17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

422<br />

Foru<strong>de</strong>n nævnte Artikler er i <strong>1879</strong> indfört fra Sverige en<strong>de</strong>l Bark, t<strong>om</strong>me<br />

Flasker, Træmasse, Tændstikker, Bönner og Æg, men <strong>de</strong>nne Indförsel, över<br />

hvilken nærmere statistiske Opgaver endnu savnes, har ikke været af væsentlig<br />

Betydning, og nærmere Indgaaen paa sammes Enkelthe<strong>de</strong>r vil saale<strong>de</strong>s maaske<br />

ansees for at være af mindre Interesse.<br />

Af Exportartikler til Sverige og Norge spiller s<strong>om</strong> hyppigen nævnt Kul<br />

<strong>de</strong>n væsentligste 'Rolle. Næsten alle svenske og norske Fartöier, bestemte for<br />

<strong>de</strong> forene<strong>de</strong> Riger, afgaa med <strong>de</strong>nne Artikel; da <strong>de</strong>n samle<strong>de</strong> Tonnage i <strong>1879</strong><br />

var <strong>om</strong>trcnt 125,000 Rcg.-Tons, er altsaa <strong>om</strong>trent 187,000 Tons Rul förte fra<br />

Skotland til Sverige og Norge i <strong>de</strong> forene<strong>de</strong> Rigers Fartöier. Hertil k<strong>om</strong>me<br />

<strong>de</strong> Kvanta, <strong>de</strong>r ere importere<strong>de</strong> i u<strong>de</strong>nlandske Fartöier, <strong>de</strong>r ikke skulle være<br />

af ringe Betydning.<br />

Det var især fra <strong>de</strong>t östlige Skotland og navnlig fra Kulminerne i Fife,<br />

at i <strong>1879</strong> <strong>de</strong>nne Forsyning foregik. Det vestlige Skotland <strong>de</strong>ltog heri långt<br />

mindre end sædvanligt s<strong>om</strong> Fölge af vedvaren<strong>de</strong> Strikes, <strong>de</strong>r især i <strong>de</strong>n sidste<br />

Halvpart af Aaret vanskeliggjor<strong>de</strong> eller standse<strong>de</strong> Arbei<strong>de</strong>t i Minerne i Lanarkshire<br />

og nærliggen<strong>de</strong> Distrikter.<br />

De i Sverige og Norge mest anvendte Kvaliteter skotske Kul ere fra<br />

Burntisland: Elgin Wallsend, Halbeath, Muircookhill, Cow<strong>de</strong>nbeath, L<strong>och</strong>geley<br />

og Townhill og fra Charlestown: Elgin Wellwood, Townhill og Cow<strong>de</strong>nbeath.<br />

I alle Udskibningshavne sto<strong>de</strong> Priserne lavt un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>n förste Halv<strong>de</strong>l af<br />

Aaret; <strong>de</strong> notere<strong>de</strong>s i Burntisland 5 sh. 9 d. frit <strong>om</strong>bord og i Charlestown 5<br />

sh. 7 d. pr Ton med stigen<strong>de</strong> Priser for bcdre Kvaliteter; i Glasgow 6 sh.<br />

for Main Steam, 7 sh. for Splint & Eli og 8 sh. 6 d. for Navigation Steam<br />

Coals.<br />

De holdt sig paa <strong>de</strong>tte Ståndpunkt indtil Efterspörgselen efter Jern ogsaa<br />

hav<strong>de</strong> föröget Sögningen efter Kul; fra <strong>de</strong>nne Tid af og indtil Slutningen af<br />

Aaret steg Priserne 2 sh. til 2 sh. 6 d. höiere end <strong>de</strong> vare notere<strong>de</strong> ved<br />

Aarets Begyn<strong>de</strong>lse, og selv til disse Priser var <strong>de</strong>t vanskeligt at faa V<strong>år</strong>en leveret<br />

u<strong>de</strong>n Ophold og Tidsspil<strong>de</strong>. Til disse Forhold bidrog ikke alene <strong>de</strong>n almene<br />

Bedring, <strong>de</strong>r var indtraadt i Forretningerne, men tillige <strong>de</strong> Lönstillæg,<br />

<strong>de</strong>r maatte y<strong>de</strong>s Arbei<strong>de</strong>rne og <strong>de</strong> hyppige Strikes, <strong>de</strong>r <strong>de</strong>lvis fremtvang disso<br />

Tillæg. I Lanarkshire betaltes saale<strong>de</strong>s en Minarbei<strong>de</strong>r un<strong>de</strong>r förste Halv<strong>de</strong>l<br />

af Aaret 3 sh. 3 d. til 3 sh. 6 d. <strong>om</strong> Dagen, i Septbr. 4 sh. 3 d., i Oktobr.<br />

5 sh. og i Novembr. 6 sh. 6 d. <strong>om</strong> Dagen; en Reduktion foretoges <strong>de</strong>rpaa först<br />

til 5 sh. 9 d. og senere til 5 sh., men <strong>de</strong>nne Reduktion fremkaldte en Strike<br />

af bety<strong>de</strong>lig Omfång og Varighed.<br />

De i <strong>de</strong> sidste Maane<strong>de</strong>r synken<strong>de</strong> Jernpriser har ikke undladt at have<br />

en vægtig <strong>de</strong>primeren<strong>de</strong> Indfly<strong>de</strong>lse paa Kulpriserne, <strong>de</strong>r ere blevne y<strong>de</strong>rligere<br />

trykke<strong>de</strong> ved Skibningssaisonens Ophör, en mild Vinter, en livlig Konkurrance<br />

fra Nord-Englands Kuldistrikter og ikke ubety<strong>de</strong>lige Kulbeholdninger paa Kontinentet.<br />

Hvad Fife Kul angaar er nu tillige Lanarkshire indtraadt i Konkurrance,<br />

efter at <strong>de</strong>n <strong>de</strong>r stedfundne Strike er ophort.<br />

Y<strong>de</strong>rligere Reduktion i Priserne er dog neppe antagelig, da <strong>de</strong>n maatte<br />

medföre en Reduktion af Arbei<strong>de</strong>rens Lönning, og da Försög herpaa u<strong>de</strong>n<br />

Tvivl vil<strong>de</strong> fremkal<strong>de</strong> fornye<strong>de</strong> Striker.<br />

Jern. Över Fluktuationerne i Jernpriserne i Aarets Löb giver fölgen<strong>de</strong><br />

Tabel över <strong>de</strong> gjennemsmtlige Noteringer for Rujern en Oversigt:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!