Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet
Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet
370 Skrifter i Samling III vaare Etterkomarar vil vera visare en me. Da vilde vera ein grov Urett av vaare Barneborn til aa tala um oss med Vanvyrdnad, berre fyre di at dei hava genget fram um oss. – – Og so som me vil, at Borni vaare skal døma oss, soleid skal me ogso døma Federne vaare. Naar me vil gera oss ein rettug Dom um deira Verdleike, so skal me tenkja oss sjølve inn i deira Umstødor 1 ; me skal fyre ei Stund draga fraa oss all dan Kunnskapen, som inkje dei kunde hava, kor trottuge dei endaa var til aa søkja Sanningi, og som me no er nøydde til aa hava, kor skøytelause me endaa kann hava voret. Da var inkje berre vanskelegt, men da var endaa reint umogelegt, fyre dei beste og største Menner fyre tvau hundrad Aar sidan, til aa vera so myket, som ein reint aalmenneleg Mann i vaare Dagar kann vera med letto, og maa og lyt vera av berre Naudsyni 2 . Men da er for myket, at dei som hava voret Vælgjernings-Menner fyre Mannslægti, skulde fyrst vera hædde og vanvyrde 3 av Gaparne i deira eigen Alder, fyre di dei skulde ganga for vidt, og so sidan vera hædde og vanvyrde av Gaparne i dan næste Mannsaldren, fyre di dei inkje skulde ganga vidt nog. FRAMGANGEN I ENGELLAND. 4 Naar me skulde spaa um Aaret Nittan hundrad og tretti (elder hundrad Aar her ifraa), at ein Folkesetnad 5 paa femti Millionar, betre fødde og klædde og hyste en da engelske Folket i vaar Tid, skal vera 1 Stilling, Omstændigheder. 2 Nødvendigheden. 3 haanede og foragtede. 4 Fra Engelsk, efter samme Værk (1 Deel, S. 258). Afhandlingen, hvortil dette Stykke hører, er skreven i Aaret 1830. 5 Befolkning.
Skrifter i Samling III utbreidd yver desse Øyarna (Stor-Britland og Irland); – – at ei Jordhævding 1 , so rik som i ein Urtehage, skal vera drivi like upp under sjølve Fjelltopparne; – at Gangverk elder Maskinor, innreidde paa slike Grunnlag 2 , som inkje endaa er uppfundne, skal vera te finna i kvar Manns Hus; at dar skal vera ingi Landsvegjer annat en Spongvegjer 3 , og ingi Reiseferd annat en med Govdrift 4 ; at Riks-Skuldi vaar, so øgjelege stor som ho synest vera fyre oss, vil synast fyre Lang-Barneborni 5 vaare te vera berre ei filleleg Smaatyngsla, som dei lettelege kunde greida fraa seg paa eit Aar elder tvau; – daa vilde mange Folk tru, at me var galne. Me spaa ingen Ting; men da vil me segja: Um einkvar hadde komet til da Landstinget 6 , som møttest med Raadvilla og Ræddhug etter Striden i Aaret Sjauttan hundrad og tjuge, og hadde fortalt, at i Aaret Attan hundrad og tretti skulde Rikdomen i Engelland ganga yver alle deira villaste Draumar; at dan aarlege Innkomo skulde vera jamstor med Hovdestolen 7 av dan Skuldi, som dei daa hadde haldet fyre ei uberande Byrda; at dar, i Staden fyre ein Mann med Eigedom paa tie tusend Pund i dan Tidi, skulde vera fem Mann paa femti tusend Pund; at Hovdestaden London skulde vera tvo Gonger so stor og tvo Gonger so folkerik, og at likevæl Høgdartalet paa Døyingi 8 skulde hava minkat til Halvparten mot da, som da daa var; at berre Post-Embættet skulde draga meir inn i Skatthuset, en som Torgskatten 9 og Tollarne tilsaman hadde dreget 1 I Orig. cultivation. 2 Principer. 3 Jernbaner. Af Spong, el. Spaang (Fl. Spenger), Plade, Beslag. 4 Dampkraft. 5 Børnebørns Børn. 6 Parliament. 7 Kapitalen. 8 Mortaliteten. 9 Accisen. – Et Par Sætninger, om særegne Stedsforholde i England, ere udeladte. 371
- Page 319 and 320: Skrifter i Samling III Tilnavn, saa
- Page 321 and 322: Skrifter i Samling III fuldstændig
- Page 323 and 324: Skrifter i Samling III gamle Navne.
