17.07.2013 Views

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart år 1879 från de förenade rikenas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

219<br />

Socker i kistor.<br />

Havanna Matanzas<br />

1877 1878 <strong>1879</strong> 1877 1878 <strong>1879</strong><br />

101,179 341,105 328,991 46,494 20.340 47,508<br />

för<strong>de</strong>ladt pä följan<strong>de</strong> sätt:<br />

Förenta Staterna 245,272 201,161 121,518 11,791 5,742 10,510<br />

Stor-Britaunien - 55.967 49,164 82,965 15,506 3,476 13.662<br />

Norra Europa 5,262 2,069 4.575 — — —<br />

Frankrike 813 1.753 9,351 1,000 40 262<br />

Socker i Hogaheads.<br />

141,076 155,724 230,206 147,756 147,779 212,105<br />

för<strong>de</strong>ladt pä följ. sätt:<br />

Förenta Staterna 131,918 151.029 169,926 110.845 142,950 157,664<br />

Stor-Britannien 4,609 4,347 44,844 5,907 2,888 50.807<br />

Norra Europa — — 1.400 — — —<br />

hvaraf framg<strong>år</strong>, att Förenta Staterna äro Cuba s bästa kun<strong>de</strong>r. Mänga af v<strong>år</strong>a<br />

fartyg finna en ganska lönan<strong>de</strong> sysselsättning i <strong>de</strong>nna fart, ty erfarenheten har<br />

visat att en rundresa: kol <strong>från</strong> England till Cuba, socker <strong>de</strong>rifrän till Förenta<br />

Staterna <strong>och</strong> spanmål eller olja <strong>de</strong>rifrän till Europa, gifver godt utbyte. Det<br />

visar sig, att tillgången på skeppsutrymnie vid slutet af aret icke var sä god<br />

s<strong>om</strong> <strong>de</strong> föregåen<strong>de</strong> tvenue aren. 1877—1878 utvisar 115 fartyg <strong>och</strong> 1878<br />

—<strong>1879</strong> 113, men 31 <strong>de</strong>c. <strong>1879</strong> funnos endast 84. hvaraf 12 ångfartyg, <strong>och</strong><br />

är <strong>de</strong>t <strong>de</strong>rföre att antaga, att frakterna un<strong>de</strong>r nästa skeppniugssäsong. februari<br />

—maj, skola hälla sig fasta. Dessa ställ<strong>de</strong> sig vid arets slut sålunda:<br />

kistor 30 sh. säckar 27 sh. 6 d. hogsheads 32 sh. 6 d.<br />

men då afskeppniug icke börjar på allvar förrän i februari tor<strong>de</strong> <strong>de</strong>ssa noteringar<br />

böra anses endast n<strong>om</strong>inella. Det är emellertid att antaga, att <strong>de</strong> skulle<br />

ställa sig betydligt bättre an i fjor, dä me<strong>de</strong>lfrakten var 35 sh. för socker i fat.<br />

Från Porto Sko<br />

vid sidan».<br />

har <strong>de</strong>n gängbara frakten varit 40 sh. med last »fritt<br />

Jamaica besöktes af ett icke obetydligt antal svenska <strong>och</strong> norska fartyg,<br />

s<strong>om</strong> vanligen taga kol ut till Kingston eller Port Koyal <strong>och</strong> returlast till Europa<br />

af öns produkter, <strong>de</strong> mindre <strong>och</strong> bättre med socker, piuiento, boning,<br />

ingefära in. ni., <strong>de</strong> större <strong>och</strong> mindre väl klassificera<strong>de</strong> med färgträ. Me<strong>de</strong>lfrakten<br />

för socker har un<strong>de</strong>r loppet af <strong>år</strong>ets skeppuingstid. januari—augusti.<br />

varit 40 sh. ä 41 sh. 3 d. till England, <strong>och</strong> för färgträ 33 sh. till 35 sh.<br />

till England, 34 sh. till 36 sh. till kontinenten samt 3S sh. till Östersjön.<br />

Fil Jamaica bringas lasten fritt till <strong>och</strong> <strong>från</strong> fartygets sida <strong>och</strong> äro hamnutgifterna<br />

af sådan anledning me<strong>de</strong>lmåttiga.<br />

Haiti besökes af v<strong>år</strong>a fartyg vanligen endast dä intet bättre är att få. ty<br />

färgträ, s<strong>om</strong> är hufvu<strong>de</strong>xporten lärer vara mycket lätt <strong>och</strong> sv<strong>år</strong>t att stufva.<br />

<strong>och</strong> då <strong>de</strong>t måste forslas fram till fartygets sida för <strong>de</strong>ss räkning, äro utgifterna<br />

temligen dryga. Sundhetsförhallan<strong>de</strong>na äro icke heller alltid <strong>de</strong> bästa<br />

härstä<strong>de</strong>s. Hufvu<strong>de</strong>sportorterna äro Aquin. Aux Cayes, S:t Marc <strong>och</strong> Cap<br />

Haytien. Utgifterna äro mycket olika pä <strong>de</strong>ssa orter. Exempelvis kan anföras<br />

sås<strong>om</strong> me<strong>de</strong>lutaift för ton: Aquin 12 sh. G d.. Aux Cayes 14 sh.. S:t<br />

Marc 12 sh. 6 d. <strong>och</strong> Cap Haytien 15 sh. Träet s<strong>om</strong> skeppas i Cap Haytien<br />

är tyngst, <strong>de</strong>rnäst S:t Marc, Aux Cayes <strong>och</strong> slutligen lättast i Afiuiu. Me<strong>de</strong>l-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!