17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

237<br />

hållan<strong>de</strong>na. Det särskilda förhållan<strong>de</strong> med <strong>de</strong>n marknad, hvari<strong>från</strong> förbättringen<br />

utgått, gjor<strong>de</strong> faran i ett hänseen<strong>de</strong> sä mycket större. S<strong>om</strong> införseltullen<br />

i Amerika är mycket hög å jern <strong>och</strong> stål, är <strong>de</strong>t egentligen blott <strong>de</strong>t jemförelsevis<br />

låga priset å svenskt jern, s<strong>om</strong> sätter <strong>de</strong>tsamma i stånd att täfla i<br />

pris med <strong>de</strong>t dyrare amerikanska träkolsjernet. Detta jemförelsevis låga pris.<br />

i förening med <strong>de</strong>n impuls, s<strong>om</strong> <strong>de</strong> goda skördarna gåfvo <strong>de</strong>ras <strong>han<strong>de</strong>l</strong>, gjor<strong>de</strong><br />

att amerikanarne kun<strong>de</strong> köpa så mycket svenskt jern för att hastigt fylla behofvet.<br />

Den reaktion, s<strong>om</strong> <strong>de</strong>t låg nära till hands att befara, har också i<br />

sjelfva verket redan visat sig. Den starka efterfrågan ha<strong>de</strong> i alla jernproduceran<strong>de</strong><br />

län<strong>de</strong>r, ieke minst i Amerika, framkallat ut<strong>om</strong>or<strong>de</strong>ntliga ansträngningar<br />

för att öka tillverkningen, <strong>och</strong> följ<strong>de</strong>n har blifvit ett allmänt prisfall, s<strong>om</strong><br />

livad <strong>de</strong>t svenska jernet beträffar ledt till nedanståen<strong>de</strong> noteringar: tackjern<br />

£ 5: 0. 0 i stället för £ 6 a £ 6: 10. 0, assorteradt £ 12 i st. f. t 12:<br />

15. 0 o. s. v. I <strong>de</strong>t hela tor<strong>de</strong> reduktionen röra sig <strong>om</strong> £ 1 per ton pa<br />

<strong>de</strong> olika sorterna, beroen<strong>de</strong> naturligtvis på olika stämplar.<br />

Till <strong>och</strong> med med <strong>de</strong>nna återgång tor<strong>de</strong> dock <strong>de</strong>n erfarenhet, man nu<br />

har gen<strong>om</strong>lefvat, i hvarje fall pä ett glädjan<strong>de</strong> sätt hafva ådagalagt, att <strong>de</strong><br />

mörka förutsägelser <strong>om</strong> <strong>de</strong>n svenska jernindustrieus framtid, s<strong>om</strong> för ett är<br />

sedan allmänt förspor<strong>de</strong>s, voro ogrunda<strong>de</strong>. Det är nemligen uppenbart, att <strong>de</strong><br />

uppfinningar med afseen<strong>de</strong> pa ståltillverkningen, s<strong>om</strong> autogos k<strong>om</strong>ma att utöfva<br />

ett så ruineran<strong>de</strong> inflytan<strong>de</strong> på <strong>de</strong>t svenska jernet <strong>och</strong> stålet, fortfaran<strong>de</strong> lemna<br />

ett rum ät <strong>de</strong>ssa varor. Grun<strong>de</strong>n härtill ligger dock näppeligen <strong>de</strong>ri, att<br />

