede
i denne Fart.
Fragtmarkedet. Fölgende Fragter noteredes:
Kul fra England 6—7 Sh. pr Ton
Hvede fra Sortehavet 14 Frcs »
Salt til Östersöen 10 » »
Middelkurserne i Cagliari have fluktueret mellem Lire 28 og 29 for £ og
110—115 % paa Paris.
P. Pernis.

Lima den 12 april 1894.
392
(Årsberättelse för 1893.)
Intet svenskt, men 1 norskt fartyg om 1,128 ton ankom till distriktet.
Den totala skeppsfarten utvisar 591 större fartyg om 612,052 ton, deraf 388
ångare. Hela tontalet är nu knappast mer än hälften af hvad det var för tjugu
år sedan och detta bevisar bäst hvilket svårt slag som drabbat landets handelsoch
näringslif.
Kriget med Chili förstörde nationalvälniågan, kanske allra mest derigenom
att nämnda land då ryckte till sig de dyrbara guanolagren i Tarapaeá, som
förut lemnat så väsentligt bidrag till våra statsinkomster. Regeringen utsläppte
en massa pappersmynt, men kunde icke inlösa det och följden blef stora förluster
for befolkningen med åtföljande stagnation på nära nog alla förvärfsoniråden.
På sista tiden har tillkommit prisfallet i silfver, hvaraf Peru, som har
silfvermyntfot, fått synnerligen svåra vidkänningar. En kraftig och upplyst styrelse
skulle väl här som på andra ställen kunna råda bot på det onda, men
ingen förbättring är att vänta under de förhållanden som här herska, då den
inre politiken uppslukar allt intresse och lagarne åsidosättas eller tolkas på det
mest godtyckliga sätt, allt under det presidenter och vicepresidenter slitas om
regementet i det olyckliga landet. Mot slutet af året höll det på att komma
till en konflikt med Ecuador för en gränsfrågas skull, oeh som detta land kände
till våra svårigheter, uppträdde det mycket utmanande, men emellertid befans
det att båda regeringarna voro rädda för inre oroligheter, oeh då Chili icke,
såsom man hoppats i Ecuador, ville draga i fält mot oss ånyo, blef stämningen
mera fredlig, och har man all anledning att vänta en uppgörelse i godo af
tvistefrågan.
Införseltullen är oförändrad utom det att en förhöjning af 50 % tillkommit
för alla slags dryckesvaror.
G. Lembcke.
Innehåll: Cagliari (sid. 390), Lima (sid. 392), London (sid. 313).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 9.
Hamburg den 11 Maj 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Indledende Bemærkninger.
I Lighed med det næstforegaaeode Aar betragtes 1893 som et höist ugunstigt
Aar for den tydske Handel; det har været et Aar fuldt af Usikkerhed
og Ængstelse, og det afsluttedes uden Tillid til, at et snarligt Opsving vilde
iudtræffc.
Hvad særlig Hamburg angaar, saa fölte man i Aarets Begyndelse endnu
de slemme Virkninger af Koleraen i 1892. Forövrigt lider man endnu under
den Depression, der indlededes ved Verdenshuset Bärings Sammenbrud og Argcntiniena
Insolvens. Hamburgs store Handel paa Sydamerika gjör de Forstyrrelser,
der foraarsages ved de dersteds stadig tilbagevendende Uroligheder,
særlig fölelige. Hertil kom de talrige Fallitter i Australien, den strerke Krise
i de Forenede Stater, de store engelske Striker i Bonmldsindustrien og KulgrubedrifteD,
alt Momenter, der i höi Grad indvirkede forstyrrende paa Verdenshandelen.
De engelske Striker medförte dog samtidig forsaavidt en Fordel for
Tydskland, som den tydske Tekstil- og Jernindustris Produkter fandt Afsætning
derhen, hvor den engelske Industri paa Grund af Strikerne ikke var istand til
at levere, og som Indförelsen af engelske Kul til Tydskland var meget mindre
cnd sædvanlig. Men fraseet herfra föltes enhver af de nævnte Forstyrrelser i
Verdenshandelen dybt i Hamburg, og den almindelige Depression lagde sig laminende
paa Handelsstandens Foretagsomhed.
Kanske mere end noget andet har dog Sölvprisens Synken bidraget til
Aarets daarlige Resultat. Tydsklands og speeielt Hamburgs Förbindelser med
udeneuropæiske Lande, hvor Solv er det lovlige Betalingsmiddel, har maattet
lide haardt under Sölvets stadig synkende Værdi. Forbudet mod den frie Sölvmyntning
i Ostindien og Shermanbillens Ophævelse i de Forenede Stater foraarsagede
svære Rystelser; naar Sölvprisen imidlertid efter den sidste ikke sank
dybere, laa Grunden deri, at Virkningen var indtraadt för, idet Prisfaldet havde
indfundet sig allerede under Forventningen om Ophævelsen.
Sölvprisen var i Hamburg pr Kg.:
i 1871 178·— Mk
» 1876 156-34 »
» 1881 152-93 »
i 1886 133-37 Mk
» 1891 13234 »
» 1892 116-61 »
I Löbet af 1893 var den lavcstc Pris Mk 86-50 pr Kg. (30 Juni), ja
den 27 Juni kunde overhovedet ingen Pris noteres. I det sidste Halvaar varierede
Prisen mellem 90 og 100 Mk.
Det tydske Landbrug lider utvivlsomt ved den staerke Konkurrence med
udenlandske Landbrugsartikler. Naar der fra Landbrugskredse til Hjælp mod
Konkurrencen raabes paa höi Beskyttelsestold, peges der fra andet Hold paa,
Ber. om Handel o. Sjöfart. 26

394
at Tydskknd kun ved Import er istand til at brödföde sin Befolknipg, og at
selv den höieste Told, der med dette Hensyn for Öie kunde paalægges, ikke
vilde kunne hindre, at de let og billig producerende Lande, som Amerika, Indien
og Australien, under en rig Höst kastede Masser af Korn ind paa det
tydske Marked. Det har da ogsaa vist sig, at Toldkrigen med Rusland kun
medförte, at Kornimporten skede fra andre Lande, og at Kornpriserne paa det
tydske Marked efter Toldkrigens Begyndelse, istedetfor, som man ventede, at
stige, tvertimod sank. I Löbet af 1893 sank saaledes Prisen paa Rug 24 %
og paa Rugmel 26'2 %.
Kornhösten i Tydskland var god, ligeledes var Vinhösten baade rigelig og
af fin Kvalitet. Under Sommeren led imidlertid store Dele af Tydskland, særlig
det sydlige og vestlige, meget under den stærke Hede og Regnmangel.
Store Mængder af Hö maatte indföres, selv fra fjerne Lande, som Kanada,
Nordamerika, Argentinien og Chile. Fra Regjeringens Side toges der
omfattende Forholdsregler for at komme til Hjælp; saaledes nedsattes Jernbanetaksterne
for Fodermidler midlcrtidig meget betydelig. Imidlertid var Landnianden
paa mange Steder nödsaget til at sælge sit Kvæg til Slagt til yderst
ringe Priser. Ved den herskende Vandmangel led ogsaa Mölleribedriften, ligesom
Farten paa Floder og Kanaler hindredes meget, ja endog tildels helt maatte
indstilles.
Industrien har ligesaalidt i 1893 som i det foregaaende Aar givet Anledning
til Tilfredshed. Den hele trykkede Stilling og den store Arbeidslöshed
forringede Kjöbeevnen og Forbruget af Industriartikler aftog. Den tiltagende
Överproduktion trykkede alle Brancher, saerlig Jern- og Kulbrancherne; hverken
Knl- eller Kokssyndikaterne kunde opretholde Priserne. Der klages stadig över,
at de ved den sociale Lovgivning om Ulykkesforsikkring o. s. v. Industrien
paalagte Byrder gjör det vanskeligt for Tydskland at konkurrere. Uagtet
Arbeidslönnen var aftagende, var man dog fri for Striker; disse har i Tydskland
regelmæssig endt med Arbeidernes Nederlag, og der gribes derfor ikke
let til dette Middel.
Handelstraklaterne med Österrige, Italien, Belgien og Schweiz siges at
have bragt Tydskland en foröget Udförsel til disse Lande, og naar den tydske
Regjering har gaaet videre paa denne Vei og afsluttet Traktater med Serbien,
Rumænien, Spanien, Columbien og Uruguay, har den været fulgt af de Handlendes
og Industridrivendes fulde Sympati. Slutstenen paa denne Bygning er
nu reist ved Handelstraktaten med Rusland, der traadte i Kraft den 20 Marts
1894; derved er der gjort en Ende paa den for begge Parter skadelige Toldkrig
og den differeDtielle Behandling i Forhold til andre Lande, de to Naboriger
gjensidig har ladet hinanden blive tildel. Eokelte af de sluttede Traktaters
Ikrafttræden er dog endnu afhængig af, at de finder Anerkjendelse fra
vedkommende fremmede Folkerepraesentationers Side.
Saa meget den Interessekamp, der nu paagaar i Tydskland, væsentlig
mellem Landbrug og Industri, fra et nationalt Ståndpunkt kan være at beklage,
har den dog samtidig medfört en stigende Interesse for Landets ökonomiske
Udvikling og en udbredt Forstaaelse af, at det her gjælder Nationens Livsspörgsmaal.
Det för saa msegtige juridiske Element trænges mere tilbage af
denne almindelige Interesse for de store ökonomiske Spörgsmaal. bvis Lösning
man ikke venter fra ufrugtbare statsökonomiske Studier, men fra det stigendo
Kjendskab til de anvendte Naturvidenskaber. Med de Kunskaber, der spredes

395
ud fra Tydsklands höiere polytekniske Læreanstalter, dets höiere Landbrugs-
Forst- og Bergværksskoler, er der givet en sikker Basis, paa hvilken der kan
bygges videre til Landets Frenigang. I Modsætning til hvad der har været
Tilfældet i Norge, er i Sverige Respekten for de anvendte Naturvidenskaber
og deres store og vidtrækkende Betydning for Folk og Land stedse blevet
större; endnu mangler der dog noget i den fulde Forstaaelse af, at her er den
Grundvold, paa hvilken Landets Fremtid skal bygges.
Pengemarkedet. Medens tidligere af tydske Byer hovedsagelig Hamburg
optraadte som Laangiver til fremmede Stater, indtager nu i saa Henseende
Berlin den förste Pläds; Berlin er blevet en af de fornemste Pengemarkeder
for fremmede Stats- og andre Værdipapirer og konkurrerer starkt med Paris
og London. Tydskland er imidlertid her först kommet med, efteråt den gode
Tid var forbi og efteråt mange Staters mislige Finantser har foraarsaget Tab.
Tydskland har saaledes lidt meget ved Argentiniens og andre oversöiske Staters
slette Finantser, og senere har fölelige Tab opstaaet ved de store Belöb,
der i Tydskland er anbragte i græske, portugisiske, serbiske og italienske Papirer.
Af alle de fremmede Papirer, der befinder sig i tydske Hænder, opgives
det maaske kun at være de skandinaviske, der har bragt nogen Fortjeneste.
I den förste Halvdel af 1893 var Rentefoden i Tydskland meget lav;
först fra Midten af Mai Maaned blev der en större Bfterspörgsel efter Penge.
og Rentefoden steg, indtil Rigsbanken i August forhöiede Vekseldiskontoen til
5 %, paa hvilket Ståndpunkt den holdt sig Resten af Aaret. Rigsbankens
(xjeunemsnitsdiskonto blev saaledes i det forlöbne Aar 4.08 % og Privatdiskontoen
i Gjennemsnit e:a 3 1/16 %.
Ogsaa de skandinaviske Lande henvendte sig i 1893 forskjellige Gange
til det tydske Pengemarked for at opnaa Anbringelse saavel af Stats- og
Kommunelaanspapirer som af Hypothekpantebreve. Af de i Tydskland anbragte
svenske Papirer blev dog i Aarets Löb en ikke ubetydelig Del igjen til
stigende Kurser tilbagekjobt for svensk Regning, hvad der ansees for et Tegn
paa Sveriges voksende Velstand.
Emigrationen. Fra Tydskland emigrerede der i 1893 84,521 Mennesker
til oversöiske Lande. Emigrationen foregaar hovedsagelig fra det sydvestlige
og östlige Tydskland, fra det förste, efter hvad der paastaaes, paa Grund af
Överbefolkning, fra det sidste paa Grund af uheldige agrariske Forhold. Der
tales meget om, hvor betydelig den tydske Emigration er; i Forhold til Folkemængden
er den dog meget mindre end den Emigration, der foregaar fra vore
Lande.
Hamburg som vor »Mellemmand». Som Udgangspunkt for de efterfölgende
Bemærkninger tillader jeg mig at henvise til mine Rapporter af 1 Marts og
21 Juni f. A.
Der har i den senere Tid i vore Lande været megen Tale om, hvordan
vor Eksport bedst kunde fremmes og udvides ogsaa til fjernere Markeder; der
udsendes kommercielle Stipendiater, der tales om Etablering af egne Handelshuse
paa de fremmede Pladse, og man peger paa Oprettelse af Konsulater som
Midler i denne Retning. Fra svensk Side er det væsentligst den svenske
Eksportforening, der arbeider paa Eksportens Udvikling, idet den gjennem
Agenter söger at skaffe tilveie direkte Handelsförbindelser mellem Sverige og
fremmede Lande; saavidt mig bekjendt, er herved hidindtil kun et enkelt svensk
Handelshus i Udlandet blevet oprettet, nemlig et i Bombay. Fra norsk Side
optræder Staten ved at udsende kommercielle Stipendiater, hvis Opgave det er
at meddele vor Handelsstand Kjendskab til de fremmede Markeder og derved

396
at fremkalde direkte Handelsförbindelser. At de tagne Forholdsregler vil medföre
betydelig Nytte for De forenede Riger, derom tvivler jeg intet Öieblik;
men jeg mener paa den anden Side, at disse Forholdsregler alene neppe vil
kunne före os til et saa stort Maal som en gjennemgaaende Hævning af vor
Eksport og dens Udvidelse til at omfatte de fleste af Verdens Lande. Jeg har
selv i den nævnte Rapport af 1 Marts f. A. omhandlet Betydningen for os af
at have direkte, statssubventionerede Datnpskibslinier paa enkelte af de vigtigste
udeneuropæiske Lande; saa betydningsfuldfc jeg iniidlertid fremdeles tror
Oprettelsen heraf vilde være for os, saa kan jeg dog ikke lukke Öinene for,
at vore Förbindelser ihvertfald vilde indskrænke sig til at omfatte et Faatal
af fremmede Pladse og at ogsaa dette Middel kuu vilde före et Stykke henimod
Maalet. Hvad det andet i den samme Rapport nævnte Middel, Oprettelsen
af egne Handelshuse paa de fjernere Markeder, angaar, saa er dette
en Sag, der i egentligste Forstand hviler i vor egen Handelsstands Hænder;
den maatte optræde i Lighed med den hamburgske, der i en läng Række af
Aar har udsendt unge Handelsmænd til oversöiske Lande, hvorved Förbindelserne
med disse stadig udvikles og Kjendskabet til dem hjemme i Hamburg
stadig fornyes. Saalænge vor Handelsstand selv ikke paa dette Omraade foler
noget lignende Behov som den hamburgske, vil man ikke komme långt med
kunstige Midler, og ihvertfald vilde i en läng Række af Aar Antallet af vore
Handelshuse i Udlandet vedblive at være höist begrænset. Oprettelsen af saadanne
Handelshuse forudsætter jo ogsaa, at der allerede er oparbeidet et vist
Felt for videre Virksomhed, hvad der kun paa meget faa fjernere Pladse kan
siges at gjælde for vört Vedkommende; vi holder os fremdeles væsentligst til
Eksport af nogle faa Raaprodukter, Træ, Fisk og Jern, og vi mangler Industriartikler,
paa hvilke en Masseksport kunde grundlægges. Ogsaa de egne Handelshuse,
vi vil kunne oprette, vil da kun evne at sætte os i Förbindelse med
ganske enkelte Punkter af Verden, men ikke at gjöre vore Artikler kjendte
över det hele Verdensmarked. Ude af Stånd til selv i större Maalestok at
oprette og uuderholde direkte Handelsförbindelser med udeneuropæiske Lande,
vil vi da fremdeles i en läng Fremtid for en stor Del være henviste til at
benytte os af Mellemmænd, og det gjælder da for os om, at vi forstaar at
vælge de Mellemmaend, der er istand til at byde os de störste Fordele. Ud
fra denne Betragtning omtalte jeg i min Rapport af 21 Juni f. A. de Fordele,
Hamburg har at byde os som Mellemmand mellem os og udeneuropæiske, særlig
de syd- og mellemamerikanske Lande. Jeg nævnte Hamburgs ganske fremragende
Handelsstand og dens helt internationale Frihed for Eksklusivitet, der
läder den kjöbe og sælge der, hvor Varerne faaes billigst og blir bedst betalte;
videre har jeg peget paa Hamburgs bekvemme og nære Beliggenhed og
vore lette Förbindelser derpaa, den Mængde af oversöiske Kjöbmænd, der her
dels gjennem Agenter, dels selv personlig gjör sine Indkjöb, det her forhaandenvaerende
nöie Kjendskab til de oversöiske Markeder og de paa disse allevegoe
etablerede hamburgske Handelshuse, der stadig vedbliver at staa i den intimeste
Förbindelse med sin Fædreneby.
Vi har da ogsaa tidligere vidst at benytte os af Mellemmænd til vor Fordel;
saaledes skyldtes oprindelig vor Eksport af Fyrstikker, en af de faa Verdensartikler
vi har, kun for en Del vört eget Initiativ; Hamburg og London
var her Bindeleddet mellem Verden og os. Nogle egne Handelshuse hist og
her omkring i Verden vilde ikke bragt os dette Resultat; derimod formaaede
hamburgske og engelske Huse fra de nævnte dominerende Handeseentrer at
sprede Våren ud över det hele Verdensmarked. Det har herved lykkedes os
at fa» ror Vare solgt for rede Penge, vi har sluppet for den farlige Konsignation

397
og vi har undgaaet de Tab, der uvilkaarlig vilde have fulgt med en direkte
Forsendelse til Markeder. om hvis Forholde vi slet ingen eller kun ufuldstændige
Kundskaber kunde have. Særlig i denne Tid, hvor de farlige Kursdifferenser
medförer en saa stor Resiko, har dette været af Betydning for os. Her
er da Fordelen ved at benytte en kyndig Mellemmand iöinefaldende nok; denne
Fordel bor vi se til paa bedste Maade at udnytte, indtil vi i Fremtiden maatte
föle os stærke nok til at optræde helt paa egen Haand.
Som i min Rapport af 21 Juni f. A. nævot, staar et hamburgsk Handelshus
nu i Begreb med at indfore en anden, hidtil ganske ukjendt Artikel paa
Verdensmarkedet, uemlig svenske Bomuläsiöier. I Betragtning af Hagens store
Betydning gjentager jeg her, hvorledes denne Eksport kom istand. En Fabrikant
fra Mark i Vestergötland gjordes hos eu af de herværendc störste
Eksportagenter bekjendt med simple Bomuldsvarer, saaledes som de tilvirkes
for Eksport til Syd- og Centralamerika, og tog Mönstre med sig hjem for at
forsöge at tilvirke samme Vare. Efteråt de förste Forsög var mislykkede, gav
han ikke tabt, men sendte sin Værkmester hid. og da denne derved havde erhvervet
sig de fornödne Optøsninger om Tilvirkningen kom SageD i god Gjænge;
der gaar allerede nu ikke ubetydelige Mængder af svensk Fabrikat över Hamburg
til Syd- og Centralamerika, hvor det anvendes til Buksetöier. Man har
ogsaa saa smaat begynt at eksportere det svenske Fabrikat til Vestafrika, hvor
Negrene benytter det til Skjorter. Det samme hamburgske Handelshus har
fra Dale Fabrikker i Bergen modtaget Prover af grovere Uldvarer, og det er
blevet mig sagt, at Fabrikkerne, baadc hvad Prisbillighed og Kvalitet angaar,
vil kunne levere »exportfähig» Vare. Det paastaaes ogsaa, at der fra Halland
skulde kunne leveres vævede Varer af ubleget Lin saavelsom billige blegede
Dugtöier, der, da Raamaterialet dyrkes i selve Distriktet, maatte kunne konkurrere
med Varer fra Böhmen, hvor Linvæveriet spiller en saa stor Rolle for
Befolkningen. Ogsaa Tricoiage og Tyllgardiner fra vore Lande opgives at maatte
kunne konkurrere; specielt har jeg hört »Skandinavisk Aktie-Tyllgardinsfabrik» i
Bergen nævne i denne Förbindelse. Man deler saaledes her ikke den hos os
gjængse Anskuelse, at vore Fabrikvarer af denne Art paa Grund af det ringe
Marked i vore egne Lande ikke vil kunne naa den Udvikling og leveres saa prisbillig,
som Eksporten kræver det. Det skulde da være Umageu værdt for vore
Fabrikanter at fölge den svenske Fabrikants Eksempel og selv personlig her paa
Stedet förvisso sig om Forholdene. Vistnok er Tiderne netop nu for Oieblikket
særlig ugunstige paa Grund af Urolighederne i Sydamerika og Salvets
ringe Værdi; men dette burde ikke afholde os fra med Fremtiden for Öie at
anstille de Undersögelser, af hvis Udfald en mulig Eksport vil afhænge. Naar
man villig maa indrömme, at store Vanskeligheder stiller sig iveien for os,
naar vi med vor ganske unge og uerfarne Industri vil give os af med at konkurrere
med gamle Tekstilindustri-Lande, saa bör vi dog samtidig eriudre den
Fordel vi besidder i den billige Arbeidskraft, hvormed vor Rigdom paa Vandkraft
forsyner os. En klog Ordning er det, at Toldrestitution i Sverige ydes
for de indförle udenlandske Bestanddele ved Eksport af det færdige Fabrikat,
og at en lignende Restitution ogsaa kan ydes i Norge. Hvilken Betydning
Eksporten af Tekstilvarer har for Tydskland vil forstaaes, naar man hörer, at
Eksportens Værdi opgaar til flere 100 Millioner Mark.
Af andre Varer, der fra Tydskland i store Mængder udföres til oversöiske
Markeder og som maaske över Hamburg kunde naa fra os över til disse, nævner
jeg, efter hvad jeg her har faaet opgivet:
Krudt og Dynamit (forsaavidt Transport deraf fra De forenede Riger kan
arrangeres), Lervarer (Pottemagerarbeider, billig Fayancc, ildfast Sten m. m.),

398
Öl og Porter, Handsker, Cement og Kridt, Guldlister, Smör, Porcellæu og
Glasvarer. Hertil kommer da de Varer, som alleredc nu er Gjenstand for
Eksport fra vore Lande över Hamburg, hvoraf enkelte Varesorter for den störste
Del er kjöbte af Hamburger-Huse, inedens andre kun gaar herover i Transit
for Regning af vore egne eller fremmede ikke hamburgske Kjöbmænd; der
gaar saaledes herover svensk Jern og Staal til Sydeuropa, Amerika, Ostindien,
Klipfisk til Sydeuropa, Brasilien, Laplatastaterne, Vestindien, Trævarer til Kio
og i den sidste Tid til Bombay, tildela ogsaa til Zanzibar og Kapstaden, Fyrstikker
allevegnehen, Papir til Sydeuropa, Papirmasse til Amerika.
Under Bilag N:o 4 vil man finde en fuldstændig Fortegnelse över de fra
Hamburg udgaaende üainpskibslinier til de sydeuropæiske og udeneuropæiske
Lande. Hertil kommer, at der til enhver Tid her lægger an Damp- og Seilskibe
for Stykgods til udeneuropæiske Pladse. Der er altsaa rig og stadig
Leilighed til Forsendelse över Hamburg. Saalænge vi ikke har vore egne
Dampskibsforbindelser med udeneuropæiske Lande — hvad der, som för udviklet,
kun efter en meget indskrasnket Maalestok vil kunne lykkes os i en
overskuelig Fremtid — synes Hamburg baade ved sin nsere Beliggenhed og
forövrigt at være vört naturlige Omladningsstcd. Omladningsomkostningerne
hersteds maa siges at være meget rimelige og er ihvertfald mindre end i England,
og de herfra udgaaende Fragter maa idetheletaget kaldes moderate. Hvad
der trængcs til en videre Udvikling af vor Transitforsendelse över Hamburg,
er fortrinsvis billigere Fragter fra vore Lande hertil, idet de nuvaerende er for
dyre; derved vil vor Handel över Hamburg kunne tage et betydeligt Opsving.
Videre burde man i vore Lande fölge et i Tydskland mcre og mere anvendt
System, hvorefter Jernbanefragterne for Varer, bestemte for Eksport, beregnes
efter en billigere Tarif end den sædvanlige. Det gjælder om al faa vore
Varer hertil saa billig som mulig, forat vi derved kan sættea istand til at
konkurrere.
I min Rapport om de Fordele Hamburg kunde byde os som Mellemmand,
fik jeg ogsaa Anledning til at fremsætte den Tanke, at det vistnok kunde anbefale
sig her i Hamburg at oprette Mönsterlager af de Fabrikata vi kan levere,
hvorved de oversöiske Kjöbmænd, naar de kom hertil, vilde kunne
gjöre sig bekjendt med dem. At de herværende store og rigt assorterede
Prövelagere af alle mulige Slags Artikler, saavel tydske som fremmede, har
hävt og stadig har en stor Indflydelse paa den hamburgske Eksportforretnings
Udvikling, ansees af erfarne Kjöbmænd for ganske utvivlsomt. Den herværende
Eksportör har stadig Anledning til i disse forskjellige Prövelagere at se ikke
alene samme Art Varer, som han allerede er vant til at afskibe, men ogsaa
alle mulige andre Artikler, saavel gamle som nye, hvoraf maaske enkelte vækker
hans Interesse og bevirker Forsög fra hans Side hos hans oversöiske Kunder;
eller den oversöiske Kjöbmand, der selv kommer hertil for at gjöre sine
Indkjöb, faar i de forskjellige Agenters Prövelagere Öie paa for haui nye Artikler,
som han finder passende for sit Marked. Man har her tilstrækkelig
Erfaring for, at Prövelagerne paa denne Maade leder til en Række af Indkjöb,
der uden dem ikke vilde have fundet Sted og at Eksporten derved stadig har
udvidet sig til at omfatte nye Artikler. Det synes da heller ikke at kunne
være Gjenstand for Tvivl, at et Eksportmönsterlager her i Hamburg af svenske
og norske Artikler, saa fuldstændigt som muligt, vilde kunne være vor Eksport
til megen Nytte. Et saadant Lager kunde tænkes oprettet paa to Maader:
enten sclvstsendigt, under Ledelscn af en svensk og en norsk Fagmand, eller i
Förbindelse med et allerede her etableret förste Klasses Prövelager. Det sidste
Alternativ synes at være at foretrække, saavel i Betragtning af de mindre

399
Udgifter som særlig af den Grund, at vedkommende herværcnde Agents Kjendskab
til de forskjeliige Exporthuse vilde forhindre Tab, der ellers vanakelig
vilde kunne udgaaes, og hans Overblik över Eksportforretningen vilde lette
Arbeidet med at faa vore Artikler gjort bekjendte og indförte. Imidlertid
maatte ogsaa i dette Tilfælde en norsk og en svensk Fagmand stilles ved
Hovedagentens Side, hvilke hver især indehavde det nöiagtigste Kjendskab til
sine Ländes Produkter og udelukkende kunde ofre sig for disse, idet Agenten
selv naturligvis kun kunde afse en Del af sin Tid til Beskjæftigelse ved den
norske og svenske Afdeling af sin Forretning. Ikke ubetydelige Udgifter vilde
der saaledes opstaa, enten man greb Sägen an paa den ene eller anden Vis,
og nogen Tid vilde nödvendigvis hengaa för Forretuingen kunde betale sig;
men efter de Udtalelser, jeg her har hört paa forskjelligt Hold, mener jeg at
have Grund til at tro, at med Tiden et saadant Lager hersteds baade i sig
selv kunde blive en lönnende Forretning og vilde give Stödet til, at mange
Artikler fra De forenede Riger, der nu kun ·er kjendte inden et begrænset
Omraade eller endog er ganske ukjendte udenfor Landenes egne Grænser, vilde
finde frem til det store Verdensuiarked.
Skibsfart.
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var i 1893 som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 121 50,945
B » i Ballast 1 292
» Norge med Ladning 1 162
» andre Lande » 34 14,332
B » i Ballast 51 16,202
Afgaaede: til Sverige med Ladning 93 42,067
» B i Ballast 10 4,745
» Norge i Ballast 3 864
» andre Lande med Ladning 58 19,243
s » i Ballast 48 17,341
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 224 120,385
» » i Ballast 15 9,115
B Sverige med Ladning 28 12,017
» andre Lande » 179 99,301
B » i Ballast 45 21,530
Afgaaede: til Norge med Ladning 247 132,304
» » i Ballast 48 23,599
B Sverige med Ladning 3 1,238
» » i Ballast 4 1,339
» andre Lande med Ladning 123 59,948
» B i Ballast 73 53,398

400
Den optjente Bruttofragt var i
1893 1892
Svenske Fartöier, ankomne Mk 744,000 789,500
» » afgaaede > 579,700 394,300
Norske » ankomne » 3,368,000 4,032,500
» » afgaaede » 1,921,400 1,489,100
De forenede Rigers Skibsfart var i 1893 saaledes fordelt paa Distriktets
Havne:
Den samlede Konsulatafgift af norske Skibe var Mk 13,670·73, hvoraf
ved Hovedstationen Mk 10,996'31 og ved Vicekonsulaterne Mk 2,674.42;
af svenske Skibe var den samlede Konsulatafgift Mk 3,926-9 5, hvoraf ved
Hovedstationen Mk 2,851-26 og ved Vicekonsulaterne Mk 1,075.69. Ialt tilfaldt
Konsulskassen Mk 15,722-6 2. Af Expeditionsavgifter oppebares Mk
4,160-30, hvoraf tilfaldt Konsulskassen Mk 3,328-24.
fölger en Fortegnelse över Fragter.
Som Bilag N·.o 3 med-
Hamburg nærmer sig som Söfartsatad mere og mere Liverpool og London.
Efteråt Koleraepidemien i 1892 havde bragt nogen Tilbagegang i Forhold til
det foregaaende Aar, er i 1893 det tabte Terraen igjen mere end gjenvundet.
Der ankom:
i 1875 5,260 Skibe med 2,118,000 Ton
i 1885 6,790 » B 3,704,000 »
i 1892... 8,569 » » 5,639,000 »
i 1893
Der afgik:
8,792 » » 5,886,000 »
i 1875 5,209 » » 2,085,000 »
i 1885 6,798 » » 3,712,000 »
i 1892 8,565 » » 5,640,000 »
i 1893 8,838 » » 5,934,000 »

401
Af betydelig Interesse synes nedenstaaende Tabcl at maatte være, hvoraf
fremgaar fra hvilke Lande de hertil i 189,3 kommende Skibe kom:
Hamburgs Handelsflaade udgjorde den 1 Januar 1894 618 Skibe med
613,339 Ton, hvoraf 335 Dampskibe med 416,434 Ton.
I det sidste Aar er der dannet en regelmæssig Dampskibslinie fra Hamburg
paa Sydbrasilien, hvad de blomstrende tydske Kolonier dersteds længe
har indbudt til; Barren ved Rio Grande, der bidtil var til megen Hinder for
Skibsfarten, er samtidig bleven betydelig fordybet. Der er for denne Fart
bygget særlig dertil indrettede grundgaaende Dampskibe.
Bygningen af Seilskibe er gaaet ganske betydelig tilbage, hvori man her
ser et Tegn paa, at den Tid, i hvilken der var Penge at tjene paa dem, nu
er förbi. Redere af saavel Damp- som Seilskibe af de hidtil gangbare Störrelser
er bange for den Virkning, de uhyre Dampskibe paa 6—9,000 Tons
Drægtighed, der nu i stigende Antal bygges og hvoraf ogsaa det hamburgske
Rederi har givet Bestilling paa nogle, vil udöve paa Fragtmarkedet.
Efterat en regelmæssig Dampskibsfart i 1885 var sat igång fra London
opover Rhinen lige til Köln, er efterhaanden en lignende Fart blevet etableret
fra Bremen, Hamburg, Stettin og Danzig; en Förbindelse Memel—Duisburg
kan med det förste ventes oprettet. Vi eksporterer jo en Del Varer, særlig
Trælast til Rhinegnene, og der kunde derfor være Spörgsmaal om for os at före
Varerne direkte derhen og ikke över en tydsk Söhavn.

402
En betydelig Bevægelse foraarsagedes i den sidste Del af Aaret inden de
interesserede Kredse ved en Antydning fra Rigskantslerens Side af, at Regjeringen
ikke var utilböielig til at anse en fra Statens Side udövet Kontrol med
de tydske Skibsbyggeriers Virksomhed for önskelig. Denne Antydning gavcs
i Form af Spörgsmaal til Myndigbeder i de tydske Söstater, hvilken Stilling
man der maatte indtage til Sägen. Fra saagodtsom alle interesserede Hold er
der reist Modstand mod en saadan Opsigt; ikke allene Skibsbyggerne selv, men
ogsaa Rederne, Skibsförerstanden og Handelskamrene bar gjort stærke Indsigelser
gjældende mod en Kontrol, der betegnes som ligesaa unödvendig som
besværlig. Der peges hen til, at Forlisernes Antal inden den tydske Handelsflaade
er meget ringe, og at Förlis paa Grrund af Konstruktionsfeil eller Mangler
ved Maskinerne neppe vides at være förekommet. Der freinhseves videre,
at Statens Funktionærer aldrig vil kunne yde en saa god Kontrol som de Assuranceselskabers
Agenter, der resikerer med sine Penge at maatte betale en
for släp Undersögelse. Der har heller ikke manglet paa Henvisninger til, at
saasnart de tydske Fartöier ikke længer her ansees for værende af förste Klasse,
sælges de til Udlandet, hvorpaa de endnu i en läng Række af Aar under fremmed,
særlig norsk, Flag »seiler muntert omkring paa alle Verdens Have». Det
synes efter denne Uvilje ikke, som om et Förslag om offentlig Opsigt med det
tydske Skibsbyggeri vilde have megen Udsigt til at trænge igjennem.
Paa norske Fartöier paamönstredes der i 1893 ialt 670 Sömænd og afmönstredes
ialt 672; paa svenske Fartöier paamönstredes der ialt 82 Mand og
afmönstredes 62 Mand.
Antallet af Römninger opgik til 6, hvoraf 4 fra norske Fartöier og 2 fra
svenske. I det Hele foregaar der forholdsvis faa Römninger i Hamburg; fra
tydske Skibe deserterede der saaledes ialt 166 Sömænd. Der spörges i denno
Tid bjemme meget om, hvordan man bedst skulde kunne modarbeide Römningsvæsenet;
som et Middel, der sammen med andre kunde hjælpe dertil, vil jeg
nævne en Lov, der frakjendte Forskud, ydede Sömænd udover et vist Belöb,
Retsgyldighed. Runnernes Interesse af at forlede Sömænd til Römning vilde
blive betydelig mindre, naar deres Udsigt til ved Sömandens Forskud at kunne
tage sig godt betalt for sin Bedrift og sine Udlæg blev formindsket. Som Forholdet
nu er, er det sörgeligt at se, hvordan mangen en Sömand Reise efter
Reise saaatsige tjener uden Lön, idet Fortjenesten allerede paa Forhaand er
gaaet med til Betaling af Runner eller Boardingmaster. En Overenskomst
mellem de maritime Nationer om Ugyldigheden af visse ydede Hyresforskud
vilde kunne virke til megen Gavn.
Her bör nævnes, at de hamburgske Myndigheder har besluttet i den nærmeste
Fremtid at anvende de for en »Stellenvermittler» gjældende Regler paa
de herværende Forhyringsagenter. Da det ikke er en »Stellenvermittler» tilladt
at have de Folk, han skal skaffe Stilling, i Kost og Logi hos sig, vil derfor
en og samme Person ikke længer som nu kunne være paa engang »HeuerbaasB
og »Schlafbaas». Boardingmasterne, der har Söfolk i Logi, vil ikke
kunne optræde som Forhyringsagenter og omvendt. At Tanken heri er berettiget,
er sikkert nok.
I 1893 hjemsendtes der gjennem Konsulatet i Hyrebelöb Mk 17,919'32,
hvoraf for svenske Sömænd Mk 5,014 - 17 og for norske 12,905-15. I en speciel
Rapport til det Kgl. Indredepartement udtalte jeg mig nærmere om de
Mangler, der hefter ved det nuværende System for norske Hyrebelöbs Hjemsendelse,
og fremhævede, hvor meget det laa baade i Sömændenes egen og i
det offentliges Interesse, at Systemet svarede til sin Hensigt. Utvivlsomt er
nu Systemet for tungvindt, og Sympatien blandt Sömændene for Institutet er

403
desværre ikke stor; Klageme över, at denne Maade at sende Penge bjem paa·
tager for läng Tid, gaar stadig igjen. Man maa ogsaa indrömme Berettigelsen
af disse Klager, naar man betænker, hvor megen Vægt der for fattige Sömandsfamilier
ofte kan ligge paa et Pengebelöbs hurtige Fre·nkomst. Man kan sige,
at enten Söfolkene sender sine Penge hjem paa den ene Vis eller paa den anden,
egentlig kan komme paa et ud; men Sägen er, at foreholdes det ikke Sömanden
stråks ved Afmönstringen, at han bör sende Penge hjem, og at dette
hurtig og fordelagtig kan ske gjennem Konsulatet, og indvilger han ikke heri,
saa Til hans Udsagn, at han selv vil besörge Hjemsendelsen, om maaske ikke
i de fleste, saa ialfald i mangfoldige Tilfælde, blive til tomme Ord, idet han
ved sin Udtrædelse af Konsulatet öieblikkelig er omgivet af Folk, hvis Næring
det er at faa Sömænds Penge til at gaa paa Stedet selv. I Betragtning af
Sägens Betydning synes der ikke at burde lægges synderlig Vægt paa, om Staten
skulde blive nödt til at dækko det Tab, der kunde opstaa ved Kursforandringer
o. s. v.; nogen Opofrelse fra Statens Side synes ingenlunde urimelig i
Forhold til de betydelige Sunimer Hjemsendelsen redder og i endnu höiere Grad
vil kunne redde for Landet og de mange ubemidlede Sömandsfamilier. Som det
mest praktiske fremholdt jeg, at man i Lighed med det svenske System tillod
Konsulaterne at udstede Postanvisninger for de indbetalte Belöb. At oprette
en Pensionskasse for oldrende Sömænd og deres efterladte er sikkert en heltud
berettiget Tanke; ikke mindre berettiget er det imidlertid at lære Sömsendene
op til selv at spare for sig og sine og paa enhver Maade at söge
at udvikle deres Anlæg i denne Retning. I Skibsfartens Interesse — jo mere
sparsommelige og adruelige, desto bedre Sömænd — burde ogsaa Redere og
Skibsförere medvirke hertil; det ligger ofte i Skibsförernes Magt ved en Opfodring
at bestemme sine Folk til at sende Penge hjem, og enhver Reder
burde give sine Skibsförere Paalæg til her at gjöre hvad de formaar. Skjönt
Sverige besidder det her fremhævede System med Postanvisninger, har det dog
ikke vundet de svenske Sömænds Sympathi i den Grad, som önskes kunde.
Den beregnede Kurs (£ 1 = Kr. 18) er ugunstig for Sömændene, og der
klages ogsaa her stadig over, at Hjemsendelsen tager for lang Tid.
Handel og Næringer.
Den tydske Statistik optager kun Varer, der er gaaede ind eller ud af
det tydske Toldomraade og betragter derfor Hamburgs Frihavn som Udland;
i den hamburgske Statistik fungerer derimod Frihavnen som en Del af Byen
selv, altsaa som Indiand. Dette maa haves for Öie ved de i det fölgende ineddelte
Tal. Hamburgs samlede Statistik for 1893 er endnu ikke udkommet, og
jeg kan derfor kun meddele Tal vedrörende Hamburgs Omsætning i 1893 med
De forenede Riger.
Tydsklands Indförsel var i
1893 29,820,876 Ton til Værdi af 4,184,901,000 Mk
1892 29,500,912 » » » » 4,227,004,000 »
Tydsklands Udförsel var i
1893 21,362,787 Ton til Værdi af 3,283,456,000 Mk
1892 19,891,615 » » » » 3,150,104,000 »

404
Hamburgs Indförsel fra De foreode Riger havde en Værdi af:
Fra Sverige Fra Norge
1893 15,896,750 Mk 14,740,320 Mk
1892 12,377,760 » 14,293,710 »
Hamburgs Udförsel til De forenede Riger havde en Værdi af:
Til Sverige Til Norge
1893 37,354,400 Mk 48,132,700 Mk
1892 31,308,890 » 45,678,700 »
Bilag N:o 1 a og b giver en Fortegnelse över de Artikler, i hvilke Omsætningen
melleni Sverige og Hamburg er foregaaet. Bilag N·.o 2 giver Oplysning
om den Handel, der har fundet Sted mellem Sverige og Distriktets
Vicekonsulater.
Landbrug og Landbrugsartikler.
I Tidens Löb er Tydskland fra et korneksporterende Land gaaet över til
at blive et stærkt kornimporterende, og vor Import af Korn fra de tydske
Ostersöhavne er derved ophört. Heri vil der maaske igjen i den nærmeste
Fremtid ske en Förändring. Ifölge en iaar vedtaget Rigslov skal man nemlig
ved Udförsel af Korn (Hvede, Rug, Havre, Byg, Bælgfrugter, Raps og Roefrö)
meddeles saakaldte »Einfuhrscheine», der berettiger Ihændehaveren til inden en
vis Tidsfrist (6 Maaneder) at indföre en tilsvarende Mængde af samme Varesort
uden derfor at erlægge Told. Man mener herved igjen til en vis Grad
at kunne bringe den tidligere Korneksport fra Östpreussen tillive; det fremhæves
nemlig, at medens de paa Gluten rige, særlig amerikanske Hvedesorttr
specielt egner sig for store Dele af det tydske Marked (Syd- og Vesttydskland),
hvor de blandes med tydsk Vare, skattes den paa Gluten fattige östpreussiske
Hvede höiere paa enkelte udenlandske Markeder. Man vil da komme det betrængte
tydske Landbrug til Hjælp ved paa denne Maade at begunstige Udförselen
af det for Eksport egnede indenlandske Korn, og ved siden af England
nævnes som her særlig kommende i Betragtning de skandinaviske Lande;
for vört Vedkommende skulde formentlig det tydske Korn för Eksporten blandes
med russisk og polsk Vare.
Ifölge samme Lov skal Indgangstoldeu eftergives Indehaverne af Möller og
Malterier for en til deres Udförsel svarende Mængde af det til Bedriften indförte
udenlandske Korn, eller om de maatte foretrække det, skal de ved Udförsel
af Mel eller Malt meddeles »Einfuhrscheine» til toldfri Indförsel af en
til det udförte- Produkt svarende Mængde Korn. Det er forbeholdt Bundesrath
at give Forskrifter, hvorefter de udstedte »Einfuhrscheine» efter deres
Toldværdi skal kunne anvendes til Betaling af Told ogsaa for Varer af anden
Art end de udförte. AUerede för har et noget lignende System for Eksport
af Mel været gjældende, og der eksisterer til Beregning af Toldgodtgjörelsen
et af det OflFentlige fastsat Udbytte-Forhold (Ausbeute-Verhältniss) mellem det
indförte Korn og det udförte Mel, der er særdeles gunstigt for Möllerne og
næsten virker som en Art Eksportpræmie. Denne Omstændighed eætter den
tydske Meleksport istand til at konkurrere paa de fremmede Markeder; der
klages saaledes i Danmark — og forövrig ogsaa i vore Lande — meget över
den Skade, Landets egen Mölledrift lider ved, at det oversvömmes af billigt
tydsk Mel.

405
Tysklands Meleksport til vore Lande var i 1893:
Til Sverige 29,370 Ton
» Norge 38.050 »
Över Hamburg gaar der, som af Bilag N:o 1 b fölger, adskilligt saavel
Korn som Mel til vore Lande; Kornet er udelukkende og Melet for en stor
Del af fremmed, saerlig amerikansk, Oprindelse og passerer kun Frihavnen i
Transit.
Meieridriften staar i Tydskland, saerlig i Slesvig-Holstein, paa et meget
höit Trin. og den höie Beskyttelsestold er desuden til Hinder for nogen större
Indförsel af Meieriprodukter; större Kvanta af simplere Sorter Smör indföres
dog fra Österrig-Ungarn. Endel billigt, fedt Bondesmör kommer fra Finland
til Hamburgs Frihavn, hvor det ved Tilsætning af Vand fabrikeres til saakaldt
Faktorismör, der for en stor Del eksporteres til England til Brug for Arbeiderbefolkningen.
Forövrig foregaar der fra Hamburg en meget betydelig Smörexport
af tydsk Vare til Storbrittannien og til oversöiske Pladse; endel dansk
Smör gaar ligeledes derhen över Hamburg i Transit.
Kvæg. Tydsklands Indförsel af Kvæg og andre levende Dyr, der i 1883
havde en Værdi af c:a 222 1 /, Millioner Mark, var i 1892 steget til en Værdi
af 261 Millioner Mark; LWörselens Værdi sank i samme Tidsrum yderst stærkt,
uemlig fra 161'/, Millioner til 25 Millioner Mark. Af Interesse maa folgende
Opgaver över Indförselen af Kvæg etc. til Tydskland i 1893 være:
Hesfce ialt 65,234 Stykker, deraf fra Rusland 16,583 St., fra Belgien
15,986 St., fra Danmark 8,932 St., fra Holland 7,287 St., fra Frankrige
6,405 St.
Kjör ialt 83,407 Stykker, deraf fra Danmark 24,725 St., fra Schweiz
20,577 St., fra Holland 15,622 St., fra Österrig-Ungarn 12,088 St., fra Sverige
3,671 St.
Tyre ialt 7,699 Stykker, deraf fra Danmark 5,338 St., fra Sverige
2,076 St.
Okser ialt 39,717 Stykker, deraf fra Österrig-Ungarn 17,686 St., fra
Danmark 12,556 St., fra Sverige 4,010 St.
Trækokser fra 2 1 /, til 5 Aar for Grænsedistrikternes Beboere 851 St.
Ungkreaturer. indtil 2 1 /, Aar ialt 67,036 Stykker. deraf fra Danmark
37,453 St., fra Sverige 2,537 St.
Kalve under 6 Uger ialt 13,789 Stykker, deraf fra Schweiz 10,277 St.
Svin, med Undtagelse af Smaagrise, ialt 800,852 Stykker, deraf fra
Österrig-Ungarn 401,874 St., fra Frankrige 116,420 St., fra Holland 110,850
St., fra Rusland 99,128 St., fra Danmark 44,649 St., fra Sverige 1,794 St.
Smaagrise under 10 Kg. ialt 39,528 Stykker.
Faar ialt 1,915 Stykker.
Lam ialt 373 Stykker.
Gjeder ialt 1,663 Stykker.
Kjöd ialt 14,882 Ton, deraf fra Sverige 158 Ton.
Sveriges Eksport af Kvæg til Tydskland, der endnu i 1889 kun opgik
til c:a 500 Stykker, er i de Par sidste Aar vokset ganske betydelig og har nu
faaet et regelmæssigt Præg. Det er et Spörgsmaal, om ikke ogsaa Norge
kunde tage nogen Del i den store Kvægimport til Tydskland.
Det synes saa meget mere at maatte Iigge i vor Interesse at faa Indpas
paa det tydske Marked, som dette saerlig maa siges at passe for os, hvis Kvægdrift
hovedsagelig er baseret paa Meieridrift og ikke paa Produktion af kjöd-

406
producerande Kacer til Slagt. Det tydske Marked er nemlig gjennemgaaende
ikke saa fordringsfuldt med Hensyn til Kjödets Kvalitet som det engelske, der
förlänger Kjüd af kjödproducerende Racer; i Egnene ved Rhinen er det saaledes
Detop Kokjöd, hvoraf Forbruget er saa betydeligt.
Allerede för har jeg peget paa de slesvigske Marskegne som et muligt
Marked for magert svensk Kvæg til Fedning. Hvorvidt de svenske Okser
skulde — som jeg her har hört sige — kunne finde Afssetning i Sydtydskland
som Trækokser, hvoraf Behovet dersteds er betydeligt, derom vover jeg ikke
at udtale mig.
Desværre har den feilagtige Angivelse af, at der t den sidste Tid var
indtræffet nogle Tilfælde af Mule- og Klövesyge i Skaane, forelöbig — forhaabentJig
for kort Tid — foraarsaget Forbud mod Indförselen af svensk Kvæg
til de fleste tydske Byer. Mod saa store Tab som dem, der fölger af en saadan
Spærring, burde vi maaske se at værge os ved i Lighed med hvad Danskerne
gjorde, da det engelske Marked stængtes for levende dansk Kvæg, at
arbeide for at faa istand en Eksport af fersk Kjöd; maaske vilde dog her den
höie tydske Told stille sig hindrende iveien. Ihvertfald synes dog Sägen at
fortjene en nærmere Undersögelse; i Danmark har man fundet Sägen at være
af den Betydning, at Staten selv har traadt hjælpende til.
I det forlöbne Aar er for förste Gäng Partier af frosset Kjöd fra Australien
blevet indfört til Tydskland; der gives her nu i Hamburg et fast Udsalg
deraf.
Det störste hatnburgske Dampskibsrederi läder nu bygge fire store Dampskibe
for Fart paa Kanada, særlig indrettede for Kvægtransporfc og desuden
forsynede med Fryserum til Transport af fersk Kjöd.
Huder og Skind. Tydskland indförer, som bekjendt, betydelig Mængdcr
af Huder og Skind til Brug for sin höit udviklede Læderindustri; den störste
Del deraf kommer fra oversöiske Pladse. Fra De forenede Riger indförtes der
i det tydske Toldomraade kun ubetydelige Kvanta, særlig törrede Kalveskind;
til Hamburg (saavel til Frihavnen for videre Forsendelse som til Byen selv)
kom der i 1893:
Fra Sverige Fra Norge
Huder Kg. 17,410 Kg. 1,740
Kalveskind ?> 95,060 i 61,900
Faare- og Gjedeskind » 32,740 » 68,420
Sælhundskind » » 28,120
Rensdyrskind _. i> · » 32,910
Pælsskind » 355 » 9,650
Færdigt Pælsvserk » 4 0 » 1,350
Fra Hamburg udförtes der i 1893 af saltede og törrede oversöiske Huder:
til Sverige 896,700 og til Norge 512,430 Kg.
Naar Importen fra De forenede Riger hertil af Skind og Huder i 1893
ikke naaede den vanlige Udstrækning, saa havde dette udelukkende sin Grund
i den almindelig herskende deprimerede Stemning, hvorunder ogsaa denne Handelsbranche
havde at lide. De herhen fra Sverige og Norge kommende Skind
og Huder gaar kun for en liden Del til Fabrikanterne i de Hamburg nærmestliggende
Egne; de forsendes af Importörerne videre til det tydske Indiand,
England, Frankrige, Spanien o. s. v., efteråt d

407
landske Fabrikanter bruger derfor at dække sit Behov herfra, hvor de er sikkcr
paa at faa de Sorter som passer dem.
De hertil fra Sverige kommende Oksehuder roses for den smukke Slagtning
og Behandling; men det deraf forfærdigede lette Saalelæder blir ikke saa
godt som det, der forfærdiges af indenlandske Huder. Man förlänger her tunge
Oksehuder, hvoraf der kun gives lidet i Sverige og det, der gives, benyttes i
Landets egne Garverier. De fra Sverige og i ganske smaa Kvantiteter ogsaa
fra Norge kommende Kohuder siges at give et særdeles godt Overlæder. De
fra Sverige nu og da kommende Tyrehuder angives at være for lette; de finder
almindeligvis Anvendelse i Militæreffektfabrikkerne. Sædvanlig kommer de
svenske og norske Huder hertil i saltet Tilstand, dog har man nu i Sverige
begyndt at sende dem hertil törrede, og de finder efter denne Behandling lettere
Kjöbere. Hestehuder fra De forenede Riger egner sig sædvanligvis ikke
for Eksport hertil, og der er heller intet deraf ankommet i det sidste Aar.
Af Kalveskind kom der, særlig i Aarets Begyndelse, betydelige Partier
fra Sverige, dels direkte, dels gjeunem Kjöbenhavner-Handelsmænd. I de sidste
Aar betales svenske Kalveskind ofte bedre hersteds end tydske, der för altid
blev foretrukne. De anvendes til Fabrikation af Lak- og Satinlæder og af
farvet Læder, der tjener til Surrogat for det fine Gjedeskind; de fra enkelte
svenske Egne stammende rödhaarede Skind benyttes til Forfærdigelse af Militærtournister.
Ogsaa fra Norge kom, som sædvanlig, betydelige Kvantiteter,
dog blev de norske Kalveskind ikke saa höit betalte som tidligere, idet Efterspörgselen
efter det deraf fremstillede »Wichs & Kidlæder» ikke var saa stærk
som hidtil. De fra nordlige Dele af Sverige kommende saakaldte norrländske
Skind ligner de norske, men opgives i Godhed at staa tilbage for disse, idet
de ved Slagtningen er slet aftrukne og desuden ofte frosne, hvad der giver et
daarligcre Læder. De svenske Lammeskind ansees for at være af omtrent
samme Godhed som de danske og bruges til Forfærdigelse af Handskeskind;
Faareskindene forarbeides til Semslæder, desuden ogsaa til Læder til Brug for
Sadelmager-, Skomager- og Portefeuille-Industrien. De norske Faareskind, der
i Almindelighed ikke er blevne anseede for saa gode som de svenske, siges i
de sidste Aar at have forbedret sig betydelig, idet der nu anvendes mere Omhu
ved deres Behandling. Som fælles for svenske og norske Faareskind nævnes
den uheldige Omstændighed, at de ved Dyrenes Klipning er blevne beskadigede,
hvorved det færdige Læder viser sig feilfuldt og saaledes af betydelig mindre
Værdi. Skind med Ulden paa blir derfor foretrukne og betinger i Forhold til
Uldens Længde en Merpris af 25—50 %", idet Ulden i og for sig desuden
liar en betydelig Værdi. I Kjöbenhavn skal det være almindeligt at slagte
Faarene med Ulden paa, saaledes at den, der kjöber Skindet af Slagteren, selv
kan klippe Ulden af uden at beskadige Skindet. For en liden Del er man
ogsaa begyndt med denne Fremgangsmaade i Sverige og Norge. Tilförselen af
Bukke- og Gjedeskind er i stadigt Aftagende. Bukkeskind fik man omtrent
kun fra Norge; de saakaldte »nordlandske» — fra Egnene fra Trondhjem tit
Tromsö — ansees for at være af bedre Kvalitet end de ^indenlandske», der
kommer fra Egnene fra Bergen op til Aalesund. Forbruget af Bukkelæder,
der forhen mest brugtes til Forfærdigelse af Bukseskind, er gaaet betydelig
tilbage. De norske Gjedeskind foretrækkes for de svenske; de forarbeides til
Saffianlæder for Möbler eller benyttes i Portefeuille-Industrien. Af Skindene
af smaa, unge Gjeder forarbeides der Læder til store Damehandsker og fiot
Dameskotöi. Killingskind betaltes i 1893 bedre end ellers i de sidste Aar,
idet Fabrikationen af Glacéhandsker igjen tog et Opsving.

408
Sædvanligvis pleier Hovedmassen af Rensdyrskind at komme fra Sverige
og mindre Partier fra Norge. De tidligere höie Priser kunde i det sidste Aai·
ikke opnaaes, idet Efterspörgselen efter det deraf forarbeidede Læder, der væsentligst
ben.vltes til Fabrikation af Vaskelæders-Handsker, især tÜ Brug for
Officerer, var mindre stærk. Af de norske SL·ind aDgives sædvanligvis den
særlig værdilulde bagerste Del at være afskaaret; desuden er de mere eller
mindre beskadigede längs Ryggen, hvad der forringer Værdien meget betydelig.
Gjennemsnitlig
norske.
betales derfor de svenske Skind 15—20 % höiere end de
Der ankom i 1893 videre fra vore Lande endel Ræve-, Maar-, Oter-,
Gaupe- og Hareskind, der idethele fandt en god Afsætning. De forskjellige
Skinds Værdi afhænger af hvert Åars herskende Mode, og Hovedafsætningen
sker derefter snart i den ene, snart i den anden Sort. Tidligere sendte de
berværende Handelsmænd sit i Lübet af Vinteren sainlede Förråad til Leipziger
Messen for der at sælges; nu er Skindhandelen ber paa Pladsen itnidlertitl
naaet til den Betydning, at Afsætningen af enbver Sort kan ske her paa
Pladsen til fulde Priser.
Alle bekjendte saavel transatlantiske som andre Huder er til enbver Tid
at faa i Hamburg; til Sverige gaar herfra saavel vaadsaltede som törsaltede og
törrede sydamerikanske Huder og ostindiske saakaldte »Kips», til Norge de
samme Sorter, dog hovedsagelig kun saltede Huder.
Poteter. Dyrkningeo af Poteter er i Tydskland meget betydelig; den omfattede
i 1891 2,922,766 Hektarer Land, og üdbyttet opgik i samme Aar til
18,558,379 Ton. Gjennemsnitsutbyttet i Tiden 1881 — 1891 var omtrent 8 - Ton pr Hektar.
4
Foruden som Födemiddel har Poteter i Tydskland stor Betydning i industriel
Henseende. Först og fremst er Landdistrikternes Brænderier, bvis Virksomhed
menes at være af den störste Betydning for Landbruget og som derfor
er begunstigede med Hensyn til Skat ligeoverfor andre Brænderier, baserede
paa Fremstilling af Brændevin af Poteter. De tydske Brænderier forbrugte i
Driftsaaret 1891—1892 1,335,000 Ton Poteter, hvoraf fremstilledes 2,120,000
Hektoliter ren Alkohol. Fremdeles foregaar der i Tydskland en betydelig T ilvirkning
af Stivelse og Stivelsesukker af Poteter; af det saaledes producerede
udförtes der i 1893:
Dextrin etc 7,370 Ton
Stivelse og Mel af Poteter 30,490 »
Stivelsesukker 4,200 »
Værdien af denne Udförsel belöb sig til 11,135,000 Mark. I vore Lande,
hvor store Strækninger i saa höt Grad egner sig for Dyrkning af Poteter, synes
man paa en lignende Maade at burde kunne finde industriel Anvendelse for
en större Produktion deraf.
Roer. Da Roedyrkniogen nu tiltager saa betydelig i Sverige, hidsættes
nogle statistiske Oplysninger om den tydske Roedyrkning. I Driftsaaret 1872
— 1873 forarbeidedes der til Sukker 3,181,551 Ton Roer, i 1891 —1892 dorimod
9,488,002 Ton; üdbyttet pr Hektar anslaaes for 1891 — 1892 til 282
Ton. Medens der i 1873 af 100 Kg. Roer kun erholdes gjennemsnitlig 8 - 25
Kg. Sukker, produeeres der nu af samme Kvantum 12 - 06 Kg. Sukker; heraf
sees, i hvilken Grad denne Industri er gaaet frem. Ialt produceredes der i
Driftsaaret 1891—1892 1,144,400 Ton Raasnkker og 245,000 Ton Melasse,
medens Produktionen i 1872—1873 opgik til henholdsvis 262,500 og 91,600 Ton.

409
I 1893 udförtes der 428,400 Ton Eaasukker, hvoraf det meste til Storbrittannien
og de Forenede Stater, 100,400 Ton Melasse, hovedsagelig til Frankrige,
samt 269,400 Ton Kändis og Sukker i Toppe, særlig til Storbrittannien.
Til Norge udförtes der 1,440 Ton Raasukker og 3,990 Ton Kändis og Sukker
i Toppe, til Sverige henholdsvis 14,240 og 5,950 Ton.
Hö. Som allerede nævnt, foraarsagede den herskende Törke en betydelig
Indförsel til Tydskland af Hö. Dette foraarsagede talrige Förespörgsler til
Konsulatet fra saavel svenske som norske Landmænd; imidlertid sees Indförseleu
hertil fra Sverige og Norge kun at have opgaaet til henholdsvis 55,730 og
106,500 Kg. Det synes forövrig indlysende, at det er i vore Ländes Interesse
ikke at udföre, men selv at benytte alt det Hö Landene kan produeere.
Som et Middel til at ophjælpe Landbruget har den preussiske Regjering
foreslaaet for Landdagen Oprettelse af saakaldte »Landwirthschaftskammer», der
vil danne en Organisation for Landbrugets Vedkommende i Lighed med, hvad
de eksistcrende Handelskammere er for Handelsstanden. Fra Landbrugsbold er
der ogsaa vakt Spörgsmaal om, hvorvidt der ikke — ligesom der findes tekniske
Attachéer ved flere tydske Legationer — burde anssettes landbrugskyndige Attachéer,
der ved at studere de fremmede Ländes Landbrugsforhold og indkomme
med Indberetninger om, hvad der maatte ske af nyt og nyttigt paa dette Omraade,
kunde gavne det tydske Landbrug. Der er forövrig al Grund til at tro,
at der fra Regjeringens Side snart vil skrides til en almindelig saakaldt »Bnquëte»
af det tydske Landbrugs Stilling og Vilkaar og de Forholdsregler, der
maatte kunne tages for at afhjælpe den Fortrykthed, hvorunder Landbruget i
Tydskland — det indrömmes fra alle Sider — har at lide.
Fiskerier og Fiskevarer.
Tydsklands Indförsel af Fisk og Fiskevarer i 1893 sees af fölgende Tabel:
Mængde
Deciton
Værdi
1,000 Mk
Fersk Fisk, ialt
Deraf fra Sverige 308,346 Deciton, fra Danmark
84,699, fra Holland 28,133 og fra Norge
10,878 Deciton.
485,269 13,102
Stokflsk, ialt
Deraf fra Holland 5,273 og fra Norge 4.9S0
Deciton.
10,803 454
Saltet Fisk i Fade, ialt
Deraf fra Holland 27,579 Deciton.
Fisk, saavel saltet som tilberedt med Eddike,
34,397 1,909
i Glas etc., ialt 7,597 1,367
Deraf fra Frankrige 5,816 Deciton. Tönder
Saltet Sild i Tönder -...1,399,004 32,177
Deraf fra Storbrittannien 589,988 Tönder, fra
Holland 389,943, fra Norge 328,474 og fra
Sverige 58,073 Tönder.
Sild til Gjödning (denatureret), ialt 15,337
Deciton
Hummer fra Danmark 1,491
B 5> Norge 1,216
Fiskeguano fra Norge 68,187
Ber. om Handel o. Sjöfart.
27

410
Hvalfiskebarder, ialt 767 4,219
Deraf fra de Forenede Stater 470 Deciton, fra
Norge 74 og fra Storbritannien 40 Deciton.
Fisk og Sæispæk, Fisketran, ialt 134,078 4,652
Deraf fra Norge 97,303 Deciton, fra Japan
13,829, fra Holland 7,096, fra Storbrittannien
4,805, fra Danmark. 4,030 og fra Spanien
3,021 Deciton.
Det sees at den saltede Sild spiller den fornemste Rolle blandt de indförte
Fiskeprodukter.
sig saaledes:
I Löbet af de 10 sidste Aar bar Importen deraf stillet
Aar Tönder Værdi
1884 indförtes der 960,046 29,761,000 Mk
1885 B » 1,023,675 29,932,000 »
1886 » » 1,129,342 30,162.000 »
1887 » » 1,095,631 26,492,000 B
1888 B » 994.336 24,561,000 »
1889 » » 1,214,389 31,963,000 »
1890 » B 1,266,620 34,511,000 »
1891 B » 1,116,518 32,972,000 B
1892 » » 1,189,575 27,985,000 »
1893 » » _ 1,399,004 32,177,000 B
Indförselen synes saaledes at holde sig terunielig stabil.
Ifölge Handelskammerets Opgift indförtes der til Hamburg:
1893 1892
Skotsk Sild 131,326 Tdr 139,025 Tdr
Holländsk » 53,116 B 81,682 B
Norsk B 53,607 B 52,397 B
Beholdningen var ved Udgangen af 1893 8,635 Tdr imod 10,465 Tdr
ved Udgangen af 1892.
Det er især den billige holländske Matjessild, der i de senere Aar bar
gjort Afsætningen af deu norske Fedsild Skado; den ankommer för den nye
Fedsild og foretrækkes paa Grund af sin Billighed og som ny Vare for den
gamle Fedsild. Den er saaledes paa samme Tid til Hinder for en fordelagtig
Realisation af de gamle Beholdninger og for Opnaaelsen af de ofte för betalte
höie Priser for den förste nye Fedsild.
Afsætningen af svensk Sild gaar tilbage. Behandlingen er i allo Henseender
god og den kan forsaavidt tjene den norske til Mönster; men da Fisket
falder om Viuteren. er den af mager Beskaffenhed, og dens torre Smag
gjör den ikke yndet. Der opgives i 1893 at være hidkommet 2,981 Tdr
svensk Sild mod 6,410 Tdr i 1892. Saalænge Priserne for skotsk og holländsk
Sild holder sig saa lave, vil den svenske neppe finde nogen större Afsætning
hersteds.
Fersk Fisk. Den meget betydelige Tilvækst i Indförselen af udenlandsk
fersk Fisk til Tydskland i de senere Aar fortjener Opmærksomhed; inedens
der i 1883 indförtes 13,904 Ton til en Værdi af Mk 7,364,000, opgik Indförselen
i 1892 til 50,559 Ton til en Værdi af Mk 13,651,000. Tilvæksten
skyldes i förste Række den store Indförsel af fersk svensk Sild, der först begyndte
i större Maalestok i Midten af 80 Aarene.

411
Den svenske Sild, der kommer herti! i Kasser, anvendes fortrinsvis til
Rögning. Osterrige er ogsaa et Marked for röget fersk Sild, og for at undgaa
Tolden oprettes der nu for tydsk Regning Rögerier i Osterrige selv. Endel
svensk fersk Sild steges i Smult og nedlægges hermetisk i Bokser, i hvilken
Form den afgiver et billigt og sögt Födemiddel blandt den arbeidende Klasse.
Videre nedlægges endel Sild i Eddike med Krydderier. Kun den mindste Del
af den indförte ferske Sild forbruges som saadan. At Våren ikke kan forsendes
direkte fra Sverige i röget Tilstand eller paa anden Maade tilberedt, har sin
Grand i Tolden; denne er især höi paa hermetisk nedlagt Fisk, idet man i
Tydskland synes at gaa ud fra den Forudsætning, at hermetisk nedlagto Säger
altid er Luksusartikler. Fisk i denne Form er iuiidlertid for en stor Del en
billig Vare, tjenende de mindre bemidlede Klasser til Föde og Forudsætningen
slåar saaledes ikke til.
Det stigende Forbrug af fersk Fisk i Tydskland dækkes for en betydelig
Del ved Udbyttet af det tydske Havfisko, der stadig udvikler sig og mere og
mere foregaar ved Hjælp af Dampskibe. Övergången fra Seüfartöier til Dampskibe
er foregaaet i nogle faa Aar; den ved Elben hjemmehörende Fiskerdampskibsflaade
bestod ved Aarets Udgang af 19 og Weserflaaden af 46 Fartöier.
Fångsten foregaar hovedsagelig ved Tiawling paa Bankerne i Nordsöen
og Salget sker fornemlig ved offentlig Auktion.
ske Fiskere, solgtes der i 1893 ved Auktion i
Af fersk Fisk, fanget af tyd-
Hamburg for Mk 1,027,000
Altona » » 1,421,000
Geestemünde » » 2,074,000
Bremerhaven » » 704,000
Fra de i de tydske Fiskerier direkt interesseredes Side er der sat i Gang
en vis Bevægelse i Retning af at faa udenlandsk fersk Fisk paalagt en Beskyttelsestold
og Tolden paa fremmed saltet Sild meget forhöiet; denne Bevægelse
har skaffet sig Udtryk i en Petition til Regjeringen fra toneangivende
Fiskerikredse. Medens en höi Beskyttelsestold paa saltet Sild (10 Mk pr Tönde)
paa enkelte Hold nienes at kunne have Udsigt til med Tiden at blive til Virkelighed,
ansees det ihvertfald ikke for sandsynligt, at denne Petition, hvad
fersk Fisk angaar, skulde mode fornöden Tilslutning. Den rette Maade at
fremme det tydske Havfiske paa skulde være at söge at fremkalde et större
Forbrug af fersk Fisk i Landet, og naar Forbruget, naar det Omfång, som det
burde kunde, vil Markedet være tilstrækkeligt stort baade for den tydske og
den udenlandske Fisk. Det skulde da ligge i Tydsklands egen Interesse at faa
indfürt god og billig fersk Fisk som et almindeligt Födemiddel i Befolkningens
brede Lag, hvad der væsentligst betinges af forbedrede Opbevaringsmaader og
billige Befordringsmidler. Meget er i den sidste Retning i Tydskland gjort,
særlig for at lette Befordringen pr Jernbane. Forövrig har Nordmændene hcr
gaaet i Spidsen, idet de har bragt jrossen fersk Fisk ind paa det tydske
Marked. Det vil komme Sägen til Hjælp, at man nu begynder efterhvert at
opföre Frysedepoter i de större tydske Indlandsbyer til Opbevaring af Födemidler.
Til Indförelse af frosset australisk Kjöd paa det tydske Marked aabnes
der Butikker i de store Byer; den samme Vei synes vi at maatte gaa med
vor frosne Fisk.
Vi ser Nordmændene gjöre betydelige Anstrængelser for at finde Afsætning
for sin frosne Fisk og Svenskerne söge at skabe sig et fast udenlandsk Marked
for den ferske svenske Sild; med Opmærksomheden henvendt herpaa kunde
man spörge, hvorvidt ikke vore egne Lande i långt höiere Grad end Tilfældet

412
nu er, kunde nyttiggjöre sig vor Fisk ved at fryse den til Brug for vört eget
Marked. Skuide man ikke paa samme Maade som med Koljen ogsaa kunne
opbevare Sild i frossen Tilstand? Ved meget billige Jernbanefragter for frossen
Fisk burde vi söge at begunstige dens Iudförsel rundt om blandt Befolkningen.
Som Tilfældet nu er, kan det til Trods for vore Ländes store Rigdom paa
Fisk i store Dele af Landene slet ikke siges, at Fisk er et gjængs og udbredt
Næringsmiddel. Den Brfaring med Hensyn til Frysning og Opbevaring, vi
vilde vinde under vor Benyttelse af Fisken hjemme, vilde komme os tilgode
ogsaa ved dens Indförsel paa udenlandske Markeder.
Hvad særlig Silden angaar, saa vilde det, hvis man förstod ved Frysning
at opbevare den i lætigere Tid, ikke længere indtræffe, hvad der nu oftere skal
ske, at Fångsten igjen slippes lös, fordi Markedet er overfyldt og Prisen
ringe. I ethvert Tilfælde vilde den da kunne opbevares til Forfærdigelse af
Olie og af Kraftfoder,
stadig vil tiltage.
hvoraf Forbruget, eftersom Landbruget udvikler sig,
Klipfisk og Stokfisk. Heraf forbruges der kun yderst ringe Mængder i
Tydskland selv, nemlig lidt Stokfisk i Rhinprovindsen og Bayern; de betydelige
Mængder, der kommer til Hamburg, udföres igjen videre. Denne Indförsel af
törret Fisk (Klipfisk og Stokfisk) fra Norge til Hamburg er i Tiltagende; den
udgjorde i
1891 7,346,200 Kg., Værdi 3,703,700 Mk
1892 8,223,600 » » 3,990,200 »
1893.. 9,595,900 » » 4,174,500 »
Tran. Ifölge Handelskammerets Opgift indförtes der i 1893 til Hamburg
af norsk Trän ialt 87,000 Tdr.
Tdr mod 19,000 Tdr Aaret för.
Beholdniogerne ultimo December var 20,500
Omssetniugen var meget stor og betydelig, större end det foregaaende Aar.
Imidlertid har den norske Trän ikke været saa helt dominerende som i
tidligere Aar; inere og mere begynder Japan at indtage en vigtig Stilling i
den herværende Tranhandel. Japansk Trän har kun været kjendt her i de
sidste 10—12 Aar; Tilförselen, der i de senere Aar var mellem 10,000 og
13,000 Metercentner (omtrent == norske Tönder), steg i 1892 til c:a 28,700
og i 1893 til c:a 35,300 Tdr.
Fra Sverige kom der i det forlöbne Aar c:a 800 Fade Sildetran, der afsattes
til 24—26 Mk. Den var imidlertid ikke renset nok og man var her
ikke fornöiet med den.
Fiskeguano. Fra Norge kom der til Hamburg 6,675,820 Kg. til en Værdi
af Mk 977,110. Den svenske Sildeguano siges at indeholde for meget Fedtstof
og derfor ikke at vinde Bifald.
Som bekjendt har Sverige en Fiskeriagent i Berlin og Norge bar nu ansat
en Fiskeriagent i Hamburg; ved disses Indberetninger vil de interesserede
bjemme til enhver Tid höides underrettede om Markedets Gang. Tydskland
har en udmærket Fiskeriavis og det turde være i vore Fiskeriers Interesse, at
en lignende ugentlig Avis med offentlig Hjælp udgaves hjemnie hos os.
Skogdrift og Trælast.
Til Belysning af, med hvilke Laudes Trælast vor egen særlig har at konkurrere
paa det tydske Marked, meddeles her en Tabel över Indförselen til
Tydskland i 1893:

413
Ved, ialt 147,297,000 Kg., deraf fra Österrig-Ungarn 65,233,400, Rusland
64,399,600, Sverige 4,361,200 Kg.
Træ til Tilvirkning af Træmasse, ialt 34,063,000 Kg., deraf fra Österrig-
Ungarn 32,680,100 Kg.
Trækul 3,640,300 Kg., deraf fra Österrig-Ungarn 2,945,800 Kg.
Bygnings- og Gavntömmer, uforarbeidet eller kun forarbeidet med Öxe
eller Sag paa Tværsiden, ialt 1,614,324,500 Kg., deraf fra Rusland 942,760,100,
Österrig-Ungarn 631,456,700, Norge 3,538,600 Kg.
Bygnings- og Gavntömmer, ganske uforarbeidet, indfört fra Skogene lige
ved Grænsen til Brug i Grænsedistriktorne, ialt 78,567,200 Kg., deraf fra
Österrig-Ungarn 62,516,800, Rusland 15,159,500 Kg.
Bygnings og Gavntömmer, tilhugget efter Længdeaksen, ialt 560,552,900
Kg., deraf fra Rusland 406,054,300, Österrig-Ungarn 108,250,600, Sverige
39,969,600 Kg.
Bygnings- og Gavntömmer, saget, »Kanthölzer», ialt 742,543,600 Kg., deraf
fra Sverige 342,619.700, Rusland 174,127,100, Österrig-Ungarn 140,743,600,
de Forenede Stater 43,981,300, Norge 31,651,300 Kg.
Grove Snedkerarbeider, ialt 14,534,100, deraf fra Sverige 3,923,800,
Österrig-Ungarn 3,610,100, Holland 2,441,500, Belgien 1,217,500, de Forenede.
Stater 1,158,400, Norge 309,600 Kg.
I hvilken Grad Tydaklands Import af Trælast er tiltaget i Löbet af de
sidste syv Aar fremgaar af fölgende Tal:
Bygnings- og Gavntömmer, uforarbeidet eller kun forarbeidet med Oks
eller Sag paa Tværsiden:
Ton 1,000 Mk
1886 1,061,875 26,574
1889 1,902,605 56,127
1892 1,805,811 56,883
Bygnings- og Gavntömmer, tilhugget efter Længdeaksen:
Ton 1,000 Mk
1886 234,377 17,578
1889 395,950 33,656
1892 553.217 45^640
Bygnings- og Gavntömmer, saget, »Kantholz»:
Ved:
Ton 1,000 Mk
1886 367,460 16,536
1889 784,286 35,881
1892 780,749 40,989
1886 141,861 2,837
1889 143,174 3,150
1892 147.271 3,387
Indförselen fra De forenede Riger har siden 1886 stillet sig saaledes:
Fra Sverige Fra Norge
Ton
Ton
1886 142,849 31,025
1887 158,482 50,508

414
1888 216,817 68,897
1889 336,817 68J71
1890 255.705 49,629
1891 289^786 44,446
1892 336,239 36,142
1893 382,570 35,190
Det sees heraf, at Importen fra Sverige har vseret i staerkt Tiltagende;
Importen fra Norge er derimod i de sidste Aar gaaet tilbage. At den forögede
Import til Tydskland er en Fordel for Sverige vil man neppe finde, naar
nian betænker, at Forögelsen ingeulunde skyldes de svenske Skoges aarlig tiltagende
Vækst og Udbytte, men kun er et Bevis paa, i bvilken Grad Nationalformuen
ved Skogenes Forringelse angribes. Tydskland har selv store Skoge,
men ved at vedligeholde dem ved en gjennemfört Skogkultur; ogsaa i Sverige
synes der nu hcldigvis at hæve sig Höster til Forsvar for Skogenes Bevarelse
og Förnyelse.
Den i August Maaned 1893 udbrudte Toldkrig mellem Tydskland og Rusland
kom vor Trælast tilgode; som staramende fra et mestbegunstiget Land
havde den ved Indförsel til Tydskland allerede forhen en 5 Mark pr Standard
mindre Told at betale end russisk og finsk, og ved Toldkrigen forhöiedes denne
Forskjel til henved 18 Mark pr Standard for sagede Trævarer, hvad der har
været en uovervindelig Hindring for Import af omtrent hvilkesomhelst Dimensioner
af russisk Vare, for hvilke Sverige eller andre Lande kan byde Erstatning.
Ruäland.
Sverige har i förste Række dækket Nedgången i Tilförselen fra
Den af svenske Eksportörer i Slutningen af 1892 forlangte Prisforhöielse
for Gran bevirkede, at Kjöberne holdt sig tilbage og faa Kontrakter sluttedes.
Först efteråt Eksportörerne havde nedstemt sine Fordringer begyndte der fra
Midten af Januar af at udvikle sig en rolig og regolmæssig Forretning, der
med faa Afbrydelser karakteriserade Sæsonens hele Forlöb. For Furu angives
Aaret ikke at have været saa gunstigt som for Gran; særlig var Priserne for
Furubord af middels og ringe Kvalitet meget trykkede. De virkelig fine Kvaliteter
af Furu var dog, som altid, Gjenstand for livlig Efterspörgsel og hetingede
gode Priser.
Af svenske Granbattens kom som sædvanlig den overveiende Del fra
Sundsvall; fra Gefle, Söderhamn og Hudiksvall ankom de vanlige Mængder.
Hernösand-Battens fandt derimod vanskeligere Kjöbere. Foruden 2'/3×7" og
2Va×6" var navnlig 2X6" og 2×7" efterspurgt; ogsaa efter 2X5" viste der
sig i denne Sæson en livligere Efterspörgsel, inedens 3X7" yeldnere fandt
Afsætning. Frempaa Aaret, da Priserne var blevne fastere, opnaaedes c:a
Mk 100 for 7", Mk 95 for 6"; i Marts—April maatte mindre bekjendte Afskibere
indvilge i et Afslag af indtil 5 Mk. Efter udbruddet af den russisktydske
Toldkrig stillede Priserne sig i September til Mk 105 for 7", Mk 100
for 6", Mk 80—85 for 5"; Eksportörernes Haab om en yderligere Stigning
gik ikke i Opfyldelse. For svenske Granbord var i Begyndeisen af Aaret Priserne
e·.a Mk 100 for 7", Mk 95 for 6", Mk 75 for 5" ab Gefle, Söderhamn
og Sundsvall med 2'/2 — 5 Mk videre Afslag for Hernösand-Vare; i August steg
derpaa Priserne under Indflydelse af Toldkrigen til Mk 105 for 7", Mk 100
for 6", hvorimod det store Tilbud af 5" hindrede nogen Stigning for denne
Bredde.
For sorterede Furubord ab Gefle og Söderhamn betaltes der den hele
Sæson igjennem gode, stabile Priser, saaledes for 1 × 6" 1 :ste Sort ab Gefle

