Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet
Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet
202 Skrifter i Samling III ljodlaust i hj (som hjelm, hjelpa); lika eins er det med hr, hl, hn; men detta er no so gamalt, at endaa dei gamle norske Skrifter jamnaste berre hava r, l, n fyre hr, hl, hn, so at det berre er Islendingarne, som hava haldet fast paa den gamle Form. Men desse Avbrøyti ero no ikkje til nokot Hinder, utan i det Fall, at ein vil studera paa Ordskylda elder Upphavet til Ordi (Etymologia); for daa gjeld det um aa vita, um «t» er det gamle t elder th, og um «kv» er gamalt kv elder hv. I det aalmenne Bruket hava desse Avbrøyti ingen Ting aa tyda. Til ei snøggare Umsyn av Samhøvet imillom nytt og gamalt kunna me her taka fram nokre av dei Merke, som visa Aalmugemaalet atter til det gamle Bokmaalet og derimot skilja det fraa det danske: 1) Namnordi skilja seg i try Kyn, Hankyn, Hokyn og Utankyn. Til Ex. ein Dag, ei Vika, eit Aar. 2) Hankynsord og Hokynsord faa serskild «Artikel» og Ending. Ex. Dagen, Stundi (sume Stader: Stunda). 3) Hokynsord med Endevokal faa serskild Bøygning. Til Ex. Fleirtal: Vikor, Visor. 4) Til kvart Kyn svarar eit visst Samord (Pronomen): han, ho, og det. Ikkje nokot «den» utan som Paavisningsord (Demonstrativ). 5) Millom dei aalmennelege Ljodstavar (Vokalar) er tri upphavlege Tviljodar: au, ei, øy. 6) Endingar elder Endestavingar kunna hava try Slags Vokal, a, e (i), elder o (u), til Ex. i Fleirtal: Dagar, Stunder, Vikor. 7) Harde Medljodar (t, k, p) standa lika fullt etter Vokalen som fyre; til Ex. bita, taka, gripa. 8) Ord, som fraa gamall Tid hadde «j» framfyre Endevokalen, hava det same endaa, t. Ex. drysja, spyrja, velja, venja, temja. 9) Visse Slags Verba med Rotvokal a, aa, o (jo)
Skrifter i Samling III elder u (ju) faa i Samtidsformi (Præsens) ein «Umljod», til Ex. held av halda, fer av fara, blæs av blaasa. 10) Endingi «st» (s) i Verbet er Merke paa Atterverknad (Reflexiv) elder Samverknad, til Ex. skiljast (skilja seg), møtast, dragast osv. Derimot sjeldan elder aldri Merke fyre nokor «Lideform» (Passiv). Nokre av desse Skilmerki ero daa ikkje aalmennelege i heile Landet. Soleides er der Undantak elder Avbrøyte ved No. 3 i Bergens Stift, ved No. 5 i Øysterdalen og Guldalen, ved No. 6 paa Austlandet, ved No. 7 paa Agdesida (Mandalskanten), ved No. 9 paa Austlandet. III. UMBYTE I BOKMAALET. No kann ein tenkja seg, at dersom alt hadde gjenget rett til, so hadde det gamle Maalet endaa voret Bokmaal i Landet og dermed ogso Embættesmaal i Kyrkja og Thing og Skule. Det kann vera, at det ikkje no vilde vera so reint og so fullkomet som i gamle Dagar; men det vilde daa alltid hava stadet jamsides med Svensk og Dansk; og heile Aalmugen vilde dermed hava den rette Studning og Rettleiding fyre sitt Talebruk sovel til høgtidlege Møte som til Kvardags. Me kunna taka oss Merke paa vaare Frendar Islendingarne. Dei vaaro i fyrste Tid komne herifraa til Island og hadde ført Maalet med seg herifraa. Dei hava alltid voret eit litet Folk og havt liti Magt; men dei hava alltid haldet fast paa sitt gamle Maal og dyrkat og hævdat det baade i Skrift og Tale. Dei vaaro trottuge til aa taka Avskrifter av sine gamle Mynsterverk; og daa Prentekunsten var komen i Gang, so nøytte dei Tilleidingi og gjorde Upplag til Prentestader i sitt eiget Land. Her hjaa oss gjekk det lange Tider, daa Bøker korkje vaaro skrivne elder prentade. 203
- Page 151 and 152: Skrifter i Samling III det er inkje
- Page 153 and 154: Skrifter i Samling III det endaa lj
- Page 155 and 156: Skrifter i Samling III ved; det kan
- Page 157 and 158: Skrifter i Samling III paakravt, at
- Page 159 and 160: Skrifter i Samling III berre læra
- Page 161 and 162: Skrifter i Samling III av tydske Æ
- Page 163 and 164: Skrifter i Samling III FEMTE RØDA.
- Page 165 and 166: Skrifter i Samling III nokot so næ
- Page 167 and 168: Skrifter i Samling III berre var Sa
- Page 169 and 170: Skrifter i Samling III hjaa andre.
