Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

440
Årets stora händelse i telegrafiskt hänseende är det lyckliga nedläggandet
af en underhafskabel mellan kolonien Natal och the Bastern Telegraph Companys
linier i Aden öfver Delagoa-Bay, Mozambique och Zanzibar, och är afstfindet
mellan de båda ändpunkterna omkring 3,800 eng. mil. Telegrafförbindelsen
inom landet bar blifvit fullbordad mellan Pietermaritzburg, hufvudstaden
i Natal, ocb Pretoria, hufvudstaden i Traosvaal, ett afständ af 373 mil, och
mellan Fauresmith i Orange Free State ocb Bloemfontein, hufvudstaden i denna
republik, ett afstånd af 91 mil. Härigenom "hafva de förnämsta medelpunkterna
för handeln i Sydafrika kommit i omedelbar förbindelse, icke endast med England
utan med alla platser af kommersiel vig i hela den civiliserade verlden.
Om diamant- och guldgräfningarna är intet anmärkningsvärdt att meddela.
Emigrationen har ej under året varit särdeles betydlig, hvilket är att beklaga,
då landet är i stort behof af kunnige och arbetsamme jordbrukare.
I politiskt afseende har ingen förändring inträdt i förhållandet mellan de
sydafrikanska staterna. I Transvaal fruktade man visserligen för oroligheter
från böndernes, de s. k. boers , sida med anledning af deras kraftiga protest,
att de mot sin vilja blifvit gjorde till engelske undersåtar, men då de blefvo
förvissade, att England var fast beslutet att bibehålla hvad det annekterat, blef
stämningen lugn och förståndigare.
Det i förra årsberättelsen, såsom pågående, omnämda kriget i Zululand
blef, som bekant, efter den afgörande drabbningen vid Ulundi samt det strax
derpå följande tillfångatagandet af zulukungeu Cetyvayo fördt till ett lyckligt
slut, oaktadt de engelska vapnen derunder ledo flere förödmjukande nederlag, en
följd af deras i början hysta ringaktning för fienden och deras allt som oftast
visade oförsvarliga sorglöshet, som nådde sin höjdpunkt genom att låta prins
Louis Napoleon med ett obetydligt följe företaga rekognosceringar i ett föga
kändt land, som kunde antagas vara öfversvärmadt af ytterst rörlige fiender:
med hvllken sorglig utgång är allmänt bekant. Zululand blef icke efter kriget
taget i besittning utan fördeladt i flere distrikt, hvart och ett under en sjelfständig
höfding, men skall dock på vissa platser hafva engelske residenter. Det
troliga är väl, att det vid lägligt tillfälle blir införlifvadt med det engelska
väldet.
Ändtligen hafva vi fått ett slut på kriget med höfdingen Sekukuni vid
transvaalska gränsen, sedan hans här blef slagen och han sjelf tillfångatagen.
Det var detta krig, först fördt mellan honom och de transvaalske boers, som
gaf England förevändning att taga Transvaal under sitt beskydd, under förklaring
att, om de blefvo slagne, kunde Sekukuni med sitt folk och förvärfvade
bundsförvandter bland de öfrige stammarne hota hela det sydafrikanska landets lugn.
Vid vår egen gräns har kriget mot höfdingen Moroisi ock afgjorts, sedan
hans befästade berg blef intaget och han sjelf skjuten.
För närvarande råder sålunda lugn öfver hela Sydafrika, hvilket, få vi väl
hoppas, skall blifva varaktigt, i hvilket fall Sydafrika utan tvifvel bör gå en
löftesrik framtid till mötes.
C. G. Åkerberg.