415
Mk 200, 2:den Sort Mk 160, for l'/4×6" l:ste Sort indtil Mk 210 og 2:dea
Sort Mk 170. Afskiberne bestræbte sig mere end nogensinde for ogsaa at anbringe
tilsvarende Mængder af 3:die og 4:de Sort; det lykkedea dem ogsaa tildels,
idet de ikke pleiede at vægre sig for at indgaa paa Koncessioner og afsatte
til Mk 80 — 85 for 4:de Sort og i Forhold dertil for 3:die. For bekjendte
gode Mærker 1 × 5" usorteret ab Gefle betaltes der Mk 90—95. Produktionen
af tyade Furubord, navnlig 6 /a", drives nu mere end för i Sverige og begynder
at spillo en vis Bolie i Handelen med Tydskland; Prisen var c:a 75
til 80 Mk. Ogsaa af 3/4" Bord af Furu og Gran har den svenske Eksport
tiltagct betydelig paa den norskes Bekostning; de mest sögte Bredder 4'/a" og
5" var livlig efterspurgte, og Priserne holdt sig paa Mk 70—80 ab Sundsvall
og Hernösand efter Kvalitet og Bredde.
Handelen med huggede Sparrer ab Skellefteå og Piteå udviklede sig fordelagtigt;
Priserne stillede sig paa omtrent 34—36 Pf. pr Kubikfod 4—6",
37 Pf. 7×7" for Furu, 10 % Afslag for Gran.
Den störste Del af Importen fra Norge bestaar af sagefc »Kantholzt, 4X4"
indtil 6X6"; Sortimenter med stor Proportion 4X5" og muligst stor Gjennemsnitslængde
betingede som sædvanlig de bedste Priser. Endskjönt Efterspörgselen
fra de rbinske Handlendes Side var ringere end i tidligere Aar, iedede
dog efterhaanden alle dertil egnede Tilbud til Salg. Priserne svingedo
fra 45 til 48 Pf. pr Kubikfod for gode Sortimenter, og Markedet sluttede
under knapt Tilbud med den sidste Notering. Handelen med 5 /«" Bispebord,
der för spillede en saa stor Rolle ved Weseren, synes nu nserved ganske at
uddö, og den hele Import deraf antages i 1893 at L·ave været ganske ubetydelig.
Den tilsvarende svenske Vare fortrænger de s /

416
Ton Værdi
Indförsel 286,630 Mk 32,053,000
Udförsel 1,213,047 x> 234,000,000
Indförselen fra Sverige til Tydskland var i 1893: Raajern 6,267 Ton,
Stangjern 10,546 Ton, Jerntraad 2,988 Ton. Hertil kommer mindre Kvanta
af finere og grovere Jernvarer.
Til Hamburg indförtes der fra Sverige: Stäng- og Smedejern 26,035 Ton,
Staal 2,231 Ton, Jerntraad 1,491 Ton, Staaltraad 540 Ton.
Den störste Del af disse Varer gik över Frihavnen i Transit.
Udförselen fra Tydskland til De forenede Riger var i 1893:
Til Sverige Til Norge
Vinkeljern 2,900 Ton 2,700 Ton
Stangjern 1,200 »
Jerntraad 1,200 »
Jern- og Staalvarer 3,700 Ton 1,500 »
Naar Tydskland ikke er et större Marked for svensk Jern, saa ligger
Grunden ikke saa meget i den höie Told som i de Fremskridt, den tydske Tilvirkning
fornemmelig ved Thomasproeessen har gjort; Tydskland er derved sat
istand til at fremstille godt og billigt Jern til Varer, hvortil man för maatte
benytte sig af svensk Jern. Lignende Fremskridt i Jerntilvirkningen er ogsaa
gjort i andre Lande, og det synes klart, at det svenske udmærkede, men kostbare
Trækulsjern, der vel altid vil finde sin Anvendelse til enkelte finere Arbeider,
vil faa et meget indskrænket Afsætningsfelt, der ikke staar i noget
Forhold til Sveriges store Rigdom paa Jernmalm. Saalænge Sverige indskrænker
sig til Produktion af Traskulsjern, mener man lier at Landet burde udvikle
sin Jernindustri i Retning af at forfærdige finere Staal- og Jernvarer og Maskiner,
hvortil Sverige foruden sit udmærkede Raamaterial ogsaa besidder en
særlig Betingelse i sine intelligente Jernarbeidere. Med Öiet henvendt paa den
overordentlige Betydning, som f. Eks. Skotlands Masseproduktion af Jern og
Staal har vundet for Landet og Befolkningen, maa man imidlertid stadig vende
tilbage til det Spörgsmaal, om det ikke vilde være baade naturligt og fordelagtigt
for Sverige ligeledes at kaste sig paa en saadan Masseproduktion. Man
modes her altid med den Indvending, at Sverige ikke eier Stenkul og derfor
savner den for en saadan Produktion nödvendige Basis. Med den Udvikling,
der foregaar i Retning af mere og mere kulbesparende Masovne, synes den Tid
dog ikke fjern, da det vil lönne sig at indföre Kul og Koks til de malmproducerende
Lande istedetfor at före Malmen til Kulleierne. Ligesom andre Lande
har anvendt saamegen Intelligens for ved forbedrede Methoder at kunne udnytte
sine Malme, maatte Sverige, maaske Verdens rigeste Jernmalmland, lægge
sin Energi paa at finde nye Methoder til Fremstilling af Jern af sin Malnirigdom
og ikke væsentlig lade sig nöie med den magre Indkomst, der skaffes
tilveie ved Brydning og Eksport af Malm. De fleste store Kulturlande besidder
Stenkul, der hidtil har været det bedste och billigste Brændemateriale
ved Fremstilling af Jern, og man har der saaledes ingen egentlig Drivfjer haft
til at forsöge andre Brændematerialier. Sverige derimod skulde ved sin Mangel
paa Stenkul netop spores til denne Art Forsög; Spörgsmaalene om, hvorvidt
Malmens Smeltning kunde ske ved Hjaelp af Elektricitet, frembragt ved Vandkraft,
eller ved Hjaelp af Torvkul eller Gas, fremstillet af de saa at sige uudtömmelige
Torvmoser, burde være i egentligste Forstand paa Dagsordenen.
Medens disse Spörgsmaal i andre Lande for Tiden nsermest vilde være »f theore-

417
tisk Interesse, er de for os praktiske Spörgamaal af förste Rang, hvis Besvarelse
er Landet en Velfærdssag.
Det förekommer aitid sjelden, at Privatmænd kan afse Tid og Midler til
saa store Spörgsmaals Lösning, og det skulde da synes rimeligt, at Staten her
tog Sägen i sin Haand og satte de videnskabelige Forsög i Gäng, paa hvilke
Spörgsmaalenes Lösning beror. Selv meget store Sunimer, der af Staten maatte
udgives i saadant Oiemed, vilde være yel anvendte, naar man tager i Betragtning
det Arbeide en Jerntilvirkning i stor Stil vilde skaffe Befolkningen og
den Fortjeneste den vilde bringe Landet.
Priserne paa svensk Jern pr 1 Januar d. A. noteredes hersteds saaledes:
1:ma l.·ma Smedejern, Lancasbire Stempel Mk 17.00
1:ma » gode Mærker » 16.80
1:ma valset Jern, » j> 16.00
1:ma Hesteskosömjern, » J> 17.00,
alt Grundpris pr 100 Kg. cif. Hamburg eksel. Told. Af Interesse er det at
nævne, at enkelte af de store tydske Maskinfabrikker i det forlöbne Aar har
sluttet sig sammen for at atsende Agenter til de oversöiske Lande for at undersöge
de derværende Markeder.
Jernmalm.
Ton, hvoraf
Tydsklands Import heraf opgik i 1893 ialt til 1,573,202
fra Spanien 877,827 Ton
B Sverige 147,045 »
» Belgien 138,469 B
fra Holland 136,691 Ton
» Prankrige 101,096 »
» Österrig-Ungarn... 89,227 s>
Samtidig foregaar der en endnu betydeligere Export af Jernmalm fra Tydskland,
særlig til Belgien og Frankrige; den udgjorde i 1893 e:a 2,350,000 Ton.
Den eksporterede Malm er dog af en meget ringere Kvalitet end den indförte;
i 1893 var saaledes dens Værdi kun c:a 7 Millioner Mark mod den
indförtes c:a 22 Millioner Mark.
Andre Malme. Jeg tror ogsaa at burde gjöre opmærksom paa den betydelige
Import til Tydskland af alleslags andre Malme. Der indförtes saaledes
i 1893 af:
Guld-, Solv- og Platinamalme 20,515 Ton, deraf fra Norge 220 Ton.
Bly- og Kobbermalme 43,490 Ton, deraf fra Sverige 3,621 Ton.
Chrommalm 4,962 Ton.
Manganmalm 12,093 Ton.
Kobalt- og Nikkelmalme 742 Ton, deraf fra Norge 27 Ton.
Svovlkis, Alunmalm 274,766 Ton, deraf fra Spanien 202,043 Ton.
Zinkmalm 23,833 Ton, deraf fra Sverige 2,758 Ton.
Slagger af Malme 477,182 Ton, deraf fra Sverige 22,721 Ton.
Thomasslagger 78,458 Ton.
Der sker til Tydskland saa at sige en Sammenströmning af Malme fra de
fleste af Verdens Malmefelter. Tydskland konkurrerer paa dette Omraade stærkt
med England, med hvilket Land det har de udstrakte og billige Fragtleiligheder
tilfælles, og forud for hvem det har sine Hytteingeniörers höit udviklede tekniske
Dannelse og en intelligentere Hyttearbeiderstand; for enkelte Malmes
Vedkommende har det tydske Marked sikkert overflöiet det engelske. Det siges,
at de tydske Ingeniörers Dygtighed gjör det nmligt at forarbeide Malmene med
mindre Metaltab end i hvilketsomhelst andet Land, og at af denne Grund f.
Eks. Sölvmalme gjennemgaaende betales höiere i Tydskland end i England,

418
omendskjönt det færdige Fabrikat (Solv i Barrer) noteres saa meget lavere i
Tydskland end i England, som Fragt og Assurance til London udgjör. Hvad
der særlig udmærker den tydske Hyttedrift, er det i de niindste Enkeltheder
gaaende Studium af de forskjellige Malmes Blandning (»Gattirung»); man söger
saavidt muligt at opnaa en Blanding af saadanne Malme, at man ved disses
Smeltning kan afholde sig fra at tilsætte ikke metalholdige Smeltniogsmidler.
At en saa nöiagtig beregnet, kompliceret Hyttedrift kun er mulig paa Grund
af Arbeidernes betydelige tekniske Uddannelse og de ledende Ingeniörers höie
theoretiske Kundskabor, siger sig selv. Den anvendte Fremgangsmaade bevirker
sammen med det store Udvalg og Mangfoldighed af Malme, der samler sig paa
det tydske Marked, at Forædlingen intetsteds sker saa billig som i Tydskland;
den preussiske Regjering har ogsaa bidraget sit hertil ved at holde saa billige
Jernbanefragter som muligt for de söværts indkommende Malme.
I de tydske Havnepladse er der anstillet Repræsentanter for den tydske
Hytteindustri, der selv er helt fortrolige med Malmenes tekniske Forarbeidelse,
og man opnaar derved Sikkerbed for, at de forskjellige Malme til enhver Tid
vil naa frem til netop de Hytter, der er istand til at bringe det bedste Udbytte
ud af dem. Medens det nemlig kan siges, at man i England gjennemgaaende
holder sig til et snævert Antal af almindelig kjendte Methoder, frem·
hseves det, at man i Tydskland saa at sige behandler enhver Malm særskilt i
Overensstemmelse med dens særlige Egenskaber, idet alle nu bekjendte Methoder,
Skilning ad mekanisk Vei af fattige Malme, Höiovndrift, Ludning, Chlorbehandling,
Lixivation, Elektrolyse etc., finder Anvendelse ved de tydske Værker.
Adskillige Methoder er ikke patenterede og höides derfor strængt hemmelige.
Hvad nu Sverige og Norge angaar, saa har man fra kompetent Hold fremholdt
for mig, at vor Interesse for det tydske Malmmarked burde være en meget
större, end den hidtil har været. Man har i Sverige, heder det, saa udelukkende
anvendt Kapital og Intelligens paa Jernmalmens Omraade, at man har
overseet, ja endog næret en slags Uvilje mod enhver anden Art af Bergværksdrift,
hvad der synes saameget mere uberettiget, som Landet, isærdeleshed naar
den store Vandkraft tages i Betragtning, turde kunne gjöre sig en saadan Drift
paa andre Malme meget indbringende.
Foruden guldholdig Malm nævnes i denne Förbindelse som særlig kommende
i Betragtning for vore Lande de mange Förekomster af blandet Bly-,
Zink- og Sölvmalm, hvoraf der efter Zinkens Udskilning ad mekanisk Vei ved
rationel Drift skulde aarlig kunne fremstilles et stort Kvantum sölvholdig Blymasse,
der vilde betinge höie Priser i Tydskland. For den Zink, der herved
vilde udvindes, vilde man mindre kunne regne paa at finde et tilfredsstilleode
Marked; Tydskland, særlig Schlesien og Rhinlandene, er selv en stor Producent
af Zink, og selv de nu saa lave Priser skyldes mere en Forstaaelse mellem
Produeenterne end Markedets virkelige Stilling. Anderledes stiller Sägen sig
for Bly; ved Sölvets Synken i Værdi er mange Blygruber, hvis Eksistentsberettigelse
laa i de mindre Mængder Sölv, der samtidig udvandtes, komne i
en daarlig Stilling og vil formentlig lidt efter lidt nödes til at nedlægge Driften.
Allereden nu menes Forbruget betragtelig at overstige det aarlig producerede
Kvantum, og Blypriserne antages derfor ubetinget at maatte tage et Opsving i
en ikke fjern Fremtid. Hvad endvidere Kobber angaar, saa tror man, at Priserne,
som forrige Aar, væsentlig paa Grund af daarlige Finantsforholde i de
Forenede Stater og dermed sammenhængende Salg til Spotpris af amerikansk
Kobber, naaede en abnormt lav Stånd, om kort Tid igjea vil begynde at hæve
sig. Guld- og sölvholdige Kobbermalme finder bedst Afsætning i Tydskland, ren
Kobbermalm i England.

419
Den norske Svovlkis siges at kunne faa megen Betydning for det tydske
Marked, idet f. Eks. Sulitjelma-Kis paa den eoe Side paa Grund af sin ringe
Arsengehalt og paa den anden ved sin större eller mindre Guldholdighed netop
passer for Import til Tydskland; en saadan vil dog först kunne finde Sted
naar Forholdenc i Rio-Tinto-Gruberne, der nu for Störstedelen dækker det herværende
Behov, stiller sig ugunstigere for Driften, hvad man paa Grund af
den kolossale Udnyttelse formentlig i en overseelig Tid vil kunne vente.
Stenkul og Koks. Fra Tydskland gik der i 1893 til Norge c:a 9,200
Ton Koks og til Sverige c:a 22,000 Ton Koks og 12,000 Ton Stenkul. Paa
Grund af de höie Jernbanefragter til Havnene ved Nordsöen er det nu megct
vànskeligt at udföre westphalske Stenkul og Koks til vore Lande, idet de i
Almindelighed vil komme til at falde meget dyrere end de engelske. En större
Eksport vil maaske blive mulig, naar Dortmund-Ems-kanalen blir færdig.
Salt. I 1893 udförte Tydskland ialt 196,094 Ton Kog- og Stensalt,
hovedsagelig til Britisk Ostindien, Osterrig-Ungarn, Holland og Belgien; til
Sverige gik der 11,538 Ton. Naar Elbe-Trave-Kanalen blir færdig, vil formentlig
Lüneburgersalt kunne leveres til vore Lande til billigere Priser end
för, og en större Eksport deraf til De forenede Riger vil vistnok derved fremkaldes.
Af Gjödningssalte (de saakaldte Stassfurtersalte) opgik Udförselen i 1893
til c:a 212,000 Ton, hovedsagelig til De forenede Stater, Storbritannien og
Sverige (til det sidste Land 30,315 Ton); til Norge er Udförselen höist· ubetydelig.
Efterhvert som Landbruget og særlig Myrdyrkningen gaar fremad i
vore Lande, vil Indförselen af dette vigtige Gjödningamiddel sikkert tage et
stort Opsving. Hvor vigtige man her anser disse Salte at være for det tydske
Landbrug, fremgaar af, at der nu for den preussiske Landdag har været forelagt
et Regjeringsforslag, hvis Hensigt var mere eller mindre at gjöre Driften
af Gruberne til et Statsmonopol, forat man derved kunde regulere Udnyttelsen
af denne Nationalformue og bevare den til Bedste for Landet selv.
Sten. Af raa eller blöt huggen Sten indförtes der i 1893 til Tydskland
i alt 697,450 Ton, deraf fra Sverige 301,000 Ton og fra Norge 27,850 Ton.
Af Sten i sagede Blokke og uslebne, grove Stenhuggerarbeider indförtes
der ialt 4.127 Ton, hvoraf 2,254 Ton kom fra Norge.
Til Hamburgs Konsulatdistrikt indförtes der af Sten af enhver Art:
Fra Sverige Fra Norge
Til Hamburg 23,528 Ton 10,816 Ton
» Altona 31,620 » 503 »
» Cuxhaven 1,694 » 431 »
» Harburg 3,996 »
Ialt 56,842 Ton 15,746 Ton
Hvad Brolægningssten angaar, saa kommer Hovedmassen for det nordlige
Tydskland fra Sverige. Den svenske Granitsten roses paa Grund af sin Haardhed,
og Importen deraf er stadig voksende, særlig til de större Byer som Berlin,
Hamburg-Altona, Stettin og Kiel, hvor man först og fremst ser paa god Kvalitet
og mindre paa Prisbillighed; da den svenske Granit taaler et e:a 500—
1,000 Kg. stærkere Tryk pr cm. 3 end den tydske, forsvinder den sidste mere
og mere fra Stenmarkedet i de nævnte Byer. Den svenske Granit erobrer sig
stadig et större Marked; i 1893 vides 1,000 m. 2 svensk Granit gjennem et

420
Par Hamburgerfirmaer at være leveret til Magdeburg til Pris Mk 8.40 frit
Magdeburg, skjönt denne By i sin Nærhed har betydelige Stenbrud. Den hertil
kommende norske Granitsten til Brolægning sættes ikke saa höit som den
svenske; den siges at ge daddelldst ud, men ved Brug snart at vise en ringere
Fasthed, hvorfor de store Byer med niegen og tung Vognfærdsel mere og mere
synes at vende sig til den haardere svenske Sten. I de mindre Byer derimod,
hvor Prisbilligheden kommer særlig i Betragtning, vil den norske Sten vedblive
at være en sögt Artikkel. Vor Granit har i Nordtydskland særlig at konkurrere
med belgisk Sten, der imidlertid trænges tilbage, og Bornholmer-Granit,
hvis Kvalitet roses meget; det siges, at det i Hamburger-Hænder værende
Værk paa Bornholm, der er i Besiddelse af alle de nyeste Indretninger, vil
kunne levcre indtil 200,000 Ton pr Aar. De bestemmende Submissioner har
i 1892 og 1893 vist en faldeude Tendens i Priserne; i 1893 menes dog Minimum
at være naaet, saa at for 1894 en Stigning skulde være ivente.
Hvad Sten i sagede Blokke o. s. v. angaar, saa kom Hovedmassen fra
Norge. Der har i de senere Aar fra Norge foregaaet en betydelig Indförsel
af Fundamentstene, Trottoirplader, »Kantstene», Kvaderstene for Havne og
Strandanlæg o. s. v., og her, hvor der lægges mindre Vægt paa Materialets
Haardhed, har den amukt udseende norske Granit hävt Overvsegten över den
svenske. Fra Sverige kominer der foruden en Del »Kantsten», særlig Raablokke
til Polering; et stort Berlinerflrma har Sliberier i Berlin och Wolgast, udelukkende
baserede paa Indförsel af svensk Granit, hvoraf megen sort Granit til
Gravmonumenter. Af den saaledes indförte, særlig Dorske Sten har den meste
Del været i nogen Grad bearbeidet; som »grobe Steinnietzarbeiten von schlichter,
nicht verzierter Arbeit» er saadan Sten, naar den indgik söværts, ikke blevet
ilagt Told. I Marts Maaned f. A. begyndte imidlertid Toldvæsenet i Hamburg
at liaandhæve en anden Opfatning af Toldtariffen og at behandle saadan Sten
som finere, uslebne Stenhuggerarbeider; den kom derved til at underligge den
i Forhold til Værdien særdeles betydelige Told af 2'/2 Mk pr 100 Kg., hvorved
en fortsat Import ansees for at være saagodtsom umuliggjort. Indsigelser
fra herværende Importörer havde kun den Virkning, at den nye Opfatning, der
i Begyndeisen kun gjordes gjældende i Hamburg, derimod f. Eks. ikke i Lübeck
og Stettin, blev almindelig gjennemfört for det hele Tydskland. Af polerede
Stenarbeider indförtes der paa Grund af den yderst höie Told altid kun
ubetydelige Mængder. Betydelige tydske Granitbrud i Bayern, Sachsen og andre
Steder, der siges at befinde sig i formaaende Hænder, önsker Beskyttelse mod
den tiltagende Import, og det ansees her ikke for umuligt, at man ved Hjælp
af særlig lave Jernbanefragter- og paa anden Maade i Fremtiden vil söge at
hjælpe den indenlandske Sten til at trænge den fremmede tilbage; ved forskjellige
offentlige Byggeforetagender bar man i Nordtydskland anvendt indenlandsk
Granit; saaledes kom der Granit til Brunsbüttel-Slusen ved Nord-Östersö Kanalen
lige fra Bayern.
Is. Som sædvanlig indkom der ogsaa i 1893 en Række Forespörgsler
fra norske Iseksportörer angaaende Udsigterne for en Import af Is hertil; det
hed hjemme, at Beholdningen hersteds skulde være meget knap, og at det kun
var et Tidsspörgsmaal naar Hamburg kom i Markedet. Konsulatet kunde kun
oplyse om, at dette var en Feiltagelse; det viste sig da ogsaa, at ikke en eneste
Ton Is indförtes hertil og til det övrige Distrikt kun 482 Ton, der for Regning
af Hamburg-Amerikanische Packetfahrt· Actiengesellschaft ankom til Cuxhaven
fra Kragerö. Der findes her flere store Fabrikker for Fremstilling af
kunstig Is, og desuden indsavnles der hver Vinter meget betydelige Mængder

421
Is fra omkringliggende smaa Söer og Floder; der synes da ikke at være inegen
Udsigt til, at Importen af norsk Is, der nu i en Kække af Aar har været
standset, igjen skulde begynde.
Industriartikler.
Sprit. Der indförtes til Hamburg i 1893:
Fra Sverige Fra Norge
Sprit 39,350 Liter 39,440 Liter
Brændevin etc. 4,700 » 10,100 »
Siden Spanien har lagt en höi Beskyttelsestold paa Sprit, er den för saa
betydelige Spriteksport fra Hamburg stærkt aftaget. De i Hamburgs Frihavn
etablerede Fabrikker til Raffinering af rusisk Raaspiritus har indstillet sin
Virksomhed; som en delvis Erstatning herfor er der i Frihavnen anlagt betydelige
Fabrikker til Tilvirkning af saakaldte Façon-Varer (Kunstbrændevine: Rom,
Arrac, Cognae etc.) for Eksport til oversöiske Pladse. Der foregaar dog endnu en
ikke ubetydelig Eksport af Sprit herfra, hovedsagelig til Japan, Spanien, Vest·
afrika og Storbritannien: Eksporten opgik i 1892 til c:a 147,000 Hektoliter
til en Værdi af c:a 6 Millioner Mark.
Öl. Den tydske Olproduktion er stadig gaaet fremad saavel i Kvantitet
som i Kvalitet; samtidig har Forbruget inden Riget været i stærkt Tiltagende.
Produktionen, der i Driftsaaret 1881—82 ndgjorde 21,816,000 hl., opgik i
1891—92 til 32,632,200 hl. I 1893 kom der fra Norge til Hamburg i Transit
335,240 Liter til en Værdi af Mk 183,380. Fra Sverige indförtes der i 1893
520 Liter Öl til en Værdi af Mk 380.
Den tydske Öleksport er i Aftagende; der eksporteredes i 1893 c:a 50,000
Ton i Fade, fordetmeste til europæiske Lande, og c:a 23,000 Ton i Flasker,
særlig til udeneuropæiske Lande. Af europæiske Lande er Frankrige endnu
det vigtigste Marked for tydsk 01, men den franske Olproduktion, der navnlig
siden Verdensudstülingen i 1889 har forbedret sig meget, nærmer sig niere og
mere til at tilfredsstille Landets Forbrug; i endnu höiere Grad gjælder dette
om de för saa vigtige Markeder Holland og Belgien.
I de sydamerikanske Lande har Bi·yggeründustrien i de sidste Aar taget
et stort Opsving; den för saa betydelige Eksport til Argentinien er som Fölge
deraf Omtrent ophört. I förste Række blandt de oversöiske Markeder kommer
Brasilien og Venezuela; i det förste Land tiltager dog Bryggeriernes Antal stadig,
og de forsyner det indenlandske Marked med et let og billigt OI. Öltilvirkningen
i Japan, der for en stor Del foregaar under Ledelse af tydske Bryggerimestere,
er stadig blevet fuldkomnere, og medens för tydsk Öl indförtes i
betydelig Mængde, udförer Landet allerede nu delvis Öl til China.
Glasvarer. Samtidig med at Tydskland selv fabrikerer Glasvaror af enhver
Art og eksporterer store Mængder deraf, foregaar der en ikke ubetydelig
Import deraf til Tydskland, der i 1893 havde en Værdi af c:a 8 Millioner
Mark: endel Glasvarer importeres desuden til Hamburgs Frihavn for viderc·
Eksport til oversöiske Lande. Importen foregaar særlig fra Österrige (Böhmen).
Belgien og England; Importen af franske Glasvarer er paa Grund af de i Forhold
til den ringe Holdbarhed höie Priser betydelig aftaget. Man har her
sagt mig, at svenske Glasvarer i Billighed og elegant Udseende meget vel maatte
kunne konkurrere med de belgiske i Tydskland, saavel hvad aDgaar Landets
eget Behov som Eksporten derfra til andre Lande. De svenske Glasbrug burde

422
fra Hamburg skaffe sig Prover og Mönstre af de engang indförte belgiske Glasvarer
og söge at kunne gjöre fordelagtigere Offerter for de samme Kvaliteter.
Fyrstikker. Fyrstikindustrien i Tydskland er i stadigt Tiltagende, hvad
der sarumen med den betydelige Told bevirker, at Indförselen af Fyrstikker til
Forbrug er ganske ubetydelig. Derimod kommer der betydelige Kvanta af norske
og svenske Fyrstikker til Hamburg og Lübeck for derfra at sendes videre, særlig
til oversöiske Havne. Införselen til Hamburg opgik i 1893 til:
Fra Sverige Kg. 4,299,770 til Værdi af Mk 2,861,120
» Norge » 606,950 » » » » 419,910
Vore Fyrstikker finder nu överalt stærk Konkurrence. Særlig har japaneeisk
Vare trængt os tilbage paa de ostasiatiske Markeder, hvor Japaneserne har
en Fordel i sin Sölvmynts ringe Værdi, der sætter dem istand til at levere
Våren til en billigere Pris. Efter hvad man her meddeler mig, begynder de
japanesiske Fyrstikker selv i London at konkurrere med vore.
Træmasse og Cellulose. I 1893 indförtes der til Tydskland:
Sleben Træmasse 21,023 Ton, deraf fra Sverige 7.024 Ton, fra Norge
7,414 Ton.
Cellulose, Straastof etc. 10,946 Ton, deraf fra Oäterrige-Ungarn 7,478
Ton, fra Norge 1,628 Ton og fra Sverige 1,253 Ton.
Der udförtes fra Tydskland 6,981 Ton sleben Træmasse, væsentlig til
Frankrige, og 52,049 Ton Cellulose etc. til De forenede Stater, Frankrige,
England og Belgien med flere Lande.
Til Hamburg, for en stor Del över Frihavnen i Transit, kom der i 1893
fra Sverige 10,757 Ton Træmasse og fra Norge 5,573 Ton.
For det kommende Aar skulde Udsigterne for Eksport af Træmasse fra
vore Lande til Tydskland være gode som en Fölge af de to sidste torre Somniere;
paa Grund af Vinterens ringe Snefald er det ikke usandsynligt, at Vandmangel
kan indtræffe ogsaa i den kommende Sommer. Vistnok har nu flere Sliberier
opstillet Dampmaskiner til Hjælp, og der oprettes nu i större Stil Sliberier,
der kun er baserede paa Dampkraft; indtræffer Vandmangel, tror man
dog ikke at dette vil forslaa, og ihvertfald blir Træmassen paa denne Maade
saa dyr, at skandinavisk Masse trods Tolden burde kunne konkurrere. Saa
meget uheldigere er det, at de norske og svenske Træmassefabrikker siges i
det sidste Aar at have leveret til Tydskland saa grovsleben og daarlig Træmasse,
at de tydske Papirfabrikker ikke har fundet sig tjente med den; netop
denne Omstændighed har bidraget meget til Oprettelse af de nye Dampsliberier.
Det fremholdes bestemt, at Betingelsen for at nordisk Træmasse skal kunne
konkurrere paa det tydske Marked först og fremst er, at der leveres prima,
finsleben Vare.
Brunt Træpapir. Efter at i de sidste Aar en Række nordiske Fabrikker
havde kastet sig paa Tilvirkning af denne Artikkel, indtraadte en kolossal Överproduktion
deraf. For at kunne afsætte de producerede Kvantiteter begyndte
da mange Fabrikker at sælge til Spotpris; ruedens som regelmaessig Pris for
Papir fra godt indförte og bekjendte Fabrikker endnu i 1888 Mk 26 pr 100
Kg. netto kunde erholdes, faldt Prisen i Löbet af 1889—1891 efterhaanden
ned til Mk 19—18 1/2, ja enkelte Fabrikker skal endogsaa have solgt til endnu.
lavere Priser, selvfölgelig med Tab. Senere har Priserne afvekslende steget og
faldt noget. Kun i cnkeltstaaende Tilfaelde skal det være lykkodes herværende
Agenter at naa op til en Pris af Mk 22 pr 100 Kg., naar paa Grund af en

423
for tör Sommer og dermed fölgende Vandmangel den tydske og österrigske Konkurrence
paa Eksportmarkederne var mindre stærk. Under den betydelige Konkurrenee
mellem de nordiske Fabrikker indbyrdes, der lod de i den Hensigt afc
fastslaa fælles Priser trufne Aftaler temmelig virkningslöse, gik Priserne igjen
ned til Mk 20 — 20 1/2; med saadanne Priser antages kun særlig gunstig beliggende
Fabrikker at kunne arbeide med nogen Fortjeneste. Da flere Fabrikker
derfor har ophört at producere brunt Træpapir, er man kommet til den nuværende
Pris af Mk 21—21 1/2 for Papir fra de förste nordiske Fabrikker;
at Prisen nogengang igjen skulde stige til meget över 22 Mk, ansees her ikke
for sandsynligt.

Fortegnelse över nogle Hovedartikler, indförte fra Sverige til Hamburg i 1893.
Bilag N:o 1 a.
424

Ber. om Handel o. Sjöfart. 28
425

Tabel over Udförselen söværts fra Hamburg til Sverige i Aaret 1893.
Bilag N:o 1 b.
426

427

428

429

430

431

432
Bilag N:o 2.
Omsætningen mellem Sverige og Distriktets Vicekonsulsstationer i 1893.
Import fra Sverige
til Altona: ialt 32,943,850 Kg., hvoraf
Gadesten 31,620,240 »
Mursten 549,270 »
Fersk Fisk 344,260 »
Træ 130,000 »
» Cuxhaven: Gadesten 1,694 Ton
» Harburg: Bord 422 1/2 Std.
Eksport til Sverige
fra Altona: ialt 174,590 Kg., hvoraf
Stenkul 105,000 »
Mel 69,300 »
Fragtnoteringer.
Bilag N:o 3.
Indgaaende
For Seilskibe:
Fragter:
Fra Fredriksstad med Stav 23 Mk pr Std.
» Aalborg med Cement 5 Mk pr Ton.
» Grangemouth med Stenkul 5 Sh. 3 D. pr Ton.
» Dünkirchen med Phosphat 4 Sb. 6 D. pr Ton.
» Marseille med Oliekager 9 Sh. pr Ton.
» Savannah med Harpix 2 Sh. à 2 Sh. 7 1/2 B. pr Barrel.
» s B Terpentin 3 Sh. 4 1/2 D. à 4 Sh. pr Barrel.
» Cbarleston med Harpix 2 Sh. pr Barrel.
» Brunswick » » 2 Sh. 1 1/2 D. U Sb. 3 D. pr Barrel.
» Wilmington B B 3 Sh. pr Barrel.
» Pensacola med Pitch Pine 87 Sh. 6 D. pr Std.
» Ship Island » » 5 £ pr Std.
» Manzanilla med Ceder 29 Sh. pr Ton.
» Laguna med Mahogny 41 Sh. 3 D. à 42 Sh. 6 D. pr Ton.
»» » Farvetræ 26 Sh. 6 D. à 36 Sh. pr Ton.
» Yucatan » B 30 Sh. 9 D. pr Ton.
» Monte Christ » » 37 Sh. 6 D. pr Ton.
» Jamaica » » 25 Sh. à 30 Sb. pr Ton.
» Hayti B » 30 Sh. à 32 Sh. 6 D. pr Ton.
» Trinidad med Asphah 13 Sh. à 20 Sh. pr Ton.
» Maraeaibo med Farvestof 43 Sh. à 44 Sh. pr Ton.
» Rio Hacha B B 40 Sh. pr Ton.
» Rio Grande med saltede Huder 29 Sh. à 35 Sh. pr Ton.
» Montevideo » » 20 Sh. pr Ton.
» » » Benaske 16 Sh. 6 D. pr Ton.
» Paysandu med saltede Huder 37 Sh. 6 D. à 45 Sh. pr Ton.
» Buenos Aires med Hvede 16 Sh. à 18 Sh. pr Ton.

433
Fra Baenos Aires med Linfrö 15 Sh. 6 D. pr Ton.
B B » Farvetræ 18 à 21 Frcs pr Ton.
B » » Farvestof 18 1/2 à 19 1/2 Frcs pr Ton.
B » » Benaske 16 Sh. pr Ton.
» Parana River » » 2 8 Sh. pr Ton.
» Kosario med Farvetræ 18 Sh. 6 D. pr Ton.
» Iquique med Salpeter 22 Sh. 9 D. à 23 Sh. 9 D. pr Ton.
» Tocopilla B » 2 0 Sh. pr Ton.
» Sydhavet med Koprah 47 Sb. 6 D. à 50 Sh. pr Ton.
For Dampskibe:
Fra Lysekil, Halmstad, Carlskrona og Carlshamn med Gadesten 5 1/2 k 7
Mk pr Ton.
» Carlstad med Planker 32 Mk pr Std.
» Kalmar » » 28 » B
» Slite » » 24 B »
» Vestervik B B 25 B »
» Hernösand » » 33 » »
» Middlesborough med Jern 4 Sh. 6 D. à 4 Sh. 9 D. pr Ton.
» Burnt Island med Stenkul 5 Sh. 4 1/2 D. i 5 Sh. 6 D. pr Ton.
» Glasgow med Stenkul 6 Sh. 1/2 D. P r Ton.
» Fraserburgh med Sild 1 Sh. 2 D. pr Tönde.
» Marseille med Oliekager 11 Sh pr Ton.
» Saloniki med Mais 9 Sh. 6 D. pr Ton.
» Tyrkiet med Mineralier 11 Sh. 6 I>. pr Ton.
» Ibraila med Byg 16 Sh. 6 D. pr Ton.
» Tampa med Phosphat 16 Sh. 6 D. à 19 Sh. pr Ton.
» Bombay med Bomuld 19 Sh. pr Ton.
Udgaaende Fragter:
Som sædvanlig stipuleredes de fleste Udfragter for Stykgods til en lump Sum.
Forövrig opgives:
For Seilskibe:
Til Kolding med Byg 6 Mk pr Ton.
B Riga med Phosphat 9 Mk pr Ton.
» Plymouth med Cainit 4 Sh. 3 D. pr Ton.
» Savannah » » 5 Sh. pr Ton.
» Charleston » B 6 Sh. à 7 Sh. 9 D. pr Ton.
» Wilmington » B 6 Sh. 6 D. à 7 Sh. pr Ton.
» Mobile » » 6 Sh. pr Ton.
» Rio de Janeiro med Risgryn £ 1 pr Ton.
For Dampskibe:
Til Stockholm med Stykgods Mk 6 pr Ton.
» Aalborg » Cainit » 5 1 /, »
» Wasa B Mais B 7 1 /, »
» Sonderburg » Hvede og Rug Mk 6 pr Ton.
» Stettin » Rapsfrö Mk 6 pr Ton.
» » » Salpeter » 5'/, »
» Greenock » Sukker »5'/, »

434
Bilag N:o 4.
Fortegnelse over fra Hamburg udgaaende Dampskibslinier til sydeuropæiske
og udeneuropæiske Havne.
Rob. M. Sloman & C:o, Hamburg, til Malaga, Barcelona, Tanger, Marseille,
Genua, Livorno, Neapel, Messina, Palermo og Catania (Mægler: Robert
M. Sloman j:r).
Jos. Roca & C:o, Barcelona, til alle betydeligere spanske Havne (Mægler:
John Suhr).
Oldenburg-Portugiesische Dampfschiffs·Bhederei, OIdenburg, til Lissabon og Oporto
med Gjennemgangsfragt til Azorerne (Mægler: Amsinck & Hel!).
Coverley & Westray Line, London, til Lissabon og Oporto (Mægler: Th. &
F. Eimbcke).
AtlasLinie, Berlin, til Gibraltar, Tanger og andre marokkanske Havne (Mægler:
Schildt & C:o).
Deutsche Levante-Linie, Hamburg, til Malta, Smyrna, Saloniki, Constantinopel,
Piræus, Alexandria, Syra, Varna, Galatz, Ibraila, Odessa, Batum.
A. C. de Freitas & C:o, Hamburg, til Triest, Venedig, Bari, Ancona, Malta,
Korfu, Zante, Kephalonia og Patras (Mægler: Knöhr & Burchard Nfl.).
Orient-Linie, Hamburg, til Alexandria, Constantinopel og alle betydeligere Havne
ved det Sorte Hav (Mægler: Gläfcke & Hennings).
Dampfschiffs-£hederei l·Hansa», Hamburg, til Quebec, Montreal, Halifax, Boston
og i Gjennemgangsfragt til alle Kanadas Havne (Mægler: Aug. Bolten).
Haml·urg-Amerilcanische Packet/ahrt Actien Gesellschaft, Hamburg, til New-York,
Boston, Philadelphia, Baltimore, New-Orleans; til de betydeligste kanadiske
Havne; til allé betydeligere Havne i Vestindien og Mexico.
Union-Linie, Hamburg, til New-York og Philadelphia (Mægler: Rob. M. Sloman j:r).
Knotts Prince Line, til New-York, Philadelphia, New-Orleans, Vera Cruz og
Tampico (Mægler: H. Vogemann).
Booth Steam Ship Company Limited,
Paranahyba.
Liverpool, til Para, Ceará, Maranham og
Hed Cross Line, Liverpool, til de samme Havne (Mægler for begge: Hugo &
van Emmerik).
Hamburg-Südamerikanische Dampfschifffahrts-Gesellschaft, Hamburg, til Rio de
A.
Janeiro, Santos, Bahia, Pernambuco, Victoria, Paranagua, Antonia, Santa
Catharina, Rio Grande do Sul, Porto Allegre, Montevideo, Buenos Aires,
Rosario og San Nicolas (Mægler: Aug. Bolten).
G. de Freitas & C:o, Hamburg, til Paranagua, Porto Allegre, Antonia, Santa
Catharina og Rio Grande do Sul (Mægler: Paul Günther).
Deutsche Dampfschifffahrts-Gesellschaft »Hansa», Bremen, til Montevideo, Buenos
Aires og Rosario (Mægler: Th. & P. Eimbcke).
Deutsche Dampfschifffahrts-Gesellschaft »Kosmos», Hamburg, til Punta Arenas og
alle betydeligere Havne paa Sydamerikas Vestkyat, lige op til Centralamerika
(Mægler: Knöhr & Burchard Nfl.).

435
Hamburg-Pacific Dampfschiffs-Linie, Hamburg, til de samme Pladse som »Kosmos»
(Mægler: A. Kirsten).
Lamport & Holt, Liverpool, til Sydamerikas og Centralamerikas Vestkyst
(Mægler: Hugo & van Emmerik).
Deutsche Dampfschifffahrts-Gesellschaft vHansa», Bremen, til Kurrachee, Bombay,
Colombo, Madras og Calcutta og i Gjennemgangsfragt til en Række andre
af Ostindiens Byer (Mægler: Th. & P. Eioibcke).
Hamburg—Calcutta Linie, Hamburg, til de samme ostindiske Havne (Mægler:
A. Kirsten).
Deutsche Dampfschiffs-Rhederei (Kingsin-Linie), Hamburg, til Penang, Singapore,
Hongkong, Shanghai, Jokohama, Hiogo, Batavia, Samarang, Bangkok,
Manila etc.
Shire-Line, London, til Singapore, Hongkong, Shanghai og japanske Havne
(Mægler: Kaltenbach & Schmitz).
Afrikanische Dampschiffs-Actien-Gesellschaft (Woermann-Linie), Hamburg, til
Madeira, kanariske Öer og Nordvest-, Vest- og Sydvestkysten af Afrika
(Mægler: Aug. Bolten).
Union Steam Ship C:o Limited, Southampton, til Kapstaden indtil Natal og
Delagoa Bay (Mægler: John Suhr).
Donald Currie & C:o, Leith, til Kapstaden indtil Delagoa Bay; til Mauritius
og Madagasear (Mægler: Hugo k van Emmerick).
Wm. O'Swald & C:o, Hamburg, til Zanzibar (Mægler: Knöhr & Burchard Nfl).
Deutsche Ost-Afrika Linie, Hamburg, til Zanzibar og Tydsk Ostafrika indtil
Mozambique og Delagoa Bay (Mægler: Aug. Bolten).
African Steamship C:o. British & African Steamship C:o Limited, Liverpool,
til Vestkysten af Afrika (Elder, Deingester & C:o).
Deutsch-Australische Dampfschiffs-Gesellschaft, Hamburg, til Melbourne, Sidney,
Adelaide og i Gjennemgangsfragt til andre Havne i Australien og New
Zealand (Mægler: Robert M. Sloman j:r).
Norddeutscher Lloyd, Bremen, til de samme Havne (Mægler: Kobert M. Sloman
j:r).
C. Bödtker.

Kapstaden den 4 april 1894.
436
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på diätriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 12 7,990
» andra länder » 12 5,371
Afgángna: till Sverige » 1 646
» andra länder » 1 367
» » i barlast 23 11,984
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 33 17,542
» Sverige B 48 32,350
» andra länder B 87 43,790
» s i barlast 1 593
Afgángna: till andra länder med last 26 12,129
» B i barlast 148 85,150
Bruttofrakten, enligt befälhafvarens uppgift, har utgjort för:
Svenska fartyg, ankomna £ 17,500
B B afgángna » 105
Norska » ankomna » 130,015
» » afgángna B 7,964
De Förenade rikenas skeppsfart under år 1893 jemförd med 1892 utvisar
en minskning af 16 svenska fartyg om 6,563 ton och 24 norska om
10,115 ton.
Denna betydliga minskning i svensk-norska sjöfarten beror nästan uteslutande
på den konkurrens, som ångbåtarne uppställa, äfven i befordringen af
sådana varor som förut uteslutande fraktats med segelfartyg, såsom stenkol,
hvete etc.
Det måste vara en ganska stor skilnad i frakt för att uppväga de fördelar
den snabba befordringen med ångbåt och ett hastigare omsättande af utlagdt
kapital erbjuda. Laster härifrån äro högst få och de flesta fartygen hafva
afgått fraktsökande till Barbadoes; ett fåtal har under senåret afslutat hvetefrakt
från Australien bit för 25 sh. till 27 sh. 6 d. pr ton.
Frakterna af plankor och bräder från Östersjön voro i början af året 65
till 70 sh. pr Ptbg-std, men hade nedgått till 55 sh. och äfven 52 sh. 6 d.
under senare delen af året. Stenkol från Cardiff har i medeltal betingat en
frakt af 14 sh. pr ton.
Af skepp destinerade till vår hamn har endast ett anländt i skadadt tillstånd,
nämligen barkskeppet »Charlotta» från Hernösand på resa från Mobile

437
med en last af bjelkar och bräder för order. Fartyget var betydligt skadadt
och hade att undergå en dyrbar reparation, hvarefter det fortsatte resan till
Natal för att lossa. Barkskeppen »Drottning Sophia» från Helsingborg och
»Rosalie» från Norrköping, hvilka under 1892 hade hitkommit i skadadt tillstånd,
blefvo, såsom jag i min föregående årsberättelse nämnde, kondemnerade
i början af 1893 och sålda som vrak.
Hamna/gifter hafva endast att erläggas i Kapstaden, i det att fartyg, som
der ingå i dockan, betala en afgift af 6 d. pr ton drägtighet (bruttoton) pr
vecka med en minimumafgift för 21 dagar. I de öfriga hamnarne i kolonien
är ingen som helst afgift, såvida ej lots eller bogserbåt begagnas, men afgifterna
härför äro mycket moderata. Barlast är likvisst dyr i alla hamnarne; i Kapstaden
och Port Elizabeth 5 och 3 sh. samt i East London 4 och 3 sh. pr
ton, det högre priset för sten- och det lägre för sandbarlast.
Handel.
Koloniens handel har under året varit i jemnt stigande och vi hafva haft
ett, i jemförelse med affärsförhållandena i Europa, godt år.
Bland de importerade artiklarne, hvilkas totalvärde utgjorde £ 11,096,329
emot £ 7,715,818 i 1892, äro följande att märka såsom berörande de Förenade
rikenas export:
Åkerbruksredskap £ 77,601
Smör (inbegripet margarin) » 83,753
Dynamit och sprängämnen » 217,425
Trävaror, förädlade » 151,731
D:o, oförädlade » 161,494
Cement » 24,903
Nedanstående visar den andel de europeiska länderna och Amerikas Förenta
Stater haft i koloniens import och export under åren 1891, 1892 och
1893. Härifrån är likvisst Storbritannien undantaget.
Import, beräknad i £.
1891 1892 1893
Amerikas Förenta Stater 279,304 281,375 491,088
Belgien 4,677 17,580 38,571
Danmark 199
Frankrike 23,532 27,119 30,205
Tyskland 123,690 163^044 244,578
Nederländerna 11,706 123,483 103,008
Italien 11,372
Norge 17,870 70,421 51,896
Sverige 55,382 117,320 152,518
Portugal 530 570 2,250
Ryssland 1,507 1,501
Export.
1891 1892 1893
Amerikas Förenta Stater 81,250 89,357 83,845
Belgien 96,585 90,895 128,848

438
Danmark 340
Frankrike 283 12,536 22,774
Tyskland 96.453 59,887 108,434
Nederländerna 2,473 3,406 23,458
Italien 112
Sverige 262 41 28
Den förökade importen har endast i ringa mån kommit Sverige-Norge
tillgodo och tillökningen är ej proportionel med totalimporten till kolonien.
Trävaror utgöra ännu nästan uteslutande den frän de Förenade rikena importerade
varan; de högsta pris, som uppnatts under året för hela eller större
delen af laster, hafva varit:
för furuplankor 3"×9" 4'/a d.
» golfbräder 78"× 6 " J V, »
> d:o l l /."×6"„... l 3 /e »
» takbräder '/,"×6" 17„ »
pr löpande fot och af qvarta och qvinta qvalitet.
Förråden i så väl Cape Town, Port Elizabeth som Natal voro vid årets
slut rikliga och prisen jemförelsevis låga.
En svensk firma, Johannedals Trävaru-Aktie-Bolag i Sundsvall, har öppnat
ett filialkontor i Natal och likaledes är en större norsk trávarufirma representerad
här. Dessutom har en norsk köpman under året besökt kolonien för att
söka en marknad för sitt fabrikat i trävarumanufakturbranschen. Han sade sig
vara ganska tillfredsstäld med resultatet af sin hitresa oeh hade lyckats inleda
förbindelser med åtskilliga af de större konsumenterna af lådämnen för druf-,
vin-, russin- och ölinpackning.
Flera firmor här arbeta för införandet af svensk-norska manufakturalster,
såsom spisar, plogar, papper, möbler, cement, konserver m. m., men brist på
kapital och den tyvärr ringa uppmuntran, som visats från exportorten, har
gjort att resultatet är ännu jemförelsevis betydelselöst. Ett välförsedt proflager,
lemnadt i händerna på en person med framför allt kolonial erfarenhet,
skulle utan tvifvel föranleda till en lifligare affärsförbindelse med hemlandet,
men en sådan erfarenhet kan endast förvärfvas genom ett mångårigt vistande
här, emedan de förnämsta affärerna göras med det inre af landet, hvarest språk
och förhållanden i allmänhet, ej minst de klimatiska, äro så väsentligt skilda
från dem förenliga med vår uppfattning.
Värdet af de från kolonien exporterade artiklarne var £ 12,765,770 emot
£ 11,720,990 år 1892, alltså ett öfverskott af £ 1,044,780.
I jemförelse med år 1892 ställer sig exportvärdet sålunda:
1892 1893
Angorahår 375,810 527,619
Diamanter 3,906,992 3,821,443
Guld 4,095,512 5,259,120
Hudar 73,973 79,283
Kopparmalm 253,681 202,316
Skinn, get- och får 404,406 417,826
Strutsfjädrar 517,009 461,552
Ull 2,209,093 1,855,076
Vin 18,645 18,964

439
Af ofvanstående synes att exporten af guld från Transvaal, som sändes
genom Kapkolonien, uppgår till den betydliga summan af £ 5,000,000, hvilket
belopp man antager skall stiga till sju eller åtta millioner under år 1894,
och detta energiska tillgodogörande af den rikedom i ädla metaller, som landet
eger, gör att handeln mellan Transvaal och kolonien är i jeinn och stark tillväxt.
Man har äfven stora förhoppningar på en liflig affärsförbindelse med
Matabeleland, som håller på att koloniseras under »Charter Companys» öfverhöghet.
Detta kompani har likvisst nödsakats föra ett krig med Matabelehöfdingen
Lobengula, innan ett fredligt tillstånd kunde åvägabringas i landet.
Äfven detta land (Matabeleland) har visat sig särdeles rikt på mineralier af
ädlare slag samt är dessutom ytterst fruktbart och anses helsosamt.
Arbetet med jernvägar fortgår oafbrutet och nya anläggningar äro redanbestämda;
så har öfverenskommelse träffats mellan Transvaal- och Natalguvernementen
att sammanbinda ändpunkten af Nataljernvägarne, staden Charlton, med
Johannesburg, den förnämsta staden i Transvaal och medelpunkten för grufdriften.
Denna linie anses skola blifva färdig under loppet af två år eller på
samma gång som den under byggnad varande Delagoa-Bay—Pretoria-banan.
Konkurrensen mellan de olika hamnarne, när dessa nya kommunikationsmedel
äro färdiga, hvad importen af tyngre varor, såsom jern, trä etc., beträffar,
kommer att blifva ganska stor, ity att afståndet från guldfälten är till
Delagoa Bay's och Natals fördel. Från Kapstaden till Johannesburg med jernvag
är nämligen 1,013 engelska mil, från Natal 436 och från Delagoa Bay 280.
Helsotillståndet har under året varit särdeles godt.
S:t Thomas den 9 april 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
A. Ohlsson.
Från utrikes ort ankom i haveri 1 svenskt fartyg om 311 ton, hvilket
kondemnerades och såldes, samt 2 barlastade om 559 ton, hvilka båda afgingo
med sockerlast. Norska skeppsfarten omfattade 14 fartyg om 5,847 ton.
S:t Thomas har sin största betydelse såsom anlöpningsplats för en mängd
fartyg, under fjolåret icke mindre än 2,286, af hvilka 1,413 förde engelsk
och 331 dansk flagga.
Alla fartyg, som komma för order eller söka frakt, proviantera eller kola,
äro fria från alla afgifter, hvilket gör att antalet ständigt ökas.
Påmönstringar voro å svenska fartyg 1 och å norska 7 man; afmönstringar
resp. 17 och 9.
Utförseln från S:t Croix omfattade öfver 19 mill. 8 socker, hvaraf 2/3
gingo till Förenta Staterna, 255,000 gall. melass med samma destination, och
115,000 gall. romm, deraf hälften till Danmark.
Helsotillståndet har varit det bästa.
P. Aubeck.

Monrovia (Liberia).
440
(Årsberättelse för 1893.)
Intet svenskt men 2 norska fartyg om 525 ton besökte distriktet.
Handeln led mycket af det krig som republiken var nödsakad föra mot
några närboende stammar; förbindelsen mellan kustplatserna och det inre af
landet led derigenom stort afbräck.
Kaffeodlingen tilltager med hvarje år och produkten, i synnerhet s. k.
elefantbär, röner god efterfrågan och betingar tillfredsställande pris. För odlingen
af bomull lämpar sig jorden synnerligen väl, men ännu har denna kultur
icke kommit rätt i gång; det är dock att hoppas på en förändring härutinnaD,
sedan de infödde, särskildt Vey-stammen, börjat inse hvad de försummat. Palmolja
och dito kärnor lemnade något mindre skörd än vanligt, men prisen höllo
sig uppe.
Under det att Sverige alls icke synes bry sig om våra trakter, är det en
tillfredsställelse att se norska produkter allt mera vinna insteg här, särskildt
torr och saltad fisk, men äfven trävaror, hvilkas afsättning underlättas af ett här
inrättadt norskt faktori. Grerna såge man direkt skeppning från Norge af hithörande
varor och ett ledande hus i Grand Bassa har såsom sin åsigt uttalat
att ett fartyg om 200 à 250 ton skulle lätt kunna afsätta full last af bräder
och andra byggnadsmaterialier, korrugerad plåt m. m. Spik, hängslen och krampor,
jern- och messingshakar, färdiga dörrar, jalusier, diverse verktyg och husgeråd
skulle helt säkert finna marknad här. Liqviden sker antingen i palmolja
och palmkärnor, kaffe och andra inhemska produkter eller ock i reda penningar,
vexlar och missionsvexlar, hvilka gå som guldmynt. Flere nya handelshus hafVa
under förlidet år etablerat sig.
Utsigterna för européer att slå sig ner här äro numera ganska goda, då
regeringen beviljar fördelaktiga vilkor för förvärfvande af jord. Driftigt folk
med något kapital och energi böra snart nog kunna svinga sig upp till välstånd
genom kaffeodling, hvilken lemnar en oöfverträffad produkt. Äfven peppar,
muskot, nejlikor, vanilj och andra tropiska alster löna väl odlarens flit. Hvad
Liberia behöfver är kapital och arbete; med dessa faktorer kan det rycka upp
vid sidan om Java och Sumatra.
Hemmavarande exportörer böra vara försigtiga vid inledandet af affärsförbindelser
här, då många svindlare finnas som draga nytta af obekantskapen
med våra förhållanden. Konsulatet är alltid villigt att tillhandagå med upplysningar
om soliditet m. m. Agenter, som sändas hit ut, böra vara friska och
hafva sunda lefnadsvanor för att kunna motstå klimatet.
M. A. Aenmeij.

Quebec den 23 april 1894.
441
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige i Ballast 1 500
» andre Lande » 8 6,195
Afgaaede: til » med Ladning 9 6,685
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge i Ballast 58 45,695
» andre Lande med Ladning 115 91,211
» » i Ballast 309 245,291
Afgaaede: til Norge med Ladning 1 531
» andre Lande » 448 351,080
» » i Ballast 28 26,778
Optjent Bruttofragt var for
Svenske Fartöier, afgaaede £ 5,197
Norske » ankomne » 30,646
» » afgaaede » 306,861
Hvad angaar Udsigterne for De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet
i indeværende Aar, ere disse desværre slettere end nogensinde. Kuns lidet
Last skal være bortkontraheret, og endog de allerseneste Beretninger for KonsumptioDsmarkederne
lyder höist utilfredsstillende. Dertil kommer at en snefuld
Vinter har lagt Hindringer iveien for Skovarbeidet, saaledes at ogsaa Produktionerne
ere under det sædvanlige; kommer dertil den stærkere og staerkere
Konkurranee af Dampskibene, ere desværre Udsigterne for en lönnende Fart
for vore Seilskibe kuns höist maadelige.
En Betragtning vil vise at det samlede Antal af svenske Skibe androg
til 9 med en Tonnage af 6,695 og for norske Skibe 483 drægtige
383,609 og hvorefter Besöget af Skibe tilhörende De forenede Biger har andraget
tilsammen 492 med Drægtighed 390,302 mod tilsammen 594 Skibe og
456,156 Ton i Aaret 1892, og viser saaledes et mindre Antal af 102 med
65,854 Tons Drægtighed.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 29

442
Fordeelt over de forsfcjellige Havne stiller Rigernes Skibsfart paa Distriktets
Konsulsstationer som folger:
En Betragtning heraf vil vise en Afgang i den samlede Tonnage af 65,854
Ton, hvoraf falder paa svenske Skibe 3,568 Ton, af hvilke i Aaret 1893 intet
besögte Hovedstationen, og paa norske 62,286 Ton og deraf igjen paa
Dampskibe 3,061 Ton.
Ved Distriktets Konsulsstationer ere foregaaede 215 Af- og 391 Paamönstringer,
hvoraf ved Hovedstationen 226 og ved Vicekonsulsstationerne 380
og et Antal af 16 for svenske Skibe og 590 for norske.
I Aarets Löb er paa 1 Sömandsanvisning hjemsendt til Sverige Doll. 67
og paa 13 til Norge Doll. 368.
5,354 Sömands- og andre Breve, Avispakker og Bogforsendelser ere i
Aarets Löb modtagne og deels indleveret til Adressaterne, deels readresserede
til andre Steder og deels, naar vedkommende Adresse ei ved Eftersyn i
maritime Blade eller paa anden Maade har kunnet opspores, returnerede som
uafhentede efter Skibsfartssæsonens Aflöb.

443
Videre er varetaget og besörget Efterladenskal·er efter 14 afdöde norske
Sömænd og 1 svensk; videre er indkasseret OR hjemsendt Arvemidler i 2 svenske
og 4 norske Dödsbo, og endelig deels ved Hovedstationen og deels ved
Vicekonsulsstationerne i Henhold til Forskrifteme ydet fornöden Bistand til
Underholdning, Beklædning, Bortforhyrelse eller Hjemsendelse paa anden Maadc
af Besætningerne paa 12 norske Skibe forulykkede paa Distriktets Havne,
ligesaa ogsaa til 11 Sömænd efterladte som syge og under Lægepleining, samtlige
fra norske Skibe.
Den store Frygt for Römningsondels Overhaandtagen, der udtaltes af forskjellige
og som ogsaa kom tilorde i den norske Presse, navnlig i »Norges
Söfartstidende», foranlediget ved Flodpolitiets Nedlæggelse, har ikke vist sig
begrundet, thi om end Ondet synes at have været tilstede i en noget höiere
Grad end i Aaret 1892, er dette for en meget betragtelig Deel foranlediget
ved Overvintren hersteds af Skibet »Adorna» af Christiania, og som for at skaffe
sig Besætning nödvendigvis ved Boardinghusmasternes Hjælp maatte söge denne
blandt Skibe af den ankommende Vaarflaade. Desuagtet har Ondet ei naaet
samme Omfång som i Aaret 1891, da imidlertid ogsaa det samme Forhold var
tilstede.
Römningernes Antal for norske Skibe har andraget 353 eller c:a 5'7 %
af Besætningernes Antal og fra svenske Skibe 15 eller e:a 13.5 %, hvorved
beiuærkes at, da disse ere tilstede i saa lidet Antal, gjör den tilfældige Omstændighed
stærk Indflydelse paa Procentantallet.
Det i tidligere Beretninger omhandlede, af den hersteds etablerede Lokalafdeling
af norsk Skibsförerforening etablerede saakaldte »Temperance seaman s
home for Seandinavian seamen» har fremdeles fortsat sin Virksomhed, uden at
jeg har hävt Anledning til at forandre den om dettes Virksomhed tidligere
udtalte Ansknelse.
Under »Sick & distressed mariners act» har paa et herværende Hospital
været indlagt og nydt Lægetilsyn og Forpleining et samlet Antal af 101 Sömænd
fra norske Skibe, der har været forpleiet i 1,203 Dage. Deraf er en
död, medens Resten ere igjen blevne udskrevne deels som helbredede til ny
Bortforhyring og deels som fremdeles lidende til Hjemsendelse.
I Arbeiderforholdene, hvad angaar Skibenes Lösning og Lastning, er saavidt
bekjendt ingen Förändring foregaaet, hvad ogsaa gjælder officielle Afgifter,
alene fraseet Hovedstationen, hvor ved Flodpolitiets Ophævelse Afgiften af 3 Cts
pr Ton er bortfaldt.
Handel.
Den i tidligere Beretninger omhandlede Import af norske Produkter til
Halifax antages ogsaa i det forlöbne Aar at have gjentaget sig uden dog at
have antaget större Omfång og er fremdeles af lidet nævneværdig Betydenhed,
hvortil vistnok ogsaa kommer som sædvanlig Jern- og Staalvarer af svensk Produktion
og Medecintran fra Norge, samt endeel andre Varer af mindre Betydenhed,
og hvorover, forsaavidt ei indgaaende i nedenstaaende Opgaver, tagne
af officielle Tabeller, og som omfatter den förste Halvdeel af Kalenderaaret
1893, Oplysninger mangler. hvilket ogsaa gjælder mulig Export under samme
Termin.

444
Den i forskjellige tidligere Beretninger omhandlede Mangel paa direkte
Forbindelse mellem De forenede Kiger og Distriktet sees i indeværende Aar at
ville blive afhjulpet ved Etableren af Dampskibsforbindelse, og som, forsaavidt
den vil vise sig lönnende og saaledes at have Forudsætningen om at blive vedvarende,
udentvivl vil fremkalde en stærkere Handelsrörelse mellem disse.
Ifölge Opgaver i Canadas officielle Tidende androg Importværdierne fra alle
Lande under Kalenderaaret 1893 til Doll. 122,035,046 mod Doll. 114,155,799
i det foregaaende Aar, og Exporten til henholdsvis Doll. 118,535,348 og Doll.
113,314,030 og viser saaledes inden begge Brancher foröget Handelsvirksomhed.
Nedenstaaende Tabel giver et Tilbageblik over Konfederationen Canadas
Import, Export og Handelsomsætning siden Aaret 1872, da Konfederationen
ved Indtrædelse af Provindserne Britisk Columbia og Manitoba antog sin nærværende
Skikkelse, og dens Værdi pr Individ af Befolkning:
En Sammenligning af Middelstallet for Seriens tre förste Aar med Middelstallet
for dens sidste tre Aar vil vise en middelsaarlig Fremgang af kuns
1.19 % paa Exporten, 0.11 % paa Importen og 0.67 % paa den hele Handelsomsætning,
og naar beregnet paa Middelsbefolkningen vil for Treaaret 1872
— 74 findes en Værdi pr Individ af Doll. 2300 paa Exporten, Doll. 32.31
paa Importen og Doll. 55.31 paa den hele Handelsomsætning, mod for Treaaret
1891—93 en Værdi af Doll. 22.50 paa Exporten, Doll. 25.60 paa Importen
og Doll. 48.10 paa den hele Handelsomsætning, fölgelig en Tilbagegang
i Værdi af henholdsvis Doll. 0.50, Doll. 6.79 og Doll. 7.21, hvilke beklagelige
Forholde falder saameget mere i Öinene, naar sees hen til De forenede Rigers
og navnlig Sveriges Fremskridt i Handelsforholde.

445
Bringes den samme Undersögelse i Anvendelse paa Exportværdierne af
Ganadas vigtigste Industribrancher stiller Forholdet sig som fölger:
hvorefter Fiskeri, Eædrift og Manufakturvirksomhed viser en Tilgang i Værdi
pr Individ af tilsammen Doll. 36, medens Bjergværksdrift, Skovbrug og Agerbrug
viser Afgang tilsammen Doll. 24'B.
Selv for Agerbrugere synes saaledes Canada ikke at være noget tillokkende
Felt for Emigranter. Dog bör herved bemærkes at denne Industri, som i den
mellemliggende Periode har været stærkt trykket i Aarene 1892 og 93, ätter
har været i Opkomst.
Hvad Aarets Trælastforretning angaar kan, i Förbindelse med ovenstaaende
efter et hersteds udkommet Handelscirkulære, der omfatter Forretninger ved
Hovedstationen, anfbres, at Trælastexporten har andraget 6,130,240 Fod Tömmer
og 4,268,300 Quebec-Standard Planker mod henholdsvis 7,969,220 og
4,491,728 i Aaret 1892, og viser saaledes en Tilbagegang af 1,838,980 Fod
Tömmer og 223,428 Quebec-Std Planker, men er omtrent jevnstort med Aaret
1891. Og et lignende, der omfatter Exporten fra New Brunswick og Nova
Scotia, angiver en sanilet Export af 421 Millioner superficielle Fod mod 413
for Aaret 1892, og viser saaledes en Forögelse af 8 Millioner Fod. Af Exporten
falder 312 Millioner Fod paa New Brunswick, hvoraf fra S:t John c:a
156.6, Miramichi 82.6, Sackville 133, Shediac c:a 11.7, Dalhousie 109,
Richibucto c:a 10.6, Bathurst c:a 10.2, Moncton c:a 6.9 og Campbellton 6.7
Millioner Fod, og paa Nova Scotia c:a 109.3 d:o.
De ved Hovedstationen overvintrende Beholdninger androg efter ovenomhandlede
Cirkulære til c:a 5 Millioner Fod Tömmer og 1 Million Quebec-Std
Planker.
For de fornemste Exportartikler stillede Priserne sig ved Aarets Udgang
som fölger:
White pine 14 til 35 Cts pr Fod mod 14 til 35 ved Udgang af Aaret 1892
Waney » 30 » 43 » » » 30 » 40 » » » »
Red » 14 » 30 » » » 14 » 30 » » » »
Eg 45 » 51 » » » 45 » 51 » » » »
Alm 28 » 32 » » » 25 » 32 » » » »
For Planker stillede Priserne sig som fölger:
1:ste Sort 2:den Sort 3:die Sort
Pine pr Std Hd Doll. 115 til 123 Doll. 78 til 82 Doll. 40 til 42
Spruce » » » » 40 » 43 » 27 » 28 » 23 » 25
og stiller sig omtrent uforandret mod det foregaaende Aar.

446
Fragtmarkedet aabnede sig med 16 Sh. pr Load og 40 Sh. pr Ptbg-Std.
til ledende Havne med liden Efterspörgsel efter Tonnage og holdt sig udover
Sommeren til omtrent samme Rater med fremdeles liden Efterspörgsel.
Som for Traslast saaledes gjælder det ogsaa for Fiskeriernes Vedkommende
at ingen anden Oplysning foreligger end den ovenfor indtagne.
Lodstax for Liscomb.
Ind Ud
Partöier af 120 Ton og under 150 Ton Doll. 4 Doll. 5
» » 150 » » op til 200 » » 5 » 6
» » 200 » » » 250 » B 6 » 7
» » 250 » » » 300 » » 7 » 8
» » 300 » » » 350 » » 8 » 9
» » 350 » ;. » 400 » » 9 »10
» » 400 » » » 500 » » 10 » 12
» » 500 » » » 600 » »12 »14
Fartöier över 600 Ton 1 Doll. for hver 100 Ton eller Part af 100 Ton.
Fartöier under 120 Ton 3 Cts pr Ton.
Alle Dampskibe over 120 Ton V, mindre end den foregaaende Afgift.
Lodstax for S:t Marys river.
Ind Ud
Fartöier af 120 Ton og op til 160 Ton Doll. 5 Doll. 7
B fra 160 » » » 230 » » 6 » 8
» » 230 » » » 400 » B 9 » 11
» » 400 » » » 500 » )> 11 » 13
» » 500 » » » 600 » » 14 »15
Fartöier över 600 Ton 1 Doll. for hver 100 Ton eller Part af 100 Ton.
Fartöier under 120 Ton, som tage Lods, skal betale 4 Cts pr Ton til
Sherbrooke ind og ud.
Dampskibe under 120 Ton, som behöver Lods, skal betale 3 Cts pr Ton
ind og ud.
Skibe under Slæbning skal betale 1/3 mindre Afgift baade ind og ud.
Til Behandling under det nu forsamlede Confederationsparliament foreligger
Regjeringsforslag om Förändring i den nu gjældende Toldtarif, og hvor·
ved denne i nogen Grad vil blive modificeret, hvilket ogsaa efter forlydende
finder Sted i de Forenede Stater, hvor adskillig Nedsættelse af Tolden, navnlig
paa forskjellige Raamaterialer, skal være foreslaaet, og hvilke Forandringer,
forsaavidt de bliver vedtagne, rimeligvis vil fremkalde foröget Forretnings·
virksomhed mellem begge Lande.
Spörgsmaalet om en forandred politisk Stilling till Moderlandet har for
kort Tid siden traadt et Skridt nsermere frem i Dagen gjennem en Brochure,
udgivet af en fremragende Mand, en forhenværende Lieutenant-Governor i Northwest
Territorium, og hvori denne af Hensyn til kommercielle Stillinger og Forholde
med stærke Ord fremholder Nödvendigheden af Uafhsengighed.

447
Calgary (från vicekonsuln).
Emigrationen. Under Aaret 1893 har der været en meget talrig Indvandring til Provindsen
Alberta af Svensker og Nordmænd, der, efter tidligere att have været bosatte i de
Forenede Stater, ätter ere udvandrede derfra og bosat sig her, hvor flere Nybyggere have optaget
Land og etableret Kolonier längs Calgary—Edmonton-Jernbanelinien. Den direkte Indvandring
til Alberta fra Sverige og Norge har derimod Mdindtil ikke været saa talrig som
man kunde have ventet, da den störste Del af hrngbart Land i de Forenede Stater nn saa
godt som alt er optaget» medens der her er tusindsvis af Sektioner aabne for Nybyggere.
Sociale Forhold. Den störste Del af svenske og norake Inbyggere her ere natnrligvis
Landmænd, i Regelen Agerbrngsarbeidere som have spåret lidt Penge sammen og kommet
herud for at söge Land, dels ogsaa mindre Gaardeiere, der, utilfredse med Forholdene i Hjemlandene,
have solgt deres tidligere Eiendomme dersteds og udvnndret hertil, hvor de saa igjen
have kjöht andre Eiendomme, og alle ere enige om at disse Emigranter ere bedre skikkede
til at adstaa det haarde Arbeide og kolde Klima, som de jo ere udsatte for her, end de fieste
andre Nationaliteter, der lande i Kanada. De som ere ankomne hertil i det sidste Aar have
i Regelen været af den mere velhavende Arbeidsklasse, ædrnelige og arbeidsomme Folk, som
snart skabe sig et Hjem paa de herværende rige Prairier. Haandværkere komme ogsaa hertil
fra Sverige og Norge, men de fÖ3ge imidlertid i Regelen deres andre Landsmænds Exempel
og vælge Agerbrug som deres Levevei. Imidlertid ville disse rimeligvis, Baasnart Skandinaverne
have samlet sig i Landsbyer, ätter optage sine tidligere Professioner. Det er meget
vanskeligt, endog blöt tilnærmelsesvis, at angive Antallet af de i dette Distrikt bosiddende
Svensker og Nordmænd, da disse ere spredte över et Areal af omtrent 100,000 engelske
Kvadratmile; men der er ingen Tvivl om at der er bosat 2- til 3,000 Individer af svensk og
norsk Nationalitet inden Territoriet Alberta, af hvilke omtrent 200 ved Vicekonsnlsstationen.
De skandinaviske Emigranter have hidindtil, i Modsætning til de fieste andre Nationaliteter,
lært det engelske Sprog og optaget engelske Skikke overordentlig hurtig og de ere som FÖlge
deraf ofte betalt höiere Lön end disse. Dette er navnlig Tilfældet med Tjenestepiger, der
uden Vanskelighed erholder en Lön af 10 til 15 Dollars om Maaneden og i Regelen en hel
Del lettere Arbeide end i Hjemlandet. De Skandinaver, der ikke ere Jordbrngere, arbeide i
de forskjellige Sangværker, Knlgruber og Skove eller ogsaa paa Jernbaner. Veiinspectören paa
den kanadiske Stillehavsbane her er saaledes svensk, ligesom ogsaa nogle af disse Tjenestemænd
i Provindsen Manitoba. Disse Mænd skaffe Arbeide for nyankomne Skandinaver og
omtrent hveranden Sektions Formand er som FÖlge deraf svensk, norsk eller dansk. Nogle
faa ere Forretningsmænd, af hvilke en i indeværende Aar er blevefc indvalgt i herværende
Kommunebestyrelse.
Skandinaviske Kolonier. Den störste Koloni i Territoriet Alberta findes i Nærheden
af Wetaskiwin, hvor 70 til 80 Familier ere bosatte, hovedsagelig bestaaende af svenske og
norske Indvandrere, der tidligere have været bosatte i de Forenede Stater. Kolonien blev grundlagt
for et par Aar siden og Indvaanerne ere naturligvis ikke endnu velhavende nok til at
bygge solide Bygninger, men om et par Aar, hvis Hösten kommer op til Forventningerne, vil
en lille By rimeligvis blive anlagt og Grundstenen lagt til en af de vigtigste skandinaviske
Kolonier. Der er ogsaa et lille Nybygge i Nærheden af Lacombe grundet hovedsagelig af
Svenske og Norske direkte indvandrede.
Provinsen Manitoba är stadd i raskt framåtskridande, hvilket icke minst
gäller staden Winnipeg. Detta visade sig också vid utställningen i Chicago,
der provinsens alster väckte mycken uppmärksamhet och täflade med många af
de Förenta Staternas.
Invandringen var mindre än man väntat, men bestod å andra sidan af i
allmänhet bemedladt folk, som strax kunde gripa sig an såsom nybyggare med
god utsigt till framgång. Af samtliga invandrare, omkr. 8,000, voro något
mer än 2,000 skandinaver, bland dem 800 isländare.
Ett af provinsens mest lofvande samhällen är Portage la Prairie, beläget
midt i det stora hvetedistriktet och förnämsta omsättningsorten för denna vara.
Vigtiga jernvägslinier beröra densamma och affärslifvet pulserar starkt; hotell
och kyrkor, fabriker och byggnader af alla slag växa upp med den snabbhet,
som endast är känd från den amerikanska vestern.

448
Dagligen passera hundratals emigranter under sommar- och höstmånaderna.
Många stanna qvar och få god sysselsättning antingen i sina respektiva yrken
eller hos landtmännen häromkring. Vicekonsuln på platsen, sjelf svensk, har
ofta varit i tillfälle att bispringa sina landsmän genom att skaffa dem platser
och är det glädjande att omtala att nykomlingarne utan undantag gjort honom
all heder och blifvit omtyckta af sina arbetsgifvare. Det goda namn skandinaverna
ha om sig gör att de i allmänhet ha lätt nog att få arbete, särskildt
under sommar och höst, men äfven under vintern, då det arbetas i skogarne.
Från Nya Stockholm meddelar derrarande vicekonsul likaledes glädjande
upplysningar om landets odling och allmänna materiella framsteg. Jordbruk,
boskapsskötsel, fiske och bergsbruk hafva synnerligen goda naturliga förutsättningar
i provinsen. På stenkol finnes god tillgång och skogarne lemna tillräckligt
både bränsle och byggnadsvirke.
Svenskt stål och norsk sill hafva arbetat sig långt vesterut, men nämnvärda
upplag finnas ännu icke i dessa trakter.
W. A. Schwartz.
Pointe-à-Pitre (Guadeloupe).
(Årsberättelse för 1893.)
Med last ankom från utrikes ort 1 svenskt fartyg om 265 ton, hvilket
tillika med 1 från förra året qvarliggande om 221 ton åter afgick med last.
In- och utgående frakter utgjorde tills, fres 26,330. Af norska fartyg hitkommo
22 om 7,591 ton.
Både export och skeppsfart visa nedgång under året och med de Förenade
rikena egde ingen direkt handelsförbindelse rum, icke ens beträffande tändstickor,
hvilka hitkomma från England och äfven börjat tillverkas här.
Den nya tulltaxan trädde i kraft den 11 jan. 1893. Enligt densamma
äro alla främmande varor (med undantag af kreatur, salt kött, mjöl och spanm&l,
tobak, timmer, stäfver, kol, petroleum, salt, hackor och tomfat) underkastade
samma införselstull som i Frankrike, jemte lokal oktroj och konsumtiotsafgift.
Tändstickor af trä betala fres 12 pr 100 kg., andra slag fres 20,
men råämne för öns fabriker betalar ingen tull. Salt fisk drager tull af 60
fres pr 100 kg.
Hamnafgifterna äro oförändrade. Ett från England inköpt mudderverk
håller på att fördjupa hamnen och inseglingsrännan, så att tillträde är möjligt
för de största ångare.
De förnämsta införselsartiklarne voro: socker 41,000 ton, melass 335,000
gal\· och rom 813,000 gäll.; dessutom logwood 5,500 ton samt kaffe, kakao
och vanilj.
»Banijue de la Guadeloupe» lemnade en dividend af 20.37 %. Diskont
och premie på 3 månaders vexlar Paris noterades resp. 6 och 2 %.
Konsulatets adress är Quai Gatine 3, Pointe-à-Pitre.
James Jopp.

