17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

29<br />

Zink <strong>och</strong> spelter. Införseln häraf utvisar en betydlig stegring vid jemförelse<br />

såväl med 1877 s<strong>om</strong> med 1876. Till största <strong>de</strong>len berod<strong>de</strong> <strong>de</strong>tta otvifvelaktigt<br />

på <strong>de</strong> nya hamnarbetena vid Pandjong Priok, men s<strong>om</strong> äfven <strong>de</strong>n privata<br />

införseln var större sjönko prisen småning<strong>om</strong> <strong>från</strong> 22 flor. för zink <strong>och</strong><br />

17 V, flor. för spelter till resp. 20 <strong>och</strong> 16 flor.<br />

Bly. Tillväxten i införseln äfven af <strong>de</strong>nna vara tor<strong>de</strong> fä tillskrifvas behofven<br />

för <strong>de</strong>n nya hamnbyggna<strong>de</strong>n; <strong>de</strong> laga prisen hemma framkalla<strong>de</strong> lägre<br />

pris äfven här; för bly i tackor betaltes 16 a 15 flor., för bly i plåtar 23<br />

å 20 flor.<br />

Jernspik. Oaktadt <strong>de</strong>n öka<strong>de</strong> införseln höll priset sig likväl un<strong>de</strong>r hela<br />

<strong>år</strong>et lika med föregåen<strong>de</strong> <strong>år</strong> eller 10 å 14 flor. pr pieul.<br />

Stenkol. Den öka<strong>de</strong> ångbåtsk<strong>om</strong>munikationen samt behofven för hamnbyggna<strong>de</strong>n<br />

frambragte en betydlig stegring i införseln. Särskildt af australiska<br />

stenkol var dock införseln mindre än <strong>år</strong>et förut, endast 8,741 tons mot 16,494<br />

tons 1877, beroen<strong>de</strong> på <strong>de</strong>t företrä<strong>de</strong> man gifver <strong>de</strong> engelska kolen bå<strong>de</strong> på<br />

grund af <strong>de</strong>ras bättre egenskap <strong>och</strong> <strong>de</strong>ras lägre pris. Enär vä<strong>de</strong>rleken tillät<br />

sockerfabrikanterna att torka <strong>de</strong> pressa<strong>de</strong> sockerrören för att använda <strong>de</strong>m s<strong>om</strong><br />

bränsle, var efterfrågan på stenkol för sockerfabrikerna mindre än vanligt <strong>och</strong><br />

prisen följaktligen låga; för bästa engelska kol, Cardiff <strong>och</strong> Newcastle, betaltes<br />

20 flor.<br />

Svensk tjära. Enär införseln ansenligt aftog <strong>och</strong> behofvet af <strong>de</strong>nna vara<br />

icke var utan bety<strong>de</strong>nhet steg priset, s<strong>om</strong> mot slutet af <strong>år</strong> 1877 med möda<br />

höll sig uppe i 14 a 15 flor., småning<strong>om</strong> så att <strong>de</strong>t i juli <strong>och</strong> augusti var<br />

uppe till 22 å 23 flor. pr barrel: då sedan ny tillförsel anlän<strong>de</strong> föll priset<br />

äter <strong>och</strong> utgjor<strong>de</strong> vid <strong>år</strong>ets slut 19 flor.<br />

Is inför<strong>de</strong>s ensamt af the Tudor Ice C<strong>om</strong>pany; <strong>de</strong>taljpriset var 7 cents<br />

pr pound bå<strong>de</strong> för <strong>de</strong>n naturliga isen <strong>och</strong> för <strong>de</strong>n s<strong>om</strong> tillverkats af härvaran<strong>de</strong><br />

fabriker.<br />

Petroleum. De vid slutet af är 1877 befintliga stora förrå<strong>de</strong>n förorsaka<strong>de</strong><br />

en betydlig minskning i införseln un<strong>de</strong>r <strong>år</strong> 1878; förbrukningen befinner sig i<br />

oafbruten tillväxt <strong>och</strong> tor<strong>de</strong> nu kunna beräknas till <strong>om</strong>kring en million fat <strong>år</strong>ligen.<br />

Till följd af <strong>de</strong>n öka<strong>de</strong> produktionen i Amerika, hvari<strong>från</strong> vi uteslutan<strong>de</strong><br />

hemta <strong>de</strong>nna vara, <strong>och</strong> <strong>de</strong>t i sammanhang <strong>de</strong>rmed ständigt fallan<strong>de</strong> priset<br />

steg priset en gros här aldrig till mer än 6'/4 flor., men äfven <strong>år</strong>ets lägsta<br />

pris 5'/4 flor. leinnar en god vinst åt importörerne.<br />

Un<strong>de</strong>r <strong>år</strong> 1878 utför<strong>de</strong>s direkt <strong>från</strong> Java till Stockholm en liten sockerlast<br />

<strong>om</strong> 11,000 piculs.<br />

V<strong>år</strong>a förnämsta exportartiklar utgjor<strong>de</strong>s af:<br />

socker 3,473,955 piculs, mot 3.920,528 <strong>år</strong> 1877,<br />

kaffe 920.751 » » 1,304,974 »<br />

ris 72,780 » » 163,260 »<br />

kryddor 21,979 » » 32,723 »<br />

té 74,695 lådor » 74,160 i><br />

d:o 422 piculs » 826 »<br />

tobak 230,627 » » 263,578 »<br />

damar-gummi .-. 10,569 » » 13,269 »<br />

guttapercha 963 » » 1,173 »<br />

tenn 141,028 » » 114,560 »

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!