17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

448<br />

Naar en Gäng Egyptens Finantscr ere bragte i Or<strong>de</strong>n, og Fellahen sikkres<br />

mod Udpresning, saa at <strong>de</strong>r bliver ham noget tilovers at bygge for, er <strong>de</strong>t vel<br />

muligt, at Forbruget og Importen af Trælast vil stige.<br />

Jern. Af svensk Jern er Forbruget her overmaa<strong>de</strong> ringe.<br />

I eu til <strong>de</strong>t Kongl. K<strong>om</strong>merce-Kollegivim af 30 Juli 1873 stilet Kapport<br />

tillod jeg mig at fæste Opmserks<strong>om</strong>he<strong>de</strong>n paa <strong>de</strong>n herværen<strong>de</strong> Import af Jernbaand<br />

til Indballering af B<strong>om</strong>uld.<br />

Paa Grund af, at <strong>de</strong>t svenske Jern er <strong>de</strong>t engelske overlegen i Kvalitet<br />

og Styrke, antog jeg, at man ved at gjöre <strong>de</strong> svenske Jernbaand tyn<strong>de</strong>re end<br />

<strong>de</strong> Kngelske alligevel vil<strong>de</strong> blive i Stånd til at levere en brugbar Vare og<br />

sælge samme Antal svenske Jernbaand til samme Pris s<strong>om</strong> her betales for<br />

engelske.<br />

Forbruget opgaar her aarligen til 3 a 4,000 Tons. Prisen i England paa<br />

disse Jernbaand er nu circa 7 £. I December Maaned f. A. vare <strong>de</strong> gaae<strong>de</strong><br />

op til 11 £.<br />

Paa Grund af <strong>de</strong>t store Forbrug, fornemlig i Ost-Indien af Jern eller<br />

Staalbaand til Indballering af B<strong>om</strong>uld, fortjener sikkerligen Spörgsmaalet nærmere<br />

at blive un<strong>de</strong>rsögt af <strong>de</strong> svenske Jernfabrikanter.<br />

Forbruget af <strong>de</strong> hos os gangbare Spiger er her meget ringe, hvorimod<br />

Indförselen af <strong>de</strong> saakaldte »Pointes <strong>de</strong> Paris», <strong>de</strong>r k<strong>om</strong>me fra Frankrige og<br />

Belgien, er bety<strong>de</strong>ligt. I <strong>de</strong>n övrige Del af Orienten har disse »Pointes <strong>de</strong><br />

Paris» ligele<strong>de</strong>s fbrtrsengt <strong>de</strong> almin<strong>de</strong>lige Spiger.<br />

Spörgsmaalet er <strong>de</strong>rfor, <strong>om</strong> vi ikke skulle være i Stånd til at konkurrere<br />

med Frankrige og Belgien i Tilvirkningen af <strong>de</strong>nne Vare.<br />

Besteskosöm. S<strong>om</strong> bekjendt udfordres <strong>de</strong>r for Tilvirkningen af <strong>de</strong>nne<br />

Vare et udmærket godt Jern. Det synes rimeMgt, at man i Sverige skul<strong>de</strong><br />

kunne tilvirke <strong>de</strong>nne Vare til en antagelig Pris.<br />

Paa Grund af <strong>de</strong>t ringe Antal Heste, s<strong>om</strong> fin<strong>de</strong>s i Egypten, og paa Grund<br />

af at man i Landdistrikterne ikke bruger Sko hverken til Heste eller Æsler,<br />

er Forbruget af disse Söm her meget ringe. V<strong>år</strong>en indföres fornemlig fra<br />

Frankrige og Prisen sen <strong>de</strong>tail» er <strong>om</strong>trent 2 V» Francs pr Okka. *<br />

I <strong>de</strong>n övrige Del af Orienten förek<strong>om</strong>mer <strong>de</strong>t mig, at <strong>de</strong>r bur<strong>de</strong> være et<br />

större Marked for <strong>de</strong>nne Vare. De lave Toldsatser, 8 % af V<strong>år</strong>ens Værdi,<br />

s<strong>om</strong> gjæl<strong>de</strong>r i Tyrkiet, skul<strong>de</strong> ikke være en Grund til at u<strong>de</strong>lukke os fra <strong>de</strong>tte<br />

Marked.<br />

Js. Den Is, s<strong>om</strong> her forbruges, er Maskinis, Forbruget er endnu nbety<strong>de</strong>ligt.<br />

Der fin<strong>de</strong>s ingen Ishuse i Alexandria til Isens Opbevaring, og saa længe<br />

disse mangle kan <strong>de</strong>r ikke være Spörgsmaal <strong>om</strong> at indföre Is fra Norge.<br />

I Port-Said er <strong>de</strong>r Anledning til at afsætte Is til <strong>de</strong> Suezkanalen passeren<strong>de</strong><br />

Skibe. Den <strong>de</strong>r solgte Is er ligele<strong>de</strong>s Maskinis.<br />

Med Hensyn til Udvi<strong>de</strong>lsen af vor Is<strong>han<strong>de</strong>l</strong> — nu væsentligen baseret<br />

paa England og paa andre nærliggen<strong>de</strong> Lan<strong>de</strong> — til fjernere Marke<strong>de</strong>r, gjæl<strong>de</strong>r<br />

<strong>de</strong>t fremfor alt alvorligen at un<strong>de</strong>rsöge, <strong>om</strong> vor Is kan konkurrere i Billighed<br />

med <strong>de</strong>n, <strong>de</strong>r tilvirkes paa Maskine.<br />

Hvad <strong>de</strong>r synes at tale for, at <strong>de</strong>n formaar <strong>de</strong>tte, er, at <strong>de</strong>n amerikanske<br />

Is i Ost-Indien kan konkurrere med <strong>de</strong>n <strong>de</strong>r tilvirke<strong>de</strong> Maskinis.<br />

* 36 Okka = Kilogram 4,545.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!