Marseille den 30 maj 1894.
449
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 4 2,805
» andra länder » 43 31,536
» » i barlast 2 1,479
tillsammans 49 35,820
Afgångna: till Sverige med last ... 1 529
» andra länder » 36 26,111
» » i barlast 10 7.831
tillsammans 47 34,471
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 5 5,744
» andra länder » 130 75,165
» » i barlast 11 5,559
tillsammans 146 86,468
Afgångna: till Norge med last 2 922
» » i barlast 3 1,756
» Sverige med last 1 178
» andra länder » 78 37,001
» » i barlast 57 43,740
tillsammans 141 83,597
Sammanlagdt ankommo:
med last: svenska f. 47 om 34,341 ton
» norska » 135 » 80,909 » tills. 182 om 115,250 ton
i barlast: svenska f. 2 om 1,479 ton
» norska » 11 » 5,559 » » 13 » 7,038 » tills. 195 om 122,288 ton
och afgingo:
med last: svenska f. 37 om 26,640 ton
» norska » 81 » 38,101 » tills. 118 om 64,741 ton
i barlast: svenska f. 10 om 7,831 ton
» norska » 60 » 45,496 » 70 » 53,327 » » 188 » 118,068 »
Tillsammans 383 om 240,356 ton
mot 1892 619 » 333,532 »
Minskning 236 om 93,176 ton

450
Svenska skeppsfarten.
Af nedanstående tablå framgår dennas betydelse under femårsperioden
1889—1893 på distriktets samtliga hamnar, ångfartyg och segelfartyg upptagna
hvar för sig:
Det visar sig häraf att i det hela antalet under år 1893 minskats med
52 eller 35.1 % och tontalet med 26,093 eller 27 %. Denna minskning i
den svenska skeppsfarten träffar så väl ång- som segelfartyg, dock mera de sistnämnda.
Segelfartygens antal och tontal hafva på inånga år ej varit så låga.
Nedgången för år 1893 utgör i antalet 20 fartyg eller 59 % och i tontalet
9,375 eller 57'3 %. Medeldrägtigheten har emellertid stigit under femårsperioden
från 395 till 499 ton. Ångfartygen åter hafva att uppvisa ofördelaktigare
siffror än de närmast föregående 3 åren. Jemfördt med år 1892 är
minskningen i antalet 32 eller 28 % och i drägtigheten 16,718 eller 20 %.
Medeldrägtigheten för ångfartygen har ökats sedan år 1889 från 584 till 772 ton.
Minskningen i denna del af skeppsfarten var icke oväntad; oafsedt de dåliga
konjunkturerna har särekildt frånvaron af den för våra mindre ångfartyg
fördelaktiga timecharterfarten haft stort inflytande. Endast ett sådant har dervid
funnit sysselsättning, nämligen mellan Marseille och hamnar i Egypten och
Mindre Asien. Från hamnar i Spanien och Sicilien bjödos frakter allt emellanåt.
Upphörandet af rättigheten att deltaga i fraktfarten mellan Frankrike och
Algeriet, hvilket inträffade i början af oktober, inverkade ej obetydligt.
Huru den svenska skeppsfarten var fördelad på distriktets hamnar synes
af efterföljande öfversigt:
Undantagande den lilla salthamnen Port de Bouc har minskningen träffat
alla distriktets hamnar. Då emellertid endast Marseille och Cette spela någon rol,

451
är det blott på dessa hamnar som vexlingarna äro af betydenhet. Det visar
sig att det är den förstnämnda som varit mest lidande, då hänsyn tages till
det föregående året, men deremot den sistnämnda, då de goda åren 1890 och
1891 tagas med i betraktande. Jemfördt med år 1892 företer Marseille en
minskning i antalet af 29 fartyg eller 30 % och i drägtigheten af 16,722 ton
eller 26 - 4 %, då deremot sådan jemförelse med år 1891 lemnar i afseende å
antalet en nedgång af 17'3 % medan drägtigheten stigit 7 5 %, och med är
1890 visat sig att antalet minskats med 4"3 %\ hvaremot tontalet ökats med
26'7 %. Under femårsperioden har den svenska skeppsfarten på hufvudstationen
undergått en afsevärd förändring till det bättre; tillökningen i antalet
utgör 45'6 % och i drägtigheten 88'2 %", under hvilken tid medeldrägtigheten
stigit från 539 till 695. Af 1893 års skeppsfart faller på ångfartygen
hvad beträffar antalet 83'6 %' och tontalet 89 % och på segelfartygen
resp. 16'4 % och 11 %. Motsvarande siffror för 1889 voro för ångfartygen
37 % och 50'8 % samt för segelfartygen 63 % och 49'2 %.
Stationen Cette, som genom sin betydelse i vinomsättningen varit till stor
del beroende af importen från Spanien af denna vara, har lidit genom traktatbrytningen
mellan de båda länderna, och då, såsom föregående år utvisat, våra
ångfartyg i denna trade haft fördelaktig sysselsättning, så torde deruti i främsta
rummet sökas den ansenliga fortgående nedgången sedan år 1890, utgörande
icke mindre än 74'7 % i antalet och 60 % i tontalet. Jemföres året 1893
med det nästföregående, så visar sig minskningen hafva varit resp. 29'·t %
och 18 %. Hela den svenska skeppsfarten på denna hamn tillfaller ångfartygen.
De på distriktet af svenska fartyg införtjenta bruttofrakter utgjorde:
Ångfartyg Segelfartyg Tillsammans
1889 Frcs 276,625 471,030 747,655
1890 B 510,643 437,625 948.268
1891 B 558,675 465,225 1,023,900
1892 » 595,738 277,300 873,038
1893 » 515,175 182,000 697,175
Att en minskning äfven i frakterna skulle inträffa var att vänta och att
segelfartygen fortfarande äro de mest lidande förvånar ingen. Totalbeloppet har
sjunkit med frcs 175,863 = 20 %. Motsvarande siffror, fördelade pá de tvenne
slagen, äro för ångfartygen frcs 80,563 — 13'5 % och för segelfartygen frcs
95,300 = 30 %.
Norska skeppsfarten.
Dennas betydelse på distriktet under samma femårsperiod framgår af följande
tablå:

452
År 1893 har i sin helhet varit mycket ogynsamt för den norska skeppsfarten
på detta konsulatdistrikt. Någon forhoppning att uppnå siffrorna för
åren 1890 och 1891 fans visserligen ej, men ett bättre resultat hade man dock
kunnat vänta. Minskningen i det hela utgör i antalet 184 = 39 % och i
tontalet 67,087 = 28.2 %.
Minskningen i den norska skeppsfarten faller till största delen på hamnen
Cette, hvarigenom det bekräftas huru jemförelsevis obetydlig vintransporten varit.
Nedgången för året utgjorde i antalet 155 = 61 % och i tontalet 67,961 =
60 %. Intet föregående år under femårsperioden har uppvisat så låga siffror.
Bruttofrakterna for de norska fartygen uppgingo till frcs 2,397,030 eller
frcs 469,370 (16 %) lägre än år 1892.
Följande fraktnoteringar hafva under år 1893 kommit våra fartyg till del:
Trä
Ingående:
pr std N.-Kalix frcs 58 (ångf. o. segelf.), Piteå 55 (ångf.), Hernösand
60 (ångf.), Söderhamn 56 (ångf.), Arkangel 80—85
Jern
(segelf.), Keret 80 (segelf.). Björneborg 58 (segelf.), Kotka
60 (ångf.), 56—60 (segelf.), Wiborg 60 (ångf.), Port Townsend
81 (segelf.) pr 1,000 sup. feet.
pr ton Luleå 11 (ångf.), Hernösand 15 (ångf.).
Kol » (ångf.) Liverpool 12, Cardiff 7.76.
Spanmål » (ångf.) Galatz 11 — 13, Odessa 9.25, Berdiansk 13.75—15.75,
Mariupol 14.75—15, Taganrog 13.50 — 14.
Svafvel » (ångf.) Qirgenti 7.50—8.25.
Stäfver » (segelf.) Triest 7.
Styckegods » (ångf.) Beyrouth 12, Port Said 20.
Petroleum pr fat (segelf.) Philadelphia 3.
Socker pr ton ( » ) Point-à-Pitre 25 (säck), 30 (hogsh.), Le Moule
resp. 32—42, Fort de France 20—30, S·.t François 29—39.
Oljefrön » (ångf.) Rufisque 26, Bissao 32, (segelf.) Colombo 31-25,
Logwood »
Makassar 40—65, Tjalatjap 48, Padang 50, Cheribon 5260,
Menado 70, Samoa-ö:na 50—60, Tonga-ö:na 50—60, Tahiti
62, Zainit 70.
(segelf.) Cap Haiti 38.
Salpeter » ( » ) Iquique 25.
Vin och styckegods (ångf.) pr mån. frcs 5,500—7,250.
Utgående:
Oljekakor pr ton (ångf.) Leith 11.25, Hamburg 11.25 —12 - 50, Stettin 15-50.
(segelf.) Helsingborg 13.75, Hamburg 11.50—14, Bostock
13.75, Stettin 12—12.50, Trinidad 16, Havanna 13—17-50.
Tegelsten
Cement
Styckegods
B (segelf.) Cardenas 14, Progreso 23, Pernambuco 27, Bahia
32, Rio 25—32, Maranhao 25, Montevideo 20—21-50,
Buenos Aires 20—21, Mauritius 23—27, Madagascar 25.
Med högst fá undantag synas sålunda frakterna hafva varit betydligt under
de motsvarande för 1892, hvilka redan då voro anmärkningsvärdt låga.

453
Af nedanstående öfversigt framgår qvantiteten af de varor som hit importerats
med svenska och norska fartyg:
Det är fortfarande artikeln spanmål som intager första platsen; omkring
5,000 ton mera än år 1892 föllo på våra ångfartyg. Den under året genomförda
tullförhöjningen hade naturligtvis stort inflytande derpå; säkerligen kommer
också den uppdrifna importen att hafva inverkan på innevarande år.
Särskildt våra segelfartyg hafva som vanligt hitfört ansenliga qvantiteter
af oljefrön, dock c:a 6,000 ton mindre än föregående året. De ofvan uppgifna
fraktnoteringarna angifva afskeppningsorterna. Endast en last petroleum
ankom, då deremot socker synes hafva intresserat våra rederier. Några ångbåtslaster
kol hitfördes under svensk och norsk flagga och gåfvo artiklarne svafvel
och styckegods sysselsättning hufvudsakligen åt de månadsbefraktade ångfartygen.
En obetydlighet mera trä infördes än år 1892, och anlände från Chili under
norsk flagga en stor last salpeter.
Härifrån har utförts med svenska och norska fartyg följande:
Under benämningen styckegods ingår till betydlig del artikeln tegelsten
af olika slag, hvaraf ansenliga qvantiteter exporteras, mestadels till Sydamerika
och Antillerna. Af oljekakor hafva ganska betydande qvantiteter utförts
med våra fartyg. Denna artikel spelar fortfarande en mycket vigtig rol i hamnens
export.

454
Följande artiklar infördes till Marseille frän Sverige och Norge:
De dåliga direkta förbindelserna mellan Sverige-Norge och denna hamn,
och detta särskildt med hänsyn till Utförseln af varor, nästan omöjliggöra all
import direkt, hvarför de artiklar som här finna någon afsättning måste taga
andra vägar. Det är följaktligen omöjligt att anskaffa pålitliga siffror. Detta
gäller särskildt fiskartiklar. Det är otvifvelaktigt att utaf de qvantiteter, som
i de officiella tulluppgifterna äro upptagna säsom varande från andra länder,
en del kan anses såsom norska produkter. De följande intressera oss särskildt:
klippfisk 10,350 kg. från Nederländerna och 10,455 från England. Stockfisk
21,467 kg. från Nederländerna, 13,642 från England, 4,930 från Tyskland
och 1,633 från Belgien. Fiskolja 57,308 kg. från Tyskland, 15,497 från
Belgien och 3,120 från Nederländerna.
Fiskmarknaden här är likvisst ej af samma betydelse som för en del år
tillbaka. Marseilleköpmän försågo då kustplatserna och delvis italienska behof,
men en förändring har deruti inträdt, sedan mera direkt import försiggår.

455
Till Sverige och Norge utfördes härifrån följande artiklar:
Sedan aluminiumfabrikation synes hafva framtid för sig i Sverige och
Norge, torde artikeln bauxite komma att figurera bland de mera betydande
exportämnena. Denna jordart förekommer i ymnighet i departementen Hérault
och Var och gå årligen flera laster deraf under norsk och svensk flagga, särskildt
från hamnen S:t Raphaël (Var), till nordeuropeiska orter. Af Varbauxiten
förekomma här på marknaden tvenne slag, nämligen rouge (röd) och
blanche (hvit); det förra angifves innehålla minimum 60 % aluminium och maximum
3 % silicium; priset f. n. är frcs 17 pr 1,000 kg. f. o. b. Marseille,
det senare äfvenledes minimum 60 % aluminium, men maximum 3'/a % silicium
samt noteras frcs 23 f. o. b. här. Det torde ej sakna intresse att i förening
härmed nämna, att tvenne stora aluminiumfabriker i Savojen använda betydande
qvantiteter af den röda Varbauxiten.
Vid hufvudstationen afmönstrades å svenska fartyg 47 och á norska 230 man
» T> påmönstrades » » B 50 B » » 204 »
Af rymningsfall anmäldes 1 från svenskt fartyg och 7 från norska, inalles
8 mot 27 ár 1892, 36 1891 och 47 1890.
Detta goda förhållande torde hufvudsakligen kunna tillskrifvas det skandinaviska
sjömanshemmets välgörande inflytande. Komitén står i begrepp att

456
ytterligare förbättra hemmets inre förvaltning, och kan jag icke nog framhålla
huru nödvändigt det är för våra sjömäns väl att de afhålla sig från all beröring
med andra s. k. boardinghus, hvilka icke förtjena det ringaste förtroende.
Några af dessa söka locka sjömännen till sig genom att kalla sig
skandinaviska och lyckas naturligtvis detta ofta, sedan de alla befinna sig i
samma stadsdel. Det verkliga skandinaviska hemmet är beläget vid Quai du
Port n:o 38, vid gamla hamnen, hvarest de flesta segelfartygen lossa.
Af inbesparade hyresmedel blefvo genom konsulatets försorg hemsända:
till Sverige frcs 1,870 mot frcs 2,086-76 àr 1892
» Norge » 4,240 » » 3,850-00 »
Å härvarande hospital inlades under året 25 sjömän mot 38 år 1892;
3 dödsfall inträffade.
2,878 till sjömän adresserade postförsäudelser ankomnio till konsulatet mot
3,324 föregående året.
Konsulatets adress är fortfarande 26 Rue de l'Arsenal.
Guayaquil den 5 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Claes G. Peyron.
Intet svenskt, men 1 norskt fartyg om 1,233 ton besökte distriktet.
Handeln förlamades i hög grad af en gränskonflikt med Peru, hvarigenom
vi förlorade tvá dyrbara månader, ehuru det icke kom till något krig.
Införseln hade ett totalvärde af 10 1/2 mill. sucres. Dithörande transaktioner
ledo svårt af de ruinerande silfverprisen, då importörerna i ovisshet om
kursfluktuationernas vidd icke visste huru de skulle göra sina beräkningar.
Utförseln visar stigande siffror på grund af ökad afkastning i våra stapelartiklar
kakao, kaffe, socker och elfenbensnötter. Totalvärdet kan anslås till
14 1/3 mill. sucres, hvaraf ensamt på Gruayaquil faller 12 1/2 mill.
Industrien synes dereinot vara i nedgående och inga nya företag låta höra
af sig. Guldvaskning pågår fortfarande i Bsmeraldas och ett nybildadt sällskap
med ringa kapital har försökt sin lycka i Napo. I Zaruma har samma arbete
upprätthållits af ett engelskt konsortium, men för öfrigt hafva alla grufVor
stått stilla. Silfvergrufvan i Tilzhum har endast bearbetats nödtorftigt och
utan vinst.
E. Rickert.
Innehåll: Guayaquil (sid. 456), Hamburg (sid. 393), Kapstaden (sid. 436), Marseille
(sid. 449), Monrovia (sid. 440), Pointe-à-Pitre (sid. 448), Quebec (sid. 441), S:t Thomas
(sid. 439).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 10.
Montevideo den 8 juni 1894.
(Årsberättelse för 1393.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriket var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från utrikes ort med last 10 5,121
» » i barlast 3 764
Afgångna: till » med last 6 2,525
» » i barlast 7 3,360
Norska fartyg:
Ankomna: från utrikes ort med last 47 29,404
» » i barlast 10 2,724
Afgångna: till » med last 24 8,873
» » i barlast 28 17,719
Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde sålunda 57 om 34,525 ton
och med last afgångna 30 om 11,398 ton.
Häruti ingå endast de af de Förenade rikenas fartyg, som hafva anlupit
Montevideo och Paysandu, emedan inga tillförlitliga uppgifter hafva kunnat erhållas
från republikens öfriga hamnar.
Skeppsfarten på distriktet, jemförd med de 4 föregående årens, utvisas af
följande tabell:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 30

458
Af föregående tabell framgår, att det 1890 inträdda tillbakagåendet af
de Förenade rikenas skeppsfart på distriktet ännu fortfor under 1893. Det
är dock att antaga att densamma nu har uppnått sitt minimum och att redan
innevarande år skall utvisa en förbättring, åtminstone i fraktförtjenst på landets
exportartiklar.
Bruttofrakterna under de senaste 5 åren utvisas af följande tabell:
De Förenade rikenas fartyg, som hafva lossat eller lastat vid distriktets
konsulsstationer under 1893, hafva erhållit nedanstående rater, beräknade i
shilling och pence pr ton:

459
Mönstringsförrättningar och rymningar:
Påmönstrade Afmönstrade Rymde
Å svenska fartyg 3 1 5
B norska » 50 33 18
På härvarande barmhertighetshospital vårdades från svenska fartyg 2 och
från norska 15 sjömän.

460
Vid konsulatet har under året uppburits doll. 23.9 9 = kr. 91.60 emot
kr. 249.24 år 1892 som frivilliga bidrag till sjömanspresten i Buenos Aires.
Månadshyrorna stälde sig som följer:
För styrman kr. 70 à 80
» matros » 45 à 54
» kock och stuert » 36 à 54
» lättmatros » 30 à 45
Enligt uppgift från statistiska byrån härstädes var skeppsfarten på republikens
hamnar under år 1893 som följer:
Ankomna fartyg inalles 13,992 om 5,428,439 ton och
Afgångna » » 13,864 » 5,397,913 »
De till Montevideo ankomna segelfartygen, kustfarten deruti ej inberäknad,
fördelades på följande nationer:
Svenska och norska __ 122 fartyg om 60684 ton
Spanska 106 » » 32,665 »
Engelska 85 » » 79,992 »
Italienska 72 » » 42,125 »
Tyska 22 » » 19,717 »
Nordamerikanska 12 » » 8,116 »
Franska 7 s> » 4,344 B
Österrikisk-Ungerska 7 » » 3,994 »
Danska 6 » » 2,715 B
Argentinska 5 » » 2,728 »
Holländska 5 » » 1,046 »
Uruguayska 5 » » 634 »
Brasilianska 3 B » 439 »
Ryska 1 » i 1,036 »
Skeppsfarten företedde under årets sista månader tecken till lifiigare rörelse,
hvilken förbättring troligtvis kommer att utvidga sig i den mån som de
svåra följderna af den 4-åriga krisen hinna utplånas och landets tillgångar utvecklas.
Hitfrakterna voro dock ännu i nedgående, och kolinförseln från England,
i hvilken de Förenade rikenas fartyg förr i så betydande grad deltogo,
öfvergick allt mera till främmande ångfartyg, hvilka, hit destinerade för att
söka frakt, för att ej behöfva gå i barlast medförde stenkol till frakter för låga
att antagas af segelfartyg.
Utskeppningen har deremot under den sista exportperioden, oktober—maj,
varit af större omfång än sedan flora år tillbaka och utfrakterna något förbättrats.
Densamma sker emellertid numera till största delen i ångfartyg.
Under 1893 afgingo från stationen till hamnar utom La Plataområdet tillsammans
856 fartyg om 1,281,631 ton, af hvilka dock endast 202 om 113,876
ton voro segelfartyg, utgörande således knappt en tiondel af tonnagen. Under
sådana förhållanden finnes föga förhoppning om att de Förenade rikenas sjöfart
på republiken skall återvinna sin forna betydelse, förrän våra rederier medelst
tidsenliga ångfartyg komma att utvidga sitt deltagande i trafiken.
Utfrakterna från republikens hamnar vid Uruguayfloden visade likaledes
en förbättring och noterades från 30 à 46 sh. pr ton för salta hudar till

461
Kanalen. För dessa frakter användes i synnerhet första klassens fartyg om
4- à 500 ton, på hvilka tillgången under exportperioden ej var tillräcklig.
För fartyg af lägre klasser funnos i ofvannämnda hamnar några laster ben och
benaska till 21 sh. 6 d. à 23 sh. 6 d. pr ton för Kanalen.
Fraktmarknaden i Montevideo har under år 1893 stält sig som följer:
Handeln
har småningom börjat resa sig ur den prekära ställning, i hvilken de föregående
årens finansiella och ekonomiska olyckor nedtryckt densamma, och omsättningen
förökats i både in- och utförsel, såsom följande jemförelse utvisar:
Import Export
1889 doll. 36,823,863 doll. 25,954,107
1890 » 32,364,627 » 29,085,519
1891 » 18,978,420 » 26,998,270
1892. » 18,404,296 » 25,951,819
1893 » 19,761,640 » 27,681,373
Någon direkt omsättning med de Förenade rikena egde under året ej rum.
Af norsk klippfisk hitfördes i små partier öfver Hamburg omkr. 271,400
kilo, som betaltes frän doll. 9 till doll. 11 pr qq. för frisk förtullad vara.
Oförtullad såldes densamma till doll. 6 à 8 pr qq.
Öfver Hamburg hitfördes äfvenledes som vanligt små partier af svenska
och norska preserver (anjovis, lax m. m.) så väl som norsk fisklefvertran, men
öfver dessa artiklar föreligga ej några tillförlitliga uppgifter.
Införseln af nordamerikansk furu har något förökats och uppgifves hafva
varit under 1893 609,192 kbm.

Prisen noterades:
462
White Pine »Clair» doll. 56 à 58 pr 1,000 löpande fot
D:o I:a » 45 à 46 » » »
D:o II:a B 35 à 36 » » »
Pitch Pine » 29 à 32 » B »
Spruce » 24 à 26 » » »
Några svenska fartyg hafva under de senaste åren hitfört Cadizsalt för
egen räkning. Jag tillåter mig derföre notera årets pris för denna artikel, som
voro: i Montevideo doll. 0'66 à 0'87 pr fanega och i Uruguays hamnar doll.
0.78 à 0.96 pr d:o.
Införseln af åkerbruksredskap tilltager årligen och borde blifva föremål
för våra fabrikers uppmärksamhet, så snart som en direkt ångbåtsförbindelse
med dessa länder kommer till stånd. Endast af plogar infördes under 1892:
från Nordamerika 6,568 stycken
» England 484 »
» Tyskland 204 »
och af sláttermaskiner:
från Nordamerika 388 stycken
» England 127 »
B Tyskland 3 »
Utförseln var emot slutet af året ganska liflig. En ovanlig tillgång på
så väl slagtbar boskap som jordbruksprodukter, tack vare en tillräcklig nederbörd
efter flerårig torka, lemnade ett rikligt öfverskott för exporten, som under året
uppnådde doll. 27,681,373. Prisen höllo sig under hela året låga och noterades:
Saltade oxhudar pr 28 kg. doll. 2'50 à 3'20 pr st.
B kohudar B 18 B B 1 - B0 à 2'20 B »
Torra ox- och kohudar B 1'50 à l·so » 10 kg.
Oren Mestigo-ull i> 1'90 à 2'90 » »
Får- och lamskinn B 0.151 à 0"198 » kg.
Saladero-talg B 11.31 àl3— » 100 kg.
Tagel B 14.50 à 16-75 B qq.
Hvete B 2·— à 2-85 B 110 kg.
Mais B 1'90 à 2'95 » 104 B
Exporttullen
följande form:
på landets produkter erlägges sedan den 1 januari 1894 i
Ull doll. 1.30 pr 100 kg.
Pårskinn B 0.80 » » »
Tagel » 1.70 B B B
Talg och oljor » 0.50 » » »
Ben och benaska » 0.60 » 1,000 »
Salta ox- och kohudar » 0.26 » st.
Torra » » B B 0.12 » B
Saltade hästhudar B 0.12 » »
Torra » B 0.06 » B
Kalfhudar » 1.— » 100 kg.
Horn » 2.50 B 1,000 »

463
Åkerbruket gick raskt framåt, gynnadt af fördelaktig väderlek. Den under
sistlidna december månad inhöstade hveteskörden var den ymnigaste som
landet hittills producerat. Af densamma utfördes redan under detta års första
qvartal 36 millioner kg. hvete och 10 1/2 millioner kg. mjöl, och beräknades
då ännu återstå att utföras omkring 25 millioner kg. hvete och 6 millioner kg.
mjöl. Äfven majsskörden har lemnat ett rikligt öfverskott af omkring 7 millioner
kg. för exporten.
Vinodlingen tilltager starkt år från år och har redan betydligt förminskat
införseln, i synnerhet af det ordinära Bordeaux-vinet. Det har olyckligtvis
konstaterats att Phylloxera Vastatrix har uppträdt på åtskilliga ställen, men
denna insekt, som ej synes vara så förhärjande här som i Europa, har hittills
endast undantagsvis förorsakat någon större skada. Planteringar af några arter
nordamerikanska vinrankor, som skola vara föga utsatta för sjukdomen, fortsättas
med stor ifver.
Den höga införseltullen på tobak har föranledt upprepade försök att odla
denna planta i stor skala och årets skörd kan anses vara god. Landets vanligtvis
allt för torra klimat synes dock ej vara särdeles passande för tobaksodlingen.
Stora planteringar af olivträd, som sedan några år företagits, börja redan
gifva en ej obetydlig afkastning, och flera pressar och maskiner för beredande
och raffinering af olja hafva nyligen införts.
Landets obetydliga industri har under året ej gjort några nämnvärda
framsteg. En ansenlig del derutaf framdrager en tynande tillvaro i hägn af
landets enorma skyddstullar.
Den under de senaste åren stadfunna utvandringen har nu i det närmaste
upphört och en om ock ringa förökning af republikens befolkning genom invandring
(3,551 personer) egde rum under 1893.
Den konsoliderade statsskulden (3 1/2 %), som noterades från 32 till 36 %
under 1893, steg senare till 42 %.
Ingen rubbning i landets myntväsen är för närvarande att befara.
Vexelkursen på den uruguayska dollarn noterades:
London.... d. 50'/, à 52'/4
Paris frcs 5'31 à 547
Antwerpen » 5 - 31 à 5'48
Italien ... » 5'50 à 5'95
Hamburg mk 4'29 à 4 - i3
Rio de Janeiro reis 17-950 à 24'000 pr doll. 4'70.
Sam. Blixén.

Barcelona den 1 maj 1894.
464
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg: Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 11 7,167
» » andra länder » 42 28,483
B » » i barlast 89 62,209
Afgångna: till Sverige med last 22 15,377
» » Norge » 1 313
» » andra länder » 82 57,464
» » » i barlast 36 24,282
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 118 44,122
B s> Sverige » 7 5,119
» » andra länder » 144 86,620
» B 5> i barlast 115 56,402
Afgångna: till Norge med last 6 2,625
» » Sverige » 3 1,384
» » andra länder » 170 82,923
» » » i barlast 209 107,359
I allt ankommo 127 svenska ångare om 91,283 ton och 15 segelfartyg om
6,576 ton samt 353 norska ångare om 174,175 ton och 31 segelfartyg om
18,088 ton, eller tillsammans ångare och segelfartyg:
Svenska
Antal Ton
Norska
Antal Ton
År 1893 142 97,859 384 192,263
» 1892 137 98,955 384 207,090
i> 1891 181 123,857 628 297,983
» 1890 230 152,411 658 296,145
B 1889 94 57,845 421 190,510
Fördelningen på distriktets hamnar, af de under 1893 ankomna fartyg var:

465
Föregående antal fartyg uppstår genom att beräkna resan till hvarje af de
olika hamnarna såsom ett fartyg, oaktadt samma fartyg derunder besökte flera
af hamnarna.
Dessa resor verkstäldes:
År 1893 af 24 olika svenska ångare om 17,779 ton
» 1892 » 34 » » » » 26,663
» 1891 36 » » 25,941 »
» 1890 » 38 » » » 27,900 »
1893 85 norska » 48,607 »
» 1892 87 » » 51,563 »
1891 91 » » » 51,404 »
1890 93 » 47,830
Bruttofrakterna under år 1893 utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna
ångare... kr.
seglare... »
305,200
74,200
kr. 379,400
Svenska fartyg, afgångna
ångare...
seglare...
»
»
412,400
26,800
» 439,200
Norska fartyg, ankomna
ångare...
seglare...
»
»
1,303,350
324,800
B 1,628,150
Norska fartyg, afgångna
ångare ...
seglare...
»
B
803,100
59,600
B 862,700
mot:
för svenska fartyg ankomna och afgångna:
År 1892 Kr. 1,165,900
B 1891 B 1,600,000
B 1890 B 2,283,600
för norska fartyg ankomna och afgångna:
År 1892 Kr. 2,606,980
B 1891 B 3,925,600
B 1890 B 3,861,830
Minskningen såväl i ankomna fartyg som i fraktbeloppet under åren 1893
och 1892, jemförda med de tvenne föregående, har förnämligast uppstått genom
den betydligt mindre exporten af vin från Spanien till Frankrike, i följd af de
stegrade tullumgälderna derå, efter att traktaten mellan begge länderna upphörde
att vara gällande, för hvars transport en mängd ångare funno sysselsättning
i månadsfrakt.
Genom de under år 1893 gällande låga fraktsatserna, såväl vid importen
till som vid exporten från Spanien, och med de numera stora seglationskostnaderna,
återstår för rederierna i de flesta fallen endast en ringa nettobehållning.
Den förnämsta fraktfart hvari de svenska fartygen funnit sysselsättning
har varit vid importen:
5 ångare och 6 segelfartyg från Sverige; 3 ångare och 1 segelfartyg från
Finland med plankor, till frakt mellan 60 och 67 pesetas pr S:t Ptbg-std;
9 ångare från England med stenkol, till frakt mellan 9 sh. och 11 sh.
3 d. pr ton;
1 segelfartyg från Island med klippfisk till 6 3/4 rmk pr qffi;
2 ångare från England med guano till frakt pr rus;

466
1 ångare 11 resor i månadsfrakt, och 3 ångare pr rus från Frankrike
med tomma fat;
1 ångare från Frankrike med jernvägssyllar, till frcs 0.55 for sylle.
Och vid exporten:
8 ångare med russin, vindrufvor etc. från Denia, Almeria och Malaga till
Sverige, till frakt mellan 35 och 40 sh. pr ton;
5 segelfartyg med salt från Torrevieja till Sverige och 1 segelfartyg till
Norge, till frakt mellan 70 och 80 öre pr hektol.
Förutom omhandlade ångare i månadsfrakt 10 ångare till Frankrike med
vin, till frakt nästan alla pr rus;
23 ångare med frukt till Storbritannien, intagna i hamnarna Tarragona,
Valencia, Denia, Almeria och Malaga, till frakt pr rus;
1 ångare med vin till Montevideo från Valencia, till frakt pr rus;
10 ångare med malm till England från Alicante, Almeria och Malaga, till
frakt mellan 6/8—8/6 pr ton.
Den förnämsta fraktfart hvari de norska fartygen funnit sysselsättning har
varit vid importen:
48 ångare från Bergen, Christiansund och Aalesund, som utlossat partier
af klippfisk i hamnarna Malaga, Cartagena, Alicante, Valencia, Tarragona och
Barcelona, till frakt mellan 2 och 1 s /4 pesetas pr 54 kg.;
2 segelfartyg från Island med klippfisk till Barcelona, till frakt af rmk
6 3/4 pr qtt;
1 segelfartyg från New Foundland med klippfisk till Malaga, till frakt af
2/3 pr q«;
1 segelfartyg från Norge med bräder till Valencia, till frakt af frcs 48
pr S:t Ptbg-std;
2 ångare och 5 segelfartyg från Sverige; 5 ångare och segelfartyg från
Finland med plankor, till frakt mellan 55 och 65 pesetas pr std;
3 segelfartyg från Nordamerika med plankor, till frakt mellan 45 sh. och
52/6 pr std;
23 stora ångare från Svarta hafvet med hvete till hamnarna Barcelona,
Tarragona och Valencia, till frakt mellan frcs 11 och 16'26 pr ton;
1 stor ångare från Savannah med bomull till frakt pr rus, och en mindre
d:o, som gjorde tre resor från Alexandria till Barcelona med samma vara, denna
sista till frakt af frcs 9'2B och 10 pr bal;
2 segelfartyg med copra och 1 d:o med gaskol från Australien till Barcelona,
de tvenne första till frakt af £ 2 och det sista till 23/6 pr ton;
2 segelfartyg från Nordamerika med petroleum, till frakt af 2'/, cts pr
gallon;
33 ångare och 3 segelfartyg från Storbritannien med stenkol, till frakt
mellan 9/0 och 10/6 pr ton;
40 ångare med tomma fat från Frankrike, hvaraf lossning verkstäldes i
flere af hamnarna. Häraf voro 12 i månadsfrakt till mellan 5,000 och 10,000
frcs pr månad, 13 till frakt pr rus och för de återstående frakt mellan 3 och
5 frcs pr pipa.
Och vid exporten:
Förutom omhandlade 12 ångare i månadsfrakt, erhöllo 29 andra sysselsättning
med att transportera vin till Cette, Bordeaux, Nantes, Bouen etc. och
36 med apelsiner, hasselnötter etc. från åtskilliga af hamnarna i distriktet till
England, största delen befraktade till en rund summa för hela resan;

467
11 ångare frän Derna med rusain till England, till frakt mellan 20 och
25 sh. pr ton;
17 ångare frän Almeria med vindrufvor och annan frukt till England och
1 d:o till Köpenhamn, till frakt pr rus;
3 ängare från Malaga till England, 1 d:o till Havre och 1 d:o till S:t
Petersburg med torr frukt och olja, likaledes befraktade till en rund summa
för resan;
10 ångare från Cartagena och Alicante med malm till England, till frakt
mellan 6/6 och 8/3 pr ton;
2 ångare och 4 segelfartyg från Torrevieja till Norge, 3 segelfartyg till
Sverige och 1 d:o till Newyork med salt, till frakt mellan 75 öre och 1 kr.
pr hektol. till Norge och Sverige och 7 sh. pr ton till Newyork.
Såsom synes af föregående uppgifter, användas numera i fraktfarten till
och från detta distrikt förnämligast ångare, hvilka år efter är utträngt segelfartygen,
äfven vid transporten af varor för hvilka förut dessa uteslutande användes.
Import.
trävirke:
Till hamnarna i distriktet importerades af allt slags ordinärt
Från Sverige:
Med svenska fartyg kbm. 14,100
» norska » » 11,200
» andra nationers fartyg » 11,800 kbm. 37,100
Med norska fartyg
Från Norge:
» 1,100
mot:
Med svenska fartyg
Från Finland:
kbm. 7,900
» norska » » 12,100
» andra nationers fartyg » 99,100 » 119,100
Med norska fartyg
Från Nordamerika:
kbm. 5,700
B andra nationers fartyg » 34,000 » 39,700
Från andra länder:
Med andra nationers fartyg » 16,000
År 1893 kbm. 213,000
År 1892 År 1891
Från Sverige kbm. 46,300 kbm. 66,700
» Norge » 2,900 » 2,100
» Finland » 120,800 » 123,700
» Nordamerika och andra
länder D 51,800 » 68,400
kbm. 221,800 kbm. 260,900
I alla Spaniens tullkamrar tullbehandlades af allt slags ordinärt virke, sågadt
och biladt, ankommet sjö- och landvägen:
År 1893 kbm. 458,191
» 1892 » 499,245
» 1891 » 577,590

468
De tullkamrar, i hvilka denna import verkstäldes, voro:
År 1892 År 1891
Barcelona kbm. 90,244 kbm. 89,838
Tarragona » 9,953 » 14,966
Valencia » 30,628 » 36,745
Denia » 24 » 7,278
Alicante » 37,923 » 35,649
Torrevieja » 459 » 628
Cartagena » 5,689 » 23,318
Almeria » 9,209 » 5,200
Malaga B 24,973 » 25,417
Palma » 3,433 B 8,488
Mahon » 1,386
Öfriga hamnar i distriktet » 9,268 » 12,005
Hamnarna i Bilbao-distriktot ... » 159,724 v> 136,846
» i Cadiz' distrikt ... » 60,390 » 78,993
Landvägen från Frankrike, Portugal
och Gibraltar B 57,328 » 100,833
Summa kbm. 499,245 kbm. 577,590
Enligt de nu kungjorda officiella statistiska uppgifterna för år 1892 importerades
häraf:
År 1892 År 1891
Från Sverige kbm. 120,378 kbm. 142,693
» Norge » 41,936 » 31,082
» Finland och Ryssland ... B 152,565 « 131,711
» Nordamerikas Förenta
Stater » 25,282 » 35,915
» Storbritanniens besittningar
i Nordamerika » 7,983 » 13,333
» Frankrike B 102,417 » 134,708
» Portugal » 16,414 » 19,456
» andra länder » 32,270 » 68,692
Summa kbm. 499,245 kbm. 577,590
Genom de stora behållningar, som funnos af plankor och bräder i hamnarna
af detta distrikt vid början af 1893, har importen deraf från Sverige
och Norge varit vida mindre än under de föregående åren.
Efter att de förhöjda tullumgälderna å hyllade och spåntade bräder, från
2 till 9 pesetas pr kbm., sattes i verkställighet, har deraf ingen import egt rum.
I de officiella statistiska uppgifter, som dessa dagar kungjorts, angifvas såsom
producerade i de Förenade rikena följande af de i Spanien tullbehandlade
artiklar, nämligen:
Under år 1892
Under år 1891
Sverige Norge Sverige Norge
Tjära och beck kg. 10,300 4,934 21,086
Stångjern, plåt och stål » 685,379 417,104
Hästskosöm » 55,361 13,178 16,250
Trämassa » 5,057,413 1,507,603 3,215,728 511,639
Omslagspapper » 3,218 38,750

469
Papp, ordinärt kg. 5,084 10,000 11,980
Trän af alla slag och djurfett
» 4,464 47,699 6,244 8,705
Fiskrom 614,794 1,205,982
Öl liter 5,184 306 365 9,911
Af klippfisk importerades till hamnarna i distriktet år 1893:
Frän Norge norsk klippfisk kg. 8,331,100
» d:o isländsk » » 535,700
» d:o norsk stockfisk B 89,000
» Island, klippfisk » 1,457,500
» Frankrike » » 74,400
» Skotland och Shetland, klippfisk » 188,400
» Newfoundland och Labradorkusten, klippfisk s> 7,448,400
kg. 18,124,500
I alla Spaniens tullkamrar tullbehandlades under:
1893 1892 1891
Klipp- och stockfisk kg. 43,719,222 42,048,795 43,579,106
Förutom det till distriktet sjöledes importerade qvantum norsk, isländsk och
skotsk klippfisk hafva med jernbanan från Bilbao ankommit till Barcelona och
Tarragona, i smärre partier, omkring 100,000 kg.
Den till Spanien importerade klipp- och stockfisken var enligt omhandlade
uppgifter producerade i följande länder:
År 1892 År 1891
Norge kg. 26,784,390 kg. 26,463,426
Island » 1,748,870 » 1,884,151
Frankrike
Storbritannien och dess besittningar i Nord­
» 2,543,627 » 5,071,274
amerika » 10,712,913 » 9,647,121
Andra länder och i transit derifrån » 258,995 » 513,134
kg. 42,048,795 kg. 43,579,106
Äfven under sistförflutna året hafva ångarne, i förening med den norska
klippfisken, medfört från Bergen betydliga qvantiteter isländsk, hvilket slag i allmänhet
afyttrats till högre pris än den norska, såsom varande bättre beredd,
och härigenom förminskat förbrukningen af den norska, förnämligast i Catalonien.
Importen till hamnarna i detta distrikt af den i Frankrike beredda klippfisken
har aftagit från:
1,287,600 kg. under år 1891 till 338,200 kg. under år 1892 och endast
74,400 kg. under år 1893.
Nästan all den till distriktet ankomna norska och isländska klippfisken har
varit reqvirerad genom och för räkning af de olika föreningarna af fiskhandlarne,
hvilka detaljera densamma.
Förutom de omhandlade artiklarne trävaror och klippfisk hafva till Spanien
importerats:
År 1893 År 1892
Glas, ordinärt, i flaskor metr. ton 3,277 4,411
Tackjern och skrot » 23,348 29,996
Gjutna jernrör och pelare » 4,254 6,103

470
Gjutgods i ordinära artiklar mctr. ton 1,847 2,932
D:o i fina J> » 870 1,119
Jern och stål i stänger » 3,664 5,008
D:o i plåt och tunnband » 8,814 12,743
Spik och skrufvar af jern och stål B 3,133 3,997
Jern- och ståltråd » 4,947 6,540
Trämassa för papperstillverkning B 15,945 14,571
Papper i långa banor B 606 1,248
Kardus- och omslagspapper » 1,203 1,487
Trän och djurfett » 5,475 11,747
Hudar och skinn, oberedda B 8,880 9,191
Guano och öfriga gödningsämnen B 51,683 52,681
Åkerbruksmaskiner B 323 541
Motorer och ångpannor för ákerbruksmaskiner B 2,795 4,556
Saltadt kött och tasajo B 311 415
Smör B 270 206
Fläsk och ister » 883 4,784
Lätt saltad och rökt fisk B 209 90
Konserverade matvaror » 68 99
Ost
Sprit och bränvin:
» 1,138 1,152
från Sverige hktl. 5,778
» Norge
» Cnba och Porto Rico B 56,605 106,632
» Tyskland » 2 51,863
» Frankrike B 6 8,053
B andra länder » 314 27,535
Likörer B 500 1,357
Värdet af de förnämsta i Spanien förtullade varor uppgifves hafva varit:
år 1893 pesetas 684,824,976
mot » 1892 » 751,723,597
De här i distriktet etablerade svenska och norska agenturfirmor söka, såsom
är i deras intresse, bereda afsättning af de Förenade rikenas olika industrialster,
men utfalla största delen tyvärr för dyra för att kunna i marknaden
täfla med de inhemska och de af andra nationer, oaktadt deras i allmänhet goda
qvalitet. Importen inskränker sig således förnämligast till de förut omhandlade
produkter äfvensom till smidt och valsadt stångjern och stål från Sverige, hästskosöm
och trämassa från Sverige och Norge samt smärre partier af smör, ost.
konserver, öl etc. från begge länderna, garf- och medicintran, fiskguano, kalfskinn
etc. från Norge.
Vid tillämpningen af den nya tulltaxan, hvari umgälderna å fint gjutstål
stegrades till 25 pesetas pr 100 kg. produkt af gynnade nationer, blef i några
af tullkamrarne i distriktet valsadt bessemer-martin-stål af svensk tillverkning,
hvarå tullumgälderna äro faststälda till pesetas 9.50 pr 100 kg., ansett såsom
gjutstål till följd af dess utmärkta qvalitet, men lyckades det kongl. beskickningen
att ordna saken, emedan i annat fall med de högre umgälderna importen
deraf skulle blifvit omöjlig.
Oaktadt den stora konkurrens, som råder vid försäljning till pappersfabrikanterna
af bisulfit och mekanisk trämassa, hafva dock agenterna för de svenske
och norske tillverkarne deraf lyckats under senare tiden kontraktera för leverans
betydliga partier till antagliga pris.

471
Så länge handelstraktaten med Tyskland ej godkändts af cortes, och således
nedsättning i tullumgälderna å tryck- och omslagspapper icke trädt i kraft, kan
ej förväntas någon betydlig afsättning af de i de Förenade rikena tillverkade
slag deraf.
Som större delen af dessa artiklar ankomma från Köpenhamn, Hamburg,
Antwerpen, Havre, Liverpool etc. med utländska ångare, och genom misstag
uppföras i tullkamrarnes statistiska tabeller såsom produkt af det land hvarifrån
de ankomma, är det omöjligt utforska de qvantiteter som deraf importeras från
Sverige eller Norge.
Export. Såsom varit förhållandet under föregående år, har exporten från
hamnarna i distriktet till Sverige och Norge bestått af: ordinärt vin från Tarragona;
hvitt och sött vin från Malaga; olivolja från Malaga och Tarragona;
russin från Malaga och Denia; apelsiner, citroner, pomeransskal, fikon, vindrufvor,
mandel etc. från Malaga och Almeria; fjäder från Barcelona och Tarragona
samt salt från Torrevieja och Iviza.
I de statistiska tabellerna i tullkamrarne upptagas likaledes de med utländska
ångare afsända varor till Sverige och Norge såsom utskeppade till den
första hamn för hvilken ångaren utklarerats, hvarför ej heller säkra uppgifter
kunna erhållas för hvad del af lasten är bestämd för de Förenade rikena.
De förnämsta artiklar, hvilka exporterats från Spanien till utrikes orter,
och hvilka kunna vara af intresse för Sveriges och Norges fraktfart, voro:
År 1893 År 1892
Jernmalm metr. ton 5,046,757 5,242,673
Kopparmalm » 603.064 541,338
Blymalm » 12,712 15,358
Zinkmalm B 30,814 39,574
Tackjern » 31,231 43,490
Jern och stål i stänger » 2,128 2,450
Kasserade jernvägsskenor » 9.214 3,427
Koppar, rå, och -aska » 29,554 37,332
Qvicksilfver » 1,559 1,643
Bly » 154,154 153,295
Zink » 2,486 2,761
Salt » 200.924 231,912
Korkbark » 2,572 2,766
Espartogräs B 44,107 44,365
Saltade och pressade sardiner » 5,120 5,121
Hasselnötter » 8,911 6,371
Fikon » 3,172 3,971
Russin » 27,289 37,281
Apelsiner » 91,397 89423
Citroner B 3,170 3,385
Vindrufvor » 26,928 16,745
Olivolja B 26,255 15,709
Vin, ordinärt hktl. 5,029.166 6,543,899
» fint B 170,650 215,455
Värdet af de förnämsta från Spanien exporterade artiklar var:
år 1893 pesetas 626,631,032 mot
» 1892 » 663,022,145.

472
Följande förordningar angående sjöfart och handel, hvilka äro af intresse
för de Förenade rikena, hafva utfärdats sedan konsulatets berättelse af den 26
april 1893, nämligen:
Den 26 juli 1893 en kongl. förordning, hvarigenom klippfisk vid importen
till Spanien fritages från skyldigheten att åtföljas af ursprungsbevis för att
blifva tullbehandlad efter de lägre tullumgälderna af andra kolumnen i tulltaxan.
Den 3 november samma år kungjordes i den officiella tidningen konventionerna
afslutade mellan Sverige, Norge och Spanien, för att sättas i verkställighet
den 1 januari 1894.
Den 31 december samma år kungjordes åtskilliga kongl. förordningar under
den 26 i samma månad med förhållningsregler för tullkamrarne i anledning af
handelskonventionerna med Sverige, Norge, Schweiz och Nederländerna.
Den 1 januari 1894 kungjordes en kongl. förordning under föregående
dagen, hvarigenom tillerkännas Tysklands, Österrike-Ungerns, Danmarks, Frankrikes
inklusive Algeriets, Storbritanniens med dess koloniers och Italiens, äfvensom
Argentinska republikens, Bolivias, Costa Ricas, Chiles, Guatemalas, Hawaiöarnas,
Marokkos, Mexikos, Nicaraguas, Paraguays, Persiens, Perus, Salvadors,
Uruguays och Venezuelas produkter alla de förmåner och tullnedsättningar som
medgifvits Sverige, Norge, Schweiz och Nederländerna, men att Annams, Belgiens,
Kinas, Columbias, Ecuadors, Japans, Siarns och Rysslands inklusive Finlands
produkter åtnjuta endast förmånen af tullumgälderna enligt andra kolumnen
af tulltaxan.
Den 8 mars 1894 utfärdades ett kongl. dekret, hvilket kungjordes följande
dagen i den officiella tidningen, hvarigenom infördes förändringar i art. 1, 2,
3 och 26 af expeditionstaxan för de spanske konsulerna, faststäld genom kongl.
dekret af den 14 juli 1890.
Vexelkurserna i Barcelona å utlandet hafva fluktuerat under det förflutna
året mellan pesetas 31.15 och 28.90 för £ på London, samt 123.60 och
115.15 för 100 francs på Paris för sigivexlar, varande för närvarande 30.67
på London och 121.40 på Paris. Diskonton har varit och är fortfarande 4 1/2
till 5 % pr anno.
Af sjömansanvisningar hafva, till följd af de höga vexelkurserna, endast
utstälts 3 på Sverige för pesetas 619.10 och 3 på Norge för pesetas 439.60.
Från svenska fartyg hafva anmälts 2 och från norska 5 rymningar.
Helsotillståndet är fortfarande tillfredsställande i alla Spaniens hamnar.
C. A. Dahlander.

Genua den 3 maj 1894.
473
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 2 1,047
» andre Lande » 8 6,560
» » i Ballast 1 1,160
Afgaaede: til » med Ladning 1 1,160
s T> i Ballast 10 7,607
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 31 12,451
» Sverige » 7 8,293
» andre Lande » 70 74,484
» » i Ballast 1 1,132
Afgaaede til Norge » 1 431
» andre Lande med Ladning 6 3,960
B » i Ballast 103 92,500
Optjent Bruttofragt var for
Svenske Fartöier, ankomne Kr. 146,812
» » afgaaede » 7,200
Norske » ankomne B 1,170,787
» » afgaaede » 51,883
De forenede Rigers Skibsfart paa selve Hovedstationen har, sammenlignet
med de foregaaende Aar, stillet sig saaledes:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 31

474
Hvad særligt vor Dampskibsfart paa Genua angaar, opviser den siden
1885 fölgende Ziffre:
1885 1886 1887 1888 1889
Ant. Ton Ant. Ton Ant. Ton Ant. Ton Ant. Ton
Svenske i 2,319 — 3 2,903 — 1 1,314-
Norske 62 29,064 55 28,169 26 11,381 53 33,548 74 61,703
1890 1891 1892 1893
Svenske 13 11,184 1 350 6 3,507 4 3,552
Norske 90 61,484 82 67,162 81 52,280 82 76,797
Af de 5 svenske Seilfartöier, som ankom hertil i 1893, og som havde en
GjennemsDitsdrægtighed af 613 Ton, ankom to fra Luleå og Hernösand med
Trælast, 2 fra Pensaeola med Pitchpine og 1 fra Savannah med Harpix. Do
svenske Dampskibe, hvoraf de 4 ankom til Hovedstationen og 2 til Savona, havde
en Gjennemsnitsdrægtighed af 757 Ton og vare befragtede, 1 fra Savannah
med Bomuld, 2 fra Dunkerque med Sukker og Stykgods, 1 fra Newport med
Stenkul og 1 fra Villa Real (Portugal) med Svovlkis, inedens 1 ankom hertil
for at komplettere sin Ladning (Vin og Stykgods) til Sydamerika. De övrige
afgik fra Distriktet i Ballast.
De til Distriktet i 1893 ankomne norske Dampskibes Gjennemsnitsdrægtighed
udgjorde 966 Ton og i de foregaaende Aar 1885—92 gjennemsnitlig
634 Ton. Nettodrægtighedens Forögelse er altsaa ganske betydelig og er,
sammenligningsvis med de foregaaende Aar, i Virkeligheden endnu betydligere
end hvad der fremgaar af det anförte Ziffer, i det nemlig de norske Dampskibe
efter det Kgl. Indredepartements Bestemmelse fra l:ste Oetober 1893
alene er blevne opförte efter engelsk Maal, hvorved fremkommer en ikke ubetydelig
Difference. Forögelsen er væsentlig at tilskrive den tiltagende Kulfart
fra England, hvori der er anbragt Dampskibe fra 1,300 til omkr. 1,900 Tons
Drægtighed.
Genua besögtes i 1893 i det hele af 5,626 italienske og fremmede Fartöier,
drægtig 3,675,397 Ton, saaledes fordelt paa de forskjellige Nationers Flag:
Antal Ton
Italienske Fartöier 3,784 1,630,935
Engelske » 971 1,038,081
Franske » 135 113,888
Tydske » 175 338,821
Österrigske » 170 162,267
Græske » 99 88,426
Amerikanske (U. S.) » 2 1,908
Svenske » 9 6,617
Norske » 98 83,283
Andre Nationers » 183 211,171
tilsammen 5,626 3,675,397
Sit höieste Punkt naaede det samlede Antal af de ankomne Skibe i 1889,
efter hvilken Tid det er gaaet ned med omtrent 25 %. Tilbagegangen falder
imidlertid udelukkende paa Seilfartöierne, i det Dampskibenes Antal er gaaet
jevnt fremad. Hvad angaar den samlede Tonnage, saa er denne stegen ikke
ubetydeligt og ligesaa Gjennemsnitsdrægtigheden, idet denne udgjorde for Seil-

475
skibe i 1889 83 Ton, i 1893 107 Ton; og for Dampskibe i 1889 953 Ton,
i 1893 1,084 Ton.
Forsaavidt angaar Italiens egen Handelsflaade, besögtes Genua i 1880 af
4,271 Fartöier med en Tonnage af 979,967 Ton og i 1893 af 3,766 Skibe
af 1,626,980 Tons Drægtighed, hvoraf Dampskibe: i 1880 Antal 901 af
Drægtighed 605,334 Ton og i 1893 Antal 1,385, Drægtighed 1,395,101 Ton.
Den stærke Udvikling af den italienske Dampskibsfart skyldes væsentligst de
to store Dampskibsselskaber »Navigazione Generale Italiana» (Florio e Rubattino),
der underholder Fart paa Middelhavet, Sortehavet, Indien, Ostasien samt Sydamerika
med Genua som Udgangspunkt samt »La Veloce», der underholder
Fart mellem Genua og Sydamerika.
Engelske Fartöier besögte Havnen i 1880 i et Antal af 607 af Drægtighed
505,960 Ton och i 1893 i et Antal af 971 af Drægtighed 1,038,081.
Frankrikes Skibsfart paa Genua befinder sig for Tiden i Tilbagegang.
Forrige Åars Antal var 135 af 113,888 Tons Drægtighed.
Paa samme Tid er den tydske Skibsfart paa Genua undergaaet en stærk
Udvikling fremad. Stedet besögtes i 1880 alene af 57 tydske Seil- og Dampskibe,
medens der i 1893 ankom 175 af 338,821 Tons Drægtighed. Dette
stærke Opsving i den tydske Skibsfart her paa Pladsen vedkommer for det
væsentligste »Norddeutscher Lloyd», som med Statsunderstöttelse underholder
Linier fra Bremerhafen til Ostasien og Australien, hvilke begge have Genua
som Anlöbssted saavel paa Tur som Retur. Desuden underholder dette Selskab
nu paa tredie Aar en 14-daglig Linie mellem Genua og New-York, der er
stærkt frekventeret. I samtlige Linier er anbragt fortrinligt udstyrede Fartöier
af meget betydelig Tonnage, nemlig fra 4,000 til 7,000 Ton. Genua er derhos
regelmæssigt Anlöbssted for 2 Hamburger-Dampskibsselskaber, nemlig Sloman-Linien,
der væsentlig underholder Godstrafik paa Middelhavet samt Hamburger-Packet-Dampfschiffsgesellschaft,
der ligesom Norddeutscber Lloyd underholder
regelmæssig Rute mellem italienske Havne og New-York med Dampskibe
af betydelig Drægtighed og fortrinligt Udstyr. Konkurrencen mellem de
to tydske Selskaber paa Linien Genua—New-York har henved et Åars Tid
været meget skarp og har formentüg neppe været synderlig heldbringende for
nogen af Parterne, men der synes nu at være kommet til en Overenskomst
mellem Kompagnierne med Vedtagelse af lige Tariffer samt en ligeligere Fordeling
af Godset og Afgangsdagene.
Den österrigske Skibsfart paa Genua, der længe var temmelig ubetydelig,
er i det sidste Aar gaaet op til 170 Fartöier af 162,267 Tons Drægtighed.
Den græske Skibsfart, der har været underkastet adskillige Svingninger her
paa Pladsen, er ätter i Stigning. Forrige Åars Antal var 99 Fartöier af
88,426 Tons Drægtighed.
De Befragtninger, som vore Dampskibe i 1893 havde paa Genua, vare,
som ovenfor anfört, fölgende:
Fragt af gamle Jernbaneskinner fra Sverige og Norge. Höieste Fragt,
som opnaaedes herfor i 1893, var 11 Sh., medens laveste Fragt var 9 Sh. 9
D. pr Ton, altsaa noget bedre end i 1892, da Fragterne bevægede sig mellem
10 Sh. 9 D. og 8 Sh. 9 D. (I 1890 vare disse Fragter oppe i 16 Sh.).
For Flanker fra Sverige med Dampskib erholdtes en Fragt af 54 Fr. pr
Standard under Dæk og 36 Fr. for Dækslast (i 1892 henholdsvis Fr. 56 à
62 og 37 à 38).
Fiskefragter fra Norge. Disse have paa et Par Undtagelser nær været
bestemte i rund Sum for de hele her udlossede Partier, og da disse som oftest

476
have bestaaet af saavel Rundfisk som Klipfisk og tildels andre Varer, läder
Raten pr Vog sig vanskeligt beregne. Det synes dag, som disse Fragter i
1893 ere gaaet noget ncdad. For Rundfisk fra Finmarkshavnene have Fragterne
udgjort Fr. 1'40 pr Vog (i 1892 fra Fr. l - 38 op til Fr. 1'80 pr Vog).
Kulfragter fra England. Disse Fragter, der i de to foregaaende Aar
havde lidt en betydelig Nedgång, have heller ikke i 1893 formaaet at hæve
sig. De holdt sig det hele Aar for det meste omkring 7 Sh. pr Ton, enkelte
vare oppe i 8 Sh., men paa den anden Side saaes de ogsaa at gaa betydelig
lavere end anfört, idet en enkelt endog var ned til 5 Sh.
For Jernl·aneskinner fra England udgjorde Fragten 9 Sh. pr Ton.
For Stykgods fra England (sammen med Kulfragter) erholdtes fra 8 og
op til henimod 10 Sh.
Kornfragter fra det Sorte Hav. Fra Berdiansk betaltes fra Fr. 13'7 5op
til Fr. 16 - 80, Nikolajeff Fr. 13'—, Novorossisk Fr. 9-76, Taganrog 14'25,
Kertsch Fr. 13—, Braila Fr. 10-25 (Mais 14"—) pr 1,015 Kilogr.
Sukkerfragter. Fra tydske Östersöhavne 10 Sh. 6 D. pr Ton.
» Dunkerque Fr. 10'50 —1250.
» Java 31 Sh. 3 D.
Bomuldsfragt fra Savannah. 5 /i3 Pence Pr ^·
Maanedsbefragtnhtger. Medens Genua i de foregaaende Aar jevnlig blev
anlöbet af Dampskibe i Timeeharter, ankom der i hele 1893 kun et eneste
saadant med 'Labradorfisk. Dette Dampskib (af Drægtighed 432 Ton) havde
en Maanedsfragt af 8,550 Kr. Der er for Tiden ringe Efterspörgsel efter
Dampskibe i Maanedsbefragtning hersteds, hvortil Aarsagen dels er at söge
deri, at Onisætningen under Italiens långvarige finansielle Krise i det hele er
gaaet stærkt tilbage, dels i den tiltagne Kystfart mellem Adriaterhavet og
Rivieraeu, hvori der nu er anbragt et stort Antal Skibe i regelmsessig Rute
med mange Anlöbssteder og med saa lave Fragter, at de Handlende finde det
hensigtsmæssigere og billigere at betjene sig af disse Kommunikationsmidler
istedetfor at befragte egne Dampskibe for sine Varer og overtage den dermed
forbundne Risiko.
Af Fragter for Seilskibe kan nævnes:
Trælast fra Luleå Fr. 58 pr Std (2/3 for Dækslast).
» » Hernösand »60 » ( » B » ).
» » Pensacola fra £ 4. 2. 6 indtil £ 4. 12. 6 pr Std.
Lerjord fra England 13 Sh. pr 1,015 Kilogr.
Farvetræ fra Belize fra 28 Sh. 9 D. indtil 31 Sh. 3 D. pr Ton.
» » Laguna 36 Sh. pr Ton.
Harpix fra Savannah 2 Sh. 6 D. pr Ton (5
Salpeter fra Chili 23 Sh. pr 1,015 Kilogr.
Klipfisk fra Labrador 2 Sh. 6 D. pr Qvintal.
%).
» » Island samlet Sum Kr. 4,600 for 173 Ton.
Med Hensyn til Fragter fra Genuas Generalkonsulats Distrikt gjælder detsamme
som forklaret i foregaaende Aarsberetninger. Da Udförselen herfra er
ringe i Forhold til den enorme Indförsel, viser det sig fremdeles meget vanskeligt
at faa Udfragter, og vore Skibe ere derfor, som nærmere forklaret ovenfor,
ogsaa i forrige Aar i Regelen afgaaede herfra i Ballast, FiskeskibeDe dog
for den stärste Del med Restladning til andre italienske Indförselssteder.

477
De væsentligste for Tiden i Virksomhed værcnde Dampskibslinier, der
udgaa fra eller beröre Stedet, ere fölgende:
1. Den subvenerede norsk-spanske Linie, som udstrækker hver anden af
sine fjortendaglige Ture mellem Norges Vestkyst og Spanien til Genua, der
saaledes har fast Anlöb af denne Rute en Gäng maanedlig. Fra Genua afgaa
Dampskibene til en anden italiensk Havn og derpaa hjein- Genua havde sit
förste Anlöb af Linien i Begyndeisen af Marts d. A., og det er derfor endnu
for tidligt at danne sig nogen hestemt Förmening om dette Foretagendes Frem
tid. Liniens herværende Agent: H. Trumpy, Via Fossatello 16.
2. »Navigazione Generale Ilaliana·» (Florio e Rubattino) underholder en
udstrakt Dampskibsfart paa forskjellige Linier, hvoraf skal nævnes: a) Genua—
Alexandria—Bombay med Fortsættelse til Singapore og Hong-Kong·, b) Genua
—Alexandria; c) Genua—Alexandria—Massaua med Fortsættelse til Aden; d)
Genua—Saloniki—Constantinopel—Odessa; e) Genua—Smyrna—Odessa; f)
Genua—Marseille; g) Genua—Palermo—Venedig; h) Neapel—Genua—Montevideo—Buenos-Aires
m. fl. Kontor: Via Balbi 40, Genua.
3. »L·o Fdoce» underholder Fart paa La Platå og Brasilien. Kontor
Piazza Annunziata 18, Indskrivningskontor for Passagerer Via Andrea Doria
44—48 r.
4. Soeietà di Navigazione Puglio di Bari, Fart paa La Platå. Agent G.
Giglio e Figli, Vico Conservatori del Mare 47 r.
5. Cyprien Fabre k C:ie, Fart paa La Platå, samme Agent som 4.
6. Norddeutscher Lloyd, Fart paa a) Ostasien (Shanghai), b) Australien,
c) Genua—New-York. Agenter: Fratelli Leupold, Piazza San Siro 10.
7. Sloman-Linien, Hamburg—Barcelona—Genua og Kysten sydover til
Sicilien og tilbage til Udgangsstedet. Agent: G. Cabella, Piazza San Siro 6.
8. »Hamburg-Amerika-Packet-AktiengesellschaftT>, Genua— Hamburg—
New-York—Vestindien. Agent: F. Scerni, Piazza Banchi.
9. »Z-Line», Genua—Sicilien — Liverpool. Agent: G. Cabella, Piazza
San Siro 6.
10. Société Cockerill de Seraing, Linie Genua —Sicilien—Antwerpen.
Agent: H. Trumpy, Via Fossatello 16.
11. Prinee-Line, Afgang 1 Gäng pr Maaned til La Platå, 1 Gäng pr
Maaned til Vestindien. Agent: H. Trumpy, Via Fossatello 16.
12. Wilson-Linc, Hull—Genua—Neapel og Retur. Agent: Carr Bro·.s
& Klein, Via al Ponte Reale 2.
13. Kosmos-Line, Genua—Sydamerikas Vestkust, samme Agenter som
under 12.
14. Compagnie Fraissinet, Fart Genua—Marseille—Sydspanien og Portugal
samt paa Sydrusland. Agent: V. Sauvaigne, Piazza Campetto 7.
15. Danske Forenede Dampskibsselskab, Kjöbenhavn—Antwerpen—Barcelona—
Genua—Livorno—Civita-Vechia—Neapel—Sicilien
Agent: F. W. Mowinckel, Piazza Pelliceria 5.
og Retur via Spanien.
16. Gelatly-Hankey, Sewell k C:ie, Genua—Antwerpen—England. Agent:
G. B. Gastaldi, Via San Lorenzo 15.
17. »Kon. Nederl. Stoombot Maatschappy», Genua—Amsterdam. Agenter:
Fratelli Leupold, Piazza San Siro 10.
18. Leyland Line, Genua—Sicilien—Liverpool. Agent: John H. White,
Via Luccoli 14.
19. Compagnie Nederland, Amsterdam—Genua—Holländske Besiddelser
i Asien. Agenter: Fratelli Gondrand, adr. Calata degli Zingari.

478
Som i de tidligere Aar, har de Forenede Rigers Import herover væsentlig
omfattet de tre Hovedartikler Jern, Træ og törrede Fiskevarer.
Noget væsentlig nyt at bemærke for Vare-Indförselen i det sidst forlöbne
Aar er ikke tilkommet, hvorfor Generalkonsulatet i det væseutlige skal indskrænke
sig lil her at hidsætte statistiske Data og tror — for at undgaa
Gjentagelser — forövrigt at kunne henvise til den indgaaende Behandling af
de herhen hörende Spörgsmaal, som vil findes i de foregaaende Aarsberetninger.
Jern og Staal. Det er meget vanskeligt, ja endog umuligt, med Sikkerhed
at angive Kvantumet af det her indförte Jern og Staal, idet denne Vare
ogsaa i forrige Aar, med Undtagelse af 30 Ton, der kom med et norskt
Dampskib, er indfört i mindre Partier över Hull og Hamburg og saaledes i
Toldkammerets Opgaver for den vaeseutligste Del er blevet opfört som engelsk
eller tydsk Vare. Det synes imidlertid, som om Importen af svensk Jern og
Staal er i Stigende, i det der efter nöiagtigst mulig Gjennemgaaelse af Manifesterne
över införte Varer overslagsvis antages at være ankommet 2,100,000
Kg. Jern og 700,000 Kg. Staal, tilsammen 2,800,000 Kg.
imod i 1887.... 1,425,000 Kg.
» i 1888 970,000 »
j i 1889 2,100,000 x
imod i 1890 1,900,000 Kg.
» i 1891 1,748,000 »
» i 1892 2,246,000 »
Grundpriserne for de forskjellige Sorter Jern har, sammenlignet med de
foregaaende Aar, været noteret saaledes:
Massiaux
B i 1 1 e t t e s
1889 1890 1891 1892 1893 1889 1890 1891 1892 1893
Svenske
Lire
20'00
Lire
14-50
Lire Lire
15-25 13'oo
Lire
16·oo
Lire
22
Lire Lire Lire Lire
- oo 16 - oo 17 - Engelske
Tydske
16'00
16'oo
12'oo
13'oo
12-50 ll'oo
13'25 12'oo
14·oo
1550
18'00
18'00
13'00
14'00
50
13-25
lé'80
15-00
12'oo
13·oo
18'50
16'oo
16'60
Barres
1889 1890 1891 1892 1893
Lire Lire Lire Lire Lire
Svenske
Engelske
Tydske
25'00
20'00
2V00
22'00
17'50
18'oo
24'20
18'50
19·oo
21'00
16'00
16-60
23'50
18'50
19'00
alt pr 100 Kg. c. i. f. Genua. Der sees altsaa at have været en Prisstegring.
men denne er dog selvfölgelig ikke saa betydelig som tilsyneladende efter de
anförte Ziffre, idet forrige Åars höie Agio maa tages i fornöden Betragtning
ved Prisernes Sammenligning. (Om Agioen nærmere nedenfor under Afsnittet
Pengej'orkoide.)
Af brugte Jernbaneskinner og andet gammelt Jern som Raamateriale for
Jernstöberierne har Indförselen været i Tiltagende. Der er saaledes
fra Sverige ankommet 6 norske Dampakibo med tils. 8,700 Ton og
fra Norge (for förste Gäng) 2,012 »
(I 1891 var Importen fra Sverige 6,400 Ton og i 1892 6,629 Ton.)

479
Fra andre Lande er af denne Artikel i 1893 indfört:
Belgien 351 Ton
Frankrig 51 »
Tydskland 885 »
Storbritannien 27 634 »
Spanien 4,226 »
Schweiz 30 »
Andre Lande. 14,194 »
47,371 Ton
med ovennævnte Indförsel fra Sverige og Norge 10,712 »
udgjör altsaa Aarets samlede Indförsel af gamle Skinner 58,083 Ton
Priserne paa gamle Jernbaneskinner have, sammenlignet med de foregaaende
Aar, været noteret saaledes:
Jernskinner
1890 1891 1892 1893
Double headed— 69 Sh. 6 D. 64 Sli. 60 Sh. 61 Sh.
Bull headed 68 » 63 » 6 D. 59 » 60 »
Bridge 65 » 60 » 55 » 56 »
Barlow 60 » 56 » 6D. 51 » 52 »
Staalskinner
1890 1891 1892 1893
Double headed... 72 Sh. 51 Sh. 56 Sh. 57 Sh.
Bull headed 68 — 71 » 50 » 55 » 56 >•
Bridge 69 » 51 » 53 » 54 «
Barlow 62 — 65 » 47 » 45 » 46 »
pr Ton c. i. f. Genua.
For at indgaa og at toldbehandles som Raamateriale (1 Lire pr 100
Kg.) maa de brugte Skinner være opskaame i Smaastykker, med mindre de
ere bestemte til Jernstöberier, som arbeide under Toldvæsenets Opsigt.
Agenter i Jern: John Arfwedson, Varvelli, Justin & Rasche, J. G. Ziliiken,
Herman Braun, Ingeniör Guiseppe Poggi, Gio-Batta Valle, samtlige i
Genua, Luigi Viglioni i Sampierdarena.
Hesteskosöm. Indförselen heraf har for svensk Vares Vedkommende holdt
sig nogenlunde uforandret, medens der af norsk Vare er indfört meget ubetydeligt.
Der har saaledes i de sidste Aar været indfört:
1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893
Kg. Kg. Kg. Kg· Kg· Kg· Kg- Kg.
Svensk Vare Opgave mangler 40,000 60,000 138,000 176,000 290,000 280,000
Norsk » 40,000 56,000 32,000 50,000 50,500 35,000 11,000 4,000
Konkurrencen med Tydskland, Schweiz og Österrige er fremdeles meget
skarp, hvortilj som i forrige Aarsberetning oplyst, endnu er kommet indenlandsk,
italiensk Fabrikat fra den nyanlagte Hesteskosömfabrik i Pinerolo, beliggende
mellem Turin og den franske Grændse i Valdenserdalen. Den nye Fabrik, der
tilhörer Firmaet Banorhard & C:o i Pinerolo med Agenturen Varvelli i Turin,
er anlagt efter svensk Mönster. Dens Produktion i förste Aar skal have været
500 Ton. Dette Foretagende, der siges for sit eget Vedkommende, ikke at

480
arbeide under synderlig gunstige Vilkaar, har ikke destomindre övet en meget
skadelig Indflydelse paa Indförselen af skandinavisk Vare, hvis Priser i den
sidste Tid have niaattet end yderligere nedsættes. Priserne variere ifölgo-
Sömmenes Nummere og Partiernes Störrelse fra 54 til 107 Lire pr 100 Kg.T
Våren ufortoldet.
Trælast. Der liar i de sidste Aar været indfört:
1888 1889 1890 1891 1892 1895
Kbm. Kbm. Kbm. Kbm. Kbm. Kbm.
Svensk
Österrigsk
Nurdamerikansk
9,000
6,000
14,600
9,300
5,200
22,000
4,700
4,850
45,600
6,519
7,460
22,969
2,814
10,348
27,940
5,662"
18,641
38,897
Tilsammen 29,600 36,500 55,150 35,948 41,102 63,200
Svenske Planker 3×8 og 3×9 Tömmer, der i 1892 stod meget lavt,
blev i 1893 paa herværende Magasiner ätter betalte med den i de foregaaende
Aar sædvanlige Pris, nemlig, alt efter Kvaliteten, 70—72 Lire pr Kbm.
Til
Lande:
Sammenligniog hidsættes ogsaa Priserne paa Trævarer fra andre
Den ber magasinerede österrigske Trælast, der for den störste Del kommer
fra Tyrol, staar i fölgende Pris: Bjælker, tilhugne med Oxe, 13—24
Ctm., 42—46 Lire pr Kbm.; D:o sagede, 25 Ctm., 48—50 Lire pr Kbm.;
Bord, l:ste Kvalitet, 1 Ctm. 72—75 Lire pr Kbm·; D:o l 1 /, Ctm. 62—65
Lire pr Kbm.; D:o 2'/2, 3, 3 1 Kvalitet,
/,, 4 — 6 Ctm. 60 Lire pr Kbm.; D:o 2:deD
1 Ctm. 58 — 60 Lire, D:o l 1 /, Ctm. 50 Lire, D:o 2, 2'/,, 3, 3'/,
—6 Ctm. 46—48 Lire pr Kbm.
Amerikansk Pitch-pine 1, l'/4, lVsi 2 Tömmer (Bord og Planker) 65
Lire; 3, 4, 5 Tömmer 63 — 65 Lire pr Kbm. Tilsagede Bjælker 50 Lire
pr Kbm.
Af kanadisk Trævirke (Spruce) ankom der ogsaa i 1893 meget ubetydeligt.
Planker 3 × 8 og 3 × 9 betaltes paa Magasinerne med 48—50 Lire
pr Kbm.
Samtlige ovennævnte Priser ere beregnede for Trælasten, læsset paa Wagon
fra Magasinerne.
De betydeligste Oplagssteder for Trælast findes i Sampierdarena, nær ved
Genua paa den vestlige Riviera. Dersteds er paa Firmaet Fratelli Feltrinellis
Tomter anlagt en Dampsag paa 50 Hestes Kraft. Paa samtlige de övrige
Oplagstomter sages de indförte Bjælker udelukkende ved Haandkraft.
Den stærke Stigning i Trælastimporten er foraarsaget ved betydelige Byggeforetagender
saavel her i Genua som fornemmelig i Piemont. Genua, der paa
Grund af Terrænforholdene tidligere havde vanskeligt for at udvide sig, har i
den senere Tid overvundet de lokale Hindringer, idet de omliggende Höider nu·
efterhaanden ere blevne gjorte bebyggelige ved Anlæg af Terrasser, der afgive
udmærkede Byggegrunde og efterhaanden forsynes med fortrinlig Kommunikation
gjennem elektriske Baner og Ascenseurer. Da derhos ældre trange Gader
nu demoleres for at give Pläds for Boulevarder med tidsmæssig Bebyggelse, er
det sandsynligt,
betydeligt.
at Behovet for Bygningsniateriale endnu i läng Tid vil blive
Som et Forsög er der fra Norge for kort Tid siden med den nye norskspanske
Linie indfört et mindre Parti (10 Standard) hövlede og plöiede Bord.

481
Efteråt der havde hersket Tvivl om, hvorledes saadanne vilde blive toldbehandlede,
har det gjorte Forsög nu godtgjort, at denne Vare indgaar under
Toldtariffens § 163 og at den fölgelig for Lande med Mestbegunstigelsestraktat
er toldfri.
Af större Trælastforretninger kan nævnes: 1) Fratelli Feltrinelli, Hovedforretning
i Milano (Dampsag) med Filialer i Rom, Venedig, Desenzano, Verona,
Sampierdarena ved Genua (Dampsag), Neapel (Dampsag) og Messina samt i
Bozen (Tyrol) og Triest. 2) Andrea Sanguinetti, Via del Rivale 18 (Foce) ved
Genua. 3) Zanotti & Forui, Via Luccoli 20, Genua. 4) Antonio B&rabino &
Figlio i Bolzaneto og 5) Fratelli Mezonio i Sestri.
Agenter: John Arfwedson, Via al Ponte Reale 2, Oscar Goetzlof, Piazza
Pelliceria 5, Ogtrop Successori, Vico dei Greci 2.
Fiskevarer. Indförselen af torrede og konserverede Fiskevarer i Genua
udgjorde i 1892, sammenlignet med de foregaaende Aar:
1893
1889
1890 1891 1892
Kg.
Kg·
Kg·
Kg·
Kg·
Norsk Vare 4,241,407 ( 4,748,608 4,643,799 2,539,339 3,734,503)
Fransk » 81,231 ( 419,705 435,188 50,000 163,400)
Labrador 2,619,912 ( 2.417,543 2,761,704 2,050,000 3,227,200)
Forenede Stater U. S. 744,029 ( 2,111,461 618,957 1,107,104 690,800)
Isländsk 569,294 ( 1,023,474 880,000 986,437 527,900)
8,255,873 (10,720,791 9,339,648 6,732,880 8,343,803)
Engrospriserne fra Entrepôt i Genua for vore Fiskevarer efter de forskjellige
Sorteringer, sammenlignet med Priserae for Fisk fra andre Lande,
stillede sig i Aarets Löb saaledes:
Samtlige disse Priser ere for 100 Kg., Varen ufortoldet. Betalingen
er dog selvfölgelig forudsat i italienske Papirpenge, der, som nedenfor skal

482
forklares, i Særdeleshed i 2:det Halvaar saak betydeligt under Kurs, idet der
til sine Tider endog betaltes en Agio af 15 % og derover.
Rögesild. Indförselen af Rögesild har ogsaa i 1893 været temmelig ringe,
idet der i det Hele ikke kan sees at være ankommet mere end henved 400
Tönder. Aarsagen til den ringe Import er, som i tidligere Aarsberetninger
anfört, dels den store Kisiko, hvorfor denne Vare er udsat paa Grund af den
vexlende Temperatur, dels Konkurrencen med den engelske Sild. Det er dog
fra alle Sider erkjendt, at den norske Sild er ulige bedre tilberedt og meget
federe; men da den engelske Sild baade i og for sig er billigere efter Vægt
og derhos mindre af Volum, saa at den stykkevis i Detail koster betydeligt
mindre, er det klart, at denne Vare, der især konsumeres af Arbeiderbefolkniogen,
er lettere afsættelig. Saavidt Generalkonsulatet har hävt Anledning til
at erfare, sker der dog stadig Forespörgsler efter den norske Rögesild fra
Detailhandlerne, og det er derfor rimeligt, at den skulde kunne vinde et Marked
her, naar vore Exportörer blive mere fortrolige væsentligt med de klimatiske
Forholde, som vistnok hidtil have stillet de störste Hindringer iveien.
Efter hvad der er udtalt fra flere Kanter, bör Rögesilden altid sendes hertil
senhöstes mod Vintertiden, idet det endog er udtalt, at större Partier, som
muligens kunne blive henliggende nogen Tid paa Lager, ikke bör komme hertil
senere end Begyndeisen af November. Hidtil have de ankomne Partier været
sendte hertil uden nogetsomhelst Hensyn til Aarstiden, og deri er formentlig
at söge Aarsagen til de hyppigt forekomne Tilfælde, hvor Våren er bleven
bedærvet og medfört store Tab for de Handlende. Silden var tidligere nedlagt
i Smaatönder, men sees i den senere Tid ogsaa at være ankommen pakket
i mindre Trækasser. Endel Partier, der ere ankomne i Februar och Marts
1894, vare nedlagte paa denne Maade, men en stor Del deraf havde været
udsat for Bedærvelse. Om dette nu var foraarsaget ved det paa den Tid herskende
overordentlig milde Veir, eller ved den nye Pakningsmaade, er ikke let
at afgjöre. De Handlende hersteds tilskriver det imidlertid den hüie Temperatur,
og flere have for Afàætningens Vedkommende udtalt sig stærkt til Fordel
for den nye Pakningsmaade, idet de formene, at Smaakasser paa omkring
50 veltilberedte norske Rögesild vilde være en Vare, der særdeles let skulde
kunne afsættes til Detailhandlerne. Der synes dog at være Grund til Forsigtighed,
og fremfor alt er det i höi Grad at tilraade vore Exportörer at vælge
det rigtige Tidspunkt af Aaret for Indförselen i Italien.
Torskelevertran. Indförselen af norsk Torskelevertran var i de sidste
Aar: 1888 816 T:r, 1889 815 T:r, 1890 2,113 T:r, 1891 1,200 T:r, 1892
1,307 T:r, 1893 1,927 T:r. Af sidste Åars Indförsel kom 1,057 T:r i norske
Dampskibe, Resten i fremmede Fartöier.
Priserne opgives at have været fölgende:
a. extrafin, hvid, i Blikbeholdere med Trækasse 109 Lire
b. lys i Træfustage 72 1/4 »
c. brun 71 1/2 »
franco bordo Genua, 3 % Svinding, 3 Maaneders Accept. Efter disse Ziffre
skulde Priserne være stegne ikke ubetydeligt fra forrige Aar, men heri maa
dog tages i Betragtning de italienske Papirpenges samtidige Syuken.
Hvaltran. Saavidt det af Manifesterne kan sees, skulde der i forrige Aar
være ankommet omkring 700 Tönder norsk Hvaltran. Ogsaa denne Vares

483
Noteringer ere stegne endel, idet den siges at være solgt fra herværende Magasiner
for fölgende Priser (ufortoldet): lysegul Lire 80, »blond» 78, gul 77,
röd 77, brun 76 Lire.
Skind og Huder. Som i de foregaaende Aar, er der ogsaa i 1893 ankommet
mindre Partier, antagelig omkring 1,500 Stk. norske Kalve-, Lammeog
Gjedeskind, hvilke gaa til Garverierne i Turin och Milano.
Pengeforholde. Kursen paa italienske, rentebærende Statspapirer (Rendita
italiana), der i 1890 bevægede sig mellem 94 og 98'50, i 1891 mellem 90
og 96 og i 1892 mellem 92 og 97'20, begyndte i 1893 med en Kurs af
96'50 og havde i Aarets Löb fölgende Noteringer: 31 Jan. 95'27, 28 Febr.
9680, 31 Marts 97, 30 April 97-12, 31 Mai 97'12, 30 Juni 97, 31 Juli
94-70, 31 Aug. 93-95, 30 Sept. 93-86, 31 Okt. 90-87, 30 NOT. 93'27, 31
Dec. 90.35.*
Italienske Papirpenge, der allerede i flere Aar havde staaet meget under
pari (i 1890 1 % — 2 %, 1891 indtil 3 %' og i 1892 fra 2'/s % indül 5
%), sank i 1893 saa betydeligt, at det har frembragt den störste Forstyrrelse
og Uro paa Pengemarkedet. Kursen paa avista Paris begyndte saaledes i Jan.
1893 med 104-00 og havde i Aarets Löb fölgende Noteringer: 31 Jan. 104'19,
28 Febr. 104-07, 31 Marts 104-15, 30 April 104-32, 31 Mai 104-58, 30
Juni 105-40, 31 Juli 108-17, 31 Aug. 110-25, 30 Sept. 111-85, 31 Okt.
114-50, 30 Nov. 114-55, 31 Dec. 112-35.**
Den långvarige, finantsielle Krise er, som det af disse Ziffre vil bemærkes,
i Aarets Löb bleven end mere akut. At der under den långvarige höie Guldagio
aldrig sees Guldmynt hertillands, uden naar den er nödvendig ved Betalinger
til Udlandet og saaledes exprès maa kjöbes, er en Selvfölge. Angaaende
den i de sidste to Aar stedfundne successive Forsvinden ogsaa af Landets
Sölvmynt, angaaende de derved opstaaede Vanskeligheder og de i den Anledning
foretagne Foranstaltninger tillader Generalkonsulatet sig at henvise til
forrige Aarsrapport og senere indgivne Speeialberetninger, særlig af 25 Okt.
1893, hvor Forholdet er indgaaende omhandlet.
Den deri omhandlede Emission af 1 Lires-Sedlor til et samlet Belöb af
30 Millioner fandt Sted i November 1893 og har selvfölgelig virket til at
fjerne de med Sölvmyntens Forsvinden opstaaede Vanskeligheder for Detailomsætningen.
Som forklaret i ovennævnte Indberetniug, havde de Handlende
indtil da maattet hjælpe sig ved höist extraordinære Midler. Foruden at der
i stor Udstrækning betaltes med Postfrimærker, cirkulerede der en Tidlaug
ogsaa private Bons paa 1 Lira, udfærdigede af Handlende og forsynede med
deres Stempler til senere Indlösning med deres Paalydende. At Valuta, udfærdiget
paa saa uregelmæssig og lidet legal Maade, ikke kunde nyde synderlig
Tillid hos det store Publikum, var selvfölgeligt, og for ikke at udsætte Almenheden
for fölelige Tab ved fortsat ukontrolleret Udstedelse af den Slags Valuta
havde en Association af Næringsdrivende i Genua i Oktober 1893 besluttet at
tage Sägen i sin Ilaand ved at lade udfærdige Repræsentativer paa 1 Lira til
et Belöb af 1/2 Million og samtidigt til Sikkerhed at deponere en tilsvarende
Sum i Nationalbauken. Lignende Foranstaltninger vare ogsaa trufne i andre
Stæder, hvoriblandt Milano, Turin, Novi og Alessandria. Uagtet, som nævnt,
Staten kort Tid efter selv udfærdigede 1 Lires-Sedler, vedblive dog de omhandlede,
i forskjellige Byer emitterede Smaasedler fremdeles at cirkulere, men
* Rendita italiana staar for nærværende (sidste Halvdel af April 1891) i 86.65.
** Avista Paris staar for nærværende (sidste Halvdel af April 1891) i 113.25.

