17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

80<br />

Året <strong>1879</strong> börja<strong>de</strong> un<strong>de</strong>r mycket ogynnsamma utsigter för <strong>han<strong>de</strong>l</strong>n; <strong>de</strong>n<br />

dåliga stämning s<strong>om</strong> var rådan<strong>de</strong> i Europa inverka<strong>de</strong> väsentligt på härvaran<strong>de</strong><br />

förhållan<strong>de</strong>n. Dertill k<strong>om</strong>mer att un<strong>de</strong>r senaste s<strong>om</strong>mar hemsöktes nordöstra<br />

<strong>de</strong>len af Bengalen af en ovanligt stark ne<strong>de</strong>rbörd, s<strong>om</strong> förorsaka<strong>de</strong> stor skada<br />

i åkerbruksdistrikten. Skör<strong>de</strong>n har utfallit betydligt un<strong>de</strong>r me<strong>de</strong>lmåttan, <strong>de</strong>tta<br />

gäller förnämligast indigo, jute <strong>och</strong> oljefrön; likale<strong>de</strong>s har <strong>de</strong>n jemförelsevis<br />

nya téodlingen lidit af <strong>de</strong>t <strong>om</strong>ilda vädret.<br />

A andra sidan har <strong>de</strong>n uppbl<strong>om</strong>string s<strong>om</strong> egt rum i mo<strong>de</strong>rlan<strong>de</strong>ts <strong>han<strong>de</strong>l</strong><br />

un<strong>de</strong>r senare hälften "af förra <strong>år</strong>et icke undgått att utöfva ett välgöran<strong>de</strong> inflytan<strong>de</strong><br />

på affärerna här. På <strong>de</strong>t hela har <strong>de</strong>t förflutna <strong>år</strong>ets <strong>han<strong>de</strong>l</strong> att uppvisa en<br />

förbättring i jemförelse med sin närmaste föregångare, <strong>och</strong> har man anledning<br />

att antaga <strong>de</strong>t <strong>de</strong>nna förbättring skall fortgå.<br />

Införseln har varit i stigan<strong>de</strong> un<strong>de</strong>r senare hälften af nu ifrågavaran<strong>de</strong> <strong>år</strong>;<br />

betydliga affärer hafva gjorts i b<strong>om</strong>ullsvaror, hvartill tor<strong>de</strong> hafva bidragit nedsättningen<br />

i tullen för gröfre sorter af gråa varor. Den <strong>om</strong>e<strong>de</strong>lbara följ<strong>de</strong>n af<br />

tullens borttagan<strong>de</strong> för varor icke innehållan<strong>de</strong> garn af högre nummer än 30<br />

var <strong>de</strong>n hastiga uppk<strong>om</strong>sten <strong>och</strong> utvecklingen af en ny artikel, nämligen varor<br />

tillverka<strong>de</strong> af nummer 30 <strong>och</strong> lägre nummer. Till följd af sitt billiga pris<br />

har <strong>de</strong>nna artikel hastigt blifvit mycket spridd, <strong>och</strong> man sträfvar nu att låta<br />

<strong>de</strong>ssa gröfre slag af varor ersätta <strong>de</strong> finare s<strong>om</strong> förut tillverka<strong>de</strong>s af garn frän<br />

nummer 30 till 40.<br />

Indiska regeringen har beslutat afskaffa utförseltullen på indigo <strong>och</strong> shellack;<br />

<strong>de</strong>t är märkvärdigt att <strong>de</strong>ssa tullafgifter kunnat bibehållas så länge, <strong>och</strong><br />

<strong>de</strong>t enda skäl härför är att styrelsen icke kunnat afstå <strong>från</strong> <strong>de</strong>m sås<strong>om</strong> ink<strong>om</strong>stkälla,<br />

ehuru <strong>de</strong> aldrig ur <strong>de</strong>nna synpunkt varit af stor bety<strong>de</strong>lse. Me<strong>de</strong>link<strong>om</strong>sten<br />

af tullen på indigo tor<strong>de</strong> kunna uppskattas till 42,000 £; tullen utg<strong>år</strong><br />

efter en fix taxa <strong>och</strong> vexlar ej med prisen; för bättre qvaliteter utgör <strong>de</strong>n<br />

ej stort mer än 1 %\ för <strong>de</strong> sämre uppg<strong>år</strong> <strong>de</strong>n till <strong>om</strong>kring 4 %. I <strong>de</strong><br />

norra <strong>de</strong>larne af lan<strong>de</strong>t hafva infödingarne börjat att allt mera odla indigo <strong>och</strong><br />

tullen drabbar mycket tyngre <strong>de</strong> af <strong>de</strong>m odla<strong>de</strong> qvaliteter än <strong>de</strong> af européerna<br />

odla<strong>de</strong>.<br />

Han<strong>de</strong>ln med shellack har länge befunnit sig i en tryckt ställning, <strong>och</strong><br />

un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste båda <strong>år</strong>en har me<strong>de</strong>link<strong>om</strong>sten af tullen & <strong>de</strong>nna vara icke<br />

utgjort mer än 9,000 £.<br />

Den enda utförseltull s<strong>om</strong> fortfaran<strong>de</strong> k<strong>om</strong>mer att bibehållas är <strong>de</strong>n på ris.<br />

Jernvägarne utveckla sig i Indien på ett ganska tillfredsställan<strong>de</strong> sätt:<br />

bland nya linier s<strong>om</strong> äro un<strong>de</strong>r byggnad <strong>och</strong> s<strong>om</strong> oafsedt sin militära bety<strong>de</strong>lse<br />

förtjena uppmärksammas, tor<strong>de</strong> få nämnas utsträckningen af <strong>de</strong>n norra Punjabjernvägen<br />

<strong>från</strong> Ihetum till Rawulpindi, Peshwar <strong>och</strong> Khushalgarh samt jernvägen<br />

<strong>från</strong> Indus till foten af Belo<strong>och</strong>istanbergen på linien mot Kandahar.<br />

Man hoppas att lok<strong>om</strong>otiv skola kunna gå fram till Indus före slutet af <strong>år</strong><br />

1880. Jernvägarne i Bengalen hafva fullbordats <strong>och</strong> betydan<strong>de</strong> framsteg gjorts<br />

på linien <strong>från</strong> Nagpore till Raipore. En vigtig tilldragelse un<strong>de</strong>r <strong>år</strong>et var statens<br />

inköp af <strong>de</strong>n östra indiska jernvägen för en summa af 37,200,000 &.<br />

Priset på statspapper har stigit hastigt un<strong>de</strong>r <strong>år</strong>et; kursen på 4 l /.2 %<br />

papper har sedan någon tid varit öfver 101 <strong>och</strong> för 4 % betalas nu iner än 94.<br />

S. E. Voigt.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!