- Page 325 and 326: Skrifter i Samling III Folk, som ha
- Page 327 and 328: Skrifter i Samling III UMSETJINGAR
- Page 329 and 330: Skrifter i Samling III FRIDTJOFS SA
- Page 331 and 332: Skrifter i Samling III etter Fornsk
- Page 333 and 334: Skrifter i Samling III var ei Makal
- Page 335 and 336: Skrifter i Samling III vilja mid al
- Page 337 and 338: Skrifter i Samling III flytja Ingeb
- Page 339 and 340: Skrifter i Samling III did teket im
- Page 341 and 342: Skrifter i Samling III at dat var i
- Page 343 and 344: Skrifter i Samling III Ingen til Fo
- Page 345 and 346: Her vardt Soping um Sigla, daa Sjo
- Page 347 and 348: Skrifter i Samling III Daa mælte B
- Page 349 and 350: Skrifter i Samling III imot deim. D
- Page 351 and 352: Skrifter i Samling III Vaapni sine,
- Page 353 and 354: som fyrr er nemnd, for og i Fylge m
- Page 355 and 356: Skrifter i Samling III dan Guden ut
- Page 357 and 358: Skrifter i Samling III Bjørn mælt
- Page 359 and 360: Skrifter i Samling III saag daa ut
- Page 361 and 362: Skrifter i Samling III Daa mælte I
- Page 363 and 364: Skrifter i Samling III 13. KONG RIN
- Page 365 and 366: endaa, og eg er gamall og ufør til
- Page 367 and 368: Skrifter i Samling III til seg, og
- Page 369: Lære-bygnadar 1 , so koma halve el
- Page 373 and 374: Skrifter i Samling III yver alle Sk
- Page 375 and 376: Skrifter i Samling III dei same Til
- Page 377 and 378: Skrifter i Samling III Liv, som hev
- Page 379 and 380: Skrifter i Samling III sine styvele
- Page 381 and 382: Skrifter i Samling III som, naar de
- Page 383 and 384: Skrifter i Samling III at ditt Skyn
- Page 385 and 386: Skrifter i Samling III Norsk Navneb
- Page 387: galne fyresetnaden at Aasen var so
<strong>Skrifter</strong> i <strong>Samling</strong> III<br />
utbreidd yver desse Øyarna (Stor-Britland og Irland);<br />
– – at ei Jordhævding 1 , so rik som i ein Urtehage,<br />
skal vera drivi like upp under sjølve Fjelltopparne;<br />
– at Gangverk elder Maskinor, innreidde paa slike<br />
Grunnlag 2 , som inkje endaa er uppfundne, skal vera<br />
te finna i kvar Manns Hus; at dar skal vera ingi<br />
Landsvegjer annat en Spongvegjer 3 , og ingi Reiseferd<br />
annat en med Govdrift 4 ; at Riks-Skuldi vaar, so øgjelege<br />
stor som ho synest vera fyre oss, vil synast<br />
fyre Lang-Barneborni 5 vaare te vera berre ei filleleg<br />
Smaatyngsla, som dei lettelege kunde greida fraa seg<br />
paa eit Aar elder tvau; – daa vilde mange Folk<br />
tru, at me var galne. Me spaa ingen Ting; men da<br />
vil me segja: Um einkvar hadde komet til da Landstinget 6 ,<br />
som møttest med Raadvilla og Ræddhug etter<br />
Striden i Aaret Sjauttan hundrad og tjuge, og hadde<br />
fortalt, at i Aaret Attan hundrad og tretti skulde<br />
Rikdomen i Engelland ganga yver alle deira villaste<br />
Draumar; at dan aarlege Innkomo skulde vera jamstor<br />
med Hovdestolen 7 av dan Skuldi, som dei daa<br />
hadde haldet fyre ei uberande Byrda; at dar, i Staden<br />
fyre ein Mann med Eigedom paa tie tusend<br />
Pund i dan Tidi, skulde vera fem Mann paa femti<br />
tusend Pund; at Hovdestaden London skulde vera<br />
tvo Gonger so stor og tvo Gonger so folkerik, og at<br />
likevæl Høgdartalet paa Døyingi 8 skulde hava minkat<br />
til Halvparten mot da, som da daa var; at berre<br />
Post-Embættet skulde draga meir inn i Skatthuset,<br />
en som Torgskatten 9 og Tollarne tilsaman hadde dreget<br />
1 I Orig. cultivation.<br />
2 Principer.<br />
3 Jernbaner. Af Spong, el. Spaang (Fl. Spenger), Plade, Beslag.<br />
4 Dampkraft.<br />
5 Børnebørns Børn.<br />
6 Parliament.<br />
7 Kapitalen.<br />
8 Mortaliteten.<br />
9 Accisen. – Et Par Sætninger, om særegne Stedsforholde i England,<br />
ere udeladte.<br />
371