484
modtages selvfölgelig ikke hverken i offentlige Kasser eller i det Hele udenfor
det Sted, hvor de ere udfærdigede, hvorfor de ere til betydelig Ulenope, specielt
for de talrige Fremmede, som i Vaarmaanederne besöge Rivieraen, og
hvoraf de færreste ere tilatrækkeligt underrettede om Pengeforholdene til at
kunne tage sig iagt for at komine i Besiddelse af Sedler, som de ikke igjen
selv kunne gjöre Brug af.
Mangelen paa Smaamynt er delvis afhjulpet ved en större Prægning af
10 Centinie-Stykker i Bronce, ligesom der om kort Tid ventes emitteret 20
Centime·Stykker af Nike].
En Foranstaltning, der vakte stor Uro inden Haadelsverdenen, var Regleringens
i nogen Tid bebudede og fra 8 Nov. 1893 iværksatte Beslutning om
Toldafgifternes Opkrævning i Guld, hvilket, da Agioen dengang stod i henved
15 %, var ensbetydende med en tilsvarende Forhöielse af Toldafgifterne. Da
man i temmelig läng Tid havde været i Forventning om Indförelsen af en saadan
Foranstaltning, havde dette til sine Tider ledet til en temmelig forceret
Vare-Indförsel og Udgang fra Toldkreditoplagene, men da der herskede temmelig
delte Meninger om, hvorvidt det virkelig vilde komnie til Planens Realisation,
holdt ogsaa MaDge sig tilbage, hvorfor Importen i läng Tid blev meget uregelmæssig.
Importen var allerede ifærd med ätter at indtræde i det normale
Spor, da den daværende Ministerpræsident ved en politisk Banket i Midten af
Oktober bebudede Foranstaltningens snarlige Indförelse, hvilket i Tiden indtil
Dekretets Emanation, 8 Nov., frembragte et usædvanligt Liv i de större Importstæder.
Ved flere tidligere Indberetninger har Generalkonsulatet henledet Opmærksomheden
paa Nödvendigheden af i Kontrakter og andre Papirer, betalbare i
Italien, med Nöiagtighed at angive den stipulerede Myntsort, idet de italienske
Papirpenges lave Kurs vilde paaföre vedkommende Fordringshavere et betragteligt
Tab, om de skulde blive nödsagede til at modtage italienske Papirpenge
som god Betaling i Tilfælde, hvor der var ment effektive Francs i Guld eller
tilsvarende Valuta.
Som indberettet, havde Generalkonsulatet i 1889 henvendt sig til Genuas
Ilandelskammer med Anmodning om at erholde dettes Udtalelse om, hvorvidt
Kontrakter, lydende paa Francs, hertillands vilde kunne befales i italiensk Papirvaluta,
uden Tillæg af Agio efter Dagens Kurs. Handelskamret udtalte til
Svar herpaa som sin Formening, at der ved »Francs» maatte förstaas fransk
Mynt, og ikke italiensk, saaledes at Debitor i saadant Tilfælde enten maatte
betale i fransk Valuta, eller —· hvis Betaling skeede i italienske Papirpenge —
efter Kurs for Avista paa Frankrige den Dag, da Betaling fandt Sted.
Vistnok vilde en saa klar Udtalelse fra Handelskamret i Italiens betydeligste
Importsted under opstaaende Differentser have været en værdifuld Stötte
for udenlandske Fordringshavere, men det var dog ikke at vente andet end at
der i et Anliggende af saa betydelig ökonomisk Rækkevidde ikke desto mindre
hyppigt vilde opstaa Tvistigheder i Anledning af deslige Spörgsmaal. Specielt
lykkedes det ofte Varemodtagere, særlig saalænge Agioen kun dreiede sig om
2 à 3 %, at faa den for dem gunstigere Opfatning respekteret af Skibsförere,
for hvem nemlig en hurtig Afvikling af Sägen i Almindelighed er af den Vigtighed,
at de ikke gjerne indlade sig i en Retstvist, hvis Omkostninger derhos
i mange Tilfælde ikke staa t et rimeligt Forhold til det Belöb, hvorom Tvisten
dreier sig.
Da flere Omstændigheder derhos tydede hen paa, at Domstolene neppe
vilde komme til at erklære sig fuldt enige i den af Handelskamret udtalte
Opfatning, fandt Generalkonsulatet det, som ovenfor nævnt, nödvendigt at frem·

485
holde Önskeligheden af ved Fragter til Italien og i alle her betalbare Papirer.
hvor der var stipuleret Francs og Centimes, paa tydeligst mulig Maade at anföre,
i hvilken Valuta Belöbet var ruent at skulde udbetales, ved Tilföielae af
Ordene »i Guld», »ved Avista paa Paris» eller lignende.
Nödvendigheden beraf er i den senere Tid bleven endnu större, baade
paa Grund af de italienske Papirpenges stærkt sunkne Kurs og fornenimelig,
fordi der ved italienske Domstole, som forudseet, i den senere Tid er afgivet
Domnie, der gaa i modsat Retning af den ovenfor anförte Udtalelse fra Genuas
Handelskammer. De omhandlede Domme ere muligens ikke at betragte som
fuldt bindende Prejudikater, men de bave dog selfölgeligt hävt en saa stfcrk
Indflydelse paa den almindelige Opfatning af det her omhandlede Spörgsmaal,
at der neppe i noget Tilfælde vil kunne ventes beregnet Agio, med mindre saadan
ved en eller anden Tilföielse i vedkommende Kontrakt er udtrykkelig
stipuleret.
Naar Generalkonsulatet, uagtet dette Anliggende tidligere gjentagne Gange
har været omskrevet, nu har fundet ätter at burde gjöre Sägen til GjenstaDd
for udförlig Behandling, er Aarsagen væsentlig den, at der i den allerseneste
Tid er intruffet Tilfælde, der godtgjör, at Forholdet endnu ikke er tilstrækkelig
bekjendt eller paaagtet af vore Rederier.
Trods Italiens långvarige Krise har dog nærværende Pläds ikke været
rammet af nogen större flnantsiel Rystelse. Forholdene her have i det hele
vist sig sunde, og det synes at tale stærkt til Fordel for Genuas Soliditet som
Handelsstad, at det har kunnet niodstaa det länge ökonomiske Tryk. At de
nærværende Forholde maa betegnes som vanskelige, kan dog ikke negtes.
I Slutningen af November 1893 indstillede det store Penge-Institut Credito
mobiliare sine Betaliuger og erholdt 6 Maaneders Moratorium. Credito mobiliare
er en af Italiens ældste Kreditanstalter og liar nydt stor Anseelse. Dets
seneste Statuter er af 24 April 1868. Med en Aktie-Kapital af 75 Millioner,
hvoraf indbetalt 60 Millioner, har Selskabet virket med Hovedsædc i Rom og
Filialer i Genua, Florents, Milano, Neapel, Turin, Bari og Palermo. Aktiernes
paalydende Belöb var 500 Fr., hvoraf indbetalte 400 Fr. Aktionærerne have som
fast Rente i halvaarlige Terminer oppebaaret 24 Fr. aarlig, altsaa 6 %', hvorhos
der i tidligere Aar udenfor Renten, ogsaa har været udbetalt tildels meget
betydelige Dividender. Aktierne have som Fölge heraf staaet i meget höi Pris
og have endog været oppe i 1,300 Fr. Ved Aarsskiftet 1892—1893 vare de
gaaede ned til 600 Fr. og vare senere i jevn Synken, indtil de i den sidste
Tid för Moratoriet uoteredes med 193.
Credito niobiliares Betalingsindstilliög var vistnok til betydelig Ulempe for
Genua, men denne Bank har dog aldrig i den Grad været Genuesernes Kreditanstalt
som Banca Generale, der i indeværende Aar har delt Credito mobiliares
Skjæbne, idet ogsaa den har været nödsaget til at söge Moratorium. Denne
Betalingsindstilling, som indtraf 17 Jan. 1894, antoges den Gäng at skulle
blive skjæbnesvanger for Genuas Handelsstand, men det har dog vist sig, at
Stedet, ialfald indtil nærværende Tidspunkt, ogsaa er kommet över denne Vanskelighed.
Hvorledes det endelig vil gaa de to under Moratorium værende Banker,
er vel endnu uvist, men det haabes dog, at de, efter at have afviklet sine
Affærer, skulde kunne begrændse Tabene til kun at rauime Aktionærerne.
Sundhedstilstanden var i 1893 tilfredsstillende, og der har hele Aaret
igjennem kunnet udfærdiges rene Sundhedspas. I Sommer- og Höstmaanederne,

486
da der var Grund til at frygte Smitte af Kolera fra hertil ankomne Skibe,
var der fra Sundhedsvæsenets Side truffet omfattende Forsigtighedsforanstaltninger.
Svenske og Norske Firmaer i Genua:
John Arfwedson, Agenturforretning i Træ- og Jernvarer samt Fisk, Via
al Ponte Reale 2. H. Trumpy, Agentur-, Speditions- og Skibsinæglerforretning,
Via Fossatello 16. F. W. Mowinkel, Agenturforretning, fornemmelig i Fiskeog
Trævarer, Piazza Pelliceria 5.
Generalkonsulatets Korrespondanee udgjorde i 1893 1,012 indkomne Skrivelser
og 945 afgaaede. Kontor Piazza Portello 2.
Vice-Konsulatstationerne.
Spezia. Henved 30,000 Indbyggere. Udmærket Havn. Hovedstation for
den italienske Krigsflaade med betydelige Arsenaler, Værfter og Dokker. Foruden
Træ- og Jernmaterialier samt Stenkul til Flaadens Behov, indföres der
til et Par i Nærhedeu liggende Dampmöller store Kvanta Korn fra Det sorte
Hav. Stedet besögtes i 1893 af 2 norske Dampskibe af tilsammen 2,244
Tons Drægtighed, indeholdende Kornladninger.
Savona. Omkring 30,000 Indbyggere. Stedets Skibsfart er i betydelig
Stigende. Der ankom saaledes i 1893 319 Dampskibe (352,598 Ton) og 741
Seilfartöier (61,986 Ton). De væsentligste Indförselsartikler er Stenkul, Kornvarer,
Jern (gammelt og nyt), Trævarer og Petroleum. Der ankom i 1893 til
Stedet 2 svenske Dampskibe (tils. 2,150 Ton) og 9 norske (10,833 Ton).
vare for den störste Del ladede med Stenkul og Korn.
De
San Remo. Henved 20,000 Indbyggere. Liden Havn og ubetydelig
Skibsfart. Svenske og norske Fartöier besöge kun af og til Stedet, naar de
ere maanedsbefragtede og anlöbe for at medtage Olie, Vin og Frugt. Byen
har sin störste Betydning ved sin maleriske og beskyttede Beliggenhed under
SBalperne med et overordentlig mildt Klima, der specielt i de senere Aar har
givet det en höi Rang som Vinteropholdssted. San Remo, der gjennem et
stort Antal udmærket udstyrede Hoteller og Pensioner frembyder mange Behageligheder
for den Reisende, besöges hvert Aar af talrige Skandinaver. Paa
Grund af den stærke Tilströmning af Reisende ere Priserne selvfölgeligt stegne
i den sidste Tid, men de kunne dog endnu ikke siges at være overdrevne, som
Tilfældet ved flere andre renommerede Kursteder.
Turin. Vice-Konsulen anbefaler Udstilling af svenske og norske Varer i
det derværende Handelsmuseum (Museo merceologico). Særlig egnede til Udstilling
dersteds vilde være alle Slags finere Industrigjenstande, Metaller, Trævarer,
Möbler, Papir, Töier og Beklædningsstoife, Fjær, Skindvarer, ehemiske
Produkter og Konserver. Museet beregner ingen Godtgjörelse for Udstillingen,
men forbeholder sig efter Reglementet Eiendomsretten til de udstillede Prover.
Forsaavidt der maatte handles om Säger af större Værdi, hvis Afgivelse til
Museet vilde være förbundet med et pekuniært Offer for vedkommende Udstiller,
maatte der dog antagelig ved særskilt Forbehold efter forudgaaende
Korrespondance kunne bevirkes en Förändring i denne Bestemmelse.

487
Uanseet om Varerne önskes udstillede eller ikke, anbefaler Vice-Konsulen
i det Hele skandinaviske Producenter, som maatte önske Leverance til Turin
eller Omegn, at sende ham Prover og Kataloger med Prisopgaver. Han lienleder
specielt Opmærksomheden paa en derværende Vaabenfabrik, der hidtil
bar anskaffet Træ til Geværkolber fra Rusland og Österrige. men som antagelig
vilde være villig til at gjöre et Forsög med at tage sit Træværk fra de skandinaviske
Lande.
Milano. Ogsaa dersteds findes som i tidligere Indberetninger berört, et
Handelsmuseum for Udstilling af Varer. Dettes Program er dog i den senere
Tid undergaaet endel Modifikationer, idet der ved Udstillingen væsentligst haves
for Öie at freinme den italienske Udförsel, saaledes at der i Almindelighed
alene modtages Frembringelser af national italiensk Industri. Der gives vistnok
ogsaa Pläds for udenlandske Produkter, men efter Regelen dog kun saadanne,
som ikke frembringes i Italien, og hvis Indförsel derfor önskes fremmet. Udstillingen
af skandinaviske Produkter har hidtil været meget sparsom og har
kan omfattet Træmasse, endel Trævarer, Beg og Tjære samt Prover paa forarbeidet
Granit. Vice-Konsulen, der har forhandiet med Museets Bestyrelse
om vore Industriprodukters Udstilling, kan paa Forhaand ikke med Bestemthed
udtale sig speeielt om, hvilke Säger ville kunne ventes modtagne, men henstiller
til vedkommende Fabrikanter, der maatte önske sine Fabrikata udstillede
at henvende sig til Vice-Konsulatet med nærmere Beskrivelse af Produkterne,
for at der kan söges udvirket Tilladelse. For Udstillingen befales ingen Àfgift
til Museet.
Som Varer, der efter Vicekonsulens Formening, vilde kunne finde Afsætning
i Milano, hvor der i det hele er en långt större Konsumtion baade af
simplere og finere Industriprodukter end i Genua, nævner Vice-Konsulen:
Træmasse, hvoraf der maatte kunne indarbeides et betydeligt Marked
netop i Milano, i hvis Omegn der er et stort Antal Papirfabrikker.
Tapir.
Konserver af Fisk, helst Lax, samt af Hummer.
Farmaceutiske Produkter.
Ostelöbe til Brug for Lombardiets talrige Ysterier.
Skindvarer og Forvcerk, hvoraf der i Milano er et betydeligt og stedse
stigende Forbrug. Denne Vare kommer nu for den væsentligste Del fra Leipzig.
Fcerdige Dijre og Vinduer samt Træ for parketterede Gulve.
Kunsfige Ojödnitigsstoffe. For saadanne er der vistnok talrige Fabrikker
i Lombardiet, men da Efterspörgselen til det stedse fremadskridende Agerbrugs
Behov blive större og större, vilde der formentlig ogsaa være Pläds for frcmmed
Vare.
Frossen Fisk. Herom har der været forhandiet og skrevet adskilligt i'
den senere Tid. Generalkonsulatet tillader sig saaledes at henvise til sin Indberetning
af 15 April 1893, hvor Sägen er indgaaende behandlet. Hvad der
hidtil for Generalkonsulatets Betragtning har stillet sig hindrende i Veien for
Indförsel og Forhandling af fersk, frossen Fisk i Italien, var væsentlig den
Omstændighed, at Våren var tænkt indfört söværts og fölgelig i temmelig store
Partier ad Gängen samt uden bestemt Regelmæssighed. Under saadanne Omstændigheder
vilde det være vanskeligt altid at faa denne Artikel afsat med
fornöden Hurtighed. og Importörerne vilde være udsatte for saa meget större
Risiko, som der i Genua, hvorover Våren var tænkt indfört, ikke findes Fryserier.
Sägen stiller sig imidlertid nu i et andet Lys, efteråt Fiskeselskabet
»Nordkap» har skaffet sig et Depôt i Hamburg, hvorfra Fisken tænkes dispo-

488
nerct til det Indre af Kontinentet pr Jernbane og i mindre Partier. Dersom
de tekniske Vanskeligheder med Hensyu til Befordringen kan finde en
tilfredsstillende Lösning, synes det rimeligt, at de större norditalienske Byer
insatte kunne blive et Marked for denne Vare. Vice-konsulen i Milano udtaler
herom, at Betingelserne synes gunstige der paa Stedet, hvor Tilgangen af fersk
Fisk er yderst ringe og neppe dækker Hotellernes Behov. Prisen er derfor
saa höi, at en Fiskeret er en fuldkomnien Luxusartikel, der kun sjelden kommer
endog paa mere bemidlede Familiers Bord. Viee-konsulen tror derfor, at
frossen fersk Fisk vilde blive skattet der paa Stedet, men han tilföier, at, da
Befolkningen er lidet vant til fersk Fisk og derfor ikke egentlig föler noget
Savn deraf, maatte Indförelsen begynde med meget lave Priser for derigjenuem
lettere at vinde Indgang og Fodfæste. Engang indfört, antager han, at den
vil kunne paaregne stadig Afsætning. Der findes i Milano et Etablissement
for Opbevaring af Levnetsmidler i den värme Aarstid tilhörende La Soeietà
anonima per la fabbricazione di ghiaccio artificiale. Temperaturen höides der
for Tiden ikke lavere end 2 Graders Värme, men Bestyrelsen har erklæret sig
villig til, saafremt en eventuel Fiske-Indförsol maatte vise sig levedygtig og at
ville antage större Dimensioner, at indrette særskilte Rum med Temperatur
ogsaa under Frysepunktet.
Med Hensyn til Oktroi paa fersk Fisk i de forskjellige italienske Byer,
henvises til de i forrige Aarsberetning indeholdte Oplysninger (Milano L. 8.64,
Turin 30 Lire pr 100 Kg.).
Harald Asche.
Belize (Brit. Honduras).
(Årsberättelse för 1893.)
Från utrikes ort ankommo i barlast 4 svenska fartyg om 1,420 ton, af
hvilka 3 afgingo till d:o med last af logwood och det fjerde qvarlág till innevarande
år. 51 norska fartyg besökte samtidigt distriktet.
De färskaste uppgifter angående handelsrörelsen, som äro tillgängliga, gälla
året 1892. Enligt desamma uppgick totalimporten i värde till öfver 1 3 /4 mill.
doll. och exporten till något derunder. Af förstnämnda belopp kom omkr.
800,000 doll. från Förenta staterna och 682,000 doll. från Storbritannien:
från Sverige och Norge endast en obetydlighet eller resp. 240 och 292 doll.
Exporten var delad mellan Storbritannien med 795,000 doll. och andra länder
med 945,000 doll. De vigtigaste posterna utgjordes af logwood för 617,000
doll., mahogny 390,000 doll. och frukt (bananer m. m.) 225,000 doll. samt
ädla metaller, myntade och omyntade, 277,000 doll.
A. Williamson.

Antwerpen den 15 juni 1894.
489
(Årsberättelse for 1893.)
De forcnede Rigers Skibsfart paa Distriktet stillede sig saalcdes:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladniug 113 67,781
» Norge » 4 2,004
» andre Lande » 49 27,015
» » i Ballast 5 1,546
Afgaaede: til Sverige med Ladning 93 54,727
» » i Ballast 12 4,728
» Norge » 1 758
» andre Lande med Ladning 27 11,264
» » i Ballast 37 26,741
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning 250 91.928
» » i Ballast 2 557
» Sverige med Ladning 35 12.261
» andre Lande » 98 69,490
» » i Ballast 11 4,143
Afgaaede: til Norge med Ladning 82 36,480
» » i Ballast 117 40,421
» Sverige med Ladning 17 6,097
» » i Ballast 21 6,219
» andre Lande med Ladniug 59 31,582
» » i Ballast 96 55,090
Den samlede Skibsfartsbevægelse paa Belgien af alle Nationers ankomne
Skibe (Flod- og Kanaltart paa Nabolandene ikke iberegnet) udgjorde i det forlöbDe
Aar ifölge den officielle Monitors Statistik 7,022 Fartöier med en Drægtighed
af 5,999,799 Ton mod i 1892 7,066 Fartöier med en Drægtighed af
5,771,210 Ton.
Denne Tonnage har i 1893 været fordelt paa fölgende Maade mellem de
belgiske Havne:
Antal Ton
Antwerpen 4,336 4,596,424
Ostende 1,467 861,152
Gent 915 478,720
Bryssel 137 23,335
Brügge 74 22,955
Nieuport.... 37 10,161
Sekaete 48 6,021
Louvain 4 562
Termonde 4 469
Ber. om Handel o. Sjöfart.
32

490
Antwerpen sees altsaa i den Grad at være Skibsfartens Metropol i Belgien,
at över 3 Havn.
/4 af den til Landet ankomne Tonnage er kommet til denne
Fölgende Opgave viser, hvorledes de til Antwerpen i det forlöbne Aar
ankomne Skibe har været fordelte med Hensyn til Nationalitet (ifölge en af
Antwerpens Havnekaptein meddelt Statistik):
Antal Ton
Engelske 2,481 2.577,289
Tydske 695 907,531
Belgiske 311 449.792
Norske 257 135.815
Danske 142 113.637
Franske 119 111.276
Holländske. 91 104.594
Svenske 155 94,890
Græske _ 30 52,706
Spanske 45 42.071
Nordamerikanske 16 36,304
Russiske 30 21.001
Andre Lande.. 46 45.305
Ialt 4,418 4,692,211
Heraf fremgaar, at den maritime Trafik paa Antwerpen for den allerstörste
Dels Vedkommende besörges af engelske og tydske Skibe. Herefter kommer den
belgiske Nations egne Skibe; disse bar imidlertid saagodtsom ingen Anvendelse
iidenfor de store regulære Linjer paa Nordamerika og Congo. I det hele taget
er den belgiske Skibsfart fremdeles kun af liden Betydning og bar i de seneste
10 Aar endog gaaet tilbage i Antal og Tonnage. Den 31 December 1892 besad
Belgien kun 53 Skibe, Drægtige 70,395 Ton, hvoraf 47 Dampskibe med en
Drægtighed af 69,356 Ton; saagodtsom samtlige Fartöier hörer hjemme i Antwerpen.
— Den fjerde Pläds i Skibsfarten paa Antwerpen iudtoges i 1893 som
sedvanlig af Norge; den svenske Tonnage var N:r 8 i Bækken.
Den i Generalkonsulatets Rapporter tidligere fremholdte Kjendsgjerning, at
Trafiken paa Antwerpen tenderer i Retning af mere og uiere at besörges af
större Fartöier (paa over 1,000 Ton), kan ogsaa iagttages for det forlöbne Åars
Vedkommende, i hvilket den gjennemsnitlige Drægtighed af de denne Havn
besögende Skibe har været 1.062 Ton (Dampskibenes Gjennemsnitsdrægtighed
1,150 Ton).
Hvorledes Forholdet har været mellem det sidste og de nsermest foregaaende
Åars svenske og norske Skibsfart paa Distriktet, fremgaar af fölgende
Opgave. Der ankom:
Svenske
Norske
Seilskibe Dampskibe
Seilskibe Dampskibe
Antal Ton Antal Ton Antal Ton Antal Ton
1890: 39 12,076 142 74,408 198 70,051 149 67,798
1891: 31 9,182 147 75,017 243 89,337 151 78,168
1892: 24 8,986 147 85,518 206 76,597 178 92,679
1893: 28 11.011 143 87,935 210 74,561 186 103,818
Disse Tal synes at vise, at saavel den svenske som den norske Skibsfart
paa Belgien befinder sig i en jevn og sikker Fremgang. I særlig Grad gjælder

491
dog detle for de norske Dampskibes Vedkommcnde, hvis samlede Tonnage for
de sidste Aar udviser en aarlig Stigning af över 10,000 Ton, en Stigning,
der netop under det sidst forlöbne Aar er ssameget mere bemserkningsværdig,
som Tonnageangivelserne for Aarets tre sidste Maaneder angiver den ikke saa
lidet lavere Nettodrægtighed, der for Dampskibe framkommer ved de nye norske
Maaleregler.
De forenede Rigers Skibsfart fordelte sig i 1893 paa fölgende Maade mel­
lem Distriktets Havne:
S v e n s k o
Antal Ton
Norske
Antal Ton
Antwerpen 15-1 92,959 258 135.845
Gent 13 5.038 42 14,973
Ostende 4 949 95 27,399
Louvain — 1 162
Efterstaaende Opgave viser fra hvilke Lande og med hvad Slags Ladninger
de svenske Fartöier er ankomne til Distriktet i 1893:
Fra
Dampskibe
Antal Ton
Seilskibe
Antal Ton
Sverige: Trælast, Træmasse, Jern, Staal,
Feltspat, Havre, Fisk. Stykgods 104 64.388 9 3,394
Norge: Trælast 3 2,417 1 187
Rusland: Trælast, Korn 3 1,953 —
Frankrige: Kaffe, Olie, Siykgods 20 13.732 —
Spanien: Bly, Frugter 2 852 —
Nordamerika: Trælast — 2 1,285
La Platå: Hvede, Huder, Horn, Talg,
Farvetræ — 12 4,304
Andre Lande: Trælast, Guano, Stykgods 6 3,047 4 1,841
Mellem Antwerpen og Sverige har, som sædvanlig, rægelmæssig Förbindelse
været opreiholdt af to Linjer:
a) Antwerpen—Göteborg. Afgang hver Uge.
b) Antwerpen—Malmö og Stockholm. Afgang omtrent hver 14:de Dag
(dog ingen Afgang i Aarets tre förste Maaneder).
Dc-suden i Aarets sidste Halvdel:
c) Antwerpen—Gefle. Afgang hver 14:de Dag à hver tredie Uge, ofte
via engelsk Kulhavn.
Mellem Antwerpen og Norge har man i 1893 ligesom i tidligere Aar hävt
disse to Linjer:
a) Antwerpen—Christiania, Afgang mindst en Gäng ugentlig.
b) Antwerpen—Bergen, Afgang omtrent hver 14:de Dag.
Det forlöbne Aar har imidlertid ogsaa været vidne til en tredie Dampskibslinje
herfra paa Norge, nemlig en med den förste af de ovennævnte konkurrerande.
Denne Linje, der ifjor Sommer sattes igång af et herværende
ubetydeligt Mæglerfirma og væsentlig var baseret paa den norske Export af
Gadesten, opretholdtes af forskjellige, saavidt vides maanedsbefragtede norske
Skibe, to ad Gängen, og anlöb især Byerne i Christianiafjorden. Ruten, hvis
Fragtsatser for Konkurrencens skyld var sat ned til bevislig tabgivende Rater,
bragte imidlertid kun Ödelæggelse for sine Stiftere, og blev i Begyndeisen af

492
December, efter ialt 12 Ankomster hertil, indstillet. Hermed synes det da
godtgjort, hvad man ogsaa paa Forhaand skulde anse for givet, at Traden mellem
Antwerpen og Christiania ikke frembyder tilstrækkelig Vareotnbytning til
at kunne give et tilfredsstillende Udbytte for flere fäste Dampskibslinjer.
Afgaaede Fartöier. Medens i 1893 af den afgaaede norske Tonnage hele
58 % (eller 101,730 Ton) afgik i Ballast, var dette alene Tilfældet med 33 %
af den svenske (32,227 Ton). Det er navnlig Seilskibene, der bidrager til det
fdrstnaevnte Hüie Procenttal: af den udgaaede norske Seilskibstonnage var nemlig
52,549 Ton eller 73 % ballastet.
Af de ladcde Skibe afgik Störsteparten til de respektive Hjemlande, saaledes
til Sverige 93 svenske Skibe, til Norge 82 norske, hovedsagelig med
Stykgods samt Korn og Kul. Af de övrige svenske Skibe afgik 2 til Rusland
med Sölvsand og Cement, 5 til Tydskland med Fosfat, Klid og Stykgods, 9
til Danmark med Fosfat, Byg og Stykgods, 8 til England med Fosfat, Cokes,
Æbler, Stykgods, 3 til andre Lande med Fosfat, Cokes, Cement.
Bruttojragter. Disse har opgaaet til fölgende Belöb:
Ankomne Svenske Norske
Dampskibe Frcs 1,141,370 Fres 1,620,380
Seilskibe » 319.145 » 1.688.966
Tilsammen Fres 1,460,515 Fres 3,309,346
Afgaaede Svenske Norske
Dampskibe Frcs 452,570 Frcs 580,500
Seilskibe... )< 66,700 » 241,148
Tilsammen Fres 519.270 Frcs 821,648
Totalbelöb for ankomne og afgaaede Frcs 1,979,785 Frcs 4,130,994
Sammenligner man hermed Summerne af det foregaaende Åars Bruttofragter,
viser det sig, at disse, uagtet Tonnagen er foröget, har taget af for
svenske Skibes Vedkommende med c:a 17,000 Frcs og for norske Skibes Vedkommende
med c:a 218,000 Frcs.
Dette Resultat er ikke forbausende, da Fragterne i 1893 gjennemgaaende
har hävt en nedadgaaende Tendens og i det hele har stillet sig meget ugunstige.
Fölgende Fragtsatser er blevne noterede paa Generalkonsulatet:
Fra
Hidfragter.
Dampskibe Seilskibe
Trondhjem og Hommelvik: Trælast Frcs 25 — 31 pr Std
» Kis 6/6 pr Ton
Det söndenfjeldske Norge: Trælast Frcs 24—27 pr Std Frcs 22—30 pr Std
» Sten » 6 pr Ton
Sveriges Vestkyst: Trælast » 327,-35 »
5) Jern Frcs 10 pr Ton
» Sild 2/6 pr Kasse
Sveriges Östkyst: Trælast Fres 327,—40 pr Sid » 31 — 37-50 »
» Jern » 77,-11 pr Ton » 12 pr Ton
Finland: Trælast » 38—50 » Std
» Jern » 10 » Ton
L·ibau: Korn og Stykgods Frcs 9 —14 pr Ton

493
Memel: Trælast Fres 02—34 pr Sid
Boulogne: Cement 5/6 pr Ton
Havre: Stykgods Frc3 5 à 15 pr Ton
Portugal: Figener Fres 17 pr Ton
Spanske Middelhavsliavne: Frugter 10/0 pr Ton
» Mineral 6/7 j à 10/0 pr Ton
Sardinien: D:o Fres 9'25 —16 pr Ton
Grækenland: D:o 7/6—10/6 » »
Konstantinopel og Braila: Korn 7/6 à 12/0 » »
Akyab: Ris 31/3 à 33/9 » »
Savannah og Wilmington: Harpix 24/0 pr Ton
(2/3 à 2/6 pr Tönde)
» Logwood 28/0 pr Ton
Mobile: Trælast 105/0 pr Std
Pensacola: D:o 87/6—100/0 pr Std
Vestindien: Guano 17 Fres à 16/0 pr Ton
» Farvetræ 32/6 à 37/6 pr Load
(=50 Kboi.)
Mexiko: Mabogni 42/6 pr Ton
» Farvetræ 31/3 a 32/6 pr Ton
Rio Grande do Sul: Huder 32/6 pr Ton
La Plata-Havne: Huder, Horn 28/0 — 37/6 pr Ton
» Talg 27/6 pr Ton
» Farvetræ Fres 17—20 pr Ton
» Hvede 12/6—20/6 pr Ton 13/0 — 24/0 pr Ton
» Linfrö 19/0 pr Ton
Udfragter:
For Dampskibe:
til Sverige, Stykgodsfragter efter Lastens Art Fres 5'80 pr Ton:
» Sveriges Vestkyst, Jernbaneskinner 5 Sh. 6 D. pr Ton;
B Sveriges Östkyst, Hvede Fres 7 - 50 à 8 pr Ton;
» Reval, Fosfat 6 Sh. 3 D. pr Ton;
» tydske Östersöhavne 5 Sh. à 6 Sh. 3 D.;
i) Danmark, Stykgods 6 Sh. 6 D., Byg Fres 7'7 5:
» England, Stykgods 4 Sb. 6 D.:
» La Rochelle, Fosfat 8 Fres;
» Nordamerika, Macadam 4 Sh. 6 D.;
» Vestindien, Stykgods 18 Sh.
For Seilskibe:
til Sveriges Vestkyst, Klid Fres 12 1 /, pr Ton. Kul Fres 6, Guano, Fosfat
5 à 6 Sh.;
til Sveriges Östkyst, Jerntraad Fres 7, Sölvsand Fres 4, l·'osfat 6 Sh. 6 D.;
» det sydlige Norge, Cokes Fres 4 à 5, Kul Fres 6 à 4 Sh. 6 D., Slag
Fres 6, Fosfat Fres 7;
til Finland, Sölvsand Fres 5 à 6, Cement 5 Sh.;
» Danmark, Fosfat 4 Sh. à 5 Sh. 3 D., Stykgods 6 Sh.;
» Nordamerika, Cement, Glas 3 Sh. à 6 Sh. 6 D.;
Mexiko, Stykgods 16 Sh. 9 D.;
Vestindien, Jernbaneskinner 20 Sh.;

494
til Brasilien, Stykgods 16 à 20 Sh., Cement 15 Sh., Jernbaneskinner 15
à 18 Sh.;
til Port Adelaide, Cokes 15 Sh.
Som frivillige Bidrag til den hervaerende Sömandskirke blev ifjor indbetalt
et samlet Belöb af Frcs 496.
Gjennem Generalkonsulatet oversendtes i 1893 til Hjemlaodene af 18
svenske Sömænd Fres 4.838'Sö og af 13 norske Frcs 5,370'30, tilsamuien
Frcs 10,208-8 5, mod i 1892 Frcs 14,629'20.
Af Pengebelöb, efterladte efter ufdöde svenske Undersaater hjemsendtes i
1893 Frcs 450, efter norske Undersaater Frcs 25050.
82 skibbrudte, syge og nödlidende svenske og norske Undersaater har i
Aarets Löb nydt Pengeunderstöttolse af Generalkonsulatet; de i denne Anledning
udlagte Belöb udgjorde Frcs 4,658.
Antallet af Paa- og Afmönstringer var:
Paawönstringer.
Svenske Norske Andre
Paa svenske Skibe 11 4 5
» norske » 55 181 61
Afmönstringer.
Svenske Norske Andre
Paa svenske Skibe 22 2 6
» norske » 43 248 71
I Aarets Löb römte fra 2 svenske Skibe 2 svenske Sömænd og fra 2
norske Skibe 2 norske og 1 svensk Sömand.
Skibsafgifterne er i Belgien fremdeles de samme som för.
Regjeringen havde iaar fremsat Forslag om Ophævelse af Fyrpengene
(»droits des feux et fanaux»), der betynger Skibsfarten paa Antwerpen med en
Afgift af 22 Centimes pr Ton (tilsammen for ind- och udgaaende); men Forslaget
blev i sidste Öieblik taget tilbage.
Havnearbeider. Planen om ved Kanalarbeider at gjöre det muligt for selv
store Skibe at komme op til Bryssel, »Bruxelles port de mer», som Projektet
almindelig benævnes, er iaar forsaavidt kommet et Skridt videre frem, som Regjeringen
havde fremsat eu Proposition for Kamrene om en Bevilgning til dette
Öiemed. Forslaget blev imidlertid taget tilbage umiddelbart för Sessionens
Slutning. Det samme var Tilfældet med et andet Forslag, som i den senere
Tid har været meget dröftet, nenilig at danne en ny Havn ved Heyst, beliggende
paa Nordsökysten, era 10 Km. sydvest for den holländske Grænse. Forslag
om begge disse Arbeider vil imidlertid i en nær Fremtid sandsynligvis
foreligge paany. — Vicekonsulen i Louvain har indberettet, at man har ud·
arbeidet Planer og Overslag över Uddybningsarbeider i den Kanal, der förer
til Louvain, saaledes at Dybden, der för har været 3"50 M., nu skulde foröges
til 4ö0 M. Nogen Afgjörelse med Hensyn til denne Plan er dog
endnu ikke truffet. — Man er i det forlöbne Aar ikke naaet til nogen Lösning
af Spörgsmaalet om at træffe Foranstaltninger, sigtende til at holde Indseilingeu
til Antwerpen isfri under alle Eventualiteter.

495
Handel.
Værdien af Belgiens Handelsonisætning med Udlandet i det forlöbne Aar
angives i den officielle Statistik til fölgende Ziffre: For Indförselens Vedkommende
1,367,653,000 Frcs og for Udförselens 1,166,285,000 Frcs.* Sammenlignet
med det foregaaende Åars tilsvarende Værdier betegner disse Tal en
Forögelse i Importen af 8 % og en Formindskelse i Exporten af 1 %. Importen
see3 navnlig at være foröget af Artiklerne levende Kvæg, Trælast,
Havre, Mais, Guano, Huder og diverse vegetabilske Stoffe, saasom oljeholdige
Frö (Grames oléagineuses); Formindskelsen i Exporten spores sserlig for fölgende
Varers Vedkommende: Kjöd, Rug, Hvede, Lintraad, Lin, Maskiner og
enkelte Slags Jernvarer. Omvendt sees Importen at være formindsket af Kul,
Kjöd, Lin og kemiske Stoffe, og Exporten at være foröget af Kul, Staal og
Staalvarer, Sukker.
Indförsel til Belgien.
Den vigtigste Importartikel fra De forenede Riger til Belgien er stadig
Trælast. Af den samlede Værdi af De forenede Rigers Import til dette Land
i 1892, nemlig 42,578,000 Frcs, falder saaledes de 28,542,000 paa denne
Vare. Den samlede Trælastindförsel fra alle Lande til Belgien repræsentercde
i samme Aar en Værdi af c:a 69 Millioner Frcs.
Ialt indförtes af Trælast (bois de construction) til Belgien i 1893:
Deraf fra Sverige og Norge
Eg- og Valnödtræ 91,245 Kbm. 1,593 kbm.
Anden, ikke skaaren Trælast... 66,263 » 5,294 »
Skaaren Last 604,871 » 417,413 »
Den Havn, hvortil den störste Mængde Trælast ankommer, er Antwerpen,
om end ogsaa betydelige Partier skibes til Gent og Ostende. Derimod er Træ-
Iastimporten til Louvain ifölge Meddelelse fra Vieekonsulen dersteds saagodtsom
ganske opbört, i det i 1893 kun to Trælastladninger er ankomne dertil.
Til Antwerpen importeredes ifölge Meddelelse fra denne Bys »Chambre de
Commerce» i det forlöbne Aar fölgende Kvanta af de forskjellige Slags Trælast,
hvormed sidestilles sammenlignende Opgaver for de 3 sidste Aar:
1893 1892 1891
Huggen Gran og Furu Kbm. 15,042 19,487 12,606
Saget » över 5 Cm » 185,208 180,480 155,382
» » under 5 » » 145.498 112,699 101,725
Kassebord for Glas » 57,597 55,888 60,961
Eg B 32,469 14,717 15,484
Teak » 1.415 755 (307
Tilsammen Kbm. 437,229 384,026 346,765
*) Det bemærkes, at der ber med Indförsel menes hvad der gaar iod änder »Commerce
special», d. v. s. Varer besterate til Forbrug i Landet, hvorved altsaa Varer deklarerede til
Transit uudtages. Herred udelukkes dog ikke, at noget af den her opgivne Importmængde,
efter först at være deklareret »en consommation», senere kan være bleven Gjenatand for Export.
Dette Kvantum vil da gjenfindes under Eiportstatistikens Ziffre, som saaledes ikke blöt
omfatter belgiske Produkter. Værdien af Belgiens samlede Handelsomsætning, naar alle Transitvarer
medregnes, anslaaes for 1892 til 5,462 Millioner Frcs, hvoraf paa Iodförselen falder
2,818 Millioner og paa Udförselen 2,644 Millioner Frcs.

496
Denne Import var i det samme Tidsrum fordelt paa. fölgende Maade mel-
]em de forskjellige Trælast producerende Lande. Der indförtes:
1893 1892 1891
Fra Sverige Kbm. 151,173 146,433 127,831
» Norge.. .» 70,238 68,571 70,459
» Finland » 91,918 54,812 42,963
» Rusland » 55,656 68,667 62,583
» Preussen » 19,111 8,828 11,531
» Amerika » 28,191 26,547 24,405
» Andre Lande » 20,942 10,168 6,993
Tüsammen Kbm. 437,229 384,026 346,765
Den anförte Import fra Sverige, Norge og Finland fordelte sig med Hensyn
til Dimensioner paa fölgende Maade (beregnet efter Antal Stykker, undtagen
for Kassebords Vedkommende):
Fra Rusland og Tydskland importerades i 1893 fölgende Kvanta af de
forskjellige Dimensioner fra nedenstaaende Udskibningssteder (alt i Antal Stykker,
undtagen Kassebord):

Fra Florida importeredes:
497
Af de ovennævnte Tal frenigaar, at Trælastiniporten er bleven en del forfiget
i det sidste Aar. Denne Forögelse er særlig kommet Finland og Preussen
tilgode; den svenske og norske Export har gaaet en Smule frein, medens Tilförslerne
fra Rusland har aftaget ikke ubetydelig.
Medens Importen af huggen Gran og Furu har taget af, er Indförselen af
saget D:o tiltaget betydelig, særlig af de mindre Dimensioner. Den Artikel,

498
som væsentlig har bidraget til Importens Forögelse, er skaarne Bord af alle
Dimensioner: disse har for en væsentlig Del fundet Anvendelse ved Arbeiderne
paa den herværende Verdensudstilling, og den större Import, som altsaa skyldes
en speciel Aarsag, kan neppe antages at ville holde sig. Den stærke Udvikling
af Importen af Battens, som i de senere Aar har været iagttaget, synes nu at
have, ialfald forelöbig, standset. Indförselen af Kassebord for Glas har holdt
sig omtrent paa samme Kvantum som i de foregaaende Aar.
1893 maa i det hele taget siges at have været et godt Aar for Trælastforretningerne
paa denne Plads, der, om ikke netop at have været glimrende,
dog har givet et ganske tilfredsstillende Resultat.
Vid Udgangen af forrige Aar var de herværende Beholdninger af Battens
meget smaa; af anden Last var Beholdningerne derimod normale.
Om Udsigterne for nye Bygningsarbeider iaar er det umuligt at udtale
noget. I Fjoraaret har man bygget ikke saa lidet, navnlig i Bryssels Forstæder
og i Liège. I Kuldistrikterne, som i 1893 har hävt et ganske godt Aar, har
der ogsaa vætet en noksaa livlig Byggevirksomhed.
Træmasse. I 1893 indeholder den belgiske Statistik for förste Gang specielle
Opgaver om Træmasse, og man ter sig derfor iaar istand til at give detaillerede
Meddelelser om Ind- og Udförselen af denne Artikel. Der införtes:
Fra Sverige 5,879,349 Kg., hvoraf e:a 3/4 mekanisk Masse
» Norge 19,269,553 » » » 7/8 » »
» Holland 6,070,372. »
» Tydskland 5,333,948 »
» Seliweiz 623,615 »
» England 614,252 »
» Frankrige 268,927 »
» Österrige 153,620 »
» Andre Lande 87,600 »
Tilsammen 38,301,236 Kg.
Importen af Træmasse fra De forenede Riger andrager saaledes for 1893
til et meget betydeligere Kvantum end i forrige Aar, da Indförselen kan anslaaes
til c:a 16,000 Ton, altsaa en Stigning af c:a 9,000 Ton. Denne store
Forögelse betegner dog neppe, at det belgiske Forbrug af nordisk Træmasse er
blevet saa meget större; ingen ny Papirmaskine er nemlig bleven opsat her i
Landet i det forlöbne Aar. Det er derimod Transithandelen paa Frankrige og
Tydskland som har været saa meget niere livlig. De hertil medvirkende Aarsager
har imidlertid været af en forbigaaende Natur (saaledes navnlig Vandmangel
i de nævnte Lande), og den iagttagne Forögelse i Importen kan derfor
neppe med Sikkerhed forudsættes at ville holde sig. Den væsentligsto Indförsel
foregaar över Antwerpen; kun ganske enkelte Partier indföres över Brügge
og Gent.
Den aldeles overveiende Mængde af Importen fra De forenede Riger er
vaad mekanisk Masse. Kun en mindre Del er tör mekanisk. For den kemiske
Træmasseindustri i Norden er det belgiske Marked af forholdsvis liden Betydning,
idet de talrige Cellulosefabrikker i Vesttydskland' ad KaDaler og Jernbaner
kan före sine Produkter meget billig frem til Belgien.
Desuden er der i Provinsen Antwerpen en meget stor Fabrik, De Naeyer
& C:o i Willebroeck, som kan tilfredsstille Mesteparten af det indenlandske
Behov for Sulfit-Cellulose; denne Fabrik skal efter en Udvidelse nu komme til
at producere c:a 100 Ton pr Dögn.

499
Fra Belgien er der i 1893 bleven exporteret fölgende Kvanta Træmasse:
Til Frankrige 5,739,246 Ton
» Spanien 2,866,061 »
» Argentina 2,178,675 »
» United States of N. Amerika ... 2,140,088 »
» Tydskland 547,702 B
» Brasilien 434,847 »
» Holland 232,266 J>
» England 143,745 »
» Italien 98,765 »
» Andre Lande 478,192 »
Tilsammen 14,859,587 Ton
Af denne Export er en betydelig Del udenlandsk Produktion, og da forlnentlig
navnlig skandinavisk. Den störste Del af Exporten sees at gaa til
Frankrige. Det er her især les Vosges, og i det hele de nordlige og östlige
Departementer, der faar sin Træmasse över Antwerpen.
1893 har for vore Træmasseforretninger paa Belgien vseret et heldigt Aar,
ikke blöt i Henseende til Exportens Forögelse, men ogsaa i Henseende til de
opnaaede Priser. Baade har den skandinaviske Trsemasseforenings Virksomhed
bidraget til at holde Priserne oppe, og derhos har den ovecfor berörte Vandmangel
i Tydskland nödsaget Importörerna til i större Grad at henvende sig
til de nordiske Lande. Priserne, som aüerede i Simningen af 1892 var temmelig
gode, steg endnu mere udover Vaaren og Forsommeren 1893. For den
kemiske Masses Vedkommende har en teiumelig stærk Efterspörgsel fra Amerika
bidraget til at hæve Prisen helt til hemmod Aarets Slutning, da Priserne ätter
sank. Det tör imidlertid formentlig udtales, at Priserne paa Grund af de ovennævnte
exceptionelle Konjunkturer blev dreven altfor höit op i Forhold til Prisstigningen
paa Papir, saa det ansees for temmelig sikkert at et Prisfald vil
være forestaaende.
Fölgende Priser i det forlöbne Aar hidsættes:
Januar 1893 c:a Frcs 12
Vaaren » » » 13
Sommeren » j> » 14
Under Vaaren 1893:
Prima ubleget Sulfit c:a Fres 34
Sekunda » » » » 32
Prima bleget Natron » »36
Halvbleget Natron Frcs 33
Prima ubleget » » 27
Secunda » z> 26
Alt pr 100 Kg. tör, beregnet
cif. Antwerpen netto.
Alt pr 100 Kg. tör, beregnet
netto cif. Antwerpen.
Alt pr 100 Kg. tör, beregnet
netto cif.
Ogsaa Importen af Papir fra De forenede Riger har udviklet sig i dot
forlöbne Aar saaledes som fremgaar af fölgende Opgave:
Tapetpapir:
Indförsel.
1893 1892 1891
Fra Frankrige Kg. 323,556 314,494 325,597
» Tydskland » 211,110 183,729 180,679

500
Fra England Kg. 76,692 65,325 66,524
» andre Lande » 29,851 37,186 31,096
Tilsamruen Kg. 641,209 600,734 603,896
Cartonpapir:
Fra Sverige og Norge .. Kg. 314.217 178.967 257,090
» Tydskland » 92.599 120,823 54,632
» Frankrige » 28,764 28,021 23,902
» Rusland J> 10,000 69,081
» Holland )> 3,607 13.708 70,894
» England » 3,327 80,394 47,370
» andre Lande » 17,136 ——- 47,544
Tilsammen Kg. 469,650 421,313 570,513
Andre Sorter Papir:
Fra Tydskland Kg. 4,119.717 3,482,926 3,150,622
» Sverige og Norge » 915.810 812,792 968,864
» England » 464,770 408,472 569,580
» Holland » 754,867 475,592 544,925
J· Frankrige » 363,478 379,160 376,755
» andre Lande » 76,729 59,074 97,239
Tilsammen Kg. 6,745,371 5,618.016 5,707,985
Af Papir er der fra Belgien bleven exporteret fölgende Kvanta:
1893 1892 1891
Tapetpapir Kg. 474,037* 528,964 533,118
Cartonpapir » 2,366,382** 1,415.184 1,172,999
Andre Sorter » 23,797,948*** 21,106,069 22,523,021
* deraf til Frankrige 237.274 Kg.
** » » England 1,064,733 »
*** » » England 9,265.758 »
» Holland 5,076,198 »
» Sverige og Norge 503,194 B
Tiltrods for de höie Træmassepriser holdt Papirpriserne sig omtrent uforandret.
Der betaltes for brunt usatineret Halmpapir c·.a Frcs 23 cif netto.
Kornmarkedet. Indförselen af Kornvarer til Antwerpen har i det forlöbne
Aar betydelig översteget Indförselen i 1892, men kommer dog ikke op mod
Importen i 1891.
Der indförtes (i Hektoliter):
1892 1893 Difference
Hvede 13,167,000 13,595,000 + 428,000
Rug 331,000 394,000 + 63,000
Byg 1,487,000 2,787,000 + 1,300,000
Havre 622,000 3,029,000 + 2,407,000
Mais 2,571,000 1,960,000 — 611,000
Tilsammen 18,178,000 21,765,000 + 3,587,000
Byg fra Sverige og Norge er bleven betalt med Frcs 14 à 18, Donau
Frcs 10 — 18 efter Kvalitet.

501
Som af ovennævnte Tabel fremgaar, har Havreimporten her været usædvanlig
stor i 1893.
Norgo 64,000 Hl.
Merindförselen mod i 1892 har udgjort fra Sverige og
Belgisk Havre er bleven betalt med 147, til 18 Fres, svensk og norsk
med 147,-18, russisk 13—177,.
Man har konstateret, at Kornavlen i Belgien i den senere Tid befinder
sig i Tilbagegang, idet nemlig Landmændene begynder at finde det mere lönnende
at dyrke Betteraver og Poteter. Gjennemsniilig udbringer nemlig i Belgien
hver Hektare af Hvede 23 Hl., repræsenterende en Gjennemsnitsværdi af
e:a 250 Frcs; af Rug höstes pr Hektare 26 Hl., udgjörende en Værdi af c:a
225 Frcs; derimod udbringer Hektaren af Poteter 18,300 Kg., hvis Værdi er
e:a 732 Frcs.
Til De forenede Riger udförtes fra Belgien: Hvede 9,908; Rug 11.380
og Havre og Mais 487 Ton.
Fisk. Af Sild importeredes fölgendo Kvanta til Belgien i de 3 sidste Aar:
Fra 1893 1892 1891
Sverige og Norge Kg. 974,981 2,209,269 913,488
Holland » 7,808,017 7,087,739 5.310,524
England » 1,381.591 1,236,957 1,142,406
Frankrige » 251,183 947,360 979,356
Andre Lande » 26.382 43,030 17,954
Tilsammen Kg. 10,442,154 11,524,355 8,363,728
Man kan altsaa for det sidste Aar bemærke en betydelig Nedgång i den
svenske og norske Tilförsel af Sild hertil, medens omvendt Importen fra Holland
synes at ndvikle sig mere og mere.
Af anden Slags Fisk importeredes hertil:
Fra 1893 1892 1891
Sverige og Norge Kg. 1,025,745 1,030,968 986,285
Holland.... » 6,119,765 6,185,341 6,277.983
England B 3,479,733 3,400,654 3,150,260
Frankrige » 863.334 630,156 608,467
Portugal » 660,143 411,588 202,262
Tydskland » 647,471 457,044 421,311
Andre Lande » 360,717 304.019 391,368
Tilsammen Kg. 13,156,908 22,419,770 12,037,936
Her kan altsaa ogsaa iagttages en, om end liden, Nedgång i Importen fra
De forenede Riger.
I det fölgende hidsættes Opgaver över Importen til Belgien i 1893 af forskjellige
Slags Metaller og Metalvarer, der af Statistiken sees at have været
Gjenstand for Import fra De forenede Riger.
Samlet Import
Heraf fra Sverige
og Norge
Staal i Stenger, Plader eller Traad Kg. 8,410,585 152,431
Stbbejern » 156,186,610 1,020,836
Forarbeidet Stöbejern » 3,067,570 17,747
Valset Jern m. m. (fer battu, étiré ou
laminé) » 12,387,877 1.111,338
Söm » 760,945 363,295

502
Endvidere er i Aarets Löb som sædvanlig betydelige Kvanta af kobfaerholdig
Svovlkis ankommet hid fra Norge og af Zinkmalm fra Sverige.
Af denne Slags Varer er fölgende Kvanta i Aarets Löb blevne exporterede
til De forenede Riger:
Staal i Stænger, Plader eller Traad 2.968.447 Kg.
Jernbjælker 1,161.338 »
Jernskinner 1,139.076 »
Jernplader 1,124,203 »
Valset Jern m. m. (fer battu, étiré ou laminé) 1,805,902 »
Forarbeidet Jern 320.249 B
Uforarbeidet Zink 721,542 »
Af den belgiske Statistik sees endvidere fölgende Produkter at have været
Gjenstand for Export fra De forenede Riger til Belgien:
1893 1892 1891
Ferskt Kjöd og Vildt... 3.805 Kg. 18,425 Kg. 4,398 Kg.
Harpix og Tjære 2.138,952 » 1.975,850 » 1,666,531 »
Vaaben, til en Værdi af 33.030 Frcs 62,000 Frcs 79,510 Fres
Guano 63,050 Kg.
Endelig er i Aarets Lüb flere Ladninger med Gadesten ankomne hertil
fra det sydlige Norge, uden at man dog kan opgive Kvantummet.
Export fra Belgien til De forenede Riger.
Belgiens Export til Sverige og Norge synes at befinde sig i en jevn og
sikker Udvikliug, i det dens Værdi i de seneste Aar anslaaes til fölgende Belöb:
Commerce special Commeree general
i 1888 9,293.000 Frcs
» 1889 10.044,000 s
» 1890 11,190,000 »
» 1891 13,663.000 » 24,056,000 Frcs
»1892. 16,000.000 » 28,650,000 »
Af de sidstnævnte Tal fremgaar, hvilken betydelig Rolle Belgien spiller son>
GjeDnemgangsland for andre Ländes Export til os.
I det to af de vigtigste Gjenstande for den belgiske Udförsel til Sverige
og Norge, nemlig Korn og Metalvarer, er berörte i det foregaaende, skal man
i det fölgende fremkomme med en del Oplysninger om andre Export- og Transitartikler.
Sukker. Heraf importeredes til Belgien i 1893 11,768,453 Kg., hvoraf
det meste kom fra Egypten og nederländske Ostindien. Af Raasukker exporteredes
168,090,522 Kg. (en Forögelse fra forrige Aar af 68 %), hvoraf til
Sverige og Norge 44,814 Kg. Af raffineret Sukker exporteredes 38,132,521
Kg., hvoraf til Sverige og Norge 567,190 Kg.
har i Aarets Löb varieret fra 31 til 46 Frcs.
Priserne paa Betteravesukker
Af her noterede engros Kaffepriser i det forlöbne Aar hidsættes:
Santos good average... 90 à 105 Frcs (Mai) 107 Frcs (December) pr 50 Kg.
Rio ordinary 43'/, à, 45 Cts » 7» '
» good second 467, » » » »
» Babia ordinary 43 i> » » »

503
St. Domingo 48 à 497, Cts pr 7, Kg.
Kap 49'/, à 50'/, » » » »
Huder. Heraf var Importen i 1893 ende] större end i 1892. Der exporteredes
36,755,973 Kg., hvoraf til De forenede Riger 585,519 Kg. Pri
serne har ved Slutningen af de to sidste Aar stillet sig saaledes:
1892 1893
Sonjmersaltede Buenos Ayres Oxehuder à 20/25 Kg. Fres 44 à 48 Frcs 38 à 42
» » > » » "/,, » » 55 » 60 » 49 » 54
» » » i> » 1s /4i) » B 53» 58 » 52 B 56
»
»
Uruguay
B
»
»
» ''"jlh
»
» » 44 » 48 » 39 » 43
20 /„ » » 58 » 63 » 53 » 58
» » » ''7,0 B »> ^9 !> 64 B 59 B 64
> Buenos Ayres Kolmder B U /,„ » s 34 » 36 » 34 » 36
» » » 80 » Uruguay »
/,6
»
B B 42 B 46 » 40 B 44
14 /„0 B B 36 B 38 » 34 » 36
» B '7!5 » » 50 B 55 B 46 B 51
Petroleum. Import i 1893: 151.738,448 Kg., hvoraf fra De forenede
Stater 109,625,900 Kg., fra Rusland 39.217,718 Kg.. Export 27,382,947 Kg.,
hvoraf til Sverige og Norge 497.197 Kg. I det forlobne Aar har der herskct
en heftig Konkurrence tnellem The Standard Oil Company og de russiske og
amerikanske Rivaler, hvorved Priserne er drevne nedad. De laveste Priser noteredes
i November Fres 117, og i December Frcs H7«·
Kul. I 1893, da större Streiker i længere Tid har vanskeliggjort Kulexporten
fra England, har nian fra mange Steder i större Grad end eliers henvendt
sig til det belgiske Marked for at tilfredsstille sine Behov for denne
Vare. Ogsaa til Sverige og Norge har der i 1893 foregaaet en ganske livlig
Export af Kul, Cokes og saakaldte »Briquettes» (Patentkul), og særlig i Aarets
sidste Halvdel er adskillige Ladninger blevne afskibede, uden at dog Kvantum
kan opgives. Det turde for Seilskibsrederier under visse Omstændigheder være
ganske lönnende, istedetfor at lade sine Skibe afgaa hjem ballastcde, hersteds
at indkjöbe Ladning af Kul eller Patentkul Da Generalkonsulatet i Vintcrens
Löb har faaet flere Forespörgsler efter Adresser paa Exportörer af sidstnævnte
Artikel, hidsættes Adressen paa den formentlig störste belgiske Exportör heraf:
Agglomérés de Lodelinsart, Télesore Evrard i Lodelinsart, Charleroi.
Export til De forenede Riger fra Belgien har i det forlobne Aar endvidere
fundet Sted af fölgende Varer; til en Sammcnligning hidsættes ogsaa
Opgaver for 1892 og 1891:

504
Den belgiske Toldtarif kar i 1893 ikke undergaaet nogeo nævneværdig
Ændring.
Der er imidlertid en Mulighed for, at betydningsfulde Forandringer deri
kan blive vedtagne i en nærmere Fremtid. Landbrugsprotektionistiske Krav
har nemlig ogsaa i Belgien begyndt at reise sig i den senere Tid, efteråt detto
Land i en Aarrekke har holdt fast ved en bestemt og konsekvent gjennemfört
frihandlersk Toldpolitik. I indeværende Aar havde Protektionismen endog naaet
frem til Statsmagterne i Form af et Forslag om betydelige Toldpaalæg paa
Havre, Sn)8r og Margarin m. m., der af Regjeringen fremlagdes for Kamrene.
Men da Forslaget mödte skarp Modstand fra mange Hold, navnlig fra Antwerpens
Forretningsverden, blev det i sidste Öieblik taget tilbage. Hertil bidrog
imidlertid ikke blöt den okonomiske Diskussion, men ogsaa politiske og
konstitutionelie Indvendinger af en forbigaaende Art, saaledes at de paatænkte
Forandringer i Landets Toldpolitik ikke dermed kan ansees fordömte. Efter
al Sandsynlighed vil nye Forslag i samme Retning fremkomme til Hösten, uden
at det dog er muligt at udtale noget om Udsigterne for disses Vedtagelse.
Sundhedstilstanden. Belgien har i en stor Del af det forlöbne Aar været
hjemsögt af Kolera, der dog som Regel har været stærkt lokaliseret og begrænset
til enkelte særskilt usunde Kommuner eller Kvarterer. Landet har i
Sverige været erklæret kolerasmittet i Tiden fra 1 Januar til 10 Marts (1893)
og fra 24 August til 17 November.
J. Irgens.
Innehåll: Antwerpen (sid. 489), Barcelona (sid. 464), Belize (sid. 488), Genua (sid.
473), Montevideo (sid. 457).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 11.
Neapel.
(Årsberättelse för 1893.)
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier: Antal Ton
Ankomne: fra Sverige med Ladning 1 1,073
» andre Lande i> 1 1,403
» » i Ballast 2 2.320
Afgaaede: til B med Ladning .. 2 2.320
» » i Ballast 2 2,478
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge med Ladning .. 47 17,122
» andre Lande » 22 10,189
» » i Ballast 7 4.209
Afgaaede: til » med Ladning 15 7,083
» » i Ballast.. 60 24,570
Bruttofragten udgjorde for:
Svenske Fartöier, ankomne Lire 65,000
B i> afgaaede » 14,835
Norske » ankomne » 280,768
» » afgaaede B 33,410 (foruden Maanedsfragter)
Den svenske og norske Skibsfarts Fordeling paa Distriktets Havne var
fölgende:
Ankomne Fartöier:
Antal Ton
Neapel 39 17,342
Bari 25 10,384
Barletta.... 8 4,626
Brindisi 3 1.160
Castellammare —
Antal Ton
Gallipoli 2 778
Grioja Tauro —
Salerno 2 1,592
Taranto 1 436
Ialt 80 36,318
Naar Aaret 1893 opviser en mindsket Fart, saavel for Hovedstationens som
Vicekonsulsstationernes Vedkommende, var Grunden dertil dels ugunstige ökonomiske
Forholde, dels Vanskeligheder for vore Fartöier at erholde »timecharters»
i Bari, hvor man tidligere kunde gjöre Regning paa at anbringe nogle mindre
Baade i Maanedsfart melletu Adriater- och Middelhavet. Som omtalt i forrige
Aarsberetning, har Dampskibsselskabet »AdriaB i Fiume optaget denne Rute med
regelmæssige Anlöb af de fleste italienske Havne til ikke ringe Skade for vor
Skibsfart. EfterspBrgselen efter »outsiders» var ogsaa meget liden, idet de fleste
Udfragter tilfaldt Rutebaade, som betingede forholdsvis bedre Rater.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 33

506
Til Tonnagens Nedgång har derhos bidraget at norske Fartöiers Drægtighed
siden 1 Okt. 1893 beregnes efter den engelske Regel.
Af de til Stationerne ankomne svenske Fártöier bragte 1 gamle Jernbaneskinner
fra Karlskrona og 1 Petroleum fra Philadelphia, 2 ankom i Ballast,.
2 afgik med Ladning — hovedsagelig Vin — til Sydamerika og 2 i Ballast.
De norske Skibe bragte: 47 Fisk fra Norge, 3 Fisk fra Newfoundland, 2 Trælast
fra Pensacola, 1 D:o fra Fiume, 1 Kul fra England, 1 Bomuld fra Savannah,
1 Kornvarer fra Sortehavet, 1 Petroleum fra Philadelphia og 12 Stykgods;
7 ankom i Ballast eller med Transitladning. 15 Fártöier afgik med
Ladning og 60 i Ballast. 2 laa över til 1894.
Fragter betingede af De forenede Rigers Fártöier i 1893:
a) Dampskil·e:
Karlskrona—Torre Annuuziata (Neapel) 1,700 Ton gamle Jernbaneskinner
Lire 25,000.
Bergen—Neapel Lire 6 pr 100 Kg. Stokfisk.
Christiansund N—Neapel Lire 36O pr 100 Kg. Klipfisk.
Philadelphia—Neapel 14 Cents pr Kasse Petroleum.
Newcastle on Tyne—Neapel 6 Sh. pr Ton Kul.
Sortehavet—Salerno Lire 9 1 /, pr Ton Kornvarer.
Barletta—Buenos Ayres Lire 1072 pr Fad (270 Kg.) Vin.
Barletta—Rosario Lire 13 pr D:o D:o.
Gallipoli—Venedig Lire 1 pr Hektoliter Vin.
b) Seilfartöier:
Pensacola—Neapel £ 4. 10. 0 pr Std Trælast.
Newfoundland—Neapel 2 Sh. 3 D. pr Kvintal Klipfisk.
Bari—Lagos Lire 4,000 pr 169 Ton Olivenolie.
Savannah—Salerno s /1(1 penny pr Pund Bomuld.
Philadelphia—Taranto 14 Cents pr Kasse Petroleum.
Ingen Af- eller Paambnstring fandt Sted. Fra et svensk Fartöi römte 1
Mand i Neapel. Intet Fartöi indkjöbtes for svensk eller norsk Regning.
Neapels Havn besögtes i 1893 af fölgende Antal Fártöier: italienske 6,144
dr. 2,567,676 Ton, storbritanniske 322 dr. 587,865 Ton, tydske 166 dr.
325,526 Ton, österrigske 126 dr. 91,934 Ton, franske 102 dr. 108,031 Ton,
græäke 51 dr. 38,148 Ton, norske 37 dr. 14.864 Ton, holländske 29 dr.
20,634 Ton, belgiske 22 dr. 20,007 Ton, spanske 5 dr. 2,618 Ton, svenske
2 dr. 2,478 Ton, russiske 1 dr. 721 Ton.
Neapel anlöbes for nærværende af fölgende Dampskibslinier:
»Navigazione generale Italiana».
»Kon. Neederl. Stoombot MaatschappyP (Agenter: Fratelli Leupold).
»Wilson Line» (W. de Luca & Bros).
»Danske forenede Dampskibsselskab» (W. de Luca & Bros).
»Sloman LinieJ (W. de Luca & Bros).
»Peninsular & Oriental Steam Navigation C:o» (G. Questa & C:o).
»Hamburg-amerik. Packetfahrt Aktiengesellschaft» (Kellner & Lampe).
»Norddeutscher Lloyd» (Aselmeyer Pfister & C:o).
»Deutsche Ostafrika-Linie» (Kellner & Lampe).
»Adria» (Holme & C:o).

507
Società di Navigazione Puglia di Bari» (Maingay Robin & C:o).
»Cyprien Fabre & C:o» (W. de Luea & Bros).
»Compagnie Fraissinet» (E. Ruthel).
»La Nazionale» (L. Balsamo & C:o).
»Anchor Line» (Holme & C:o).
»British India» ( d:o d:o ).
»Orient Line» ( d:o d:o ).
»Société Cockerill» (\V. de Luea & Bros).
»Norsk-spanske Linie» (Kellner & Lampe).
»La Veloee» (Francesco Coppa).
»General Steam Navigation C:o» (Maingay Robin & C:o).
»Prince Line» (W. de Luea & Bros).
»Società Manzi» (A. Manzi & C:o).
»Leyland Line» (Aselmeyer Pfister & C:o).
»Z-Line» (Maingay Robin & C:o).
»Pietro Milese» (L. Balsamo & C:o).
»Cunard Line» (Holme & C:o).
»Gelatley Hankey Sewell & C:o» (T. Aicardi & C:o).
»Nuova Linea Italo Brittanico» (Fratelli Gondrand).
»Navigazione a Vapore Italiana per la Platå» (Francesco Trapani).
»Société générale de Transport marhime» (A. Romanese).
Den svenske Korvet »Freja» besögte i 1893 Neapel. Det internationale
Hospital samt »Naples Sailors Rest» har ogsaa i det forlöbne Aar udrettet meget
godt og været til Nytte for vore Sömænd. Man tillader sig derfor at anbefale
disse Institutioner, som fortjener Understöltelse. Hvad specielt Hospitalet angaar
maa det ansees særdeles heldigt, at syge Sömænd tilhörende De forenede
Rigers Fartöier, hvis Förere have erlagt Lire 5 til Hospitalet, erholde gratis
Forpleining.
Fra Juli til September Maaned hjemsögtes Neapel af Kolera.
Ogsaa i 1893 ankom forholdsvis mange svenske og norske Haandværkere
til Neapel for at söge Arbeide. I den Anledning skal man endnu engang fremholde,
at de har ingen Udsigt til her at finde Sysselsættelse.
1893 har ikke været et godt Aar for Neapels Distrikt, uagtet Hösten i
det Hele var tilfredsstillende. De Bankulykker, der har hjemsögt Italien i
Förening med den höie Agio samt Bestemmelsen om Toldafgifternes Erlæggelse
i Metal og Koleraen har selvfölgelig virket höist generende paa Handelen i
Almindelighed og Importen i Særdeleshed.
Det er fremdeles förbundet med store Vanskeligheder at erholde paalidelige
Opgaver over de importcrede Varers Oprindelse.
Handel.
Importen fra De forenede Riger bestod hovedsagelig af Jern, Hesteskosöm,
Tændstikker, Papir, Fiskevarer — Klipfisk, Stokfisk, Rögesild, Ansjos — og
Medicintran.
Jern. Fra Sverige indförtes c:a 850 Ton (1892 e:a 550 Ton), hvoraf
c:a 600 Ton turde være anvendt til Fabrikation af Spiger, Spader og Hakker.
Til andre Öiemed benyttes hovedsagelig ringere Sorter, uagtet man anerkjender
det svenske Jerns gode Egenskaber.

508
Salgsprisen var: svensk Jern Lire 33 à 40, Best Lire 25 à 28, ringere
Vare Lire 20 à 26 pr 100 Kg.
Hesteskosöm. Ifölge foreliggende Opgave udgjorde Importen til Neapel
91,500 Kg., hvoraf 46,500 Kg. kom fra Sverige, 30,000 Kg. fra Norditalien
og 15,000 Kg. fra Österrige.
Paa Grund af den store Konkurrence nedsatte Pabrikanterne Priserne og
arbeidede tildels uden nogen Fortjeneste. Svensk Söm omtales meget fordelagtig
og foretraskkes af de större Importörer.
Der noteredes pr 100 Kg.:
N:o 4 5 6 6 1 /2 7 7 1/2 8 8 1 /2 9
Svensk Lire 135 120 107 102 98 94 93 90 88
Österrigsk » 120 110 100 94 90 85 81 80 76
Italiensk » 104 92 84 78 72 70 68 66 64
Fyrstikker. Den mest gangbare Sort er Voxstikker, som tilvirkes i Italien.
Fra Sverige indförtes 18 Kasser (1892 43 Kasser). Aarsagen til den
stedfundne Formindskelse maa nærmest söges i den höie Agio, som vanskeliggjorde
Importen.
Salgsprisen stillede sig som fölger: Sikkerhedsstikker Lire 1'2 5 pr 50
Æsker, Lire 220 pr 100 Æsker, Lire 10 pr 500 Æsker, Lire 18·g0 pr
1,000 Æsker. Italienske Voxstikker Lire 2"50 pr 144 Æsker.
Papir. De forholdsvis höie Transportomkostninger fra De forenede Riger
vanskeliggjör fremdeles Konkurreneen med Papirfabrikkerne i Norditalien, Österrige
og Tydskland, hvorfra det Skriv- og Indpakningspapir, som forbruges her,
hovedsagelig importeres· Fra Sverige ankom 760 Baller (16,420 Kg.), som
solgtes i form af Tapeter.
Eskilstunavarer ere for gode og kostbare for dette Marked, L·vor Prisen
spiller Hovedrollen. Der indförtes kun et lidet Parti Barberknive til Værdi
af c:a Lire 100.
Klipfisk. Ved Saisonens Begyndelse forefandtes ingen Beholdoing af norsk
Vare og da Nyfisken var god, fandt Partierne i Begelen hurtig Afsætning efterhvert
som de ankom. Norsk Klipfisk konsumeres hovedsagelig i Provindsen,
medens man i selve Neapel for en væsentlig Del anvender fransk Fisk samt
Labrador og Gaspé.
Norsk Klipfisk betingede gjennemsnitlig Lire 60 à 65, Labrador Lire 60
à 65, Gaspé Lire 70 à 72, fransk (lavé) Lire 68; alt pr 100 Kg.
Stokfisk fandt ogsaa hurtig Afsætning, uagtet Kvaliteten tildels var mindre
god. De mest gangbare Sorter ere: almindelig Hollænder, italiensk Sortering,
Hyse og Lange. Neapel ansees at være et godt Marked for billig og slet Vare,
som ikke kan omssettes paa andre Pladser.
Priserne vare fäste til fölgende Noteringer: almindelig Hollænder Lire 70
à 72, Italiener Lire 60 à 62, Hyse Lire 47.
Ogsaa i det forlöbne Aar viste der sig Tendens til at Fiskeimporten fra
Norge til Neapels Distrikt mere og mere vil gaa över til Detaljisterne, medens
den tidligere var koncentreret paa ganske faa Hænder og paa Grund af de
lettere Transportmidler er det sandsynligt, att dette Forhold vil vedvare, uagtet
de större Importörer söger at forebygge den stadig tiltagende Konkurrence.
Rögesild. Man anser, at vor Sild maatte kunne blive Gjenstand for större
Import end hidindtil var Tilfældet, uagtet den har en meget farlig Konkurrent

509
i Yarmouthsilden, hvoraf Markedet i Regelen er overfyldt. Via Genua ankom
nogle mindre Partier norsk Rögesild, som betingede Lire 7 pr Kasse, indeholdende
50 Sild, og Lire 32 pr Halvtönde. (Detaljisterne holdt den i 25 à 30
Cent pr Stykke.) Yarmouthsilden opnaaede Lire 25 pr Barrel à e:a 600 Stykker
og 7 Cent i Detalje. Priserne variere dog meget efter Aarstiden. Den
bedste Saison er fra December til Marts. Foruden de ovennævnte Sorter indföres
betydelige Kvanta pressede Pilchards og Sardiner i Fade.
Ansjos er endnu lidet kjendt her paa Pladsen, hvorfor der blöt omsattes
et ubetydeligt Parti, som betingede Lire 4 pr Trædunk.
Mediciniran ankom i mindre Partier via Hamburg og Genua. Norsk Vare
opnaaede Lire 1"50 pr Flaske (250 Gram), engelsk Lire 2'50 pr Liter; hos
Apothekere stillede Priserne sig c:a 50 % höiere.
Af Trælast importeredes, saavidt bekjendt, intet fra De forenede Riger,
da Marinens Vaerfter i Neapel og Castellammare, som i Regelen forbruger mindre
Partier Gran, havde tilstrækkelig Belioldning deraf. Der er ingen TvivI om
at vor Trælast maatte kunne anvendes ogsaa til andre Öiemed, og naar den ikke
har formaaet at vinde större Indpas, bör Grunden dertil söges i den bcklagelige
Omstændighed, at man ved Kontrakt er tvungen til at benytte Pitchpine til de
store Byggeforetagender, som besluttedes efter Koleraepidemien i 1884, hvorhos
herværende Importörer dels eie Skove i Rumænien, deh ere bundne til at tage
store Kvanta Trælast fra Osterrige, hvorfor det turde være i deres Interesse
at forebygge Indförsel af svensk og norsk Virke.
Ifölge foreliggende Opgave udgjorde Importen i 1893 e:a 8,000 Kubikmeter
Pitchpine, 46,000 Kubikmeter österrigsk Virke og 11,000 Kubikmeter
Trælast fra Rumænien. Priserne vare henholdsvis Lire 61 à 62, Lire 50 à.
53 og Lire 55 à 57 pr Kubikmeter.
Stanley (Falklandsöarna).
(Årsberättelse för 1893.)
Wilh. Klouman.
Den 25 febr. förlidet år var en vigtig dag, på hvilken öarna upphöjdes
från nybygge till rang af koloni och erhöllo sia styrelse med all högtidlighet
installerad.
Handelsomsättningen visar en import i värde af £ 70,000 och export £
126,000. Vår ull intager alltjemt ett värderadt rum i marknaden och lemnade
till utförsel öfver 3 mill. ibs. Af frusna fårkroppar exporterades omkring
18,000 st.
A. E. Baillon.

