17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

456<br />

Hola antalet med last ank<strong>om</strong>na fartyg utgjor<strong>de</strong> såle<strong>de</strong>B 11 <strong>om</strong> tillsammans<br />

6,381 tons; antalet med last afgängna fartyg utgjor<strong>de</strong> 18 <strong>om</strong> 10,189 tons.<br />

Ingen direkt införsel eg<strong>de</strong> rum un<strong>de</strong>r <strong>år</strong> <strong>1879</strong> <strong>från</strong> <strong>de</strong> Förena<strong>de</strong> rikena.<br />

Totalimporten utgjor<strong>de</strong> ifrågavaran<strong>de</strong> <strong>år</strong>:<br />

jern 132,459 stänger <strong>och</strong> knippen emot 194,367 <strong>år</strong> 1878,<br />

stål 4,192 lådor B 7,868 »<br />

koppar 2,483 kistor » 2,642 »<br />

zink <strong>och</strong> spelter ... 20,814 lådor » 7,417 »<br />

tenn 2,222 » » 1,872 »<br />

jernspik 13,430 y> » 10,887 »<br />

,, (engelska ... 60,015 tons » 82,047 »<br />

(australiska 19,774» » 8,741 »<br />

svensk tjära 5,450 barrels » 2,738 J><br />

stenkolstjära 780 » » 501 »<br />

is 1,613 tons » 1,152 »<br />

petroleum 1,171,627 fat <strong>om</strong> 10 gallons » 492,655 »<br />

Jern. Införseln för<strong>de</strong>lar sig sålunda: svenskt jern 90,644 stänger <strong>och</strong><br />

knippen, engelskt 35,918, tyskt 5,897. Införseln af svenskt jern var såle<strong>de</strong>s<br />

<strong>år</strong> <strong>1879</strong> ungefär <strong>de</strong>nsamma s<strong>om</strong> <strong>år</strong> 1878. Till följd af <strong>de</strong>n ringa införseln<br />

höll sig priset för svenskt jern un<strong>de</strong>r <strong>år</strong>ets sex första måna<strong>de</strong>r stadigt vid 9 ä<br />

9'/, höll. floriner. Un<strong>de</strong>r juli-—september stodo piisen åter lägre till följd af<br />

<strong>de</strong>n öka<strong>de</strong> införseln, men sedan prisen hemma stigit, blefvo <strong>de</strong> äfven här fastare,<br />

<strong>och</strong> un<strong>de</strong>r <strong>år</strong>ets tre sista måna<strong>de</strong>r betaltes 9 3 /4 flor. Några innehafvare<br />

hafva sedan erhållit än mera.<br />

Stål. Sedan <strong>de</strong>n infödda befolkningen mer oeh mer börjat vänja sig vid<br />

att köpa europeiska verktyg i stället för att sjelf tillverka <strong>de</strong>m, har förbrukningen<br />

af stål <strong>år</strong>ligen minskats.<br />

<strong>år</strong>, 9 k 10 flor. pr tub.<br />

Priset förblef <strong>de</strong>tsamma s<strong>om</strong> un<strong>de</strong>r föregåen<strong>de</strong><br />

Koppar <strong>och</strong> gul metall. Införseln var ungefär <strong>de</strong>nsamma s<strong>om</strong> <strong>år</strong> 1878;<br />

prisen utgjor<strong>de</strong> för holländsk tillverkning 60 k 65 fl., för engelsk 60 ä 64 fl.<br />

<strong>och</strong> för gul metall 55 å 60 fl. Mot slutet af <strong>år</strong>et betinga<strong>de</strong> säljare dock<br />

högre pris, <strong>och</strong> man har nu sålt till resp. 72 k 74, 70 å 72 oeh 65 fl.<br />

Zink <strong>och</strong> spelter. Den stora införseln gjor<strong>de</strong> att priset ej kun<strong>de</strong> un<strong>de</strong>rgå<br />

någon förbättring, utan höll <strong>de</strong>t sig fortfaran<strong>de</strong> <strong>om</strong>kring 19 k 20 fl. för zink<br />

<strong>och</strong> 16 k 16 V, A- för spelter.<br />

Bly. S<strong>om</strong> införseln var större än förbrukningen, föllo prisen småning<strong>om</strong><br />

för bly i plåtar <strong>från</strong> 20 till 18'/, fl. <strong>och</strong> för bly i tackor <strong>från</strong> 15 till 14'/, A-<br />

Jernspik. Ej heller <strong>de</strong>nna artikel kan uppvisa någon stegring i priset.<br />

utan höll <strong>de</strong>t sig fortfaran<strong>de</strong> mellan 10 oeh 13V2 fl. pr pikul.<br />

Stenkol. Minskningen i införseln af <strong>de</strong>nna vara, i jemförelse med <strong>år</strong> 1878,<br />

f<strong>år</strong> ej tillskrifvas ett aftagan<strong>de</strong> i förbrukningen utan beror endast på att åtskilliga<br />

laddningar ank<strong>om</strong>mit senare. Till följd af att <strong>år</strong> <strong>1879</strong> var mycket<br />

regnigt, stego prisen betydligt, <strong>och</strong> i augusti-september betaltes ända till 35 fl.<br />

pr ton för australiska kol af sockerfabrikanter s<strong>om</strong> voro i behof af bränslo.<br />

Vid <strong>år</strong>ets slut betaltes 24 ä 25 fl. för engelska <strong>och</strong> 20 a 22 fl. för australiska<br />

kol.<br />

Tjära. Priset för svensk tjära håller sig fortfaran<strong>de</strong> vid 19 & 22 fl. pr<br />

barrel. Stenkolstjära säljes för 8 ä 9 fl.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!