- Page 171 and 172: Skrifter i Samling III elder nokor
- Page 173 and 174: Skrifter i Samling III ikke tilfred
- Page 175 and 176: Skrifter i Samling III «skabte» e
- Page 177 and 178: Skrifter i Samling III jeg noget Kj
- Page 179 and 180: Skrifter i Samling III blive nogen
- Page 181 and 182: Skrifter i Samling III 181 som hver
- Page 183 and 184: Skrifter i Samling III være inddra
- Page 185 and 186: Skrifter i Samling III og det er il
- Page 187 and 188: Skrifter i Samling III svenske, saa
- Page 189 and 190: Skrifter i Samling III lekter end p
- Page 191 and 192: Skrifter i Samling III Men dette vi
- Page 193 and 194: Skrifter i Samling III dette, som e
- Page 195 and 196: Skrifter i Samling III fyre, at Fol
- Page 197 and 198: Skrifter i Samling III Heid og Hite
- Page 199 and 200: Skrifter i Samling III fyre fem eld
- Page 201: Skrifter i Samling III kjem der st
- Page 205 and 206: Skrifter i Samling III mark og alle
- Page 207 and 208: Skrifter i Samling III Ordlag, som
- Page 209 and 210: Skrifter i Samling III Flagg og Fan
- Page 211 and 212: Skrifter i Samling III Men dei fram
- Page 213 and 214: Skrifter i Samling III Namn, som er
- Page 215 and 216: Skrifter i Samling III NORSK NAVNEB
- Page 217 and 218: Skrifter i Samling III Det kunde ve
- Page 219 and 220: Skrifter i Samling III Lister fra e
- Page 221 and 222: Skrifter i Samling III [Ambjør, s.
- Page 223 and 224: Skrifter i Samling III Asleiv, M. T
- Page 225 and 226: Skrifter i Samling III 225 Aasni (A
- Page 227 and 228: Skrifter i Samling III G. N. Bödvi
- Page 229 and 230: Skrifter i Samling III høre til et
- Page 231 and 232: Skrifter i Samling III 231 Geirlaug
- Page 233 and 234: Skrifter i Samling III 233 Gudlak (
- Page 235 and 236: Skrifter i Samling III Gunne, M. Ne
- Page 237 and 238: Skrifter i Samling III Hallgjerd (H
- Page 239 and 240: Skrifter i Samling III Hermund, M.
- Page 241 and 242: Skrifter i Samling III Ingemar, M.
- Page 243 and 244: Skrifter i Samling III Kjell, M. Me
- Page 245 and 246: Skrifter i Samling III Magnhild (Ma
- Page 247 and 248: Skrifter i Samling III skal indehol
- Page 249 and 250: Skrifter i Samling III wger» (Rād
- Page 251 and 252: Skrifter i Samling III Signi, Kv. M
<strong>Skrifter</strong> i <strong>Samling</strong> III<br />
elder u (ju) faa i Samtidsformi (Præsens) ein «Umljod»,<br />
til Ex. held av halda, fer av fara, blæs av<br />
blaasa.<br />
10) Endingi «st» (s) i Verbet er Merke paa Atterverknad<br />
(Reflexiv) elder Samverknad, til Ex. skiljast<br />
(skilja seg), møtast, dragast osv. Derimot sjeldan elder<br />
aldri Merke fyre nokor «Lideform» (Passiv).<br />
Nokre av desse Skilmerki ero daa ikkje aalmennelege<br />
i heile Landet. Soleides er der Undantak elder<br />
Avbrøyte ved No. 3 i Bergens Stift, ved No. 5 i<br />
Øysterdalen og Guldalen, ved No. 6 paa Austlandet,<br />
ved No. 7 paa Agdesida (Mandalskanten), ved No.<br />
9 paa Austlandet.<br />
III. UMBYTE I BOKMAALET.<br />
No kann ein tenkja seg, at dersom alt hadde<br />
gjenget rett til, so hadde det gamle Maalet endaa<br />
voret Bokmaal i Landet og dermed ogso Embættesmaal<br />
i Kyrkja og Thing og Skule. Det kann vera,<br />
at det ikkje no vilde vera so reint og so fullkomet<br />
som i gamle Dagar; men det vilde daa alltid hava<br />
stadet jamsides med Svensk og Dansk; og heile Aalmugen<br />
vilde dermed hava den rette Studning og<br />
Rettleiding fyre sitt Talebruk sovel til høgtidlege<br />
Møte som til Kvardags. Me kunna taka oss Merke<br />
paa vaare Frendar Islendingarne. Dei vaaro i fyrste<br />
Tid komne herifraa til Island og hadde ført Maalet<br />
med seg herifraa. Dei hava alltid voret eit litet Folk<br />
og havt liti Magt; men dei hava alltid haldet fast<br />
paa sitt gamle Maal og dyrkat og hævdat det baade<br />
i Skrift og Tale. Dei vaaro trottuge til aa taka Avskrifter<br />
av sine gamle Mynsterverk; og daa Prentekunsten<br />
var komen i Gang, so nøytte dei Tilleidingi<br />
og gjorde Upplag til Prentestader i sitt eiget Land.<br />
Her hjaa oss gjekk det lange Tider, daa Bøker korkje<br />
vaaro skrivne elder prentade.<br />
203