510
Afsättningen af svenska produkter på Kapkolonien m. m.
Berättelsen från stipendiaten Erik Wadner.
Kapstaden den 13 juni 1894.
För att erhålla en idé om Kapkoloniens handel torde intet vara mer lärorikt
och på samma gång intressant än att studera tulluppbördsjournalema för
de sista tjugo åren.
Utförseln. Siffrorna, utvisande exporten från 1874 till 1893, en tidrymd
af tjugo år, till England, britiska besittningar och andra länder, gifva många
intressanta upplysningar. Jag lemnar emellertid å sido detaljer och vill här
endast meddela totalvärdena af exporten under ifrågavarande tidrymd, nämligen
till
England £ 147,364.351
Britiska besittningar » 2,069,293
Andra länder » 7,771,428
Införseln. Intressantare än utförselsiffrorna äro de som beröra införseln
till Kapkolonien under de sista tvenne decennierna. Under denna tid har handeln
nästan fördubblats och det är ganska betecknande, att, under det att moderlandet
har försäkrat sig om tillväxten i exporten från kolonien, andra länder
hafva för sig vunnit ökningen i importen. Det är i synnerhet Tyskland och
Nordamerikas Förenta Stater, som under de sista fem åren förstått att arbeta
sig in i Kapkoloniens handel. En del af siffrorna gifva ämne till rika och
upplysande betraktelser, emedan de visa huru införseln vuxit och fördelats.
Ar 1874 sågo talen ut på följande sätt:
England £ 4,351.432
Britiska besittningar s> 563,812
Andra länder J> 642.971
Under de sex följande åren skönjes föga förändring, men 1880 både siffrorna
svällt ut till resp. £ 6,124,424, £ 747,881 och £ 790,553. 1882
var ett hårdt är för kolonien och till 1888 gick importen ofta ned till hälften
mot hvad den varit förut. Men en pånyttfödelse för handeln stundade med
1889 och detta år kunde uppvisa glädjande siffror eller resp. S. 7,098,463,
£ 442,659 och £ 904,943. Tillväxten i införseln från andra länder är en
märklig företeelse detta år och 1892 kunde till det sistnämnda talet ytterligare
läggas £ 200,000, under det att importen från England ej märkbart
ökats. Förra året tyckes emellertid moderlandet ha tagit ett nytt tag och ökat
sin utförsel till kolonien, så att den steg till £ 9,203,317. Från britiska
besittningar kommo £ 667,445 och från andra länder £ 1,494,044.
Importartiklar.
Hvad som importeras är af större värde för oss att taga kännedom om,
och det är ganska lärorikt att jemföra 1893 års införsel med 1892 års.
Smör, som man kunde vänta att ett land med så goda beten som Sydafrika
skulle kunna frambringa i tillräcklig mängd att tillfredsställa den smörätande

511
befolkningens behof, infördes tillsammans med margarin till ett belopp af
1,659,601 lbs, i värde af £ 83,753 — en ökning från 1892 af £ 28,906.
Ost är äfven en artikel, hvarefter kolonisterna ej behöfde sända 6,000
eng. mil, om mera lades an på mejerihandtering. Under nuvarande tillstånd
kunde importörerna af denna förnödenhetsvara glädja sig åt en införsel, som
med 25 % öfversteg föregående års.
Ljus tillverkas i kolonien, men detta hindrar ej att ljus infördes för
£ 88,954 — en tillväxt från föregående år af £ 25,050.
Införseln af åkerbruksredskap växte äfvenledes med 25 % och växer allt
efter som landet börjar brukas.
Af gjutgods och smiden har importerats 20 % mer än under år 1892
och i jern, stål och plåt har införseln också stigit.
Oaktadt möbler tillverkas härute i stor skala, har en ökning af 28 %
inträdt i införseln af denna vara.
Det finnes knappast någon bransch, inom hvilken ej stegrad import gjort
sig märkbar och i genomsnitt visar 1893 års införsel en ökning af 17 %
mot 1892.
Jag närsluter öfversigt af importen till Kapkolonien för 1892 och 1893
af produkter, som intaga en sådan plats inom vår svenska industri, att de äro
eller kunna blifva föremål för export hit ut, äfvensom ett utdrag ur tulljournalerna
öfver införseln från Sverige till Kapkolonien under de sista tvenne
åren. Denna senare tablå är med undantag af siffrorna för träimporten ej tillförlitlig,
emedan, såsom jag äfven i en föregående berättelse nämnt, öfriga
varor sällan skeppas direkt från Sverige, utan omlastas i engelsk eller tysk
hamn och då inkomma som dessa länders produkter. Varans fabrikationsort
behöfver ej angifvas vid tulldeklaration.
Engelskt och utländskt gods på den sydafrikanska marknaden.
Den tid är förbi då England helt och hållet dominerade handeln i sina
kolonier. Tyskarne och amerikanarne arbeta nu med en sådan energi, att de
tvinga de engelska köpmännen att innesluta deras produkter i sin försäljning.
Och engelsmannen finner äfven att han inom många branscher kan fylla sitt
behof billigare och bättre genom utländska varor än genom engelska. De båda
nämnda nationerna hafva äfven ökat sin styrka genom att på platsen hålla
egna ombud, som arbeta efter ett väl organiseradt system. Köpmannen må
vara aldrig så mycket öfvertygad om de engelska varornas förträfflighet och
företräde och att deras bättre qvalitet mer än väl ersätter deras högre pris,
men han måste hålla i lager hvad kunderna önska, och der smakfrågan ej har
med saken att göra, måste han köpa hvarest han kan få varorna billigast, för
att undvika financiel undergång. I många produkter äro företrädena på tyskarnes
och amerikanarnes sida och det kan ej heller förnekas att efterfrågan å
utländskt gods växer, under det att engelskt gods håller sig pi samma nivå
som förut eller är på retur. Detta förhållande är att söka i den ihärdighet
och planmessighet, hvarmed tyska och amerikanska firmor arbeta och deras
sträfvan att göra sig förtrogna med landets behof.
Amerikanarne arbeta på ett utmärkt och billigt sätt, hvarom jag ej kan
underlåta att nämna några ord. En resande sändes ut af t. ex. sex firmor
inom olika branscher, hvilka betala hans utgifter och kommission »pro rata»,

512
så att om resanden säljer för en firma tre gånger så mycket som för en annan,
så betalar den förra tre gånger sä mycket som den senare, under det att, om
han ej erhåller någon order för en af firmorna, omkostnaderna betäckas af de
andra. Sedan regelbunden ångbåtsförbindelse kommit till stånd mellan New-
York och Kapkolonien, har detta system mer och mer framträdt och stora beställningar
öfvergått till amerikanarne.
Det gods, inom hvilket den starkaste konkurrensen råder, är gjutgods,
alla slags smiden och metallvaror. I hvad engelsmännen kalla »specialities» och
amerikanarne »notions» hafva de senare tillförsäkrat sig en vidsträckt marknad
i Sydafrika. Detaljhandlarne och allmänheten hafva oftare tillfälle att se amerikanska
nyheter än engelska och följden är att uppmärksamheten drages till de
förra. Ej heller kan man undgå att finna att de amerikanska artiklarne äro
händigare och utmärka sig för genialitet på samma gång som de äro billiga.
I allmänhet är det emellertid tyskarne, som i gjutgods och smiden genom sina
låga pris förderfva marknaden. Det är förvånande huru billigt de sälja lås och
nycklar, gjutgods af alla slag, äfvensom emaljeradt gods och smiden. Tyskarne
förstå också att reducera kostnaderna genom ett nytt packningssätt, nämligen
att packa mindre gjutgods i pappaskar och uppsätta knifvar och andra lättare
smiden å papp i stället för den omsorgsfulla, men på samma gång dyrare packningen
i starkt papper, hvilket förfaringssätt användes af engelska fabrikanter.
Under det år jag varit här har min tid tagits i anspråk af följande svenska
fabrikat:
Hästskosöm. Efter att noga hafva undersökt förhållandena och utsigterna
för svensk hästskosöm här, beordrade vi från en fabrik en större qvantitet —
800 lådor. Vi gjorde till vår uppgift att inarbeta det goda fabrikat, som var
Jemnadt i våra händer, men stötte på svåra hinder, hvilka vi emellertid ej lemnat
ur räkningen. Vi vände oss först till engrosköpmännen, men ingen ville
gerna taga upp våra söm, af anledning som vi snart fingo veta. De allra flesta
större köpmännen inom jernvarubranschen (och äfven inom andra branscher)
äro mer eller mindre beroende af hus i England, som bisträcka dem med så väl
varor som penningar. Följden är att de ej kunna köpa sjelfständigt, utan nästan
allt går genom deras Londonhus eller agenter i England. Efter att hafva
funnit orsaken till deras obenägenhet att göra direkt med oss eller de fabriker
i Sverige som vi representera, måste vi förändra taktik och i stället arbeta
med detaljhandlarne och direkta förbrukare af varorna. Vi lyckades snart att
öfvertyga hofslagarne i Kapstaden och omnejd om våra hästskosöms goda qvalitet
och företräde framför andra fabrikat, som de hittills användt, och hafva
vi placerat 600 lådor. Vi hafva erhållit smickrande omdömen om fabrikatets
godhet, hvilka utlåtanden vi låtit trycka och sprida. Sedan nu smederna med
förkärlek börjat använda det svenska fabrikatet draga köpmännen öronen åt sig
och skola så småningom nödgas förse sig med våra hästskosöm.
Hästskor. Häraf hafva vi mottagit ett ton på prof, gjorda efter modeller,
som vi sändt hem. Dessa modeller hafva emellertid ej följts till alla delar,
utan afvika de skor vi hafva fått ut betydligt. De äro groft och klumpigt
gjorda och visa att vår fabrik ej varit sin uppgift vuxen. De engelska hästskor,
som införas till kolonien, äro smidiga och omsorgsfullt gjorda samt framstälda
af stål. De engelska hästskorna ställa sig äfven billigare än de svenska
vi mottagit, hvarför det var omöjligt att räkna på framgång för våra hästskor.
Jag är förvissad om att svenskt fabrikat skall kunna uppdrifvas till samma

513
grad, om ej högre, än engelskt och äfven vara i stånd att täfla i pris. Derför
att detta första försök strandat gifva vi ej upp saken, utan stå fortfarande till
tjenst med profver och alla de upplysningar, som fordras för att nä ett gynsamt
resultat.
Yxor. Med dem fingo vi genast mothugg under påstående, att våra svenska
yxor ej kunde mäta sig med amerikanskt fabrikat. Vi hafva emellertid
bevisat att svenska yxor kunna i qvalitet till och med vara amerikanska öfver-
Iägsna och i prisfrågan kunna vi äfven upptaga täflingen. När jag framför
tviflarens ögon med en vanlig liten svensk handyxa från vår fabrik afhugger
en engelsk tre tums spik, utan att det ringaste märke synes å eggen, anser han
sig öfvertygad.
vinna marknad.
Vi hafva sålt omkring 200 dussin och skola nog med tiden
Spisar. Svenskt fabrikat af denna artikel har, såsom jag en gång förut
nämnt, vunnit ett godt namn och äro sedan många år tillbaka hit infördt af
en svensk köpman, hvars efterföljare fortfarande med framgång för ett välkändt
fabrikat. Vi hafva också afsatt ett hundratal och våra köpare uttala sin belåtenhet
med de spisar som de erhållit. Det är att beklaga, att så många
spisar vid framkomsten hit skola vara bräckta eller sönderslagna. Detta förhållande
är att söka dels i packningssättet och dels i godsets tunnhet och skörhet.
För att göra besparing i jern, men kanske mera för prydlighets skull,
göra de svenska gjuterierna spisdelarne så tunna, att redan en obetydlig stöt
förorsakar en bräcka eller flera. Jag påminner mig huru försigtigt man måste
gå tillväga vid transporten i Sverige från bruket till jernvägsstationen och vidare
för att spisen skulle framkomma i godt skick. Det är derför ej att förundra
sig öfver, om, efter flera omlastningar i Göteborg och Hamburg och mindre
omsorgsfull lossning i hamnarne härute, spisarne framkomma i ett sorgligt
tillstånd. Men hufvudorsaken att det är så svårt att bevara spisarne är ej så
mycket att söka i det spröda materialet — ty så många andra ännu mer ömtåliga
artiklar framkomma vanligen i godt skick — som icke mer i packningssättet.
Spisarne inpressas i lådor af tjocka 1"—1 1/2" bräder, omstoppade med
litet halm. Lådorna äro starka nog — alldeles för tunga och massiva för att
kunna användas för transport på jernvägarne i kolonien för de höga frakternas
skull —, men det är i inpackningen af spisen som felet ligger. Antingen är
lådan litet för stor, hvarvid vid omhvälfningar godset erhåller dubbla stötar,
eller också är lådan väl liten och pressar sönder det ömtåliga gjutgodset. Det
vore bättre att packa dem såsom de engelska och amerikanska spisarnc, med
endast några tvärslår å ömse sidor och deremellan halm. Då se sjåarne eller
deras förmän med hvad gods de hafva att göra och taga mer omsorg derom.
Målas dervid på en af yttersidorna »With care» eller »Careful handling», så
gör det god nytta.
Knifsmiden och saxar. En icke obetydlig artikel hafva de knifvar varit,
som gå under namn af »Mechanieal Knivess, »Swedish Knives» eller »Norwegian
Knives», men efterfrågan är i aftagande. Det är märkvärdigt att de så många
år förmått hålla sig inne på den engelska marknaden, då man tager i betraktande,
att öppnandet af en dylik knif tager mycket längre tid i anspråk än
fallet är med en vanlig fällknif. Folk börja tröttna på den egendomliga konstruktionen.
Vi hafva afsatt rätt mycket af dessa Eskilstunaknifvar, men de
äro ej lättsålda. Rakknifvar gå bättre, men afsättningen för denna artikel är
äfven ganska begränsad. De engelska »hollowground», som nu eftergöras i
Eskilstuna, äro omtyckta, enär de äro både bättre och billigare än de flesta
engelska fabrikat. Få »boer» raka sig — lika litet göra negrerna.

514
För svenska saxar hafva vi fått några goda order och hafva utsigter att
erhålla flera.
Kläden. En klädesfabrik i Sverige uppdrog åt mig att sälja dess mollskinn
i Sydafrika. Ehuru jag hyste föga hopp att kunna konkurrera med engelska
och tyska fabrikat, grepo vi dock verket an, så mycket hellre som fabriken
i fråga genom att sända oss lämpliga profver, äfvensom en sändning
passande tyger, visade sig förstå hvad som erfordras för att börja inarbeta en
vara. Prisen voro också väl afvägda, så att vi dermed kunde täfla och nu
hafva vi sålt konsignationspartiet och äfven haft nöjet hemsända beställningar.
Plogar. Mycken tid har jag offrat på att inarbeta svenska plogar af åtskilliga
typer, men mina bemödanden hafva hittills krönts med liten framgång.
De plogar, som vi fått ut, äro för dyra och olämpliga för den sydafrikanska
jorden. Vi hafva väl sålt ett parti till Transvaal, men vår köpare, som dermed
tänkte göra ett experiment, meddelar oss, att han hittills misslyckats och
kan ej sälja plogarne utan att vissa förändringar dermed företagas, hvarom vi
underrättat vår fabrik. Det är icke mer än ett slags svenska plogar som gå
bär och det är Åkers n:o 4 och n:o 5. Denna plogsort är stark och billig,
med groft byggd kropp och trästyre, med eller utan hjul. Kropparne ensamt
säljas äfven mycket, då brukaren i somliga delar af landet föredrager att göra
styret efter sitt eget hufvud.
För svenska fabrikat af åkerbruksredskap skulle utan tvifvel en god marknad
kunna upparbetas i Sydafrika, men det tager mycken tid och stora kostnader
i anspråk. Redskapen fordra stort utrymme för att lämpligt utställas samt vidsträckt
och kostsam annonsering.
Möbler och stolar. Af vidgående utdrag ur tulluppbördsjournalen finna vi
att möbler äro en af de artiklar, som utgöra föremål för största införseln till
kolonien. Detta förhållande är så mycket mer anmärkningsvärdt som möbeltillverkningen
är en af de industrier, som skridit längst fram i detta land.
Den siar dock ej så högt som man skulle vänta med den rika tillgång på
lämpliga träslag som förefinnes. Det inhemska fabrikatet är merendels groft
arbetadt och vårdslöst hopkommet och hänsyn tages mer till qvantitet än qvalitet.
För boerna och dem som ej sett bättre är det godt nog, men européerna,
som här nedsätta sig, hafva större anspråk på komfort och denna tillfredsställes
hufvudsakligen genom importerade möbler.
Denna bransch fordrar ett noggrant studium och man bör vara väl förtrogen
med förhållandena härute och den smak, som råder bland de många
olika nationerna som här mötas, för att bilda sig säkra omdömen. Jag tycker
mig finna att för svenska stolar och möbler en god marknad skulle kunna upparbetas.
Med endast katalog och prislista i hand kommer man emellertid ej
långt. Ofver hufvud taget kan man ej sälja något i detta land utan att förevisa
prof, och icke nog härmed, om köpmannen bestämmer sig för en beställning,
fordrar han att säljaren genast skall vara redo att leverera den eller åtminstone
en del. enär han ej vill vänta en längre tid, d. v. s. tills varorna
efterskrifvits och efter månader levereras. Från de stora lager, som här finnas
upplagda, har han blifvit van att få sitt behof täckt utan dröjsmål och detta
förhållande är ofta ett hinder för oss, då vi ej på vinst och förlust kunna införskrifva
gods, hvilket vi ej med säkerhet veta kan säljas med förtjenst, utan
först måste sondera terrängen. Försöksvis beordrade vi ett parti stolar och
bord, för hvilket vi erhöllo låg frakt med seglare från Hamburg, och lyckades
snart nog finna afsättning för största delen af detta parti. De ursprungliga
svenska pinnstolarne med tjocka sitsar äro svårsålda, emedan sitsarne ej lämpa

515
sig för detta klimat, varande alldeles för varma. Dertill kommer att vid transport
de äro för tunga. Lätta stolar med perforerade sitsar passa för Sydafrika
och de äro lättare att sälja. Prydliga och billiga bord hafva äfven god afsättning
och vår första beställning har nu efterföljts af flera.
Det är skada att vi aldrig kunna räkna på direkt lägenhet från Sverige
hit ut, utan måste godset sändas med ångare från Göteborg till Hamburg, hvarifrån
segelfartyg med blandad last »general cargo» för Kap afgår hvarje månad.
Möbler skrymma för mycket, oaktadt vi mottaga dem i lösa delar att här hopsättas,
för att utan alldeles för höga fraktkostnader befordras med ångare ut.
De beställningar, som vi nyligen tillförsäkrat oss, äro en samling olika
slags möbler och stolar, hvarigenom våra köpare vilja känna sig för och se hvad
vi i denna väg kunna åstadkomma i Sverige. Om utförandet utfaller till belåtenhet
är jag öfvertygad om att de skola bereda en god början för svenska
stolar och möbler i Sydafrika.
Utom i här ofvan uppräknade artiklar hafva vi äfven hunnit uträtta ett
godt arbete i stål, tändstickor, sågar, sprutslangar m. m., hvarom jag skall
hafva äran inberätta i nästa rapport.
Införsel till Kapkolonien af artiklar, som äro eller kunna blifva föremål
för export från Sverige:
1892 1893
Landtbruksredskap £ 61,410 77.601
Öl » 80,919 86.985
Borstbinderivaror » 14 965 20.992
Smör och margarin » 57.258 83.753
Ljus » 68,035 88,954
Cement » 25,737 24.903
Ost B 36.675 42.972
Porslins- och krukmakeriarbeten » 58,370 67,202
Möbler » 176,507 242,954
Smiden och gjutgods B 554,324 698.928
Jern i stänger, bultar etc. » 29,310 36,914
Jernplåt » 144,357 177,784
Tändstickor » 2,401 3.420
Tvål » 64,161 80.500
Trävaror: oarbetade _ » 166,348 161,494
hyflade B 73,572 75,698
arbetade, undant. möbler » 58,191 76.033
Införsel till Kapkolonien af produkter från Sverige under år 1893, enligt
tulluppbördsjournal:
Mängd Värde, £
Trävaror: oarbetade k.-fot 2,371,476 116.255
hyflade » 409.131 22,756
bearbetade, undant. möbler » 6,048
Tändstickor gross 13,750 866
Gjutgods och smiden 228
Ankare och ketting 50
Skeppsförnödenheter 83

516
Skeppsdelar, master, spiror etc 388
Möbler 26
Öl gäll. 264 66
Preserveradt kött lbs 810 6
Cigarrer st. 1,450 5
Tändsticksplint 5
Pappersvaror 10
Linnevaror _. 6
Diverse produkter 206
Honolulu.
(Årsberättelse för 1893.)
Erik Wadner.
Intet svenskt, men 1 norskt fartyg om 1,422 ton besökte distriktet.
Hela exporten af inhemska och främmande produkter uppgick till nära
11 mill. doll. mot 8'/5 mill. året förut. Importen hade ett värde af 4'/s
mill. doll. mot 4 mill. år 1892. Af hela handelsomsättningen faller mer än
93 % på Förenta Staterna.
De förnämsta utförselsartiklarne voro: socker 331 mill. lbs (värde öfver
10 mill. doll.) och ris 8 mill. lbs (10 mill. doll.) samt bananer, kaffe, hudar
och skinn. Exporten af socker öfversteg föregående årets med 67 mill. lbs
och nära 3 mill. doll. i värde. Deremot visade exporten af ris och hudar någon
minskning.
Aret har för öfrigt varit det sämsta i öarnes hela historia och någon förbättring
synes ej gerna möjlig utan att Havai kommer under Förenta Staternas
protektorat eller får sin ställning som stat på annat sätt lämpligt ordnad.
Hela eländet beror derpå att den demokratiska regeringen i Washington tagit
bestämdt parti för den infödda befolkningen utan allt afseende på de hvites
behof och önskningar. En monarkisk styrelse vore säkert den bästa, men då
Förenta Staterna icke skulle tåla någon annan regent än en färgad, måste saken
förfalla.
Att under sådana förhållanden uttala sig om öarnes materiella framåtskridande
är onödigt. Till och med den stora utförseln af socker innebär
ingalunda något välstånd hos plantageegarne, af hvilka måDga tvärtom ha det
ganska bekymmersamt. I hög grad välgörande vore en ändring i Förenta Staternas
sockertull, så länge ömsesidighetstraktaten består. Ett stort hinder för
landets välstånd är vidare det billiga arbetssystem, som upprätthålles på planlagerna.
Häri kunna japanerna finna sig, men å andra sidan hafva de så små
behof, att de såsom konsumenter icke blifva af någon betydelse. Vida bättre
vore en ordentlig befolkning af hvita.
Förenta Staterna synas nu lägga en viss vigt på Perlhamnen nära Honolulu
och komma möjligen att på grund af gällande traktat göra anspråk på densamma.
Om så vore att amerikanska flaggan hissades der, kunde detta nog
medföra sin nytta både för härvarande regering och för affärslifvet på öarne.
H. W. Schmidt.

Bremen.
517
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 54 11,035
» Norge » 2 510
» andra länder » 21 8,053
» B i barlast 21 4,853
Afgångna: till Sverige med last 35 7,145
B » i barlast 9 3,344
B Norge med last 1 111
» » i barlast 3 679
» andra länder med last 12 3,431
» B i barlast 37 10,129
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 63 19,069
B » i barlast 2 2,110
» Sverige med last 5 1,592
» andra länder » 32 18,777
» » i barlast 38 12,776
Afgångna: till Norge med last 51 17,159
» » i barlast 17 8,463
B Sverige med last 6 793
B B i barlast 1 353
» andra länder med last 16 8,056
» B i barlast 51 21,071
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna kr. 285,223
» » afgångna B 66,799
Norska » ankomna » 586,129
» B afgångna B 178,427
Redogörelseåret var till sina resultat ganska medelmåttigt, eburu ej affärslifvet
led några svårare rubbningar och den så mycket fruktade koleran uteblef.
Handelsomsättningen med de Förenade rikena visar emellertid glädjande
siffror. Bremens hela handel visar en införsel i värde af omkr. 723 mill. mk
och en utförsel, som kan anslås till öfver 676 mill. mk, eller en totalomsättning
af omkr. 1,400 mill. mk. hvilket något understiger de föregående trenne
årens. Beträffande affärsförhållandena i allmänhet tillåter jag mig hänvisa till
härvarande handelskammares berättelse, hvilken jag förut haft äran öfversända,
samt till Bremer Banks redogörelse och Fockes Vollbericht.

518
Hvad angår rederirörelsen inskränker jag mig till att nämna att bolaget
»Neptun» äter utdelat 6 %, »Hansa» 4 1/2 % och särskildt på sin ostasiatiska
fart endast 2 %, medan »Norddeutsche Lloyd» väntas lemna 3 %. Sistnämnda
bolag har utvidgat sina linier och för den skull ökat sin materiel.
Förbättringen af Wesers nedre lopp kan nu anses afslutad och kunna
nu 5 meter djupgående fartyg, vid högvatten ännu större, taga sig ända upp
till Bremen. De stipulationer, som hittills galt för lossning och för utvandrarebefordring,
äro oförändrade, liksom intet nytt är att omförmäla beträffande
kanalväsendet,
förestå.
ehuru åtskilliga förändringar i dess planläggning utan tvifvel
Norska ångarne »Bremen» och »Kong Sigurd» hafva liksom året förut
uppehållit sin veckofart mellan vår hamn och Kristiania, och det förut omnämnda
bolaget Neptun underhöll likaledes under året sin regelbundna fart på
Norges vestkust och Spanien.
Från svenska fartyg afmönstrade 30 sjömän och från norska 71; påmönstringarna
voro resp. 9 och 46.
Vicekonsuln i Papenburg meddelar, att trävarumarknaden var temligen
trög och prisen så låga, att importörerna hade föga skäl att vara belåtna. Vid
årets slut uppgick deras lager till omkr. 10,000 std. Införseln af trälast uppgick
till 7,200 std från Sverige, 2,700 std från Norge, 6,800 std från Ryssland
och 3,600 std från tyska Ostersjöhamnar.
Frakten för trävaror noterades pr std: från Sverige och Ryssland 27,
från Norge 20 och från tyska Ostersjöhamnar 27 mk.
Utförseln af cokes var rätt ansenlig och skulle varit större, om icke många
fartyg föredragit att afgå i barlast. Frakten var pr ton:
till Sverige cokes 5 à 6 1 /,, kol 3'/, à 4 mk
» Norge
» Danmark
»
»
4V, à 7'/s,
5 à 6'/2, » 5 à 5 1 » Byssland » 5 à 6
/, »
1 /,,
» tyska Ostersjöhamnar » 5 à 7, » 4 1 /» à 6 »
» Frankrike » 7 à 8'/j, \> 5 »
Handelsutbytet med de Förenade rikena var under 1893:
Införsel fr. Sverige Utförsel till Sverige
Närings- och njutningsmedel Mk 368.488 5,347.079
Råämnen » 1,427.629 966,317
Halffabrikat » 751,090 223.555
Industriartiklar » 28.070 124,844
Mk 1,899,277 6,661,795
I införseln märktes följande värden i mk: trävaror 1,266,000, hafre 257,000,
fisk och sill 110,000, gatsten 65,000, jernmalm 53,000, jern, oarb., 26,000,
stål 35,000, div. jernmanufaktur 44,000, eldfast tegel 24,000, papper 10,000
och tändstickor 3,600 mk.
I utförseln: kaffe 1,341,000 mk, ris 1,206.000, tobak och cigarrer
2,390,000, petroleum 320,000, rågmjöl 222,000, bomull 188,000, ull 53,000,
stenkol 110,000, spirituosa 65,000, cederträ 59,000, socker 32,000, oljekakor
66,000, kemikalier 20,000, färgstofter 55,000, ullgarn 113,000, koppar 92,000,
div. jernvaror 63,000 och andra metaller 33,000 mk.

519
Införsel fr. Norge Utförsel till Norge
Närings- och njutningsmedel Mk 65.084 3.579,193
Råämnen » 466,409 329,262
Halffabrikat » 93,553
Industriartiklar B 21,757 296,962
I införseln märktes: granit och gatsten 34,000 mk, trävaror 350,000 och
trän 49,000 mk. I utförseln: räg- och hvetemjöl 850,000 mk, tobak 1,545,000,
kreatursfoder, kli m. m. 70,000, petroleum 120,000, ull 49,000, div. jernoch
stålvaror 320,000 mk m. m.
Triest den 17 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
II.*
Herm. S. Gerdes.
Enligt rapport från vicekonsuln i Spalato besöktes dervarande hamn icke
under året af vare sig svenska eller norska fartyg. Den 7 oktober invigdes
den stora för lastning och lossning synnerligen beqväma molon San Pietro. I
Spalato hafva på senare åren etablerat sig flere betydande exporthus i vin,
konjak, läder, hö m. m.
Af stockfisk infördes till distriktet från Norge 1,463,000 kg. och af fisk
tran 241,000 kg.
Från Sverige kom ett parti stål och jern, tills. 175,900 kg.
Totalvärdet af införseln från Sverige och Norge uppgick till omkr. 204,000
gulden, emot 230,000 gulden förgående året.
Fraktmarknaden var mycket flau för ångare från Triest: för stäfver till
Bordeaux 15 frcs pr ton rymd och 16 frcs pr ton vigt. Dessa satser nedgingo
längre fram till 11 à 13 fres. För Marseille och Cette noterades för
ångare oförändradt 10 à 12 frcs; seglare erhöllo 9 à 10 frcs pr ton k 42
franska kub.-fot eller 1,000 kg. vigt. Träfrakterna på italienska hamnar stipulerades:
Catania 14, Messina 15 och Palermo 17 lire.
På frihamnsområdet får Triest snart en ny molo färdig, hvarest alla fartyg
få begagna de hydrauliska kranarne mot en afgift af 9 gulden pr dag eller
1 1/2 gulden pr timme. Kol kunna dock lossas utan tillhjelp af kran, på norra
sidan af molon.
Otto von Leitenburg.
Afd. I se sid. 248.

520
Port Louis (Mauritius) den 28 maj 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Med last ankommo 2 svenska fartyg om 748 ton och i barlast 1 om 367
ton; de båda förstnämnda intogo här last af socker. 8 norska fartyg om
4,108 ton besökte distriktet. Den svenska skeppsfarten utgjordes under hvarje
de båda föregående åren af 8 fartyg om c:a 3,600 ton och visar följaktligen
en minskning.
Frakter noterades sålunda pr ton och med 5 % till
Europa 17 sli. 6 d. à 25 sh.
Amerika 17 » 6 » à 25 »
Australien _. 10 J à 20 »
Nya Zeeland 20 sh. à 22 sh. 6 d.
Kap, ångare 25 »
» seglare 20 » à 22 » 6 »
och till Bombay 6 à 14 annas pr bag. Frakterna med ångare äro i stigande.
Utskeppningen af socker stannade vid 94 mill. ton, mot 128 mill. ton i
årligt genomsnitt för de närmast föregående fyra åren. Orsaken till minskningen
är att söka i den fruktansvärda orkanen i april 1892. Af sista skörden,
130,000 ton, har utskeppats 104,000 ton (incl. behållning från året förut);
på lager finnas 28,000 ton.
De försök man gjort att uppdraga sockerröret ur frön fortsättas med ifver
och som det synes med framgång. De plantor, som på detta sätt erhållas, bli
myeket grofva och öfverträffa i storlek vida de som erhållits efter gamla metoder,
liksom saften är klarare och rikligare. Man väntar häraf på goda grunder
ett betydligt uppsving för hela handteringen. Deremot hafva resultaten af
diffusionsprocessen, trots all ihärdighet och omsorg, icke visat sig lika uppmuntrande.
Orsaken synes emellertid till stor del bero på de underhaltiga maskiner,
som af en tysk firma levererats och som gifvit anledning till en process,
hvilken af härvarande domstol afgjorts till förmån för emottagarne med
uttalande af skarpt klander mot leverantören.
Utförseln af öfriga vigtigare produkter härifrån var i runda tal: rom
2'/2 mill. liter, vanilj 7,000 kg. och aloefiber l 1 /, mill. kg.
Regeringen har myeket intresserat sig för téodling på ön och enligt officiella
uppgifter erhölls sistlidet år en skörd af 2,215 lbs, mot 1,600 lba året
förut.
Den 23 juli hemsöktes Port Louis af en förhärjande brand, hvilken lade
den förnämsta delen af staden i aska och förorsakade en förlust på minst 6
mill. rupier. Härvid förstördes, jemte det tyska och danska, äfven svensknorska
konsulatet och nästan ingenting kunde räddas. Ny lokal har emellertid
anskaffats och är densamma för sitt ändamål mera välbelägen än den förra.
Det stora och allmänna prisfallet å silfver har hårdt inverkat på rupiekursen
(f. n. 19 rup. pr £ stg) och hotar med en ödesdiger kris, om icke
hjelp på något sätt kan komma emellan.
Hamilton Stein.

Hamburg den 18 juli 1894.
521
Eksport af Kvæg og Kjöd til Tydskland.
Vort Landbrugs Udvikling har, som bekjendt, fornemlig gaaet i Retning
af at fremme Meieridriften, der stadig gaar fremad: Hovedvægten er derfor
hos os blevet lagt paa at frembringe gode Mælkekjör, medens forboldsvis lidet
er blevet gjort for at ophjælpe Produktionen af Slagtekvæg. En saadan ensidig
Udvikling af Kvægavlen synes imidlertid ikke at kunne være fordelagtig
i Lande som vore, hvis Udstrækning og enkelte Deles inhyrdes Forskjellighed
frembyder særlige Betingelser i begge Retninger, snart for Meieridrift og snart
for Avl af Slagtekvæg.
Sveriges og Norges Handelsomsætning med Udlandet af paa den ene Side
Mejeriprodukter og paa den anden Kvæg, Kjöd og Flæsk fremgaar af fölgende
Tabel:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 34

522
Ser man til Sammenligning hen til Danmark, hvis Eksempel har havt
saa meget at sige for vort Landbrug, saa stiller Værdien af Indförselen dertil
og Udförselen derfra af de samme Varer sig saaledes:
For at blive klar över Betydningen af denne Sammenligning maa man
erindre, at Landbrnget baade for Sverige og for Norge er den vigtigste Næringsvei,
og at det helo Danmarks Areal er mindre end den Del af Sverige,
der ligger syd for de store Söer og hvis Natur kommer den danske nær.
Sveriges Eksport af saavel forarbeidet som uforarbeidet Træ havde i 1892 en
Værdi af e:a 133 1/2 Millioner Kröner, hvad der omtrent svarer til Værdien
af den danske Udforsel af Smör, Flæsk og Svin i det samme Aar. Værdien
af Norges samlede Eksport af forarbeidet og uforarbeidet Træ og Fiskeriprodukter
opgik i samme Aar ikke engang til, hvad Danmarks Eksport af Smör
og Flæsk var værd. Tager man saa med i Betragtning, at vor Trælasteksport
for en betydelig Del sker paa Nationalformuens Bekostning, bliver det iöinefaldende,
i hvilken Grad Sammenligningen ikke falder ud til vor Fordel.
Man vil söge Grunden til det danske Landbrugs Overlegenhed i den frugtbarere
Jordbund og det bedre Klima, og Betydningen heraf vil, skjönt vore
Lande netop for Kvægavl har store naturlige Betingelser, sikkert nok ingen
bestr de. Ligesaa sikkert er det imidlertid, at Hovedgrunden til denne Overlegenhed
er at finde i den danske Landmandsstands egen Dygtighed og ved
Siden deraf i den Hjælp, Naturvidenskaberne har ydot det danske Landbrug,
en Hjælp, af hvilken dette har forstaaet at dragé den fulde Fordel. Frenr
ragende danske Videnskabsmænd, Elever af den polytekniske Skole i Kjöbenhavn,
gik i Spidsen for Meierivæsenets Udvikling, og den danske Landbrugshöiskole,
der nærmest er at sammenligne med en Art Universitet, tilförer stadig
Landbruget udmærkede Kræfter. Netop paa dette Punkt ligger — det
kan ikke gjentages ofte nok — Grundmangelen hos os; saa længe vi ikke
lægger den tilbörlige Vægt paa den höiere Undervisning i de anvendte Naturvidenskaber,
vil vört Landbrug ligesaa lidt som vore andre Næringer naa den
Udvikling som de kunde og burde.
Hvad særlig Kvægavlen angaar, anförtes der tiveufor, at vore Landes Betingelser
derfor er meget gunstige; jeg tænker her specielt paa den Rigdom, der
ligger i vore vidtstrakte Fjeldbeiter. Det maa vel erindres, at vi gjennemgaaende
kun daarlig har forstaaet at udnytte disse. Af Mangel paa Foder formaar vi
Vinteren over ikke at underholde det samme Antal Kreaturer, som Fjeldbeiterne
kunde ernære om Sommeren, og om Forbruget af Kraftfoder vistnok tiltager
hos os, saa er det dog saa långt fra, at det kan siges at være almindelig indfört
Landet over, at vore Lande ikke engang selv forbruger hvad de producerer

523
af Kraftfoder, men eksporterer en Del deraf. Först naar Anvendelsen af
Kraftfoder bliver almindelig udover det hele Land, vil vi være istand til at udnytte
vore Fjeldbeiter og til at bringe vor Avi af saavel Melkekjör som Slagtekvæg
op til en Höide, der svarer til Landets naturlige Betingelser.
Sveriges og Norges Indförsel og Udförsel af Kraftfoder i 1892 fretngaar
af fölgende Tal:
Til Sammenligning hidsættes fölgende Tal, der viser Indförselen til Danmark
i 1892:
Klid 100 Kg. 985,675 Kr. 8,739,000
Oliekager.... » 727,728 » 7,706,000
Raps og anden Sæd » 67,515 » 1,364,145
Hertil kommer de store Mængder af Mais og Byg, der til Danmark indföres
til Brug som Foder.
Vore Fiskerier vilde paa dette Omraade kunne yde vört Landbrug en
værdifuld Hjælp, som vi imidlertid ikke har forstaaet at benytte; som bekjendt
kan nemlig Sild og anden Fisk anvendes ikke blöt som nu tildels til Gjödning,
men ogsaa med megen Fordel som Foderstof. Man vilde da ikke behöve
som ofte nu, naar Fångsten er rig og Salgsprisen for lav, at kaste Silden ud,
saa at mange af vore Fiskepladse derved forpestes. Om de heldige Besultater
Fodring med Sild har givet, har jeg i sin Tid givet Indberetninger fra Leith.
Hvor det gjælder om att fremme vor Eksport, ser man altid hen til det
britiske Marked; derhen gaar daa ogsaa, som bekjendt, næsten alt hvad vi udförer
af Meieriprodukter, og derhen har vor Eksport af Slagtekvæg gaaet.
Det er altid saa sin Sag at have sin Eksport i en saa höi Grad baseret paa
et eneste Land; nye Konkurrenter kan indfinde sig, uforudseede Omstændigheder
kan indtræffe, der indskrænker eller rentud afbryder Eksporten til vedkommende
Land, og naar vi saa mangler andre Markeder, hvor vi kan söge
at dække os, staar vi der næsten hjælpelöse. Dette var saaledes Tilfældet,
da det aidste britiske Forbud ganske afbröd Eksporten af saavel Kvæg som
Faar fra vore Lande; for svensk Kvægs Vedkommende staar Forbudet fremdeles
ved Magt. Da det efter dette Forbuds Udstedelse gjaldt at finde et nyt
Marked, henlededes Opmærksomheden paa Tydskland, hvor det nu er lykkedes
Sverige ganske godt at oparbeide et saadant. Endnu i 1889 opgik Importen
af svensk Kvæg ti! Tydskland kun til c:a 500 Stykker; i 1893 opgik den
derimod til 12,294 Stykker Kvreg og 1,794 Svin.

524
Den tydske Kvægbestands Tilvækst synes ikke at dække Tydsklands med
den stigende Folkeniængde og bedre Levemaade voksende Forbrug af Kjöd.
Kvægbestanden var:
Paa 100 Indbyggere kom der:
Hornkvæg Faar Svin
Januar 1883 34.5 42.0 20.1
B 1893 35.5 27.5 24.6
Samtidig ined at Eksporten af Kvæg fra Tydskland stadig har aftaget,
er Importen i stadig Stigende, saaledes som fölgende Tabel viser:
Af disse Tal fretngaar tilfulde, hvilket vigtigt Marked for saavel Kvæg
som Kjöd Tydskland i Virkeligheden er og maa vedblive at være. For det
svenske Kvæg passer det tydske Marked for en stor Del bedre end det britiske,
og netop derfor er det ogsaa gaaet saa let at skaffe det svenske Kvæg

525
Indpas paa det tydske Marked; i Rhinegnenc forbruges der nemlig store Mængder
af Kokjöd, og derhen er Afsætningen af svenske Melkekjör gaaet.
Imidlertid mödte Eksporten af svensk Kvæg til Tydskland iaar en pludselig
Elindring, idet Rygtet om at Mule- og Klövesyge var udbrudt paa Harlösa i
Skaane fremkaldte Forbud mod Indförselen derai' til omtrent hele Tydskland. For
Hamburgs Vedkommende er Forbudet nu ændret derhen, at svenske Kvæg söværts
kan indföres hertil, saafremt det ved den för Landsættelsen stedfundne Undersögelse
befindes at være friskt, medens derimod den hele Sending tilbagevises,
om noget Dyr viser sig at være sygt; de indförte Dyr maa ikke föres videre,
men stråks nedslagtes i Byens offentlige Slagtehuse. Som en Fölge af den sted·
fundne Indskrænkning af den frie Indförsel er den videre Udvikling af den
svenske Kvægeksport til Tydskland, som man iaar ellers kunde have ventet,
som rimeligt kan være, udeblevet; imidlertid har dog Eksporten, til Trods for
de ugunstige Forhold, holdt sig paa omtrent samme Punkt som i de förste
Maaneder af forrige Aar, og heri tör man vistnok se et glædeligt Tegn paa,
at det svenske Kvæg allerede har vundet fast Fod paa det tydske Marked.
Imidlertid synes vi under saadanue, Forhold, hvor et blöt og bart Rygte
allerede er istand til at sætte vor Kreatureksport i Fare, ikke at kunne basere
en stor og betydningsfuld Del af vört Landbrug paa en saadan Eksport; naar
Landmanden ikke kan ydes nogen Garanti imod Importförbud i de fremmede
Lande, kan man heller ikko godt opfordre ham til at kaste sig paa en Bedrift,
der en vakker Dag kan afskjæres fra al Afsætning. Selv med Anvendelse af
de störste Forsigtighedsregler og det mest udmærkede Veterinærvæsen vil man
ikke kunne sikre sig helt imod, at Tilfælde af visse Husdyrsygdomme, der ikke
alene indföres med Dyr, men med Ströelse, Halm o. s. v. og endog kan hænge
i Menneskers Klæder, af og til slipper ind. Hvad særlig Tydskland angaar,
saa maa man endvidere regne med den stærke agrariske Bevægelse hersteds,
for hvilken Indförselsforbud til alle Kanter som siængende fremmed Konkurrence
ude er et stærkt eftertragtet Maal; lignende Bevæggrunde til Importforbud
vil ogsaa kunne gjöre sig gjældende i andre Lande.
Denne Betragtning synes at maatte före derhen, at en indgaaende Undersögelse
af, hvorvidt Eksporten af levende Kreaturer efterhaanden kunde aflöses
af en Eksport af ferskt Kjöd, vil være nödvendig. Et saadant Skridt er tildels
gjort af andre Nationer; saaledes begynder den store Kvægudförsel fra
Nordamerika paa Grund af den resikable Transport og de betydelige Transportomkostninger
at give Pläds for en stadig tiltagende Eksport af ferskt Kjöd,
og Belgien og Holland udförer betydelige Mængder af ferskt Kjöd til England.
Paa en saadan Eksport var det ogsaa Danmark slog ind, da det britiske Forbud
mod Indförsel af dansk levende Kvæg gjorde en pludselig Ende paa den store
Udförsel deraf; Resultatet af Danmarks Bestræbelser har været, at Udförselen
af Kjöd, der lige til 1891 var mindre end Indförselen deraf, i 1893 översteg
denne sidste med 11.6 Millioner B.
Ved Siden af det engelske Marked (London, Newcastle, Edinburgh) har
Danmark, til Trods for at Tolden paa Kjöd i Tydskland er betydelig höiere
end paa levende Kvæg, nu begyndt ogsaa at oparbeide et Marked for sit Kjöd
i Berlin. Tolden er for
en Okse 25.50 Mk
» Ko 9.— »
» Tyr 9·— »
Ungkvæg indt. 2 1/2 Aar pr St. 5.— »
en Kalv under 6 Uger 3.— »
et Svin _. 5.— Mk
» Faar 1.— i>
Ferskt Kjöd (Svinekjöd undtaget)
pr 100 Kg. 15.— >
Svinekjöd > » 17.— »

526
Eksport af Kjöd istedetfor af Kvæg medförer adskillige Fordele, særlig
derved at vi selv, naar Slagtningen foregaar hjemiae, kan dragé Nytte af Affaldet.
Vi eksporterer ofte Kvæg og Faar, der först maa undergaa Pedning
för de kan aælges til Slagt; saaledes kjöbtes de fra Norge til England indförte
Faar af Farmerne til Fedning, medens der samtidig fra Hamburg eksporteredes
derhen store Mængder af slagtede Faar. En Eksport af Kjöd vilde tvinge os
til selv at foretage Fedningen og den större Fortjeneste vilde kommc vört Land
tilgode.
Som Marked i Tydskland for saavel Kvæg som Kjöd mener jeg særlig at
burde pege paa Hamburg. For et Par Aar tilbage oprettedes der hersteds
store og tidsmæssige Slagtehuse, og i Löbet af forrige Aar byggedes der en
storartet Fryseanstalt. Særlig har Danmark siden det britiske Indföreelsforbud
vendt sin Eksport hertil; fra Sverige vil Kvægtransporten hertil blive meget
lettere, naar Nord-Ostersö-Kanalen aabnes. Tilförselen til Hamburg og Altona
i 1893 udgjorde:
Hornkvæg 140,874 St.
Kalve . 70,341 »
tils. 572,168 St., og Værdi Mk 60,691,000.
Faar 105,126 St.
Svin 255,827 »
Siden Forbudet mod at sende fremmed Kvæg videre herfra traadte i Kraft,
slagtes der mere end Byen selv forbruger, og Hamburg er derved blevet et
Marked for ferskt Kjöd, hvorfra betydelige Kvanta forsendes til andre Dele af
Tydskland. Mange af de Kreaturhandlere fra Rhinegnene, der tidligere kom
til Hamburg for at kjöbe levende Kvæg, kommer nu hertil for at gjöre Indkjöb
af Kjöd; paa samme Maade kunde i Fretntiden tydske Kreaturhandlere
tænkes at reise til Sverige ikke for som hidtil at gjöre Indkjöb af Kvæg, men
for at kjöbe Kjöd. Der vil sikkert fremdeles blive gjort betydelige Anstrengelser
for at udvide det hamburgske Kjödmarked; særlig er Opmærksotnheden
henvendt paa Vigtigheden af at lette Kjödtransporten til Tydsklands Indre ved
billige Jernbanefragter og ved afkjölede Rum i Jernbanevognene.
Gjennemsnitspriserne paa Slagtekvæg var i 1893 i Hamburg-Altona pr
50 Kg. netto:
Okser etc., bedste Sort Mk 59·36
» » middels » v 52'93
» » ringere » » 43'62
Kalve 1> 64-87
Svin, bedste Sort » 55'26
» middels » » 54'71
» ringere » » 54'—
I Ugen fra 8 til 14 Juli d. A. betaltes der hersteds for 50 Kg. Slagtevægt:
Okser og Kvier, l:ste Kvalitet Mk 66
» » » 2:den » v 58—61
Unge fede Kjör _ » 53—58
Ældre » » » 49 — 53
Ringere i> » 40 — 44
Tyre efter Kvalitet » 46 — 55
C. Bödtker.

Shanghai den 11 juni 1894.
527
(Årsberättelse för 1893.)
Ifölge den nylig udkomne Statistik af det kinesiske maritime Toldvæsen
var den samlede norske Tonnage paa Distriktets Havne i 1893 123,971 Ton,
heri iberegnet 5 Havne hvor ingen Vicekonsulater findes. Dette viser en Formindskelse
af 16,302 Ton mod forrige Aar 1892. Tonnagen herude er i
Virkeligheden steget, men Dampskibene har gaaet i Fart udenfor Distriktet, i
Nabolaget Hongkong, Japan, og paa Sibirien, hvor der ingen Konsulater findes.
Ingen svenske Skibe ankom til Kina.
Fragter. Der er ikke Anledning til at opgive de opseilede Bruttofragter,
da de fleste Dampskibe var i maanedlige Befragtninger, t. Ex. 915 Tons Register.
Damper havde Doll. 4,200 pr Maaned, en 560 Tons Baad Doll. 2,500
pr Maaned, en 485 Tons Damper erholdt paa Hösten Doll. 2,600.
Kulfragter fra Kolié til Shanghai var omtrent Doll. V15 fra Januar til
April, fra Mai til Oktober Doll. 1 og igjen Doll. Vi5 for Resten af Aaret.
Dampskibsfragterne fra New-York til Shanghai med Petroleum var 30 Sh. til
32 Sh. 6 D. pr Ton, dog engang saa lavt som 28 Sh. 9 D. For Seilskibe
noteredes 21 og 22 Goldcents pr Kasse.
Efter Kjöbmænds Sigende vilde en 4 à 5 ugentlig Linie mellem New-York
—Japan, Shanghai og Singapore direkte New-York betale sig, og man har henledet
Mseglernes i New-York Opmærksomhed derpaa. Fragtbaadene bör være
c:a 2,000 Tons Register med en Fart af 10 a 12 Mil, läste Petroleum i New-
York og tage Stykgods tilbage.
Fra Batum til Shanghai noteredes fra 8 til 10 l /2 D. pr Kasse.
Den samlede Drægtighed af kinesiske og fremmede Fartöier i 1893 var
for Shanghais Vedkommende 6,529,870 Ton. Petroleumtraden, som er meget
lönnende, synes at være helt overladt til amerikanske og britiske Seilfartöier.
Storbritannien indtager som tidligere den förste Pläds; Tonnagen til alle Traktathavne
under Aarets Löb gik op til 18,987,153 Ton eller 2/3 af den hele
Skibsfart, dernæst kommer Kina med 6,817,563 Ton og i tredie Række er
allerede Tydskland med 1,507,563 Ton, saa kommer Japan med 566,379 Ton
og derefter Osterrige med 353,530 Ton; det store Tonantal af det österrigske
Flag skyldes for en Del »Oesterreichischer Lloyds» Postdampskibe, der anlöber
Shanghai engang om Maaneden paa Reise til Japan, ellers viser den österrigske
Tonnage en betydelig Nedgång fra 1892, da Tonnagen gik op til 639,744 Ton.
Denne svære Tilbagegang kommer deraf, at den paa Iangtse-Floden farende
österrigske Floddamper, der gjorde regelmæssige Ture mellem Shanghai og Hankow,
kom under engelsk Flag — den tilhörte, som saa mange britiske Baade
gjör, Kineserne.
For Kineserne er det vanskeligt at faa sine Skibe under eget Flag, da
denne Gunst eller rettere sagt Monopol kun tilstaaes et Par Selskaber; ei heller
er de kinesiske Kjöbmænd begeistret for Drageflaget for deres Fartöier,
saalænge de maa betale saa dyrt for Fornöielsen, at neppe noget Udbytte kunde
ventes af Fragterne. De foretrække altsaa at have Dampskibene under fremmed
Flag, i et fremmed Firmas Navn, mod en rimelig Commission, samtidig som
de har fuld Kontrol över sine Fartöiers Befragtning, Ind- og Udklarering o. s. v.

528
Kursen i Shanghai-Taels og mexikanske Dollars paa à-vista-Vexler stillede
sig to Gange om Maaneden saaledes, taget ved Afgang af hver engelsk Post
T a e 1 s Mexikanske Dollars
Mai 3/10i 3/9J 73-23 7326
Juni 3/9J S/8| 7372 73'32
Juli 3/5g 3/4£ 73-175 73'675
August 3/5^ 3/5 73-875 73-375
September 3/4| 3/4 73-675 73-5
Oktober 3/32 3/47 75.5 73·67
November 3/2J 3/3J 73-42 73-37
December 8/2g 3/l| 73-58 73-7 1
Handel.
Toldindtasgterne er den sikreste Viser i Tilbagegang eller Tilvæxt i Kinas
Internationale Handel, og Tolden af Importartiklerne giver et slaaende Bevis
paa en Formindskelse. Toldindtraderne var Hkw.-Taels 21,989.300 eller Hkw.-
Taels 699,754 mindre end i 1892. De usikre Sölvpriser med en stadig synkende
Tendens for Prisen paa Sbanghai-Tael, der faldt under Aarets Löb fra
3 Sh. 10 7/8 D. til 3 Sh. 2 D., forstyrrede ikke alene Importniarkedet, men
disorganiserede ogsaa Exporttraden.
De væsentligste Indförselsartiklur, der har Interesse for Sverige og Norge,
var i 1893:
Fyrstikker. Medens der tidligere næsten udelukkende indförtes svenske
Fyrstikker, bar Japaneserne for en stor Del erobret dette uhyre Marked med
sin billige og forbedrede Vare; de har alle Fordele paa sin Side at kunne optage
Konkurrensen med Industridrivende i Europa og Amerika; ikke alene i
Fyrstikker, men paa mange andre Omraader har de vundet Terræn, saasooi
Bomuldsvarer, kemiske Säger, Papir, 01, Cement o. s. v. Japaneserne har
Raamaterialet i sit eget Land, dernaest billig Fragt, kort Distance og fremforalt
lav Arbéidslön. Svenske Fyrstikker, der kom i ConsigD·ation, blev solgt
med Tab.
Nedenstaaende Tabel viser, iföige den officielle Statistik, Importen af Fyrstikker
— hvor der ikke opgives hvorfra Fyrstikkerne er iudförte, kan man
med nogenlunde Sikkerhed sige, at de er hovedsagelig fra Japan, medens alle
Voxstikker er fra Österrige:
Newchwang:
Vox Gross 807 Værdi Hkw.-Tls 697
Træ » 124,820 » » 73,195
Træ
Tien tsin:
Gross 500,969 Vserdi Hkw.-Tls 241,086
Der var megen Efterspörgsel efter Fyrstikker og Importen viser en Tilvæxt
af 17 %.
Træ
C h e f o o:
Gross 229,325
Chunking:
Værdi Hkw.-Tls 149,213
Importen af Fyrstikker er forbudt blandt de kinesiske Kjöbmsend for at
beskytte Lokalindustrien dersteds; de fremmede Importörer kan naturlig handle
i denne Artikel.

529
Hankow:
Fyrstikker Gross 650,795 Værdi Hkw.-Tls 141,458
Kiukiang:
Importen har tiltaget 8 %.
Fyrstikker. Gross 31,360 Værdi Hkw.-Tls 9,546
Wuhu:
Fyrstikker Gross 253,005 Værdi Hkw.-Tls 60,136
Chinkiang:
De billige japanesiske Fyrstikker dominerede aldeles Markedet og Importen
er 30 % större end ifjor.
Fyrstikker Gross 678.575 Værdi Hkw.-Tls 130,685
Shanghai:
Vox Gross 36,053 Værdi Hkw.-Tls 11,080
Træ (europæiske)... » 218,733 » » 76,088
» (japanesiske)... » 1,839,415 » » 332,474
Ningpo:
Træ (europæiske) Gross 17,010 Værdi Hkw.-Tls 4,110
» (japanesiske) » 328,155 » » 57,813
Wenchow:
Træ (japanesiske) Gross 48,000 Værdi Hkw.-Tls 10,629
Foochow:
Her har Importen af japanesiske Stikker steget 28,148 Gross, medens den
har formindsket fra Europa med 3,581 Gross; japanesiske Fyrstikker roses af
Kineserne baade for deres Billighed og gode Kvalitet.
Træ (europæiske) Gross 5.126 Værdi Hkw.-Tls 2,214
» (japanesiske) » 141,634 » » 31,989
Tamsui:
Træ (japanesiska) Gross 143,300 Værdi Hkw.-Tls 27,992
Tainan:
Træ Gross 19,292 Værdi Hkw.-Tls 5,704
Amoy:
Træ (europæiske) Gross 3,589 Værdi Hkw.-Tls 2,377
» (japanesiske) » 522,544 » » 90,867
Swatow:
Træ (europæiske) Gross 675 Værdi Hkw.-Tls 399
B (japanesiske) » 568,775 » s> 125.178
Canton:
Træ (europæiske) Gross 550 Værdi Hkw.-Tls 110
B (japanesiske) » 447,839 » » 89,389

530
Kowloon:
Træ Groas 380,168 Værdi Hkw.-Tls 83,639
Lappa:
Træ Gross 448,741 Værdi Hkw.-Tls 105,540
Kungchow:
Træ (europæiskc) Gross 138 Værdi Hkw.-Tls 123
» (japanesiske) » 195,250 » » 35,276
Pakhoi:
Træ (japanesiske) Gross 373,750 Værdi Hkw.-Tls 81,137
Lungehow:
Tonkin-Fyrstikker vü snart forplante de japanesiske, som nu er i Brug i
det nordlige Tonkin og lier. Produktionen af Fyrstikker i Haiphong og Hanoi
er ikke paa långt nær saa stor som Efterspörgselen. Der er Tale om at oprette
flere Fabrikker i Tonkin, da de kan konkurrere med Japan, som har en
Transport af 2,000 Mile, medens Distancen fra Tonkin blöt er 100.
Mengtsz:
Træ (europæiske) Gross 8,644 Værdi Hkw.-Tls 8,086
» Qapanesiske) » 4,913 » » 1,683
Totalimporten af Fyrstikker til hele Kina var Gross 6,098,356 til en
Værdi af Hkw.-Taels 1,540,387.
Jerv. Totalimporten var: Piculs
Værdi
Hkw.-Taels
»Nailrod» 296,926 581,453
Stangjern 107,727 262,062
»Hoop iron» 15,397 39,172
Plader . 38,347 148,618
»Wire» 61.497 214,141
»Pig» 62^087 80,259
Gammelt.. 501,431 622^527
Spiger 8,128 27,534
Ankere og Kjættinger 11,715 32,922
Petroleum. Gallons
Værdi
Hkw.-Taels
Amerikansk 36,720,382 4,086,661
Russisk 13,286,198 1,484,534
Baade Forbruget af amerikansk og russisk Olie har tiltaget uhyre; den
samlede Forögelse siden 1892 belöb sig til 9,473,000 Gallons; af denne Del
bidrog den amerikanske Olie 4,836,000 og russiske 4,637,000.
Petroleum fra Batum brioges nu (1894) i »bulks i saakaldte »tanksteamersD·,
allerede to har været her iaar og Olien putnpes ud paa en Dag og to
i et stort Reservoir. Det er Meningen att oprette »tanks» (Reservoirer) i andre
Traktathavne, efterhvert som Kineserne bliver fortrolig med denne nye
Maade at bringe Olien hid paa; i Begyndeisen for en 3 Maaneder siden
gjorde de Indfödte adskillig Modstand, der först blev ordnet gjennem diplomatisk

531
Hjælp fra Peking. Uagtet disse Reservoirer ligger ganske isolerede og i god
Afstand fra kinesiske Huse, havde dog Kineserne i de omkringliggende Landsbyer
fattet stærk Mistanke oin, at dette farlige Stof vilde expiodcre og bræude
ikke alene Husene op, men ogsaa Skibene paa Floden. Olien bringes hertil
af de saakaldte »Shell line steamerss; der er 10 bygget for dette Öiemed,
hver paa c:a 2,500 Ton. Fölgen af dette Foretagende vil vel blive, at den
amerikanske Olie, for at knnne konkurrere med den russiske, maa falde i Pris,
og det mener muligens en Keduktion i Fragterne fra New-York.
I denne tiltagende Petroleumtrade var nere af Norges störste Dampere
emploierede.
Vserdi
Hkw.-Taels
Smör og Ost 59.261
Stearinlys 89,014
Cement 102,887
Cigaretter 67,942
Cigarer 66,988
Kul Ton 428,940 2,096.063
Kul importöres væsentlig fra Japan og flere norske Pampere var befragtede
i Kultraden Nagasaki og Meji til Shanghai.
Vserdi
Hkw.·Taeis
Glas, Kasser 111,812 278,775
Vin, Öl og Spirituösa 372.428
Sæbe 387.576
Trælast 1,032,190
Anilin-Farver 1,017,406
Fisk og Fiskevarer 3,111,321
Beche de mar (törrede Ilolothuria eller SöpBlser)
Piculs 41,518 1.052,993
Ris.... » 9,474,561 12.965^249
Sandaltræ » 117.887 669.672
Sögrses og Agar-Agar » 454.365 892,611
Sukker » 1,549,297 7,428,635
Condenseret Mælk Dusin 45,257 48.353
Parfumerier 38,628
Hermetik Piculs 523 4.189
De ræsentügste Exportartikler vare:
The:
Pieuls
A'ærdi
Hkw.-Taels
sort 1.190.205 21,940.046
grön 236,236 5,705.291
»Brick»
Silke:
382.361 2.676.514
raa hvid 68,051 21,847,170
raa gul 12,345 2,537,757
raa vild 13,758 1,402,577
»refuse» 57,614 2,920,083
Silketöier 14,611 7,847,498
Skind 1,299,159

532
Huder, Ko- og Böffel- 95.597 752,747
Hamp 79,661 475,344
Straafletninger 100.450 2,429.079
Kamfer 32.563 711,942
Fjær og Dun 54,186 356,271
Bouiuld, raa 576,155 6,166,182
Horn.. 14,541 131,230
Papir 241,915 1,756,807
Tobaksblade 110,513 1,203,878
Uld, Kamel- og Faar- 130,072 1.324,481
Bhabarber 6,587 190,142
Cassia Lignea 34,328 229,689
Fisk og Fiskeriprodukter 761,190
Frugt, alle Sorter 778,723
Moskus 26-33 363,098
Galnödder 47,973 570,624
Porcelæn og Fayence 317,515 1,178,834
Ruller
Matter 406,806 1.466,748
Silkehandelen. Saisonen begyndte godt, men senere blev Markedet forstyrret
paa Grund af Sölvpriserne, saa der blev Tab for dem som var engageret
i denne ellers saa lönuende Trade. Heller ikke kan det betragtes som et
heldigt Aar for The-Exportörerne. Rusland kjöbte 10,000,000 Pund mere end
i 1892, modens Storbritannien kjöbte 3,000,000 & mindre.
Straafletninger. Kineserne er ligegyldig i Behandlingen af Straafletninger
og Fölgen er, at man i England og Amerika foretrækker den japanesiske Vare.
Japaneserne giver sig mere Umage ved Industrien og leverer en fortrinlig Vare.
Den europæiske Bydel i Shanghai feirede den 17 og 18 November sit
femti Åars Jubilæum og Byen var den förste Aften klædt i Festskrud og alle
Huse uden Undtagelse pragtfuldt illuminerede.
Med Jernbanearbeidet i Mandtschuriet gaar det langsomt fremad, det vil
antagelig vare fire Aar för Tientsin er förbunden med Newchwang og Moukden,
som er Hovedstaden i Mandtschuriet,
Sundhedstilstuiiden var 1893 god, men nu (Juni 1894) frygter man, at
den sorte Pest skal komme til Shanghai — den er allerede i Canton og Hongkong.
Her er taget alle Forholdsregler til at forhindre Indpas af denne forfærdelige
Epidemi; desværre holdt Lasgernes Udsagn ikke Stik, at der ingen
Fare var for Europæerne, for allerede syv Europæere i Hongkong er angreben,
to med dödeligt Udfald, rigtignok bland dem, hvis haarde Pligt det var at udföre
Hus til Hus Visitationen blandt Kineserne, som jo ikke er synderlig renslige
efter vore Begrebor. Över 100,000 Kinesere eller Halvdelen af Kolonien
i Hongkong har allerede forladt Byen og dagligen flygter 3- à 4,000 Kinesere,
saa Handel og Trafik er lammet.
Missiohsvirksomheden. Antallet af svenske og norske Missionærer i Kina
er steget ganske betydeligt; her er henimod 150 Missionærer. International
Missionary Alliance i New-York har engageret en Msengde Svenskere i Sverige
for Sägen mod en meget billig Betaling, 200 Gulddollars pr Aar. Disse er
stationerede i forskjellige Landsbyer i den nordlige Del af Provindsen Shansi,

533
hvor Befolkningen anses for at være nogenlunde venlig stemt mod de fremmede,
som kan tilskrives den store Fattigdom samt den ofte forekommende Hungersnöd
i Landet, der er fremkaldt gjennem de hyppige Oversvömmelser eller läng
Törke. De fremmede i Kina har tidligere samlet store Bidrag baade her og
i Europa og Amerika, som Missionærerne har fordelt blandt de tusentals Nödlidende,
og denne Hjælp liar Befolkningen nu i taknetnnielig Erindring. Det
skal være overordentlig billig at leve deroppe, Maden er omtrent ligesaa billig
som Luften, og de svenske Missionærer läder til at være tilfreds med deres
Valg. Et större Antal Missionærer, c:a 30, er ventendes hertil i Löbet af Sommeren
fra Sverige, ogsaa understöttet af International Missionary Alliance; de
er alle Folk uden missionær Dannelse, rekruterede fra de lavere Samfundsklasser.
I Sungpu, en Dagsreise fra Hankow, blev som bekjendt ifjor i Juli Maa·
ned to sveuske Missionærer, Wikholm og Johanson, paa det grusomste myrdet.
De afdöde Missionærer troede der var ingen Fare og stolede, som desværre
altid er Tilfældet, paa Kineserne i deres Emploi. Missionærerne var gjeutagne
Gange blevet advaret af Vicekonsuln i Hankow og de kinesiske Eoibedsmænd
at fjerne sig fra Stedet, alt uden Nytte. Det var denne deres Halsstarrighed
der bragte Ulykken över dem. Fölgen af denne sörgelige Begivenhed var, at
Mordene satte hele Fremmedskolonien i Kina i Bevægelse og en voldsom Agitation
blev sat igång i Pressen.
Heldigvis blev denne indviklede og uhyre vanskelige Sag ordnet inden et
halvt Åars forlöb paa en for Sverige ærefuld og tilfredsstillende Maade, idet
Missionen i Sungpu skal gjenoprettes næste Aar; endvidere betalte kinesiske
Regjeringen en större Skadeerstatning i Kontanter og Morderne blev straffede
paa en grusom Maade.
Iaar er den norske Mission i Yi-ling, to Dagsreiser fra Chinkiang ved
Yangtsefloden, bleven ödelagt; Missionærerne Helgesen og Kristensen släp heldigvis
med Livet derfra.
Underhandlinger om Opreisning er allerede indledet med de kinesiske
Myndigheder, men det bör bemærkes, at alle Forretninger med Kinesere og
orientalske Folk idethele taget gaar uhyre trægt og lægger Beslag paa en Masse
Tid; antagelig vil denne Sag være ordnet i Slutningen af Aaret.
Missionen har i andre Henseender hävt adskillige Uheld paa flere Kanter.
Uroligheder har vist sig ikke alone i Hupehprovindsen och Yangtsedalen, men
ogsaa i det nordlige Kina; i Byen Singan t. Ex. har de drevet alle Missionærerne
paa Porten, med Undtagelse af en norsk Missionær, som läder til at være
meget afholdt af Kineserne i denne ældgamle store By. Flere Missionærer er
döde — et Tab, som niaa beklages, var den fremragende svenske Missionær
Candidat Emanuel Olsson —, to er blevne sindsyge, and last not least, som
var at vente, Sungpumordene med den voldsomme Agitation, det Tordenbrag,
der fulgte efter paa, har sat oudt Blod i Kineserne og Missionærerne har derved
skadet sin egen Sag. Til Ære for de katolske Missionærer og »China
Inlands-Missionens Medieminer niaa det bemærkes, at ingen af dem i mindste
Mon billigede Fremgangsmaadeu, de stadige og tildels usandfærdige Angreb i
Pressen.
Carl Bock.

Stuttgart den 28 april 1894.
534
(Årsberättelse för 1893.)
Ur handelskammarens i Stuttgart årsberättelse meddelas följande utdrag:
De låga spanmålsprisen och den rådande foderbristen bidrogo att göra året
1893 mycket bekymmersamt. Antalet nötkreatur i Würtemberg nedgick med
200,000 st. och landtbruket led derigenom en förlust, som kan uppskattas till
30 mill. mark. I sielfva verket var missväxten pà ängar och klöfverfält sådan,
att afkastningen icke mer än två gånger under innevarande århundrade
varit så knapp; hö betingade en tid ett pris af 10 mk pr 50 kg. Äfven
hafre och humle gåfvo skörd vida under medelmåttan och då till allt detta
kommo de ruinerande spanmålsprisen, kan man göra sig en föreställning om det
hårdt pröfvade läge, hvari landtmannanäringeu befann sig. Den prisstegring
man kunde väntat af det ringa skördeutfallet och tullkriget med Ryssland paralyserades
genom införsel från annat håll, särskildt af hvete från Amerika,
hvilket öfversvämmade den tyska marknaden.
Qvarnindustrien förde på grund af många omständigheter en bekymmersam
tillvaro, hvartill icke minst bidrog den i Preussen införda staffeltariffen; vår
tidigare afsättning på Elsass och Baden aftog och från de stora qyaruarne i
Rhentrakten mötte oss en svår konkurrens.
Humle lemnade på grund af den starka torkan knappt mer än fjerdedels
skörd och vår annars så pålitlige afnämare England fylde sitt behof från
Amerika, hvarest skörden utfallit synnerligen väl. Frukt af alla slag gaf rik
skörd och kan man anslå den i värde till omkr. 10 mill. mk. Afven vinfälten
syntes lofvande och man väntade allmänt att erhålla ett »Ausstichs-vin, men
utvecklingen af drufvorna aftog betänkligt i augusti och då sedan väderleken
blef mycket regnig, var man tvungen att i början af oktober företaga skörden,
på det att icke drufvorna skulle förstöras på fältet.
276,000 hl., kan anslås till omkr. 13 mill. mk.
Värdet af vinskörden,
Om sockerlmvdteringen yttrar fabriken i Stuttgart, att året 1892—93
lemnade något bättre resultat än sin föregångare, och ehuru qvaliteten icke var
prima, gåfvo dock betorna riklig afkastning. För det nya året, som började
med den 1 augusti, gestaltade sig förbållandet sämre på grund af den ihållande
torkan, och skörden af hvitbetor blef också i Sydtyskland knapp, utan att qvaliteten
deri förbättrades något.
På den kemiska industriens område har länge en betydlig öfverproduktion
gjort sig gällande och ett allt längre drifvet bortslumpande af dess alster har
haft till följd att äfven det mest samvetsgranna arbete blir illa betaldt. Endast
de artiklar, som skyddats genom koalitioner mellan tillverkarne, hafva någorlunda
hållit sig uppe.
Den hausserörelse, som gjorde sig gällande i bomull vid slutet af år 1892,
afstannade under första qvartalet följande år. hufvudsakligen emedan gynsamma
skördeunderrättelser ingingo och strejken i Oldham, hvarest 15 mill. spindlar
äro i verksamhet, mot förmodan räckte ända in i mars. Vid denDa tid inlupo
oroande underrättelser från Manchester och från den amerikanska marknaden,
på samma gång svåra rubbningar träffade en mängd australiska banker, hvilket

535
allt hade till följd att spekulanterna i råvaran måste till hvad pris som helst
realisera sina förbindelser. Följden blef nu en baisse, som räckte ända in i
juni, och först med den milda våren och heta sommaren inträdde förbättring
i affärerna, så att lagren kunde lättas.
Ullmarknaden, för såvidt den rör sig med inhemsk vara, har gått mycket
tillbaka, framför allt emedan man allmänt föredrager den koloniala varan såsom
smidigare och mera glänsande. Priset gick för vår egen bomull ned så lågt,
att man måste gå tillbaka ända till 1848 för att finna ett motstycke dertill.
Transatlantisk ull hade god afsättning ända till maj, då hela spinnindustrien
tog intryck af krisen i Förenta Staterna och Australien, liksom af det ogynsamma
affärsläget i England och vexlingarne i den österrikiska valutan.
De nämnda kriserna, tullkriget med Ryssland och flere andra orsaker
gjorde att jernindustrien hade svåra pröfningar, och flere betydande etablissementer,
som förut stödt sig på export, måste nu hålla sig till den tyska marknaden,
der de underbjödo hvarandra till ytterlighet. Häri gjorde de mera tillfredsställande
vårmånaderna med god afsättning föga ändring, och först på senhösten
blef marknaden bättre.
Den under året rådande foderbristen medförde en nedslagtning i massa af
kreatur och marknaden i hudar blef derigenom så öfverfyld, att prisen noterades
till blott 30 % af föregående årets. Affärerna i kalfskinn kunde häraf
haft nytta, men detta motverkades af kursfallet i Österrike, Italien och andra
länder. Handelsfördragen med Österrike och Schweiz hafva icke gifvit någon
lyftning åt lädervarubranschen hos oss, snarare tvärtom.
Alexandria den 30 april 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Adolphe Federer.
Den svenska skeppsfarten på distriktet omfattade:
I Alexandria: ankomna fartyg från Sverige med last 1 om 896 ton samt
från främmande länder med last 4 om 2,694 ton och i barlast 4 om 3,262
ton; och afgångna till främmande länder med last 4 fartyg om 3,664 ton och
i barlast 4 om 2,694 ton. In- och utgående frakter £ 5,058.
I Port Said: ankomna fartyg från främmande länder 5 om 3,174 ton,
hvilka alla afgingo till d:o i barlast.
Den förstnämnda hamnen besöktes af 30 norska fartyg om 35,785 ton,
den senare af 3 om 5,308 ton.
Suezkanalen passerades af inalles 3,341 fartyg af olika nationaliteter och
med en sammanlagd drägtighet af 7,659,068 ton. Mer än 2 /3 af hela fartygsantalet
och drägtigheten gingo under britisk flagg; bland de öfriga märktes 50
norska fartyg om 88,674 ton.
Frakterna voro under hela året högst miserabla, beroende på det öfverflöd
af skeppsrum, som gör sig gällande trots all öfverproduktion på så många områden.
Det är emellertid glädjande att finna att de Förenade rikenas fartyg mera sökt
sig hit än förut och att de äfven varit väl lämpade för den fraktfart som härerbjudits.
Noteringarne voro:

536
Högst Lägst
Till Liverpool, bomull pr ton om 40 kub.-fot 16/6 6/0
» » spanmål pr quarter om 480 lbs 2/0 1/3
B London, Hull och Östkusten, bomullsfrö pr ton... 14/0 5/0
» » » » B spanniål pr quarter 2/6 1/0
Trävaror. Såsom förut framhållits, har införseln af hithörande artiklar
stigit högst betydligt i den mån välståndet bland befolkningen ökats och ordentliga
hus hunnit aflösa de forna lerhyddorna. Från Sverige och Norge infördes
16,292 std och det torde kunna väntas en mycket större afsättniDg under
kommande år. Priset noterades för bräder i genomsnitt £ 12 och för
bjelkar £ 5. 10. 0 pr std cif.
Jern direkt från Sverige hitkommer ännu i begränsad mängd; efterfrågan
är dock i stigande, såsom visas af den indirekta skeppningen öfver engelska,
tyska och belgiska hamnar.
Bomull. Odlingen häraf kommer helt säkert att utvidgas genom reglering
af vattenståndet, hvarigenom stora, nu öde fält kunna göras nyttiga.
Man är för ändamålet betänkt på att uppföra stora behållare, hvilka skola uppsamla
och bringa till användning mycket vatten, som nu går förloradt. Utförseln
af bomull uppgick för året till 714,000 balar, hvilka betingade i genomsnitt
4 3 /4 d. pr Ib f. o. b. Af bomullsfrö skeppades, hufvudsakligen till England,
390,000 ton. Priset var £ 5. 5. 0 pr ton f. o. b. Åtskilligt går
emellertid till våra inhemska oljeslagerier.
Skörden af hvete var tillfredsställande, hvilket emellertid icke kan sägas
om korn och majs. Bönor lemnade deremot en synnerligen rik afkastning.
Vårt rörsocker har nu funnit väg till den europeiska marknaden och konkurrerar
i Nordamerika med vestindisk vara. Exporten uppgick till 53,000 ton.
Den allmänna ställningen i Egypten är glädjande: lugn råder i landet
och statens papper stå alla öfver pari, ränteliqvider och amorteringar gå sin
jemna gång och nyttiga reformer utmärka den britiska ockupationsstyrelsen.
Handelsbudgeten utvisar ett importvärde af omkr. 8 3/4 mill. och exportvärde
af 12 3/4 mill. egyptiska pund mot resp. 9 mill. och 13 1/3 niill. året
förut.
En direkt ånghåtslinie mellan Egypten och de Förenade rikena vore säkerligen
af största nytta för handelsomsättningen. I fjol gick blott en sockerladdning
direkt till Stockholm, bvare.mot flere nådde Sverige öfver Hull. Bomull
torde äfven härvidlag kunna medtagas i räkningen, och på samma gång kunde
öppnas många tillfällen för de Förenade rikenas produkter att här afsättas. Det
nu rådande transitosystemet tynger allt för mycket på handelsutbytet.
H. Barker.

Lissabon den 28 juni 1894.
537
(Årsberättelse för 1893.)
Da Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 22 10,049
» andra länder » 7 3,506
» » i barlast 52 23,044
Summa 81 36,599
Afgångna: till Sverige med last 47 16,824
i> andra länder » 16 9,650
» r> i barlast 19 10.399
Summa 82 36,873
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 75 24.726
» » i barlast 2 1,782
» Sverige med last 11 5,519
» andra länder » 59 24,638
» >i i barlast _. 94 35^886
Summa 241 92,551
Afgångna: till Norge med last 69 21,739
» s> i barlast 2 770
» Sverige med last 21 7,606
» andra länder » 31 16,117
» J> i barlast 118 45,654
Summa 241 91,886
Anmärkas bör dock, att af ofvanstående i barlast afgångna fartyg en del
afgått från Lissabon till Setubal med barlast af salt — del af last — för att
derstädes komplettera lasten; följaktligen hafva dessa fartyg, som i verkligheten
endast under en resa i Portugal lastat salt, blifvit tvenne gånger upptagna,
först i barlast och sedan med last.
Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde:
Antal
29
Svenska
Ton
13,555
Antal
145
Norska
Ton
54,883
Antal
174
Tillsammans
Ton
68,438
Ber. om Handel o. Sjöfart. 35

538
Hela antalet med last afgångna fartyg utgjorde:
Antal
63
Svenska
Ton
26,470
Antal
121
Norska
Ton
45,462
Fraktförtjensten under år 1893 utgjorde:
För i svenska fartyg införda varor:
£ 5,503 af ångfartyg
» 5,131 » segelfartyg
£ 10,634 mot £ 10,367 år 1892
och för utförda varor:
£ 6,550 af ångfartyg
» 8,092 » segelfartyg
£ 14,642 mot £ 14,834 år 1892.
För i norska fartyg införda varor:
£ 19,138 af ångfartyg
» 14,732 » segelfartyg
£ 33,870 mot £ 29,546 år 1892
och för utförda varor:
£ 14,807 af ångfartyg
» 11,623 » segelfartyg
£ 26,430 mot £ 23,360 är 1892.
Antal
184
Tillsammans
Ton
71,932
De Förenade rikenas skeppsfart å distriktet under de fyra senaste åren
utgjorde:
Handel.
Ehuru de dåliga finansiella förhållanden, hvarunder Portugal allt sedan
1891 lidit, under det förflutna året icke i något hänseende förbättrats, utan
snararare tvärt om — agiot på £ varierade mellan 29 och 30 % mot 22 à
23 % år 1892 —, har dock handeln varit tetnligen liflig, i synnerhet med
de Förenade rikena, hvilkas export till Portugal af trävaror, jern och klippfisk
varit betydligt större än under år 1892.

