Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

254
Jernvägar. Jernvägarna, hvilkas utsigter under årets första hälft ställde
sig så ytterst missgynsamt, fortforo äfveo, såsom anfördt, under det senare halfåret
att visa minskade inkomster. Först från och med november inträdde en
märkbar förbättring, men ingalunda tillräcklig att uppväga den förutgångna
förminskningen. Likväl visade uppgörelsen vid årets slut ett särdeles tillfredsställande
resultat, så att de flesta banor sågo sig i siånd att tillkännagifva en
utdelning, som endast var föga mindre än det föregående årets. En och annan
kunde till och med höja aktieegarnes vinst t. ex. »London, Brighton & Southcoast»bolaget.
som för senare halfåret 1879 bestämde en utdelning af 9 procent mot
8'/4 är 1878. Förklaringen till detta öfverraskande resultat ligger deri, att
de låga priserna på kol och jern hade satt jernvägarne i stånd att inskränka
sina utgifter. Såsom exempel på i hvilken utomordentlig grad detta har egt
rum, nämnas att »North Eastern»-jernvägsbolaget, oaktadt en nedgång i trafikinkomsterna
af £ 152,000, likväl såg sig i stånd att lemna aktieegarne så när
som på en obetydlighet samma utdelning som för motsvarande halfår 1878,
och således måst hafva haft besparingar på något så när samma storlek som
detta ansenliga belopp. Det iakttages dock att många jernvägar fingo en opåräknad
inkomst derigenom, att de under den plötsliga stegringen i jernpriserna
kunde realisera förråder af gamla skenor och annat gammalt jern till ganska
betydliga summor. Det ena med det andra har i hvarje fall åstadkommit, att
jernvägarna gifvit ett oväntadt gynsamt resultat, och under dessa omständigheter
hafva jernvägsaktier, som hade undergått ett betydligt prisfall, under sista
tiden åter stigit betydligt och hafva varit föremål för liflig omsättning. Aktierne
i den underjordiska jernvägen i London hafva t. ex. stigit med 2lV2
procent; i »Great Western» med 18 1 /i\ i »North Eastern» med 17'/2 o. s. v.
Arbetarförhållandena, Pauperismen m. m. Försämringen i de lägre klassernas
vilkor kommer i dagen pä flera sätt. Ett af de sorgligaste vittnesbörden
ligger i det stigande antal personer, som åtnjuta understöd af den offentliga
fattigvården. Tillökningen skall, enligt icke officiella uppgifter, ensamt för
England och Wales utgöra omkring 53,000 jemfördt med nästföregående året,
då en liknande tillväxt egt rum. Från Skotland och Irland har man icke några
upplysningar i detta hänseende, men att förhällandet i sistnämnda land ställer
sig ännu långt sämre är otvifvelaktigt. Under år 18V9 förekommo 368 större
arbetsinställelser (strejker), det största antalet efter 1873. I de flesta fallen
hafva arbetarne icke vunnit något genom dessa demonstrationer, utan endast
försämrat sin ställning genom att gå utan förtjenst. I en nyligen utkommen
afhandling, som sysselsätter sig med detta ämne och hvari det bland annat
upplyses, att 2,352 sådana strejker egt rum på de senaste 10 åren, beräknas
det att endast i 110 fall, hvaroni man har tillräckliga upplysningar, har arbetarnes
förlust af dagspenning utgjort 4,468,000 pund.
Man synes vara ense om att jemte den nedsättning af arbetslönen, som
under industriens missgynsamma ställning var en oundgänglig nödvändighet, det
öfverdrifna förtärandet af starka drycker varit en af hufvudorsakerna till den
tilltagande fattigdomen och annat elände i de lägre samhällsklasserna. En af
Öfverhuset nedsatt komité har i sitt utlåtande upplyst, att i England har varit
utgifvet för rusgifvande drycker 140 millioner pund sterling årligen och att
deraf 100 milllioner kommer på de arbetande klasserna. Det har likaledes
påvisats, att utgifterna på detta konto stigit för individ från £. 2. 18. 6 år 1860
till £ 4. 9. 0. år 1876. Återhållsamhetsrörelsen liar dock samtidigt gjort betydliga
framsteg och nykterhetsföreningarnes medlemmar uppgifvas till flera millioner.
Ett växande antal offentlige män såväl inom som utom parlamentet arbeta pä