Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet

Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet Skrifter i Samling Band 3 - Aasentunet

aasentunet.no
from aasentunet.no More from this publisher
25.07.2013 Views

152 Skrifter i Samling III av same Uppkoma og soleides nokorlunda med same Hug og Seder, med same Maal og same Minne. Naar no slikt eit Folkaslag kann bu i eit Land fyre seg sjølv og skipa eit Rike, soleides som vaart Folk, so er det ein Landslyd. (Lyd er Familie.) No er Bondestandet alltid den største Parten i vaar Landslyd; og naar det no er avgjort, at Bønderne ero Landsens upphavlege (oprindelige) Folkaslag, og at deira Maal er Landsens upphavlege Maal, so er det ogso avgjort, at dette her er det heimlege, tjodlege elder nationale Maalet; det er dette, som høyrer Landet og Folket til. Kunnskap elder Kultur kjem inkje denne Saki ved; Folket kann trenga til Upplysning, og Maalet kann trenga til Dyrkning; men dette er eit annat Spursmaal, og derav fylgjer inkje at baade Folket og Maalet skulde vera uduglegt. Naar no Tidahøvi hava medført, at eit Bokmaal fraa eit annat Land er vordet kunnigt her i Landet, og at ymse Ætter hava lært seg dette Maalet, so er dette vistnog ein «historisk» Tilburd; men endaa kann ingen segja, at dette innførde Maalet skulde no vera det rette heimlandske elder tjodlege (nationale) Maalet, elder at dei Folk, som tala det, skulde no vera den rette Landslyden. Dette vilde vera at snu alle Ting paa tvert. Det innførde Maalet hever her ingen Rett utan den, som Magt og Tvang elder Ovrike kunde giva det; og den Retten varer inkje lenger, en medan Magti varer; sidan er det alltid Raad til at reisa det rette Maalet uppatter, og um det endaa kann ganga smaatt i Fyrstningi, so er dog Tanken lika mogoleg fyre det. Alt dette, skulde me tru, maatte vera so greidt og klaart, at det vilde vera ein drjugvoren Djervskap, som skulde neitta det. Men naar det no skal heita, at det norske Bondestandet stend paa eit slikt Villmanns-Stig (elder «barbarisk Standpunkt»), at um det endaa hadde Regjering og Embættesmenner fyre seg sjølv, so skulde

Skrifter i Samling III det endaa ljota ganga i Villmannskapen i nokre hundrad Aar, elder «igjenom myrke Aarhundrad’s Strid.», fyrr en det kunde koma til nokon Kultur med sitt eiget Maal, og at dette endaa vilde vera so utrulegt, at det var berre eit Kann-henda, eit «Maaskee», um det endaa var mogolegt, – so er dette vistnog eit av dei største Skamord, som segjast kann, um Landsens Folk og um Landsens Maal. Etter denne Umlysingi er dette Maalet inkje stort betre en Rauting og onnor Læta, som ein høyrer av Feet, og Folket sjølv er inkje stort betre en Fe. Naar ein høyrer slikt, skulde ein snaraste tru, at det var ein lystig Prettemakar av vaare eigne Folk, som her var ute med nokre forvaagalege Speord og soleides vilde hjelpa vaar Sak paa ein uventad Maate. For at han hjelper vaar Sak, er det myket Likinde til. Naar alle dei gamle og gapalege Lastord imot Bondestandet verda soleides uppatter friskade, so er det Voner til, at dette Standet vil eggjast upp til at tenkja paa sin Rett, og at alle dei gilde Bondeborni, som hava strævat seg fram til Upplysning og Kunnskap, vilja leggja større Elske paa sin Nordmannskap og hevda og verja honom betr, en dei fyrr hava gjort. Og sidan desse Folk ero dei, som kjenna Maalet best og kunna verka mest fyre det, so er det lett at sjaa, kvat Tilstyrknad dette vil vera fyre vaar Part. Og um me no vilde taka denne Talen berre som eit Lastord paa Maalet og inkje just paa Folket, so verd det endaa lika galet. Kvat er no dette for ein undarleg Tankaskapnad, at eit Folk, som no skal koma til Kultur med sitt eiget Maal, skal fyrst ganga nokre hundrad Aar tilbaka og gjera uppatter alt det, som gjort er fyrr. Me skulde daa tru, at den Lærdomen, som Verdi no hever vunnet i desse Aarhundradi, maatte vera ein vunnen Skatt fyre alle Folkaslag, og ein Skat, som aldri nokot Folkaslag kunde 153

<strong>Skrifter</strong> i <strong>Samling</strong> III<br />

det endaa ljota ganga i Villmannskapen i nokre hundrad<br />

Aar, elder «igjenom myrke Aarhundrad’s Strid.»,<br />

fyrr en det kunde koma til nokon Kultur med sitt<br />

eiget Maal, og at dette endaa vilde vera so utrulegt,<br />

at det var berre eit Kann-henda, eit «Maaskee», um<br />

det endaa var mogolegt, – so er dette vistnog eit<br />

av dei største Skamord, som segjast kann, um Landsens<br />

Folk og um Landsens Maal. Etter denne Umlysingi<br />

er dette Maalet inkje stort betre en Rauting<br />

og onnor Læta, som ein høyrer av Feet, og Folket<br />

sjølv er inkje stort betre en Fe. Naar ein høyrer<br />

slikt, skulde ein snaraste tru, at det var ein lystig<br />

Prettemakar av vaare eigne Folk, som her var ute<br />

med nokre forvaagalege Speord og soleides vilde<br />

hjelpa vaar Sak paa ein uventad Maate. For at han<br />

hjelper vaar Sak, er det myket Likinde til. Naar<br />

alle dei gamle og gapalege Lastord imot Bondestandet<br />

verda soleides uppatter friskade, so er det<br />

Voner til, at dette Standet vil eggjast upp til at<br />

tenkja paa sin Rett, og at alle dei gilde Bondeborni,<br />

som hava strævat seg fram til Upplysning og Kunnskap,<br />

vilja leggja større Elske paa sin Nordmannskap<br />

og hevda og verja honom betr, en dei fyrr hava<br />

gjort. Og sidan desse Folk ero dei, som kjenna<br />

Maalet best og kunna verka mest fyre det, so er<br />

det lett at sjaa, kvat Tilstyrknad dette vil vera fyre<br />

vaar Part.<br />

Og um me no vilde taka denne Talen berre som<br />

eit Lastord paa Maalet og inkje just paa Folket, so<br />

verd det endaa lika galet. Kvat er no dette for ein<br />

undarleg Tankaskapnad, at eit Folk, som no skal<br />

koma til Kultur med sitt eiget Maal, skal fyrst ganga<br />

nokre hundrad Aar tilbaka og gjera uppatter alt det,<br />

som gjort er fyrr. Me skulde daa tru, at den Lærdomen,<br />

som Verdi no hever vunnet i desse Aarhundradi,<br />

maatte vera ein vunnen Skatt fyre alle Folkaslag,<br />

og ein Skat, som aldri nokot Folkaslag kunde<br />

153

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!