539
Den nya tulltaxan af år 1892, som genom förhöjda tullsatser på de flesta
från utlandet kommande varor skulle skydda den inhemska industrien och befrämja
exporteD, har till en stor del icke utöfvat åsyftad verkan. Importen
har under året betydligt tilltagit, medan exporten deremot aftagit.
Totalvärdet af alla till Portugal importerade varor utgjorde:
år 1893 reis 38,314,780,000
mot » 1892.... » 30,829,153,000
och totalvärdet af alla exporterade varor utgjorde:
år 1893 reis 23,358,739,000
mot » 1892. » 24,630,191,000
Detta förhållande är så mycket mer anmärkningsvärdt, som Portugal till
följd af den rådande kursen kunnat afsätta sina varor för närmare 30 % billigare
pris än andra länder. Orsaken härtill torde nian få söka dels i årets
ytterst dåliga skörd, som vållade att importen af hvete och majs uppgick till
omkring 25,656 ton mera än under år 1892, och dels i den alltjemt rådande
penningekrisen.
Trävaror. Importen af denna artikel var under året ovanligt stor, äfven
från de Förenade rikena, såsom framgår af följande jemförelse:
Till Portugal infördes från alla länder tillsammans
1892 1893
Bjelkar kbm. 6.595 17,034
deraf från Sverige och Norge » 730 4,865
Plankor » 10,215 5,937
deraf från Sverige och Norge » 4,797 4,991
Sågade bräder » 33,874 45,476
deraf från Sverige och Norge » 15.276 32,257
De Förenade rikena hafva alltså icke allenast fördubblat sin utförsel af
trävaror till Portugal, utan intogo jeruväl första rummet bland alla länder, som
exportera ofvannämnda artiklar.
Som ett mycket betydligt förråd af trävaror förblef magasineradt vid årets
slut, kommer antagligen importen att under år 1894 något minskas.
Prisen under år 1893 hafva varit approximativt följande:
Plankor, l:a qvalitet reis 13,500
» 2:a » « 12.500 pr tolft 14'×9"X3"
» 3:a » » 11,500
Bjelkar l:a » » 11,500 pr 35' = 1 kbm.
Jern och stål. Ehuru importen af jern från alla länder tillsammans varit
underlägsen föregående års, har den dock från de Förenade rikena i icke ringa
grad tilltagit, ett förhållande som antagligen kommer att årligen inträffa, allt
sedan den nu gällande tullsatseu icke mera såsom förr beräknas ad valorem utan
per ton och derigenom det svenska jernet blir likstäldt med andra länders.
Importen af allt slags jern, såsom stångjern och jernplåt, inberäknadt rails
och nödigt tillbehör för fästande deraf, var under år
1892 1893
Från alla länder tillsammans ton 44,363 41,943
deraf från Sverige och Norge « 2,209 4,407
Stål, från alla länder tillsammans » 1,157 1,773
deraf från Sverige och Norge » 180 132

540
Trämassa. På grund af förhöjda tullsatser på papper antogs en förökad
afaättning af trämassa skola ega rum till Portugal; så har äfven under året
varit fallet, men beklagligtvis fortfar den direkta importen från de Förenade
rikena att årligen aftaga. Någon giltig grund härtill låter sig svårligen angifva,
enär den svenska och norska trämassan så väl till pris som qvalitet viil
torde kunna konkurrera med hvilket lands som helst.
Vara trämassefabriker borde följa bruket i andra länder, som sända handelsresande
med prof till Portugal för att skaffa sig beställningar.
Under de senaste fyra åren var importen af trämassa följande:
1890 1891 1892 1893
Från alla länder tillsammans ton 1,208 993 887 1,183
deraf från Sverige och Norge » 428 389 287 237
De Förenade rikena fylde landets behof af trämassa med omkring 1/3 deraf
under åren 1890, 1891 och 1892; under år 1893 deremot endast med 1/5.
Portugals förbrukning af trämassa har under året dock varit större än
importen, emedan en i närheten af Oporto anlagd trämassefabrik med fördel
försett några större pappersfabriker med trämassa.
Is. Inom hela distriktet är det endast ett ölbryggeri i Lissabon som hittills
importerat
218 ton.
ärligen en last norsk is; år 1893 utgjorde importen deraf
Inhemska fabriker fylla landets behof med konstgjord is.
Salt.
ogynsam.
Äfven under detta år utföll, emot förväntan, skörden ytterst
Priset på salt i Setubal har, till följd af de tvenne senaste årens dåliga
skördar, stigit från 1,200 reis till 1,400 och vid slutet af året till 1,600 reis
pr moj, fritt långs sidan af fartyget.
Portugals export af salt utgjorde under åren
1892 1893
Till alla länder tillsammans ton 153,249 168,055
» Sverige och Norge » 55,945 64.583
Det billigare medelhafssaltet är fortfarande en stark konkurrent till det
portugisiska.
Vin. Den allmänna missväxten drabbade äfven vinplanteringarne, i det att
dels phylloxeran, dels den under året rådande torkan förstörde mer än hälften
af skörden.
1893 års skörd beräknas till omkring 1,900,000 hektoliter mot omkring
4,000.000 hektoliter år 1892.
Vinexporten under året var ock mycket underlägsen den för år 1892;
deremot har utförseln till de Förenade rikena betydligt tilltagit.
Portugals vinexport var under åren
Hvita och röda lättare viner, till alla län­
1892 1893
der tillsammans dekaliter 6,155,934 4,882,848
deraf till Sverige och Norge » 785 829
Madeira, till alla länder tillsammans » 192,940 196,211
deraf till Sverige och Norge » 40 208
Portviner, till alla länder tillsammans » 3,629,262 2,592,856
deraf till Sverige och Norge » 7,470 17,910

541
Kork. Korkexporten var under aret något mindre än under föregående
år, och utgjorde densamma under åren
1892 1893
Till alla länder tillsammans ton 23,424 22,656
deraf till Sverige och Norge » 1,252 1,292
Frakter.
Frakterna hafva fortfarande varit mycket låga, såsom framgår af nedanstående
noteringar:
Salt från Lissabon till
Trondhjem kr. 1'25 pr 140 liter
Stavanger » 0 - 90 à 1'00 pr d:o
Christiansund » 0"95 à 1'00 » d:o
Göteborg » 0 - 60 à 0'65 » hl.
Vlaardingen 7/3 pr ton
Massluis 7/0 »
Newfoundland
Kork till
5/0 »
Libau 50/0 »
Stockholm
Salt från Setubal till
50/0 »
Norge kr. 0.60 à 1'16 pr 140 liter
» Bodö och Tromsö » 1.10 à 1'25 » »
Sverige » 0.63 k 1"23 » hl.
Danmark » 1.00 k 1'25 » dansk t:a
Finland fmk 1'10 pr finsk tunna
Preussiska hamnar 8/0 k 10/0 pr ton
Holland 7/0 k 8/0 »
Skotland 7/0 à 8/0 «
Af svenska fartygsbesättningar hafva vid hufvudstationen under år 1893
påmönstrats ... 4 man
afmönstrats 2 »
rymt — »
Någon epidemisk sjukdom har under året icke förekommit inom distriktet.
Generalkonsulatets kontorslokal är fortfarande vid Campo das Cebolas 43
och har hållits öppen alla helgfria dagar från kl. 9 f. m. till 3 e. m.
A. Cronhielm.

Leipzig den 14 april 1894.
542
(Årsberättelse för 1893.)
Det ekonomiska resultatet af år 1893 var åtminstone sá till vida glädjande
att det blef ett slut på den sedan flera år rådande försämringeu i handel och
näringslif, hvilket bland annat visar sig i en, om ock obetydlig, stegring i
Tysklands afsättning på utlandet, äfvensom i ett minskadt antal konkurser och
en ökad byggnadsverksamhet. På utställningen i Chicago hade den tyska industrien
godt tillfälle att framträda bredvid andra konkurrerande länder och
rönte jemförelsevis god uppmuntran vid prisutdelningen.
Messor. Såsom bekant indrogs på grund af kolerafara höstmessan 1892,
hvilket aldrig, så vidt man vet, förut inträffat. Den störande inverkan detta
steg hade på affärslifvet bevisar tillräckligt hvilken betydelsefull faktor dessa
handelssammankomster i sjelfva verket äro, och detta styrkes äfven af de ansträngningar
man på andra håll gör för att beröfva Leipzig den stora fördelen
att årligen draga till sig så många och stora handelsintressen. Särskildt äro
messorna en nagel i ögat på Berlin, sedan denna plats efter tyska rikets omgestaltning
vunnit så mycket i betydelse och på grund deraf anser sig böra
ega en afgjord supremati äfven i affärslifvet. Hittills har det dock dess bättre
visat sig fåfängt att bortdisputera vigten af en institution, som sedan många
århundraden tillbaka förmedlat dyrbara handelsintressen och hvars afskaffaude
säkert ej heller åstadkommes i en handvändning.
Leipzigermessorna hafva nu bestått i 625 år. Det var nämligen år 1268
som markgrefve Dietrieh gaf dem bestämd sanktion genom ett landsherrligt
bref, men redan dessförinnan funnos de till i form af årsmarknader, som förskrefvo
sig från tiden mellan 1176 och 1182 och till hvilka säljare och köpare
kommo från äfven fjerran länder, och får man tro traditionen, var Leipzig
redan under den förkristna tiden en stapelplats för varor af alla slag. Man vet
med säkerhet att det för några få år sedan upplösta krämaregillet fans på
platsen så tidigt som 1278.
Ända till 1459 voro messorna två, vid påsktiden och på hösten; nämnda
ár tillkom nyårsmessan och alla tre erhöllo laga bekräftelse samt privilegier
1466 af kejsar Fredrik III, ytterligare stadfästa af Maximilian I och senare
regenter. Visserligen försökte mer än ett tjugotal städer att på samma sätt
inrätta messor, men dessa blefvo utan resultat, i all synnerhet som Leipzig
efter hand med stöd af sina privilegier rättsligen uppträdde mot dem och lyckades
få dem indragna. Numera har Leipzig intet sådant privilegium och måste
derför använda andra medel för att försvara sin rangställning. Handelskammaren
tillsatte sommaren 1893 ett särskildt utskott för att studera alla med messorna
sammanhängande förhållanden och föreslå tidsenliga åtgärder. Dessa syntes
desto mera nödvändiga som Berlin började röra på sig och anordnade en messa,
som genom sjelfva tiden för sitt afhållande, strax före Leipzigermessan, tydligt
lade i dagen afsigten att kringskära den sistnämnda.
Redan i början af augusti såg sig Leipzigs handelskammare i stånd att
offentliggöra en förklaring från 1,000 handelsfirmor att de icke ville hafva något
att skaffa med berlinarnes »Vormesse». Deltagandet i denna och de dervid
vunna resultaten blefvo också tarfliga nog, men i Leipzig ansåg man det i alla

543
fall som en kraftig varning, särskildt som en andra messa i Berlin bestämdes
till derpá följande 1 mars. Det gälde derför att göra Leipzigermessorna sä
tilldragande som möjligt genom att tillmötesgå alla rimliga önskningar från allmänhetens
sida med hänsyn till utställningslokaler, mönster, billigt logis, upplysningsbyråer
och lämplig tid för messornas af hållande. Redan år 1893 hade
man hunnit ett godt stycke med olägenheternas afhjelpande. Lättnader infördes
vid anmälningen af besökande, en fullständig förteckning öfver främlingar fans
tillgänglig jemte en utförlig adresskalender, och bostäder anskaffades på tillfredsställande
vilkor. Särskildt bifall vann den af municipalstyrelsen upprättade
listan öfver främlingar vid höstmessan, grupperade efter nationalitet och verksamhet.
För påskmessan 1894 träder i verksamhet en förening af intressenter
i Leipzig, hvilken redan i dec. 1893 fått tillslutning af 2,000 messbesökaude,
som derigenom garanterats vissa prismodifikationer, hvarpå bl. a. en stor del
hotcllegare ingått. Nämnda förening utgifver också en »Zeitschrift des Leipziger
Messverbandes», som innehåller nyttiga meddelanden för den messbesökande
publiken. Husegareföreningen har inrattat en centralbyrå i Kitterstrasse n:o 4
för anskaffande af bostäder. Den mest anmärkningavärda nyheten är emellertid
ombyggningen af stadens gamla »Gewandhaus», som fått 44 nya rum för utställning
af mönsterlager. Denna ändring har kostat bortåt 300,000 mk.
Svårare var det att bestämma tiden för messorna. Härom hade bortåt
2,000 firmor, mest fabrikanter, fått tillfälle att yttra sig och möten höllos af
de särskilda industrigrupperna bland dem, hvarvid alltid medlemmar af handelskammaren
voro närvarande. Meningarne voro mycket delade, men slutligen
framträdde dock tydligt två stora partier. Det ena var intressenterna i mönsterlagerhandeln,
det andra omfattade detaljhandlarne samt representanterna för
pelsvaru-, läder- och klädesvarubranscherna.
Striden gälde egentligen påskmessan, hvilken förstnämnda parti önskade
skulle hållas tidigare än hittills på den grund att varor, som beställas af utländska
grossister och exportörer att levereras i juni—augusti, icke hinna expedieras
till denna tid utan allt för stora uppoffringar. Mönsterlagerhandeln, som icke
är mer än några årtionden gammal, omfattar en mängd artiklar: porslin, majolika,
lervaror, kristall och glas, brons, gjutgods af jern och zink, aluminium- och
nickelvaror, lampor med alla tillbehör, portföljartiklar, trä-, pappers- och bijouterivaror,
japanska och kinesiska varor, konstgjorda blommor, leksaker, husgeråd,
musikinstrument, optiska artiklar, parfymer och tvål samt allehanda lyxartiklar.
Motpartiet, pelsvaru- oeh läderhandlarne, ifrade för bibehållande af
den vedertagna tiden för messan, de förra med hänsyn till auktionerna i London
och de senare emedan en mängd smågarfvare, hvilka ej kunde lufttorka
sitt läder under vintermånaderna och ej heller förfogade öfver ångtorkning,
svårligen skulle kunna lemna sin vara i marknaden tidigare än hittills. Allmänt
erkännes också att pelsvaruhandeln har stor betydelse för hela Europa
och Amerika, oeh ensamt affären i fárskinn vid messan räknar icke mindre än
400 garfvare och 2,000 uppköpare.
Med hänsyn till hvad nu anförts beslöt handelskammaren i förening med
stadsmyndigheterna att hos ministeriet förorda båda messornas utsträckning till
22 dagar, så att messan börjar och slutar med en söndag och att detaljhandeln
derefter tager sin början. Detta förslag vann regeringens bifall och den 2 juni
1894 utfärdades följande förordning:
Nyårsmessan börjar den 3 och slutar den 16 januari;
Påskmessan tager för groas- och detaljhandel sin början första söndagen efter
påsk och räcker, med bibehållande af de gamla namnen »Böttcherwoehe»,

544
»Messwoche» och »Zahlwoche», till och med fjerde söndagen efter påsk;
messan ringes in på andra och ringes ut på tredje söndagen efter påsk;
Höstmessan för gross- och detaljhandel ingår med sista söndagen i augusti och
räcker 22 dagar, likaledes med bibehållande af nyssnämnda beteckningar
för de olika veckorna; in- och ntringning ega rum på resp. andra och
tredje söndagen under messan.
Dessutom hålles årligen från första måndagen i mars till lördagen i följande
vecka en s. k. Vormesse, omfattande utställning af mönsterkollektioner och
mönsterlager för nedannämnda varuslag, hvarigenom inköp efter prof och
mönster må kunna underlättas:
Porslin, majolika och lervaror, kristall och glas, brons-, jern- och zinkvaror,
aluminium, alfenid, nickel- och andra metallvaror, belysningsartiklar,
lädervaror, fotografialbum, arbeten af trä och papper, bijouterier, japanska och
kinesiska artiklar, konstgjorda blommor, dockor och leksaker af alla slag, husgeråd
och köksartiklar, metalltråd, musikinstrument och optiska artiklar, tvål
och parfymer, käppar, piskor, lyxartiklar, korta och galanterivaror af alla slag.
Utom denna anordning af messorna föreligga flera förslag till befrämjande
af handeln genom specialmarknader för olika varubranscher, genom utställningar
af nyheter inom pappersindustrien o. s. v.; handelskammaren har också tillsatt
en komité för att förbereda en allmän industriutställning i Leipzig 1895, hvilken
skall omfatta Sachsen och Thüringen. Fräga är äfven väckt om statens
öfvertagande af en kanalanläggning mellan Bister och Saale från Leipzig till
Creypau.
För pelsvaror utföll påskmessan särdeles gynsamt till följd af den föregående
stränga vintern; höstmessan var deremot mindre besökt och påverkades
dessutom känbart af tullkriget med Byssland; resultatet var dock drägligt nog.
De trenne stora afdelningar, hvari denna bransch sönderfaller, äro den inhemska,
den amerikanska och den ryska, med inköp af råvara och försäljning af beredd.
På omsättningen af amerikansk vara utöfvade nästföregående auktioner i London
mycket tryck. Hvad den ryska tillförseln beträffar, upplifvades påskmessan af
en ganska betydlig prisstegring i råa persianer, hvaremot astrakan hade mindre
omsättning på grund af de höga noteringarne.
I läder mötte under påskmessan en temligen god köplust och mera fasta
pris än på nyåret, allt i följd af den betydliga upprymning af lager, som vintermånaderna
medfört, hvaremot höstmessan var temligen flau.
Väfnader rönte ett synnerligen godt emottagande på nyårsmessan, särskildt
på grund af de nya och i hög grad tillfredsställande färgningsmetoder som användts.
Borst och tagel ha fått ökad vigt såsom nnessartiklar och äfven på de
stora marknaderna i februari och juni. Omsättningen kan i värde anslås till
25 mill. mark. Leipzigs lager af dessa båda artiklar äro högst betydliga.
v. Stieglitz.

Mexiko den 27 april 1894.
545
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från andra länder med last 1 311
» » i barlast 2 619
Afgångna: till » med last 4 1,292
» > i barlast 1 258
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge i barlast. 1 361
B andra länder med last 37 15,634
» » i barlast 50 17,383
Afgångna: till » med last 79 30,205
» » i barlast 16 7,989
Anskönt silfret fallit så betydligt i pris, torde detta icke medföra så svåra
rubbningar, som man till en början antog. Mexiko har nämligen stora resurser
äfven i sitt åkerbruk, skogar, jern- och koppargrufvor, och industrien blir mer
och mer i stånd att åtminstone i flere större artiklar tillgodose det inhemska
behofvet, utan att derför importen behöfver afstanna, ty denna kommer helt
säkert att stiga i samma mån exporten utvecklar sig på sund basis. För öfrigt
äro olägenheterna af prisfallet å silfver känbara öfver allt i verlden; Englands
och Tysklands handel har redan fått pröfva på dem både i Orienten oeh annorstädes
och myntfrågan kommer helt visst att tränga sig på hela Europa, som
i så hög grad är bundet vid sina fabriks- och handelsintressen. Först nu har
man på allvar fått veta hvad en myntförsämring vill säga. Mexiko kan, om
så behöfs, föda och kläda sig sjelft, Europa kan deremot icke föda sig sjelft
och kan icke undvara sin handel på utlandet utan att se sina fabriker stängda
och millioner arbetare sänkta i nöd.
Kolonisationen i Mexiko vinner indirekt genom det låga priset på silfver,
ty efterfrågan blir större på jord, som lämpar sig för odling af kaife och andra
landets produkter. Svenska kolonister från amerikanska vestern börja draga
sig hit och i London pågår en rörelse inom frälsningsarmen för att hitsända
5,000 kolonister för kaffeodling i Chiapas. Äfven i Belgien är man betänkt
på att sända en trupp kolonister till staten Michoachan på inrådan af en der
bosatt belgier, J. Verplanken. Flere japanska kolonisationsagenter äro verksamma
i detta syfte och hafva uttalat sig synnerligen fördelaktigt om de vilkor,
under hvilka deras landsmän här skulle finna sin goda bergning och på samma
gång lemna en värdefull insats i landets nationalvälmåga. De jordbruksalster
Mexiko utstälde i Chicago tillvunno sig ett rättvist anseende, såsom kaffe, kakao,
tobak, peppar, sockerrör, majs m. fl., och man har goda förhoppningar att
amerikanskt kapital skall engageras och att en jordbruksbank efter tyskt mönster
skall inrättas, der odlarne kunna få låna nödigt kapital mot rimlig ränta.

546
Ett af de bästa kaffedistrikten är Tehuantepec, som i detta fall lär öfverträffa
både Cordova och Oaxaea. PS grund af jordens fruktbarhet blir kaffebusken
der så yfvig, att plantorna för att icke tränga in pä hvarandra fa sättas
med mellanrum af 3 à 4 yards. Efter tre år bära de frukt och gifva sedan
afkastning i 5 år. På plantagen Pena Blanca lemnar hvarje kaffeträd i genomsnitt
3 1/2 B, under det att den vanliga skörden är 1/2 à 1 1/2 B. De gummiträd,
som här behöfvas för att gifva skugga åt den unga kaffebusken, göra icke
blott denna tjenst, utan gifva å sin sida ännu större afkastning än kaffet, när
de hunnit växa ut.
Sockerröret växer förträffligt i distriktet Mocoreto af staten Sinalva. En
af de största qvarnarne lär lemna 3,000 eargas socker. Tobaksskörden blir
både riklig och af god beskaffenhet i Los Tuxtlas, Veracruz. Hveteodlingen
gör likaledes lofvande framsteg och fruktodlingen lemnar alster af ypperlig beskaffenhet,
Staterna.
fikon, persikor och apelsiner, bvilka i mängd utföras till Förenta
Bland importartiklar märkas bomullsvaror, mest från Förenta Staterna,
England, Frankrike och Tyskland. Frankrike och Spanien skieka oss spirituösa
och vin, hvaremot öl mest kommer från Förenta Staterna, liksom spanmål, mjöl,
fisk, kött, ost o. s. v. England och Förenta Staterna hafva ungefär jemnt
delat importen hit af oarbetadt jern och stål, men i fråga om redskap har
vårt stora grannland i norr öfvertaget; jernbalkar levereras från belgiska verkstäder.
Papper och dithörande artiklar, åtminstone. gröfre, tillverkas nästan
tillräckligt inom landet, men finare papperssorter inƒöras från såväl Förenta
Staterna som från de stora industriländerna i Europa, förnämligast Tyskland.
Utförseln visar alltjemt stigande siffror. Den omfattar emellertid blott
naturprodukter, metaller, frukt, hudar, gödningsämnen, bomull, kryddor, ädelstenar
och dyrbara träslag.
Guaymas (från vieekonsuln). Hamnen är nu proklamerad såsom »Bonded
Warehouse Port» och varor, som hitkomma laud- eller sjövägen, erlägga efter
den 1 januari 1894 icke full afgift i tullen. Importören får ha nederlag i
tullhuset. Skeppsumgälderna i mexikanska hamnar äro vanligen dryga; tonnageafgiften
är doll. 1.50 pr ton för hvarje fartyg som har annan last än kol.
Denna afgift skulle icke verka tryckande, om den beräknades strängt efter registertonnagen,
men så är icke förhållandet. Ny mätning företages och resultatet
blir alltid högre än den verkliga drägtigheten, ofta nog 50 % mera. Från
detta trakasseri äro svenska och norska fartyg dess bättre på grund af traktat
fritagna.
Det är förvånande att inga handelsförbindelser finnas mellan denna plats
och Sverige eller Norge, ehuru, såsom framgår af den svenska exportkatalogen,
i de Förenade rikena tillverkas många artiklar, som här ha sin stadiga och goda
marknad. Dit kan räknas jern och stål, färdiga hus, trämassa, maskiner, åkerbruksredskap,
hästskor och söm, grufredskap, jerntråd, tändstickor, stearinljus,
öl och salt fisk. Alla dessa varor inkomma nu från de Förenta Staterna eller
öfver Hamburg och bli derför dyrare än om de kommo på direkt väg. Säkert
förtjenar detta att uppmärksammas af hemmavarande exportörer. Möjligen blefve
de första sändningarne föga lönande, men om varorna höllos på kreditlager i
härvarande hamn mot gällande moderata afgifter, skulle det snart kunna bli
annorlunda och hvad som icke såldes här kunde med lätthet fördelas på kusten
söderut.
Mävers.

Alger den 28 juli 1894.
547
(Årsberättelse för 1893.)
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 8 4.463
» » andra länder » 8 6,598
» » » i barlast 3 1,659
Afgångna: till Sverige med last.. 3 2,766
» » andra länder » 11 6,991
» » » i barlast 7 4,135
Norska fartyg:
Ankomna: frän Norge med last 7 2,937
» » Sverige » 4 2,881
» » andra länder » 60 34,594
» » » i barlast 1 505
Afgångna: till andra länder med last 41 23,883
» » » i barlast 31 16,424
Till hamnar i distriktet, hvarest vieekonsuler ej finnas anstälde, L·afva anländt
följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Arzew med last 1 254
Callo i barlast 2 1,064
Tunis med last 3 1,450
Bizerte » 4 1,257
Norska fartyg:
Mostaganem med last 1 297
Tunis B 1 280
och utgör således hela antalet och drägtigheten af de Förenade rikenas fartyg,
som år 1893 besökt distriktet, 103 om tillsammans 58,239 ton.
Året förut uppgingo deremot antalet och drägtigheten till resp. 120 och
72,890.
Af dessa uppgifter framgår, att 1893 års skeppsfart med 17 fartyg om
14,651 ton understiger fjolårets, eller en minskning af omkring 18 %.
Denna minskning faller uteslutande på den svenska skeppsfarten, som från
att år 1892 uppvisa 59 fartyg om 35,316 ton nedgått till 29 fartyg om
16,745 ton, under det att den norska, som år 1892 utvisade ett antal fartyg
af 61 om 37,574 ton, 1893 steg till 74 fartyg om 41,494 ton.

548
Orsaken till att de Förenade rikenas skeppsfart under förlidet år nedgått
är att söka i det af franska regeringen utfärdade dekret, hvarigenom definitivt
alla utländska makter förbjödos att idka kustfart emellan Algeriet och Frankrike.
Under 1893 afgingo till detta distrikt från
Sverige
Norge Andra länder
Antal Ton Antal Ton Antal Ton
Svenska fartyg _ 11 5,913 — 11 8,258
Norska » 5 3,163 7 2,937 61 35,099
Summa 16 9,076 7 2,937 72 43,357
hvaremot uppgifterna för år 1892 äro följande:
Svenska fartyg 10 6,531 — 47 27,947
Norska » 8 3,604 11 4,193 40 29,163
Summa 18 10,135 11 4,193 87 57,110
Fördelade på de olika stationerna ankommo:
Af de svenska fartygen ankommo med last 10 ång- och 6 segelfartyg. 2
af ång- samt 6 af segelfartygen hitförde last af trä från Sverige. De öfriga
ångfartygen voro till större delen månadsbefraktade på nordfranska och medelhafshamnar.
Utfraktei· erhöllo 52 ång- samt 3 segelfartyg. 2 ång- och 1 segelfartyg
afgingo med last af korkbark till Sverige. De öfriga gingo mestadels i månadsbefraktning
med vin och styckegods.
Träfrakterna till Alger från Hernösand, Sundsvall och Söderhamn voro
63 à 59 fres pr std.
Isfraktema från Kristiania voro för segelfartyg fres 17 à 21 pr ton och
för ångfartyg fres 25 pr ton.
Från norska fartyg afmönstrade 6 man och från svenska fartyg ingen;
4 påmönstringar gjordes å norska fartyg.
Under året har ingen rymning anmälts å generalkonsulatet.
Hela skeppsfarten på Algeriet var följande:
År 1893
Antal Ton
År 1892
Antal Ton
Franska fartyg med last 1,867 1,239,852 2,073 1,345,153
Utländska » » 1,044 526,286 990 507,453
Alla nationers i barlast 475 264,441 573 336,414

549
Bland de utländska fartygen intogo de engelska första rummet, derefter
kommo de spanska och i tredje rummet fortfarande de svenska och norska.
Värdet af hela importen till Algeriet var 1893 fres 54,944.163 mot
frcs 63,437,284 1892 och af exporten frcs 44,213.270 mot frcs 43,776,124
1892.
Bland artiklar, som till Algeriet infördes, må nämnas:
1892 1893
Fisk kg. 1,892,615 1,472,716
Trä, fyrkantvirke 1,000 kg. 16,850 15.956
» sågad vara » 27,942 28,485
» för gatläggning kg. 752,925
Öl liter 1,513,593 1,532.361
Papper kg. 4,164,457 4,843.520
Maskiner B 4,274,925 2,836.148
Metallarbeten » 11,227,475 11,731,590
Hela trävaruinförseln till Algeriet var 1893 enligt tullens uppgift följande:
Med de Förenade rikenas fartyg infördes trävaror direkt
från Sverige
till Alger 2 last med svenskt fartyg om 1,027 ton
B B 1 » » norskt T » 993 »
» Oran 2 B » svenskt B » 1,891 »
» Bougie 2 B » » » » 770 »
» La Goulette 2 » » J> » » 774 B
» » 1 » B norskt » » 447 B
» Sfax 1 » 5) B » » 993 i>
från Norge
till Bûne _ 1 last med norskt fartyg om 378 ton
» Sfax I B B B B 350 B
Från Algeriet utfördes förnämligast följande varor under
1892 1893
Alfa kg. 83,555,544 68,967,298
Crin végétal » 21,699,832 21,342,110
Korkbark B 10,654,433 10,308.207
Vin liter 283,491,549 183,648,012
Jern .100 kg. 3,894,670 2,740.039

550
Af tullverkets statistik framgår endast hvad som direkt blifvit infördt
från de Förenade rikena.
Från Sverige infördes således 653 ton rundvirke och 9,175 ton sågad
vara och fyrkantvirke, 30,432 kg. hyflade golfbräder, 49,438 kg. jern, 385 kg.
skeppsskorpor samt 18 liter likör.
Från Norge infördes 794 ton rundvirke och 2,106 ton fyrkantvirke och
sågad vara, 2,256 ton grufstöttor, 57,814 kg. hyflade golfbräder, 2,700,000
kg. is samt 200 kg. tunnor.
Enligt samma uppgifter utgjorde Algeriets export till Sverige 23,000 kg.
krollsplint samt 237,000 kg. korkbark.
Till Norge exporterades 78 kg. cigarretter.
Några smärre partier af olivolja, vin, oranger och alfa torde hafva exporterats
indirekt till de Förenade rikena.
Vinskörden var under år 1893 af särdeles rik och god beskaffenhet, men
fann ej den afsättning den förtjenat, enär Frankrike, som utgör Algeriets
förnämsta exportort för denna vara, gynnades samma år med en synnerligen
rik och god vinskörd.
Åkerbruket, som utgör landets liufvudnäring, genomgår härstädes, som på
de flesta ställen i verlden, en svår kris, hvilken är ännu känbarare i Algeriet
genom brist på nödiga kapital.
Hamnarbetena fortsättas i Alger, i det man gör inloppet smalare genom
att förlänga vågbrytarne. Ett förslag att bygga ännu en hamn i Mustaphabugten
är understäldt vederbörandes pröfning.
Större hamnbyggnader hafva utförts på flera ställen inom Algeriet, i synnerhet
i Arzew och Mostaganem.
Försök med gatläggning af trä från skogarno i Callo synas icke lemna
sådant resultat att man torde fortsätta dermed, utan blir man tvungen använda
vårt trä.
Antalet af fartyg, som anlöpa Alger för att kola och proviantera, ökas
ständigt, såsom framgår af följande tabell:
År
Antalet
fartyg
Antalet ton
intagna kol
1883 _ 72 8,115
1887.... 101 27,754
1890 262 61,185
1892 691 113,691
1893 1,085 189,200
Alla formaliteter, som på minsta sätt kunde hindra en snabb expedition,
äro nu undanröjda. Särskild plats är reserverad för dessa fartyg vid holmen
Aldjefna, der de hafva att ankra på lämpligt afstånd och fastgöra aktern vid
batteriet, så att de vid afgång hafva hamnöppningen rätt förut. Afven karantänsåtgärder
och läkarbesigtning äro skyndsamt ombesörjda.
Vatten kostar 3 frcs pr 1,000 liter levereradt om dagen och 4 fres
nattetid.

551
Tunisien
Antalet af fartyg, som besökte Tunisien under år 1893, uppgick, inbe·
räknadt kustfarten, till
9,171 om 1,828,998 ton
mot 9,442 är 1892
och 8,709 B 1891,
deraf voro
1,479 franska om 1,026,685 ton
1,667 italienska » 610.139 »
139 engelska » 86,368 »
5,748 tunisiska » 34,740 »
19 danska » 20,273 B
17 belgiska » 14,157 »
30 österrikisk-ungerska » 12,476 »
och i anseende till tontalet i åttonde rummet
25 svenska och norska med 11,163 ton, hvarefter följa grekiska, turkiska,
ryska och holländska.
Till de olika hamnarna i Tunisien anlände 25 svenska och norska fartyg
om 11,163 ton, hvaraf 17 ång- och 8 segelfartyg, deraf ankommo till
Goulette-Tunis 13 om 5,291 ton
Sousse 5 B 2,660 »
Bizerte 4 » 1,257 »
Sfax 3 » 2,319 B
fres.
Hela importen till Tunisien uppgick 1893 till ett värde af 38,383,232
Af detta belopp belöpa sig pä Sverige och Norge 433,356 frcs.
Frän Frankrike och Algeriet importerades för frcs 23,338,747
» England och Malta » 5,220,079
» Italien B 4.111,842
» Ryssland B 1,904,978
» Österrike » 1,246,602
B Belgien... » 998,116
» Tripolis B 757,762
derefter kommo i åttonde rummet de Förenade rikena.
Exporten
deraf till
uppgick under år 1893 till ett värde af 29,685,323 frcs,
Frankrike och Algeriet frcs 19,413,720
Italien B 4,540,290
England och Malta » 3,078,449
Tripolis B 677,107
Belgien
Andra länder (hvaraf de Förenade rikena för
B 465,824
endast 1,957 frcs) » 1,509,933
Exporten från Tunisien under år 1893 understiger med 35 % föregående
årets och beror detta hufvudsakligast på att spanmåls- och olivskörden utföll
uuder medelmåttan.

552
På hamnen i Bizerte arbetas fortfarande och anses den blifva färdig 1895.
Förslag är uppgjordt till kajbyggnader i Tunis samt hamnars anläggande i
Sousse och Sfax.
Jernvägen mellan Tunis och Bizerte anses blifva färdig före 1894
års slut.
Helsotillståndet under året har varit godt.
J. A. Nordström.
Bilbao. Utdrag ur berättelsen från vicekonsuln i Coruna.
Värdet af införseln till Coruna år 1893 uppgick till pes. 8,502,000. eller
2,286,000 pes. mindre än året förut, hvilket är att tillskrifva dels ständiga
kurshöjningar, dels bristen på fasta, genom traktater tryggade förhållanden.
Införseln från Sverige hade ett värde af pes. 277,000 och från Norge af
pes. 409,000.
Med hänsyn till handeln med de Förenade rikena märkes i första rummet
trävaror och klippfisk, hvaraf införseln stigit mot föregående året med resp.
450 std och 312,000 kg. Orsaken till den större importen af trälast torde
närmast bero på den ringa tillförseln under året förut; ökningen i klippfisk
hade sin grund i det felslagna sardinfisket. Inalles importerades från samtliga
länder trälast 2,657,000 kg., i värde af 318,000 pes., og jern 398,000 kg.,
värde 278,000 pes., klippfisk 941,000 kg., värde 409,000 pes., samt spirituosa
och bränvin 2,666,000 liter, värde 800,000 pes.
Utförseln hade ett totalvärde af pes. 3,318,000, eller pes. 612,000 mindre
än år 1892, närmast på grund af Englands importförbud för kreatur.
Arbetena på härvarande hamn hafva nu börjat och väntas färdiga under
sommarens lopp, helt säkert till stor fromma för skepps- och handelsrörelsen
på platsen.
Innehåll: Alexandria (sid. 535), Alger (sid. 547), Bilbao (sid. 552), Bremen (sid. 517),
Hamburg (sid. 521), Honolulu (sid. 516), Kapstaden (sid. 510), Leipzig (sid. 542), Lissabon
(sid. 537), Mexiko (sid. 545), Neapel (sid. 505), Port Louis (sid. 520), Shanghai (sid. 527),
Stanley (sid. 509), Stuttgart (sid. 534), Triest (sid. 519).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 12.
Stettin den 6 augusti 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
II.*
Så väl Tysklands införsel som i synnerhet utförseln har under år 1893
tilltagit. Beräknadt i 1,000 ton infördes under aret 29,821 emot 29,510 år
1892 och utfördes 21,363 emot 19,892. Utförseln har sålunda att uppvisa
en tillökning af 1,471 tusen ton. De vigtigaste förändringar i införseln och
utförseln emot år 1892 gälla följande varor i tusen ton:
Införsel
Ökning ( + ) el.
minskning (—)
Affall + 170
Kemikalier + 60
Jord och malmer + 198
Stenkol + 285
Spanmål — 298
Trä — 203
Utförsel
Ökning ( + ) el.
minskning (—)
Kemikalier + 52
Jern + 79
Jord och malmer + 154
Materialier + 205
SteDkol + 947
Sten — 49
Beträffande Stettins varuomsättning äro förhållandena lika med Tysklands
i allmänhet. Tillökningen är rätt betydande. Under året uppgick importen
till 1,608,743 ton emot 1,355,937 ton år 1892 och 1,408,813 ton år 1891.
Utförseln räknade 631,374 ton emot 562,988 ton år 1892 och 567,607 ton
år 1891.
Spanmål. Redan vid årets början visade sig att stora mängder spanmål
här lågo lagrade, och att Amerika, till följd af tvä på hvarandra följande rika
skördar, var i stånd att utbjuda ofantliga förråd. Osäkerheten i handelsfördraget
med Ryssland hämmade företagsamheten, och då slutligen tullkriget utbröt,
afstannade med ens all affärsföretagsamhet. Börslifvet var senare hälften
af året nästan förqväfdt och oaktadt tillförseln af spanmål från Ryssland var
stängd, föllo dock prisen mer och mer, emedan Amerika, för att rädda sig ur
dervarande financiella svårigheter, kastade i marknaden massor af spanmål.
Af följande tabell öfver härvarande medelpris å spanmål torde vexlingarne
i prisnoteringarne kunna skönjas:
Hvete Råg Korn Hafre
Januari 153 133 122 134
Februari 151 130 120 136
Mars 148 126 125 138
April 154 131 124 140
* Afd. I se sid. 93.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 36

554
Maj 157 143 124 146
Juni 157 143 125 166
Juli 157 141 125 170
Augusti 152 134 125 170
September 145 126 124 160
Oktober 141 122 124 158
November 139 122 120 156
December 139 123 117 153
Prisen äro räknade i mark pr 1,000 kg.
Omständigheter hafva dock bragt det derhän, att införseln af spanmål till
Stettin under är 1893 blifvit större än föregående år. Den starka torka, som
under våren var rådande, åstadkom i Elbe ett så lågt vattenstånd, att fartygsladdningar
spanmål, som voro bestämda till Berlin, måste tagas öfver Stettin,
i stället för öfver Hamburg.
Till Stettin infördes sjöledes:
1891 1892 1893
Hvete 41,477 12,890 4,732 ton
Råg 88,806 21,119 33,382 »
Hafre 25,797 2,087 18,868 »
Ärter 14,981 5,672 7,444 »
Korn 9,681 3,687 5,906 »
Majs 8,990 52,508 62,637 »
Summa 189,732 97,963 132,969 ton
Häraf infördes från Sverige 3,714 ton hafre emot 31 ton 1892. Från
Norge importerades 1,370 ton hafre, då under år 1892 ingen införsel derifrän
förekom.
Från Stettin utfördes:
1891 1892 1893
Hvete 2,595 7,117 5,435 ton
Råg 1,089 4,856 2,477 »
Korn 3,395 5,121 7,951 »
Till Sverige exporterades 1,136 ton, till Norge 671 ton korn.
Mjöl. Utförseln häraf visar under året en ganska betydlig tillökning emot
år 1892; så utfördes 45,113 ton emot 23,172 ton 1892 och 26,182 ton 1891.
Häraf gingo till Sverige 14,889 ton eller 5,185 ton mera än året förut.
Oaktadt den ökade exporten var den ekonomiska vinsten för härvarande qvarnar
mindre tillfredsställande. Från Nord-Ryssland kunde ingen råg erhållas, emedan
till följd af i riket utbruten hungersnöd inga lager der funnos för handen.
Endast med de största ansträngningar var det derför möjligt för Stettins qvarnar
att kunna konkurrera med Hamburgs och Bremens i handeln på utlandet, då
dessa på grund af billigare frakt från Syd-Ryssland kunde sälja till billigare
pris. Den svåra torka, som under sommaren inträdde, tvang visserligen många
vattenqvarnar i det inre landet att upphöra med sin verksamhet, men då jemväl
ångqvarnarnes antal ökades, blefvo de vinstgifvande resultaten af ringa betydelse.
Prisen rörde sig för hvetemjöl 00 mellan mk 11 och 9.75, för rågmjöl
0/1 mellan mk 10 och 8.25.

555
Kli. Af denna vara infördes till Stettin sjöledes 25,645 ton emot 12,085
ton år 1892. Deraf kommo från Norge 4,273 ton och från Sverige 2,027 ton.
Denna tillökning i införseln är att tillskrifva den i början af året rådande
foderbristen. Prisen voro ganska fasta till hösten, och noterades för rågkli
mk 5.50, för hvetekli mk 5 pr 50 kg. Efter skörden sjönko de till mk 4.40
för rågkli och mk 4.25 för hvetekli, beroende på att en ovanligt rik skörd af
råg och potatis erhölls. Då nu prisen å dessa varor voro synnerligen låga,
föredrog mången landtman att hellre utfodra än försälja dem till ofördelaktiga
pris. Behofvet af kli blef derigenom betydligt reduceradt, hvarmed följde sänkning
i prisnoteringarne å kli.
Potatis. Från Stettin utfördes 1,458 ton, hvaraf ej mindre än 1,190 ton
gingo till Sverige. Till Norge exporterades 160 ton. Prisen stälde sig från
januari till maj mellan mk 30 och mk 32.50. Derefter stego desamma vid
den inträdande torkan, så att mellan juni och augusti erhöllos mk 50—55, för
att efter den rika skörden falla till mk 35—27.50. I december var priset
mk 32.50 pr 1,000 kg.
Oljekakor. Till Stettin infördes 16,848 ton emot 15,909 ton året förut.
Utförseln belöpte sig till 6,666 ton, deraf 5,003 ton exporterades till Sverige.
Af härvarande produktion, som hufvudsakligen gäller rapskakor, exporterades
2/5 till Sverige och Danmark, de öfriga 3/5 gingo till det inre Tyskland.
Prisen voro låga, oaktadt den härvarande underhaltiga skörden, emedan Ostindien
hade erhållit en både qvalitativt och qvantitativt utmärkt skörd.
Sill. Sällan hafva betingelserna för en större utvidgning i sillhandeln
varit så gynsamma som under år 1893. Fiskerierna voro i stånd till större
leveranser än föregående år, om icke så mycket de i Norge och Holland, så
dock de i Skotland. De billiga inköpsprisen å färsk vara tilläto salterierna
redan från början af saisonen att bringa den tyska marknaden ett mycket billigt
näringsmedel. Ofverflöd på potatis äfvensom den vackra qvaliteten hos
sillen bidrogo i hög grad att öka konsumtionen. Den stränga kölden, hvilken
inträdde vid årets början och ungefär 2 månader omöjliggjorde all tillförsel på
Östersjön, var till stor fördel för afsättningen af salt sill, i det konkurrensen
med den färska svenska sillen uteblef. Räknar man till dessa gynsamma omständigheter
befolkningens förökning och de städse bättre och billigare kommunikationerna,
sä finner man förklaring till det exempellösa uppsving, som sillhandeln
gjorde under år 1893.
I första delen af årsberättelsen, i hvilken finnes en tablå öfver importen
af sill från de olika länderna, visar sig, att importen under året öfversteg föregående
års med 72,493 tunnor. Afsättningen var ännu större, i det 103,042
tunnor mer än år 1892 funnit sin väg öfver Stettin och består af 50,678
tunnor norsk, 41,501 t:r holländsk, 7,319 t:r svensk och 3,544 t:r skotsk sill.
Omsättningen af norsk sill har varit större än under något annat år och
bestod af
Gammal fetsill Ny fetsill Vår- o. slosill
59,137 t:r 119,970 t:r 8,357 t:r
emot 1892 37,312 » 90,046 » 9,428 »
Gammal fetsill. Efterfrågan efter denna sillsort var i januari och februari,
då färsk sill saknades, ganska tillfredsställande, och behållningen, som vid
årets början utgjordes af 39,089 t:r, var i mars, då ny tillförsel kom, starkt
reducerad. Prisen voro ända till in i juli underkastade få förändringar, och

556
noterades för KKK mk 20—25, för KK mk 14—19, för K mk 10—12, för
MK mk 8-60—9.
Ny fetsill. I juli månad ankommo de första sändningarne. Rikt tillbud
tryckte prisen under den första tiden till en mycket låg ståndpunkt, men i
följd deraf blef efterfrågan lifligare och omsättningen större än något annat år
förut. Noteringarne voro för KKK i juli mk 27—28, i augusti och följande
månader utan nämnvärd förändring mk 15—17, för KK i augusti mk 23—24,
för K mk 17—18, för MK mk 13—14. I början af september nedgingo
prisen till resp. mk 14—15, 12—13 - 50, 11.50—12. Sedan dess inträdde
ingen betydelsefull ändring.
Afsättningen af ostlandsk slosill inskränkte sig till blott mindre qvantiteter.
Vid årets början stodo prisen i mk 15—17, föllo derefter i februari
till mk 13—15 för att under de följande månaderna, allt efter som förråden
minskades, stiga till mk 18—19. Den första sändningen af ny vara betingade
i november mk 17—18, senare mk 14—15.
Beträffande svensk sill öfversteg tillbudet nästan alltid behofvet och visade
sig derför i affären blott sällan någon lifligare prägel. Fulls betaltes i början
af januari med mk 17—19, medium fulh med mk 14—16, ihlen med mk 8
—10; senare gingo prisen långsamt tillbaka till i juli till resp. mk 14—-16,
14—15 och 6—8, under höstmånaderna betingade fulls mk 11—12. De i
september och oktober ankomna partier ny vara rönte god efterfrågan, och betingades
för fulls mk 20, för medium fulla mk 18, för ihlen mk 13. Stigande
tillförsel åstadkom sedermera sänkning i prisen. I slutet af december
noterades för fulls
mk 9—11.
mk 15—16, för medium fulls mk 14—15-50, för ihlen
Omsättningen af skotsk sill var under år 1893 351,155 t:r emot 347,594
t:r 1892. Af gammal ostkustsill var behållningen vid årets början så liten,
att densamma vid ankomsten af ny vara utan svårighet lät utrymma sig, crownmixed
och crownspents redan i februari till resp. mk 15—16 och mk 16—18,
crownmatfulls i april till pris, som rörde sig mellan mk 20 och 22. För crownfulls
betingades i januari, februari och mars mk 30—31, i april mk 26—27,
i maj oeh juni mk 29—29.50.
öfverskotten till mk 26—20.
Vid ankomsten af ny vara såldes de små rest-
Ny matjessill åtnjöt under året god efterfrågan. Till följd af mindre
fángstutbyte höllo sig prisen höga. Fin stor Castlebay-saltning betaltes med
mk 100—120, blandad storlek med mk 70—90, Stornoway-saltning med mk
45—65. Det nya fisket utföll emellertid synnerligen gynsamt, och tillförseln
blef så stor, att prisen föllo till lägsta ståndpunkt. Af Shetlands-sill erhöllos
för de första partierna för fulls mk 32—50, för matjes mk 27—30, men föllo
prisen redan i juni till resp. mk 25—27 och mk 20—23 för otullad vara.
För ostkust crownfulls betingades i början af augusti mk 25.50—26, för crownmatfulls
mk 20. Derefter föll priset för crownfulls till mk 21'50, som i december
var rådande. Crownmatfulls slöt året med mk 21 Bom notering efter
någon stigning i oktober. Prisen för crownmixed rörde sig mellan mk 17-50
och mk 16, för crownspents mellan mk 16-50 oeh 15. Behållningen af sill i
Stettin vid årets slut är delgifven i årsberättelsens första afdelning.
Färsk fisk. Häraf importerades till Stettin under året 3,983 ton emot
2,414 ton 1892. Nästan hela importen kom från Sverige, nämligen ej mindre
än 3,936 ton emot 2,119 ton år 1892. Beträffande de olika sorterna färsk
fisk, som hit införts, intager färsk sill främsta rummet i anseende till qvanti-

557
teteD. Densamma skiljes i strösaltad och osaltad, -och finner den förstnämnda
sorten afsättning endast hos rökerierna, då deremot den osaltade direkt förbrukas
af allmänheten. Prisen voro üka för båda sorterna och noterades för låda
à 100 liter c:a mk 3'90.
Jern. Införseln af jern oeh jernvaror belöpte sig under år 1893 till
154,645 ton emot 135,744 ton 1892, deribland råjern 1893 120,130 ton,
hvaraf 31,807 ton kommo från Belgien, 81,208 ton från England.
Den tyska jern- och stålindustrien led genom osäkerheten i förnyandet af
det under året utlupna valsverksförbundet, som bildats några år förut for att
hejda den häftiga konkurrensen emellan de tyska jernverken, genom den ryska
differentialtullen oeh framför allt genom öfverproduktion. Mot slutet af första
årsqvartalet visade sig i jerntnarknaden större liflighet och fastare tendens.
Tyvärr blef denna ej af lång varaktighet. Prisen gåfvo allt mer 'och mer efter.
Konkurrensen var för stor, och icke ens den i England utbrutna stora kolgrufarbetarestrejken,
som tvang många jernverk derstädes att upphöra med sin
verksamhet, kunde bringa upp prisen.
Handeln med svenskt jern aftager fortfarande och torde, som förhållandena
nu äro, detsamma äfven bli följden kommande år. Tysklands jern har nu, sedan
Siemens-Martin-metoden för jernets rening allmänt kommit till användning,
blifvit så godt, att det svenska jernet, förnämligast valsjern, nu ej längre behöfves
i Tyskland. Följden har blifvit, att, då det tyska jernet numera nära
nog kan jemföras med det svenska oeh dessutom är billigare, Tyskland söker
så mycket som möjligt undvara all import af svenskt jern. Öfver importen
af de olika sorterna jern och malmer hänvisas till årsberättelsens första afdelning.
Trä. De härvarande lagren voro vid årets början i allmänhet små. köplusten
god och ny tillförsel måste ske för att täcka behofvet. Flottningen på
Weichsel och dess bifloder var synnerligen gynsam, och bragtes derför i marknaden
större partier.
Bland träslagen intager ekvirke förnämsta platsen. I denna bransch var
affären liflig. England var villig köpare till prima ekplank. Prisen höllo sig
ganska höga och fasta. Äfven sekunda ekplank rönte efterfrågan, men voro
prisen dera rätt låga. England och Belgien voro köpare af ekvirke, under det
Frankrike och Danmark lågo borta från härvarande marknad.
Tallvirke fann god afsättning. Som köpare af denna vara uteblef England
helt och hållet, och torde detta blifva fallet, så länge pitchpine hålles så lågt
i pris. Frankrike kom knappast i betraktande, emedan Stettin ej kunde konkurrera
med Danzig. Deremot rönte i synnerhet spjelor och läkten god efterfrågan
i Belgien. Till det inre af Tyskland var omsättningen liflig under hela
året. Berlins behof var under våren ganska betydligt, men snart inträdde misstroende
för alla byggnadsföretag, så att på hösten all affär med Berlin uteblef.
Prisen höllo sig mycket fasta, och till och med den förhöjda införseltullen på
ryskt trä åstadkom inga väsentliga förändringar i noteringarne. Härifrån má
dock undantag göras för läkten och spjelor, som oaktadt riklig tillförsel betingade
högre och högre pris.
Granvirke rönte liflig efterfrågan i England, Frankrike och Belgien. Prisen
stego till sommaren med ungefär 10 %. Härtill bidrog den omständigheten,
att Galizien, produktionslandet för Stettins handelsvirke, blott var i stånd
att leverera en ringa qvantitet.
Socker.
mängder:
Under de tre sista åren producerades socker till följande

558
1890—91 1891—92 1892—93
i Tyskland 1,331,965 1.198.156 1,225,331 ton
» Europa 3,710,895 3,501,920 3,428,515 »
B Kolonierna 2,554,536 2,852,296 2,635,963 »
Sockerexporten öfver Stettin och Swinemünde belöpte sig till:
1891
124,083
1892
97,989
1893
125,239 ton
Året 1893 var för sockerindustrien mycket vexlande. Under de båda
första månaderna voro prisen ganska fasta, men då nu mer och mer den åsigten
gjorde sig gällande, att icke blott Europas utan jemväl Kubas skörd af socker
skulle utfalla under medelmåttan, inträdde i mars stor köplust och prisen stego.
Vid årets början noterades:
mk 1490 för Basis 92 excl. säck pr 50 kg.
» 14.25 » » 88 » » » »
I mars stodo prisen redan 2 mk högre.
1 april noterades för Basis 92 mk 18'35
B B B B B 88 » 17'50
» maj » » » 92 » 19·35
» » B » B 88 _. » 18'76
Ryssland, som städse förut exporterat socker, uppträdde nu, till följd af sin
misslyckade sockerskörd 1892—93, sjelf som köpare och den ihållande torkan
väckte farhågor äfven för nästkommande skörd. Följden blef, att stigning i
prisen fortfarande var för handen, så att i början af juni noterades för Basis
92 mk 20 - 26, för Basis 88 mk 19 - 60. Härmed var höjdpunkten för året
uppnådd.
Äfven i socker af nya skörden visade sig i början liflig affär, och stego
prisen, så att i mar3 noterades för Basis 88 mk 13'50, i april mk 14—15.25
och i juni och juli mk 15'25. Den matta stämning, som vid denna tid gjorde
sig gällande för den gamla skörden, öfvergick äfven på den nya. Prisen gåfvo
efter, så att i oktober var noteringen mk 14. Då dertill erhölls en mot förväntan
riklig skörd af sockerbetor, som voro synnerligen sockerhaltiga, och äfven
från kolonierna inlupo gynsamma skörderesultat, sjönko prisen ytterligare.
I december betingades för Basis 88 mk 12.50.
Tran. Importen af trän utgjorde år 1893 2,612 ton, hvaraf från Norge
kommo 1,775 ton. I januari noterades för brun bergensisk lefvertran mk 20,
för brunblank mk 22'60 och för ljusblank mk 23. Året slöt med mk 18 för
brun bergensisk lefvertran, mk 21 för brunblank och mk 22 för ljusblank.
Cement. Denna affär led å härvarande ort vid årets början betydligt genom
den häftiga konkurrensen framför allt af de schlesiska fabrikerna. Dessa
voro nämligen till följd af den höga tullen å cement i Ryssland utestängda
från dervarande marknad och måste derför söka sig andra afsättningsorter; de
kommo derigenom i konkurrens med härvarande cementfabriker. I början af
årets andra hälft stadgade sig prisen, då flere fabrikers lager visade sig otillräckliga,
men efter utbrottet af silfverkrisen i Amerika, som hämmade dervarande
handel med cement, gick förbättringen förlorad.
Genom den häftiga konkurrensen väcktes tanken på att genom bildande af
föreningar söka motverka den ändamälslösa prisnedsättningen. I Schlesien,

559
mellersta Tyskland och Hannover lyckades man åstadkomma dylika, men i Pommern
hafva alla underhandlingar varit utan följd.
Prisen å cement vexlade mellan mk 5 och 7, beroende dels pä qvaliteten,
dels på marknadens läge. Den billigaste sorten fann största afsättningen. Frakten
till mellersta Sverige och Norge har varit c:a 1 mk pr fat à 180 kg. Till
Norge exporterades 3,450 ton, till Sverige 396 ton, till Amerikas Förenta
Stater 14,348 ton. Stettins hela utförsel af cement utgjorde 51,950 ton emot
57,760 ton 1892.
Sten. En framstående plats j importen från Skandinavien intages af denna
artikel. Under år 1893 infördes till Stettin från Sverige 116,007 ton, från
Norge 5,841 ton sten. Hela importen af sten uppgick till 127,784 ton emot
93,088 ton 1892. En tillökning å ej mindre än 37,784 ton är derför att
uppvisa, och hafva deraf 31,206 ton kommit från Sverige och 1,106 ton från
Norge.
Orsaken till denna stora konsumtion är att söka deruti, att Berlin nästan
uteslutande för sina behof använder skandinavisk sten, som hufvudsakligen kommer
från Karlskrona, Karlshamns och Lysekils distrikt samt från Idefjorden.
Störst är exporten från Sverige af den svenska »tuktade gatstenen». Svarta
graniten, som är svårare att här införa, tager sig långsamt men säkert framåt.
Artificiella gödningsämnen. Under år 1893 utvecklade sig härvarande
handel med konstgjorda gödningsämnen till en ej anad höjd. Endast för benmjöl
voro förhållandena något tryckta. Genom den ryska utförseltullen å råvaran
fördyrades densamma för de tyska fabrikerna och blef det dem rätt svårt
att konkurrera med det från Ryssland fritt ut- och i Tyskland fritt införda
benmjölet.
Deremot visade sig affären för superfosfat under synnerligen gynsamma
omständigheter. För hvarje år ökar sig förbrukningen af konstgjorda gödningsämnen,
och torde under år 1893 deraf användts 20 % mer än under 1892.
Införseln till Stettin utgjordes af 17,245 ton superfosfat emot 13,006 ton år
1892 och 6,279 ton benmjöl emot 4,090 ton året förut. Exporten till sjös
var 196 ton superfosfat och 127 ton benmjöl, som utfördes till Sverige.
Lingon. Allt mer och mer har importen af lingon tilltagit. Under 1893
infördes till Stettin 582 ton emot 372 ton 1892. Af stor vigt är att exportörerna
ytterst noggrant emballera lingonen. Härvarande köpare åstunda att
desamma skickas i tudelade trälådor af följande dimensioner: längd 100 cm.,
bredd 50 cm. och höjd 20 cm. Locket bör vara af spjelor, på det luften må
finna fritt spelrum. En sådan låda bör rymma 100 liter eller c:a 60 kg.
Prisen voro under saisonen högst mk 26, lägst mk 16 pr 100 kg. Frakten
från Sverige var c:a mk 1 pr låda.
Colberg. Hamnen besöktes under år 1893 af 293 fartyg, hvaraf 11
voro svenska och 5 norska. Af de Förenade rikenas fartyg voro 11 ankomna
från England med stenkol, 2 med sten från Norge. Endast 3 af de svenska
och norska fartygen erhöllo härifrån last, nämligen grufvirke till England. De
förnämsta importartiklarne till Colberg voro stenkol, cokes, superfosfat och majs.
Af sill importerades 1,846 tunnor, af gatsten 133 ton.
Greifswald. Under år 1893 ankommo hit 5 svenska fartyg, 3 ångfartyg
och 2 seglare, men intet norskt.
sill, segelfartygen brädlast.
Samtliga ångfartyg hade last af färsk

560
Rügenwalde. Denna stad besöktes af 16 svenska och norska fartyg..
Af dessa kommo 6 med granitsten från Bornholm, 5 med aspvirke från Riga,
och 2 med trämassa från Norge. Derifrån erhölls last af pitprops till England
för 3 fartyg.
året förut.
Den allmänna fartygstrafiken var ungefär 20 % mindre än
Stolpmünde. Hamnen besöktes af 10 svenska och 3 norska fartyg,
2 af dessa kommo från Norge med last af sill och trottoirsten, från Sverige
intet. De flesta fartygen anlände från England med last af Btenkol och fosfat.
Stralsund. Af 562 hit ankomna fartyg voro 100 svenska ångfartyg,
22 svenska segelfartyg och 2 norska segelfartyg. Bland inkomna svenska fartyg
hade 20 last af trä, 3 stenkolslast och 3 stenlast. I utförseln intogo föl
jande artiklar förnämsta rummet: hvete 8,625 ton, råg 3,952 ton, råsocker
2,513 ton, melasse 1,335 ton och cement 1,572 ton.
Swinemünde. Antalet af de till Swinemünde år 1893 ankomna ångfartyg
var 360 och drägtigheten 301,030 ton. Segelfartygen voro 9 med 220tons
drägtighet. Bland dessa fartyg voro 117 svenska och 3 norska ångfartyg.
Inga svenska eller norska segelfartyg besökte hamnen. Lasterna bestodo hufvudsakligen
af kol, cokes, petroleum, svenskt jern och svensk sten. Från Sverige
importerades 35,850 ton gatsten, 33,000 kasser färsk sill och 3,400 tunnor
salt sill. Från Norge var ingen direkt införsel.
Den reguliera ångbåtsförbindelsen mellan Karlskrona och Swinemünde upprätthölls
under 1893 liksom under föregående år af ångfartygen »Baltic»,
»Carlshamn» och »Orvar Odd», hvilka gjorde inalles 92 resor.
gjordes af gatsten.
Lasterna ut­
Wolgast. Hamnen besöktes af 12 svenska och 4 norska fartyg, hvilka
hade till last sten, sill, svafvelkis och färgträ. Endast ett fåtal af dessa fartyg
erhöllo laster härifrån. Utförseln bestod af färgträ och svafvelsyra.
Tanger den 12 juli 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
F. L. P. Ivers.
Distriktet besöktes uuder året af 3 svenska fartyg om 752 ton, af hvilka
två ankommo med trälast från Hernösand och Sundsvall till Tanger och ett
från Göteborg till Saffi med last af jern och trä. Norska skeppsfarten omfattade
20 fartyg om 5,009 ton. Någon uppgift om intjenta frakter har ej
kunnat erhållas, och detsamma gäller värdena i handelsutbytet mellan Marockooch
de Förenade rikena.
Tattenbach.

Nürnberg den 31 juli 1894.
561
(Årsberättelse för 1893.)
Handel och industri.
Bankaffären hade vid årets början på nästan alla områden att uppvisa en
stigande tendens, hvartill de österrikisk-ungerska konverteringarne icke oväsentligt
bidrogo. Tyvärr höll densamma icke länge ut och kort tid derefter gick
affären åter tillbaka. Till de papper, som ledo mest och å hvilka landet tidigare
förlorat så stora belopp, sällade sig nu äfven de från Grekland. Dertill
konimo kriserna i Amerika och Australien samt tullkriget med Ryssland, som
inverkade högst ofördelaktigt på affärerna.
Spanmålshandeln var under de första åtta månaderna ganska lugn och fick
först under sista qvartalet mera lif. Hvete och råg föllo långsamt i värde,
deremot gestaltade sig affären i korn och hafre bättre, då prisen i följd af den
mindre afkastningen underkastades en ansenlig stegring. Noteringarne voro i
genomsnitt: för korn c:a mk 8, hvete 7.80, råg 6.30, hafre 8.50, hö 5.50
och halm mk 3.60 pr 50 kilo.
Humleliandeln torde räkna år 1893 till ett af de sämsta åren. De ogynsamma
förhållanden, som framträdde i affärslifvets alla grenar, tyngde så mycket
mer på humlehandeln, som sista årets ringa skörd i Tyskland nästan omöjliggjorde
någon utförsel. I följd af den ovanligt torra försommaren utvecklade
sig plantan ogynsamt och bristen på nederbörd gjorde sig så gällande under
hela sommaren i Sydtyskland, att skördeutsigterna dagligen gestaltade sig tröstlösare.
Något regn i juli gjorde visserligen godt för en del humlefält, men
det oaktadt rådde intet tvifvel mera derom, att man i Bayern och det öfriga
Sydtyskland gick en i qvantitativt hänseende mycket ringa skörd till mötes.
Till all lycka var varans qvalitet utmärkt, i synnerhet i Bayern. Exporten,
som året förut belöpte sig på 163,600 ctr, gick under säsongen ned till
56,922 ctr. Deremot visade sig från början en stark tendens för import från
England och Byssland, som delvis hade sin grund i producenternas reserverade
hållning mot köparne i förväntan på högre pris, och följden blef, att 80,314
ctr humle importerades mot 24,614 ctr under år 1892. Omsättningen på
Nürnbergermarknaden utgjorde 45,700 balar mot 105,600 balar föregående
säsong. Utförseln till Sverige var 4,472, till Norge 1,548 ctr mot 5,422 och
2,038 ctr under fjolåret. Hela säsongen igenom var affären på härvarande
plats mycket lugn och matt, med undantag af en häftig hausse. som utan anledning
infann sig i oktober och kort tid derefter efterträddes af en slappare
stämning.
Leksaks- och kortvarubranschen. En återblick på det gångna året kan
beklagligt nog hos de flesta exportörerna af dessa varor icke uppväcka några
glädjande minnen, ja man kan nästan säga, att exporten af dessa artiklar haft
att framvisa en större tillbakagång än sedan många år varit fallet. Omsättningen
med Sverige och Norge öfversteg derföre icke fjolårets tyvärr ej
betydliga siffror.

562
Fabrikationen af blyertspennor. Denna industris läge har egentligen icke
förbättrats sedan min förra berättelse. Den konsumerande publiken ser mer
på billigt fabrikat än på verkligt fina pennor och frågan om priset, icke qvaliteten,
står här i förgrunden. Nürnbergs blyertspennors anseende i hela verlden
beror på deras utmärkta beskaffenhet, icke så mycket på det lägre priset.
Om den antydda tendensen fortfar, befaras det, att Nürnbergs industri snart
kommer att förlora äran af att tillverka de bästa blyertspennorna och blott kan
bibehålla den tillfredsställelsen att kunna sända de flesta pennorna ut i verlden.
Tyvärr äro förhållandena äfven hvad exporten angår ingalunda gynsamma.
Den amerikanska marknaden är genom en skyddstull af 50 % å värdet nästan
fullständigt afspärrad för den tyska industrien. I Spanien, Italien och Ryssland
äro enahanda omständigheter rådande, och särskildt hvad sistnämnda land
och Österrike beträffar hafva de tyska blyertspennorna en svår kamp att bestå
med dervarande inhemska fabrikat.
Handeln i bronsfärger lemnade ett tillfredsställande resultat på grund af
liflig efterfrågan och de billiga råmaterialen tenn och koppar.
Affärens gång inom den elektro-tekniska branschen kunde äfven betecknas
som god. Det härvarande stora »Electricitäts-Actien-Gresellschaft vorm. Schuckert
& C:o» hade hela året igenom 10 timmars arbetstid dagligen för att kunna
effektuera beställningarna. En gynsam faktor för fabrikationen var det låga
kopparpriset. Stor verksamhet utvecklades i byggandet af elektriska centralanläggningar
och jernvägar; deremot voro leveranserna för armén och marinen
så väl inom som utom landet ej så lifliga.
Vinhandeln. Denna bransch har under berättelseperioden 1892—93 att
framvisa tvenne vigtiga händelser: lagen om vinhandel af 20 april 1892 samt
handelstraktaten med Österrike-Ungern och Italien af 1 febr. 1892, hvilka betraktas
som en betydlig vinst för vinhandeln.
Ar 1893 lemnade äfven de yngre vinbergen en i qvantitativt hänseende
god skörd, de äldre deremot mindre god. Vid den enorma sommarhettan skulle
man kunnat vänta sig en ännu bättre qvalitet. Bristen på nederbörd störde
drufvornas utveckling. Prisen rörde sig omkring mk 32—34 för vanliga,
mk 36—50 för mellansorter och mk 50—90 och högre för finare märken.
Vingårdsegarne hade förestält sig mycket högre pris och reducerade först sina
fordringar, då de märkte att affären gick trögare på grund af den projekterade
vinskatten.
Bränvins- och ättiktillverkningen var normal; den goda potatisskörden hade
till följd, att spritpriset, som i fjol drefs upp genom haussespekulationer, i år
gick tillbaka på den måttliga ståndpunkten.
spirituösa ännu mindre än förlidet år.
Det oaktadt var förbrukningen af
Spegelglas och tennfolier. Denna industri hade mycket att lida under
trycket af de ogynsamma förhållandena. I särdeles hög grad var spegelglasbranschen
träffad häraf, ty kristallspegelglas sjönk än vidare i pris och tyvärr
har denna artikel nått en så låg ståndpunkt, att notcringarne röra sig under
fabrikspriset.
Tennfolieaffären har äfven ytterligare gått tillbaka, då det fortsatta sjunkande
silfvervärdet väsentligt minskat kostnaderna för silfverbeläggning och derigenom
har understödt dess införande, ehuru silfverbeläggning med afseende på varaktighet
och godhet icke är jemförlig med qvicksilfverbeläggning.
Trävaruhandeln. Prisen för sågadt timmer voro hela året fasta och stego
mot slutet med mk 2—3 pr kbm. Äfven på bättre brädsortiment var städse

563
efterfrågan; det oaktadt lyckades det icke att höja noteringarne motsvarande
de högre prisen å sågtimmer. Blott med stor möda uppnåddes en avanee af
mk 1 pr kbm. för I bräder, för II mk 1/2—1. III bräder och II läkter äro
fortfarande svårsålda och hafva prisen ytterligare fallit, så att för dessa sorter
icke en gång timmerpriset står att rädda. Om det derför icke lyckas att höja
brädprisen eller väsentligt reducera jernvägsfrakterna, så går sågverksindustrien
en kris till mötes.
Maskinbyggnad (berättelse af Maschinenbau-Actien-Gesellschaft). Farhågorna
för affärens ytterligare tillbakagång hafva tyvärr till fullo bekräftats. Från utlandet
hafva nästan inga beställningar ingått och inom riket var nyanskaffandet
af jernvägsvagnar och maskiner etc. ganska ringa. I utlandet blifva vi mer
och mer utträngda från våra hittillsvarande afsättningsområden, Rumänien, Bulgarien
och Turkiet, af det österrikiska och italienska fabrikatet, som är gynnadt
af en enorm skyddstull å jernvägsvagnar och jernbanekonstruktioner. Med undantag
af några små beställningar från Spanien, Bulgarien och Rumänien voro
vi alldeles hänvisade till det inhemska behofvet. Prisen för råprodukterna jern
och trä hafva väl gått ned något, ehuru långt ifrån att jemföra med prisfallet
för det färdiga fabrikatet.
Jernindustrien. Härom meddelar »Eisenwerkgesellschaft Maximilianshütte»:
Jernindustriens läge under affärsåret 1892—93 kan i allmänhet icke betecknas
som glädjande och har ej oväsentligt försämrats mot fjolåret. Af branschens
enskilda grenar är beträffande stångjern att bemärka, det behofvet under sommarmånaderna
höjde sig något på grund af de sjunkande prisen och goda skördeutsigterna,
men att likväl beställningarna redan på hösten 1892 åter slappade af,
prisen underbjödos och i följd deraf ännu mer gingo tillbaka. Liknande förhöll
det sig med affären i fin jernplåt. Afven för gjutjern, balkar etc. täckte
försäljningsprisen knappt tillverkningskostnaden.
Nürnbergs 16 ölbryggerier förbrukade under året 267,914 hl. mak, hvaraf
562,619 hl. öl bryggdes. Häraf exporterades 233,758 hl., hvadan 328,861 hl.
öl konsumerades af stadens befolkning, eller i genomskärning 211 liter pr person.
Skatten på malt uppgick till mk 352,313 och utgjorde ölskatten mk 49,593.
Konsulatets adress är fortfarande Marienplatz 11.
Willemstad (Curaçao).
(Årsberättelse för 1893.)
Bernhard Lang.
3 svenska fartyg om 1,037 ton och 5 norska om 4,417 ton besökte distriktet.
Stor afmattning utmärkte affärslifvet under året. Helsotillståndet var
det bästa.
Leon V. Leyba.

564
Kingston (Jamaika) den 31 maj 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Af svenska fartyg ankouimo hit frän utrikes ort med last 5 om 1,654 ton
(frakt £ 670) och i barlast 13 om 5,197 ton; alla afgingo åter med last
(frakt £ 8,906), deribland till Sverige 1 om 346 ton. Norska skeppsfarten
omfattade ankomna 218 fartyg om 103,094 ton.
Importen från samtliga länder uppgick i värde till bortåt 2 mill. £. hvaraf
mer än hälften från England; totalutförseln, i värde af l 3 /4 mill. £, går mest
till Förenta Staterna (910,000 £) och England (V, mill. £).
Det direkta handelsutbytet med de Förenade rikena inskränkte sig till utförsel
af två laster logwood till Sverige och införsel af 15 gäll. öl frän Norge.
Indirekt emottaga de båda länderna mycket mera af våra produkter, då t. ex.
logwood, en af våra förnämsta exportartiklar, i mängd skeppas till Kanalen för
order och derifrån finner väg till skandinaviska hamnar; likaså romm, kaffe, ni. m.
Äfven införseln från Sverige och Norge besörjes af mellanhänder; hela
importen af tändstickor, 13,876 gross, var af svenskt ursprung, men skeppades
från England och upptages såsom britiskt fabrikat. Den höga tullen på tändstickor,
5 sh. pr gross à 12 dussin askar, har framkallat anläggningen af eo
fabrik härstädes, men alla materialier, äfven askar och etiketter, komma fräa
Sverige öfver England.
Af andra importartiklar, som förtjena uppmärksamhet, må nämnas smör.
Häraf infördes bortåt 600,000 lbs, deraf 515,000 lbs från Förenta Staterna
och 58,000 lbs frän England. Det mesta af sistnämnda post bestod af »Danish
butter», som här betingar ett pris af 1 sh. 3 d. à 2 sh. allt efter packning
(i blecklådor) och qvalitet. Tullen är 1 d. pr Ib. Utan tvifvel skulle
denna affär kunna upparbetas af de skandinaviska exportörerna sjelfva och lemna
god förtjenst.
Torkad fisk drager en tull af 3 sh. 6 d. pr 100 lbs och inlagd sill 2 sh.
6 d. pr barrel (salupris 22 à 26 sh.); det mesta kommer från Canada.
De vigtigaste posterna i utförseln voro:
Kaffe cwts 97,304 £ 340,565
Kakao » 8,495 » 21,238
Komm gäll. 1,698,272 » 191,055
Pimento cwts 69,746 » 59,285
Logwood ton 92,622 » 335,754
En stor del af koloniens utförsel ombesörjes af de Förenade rikenas fartyg.
Den ansenliga banantraden lemnar sålunda sysselsättning åt en mängd
norska ångare om 500 à 700 ton i »time charter» till £ 350 à 600 pr månad.
Äfven utförseln af logwood försiggår mest med skandinaviska, särskildt
norska fartyg, hvilka dock haft låga frakter den sista tiden på grund af öfverflöd
på tonnage. Som emellertid antalet fartyg, passande för denna trade, ständigt
minskas, finnas goda utsigter för en bättre fraktmarknad längre fram.
Utgifterna for lastning af logwood och andra våra träslag äro relativt låga.
En ny karantänsförordning har under aret utfärdats, hvar3 § 18 nära
berör sådana de Förenade rikenas fartyg, som hitkomma med sandbarlast.

565
Penna tömmes först på anvisad plats, hvarefter fartyget afgår till karantänsplatsen,
der det undergår rökning på myndigheternas bekostnad och qvarligger
under observation så länge sundhetspolisen bestämmer. Under denna tid är
hvarje annan förbindelse med land förbjuden än den pr post och telegraf.
Omedelbart efter det denna förordning utkommit vidtog jag mått och steg
att få till stånd vissa modifikationer af dess enskilda bestämmelser, framhållande
de olägenheter, som drabbade särskildt de Förenade rikenas fartyg. Lagen
kunde emellertid icke återkallas, men utlofvades att dess tillämpning skulle ske
så hänsynsfullt som möjligt.
S. Soutar.
Galatz den 5 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Till distriktet ankommo från utrikes ort i barlast 4 svenska ångare om
4,106 ton, hvilka alla afgingo med last. Under norsk flagga hitkommo 47
fartyg om 52,235 ton.
Den 17 maj öppnades den nya segelrännan i Sulinakanalen, hvilken förkortat
vägen med 4 mil. Arbetet på bron vid Cernawoda fortgår, men någon
fördjupning af hamnen i Constanza har ännu icke kommit i fråga.
Frakterna voro något bättre än föregående året. Till britiska hamnar
noterades i mars 10 sh. 9 d. à 11 sh. 6 d. och i maj 14 sh. 6 d. samt i
oktober 19 sh. och i december 18 sh. Medelfrakten kan sättas till 14 sh.
6 d. mot 11 sh. 9 d. år 1892.
Jordbruket, som har att kämpa med höga arbetspris och låga sädespris,
har fortfarande att utstå en svår kris. desto mera som landet i så öfvervägande
grad är hänvisadt till denna näringskälla. Prisnoteringarne äro upplysande nog.
För 100 kg. betaltes: 31
/5 1893 31 /5 1894
Hvete frcs 13-10 10 —
Råg » 1275 8-20
Majs » 8-85 6-70
Korn » 8.50 5-50
Skörden år 1892 lemnade: hvete 21,184,000, råg 2,714,000, korn
12,562,000 och hafre 5,383,000 samt oljefrön 218,000 hektoliter.
Utförseln från de olika hamnarne var under år 1893:
Sulina
Tusen hektoliter
Braila
Tusen quarters
Galatz
Tusen quarters
Hvete 10,182 3,009 235
Råg 2,153 417 285
Majs 21,130 5,625 831
Korn 5,918 1,366 414
Hafre 2.307 642 133
dessutom från Sulina bönor, hirs och oljefrön tills. 767 hl. samt mjöl 22,000
ton, gran- och furutimmer 218,000 kbm. och furuplankor 1,407,000 st. I

566
spanmålen är här inräknad äfven en del från den bulgariska Donaustranden,
men detta motväges af utförseln landvägen af rumäniska produkter.
Värdet af Rumäniens hela utförsel uppgick år 1892 till öfver 285 mill.
frcs och af införseln till 381 mill. frcs. I den sistnämnda deltog Tyskland
med det största beloppet, 114 mill. fres, dernäst kom Oäterrike-Ungern med
89 mill., England med 84 mill., Frankrike med 31 mill., Belgien med 23 mill.
och Turkiet med 14 mill. frcs. Dessa uppgifter äro dock så till vida mindre
exakta som åtskilliga varor, t. ex. svenskt jern, genom omlastning i främmande
hamn föras på detta lands räkning.
Kursen noterades:
London check 25.27 1 /2 3 m. dato 25.12 1/2
Frankrike » 100.20 » 99-80
Tyskland » 124.— » 123-30
Smyrna.
(Årsberättelse för 1893.)
Louis Mendl.
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet omfattade 15 svenska fartyg
om 7,122 ton och 19 norska om 16,443 ton.
De svenska och norska fartyg, som gå mellan hamnarne i distriktet, fingo
gång på gång erlägga fyr- och sundhetsafgifter, hvilket i hög grad fördyrade
deras fart, i synnerhet som myndigheterna uttogo nämnda afgifter enligt gamla
tonnageberäkningen. Häri har dock de Förenade rikenas beskickning i Konstantinopel
utverkat en ändring, så att uppbörden numera beräknas efter Moorsom-systemet.
Enligt cirkulär från norska Indredepartementet af d. 23 sept. 1893 erlägga
norska ångare konsulatafgift efter den engelska regeln så väl i Smyrna
som på vicekonsulsstationerna.
Redogörolseåret efterlemnar i alla hänseenden blott dystra minnen. Kolera,
karantän och jordskalf hämmade handel och skeppsfart och utbredde mycken
nöd bland befolkningen, som förut lidit så mycket genom ruinerande pris på
vigtiga afsättningsartiklar och dyr tid i fråga om alla lifsförnödenheter. Jernvägstrafiken
afstannade, hamnen i Smyrna var tom under fyra månader, der och
på andra platser voro magasinerna öfverfylda af vin och frukt, hvilka slutligen
såsom skadade måste afyttras med stor förlust.
I sjelfva verket afstannade all handel och nästan fullkomlig stillhet rådde
i tullhusen, på kajerna och i bazarerna. De större handelshusen hafva nu
återtagit sin verksamhet och söka sin ersättning i en forcerad export af varor,
för hvilka säsongen icke har gått till ända.
Fikon intaga ett af de främsta rummen i vår export och här är utan gensaga
fikonträdets hemland. De försök som gjorts att öfverflytta det till Europa
och Förenta Staterna hafva aldrig slagit val ut, i det frukten efter hand försämrats.
Varans behandling består i noggrann sortering, hvarefter frukten packasi
trä- eller papplådor, och de arbetare, som äro sysselsatta härmed, doppa allt då.