<strong>de</strong>ssa uppfinningar hafva visat sig misslycka<strong>de</strong>, utan i <strong>de</strong>n mera glädjan<strong>de</strong> orsaken<br />

att <strong>de</strong>t finnes ändamål, för hvilka <strong>de</strong>t svenska jernet har företrä<strong>de</strong>n <strong>och</strong><br />

egend<strong>om</strong>ligheter, s<strong>om</strong> icke kunna ersättas, livad särskildt beträffar <strong>de</strong>n uppfinning,<br />

s<strong>om</strong> företrä<strong>de</strong>svis väckt uppseen<strong>de</strong> sås<strong>om</strong> epokgöran<strong>de</strong>, nemligen bessemer-meto<strong>de</strong>ns<br />

användning på jern af fosforhaltiga malmer, synes <strong>de</strong>t vara<br />

otvifvelaktigt, att problemet verkligen fått sin praktiska lösning. Enligt nyligen<br />

offentliggjorda med<strong>de</strong>lan<strong>de</strong>n lära för närvaran<strong>de</strong> 13 smältugnar vara i<br />

gång un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t på meto<strong>de</strong>n erhållna patent, <strong>och</strong> flera uppföras såväl i England<br />

s<strong>om</strong> i Belgien <strong>och</strong> Tyskland. Enligt uppgift skola <strong>om</strong>kostna<strong>de</strong>rna för<br />

användningen af här <strong>om</strong>handla<strong>de</strong> process endast utgöra 5 shillings per ton utöfver<br />

livad <strong>de</strong>n ursprungliga bessemer-meto<strong>de</strong>n kräfver, un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t tackjern af<br />

clevelaulnialni, s<strong>om</strong> <strong>de</strong>rigen<strong>om</strong> kan tillgodogöras, faller sig <strong>om</strong>kring 50 procent<br />

billigare än <strong>de</strong>t s<strong>om</strong> förut använ<strong>de</strong>s vid tillverkning <strong>från</strong> hematitmalm. Stal<br />

beräknas på <strong>de</strong>tta sätt kunna levereras <strong>om</strong>kring 52 shillings billigare än livad<br />

förut varit möjligt. »De förändringar», heter <strong>de</strong>t i nämnda med<strong>de</strong>lan<strong>de</strong>, »s<strong>om</strong><br />

gen<strong>om</strong> <strong>de</strong>nna nya phase i produktionen tor<strong>de</strong> kunna åstadk<strong>om</strong>mas i användningen<br />

af stål i stället för jern, äro oöfverskådliga, nästan lika stora s<strong>om</strong><br />

fallet var vid införan<strong>de</strong>t af <strong>de</strong>n ursprungliga bessenier-processen.» I sammanhang<br />

härmed dragés uppmärksamheten <strong>de</strong>rpä, att en afgjordt öfvervägan<strong>de</strong> <strong>de</strong>l<br />

af Storbritanniens <strong>år</strong>liga upphemtning <strong>från</strong> jerngrufvorna best<strong>år</strong> af fosforhaltiga<br />

malmer, s<strong>om</strong> hittills varit oanvändbara i ståltillverkningen (<strong>om</strong>kring 15,000.000<br />

tons mot 2,000,000 tons hematitmalm). Det säges dock, att vissa ofullk<strong>om</strong>ligheter<br />

fortfaran<strong>de</strong> häfta vid <strong>de</strong>n ernådda produkten, nemligen så till vida.<br />

att <strong>de</strong>n, heter <strong>de</strong>t, »ofta visar sig ojemn.»<br />

Sås<strong>om</strong> inhemtas kan har <strong>år</strong> 1877 så godt s<strong>om</strong> ingen import egt rum af<br />

svensk malm. På <strong>de</strong>t nya <strong>år</strong>et skulle försök i något större skala blifvit gjordt<br />

med sådan införsel, i <strong>de</strong>t att såväl <strong>från</strong> Göteborg s<strong>om</strong> <strong>från</strong> ostkusten åtskilliga<br />

laster lära blifvit afsända — med hvilket resultat uppgifves ännu icke.<br />

Af föreliggan<strong>de</strong> uppgifter framg<strong>år</strong>, att sammanlagda vär<strong>de</strong>t af Englands<br />

jerniuiport (inberäknadt malm) för <strong>1879</strong> utgjor<strong>de</strong> £ 3,697,709, hvartill Sverige

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!