Kompetence og curriculum - Institut for Uddannelse og Pædagogik ...

Cursiv nr. 1, 2006
Hjemkundskab, dannelse og kompetence
opskrift. Kompetencer som lydighed og disciplinering var i højsædet, bundet op på
håndværksmæssig kunnen og teoretisk viden på det naturvidenskabelige område.
Kundskaben gjaldt opskriften på det gode liv, som det blev tolket af læreren,
lærebogsforfatteren eller faginspektøren og de spørgsmål, de syntes der skulle stilles.
En sådan forståelse har bl.a. Dena Attar gjort op med i en engelsk undersøgelse
af fagets historie og nutidige forhold. Opgørelsen er rummet i titlen „A waste of girls’
time“, 4 (Attar 1993). Attar rammer ned i en central kritik af faget, som enhver lærer
må forholde sig til. Hun postulerer med udgangspunkt i sin undersøgelse, at undervisningen
har været og er fokuseret på middelklasselærerens forståelse af, hvad
det indebærer at holde hus og ikke retter sig mod de hverdagslivsproblemer, de unge
kommer til at stå overfor i det 21. århundrede. Det indebærer, at faget og undervisningen
ikke bidrager i tilstrækkelig grad til de livskompetencer, der er behov for i
elevernes fremtidige liv. Den samme kritik er rejst af tyskeren Barbara Methfessel ,
men ud fra en mere specifik fagpædagogisk og fagdidaktisk analyse, som tages op
efterfølgende. Det skal dog retfærdigvis nævnes, at en undersøgelse foretaget af
Suzanne Horne og Karen Kerr i Skotland samt, den nationale evaluering af alle skolefag
i Sverige, begge fra 2003, udviser et mere positivt billede af, hvilke kompetencer
eleverne erhverver gennem undervisningen i hjemkundskab.
Horne og Kerr slår fast, at faget er „multidisciplinary .. and this can be considered
a stength.“ Dernæst finder de, at „core skills are defined as being Manual, Cognitive
and Social and are the skills of transition, of growing up, and independence.“
(Horne & Kerr 2003, s. 13) .
Den svenske undersøgelse har omfattet spørgeskemaundersøgelser henvendt
til såvel lærere, elever som forældre samt et antal observationsstudier og et processtudie
(en teoretisk–praktisk opgave med efterfølgende skriftlig vurdering). Hovedresultatet
er ifølge de forskere, der har foretaget evalueringen, at:
„Hem- och konsumentkunskap har en stark ställning hos eleverna och i viss
mån även hos dera föräldrar. Både pojkar och flikor säger sig ha nytta av
ämnet och att kunskaperna är viktiga för dem både nu när de är unga och i
framtiden. Elevernas Livsvärld är ständigt närvarande i undervisningen. Detta
ger stora förutsättningar för att utveckla och föra ämnet framåt. De tillitskompetenser
som eleverna uppger att de skaffar sig i hem- och konsumentkunskap
är, motivation, glädje och kreativitet som eleverna uttrycker i sitt
samarbete bör också bidra till att de allra flesta elever kan nå långt när det
gäller måluppfyllelse. I lärarens didaktiska kompetens ingår att möta eleven
utifrån hennes eller hans förutsättninger, interesse och behov. Med den
samhällsaktuella och livsvärldsnära anknytningen som ämnet har, är det en
utmaning att utgå från elevernas frågor och erfarenheter och att använda
arbetsformer där eleverna har inflytande. Det är också en utmaning att pröva
101