567
och då händerna i hafsvatten, som alltid skall finnas till hands och som i vissmån
konserverar fikonen samt gör dem sötare. Denna manipulation omnämndes
särskildt i den rapport amerikanske konsuln afgaf om koleran och hvari han
påpekade att hafsvattnet, som härvid begagnades, togs från ställen, der stadens
kloaker utmynnade, hvarför oekså frukten sannolikt blefve smittoförande, om
den icke underkastades desinfektion. En följd häraf blef utfärdandet af ett
cirkulär den 10 aug., hvari uppmärksamheten fästes på en bestämmelse i Förenta
Staternas karantänsförordning af den 24 febr. 1893, så lydande:
»Matvaror, färska grönsaker, frukt, färsk eller torkad, osaltadt kött eller
produkter deraf, fjäderfä, smör, mjölk, ost, margarin, ägghvita och dylika varor,
kommande från kolerasmittad ort, få ej införas, enär intet desinfektionsmedel
för sådana artiklar är kändt.»
Att handelsverlden blef uppskrämd häraf faller af sig sjelft, alldenstund
Förenta Staterna taga tredjedelen af hela fikonskörden, och förlusten af en sådan
kund kunde icke annat än i hög grad rubba vår marknad. Fikonskörden
anslås till 11,000 ton, som nu ligga i jernvägens magasin eller i bazarerna
utan att kunna expedieras. 40,000 arbetare, som hade sitt dagliga bröd vid
denna handtering, förlorade det och fattigvården lider af ett oerhördt tryck.
Priset på fikon var i följd häraf mycket lågt, nämligen 44 p. för qvintal ordinär
vara, 56 för sekunda och 85 för Elemé. Af ordinära fikon går mycket
till Österrike öfver Fiume och Triest och nyttjas till kaffesurrogat.
Äfven införseln led mycket genom koleran. Medelklassen, som lefver af
detaljhandeln, har det synnerligen svårt; butikerna hållas visserligen öppna,
men köpare saknas, och följden blir att säljarne icke kunna uppfylla sina förbindelser.
I detta deras trångmål hafva bankerna sökt hjelpa dem genom ett
moratorium på 3 ä 4 månader för vexlar för att deras kredit icke skall förstöras.
Af svenskt jern infördes under året blott 650 ton att betalas 4 månader
efter emottagande af faktura. Prisen noterades: svenskt stångjern 80 p., engelskt
54, belgiskt 47, knippjern svenskt 70 p. och engelskt 67 p., allt pr
qvintal; jernband belgiska 68 p., jernbleck l:a 63 och 2:a 60 p., T-jern 61 p.
pr qvintal; points de Paris belgisk i barils 54 p., fransk 46 p., stål franskt
96 p. pr låda.
Kursen noterades: £ stg 138, Turkiskt pund 125, Napoleon 110'5,
Medjed 23.15 och Rupie 9.
Konsulatets adress är Rue Franque, midt emot grekiska kyrkan S:t Photinie.
Öppet 9—12 f. m. och 3—5 e. m.
F. W. Spiegelthal.

Adelaide (Södra Australien).
568
(Årsberättelse för 1893.)
Från utrikes ort ankom med last 1 svenskt fartyg om 854 ton och i
barlast 2 om 734 ton; alla tre afgingo åter till främmande hamnar med last;
in- och utgående frakter £ 3,113.
om 15,207 ton.
Norska skeppsfarten omfattade 16 fartyg
Nordisk trälast hitkom i 3 norska och 4 främmande fartyg. Efterfrågan
å denna artikel var ringa, hvilket också framgår af prisnoteringarne, som incl.
tull voro:
Kead deals (9×3) pr fot 3'/s à 4 1 White » » B
/, d.
2 s /„ à 37„ »
Boards 1 1/8 pr 100 löpande fot 6 sh. 6 d. à 7 sh. 6 d.
» 7S » B »
»
»
74
7ä
78
»
»
»
»
»
B
5
4
3
2
» 3 » à 5 B 9»
B 9 » à 5 »
B 3 » à 3 B 77, d.
s 6 B à 2 » 9 »
Weather boards » B 3 B 6 » à 3 » 9 »
Totalvärdet af införseln från de Förenade rikena uppgick till £ 43,849
eller £ 15,660 mindre än året förut. Häri är likväl icke inräknad importen
öfver London och andra hamnar af svenska och norska produkter, sådana som
tändstickor, öl, fisk, mjölk m. fl., hvilka dock icke kunna uppgifvas till mängd
eller värde.
Hveteskörden var god och anses lemna till export 300,000 ton. Sista
klippningen af ull var mycket betydlig och afsattes dels inom kolonien, dels
på Europa. Koppar hade en ganska flau marknad på grund af den låga noteringen
i London och grufvorna arbetade utan vinst. Vinodlingen utvecklar
sig raskt och produkten
tinenten.
finner villiga köpare både i England och på kon­
De nyligen inträffade bankfallissementerna hafva bragt mycken förstämning
i handelsverlden och hämmat skeppsrörelsen. Endast ett fåtal fartyg fraktade
ull till London med rater af 38 à 44 sh. pr ton. Smärre fartyg, bland dem
åtskilliga svenska och norska, erhöllo lätt frakter till Sydafrika till 22 sh. 6 d.
à 25 sh. pr ton.
Införseln till kolonien hade ett totalvärde af i l·undt tal £ 8 mill. och
utförseln £ 8 1/2 mill.
R. Barr-Smith.

Lübeck den 18 augusti 1894.
569
(Årsberättelse för 1893.)
II.*
På grund af numera offentliggjorda statistiska uppgifter har jag äran meddela
följande öfver Lübecks handel, och särskildt med de Förenade rikena, under
år 1893.
Hela in- och utförseln under året uppgick till:
Införseln 8,910,667 metr. ctr mot 8,853,013 metr. ctr under år 1892
Utförseln 5,446,000 » » 5.615,391 » » »
Omsättningens värde beräknas till:
Införseln 274,300,000 rmk mot 265,300,000 rmk för år 1892
Utförseln 226,700,000 » » 232,200,000 » » »
Ehuru totalexporten under 1893 gick tillbaka, var likväl utförseln sjöledes
under året betydligare än någonsin förut.
Hela Tysklands utförsel steg under 1893 7 % i vigt, men stegringen i
värde var ringa. I Ostersjöhamnarne och särskildt i Lübeck hafva under de
sista åren handel och sjöfart gått tillbaka: dock har handelsfördraget med Ryssland
redan verkat någon förbättring.
Införseln från Sverige sjöledes uppgifves för de senast förflutna fem åren
som följer:
Afd. I se sid. 22.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 37

570
Importen af norsk sill skedde, såsom vanligt, öfVer Hamburg och Rostock.
Den direkta införseln från Norge inskränkte sig till ett mindre parti ansjovis.
Under samma år exporterades från Lübeck till Sverige:
Totalimporten från Sverige visade en tillökning mot 1892 af 3,980,679rmk
i värdet, ehuru en minskning af c:a 7 % i vigten. Importen af trävaror
nedgick med nära 20 % , af tändstickor med 30,000 metr. ctr och af färsk
sill med 40,000 d:o. Den förminskade sillimporten hade, såsom bekaut är,
sin grund i den starka kölden från medlet af januari till slutet af februari.
Äfven af jern, stål och tjära infördes mindre. Denna tillbakagång uppvägdes
dock genom förökad införsel af sten, ben, lump, skinn och hafre samt i synnerhet
genom den stegrade boskapsimporten. Enligt uppgift infördes 6,536 st.
hornboskap, 528 svin och 148 fár mot 597 st. hornboskap, 90 svin och 42
får under 1892.
Sedan genom en polisförordning af den 23 sistlidne april en boskapsmarknad
öppnades vid härvarande slagthus, har importen af svensk boskap ä nyo
tilltagit. Kreaturen säljas mest till uppköpare från Rhenprovinsen och Westfalen,
hvarpå de här omedelbart nedslagtas samt kött och hudar med jernväg
befordras till bestämmelseorten.
Före boskapens landning utrönes genom besigtning, att intet enda djur ar
behäftadt med mul- och klöfsjuka. Veterinärens arvode är här 30 pf. för
hvarje djur. I Kiel har denna afgift nyligen blifvit förhöjd till 1 mk 50 pf.
pr st. för oxar och kor samt till 1 mk för ungboskap. Häröfver har der
varande handelskammare klagat, dock hittills utan framgång.
Då Lübecks hamn intill början af mars var stängd af is och isblockadeln
under ytterligare en månad fortfor i de sydsvenska hamnarne, transiterade mindre
gods till Sverige än under ár 1892 och befordrades öfver Fredrikshavn en
mängd styckegods, som ttnder vanliga förhållanden skulle hafva tagit vägen öfver
Lübeck.

571
De föregående åreDS öfverspekulation i byggnadsväg inverkade menligt på
trävarumarknaden och var omsättningen så väl i Lübeck som i grannstäderna
rätt trög. Importen af bräder och plankor från Sverige uppgick till 126,715
kbm. mot 160,242 d:o under 1892 och 139,467 d:o under 1891. De nämnda
trenne åren infördes från Finland och Ryssland resp. 68,330, 98,909 och
122,510 kbm. Af fyrhugget virke var den svenska importen 8,828 kbm. mot
9,791 d:o 1892 och 9,590 d:o 1891. Tillförseln af bjelkar, spärrar, jernvägssyllar
och läkter från Finland och Ryssland uppgifves för de tre sista åren
till resp. 15,057, 25,259 och 17,619 kbm. Noteringarne för furu visade föga
forändring mot nästlidna år, men sedan Finland och Ryssland genom de förhöjda
tullarne blifvit uteslutna frän den tyska marknaden, steg gran för hyflerierna
5—7 1/2 %. Bredare dimensioner betingade ännu högre pris, så mycket
mer som anbudet af sådana från Memel och Königsberg var inskränktare än
förut. Tillgängen på bräder af smalare dimensioner var hela året stark.
Ehuru afsättningen af svenskt jern i Tyskland icke anses hafva någon lofvande
framtid för sig, torde denna vara dock allt framdeles komma att begagnas
för tillverkning af hästskoaöm och vissa andra artiklar, vid hvilkas tillverkning
råvarans pris spelar en mindre roll. Innan Elbe-Travekanalen blifvit färdigbyggd,
hvartill omkring fyra år anses komma att åtgå, och jernvägsfrakterna
till det vestliga Tyskland blifvit nedsatta, söker importen af jern från Sverige
billigare vägar än öfver Lübeck. För nästlidna är var införseln inskränkt till
74,384 metr. ctr mot 76,473 d:o år 1892, 70,709 d:o är 1891 och 142,766
d:o 1890.
Importen af färsk sill från Sverige, hufvudsakligen af sill för rökerierna,
var på grund af de ogynsamma isförhållandena inskränkt till 103,026 metr. ctr
mot 144,632 d:o 1892 och 86,659 d:o 1891.
Importen af lingon från Sverige var betydligare än något föregående år
och uppgifves till 11,618 metr. ctr mot 9,513 d:o 1892 och 3,913 d:o 1891.
Införseln från Sverige af åtskilliga vigtigare varor uppgifves som följer:
Affall m. ctr 3,454
Ansjovis » 10
Ben » 2,419
Bläck » 163
Bränvin hl. 41
Böcker o. planscher... m. ctr 306
Fat, tomma » 526
Fisk, färsk » 102,999
Filspån » 45
Frukter, friska » 95
Frö, gräs- o. klöfver- » 7
Färger J> 233
Garfbark » 389
Glas o. glasvaror ... » 90
Gummiskor » 56
Gummivaror, diverse J> 1 0
Horn, oarbetadt » 544
Hudar » 1,064
Hår, nöt- » 176
Hästtagel » 146
Instrument » 18
Järn och stål:
tack- m. ctr 11,566
stång- » 41.039
tråd- » 17,636
plåt- » 396
skrot- » 3,502
gjut- » 119
Jernvaror, icke specif. » 1,201
Koppar » 31
Korgmakararb., gröfre » 828
Kork » 204
Korta varor » 30
Kreatur: hästar st. 14
oxar » 2,980
tjurar » 663
kor » 2,893
ungboskap ... » 1,027
kalfvar » 4
får.. » 148
svin » 528
Krita, slammad m. ctr 9,616

Kräftor m. ctr 753
Kummin S) 68
Kött » 677
Lergods » 8
Lingon )> 11,618
Linne )' 6
Linne- o. jutevaror --- >> 7
Lumpor » 4.307
Malm, diverse » 5
Maskiner o. maskindelar » 5,126
Metaller, oarbetade ... » 58
Metallvaror >> 83
Målningar v 16
Möbler » 297
Ostlöpeextrakt » 30
Papper och pappersfabrikat
» 1,407
Parfymer » 23
Pelsverk » 25
Porslin o. fajans » 84
Punsch hl. 40
Sill t:r 371
Skinn: får- m. ctr 81
har- » 5
kalf-...- » 6,341
ren- » 786
sal- » 18
diverse » 6
Smör v 7
Spanmål: hvete » 26
råg » 134
572
korn.. _ m. ctr 3
hafre » 4,058
ärter » 61
vicker » 94
Fältspat » 10
Sprit hl. 21
Sten: granit m. ctr 112,309
slipstenar » 1,446
sandsten » 368
Stenvaror » 378
Tapeter » 68
Tarmar » 102
Tegel: eldfast » 1,888
mur- » 4,709
Tjära i> 2,070
Trottoarklinker » 270
Trämassa » 10,209
Trävaror, oarbetade:
bräder o. plankor... kbm. 126,175
bjelkar o. spärrar... » 8,828
ved » 3,048
stäfver » 1,261
trätråd.. » 2,443
förarbetade » 8,277
Tändstickor » 22,225
Ull » 101
Ullaffall y> 55
Villebråd — » 23
Zink o. zinkvaror » 19
Typer » 21
Hela införseln från Sverige uppgifves för nästlidna år till 1,367,371 metr.
ctr värda 23,355,512 rmk, mot 1,475,269 metr. ctr värda 19,374,833 rmk
år 1892. Tillökningen för 1893 uppgick således till 3,980,679 rmk. Till
vigten utgjorde den svenska importen under året 16'8 8 % och till värdet
9'99 % af totalimporten mot resp. 1830 % och 8'55 % för nästföregående
år.
De hufvudsakligaste artiklar, som öfver Lübeck utfördes till Sverige, voro:
AKramin m. ctr 3
Alun..... x> 220
Ammoniak i> 102
Apotekarvaror i> 256
Blyhvitt j> 32
Bomull, rå - v 252
Bomullsvadd >> 39
Bomullsgarn » 850
Bomullstyger r> 2,462
Boskap: hästar _. st. 19
nötkreatur ... » 11
Böcker o. kopparstick m. ctr 1,412
Chokolad m. ctr 293
Cigarrer — » 185
Conserver J> 357
Eter » 7
Fjäder » 456
Frukter: syd- » 284
inhemska ... » 1,573
Frön o. växter.. » 4,402
Färger o. färgstoffer... » 3,717
Gips o. gipsmjöl » 3,482
Glas o. glasvaror » 2,465
Gryn o. mjöl » 24,373

Gödningsämnen m. ctr 15
Hampa o. blår » 4,785
Handskar » 8
Harts » 428
Hudar o. skinn » 5,265
Humle » 3,673
Hår o. borst » 442
Jern- o. stålvaror, div. » 21,774
Kaffe » 2,699
Kemikalier o. droger... » 2.234
Kol o. koks.... B 84,137
Koppar » 19
Koppartråd » 1,558
Korta varor » 821
Lera o. lergods » 3,629
Lumpor » 3,647
Läder o. lädervaror ... » 2,789
Manufakturvaror » 1,325
Maskiner o. maskindelar » 12,083
Metaller » 90
Metallvaror » 1,347
Mineralier o. naturalier » 87
Mineralvatten » 793
Modevaror . » 1,505
Möbler o. effekter » 207
Oljor: bom- » 279
cokos- o. palm- » 59
rof· » 19
terpentin- » 939
tjär-, mineral- o.
eteriska » 2,115
diverse » 56
573
Oljefrön m. ctr 75
Ostron » 155
Papper o. papp » 3,758
Porslin o. fajans » 1,252
Potatis » 3,750
Pottaska » 180
Sak » 30,769
Smör... » 122
Socker » 974
Sockerkulor » 41
Soda.. » 956
Sprit o. spirituösa hl. 318
Tenn.... m. ctr 22
Tennvaror, diverse ... » 171
Tjära o. beck t:r 494
Tobak m. ctr 2,810
Trädgårds-o. foderväxter » 587
Träslag, europeiska ... » 278
transatlantiska » 37
fanér » 465
Tvål » 228
Tågvirke » 351
Ull » 2,340
Ullaffall » 4,769
Ullgarn » 2,023
Vax o. paraffin » 63
Vin, pá fat » 1,157
B buteljer » 679
Yllevaror » 7,576
Zink, rå » 9
förarbetad » 217
Öl. hl. 296
Den sammanlagda exporten öfver Lübeck till Sverige uppgifves till 320,948
metr. ctr, representerande ett värde af 32.591,278 rmk eller 16'66 % af
hela utförseln. För 1892 uppgafs exportvärdet till 39,109,534 rmk eller
19.58 % af utförseln, för 1891 till 31,949.683 rmk eller 16'27 % och för
1890 till 42,201,400 rmk, utgörande 20'92 % af det hela.
Totalexporten till Norge uppgifves till ·endast 2.174 metr. ctr och anslogs
till 216,985 rmk mot 3.180 metr. ctr värda 325,477 rmk för år 1892 och
2,410 metr. ctr värda 361,413 rmk för år 1891.
De hufvudsakligaste exportartiklarne voro:
Bomullstyger m. ctr 13
Blyhvitt B 1
Böcker, kopparstick o. musikalier
» 11
Conserver » 4
Fjäder » 27
Frön o. växter » 94
Färgstoffer » 11
Glas o. glasvaror » 15
Gummi-o.guttaperchavaror m. ctr 7
Hår o. borst » 3
Humle » 10
Instrument » 5
Korta varor » 7
Jernkramvaror » 224
Lim » 34
Linne- o. jutevaror » 14
Läder o. lädervaror » 23

Maskiner o. maskindelar... va. ctr 68
Leksaker » 7
Lera o. lergods » 706
Mineralvatten » 9
Modevaror » 4
Ost » 159
Papper, pappersfabrikat o.
papp » 53
Pianon _ B 11
Smör.. » 52
Snickararbeten » 19
Snörmakeriarbeten » 3
574
Stärkelse m. ctr 12
Tvål » 4
Ullgarn _.. » 11
Sockerkulör » 11
Vin, på fat » 18
» buteljer » 12
Yllevaror » 46
Filtar » 3
Hampa o. blär » 5
Skrapor » 5
Porslin o. fajans » 3
Under sommaren eger Lübeck förbindelse med Kristiania öfver Köpenhamn
hvarje tisdag, torsdag och fredag kl. 1/2 6 e. m.
III.
Såsom ytterligare tillägg till årsberättelsen för 1893 har jag äran meddela
följande uppgifter öfver handels- och sjöfartsförhållandena i Kiel:
Segelfartyg:
1893 1892 1891
från Sverige 292 om 77,573 kbm. 295 om 81,539 kbm. 303 om 72,536 kbm.
» Norge 9 » 1,289 ^> 2 » 251 » 4 » 625 »
Ångare:
från Sverige 123 om 75,899 kbm. 122 om 77,296 kbm. 151 om 98,760 kbm.
De afgångnas antal var:
till Sverige
Segelfartyg:
236 om 72,460 kbm. 241 om 81,600 kbm. 327 om 88,130 kbm.
» Norge 7 » 2,690 » 8 » 1,687 » 13 » 4.271 »
Ångare:
till Sverige 178 om 204,303 kbm. 168 om 180,297 kbm. 198 om 197,361 kbm.
» Norge 10 » 17,688 » 9 » 10,963 » 3 » 5,868 »
I den vid ån Swentines utlopp i Kielerbugten belägna byn Neumühlen
med den största vatten- och ängqvarn på det europeiska fastlandet inklarerade
från Sverige 3 segelfartyg om 316 kbm. och 2 ångare om 1,615 d:o. Till
svenska hamnar utklarerade derifrån 9 seglare om 4,323 kbm. och 13 ångare
om 18,835 d:o. Från norska hamnar ankom intet fartyg, men till Norge afgingo
1 seglare om 1,335 kbm. och 26 ångare om 25,256 d:o.
I trafiken med Sverige visade sig för segelfartygen en minskning af 8 %
i drägtigheten och af 2 % i innehafvande last, men detta tillbakagående mer

575
än uppvägdes af ångarne, hvilka företedde en tillökning af 4 % i antalet, 9 %
i drägtigheten och 21 % i innehafvande last. Hvad lasten beträffar, visade
ångarne en tillökning af 20 % för inkommande och af 24 % för utgående.
Varuomsättningen med Sverige sjöledes var:
Inkommande 52,361 metr. ton mot 53.102 d:o år 1892
Utgående 5,513 » » 3,569 » »
Äfven trafiken med Norge, hvilken aldrig varit betydlig, visade under 1893
tillökning och uppgifve9 varuomsättningen i metr. ton som följer:
Inkommande 668 ton mot 136 ton år 1892
Utgående 170 » » 125 » »
Utom trävaror, spanmål, smör och stenkol utgjorde boskap före februari
1892 en vigtig import- och transitartikel i Kiel. Den mesta boskapen transiterade
till Hamburg; resten göddes inom provinsen Schleswig-Holstein och såldes
med fördel. Handelskammaren i Kiel har sedan februari 1893 upprepade gånger
sökt förmå regeringspresidenten i Schleswig och åkerbruksministern i Berlin
att mildra eller upphäfva importförbudet mot dansk boskap. Sedan den 10
juni 1893 får visserligen jutländsk boskap under iakttagande af föreskrifna försigtighetsmått
på jernvägen öfver Wamdrup befordras till slagthusen i Hamburg
och Kiel, men från de danska öarne sjöledes importerad boskap måste omedelbart
efter ankomsten till Kiel nedslagtas. Sedan genom en förordning af regeringspresidenten
i Schleswig af den 15 februari 1894 importen af svensk
boskap på grund af några misstänkta sjukdomsfall i Skåne blifvit helt och hållet
förbjuden, petitionerade äfven Kielerhandelskammaren om upphäfvandet af
detta förbud eller åtminstone om tillåtelse att införa svensk boskap under vilkor
af omedelbar nedslagtning. Hittills har petitionen ej haft någon påföljd. Den
preussiska regeringens förfarande tyckes så mycket mindre kunna rättfärdigas,
som mul- och klöfsjukan under de sista åren varit mycket spridd i Nordtyskland,
i synnerhet i Schleswig-Holstein och Mecklenburg.
Importen till Kiel af främmande hornboskap var under de sista åren som
följer:
Från Danmark Från Sverige Tillsammans
1891 21,437 st 333 st. 21,770 st.
1892 21,362 » 420 » 21,782 »
1893 7,388 » 1,567 » 8.955 »
Att polisveterinärens arvode den 17 april 1893 af regeringspresidenten
blifvit förhöjdt från 30 pf. till 1 mk 50 pf. för besigtning af fullvuxen boskap
och till 1 mk för ungboskap har förut blifvit omnämndt.
Under 1892, året före importförbudet, transiterade från Danmark 85,459
st. svin.
Af trävaror infördes:
1893 1892 1891
Från Sverige 49,047 kbm. 53,534 kbm. 49,236 kbm.
» Norge 955 » 226 » 1,029 »
» Finland och Ryssland... 16,195 » 25,413 » 29,127 »
» de gamla preussiska provinserna
36,505 i> 36,913 » 48,883 »
B andra hamnar 2,685 5> 1,894 » 2,848 »
105,387 kbm. 117,980 kbm. 131,123 kbm.

576
Importen af jernvägssyllar från Ryssland och de gamla preussiska provinserna
var mycket inskränkt och uppgifves till 66,460 kg. för 1893 mot
436,888 kg. för 1892 och 444,917 kg. 1891.
För trävarupris och frakter redogjordes i afd. I af årsberättelsen.
Kolfrakterna voro fluktuerande och regulerade pr keel:
ab Newcastle ab Firth of Forth
Januari—april £ 4 1/2 — 5 3 /4 £ 47,-57,
Maj-juli » 4 1/2-57, » 47,-57,
Augusti—december » 57a—5 3 /4 » 67,—8
Mot arets slut klagades öfver det långa uppehållet pä aflastningsplatserna
i Firth of Forth.
Från Englands vestkust betaltes £ 5—6 pr keel.
Man påstår, att den år 1893 af Tyskland ingångna handelstraktaten och
differentialtullen på rysk spanmål bidragit att inskränka Kiels spanmålshandel
samt i högre grad än förut öfverflytta densamma till Hamburg, som genom sitt
geografiska läge är en naturlig nederlagsort för den transatlantiska sädesimporten.
Emellertid hoppas man nu på en förändring till det bättre på grund
af det ingångna handelsfördraget med Ryssland och upphäfvandet af fordran på
identitetsbevis vid utförsel af förmålen spanmål. Hveteimporten var under året
inskränkt till 10,588 metr. ton, hvaraf hälften kom från New-York, en fjerdedel
från Rumänien och resten från Ostpreussen samt andra tyska hamnar. Tillförseln
på jernväg af spanmål från Hamburg var betydlig.
Man klagar öfver konkurrensen med danskt smör på den utländska marknaden
samt öfver den ringa hållbarheten af den i bleckdosor till de varmare
länderna exporterade schleswig-holsteinska varan. Smörprisen inom provinsen
bero mindre på noteringarne i den engelska marknaden än på efterfrågan från
Hamburg, hvarest stora qvantiteter schleswig·holsteinskt smör »onipackas» för
export till England.
Enligt Board of Trade var importen af tyskt smör:
1893 164,984 cwts
1892 124,233 »
1891 115,509 »
1890 104,450 cwts
1889 111,027 »
1888 160,915 »
Genomsnittsprisen för smör i Kiel, l:a qvalitet, voro pr 50 kg.:
1893 109 rmk
1892 113 B
1891 112 rmk
1890 104 »
1889 108 rmk
1888 97 »
Hela den utländska fiskimporten till Kiel sjöledes uppgifves för 1893 till
5,009,341 kg. mot 6,544,121 kg. för 1892 och 5,063,256 kg. för 1891.
Öfver den visserligen ej obetydliga införseln pr Fredrikshavn saknas uppgift,
liksom öfver utförseln från Kiel på jernväg under 1893. Nästföregående år
uppgick den senare till 2,958,050 kg. och 1891 till 2,377,020 d:o. För fiskrökarne
anses 1893 såsom ett fördelaktigt år.
Utom förut i Kiel gängse för sjöfarten vigtigare bruk, för hvilka jag redan
utförligare redogjort (Hamnumgälder och sjöfartscoutumer i Lübeck, Schleswig-Holstein
och Mecklenburg, Stockholm 1893) hafva enligt handelskammarens
uppgift åtskilliga andra coutumer blifvit allmänt vidtagna:

577
1) Vid fraktliqvid följes senast före utlossningen i Hamburg noterad siktkurs,
hvarvid man tager midten mellan högsta och lägsta notering.
2) Vid lossning af trävaror varar under sommaren arbetstiden för seglare
frän kl. 6 till kl. 12 f. m. och från kl. 1 till 6 e. m. (resp. från kl. 2 till 7).
Under vintern följes tullverkets arbetstid, hvilken rättar sig efter dagsljuset.
Ängarne kunna med vederbörande tullmyndighets tillåtelse arbeta längre på
qvällen. Vid lossning af trävaror anses ett segelfartyg, som rymmer till och
med 100 standards, kunna leverera 10 std. om dagen, större fartyg 12—15 std.
För ångare gäller såsom regel, att så mycket mottages som kan levereras.
3) Vid lossning af stenkol anses ångare om 600—800 ton kunna lossa
c:a 250 ton pr dag, större omkring 300 ton dagligen.
4) Ar i certepartiet stipuleradt, att fartyg skall lossa efter tur, börja
liggedagarne så snart de förut till samma mottagare med samma slags last ankomna,
redan inklarerade och för lossning färdiganmälda, fartygen utlossat. Lossningen
af samtliga turfartyg skall ske utan afbrott och inom öfverenskommen
eller bruklig tid.
Leonard Åkerblom.
Rio de Janeiro.*
De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1893 var följande:
Svenska fartyg:
Antal Ton
Ankomna: från Sverige med last 18 6,996
» andra länder f> 58 25,648
» » i barlast 5 1,783
Afgångna: till Sverige » 1 768
» andra länder med last 22 6,322
» B i barlast 59 27,754
Norska fartyg:
Ankomna: från Norge med last 6 2,850
» Sverige » 9 3,790
» andra länder » 495 242.841
» » i barlast 48 18,163
Afgångna: till Norge » 9 5.749
» andra länder med last 184 66,970
» » i barlast 373 199,274
Bruttofrakten utgjorde för:
Svenska fartyg, ankomna £ 49,206
» » afgångna » 7,847
Norska » ankomna » 298,103
» » afgångna » 88,649
Jfr sid. 301.

578
Buenos Aires den 30 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Skibsfarten 1893.
Den svenske Skibsfarts Bevægelse paa den argentinske Republik i 1893
stiller sig i Sammenligning med det foregaaende Aar saaledes:
Af foranstaaende Tabeller fremgaar, at Antallet af ankomne Skibe er foröget
med 9 och. Tonnagen med 1,914 Ton. De afgaaede Skibes Antal er foröget
med 13 och Tonnagen med 4,114 Ton. Den hele Skibsfart er foröget
med 22 Skibe og Tonnagen med 6,028 Ton.
Poruden de i Flodtrafikken sysselsatte 4 Dampskibe dr. 493 Ton, der tilsammen
har gjort 11 Reiser paa Hovedstationen og i Aarets Löb i Fragt optjent
i det Hele £ 3,391, er ankommet kun et svensk Dampskib med en
Drægtighed af 1,160 Ton med Stykgods fra Valencia. Desuden bar 3 Dampskibe
tils. dr. 343 Ton været oplagte under hele Aaret.
Et Dampskib dr. 187 Ton er i Aarets Löb overgaaet til argentinsk Flag.
Til Hovedstationen ankom med Ladning fölgende svenske Skibe: fra England
3 dr. 2,690 Ton, fra Spanien 1 dr. 1,160 Ton, fra Nordamerika 4 dr.
2,470 Ton og fra Brasilien 2 Skibe dr. 634 Ton. I Ballast ankom fra Brasilien
2 Skibe dr. 895 Ton og fra Montevideo 4 dr. 2,334 Ton.

579
Fra Hovedstationen afgik med Ladning: til England 11 dr. 6,741 Ton,
til Belgien 1 dr. 192 Ton, til Brasilien 1 dr. 317 Ton. Af disse Fartöier
var 2 lastede med Quebracho, 4 med Hvede, 4 med saltede Huder, 1 med
Linfrö, 1 med Benaske og 1 med Mel.
I Ballast afgik til Barbadoes 1 dr. 692 Ton, til Australien 1 dr. 1,422
Ton, til Uruguay 1 dr. 345 Ton og til argentinske Havne 2 dr. 1,914 Ton.
De til Hovedstationen ankomne Skibe havde en Besætning af tils. 195
Mand.
Ved Hovedstationen paamönstredes der paa svenske Skibe: 14 Svenske,
18 Nordmænd og 18 Udlændinge, tilsammen 50 Mand. Der afinönstredes:
5 Svenske, 2 Nordmænd og 3 Udlændinge, tilsammen 10 Mand.
Aarets Hyrer udgjorde for
l:ste Styrmand Kr. 70-90
Tömmermand » 50 — 72
Baadsmand > 54
Matros T 34—54
Jungmand » 27
2:den Styrmand Kr. 50—60
Stuert » 35—72
Seilmager » 50—54
Letmatros » 20—42
Paa Hospital indlagtes fra svenske Skibe 10 Sömænd.
Fra svenske Skibe römte i Aarets Löb: 7 Svenske, hvoraf 4 forhyrede i
Sverige, 1 Nordmand
Kr. 317-90.
og 14 Udlændinge. hvilke havde tilgode en Hyre af
Af opsparede Hyrebelöh er gjennem Generalkonsulatet i Aarets Löb hjemsendt
til Sverige af 7 svenske Sömænd Doll. Guld 132-7 8 og Doll. Papir 130
(£ 34. 15. 11) og til Norge af 13 norske Sömænd Doll. Guld 464'62 og Doll.
Papir 882 (£ 144. 12. 4).
Fragtmarkedet var livligt, især i Aarets förste Maaneder samt i December,
hvortil dog Kornfragterne næsten udelukkende har bidraget.
Korrifragterne tog sin Begyndelse i Slutningen af Jauuar med 13 Sh. fra
Boca og 19 Sh. fra Floden, men steg snart, saaledes at i Marts erholdtes op
til 19 Sh. fra Boca og 24 Sh. fra Floden. Senere gik de ätter ned indtil i
Slutningen af November, da Befragtninger >to arrive» for kommende Saison tog
sin Begyndelse. Da Hvedehösten tegnede til at blive overordentlig rig. gik
Raterne inden Aarets Udgang ätter op til samme Höide som i Marts med livlig
Efterspörgsel og stigende Tendents.
Saltede Huder. Fragterne for denne Vare holdt sig som almindeligt kun
Aarets förste Maaneder og selv da kun for smaa Seilskibe. Iiaterne holdt sig
mellem 22 og 35 Sh. fra nedre Havne og forholdsvis fra Floden. De regulære
Dampskibslinier optog alt, som afskibedes under Aarets sidste Halvdel.
Törrede Huder. Fragterne holdt sig som foregaaende Aar. Yderst faa
skandinaviske Skibe er blevue befragtede for denne Artikkel, der har været
optaget omtrent udelukkende af amerikanske og kanadiske Skibe.
Lumberfragteme er omtrent samtlige blevne sluttede gjennem Europa og
Staterne. Nogle Befragtninger er effektuerede herstods b. Doll. 11 og 12 for
Pitchpine-Havn og Doll. 7 og 9 for Spruee-Havnene.
Quebrachofragierne har varieret i Proportion med det övrige Marked og
Raterne holdt sig mellem 17 og 23 Frcs fra Buenos Aires med den almindelige
Forskjel fra Flodhavnene.
Höfragterne til Brasilien har ikke været saa höie som i det foregaaende
Aar, idet neppe över Doll. 4.50 er betalt til Santos og Doll. 4 til Rio de

580
Janeiro. Under den feberfri Tid var Raterne endog nede, i Doll. 2.50 til
Santos og Doll. 2 til Rio. Som almindeligt afskibedes denne Vare næsten
udelukkende fra Rosario. Nogle faa Laster er ogsaa afgaaede til Europa, men
vistnok kun i Dampskibe.
Ceder. Flere Ladninger er afskibede til de Forenede Stater. Fragterne
har i Almindelighed været stipulerede Lumpsum, varierende mellem Doll. 3 og 5
pr Ton.
Benfragteme til Europa har holdt sig mellem Sh. 16 og 24 fra Buenos
Aires, med almindelig Forskjel fra Rosario. Til Staterne er der betalt Doll.
3 til 5 fra Boca og Doll. 4 à 6 fra Floderne. Enkelte Lumpsum-Befragtninger
er ogsaa effektuerede, isærdeleshed fra Rosario, til Doll. 4 à 6 pr Ton.
Benaske er betalt med Sh. 13 à 19 fra nedre Havne og i almindeligt
Forhold fra de övrige Steder.
Matefragterne fra Brasilien er kun afsluttedo i ringe Mængde her. De
sluttes næsten alle i Brasilien. Raterne varierede mellem 3/4 à 1 1/4 Real pr
Arroba og kun for mindre Skibe.
Af Mel og törret Kjöd til Brasilien er befragtet nogle faa smaa Skibe til
Sh. 15 à 25 pr Ton.
Handelen
har i det forlöbne Aar til enkelte Tider været lammet paa Grund af de revolutionære
Bevægelser, der har omfattet Landets rigeste Provindser.
I Sammenligning med det nærmest foregaaende Aar stiller den udenrigske
Handel i 1893 sig saaledes i Henhold til den officielle Statistik:
Til nærmere Belysning af Indförselen og Udförselen af enkelte Artikler,
der kan have Interesse for De forenede Rigers Handel og Fragtfart hidsættes
nogle statistiske Opgaver samt Bemærkninger angaaende den indenlandske Industri
og Produktion.
Indförselen i 1893 stiller sig i Sammenligning med 1892 saaledes for de
enkelte Grupper af Artikler:

581
Indförselen af levende Dyr var störst for finere Raee-Faars Vedkommende.
Födevarer. Landet har de naturlige Betingelser for at fcunne producere
omtrent alle mulige til denne Gruppe hörende Artikler. Der mangler dog
Kapital og fornemmelig Foretagsomhed. For Tiden ndföres væsentlig kun
Kaastoffe.
Sukkerindustrien har i de sidste Aar gjort saadanne Fremskridt, at Landet
nu producerer Halvdelen af Sukkerkonsumen. Af Sukker indförtes i 1893
9,961 Ton mod 19,772 Ton i 1892. Der er 54 Sukkermöller, men kun et
Raffinaderi. Dette er dog udstyret med de nyeste og fuldkomneste Maskiner
og er istand til at produeere c:a 20,000 Ton pr Aar. Om ikke ret mange Aar
tör Sukker blive en vigtig Udförselsartikkel. Jordbunden er paa store Strækninger
i höi Grad skikket for Dyrkning af Sukkerröret. For Tiden er kun
c:a 36,000 Hektarer under Dyrkning af Sukkerrör, men den for Avlen skikkede
Zone udgjör e:a 1,580,000 Hektarer.
Klipfisk. Buenos Aires maa nu siges at vsere af ikke uvæsentlig Betydning
som Marked for Klipfisk. I 1893 indförtes saaledes 14,390 Kasser, omtrent
udelukkende af norsk Oprindelse, mod 13,900 Kasser i 1892 og 5,000
Kasser i 1891. Der opgives at være indfört e:a 11,190 Kasser i de förste
fem Maaneder af indeværende Aar. Denne betydelige Stigning i Importen tör
udelukkende skyldes den i Generalkonsulatets Indberetning af 17 Januar f. A.
omhandlede betydelige Toldnedsættelse.
Priserne for Klipfisk var i Januar f. A. Doll. Papir 43 pr Kasse à 45
Kg. Netto, men gik senere ned til Do!l. Papir 28 i Slutningen af Marts, holdt
sig saa omtrent Doll. 32 til Juli og August, da der opnaaedes Doll. 38. Prisen
faldt dog snart ned igjen til Doll. 32. I Slutten af Aaret opnaaedes omtrent
Doll. 30. Disse Priser er de lavest erholdte for god Fisk. Enkelte
Huse har opnaaet 1 Doll. mere.
Stokfiskpriserne har i hele Aarets Löb varieret mellem Doll. Papir 8 og 9
pr 10 Kg.
Drikkevarer. Indförselen af Öl var Iidt större i 1893 end i 1892, idet
den tiltog fra Poll. Guld 8,923 til Doll. Guld 29,362. Sammenholdt med den
samlede Konsum var dog Indförselen forsvindende liden. Der produceredes af

582
Landets 74 Bryggerier 12 1/2 Million Liter Öl, inedens der blöt indförtes 791
Liter paa Fad og 12,545 Dusin Flasker, omtrent udelukkende tydsk 01.
Tolden paa Öl var saavel for 1893 som 1894 Doll. Guld 0.15 pr Flaske
af 0.501 til 1 Liters Indhold.
For Tiden indföres omtrent al den Malt og det Byg Bryggerierne konsumerer,
idet kun de mindre Bryggerier i Provindserne beoytter indenlandsk Byg.
Af Malt indförtes der i 1893 2,100 Ton, af Byg indförtes 846 Ton.
Alkohol. I 1893 produceredes 37 Millioner Liter Alkohol af 40° Cartier.
Trods at den indenlandske Produktion af Drikkevarer aarlig tiltager og Kvaliteten
forbedres, har dog den samlede Import i det forlöbne Aar tiltaget med
en Værdi af c:a 23 Mill. Pesos Guld.
Tolden paa Brændevin paa Fad er Doll. Guld 0.15 pr Liter af til og med
79 % Styrke. Der tillægges 1/2 Ct for hver Grad eller Brökdel af Grad, der
overstiger 79 Grader.
Vcevede og spundne Varer. Af Sækkelærred indförtes 17,572 Ton til en
Værdi af 3,514,394 Pesos Guld eller 1,773 Ton til en Værdi af 354,605
Pesos Guld mere end i 1892. Man har ogsaa begyndt at fabrikere denne
Artikkel her, men den uniaadelige Masse, som medgaar til Sække for det exporterede
Korn, gjör, at den indenlandske Fabrikation, der inaa indföre Basmaterialet,
visselig ikke paa läng Tid vil formaa at holde Skridt med den Aar
for Aar tiltagende Export af Korn og Mel.
Den textile Industri er endnu i sin Barndom. Der er vistnok ikke faa
Fabrikker, men disse kan med Hensyn til Varernes Kvalitet ikke konkurrere
med de europæiske. Hvor Bomuld er Baamaterialet maa dette indföres, idet
Bomuld endnu kun dyrkes i mindre Udstrækning. Linfröplanten dyrkes der særdeles
nieget af, men kun for Fröets Skyld; Straaet benyttes til Möbelstopning.
Trce og Trævarer. Indförselen heraf var i 1893 c:a 1.18 Mill. Pesos
Guld större end i 1892. Störst var Forögelsen af Indförselen af Gran samt
af andre uhövlede Træsorter. Fra Norge indförtes i Aarets Löb intet, hvoriuiod
der fra Sverige indförtes c:a 900 Ptbg-Std. Fra de Forenede Stater og
Kanada indförtes: 42 Mill. sup. Fod Spruce
33 » » » Whitepine
43 » » » Pitchpine
mod henholdsvis 37, 45 og 41 Mill. sup. Fod i 1892. Markedet holdt sig
flaut hele Aaret igjennem. Medens man i Begyndeisen for gode Specifikationer
opnaaede indtil Doll. Guld 32 pr 100 Q-meter fortoldet, gik Prisen efterhaanden
ned til Doll. 30, Doll. 28 og tildels ogsaa Doll. 27.
Papir. Indförselen af de under denne Gruppe hörende Artikler er i 1893
steget fra 2.7 Mill. Pesos Guld i 1892 til 3.1 Mill. Pesos Guld i 1893. Indförselen
af Trykpapir er aftaget. Der gives her én Papirfabrik, der væsentlig
beskjæftiger sig med Fabrikation af Tryk- og Pakpapir.
Jern og Jernvarer. Der findes kun én Jerngrube i Drift for Tiden.
Af Raajern indförtes 32,915 Ton eller 4.456 Ton mere end i 1892.
Der findes i Buenos Aires ikke faa Stöberier. Den störste Del af det
Jern, som anvendes til Huse, er stöbt her. Alligevel indförtes der c:a 3 1 /,
Mill. Ton Jernbjelker og Söiler eller över 2 Mill. Ton mere end i 1892.
Anvendelsen af Jern i Bygningskonstruktionerne er ogsaa her tiltaget meget i
de senere Aar. Af de Huse, der for Tiden opföres i Hovedstaden, er der
ikke mange, der ikke forsynes med Bjelker og Söiler af Jern. Foruden Stöberier
gives der ogsaa mange mekaniske Værksteder, hvoraf flere staar paa et særdeles
höit Standpunkt.

583
I Aarets Löb indförtes ildfaste Skabe til en Vægt af 33 1/2 Ton. Denne
ringe Indförsel skyldtes den Oinstændighed, at der her findes 6 Fabrikker, der
leverer förste Sort Skabe.
Indförselen af Komfyrer, Kaminer og Ovne var i 1892 13,927 Kg. og
i 1893 24,130 Kg. Denne ubetydelige Import inaa foruden i Landets Klima
söges i den indenlandske Produktion, idet der til de tidligere talrige Fabrikker
for hvert Aar kommer nye.
Agerbrugsmaskiner
sidste Aar saaledes:
og -Redskaber. Indförselen heraf stiller sig i de to
De Revolutioner, Landet i Aarets Löb har gjennemgaaet, har i höi Grad
besværliggjort Afsætningen af Landbrugsredskaber.
Fyrstikker. Af Voxfyrstikfabrikker findes der 9 og Indförselen af Fyrstikker
er ubetydelig. Fabrikatet er nogenlunde godt. Der konsumeres aarlig
omtrent 200 Millioner Æsker Voxfyrstikker. I det forlöbne Aar er der ogsaa
anlagt en Fabrik for Træfyrstikker. Der indförtes ialt i 1893: Voxfyrstikker
2,346 og Træfyrstikker 9,236 Kg. i Værdi af henholdsvis 1,988 og 4,617
Doll. Guld.
Tolden paa Fyrstikker er for nærværende 80 Cts Guld for Voxfyrstikker
og 40 Cts Guld for Træfyrstikker, alt pr 10 Kg. og uden Fradrag for Emballage.
Med denne Told for Öie og henseet til den store Guldagio og deraf
fölgeude lave Arbeidsomkostninger, bör man ikke forbauses över, at de indenlandske
Fyrstikfabrikker bar formaaet at udelukke al Import af Betydning.
Indförselen af Glasvarer var i 1893 c:a 750,000 Pesos Guld större end
i 1892. Der indförtes 500.000 Dusin Flasker. Der findes 6 Glasfabrikker.
Hidtil liar man maattet hente Raamaterialet udenlands. Man har imidlertid nu
fundet Sand, ligesom Borsyre og Sodakarbonat kan erholdes til moderate Priser.
Fra den svenske Exportförenings herværende Agent har Generalkonsulatet
modtaget nedenstaaende üpgave över de i Aarets Löb solgte svenske Artikler:
Agerbrugsmaskiner Doll. Papir 12,056·92
Meierimaskiner » 35,703.37
Hesteskosüm » 24,699.01
Jern og Staal » 7,393.78
Komfyrer og Gryder » 1,581.79
Tagpap » 207.50
Fyrstikker » 365.05

584
Öxe Doll. Papir 237.87
Cognac, Punsch og Konserver » 2,5869 5
Möbler » 71.20
Porcelæn J> 1,001.84
Træhus » 2,640.—
Trævarer » 61,741.12
Diverse » 1,835.92
Tilsammen Doll. Papir 152,122.32
Vdförselen i 1893 stiller sig i Henhold til den officielle Statistik saaledes
i Sammenligning med 1892:
Betræffende den officielle Statistiks Paalidelighed med Hensyn til Udfdrselens
Værdi henvises til Bemærkninger föran.
Til foranstaaende Tabel skal knyttes fölgende DetailbemærkniDger.
Udförselen af levende Dyr er i det forlöbne Aar tiltaget ikke ubetydeligt.
Störst var Udförselen af Hornkvæg med c:a 200.000 St. til en Værdi af c:a
4 1/2 Mill. Pesos Guld. Dernæst kommer Faar med 72.000 St., Muldyr og
Æsler med c:a 22,000 St., Heste med 5,300 St. Svineavlen har endnu været
lidet paaagtet.
Af frosne Faar udförtes omtrent samme Mængde som det foregaaende Aar.
nemlig c:a 25,000 Ton; derimod er Udförselen af frosset Oxekjöd tiltaget fra
290,000 Kg. i 1892 til 2,800,000 Kg. i 1893. Af törret Kjöd udförtes
42,000 Ton mod 45,000 Ton i 1892. Udförselen af Horn og Borster var
tilsammen c:a 4,000 Ton eller omtrent som i 1892.
Udförselen af Vid var i 1893 c:a 140.000 Ton.
Med Hensyn til Landets Uldproduktion tör fölgende have Interesse.
Argentinas Faarbestand stämmer hovedsagelig fra endel i det scxtende Aarhundrede
fra Peru indförte spanske Faar. T de to fölgende Aarhundreder udartede
de imidlertid saaledes, at de kun lidet lignede sin Afstamning. Ved
dette Aarhundredes Begyndelse forefandtes derfor en Faarerace af yderst slet
Kvalitet, saavel hvad Kjödrigdom som Uldafkastning betræffer. Det var to
Slags: Pampafaaret, der nedstämmer fra det languldede spanske Bjergfaar, og
Criollofaaret, der nedstämmer fra det spanske Merinofaar, men fuldstændig degenereret.
Först et godt Stykke ind i dette Aarhundrede begyndte man at
forbedre Faarebestanden ved Krydsning med itnporterede Dyr, först med Finnldsracer,
særlig Kambouillets og Negrettis, i den senere Tid i stor Udstrækning
med Languldsracer, som Lincoln og Leicester. Der antages, at nærved
Halvdelen af den nuværende Faarebestand gjennem en eller flere Krydsninger
er faldne fra sidstnævnte to Bacer. Fornemmelig med Lincoln foregaar for
Tiden en saa stærk Krydsning, at der forudsees, at der om faa Aar kun vil
være lidet tilbage af rene Merinos. En Autoritet paa dette Oinraade, H. Gibson,

585
antager, at i Aarene 1888—1893 er 50 Millioner Faar forvandlede fra den
ene Type til den anden. Af Krydsningerne med Lincoln er fremgaaet en Type.
der saavel leverer Uld af udmærket Kvalitet og Vægt som giver et for det
europæiske Marked passende Kjöd.
Faarene vaskes ikke för Klipningen, hvorfor Ulden sælges uren og med
Fedtet paa. Paa Grund af den Mængde Stöv, den argentinske Uld indeholder,
giver den efter Vaskning kun 35 %, medens den australske giver 56 % og
Uld fra Kapkolonien 70 %.
De Farmere, der skjötter sine Faar vel, kan frembringe en Uld, der, livad
Fibrernes Længde, Elasticitet og Finhed angaar, staar paa Höide med Uld fra
de fleste Steder. Ialmindelighed vises den dog liden Omhu. I sin Helhed
staar derfor Argentinas Uld i Kvalitet under den australske.
Den argentinske Uld gaar væsentlig til Tydskland og Frankrige. Fra begge
disse Lande sender Fabrikanterne Opkjöbere herned i Saisonen og Störsteparten
af Ulden sælges til disse fra de lokale Markeder. Nogle Producenter, særlig
engelske Estancia-Eiere, sender sin Uld til Europa for at sælges paa de derværende
Markeder.
Betræffende Republikens Antal af Faar og Export af Uld hidsættes fölgende
fra den fremragende Statistiker 31. G. Mullhalls Værk: »Handbook of
the River Plate» hentede Tal:
Om den Betydning Argentina har i Verdensproduktionen af Uld. vil man
af fölgende, ligeledes fra Mullhalls ovennævnte Værk hentede Opgaver, faa et
klart Blik:
Som det vil sees, er Antallet af Faar betydelig större i Argentina end i de
Forenede Stater, men af de föran omhandlede Grunde er Uldafkastningen mindre.
Udförselen af Hicder og Skind stiller sig for de to sidste Aar saaledes:
Ber. om Handel o. Sjöfart. 38

586
Af saltede Oxehuder vides til Norge afskibet 4,000 St. Den indenlandske
Læderproduktion gaar stadig fremad og Læder vil visselig med Tiden blive en
vigtig Udförselsartikkel. I det forlöbne Aar udförtes dog endnu blöt 4,300
garvede Huder til en Værdi af 25,800 Pesos Guld.
Agerbrugsprodukter. For de vigtigste af disse hidsættes en Sammenstillen
af Udförselen for de to sidste Aar:
Som det vil bemærkes, er Udförselen af Hvede i 1893 gaaet op til över
en Million Ton. Hvcdehösten 1893—94 har været endnu rigere og antages at
afgive över 1,200,000 Ton til Export. Sidste Åars Höst var dog af mindre god
Kvalitet, hvilket sammen med de lave Hvedepriser i Europa og de store Svingnioger,
Guldpræmien har været Gjenstand for hersteds, har virket lammende paa Udförselen.
Der ligger derfor fremdeies ikke ubetydeligt Hvede paa Lager hersteds.
Skovindustrien er endnu ubetydelig. Dog findes store Strækninger. bevoxede
med brugbare Træsorter. I nævneværdig Udstrækning indföres kun Quebraeho
Colorado. Den indeholder lo à 20 % Tanninsyre, hvorfor den benyttes meget
til Garvning. Til Bjælker er den udmærket, da den er næsten ubrændbar.
Den hovedsagelige Quebracho-Udskibning foregaar över Rosario. I Aarets Löb
afgik dog ogsaa fra Buenos Aires 18 norske Seilskibe lastede med Quebraeho.
Af andre Træsorter skal kun nævnes Ceder.
midler er det dog hidtil ikke meget exploiteret.
Af Mangel paa Transport-
Toldtariffen er siden forrige Aar ikke gjennemgaaet nogen gjennemgribende
Förändring. For flere Artikler, der er af Interesse for De forenede Rigei·.
er den officielle Værdi, hvoraf Procenttolden beregnes, bleven nedsat.
gjældei· særlig for Fiskeartikler.
Dette
Nedenstaaende hidsættes en Tabel for de vigtigste Artiklers Vedkommende:

587
Guldkursen har i det forlöbne Aar gjennenisnitlig staaet paa samme Punkt
som i 1892. Den midlere Guldpris var i 1892 326.821 Pesos Papir for 100
Pesos Guld og i 1893 322.367 Pesos Papir for 100 Pesos Guld.
Vexelkurserne har i Aarets Löb været uuderkastede meget stærke Svingninger.
Nedenstaaende hidsættes en Oversigt över Noteringerne paa Börsen for
Vexler paa England, Tydskland og Frankrige:
Paa Börsen noleres kun 90 Dages Sigtvexler. Denne Omstændighed liar
for enkelte Fartöier medfört Vanskeligheder med Konsignatæren, idet Fragten
i Henhold til Certeparti og Konnossement skulde udgaa efter officiel à-vista-
Kurs. en Kurs, der altsaa her ikke er officiel. I de herværendo Banker faaes
kun à-vista-Vexler og 3 Maaneders Sigtvexler paa Europa.
Sluttelig skal ineddeles en Opgave över de for Tiden gangbare Lodspenge.
Som i forrige Åars Beretning bemærkot, maa Skibsförere træffe Overenskomst
med Lodsen om Lodspengenes Störrelse, idet de i den officielle Tarif anförte
Belob kun gjelder som Maximumssatser i Tilfælde af Tvist. For Tiden betales
i Lodspenge ssedvanligvis fölgende Belöb:
Point Indio eller længere udefra til Buenos Aires Rhed fra S. 9 til
£15. Skibe paa 19 til 21 Föds Dybgaaende maa endog betale £ 16 k 17.
I Ballast ankommende Skibe betaler i Kegelen £ 6 à 8.
Skibe, anlöbende Montevideo f. O. og ankommende her. betaler £ 8 a 12
efter Skibets Störrelse og Dybgaaende. Fra Montevideo til Buenos Aires i
Ballast er de almindelige Lodspenge £ 8.

588
Udgaaende Lodspenge fra Buenos Aires til Point Indio er for ballastede
Skibe üoll. Papir 60 à 70, smaa Skibe Ded til Doll. Papir 50. For lastede
Skibe med et Dybgaaende af 15 à 18 Fod £ 6 à 7. Lastede Skibe til Montevideo
med et Dybgaaende af 19 à 21 Fod betaler £ 8 à 12.
Sundhethtilstanden har i 1893 været gjennemgaaende god for hele Landets
Vedkommende. Af Kolera og Gulfeber er intet Tilfælde indtruffet i Land,
hvoriinod der i den värme Tid ankom flere Fartöier med Gulfeber-Patienter
ombord. Paa Grund af de strenge Forlioldsregler, der blev trufne mod Sygdommens
Forplantelse, gik dog Landet fri af denne Sot.
Archangel den 3 september 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Helmer Bryn.
t. f. Generalkonsul.
De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet var som fölger:
Svenske Fartöier:
Antal Ton
Ankomne: fra Norge i Ballast 2 455
» andre Lande med Ladning.. 1 200
» » i Ballast 2 742
Afgaaede: til andre Lande med Ladning .5 1.397
Norske Fartöier:
Ankomne: fra Norge i Ballast 54 16,899
» andre Lande med Ladning 10 3,800
» » i Ballast 12 3,763
Afgaaede: til andre Lande med Ladning.. 76 24,462
Optjent Bruttofragt var for
Svenske Fartöier, ankomne Kr. 1,300
» » afgaaede )> 25,500
Norske B ankomne » 14,300
» » afgaaede » 469,900
Af Paamönstringer foretoges ved Generalkonsulatet 9 og Afmönstringer 21.
Noget Mömuingstilfælde anmeldtes ikke.
Fragterne vare lave. For de mere dybgaaende Fartöiers Vedkommende
har imidlertid allerede nu UdmuddriDgsarbeiderne paa Barren og den derved
bevirkede Indskrænkning i Lægtringsomkostningerne bevirket nogeD Lettelse.
Havrefragterne: Man betalte i Almindelighed pr Dampskib ikke över
2 Sh. selv 1 Sb. 10 1/2 D. pr Quarter à 320 Lbs til Östkysten af England,
1 1/2 D. mere til Kontinentet mellem Hamburg og Havre, 3 D. mere til Rouen;
andre Varer proportionelt i Henhold til London & Baltic printed råtes of freight.

589
Trælastfragter, obtinerede af norske Fartöier, varierede for Storbritanniens
Vedkommende fra lidt över 36 Sh. pr Std. op til 42 Sh. (Östkysten) og fra
40 Sh. op til 47 Sh. 6 D. for Vestkysten og Irland.
Til Gent betaltes 55 Frcs, til Rochefort 69 Frcs og till Marseille 80—
85 Frcs.
Tjærefragterne: Seilskibe erholdt gjenneinsnitlig 2 Sh. 4 1/2 D.—2 Sh. 6 D.
pr Tönde til Östkysten af England og Fl. l·60 til Holland. Pr Fad Beg var
Fragterne til Östkysten af England 9 D. til 1 Sh. höiere end for Tjære. For
Beg til Holland betaltes Fl. 2.40 pr Fad.
Linfragterne pr Dampskib stod i 22 Sh. 6 D.—25 Sh. pr Ton til Östkysten
af England, 10 % höiere til Kontinentet. For Tow og Codilla betaltes
30 — 40 Sh. pr Ton til Östkysten af England, 10 % höiere til Kontinentet.
Exporten til Udlandet (norsk Finmarken ikke iberegnet) bar for de vigtigste
Artiklers Vedkommende været af betydeligt större Omfång end det foregaaende
Aar. Der exporteredes saaledes:
I 1893 I 1892
Linfrö 213,847 Pud 120,970 Pud
Havre... 2,022,413 J> 1,685,400 »
Lin 106,324 » 134,952 »
Tow og Codilla 139.043 » 130,967 »
Trän 46,728 » 7,625 »
Fjær 1.87S -> 2,949 »
Terpentin 3.311 » 17,215 »
Oliekager 37,444 » 87J20 »
Tjære 76,663 Tdr 92,625 Tdr
Beg 16,285 » 17,094 »
Tunger 1,914 Dusin 1,514 Dusin
Skind og Huder 67,121 St. 16,316 St.
Matter 40,280 » 115,100 »
Trælast 68,353 Std. 61,151 Std.
i 173 Dampskibe
og 135 Seilskibe
i 153 Dampskibe
og 125 Seilskibe.
Forretningerne udmærkede sig ved en hurtig Omsætning, da Priserne paa
de fleste Artikler, der i Viuterens Löb havde været særdeles trykkede, ved
Foraarets Begyndelse steg betydeligt i Udlandet, og Handelsmændene i det
Indre, der havde erhvervet sine Vai·ebeholdninger paa meget rimelige Vilkaar,
fölgelig med Beredvillighed accepterede de höiere Priser, der bödes paa Vaarsiden.
De have ogsaa gjennemgaaende gjort gode Forretninger, tildels særdeles
gode. Ogsaa for Exportörerne vilde Forretningerne i sin Helhed givet et meget
smukt Resultat, om ikke den russisk-tydske Toldkrig var kommet imellem
og krydset mangen Beregning.
Linsæd. Hösten havde for denne Artikkels Vedkommende været rigelig.
Opkjöberne, der i Begyndeisen havde konkurreret stærkt, bleve senere forsigtige,
som Fölge hvoraf Priserne i det Indre gik ned, tilsidst lige til Srb. 1.20
pr Pud. Da i Februar Maaned Udlandet begyndte at vise Kjöbelyst, kastede
de herværende Exportörer sig ind i Forretningerne og exporterede et ansenligt
Kvantum af denne Vare.
Priserne i Udlandet vare i Februar 41 Sh. 3 D. pr 424 eng. t8 cif. England
og steg efterhaanden til 44 Sh. i Juni. Hersteds havde Våren været erhvervet
efter en Pris af Srb. 1.20—1.50 pr Pud.

590
Havren var af fortrinlig Kvalitet og Forretningerne i denne Artikel vare
for de indenlandske Handelsmænd meget fordelagtige, da der i Begyndeisen af
Navigationstiden betaltes indtil 85 Kopek pr Pud, medens Prisen i Vintermaanederne
kun havde været e:a 70 Kopek.
Denne Artikel exporteres herfra fortrinsvis til England, speeielt London,
hvis Marked derfor har en afgjörende Betydning for Archangel. I April Maaned
kunde denne Vare, god Gjennemsnitskvalitet, placeres i London efter en
cif. Pris af höist 16 Sh. pr 304 eng. ffi. I Juni betaltes indtil 18 Sh. 3 D. cif.
Den russisk-tydske Toldkrig bevirkede imidlertid, at alle baltiske Havne
for störste Delen kastede sin Vare ind paa Londons Marked, hvilket, i Förbindelse
med Efterretningerne om de gunstige Udsigter for Aarets Höst, fremkaldte
et hurtigt Prisfald, saa at i September Maaned neppe 15 Sh. var at
obtinere. Nogle Ladninger ere antagelig ogsaa herfra komne ind i det saaledes
ödelagte Marked, hvorved Exportörerne ere blevne berövede sin Profit.
Lin. Fra 49 Rubel pr 10 Pud I Sabrak (for de höiere Sorter IV, III,
II og I Krone betaltes i Almindelighed en Prisforskjel af Srb. 5) gik Prisen
efterhaanden op til Srb. 50—51, efter hvilken de hidförte Partier realiseredes.
Forretningen med Udlandet var ganske gunstig, da Efterspörgselen i Navigationstidens
förste Del var tilstrækkelig og Salget saaledes ikke förbunden med Vanskeligheder.
Frankrig betalte for Lin, Basis I Sabrak, gjenneinsnitlig Fres 90
—92 pr 100 Kg. cif. Dünkirchen. Til Boston exporteredes en stor Ladning.
Til London gik hovedsagelig de höiere Kronesorter til Priser af omtrent £ 49
for I Krone og £ 46 for II Krone pr Ton à 63 Pud cif.
Tow og Codilla var ogsaa Gjenstand for god Efterspörgsel i Navigationstidens
Begyndelse, og naaede Priserne sit Höidepunkt omtrent i Slutningen af
Mai og Begyndeisen af Juni. Der obtineredes da Fres 69 pr 100 Kg. 1/2 I,
1/2 II Tow cif. Dünkirken og £ 27 pr Ton cif. Skotland. II Codilla kostede
det samme, men III Codilla var lidet efterspurgt og har neppe betinget över
£ 18 — 19 cif.
Indlandets Handelsmænd har hos Exportörerne erholdt Srb. 3.60—3.80
pr Pud 1/2 I, 1/2 II Tow, c:a Srb. 3.70 for II og 2.30 for III Codilla.
Fjær exporteres herfra fortrinsvis til Hamburg. Om Priserne haves ingen
bestemte Data, da Våren ikke kjöbes her paa Stedet, men paa Markederne i
Indlandet og derhos i urenset Tilstand.
Tjære udviser ogsaa en Tilbagegang mod forrige Aar. Dette er vistnok
at tilskrive en formindsket Produktion, fremkaldt ved de lave Priser i Udlandet.
At denne Forudsætning holder Stik vil formentlig neppe kunne benegtes,
naar man tager i Betragtning, at Indlandets Bönder for den Pris af
Srb. 2'20—2'40, som herværende Exportörer betaler for en Tönde tyk Tjære,
med et vist Tillæg for de tynde Sorter, maa levere i Archangelsk, hidbragt fra
fjerne Distrikter i Indlandet, en Tönde Tjære paa 8 Pud.
maal foreligger forövrigt en Udtalelse, gaaende ud paa:
Om dette Spörgs-
»at Leverandörerne ved forskjellige Maelunationer som oftest drive
igjennem, trods den herværende Vragning, at levere Vare af slet Kvalitet,
paafyldt slette Tönder og veiende ikke 8 Pud, men kun 6 l /2 Pud. Men
netop denne mangelfulde Kontrol og utilfredsstillende Vragning synes
ogsaa stærkt at bave disrekommanderet Arcbangels Tjære i Udlandet, thi
paa anden Maade läder sig ikke den Prisforskjel forklare, der er gjældende
til Ugunst for Archangels Tjære, sammenlignet med den svenske
og finländske.»

591
England betalte for tyk Tjære 8 Sh. 3 D. indtil 8 Sh. 9 D. pr Tönde
oif. og Holland for de tynde Sorter Fl. 6—6 1 /, pr Tönde cif.
Beg har i en Aarrække lidt under de samme Mangler som Tjære, om end
ikke efter samme Maalestok, og ialfald i dette Aar indtraf paa Vaarsiden og
særlig i Juni Maaned en uventet Efterspörgsel fra Udlandet. I December böd
England kun 3 Sh. 9 D. pr Cwt (112 engelske Pund) cif., som. Fölge hvoraf
Vårens Pris i Indlandet, med Levering i Archangelsk, ansattes til omtrent
43 Kop. pr Pud, og da de udenlaodske Priser havde naaet sit Höidepunkt af
c:a 4 Sh. 9 D. pr cwt cif. Östkysten af Storbritannien og Fl. 130 pr 2,400
Kilo cif. Holland, steg Priserne i Indlandet til 49 og 50 Kop. pr Pud Netto.
Trmlast. Exporten er i dette Aar meget foröget, som Fölge af de i den
foregaaende Höst stedfundae store Opkjöb af Tömmer. Rubelens Kurs og Udlandets
Priser vare i det Hele taget fordelagtige og Exportörerne har som
Fölge deraf uden Tvivl gjort gode Forretninger.
Priserne vare omtrent de samme som ifjor.
For de vanligste Dimensioner 3×11 og 3X9 betaltes:
I II III
Furu
Gran
£13—13'/,
» 7— 7
10 —10'/2 7—7'/,
1 /, 6— 6»/, 5—5 3 /4
alt pr Leverance frit ombord.
Ved de sidste Tömmerauktioner har Exportörerne taget ganske livlig Del
og betalt adskilligt över Taxtpriserne; Exporten i 1894 vil derfor antagelig
naa op til omtrent samme Höide som i 1893.
Som vanlig meddeles nedenfor en Tabel över hele Distriktets Export af
Trælast under sidst forlöbne Femaar:
Foranstaaende Oversigt, der i det væsentlige hviler paa Opgaver fra Archangels
Exporthuse, tager, som tidligere bemærket, intet Hensyn til Samhar.delen
med det nordlige Norge, ligesaalidt som til Importen af de forskjellige
Varer, der indföres til Hvidehavets Havne. Da dertil kommer, at Handelsståndens
og Toldstyrelsens Statistikker ere ordnede efter forskjellige Systemer,
gjengives nedenfor, i Lighed med tidligere Aar, et Uddrag af den ved Archangels
Toldkammer förte samlede Statistik for Hvidehavets Havnes Export
og Import, idet der dog ogsaa her skjelnes mellem Export og Import i videre
Forstand og Export og Import til og fra det nordlige Norge.

592
Import.
Fra norsk Finmarken indförtes i russiske Kystfartöier:
1. Til Archangelsk i 215 Fartoier drægtige 15,506 Ton, hvoraf i 13
Dampskibe:
Fisk, saltet og törret Pud 731,734, Værdi Srb. 611,912
Salt » 2,207, » » 417
Vildtskind » 166, » » 6,332
Stenkul 5. 1,116, » » 100
Slibe- og Möllestene „. » 1,583, » » 1,700
Maskiner og Værktöi » 2,325, » » 13.443
Kolonialvarer, Kaffe og Vine. » 120, » » 626
Manufaktur- og diverse andre Varer » » 1,294
Srb. 635,824
2. Til Onega, Soroka og Mesen i 14 Fartoier drægtige 728 Ton:
Fisk, törret og saltet Pud 43,122, Værdi Srb. 36,402
Vildtskind » 10, » » 600
Diverse andre Varer » » 144
Srb. 37,146
Samlet Import fra norsk Finmarken Srb. 672,970.
Fra andre udenrigske Steder, hovedsagelig England, indförtes:
1. Til Areliangelsk:
Korn Pud 155,903, Værdi Srb. 52,530
Salt » 111,859, » » 11,405
Stenkul » 557,232, » » 57,096
Slibe.- og Brynestene » 16,132, » » 8,803
Mursten og Ler » 12,021, » » 2,378
Klorkalk, Natron og Soda » 4,142, » » 6,172
Olie og Malervarer » 1,648, » » 7,286
Metaller, forskjellige » 2,337, » » 2,467
Jernbaneskinner » 3,360, » » 5,300
Maskiner oeh Maskindele » 7,958, » » 33,851
Haandværk- og Fabrikarbeider » 2,592, » » 20,701
Vin, Brændevin, Porter og Öl » 5,000, » » 23,135
Kaffe og diverse Kolonialvarer » 3,407, » » 18,308
Fartoier » » 15,793
Diverse andre Varer » » 3,212
Srb. 268,437
Fra Murman og Hvidehavet:
Vildtskind og diverse » 1,983
Fra Finland:
Haand- og Fabrikarbeider » 600
2. Til Onega og Soroka indförtes:
Maskinrekvisita og diverse » 1,839
Srb. 4,422

593
Import fra Steder udenfor Finmarken Srb. 272,859.
Distriktets samlede Import i Aaret 1893 Srb. 945,829
TI » » » 1892 » 880,405
hvoraf fra norsk Finmarken » 586.547
Export.
Til norsk Finmarken udförtes i russiske Kystfartöier:
1. Fra Archangelsk i 181 Fartöier drægtige 13,714 Ton. hvoraf i 13
Dampskibe:
Mel og Gryn Pud 259,146, Værdi Srb. 300,653
Hvedemel, Havre og Ærter » 3,185, » » 6,511
Smör » 312, » » 2.809
Kjöd » 3,244, » » 10,132
Taugværk » 649, » » 4,847
Hö og Halm » 3,490, » » 698
Birkenæver » 26,744, » » 15,157
Poteter » 1,046, » » 425
Tjære » 1,492, » » 1,035
Træmaterialier » » 43,405
The..... » 372, » » 276
Huder og Skind » 3,000, » » 3,000
Fisk, saltet og röget » 1,743, » » 1,743
Diverse Varer » » 1,430
Srb. 392,121
2. Fra Onega, Soroka, Surna, Sehuja, Kem og Mesen udförtes i 28 Fartöier
drægtige 1,498 Ton:
Mel og Gryn Pud 5,672, Værdi Srb. 6,437
Smör » 72, » » 582
Kjöd » 213, » » 494
Træmaterialier » » 5,933
Srb. 13,446
Export til norsk Finmarken » 405,567
Til andre udenrigske Steder:
1. Fra Archangelsk:
Havre Pud 2,016,117, Værdi Srb. 1.196,932
Lin » 94,453, » » 360,782
Linsæd » 215,849, » » 234.619
Oliekager » 37,689, » » 14,356
Tow og Codilla » 120,847, » » 333.508
Huder og Vildtskind » 15,330, » » 59,781
Fjær » 1,878, » » 15,714
Smör.. » 920, » » 8.460
Kjöd » 914, » » 6,664
Trän s> 34,197, » » 48,760
Tjære og Beg » 936,701, i> » 270,665

594
Terpentin Pud 3,873, Værdi Srb. 2,620
Matter » 15.246, » » 5,255
Trælast.... Std. 68.353, » » 2,496,392
Diverse andre Varer » » 376
2. Fra Onega:
Trælast Std. 3,006, Værdi Srb. 64,171
3. Fra Soroka:
Trælast » 5,834, » » 319,530
4. Fra Kem:
Trælast » 8,918, » » 319,459
5. Fra Keret:
Trælast » 1,331, » » 33,300
Srb. 5,054,884
6. Fra Mesen:
Trælast » 5,487, » » 235,226 » 971.686
Srb. 6,026,570
Distriktets samlede Export i Aaret 1893 » 6,432,137
» » » » 1892 » 6,054,836
hvoraf til norsk Finmarken » 398,689
Archangels Markeds Forsyning med Fiskevarer i 1893 i sin Helhed omfattede
fölgende Kvanta: fra Norge 731,734 Pud, fra Murman 228,508 Pud,
fra Hvidehavet 80,408 Pud, fra Novaja Semlja 1,295 Pud, tils. 1,041,945 Pud.
Större Kvanta afsendtes dog om Hösten til S:t Petersburg.
Ved Navigationens Aabning noteredes paa Archangels Torv en Pris af
Srb. 0'9 0—1'10 pr Pud saltet Torsk, hvilken Pris ud över Sommeren ikke
alene holdt sig, men mod Sæsonens Slutning yderligere steg indtil Höstmarkedets
Begyndelse, under hvilket den stærke Efterspörgsel efter Fiskevarer fremkaldte
de neden anförte exeeptionelt höie Noteringer:
Fiskepriseme under Höstmarkedet 1893.
1 September 15 og 30 September
Torsk, stor Srb. 1-20—1.30 Srb. 1'40—1'50
» middels » 0.90—1'00 » 1 - 10
Sej, stor » 0.75—0-85 » 1'05
» middels J> 0.56—0'65 )> 0'85
Hyse » 0.55 — 0-65 » 0'90
Stenbit » 0.76—0 - 90 » 1'10
» middels, blåa .... » 0.55 — 0'65 » 0.95
Qveite, stor » 3.00—3-30 » 3'20—3'40
» middels » 2.50—2'70
Uer » 0"8O—0-90 ——
Kotskjær » 3-00—3"20 » 3'20—3'é0
Törsej » 1'60—l·70
Sild (norsk) » 3-50—5'00 » 3-00—8-00 pr Tönde

595
Som det af denne Prisliste vil sees, var Priserne höie og stigende mod
Markedets Midte. De da stedfundne Noteringer holdt sig uforandret til Markedets
Slutning, dog med en Undtagelse forsaavidt angaar et Parti god uganet
Höstsild, flodlagt og i Fiskepakning, der opnaaede Srb. 10 pr Tönde.
Ligesom det foregaaende Aar skjelnede man ogsaa i 1893 mellem 3 forskjellige
Sorter Sild, nemlig:
1) Udsögt pakket stor Sild af ensartet Störrelse.
2) Samfengt nyfisket Sild, styrtet i Tönden sammen med Salt.
3) Restbeholdningen af Finmarkens Agnsild.
Denne Forskjel i Kvaliteten maa man tage Hensyu til ved Betragtningen
af de betydelige Prisdifferenser, der for Sildens Vedkonjmende findes anfört paa
foranstaaende Liste.
Har saaledes Fiskehandelen i 1893 hävt adskillige Sreregenheder at fremvise,
saa gjælder dette ikke mindre Melomsætningen paa Norge. Exporten af
denne Vare fra Archangelsk var nemlig meget ringe og udgjorde ikke stort
mere end i 1892, da Forretningerne havde faaet sit Præg ved det under den
foregaaende Vinter og Vaar gjældende Exportförbud. Der udförtes til Finmarken
i 1893 ialt 262,000 Pud. Förklaringen ligger deri, at Mel fra Bergen
i Norge kunde erhverves billigere og af bedre Kvalitet end i Archangelsk, som
Fölge hvoraf de Pomorer, der kunde disponere frit, foretrak at forskaffe sig
det for Tuskhandelen fornödne Kvantum Mel ved Indkjöb i Norge. At Forholdene
har udviklet sig i en saadan unormal Retning burde kunne tjene som
et kraftigt Varsko baade for Administrationen og Handelsstanden i Archangelsk.
Betegnende for den nuværende Tilstand i Ruslands nordlige Trakter er det
i ethvert Fald, at Bergens Möller, ved Mel af Korn fra Sortehavet eller Ostersöen,
i Finmarken seirrigt kan optage Konkurrencen med russisk Mel, fremskaffet
paa russiske Skibe fra Archangelsk.
Kommunikationsvæsen. Paa Kommunikationsvæsenets Omraade ere fortiden,
som ogsaa tidligere indberettet, flere vigtige Projekter oppe. Forudeu
den murmanske Ishavsbane, som ber forbigaaes, har tillige to andre Jernbaneanlæg
været under Diskussion, nemlig en fra Archangelsk til Vologda, der
vilde komme til at udgjöre den nordlige Del af Linien Moskwa—Archangelsk,
og en Linie mellem Kotlas og Kasan, der vilde bringe de til enhver Tid seilbare
Dele af Dvina og Volga i en tidsmæssig Förbindelse med hinanden og
derved lede en stor Del af de östlige Volga-Guvernemeuters Korn frem til
Archangelsk, hvorfra Exporten til Udlandet kunde foregaa. Derhos var det af
Arehangels Guvernör projekteret at sætte Kasan—Kotlas-Banen i Skinneforbindelse
med Perm og derigjennem med Vestsibiriens Distrikter, ved hvilken
Foranstaltning man haabede at kunne gjöre Archangelsk til en Exporthavn for
Sibirien.
Disse Projekter har været under Overveielse inden Regjeringskredsene i
S:t Petersburg, og er det som Fölge deraf nu besluttet, at Jernbanen Archangelsk—Vologda
hurtigst muligt skal bygges, idet Koncession paa denne Bane
er överdraget det private Jernbanekompani, til hvis Linier Strækningen Moskwa
—Vologda allerede hörer. Selskabets Ingeniörer har allerede paabegyndt Liniens
Udstikning. og venter man at i 1897 det förste Jernbanetog skal ankomme
til Archangelsk.
Hvad de övrige Jernbaner angaar, da har Linien fra Kotlas til Perm
vundet Regjeringens principielle Godkjendelse, og er der allerede bevilget c·:a
100,000 Rubel til denne Linies Undersögelse. At Bygning af denne Linie,

596
naar Undersögelsesarbeiderne ere tilendebragte, vil blive besluttet, ansees som
en saagodtsom afgjort Sag. Archangelsk vil derved blive Sibiriens Exporthavn,
hvad der selvfölgelig forudsættes at ville give Byen et mægtigt Stöd fremad.
Deriuiod har Regjeringen ikke kunnet sympathisere med Tanken om ogsaa at
dirigere de östlige Volga-Guvernementers Export över Archangelsk. Produkterne
for disse Egne, der hidtil har taget sin Vei över Östersöen, bör, efter
det russiske Finantsministeriums Udtalelser, ogsaa i Fremtiden forbeholdes de
baltiske Havne.
Naar Finantsstyrelsen er kommet til det Resultat, at Sibiriens Export bör
överlades Archangelsk, inedens Exporten fra det europæiske Rusland ikke bör
söges fört ind paa nye Veie, har den derved haabet, paa engang at ophjælpe
det nordlige Rusland og at skabe en Beskyttelse for Kornproduktionen i Ruslands
centrale og sydlige Gruvernementer, der vilde blive truet af en undergravende
Konkurrence, hvis ikke Sibiriens Korn skaffedes et Aflöb över Archangelsk.
Det maa nemlig bemærkes, at den store sibiriske Bane, der nu er
under Bygning, vil frembyde en tidstuæssig Kommunikation mellem Sibirien og
de baltiske Havne, ad hvilken det billigere Sibirie-Korn, hvis ingen anden og
bekvemmere Vei findes, över Mellemrusland vil tilströmme Östersöhavnene og
dersteds bringe de allerede nu trykkede Priser til yderligere at falde, hvad der
selvfölgelig vil lamme Produktiousevnen i de af Ruslands Distrikter, der for
Tiden udgjör Ostersöhavnenes Opland. Disse Ulemper haaber man at undgaa
ved Bygningen af Jernbanen fra Perm til Kotlas, der antages at blive en fordelagtigere
Exportlinie for Sibiriens Korn end den store Sibiriebane og dennes
Fortsættelse ved de mellemeuropæiske Jernbaner. Da de Spörgsmaal, der her
bebandles, har en vidtstrækkende kommerciel Betydning — Sibiriens forventede
Export af Hvede ansættes til et Kvantum af 30 Millioner Pud om Aaret —,
antager jeg det vil være af Interesse for skandinaviske Læsere i Korthed at
blive bekjendt med de Overveielser, der for den russiske Finantsstyrelse har
været de afgjörende ved Behandlingen af disse Spörgsmaal, og skal derfor hidsætte
et Samnaendrag af Udtalelser, der for nogen Tid siden bleve offentliggjort
saavel i den russiske Regjerings officielle Organ, »Pravitelstvennij Vjastnik»,
som i Finantsministeriets eget specielle Organ. Det hedder i disse Organer:
»At Forventningen om en stserk Tilströmning af nye Kornforsyninger fra
Sibirien ikke er ugrundet godtgjöres ved fölgende Betragtninger:
Haand i Haand med Bygningen af den sibiriske Bane har gaaet vidtrækkende
Foranstaltninger til Ophjælp af Produktionen inden den Rayon, der
beflnder sig nærmest Banen. Saaledes har der i 1893 ved specielle Opmaalingsafdelinger
været udstukket op til 800,000 Desjatin Jord, egnet til
Jordbrug, en Strækning, paa hvilken der kan anbringes en Befolkning, svarende
til 50,000 Familiefædre. Som Norm for de Lodder, der vil blive tillaaet,
har man sat 15 Desjatin brugbar Jord, et Areal, der ikke alene vil
forslaa til Indflytternes Underhold, men sandsynligvis ogsaa give et betydeligt
Overskud, der fölgelig vil komme til at udgjöre en af den sibiriske Banes Hovedexportartikler.
Ad denne Vei vil Korn tilströmme ogsaa fra Sibiriens mere fjerntliggende
Egne, fra Jeniseis og Obs udstrakte Bassiner, der vilde blive gjennemskaarne
af Banen.
Nöiagtigt at fastsætte Mængden af disse Varer er naturligvis fortiden
ugjörligt, men et tilnærmelsesvist Begreb derom kan man gjöre sig paa Grundlag
af Data, uddragne af Rapporter for 1889 fra Guvernörerne i Tobolsk,
Tomsk og Jenisei. Disse Data findes anfört i nedenstaaende Tabel:

597
Tomsk Tobolsk Jenisei Summa
Tusinder Individer
Befolkning 1,351 1,396 455 3.202
T u s i n d e r Pud
Kornhöst: Hvede. 16,387 11,181 6,080 33,648
Rug 7.369 7,131 2.100 16,600
Havre 12.855 12.474 3.718 29,047
Diverse 7.954 2,722 808 11.484
Ialt 44,565 33,508 12.706 90.779
Forbrug (incl. Brændevinsbrænding) 18.223 18,833 5.915 42,971
Overskud 26.342 14.675 6,791 47,808
Heraf fremgaar. at det samlede Kornoverskud i de nævnte tre Guvernementer
överstiger 40 Millioner Pud. En Del af Overskudet vil medgaa til
Forsyning af Sibiriens uproduktive Distrikter (Semipalatinsk og Akmolinski samt
Guvernementet Irkutsk). Men disse Distrikters Behov vil niere end være dækket,
naar vi dertil regner 10 Millioner Pud. Fölgelig vil mindst 30 Millioner
Pud staa til Disposition for den nye Kommunikatiouslinie og blive tilfört europæisk
Rusland og Europa.
Hvis Konmranikationsforholdene i europæisk Rusland forblive de samme
aom hidtil, vil den nye Korntiliorsel uundgaaeligt tage Veien til de baltiske
Havne. Men Tilsynekomsten dersteds af et saadant foröget Exportkvantum kan
ikke undlade at öve en trykkende Indflydelse paa de stedlige Priser, til Skade
for Kornproducenterne i europæisk Rusland, hvis Varer alene hidtil har været
sendt til disse Havne.
Vistnok er det saa, at Verdens-Kornpriserne fastssettes paa de internationale
Markeder i Henbold til Forholdet indiern hele Yerdens Efterspörgsel og
Tilbud, og fölgelig överalt ere underkastede större eller mindre almengyldige
Svingninger, men ogsaa disse have dog sine bestemte Grændser.
Af Opgaver över Prisen paa Hvede paa de vigtigste russiske Centra saavelsom
paa Londons Marked fremgaar, at naar man sætter Londonprisen til 100.
sees Prisen paa de vigtigste russiske Produktions- og Exportsteder ingenlunde
at staa i et fast Forhold til Prisen i London, men derimod at svinge inden
visse Grændser, der vil fretngaa af nedenstaaende Tabel. hvor Priserne ere angivne
relativt til en Londonerpris af 100:
S:t Petersburg 83 — 93
Riga 83—97
Odessa - 72—86
Nikolajevsk 71—85
Taganrog 63— 86
Saratow 64— 94
Samara 64—103
Fölgelig er det en Kvotadel af 10—40 % af Londonerpriseu. der kan
betragtes som »fri» og paa hvilken de lokale Forholde udöver en större eller
mindre Indvirkning. Heraf fölger, at de russiske Priser vel i sin Almindelighed
ere underkastede Strömniogerne paa Verdensmarkedet, men at de tillige
fremviser en selvstændig, deraf uafhængig Stigen og Falden, saaledes at det
exempelvis kan hænde, at Priserne i en Havn stige, samtidigt med at de falde
i en anden Havn. Paa disse lokale Svingninger af Exportstedernes Priser indvirker,
foruden Transportomkostningerne, tillige de lokale Lager-Udgifter og
andre Omkostninger, Tilförselens Störrelse og dennes Forhold saavel til Efterspörgselen
fra Udlandet som til det lokale Konsumtionsbehov.

598
Paa den anden Side maa det bemærkes, at Verdensmarkedets Priser selvfölgelig
fæstner sig under samlet Indvirkning af Lokalforholdene i samtlige de
Lande, der exportere Korn. Men Verdenshandelens Omfång medförer, at enhver
særskilt Faktor, om den skal kunne udöve nogen selvstændig Indvirkning
paa Verdensprisen, tillige selv maa være af et vist Omfång og Vægt. En god
Hvedehöst i Rusland, de Forenede Stater og Indien, extraordinært store Förråad
i Chicago, New-York, Odessa, Uaar i saadanne Lande som Tydskland,
Frankrige, England, alt dette kan selvfölgelig indvirke paa Prisernes Verdens
niveau. Men en rig Höst, f. Ex. alene i Rumænien, eller et daarligt Aar i
Schweiz eller Ansamling af store Förråad i Berdansk eller Mariupol, kaD, tiltrods
for deres meget alvorlige lokale Virkning, dog forblive uden Spor af
Indflydelse paa Verdensprisernes Bevægelse.
Med disse Betragtninger for Oie kan man vanskeligt dragé i Tvivl, at
Verdensmarkedet for Hvede, der aarlig har en Tilforsel af 4 Milliarder Pud,
vil blive omtrent uberört af en Tilforsel af nye 30—40 Millioner Pud fra
Sibirien. Alene den europæiske Befolknings naturlige Væxt vil være nok til
hurtigt at opveie dette forügede Tilskud.
Men disse samme 30—40 Millioner Pud sibirisk Korn kan ikke undlade
at udöve en alvorlig Indvirkning paa de lokale Salgspriser. Dertil kommer, at
da Tilbudets Överstigen af Efterspörgselen og den derved bevirkede Nedgång i
Prisen stærkest vil föles paa de Steder, hvorfra Tilbudet sker, saa vil det sibiriske
Korns Tilsynekomst paa S:t Petersburgs Marked mod störst Styrke vise
sin Indnydelse i Guvernetnenterne Samara, Saratow og Simbirsk, der fortiden
fortrinsvis afsætte sit Koru över S:t Petersburg, for ikke at tale om selve
Sibirien.
I denne sidstnævnte Landsdel gaar i gode Aar under nærværeude Forhold
Hvede-Priserne ned til 30, 25, ja saagar til 18 Kopek Pudet, modens Middelsprisen
er 40—45 Kopek pr Pud. Ved en Middelspris i Petersburg for Aarene
1889—92 af Srb. 1"0 7 pr Pud Hvede. var Prisen i Guveruementet Samara
79'6 Kopek, i Guveruementet Saratow 78'5 Kopek og i Guveruementet Simbirsk
80'4 Kopek. Hvis vi sætter Middelspriseu i de sibiriske Distrikter Barnal
og Bijsk saa höit som 42 Kopek pr Pud og dertil lægger Udgifterne ved
Fremförselen til S:t Petersburg, 54 Kopek, kommer man altsaa til det Resultat,
at et Pud sibirisk Hvede i Petersburg vilde kuune sælges for 96 Kopek
eller 11 Kopek billigere end den nuværende Middelspris dersteds. Omtrent
i samme Forhold vilde derfor Priserne gaa ned i Volgaguvernementerne
under Middelsaar. I gode Aar vilde Prisfaldet selvfölgelig blive enduu betydeligere.
Disse skadelige Fölger for Ruslands Kornhandel vilde betydelig afsvækkes,
hvis det sibiriske Korn fandt Veien til Verdensmarkedet ikke över de baltiske
Havne, men över en selvstændig Havn, fra hvilken Kornudförselen hidtil har
været forsvindende, og som en saadan frembyder sig Archangelsk. under Forudsætning
af at Dvinaens nedre og til enhver Tid af Navigationsperioden seilbare
Del ved en Jernbanelinie fra Kotlas til Perm sættes i Förbindelse med
Uralbanen og derigjennem med den store sibiriske Bane. Det er udregnet, at
Transporten fra Sibirien til Archangelsk vil blive 5'15 Kopek billigere end
den billigste Vei til S:t Petersburg. Og hvorvel den videre Transport herfra
til London antages at falde 1'17 Kopek billigere end Transporten fra Archangelsk
til London, saa vil denne Forskjel i Petersburgs Favör opveies af de billigere
Lagerudgifter m. v. i Archangelsk. Den nævnte Forskjel hidrörer desuden
udelukkende fra de höiere Fragter i Archangelsk, men dette Forhold kan
ikke ansees at være af permanent Natur.

599
Der maa imidlertid i særlig Grad lægges Mærke til, at Spörgsmaalets Realitet
ikke er udtömt ved en Sammenligning mellem Varernes Kostende i London
via Petersburg eller via Arehangelsk, tid Hovedmarkedet for det Koru, der vil
blive afsat över sidstnævnte Hav», vil ikke blive London men Norge, der i særlig
Grad har Behov for Ruslands Korn. Og det er indlysende, at det sibiriske
Korn vil kunne leveres i Norge uden Sammenligning billigere över Arehangelsk
end över S:t Petersburg.» Saavidt de russiske Regjeringsorganer.
Forhaabningerne om at erholde Norge som Marked for Korn fra Arehangelsk
bör de intresserede Forretningskredse i Norge vistnok mærke sig. Hvad
der i disse Forventninger, saaledes som de ere komne til Orde i de ber anförte
Udtalelser, er overdrevent etter misvisende, behöver neppe at paapeges.
Sibiriens Kornexport antages hovedsagelig at komme til at bestaa af Hvede.
Fra norskt Ståndpunkt vilde det derfor vistnok været heldigst, om den oprindeligt
paatænkte Skinneforbindelse med Kasan kunde komme istand og Volgadistrikternes
Rug ad denne Vei blive ledet över Arehangelsk. Finantsministeriet
har, som öven anfört, ikke fundet at kunne anbefale denne Linie, men
da der i Kasan skal være saa stærk Stemning for samme, at de fornödne Midler
til Banens Anlæg maaske vil kunne skaffes tilveie ad privat Vei, tor det
vel endnu være et aabent Spörgsmaal, om ikke ogsaa denne Bane i sin Tid
vil komme til Udförelse. Maaske betyder Finantsstyrelsens Kjölighed ligeoverfor
dette Projekt kun, at man ikke maa gjöre Regning paa Statsmidler til Banens
Anlæg.
Der findes dog her paa Stedet Folk, der mener, at selv om Skinneforbindelsen
med Kasan ikke kommer istand, saa vil der dog tilflyde Arehangelsk saa
store Kvantiteter Rug, at en större Export til Norge vil blive mulig. De gjöre
gjældende, at den projekterede Bane fra Kotlas til Perm, selv om den ikke
ved en Sidelime sættes i Förbindelse med Byen Kasan og derved med de rugproducerende
Volgadistrikt er, dog vil komme til at gaa gjennem Cruvernementet
Vjatka, der producerer store Kvantiteter af Rug. Dernæst antages det, at der
ogsaa paa den allerede besluttede Bane fra Vologda til Arehangelsk med Fordel
vil kunne freniföres Rug til Brug for Norge.
Endnu er det vistnok fortidligt at forudsige noget om hvorledes Forholdene
i sine Enkeltbeder ville stille sig, naar Jernbanerne komme istand; men
den maaske betydelige Udvikling af Ruslands nordlige Distrikter, der forestaar,
fortjenor uden Tvivl Opmærksomhed fra norsk Side.
Ruslands nye Finantsminister har i Slutningen af Juni Maaned dette Aar
gjæstet Arehangelsk og derunder stillet en stærk Appel til herværende Handelsstånd
om med Energi at benytte sig af de Chaneer, der nu vil blive budt dem,
som Fölge af, at man paa allerhöieste Steder er kommet til Overbevisning om,
at Tiden er inde til med Alvor at fremme Opkomsten saavel af Ruslands nordlige
som af dets östlige Provindser.
C. Falsen.

Victoria (Hongkong).
600
(Årsberättelse för 1893).
Intet svenskt fartyg, men 55 norska orn 71,807 ton besökte distriktet.
Införseln af svenska tändstickor har alldeles upphört; stål och siångjern
inkommo under året blott i små. qvantiteter, enär tysk och belgisk vara föredrages
på grund af sitt billiga pris.
Norska preserver och spirituösa hafva alltjemt lätt afsättning bland härvarande
européer, men då dessas antal är ganska begränsadt, har affären ingen
utsigt till större omfång. Den norska fisken undantränges af japansk.
Ehuru kursförhållandena menligt inverkat på fraktmarknaden, har dock
denna varit lönande nog, och utsigterna synas goda för de norska fartyg, som
väntas hit till våren.
F. Seip.
Georgetown (Brit. Guayana).
(Årsberättelse för 1893.)
Hamnen anlöptes af 6 svenska fartyg om 2,358 ton och 60 norska om
30,249 ton. Den enda nyheten i de Förenade rikenas skeppsfart är att en
norsk ångare gått i månadafart här emellan och New-York.
Handeln har varit ungefär densamma som tidigare år, dock var så väl skörd
som utförsel af socker något mindre än 1892, hvaremot guld utskeppades i
ökad mängd, omkr. 143,000 uns à doll. 18, alltsammans vaskguld.
Skeppningen af greenhart, hvilken oftast bestrides af norska fartyg, var
temligen trög på grund af flau marknad i England.
Fraktmarknaden var i allmänhet tryckt.
J. H. de Jonge.
Innehåll: Adelaide (sid. 568), Archangel (sid. 588), Buenos Aires (sid. 578), Galatz
(sid. 565), Georgetown (sid. 600), Kingston (sid. 564), Lübeck (sid. 569), Nürnberg (sid. 561),
Rio de Janeiro (sid. 577), Smyrna (sid. 566), Stettin (sid. 553), Tanger (sid. 560), Victoria
(sid. 600), Willemstad (sid. 563).

BERÄTTELSER OM HANDEL OCH SJÖFART.
Utdrag ur
årsberättelser från de Förenade rikenas konsuler m. m.
Årg. 1894. STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1894. N:o 13.
Helsingfors den 11 september 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
II.*
Åberopande min vördsamma skrifvelse af den 31 sistlidne mars, får jag
äran härmed öfversända tvenne af mig, på grund af de utaf härvarande tullstyrelse
välvilligt lemnade uppgifter, utarbetade förteckningar öfver den hufvudsakliga
handelsomsättningen emellan Sverige och Finland år 1893, upptagande de artiklar,
hvilkas tullvärde beräknas till minst 10,000 Fmk; och har jagförjeniförelsens
skull ansett mig böra dervid jemväl foga uppgifter för motsvarande
förhållanden under år 1892, i den mån sådant låtit sig göra.
Af denna jemförelse framgår, att importen från Sverige, som år 1892
uppgick till ett samuianlagdt värde af Fmk 9,088,521, under år 1893 endast
uppgått till Fmk 7,340,688, utvisande alltså en minskning under sistnämnda
år af Fmk 1,747,833, uuder det att exporten till Sverige från Finland under
samma period utgjorde respektive Fmk 4,876,666 och 5.407.254, utvisande
deremot härutinnan en stigning under år 1893 af Fmk 530,588.
I afseende å importen från Sverige visar sig visserligen under år 1893,
väl hufvudsakligast till följd af de alla tyska varor i Finland ålagda förhöjda
tullafgifter, en delvis rätt märkbar ökning under åtskilliga rubriker, förnämligast
socker med cirka 204,000 Fmk, höfrö med cirka 145,000 Fmk, steariu
med cirka 137,000 Fmk, tackjern med cirka 120,000 Fmk samt ovalkade
tyger, färsk fisk, jernmaliu, kaffe och omalen råg med cirka 70- à 50,000
Fmk för hvardera. Men denna ökning vida mer än uppväges af den minskning,
som deremot kan spåras under de flesta öfriga rubriker och som för
flera af dem ställer sig högst betydande. Sålunda utgör minskningen för artiklarne
stångjern c:a 267,000 Fmk, rågmjöl cirka 217,000 Fmk, jern- och
stålplåt cirka 215,000 Fmk, maskiner c:a 178,000 Fmk, cement cirka 120,000
Fmk, omalet korn 102,000 Fmk samt för kläder, svartsmide, sill, dynamit,
ris, jernvägsskenor, böcker och frö cirka 75- à 50,000 Fmk för hvardera.
Hvad åter beträffar exporten till Sverige under det senast förflutna året,
visar sig en rätt märkbar ökning under rubrikerna smör med cirka 280,000
Fmk, sågtimmer med cirka 273,000 Fmk, tjära med cirka 175,000 Fmk.
omalen hafre med cirka 92,000 Fmk, omalen råg med cirka 80,000 Fmk samt
för större Bågtillverkningar, skogsfågel, böcker och hö med cirka 70- à 45,000
Fmk för hvardera; men synes deremot samtidigt å åtskilliga andra artiklar en
minskning hafva egt rum, som kan uppskattas för lax till cirka 173,000 Fmk,
för större hornboskap till cirka 148,000 Fmk, för flyttgods till cirka 80,000
Fmk och för råa hudar till cirka 45,000 Fmk.
* Afd. I se sid. 105.
Ber. om Handel o. Sjöfart. 39

602
I fråga om Norges handelsomsättning med Finland under år 1893, steg
importen från förstnämnda land derunder till ett sammanlagdt värde af Fmk
1,373,929 emot Fmk 891,099 under år 1892, samt exporten från Finland till
nämnda land till ett sammanlagdt värde af Fmk 34,858 emot Fmk 61,656
under år 1892. Af införselsbeloppet faller cirka 687,100 Fmk på rågmjöl
emot cirka 357,400 Fmk under år 1892 och cirka 533,200 Fmk på fiskvaror
emot cirka 527,800 Fmk under år 1892, samt dessutom cirka 50,000 Fmk
på tran och lika mycket på hvetemjöl. Utförselsbeloppet faller så godt som
uteslutande på Bågtillverkningar med värde af cirka 34,800 Fmk emot cirka.
14,000 Fmk under år 1892.
Jemförande förteckning öfver den hufvudsakliga importen från Sverige till
Finland under åren 1893 och 1892.

603

604

605
Jemförande förteckning öfver den hufvudsakliga exporten från Finland till
Sverige under åren 1893 och 1892.
I sammanhang härmed tillåter jag mig nu jemväl dels meddela några uppgifter
ur en af handelsföreningen i Helsingfors nyligen utgifven berättelse öfver
stadens import och export under år 1893, dels äfven insända så väl den af
vicekonsuln i Wiborg afgifna berättelsen för nästlidet år, som äfven en redogörelse
för Finlands smörhandel under år 1893 och hvilka uppgifter ej hunnit
inflyta i min årsrapport af den 31 sistlidne mars.
Af den förstnämnda berättelsen framgår, att totalbeloppet af Helsingfors'
import under år 1893 stigit till Fmk 29,890,084 emot Fmk 36,789,375 under
år 1892, under det att värdet af hela exporten under år 1893 uppgått
till Fmk 8,038,700 emot Fmk 6,216,790 under år 1892. I importen intages

606
främsta rummet af artiklarne spanmål och mjöl med ett sammanlagdt värde af
cirka 7,163,000 Fmk, demäst kommer socker med cirka 3,000,000 Fruk, kaffe
med cirka 2,550,000 Fmk och manufaktur-, korta samt galanterivaror med
cirka 2,300,000 Fmk. Den största posten i exporten intages af trävaror af
alla slag med ett sammanlagdt värde af cirka 4,550,000 Fmk, samt näst derefter
af papper och papp med ett värde af cirka 1,150,000 Fmk. Trävaruexporten
har hufvudsakligast egt rum på Eogland till ett värde af cirka 1,540,000
Fmk, på Spanien för cirka 950,000 Fmk samt pä Belgien och Frankrike för
cirka 700,000 Fmk till hvardera. Till Sverige har endast exporterats något
holländska bjelkar och props till ett sammanlagdt värde af 16,445 Fmk.
Wiborg (från vicekonsuln).
Vid en jemförelse med forhållandet under hvarje af åren 1882—92 visar
det sig att de Förenade rikenas sjöfart under år 1893, hvad beträffar det
sammanlagda tontalet af deras fartyg, betydligt öfverstigit de tal, som under
förenämnda elfva år uppnåtts. Detta är att tillskrifva den större stadga, som
inträdt i trävarumarknaden, med deraf följande stegrad export. Anmärkningsvärdt
är derjemte att så väl de svenska som de norska ångfartygens tontal under
år 1893 öfverskjutit segelfartygens. Vid transport af trävaror hafva användts
inalles 323 fartyg, hvaraf 20 svenska och 18 norska ångare samt 26
svenska och 29 norska seglare.
Wiborgs varuutbyte med främmande länder under år 1893 visar bland
annat, i importen:
Jern och stål kg. 422,544
Arbeten deraf » 492,526
Jernvägsskenor t> 38,394
Maskiner o. maskindelar » 78,877
Tackjern » 40,240
Apparater, elektr., m. m. » 6,323
Metaller, andra än jern
och stål » 73,947
Arbeten deraf kg. 13,846
Cement » 1,625,000
Eldfast tegel st. 300,338
Murtegel s> 400,000
Lerrör.... kg. 83,200
Krita » 314,753
Sill s> 2,126,931
Hela importen representerar i vigt 73,719,136 kg., deri ej inräknadt 1
mudderverk, och i värde Fmk 18,603,725.
Exporten härifrån omfattar bland annat:
Plankor, battens
och bräder... S:tPtbg.-std 53,309
Björkribb » 874
Stäfver » 162
Plankstump » 1,193
Pitprops » 18,684
Spärrar » 1,088
Brännved metr. famn. 21,650
D:o kg. 234,075
Papper » 198,344
Papp » 219,163
Tapeter kg. 842,625
Trämassa — J> 166,252
Trådrullar » 32,360
Tändstickor » 3,600
Videbark » 421,525
Snickarearbeten » 27,773
Hudar och skinn » 110,321
Smör » 145,251
Kött » 7,481
Spanmál » 4,881
Mjöl » 17,577

Potatis kg. 76,330
Tjära hl. 603
Jernsmältstyeken kg. 393,141
Jern och stål » 72,455
Koppar » 80,589
607
Maskingods kg. 107,822
Glasvaror » 784,236
Elektriska apparater och
tillbehör... » 50,841
Värdet af hela exporten stiger till cirka Fmk 12,000,000. Till Finland
afsända varor äro icke upptagna.
Följande tabeller utvisa, huru trävaruutförseln fördelar sig på de särskilda
exportörerna och de olika länderna, hvart varorna varit destinerade:
Dessa varor utskeppades:
Till England 24,088 std. Till Spanien 4,668 std.
B Danmark 7,881 »
r> Belgien 6,272 »
» Frankrike 22,687 »
T> Afrika 241 »
B Holland 3,447 »
J> Sverige 126 i>
» Tyskland 5,900 »
75,310 std.
Outskeppade
cirka 18,000 std.
trävaror qvarblefvo i Trångsund till år 1894 tillsammans
Smörmarknaden.
Sällan torde väl både smörproducenter och smörhandlande hafva blifvit
utsatta för sådana motgångar och svårigheter som de hvilka under år 1893
förekommit. Från början af januari månad ända till i april var vintertrafiken
öfver Hängts stängd på grund af ishinder, och smöret måste per släde forslas
den långa och kostsamma vägen öfver Qvarken till Umeå för att derifrån sedermera
via Trondhjem fortskaffas till England. Att en så lång transport skulle
komma att menligt inverka på smörets så väl qvalitet som pris torde vara
sjelfklart. Någon ordentlig notering för finskt smör kan derföre under denna

608
tid ej uppvisas. Under april och maj månader var marknaden för finskt smör
god, och betalades då mellan 210 och 225 penni pr kg. De engelska dockarbetarnes
strejk inverkade naturligtvis på försäljningen och samma verkan hade
jemväl kolarbetarnes stora strejk på eftersommaren. Under juni och juli månader
varierade prisen mellan 220 och 260 penni, och från augusti voro prisen
i jemnt stigande intill början af oktober, då ett prisfall af 22 penni pr kg.
inträffade, beroende uteslutande på det mindre ändamålsenliga sätt, på hvilket
toppnoteringen i Köpenhamn blifvit faststäld. Redan följande vecka, eller den
12 oktober, stego prisen åter med 11 penni pr kg. och den 19 ännu ytterligare
med 11 penni, samt noterades då till 285 penni pr kg. Fördelaktiga
pris erhöllos i november, då 295 penni uppnåddes, hvilket var det högsta pris
som under året erhållits.
Qvantiteten af första klassens smör tilltager visserligen hvarje år i Finland,
men likväl utgöres ännu större delen af landets tillverkning endast af
andra oeh tredje klassens smör, hvilken vara har svårt att på verldsmarknaden
konkurrera med det australiska smöret, som nu börjat att i ofantliga qvantiteter
öfversvämma marknaden och som, till följd af beviljade exportpremier,
kan säljas till ytterst låga pris. I december voro följaktligen äfven prisen å
det finska smöret mycket låga, hvadan medelnoteringcn för året på grund deraf
ställer sig cirka 10 penni pr kg. lägre än under år 1892.
Då till följd af tullkriget med Tyskland detta land varit så godt som
stängdt för det finska allmogesmöret, och Finland för afsättning af denna vara
varit hänvisadt endast till Norge oeh Danmark, bafva prisen för detta slags
smör äfven varit lägre än under föregående år, oaktadt tillverkningen deraf
fortfarande är i aftagande. För sådant smör har erhållits från 160 till 190
penni pr kg.
M. Björnstjerna.
Handelsberättelse från Kapkolonien.
Af exportagenten Erik Wadner.
Kapstaden den 27 augusti 1894.
Affärsförhållandet}. Sedan jag skref min sista berättelse, hafva några afaevärda
förändringar ej egt rum på härvarande handelsmarknad och konjunkturerna
äro långt ifrån goda. Hvarthän man vänder sig, klagas öfver stillhet och
overksamhet inom affärerna. Så väl den ene som den andre har svårt att finna
afsättning för sina artiklar, och för det man lyckas att sälja betingas låga pris
och köparne äro tröga med liqvid.
Detta tryckta tillstånd är att tillskrifva de stora lager, hvarmed köpmännen
här öfverhopats af sina hus i England och Tyskland. Följden af öfverflöd
på gods har blifvit skarp konkurrens och prisen pressas mer och mer till
en nivå, der förtjensten blir en bagatell. Detta kan ej länge fortfara, åtminstone
inom vissa branscher kan en lyftning vara att förvänta inom kort.
Trä, galvaniserad »corrugated» jernplåt, fotogen och cement äro de artiklar,
som hafva jemnaste afgång. Ett betydande antal trälaster från så väl
Sverige som Norge är så väl under lossning i de respektiva hamnarna som på

609
väg ut. Behofvet af trä växer, men täckes likaså hastigt och prisen visa inge»
tendens till stigning. Furuplank säljes till 4 d. pr löp. fot, golf bräder 2'/8 d.
och takbräder l'/s d. pr qvadratfot, både här, i Port Elisabeth och East London.
»Corrugated Iron» importeras i enorma qvantiteter från England och Tyskland
och erbjudes här nu till 12 sh. à 12 sh. 6 d. pr 100 lbs, hvHka pris ej lemna
någon förtjenst, men ej heller länge kunna hållas så lågt nere.
Cement behöfves alltid, och härför är marknaden öppen för svensk vara,
om några af våra cementbruk äro villiga att exportera och konkurrera med engelskt
fabrikat.
På gjutgods och smidesvaror är efterfrågan för närvarande ringa, men
goda, lätta landtbruksredskap, verktyg och pumpar äro eftersökta, i synnerhet
enkla och sinnrika redskap.
Min uppmärksamhet har under de två sista månaderna varit nästan uteslutande
riktad på inarbetande af svenskt jern och stål, och jag är öfvertygad
om att i synnerhet det senare har stor framtid i Sydafrika. Vid gruffälten användas
stora qvantiteter borrstål och förbrukningen växer med nya grufvors öppnande.
Vi hafva redan levererat mycket stål till guldgrufvorna i Transvaal och
belåtenheten dermed är allmän och lofvar godt för framtiden. Svenskt stål var
ej förut kändt vid grufvorna och vi hade stora svårigheter att öfvervinna, innan
man ens ville göra försök dermed. Vårt arbete var äfven förenadt med
risk och stora kostnader. Att svenskt stål skulle undantränga engelskt, som
hittills användts vid alla grufvorna, var något som agenterna för de engelska
stålverken aldrig kunde tänka sig, allrahelst som den högre förvaltningen vid
grufvorna utgöres af engelsmän, och de vaknade ej upp, förrän vårt stål var
kändt och erkändt öfver hela Witwatersrand.
För närvarande pågår en liflig agitation bland de engelska och amerikanska
stålagenterna att uttränga det svenska stålet, men hafva vi en gång fått foten
in, skola vi nog se till att stå qvar. Endast borrstålsförbrukningen vid grufvorna
kring Johannesburg uppgår till ett tusental ton årligen. Vi hysa äfven
förhoppning att få leveranser af grufredskap och utensilier för malmkrossningsstamparne
m. m.
För att undersöka hvilka af dessa artiklar, som kunna framställas i Sverige,
har min kompanjon rest hem, medtagande en rikhaltig samling ritningar och
profver. Med dessa för ögonen och med de upplysningar, som vi kunna lemna,
bör man vid några af våra stålverk kunna framställa liknande fabrikat, som i
qvalitet och pris kunna täfla med engelskt och amerikanskt. Detta är en fråga
af ej obetydlig vigt för våra stålverk, ty utom den stora förbrukningen af stålgods
vid grufvorna kring Johannesburg komma utan tvifvel betydliga qvantiteter
att behöfvas i Mashona- och Matabeleland, hvarest på många ställen ännu
rikare guldfyndigheter påträffats än vid Witwatersrand.
Fraktförhållanden. Beroende på landets hastiga kommersiella utveckling
under de sista tjugo åren, hafva förbindelserna till så väl sjös som lands utvecklat
sig i hög grad. Fyra engelska ångbåtslinier underhålla reguliera förbindelser
med Sydafrika öfver Kap, nämligen Union Line, Castle Line, Bucknall
Line och Clan Line, de tre förstnämnda med hufvudkontor i London, den senare
i Glasgow. Union- och Castlebolagens ångbåtäflotta kan delas i tvenne afdelningar
— den postförande och den lastdragande. Postångarne utgå från Southampton
alternerande hvarje lördag, under det att Unionliniens lastångare
utgå från Hamburg och Castlelimens från London. Dessa två ångbåtsbolag arbeta
på samma basis och hafva kontrakt med regeringen om postens öfverförande.
Postångame måste tillryggalägga vägen mellan Southampton och Kapstaden
på tjugo dagar, hvilken fordran utan svårighet uppfylles — i genomsnitt

610
åtgå endast sexton dygn. Postångarne anlöpa endast Madeira för intagande af
kol. Lastångarne lägga till vid Teneriffa oeh Lissabon samt någon gång Asoension
och S:t Helena och behöfva vanligen 21 dygn ut. Unionbolaget förfogar
för ögonblicket öfver 22 ångare om 68,785 ton och Castlelinien har 18 ångare
om 63,665 ton. Flere nya ångare äro under byggnad, hvilket visar att de
stora ångbåtsbolagen äro säkra på ökad person- och godstrafik.
Clan- och Bucknallbolagen räkna äfven ett stort antal ångare, hvilka efter
att L·afva besökt koloniens hamnar fortsätta upp ostkusten och till Mauritius
och Indien.
Ehuru sålunda brist på ångbåtsförbindelse mellan England—Hamburg—
Kapkolonien ej förefinnes, hållas fraktsatserna högt, ty bolagen hafVa gemensam
frakttaxa. Ja, de hafva nyligen varit nog djerfva oeh hänsynslösa att öka
fraktafgifterna med 2 sh. 6 d. pr ton från England och Hamburg. Det existerar
troligen ej någonstädes så höga fraktsatser, som dem vi måste betala
dessa ångbåtsbolag, och detta oaktadt den sydafrikanska förbindelsen är befriad
från en hel del umgälder och olägenheter, hvarmed andra utomeuropeiska router
äro förenade. Det torde ej vara ur vägen att här påvisa huru fraktsatserna
från England ställa sig på längre afstånd, jemförda med Kapfrakterna.
Till Kapstaden och Algoa Bay:
(Afstånd från England 6,170 eng. mil.)
Pr ton el. 40 kbf.
Med postångare
Med lastångare
1 gods, finare ... 47 ah. 6 d. 45 sh.
II » gröfre — 33 » 9 » 32 » 6 d.
III » » ... 25 » 25 »
IV » » ... 22 « 6 » 22 » 6 »
-b 10 % primage.
pr ton.
Från Hamburg 5 sh. mer
Australien:
Adelaide, Melbourne, Sydney via Suezkaualen:
(Afstånd från England 11,245 mil.)
Gröfre gods 22 sh. 6 d. med alla ångare
Finare » 40 » » postångare
» » 32 » 6 » » lastångare.
Nya Zeeland via Kap:
(Afstånd från England 12,000 mil.)
Finare gods 42 sh. G d.
Buenos Ayres och Montevideo:
(Afstånd från England 6,000 mil.)
Finare gods 35 sh.
Frän Nordamerika till Kapstaden och
Algoa Bay:
(Afstånd från New-York 6,500 mil.)
I gods 30 till 35 sh.
II « 20 sh.
III » 17 » 6 d.
IV .. 15 »
Frun Hamburg till Algoa Bay med tysk
åugbåtslinie:
Så väl finare som gröfre goda 15 sh.
Från Hamburg till Delagoa Bay via Snezkanalen,
med tysk ångbåtslinie:
(Afstånd 7,400 eng. mil.)
I gods 37 sh.
II » 30 »
Med kännedom om dessa förhållanden på fraktmarknaden, är det ej att
undra öfver, om köpmännen pä denna sidan äro missnöjda med att blifva påtvingade
så höga frakter, och detta missnöje, som länge grott mot de sjelfrådiga
ångbåtsbolagen, har nu gifvit sig luft, närmast med anledning af den opåkallade
höjningen i frakten. Många krafter äro i verksamhet för att få till
stånd en konkurrerande ångbåtslinie, och som det ligger i köpmännens intresse
att förverkliga planen, omfattas företaget med mycken välvilja och understödes
på allt sätt. Angtagligen blir det ett tyskt ångbåtsbolag, som kommer att upptaga
konkurrensen.
Direkta lägenheter från Sverige hitut yppa sig sällan eller aldrig, utan
med någon med trä lastad skuta, och det lönar ej mödan att söka få något
annat gods ut med dem. Trälasterna gå vanligen genom engelska hus och
fartygen befraktas af dem. De tillåta ej att andra varor medtagas och rum

611
fattas for öfrigt. Frakten kan ej heller bli billigare än via Hamburg hitut,
åtminstone med
varande betala.
de för rederierna ruinerande låga frakter, som vi för när­
Tvenne tyska segelfartygsbolag hafva börjat underhålla månatlig förbindelse
med Kapstaden oeli kusthamaar. Dessa bolag synas söka äta ut hvarandra,
sedan de funnit att full last för två fartyg ej kan erhållas hvarje månad. Vi
hafva sedan mer än ett år tillbaka fått ut mycket gods med dessa fartyg till
den löjligt låga frakten af 7 sh. 6 d. pr ton eller 40 kubikfot.
Jernvägar. Med trafikens ökning till sjös ha följt vidsträckta jernvägsanläggningar
inom landet. I motsats till hvad förhållandet är i England, der
jernbanorna äro privat egendom, egas de här af staten. När regeringen 1873
började egna sin uppmärksamhet åt jernvägar, existerade endast en kort linie,
som utgick från Kapstaden och hade en längd af endast 63 eng. mil. I början
af förra året räknade Kapkoloniens jernvägar 2,253 eng. mil öppnade för
trafik. Det finnes fyra stambanor: vestra, mellersta, norra och östra. Den vestra
linien utgår från Kapstaden och drager sig upp mot Vryburg och Bechuanaland
genom diamantstaden Kimberley. Mellersta och fortsättningen häraf,
den norra banan, har Port Elisabeth till utgångspunkt, skär Orangefristaten
och dess hufvudstad Bloemfontein, fortsätter in i Transvaal till Johannesburg
och slutar i Pretoria, Transvaals hufvudstad. Den östra linien utgår från
Bast London, går igenom de bördiga östra provinserna och sluter sig derefter
till mellersta banleden i Orangefristaten. Häraf synes, att de tre förnämsta
hamnarne, Kapstaden, Port. Elisabeth och East London, stå i jernvägsförbin-

612
För allt gods, som sändes med jernväg till Transvaal, måste frakt betala»
på afgångsstationen. För att gifva en illustration öfver hvad det kostar att
befordra gods hitut med ångare från Sverige och vidare med jernväg till Johannesburg,
vill jag här omnämna hvad femtio ton stål kostade oss i transport
och tull, innan det nådde sin bestämmelseort, Johannesburg:
Frakt från tillverkningsorten till Göteborg kr. 743.08
Sjöassurans I) 156.—
Frakt Göteborg—Hamburg rmk 253 - 90
Omkostnader i Hamburg » 103'40
Frakt Hamburg—Port Elisabeth » 1,548.75
rmk l,906.05
à 89-30 » 1,702-10
Spedition kr. 101'60
Ränta och provision » 49'—
Hamnumgälder i Port Elisabeth £ 18. 3. 9
Frakt Port Elisabeth—Johannesburg » 400. 5. 2
Kommission » 4. 8. 6
Tull i Transvaal » 50. 0. 0
£ 472. 17. 5 » 8,653-62eller
tillsammans kr. 11,405.40
Omkostnader, som alla äro att erlägga, innan godset ens nått sin bestämmelseort.
Erik Wadner.
Trælastexporten fra Archangelsk.*
Berättelse från generalkonsul C. Falsen.
Archangel den 16 september 1894.
Ved Traelastvirksomheden i disse Trakter maa mærkes. at den, i Modeætning
til en läng Aarrækkes Tilbagegang eller Stilstand paa næsten alle andre
Felter, i Tidsrummet fra 1873 til 1893 er bleven foröget til det Tredobbelte.
Dette skyldes imidlertid helt andre Aarsager end de, der i det sydlige
Rusland har fremhjulpet Trælastvirksomheden, men ogsaa i stor Udstrækning
fört til Skovenes Udhugst og Odelæggelse, nemlig Jordegodsbesiddernes
Forarmelse efter Böndernes Emancipation.
Skovene i det nordlige Rusland ere næsten undtagelsesfrit det Offentliges
Eiendom og tilhöre hovedsagelig Staten. Betydelige Skovstrækninger ere dog
ogsaa i den kejserlige Apanageforvaltnings Besiddelse. I disse nordlige Skove
sker altsaa Hugsten uafhængigt af de Hensyn, der med Styrke har gjort sig
gjældende hos de private Skoveiere sydpaa. Det kan derfor heller ikke antages,
at de nordlige Skove, der staar under Forstvsesenets Opsigt, ere huggede
* Jfr för öfrigt de årliga konsulsberättelserna.

613
til Upligc. Minimumsdiinensionen i Toppen for Tömmer, der tillades hugget,
er 10 3/8 Tomme, og hvorvel Træerne for Hugningen ikke enkeltvis udvises og
mærkes, saa har man dog i den Omstændighed, at al hugget Tömmer maa betales
efter Taxten for ovennævnte Topdimension, en stærk Garanti for, at Sagbrugseierne
ikke läder hugge Undermaalsvirke.
Naar tiltrods for disae Garantier mod uforsvarlig Skovhugst Trælastexporten
dog, som hosliggende de sidste 21 Aar omfattende Tabel udviser, har
været og sandsynligvis fremdeles vil blive i stigende, forklares dette ved, at
Hugsten efterhaanden er blevet udvidet til Omraader, der för vare urörte.
Det heder dog, at man nu skal have faaet ind under Oxens Herredömme störste
Parten af det Skovareal, der fortiden sorterer under Hvidehavets Havne.
Paa Vandäkillene modes i Almindelighed Hugstmænd fra begge Sider. Nogen
Forskjel fiodes dog selvfölgelig mellem de forskjellige Distrikter; Tömmer af
de störste Dimensioner — de der ligge över Minimumsdimensionen af 10 3/8
Top — bliver sjældnere og sjældnere i de Kevierer, hvor der har været hugget
i läng Tid. Da det saaledes maa antages, at Naturens Produktionskraft
ikke gaaes for nær, er der formentlig al Udsigt til, at det nordlige Ruslands
Skove fremdeles og formentlig for en ubestemmelig Fremtid, tiltrods for Træernes
langaomme Væxt, vil kunne levere det fornödne Kvantum Materialier,
ialfald for de nu bestaaende Sagbrug. Hvorvidt der ogsaa er Pläds for nye
Sagbrug er et omtvistet Spörgsmaal. Projekter til nye Sagbrug findes i ethvert
Fald.
Den Forögelse af Tömmertilförselen, der vil blive en Fölge af en Jernbanes
Anlæg fra Perm til Kotlas, siges at tiltrænges som Raamaterialier for
de allerede nu arbeidende Brug, der ikke alle kan höides i Drift Aaaret rundt
ved det Kvantum Tömmer, der nuförtiden aarligaars udbydes tilsalgs. At Skovenes
Afkastning fortiden er utilstrækkelig for Behovet, fremgaar ogsaa af de
særdeles höie Taxtpriser, efter hvilke Tömroeret fra det Offentliges Side udbydes,
og som ikke vilde kunne höides, hvis ikke Sagbrugseierne skarpt konkurrerede
med hinanden. Det heder derfor ogsaa, at Trælastforretningerne i
mindre gode Aar og under ugunstige Kursforhold kun ere lidet lönnende. Faktum
er, at for nogle Aar siden Archangels Kjöbmænd, af Hensyn til de höie
Taxter og den ugunstige Kurs paa Udlandet, samtlige holdt sig borte fra Aarets
Tömtnerauktion med den Virkning, at det Offentlige maatte indrömme et
ikke uvæsentligt Afslag i Taxtpriserne.
Uagtet man endnu kan have enkelte Aar, der betegnes som overmaade
gode, ja maaske »gyldne», saaledes som Tilfældet var i Aarene 1892 og 1893,
da Archangels Kjöbmænd nöd godt af de svenske Sagbrugseieres Tilbageholdenhed,
saa maa man dog vistnok indrömme, at Trælasthandelens patriarchalske og
gyldne Periode er förbi heroppe. Dette skyldes som sagt væsentlig den store
Konkurrence og tillige det System for Salget af Tömmeret, der nu er gjældende,
og efter hvilket man ikke kan afslutte Hugstkontrakter for en Række
Aar, men maa indskrænke sig til aarlig at kjöbe et vist Kvantum Tömmer i
Konkurrence med de övrige Sagbrug og efter Taxtpriser, der gjerne er stigende
fra Aar til Aar, uagtet det er en fastslaaet Regel, at ethvert Anbud
skal representere et Overbud över den i Taxten fastsatte Pris. Det saaledes
paa Roden kjöbte Tömmer maa fældes i Löbet af tre Vintre.
Naar der spörges om Trælastexportens Fremtid, kan der dog formentlig
ikke lægges afgjörende Vægt paa hvordau Forholdene i en enkelt kortere Periode
stille sig. Hvis Nordens Skove kan levere et aarligt Overskud, tilstrækkeligt
til at sikkre Sagbrugenes lönnende Drift, saa er naturligvis Trælastexportens
Fremtid i det Store taget sikkret, selv om en altfor stor Konkurrence,

614
t·ller for höie Taxtpriser, eller uheldige administrative Bestemmelser paa et
vist givet Tidspunkt skulde foranledige en forbigaaende Standsning eller Tilbagegaog,
noget, der dog ikke er indtruffet, til Trods for de Spaadomme, der i de
senere Aar til sine Tider har ladet sig hüre. Staten eller det Offentlige vilde
ikke i Længden kunne lade Skovenes Overskud raadne paa Væxtstedet. Den er
selv en Sælger, der i egen Interesse maa lempe sig efter de mangehaande Omstændigheder,
der komme i Betragtning ved en saadan Næringsvei. Höides Taxtpriserne
gjennera et længere Tidsrum uforholdsmæssigt höit, vilde Kjöberne tilsidst
tvinges til at trække sig tilbage, hvad der för eller senere maa före til
en Reducering af Taxten. Nye Distrikter ville blive aabnede ved den projekterede
Jernbane fra Perm til Kotlas, som ikke alene vil foröge Archangels
Tilförsel af Tömmer, men ogsaa muliggjöre at selve Sagbrugene, der ogsaa i
Arcbangelsk drives med Damp, flyttes op til Skovdistrikterne og forbindes med
Forædlingsanstalter for Lasten. Derhos maa det erindres, at da næsten udelukkende
kun det Offentlige optræder som Tömmersælger i disse Trakter, saa
vil vel i Længden ogsaa andre Hensyn end de rent kommercielle komme i Betragtning.
En sund ekonomisk Politik maa tilsige det Offentlige ikke at gaa
den Sagbrugenes Fortjeneste for nær, uden hvilken denne Næringsvei, lige saa
lidt som nogen anden, vil kunne trives. Og som et Organ, der vil give Styrelsen
Anledning til at öve en passende Kritik över de maaske ensidige Udtalelser,
der maatte fremkomme fra altfor nidkjære Embedsmænd, som föle en
Tilfredsstillelse for deres personlige Ærgjærrighed ved at kunne indberette om
store Indkomster for det Offentlige fra deres eget Forvaltningsoiuraade, maa
nævnes det af den kejserlige Apanageforvaltning i Arcbangelsk anlagte Sagbrug,
der ikke skjærer og exporterer indkjöbt, men sit eget, fra Apanageförvaltningens
Skove hentede Tömmer. Ved Realisationen af dets Sagbrugsprodukter
paatvinges der det Offentlige de samme Verdensmarkedets Erfaringer,
paa Basis af hvilke de private Sagbrugseiere maa lede sin Bedrift, og det kan
neppe betvivles, at de Momenter til en rigtig Bedömmelse af den til enhver
Tid foreliggende ekonomiske Situation, der paa denne Maade vil staa til Raadighed
for det Offentlige, ogsaa maa öve sin medvirkende Indflydelse ved Fastsættelsen
af dets Salgspriser for Tömmer.
Resultatet af indeværende Åars Salg til TJdlandet skal for Arehangels
Sagbrugseieres Vedkommende ikke have været ublandet gunstigt. De svenske
Sagbrugseieres Eftergivenhed siges at være Aarsagen hertil. For næste Åars
Vedkommende hörer man Tale om forudseelige Tab, som sandsynligvis for adskilliges
Vedkommende heller ikke ville udeblive, da man ved den igaar afholdte
Tömmerauktion igjen har været for ivrig og budt Priser, paa Grundlag
af hvilke man ikke uden Tab vil kunne exportere billig Trælast. Tanken er
oppe om ved Sammenslutning at formindske Exporten, men det indrömmes
samtidig, at en saadan Tanke neppe er praktikabel för efter et Par Åars Forlöb,
naar en og anden har faaet sine Tab at föle.
I Henhold til Ovenstaaende maa det antages, at Archangels Trælastexport
gaar en sund Fremtid imöde, og at de i samme nedlagte Kapitaler,
under en förståndig Ledelse, ville give et godt Udbytte, om end antagelig »degode
gamle Tider» ere forbi her som andetsteds.

615
Trälastexport fra Archangelsk i S:t Ptbg.-std. i de sidste 21 Aar.
I Kovda exporteres Trælast förste Gang 1894; i Puslagta er Sagbrug
under Opförelse.
C. Falsen.
Singapore den 5 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Intet svenskt, men 27 norska fartyg om 27,387 ton besökte distriktet.
Införseln från Sverige har märkbart aftagit, hufvudsakligen på grund af
kursställniDgen, och föga utsigt finnes till förbättring i år.
Tändstickor af svensk tillverkning utträngas allt mera af japanskt fabrikat
och redogörelseåret visade också nedgående siffror för importen, nämligen 3,800
kistor mot 6,150 är 1892, under det att från Japan kommo resp. 25,250 och
26,174 kistor. Med närvarande kurs kunna icke svenska tändstickor här säljas
under 53 à 56 cents pr gross, hvarför konkurrensen icke kan upprätthållas med
japaneserna, som sälja till 36 à 40 cents.
Svenskt jern infördes till belopp af 160 ton eller något mera än föregående
året. De största affärerna göras i skotskt »Govan brand», hvaraf konsumtionen
uppgick till 2,300 ton.
Af svensk tjära afsattes 200 barrels eller 100 barrels mindre än år 1892;
priset noterades doll. 8 1 /2 à 9.

616
Någon direkt export till de Förenade rikena egde icke rum.
Frakter noterades sålunda:
Till London:
Med seglare: deadweight, sagomjöl 20 sh. pr 20 cwts
light freight, rotting 20 i> » 7 B
peppar och kopra 20 » J 12 »
buffelhudar 20 » » 10 B
beredda d:o 20 B B 12 »
Med ångare: deadweight. sagomjöl 22 » 6 d. B 20 »
sago och pearl tapioca 22» 6 » » 18 »
flake d:o 22 » 6 » » 14 »
light freight, peppar och kopra 25 » »12 »
buffelhudar 27 » 6 » » 10 »
beredda d:o 27 » 6 » » 12 »
guttaperka 30 » »12 »
rotting 22 » 6 » » 7 »
measurement, gummi, kryddor
Till Liverpool:
25 » B 50 kub.-fot
Med seglare: deadweight
light freight
nominelt 20 sh. pr ton
Med ångare: d:o d:o 27 sh. 6 d.
Till Havre och Hamburg:
Med ångare: deadweight 22 sh. 6 d. à 25 sh. 8 d. pr ton
light freight 25 » à 27 » 6 » »
Värdet af hela importen uppgick till 124 mill. dollars och af exporten
till 108 mill. dollars.
Prisfallet å silfver och deraf föranledda rubbningar inom affärslifvet hafva
mycket diskuterats och en kommission nedsattes för att föreslå lämpliga åtgärder,
men meningarne voro mycket delade om botemedlet.
Noteringar voro:
Högst Lägst
Bankvexlar på London 4 m 2 sh. 9% à. 2 sh. 3 3/4 d.
Sovereigns doll. 8.75 7.30
Bankvexlar på Paris à vista frcs 3.47 2.85
» B Calcutta rup. 224 179
B » Java guilders 170 139
J. R. Cuthbertson.

Moskva den 17 juli 1894.
617
(Årsberättelse för 1893.)
Rysslands utrikeshandel kan för redogörelseåret uppvisa ett gynsamt resultat,
trots det hetsiga tullkriget med Tyskland och deraf följande stoekning
i många affärsgrenar. För tiden 1 jan.—1 dec. uppstod till Rysslands favör
ett öfverskott af 150 mill. rubel på en import af 388 mill. och en export af
538 mill. rubel.
Utförseln af spanmål under nyssnämnda 11 månader omfattade följande
qvantiteter och värden:
Mängd
Värde
1,000 pud 1,000 rubel
Hvete 142,564 123,791
Råg 29,388 21,069
Korn 99,984 53,938
Hafre 48,272 35,116
Bohvete 1,338 1,150
Hirs 642 415
Majs 14,784 8,582
Ärter 3,565 3,453
Mjöl, hvete- 2,752 5,471
» råg- 4,182 3,962
Kli m. m. 11,567 5,788
jemte bönor, linser, bohvetemäld, hirs och ris. Af öfriga näringsmedel må
blott nämnas potatis, värde 418,000, kött, färskt och saltadt, 1,160,000, smör
3,781,000 och ägg 12,879,000 rubel o. s. v.
Oxar och kor exporterades för 657,000, svin för 2,793,000 och hästar
för 3,282,000 rubel.
Deremot visar utförseln af råmaterialier för industrien och halffabrikat en
nedgång i jemförelse med året förut. Färdiga industriartiklar nådde en siffra
af 16 mill. rubel.
Införseln omfattade bl. a. följande artiklar:
Värde
1,000 rubel
Sill 9,421
Tackjern 6,548
Stångjern . 10,336
Plåt 5,195
Stål 4.987
Värde
1,000 rubel
Maskiner 26,915
Åkerbruksredskap 3,592
Cellulosa 1^381
Papper 4,138
Glasvaror 1,672
Nischnijmarknaden var mycket tillfredsställande, så väl hvad tillförsel som
omsättning beträffar, och liqviderna utmärkte sig för stor regelbundenhet. Tillförseln
uppgick till bortåt 167 mill. och omsättningen till öfver 152 mill. rubel,
eller resp. 22 och 18 mill. mera än året förut.
Den ryska industrien befinner sig i rask utveckling och befrämjas i allt
högre grad af mångsidiga förbättringar i kommunikationsväsendet.
Ber. om Handel o. Sjöfart.
40

618
Bubelkursen höll sig väl uppe till följd af den goda skörden under året
samt de åtgärder finansministeriet visste vidtaga emot spekulationen. På börsen
i Berlin noterades 100 rub. i jan. 203'25 (lägst), i juni 217-20 (högst) oeb i
dec. 215.75 mk.
Moskva-börsen noterade för 3 månaders vexlar d. 31 dec.: London 93'20
rub. för 10 £,, Paris 37-05 för 100 frcs och Berlin 45-65 för 100 mk.
Calcutta den 12 juni 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
N. Winkel.
Intet svenskt, men 1 norskt fartyg om 1,962 ton besökte hamnen.
Prisfallet å silfver sysselsatte mer än något annat affärs verlden. Under
lord Herschels presidium hade en af regeringen nedsatt kommission att undersöka
frågan och om möjligt föreslå åtgärder mot de olägenheter, som framgingo
ur de ständiga fluktuationerna i priset på silfver gent emot guld, och resultatet
blef att myntningen indrogs den 26 juni och myntverket ålades att i utvexling
mot silfverrupien emottaga guld till en kurs af 7.53344 grains troy, på samma
gång som i alla offentliga kassor skulle hållas en notering af 15 rupier pr sovereign.
Inom den närmaste tiden skall guldfot införas, men några närmare
bestämmelser äro icke att vänta förr än man gjort nödig erfarenhet med verkan
af de nyss anförda. Dessa hade till en början ett mycket godt inflytande på
kursen, men icke så stort som man väntat. I stället för 1 sh. 4 d. pr rupie
såsom minimisats noterades, enligt telegrafiska meddelanden, 1 sh. 3 3/4 d. à
1 sh. 3 d. under första halfåret och längre fram ända ned till 1 sh. '/2 d.,
och spekulationen har till och med sökt att ytterligare sänka kursen. Orsaken
till förordningens misslyckande anses i första rummet bero derpå, att statssekreteraren
icke i tillbörlig utsträckning drog council bilis à 1 sh. 4 d. på
de offentliga kassorna. De svårigheter, hvari indiska statskassan härigenom råkat,
göra det nödvändigt att söka hjelp i nya skatter, och till den ändan har
en ny lag utkommit, som stadgar införselstull, i allmänhet 5 % ad valorem,
å alla främmande varor, med undantag af engelska Lancashire bomullsvaror och
maskiner.
Opiumkommissionen. En sådan tillsattes under året af britiska regeringen,
för att i grund studera verkningarne af opiibruket på den menskliga organismen
och undersöka, om detta bruk har benägenhet att öfvergå till verklig last och
om produktionen af opium i följd deraf kan anses böra afskaffas, såsom ofta
föreslagits i parlamentet och af allmänheten i England. Såsom bekant är produktionen
i Indien ett statsmonopol, hvaraf inkomsten är högst ansenlig. Kommissionen
uppehöll sig en längre tid i landet och hade sina sammanträden på
många ställen, hvarvid embetsmäu och läkare, både européer och infödde, samt
ett stort antal vana opiikonsumenter fhigo tillfälle att afgifva sina omdömen.
Dessa gingo nästan alltid ut på att nämnda bruk, som är utbredt öfver hela Indien,
ingalunda är förderfligt for konsumenten, när det icke blir omåttligt, och
att det verkar som ett utmärkt stimulerande medel på gamla eller svaga personer,
liksom det visat sig synnerligen värdefullt, när det gällt att uppehålla

619
krafterna vid stränga strapatser. Missbruket var sällsynt och hade på långt när
icke samma utbredning som dryckenskapslasten i Europa. Kommissionens offentliga
redogörelse skall föreläggas parlamentet i sinom tid.
Skörden af spanmål var god i hela Indien, med undantag för hvete i
centralprovinserna. Så väl jute som ris ledo deremot af ogynsam väderlek.
Frakterna voro låga och noterades för frö 20 sli., jute pr Kanalen 25 sh.,
measurement via Kap till England 20 sh. och till New-York doll. 3'/s.
Prisnoteringar för några exportartiklar voro: bomull, god Bengal, pr Bazar
Maund rup. 15—21, jute, prima, pr bal à 400 lbs 30—39, hvete, 100
säckar, 11—13-8, T. N. Schellack pr B. M. 10-10—12-6, Seeta ris n:o 2 pr
d:o 4'12— 5-5, Ballam ris pr d:o 3'10 — 4 - 17, god Tirkoot indigo pr F. M.
300—330, ordinär Oude pr d:o 210—285.
I importen noterades Stockholmstjära rup. 18'12 och beck 20, jern gartsherrie
pig pr ton 65, ordinärt 55, staffordshire raff. 5'10, svenskt 7-8—-8
pr cwt, stål, tyskt, 9'12, svenskt 10.12, spring 5" 12 pr d:o, skandinaviska
tändstickor pr gross 13—14 annas. Japan konkurrerar starkt i sistnämnda
artikel.
S. E. Voigt.
Bangkok den 31 juli 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Distriktet besöktes af 2 svenska fartyg om 842 ton och 22 norska om
15,426 ton. De norska ångarne gingo i lönande fraktfart till kinesiska hamnar
och till Straits. Större delen af teaktransporten till Europa var likaledes
anförtrodd åt de Förenade rikenas fartyg och till frakter, hvarmed redarne heit
säkert voro belåtna. Farten på Kina och Straits ligger emellertid mest i händerna
på de regelbundna britiska ängarne, tillhörande British Oriental Steamship
Co. Limited och Ocean Steamship Co., jemte nägra smärre kinesiska ångare
under britisk flagg.
I politiskt hänseende var året bekymmersamt för Siarn, men handeln antog
större dimensioner än någonsin förr, åtminstone i fråga om ris och teak. Af
förstnämnda vara exporterades mera från Siarn än från Saigun. ehuru äfven
Annam haft en mycket rik skörd. Den direkta skeppningen på England och
Hamburg var högst betydlig och täflade vi med framgång med Birmaexportörerna
i kusthandeln på Kina och Strait Settlements.
Deremot led importen ganska mycket af de politiska förvecklingarne oeh
först mot slutet af året inträdde någon stadga i affärerna. Af införda varor
kommer fortfarande det mesta frän England och Schweiz.
Enligt tullkammarens uppgifter hade införseln ett totalvärde af 17 1/2 mill.
mex. doll., under det att utförseln var nära dubbelt så stor.
Chr. Brockmann.

Venedig den 30 juni 1894.
620
(Årsberättelse för 1893.)
Skeppsfart. Till distriktet ankom endast 1 svenskt ångfartyg dr. 1,160
ton med last från Grimsby (frakt c:a 13,000 kr.), hvilket afgick i barlast till
Barletta. Norska flaggan representerades af 50 ångare om 39,841 ton med
last (frakt 456,747 kr.). Dessutom gjorde 4 norska ångare 7 resor i månadsfart
mellan distriktet och hamnar i södra Italien. En känbar konkurrens har
uppstått, sedan man i Italien börjat bygga en hel del mindre ångare och ännu
mera sedan det ungerska ångbätsbolaget »Adriai> i Fiume upprättat regelbundna
linier på Adriatiska och Medelhafvet, hvilka stipulerat rent af förlustbringande
frakter. Den norska skeppsfarten har under de sista fem åren varit i oafbrutet
stigande, från 22 fartyg om 14,013 ton år 1889 till 50 om 39,841 ton sistlidet
år. Den totala skeppsrörelsen pä Venedig utvisar 3,680 fartyg om
1,016,138 ton.
Handel. Från Sverige infördes ett parti spån till tändsticksaskar, bortåt
54,000 kg., för härvarande tändsticksfabrik L. Baschiera & C:o, som året förut
af samma vara emottog 73,000 kg. Deremot visa importlistorna hvarken jern,
stål eller trämassa från de Förenade rikena.
För att möjliggöra import af svensk rökt sill till den italienska marknaden
böra exportörerna skaffa sig dugliga agenter på de resp. förbrukningsorterna,
Milano, Neapel, Genua, Venedig o. s. v., samt leverera vara som liknar den
engelska. Sveriges Allmänna Exportförening lemnar närmare upplysning om
qvalitet, förpackning m. m.
Af stockfisk infördes till distriktet 2,643,000 kg. mot 2,870,000 kg. år
1892. Till Ancona ankom från Norge c:a 300,000 kg. klippfisk mot 500,000
kg. året förut. Qvaliteten var i det hela taget god, men icke fullt tillfredsställande
för konsumenterna. Prisen varierade mellan 105 och 112 lire för
Bergenfisk samt 50 och 80 lire för Finmarksvara. Klippfisk noterades i Ancona
lire 55 à 58 pr 100 kg., incl. tull (5 francs i guld).
Fältspat utföres till största delen från de Förenade rikena till Tyskland,
som sedan fördelar den på andra länder med porslinsindustri. Till dessa hör
äfven Italien, der 15 stora porslins- och fajansfabriker äro i verksamhet, och
borde hemmavarande exportörer för att undvika den dyra tyska mellanhanden
söka direkta förbindelser med Italien, hvilket bäst läte sig göra genom dugliga
agenter, framför allt i Milano, som är medelpunkten för detta lands porslinsfabrikation.
Dervarande svensk-norske vicekonsul står för detta ändamål till
tjenst med nödiga upplysningar.
Diverse. Emissionen af sedlar å 1 och 2 lire har varit till stort gagn för
affärsrörelsen; till deras inlösen användes silfvermynt, som nu uppköpes af regeringen
från Frankrike och Schweiz, dit det utförts af agiospekulanter.
Den ekonomiska ställningen har under det gångna året lidit af många
rubbningar, fallissementer och bankkriser.
Skörden var medelgod, den af vin riklig.
C. V. Lexow.

Port of Spain (Trinidad).
621
(Årsberättelse för 1893.)
Från utrikes ort ankommo med last 3 svenska fartyg om 1,411 ton och
i barlast 3 om 773 ton. Af dem afgingo till utrikes ort med last 5 om 1,430
ton och i barlast 1 om 754 ton. In- och utgående frakter stego till £ 2,380.
Distriktet besöktes under året af 22 norska fartyg.
Införseln uppgick i värde till £ 2,270.885 och utförseln till £ 2,320,824.
Af kakao exporterades för £ 615.470. Priset gick visserligen ned, men
odlingen af denna värdefulla produkt fortsattes i ökad skala öfver hela ön och
lemnar god behållning åt dem som dermed sysselsätta sig.
Äfven socker hade att lida af prisfall, hvilket dock motvägdes af förbättrade
tillverkningsmetoder, hvarigenom med mindre kostnad utbytet, af den färdiga
varan blir större. Nya plantager anläggas på vidsträckta fält, der helt
nyligen växte skog. Exporten går förnämligast till Förenta Staterna och endast
i ringa mängd till Europa. Af melass erhölls ungefär den vanliga mängden;
afnämare voro Förenta Staterna, Canada och Martinique. Kokosnötter, som i
sådan mängd utföras från Ceylon, hade en dålig marknad, hvarför man här
börjat göra olja af dem och för detta ändamål införskrifvit mycket goda maskiner.
Asfalt erhålles här i en naturlig sjö och försändes till alla delar af verlden,
dels rä, dels renad.
Romm tillverkas i ansenlig mängd, hufvudsakligen för koloniens eget bruk.
Sedan några år tillbaka har regeringen här anordnat förädlingskultur af
våra värdefullaste inhemska växter, såsom kaffe, kakao, kryddor, apelsiner o. s. v.,
och plantor oeh frön säljas nu vida omkring.
Tändstickor införas mindre än förut, sedan den inhemska tillverkningen
under ett kraftigt tullskydd fått stor omfattning.
Fraktmarknaden var tryckt på grund af den stora konkurrensen mellan
ångarne; handel och sjöfart lemnade äfven åtskilligt öfrigt att önska.
Madras.
Christian Schöner.
Intet svenskt, men 3 norska fartyg om 5,525 ton besökte distriktet.
Hamilton (Bermudas-öarna).
Intet svenskt, men 1 norskt fartyg om 635 ton besökte distriktet.

622
Panama den 26 september 1894.
(Årsberättelse för 1893.)
Någon regelbunden bandel eller skeppsfart har ännu icke förekommit mellan
de Förenade rikena och detta konsulsdistrikt. Under den tid kanalarbetena
pågingo, besöktes Colon af ett par norska ångare, som medförde diverse arbetsmateriel,
men några närmare upplysningar härom har vicekonsuln på platsen
icke meddelat. För kort tid sedan inrättades emellertid en norsk ångbåtslinie
för fart mellan nordamerikanska hamnar och Bocas del Toro med anlöpande af
Colon på norra sidan af näset samt Kingston på Jamaika. Denna linie har
nu ökats med ännu en, och äro fartygen sysselsatta med frukttransport, hufvudsakligen
bananer, hvarvid de i retur hitföra manufakturvaror m. va. från Förenta
Staterna. Till Panama hafva under de sista tio åren ankommit blott 3
fartyg under de Förenade rikenas flaggor, nämligen 1 svenskt och 2 norska.
Vårt land bar sedan ett tiotal år tillbaka åtnjutit lugn och fred under
den nya författningen och en lagstiftning, som sökt goda förebilder och stöder
sig på kristendomens principer. Näringarne, särskildt handeln, råkade emellertid
i djupt förfall genom kanalarbetenas inställande, och detta skönjes också
deri, att vår stad fick sitt invånareantal reduceradt från 19,000 till 15,000.
Inkomsten af den s. k. commercial tax uppgick likväl för året 1893 till öfver
145,000 doll. och anses i år stiga till 152,000 doll. i columbiskt mynt. Provinsens
inkomster kunna för de båda åren anslås till bortåt 1,100,000 doll.
och utgifterna till lika mycket.
jande siffror:
Handelsomsättningen utvisar för år 1893 föl­
Import Export
Panama doll. 1,063,012 668,906
Colon » 886,096 373,165
Bocas del Toro » 243,623 682,552
Kursen på London var 110 % premium.
Industrien ligger hos oss ännu i sin linda. Det enda nämnvärda är socker,
romm af sämre qvalitet och lika dålig tvål. Åkerbruket har varit mycket
försummadt, men tycks hafva tagit upp sig något på sista tiden, och plantagerna
hafva utvidgats både för socker, kaffe och kakao. Panamanäset har stor
rikedom på mineralier och icke mindre än 140 grufvor hafva erhållit rättighet
att tillgodogöra sig desamma. Driften går hufvudsakligen ut på guld, både i
klyft och såsom alluvialprodukt, jemte mangan, koppar och qvicksilfver. Afkastningen
af bergsbruket är emellertid icke synnerligen gifvande, ehuru goda
maskiner användas; hvad som fattas är driftkapital. I andra delar af riket äro
näringarne allmänt bättre stälda än i vår provins, och guldgrufvorna i Antioquia,
Tolima och Cauca äro mycket gifvande samt lemna sina egare stor behållning.

Genève.
623
(Årsberättelse för 1893).
Uppsägandet af handelstraktaten mellan Frankrike och Schweiz utgör deu
vigtigaste tilldragelsen på det ekonomiska området under år 1893. Verkningarne
deraf blefvo isynnerhet känbara för de vestra kantonerna, hvilka voro
beroende af grannlandet för många nödvändighetsartiklar. Emellertid har Schweiz
efter hand lyckats afhjelpa den första tidens olägenheter och genom nya förbindelser
fått ersättning för de äldre. Införseln af franska artiklar uppgick
förut till omkring 180 mill. frcs årligen, men minskades genom tariffkriget till
hälften, om man bortser från de varor, som ej berördes af förändringen.
Hvad beträffar socker oeh vin, hafva Österrike, Italien och Spanien eröfrat
en stor del af den marknad fransmännen förut egde hos oss; likaså Tyskland
i manufakturvaror, ylle och maskiner.
Afsättningen af schweiziska artiklar på Frankrike led betydligt afbräck,
såsom bomullsvaror med 75 à 90 %", trävaror 86 %, broderier 72 %, silke
65 %, ur 56 %, trikåvaror 60 %, ost 46 % och mjöl 43 %. Andra behöllo
sin marknad, såsom ladugårdsalster, med undantag af ost, samt kreatur,
cellulosa, tjärfärger, maskiner, halmflätningar och halfsidenband. För några
branscher har man ännu ej lyckats få tillräcklig marknad; detta gäller t. ex.
chokolad, vermuth, broderier, läder och mjöl.
Handelsomsättningen
Schweiz:
med de Förenade rikena omfattade i införseln till
Qvintaler
Qvintaler
Tackjern 10,397 Plankor 1,527
Stångjern, skenor och plåt 3,190 Polersten _. 549
D:o, smärre dimensioner... 12,807 Tryckpapper 72
Div. smidesartiklar 105
Exporten från Schweiz till de Förenade rikena utgjordes af:
Vinsten 54 qvint.
Färgextrakter 227 »
Tjärfärger 126 »
Trävaror 11,458 »
Dynamos 18 »
Qvarnverk 169 »
Stickmaskiner 8 »
Andra slag 232 »
Urmakareverktyg 12 »
Chokolad och konditorivaror
312 »
Ost 1,296 »
Råtobak 71 »
Likörer 17 qvint.
Tryckpapper 3 »
Tråd 29 »
Väfnader, kulörta 142 »
Maskinbroderier 7 »
Siden, gaz och band ... 21 »
Schalar 5 »
Ylleträd och väfnader... 268 j>
Trikåvaror 33 »
Div. väfnader 28 »
Urdelar 5 »
Ur, silfver- 52,003 st.
» guld- 6,167 »
C. F. de Geer.

Brisbane (Queensland).
624
Distriktet besöktes af 3 svenska fartyg om 2,201 ton och af 2 norska
om 1,252 ton.
De stora öfversvämningarne i fjol hafva ytterst menligt inverkat på det
ekonomiska lifvet i kolonien. Nästan alla banker hafva upphört med sin rörelse
och en mängd affärshus gått under. Tecken till en förbättring af ställningen
saknas dock icke.
Charles Warde.
Wellington (Nya Zeeland).
1 svenskt fartyg om 937 ton, qvarliggande från 1892, afgick härifrån till
utrikes ort med trälast (frakt £ 1,300); 10 norska fartyg om 7,223 ton an
kommo med last från utrikes ort, af hvilka 1 om 695 ton afgick i barlast och
9 jemte 1 från förra året qvarliggande med last, alla till utrikes ort.
Caracas (Venezuela).
W. I. Glasgow.
Intet svenskt fartyg besökte distriktet. Af norska ankommo till Maraeaibo
2 om 618 ton och till La Gruayra 14 om 6,288 ton.
Utförseln från Puerto-Cabello af kaffe utgjorde 225,447 och af kakao
4,823 säckar.
Tripoli.
Hvarken handels- eller sjöfartsförbindelse egde rum med de Förenade
rikena.
San Domingo.
Distriktet besöktes af 1 svenskt fartyg om 334 ton, hvilket efter lossning
af lasten kondemnerades, och af 4 norska om 1,422 ton.
Nassau (Bahamaöarna).
Från utrikes ort ankom i barlast 1 svenskt fartyg om 313 ton, hvilket
qvarlåg till år 1894. Distriktet besöktes af 7 norska fartyg om 3,017 ton.

Bridgetown (Barbados).
625
Från utrikes ort ankommo 3 svenska fartyg om 1,362 ton med last samt
41 om 18,006 ton i barlast. 6 af dem afgingo med last och 42 i barlast,
alla till utrikes ort. Norska skeppsfarten omfattade 269 fartyg om 131,509 ton,
af hvilka 16 om 8,059 ton förde last bit och 18 om 8,848 ton härifrån.
Manilla.
Intet svenskt fartyg besökte distriktet; deremot ankom hit 1 norskt om
1,387 ton med last samt 2 om 2,124 ton i barlast. Utförseln af socker och
melass frän Manilla, Iloilo och Cebü uppgick till 262,246 ton, af hampa till
641,469 balar och af kaffe till blott 4,913 pikul.
Port au Prince (Haiti).
Från utrikes ort ankommo i barlast 3 svenska fartyg om 1,385 ton,
hvilka alla åter afgingo till d:o med last (frakt £ 2,622).
Aden.
Intet svenskt fartyg, men 7 norska om 11,546 ton besökte distriktet.
Djeddah.
Intet vare sig svenskt eller norskt fartyg besökte distriktet.
Innehåll: Aden (sid. 625), Archangel (sid. 613), Bangkok (sid. 619), Bridgetown
(sid. 625), Brisbane (sid. 624), Calcutta (sid. 618), Caracas (sid. 624), Djeddah (sid. 625),
Genève (sid. 623), Hamilton (sid. 621), Helsingfors (sid. 601), Kapstaden (sid. 608), Madras
(sid. 621), Manilla (sid. 625), Moskva (sid. 617), Nassau (sid. 624), Panama (sid. 622),
Port au Prince (sid. 625), Port of Spain (sid. 621), San Domingo (sid. 624), Singapore (sid.
615), Tripoli (sid. 624), Venedig (sid. 620), Wellington (sid. 624).
Ber. om Handel o. Sjöfart. 41

Uppgift å förhållandet mellan nedannämnda i svenske och norske
konsulers embetsberättelser förekommande utländska samt
svenska vigter och mått.
Ryssland.
1 pud = 16879 kg.
1 berkowitz = 10 pud.
1 werst à 500 saschen = 1,066.7 8 1 meter.
1 saschen å 3 arscbin = 2'133 meter.
1 desjatin = 109.26 ar.
1 tschetwert = 209.907 liter.
1 vedro = 12'3 liter.
1 Petersburger standard
( = 165 eng.cubicfeet) = 4.6713kbm.bräder.
(=150 » » ) = 4'2526 » bjelkar.
(=120 » » ) = 3.3966 » master,
spiror m. m.
Danmark.
1 centner à 100 pnnd ~ 50 kg.
1 alen à 2 fod = 0.62 7 6 meter.
Tyskland.
1 centner à 100 pfnnd ~ 50 kg.
Storbritannien.
1 ton à 20 centweigbts eller 2,240 avoir du
poids (avdp) pounds = 1,016"06 kg.
1 cent- eller hundredweight (cwt) -= 50.803 kg.
100 avoir du poids ponnds = 45.3 6 kg.
1 ton of shipping (skeppslast) à 2,000 avdp.
ponnds el. 42 eng. kub.-fots rymd = 907.3 kg.
1 stone = 6.35 kg.
1 load (läst) bräder ocb plankor innehåller:
600 eng. qvadratfot à 1 inch's tjocklek.
400 » » à 1'/, » »
300 » i> à 2 inches' »
240 » à 2'/, »
200 » » à 3 » > o. s. T.
1 load (läst) hugget eller fyrkantigt timmer
innehåller 50 eng. knb.-fot.
1 d:o ohngget eller rundt timmer innehåller
40 eng. knb.-fot.
1 inch = 25.38495 millimeter.
100 eng. qvadratfot = 9.2851 qvadratmeter.
100 eng. kubikfot = 2.8316 knbikmeter.
100 eng. fot (hvarje fot 12 inches) = 30.4815
meter.
1 acre = 40.4 671 ar.
1 keel kol à 8 chaldrons = 26.3794 kbm.
100 imperial-qnarters (hvarje quarter = 8 bushels)
= 290749 kbm.
100 gallons = 454.3112 liter.
Portugal.
1 moyo = 830.8975 liter.
1 alqueire = 8'3694 liter.
Spanien.
1 qnintal à 100 libras = 46.0145 kg.
1 modin = 1,321.585 liter.
1 codo = 226.3705 liter.
1 bota à 30 cantaras eller arrobas mayores
= 484.0761 liter.
Turkiet.
1 cantar á 44 oke = 56.2623 kg.
Ost-Indien.
1 candy (Surat) = 879.27 88 kg.
1 mannd (i Calcutta) = 33.8677 kg.
Batavia.
1 picul à 100 catties = 61.2109 kg.
Kina.
1 picul = 60.4 5 3 kg.
1 yin à 10 tschi = 3.581 meter.
1 Ii (mil) = 575.5 meter.
Brasilien.
1 quiutal à 4 arrobas = 58.749 8 kg.
1 moyo à 15 fångas å 4 alqneiras, och
1 alqueira i Rio de Janeiro = 36.2 8 liter,
i Bahia = 31.14 liter.
1 pipa à 25 alnrades ~ 400.7 liter.
Argentinska republiken.
1 libra à 2 marcos à 8 onzas = 0.45937 kg.
1 quintal & 4 arrobas à 25 libras = 45.9367 kg.
1 braza à 2 vara à 4 palmas = 1.7 32 meter.
1 Iegua à 3,000 braza = 5,196 meter.
1 qvadrat-legua ä 2,699.842 hektar.